# ID: svediakorp-per2516
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1924
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 19,301
# sentences: 1,233
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDNING FOR DEN SOCIALDEMOKRATISKA KVINN~R~RELSEN.
Pris 25 öre.
MORGONBRIS.
2 sex nycklarna Fem valprogram föreligga.
En- dast det, bolsjevikiska fattas.
Då man emellertid p % f örhand ungeFar vet vad de s % kallade kommunister- na komn.a att erbjuda kan man gott yttra sig o-m samtliga våra sex par- tiers va-lparoller.
.- ...
.
.
.-.
.
_ Visserligen giva dessa aktsticken icke n %gon fullständig bild av .idéernla hos de partier, som kastat ut dem.
~arollerha äro - tillskurna efter # doagens aktuella .krav - och nöd- vändighGen tvingar partiledningar- na att i dessa brev till väljarna icke gå allt för långt i analys av sina partiers ideal och uppfattning.
Den vakne iakttagaren skall emel- lertid i dessa olika valprogram hitta n y c k l a r n a till partiernas politi- tska ideal, deras samhälleliga %skad- aing, deras inriktning.
Med val- .programmen i hand kan man öppna ' dörrarna till de rum, där partiemas hemligaste önskningar dö1 jas.
.
E1 ö g e r p a r t i e t ropar i sitt progra:m efter hjälp åt de militaris-.
tiska Ibetraktelsesatten.
Detta parti vill ha ett så kallat starkt försvar utan hänsyn till objektivt fastställ- da behov eller till landets ekonomi- ska bärkraft.
Högern vill vidare upphäva den all-manna röstriitten igenom skattestreckets återinföran- de.
Partiet vill ' med maktmedel förhindra den elco&amp;miska utveek- ling, som går mot produlrtionens socialisering.
Det sl %r ' vakt om bo- ' lags- och godsagarevaldet över stora delar av den svenska jorden.
H.ö- .gern arbetar med energi för tull- systemets utbyggande.
Den vill ha bort 8-timmarsdagen.
Detta parti ar &amp; ö.dsskramt inför utsikten att in- dustriell demokrati skall genomfö- ras.
Partiet vill förhindra den sven- ska socialförsäkringens planmässiga: utvecklin.g.
Det &amp; l1 &amp; apa en extra lagstiftning till skydd för strej.kbry- .tare.
Det motsätter sig slutligen krenetiskt en skolrefoiim i demokra- kisk.
rikt.ning. '
-.
.
.
.
.
En sammanstal1:ning av kraven p % högerprogram.met får detta utseen- de ..
Denna nyckel passar precis i låset till den dörr, som spärrar va- till r e a k t i o n e n s k a m - r a r.
B o n d.
e.
f ö ".
r b n n d e t ar nu- mera et ' t rent högerparti, sadle des ' s gamle ledare, rikdagsman Nilsson i Vibberbo, i e.n intervju för en tid seiian.
Omdömet a r rättvist, det visa förbundets gärningar.
I bondefö~bundets.
valprogram finner man m %nga klart reaktionära ans,atser.
Nar det galler försvars- frågan till exempel kräves det ' i bondeprogrammet en rent antedilu- viansk militär ordning, ett slags in- delningsverk av d.en typ, som bön- derna har i landet en gång arbetade sa länge på.
att bl:i av med.
Denna f örsvarsoiidning skulle dessutom bli mycket dyr: normalt 120 miljoner årligen.
Bondeforbundet vill aven ha tul- lar, naturligtvis spannm !åls- och lan- dra jordbrukstullar.
överhuvud ut- ' m ä ~ k e r sig f örbundet f ör inskränkta klassynpunkter- i alla ekonomiska fragor.
Här framträder den ö.kanda bondsnålheten i den mest osympati- ska gestalt.
Sn %lheten bedrager visheten i synneihet nar # det galler kultudrå.gorna.
.
' J ' revande och för- ssktiga ord användas visserligen, men: bockfoten, halvtildslasnings- barbariet, sticker tydligt fram i programmet.
Jordproblemen behandlas ur litet vidare synpunkter.
Vad som har bjudes ä r dock bai ?a halvheter.
Ett krafttag till de otrygga och små j ordbrukamas h jK1p och skygd vill förbundet icke taga.
De trängande sociala reformerna hoppar.
boqdeförbpdet - över.
Det har ingen känsla fijr de verkligt be- tryckta och lidande i samhället.
Dess abondsn %lhet segrar över huma- nitetens bud.
Använda vi denna nyckel f.öras ' vi sålunda in i den klassegoistiska och trångsynta bondens f&amp;esläll- ningsvarld.
Vill man trana sina lungor genom att andas i n - s t a n g d ' l u f t skall man trava in dar.
Ser aman politiken ur fram- stegsvänlig synpunkt ar bondeför-.
bun.det dömt.
L i b ' e r a ' l a p a r t i e t s pro-.
gram .ger oss nyckeln till en valren- ' sad trädgård, d !är &amp; ermogna fler- %riga växter vårdas under den korta tia.
som ' ännu återstår innan trad- g %rd &amp; helt lägges igen; ~ a b ô t t e k.
na aro ' valskötta, växterna lav pryrda liga gamla arter.
De liberala tradg %rdsmastarna tyckm Vo att den samhälleliga lyca kans ideal .är nått bara de lyckas. '
konservera sina libérala blomster., De ' hysa till synes en besta-md aver- sion mot nya arter, endast de gam- las {doft finna nåd för deras näs bor^ rar;.
Varken fram eller tillbaka!
- Så ser det .liberala idealet av år 1924 ut.
Ty det ar jnneh %llet .i Sverges liberala partis valprogram.
Det lig- ger en orkeslö.shet., en senilitetens slapphet över det.
Sedan den polid tiska ~demokr~atins genomförande spira inga nya skott på de liberala blomstersalngarna.
Och id % partiet saknar förståelse.
för den djupa in- nebörden hos de krav, som vax6 fram ur den hirskande ojämna egendoms- och inkomstfö~delningen, a r det aven diimt, att försvinna, da de problem, som brusa fram ur kon.
flikterna mellan de besittande och egendomslösa klasserna i samhället, bli - de allt annat överskuggande: F r i s i n n a d e f olkpara t i e t ahar det mångordigaste proJ grammet.
Och det oklaraste!
Detta pragram la.mnar så1und.a ytterst svävande besked i de båda friigo.
som utgivits för att vara partiets egentliga h järteangelagenheter: f or4 svars- och nykterhetsfrågorna.
Man har allmänt trott att det bestämds ' '
MORGONBRIS.
kravet på riisdryclcsf ö ~ b u d Iskulle dra sympatiserande människor, som hävdas av detta parti.
Nu får man icke hava skarpa Ögon nog för att emellertid p2 denna punkt endast upptäcka, att komtnande tider lrrä- ett klumpigt försök att smita i f r h va hiirbergen av ' betydligt solidare ett klart besked.
Likadant är det slag.
Själva tro de mahiinda, att beträffande viktiga delar av för- deras barack stbr sig genom tiderna, saarsf rågan, ese-mpelvis f örhållana allrahelst de av dem som genom det till den allmänna värnplikten.
rökfånget stirra upp i himlen.
Men Man f aster sig vid fatt f rishnade till och med dessa skola få, mariga f ollrpartiets valprogram särskilt anledningar att tänka p å den vise framhiiller f öljande: ' För de m8n- Qalomos ord: Allt är f8fXnglighet ga hemmen utöver Sverges land, för och ett jagande efter vind.
dess goda och fredliga inbyggare.
B o l s j e v i k e r n l a kom.ma utan .för deras välfärd och berättigade allt tvivel att bjuda pil inbördeskrig intressen, gäller det att g &amp; till kamp och våldsdiktatur: De deltaga en- vid valurnorna. "
Och nar mlan lä- dast i valkampanjen f ör att propa- ser detta kommer man ihåg, att säl- gera fös idéer, som g &amp; ut på de lan ha många svenska hem varit s8 parlamentarislra och demokratiska hotade i grundvalama flör sin e s i ~ iiistitutionernas förstörande.
De äro stens som under den senaste svara principiella motståndare till all a r b e t s l ö s h e t s p e r i o d e n.
fredlig utveckling oeh äro skyldiga Till dessla hems nödtorftiga skydd sina uppdragsgivare i Modcva att viile den d,åvarande socialdemokr ad provocera fram en blodig uppgöz tislra regeringen ingripa.
Den blev relse mellan klasserna.
Detta kom- icke i tillfälle därtill.
Den vräktes mer lm %hända icke att sägas.
Var åt sidan av frisinnade folkpartiet .och en # som Bäiiner bolsjevismen vet och dess le.dare, lir C.
G. Ekman.
Ett emellertid att # det ar så.
år efter talar detta parti om hem- Bolsjevisn~ens nyckel öppnar dör- mens skydd.
Den berö,mde .mr rarna för en våldets, brutalitetens Pickwiclr uttalade en g&amp;iig, nggrsi och den politiska olcnlturens epok.
id vissa tillfallen mycket använd- Exemplen Finland, Ungern, Bayern, bara ord!
Italien, Norge tala därvidlag sitt Frisinnade folkpartiet &amp; r en till.
dystra men övertygande språk.
fallig samlingsplats f ör f ör.budsväm Det s o c i a 1 d ' e m o ' k: r a t i - liga och religiöst sekteristiska bön.
s k a valprogrammet ger klara be- der, sniåhorgare och arbetare.
De sked.
Det kraver kraftig militär frågor, som partiet, speciellt skjuter nedrustning med den filllständiga i förgrunden, gro av den art latt da avväpningen som slutmiil.
Det so- icke sa värst liinge kunna hålla sig cialdemokratisk-a partiet ar d e t p b dagordniiigen.
I och f ö r sig e.rm.da p o l i t i s l i a p r z r t i i sammanhänga: de icke med något för l a n d e t, som utan omsvep foöreträ.
s j a h a samhällsordningen konstitu- der avväpningens princip.
Social- t i ~ t.
När de på ett eller annat sätt demokratin går vidare in för en lös: avförts från dagordningen står fri- ning av jordfragan, som dels slryd- sinnade f ol1rp.artiet dar lika blottat dar jordens många otrygga brukare, p &amp; impulser och möjligheter som för dels syftear att skaffa ldem jord, s0.m närvarande det liberala partiet.
till eget bmils.
och egen förkovran Och - då fnörsvinner det från.
arenan sträva efter sådan.
Partiet kräver under vapendånet f rån den fredliga ~itbygg.ande och förenkling.
av so- kamp, som gäller egendomsordnina cialf örsiiliringen, slcolvasend.ets de- i socialistisk rikt- mokratisering, ett rattvist skattesy- gens f~rvand1 ' i.n~ ning.
stem.
Det vill vidare skydda B-tim- Frisinnade f ollrpartiets valpro- marsdagen oeh börja genom den in- gram ger oss .alltså nyckeln t211 ett dus triella demokratin.
Detta är stommen för den social- provisoriskt bostad ' shus, uppfört av i vissa angelägenheter med varan- demoltratiska politiken under de van Gogh: BLOMSTERSTYCKE. '
niirmast kommande %ren.
För att kunna föra dessa ' krav till seger må- ste ett fast parlamentariskt under- lag f ör den socialdemokratiska po- litiken skapas.
Socialdemokratin vill göra d ' etta vid de kolmmande va- len.
Andra kammarens majoritet milste då erövras.
Socialdemol~ratins program är ett reformprogram.
.
Det säger vad som n i r m a s t måste göras för srnå- folket i detta land.
Nar 1924 års valprogram förts ut i livet finnes dar bakom massor av andra pro- blem att lösa.
Sociald.emokratin tanker ieke bespara sig någon mö&amp;a i strävandena att fullgöra dessa uppgifter.
Partiet vet att detta ingalunda är något lätt arbete.
Men ~ippgifternas svårighet avskräcker icke.
Det enaast sporrar till större ansträngningar!
Detta valprogram är en nyckel, som släpper in smilfolhts kvinnor och män p;?, den energiska loch kon- sekventa ref orm.politikens f alt. Må arbetets legioner till sin egen båt- nad använda den på valdagen 1924!
U l l a H-st. '
MORGONBRIS 4 Textilindustrins kvinnor!
Kann Edert ansvar som medborgariinnor,!
Deltag i riksdagsvalet!
Textilarbeterskor!
En ny lag- stiftande församling skall väljas har i landet.
Ni tillhöra väljarna.
Mk Xi känna Edert ansvar fullt A h helt.
M % Ni bruka, och ratt bruka, det medel Ni äga, rktten att välja sadana lagstiftare, som kunna och vilja företräda Edra och hela ar- betareklassens intressen.
MAnga äro de valjare, män skval som kvinnor, vilka komma att anstränga sig till det yttersta för att i riksdagen invälja sadana företrädare, som äro fiender till arbetets man och kvin- nor och deras.
berättigade intres5e.n.
Dessa valjare ämna säkerligen icke svika vid valet.
De komma att begagna sig av sin rösträtt i för- litande på.
att slöheten bland ar- betets män och kvinnor skall bringa dem seger.
Må en shdan seger ute- bli, ty den &amp; r orättfärdig.
Och må.
Ni, textilarbeterskor, icke på grund av likgiltighet bidraga till en sådan seger åt Edra motstandare.
Anviind därför rätten att rösta och därmed ratten att välja sadana företrädare i riksf örsamlingen, som Socialdemo- kratiska arbetarepartiet korat!
Den medborgerliga rätt, som Ni nu förfoga över, att fritt och obe- hindrat kunna välja egna företrä- dare i landets styrande och lag- stiftande församling, har kostat ar- betarklassen mánga Ar av hängivet arbete, kamp och uppoffringar.
En dyrbar ratt sa.lunda, men vilken ratt dock är f ullkomligt värdelös om den icke användes.
M &amp; Ni känna ansvaret och handla sisom detta kräver!
Må Ni alla använda den dyrköpta rätten att rösta.
Ni äto över 20,000 här i landet som i Ar Arbetarepartiet Er röst, som vill och kan företräda Edra och hela arbetarklassens intressen.
Det ar ännu synnerligen illa be- ställt för arbetarna här i landet ifraga om skydd vid ofrivillig ar-.
betslöshet, orkeslöshet, sjukdom, olycksfall m. m., för att icke nämna bostadsfragan, jordfriigan, undervis- ningsväsendet och de mhnga farorna i arbetet; det ar likaledes dåligt beställt med skyddet åt de sm8 barnen och de fattiga mödrarna.
förfoga över ratten att rösta på Dessa förliållanden, som förorsaka riksdagsman.
