# ID: svediakorp-per2517
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Rösträtt för Kvinnor
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Rösträtt för kvinnor', a periodical targeted at women, in particular the issue of women's right to vote.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1912
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 14,074
# sentences: 882
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-rostratt
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


ROSTRATTFOR KVINNOR Tidning utgiven av Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt.
MOTTO: Vi kunna aldrig g {jra så mycket / {jr en stor sak som ' en stor sak kan g {jra / {jr oss.
N:o I.
STOCKHOLM, l MARS 1912.
I ÅRG.
RÖSTRÄTT FÖR KVINNOR utkommer den 1 och 15 i var mllnad Redaktör: ELISABETH KREY.
Träffas onsdag och lördag kl. 1 / 2 4- 1 / 2 5.
Redaktion och Expedition: 6 Lästmakaregatan I Expeditionen öppen vardagar kl. 1-4.
Rikstel.
Norr 600.
Allm.
tel. Brunkeb.
944.
Telegramadress: » Rösträtt », Stockholm.
Pr.
!mumeration genom posten Pris för 1912 75 öre.
Lösnummer 5 öre.
A •• nonspris: 20 öre per millimeterhöjd, större annonS ' ilr och lIrsannonser rabatt.
TiLL våra Läsare!
Behovet av ett eget organ för L.
K.
P.
R. har gjort sig alltmera känn- bart.
Föreningen måste ha en röst, som talar om dess önskningar, dess arbete, dess mål.
I dessa dagar, då den väntade kungl.
propositionen om kvinnans fulla medborgarrätt ställt rösträtts- frågan i den aktuella politikens brännpunkt, måste Landsföreninflln mer än någonsin förut kunna göra sin röst hörd.
RÖSTRÄTT FÖR KVINNOR har redan i sitt namn angivit sitt program, den vill i sin mån verka för samma mål som Lands- föreningen 1,f,ttrycker i sina stadgar § 1, nämligen för att svensk kvinna må erhålla politisk rösträtt och valbarhet på samma, villkor som svensk man.
Därför kommer tidningen endast att syssla med ' frågor som röra kvinnor- nas medborgarrätt direkt eller in- direkt.
Ty detta är tidningens mål: rösträttsfrågans lösning.
Med den sammanhänger i själva verket lös- ningen av alla andra frågor, som kvinnor inom skilda grupper och sammanslutningar arbeta för.
1 dessa tider torde Sveriges röst- räUskrävande kvinnor mer än förr vara i behov aven väktare i sin mitt, genom vilken de kunna få p1,f,nktliga och opartiska under-rättelser om sin frågas läge i eget land och över hela världen, om sina kamraters, sina vänners och fienders operationer.
De behöva också en tidning, som troget och noga följer rösträUsarbetet inom L.
K.
P.
R:s lokalavdelningar över landet, så att ingen förening behöver känna sig arbeta isolerad.
L.
K.
P.
R. behöver också en kanal, som lede1 ' Annonsera, faller då vår fråga sannolikt i år.
Ef- ter allt vad vi ha anledning!
tro kom_o mer emellertid kungl.
proposition att Det sjungel!
.. • Däl!
mäktigt vågol !na gå åter framläggas år 1914, det sista i den- na riksdagsperiod.
För att då bereda och kasta spilll !ol!
i kva v, frågan en annan utgång ha vi två vä- däl!
hÖl!
jag, då el !övl !al !segel slå gar att gå.
Den ena är direkt och går at ilande lust mot mastel !nas l !å, genom landstingsvalen i år och 1914. ett bl !US som tl !ån stol !a ha v.
Att vi där alla göra vårt yttersta för att minska den majoritet, som ännu står emot oss, är självklart.
Den an- Det sjungel!, sjungel!
.
.
.
Och det som i gål!
dra är indirekt, men icke mindre vik- val!
stumt hos kvinnol !na skall tig.
Under tiden mellan 1912 och 1914 sig svinga så högt som bÖljkammen nal!
måste en opinionsyttring åstadkom- att stl !äcka mot väl !ldstöl!
; yngl !an ' de ål!
mas ännu kraftigare än masspetitio- nen.
Vilken ' form denna skall taga, sin längtans havsstapka svall!
måste bli föremål för grundliga över- J.A.NE GERN:A.NDT- CL.A.INE.
läggningar inom centralstyrelsen, och sedan formen bestämts, måste denna demonstration samla oss alla ännu en gång i samfällt arbete för det mål som • skall ge oss möjligheten att på lika fot med våra män, våra bröder, våra sö- ·Arets trontal har lovat oss en kungl.
tutionsutskottet.
Det ha vi haft en ner arbeta på att vårt land och vårt proposition om politisk rösträtt och gång förut, år 1909, sedan männens folk skall bli allt vad vi i våra bästa valbarhet för svensk kvinna på samma rösträttsreform definitivt antagits.
Se- stunder drömma om.
villkor som för svensk man.
Det är nare har visserligen 1911 års konstitu- första gången detta händer oss, och det tionsutskott, fast framgånget ur sam- anses som en stor seger.
Det är en ma riksdag, avstyrkt förslaget, och märkbar skillnad på den behandling en detta till och med mera snävt än nå- fråga röner, när den framkommer så- gonsin förut varit fallet.
Men detta Kvinnan har - för att begagna orden som kungl.
proposition, och dess öde berodde icke på, att någon ny sakupp- i den bekanta riksdagsskrivelsen 1906 såsom enskild motion.
Det är helt na- lysning framkommit, som gjort utskot- -: " lika stora intressen att tillvarataga turligt, att det skall vara så.
Att ett tet mera betänksamt; orsaken var en- i samhället som mannen ".
Därför bör lagförslag framlägges såsom kungl.
dast att 1911 års utskottsval skedde en- hon också " sättas i ' tillfälle att genom proposition bet yder, att den verkställan- ligt proportionell valmetod.
Nu ha vi deltagande i de politiska valen göra beaktade ".
de statsmakten granskat det, funnit det majoritet även i det proportionellt dem Staten behöver kvinnans medverkan.
nyttigt, nödigt och utförbart och sörjt sammansatta utskottet.
Statsnyttan kräver att röstsedeln läg- Vidare ha vi majoritet i Andra kam- ges i hennes hand.
för att det omsorgsfullt formulerats.
Rättvisan ropar högt att hon bör ha Utom den fördel, att förslaget fram- maren.
Det ha vi också haft förut, full medborgarrätt.
Motståndare,som både 1909 och 1911.
Men 1911 års majo- träder med all dEm pondus en kungl.
endast räkna med den som redan har proposition kan giva detl ' \ amma, ha vi ritet var endast 120 röster mot 92; den- makt, den som är vad de kalla en även andra ..
Vi ha majoritet i konsti- na gång bör majoriteten vara kvalifi- " maktfaktor ", må icke glömma att sat- cerad, mellan två tredjedelar och tre sen: makt är rätt, kan vändas om.
Rätt är också makt.
Rättvisans oför- fjärdedelar av hela kammaren.
I Första kammaren däremot ha vi gängliga princip bär i sig en seger- ut dess många tryckalster till lokal- kraft, en maktfaktor, som intet kan - icke majoritet, ha heller aldrig haft kuva.
Kortsynt förefaller det mig att föreningarna.
det.
Men väl kunna vi hoppas, att vår detta.
Liksom ock att ej inse Tidningen kan bland sina med- minoritet nu blir högst väsentligt stör- förbise att rättvisans väg är den säkraste: arbetare självfallet räkna rösträUs- re än förut.
Den högsta röstsiffra vår rättvisa och statsnytta - äro de icke det politiska livet två sidor av samma rörelsens bästa pennor.
Även från fråga nått i denna kammare var 49 rö- i sak '?
männens F. K.
P.
R. vänta vi bidrag ster 1908, och de avgåvos fÖl ' ett av hr Striden för kvinnans rösträtt skall Trygger under debatten framställt yr- icke upphöra förr än segern är vun- liksom från de ledande inom den kande om politisk rösträtt endast åt nen.
Nederlag som möjligen ännu före- stora Internationella kvinnorösträtts- kommunalt röstberättigade kvinnor, ett stå skola blott komma kampen att flamma högre.
alliansen.
förslag enligt vilket av ungefär 1,400,000 Borde icke då varje tänkande poli- I förhoppning ' " att?
RÖSTRÄTT kvinnor över 24 år endast 57,500 skulle tiker för att undvika det kraftslöseri,.
FÖR KVINNOR skall värdigt repre- erhållit politisk medbestämmanderätt, som - det veta vi män av dyrköpt er- mindre än en tjugondedel av oss alla.
farenhet - är den bittra frukten aven sentera de kvinnor, som sa1 ' nlats un- Aren 1909 och 1911, då rösträtt för kvin- utdragen rösträttskamp, göra allt för der rösträttsstandaret, och att den nor på samma villkor som för män kom att påskynda den dag, då kvinnans rätt- visa sak bäres fram till seger~.
skall vinna dem, som ännu stå und- under votering, vann förslaget endast Ernst Beckman.
rande och tveksamma inför frågan, 25 resp. 23 röster; majoriteten emot var överlämna vi härmed dess första alltså förkrossande.
Nu bör denna ma- joritet, om alla rösta enligt partipro- Då Landsföreningen för kvinnans po- nummer till allmänheten.
grammen ha nedgått till 20 a 25 röster.
litiska rösträtt nu står i begrepp att ' R.edaktionen.
På ungefär ett dussin felande röster utgiva första numret av sin egen tid- J) ef sjunger • •• Vår fråga och Vad våra vänner säga.
I CONSTANCE MALMSTRÖM f. d.
A.
E. SChuldhels - i R ö strao.
tt fö r Kvl n n o ro ',.
VI.
I Firman grundad 1794 RAM- a BORSTAfflR samt rikhaltigt lager af Toilettartiklar 23.
&gt;tegeringsgatan 23), lIm.
Tel. 11242.
73 C Drottnlnug atan 73 C Allm.
Tel. 10588 friska blommor oth vatkra begrafningskransar LAGERSONS " LA ROSE!} '
Blomsterhandel S K O l \ (IA G A S - 30 Sturegt ' tan, Stockholm dakobsgatan 18:- Pred~ '
2 RÖSTRÄTT FÖR KVINNOR ning, begagnar jag med tacksamhet det mig givna tillfället att framföra ett ön- skemål i avseende på föreningens strä- vanden, vilket ligger mig på hjärtat att få uttalat.
J ag vill uttrycka detta önskemål så här: sträven frimodigt för Eder sak, ty den är god och rättvis och kan för den skull icke i längden motstås, men gören det samtidigt sättande Eder sam- hälleliga uppgifter före att förverkli- ga, när politisk makt faller Eder till.
Att begära makt utan att säga från, till vilka samhällsgagnande ändamål man önskar bruka den, giver lätteligen intryck av maktlystnad blott för mak- tens egen skull och reser upp stegrat motstånd mot sig.
