# ID: svediakorp-per2515
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1924
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 17,732
# sentences: 1,233
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


- .I.
TIDNING ' FOR DEN SOCIALDEMOKRATISKA KVINNORQRELSEN.
.. -.
.
E R .. F..
N:rt8 .. '.
.
.
.
L.
:.
.
.
.
.
.
:.
Augusti, -: - 1924..
.
.
.
Pris 25 öre.
.
.
S '.
I ~ o b i l i s &amp; i n ~ ~ k i?
c k o r ringde na maskinerna stamade - häpna som .inför ett ovantat slag stodo man- miskor och försökte fatta vad som.
.
var på färde.
Mobilisering!
Af f arerna länsades, rygg.sack.ar ...
åt de .mobili- och varma .klader.
- -,.
.
se.ra.de - allt som fanns löst av rnat- feberaktigt organisationsarbete för varor och som kunde k ~ b ~ för a s: pen-.
att ordna f ör d e nya förhållandena.
ga?
- .åt de rik.a, hjälpbyxåer och.
.
Hungerdemonstr.ationer och nan- åt .de arbets- soilering.
Ramonering.
och.
hunget- underst&amp;isnämnder lösa, blottställda och of örsörjda.
.
demonstrationer igen.
Fredsmöten, bar !nbespisning, mat- Maskinerna .komrno val igång - utdelning, nö~dhjalpsarbete och ar- men - det var andock ej som förut.
bete för de ' mobiliserade.
Ett iiastaii SA ungefär tecknar sig ur minnet.
en ' -
MORGONBRIS 2 god del a v.
vår historia från 1914. mellan olika landers asbetar ekla-ss.
E t t neutralt folks, andel av v.ar1.d~- Otaligla .ganger under krigsåren blev Fredsmarket bares av kriget.
~n andel som vi nu kanske det till en uppgift för oss latt anropa alla fredssöndagen börjat lglöm.aa och som i alla han- om frled för de krigförande lander- delser nu ar övemunnen.
En has folk, et.t rop som 1ik.a många den 3 augusti.
gånger m.issfömtods ' och fick för- a n i n g blott av vad som utkampa.- klinga ohört.
Men kravet har des ute i Europa.
Och under allt detta den £asta vidgats och ar icke längre en bön förhoppningen: Detta kan ej racka till maktinnehavarna.
D,et är ett länge - en manad, två, tre måna- program, ett framtidsmål och vi der, sex kanske.
Men det var ej mötas till 8demoastrat.ion för .att ut- nog med månader, det blev å r - tala vår vilja: aldrig mera krig.
Men har som alltid ga1le.r det att över fyra l %nga, tungva,; minnesrika- ha den ratta viljan loch larbet.slulsten.
år.
Men trots a1l.a försakelser, .ar- betslöshet och allt lidande som Var demonstration f örpliktar.
-.
, drogs oss Den .betyder kamp mot militarismen - - över oss så ha vi prisat lyckliga som ränddade undan krigets - kamp mot kriget.
Först nar kri- f örödelasee Vi ha denna g %ng ej get är omöjliggjort ha vi ~ ~ n n i t Sochkhlohatiska partistyrehl utsänder ett prydligt märke.
behövt förl.ora människoliv.
vi ha vårt mal.
Det räcker inte heller k e d icke som # de k.rigf örande nationerna en enda dags demonstration för Parollen skall bli: Aldrig förlorlat dem som .skulle sk.apa fr.am-.
fre.d, men det r8cke.r om vi taga som mera krig.
tiden - om ' vi någonusin ägt ldem.
en livsuppgift att söka efter för- måga främja fred och samförstånd Ge uttryck åt eder$ sinnelag genom.
Det drall visa sig n u. i viirlden, ty lika litet som freden .i att bara detta fredsmärke!
Ty de langa,.
tunga tSirens erfaren- varlden a r isäkerställd genom ett.
het kasn icke ha varit utan mening Den 3 augusti skall bli fredens eller annat lands, avrustfiing, lika och det blir vår e.gen sak - folkens söndag.