Ni äro alla tyngda arbetets män och kvinnor ständiga av ett h&amp;rt arbete för en ringa lön, lidanden och bekymmer, kunna bekymmer och sociala orättvisor av förbättras och undanrödjas endast mangahanda slag.
Vilja Ni bibe- under den förutsättningen att arbe- hålla allt detta, som gör livet tungt tarna förslå att i full utsträckning och mörkt, d &amp; använder Ni icke göra sitt inflytande gällande.
Detta den dyrköpta rätten att rösta, dá inflytafide kan, eröviaas genom an- anser Ni makligheten: vara mera vändandet av rösträtten och att rösta värd ' än den lilla, enkla ansträng- med det Socialdemo7cl-atiska arbetare- ningen att lägga en röstsedd i en partiet.
Textilarheterska!
Vill Du icke valurna, d &amp; sviker Ni Edra egna, Edra barns och hela arbetareklas- använda Dig av Din ratt att rösta, sens rättmätiga intressen, då.
lämnar då.
har Du ingen rätt att klaga över Ni avgörandet i händerna på de livets harda tryck.
Du har d % icke mätta och glada människorna, p &amp; gjort vad plikten bjudit och livet dem som icke känna bördornas tyngd kräver.
Du har d &amp; svikit Dig själv, här i livet sisom Ni, på dem som Dina barn, D &amp; mor och Din far.
vilja behalla och föröka sina för- Du har dk svikit hela den klass, maner på bekostnad av Edra rätt- som Du med blodets starka band mätiga anspriik.
är bunden vid.
Nej, detta får icke, skall icke Men vilja Ni bidraga till att lätta ske.
Hedern, plikten, ansvaret f ör- tillvarons tryck, att tor ' ka de Lidande bjuder det.
Lagg därför rösten i människobarnens tárar, att verklig- göra de människors hänförda tro, urnan, villigt och glatt!
Må de som arbetade och kämpade för den 20,000 väverskorna, spinnerskornas ratt Ni förfoga över, d &amp; beg8 Ni och de andra textilarbeterskornas alla och en var, glatt och segsr- röster mer an val väga upp borgar- visst den pliktbjudna gärningen, att kvinnornas för reaktionens befas- vid stundande rilrsdagsval lämna tande avsedda röster.
Testyriiis.
Agitera för valet!
Sprid partiets och Kvinnoförbundets upplysnings- propaganda!
Möt upp vid valurnorna!
: v
MORGONBRIS 5 Kvinnolöner i fabriksarbetet.
Nar en social grupps stallning i samhallet skall bestämmas, spela tv &amp; faktorer in: å ena sidan gruppens fysiska förmögenheter, å andra de %skAdn.ingar, som bilda opinionen beträffande densamma.
Den första faktorn förändras långsamt och ar val den dominerande, den senare siisom grundad p % omdömen och idéer skif tar stundom ganska lätt men är åter föga stabil och ej sällan byggd på ren social vidskepelse eller för do ma.^.
Man märker detta isyn- nerhet, då det galler att bestämma kvinnans stallning i det sociala livet.
Könsmotsättningarna kunna då lätt grumla objektilriteten.
Till detta kommer vidare, att för mannen en förändring i tankande och ha.ndlan- de gent emot kvinnan medför en högst betydande rubbning i de man- liga intressena och vanorna.
Kvinnans f ysiol.ogislca byggnad ställer henne e j sällan i ett beroendc av mannen som den fysiskt starkare, medan hennes uppgift som moder och hemmets vårdarinna placerar henne i ett ogynnsamt läge gentemot de uppgifter, som m %ste fyllas utom hemmet.
Dessa övertagas därför tämligen lätt av mannen, och kvin- nas hänvisas till en för samhällslivet mindre önskvärd passivitet.
Förr ansggs denna rentav nödvändig och i var je fall siisom mést ' passande '.
De religiösa uppfattningarna gjorde sitt till ittt stiirka denna tämligen oberättigade manliga Överlägsenhet, som i lag och samhiille gav henne fä- der, bröder, akta man, ja, stinndom t. o. m. d e egna sönerna till herrar.
Revolutionen ifraga om kvinnans sociala ställning kom vid mitten av 1800-talet.
Omvälvningarna p % pro- duktionstelsnikens omrade g %vo val första stöten, men även det medvetet politiska livet med de ökade lrraveri p &amp; frigörelse i allnianhet medförde betraff ande kvinnoemancipationen vissa konsekvenser, som i grund för- ändrade hennes sociala ställning.
Numera kan man saga, att hon trätt utom hemmets slutna vaggar och t. o. m, kastat sig in på arbetsmark- n.aden med dess hårda konkurrens- lagar.
I stor och väsentlig utstrack- ning deltar hon såväl i det intellek- tuella arbetet som i det industriella.
Kvinnorna sälja numera sitt arbete med samma frihet som mannen.
Det måste oclcsti medges, att kvinna norna visat stor anpassnin gsf ör- m ?ig,z till olika arbeten.
Särskilt ha^ h.on ' ådagalagt f allenhet f ör inndeï- visningens arbetsuppgifter, men även det tunga fabriksarbetet har visat sig i allt högre grad verka till- dragande på kvinnosläktet.
I och med detta allt högre iansprilktagan- de av arbetsområden, som förut me- stadels vor0 mannens, har uppstått nutidens kanske mest praktiska kö:nsfr %ga, niimligen frågan om man- nens ställning till de kvinnor, som ha sitt arbete utom hemmet.
Det gäller här stora och alltjämt växan- de grupper av kvi~nor, som med sitt arbete måste försörja sig själva ocli ofta aven andra ..
De ha utkastats i industrialismens brusande ström med resterna av ett förgånget sam- hii.llsskicls med dess hindrande sed- vänjor och uppfattningar som en tyngd om foten.
Det har uppstått en bedrövlig motsättning mellan den alltjämt växande nödvandighe- ten.
för kvini1a.n att sjiilv tjäna sitt bröd och sviirigheten för henne att därvid uppnå en löneniv %, som möj- liggör ett manniskovärdigt liv.
Ty 5mn med den tyvärr alltför ofull- ständiga offentliga lönestatistik, som står till förfogande, kan &amp; daga- läggas, att lönerna för kvinnligt f abriksarbete ingalunda kunna sa- gas vara tillräckliga för aven en låg levnadsstandard.
* Orsakerna till kvinnoarbetets ogynnsamma ställning i lönehan- seende äro att hänföra till de båda f ö r u t nämnda biologislca och payko- logiska faktorerna: å ena sidan de av den kvinnliga naturen betin.gade ofullkomligheterna såsom mindrc kroppsstyrka, periodicitet i vigören uien även en viss laggning för passi- vitet, frarn.förallt iidagalagd i brist på organisation, och % den andra si- dan den allmänna opinionens vane- mässiga uppskattning av kvinnans behovstillfredsställelse och för måg:^ att livnära sig.
Det ar ocks % till en viss grad sant, att de förra faktorer- na berättiga till en lägre lönenivii för kvinnan an för mannen.
Ofta iiro kvinnorna i konkurrenshanseen- de i ojämförligt sämre stallning an * Se nlirmare hiirom undertecknads arti-, kel i Tiden: %rg %ng 1915, hafte 9. männen.
De besitta sällan samma yrkesskicklighet som dessa, vilket förhållande dock betingas av bristen på kvinnlig yrkesundervisning ifrå- ga om vissa arbetsområden.
Vidare slungas de ofta vid en tidig ålder in på arbetsmarknaden.
Atminstone ut- visade statistiken för tiden före världskriget en tendens till ökning av kvinnligt barnarbete.
Ungdom och låg lönenivå st % i regel i nara samband med \ rarandra.
Perioden av full f örtjanstkapacitet förlägga engelska nationalekonomer till å1- dern mellan 21-45 år.
Den maskinella teknikens utveck- ' ling möjliggör också användandet inom industrin av detta stora utbud.
av ungdomlig kvinnlig arbetskraf t, som varken äger eller kan förvärva högre yrkesskicklighet.
Maskintek- niken f ordrar endast kvickhandig- het, vilken egenskap val araungdo-.
mens speciella utrustning.
Och dc2 de unga flickorna i hemmet i regel äro utsatta för en viss ckonomisk pressning, söka de sig arbete utom hemmet.
Atskilliga måste även s %-.
som gifta fortsatta det industriella f örvärvsarbetet.
De unga kvinnor- nas tidiga inträde i detta - isynner- het dar det sker i större omfattning blir i alla fall på så satt verksamt å den kvinnliga arbetsmarlrnadeii, att lönenivån nedpressas för samt- liga kvinnliga fabriksarbetare.
Att de faktiskt förefintliga svält1.önerna för dessa ej tydligare träda i dagen, beror åter av ett par anmarknings- varda f örhållanden .. Dels pruta de arbetande kvinnorna a v p &amp; sin nöcl- torftiga levnadsstandard ifraga o.
f öda ocli husru.m.
Vara provinsial- läkme torde ha åtskillig erfarenhet av en ensidig kaffediet hos kvinn- liga lönearbetare.
Dels maste de ha kompletterande f örsör jning av f ör- aldrar eller skaffa sig biinkomster.
De, som ej kunna åstadkom.ma detta, få l %ta den otillräckliga lönen gå nt över levnadsstandarden.
Nödvändigheten av hjälp från hemmet eller andra har a.ven indi- rekt med sig en löneför~arnran~e verkan.
Den ligger i det faktum, att möjligheten att överflytta ar- betsutbudet inskränkes av beroendet av faderns arbetsplats.
Husfadern är ju den, som vanligen lämnar hem- met den största inkomstposten.
b- -
M O R ' Q O N B.
R.
1 S 6 Sådd och skörd .. Beratkelse för " Morgonbris.
Av: E l i n P e t t e r s s o n.
I. Kap..
- Olga, hör du inte något?
Kloc- kan är ju en kvart över sex!
Upp nied dig och det p % minuten!
En mager kvinna stod böjd ö v e ~ en rankig säng och försökte f % liv i en ung flicka, som l %g dar halvsöm- ni g.
- Jag ligger fem minuter till, ' mor, svarade hon, kröp ner och drog tacket bättre om sig, som om hon haft natten för sig.
- Ack, vad den flickan ar sv %r, suckade modern.
Ligga till sista mi- nuten och s % fara och flänga och komma för sent.
Ar det inte battrc att ha god tid p % sig och i lngn och ro hinna till fabriken.
Hoii pratade oavbrutet medan hon slog kaffe p % tv % glasflaskor och bredde tv % smörg %sar.
I maliga år hade hon varit anka, fru .Andersson, och gått p &amp; arbete.
Flickan, Olga, var nu p % sjiittonde året och anställd på samma plats som modern.
- Nej, men Olga, vad tanker dn på - hon gick fram och drog tacket av henne vid dessa ord - ett satt som genast brukade hjälpa, ty det var kallt i rummet om morgonen.
- Gud i himmelen, .den fabriken, den kan ta ' livet av en!
- - hon f or upp och drog till sig litet kläder.
riga av honom beroende familjerned- lemmar maste d % anpassa sina för- hgllanden efter villkoren för hans arbete.
De av honom delvis beroende kvinnorna maste söka arbete åt sig nied blicken stihdigt .fastad på fa- miljen Härav blir följden e-tt oord- nat utbud av kvinnlig arbetskraf t med åtföljande låga löner.
Denna bristande smidighet i disponerandet av dema ar grunden till fr %iivaroii av standardisering av kvinnornas lönef örhiillaiideii.
Kommer så har- till, att familjen ar överbefolkad och £aderils lön otillräcklig, s &amp; ökas det- ta utbud av kvinnlig arbetskraft un- der låga löner.
En reform på detta område masta anses synnerligen påkallad.
So m alltid i lönefrågor kommer det myc- ket m på, om vederbörande arbe- taregrupp har förm %ga till själv- hjiilp, d. v. s. organisation.
Det ar ' ': ' varp % hon vande sig till modern ' och sade: - (3 % hem, du mor, och vila dig tills i morgon.
- Vila - kära barn, i graven f %r jag vila, men inte förr.
Den gamla kliidde sig och gick.
- Var inte ledsen, mor, sade Olga efter henne i dörren, jag skall för- söka halla .bada maskinerna i g %ng verkmästare Lund gick och snegla- de bort mot Olga, under det han be- tänksamt tog sig om hakan, hm, den gamlas argusögon voro ur vägen - - tillfallet kanske inte återkom ..
Han gick fram till Olgas maskin, tog i några tråd.ar (för syns skull) oc ' h sade i sliskig ton: - I kväll, Olga, om ni så vill.
.
.
så dar vid tiotiden, vid kontorets bakport ...
S5 gick han.
- .För mors sk~ill, mumlade Olga och började arbeta som en galning.
Dar fanns en, arbetaren Karl Mo- dig, som inte k l d e höra vad som sades, men viil förstod det.
Skan- dare, sade han l.&amp;gt, giv den gamla litet lindrigare arbete och giv dem btida något rne.ra betalt - - ett skall jag, spionera, jag älskar dig.
Olga, älskar d.ig.
- - - Det sista nästan skrek han.
Vad gjorde val det?
Dar fans ju ingen som hörde det.
, Och medan tiden gick och maskinerna slamrade, väv- des allt in i den förfärliga vävnaden - hatet. '
' - Nu g %r jag före, sade moderii, skynda dig nu så d.ii hinner in innan gubben stänger!
-- vill han stanga s &amp; far han.
Man dör inte för det.
Man lever inte heller p % att man kommer in.
Hon log ett kort, bittert skratt.
Bada hade gått.
Som rummet nu befaliiis, var det nar de komrn.0 hem - obiiddat, oeldat och otrevligt.
- - Tjänis 01ga - - vänta, jag springer så jag tappar andan - - aj, aj, a j - - en ung flicka, Olgas kamrat, kom springande p % gatan.
- Spring inte s %, du bryter be- nen av dig bara, sade Olga och vän- de sig om.
Det Sr inte den där hålan värd.
- Kom, Olga, vi ha bara två mi- nuter på oss - - hon tog Olga i armen och s % började de springa upp mot fabrikens portar.
Va1 inkommen fick ~Olga se sin mor sta vid vatteidedniiigen med en näsduk för ansiktet, på vilken syn- tes ' blodfläckar.