Och vad som är än- nu värre, är att maktsträvare utan po- sitiva program, som de vilja förverk- liga, själva lätt glömma, att makt är till för att gagna med eller åtminstone lätt falla för frestelsen att se den san- ningen i någon mån förbi.
Med vilken påföljd när de ernått den åtrådda makt- utvidgningen, är lätt att förstå.
Den kvinnliga rösträtten är - liksom naturligtvis all politislt rösträtt - egentligen alltför god att falla i hän- derna på dem, som icke lärt sig förstå vad sant samhälleligt liv kräver, näm- ligen att man offrar sitt liv för att vin- na det,.
utan partisinne lever för det hela och allas gemensamma bästa och betraktar ökat inflytande såsom för- pliktande till ökade självoffer, ständigt är på spaning efter goda samhälleliga ideer och stadigt på färd med att bere- da rum för deras förverkligande.
In summa och ännu en gång: faren efter makt, men alltid med sikte på att göra gagn; skåden revorna i samhälls- livet och övervägen, huru i viljen att de skola botas; fostren Sveriges kvin- nor ej blott till att hava samhälleliga intressen in abstracto, utan uppsåt att göra positiva inslag i samhällsutveck- lingen; låten edert strävande efter makt vara buret av, att det är något bestämt, som I viljen ha fram och som I över- vägt och begrundat.
På det sättet fostren I Eder själva för kommande uppgifters fyllande och g ' ören det oemotsägligt, att det är en förlust för samhällslivet att längre ute- stänga Eder från politiskt inflytande.
Då jag säger detta, är jag natur- ligtvis ej främmande för, att vad jag yrkat måste leda till meningsstrid in- om det kvinnliga lägret.
Men dels är det min övertygelse, att det utanför det nakna yrkandet på politisk rösträtt för kvinnor finnes mycket, om vilket alla välsinnade kvinnor kunna enas, dels vet jag att meningsbrytningar, som uppbäras av för alla parter gemensamt intresse för samhällslivets bästa, till sist skola visa sig hava verkat icke splittrande utan enande och på gemen- skapen stärkande.
Stockholm den 23 februari 1912.
H. E. Hallberg.
Understundom.
förverkligas våra drömmar.
Min mångåriga dröm om ett billigt rösträttsblad för Sveriges kvinnor är nu ett glädjande faktum.
Jag har även drömt fagra drömmar om vad detta blad skulle uträtta.
Det skulle verka som murbruket mellan stenarna i bygget, som bandet kring blommorna i girlanden, som vinden på vingarna i väderkvarnen, som oljan på maskindelarna, som solsken och vatten på plantorna -.
Ja - få nu se i vad mån även dessa mina drömmar kunna bli verklighet!
Ann Margret Holmgren, f. Tersmeden.
För denna tidning finnes ingen bätt- re önskan än att den med det snaraste må avlida, men höljd av vapenära efter Några en vacker seger!
Ellen Key, Ater står Stockholm inför stadsfull- Strand, Alvastra.
mäktigeval och denna gång komma va- 1 febr.
1912. len att gälla tre år.
En enda kvinnlig kandidat står under omval, nämligen fröken Gertrud Månsson för socialde- J ag skulle vilja önska, att tidningen mokratiska partiet.
Under sin stads- fyllde sin uppgift så väl, att den snart fullmäktigetid har fröken Månsson ej hade någon uppgift vidare att fylla.
väckt motion om årligt anslag af 3,000 kr.
till H vita Bandets upptagningshem, Carl Lindhagen.
samt såsom medmotionär underskrivit hr G. Magnussons motioner om uppta- gande av ett 5 millioners lån för upp- Det kan icke hjälpas, att frågan om förande avarbetarebostadshus och om den kvinnliga rösträtten, sedan den anslag till nödhjälpsutdelning utan ka- blivit en partisak allt mera gått över raktär av fattigvårdsunderstöd åt icke till en ren maktfråga.
Prof. Reuter- självförvållat arbetslösa tillhörande skiölds rösträttsutredning, som skulle Stockholm.
Likaså har hon instämt i kunna ha mycket att lära våra riks- hr Aug.
Ljunggrens motion om rätt för dagsmän av olika partier, slår med folkskollelärarinna att söka innehava nyktraste objektivitet ihjäl hela knip- överlärarebefattning samt d:r Bratts pen av s. k. principskäl, bara genom motion om att en skola i hushållsgöro- att påpeka, att rösträttsutvidgningar i mål och barnavård för unga flickor olika länder vanligen i huvudsak så som gått ut folkskolan skulle upprättas anordnats, att " blott de kategorier av för räntemedel ur d ' Anastasiska fon- människor, vilka tillsammans bildat en ' den, samt hr Järtes om beredande och ny maktfaktor i samhället ", kommit i försäljning genom kommunens försorg åtnjutande av rösträtt - allt under det av billig mat för arbetslösa och deras man sökt övertyga sig själv om riktig- familjer.
heten av fiktionen att utvidgningen ge- Fröken Månsson kommer säkerligen nomförts, enär och emedan de nya väl- att uppställas av socialdemokratiska jarklassernas.
individer mognat för partiet till omval i 4:de kretsen.
Inom det frisinnade partiet har en rösträtt.
D. v. s. man har beviljat en ny grupp kvinna uppställts på första rummet i människor tillträde till lagstiftningen, 5:te kretsen nämligen d:r Karolina Wi- i den mån den kunnat tilltvinga sig derström.
Hon har varit ordförande detta genom att redan på förhand ge- i Stockholms F. K.
P.
R. och är numera nom sammanslutningar av ekonomisk ledamot av Landsföreningens verk- eller politisk art ha satt sig i respekt.
ställande utskott.
Detta låter visserligen ej så ideellt och D:r Widerström har i samband med humant som när man säger att kvin- sin vidsträckta läkareverksamhet re- norna böra ha rösträtt, så fort de mog- dan gjort många betydelsefulla insat- nat för det politiska livet, men att ser i det allmännas tjänst, framförallt maktargumenteringen redan börjat på folkupplysningens och hälsovårdens framträda, det synes bäst på det ofta områden.
Banbrytare har hon varit i upprepade påståendet, att kvinnorna fråga om undervisning i hälsolära i icke i någon högre grad visat sig vilja skolorna, särskilt densammas utsträc- ha rösträtt.
Den " maktfaktor " vi redan kande även till sexuell hygien.
Sedan ha av omkr. 30,000 för rösträtt medvetet några år är d:r Widerström ledamot organiserade kvinnor - jag medräknar av folkskoleöverstyrelsen.
I tal och Hvita bandet och socialdemokratiska skrift har hon verkat för spridande av kvinnoorganisationerna - är icke till- större insikter i barnavård och för att räckligt stark alltså för att kunna göra praktisk undervisning härutinnan så- sig gällande som maktfaktor, och här väl som i huslig ekonomi skall ingå viker man endast för masspåtryckning.
i alla unga kvinnors utbildning.
Säll- I grunden fordrar man här en star- skapet Barnavård, som utbildar barn- kare masspåtryckning än den man sköterskor och Barnavårdsskolan, som förut fordrat av rösträttslösa män.
avser att meddela undeFisning åt Skulle lantarbetarnas rösträtt någonsin Högre folkskolans elever, ha båda till- blivit genomförd, om man fordrat, kommit till stor del genom hennes med- att de skulle o; rganisera sig i samma verkan.
Av folkskoleöverstyrelsen är grad som man nu fordrar av kvinnor- hon insatt i den kommitte, som skall na~ Men att man skruvar upp fordrin- utarbeta förslag till yrkesskola för garna är härvidlag det naturligaste i sömmerskor.
världen, ty bakom den politiska makt- Alla hygieniska reformer, ej minst frågan ligger familjernas och känslor- bostadsfrågan, komma att i d:r Wider- nas maktfråga, segare och ömtåligare ström få ett kraftigt stöd.
Hela d:r än någon annan.
Widerströms föregående verksamhet När jag för flera år sedan en gång borgar för att barnavården, skolväsen- talte om anledningarna till att vi då det och fattigvårdens rationella anord- ännu icke hade flera kvinnor i röst- nande skola i henne finna en varm och rättsföreningarna, yttrade en gift kvin- vältalig förespråkare.
na ur de högre samhällslagren till Men utom d:r Widerström kommer mig: " Doktorn glömmer att nämna de en annan verksam medlem av Stock- många, många gifta kvinnor, som för holms F. K.
P.
R. "
nämligen fröken husfridens skull inte våga gå in i nå- Stina Quint å de moderatas lista i fem- gon förening ".
Och jag tillstår, att jag te kretsen att uppställas på säker plats.
före mitt deltagande i rösträttsarbetet Hon har tillhört Stockholms F. K.
P. icke hade en aning om det myckna - R:s styrelse såsom dess kassaförval- låt vara i rosor inlindade - familj et y- tare sedan 1903.
Fröken Quint, som är ranniet i våra bygder - och i Stock- skånska, genomgick Stockholms folk- holm .. skolelärarinneseminarium och tjänst- Lydia Wahlström.
gj01de som folkskoleläl ' arinna i 12 år in- nan hon helt ägnade sig åt sin livsupp- gift, utgivandet av Folkskolans Barn- tidning.
Under sitt nu 20-åriga redak- Rösträttspropositionen törsskap för denna tidning har hon väntas bli överlämnad till riksdagen gjort sig känd ej blott såsom en kapa- första veckan av mars.
citet på det organisatoriska och ekono- N:R Inför stadsfnllmäktigevalen i Stockholm.
namn.
miska området, utan även såsom ell varm förkämpe för folkupplysninger,.
Den brist på god, billig läsning för fol- kets barn, som var rådande, då Folk- skolans Barntidning började, ville hon fylla och trots ivrigt avrådande satte.
hon sin plan i verket.
Genom att använda folkskolelärarekåren såsom mellanhand kunde hon låta tidningen utgå i massupplaga och den mängd småskrifter, svenska original för bar- nen och deras föräldrar som utgått med tidningen över hela Sveriges land har varit till nytta och glädje i de svenska hemmen.
Fröken Quints arbe- te har på detta område varit banbry- tande.
Rösträttskvinnornas intresse vid va- let kommer säkert att knytas vid äD1l1l två kandidater, nämligen redaktör G.
H. von Koch, som är uppställd på 3:dje rummet å de frisinnades lista i 3:cje kretsen· och borgmästare Lindhagen.
Hed.
von Koch är medlem av mänhens förening för kvinnans politiska röst- rätt och har i tal och skrift visat sHt allvarliga intresse för de frågor so ' n särskilt beröra kvinnorna.