Over hela vårt land liksom litet k.an # den enande t.anken i m.8nga andra länder skola freds- sak - att i samförstånd finna ut &amp; de a l d r i g m e r a k r i g bli verk- demofistrat.ioner gå a v stapeln som vägar som föra till en lugnare fram- lighet om .den tanken icke i varje ett vittnesbörd om styrkaan hos tid.
mannilskosintne blir den sp.orrande fredkviljan.
Folken hava val aldrig manat ti ' il Pla-rollen: a l d r i g m e r a k r i g!
tro och .den levande makt som rna- skall ljunga ut över varlden och krig, ha aldrig hyst vilja till krig, nar oss till pr.akt&amp;kt arbete för väcka gensvnar i miljoners och åter men .den stora svagheten har varit denna vår ' tro.
milj oners h jartan.
- att folken i allla länder e j heller kun- Det a r första .gången vi mötas i För tio år sedan syntes den beryk- nat hindra krigsutbrott, Arbet ' ar- en världsopinion mot krig och för.
tade försvar.sknappen på mång:a ' skarorna ha v.arit maktlösa och man vaddsfred.
Svenska man, och kvin- svenskars rockuppsl~g.
Den var ett tecken på att bäraren tillhörde ', det kan - frukta: stora skaror viljelösa,.
nor skola nnderstryk.a genom sitt.
gode Selskab ".
Innevarande år och .de ha .dyrt fått beta1.a sin p.as- deltagande, att .den fredslängtan vi skall f r e d s m a r k e t pryda sven- sivite t .. närt och fredsvilja vi givit ut- skarnas rockuppdag.
Men " evigt kan ej bli det gamla " tryck %t i möten och resolution.er S~cial~emokratiska partistyrelsen heter .det.
Den nya tidens f,olk, män.
vid .många föregående tillFallen h.ar låt.it tillverka ett fredsma.rke; av cellulosa.
Och har ' ovan synes en och kvinnor, ett tankande demokra- varit.
ett * djupt rotat intresse.
.
.
av detsamma i förstoring.
klich6 tiskt upplyst folk kall säkerligen Förr hette det: Vill du fred s i?
e t t v a f r e d s m ä r k e b ö y s % kanna sitt lansvar inför samtid rusta för krig, den nya tidens lösen b l i * d e t a v - e n ' s k a m e d - ' ' dens arbetande folk för latt, demon- st.rer.a sin fredsvilja.
Det ar inte längre fråga om krigförande och neutrala, - de genomlidna krigsårens erfarenheter ha p % ett förunderligt satt banat.
vägen för samförstånd A g, d a Ö s t l u n d.
kan bevaras som ett minne av den.
internationella f redsdemonstratio- nen.
Vi hroppas a t t de skola vara ett fåtal i vårt land, som underlåta.
att genom barandet av fredsmarket g e uttryck åt sitt sinnelag. '
M O R G O N B R I S 3 Hos Nordens f örsta kvinnliga minister, fru Nina Bang.
fattning.
Debattens vågor g å högt i Köpenhamnstidningarn !a.
För och emot!
Vi fråga naturligtvis litet därom.
Hur tar teaterns funktio ' na- rer och betjäning upp detta ingri- pande?
Ministern gör en mycket talande handrörelse.
- För all del, jag vär- derar grevens personliga egenskaper högt, ar en älskvärd och fin man, men som i n s t i t u t L o n a r han ett rudiment och därför har jag ren ' '.
tillåtit mig operationen.
Knivens in- E.n stunds vän- gr-epp a r, alltid smärtsamt, men n %- taii, under viken .gon skall .göra .det.
Förhållandena vi t a ' environger- vid teatern ha icke varit goda, a ~ b e - na i .betriaktande.
tet, konsten, haar lidit ada~av.
Jlag Beskäftiga och önskar god t.eater åt folket, åt brådsk.aade her- breda lagren.
Olyckan ar, att vi ha.