- Hur ar det med dig, mor?
fr&amp;- ga.de hon.
- A, det ar min vanliga klenhet igen, svarade modern.
- Har inte maskinerna kommit i --- gång an?
frågade verkmiktaren .Klockan slog tio.
Under det vi barskt.
för en stiuid lämna denna dystra ' - Mor ar sjuk i dag, sade Olga., plats, dar så mången bitter livskamp utkämpats, vill jag l %ta läsaren be- egentligen den viktigaste förutsatt- vittna ett annat uppvaknande.
Det niilgeii.
# Genom ett organiserat ut- ar hemma hos verkmästare Lund.
bud.
av arbetskraft förhindras en Han har nyss kommit hem för att ödeliiggaiide konhurrenskamp mel- frukostera.
lan lika olyckligt ställda ar- - God morgon Irene, inte uppsti- betssökande.
Kanske invandes har- gen annu?
Han gaï fram till sin vid, att sjiilva reservkraf tkällan dotter, som sitter isiingen och dric- till detta oordnade utbud - den ker sitt morgonkaffe (det rna nu sa- utarmade och överbefolkade fa- gas till hennes ursäl~tj något senare miljen - val först bör saneras.
5i.n vanligt.
Det ar sant ' teoretiskt m.en ar - ~ o morgon, d pappa!
Vet du praktiskt en mycket liingsam pro- vad jag gör - - jag tanker - - cedur.
En reglering av befolknings- på allt det roliga i går afton!
En så- trycket ar ej ett verk av en genera.
dan bal!
tion utan av flera.
D &amp; vore det sä- Den var gudomlig!
kerligen lättare att genom en verk- - Det låter höra sig.
Nåå, hur sam sociallagstiftning, exempelvis gick det - fjäskade Högbergs son genom införande av lagstadgad mi -- för dig p % balen.
iiimilön för särskilt yngre kvinnlig - Man dansade varje dans med arbetskraft, siikerstalla en viss löne- mig.
standards nedra grans för samtliga - Ser du.
Inte illa.
Han ar en kvinnliga arbetare.
Frågan härom litcii hundra-tusen-kronors-gosse: blir iiödvandigtvis snart.
aktuell.
han.
MORGONBRIS 7 Då vi särskilt vanda oss till eder med uppmaning att möta upp vid det viktiga val som nu förestår till riks- dagens andra kammare, så ar det därför, att ni vid föregående poli- tiska val så sorgligt försummade fylla er niedborgarplikt.
Dylik anwarslöshet och pliktför- gätenhet får ej upprepas.
A Industriarbe ferskor!
Tank på vad dessa val ha för be- tydelse för eder och hela den arbe- tande klassen.
Tank på, att ni ha samma ansvar som alla sainhalls- medborgare inför frågornas lösning.
På er kan 8-timmarsdagens fortvaro bero.
Försumma ni valet, kan 8-tim- marsdagen förloras, ty l926 skall riksdagen åter fatta beslut i frågan.
Kom ihåg, ni kvinnor som arbeta inom industrin, att arbetsgivarna alltid ha bekämpat denna lag och fortfarande göra det.
Med många timmars arbete kan ni få plikta om ni uraktlåta att rösta och rösta ratt på valdagen.
For er har också frågan om infö- rande av arbetslöshetsförsäkring stor betydelse.
Helt visst ha aven ni fått kanna på de lidanden och bekymmer som den oförvållade arbetslösheten bringar.
Moderskapsförsakringsfrågan ha - Fy, pappa, hon steg upp i sin blå silkespyjamas, gick fram till ho- nom och tillade: - Ingen morgoiikyss i dag - det blir straffet!
- En liten toka är du, en liten förtjusande toka, och stackars den son1 - - - Som vad?
- Nggot som du inte förstår, mitt barn.
Tonen lät mera vårdslös an faderlig.
- Hör nu på - han är vacker?
god och duglig.
- - Till att förstöra dem - betviv- las inte.
.
- särskilt industrins kvinnor fordringat på att få löst och det på ett för dein tillfredsställande satt.
Den industriella dernol&lt;ratiiis ge- nomförande hör till de störr.e frågor, som ligga inom ramen för ' edra strä- vanden att fil genomförda, ävensom en utvidgad yrkesinspektion och in- förande av lagstadgad seniester.
De stora ländernas industriarbe- terskor ha vid de förra året förrat- tade valen deltagit med vakenhet och intelligens och starkt arbetarnas po-.
sitioner.
M5 Sverges kvinnor, som arbeta inom industri och hantverk visa att även de äro vakna, intelligenta och målmedvetna medborgarinnor; att de - Drii Gr alldeles omöjlig.
vilja medverka till att starka arbe- tareklassens stallning, så att den kall slå vakt om de allvarliga spörsmål, som närmast fordra sin lösning, för att med större kraft kunna kampa för d,e ideals förverkligande som ge nianskligheten mer av trygghet, ratt- visa och harmoni.
Vill ni kanna er som samhallsmed- borgare; möt upp vid valet i höst!
Vill ni som industriarbeterskor bi- draga till lösning av de speciella arbetarefrågorna, rösta då meci soc.- dem.
arbetarepartiet!
Vill ni främja framstegsarbetet för hel2 arbetareklassen rösta med Soc.- dem.
arbetarepartiet!
II.
Kap.
Hon log slrälmskt.
Lund såg p &amp; - God afton mor!
A, jag ' är s % sitt ur.
Det var tid att g&amp;.
trött s &amp; jag stupar, sade Olga, nar Pli vägen mötte han en frälsnings- soldat, som gick och stilde Strids- hoii p &amp; kvällen kom hem från fabri- ken.
Hon satte sig på närmaste sto!
rop.
iitan att taga av sig ytterkläderna .. - Ja, hit med ett, men fort!
- .Så trevligt här är, sade hon Han slängde upp en tjiigufem- öring.
Tidning ens vignett f örestall- och såg sig omkring.
Rummet var de unga miiniiislror i ~kördea~rbete.
ornsoïgsfullt städat, sängarna bad- Liiiid kastade en blick där] @.
Skick- dade och i spiseln sprakade och brann det värre.
Det luktar kaffe.
ligt tecknat, täiilrte han.
Nen vad stod där: " Vad du sar, På spiseln stod en kastrull med gröt.
och puttrade.
skall din ock skörda. "
.
- Hur ar det med dig annars?
Hastigt vek han ihop tidningen och gick in p &amp; k o n t o r e t.
(Forts.) '
MORGONBRIS 8 Det tyska proletariatets dramatiker.
Ernst Toller och hans diktning.
Hämndens vag är den sista och yt- tersta.
Icke alltid, men oftast.
Och den vägen tillgrep bajerska regeringen mot Ernst Toller.
Den första bok av honom jag läste var Masse-Mensch.
Massa och Man- niska ...
Jag kan ej saga att den gjorde något Överväldigande intryck på mig.
S % läste jag den en gång till.
Och ju närmare den tyska och ryska tragedin jag trängde, ju kla- rare och sannare blev mig boken.
Se- dan, det var för något över ett ar sedan, såg jag stycket på Volks- buhne i Berlin.
D &amp; förstod jag Toller bättre an någonsin förut och lärde mig ana det väldiga i hans konst.
Ernst Toller ar en martyr för re- volutionen, f ör människoanden, f ör rättvisaii.
Han ar ung.
Född 1 dec.
1893 i Samotshia, distriktet Bromberg.
Gick först i folkskola., sedan i real- gymnasium litet längre fram.
Men han ville se världen.
Begav sig ut p % egen hand, hamnade allra först på Bornholm och kom så till Dan- mark.
Vidare till Frankrike, där han studerar i Greiioble.
Sedermera vandrar han i södra Frankrike och norra Italien.
Mot slutet av juli 1914 var han p i väg till Paris och gjorde uppehåll i Lyon.
Konsuln rådde honom att genast resa hem till Tyskland, då det politiska laget var kritiskt, men han stannade f ö r att avvakta.
Första augusti tutas i hans öron: " Tysk- land förklarar krig mot Ryssland! "
För brinnande livet gav han sig iväg hemat ocli hinner över gränsen innan jarnringen sluter sig.
I Munchen anmäler han sig som frivillig.
.
.
Han upplever den stora tiden Tretton månader i falt tror han på Tysklands sak.
Såväl som alla andra.
Men han vaknar upp och inser det vansinniga i detta manniskodödande.
Som krigsskadad frigöres han från vidare krigstjänstgöring och börjar studier i Bfiinclien.
Vintern 1917 är han i Heidelberg.
Dar, mitt under brinnande krig, diskuteras de sociala frågorna, mänsklighets- och tidsproblemen.
Dar finner Toller att han ar socis- list.
Högsta härledningen får reda p &amp; saken.
En del av studenterna, d. v. s. de, som visat radikala åskadriings- satt, skickas till fi ?onteii.
Toller flyr till Berlin.
I Berlin närmar han Sig proleta- riat.et.
Han inser nu allt mer ocli mer att Tyskland inte var s % oskyl- digt till kriget.
Hans vag klarnar.
1918.
Det kokar i den tyska ar- betareldassens inre.
Och det blir en häxsabbat.
.
.
Toller reser till Munchen.
Kurt Eisner hakt.as.
Toller talaii för honom, talar offentligt och un- derhandlar med polispresidenten.
Blir häktad och anklagad för laiids- förra.deri.
I fängelset planlägger han dramat W a n d l u n g och ger det dess sista form.
Nu har han g %tt från kiinslo- socialism till medveten socialistisk åskådning.
November samma år.
Revolutio- nen.
.
.
Toller blir fri.
Han deltar i arbetare- och bonde- rådens arbete.
Vi veta hur det gick.
Munchen- revolutionen krossades bade första och andra gången.
Och Toller blev, .då al.lt var förlorat, tvungen att fly undan.
Men det var för sent.
Ett pris var.
satt p % hans huvud.
Den 6 juni 1919 häktade man ho- nom och den 14, 15, 16 juli stod haii inför domstolen.
Man dömde honom till fem ars fästning.
Detta har han berUttat om sig själv.
, --- Dramat W a n d l u n g (Förvand- ling) är ett drama om mansklighe- tens, återfödande.
En ung bildhuggare går under: fredens tid och liingtar till stora bragder, nej, blott ' till något som kan rycka loss honom från hans var- dagsliv.
Han tycker att livet intet värde, intet mål har.
Han vill bli kolonialsoldat, t y.
.
.
" där borta bc-.
hövs det frivilliga!
Nu kommer be- frielsen ur den dystra, kvalfulla trångheten.
Kampen skall ena oss alla.
Den stora tiden skall föda oss stora.
Anden skall återuppstå, alla småaktigheter skall den f örstöra, alla löjliga, konstgjorda skrankor skall den riva ner ...
och åter uppenbara sig i all sin oändliga skönhet! "
Han blir soldat.
.
.
Men han vaknar upp vid allt elan- de han skådar.
Kriget, som var hans ideal har blivit en förbannelse, så- som det ar, såsom det alltid varit.
Han slår med egna händer sönder en staty som han skapat till fadernes- landets ara.
Så rinner dram.at ut i en flod av fasa och i ett rop till de mördade ocli mördande: Bliv människor.
.
.
!
.
Väldigare är Masse-Mensch.
Och just har i detta drama ville.
de överallt hallstämplande parti- gängarna, den ryska revolutionens förrädare göra Toller till sin.
Ja, dramat kunde ju med " partiets " blick (men endast med denna hel- gande partiblick) anses kommunis- tiskt.
.
.
En vanlig, utanför de heli- gas läger stgende, med en smula objektivitet beg %vad människa m &amp; ste anse det vara rent socialistiskt, rent mansldigt, som allt vad Toller gett ut.
Det kr det.
Massan, detta ti~senstammiga " n&amp;- got " p % gott och ont, den vill Sonja, jrviiinan i dramat, dela upp i indivi- der, i fria, fritt tiinkande och hand- lande människor.
I sju bilder rusar en revolution förbi.
Först skådar man kriget och den makt som ar krigets innersta och största orsak: guldet och guld- liung ern.
Då reser m a s s a n sig.
Detta underkuvade gråa ' nägot ' vaknar.
Massan vill krossa, slita, gripa till vapen.
Men Sonja ropar: " En ut- väg gives det för oss svaga, oss ka- nonhatare.
Strejken!
Ropa samman vira stumma bataljoner.
.
.
Jag ro ' - par strejk.
.
.
! ' '
Men den " namnlöse ", han som personifierar massans sjal ropar till blod, .till kamp på barrikaden.
Ocli
9 MORGONBRIS massan rusar bort.
Så de locka, de fagra orden.
.
.
Revolutionen f örloras, förloras pH, barrikaden och Sonja, som ropade p &amp; den starka kraft som ligger närmast, hon som varnade för blodsutgjutel- se, för bajonetter och kulspriitor, hon far skulden, blir det offer neder- laget kräver.
Hennes öde ar beseglat.
Hon kal- las förräderska därför hon var man- niska mer i n massa.
--- '.
I Die Maschinensturmer (R ' Iaskinstormarna) g %r.
samma taii- ke igen.
Inte det v %ld som blott skriker och siar och driver män- niskorna i flockar mot ett grumligt mal - vill Toller.
Han vill strejken, organisationen, arbetareklassens ekonomiska organisation.
Det %r under den så kalladc " ludditrörelsen " i England %r 1820.
Jimmy Cobbett: kommer hem efter ' många års bortvaro.
Han finner hemstadens vävare i oro.
Fabriks- ägaren Ure vill satta in maskiner i sin fabrik i stallet för de gamla vav- stolarna.
Och man fruktar att ma- skinerna skola ta brödet från vi- varna.
Har är hunger och elände.
Fat- tigdomen och ångesten lägger sig tungt över sinnena.
Kvinnorna må- ste sälja sig för att f &amp; pengar till mat å t sina barn.
Jimmy kommer.
.
.
Redan p % va- gen anar han det elände, den hjalp- lösa nöd han träder in i.
Han möter en flock barn.
.
.
1 naiv ton talar en av de sm % om f ö r honom: " Min bror ar fyra år ga.mma1.
.
.
han st %r redan vid vav- stolen. "
Och en annan talar stolt .om att " Teddy, som knappt kan g&amp;, £örtjanaor tre pence om dan; tre akta pence ".
" Leka ni ocks %, barn? ' '
fragar Jimmy.
" Vi hungra, herre ", svarar ett av barnen.
" Höra ni gärna sagor, barn? ' '
frå- gar Jimmy igen.