Hans arbete inom Stockholms stads- fullmäktige vid föregående mandat för bostadsfrågan, kommunal bostadsför- medling, nykterhetsfrågan m. m., hans insats på det sociala området såsom redaktör av Social Tidskrift, styrelse- ledamot av Centralförbundet för soci- alt arbete, och såsom grundläggare: .av Svenska fattigvårdsförbundet och Stockholms barnavårdsbyrå är allt för väl känt för att här behöva kommente- ras.
Det bör särskilt för rösträttskvin- norna inom tredje kretsen kännas så- soyt hederssak att åt stadsfullmäktige sÖKa återbörda redaktör von Koch.
Borgmästare Lindhagen, som kom- mer att sättas upp avarbetarepartiet i tredje kretsen, behöver icke någon an- befallning hos kvinnorna.
A ma.
o " Ämerika väntar ... " Från Amerika skrives till sista num- ret av Jus Suffragii, den Internationella kvinnorösträttsalliansens officiella tid- ning: Vi ha under sista veckan hållit mö- ten för att uttrycka vår glädje över underrättelsen genom telegram till alla våra stora tidningar, att konungen av Sverige i trontalet vid riksdagens öpp- nande bebådade framläggandet av för- slag om rösträtt för kvinnor.
Flera tidningar ha innehållit ledande artik- lar i ämnet; vi taga nämligen för givet att ett regeringsförslag skall samla majoritet.
Vi skola med otålighet av- vakta omröstningen och skola med för- ut oanad glädje mottaga underrättel- sen att Sveriges ädla kvinnor äntligen vunnit sin politiska frihet.
En kvinnlig kommunalfullmäktig och kvinnlig ordförande i fattigvårdssty- reisen har Hörby köping sedan årets början.
Båda dessa förtroendeuppdrag innehavas av folkskollärarinnan frö- ken Ulrika Svensson.
Dessutom sitta i fattigvårdsstyrelsen två kvinnor som ledamöter och en som suppleant.
Alla fyra kvinnorna äro medlemar i Hörby F. K.
P.
R.
Alla Balders fonder - omkring 10 miljoner Balder.
har låga premier och årliga vinstutdel- Balder.
kan bevilja försäkring äfven utan läkare- undersökning.
Hafvandeskap utgör ej hinder - tillhöra de fOrsäkrade, som äro de enda ningar, hvllka pågått alltsedan 1892 och un- - ÖMSESIDIGT - för försäkring i bolaget.
Älven kvinnliga om- delägarn e i bolaget och er,samma· förfoga öfver der de senare _åren öfverstigit 100,000 kronor vinsten.
- for: STU~E (iATAN 8, STOCKHOLM, pr år.
bud antagas.
(K.
R.
* 02 l.IFFÖBSIKBINGSBOLAGET BALDER
RoSTBÄTT FOR KYIHNOB N:R I Kvinnornas vilja, - 0, kvinnor ”, säger den franska femi- nisten Olympe de Gouges i sin ” För- klaring av kvinnans rattigheter ” k r 1789, ” vilka hinder som än uppresas framför Eder, det står i Eder makt att övervinna dem.
1 behöven blott vilja deti ” Detta är ord, som alla svenska röst- rättskvinnor böra ha i minne i dessa dagar, då frågan om deras medborger- liga rättigheter läggas fram för riks- dagen i en kunglig proposition och det för första gången gäller icke blott för- söksmobilisering av vänner och fiender, utan en strid, där utgången är osäker och kan bero på en handfull röster för eller emot.
Ty nu är dagen kommen för de sven- ska kvinnorna att säga ifrån vad de vilja, om de önska att bli fullmyndiga medborgare i det samhälle, där de gbra sin livsinsats, eller om de ännu vilja vänta som undermåliga samhällsmed- lemmar, ovärdiga till allt utom till att draga skatt, lyda lag och arbeta.
Aven de icke röstberättigade ha me- del att vid de stora avgörande ögon- blicken få den lagstiftande församlin- gen att lystra.
De kunna låta den veta sin mening så tydligt och enigt, att riksdagens män, för så vitt de anse sig representera även kvinnorna och deras intressen, icke kunna undgå att ta in- tryck därav.
Landsföreningen för kvinnans politi- ska rösträtt förbereder nu en Rösträtts- dag, då kvinnor över hela landet skola få tiilfäile att säga ifrån, att de mena allvar med sitt krav på medborgarrätt.
Enligt förslag av verkställande utskot- tet komma möten att håilas Maria be- bådelsedag den 25 mars, eller om hälg- dag på någon ort e j anses lämplig lör- dagen den 23, mars.
Lokalavdelningar- na av L.
K.
P.
R. böra ta initiativet men söka samverkan med andra kvin- noforeningar såsom Fredrika Bremer- förbundet, Hvita Bandet, K. F. U.
K., Socialdemokratiska kvinnoklubbar och kvinnliga fackförbund m. fl.
Man har tiinkt sig att om möjligt både manliga och kvinnliga talare skulle uppträda på mötena, till wilka män så väl som kvinnor skolpinbjudas.
För att möte- na skola få så fästlig karaktär som möjligt vill verkställande utskottet läg- ga anordnarna på hjartat att söka an- ordna uppläsning och sång t. ex. av K.
G. Ossian-Nilsons dikt i Iduns kon- gressnummer ” Kvinnornas lösen ” eller Aantaten från kongressen av Sigrid Leijonhufvud.
Då det framför allt gäl4 ler att stödja den kungliga propositio- nen bör utdrag ur denna överallt upp- läsas på mötena och en resolution i an- slutning tiil densamma fattas.
Med dessa anordningar har Lands- föreningen givit ett tillfälle icke blott för varje föreningsmedlem men för varje väp av kvinnans rätt att demon- strera sin övertygelse.
Det är icke blott de aktiva rösträttskvinnorna som denna dag som annars skola gå i elden.
Varje kvinna som håller på sitt människo- värde och sitt köns intressen tillräck- ligt för att vilja se könsstrecket bru- tet, som stänger kvinnorna från med- borgarskap, varje man, som önskar se landets mödrar och döttrar som full- myndiga medborgare, bör vara med denna dag om icke förr.
Vi måste kom- ma ihåg att redogorelser for ruoteua skola spridas telegrafiskt över hela lail det, att antalet deltagare skall raknas i högkvarteret i Stockholm och visser- ligen även sedan i riksdagen.
Kvinnlig professor i Kristiania.
D:r Kristine Bonnevie, norska statens re- presentant vid sommarens rösträtts- kongress kommer troligen att utnäm- nas till professor i zoologi vid Kristia- nia universitet.
Stortingets budgets- kommitt6 tillstyrker utnämningen.
Världssituationen i blixt belysning.
i juni blir det ett år sedan Sverige under några korta, ljusa sommardagar fick erfara en fläkt av den mäktiga rö- relse, som med sina trådar omspinner jorden och har till mål ingenting min- dre än hela världens kvinnors politiska frigörelse.
Den hternationella kvinno- rösträttsalliansens kongress visade, att det icke blott är en handfull svenska kvinnor, som upptagit aktivt arbete för denna sak, utan att samma arbete, samma strid pågår i snart sagt varje civiliserat land.
Den Internationella kvinnorösträtts- alliansen räknar i denna stund 22 an- slutna nationer med 27 nationalföre- ningar.
Av dessa stå 3 - Australien, B ‘ iniand, Norge - redan vid målet.
ln- om det amerikanska förbundet finnas 6 ” rösträttsstater ”.
Den sista stjarnan i Amerikas rösträttsbaner betecknar Ca- liforniens seger i oktober 1911.
Ytter- ligare 5 stater stå inför avgörandet i ar.
I Ohio och New Hampshire kom- mer inom några månader beslut att fattas om fragan skall upptagas till omröstning 19i &amp; och i Oregon, Kan- sas och Wisconsin skall omröstning ske i november.
Ett intensivt arbete nedlägges från kvinnornas sida i dessa stater för att bereda väg för reformen.
Med det färska exemplet från Califor- nien för ögouen anses utsikterna syn- iierligen ljusa.
Utom i Amerika och hos oss är frå- gan f. n. mest brännande i England.
situationen i England, där kvinnorna i snart 50 år arbetat för sin politiska frigörelse, kan bäst betecknas med föl- jande ord, hämtade ur en ledande ar- tikel i The Common Cause, den en- gelska Landsföreningens för kvinnans politiska rösträtt ofticiella organ: ” Vi xuotse 1912 års parlamentssession med den tillförsikt, som icke är blind för le faror situationen kan medföra och 3ro beslutna att besegra dem. ” Stor missbelåtenhet råder för övrigt inom dla kvinnorösträttskretsar över de iunkla och intetsägande orden om röst- rätten i konungens trontal.
Bland de mera betydelsefulla steg not den kvinnliga rösträttsfrågans lös- ning, som pa senare tid tagits i Eng- Land, räknas den resolution, som fatta- les av arbetarepartiets stora kongress i Birmingham, där det bland annat he-; er: ” intet rösträttsförslag är för par-: iet antagligt, som icke innefattar kvin- nor. ’ ’ i början av denna korta översikt räk- nades Norge med bland de länder, som redan sta vid målet.
Detta är dock icke fullt korrekt, då kvinnorna i vårt v-ästra grannland ännu icke hunnit fram till alldeles samma politiska rät- igheter som männen.
Såsom frågan IU står, kommer det dock med all san- iolikhet icke att dröja länge förr än len allmänna rösträtten för kvinnor dir införd även där.
Vänsterpartierna la den på sina program, och inför det taktum att kvinnorna redan äro väl- lare, kommer säkert högerns motstånd itt vika.
E n mäktig högerförespråkare iör den allmänna rösträtten för kvin- ior ä r den nya norska justitiemini- item Stang, som anser, att det första iillskottet av kvinnliga väljare icke htadkommit några som helst rubbnin- rar i väljaremassan, varför han på det ivligaste tillråder sina landsmän att: edan nu taga steget fullt ut.
‘ Världsintresset spänner sig för när- iarande över de skandinaviska och Anglosachsiska länderna och stora för- hoppningar knytas vid 1912.
Varje en- skilt nederlag är allas nederlag, varje enskild seger, allas seger.
S.
B.
” Nej är det så ... 99 De vor0 ensamma i kupen, damen, son: var på väg till ett av sommarens valmöter för att hålla ett föredrag och damen, son: skulle till en badort för att rekreera s i g efter vinterns ansträngande sällskapsliv.
Den senare betraktade med illa dold n y fikenhet sin reskamrat.
Rösträttsmärket pl vänstra kappuppslaget visade j u vad sortc uiänuiska hon var, och det kunde vara in.
trcssant nog att komma en suffragett in på iivet.
Deii 8. k. suffragetten märkte icke deii uppmärksamhet hon väckte, utan syn.
tes vara fullt upptagen av att ordna inne.
hallet i sin resvüska.
Plötsligt såg hon upp, räckte fram et1 litet tuiit häfte och sade med en avbön j rosten: ” Jag hoppas ni inte misstycker litet röst- rättslitteratur.