: riar il !a u t och in haft icke mindre an tre konstarter genom dörrarrila, inrym &amp; under samma tak.
Nar den bärande på 1dip.i ena, gruppen varit i elden bar .den portföljer, maskin- andra f&amp;tt gå sysslolös.
Ni känner sk.rivemkor, och d-et gamla ordspråket: Fåfäng .g8 ateno gr,afier.
skgm- .. etc. ' Bang.
- HGr skall ni få se.!
- Raskt.
re- ta d a .och d &amp;: det se?
ministern si.g ur sin .stol och ha.m-: arbetas synbarligen i kult.u~smhi- tar ' från skrivbordet i sitt arbetsrum steriet.
- Vzers ' go!
- vakt-mästaren slår en pr&amp;tfull bukett .gula rosor.
- De upp.
dörren i n ' till minist6r.m .mot.- h a r har jag ' i dag emottagit f r å n en tagniilgsrum.
Vi stiga in, ' b.elyst .. av # av ' de !avskedade,.
: direktör Herold,, .av .solen, som flödar in: genom de med några vanligpa ord till tack för stora fönstren och övergjuter.
rum- mitt ingrepp.
.
Direktör- Herold.
ar, met med de,ss möbler, och bokryggar, som ni kanske vet, en # av de avske- står fru Nina Bang.
Hon mottar - oss dade, och .så tanker han,, den ut- på det alskvardaste, mest behagfulla.
märkte och.
dugande konstnären satt, bjuder oss taiga plats vid minis-.
" Det er kun en .greve., der er miss-.
terbordet och kommer oss - omedel- forn$jet, det kan jeg ' ikk8e g$re for. "
Vidbare planer?
bart a; tt glömma bort.
lall var angs- - Ja, först och främst vårt.
skol- lan.
Frågor och svar hagla bohtav- väsen, som behöver omändring ocb ligen.
- Hur k&amp;&amp;s d e t ' a t t vara minis- förnyelse.
Till a t t börja me,d, en ter - börja vi p$ det mest banala bättre larareutbildning för f olksko- lans h a r e.
Vi ha haft en skolkom- satt.
- Gott-, Övervägande gott - svma- mission, som.
arbetat p % probl.emet, rar ministern.
- Det morer mej og .den a r färdig n u med sitt betank.an- her er meget at bestille, i mitt mini- de, och vi ska ' se till vad som kan sterium.
F å r jag - d. v. s. minista- göras.
Ministären har ju kommit ren - sitta tillrackli.gt länge, skall till vid en ganska olämplig ti.dpunlrt ..
Det mesta av: tid, krafter och ini-a- också åtskilligt bliva gjlort.
Början har redan gjorts med tea- tiv går åt för valutaproblemets lös- tern.
Vid " det kongelige " har det ning.
Mitt ministerium bar emeller- s v gammalt funnits ett slags inte ' n- tid behov av en grundlig uppryck- dent, som tillsatts, av konungen, tror ning och det behövs en grundlig ut.- jag, ett minne fr %n den tid då tea- luf t n h g.
Hitintills har skolväsendet.
i allt- tern stod i ett nara och direkt sam- ba.n.d med hovet ..
Denne herre har för hög grad legat under klerikal mhister Bang just i dagarna för övertillsyn.
Det a r min avsikt latt (Forts. å sid.
10.)
vårt besök entledigat från sin be- studentmössa fal- ler bonom synbar- ligen i ogonen; ef- t e r en kort och ' tyst konferens me,d sin aldr &amp; k.01- lega, som icke tyc.ks hysa någrla f ord ornar m o t oss, bser han oas sitta ne-d, han @ kulle I ' ' Kultusministern fru Nina E n strålande maj.dag, nar solen kommit sundet att .glittra i blåaste blått, nar de späda löven i Köpen- hamns parker sila ljuset genom sitt ljust gröna bladverk över marlreni; doftande v %rblomster, kommer un- .dertecknad, i sällskap med Arbetets kvinnliga medmarbetare, till Kongens By, för att, om lyckan ar god, f å ett samtal med Danmarks och Kor- dens första kvinnliga minister, kul- tusminist,ern i ministären S t auning, f r u Nina Bang.
n vi Vi ha fått, u p p l ~ s n ~ g e att maste söka ministern i ministeriet vid Fredriksholms kanal 22.