" Vad är sagor för nggot.
.
.
? "
undra barnen.
Meil de glömma alla sagor.
Dc börja slhss on1 en brödbit.
.
.
Earl Nordström: BATBRYGGAN.
den blott tjänar dem som stå vid dem.
Det är ej rriaskiiierna, som skola krossas, det är systemet, herra- dömet.
Bort med herrarna, då bli maskinerila våra vänner, menar han.
Men man förstår honom ej.
Jimmy tar löfte av n %gra a,v sina kamrater att de icke skola fiirstöra maskinerna utan i stallet försöka få en smula bättre arbets- och levnads- förhållanden.
De bryta sitt löfte och samlas i blint hat för att döda sin fiende.
Och då inträffar en olycka.
En av maskinstormaïna r %kar röra en mekanism, maskinen sätter sig i g&amp;ng och krossar honom.
Arbetarna gripas av fasa inför detta vidunder.
Av fasa och raseri kasta de sig tjii- tamde över vidundret och slå sönder det ... Just d % kommer Jimmy.
Man vari- --- der sig mot honom, och då han kal- Man hatar maskinerna.
Den enda 1.a-r dem edbrytare, sl %r den halvt utvägen till räddning anses vara att vansinniga hopen honom till mar- sla sönder dem.
Att krossa och till- ken.
I det sista ropar han: " 0, kamra- intetgöra dessa fruktansvärda fieii- t e r.
.
.
I tankten er som fria och der.
Till strid.
.
.
Jimmy Gobbett tanker ej så.
Han voro drängar!
Alltid drängar!
Edra kvinnor sill- ser det varde som ar i maskinen om de ni åt herrarna.
Och tuktasde er.
.
.
ni, ni drängar.
Pressade in i krigs- rockar ropade ni hurra.
Och edra girningar äro drängars!
Vad viljen i ...?
Earska som herrarna, förtrycka som herrarna.
.
.
drängar!
Endast den som piskar er till befrielse följa ni.
.
.
drängar! "
Sa fortsätter den döende efter en stunds tystnad: " Förl %t mig, ni arma bröder drängar.
.
.
det var in- gen som lärde er något annak.
.
.
Ni kiimpade mot den orätta fienden.
.
.
0, bröder, om Englands arbetande folk uppfyllde sitt heliga bud.
.
.
Kontinentens arbetande, jordens ar- betare förena sig till stora man- ni.skodåd.
.
.
Om de ej upprätta det strävande folkets världsgemenskap, de fria folkens mansklighetsför- bund.
.
.
d &amp; bröder, då bli ni drängar till alla dagars ande! "
Det ar det sista Jimmy siiger sina kamrater.
.
.
Han har predikat framtidens evangelium för dem.
De it &amp; hngran- de och handfallna, de inse att de dö- E.
J. dat den biiste. '
10 Bland de kvinnor, som fått lara att arbeta hårdast, spara mest och röna största otacken höra otvivel- aktigt kvinnan i lantarbetarhemmet.
De ha sedan långt tillbaka varit utan möjlighet att göra sig hörda, och utan rätt att värna sig.
A h - nens arbetsgivare har ocksA köpt hustruns arbetskraft för det lägsta möjliga.
Hon har icke haft rätt att neka till mjölkning och utearbete samtidigt som hon maste sköta det egna hemmet och barnskaran.
Hon &amp; drager sig oftast genom detta ar- bete värk och sjukdom, men ingen ersätter henne den förlorade hälsan.
Det finns fall, d &amp; hon m&amp;st g &amp; i sam- ma tunga arbete trots havandeskap och genom basnsbörd nedsatta kraf- ter.
.
Hon mAste foga sig uti att taga barnen .ur skolan för de smärres efter- syn under sitt fortsatta arbete utom hemmet.
Barnens skolbildning blir.
på SA sätt den minsta möjliga i en tid d &amp; det fordras skolade insikter i varje slag av arbete.
Hon har med Aren blivit utarbetad och för- mar en dag ej mer.
DB böjas livet som understödstagare!
Dettcc e n liten bild av Eantarbe- tarekvinnans lott!
Lantarbetarhustrur!
.
Huru skola vi skaffa oss en bättre existens- möjlighet?
Genom solidaritet med männen i deras arbete för bättre arbetsför- MORGONBRIS nen.
Vi böra icke lat; leda oss hit och dit av de olika strömningar som rAda på den trakt vi vistas.
Genom att öppna vara sinnen för politiska, sociala och kulturella intressen höja vi oss själva och var klass!
Lantarbetarkvinnorr Vi äro bero- ende av de politiska förhållandena och de kommunala.
Vi ha nu röst- rätt och aga sgedes möjlighet på- verka lösningen av de friigor, som ligga oss närmast, och varför d &amp; icke söka bättra vad som fordom brustit?
Lantarbetarekvinnor!
Nu stunda nya val till riksdagen.
Vi lantar- betarehustrur maste g &amp; till valur- norna med ett vaket mtllmedvetet sinne, vara mottagliga för de röster den nya tiden talar, ty den talar till oss och för oss.
Lantarbetare- kvinnan m8ste som medborgarinna känna sitt ansvar, förökat av an- svaret som maka cich mor.
Vi be- gära en ny samh~llsordning, vi ha krav pA fred i världen, pi % avväp- ning, vi vilja icke ha vara män och söner utkastade i menings !ösa krigs- och militärtjänstgöringar, vi vilja hellre ha en odlingsbar torva att binda dem vid, där arbetet ger arbetaren frukten, och vart land skulle ökas inom egna gränser.
Vi vilja ha ett förbättrat lönesystem inom jordbruksproletariatet, s &amp; att vi ej behövde gravas ned i bekym- mer för morgondagens brödkaka.
ar endast ovilliihetens och slöhetens försvarsord.
Skulle inte vAra röster en gAng b n n a göra s &amp; mycket att kvinnornas historia en gAng kom- mer att skrivas med större aktning än nu?
Skulle inAnne vi inte ha rätt att bestämma över vissa förhal- landen i vart liv?
De allmänna in- tressena bottna ju innerst i hemmen.
I den inneslutes våra barn och deras skolor, vara gamla och deras fattigvArd, våra änkor och deras oförsö j d a barn, var ungdom, dess f ostran och yrkesutbildning, vAra bostäder och deras förbättrande.
Vi erkänna bäst viira rättigheter genom att fylla de förplikteleer de pålägga oss.
Och genom fyllandet av dessa gA vi närmare mot milet: fred, frihet, förbättrade förhållanden för kvinnor och barn, och det ide-, ellas seger i världen. '
' Det ligger därför i vart eget in- tresse, för våra hem och barns skull, att vi energiskt arbeta till valen för uppslutning kring det Socialdemokratiska arbetare- - partiet.
En stntmehustru.
.
M O R G O N B R I S - D8 vi kviiiiior för andra gangen im gå att göra bruk av vår medbor- garriitt., vid andra-kammarvalen infiste vi förstå dess allvarliga iiine- börd.
Alltför länge har den stora mas- san av OSS kviiinoia varit likgiltiga för vår egen frigörelse och för dct allniaiiiias intresse.
Nu dfi vi tillerkiints myndighet som verlrliga medborgare har i lan- det maste denna likgiltighet för- sviiina.
VAr politiska int.resselöshet får e j längre bilda griiiidbas för de borger- liga partiernas öve:rvalde i sveiislr politik.
Kom ihåg att vid förra andra-kammarvalet.
mycket över en halv miljon arbetarekvi~~nor ej an- viinde sin röstratt.
P % dessas slöhet har högern och de borgerliga profi- terat med kalit resultat.
Lange nog har den övervägande delen av oss kvinnor matats iii och anammat idéer och uppfattningar, som intet har gemeasanit med det arbete för ratt och framsteg för hela vilr lclass och för skapandet av ett rättvisare samhallstillstånd för alla, som de bästa bland folken vigt sin livskamp för.
Arbeta.rekviiinor, vilket parti st5 ni närmast?
Ha ni gagn av högerpartieta seger?
Äro ni tillfredsstallda med de libe- ralas vankelmod och oberaknelighct i alla verkligt avgörande fragor?
11 Vilka samhällsspörsmål ang % er kraternas förslag skulle dessa min- närmast?
skas med bortåt en tredjedel.
Hur gestaltar sig t. ex. bostads- Vill du fred s &amp; rusta för krig, kan fråga.n för smilfolket?
Vilka fällde sligas vara de borgerligas " freds- Iiyreslagen?
Jo, de borgerliga i för- politik ' '.
ening.
Verkligt positiva förslag till Socialdemokraternas: Vill du fred att bringa bostadsfr&amp;gan: i ett bättre så rusta för fred.
Genom iiedrust- lage ha förts fram endast av arbe- iiiiigsstravanclena, genom utveclrlaia- tarepartiet.
de av de internationella förbiiidel- Vilka ha motsatt sig införandet av serna mellan folken, genom en aktiv arbetslöshetsf örsakring?
Arbetare- fredsfostraii av ungdomen och ge- kvinnor, vi1 ja ni bara ansvaret f ör, pom cleii socialistiska samhörighet.s- att den svenska arbetarelilassens tankens iitbrcdande, torde freden liein och f ami1 jer st.ändigt skola ho- sakrare tryggas an genom högerns tas av den of örvållade azbetslöshe- milit arprogram.
teiis ruinerande verkningar?
Arbo,- Arbetarekvinnor!
Vi1 ja ni verlr- tarepartiet liar laiige kämpat för iii- liga framsteg?
Vilja ni samhällets förandet av en ordnad arbetslöshets- utveckling till större rattvisa?
Or11 f örsakring.
sa ar galler det att använda er med- Attatimmarsdagen maste aven slås borgarrätt!
vakt om.
Skulle majoritet saknas P &amp; edert deltagande beror v d - för dess befästande kommer arbe- utgangen!
tareklasseiis 30- %riga kamp för den- Att stanna hemma p % valdagen ar sanima att vara tillspillog * piveil.
ett brott mot er själva, er familj, Medborgareratten är aven i fara.
mot nutid och framtid I.
Eli av högerns paroller ar att åter P &amp; rn %iiga platser äro kvinnor a r skarpa strecken för dess utövande.
vara egna led uppstallda som kan- Vi ha många frågor som fordra didater.
Genom massdeltagande från sin lösning.
Änkepensioneringen arbetarekvinnornas sida skulle de och nioderskapsf örsäkringen måste flesta av dessa kunna väljas.
effektivt lösas, och ej ge:nom provi- Arbetarekviniior!
Det galler att sorium medelst fattigvårdsh jiilp för- pkverka alla likgiltiga till delta- fuskas.
gande.
Alla strävanden att f &amp; dessa och Fram, fram i massor: €ör en politik andra sociala reformer geno:mf örda som främjar edert eget intresse och hind:ras dock i hög grad av de stora som vill skapa en verklig ratts- och militarutgif terila.
.
kulturstat för a l l a dess medbor- Genom antagande av socialdemo- gare!
Fram för Arbetarepartiet!
MORGONBRIS 12 Inför valen.
Av M a r t h a L a r s s o n.
Vi stå nu ater mitt uppe i en val- rörelse och den avgörande dagen närmar sig med stora steg.
Agita- tionen antager inom de olika par- tierna allt mer skärpta former och inga medel att komma som nummer ett i den stora kraftmätningen läm- nas obeaktade.
Striden mellan svensk över- och underklass står p &amp; den parlamentariska grundvalen he- tare än någonsin.
A ena sidan an- stränger man sig till det yttersta för a t t återtaga de positioner, vilka gingo förlorade vid 1921 års val, och i % den andra sätter man in allt, icke blott för att behålla de platser, vilka redan blivit erövrade, utan även för.
att till dessa lägga nyvunna.
Det är intressant att följa utveck- lingen av arbetareklassens politiska maktställning under de två se- naste decennierna.
Den bådar gott för framtiden och varslar om den tid, då den förr rättslösa underklas- sen blir den inflytelserikaste i sam- hället.
Vid 1900-talets ingång repre- senterades det socialdemokratiska partiet i riksdagen med en enda man, och under den senaste riks- dagsperioden fattades det blott en för att hundratalet skulle vara run- dat.
Det fattas i andra kammaren emellertid ännu sjuttoii platser för att klar majoritet skall vara upp- ntidd.
Det tir för att vinna dessa, som vi nu måste sätta till alla våra krafter och driva igenom, att den sveiiska arbetareklassen valdagen möter upp som en enda man, alla tankande på, att det är socialdemo- kratin, som skapat skillnaden i ar- betarens.
stallning nu mot, lat.
oss siiga, för ungefär fyrtio %r sedan.
Vi böra med eii smula energi med lätthet kii1in.a %stadlcomma detta.
Enligt partiets berattelse för år 1921 använde sig endast cirka 57 proc.
av mannen och 47 proc.
av kvinnorna av sina politiska rättigheter.
Alltsa ställde sig i det närmaste hälften av arbetareklassens valberättigade pas- siva vid valet.
Och ända led högern d &amp; ett betydande nederlag.
De stora möjligheter arbetarepar- tiet således har att utöka sin väljare- kår, väcka verlrligen förhoppningar på ett lysande.
resultat och detta desto mer, som det %r föga troligt, att de vid föregående valet aktivt deltagan.de den har g %iigeii f alla, if rån, och n:~gra åsiktsf örsk jutnin- gar knappast äro att frukta.
B ä - gan tir nu bara, på vad sätt man skall kunna komma åt denna stora miingd valskolkare, som gömma sig inom våra egna led.
Den offentliga agitationen är tyd- ligen icke tillräckligt effektiv utan mgste för att verka tillfredsställan- de gå hand i hand med den eiislrilda.
Den offentl.iga agitationens huvud- uppgift tir att från början väcka in- tresset för valen och skapa stamnin- gen, att motverka motståndarpar- tiernas offentliga agitation och att samla det vakna, intresserade folket omkring sig.
Den hade säkerligen ensamt varit tillräcklig om solidari- tetskänslan förmatt att fullt och starkt genomsyra hela den arbetan- de klassen, vilket emellertid, som också valresultatet från 1921 gav tillkänna, långt ifrån är fallet.
Att arbetareklassen, trots det övervä- gande politiska intresset hos över- klassen, dock gick till seger mot clcnna, ar beroende på, att den är mycket större än de andra klasserna tillsamma.ns, och detta ska,par för oss de allra största möjligheter.
Meu dessa rika mö jli gheter f örplikta.