Xina medresande bruka va- ra s å snälla och ursäkta min påflugenhet. ’ ’ Tacket var en smula reserverat, men flyg bladet blev i alla fall emottaget och läst, Efter ett par minuters förlopp kom frågan: ” Så underligt att ni bryr er om politisk rösträtt - det är väl ingenting att stl efter?
Min man säger att jag ska ’ gärna få hans, men jag vill visst inte ha den och så följer det väl i alla fall en del obehag- ligheter med arbetet - bara det att bli misstänkt som suffragett? ” ” Får jag tala om en liten historia för er, men ni får inte bli stött - lova mig det! ” - ” Suffragetten ” såg s å snäll och godmodig ut, att damen med nerverna gav sitt löfte.
” Förresten är jag inte alls någon deciderad motståndare till rörelsen - anser den en- dast onödig ”, tillade hon.
” Jo, min historia lyder så här: Det var en gång en stackare, som för något brott ären dömdes a t t vara förlustig medborger- ligt förtroende.
Då han inte visste vad detta innebar, bad han domaren om förkla- ring.
Denna förklaring kunde han inte riktigt fatta och så sporde han:,, Ear jag äta som förr, nådig domare? ” ” Ja, det får du. ” ” Och dricka som förrJ ” ” Ja, det f å r du. ” ” Och sova som förr. ” ” Ja, också det. ” ” Tack nådig domare, då är det bra, dia ä r jag nöjd som det är. ” ” Att en stackars okunnig människa, som denne av lagen dömde missdådare, har en sådan uppfattning är j u inte att undra över, men att - - ” ” Men att upplysta och bildade kvinnor dela hans uppfattning, tycker ni är ägnat a t t förvåna - var det så ni menade? ” ” Förlåt, men ni lovade att inte bli stött? ” ” Det är jag inte heller - ni har kanskc ratt från er synpunkt - men vad jag och min umgängeskrets ofta beklaga är att ni genom a t t arbeta så intensivt för rösträtt förbiser andra, närmare liggande och myc- ket viktigare frågor, som t. er.
- - ” Hon avbröt sitt tal, som om hon haft svårt att fortsätta.
” Vilka frågor, menar nit ” - ” Suffra- getten såg ut genom föstret för att den mdra inte skulle känna sig generad av sin rodnad.
” Mannens målsmanskap Över hustrun, så Iti hon inte har ett ord att säga vid an- vändningen - kanske förslösandet - av de pengar hon fört med sig i äktenskapet.
En sir upprörande orättvisa bryr ni er inte om, @ ara om rösträtt och rösträtt. ” Det blänkte till i den sålunda anklagades jgon, då hon inföll: ” Kära, ni är j u så gott som en av oss, och iag önskar ni kunde ta emot er mans röst- rätt den blir säkert väl använd.
Det är &gt;ara en sak ni inte förstår: vår maktlöshet utan politisk rösträtt.
- Om ni har era ?engar i ett kassaskåp - vad behöver ni [Ö r att komma å t dem? ” ” En nyckel, naturligtvis. ” ” Just precis - och nyckeln till lagstift- ningsreformer heter politisk Tösträtt.
” Nej, är det så - - da förstår jag - - ” Tåget stannade i detsamma.
De två da- merna tryckte varmt varandras händer, in- nan den nyomvända steg av.
” Här är mitt kort, skioka mig flygblad! ” 7 Y - - En minnessted åt Fredrik Bremer, Alla svenska kvinnors angelägenhet.
” Evinnorna äro ett stort, nytt folk i skötet på de trötta nationerna ”, säger en fransk författare.
Kanhända han har rätt, som en profet har rätt, då han siar om framtiden.
Tack vare sina ledare skola kvinnorna måhända en gång kunna bli ett stort, nytt folk.
Den första, som visade de svenska kvinnorna vägen till framtidens land var Fredrika Bremer.
Sällsynt levan- de står hennes gestalt än i dag, hen- nes namn lyser av hennes personlig- hets milda glans.
Aldrig kunna de svenska kvinnorna avbörda sin tack- samhetsskuld till Fredrika Bremer.
Men ett uttryck för vad de känna gent emot banbryterskan med det var- ma hjärtat kunna de ge genom att resa henne en minnesstod.
Alla svenska kvinnor skola vara med och bidraga till den stoden, den skall resas genom en kvinnornas nationalinsamling.
Ty det finns ingen kvinna i hela Sveriges land, som icke på ett eller annat sätt njuter frukterna av Fredrika Bremers gärning.
Frågan om en staty åt Fredrika Bre- mer har varit före flera gånger förut.
Den som nu på nytt väckt frågan till liv är skriftställarinnan fru Hilda Sachs.
Stockholms F. K.
P.
R., som upptagit fru Sachs ’ ide, har redan hål- lit ett möte i Stockholm där fru Sachs framlade sin älsklingside om äremin- net åt kvinnosakens pioniär.
Enligt hennes förslag skulle det resas i någon park, exempelvis Humlegården, och hon tänkte sig att barnen skulle leka omkring den vänliga mamsell Fredri- ka, som skulle sitta där med en bok i handen i sin vackra femtiotalsdräkt med spetsmössan kring det milda an- siktet.
Det är förslagsställarinnans mening att frAgan om b ‘ redrika Bremer-statyn skulle tagas upp i alla F. K.
P.
R. i landet och att dessa tillsammans med andra kvinnoföreningar skulle igång- sätta insamling för andamålet.
Stock- holms F. K P.
R:s styrelse kommer att i första hand omhändertaga frågan och utskicka inbjudan och upprop till öv- riga föreningar.
De F. K.
P.
E, som önska Fredrika Uremer-föredrag av fru Sachs, kunna vända sig till L.
K.
P.
R:s expedition för uppgörelse.
Mrs.
Carrie Chapman Catt, den In- ternationella kvinnorösträttsalliansens ordförande, som efter Stockholmskon- gressen anträdde en resa runt jorden, befinner sig för närvarande i Indien, efter att ha förut besökt Syd-Afrika, ggypten och Palästina.
I ett brev till alliansens styrelse sammanfattar mrs Gatt sina intryck av betydelsen av kvinnorösträttens genomförande i Eng- land även för kvinnorna i de halvcivili- serade länder, som lyda under det brittiska väldet: ” Vi erkänna alla bety- delsen för hela den civiliserade världen av en seger i England, men jag för min del har icke förr än nu insett, vilken mäktig faktor denna skulle bli i för- bättrandet av de halvciviliserade kvin- nornas ömkansvärda ställning. ” ljöd hennes röst från perongen.
” Här kom- m a de! ” Ett helt fång av vita blad fladdrade ut genom kupefönstret, glänste i solskenet och uppfångades under glada skratt.
” Tappade ni skrifterna? ” frågade kondok- tören, som i detsamma gick förbi.
” Nej jag bara sänder några olivblad ut i världen. ” Frigga Carlberg.
-
r \ N:R 1 S ~ S T R Ä T * FOB KPTBllIOR.
: sjö F. K.
P.
R. hade ordinarie möte %2 r.
Ordföranden redogjorde för central-, yrelsemötets viktigaste frågor.
Förenin- gen beslöt att mera än förut söka verka ge- nom anordnande av offentliga föredrag, särskilt i kommunala ämnen, och samkväm för medlemmarna, där samhällsfrågor av intresse skulle diskuteras.
Eskilstuna F. K.
P.
R. höll den 19 febr.
årsmöte.
Av den avgående styrelsen om- valdes enhälligt fruarna Alma Johansson, ordf., Laura Ekman, v. ordf., tandläkaren Karin Melen och fru Gulli Westman.
Till kassaförvaltare efter fru Marta Karlsson, som undanbett sig återval, valdes fröken Hilda Holm.
Styrelsesuppleanterna fröken Hilma Nordlund och fru Adamsson omval- des, varpå efter fru Ebba Lindegren, som undanbad sig återval, valdes fil.
kand. Sign- hild Bohlin.
Doktorinnan Nina Blom och fröken Elin Hägg kvarstå som revisorer med f r u K. Törnblom och fröken Maria Jonsson som suppleanter.
Till pressombud valdes fröken Maria Jonsson och fru M. Eklund.
En kort redogörelse för gift kvinnas de- klarationsrätt upplästes, varefter ordföran- den redogjorde för centralstyrelsemötet.
Mötet avslutades med samkväm.
I EI I Arbetet ute i landet Därefter lämnade fru StEenhoff en intres- sant och i i i: ryckande redogörelse f ö r cen- tralstyrelxinötet i Stockholm.
Fru Steen- boff slii ’ xle med att citera följande ord ur ett föredrag av fru E.
Hagen: ” Det kommer att känna9 büttre få rösträtten, om man vet sig ha aibetat för den, än a t t få den som en gåva andra arbetat för.
Vi dra ju för- del av Eöre; rående generationers kvinnoar- bete.
Slrulle vi dR njuta dessa förmåner utan tanke på komma.nde släkter?
Nej, vi ha en tacksamhetsskuld att avbetala mot dem som komma efter oss. ” I anslutning härtill riktade fru StEenhoff en varm iipp- maning till kvinnorna att offra mera tid, mera arbete på att fostra sig själva och andra till goda medborgare.
Föredraget, dclvis mycket humoristiskt, cmottogs med livliga applåder.
Sedan föreningsic beslutit hålla studieaft- nar varje måndag kl. 8 e. m. å Privathotel- let och ordf. uttalat en förhoppning att så många medlemmar som möjligt skulle del- taga i dem, vidtog ett glatt och angenämt samkväm.
F. K.
P.
R. i Göteborg förbereder en serie föredrag över ämnet: Kvinnans ställning inför lagen i olika länder.
En a v Stenstorps F. K.
P.
R:s äldsta mcii- Icmmar, fru C. W. Kliiig5tröm, född Keil, avled i Stenstorp den 8 febr.
i den höga Z Huskvarna ha fru Ella Billing och fru åldern av 90 år.
Elma Danielsson talat på rösträttsmöte Fru Klingström, som alltifrån Stentorps- i Folkets hus 29 jan.
Fru Billing talade föreningens bildande varit medlem av den- över ämnet: Kvinnan och samhällsfrågor- samma, deltog in i det sista med oför- na, och fru Danielsson om: Moderna kvinn- minskat intresse i rösträttsföreningens an- liga rättskrav.
gelägenheter.
Till hennes bår sånde F. K.
P.
R. en krans med band i rösträttsfär- Norrköpings F. K.
P.
R. höll 22 febr.
sam- gerna.
manträde, varvid redogjordes för central- styrelsemötet.
Föreningen beslöt att upp- rätta en upplysningsbyrå, där kvinnor kun- Sölvesborgs F.
K.
P.
R. har under vinter- na erhålla råd och hjälp vid självdeklara- månaderna anordnat diskussionsaftnar om- tion.
växlande med föredrag under ganska livlig tillslutning.
Föreningen hoppas genom Nyköpings F. K.