En taxameter för oss .dit hastigt nog; d e t gamla ärevördiga- ministeriet.^ dystra och ~llvarliga murar resa sig sila.rt för våra blickuar och icke ut.an en viss liten sugning i hjärttrakt.en stiga vi upp för dess nötta trappor.
Kvinnliga ministrsr vaxa som be- kant icke på träd och för övrigt, intervjuer med minist.rar falla icke varje dag p % e-n reporters matsedel.
I förrummet.
mötas v i av icke e n utan tre högst högtidliga och allvar- liga vaktmästare; vi lämna våra kort t.ill den, som synes oss minsst respektingivande och framställa ärende.
Han mater oss ett Ögonblick värderande, min klamrats svenska - ' '.
det .åtminstone med R a vi inte anledning att kanna nedskmrivaren h k a v.
glädje över att folket i de olika lan- J.ag .glömmer # aldrig de derna vakna och börja arbeta för en känslor som genom- effektiv fredspolit.ik och, att de välja at.römmad,e mig nar r:epresentantler som satta in # all $i11 jag på en 1.antkyr; ko- kraft.
p % att åstadkomma fredliga gård i Engl.gfid stod lösningar på f örvecklingarnla.
Ty och läste namnen p % säkert är,, latt om len världsfred en t alla de ungma mannen gång ska,ll bli en ~ ~ e r k l i ~ g s h å e skall från den församlingen, den komma genom folket, genom en: som stupat.
.En stor vaken arbetareklaas hela varldeii över.
~ e ' a t r arbetarnu- int,ernatio- gemensiamhetsgrav med val lett trettilotal nal som skall bilda grund.en till namn på grlavslenen.
f redstemplet och den f örutan blir all Så ohyggligt för lalla pacifistisk etravan f ra ' n enskilda de stackars möd~arna, idealisters sida verkningslös.
Det hustrurhsa och, andra måste sattas makt I5ako.m ö.nsk.em8- anhöri:g,a: att vid varje len i det ha^ så val som i: andra £all, b-esok .dar åt eruppleva det a r ej.
nog med a t t drömma och sorgens och is~akn~adens önska.
O m arbetarkllassen - inte alla kval.
Men k:anske bara industriarbetarna utan &amp; ven också en vaLbehöilig alLa andra narbettare - vaknar och p %minqel !se!
£örst.år sin malit och betydelse samt Ej.
heller han jag .sätt.er in denna på en allmänt folk- någonsin * glömma hur lig politik inom varje land s % leder det kändes; n1a.r.
man 5 denna med nödvändighet till ett Berlins gator såg den övertagamle av makten och .darmed ena efter d:en andra också bestämmanderätten inom na- av krigsoffren sitta, tionernas förbund dar, warest krigs- halvligga eller hasa anledn2ngarna skola kllaras upp.
Ett sig fram tiggande de organ som t a r hand lom .de förveck- f örbipassenandre, om en lingar som alltid kunna uppstå emel- slant.
Somliga 6ka.k.a- lan nationer 1ik.a val som inom landm de som asplöv, andra områden måste d e t finnas .och ett hade # ar.mar, och ben bättre .organ an * ett nationnemau halvt uppätna av Bu- förbund kan naturligtvis !aldrig lor och krut,, återigen iandr !a voro åstadkommas.
Att dettia inte hit- arm- eller be- ilö ösa, eller bi3,dader.a så tills kimnat uträtta underverk iir gott som.
CPch ' lalla voro de kvar- val.
' ej .att undia över, sammansat-t levor av unga, vackra och saker &amp; som det a r av i .stor utsträckning gen hurtiga män, som n0.g ' drömt om icke folketis utan den gamla tidens en annan framtid an den .de blivit representanter.