Varje intresserad partimedlem må- ste stitta det som en heder att del- taga i den enskilda agitationen, ty det är endast på detta sätt man kan träffa alla dessa likgiltiga salskol- kare, som vare sig bevista, de offent- liga mötena eller lasa den.
vallittera- tur, som i form av artiklar,, upprop och broschyrer kastas ut till allmän- heten.
Vi äro visserligen som sagt i en betydande majoritet, men.
vi f &amp; dar- för absolut icke kanna oss säkra.
Aven om vi inom arbetareklasseii ha betydande reserver, vilka det kan finnas oss en möjlighet att vid detta val driva fram, s &amp; är fiirhållaiidei; detsamma med de andra klasserna.
Om vi än aldrig så litet sl.äppa taget äro ~7i f örlorade; våra motståndare3 energi och vaksamhet förtröttas aldrig.
Detta om valen i allmänhet, sedan ett ord speciellt till arbetareklassens lwinaor.
Om deil svenska arbetare- klassen vid detta va1 går till nedey- lag i stallet för till seger betyder det en f ru3rtansvard tillbakagiing i det arbete, som nu så länge bedrivits med den segaste energi oCh det mest hängivna offrande av tid och kraft ..
Det betyder i så fall icke blott ett bakslag för hela den arbetande klas- sen, utan det betyder också för lång tid framåt ett lamslående av den eii- skilda individens förhoppningar på f örbattrade levnadsförhållanden.
Vi komma d &amp; alla gemensamt att dyrt få betala det nederlag högern led vid föregående val, allt vad vi under de gångna åren kampat för kommer att kastas över ända och d-et ar för oss att börja om igen fran första början.
I allmänhet ställa sig kvinnorna mycket likgiltiga f ör de politiska frågorna, vilket %r arätt, då de poli- tiska fragorna förmå att på det dju- paste ingripa i vårt ens ' kilda liv.
En av de för tillfallet mest brännande frfigorna är försvarsfrågan, som un- der den föregaende riksdagsperioden föll framåt och sålunda återkommer under nästlrommande period.
Arbe- tareklassens representanter arbeta därvid icke blott för en sänkning av försvarskudgeten och minskning av värnpliktstiden utan också f ör av- rustning, vilket avser borttag andet av det ständiga krigshot, som milita- rismen innebär.
Vi, som levat i världskrigets århundrade, veta vad deniia tanke innebar.
Om det kapi- talistiska fatalet ställer till ett krig är det i synnerhet den rättslösa mas- san, som får lida därför.
Alla veta vi, att det till största delen var un- derklassens män, villca som soldater gingo till fronten och skyttegravar- na, och hur många av dem stannade ej kvar därute eller kommo tillbaka som hjälplösa individer.
Och kvin- nor och barn, hur ringa aktades ej de under kriget, om de svulto ihjäl eller ej var för de maktägande krig- förande fullständigt likgiltigt.
En- bart tanken på att möjligen ett nytt krig skulle kunna uppst % borde dri- va varenda en av arbetareklassens kvinnor fram för att p % det enda for dem ' till buds stående medlet söka förhindra det.
En annan betydande fråga, som kommer att behandlas av den kom- mande riksdagen är attatimmaix- lagen .. S5 lange vi kunna minnas tillbaka ha vi varje första maj de- molistrerat för denna.
Den har till halften blivit en verklighet och dc flesta av oss ha börjat tänka på den som ett bestående faktum.
Den ut- löper emellertid 1926 och det vore en naivitet utan gränser att tro, att den kommer att förnyas, om icke socialdernokraterna ha ett övervii- gande inflytande.
Den.na lagstadgade åttatimmars- dag är av större betydelse för den kroppsarbetande klassen an man i
13 MORGONBRIS allmänhet kanske tror.
Den bety- der icke blott för arbetaren ett visst överskott av tid, under vilken han kan få tillfälle att rent andligt bilda sig.
Den förhindrar även denna rent kroppsliga utsugning av proletaria- tet, som ostraffat fått aga rum anda in i de senaste Aren och som gjort att kroppsarbetaren blivit en åldring i förtid.
Om den kapitalistiska stor- industrin i detta fall %ter skulle få bestämmanderätten skulle den kroppsarbetande klassen inom kort åter kastas tillbaka till det förutva- rande utsugiiingssystemet, till stor skada för både dess fysiska och psy- kiska utveckling.
En.
tredje av de för oss stora och livsviktiga fragorna ar arbetslös- hetsf örsakringen, som f öl1 under den senaste riksdagen.
Även om kvinnorna förbli oberörda inför för- svarsfrggan och åttatimmarslagen, du ju dessa till synes icke komma dem direkt in p &amp; livet, så ar förhal- landet ett annat d % det galler ar- betslösheten.
Varenda kvinna vet, att inför den st %r bAde hon själv och hennes familj maktlösa, det ar en- dast att böja sig och tålmodigt vänta p &amp; bättre tider, men enbart tanken darpil vacker till livs hos henne en pinande ångestkänsla, som inom vissa arbetsgrupper aldrig släpper sitt tag.
Nu begär arbetaren, att staten skall säkerställa honom fran att nied sin familj bokstavligen sviilta ihjäl om arbetslösheten oför- vållat skulle drabba honom, som all- tid under goda arbetsf örhållandeii fullgjort sina skyldigheter till sta- ten.
Men de maktägande ha svarat nej, och nu galler det för oss att satta in sfi många representanter i riksdagen, att det Gr vi sjalva, som genom dem ha makt att falla det.
Kvisnlila sot,-dem.
kandidater.
Eörutom våra riksdagsman Agda östlund.
och Nelly Thuring ha 13 kvinnor blivit uppsatta på kandi- datlistorna.
IEuru m h g a av dessa och vilka som kunna väljas är litet sv %rt att absolut saga.
Flera hava dock sådana platser att med god uppslntning, särskilt från kvin- nornas sida, de skulle kunna an al jas.
Därvid sBulle icke någon förut- varande riksdagsman inom soc.-dem.
partiet behöva vika, ty med de stora reserver som finnas inom den kvinn- liga väljarekAreii att mana, fram be- höver det icke vara nagoiï omöjlig- het att öka ut arbetarere1) resentari- terms antal.
Vi hade önskat att något utför- ligare kuna.at presentera de lwinn- liga kandidaterna, .men endast ett par ha lämnat oss fotografier och biografiska data, vilka vi ej vilja göra bruk av då vi icke kunde få alla med.
Helt naturligt äro de val kiiiida kvinnor inom arbetarevärlden, var och en på sin ort, och det är det viktigaste f ö r.
uppntiendet av ett gott .resultat.
I Slråne ha Olivia Nordgren, Alma Lovén och småslcollararinnan Stina Jönsson blivit uppsatta.
: I: Halland lärarinnan Olga Lindström; Älvs- borgs norra valkrets lararinnan Sig- ne Fogel; Östergötland Mimmi Gyl- lander och Hanna Nygren; Stock- holms lan Christina Ekberg; Xtoclr- holm Signe Vessman; Uppsala lan Hulda Flood; Örebro lan Mina Arn- dom; Dalarne Anna Vallin och i Gavleborgs län Inez Vickström.
För agitationen bland lantarbe- tamr ekviiinorna, industrins och hem- mens kvinnor, hembiträden, tele- avgörande utslaget.
fonister och affarsanstall.da finnas Kilinnorna ha för sin egen, sina hems och sina barns skull icke rat- tighet att undanhalla sig från att bi- draga till detta.
Vid 1921 Ars val anviinde sig icke ens hälften av ar- Betareklassens kvinnor av sina ny- vunna politiska rattigheter.
Den skammen far icke ännu en gaiig komma över oss.
Varenda intres- serad kvinna måste stalla.
sig i agitationens tjiinst, och om hon e j gör det för sin egen skull måste hon göra det för den yngsta gene- rationens, liksom den föreg %ende upprop att rekvirera från kvinno- förbundet.
Dessutom manas till spridning av Morgonbris ' valnum- mer och broschyren " Den osynligs mur en ' '.
generationen arbetade och strävade Tör v&amp;r skull.
Vi ha tagit frukterna av deras mödor.
och förhoppningar och vi miste aven vi larma något nier &amp; n vara bekymmer i arv efter oss.
Allts %, fram för ett riiålrriedve- tet arbete och bort med all.
passivitet i valrörelsen.
Rymden blånar över fabriker, och rakt mot det blå står fabrikernas rök, och upp mot det blå en vissla skriker att timman ar slagen för tusentramparn att börja sitt stök.
Rymden blånar alltmer och frampen slukas av portarnas öppna gap.
Dagen åt arbetet, dagen åt kampen, dagen åt längtan ur rasslet och sotet, dagen åt knotet och åt det tusenröstade hotet.
Äntligen kväll; en klocka höjer stämman över allting och plöjer vag genom larmet: dagen lir slut.
I den ljusa och trötta kvällen de blinka mot skimret och hosfa för luffen, de skygga för friden och längta hemligt till dagens rasslande, sotiga stallen.
- II.
Grönskan ar val för varje öga en del se den blott genom galler.
Rännstensungarna aga det höga förnuftet att ta sin dag, som den faller; men utanför grindarna blommar en önskan ändå i ögonens hungriga blick: - Tank, den som fick vara därinne och springa i grönskan.
- men - III.
En gumma, hon ar nog mot sjuttio dr, trälar sig fram med sin tidningspacke i hettan den flämtande stämman går: - En sjöolycka, - ett tåg ur spår, - en riksens minister har brutit sin nacke, - arbefarhus har brunnit i dag, femton familjer på bar backe.
- IV.
Och landets patroner komma fil1 stan och titta på slottet, Skansen och husen; de åka och supa upp något tusen och tycka att 1.ivet ändå är fan så trevligt och ljust och vart att leva blott man har råd och ar van.
- Och landefs pafroners stafnre se hur hustrurna krokna och ungarna blekna, och kanna de egna ryggarna vekna för spadtag, som inga skördar ge,.
för dagsverk på dngsverk i andra tegar; si, marken ar skön som en brud, kantänka, men andras ar andras: patron ar i sfan och grdset vaxer; men mer välsignat val vore på egna tegar ha dignat.
- Patron tjänar pengar och fastar i stan och statarn sliter - som han är van.
- Eyvind 1ohnsson.
(Försäkra Ert liv i Folket 1
1.4 ' Jobberi och spekulationer, med därav följande fallissemang, de många indragningarna, en följd av fredskrisens dåliga affärer, ha gjort massor av edra kamrater arbetslösa.
Om e n plats blir ledig finns det hundra sökande till deilsamma och MORGONBRIS ställda, ni äro p % väg att bli ett pro- letariat o:m ni ej inse vikten av att äga en stark kårorganisation som star bakom ' edra rättmätiga krav,!
Många av er anse sig för " fina " för att tillhöra en facklig organisation, men den dag kommer då ni skola förstå sammanslutningens styrka och samhörigheten med det parti som id alla tillfällen söker til.lvarataga de lägst avlönades intressen.
D &amp; ni nu gå till val films det ingen anledning därför få ni andra arbeta för minsta för er att skänka edra röster till möjliga lön.
Med de sma villkoren edra förtryckare, till dem som pres- äro ofta f örenade synnerligen .stora sa er allt mer för att kasta bort er krav på, kunskaper .och duglighet.
som f örbnikade vid f örsta tillfälle.
Rösta med det parti till vilket ni Det kräves av er ett forcerat arbete och minsta förseelse beivras utan verkligen hör, rösta m.ed Arbetare- förslroiiiiig.
Kontors- och affärsan- partiet!
S.
L. oss.
Endast krigets grymhet och en l-iiinsynslöshet 1å.ng.t över vår fanta- sis gränser.
Vara egna blevo mobi- liserade.
Det kom s &amp; hastigt på.
Vi I X vi fingo veta att fram&amp;tslrri- fiiigo arbete genast både privat och dandet, av vifir generation ansett officiellt för att mildra ekonomiska.
som ett faktum, blott val: en villfa- svarigheter föl: de mobiliserades fa- relse, hade vi intet a1ina.t att göra i miljer.
Men vi underlato ej heller vår maktlöshet och sorg an att för- att förbereda oss på att med seg ut- söka f % dela det lidande, som kom- hilllighet mota varje försiik att dra- mit över Europa, genoni att aldrig ga Sverge in i. eländet.
ett ÖgonBlicli: sliippa tanken på det Att viirlden icke blott upplevdc förfärliga som skett.
kriget utan det gräsligaste av alls Med förhoppn.iiigar - närda av krig maste vi tyvihr satta oss in i, civilisationens framsteg, av de eder, d &amp; underrättelserila koinmo fran som svurits f ör folkf örbrödring, av Lou.vain i Belgien, från Senlis i vara fra.mghgar i vårt eget land, Frankrike, fran ort efter ort som d &amp; vi kunde protestera s &amp; att vi in- brants och diar grymheter begåtts.
g %vo respekt och 1905 blev ett fre- Vi fiiigo veta om ryssarnas sätt att dens år - viiiltade vi p;.
den stora föra krig i Ostpreussen, om tyska protesten, masstrejkeii inför över- arméils strategiska åtgärd ott drivs skridandet av audra lands granser.
ryssarna i massor ut i de Masiiriska Det var ii5gra som skötos för sin tro.
träsken, där hela bataljoner lång- Meii de skotten hördes ej upp till samt dränktes.
Några brottsfycken av tankar då kripet bröt ut och undar de lll åren.
I K.
F:s MARGARIN - I A L L A K O N S U M T I ~ O N S F O R E N I N G A R -.
) I Sedan koin vart ständigt svikna hopp att kriget snart skiille ta slut.
Det blev i stället mer än fyraårigt,.
Då slog iintligen befrielsens timma för de ockuperade länderna.
Så kom glädjen över att dock några kämpande nationer skulle f &amp; sin rätt: att Sönderjyllaiid skulle få komma tillbaka till .. Danmark, att tjeckerna skulle f &amp; bilda sig ett eget rike, att Polen skulle bli fritt.
S5 kommo f örkl.aringarna från Estland?
Lettland och Littauen att de aiisågo sig ~jälvstä~ndiga och sedan deras erkännande.
Sä var det Finland.
Först jublet att de skulle bli fullständigt fria fran Ryssland.
Så, sorgen och för- faran över inbördeskriget, då man i sina tankar var mera där an hemma.
Så var det hela spänningen hur det slmlle bli för Europa med den f ör Tyskland hårda Versaillesfreden.