P.
R. sammanträdde 21 detta arbete vinna många vänner för röst- februari under fröken Anna Molins ordfö- rättsrörelsen.
Verkningarna ha redan bör- randeskap, varvid redogörelse lämnades för jat spåras i minskat motstånd mot vår sak.
Centralstyrelsemötet.
Man beslöt att även Föreningen räknar nu 80 medlemmar.
denna termin söka få till stånd en husmo- derskurs.
En sakrik redogörelse för röst- rättsfrågans läge just nu lämnades av ord- Skåneförbundet a v L.
K.
P.
R. höll 28 jan.
f öranden.
8rsmöte i Kristianstad, vid vilket förekom föredrag av fröken Elna Persson Lund över Oskarshamns F. K.
P.
R. höll 4 febr.
års- ämnet: Vad kunna de moderata kvinnorna möte.
Några minnesord ägnades den bort- i nuvarande situation göra för rösträtts- frågans lösning?
Tal.
rekommenderade de gångna ordföranden fröken Wallgren.
Till medlemmar av styrelsen valdes: fru- moderata kvinnorna att ingå i valmansför- arna F. Sthenhoff, E. Magnusson samt frök- eningarna och påverka de ledande höger- narna H. Ljungqvist, A. Toll, R. Haskel, männen att upptaga kvinnlig rösträtt på M. Wretman och L. Westeson.
Supplean- sitt program.
Efter föredraget vidtog diskussion, som ter: fröknarna E. Linne11 och E. Gabriels- son.
De förutvarande revisorerna fröken J. inleddes av fröken Sigrid Kruse från Karls- krona.
Ingen resolution antogs.
Stjernberg och fru E. Lewin återvaldes.
En bok om en personlighet, Lily Braons Memoiren einer Soziaiistin.
Av Elisabeth Krey.
I.
Om man försöker tänka sig en blandning av Nathaly von Eschstruth och Fredrika Bremer, får man en aning om Lily Brauns bok Memoiren einer Sozialistin.
En under- lig blandning av societetsroman och själs- historia, av skickligt och elegant gjorda tcackningar från små tyska garnisonsstäder, där de högadliga unga damerna dansa och flirta med platsens löjtnanter och av det drama som är personlighetens födelse och utveckling.
Alix von Kleve, om vilken boken hand- lar, växer upp i en högadlig militärfamilj, skyddad och väl vårdad från alla farliga yttre inflytelser.
Endast hennes brinnande fantasi och hennes oroliga lifstörstande själ hindra henne från att trivas i vad hon själv kallar löjtnantsatmosfären.
Hela hen- nes barndom och tidiga ungdom är ett stän- digt sökande.
Hon kallas häftig och egen- sinnig, självbehärskningens stora dygd pre- dikas henne bittida och sent, och hon tar skadan igen i ändlösa ensamma drömme- rier och ett fantasiliv, där verkligheten flyttat bort i ett blånande fjärran.
Hon gc- nomgår andliga kriser, som äro så starka, att de nästan bryta hennes hälsa.
En så- dan kris kommer med konflrmationsberedel- sen hos en luthersk präst, som är mer än lovligt oförstående och osympatisk €ör de livsproblem, som kunna oroa ett vaknande sinne.
Längre fram då Alix von Kleve bli- rit, en ung skönhet, som omsvärmas av be- undrare, komma vi till den oundvikliga kär- lekshistorien.
Den utvalde är en ung prins vid ett litet tyskt hov, och hovhänsyn hin- dra honom från att göra sin ungdoms ä1- skade till sin gemål.
Med den utförlighet, som utmärker alla tyska författare, skildrar Lily Braun de olika stadierna i fröken von Kleves kär- leksdröm.
Allt hennes dansande och flir- tande både före prinsens ankomst och se- dan han lämnat henne en mörk, regnig höstkväll, bli vi heller icke förskonade ifrån.
Men denna bredd i skildringen har kina fördelar: vi lära känna Alix von Kleve i grund och botten och veta vad vi kunna vänta av henne.
Detsamma gäller icke om bokens övriga figurer.
De äro icke tillräck- ligt fristående.
Varken fadern, den strän- ge militären, som med all sin vilda oreson- liga häftighet har ett barns veka hjärta eller den kalla, pliktuppfyllande modern framträda någonsin fristående, utan alltid i förhållande till sin dotter.
Endast genom hennes Ögon se vi dem.
Det är sant, att det är ett kännemärke för ungdomen att hela dess världsbild är inställd i förhillande till den själv, att den ser människor endast då de komma i direkt beröring med dess in- tressen, men icke som personligheter för sig.
Men av författarinnan till Memoiren einer Sozialistin hade man väntat, att en annan och mognare uppfattning skulle göra 14 Härefter följde frågan: Hur sätta central- styrelsemedlemmarna i tillfälle att mera talrikt besöka centralstyresemötena?
En livlig diskussion utspann sig härefter.
Re- sefördelning förordades av de flesta talarna.
Förbundsstyrelsen fick i uppdrag att un- der årets lopp bestämma platsen var nästa möte skall hållas och årsavgiften bestämdes till den vanliga.
E ’ orfrågan förelåg från Landsföreningen, huruvida Skåneförbundet ville åtaga sig att anordna ett allmänt rösträttsmöte i Skåne instundande sommar med friluftsmöte i Nackarpsdalen, såsom belägen särdeles be- kvämt med avseende på kommunikationer.
Styrelsen fick i uppdrag att med sig asso- ciera utvalda ombud från samtliga lokal- föreningar och arbeta för saken.
E n kortare paus följde, varefter det of- fentliga mötet vidtog.
Många intresserade kvinnor hade infunnit sig och även en del män, ehuru naturligtvis i stark minoritet.
Vid detta möte hölls föredrag av fröken Nanny Palmkvist över ämnet: Ä r behovs- principen en rättvis löneprincip?
En livlig diskussion följde.
Talarestolen bestegs därpå av fröken Sig- rid Kruse från Karlskrona, som med äm- net: Kvinnan och samhället förde kvinnor- nas talan i rösträttsfrågan och påvisade det absurda i att hon äger kommunal röst- rätt och indirekt rösträtt till Första kam- niaren m. m., men nekas inflytande vid An- dra kammarens besättande.
Genomgick alla de på lösning väntande samhällsfrågor, som behöva arbete och bistånd.
Med full rätt säges att det moderliga är det centrala hos kvinnan.
Talarinnan påpekade de många nya lagar och förbättringar, vilka beröra våra barn.
Det entusiasmerande och värmande före- draget var mötets förnämsta och mest upp- märksammade.
Klvsborgsförbundefs årsmöte.
Söndagen den Il febr.
sammanträdde ombud för Älrs- borgsförbundets av F. K.
P.
R. lokalförenin- gar till årsmöte i Vänersborgs stadshotell.
I mötet deltogo reprensentanter för Färge- landa, Trollhattans, Ulricehamns, Väners- borgs och Öxnereds lokalföreningar.
Till arbetsutskott omvaldes fröken Signe Wollter, ordförande, och fröken Ingrid Bergius, sekreterare, samt nyvaldes fröken Ruth Bergius, kassaförvaltare.
Dessutom valdes till suppleanter fröken Ida Larsson och fru Elin Andersson.
Till revisorer val- des fröknarna Beda Nilsson och Selma Wennerniark samt till revisorssuppleanter fröknarrx Gerda Bäck och Lisa Spets- berg.
P &amp; inbjudan från F. K.
P.
R. i Ulrice- sig gällande.
Men så helt har hon identi- fierat sig med sin hjältinna, att hon icke kunnat frigöra sig från hennes ungdomliga syn på världen.
När kommer då socialismen till synes i denna bok annat än på titelbladet?
Knap- past skymten av den visar sig i bokens första hälft.
Den unga, kämpande person- ligheten är en missnöjd, som icke finner sig till rätta i sin omgivning, men hon söker sig icke ut från sig själv till andra miss- nöjda, till detta bjöds henne för övrigt in- tet tillfälle.
” Gåtan om eländet i världen och dess olöslighet reste sig jättestor för mig, en klippvägg med svarta järnportar ”, säger Alix von Kleve, då hon varit med om att besöka de fattiga och sjuka på sin farmors gods.
” Ingen ägde nyckeln till den, och tron, som bär människor Över den till soli- ga, lyckliga världar på andra sidan gra- ven, hade j a g tappat bort. ” J u längre hennes ungdom lider, ju mer hennes ögon öppnas för lidandet runt om- kring henne, desto outhärdligare finner hon det beroende av sin familj hon lever i, den livslögn, som hon genom uppfostran och konvenans invecklats i.
Hennes far, som avancerat till general, har fått sitt avsked av den nye kejsaren Wilhelm II och famil- jen har svårigheter att föra ett ståndsmäs- sigt liv.
Men skenet måste framför allt upprätthållas.
Alix får icke tänka på att f å en verksamhet, som inbringar något.
Alix bar långsamt men säkert vuxit ut ur sin familj, genom otaliga scener och slit- hamn beslöts att nästa årsmöte skall äga rum i denna stad.
Arbetsutskottets medlemmar redogjorde därefter för förbundets verksamhet undei det gångna året.
Denna hade huvudsakli- gen bestått i ordnandet av sommarens agi- tation för Andrakammarvalen.
Kvinnor hade talat på 36 möten i Blvsborgs län.
På många av dessa hade L.
K.
P.
R:s resolu- tion antagits, och valmännen hade överallt visat förståelse och sympati för kvinnor- nas sak.
Fröken Wollter har under året bildat en F. K.
P.
R. i Mellerud.
Föreningen har an- slutit sig till Alvborgsförbundet.
Fröken Ruth Bergius redogjorde för för- bundets vandringsbibliotek.
På förbundets årsmöte i Göteborg 1910 hade bildats en Bommitt6, bestående av fröknarna Ruth Bergius, Hanna Gerdtszon och Hilma Ja- kobsson, för att anordna ett vandringsbib- liotek.
Då det visat sig svårt att få kom- mitten samlad, kompletterades den seder- mera med fröken Signe Wollter.
Utlånings- villkor ha antagits, pengar ha insamlats och böcker ha inköpts.
Nu förelåg ett bib- liotek, bestående av 51 volymer, och utlå- ningen kunde börja.
Mötet diskuterade landstingsvalen 1912 och vad i övrigt kunde göras för att stödja den utlovade kungliga propositionen om po- litisk rösträtt och valbarhet för kvinnor på samma villkor som för män.
Efter mötets slut intogo ombuden ge- mensam middag, till vilken de inbjudits av Vänersborgs F. K.
P.
R.
På eftermidd.
kl. 7 var ett talrikt besökt offentligt möte anordnat.
D:r Gulli Petrini redogjorde i ett med livligt bifall mottaget föredrag för den kvinnliga rösträttsfrågans nuvarande läge och gisslade skarpt högerns ställning till denna sak.