Nar arbet.arregerin- beskärda.
Hur måste man inte i $ar få utse förbundsrepresentanter dyliks ögonblick hlatla ett samhalls- blir d e t naturligtvis a,ndra personer system som kan skapa frlam och to- an nar borgerliga regeringar göra lerera något så fruktansvärt ohygg- detta.
ligt, något så meningslöst och dumt!
Gången fr.am till världsfred ar Dess tillskyndare kan man ju inte allt.s &amp;: m, a S s o r n a s V a k n a n- hata hur svart det a n a r att lata bli, d e, n a t i ' o n l e r n c t s d e m l o k r a - ty de äro val endlast loffer för syste- t i s e r i n g f r l a m t i l l m a k - met aven # de.
t e n s övertiagande a v fol- s jalvt, internatio- Men p$ 10-årsdagen .hIa3 vi även k e t n e l l t ~ ~ a m a r b e t e g e n o m små ljusglimtar som belysa den e ' t t n a t i o n e r n a s förbunnd mörka, tavlan.
De gamla värdena h,a ramlat undan för undan, en ny s l a ' m m a n a a t t # a v f o l k l e t s anda besja1a.r nu ' massor av man * e g n a d e l.
e.
g.
e r a d e islamt 1e11 niskor, förnuftet tyck.s börja efter- a r b e t a r i n t e r n: a t i o ~ i.
a l.
s o m träda dårskapen.
Det tycks som om f ö.
r m å r, a t t s a t t a.
m a k t.
tirtusendens £örbannelse över mansk- b, a.
k o m ö n s k e m å l e n i a v - Om- .. ligheten s % småningom börj:ar lyftas.
r u s t n i n g s h a n.
s e e n d e. '
, '.
Böcklin: KRIGET.
10 lång.a, dystra å r ha förflutit sedan människorna uppskakades av ' tidningarnas tillkannagiv~anden om krigsförklaringen.
Ingen f attade säkerligen d å vad detta skulle inne- bara f ör f öljaande 10-årsperiod, eller at.t vi så många å r därefter skulle f å lida för ett # dylikt ödesdigert be- slut.
På sin .höjd trodde man att.
d.et kunde rackla en 3 månader!
- 8 å långt fr %n krigsskådeplatsen gom v i i Sverge befunno o.ss var det omöjligt a t t .satta sig in i hur det i verkligheten tedde sig där nere och vi uppskakades.
kanske mest nar Y i läste om illdåden på havet, $där den ena båtla.st.en.
efter den andra av 3nt.et ont anande, fredliga människor sprängdes i luften.
Aldrig kunna vi val glömma Lusitania.
Först om vi narmlare kommit i b+ röring med krigets offer, eller !efter- levande offer ha vi fått en, svag aning om dess rysligheter.
.Så var '
MORGONBRIS l ' kring ett dylikt fredsprogram måstc alla verkliga f redsvanner samlas evad de 5.0 ' dealister, religiösa eller end:ast praktiska .m ' änniskor.
Menomsåarfal1ethavijust.or anledning a t t på 10-årsd.agen se framtiden %n med ljusa förhopp- ningar t y har inte förhållanaena i ett stort ' .antal länder under den se- naste tiden f örandrats högst vasent-.
ligt.
England har nu en arbetarre- gering, Frankrike likas % och då v51 e g e ' ntligen dessa b åda länder domi-.
nera Europas politik fi.nnes anled- ning: att snart vänta ett uppord- nand.e efter nya linj.er av .dess tcass- liga harva.
Våzt grannland Dan- maark h.ar ävenledes en larb-etarrege- ring och hur snart Sverge återigen skall få en ldylik beror uteslutande på vårt eget folk vid valet.
Om detta ger en förskjutning på några mandat till vår favör hsa vi möjlig- het .att gå Ifr.ån ord till handling i vår folkliga polit.ik och med majori- tet i andna k.ammaren f % vi den bä- rande politiska grundval vilken an- BU de (ivriga Yaiiderna sakna.