S$ kom till sist Ruhrockupationen.
Det viksta med den ar nog föröd- nijukelsen - det säkraste medel som finns näst kriget självt att skapa f olkhat.
Nationernas ädelmod mot var- andra och spänd vaksamhet mot krigstendenser äro fredsvagarna!
Anna Lindhagen.
15.
.
MORGONBRIS tar sig annorlunda och att ') Och skulle jag glömma min barndoms hhm och faders lönlösa fjiit, och glömma oss små., vi hungrande fem och glömma hur moder grät, och glömma hur vi, nar alltför hart oss hungern i magen slet, - _-_ --------- - - - - - - - - - - - - ' J Hembiträden, tjänarinnor!
Hur mgnga utav eder, såviil som andra yrkesgrupper av kvin- är det ha barndomsminllen, skalden har malat i ord.
Men hur många av eder vilja mill- rias detta och vilja förstawatt annn finnas ada ana förhållanden i detta 1a.nd.
om ni minnas, så kanske ni göra detta med nggot av skamkänsla och ej vilja vidkännas att ni fatt leva och växa UPP under allehanda U n i - bäranden och försakelser, ganger av det nödvändigaste.
Ni ha fhtt edra begrepp om f attig- domen och dess avskaffande till- rättalagda i de hem ni lämna er arbetskraft.
Och i de flesta borger- liga hem anses ju fattigdomen som en skam, självförv %llad, ty gellon1 flit och sparsamhet kan man kom- ma ifrtin den, säges det, och vidare att det måste finnas fattiga och rika f ör att samh.ället skall I-na bestå.
Ni torde dock veta att livet gesta.1- strävan att få ordnad arbetstid bästa.
Den tiden torde vara förbi, då ni låta skrämma eder av arbetsgivarna och tvingas eller hckas g &amp; deras ärenden till valurnorna.
Och nu ha vi kommit dithän i Det är icke endast för Sverges land att såväl man som former som ni kvinnor vid 24 k ' aga röstratt vid och rösta.
val av representanter till den lag- Livet är många skiftande stiftande församlingen.
och om en tid kunna .ni i annan ar- Ett sadant val g % ni nu tillmötes bets- och lelmadsställning vara be- denna höst och vi uppmana eder att roende av dessa och andra reformer.
ga och rösta, att fylla eder medbor- De lagar, som stiftas, gälla oftast gareplikt.
långa tider framåt.
Äro ni slöa nu Men inom hembitradeskåren tor- o &amp; undek ungdomsåren och ej låta bestämma de i mycket stor utstrackning den rättfärdighetslcänslan meningen göra sig gällande, att de edert handfingssätt, så kunna ni ingenting ha att bevaka inom riks- snart nog f &amp; p &amp; livets hård- dagen, ty vid föregående val, 1921, het i onödigt hög grad.
uraktlät minst 100,000 av dess yr- H e m b i t r ä d e n Gå och rö- kesutövare att rösta.
sta på valdagen.
Ingen äger ratt Detta är dock fel.
För det första att neka eder att utöva denna med- ha ni skyldigheter som medbor- borgarplikt.
Känn ansvaret inför garinnor och kvinnor att rösta och denna samhallslippgift.
Var stolt för det andra som yrkesutövare med- över densamma och värna om den verka till vilka som komma i riksda- som en dpbar egendom.
gen och stifta lagarna, ty ni äro be- Hembiträden, bevaka eder rätt!
roende av vad som lagstiftas, både Uppfyll eder plikt!
som hembiträde och kvinna inom S15 vakt om edra karintressen och a.rbetareldassen.
Glöm inte lagen om rösts med socialdemokratiska arbe- 8-timmarsdagen, hur den indirekt tarepartiet!
inverkar på hembiträdenas arbets- tid.
Blla v &amp;, ju, att det är hem- biträdeskårens strävan att få en be- stamd arbetstid.
Och skola vi med kraft lrunna gå fram för detta mål mtaste vi hava vårt stöd i arbetare- klassens representanter, som slå Ingen klubbmedlem fdr vara ooerk vakt om 81timmarsdagen.
Skulle sam * are sig det agitationen för högern f &amp; makten och 8-timmarsla- klubben eller Morgonbris.
gen ~ipphiivas, hur tro.
ni det d % ' skulle g &amp; för kåren?
Jo, all dess.
.
.
ena medlet har varit fack- organisationen det an- dra striden för erövrandet av medborgarerätten - rösträtten, Sprid Morgon bris!
,
)) Post, telegraf, telefon, de ha %ngan i tjänst, de ha blixten till slav, de befalla dem till och ifrån genom berg, genom luft, genom hav.
-------------- Tillsammans de äro en makt de rulla vårt guld så långt jorden ar grön, och sjalva de sit$a med tjänares lön.
De skapa bankirens miljon och få själva en slant till pension.
Den röst, som svarar på vår sig- nal, ar så opersonlig, ett stations- namn, ett nummer.
Fungerar appa- raten bra, så ägnar man inte en tan- ke åt numret, det glöms i samnin ögonblick det sagts, men hakar det ' upp sig, så f %r telefonisten reta att hon lever, di % betyder hon mindre iin den mark man t.rampar på.
Bunden i ett ytterst irriterande arbete E r hon snart förbrukad.
Hennes tjan- steår äro färre an andra statatjana- res och endast särskild duglighet kan motivera hennes kvarblivande i verket.
Hon ar pigg och trevlig att se p %, lär sig att svara rappt och slagfärdigt och klarar sig bra i konkurrensen på alctenskapsmark- naden.
Vanligtvis dotter i ett arbetarc- hem ar hennes lön ett gott tillskott till hemmets ekonomi.
Hennes an- språk bli nggot större an hennes systrars i fabriken, det följer med anställningen i verket.
Men med dessa anspråk följer vanligtvis ock- sa att hon glömmer den miljö från vilken hon kommit.
Inte si, att hon glömmer de sina, men hon glömmer sina förpliktelser mot den klass, till villcen hon hör.
Beiilies m&amp;l ar att Bli gift över den- samma nar den tiden ar inne att hon ej får st &amp; kvar i tjänsten.
Så ar hon över proletariatet, tror hon, tills er- farenheten lär henne, att de som sy- nas sta ett pinnhZil högre på sam- hällstrappan, ha det ännu sämre i ekonomiskt hanseertde, ibland.
Nar hon svarar sitt 25 eller 38 är hon bara ett nummer, en liten, liten kugg i samhallsmaskineriet, men man for- drar av henne att hon skall vara va- ken och pigg, saker och p %passlig.
Vad hon har ' i lön, hur lång hen- nes tjänstetid är, hur hon amnars har det ställt, frågar ingen efter, om hon stupar p &amp; sin post, vad mer, det.
finns många som vilja fylla vakan- sen.
Tillsammans de äro en makt -- tillsammans n i gro en ma.kt.
De11 tiden ar.
ej långt borta då det behöv- des ~ i i h g a manga, små röster för att uppvaga en enda st.or röstberättigad om hundra eller senare fyrtio röster, till ett kommuiialt val, ej heller de11 tiden då rösträtten.
till de politiska kvinnorna, med röstsedeln i hand bidraga .till avtt omforma det sam- hälle i vilket de måste leva och ar- Feta.
Särskilt för de kvinnor, som e; endast äro sjahförsörjande, utan också familjeförsörjare, finns mångrt intressen att bevaka.
Telefonister, glöm ej var ni höï:~ hemma!
Glöm i:nte det parti, som ar fars, brors och mors!
Nar edra anliöriga gå till .val så följ dem, e j endast till vallokalen, utan också i röstningen!
Ni, som sitta med de smil lönerna p i de ofta osäkra plat- serna, ni som f &amp; e n s l a n t till pension, glöm ej, att när det gälle^ rattmatiga anspråk och krav, då iir verket - arbetsgivaren - eder mot- ståndare.
Men över verket står re- gering och .riksdag och det ar var- ken för; r eller andra statstjänare likgiltigt, vilken regering som sitter vid makten.
Stöd därför det parti, som verkar för &amp; dana sociala refor- mer, som bliva till de mindre bemed- lade klassernas gagn.
Endast med en ökning av väljarskarorna, som gi- ver v %rt parti parlamentariskt un- derlag, kan det bliva möjligt att s18 vakt om de reformer som redan på- börjats och att framföra nya krav.
Giv er röstsedel, vid höstens val, at det parti, som vill - a l l a s r a t t och ingens orätt: Rösta med Sverges socialdemo- kratiska parti!
s '
I MORGONBRIS 17 Ha kvinnorna några särskilda vid riksdagsvalet?
Av N e l l y T h u r i n g.
Aterigen kallas svenska folket till val!
Återigen beredes alla och en var .möjlighet att ge sin mening till- lränna i landets vitalaste frågor.
Skola kvinnorna utnyttja denna chans.eller skola de med slö indolens säga: det där bryr jag mig inte om!
Tyvärr var det över hälften av de röstberättigade kvinnorna, som vid f örra valet till riksdagens andra kammare bekände sig tillhöra clet- bryr- jag-mig-inte-om-skaran.
Vilken skam för oss kvinnor ar ej detta!
Och vilken ansvarskänsla bevisar det!
Det ar, så man vill san- ka huvudet i blygsel över att k ~ &amp; - norna äro sa, antingen dumma och olrunniga eller tanklösa och slöa.
Har har det nu under många Hr kampats och arbetats för att förhjäl- pa även kvinnorna till ett fullvar- digt medborgarskap och nar detta iixitligeii viiiiies, d % visa så mAngs intet behov av dylikt.
Hur skall detta förklaras och karakteriseras?
Det bevisas av statistiken, att Sverges folk, enkannerligen dess kvinnor, äro de slöaste.
i varlden ifråga om valdeltagande.
Vid de nyligen i t. ex. Danmark förrättade valen voro kvinnorna i många fall ivrigare an mannen; i vissa kommu- ner mötte 90 OJo upp.
Det ar annat an i Sverge.
Det sorgligaste av allt ar dock att &amp; udera olika samhällsgruppers del- tagande.
Överklassens kvinnor mötu upp i 77 % utsträckning, medan eii- dast 25 % av deras hembitraden göra det.
Ha då icke hembiträden, industriarbeterskor, torparehustrur och med dem jamstallda några in- tressen att bevaka vid valen?
Och dock beror det i stor utsträckning p &amp; dem om socialdemokratins reform- arbete skall kunna fortsattas eller ej, om Sverge skall kunna vara med bland framstegslanderna eller stan- na kvar i efterblivenhet och betryck, för de breda lagrens vidkommande.
Om kvinnorna med en så enkel gar- ning som att gå till valurnan och nedlägga sin röst kan bidraga till att omforma hela vtirt politiska l i v och därmed förhållandena, då und- rar man att någon enda tvekar eller haller sig borta ..
Ja, man tycker rentav att det i stallet skulle bli en tävlaii om att vara först, att vara iv- rigast.
Efter allt upplysningsarbete, som ingen kunnat undgå att få del utav borde det för alla kvinnor vara klart, att det enda parti, som med kraft och allvar vill och kan f öra en för de mindre välsituerade .gagnelig politik, ar det socialdemokratiska.
Inte en enda av de större och mindre reformkrav, som av socialdemokra- terna framföras, borde sakna intres- se hos kvinnorna.
Partiet i sin hel- het kimpar för en lagstadgad nor- malarbetsdag för så inånga arbets- grupper som möjligt och detta borde vara ett alldeles särskilt kvinno - intresse, evad de äro arbeterskor eller husmödrar, hembitriiden ellei- lantkvii~nor, det kampar för en be- tryggande socialförsäkring åt a,llc?, vid sjukdom, invaliditet, arbetslös- het, åldcrdom o. dyl., vilket allt be- rör kvinnorna, hemmen oc:h barnen i mycket hög grad, det kampar för att genom en rationell jordpolitik bere- da det fattiga folket p % landsbygden möjligheter till egna hem med iigande- eller besittningsrätt, allt efter önskan och förmåga, det vill genom den industriella demokratins genomförande bereda arbetarna möjligheter att inom respektive ar- betsområden bevaka arbetareklas- sens intressen, bl.
a. genom en nier tillf redsstallande bostadspolitik vid iiidustrisamhallena, det vill genom en folklig skolpolitik bereda för a,lla landets bara en, efter förmåga och fallenhet liimpad uppfostran, med en för alla gemensam bottenskola etc. etc.
Kunna vi lcviiinor stå lik- giltiga inför dessa reformkrav, eller är inte dessa hjärtefrågor för aven oss?
Utom dessa större krav ha vi kvin- nor en hel del önskemal, som kanske endast vi kunna riktigt uppskatta.
Darför galler det inte bara att rösta med partiet utan även rösta in kvin- nor till detta parti.
I flera lan ha vara kvinnor satts upp på valbara platser, om kvinnorna möta upp vid valurnorna.
Så i Skåne, Halland, Stockholms och Uppsala lan m. fl.
Det bör alltså, vara en hederssak för oss a.tt trygga dessa kvinnors in- val: Om vi här i Sverge kunde upp- bringa samma kvinnoproportion in- om vart parti som t. ex. i Finland - dar finnas 12 kvinnor utav 60 social- demokrater - så kunde givetvis de frHgor som beröra oss, på ett helt an- nat satt studeras och beredas samt framföras an vad fallet ar nar en- dast ett par representanter finnas.
Såsom speciella kvinnofrågor skulle jag vilja beteckna, ehuru de ju sant nog äro utav betydelse för hela släk- tet, sadana som moders- och anke- pensioner, f örlossningshem, lika lön för lika arbete, tillträde till alla lämpliga arbetsomr$den utan spc- ciell sarlagstif tning, bostadsfrågan m. fl.
Vid kommande riksdagsperiod komma många andra för aven oss vitala fragor att framföras och av- .göras i ena eller andra riktningen, beroende p i vår eller borgarklassens vinst vid valet i höst.
Att borgar- klassen - d. v. s. över- och rnedel- klassen, som utgör knappa 43 % av landets röstberättigade men dock f örfoga över ma joriteten i riksdagen kommer att med a l l a medel f örsölra f örvärva majoritet aven f ö r kommande riksdagsperiod är allde - les tydligt.
Va1:dlianser ingås här och dar, borgartidningar av olika kulörer fria ohöljt till varandra om samarbete, socialdemokraterna och deras politik nedsablas och beljuges och folket skrämmes som vanligt.
med ryssen, b %cle i form av kom- munism och som lcrigsbuse, allt i det vällovliga syftet att hindra socialis- terna från, att erövra majoritet i riksdagen.