Hon kritiserade i det följande den gällande äktenskapslag- stiftningen, bristen på kvinnlig sakkunskap för detta ärendes behandling i den nya lag- beredningen, Lindmanska regeringens un- derlåtenhet ’ att taga hänsyn till 1907 års riksdagsskrivelse angående ogifta mödrar, löneregleringskommitt6ns betänkande angå- ende kvinnorna och statstjänsterna samt lagen om kvinnans uteslutande från indu- striellt nattarbete och påvisade, att kvin- norna i dessa fall varit hindrade att göra sin mening och sina krav gällande.
Fröken Wollter framhöll därefter vikten av att alla kvinnor samlade sig till den sista och svåraste striden, som nu förestår.
Orebro länsförbund f ö r kvinnans politiska rösträtt hade den 4 februari ordinarie års- ssmmanträde i Örebro, varvid åtta förenin- gar vor0 representerade ‘ a v befintliga nio.
Under mötet kom underrätte ?se att den tion- de bildats i Frövi.
Till ordf. återvaldes fru Siri Frosell, till sekr. fru Augusta Palm- borg, båda i Örebro, och till kassaförvaltare fru H. Aström, Kumla.
ningar har hon kämpat för sin frihet, det är endast en tidsfråga hur länge den yttre sammanhållningen skall räcka.
I Berlin, dit familjen flyttat, träffar Alix en pro- fessor Georg von Glyzcinski, en idealist, som lever för mänsklighetens förbrödring och som sätter henne in i socialismens ide.
Han är professor i social-etik vid Berlins universitet och hans föreläsningar följas av en massa entusiastisk ungdom, men han är lam och måste föras i rullstol till och från sitt hem.
Hos honom finner den oro- liga Alix den näring för sin själ, som hon oavlåtet sökt.
Hon blir hans hustru och de arbeta tillsammans på grundandet av en etisk förening till mänsklighetens upp- rättelse.
Nu framträder Alix för första gången of- fentligt som rösträttskvinna, och hennes vältalighet, då hon skildrar de fattiga ar-, beterskornas exploatering, drar hela för- samlingen med sig.
Hennes utpräglade so- cialistiska läggning förskräcker emellertid kamraterna i rösträttsarbetet, och hennes fanatism stöter dem bort.
Men hon har nu satt foten på den väg hon måste vandra och ingenting kan längre hejda henne.
Mannens död, länge väntad på grund av hans kroppsliga svaghet, helgar hennes be- slut att leva för de andra liksom den döde gjort.
I nästa del av sina memoarer berättar Lily Braun, hur hon sätter in sin kraft pA att förverkliga drömmen om frihet, jämlik- het och broderskap.
‘
BOSTRATT F Ö B KYIHHOB N:R 1 ~ Ett litet suffragettfrö.
Av E. Ayrton Zangwill.
(övers.
från engelskan.)
Historien handlar om en liten flicka, som jag håller mycket av, en mycket liten flicka, t y hennes ålder räknades i månader.
Det enda stora hos henne var hennes ofantliga " snällhet ".
Hennes sköterska ansåg henne för ett mönster; hon var så snäll - alltid snäll och tacksam.
Man märkte knappast att det fanns ett spädbarn i huset.
Timme efter timme låg hon lugn och belåten i sin vagn eller sin lilla säng, sakta jollrande om hon hörde någon tala.
Trots att hon alltså var mycket lättskött, var jag orolig över denna ständiga förnöjsamhet.
Hennes rosiga knubbighet borde lugnat mina far- hågor, men jag tyckte i alla fall att litet mera bråk skulle varit naturligare.
Dess- utom föreföll det mig som om den lilla re- dan finge lida för sitt milda sinnelag.
Hon lämnades ensam, utan eftersyn, medan hen- nes treårige broder i sin späda ålder alltid hade funnit villiga slavar att utföra hans i kraftiga crescendotjut givna befallningar.
V i veta a t t de saktmodiga hörer himmel- riket till.
Men vad skulle min dotter ha för nytta av en sådan arvedel i denna vår strävsamma värld?
Det var i fråga om denne samme broder, som lillan tydligast visade sitt hjärtas mild- het.
Hennes beundrande blickar följde varje hans rörelse.
Glädjeskrin hälsade hans inträde; en stilla suck följde hans bullersamma avtågande.
Och hur besvara- de han å sin sida denna kärlek?
Ack - just inte på något tilltalande sätt.
Kanske fann denne lille gosse hjältedyrkan prö- vande; kanske besviirades han a v hennes ständiga förnöjsamhet, hennes oföränder- liga, belåtna mildhet.
Vilken än orsaken kunde vara, visade han sig överlägsen och förändrad.
Ty väl att lägga märke till hade han icke varit sådan från början.
Vid sin första bekantskap med nykomlin- gen hade han, blek och darrande av rörelse, blygt klappat hennes små knutna händer, medan han med osedvanlig ömhet viskade: " Lillans små fingrar ".
Och då dessa sam- ma små fingrar något längre fram trevande irrat omkring i hans gliinsande lockar och där trasslat in sig - hade han då häftigt ryckt undan dem?
Nej.
vi hörde honom endast säga med tårar i rösten: " A, Peggy, kan du inte släppa håret?
A. snälla Peggy, kan du inte släppa håret? "
då han med artighet ville blidka sin ofrivilliga plågo- ande.
Men nu behandlade han sin lilla syster på ett sorgligt olika sätt.
Leksaker rycktes ifrån henne, som aldrig gjorde motstånd.
Hon knuffades och skuffades och hennes förtjusta närmanden stöttes oföränderligt tillbaka.
Stackars Lillan, som förlät all- ting, kröp tvärt över rummet - för henne för att komma en lång och andlös färd i närheten av sin kärleks föremål.
Hennes ankomst besvarades med att gossen hastigt gav sig av, och hennes mödosamma färd började på nytt.
Förebråelser tjänade in- genting till.
" Hon traliar ut mig ", förkla- rade den förföljda avguden.
En gång stack lian i förtvivlan sitt ena finger i sin till- bedjerskas öga, men icke ens detta upp- väckte uagot agg eller någon förebråelse.
Den ' lilla Griselda satt diir och såg lika 8eundrande på honom med det misshand- !.ade ögat fyllt av tårar, men det andra fritt f r h anklagande dylika.
Jag tror att hon ansåg, a t t allt vad denna stora och dyr- kade varelse företog; sig miiste vara rätt - det var bara ett misstag av henne att det gjorde ont.
Jag kysste henne med en plötslig farhåga - mitt lilla antisuffragett- - frö.
En vecka innan hon fyllde ett kr, blm hon plötsligt sjuk.
Det gick så hastigt att v i knappast gjorde oss reda för den hemska faran, som hotat oss, förrän vår älskling åter var räddad.
ännu en tid såg hon emel- lertid svag och lidande ut.
Under denna tid höllo vi henne i stillhet, skild från sin bror och hans barnsliga upptåg.
Så kom färgen tillbaka till hennes bleka kinder och knubbigheten till hennes lilla kropp.
Barn- kammarlivet började på nytt.
Allt tycktes vara som förr.
Vi visste icke, att vår Peg- gy kommit upp från ejuksängen som en ny kvinna.
Inom kort uppenbarade9 hennes ändrade sinnelag.
En kväll låg hennes äldre bror i sin lilla bädd.
På skämt lade jag lillan bredvid honom, då jag tänkte att närvaron av hennes älskade skulle göra henne utom sig av förtjusning.
Till min förvåning tycktes hon knappast märka honom.
Hen- nes hela uppmärksamhet var i stället rik- lad på gymnastiska övningar.
Med sina små händer hade hon gripit tag i säng- spjälarna, och andlöst försökte hon resa sig upp.
Slutligen lyckades hennes ivriga strävanden.
För första gången kunde lillan stå.
Och då hon triumferande såg sig om- kring, fick hon syn på broderns uppåtvända, intresserade ansikte på kudden.
Hon smålog, Plötsligt lyfte hon litet osäkert sin ena nakna fot och placerade den helt bestämt på det rosiga ansiktet under sig.
" Hon trampar p å min näsa ", flämtade den lille gossen, halvkvävd av skratt.
Därpå kysste klan ömt den lilla egenmäktiga foten.
Hädanefter var allt förändrat.
Den lille brodern pinades ej längre av nAgot Över- mått av kärlek.
Tilltagande ålder och kraf- ter gåvo Peggy nya möjligheter.
Den nya världen, som öppnade sig för henne, var så stor och vacker, den fyllde hennes tankar till bredden och däröver.
Det ålåg henne nu att övervinna de första grunderna i många olika färdigheter.
Under de närma- ste månaderna måste hon lära sig tala, gå, halla fast - storartade talanger, vilka va- rinn kommit oss att underskatta, men vilka helt säkert överträfia många av våra över- människors företag.
Föga tid hade min dotter nu att ägna sig at systerlig tillbed- jan.
De minuter hon kunde tagit från all- varligare sysselsättningar ägnades nu A t att vinna den nya ingefärsgula kattens kärlek.
Det var nu katten som framkallade be- undrande joller, katten som utgjorde målet för hennes krypande pilgrimsfärder.
N ä r barnjungfruns uppmärksamhet var vänd At annat hall, hände det att läckerbitar från lillans egen mun funno vägen till hennes spinnaude iilskling på golvet.
" Jam, jam ", brukade lillan ropa och förtjust sträcka ut armarna.
se de ännu större ut, då de glänsa av skratt och skälmaktighet.
Och de mörka ögonfransarna ha alltid varit långa; nu äro de ännu längre, nästan hjiirtekrossande!
På dem hänga i långa rader hennes tillbed- jares hjärtan.
Till och med Peggys hår har Pörändrat sig.
De första släta, ljusa tcstar- na ha blivit guldgula, de locka sig trotsigt på det mest bedårande sätt.
Den tåliga Peggy blev ofta förbisedd; ansågs blott som ett bihang till sin broders triumfer.
Peggy i stridshumör är en mycket beundrad per- son.
Och orsaken till Peggys förändring?
Den kan jag ej säga er; jag kan bara gissa den.
Kanske var det så, att Peggy, när hon uppnådde den höga åldern av ett år, i stäl- let för att hon förut existerat som ett kro- nologiskt bråktal, kände det vara på tiden att hon fick en fast ställning.
Kanske hon under de 14 dagar hon tvangs att vara bliild från sln älskades oroande närvaro var bättre i stånd att uppgöra en plan för att vinna hans tillgivenhet.
Kanske åter - detta är min sista gissning - kanske under den omvälvning av hela ens varelse, som alltid åtföljer häftiga sjukdomsfall, någon tapper stammoders ande tog sin boning i lilla Peggy.
En sådan dog för länge sedan, Peggys mormor.
F ö r nära ett halvt år- hundrade sedan ledde hon kvinnornas kamp €ör frihet - frihet att tjäna mänskligheten.