Det a r så1ede.s folket i v.al som be- stämmer i försvarsfrågan och om folket.
f %r m:ajoritet borde detta tyda på att ett an mer mdiktalt för- slag i densamma kan framlaggsas.
Den socialdemokratiska huvudmo- t.ionen var tilltagen så hö,gt som det var möjligt f rån lsocialdemolr~atisk synpunkt sett med den beräknin- gen, att det skulle !kunna bli ett, samlingsf örslag ' varom majorit et kunde samlas.
Att det finnes en mycket längre mot avrustning gåen- de önskan inom det socialdemokra- t.iska lagret.
a r kand sak, men d8 förnuftet bjuder oss latt t a ett steg i sander och t a det möjliga framför det omöjliga samlades alla lomkring det framlagda förslaget.
Nar nu emellirtid de .borgerliga i riksdaagen inte kunde vara med hiarom - j.a., inte ens de fo1kfrisinnad.e) som dock med Sv.
Morgonbhd.et i spetsen predika en f ullstandig; avrustnings- politik - så .ges det möjlighet för att bestämma i fragan.
f ~lk.et ' .självt Om valet därför g %r i radikfla1 rikt- ning tyder d e t på a t t: stamningen a~ f ör en ytterligare sänkning av f ör- suarsbörd.an och då klanske kommer ett 11yt.t förslag från vårt håll.
att g8 ännu längre ned.
P &amp; något annat satt kan, enligt mitt förmenande, inte folket i.val sjiilvt få möjlighet a t t .bestämma \ i f örsvarsfrågan.
Det.
f örslag, som frainlades vid &amp; rets riksdag, är naturligtvis inte ett slut- giltigt &amp; %dant utan end.ast ett.
över- gangs- och om folket så vill d kan- 5 ske vi redan till: näst.a ar kunna in- att- skapa fram hos de motsträviga leda samiarbete med Norge och Dan- eller intresselösla, ty, så lä ' nge inte mlark om # en nordisk avrustning.
viljan t.ill fred finnes hos flertalet Men redan det vid årets riksdag blir det krig och återigen krig.
Vi få ialdrig tröttna uti att IIOS frarnlsgd#a skulle givit en besparing på nuvarande ubgifter av c: a 50 milj. ungdomen uppväcka och underhålla kr.
årligen och den summan vore e j ett brinnande hat mot krig och våld, att förakt.a.
Vi behö- v1a pengar till .. IalLa möjliga sociala anda, mål, som nu få st % till- baka på grufnd av pen- ningbristen.
Utav 50 milj. kan vi f % d e 4 miljoner som behövas för a t t kommua igång med en tryggande ar- betslöshetisf örsakring, ' vi kunim få störroe an- slag för bostadspro- duktionens f ram jande, vi kunna få grunde11 lagd till en anke- och b !arnpensionering, vi kunna börja m.ed upp- ratt:andet a v f örloss- ningshem på de plat- ser .dar stort behgov lav dylika redan f orefin- nes, vi .kunna satta.
i g h g med en rationell tandvår-d i skolorna f ö r, alla.
landets b.arn ' etc,, allt ändamål som, i varje f !all vi kvinnor, anse vara hög.st nöd- vändiga och i långt högre grad agnade lat-t .gagna nationen an l en ändamålslös krig~srust- - - .. ning ..
Men det ar lon- löst, att faamlagga f ör- Car i Mielchers: MIODERLIGHET.
slag i, dessa frågor s &amp; länge försv.aret slukar en 150 milj. vi få vid alla tillfillen använd.a v %ra P &amp; f redsdagen ljuder, emellertid medborgerliga rättigheter till att.
världen över ropet: " Aldrig mera främja f re,dspolit.iken och a t t istä1l:a.
krig! "
och mot .detta må.1 måste vi oss bakom varje strävan i den rikt- st.räv,a med, alla medel och med all ni ' ngen.
Kvinnorna ha en chans- makt,.
enar, det ar miinsklighetens just nu och hur kunna de bättre viktigaste f r å g i A v .r u s t n i n g använda d.enna an: som en insab i m &amp;.
s t e b l i v a r t m.81, med- fredens tjänst ..