Och dock vore det val mera i enlighet med landets välfärd, att folket, de mindre bemedlade, som ju utgöra den Överväldigande majoriteten av bebyggarna, skulle ha makten i landet an att denna samma makt fortfarande skall vila i det gamla fåtalets händer.
Överallt i världen bör ja f örhållan- dena att andras i riktning mot en verklig demokratisering av regerin- gar, Parlament och andra styrelse- områden, varför skulle då, vi har bli.
efter, vi, som förut gått i täten!
.
-.
.
Med anledning a v c t t förslag fr&amp;n Nor- Ett himmelrike på jorden kunna bergsklubben om a t t distriktskonferen- vi ' ej vänta, aven om vid valet i höst sen e t t kommande å r matte taga sin bör- i Från kvinnoklubbarnas folket blir s. a. s.
" herre i eget hus ", jan s &amp; tidigt a t t deltagarna i densamma men nog skulle det bereda möjlighe- aven kuniia bli i tillfälle a t t närvara i arbetsfält.
partidistriktets kongress, beslöts a t t g ö d ter för en god knippe av gagiiande en framställning till partidistriktet i syfte reformer att därigenom realiseras.
a t t f å detsamma a t t förlägga sin kongress Då niistan alla dessa reformer måstc till påskdagen och siinc.mdagen i stallet för som hittills påskafton och pihkdagen.
i lika hög grad beröra oss kviiiiior Konferensen avslöts med t a l av f r u och då vi dessutom ha en hel del ön- Söderquist samt hrr Westholm och Lind- skemål, som vi tidigare inte haft kvist.
möjlighet att ens framföra, följer Stor tillslutning, livliga förhandlin- Efter den egentliga konferensen hölls paus, varuïider serverades k d f e och gar och kamratlig stamning.
med nödviiiidighet att kvinnorna ha smörgåsar.
Nar deltagarna ånyo samlats det allra största intresse av hur va- TJastmaillands distrikt a v 8verges so- höll redaktionssekreterare Aron Eriksson let utfaller.
cialdemokratiska kvinnoförbund hade p &amp; e t t föredrag om ' &gt;Betydelsen a v 1924 års På oss kvinnor i Socialdemokrati- annandagen siu ordinarie årskonferens i va1 ' '.
ska lcvinnoförbundet, som utgöra Folkets hus i Västerås.
Eonf erensen, som var besökt s v e t t stort antal ombud eliten av de socialistiskt tankandc och Från Hässleholm.
övriga intresserade fr %n länets olika kvinnorna, påvilar ett drygt och an- delar, öppnades a v f r u Agiies Söder- Torsdagen den 7 augusti 1924 begrovs å. svarstungt arbete med att väcka upp quist, VasterSis, vilken erinrade om a t t Hassleholms kyrkogård stoftet efter avlid- alla de likgiltiga, slöa och okunniga distrilrtsorgaiiisationen betydligt stabili- ua Iramraten H u l d a N i l s s o n, som serats under det å r som gått.
Som repre- 56 % arbetarekvinnor, som skolkade sentant f ör Västmanlands socialdemokra- efter endast en kort t.ids sjukdom rycktes förra valet.
Men detta m % s t e gö- tiska partidistrikt hade infunilit sig h r bort fr %n sörjande make och 6 sm8 barn.
har livligt deltagit i kvinnoklubbcns ras, Siven om vi skola, som gumman i E.
A. TVestliolin och det socialdenioksati- Hon arbete och s5 Iiinge krafterna tillät0 var ska ungdomsdistriktet reprosenterades ge- Mjölby vid förra valet, gå mer %n sin ordf., journalisteii N b i n Lind- Hulda den som aldrig svek då det galldc en mil bara för att %höra ett före- noni ntt arbeta för ratten a t de små i sam- kvist.
hället.
drag.
Och inte ett hem, inte en stuga Till ordf ösande f.ör konferensen valclcs I processionen, som utgick från Hoteil eller en kvinna f år lämnas i fred f ö r f r u Alma Melin f r å n Fagersta och till Temperance, deltogo en skara förenings- sekreterare utsiigs fröken Olga Lindgren, vår iipplysning och agitation.
Det kamrater med J.
H.
F:s florbehangda fana ar var ratt och var plikt emot fram- ' Vasteräs.
i täten.
Jordfästningen iigde rum i kapel- Av styrelseberättelsen kimgick, a t t en stegsarbetet i landet och vår skyl- ny klubb tilllcom~lit under aret, naniligen let och förrättades: IV kommunister Th. dighet mot alla dem som behöva i Tillberga, vilken klubb redan visat sig Svensson, som aven talade varmt och in- nerligt tröstens ord till cle sörjande.
Vid niycket livskraftig.
Samarbetet hjälp och nppmuitran i sin fattiga, vara graven uttalade vagnsföniian C. Björklund inellaii V. U. och de olika klubbarna har trista och ofta tunga tillvaro.
&amp; J.
H.
F:s vägnar ett tack till den.
av- varit det basta.
Agitationen har undor Kvinnornas särskilda intressen verksamhetsåret bedrivits dels a v klub- lidna för det goda arbete hon nedlagt för sammanfalla alltså i stort med det barna själva, dels under niedverkan a v nykterhetens Sdla sak.
A kvinnoklubbenu v.Ggnar uttalade ordf., A.nna Werner, e t t V. U.
E n instruktionskurs, soni var i alla socialdemokratiska partiets vid stum- avseenden sista tack med följande verser: niycket lyckad, har hållits i daiide val, låt oss då ocksk förena Fagersta, och medlemsantalet har ökat.
oss därmed f ö r att säkerställa en dy- Inkomster och utgifter ha balanserat p % Kort blev den bana.
HO; föll s % ung.
kr.
709: 98 nied en behållniiig vid årsskif- Föll nar hon stod dar i sallhct och ära.
lik majoritet i andra kammaren.
e t p &amp; kr.
110: ' 76.
P % revisorernas för- Sorgen blev bitter och kvavande tung, Detta kan get, det bevisas av stati- t slag beviljades styrelsen full och tacksam Bitter för alla, som stått henne nara.
stiken vid förra valet, om alla rese:r- ansvarsfrihet.
Konferensen beslöt vidare Aldrig skall glömmas det namn som hon ver lockas fram, ibland sAval man göra e t t taclrsainhetsuttalande till Vast- burit.
som kvinnor, men h~ivudsalcligen manlands Folkblad f ör det tillmötesg5,eii- L var kamratkrets vi ständigt dig minns.
de tidningen visat kvinnorö.relsen och clcss Hav tack, kamrat, för v m handling, bland kvinnorna.
stsiivanden.
som kravde beslutsamhet, mod.
M &amp; alltså var lösen bli: A l l a Till studiekursen i Bninnsvik beslöt Hav tack för ditt varma hjärta, k v i n n l i g a r e s e r v e r &amp; t konf crensen sanda tvenne ombud.
som oss i. nöden förstod.
Till leclamöter a v V. U. för innevarande S o c i a l d e m o k r a t i s k a a r - Br valdes fruarna A p e s Söderquist, Ma- Hav tack a t t som kvinna du kämpat i ' Västmanlands sot: dem.
Lvinnodistri kis ' årskonlarens.
, betarepartiet!
Nelly Thuring.
Tidens Lakarbok.
Femte och sjatte häftet av Tidens Läkarbok ha nu utkommit.
I dessa avslutas lrs- pitlet om i1iatsmiiltiiingsorganens sjiikdolriar och iugar en utredning av äninesorrisättningens sjukdomar, sockersjuka och fettsot, kort 0c.h sakligt skriven av d:r Carl G.ustaf Sundberg.
I 6:te häftet piibörjar d:r X. Louis Backman en högintressant artikel om de endokrina kört1arn.a och deras sjukdomar, ett under de senaste åren alltmera uppmiirlcsam- mat kapitel inom läkarvetenskapen.
thilda Johansson och Blanche Daun, Vii- steras, med Olga Hcllberg och Olga Linil- gren, Vastcrfis, som supplcnnter.
Övriga styrclseledarnöter skola utsi:s a v klubbar- nn i Sala, Surahammar och Köping.
Re- visorer blevo Elin Askerlund och Emilia HamrC, Vasteras.
8edan erforderliga val förrättats bc- handlades ankepensioneringsfrggan, vil- ken inleddes a v f r u Alma Jfelin fr %n Fa- gersta.
I dcbatten on1 denna fråga, som blcv ganska livlig, deltogo flera a v om ' - buden med längre och kortare inlägg oc ' h en hel dc1 beaktansvärda synpunkter an- fördes.
Debatten resulterade i e t t bo- slut om a t t hänskjuta fragan till klub- r.
Konferensen uttalade samtidigt sin snslutning till det f r a n Eskilstuna nio- - tionsvis framförda yrkandet till kvinno- förbundets kongress, a t t fragan matte re- niitteras till den aocialdemolrratiska riks- dagsgruppen f ör utredning.
Vidare ' behandlades f r i g a n om kyrkans skiljande f r i n staten, vilken man ocksa hansköt till klubbarna för disl&lt;ussion.
för framtidens lyckostad.
Och a t t du för alltid har varit, en god och trogen kamrat.
Sedan fanan sankts 3 ganger över gra- ven var den gripande begravningen slut.
En myckenhet kransar h:tcle sants till bå ren och orälrneliga voro de buketter, som följde i graven.
Alla kände vi a t t vi för lorat en god och palitlig kamrat.
Kära Hulda, din a.rbetsdag a r slutad.
Vila i frid!
F. F. FrAn Falkenberg.
Falkenbergs soc.-deni.
kvinnoklubb hado sitt orclinarie årsmöte i Folkets Hus d e i ~ 13 fcbruari 1024.
' Ur årsberattelsen kan anföras följande: Klu ' bben liar hgllit 9 ordinarie och 3 sty- relsemöten.
Klubben har nämligen på rnöto i april beslutat a t t e j hålla n8gra möten da dessa möten månaderna juni-augusti, vanligcn bli dåligt besökta.
Omkring 400,
cx.
Morgonbris h a s %lts undcr året.
Mö- tena, som varit väl besökta, h a varit p:räg lade a v intresse och arbetsglädje, som vid anordnande a v diskussionsfrågor gjort dcm livliga och intressanta.
Klubben rälr- nar 45 medlenimar.
I samband hiirmcd kan nämnas a t t klub- ben den 23 mars firade sin 5-åriga till- varo med en ansl %ende fcst.
Klubben hade till nämnda högtidsdag inbjudit Halmstads- och Varbergskamraterna samt nrbetarekommunen p % platscn, varav frLo Varberg 24 st. och fran Halmstad 9 st. hade hörsammat inbjudningcn, vilket j hög grad förlanade festen en högtidlig svimning.
Ur programmet m % anföras: musik, Haydn, Mozart, utfört a v en stråkkvintett best %ende a v 5 syskon, solosång till pitmo, ctt niedryckande föredrag a v folkikol- lärare Orrgård över iimnet: ') Vi och var ungdom ", historik och deklamation, var- efter bjöds p % t e och bredda smörg %sar.
Telegram avsändes till f r u Nelly Thu- ring.
Sedan tal hallits a v saval Halm- stads som Varbergs representanter avslöts den angenäma festen.
J.
C..
en del instrulctionsmöten hållits, därav ett med f r u Hulda Flod som ledare.
Alla mö- ten h a iakttagits med stort intresse av kan~raterna.
Sedan den 1 januari 1923 ä r klubben ined i distriktet och hqr med anledning därav latit sig representera med e t t om- bud vid distriktsmötet i Eskilstuna den 30 sept.
1923.
Medleinsantdet ä r e j s8 stort, men trots det h a vi anda lyckats f &amp; in 4 st. mcdlemmar i de samhällelige institutionerna, nämligen 2 i kommunal- fullmäktige och 2 i municipalnamnden.
Samarbctct har i allo varit gott och m % vi även i fortsattningen försöka göra vårt biista.
En hjärtlig halsning till kamrater lan- det runt.
\ Korresp.
Partivänner!
m m m m Vid behov av i fotografiskt arbete i vand Eder till m m • m m a m ' m m m m m m m Afelier Thuring m i Hornsgatan Från Amål.
Freclsdemonstrationcn i Amål den 3 augusti gynnades a v e t t strallande väder och demonstranternas antal raknades till 600, bland vilka märktes personer frau olika itlcclla samma.nslutningar, däribland kvinnolclubbens medlemmar.
Företrädda Från Ungshyttan.
PV Amåls niusikkbr tågade demonstranter- na till örnasskogen, dar fredstalet hölls a v L %ngshy ttans soc.-dem.
kvinnoklubb pastor Harald Hallén, musik utfördes a v höll sitt första arsmöte den 25 februari.
musikkaren, sång a v Verdandikören och Styrelse- och revisionsbcrättalscrna föra.
deklainstion a v fabrikör Bror Moll fr %n drogos och godkiindes enhiilligt och be- Karlstad.
Allt mottaget med livligt bifall.
viljades styrelsen full och tacksani an- svarsfrihet.
Till ordf. och korrcsp.
sekr. Halléns tal, som belystes med många omvaldes Gunni Stenlund och till kom- goda cscmpel ur den cgna erfarenheten, missionär f ör Morgonbris om r~a.ldes Agda &amp; hördes a v cirka 1,000 personer och ut- Eöglund.
Av Morgonbris ha f örst %ltu g j o r d ~ ett intressant och lyckligt försök 475 ex. i tt psykologiskt förkltira hur kriget kunde bli en verklighet.
Tal.
stallde fragan s&amp;, Klubben har under det gangna aret an- ordnat en af tonunderh&amp;llning med f öre- huruvida människan med sin vilja kundo drag a v överlirare Holinkvist, e t t före.
behärska händelser, eller om hon vore e t t offer f tir tillfallighcter.
Dömde nian efter drag av f r u Disa Westberg; vidare har klubben haft t v å möten gemensamt med den svarta veclrans tilldragelser kundc Stjärnsunds kvinnoklubb, c t t p % var plats man icke gc nägon skulden och ansvaret Eör kriget: a t t ge exkejsaren detta vore vid olika tillfallen.
E t t dislcussionsmöto honom cn oförtjänt Era.
E j heller kan har htillits, till vilket platscns arbetare- kommun och ungdomsklubb voro inbjudna.
man nn ' kla * de socialistiska idéernas män ntt de (: j hindrade kriget.