J a g tycker om att tro, att det är hennes flammande och tappra ande som leder min lilla flicka.
J a g tycker om att tro, att lilla Peggy också skall hjälpa till att giva värl- den ett bättre utseende.
siut mellan gossen och flickan, dessa sm8 grundelement i den stora mänskliga bland- ningen, började ett nytt förhållande dem emellan.
De började nu beundra varandra u r den säkra och varaktiga synpunkten av likställda kamrater.
I själva verket blev lilla Peggy " den som hittade på odygden ", s o m barnjungfrun kallade det.
Fast bro- dern var större och starkare, tror jag inte han kände sig överlägsen på grund därav.
En dag såg jag vår Peggy på osäkra fötter begiva sig fram till en väldig S:tBernhards- hund, medan hennes äldre bror ängsligt drog sig tillbaka.
" Nä11 liten vov-vov ' ' skrattade min dotter med sublim oför- skräckthet och sträckte förgäves på sig Bör att klappa det lurviga huvudet.
Brodern viskade sedan i mitt öra jämte sina övriga sangdagsförtroenden: " lbland kr jag en li- ten smula rädd, men Peggy, hon iir inte radd för någonting. "
De finska kvinnorna hylla L.
K.
P.
R:s representant.
Vid kvinnosaksför- bundet Unionens 20-årsfest i Hälsing- borg var L.
K.
P.
R. representerad av fröken V. Olander, ordf. i Falu F. Ii.
P.
R.
Hon hyllades i ett varmt anfö- rande av d:r Jenny av Forselles, som slutade sitt tal med att utbringa ett leve för de svenska kvinnornas fram- gångsrika arbete.
Fröken Olander tac- kade och framhöll den avundsfria gläd- je kvinnorna i Sverige känt över de fin- ska kvinnornas rösträttsseger och den sporre till ivrigare verksamhet denna seger för dem utgjort.
Doktor Gulli Petrini kommer att för Ilösträtt för kvinnors räkning skriva en artikelserie som behandlar kvinno- rösträitens riksdagshistoria.
Början af denna serie inflyter i nästa nummer.
Den svensku kvinnorösträttsrörelsens historia i korta drag av Klara Lindh är titeln på en ny rösträttsbroschyr, som iitkommer i dagarna och är illustrerad nied portritt av Fredrika Bremer, Ger- trud Adelborg, Ann Margret Holmgren, Anna Whitlock, Lydia Wahlström, Signe Bergman, Ezaline Boheman, F. T.
Borg, Carl Lindhagen och Karl Staaff.
Broschyren, som särdeles väl lämpar sig för spridning före landstingsman- navalen, rekvireras till ett pris av 5 bre från L.
K.
P.
R:s expedition, 6 Läst- makaregatan, Stockholm.
Hälsingborgs första kvinnliga stads- jullmäktigeledamot.
Hälsingborg er- håller i dagarna sin första kvinnliga stadsfullmäktigeledamot i det i ledig- heten efter avlidne sakföraren J. Rooth inrycker suppleanten folkskollärarin- nan fröken Sarah Thbström.
Men fastän det gamla förhållandet var Och underligt att säga, med Peggys and- liga förändring följde även en kroppslig sådan.
Min Peggys ögon ha alltid varit stora, liknat djupa, mökra sjöar, men nu Efter svenskt mönster.
I Ungern pågå förberedelserna till den 7:de Internationella kvinnoröst- rättskongressen 1913.
Stadsfullmäktige i Budapest hava anslagit 5,000 kr.
till kongressen.
Till julen anordnades en basar, som inbrakte 8,000 kr.
netto och förestods av fröken Francziska Schwimmer, känd från Stockholms- kongressen.
Konstlotteri och språk- kurser hava även anordnats, allt efter svenskt mönster.
En " Singer " är alltid si, ägares stolthet.
Ordet DSingerx, behöver ej någon för- klaring.
Då en kvinna kan peka på nam- net Singer å sin symaskin, vet hennes väninnor, att hon har den bästa maskin, som kan fås för pengar - och varje kvinna vet detta.
De tyska k v i f i n o w och ualrör&amp;m.
I Tyskland hava kvinnorna i år för första gången aktivt deltagit i valrörel- sen.
Det var icke förrän 1908, som den tyska lagen tillerkände k.vinnorna rätt att tillhöra politiska föreningar.
Nu finns det intet politiskt parti, som icke räknar kvinnliga medlemmar.
Det SO- cialdemokratiska partiet är det, till vil- ket de flesta kvinnorna anslutit sig, d % detta tillerkänner kvinnorna fulJ poli- tisk likställighet med männen.
Även till den demokratiska föreningen (de- mokratische Vereinigung), som har kvinnorösträtten på sitt program, har ett stort antal kvinnor anslutit sig.
Alla riksdagsmannakandidater hava interpellerats om sin ställning till kvinnorösträtten.
Flera gynnsamma svar hava inkommit; samtliga svar vor0 affattade i artiga ordalag.
Föredragsverksamheten.
Fru Augusta Tonning har p å kallefse a v Skaraborgs länsförbund under februari hållit en serie f ö r e h a g i Mölltorp, Tibro.
Skara, Vara, Töreboda och Tidaholm mellan 19 och 24 febr.
Fru Tonnings tum6 har varit i alla avseenden lyckad, och länsförbundet är i den största tacksamhetsskuld till såväl hen- ne som ' till Landsföreningen för att denna präktiga handräckning lämnats.
I Värmland har länsförbundets ordföran- de, fru Gerda Hellberg, under februari må- nad hållit föredrag med ljusbilder om rösträttskongressen i Stockholm 1911 å föl- jande orter: Forshaga, Kil, Edsvalla, Kri- stinehamn, Karlstad, Munkfors, Arvika och Charlottenberg alla försedda med F. K.
I '.
R.
Redogörelse för centralstyrelsemötet, 1912 har samtidigt lämnats i de föreningar, som ej vor0 representerade på mötet.
Gävleborgs länsförbund har kallat fröken Elin Påhiman att hålla en serie föredrag inom länet.
Föredragsturnen börjar den 1U - mars.
N y a landvinnigar.
Föreningar för kvin- nans politiska rösträtt iiro bildade i Sala och Frövi.
På initiativ av i samhället boende intres- serade kvinnor sammankallades ett möta den 10 februari i Sala med föredrag av fru Silen Hagen och fru Gzaline Boheman.
Ett iemtiotal medlemmar ingingo genast i före- iiingen.
Sala var en av de få städer i &amp; e- rige som saknade rösträttsförening.
Oen nya föreningen i Frövi, som är den 10:de inom Orebro länsförbund h a r likale- des tillkommit pa initiativ av kvinnor inom samhället.
- TiZZ medZemmarnu av L.
K.
P.
R.
Då Lands föreningen nu utsänder för- sta numret av sin egen tidning Rösträtt för kvinnor sker det under förhoppning att alla medlemmarna skola under- stödja tidningen med varmt intresse och ett verksamt nit.
Rösträtt för kvinnor har satt sitt pris så lågt som till 75 öre för 1912 för att den skall nå ut i de vidaste kretsar och sprida sig i de många hemmen där kvinnorna vak- nat till intresse för sin livsfråga och gärna vilja följa dess utveckling.
All prenumeration av Rösträtt för kvinnor sker på porsten.
Prenumerera själv och samla prenu- meranter för Edert eget organ1
--- N:R 1 ROSTRATT FÖR KYI1PIPOR Jen &amp; ors kvinnokon= Heddelanden f r h V. U.
1.
De lokalföreningar och länsförbund, gressen i Berlin.
, om ännu icke inskickat sina årsberättelser Ett enande band mellan d i k a kvinno- organisationer.
I Berlin öppnades den 27 februari en stor tysk kvinnokongress, som hålles i samband med kvinnornas utställning därstädes, på vilken alla områden av h-oinnlig verksamhet äro represente- rade.
Utställningen besökes a v många tusentals människor och låter mycket tala om sig i pressen.
Från kvinno- sakshåll väntar man, att den skall få betydelse som ett slags praktisk agita- tion, en åskådningsundervisning av omfattande verkningar.
Om den nu pågående kongressen skri- ver en tysk författarinna i Lokal-An- zeiger ungefär följande: Förut förebrådde man ofta kvinnor- na, att de fäste sig uteslutande vid tin- gens yttre, estetiska sida och läto sig nöja med den, utan att söka tränga ned till d w djupare liggande orsaken.
Men under de sista årtiondena h a dessa be- skyllningar hörts alltmera sällan, de ha inte haft något tillfälle att komma fram, ty många kvinnor h a visat både håg och fallenhet att allvarligt syssla med sociala, vetenskapliga och konst- närliga problem.
SA länge alla dessa krafter verkade v a r för sig, ha vida kretsar endast fått ett föredrag d å och d å eller mötts av en eller annan snart bortglömd tidnings- notis om kvinornas arbete och strävan, men nu h a de tyska kvinnorna förenat d g till ett helt och framträda för offent- ligheten med ett stort verk, som måste göra intryck, ett grandiost skådespel som med titeln Kvinnan i hem och yr- ken h a r iscensatts i utställningshallar- n a i Zoologiska trädgården.
Texten till detta skådespel bildas a v den tyska kvinnokongressen, som nu börjat med en storartad mottagningsafton i fest- salen i Zoologiska trädgården.
Kongressen, som tillkommit p å ini- tiativ a v nationalförbundet för de t y ska kvinnoföreningarna, är ämnad att bibringa en djupare förstå- else av utställningen.
Dess betydelse är framför allt fästad vid den utförliga behandlingen a v de frågor, vilka kvin- nor från skilda yrkesområden ha ett trängande behov att f å lösta.
Raden av dessa frågor är verkligen imponerande ty begreppen “ hem och yrken ” omfatta ett så stort komplex, att man egeutli- gen icke kan tala om några gränser Vad allt hör icke hit!
Problem ur in- dustriarbeterskornas liv likaväl som ur skådespelerskans, husmoderns och stu- dentskans; kvinnlig rösträtt, religiöst liv o. s. v. På detta sätt h a intressen som eljest synas vitt skilda, ryckt var- andra nära.
En sak ä r särskilt anmärkningsvärd vid denna kongress, det är att represen tanter för olika strömningar få komma till tals.
En sådan diskussion kan föra till ömsesidig förståelse och välsignel nelsebringande arbete.
Utan att v a n optimist hälsar man den vänskapligE diskussionen mellan motsatta rilrtnin gar som ett, framsteg inom kvinnosa ken, d. v. s. som ett tecken på s t k r 6 tolerans.
I grund och botten är inte1 naturligare än att kvinnorna, som ar beta v a r och en från sin ståndpunkt för sitt köns väl, Be bort från alla sön drande hänsyn och finna varandra ett gemensamt mål.