Låt oss lagga grund.
r u s t n i n g v % r t m e d e l stenen till kvinnornas samhallsby.gg- .. o c h a l l m ä n f o s t.
r a n t i l l filad genom .att förena oss varlden f r l e d s v i l j a v å r u p p g i f t.
över till ett fredsblock vbaremot alla Inga .st:atsm.än, d e må heta Mac Do- krigsstnormar studsa tillbaka!
Vore nald, Herriot, Brantin ' g, Stauning inte det.ta värdigt oss kallslobetona- eller vad som helst ki1nn.a skapa de, opraktislra varelser, som det fram freden i världen, för så vitt kalla f örnuf t.et ibland benämner oss inte människorna själva vilja fred, f ör.
Mannen h.a under Zirtusendenas lika litet som andra .statsman kun~ia lopp rustat för fred, .men alltid fått åstadkomma krig om niannis1~or:na krig.
Låt iiii oss .kvinnor försöka, s j a h a satta sig däremot.
D.et är den- motsatt taktik f ö r a t t se .om inte na f r e d s v i l j, a som vi .alla, som.
detta kan leda till målet: " A l d r i g hata kriget och som tro att detta m e r a k r i g! "
Y arken är nö-andigt eller t.ill ng-.
go11 som helst nythaaj skola hjä.lpas åt, '
6 '.
MORGONBRIS människovännen.
Profe&amp;orskan Holmgren, nära van och förtrogen med Ellen Key, har i ett lav # de senlaste verdandi- häftena givit en levnadsskildring av vår stora landsmaninna, som f örtja.- nar .att spridlas och läsas i vidaste kretsar och, må .man hoppas, ge en egigelse till m %ngoa att # göra närmare b,ekantslrap med Ellen Eeys tankar i hennes egna verk.
För eliten av intresserad ungdom vid sekelskiftet och iiren närmast efter, stod Ellen Key som den allt annat överskyggande, centrala per- sonligheten på n %gra av de allra viktigaste områdena inom mänskligt liv.
Hon var de nya idéernas borna banérförare och förkunnerska, soni ingen likgiltigt kunde lyssn8a till utaB a t t fångas a v de allvarliga pro- blem som djupast angå alla man- niskors innerstla intressen loch käas- lor.
[Den tidens unga t.orde ocksa varit mottaglignare an nutidens, i stort sett, för allvarliga 1iv:ssynpunk- t er och idéå~kådnimg~ar.
Striden för och - emot Elle11 Key .var nå !gra å r före och efter sekel- skiftet en lav .de y %ld.sammaste son1 stått om någon person i senare t.id i vårt land - August Qtrindberg knlappast undsantsagen.
Den striden h:ar nu domnat till .en passiv och pla- tonisk uppsknattning ' av Eiieil E e y s stora personlighet och verk.
Säkert ar a t t hennes verksamhet och per- sonlighet i, all sin mångskif tiande rik8dom har påverkat och bringat som frukter hos otaliga hon själv: aldrig nått med .sin för- kunn.else men som i andra h:and på- verkats, av .hennes upphöjda tanke- 8at.t.
Det ar val om f &amp; markesperso- ner m m kan saga, latt d e verkat s &amp; positivt och nysk.apande, helt visst med inflytande långt fram i tiden, som om Ellen Key.
I d.en utmarkta skil.dring, som Ann Margret Holrngren gjort., h.ar hon på ett 1attfattli.gt och Idart satt skisserat upp Ellen Keys levnad Eran blamdomen och hennes har- stamning allt intill nu.
Det a r ingen filosofisk eller psyko- logisk analys .av förf attarinnans olika verk som gives, utan: en klaz.
bild.
, av m a n n i .s k a n Ellen Key, f ör vilken uppgift prof essorsklan Holmgren torde aga de störst~a för- t~ tsattningaz.