Alla grepos a v Vid arsskiftet deltog klubben i agitatio- krigets mäktiga psykc.
Ingen kan ankla- nen för Dala-Deniokriatcn och erhöll 35 prenumcrantcr.
En a v Idiibbens medlem- gas, J l a voro offer för de ekonomiska mar ä r ledamot i fattigvårdsstyrelsen.
inotsattuingarnn i världen. '
Hiidanefter Under dcn stora järnbrukskonflikl; en, giillde dct a t t söka komma diirhan, a t t det d &amp; de flestas nian gingo i lockout, fiire- iidelt mänskliga kunde beharsks de ekono- tog klubben en insamling blaiid dem, som miska lagarna, a t t kapitalet trädde i e j voro indragna i striden.
Denna ins:~m- tjänst hos människorna, och e j tvärtom.
ling lämnade e t t resultat a v kontant kr.
Efter f öredraget antogs frcdsresolutio- 387: 55 samt 90 kg.
spannmal, vilket över- nen enh ' iilligt a v cle församlade.
Referenten.
lämnades till avd. 153.
Klubbeii raknade vid årsskiftet e t t med.
lemsaatal a v 58 st., vilka flitigt och med intresse besökt klubbens möten och ' har samarbetet varit det basta, men aiinli st &amp; många arbetarekvinnor utanför var Den 24 febr.
1924 firade Huskvarna förening och oförstaende för v&amp;r sak, soc.-deni.
kvinnoklubb sitt 5-årsjubileum därför uttala vi den förhoppningcn d &amp; vi med en .enkel festlighet tillsammans med nu g % detta nya arbetsfyllda %r tillmötes, Jönköpingsklubben.
Festen inleddes med a t t varje arbetets kvinna matte vakna upp en aterblick p % klubbens arbete under och sluta sig till den socialdemokratiska dessa fem år.
Klubben bildades den 18 kvinnorörelsen.
febr.
1919 efter e t t föredrag a v f r u Signo Med partihalsning till alla kamrater Vessman fran Stockholm över ämnet: landet runt och en önskan om e t t fram- ' Kvinnorna inför den kommunala ny- ghngsrikt arbete under det nya aret.
Korresp.
sekr. m m m a m m m 26 Siockholm m m i dar Ni får ett förstklas- i i sigt arbete till billigt i I pris.
Artistiskt atelie- m m m arbete a m m m m i m i Grupper, bröllop o. d. m m m m m Från Oxelösund.
i m m m utom atelien m.
i Tel.: Söder i m m m m 318 80 m i m m m m m mmmmmmmmmmmmm.mmmmmmammmammmmm~m orienteringenw Sedan dess h a h %llits 58 enskilda möten och 6 offentliga agita- tionsföredrag samt 12 kamratmöten till- sammans med Jönköpings och Norraham- mars klubbar.
Dessutom har klubben föt a t t starka sin kassa anordnat samkväm och basarer ..
Klubben har tagit livlig del i: ~gitationsarbctena för valen och har det lyckats oss a t t f å in en lrvinnlig re- presentant för partiet i stadsfullmäktige.
Av Morgonbris har förs %lts 3,000 er.
Mötena ha i rcgel varit val besökta ocli alla aktuella frågor ha livligt diskuterat.^ och vi tro oss icke sägn för mycket d &amp; vi p %st % a t t klubben blivit en kar inötes- plats f ör arbetarekvinnorna.
E:f ter f emarsberattelsens upplisande höl ' l follcskolliirare S. Salomonsson ett till hjärta och förstånd gående fredsföredrag, vari han särskilt uppmanade oss kvinnor a t t arbeta mera för fredssaken än vad nu %r f allet.
Efter f öredraget tillsattes en kommitté för a t t utreda möjligheterna för a t t bilda en fredsförening p % platsen.
Vidare förekom musik, sang och upp- läsning samt kaffedrickning, allt under den basta stamning.
Huskvarnaklubben vill härmed sanda sin halsning till klubbarna landet runt.
Sekreteraren.
L Oxelösunds soc.-dem.
Irvinnoklubb höll sitt arsmöte den 10 jan.
1924.
Styrelsen beviljades full och tacksam ansvarsfriliet.
Utom klubbens ordinarie möten h a aveii i m m m m a D e t ligger i Edert eget intresse att göra Edra inköp i Konsumtionsföreningen Stockholm
MORGONBRIS Morgonbris.
Tidning för den socialdemokra,t %ktb kvinnorörelsen.
Utgives av styrelsen f &amp; Svergea Socialdemokratish Kvinno- förbund.
R .e d a k t ö r: Signe Wessman.
A.
T.
Norr 244 36..
Upphndsgatan 85, Stockholm.
E x p e d i t i o n: Anna Svensson, Grindsgatan 10, III, Stockholm Sö.
St.-Tel. Söder 78 98.
Preaumerationsprics: Helt &amp; r kr.
3: -, h.alvt &amp; r kr.
1: 50; lösnummer 25 öre .. A n n o n s p r i s: Sistasidan25 öre, textsida 40 öre pr mm.
Sverges Sot.-dem.
Kvinn~) förbund: Ordf. och korresp.
sekreterare: Fru Signe Wesman, Upplandsgatan 85, S t o c k h o l m.
A.
T.
Norr 24436. '
Frfin Hasselby villastad.
.
Hasselby soc.-dem.
kvinnoklubb har i å r firat sin 5-ariga tillvaro.
En fest var an.- ordnad i den nya stilfulla festsalen i det ombyggda Folkets Hus harstädes.
Hög- tidstalet hölls av fru Ruth Gustafson, som talade om resultaten av kvinnornas upp- gifter i det politiska livet.
Förutom sång och musik av framstående förmågor föro- kom deklamation av fru Sigrid Karlson, som förtjänar en särskild eloge för siq alltid outtröttliga villighet a t t utan er-.
sättning stalla sig till tjänst.
.Med var ordförande, fru Hilda Karlson, rsom stått trogen p % sin post a.nda fr %:a början, ha vi i m %n a v förmaga sökt göra vLrt basta för var sak och vårt arbetn- schema har g %tt i stil med övriga kvinno- klubbars.
Och a r det oss ett gott tidens tecken, a t t arbetarekommunen harstädes.
på ilet hela taget ställt sig förstående och intresserad för v %rt .arbete.
Dess ordf. har välvilligt ställt sig till var tjanst med föredrag om frihetskampen i Sverge allt- ifr %n Engelbrekts tid anda intill våm dagar samt om arbetarerörelsen på 1880- talet.
Det a r av synnerligt intresse och stor nytta a t t f % en liten inblick i socia- lismens och arbetarerörekens historiska utveckling.
E t t: faktum som tal.
ocksa framhöll och som borde beaktas inom vara klubbar.
Under större delen av det gångna året liar vårt arbete varit så gott som vilande, beroende på husvillhet i följd a v den ovan nämnda ombyggnaden ..
Men före jul anordnade vi jam te Spanga kvinnoklubb en instruktionskurs under ledning a v fru Sigrid Lundin.
Denna kurs präglades av stort intresse fran deltagarnas sida.
I styrelsen sitta som kassör och sekre- terare fruarna Sofia Haglund och Signe Höök.
Suppleanter äro fruarna Sigrid Karlsson och Amanda Hill och tidn.-kom- missionär fru Anna Hanson.
mubhen ' ä r representerad i pensions- och fattigvZirdsstyrelserna, och i kommu- nal- och municipalf ullmäktige.
.
Med kaliirathalsning.
R e f. ' B A N K A K T I E B O L A G E T NORDEN.
Alla slag av bankaffären Från Varberg.
sallan, eller kanske aldrig, ser m %n n k got från Varberg, men and % finns dar en SOC.-dem.
kvinnoklubb, som ar ganska pigg och som nyss har firat sin 5-ariga tillvaro.
Kanske vi inte ha uträttat s % mycket P % ' dessa 5 ar, men vi hoppas a t t i fortsättningen mera skall bliva utrattat.
Klubben har haft inbjudan till Falken- bergs 5-årsfest och det satte f a r t i Var- bergarna.
Inte mindre än 24 st. reste till festen och det var något enastående a t t f å se 0c.h höra hur det arbetas dar nere.
Det a r en präkt:ig klubb efter vart om- döme och vi önslcar dem en god fortsatt- ning i arbetet och mycket tack för in ' bjud- ningen.
Sådana besök hos kamrater p5 andra platser giva gott utbyte.
A.
- - - S.
- - W..
.
- - Stockholms stads, Stockholms o. Uppsala I l n s soó.=dem.
kvin- nodistrikt.
- - - - - - - - - - - - Adr.
: Ordf. fröken Anna Svensson, Grindsgatan 10, Stockholm 86.
Kassör fru Sara Andersson.
.
kelboda, Salt- sj6-Duvnas.
- Sthlm.
Allni.
krinnoklubb (mo.- dem.)
h a l e r ordinarie möte l:a mbdagen i varje manad kl. 7.30 e. m.
Obs.!
Lokal i D-salen, Folkets Hus.
- - - - Högsta iniiningsrinta.
Billesholms sot.-dem.
kvinno- klubb hhller ord.
möte i Folkets Hus i Södra Vram 2:dra tisdagen i varje m, u.
7 e. m. ordf. fru Anna ~ ~ Villorna, B i l l e s b o b g m a.
S e k.
fru Gerda s il je- Styrdsen.
roth, R a c s n o h gmva.
Enkopings s&amp;cmldemm kvinmol klubb h&amp;ller möten 4:de tisda- gen i manad kl. 8 e. m. i ~ ~ l vae Styreken.
Eskilstuna sot.-dem.
kvinno- klubb hiller ordinarie möten 1:sta man- dagen i varje mhnad kl. 7,30 e. m. i Folkets Styreken.
Hus lilla sal.
Göteborgs soo.-dem.
kvinno- klubb haller möte 1:sta tisdagen i m h a - den kl. 8 e. m. i Arb.-föreningens H-sal; 3:dje tisdagen i m h a d e n ~ o &lt; d e ~ a t a 14 n Styrdsen.
kl. 8 e. m. Hässelby sot.-dem.
kvinno- klubb h&amp;ller mote och 4:de o n d a - gen i mllnaden kl. 8 e. m. i E ' olkete Hus B-sal.
Styrelsen.
Hoganas sot.-dem.
kvinnoklubb h&amp;ller ord.
möte 1:sta och &amp; die mhdaaen i m h d e n.
Ordf. fru Jenny ~ a k s o n stoim-, gatan, Högands.
-.
Stockholms Gamla Stadens Soc.-dem.
kvinnoklubb hiiller ordi- narie möte.
2:dra torsdagen i mllnaden kl. 7.30 e. m., Stortorget 3, 2 tr. Styrelsen.
Stockholms sadra kvinnoklubb (soc.-dem.)
hllller ordinarie samman.trtide 1:sta onsdagen i varje manad kl. 8 e. m. i lokalen 1 tr., Södra Folkets Hus.
.
Ordf .. fru Beda Jansson, Blegingeg.
65, 3 tr., Stockholm.
Styrelsen.
.
vasaskdens socAdem.
kvinno- klubb har ord.
möte 2:dra mllndagen i varje mllnad kl. 8 e. m.
9, lokalen Upp- landsgatan 61.1 tr. (Gustav Vasa-automaten).
.
.Uppbörd och inskrivnbg v a j e möte.
Styreherr.
Kungsholms sot.-dem.
krinno- klubb haller ord.
möte 1:sta tisdagen i varje mllnad kl. 8 e. m S:t E e s g a t a n 10 n. b. Ordf. f m J e n n ~ Larsson * KugshO1ms- gatan 104, 1 tr. Tel. Norr 238 37.
Foreningen far Hembitraden i Stookholm hllller mote 1:sta torsdagen i varje mllnad kl. 8.30 e. m. i Folkets HUS P-sal, 3:dje torsdagen i Folkets Hus C-sal.
Landskrona sot.-dem, kvinno- klubb hllller möte 2: b onsd.
och 4:de torsd.
i varje m&amp;nad kl. l /, 8 e. m. i Fol- kets Hus.
Ordf. och korresp.
sekr. fru Anna .Svensson, Tranegatan 10, Landskrona.
Styrelsen.
Ludvika sot.-dem.
kvinnoklubb haller sina möten 2:dra mandagen i varje mhnad kl. l /, 9 i Folkets Hus ' B-sal.
Stqrelsen.
Skivarps mot.-dem.
kvinnoklubb h&amp;ller ord.
m6te andra söndagen i varje mllnad kl. 1,30 e. m. i Folkets Hus, Skiv- arp.
Nya medlemmar vinna intriide.
Styrelsen.
$panga sot.-dem.
kvinnoklubb h a l e r ordinarie möte.l:sta o. 3:d je torsdagen i varje manad kl. 8 e. m. i Folkets Hus.
8tyrelsen.
, Solna soc.-dem.
.
kvinnoklubb hllller möte 2:dra tisdagen i. varje manad kl. 8 e. m. i Huvudeta Folkets Hus ooh 4ide mandagen i varje mllnad kl. 8 e. m. i Hagalunds Folkets Hus.
Styrelsen.
Stopfors socmmdem; kvinnaklubb h&amp;ller ordinarie möten sista s ö n d e e n i varje manad kl. 3 e. m. i Folkets HG.
- Styrelsen .. - Styrelsen.
Sundbybergs sot.-dem.
kvinno- klubb hiller möte 1:sta tisdagen i varje manad kl. 8 e. m. i Folkets Hus.
&gt; ' Arvika sot.-dem.
kvinnoklubb haller o r d i n d e möte 2:dra mllndagen i mi- naden kl. 8 e. m. i Folkets Hus C-sal.
Styrelsen.
Djursholms Soc.- dem.
k-vinno- klubb h&amp;ller ordinarie möten, 2:dra, tors- dagen i varje.milnad kl. 8,30 e: m. i För- eningshuset.
Ordf. Fru Ellen Bombler, Tel. - 1314; -.
- ...
- - -.
- -.
- Tumba soc.-dem.
kvinnoklubb haller ordinarie möten 1:sta onsdagen i manaden kl. 7,30 e!
m. i Folkets Hus, Tumba.
Styrelsen.
Orgryte - sot.-dem.
kvinnoklubb hllller möte 4:de onsdagen i mhnaden kl. 7,30 Stockholm, A.-B.
br-eci w&amp;&amp;, 1934.
k ~ ~