Ordförande för kongressförhandlin g a r n s är d:r Gertrud Bäumer, äver ordförande i de tyska kvinnornas n a tionalförbund.
84 föreningar deltagr med delegerade eller talare i kongres sen.
Första dagens första föredrag val ägnat A t huslig ekonomi.
Helene Lan ge och Maria Stritt talade om kvinno rörelsens betydelse för de självförsör jande kvinnorna.
På programmet stl SA gott som alla viktiga sociala frågor som kunna sysselsätta en modern män piska.
Ur mängden taga vi ett par ör 1911 jämte de ifyllda frågeformulären, ippmanas a t t ofördröjligen insända dem il1 L.
K.
P.
R:s sekreterare.
2.
Med hänvisning till L.
K.
P.
R:s stad-: ar $ 9 och cirkulär n:r 79 punkt 2 an- iAlles att de lokalföreningar, som ä n n u iclic.
nsänt meddelande om val a v revisorer för J.
K.
P.
R:s räkenskaper för 1911 omedel-) art ville göra detta.
Räkenskaperna slioln: ranskas inom m a r s månad.
3.
De talarinnor, som k u n n a ägna någon id under mars m å a a d åt valrörelsen för andstingsvalen, anmodas a t t snarast sätta; ig i förbindelse med V. U.
~tadsfullmäktigvalen i Stockholm aga sin början den 8 mars, då tredje kret-; en går till val.
Den 9:de väljer fjärde rretsen, den 13:de femte, den 15:de sjätte, len 16:de första och den 20:de a n d r a kret-; en.
HRr marken brytes, Ledarinnan för de Bergman-Öster- bergska samhällskurserna f ö r kvinnor, Fröken Gerda Planting-Gyllenbåga, skriver: Den första kursen i samhällslära tog sin början den 29 jan.
i Norrahamniar, 3tt vackert beläget brukssamhälle söder lm Jönköping.
För kursledarinnan var jet särskilt angenämt få börja i Norra- hammar, d ä r det finnes en livskraftig F. K.
P.
R., vars duktiga ordf. säker- ligen på förhand gjort god propaganda För saken.
Kursen pågick under fyra sftnar, varvid redogjordes f ö r våra kommunallagar, den allm.
hälsovården, €attigvård, barnavårdslagarna, äkten- skapslagstiftningen och statens orga- nisation.
Åhörarnas antal uppgick varje * afton till ett 70-tal, övervägande kvinnor, och tycktes intresset för dcssa torra ämnen vara anmärkningsvärt stort.
Kursen nummer två hölls i Ekeryd, en liten järnvägsstation på den småländ- ska landsbygden.
F r å n stationen kunde man endast skönja stora skogas och Fält cch några enstaka boningar, var- för överraskningen och gläd jen blev stor att vid första föredraget finna en publik, som uppgick till nära 50 per- eoner.
Och detta trots 13 gr. kyla, storm och långa avstånd!
Och samma vänligt intresserade åhörareskara in- fann sig vid samtliga kursaftnar.
Vid avslutningen uttrycktes därjämte ön- skan att kunna få ännu en kurs till stånd samt ett rösträttsföredrag.
Skulle man av dessa första erfarenhe- ter kunna draga några slutsatser, så är det a t t landsbygdens kvinnor lika litet som deras systrar i städerna inga- lunda sakna allmänna intressen, och att de med glädje begagna tillfället att förskaffa sig kunskap i samhälls- frågor.
Ej heller tyckes det trägna arbetet i lanthushållning verka hindrande för ” regelbunden tidningsläsning ”, att dö- ma av det politiska intresse landsbyg- dens kvinnor verkligen visa.
ROHTLIEB &amp; COMP.
innehavare:; Oversättarinnan Fröken EMILIE KULLMAN Kontor: Hybirogatan 26, Stochhoim.
prima Anthracit i olika krossningar.
Hushåilskol, Cokes, Marie-Briketter till hilligarrte priser.
RA.
colli jns €R Extra Prima o. Prima Bo mul Is lärft.
Marknadens bästa Allm.
Tel. 7839. kyaliteer.
(K.
R.
403) Xiks Tel. 40 62.
Husmoderskolan H E M M E T Lektioner i linnesömnad (även blusar, barnkläder m.
m.)
Praktisk metod, neddelar grundlig och praktisk undervisning i allt utan tråckling.
Varje elev disponerar en symaskin.
iom tillhör ett hems skötande.
KARIN EGNER, Stockholm.
ANNA GYLLENSPETS, f. v. Holten.
Sibyliegatan 36.
R.
T.
3530, A.
T.
21004.
- - Rikstel.
133 34.
Drottninggatan 67, Stockholm.
EVA EGNGR, Malmö.
Fersens vag 2.
Beställningar emottagas.
TeL 44 90, ev. 40 83. u= - Allmänna försäkringsbolaget Strandvägen 5 A, Stockholm är Sveriges äldsta samt ett av Sveriges största ömsesidiga livförsäkringsbolag med fasta premier.
Den till de livförsäkrade faktiskt ut- Fonder Detalda-vinsten uppgås- till närmare över - på » Allmänna Livs * bolagsstammor och valbarhet till styrelse- och revisomplatserna äger varje i bolaget under minst 5 fir försäkrad.
1.300.000 kr.
16~00O.OÖO kr.
JUS SUFFRAGII Ny ar e - rösträtt sli t t eratur: ROSTRATT Tidning utgiven av International Woman Suffrage Alliance utkommer den 15 i var månad.
Redaktör: Madifia 6.
Kramers, 92 Kniis- kade, Rotterdam, Holland.
Prenumeration sker pr år genom insändande av 3 kr.
i postanvisning till redaktionen.
Tidningen utgives i en engelsk och en fransk upplaga.
J3östräiis brev kort.
Brevkort med porträtt och uttalanden av kända törkämpar för kvinnans politiska rösträtt: Ser.
I utgiven av Göteborgs F. K.
P.
R.
5 öre pr st.; 50 öre pr 12 st. D Ii D B Uppsala F. K.
P.
R.
10 öre pr st.; 1 kr.
pr 12 st. &gt; III n D Paul Heckschen förlag.
10 öre pr st.; 1 kr.
pr 12 st. L.
K.
P.
R:s Expedition, 6 Läsfmakaregatan, Stockholm.
Rösträtt för Kvinnors forsta nummer innehåller bl.
a.: Det gjunger Claine.
.
.
.
Av JaNe Gerflanat- F. A. Bather, M.
A., D.
Sc., F. R.
S.: Tia de svenska männen.
Utgivet av Uppsala F. K.
P.
R.
6 öre; 4: 50 pr 100 ex. Eaaline Boheman: Riksdagsmannavaim 1911 och kvinnornas rösträttsfråga.
Ut- givet av L.
K.
P.
R.
3 öre.
Anna Bugge-Wicksell: Gifta k&amp;ltors kommufiala rösträtt.
Utgivet av L.
K.
P.
R.
25 öre pr 100 ex. Frigga Carlberg: Varför fru Håkansson gick in i rösträtts öreningen.
Utgivet av Göteborgs F. K.
P..
5 öre.
Varför fru Håkanssons dotter gi &amp; in i rösträtts oreningen.
Utgivet av Göteborgs F. K.
P.
5 öre.
Uarrie Chapman G a t t: G &amp; kuilEltoröst- rättsrörelsen framåt?
Jämte en kort bio- L ki grafi Över Mrs.
Catt av Ezaline Boheman.
Utgivet av L.
K.
P.
R.
15 öre.
E.
E. Ha€€ber: Kvilznan i hemmet o &amp; samhället.
6 g i v e t av L.
K.
P.
R.
5 öre.
Sigrid Kmse: Nykterhetsfrågan och kvin- nornas rösträtt.
Utgivet av L.
K.
P.
R.
90 öre pr 100 ex. Selma Lagerlöf: Hem och stat.
Utgivet av Falu F. K.
P.
R.
5 öre.
Sof3 Lindstedt: Varf6r böra religiöst över- tygade kvinnor ansluta sig till rösträtts- rörelsen?
Utgivet av Stockholms F. K.
P.
R.
5 öre.
Elin Wahlqvist: Partipolitilwcen.
och kvin- nornas rösträttsfråga.
Utgivet av L.
K.
P.
R.
3 öre.
Alice Zirnmern: Kvinnornas rösträtt i skilda länder.
Med ett förord av Mrs.
Chap- Till våra läsare.
man Catt.
A.-B.
Ljus förlag.
1 kr.
Vår fråga och vi.
Hur kunna gifta kvinnor förvärva kommw nala rättigheter?
25 öre pr 100 ex. Växiö F. K.
P.
R. sammanträdde 21 febr.
Vad våra vänner säga.
Sedan ordföranden redogjort för centralsty- Kortfattad ledning för kvinnornas deltaganda relsemötet och framhållit regeringens och Inför stadsfullmäktigevalen i Stock- i de kommunala valen.
60 öre pr i00 er.
holm.
partiernas ställning till rösträttsfrågan.
Minneslista.
(6:te uppl.)
5 öre.
höll e n föreningsmedlem föredrag om: Po- Kvinnornas vilja.
litiskt samarbete mellan m ä n och kvinnor i Rekvisitioner ställas till Världssituationen i blixtbelysning.
Finland.
L.
K.
P.
R:s E x p e d i t i o n Xej, är det s % Av Friggcc Curlberg.
6 Lästmakaregatan, Stockholm.
” Rvinnan i det offentliga livet ”, ” Kviri- En minnesstod åt Fredrika Bremer.
Telefoner: Riks Norr 600; Allm.
Brunkeb.
944. norörelsens betydelse för förhållandet Hur marken brytes.
Oppet alla vardagar kl. 3-4 e. m. mellan könen ”.
På det sista kvällsam- En bok om en personlighet.
Lily “ “ “ “ - “ “ “ “ ‘ - ‘ “ ‘ - “ - “ I.
.
.
, manträdet om lördag kommer kvinno- sakens betydelse att behandlas.
D:r Gertrud Bäumer skall tala om dess be- tydelse f ö r den personliga kulturen.
dess betydelse för familjen behandlar d:r Ada Weimel och d:r Alice Salomon kvinnorörelsen och det sociala livet.
Vi hoppas, att i nästa nummer af Rösträtt för kvinnor bli i tillfälle att återkomma till denna intressanta kon- gress.
Brauns Memoiren einer Sozialistin.
Av Elisabeth Krey.
Ett litet suffragettfrö.
Av E. Ayrton ZaNgwill.
Den stora kvinnokongressen i Berlin.
Arbetet ute i landet.
Notiser från in- och utlandet.
Meddelanden f r h V. U.
Hos alla bokhandlare: HEMUPPFOSTRAN Föredrag af Dagmar Waldner.
Pris 25 Sre.
Ivar RaeiistMiiis Bokfitlais 1.
E., Stotkliolm.
Stockholm, Ivar Hseggströms Boktrycken A.-B., 1918.