I olika kapitel uppskisseras de skilda utvecklings- och intressefacer- har skänkt oss geniala essayer över na i Ellen Keys manga 10mr %~en själsbefryndade personligheter.
Hon Överspännande intressen och verk- har framlagt sina åsikter över reli- samhet.
Efter redogörelse f ö r heln- giösa spörsmål; över, len så a t t säga nes # andligt anrika f örfader och för- djupare rnorlaliskt-etisk uppfattning äldrar får man .göna bekantskap inom det enskikia och samhälleliga med Ellen Eeys ' lyckliga barn- och livet, över uppfostrings- och under- förstIa ungdomstid på det vackra visningsfrågor, över kvinnofrågor herregodset Sun.dsho1m, i det natur- - ehuru, som känt, hon icke till- sköna Tjust i Sm.ålan,d.
Har insöp hört de så lrallade f eministerna utan &amp; et rikt utrustade b:arnet redan ti- ofta stått i motsättning till de extre- digt, a l l t m e r m e d v e.
t e t, deii ma bland dem.
Övaer alla dessa olika skönhetsmattade syn, som senarc!
Palt få vi, inom ' .den !begränsade ra- skulle bara .så rika frukter i h,ennes nien av det 80-sidiga verdandihaftet, estetiska skönhetsförkunnelse.
i sammanträngd form en god över- blick över Ellen Key som personlig- het.
Som ingen a n n m har dock Ellen Key framförallt .givit form å t vad .mariga av ide basta tänkt och ansat om den djupa kärlekens verkligt all- varliga längtan,.
sorg och lycka.
På detta område var det som hon upp- väckte det basta hos många,: men aveiz de hätskaste motståndare, un- d,er förmenande av, att hon bidrog till sedlig f örslappning.
Sällan har val en absudare, dogm i vi,da kret- sar vunnit burskap.
Ty som en dogm kan man nästan saga a t t motst.å; ndar- nas a.rgumenterieg verklade och an- ilammades av blla; dessa, publikt ton- givande bracksjalar, som i många fall sja1v.a ej ha&amp;e last eller hSrt henne, endast trodde - med suspen derat eget omdöme .och förnuft - Hanna Pauli: ELLEN KEY.
p &amp; " auktoriteter " .. Slikert ar, att ingen har mer all- Vidare får mlan följa hur hon soni ung flicka fick fara med sin f ar, den varligt an Ellen lKKey förkunnat en kände, radikale politikern och lai~t- Ir ' arlek med s å djup ansvarskänsla inahnaledaren, Emil Key, till hn- och en så upphöjod moral.
Det " fria " vudst.aden för a t t tjänstgöra som var d a r m.ot det gamlas ovärdiga, hans sekreterare, samt d a r kom i be- djupt osedliga tvång, som särskilt.
röring med de främsta representan- kvi~iiioriia lidit och - förtorkat un- terna f ö r deil ' tidens högsta, andliga der.
För eller mot Ellen Key just pil detta område var under hennes kultiir.
Genom senare tillstötande ek 10110- mest omstridda tid s j alva l~ardinal- miska svårighet er f ör f.adern nödga- fragan.
Förf at t.arinnaii till levnads t eclriiin- des Ellen Key skaf£a sig.
en sjalv- gen h.ar h a r v.arii; ' va.1 knapp i sin för.sörj.ande verksamhet och kom p5 slrildring.
så satt i i i sin omkring tjugu år va- rande undervisningsperiod; som se- nare utvid,gades till den kandoa före- lasningsverksamh~et en, som skulle b1.i av så enastaende betydelse.
Det ä.r först s o m mogen kvinns över 40 %r, som Ellen Key framtra- der som författarinna.
Som sadan har homn utgivit omkring ett 30-tal större och mindre tarbeten, behand.- Lande många olika spörsmål.
Ho11 Sundsholm, Ellen Keys födelsehem.
.
, I I.
,
MORGONBRIS 7 -- P Att det f ör m~anniskoslakt~ets f ram- tid och vidare utveckling &amp; viktiga spörsm %let om h u r f r e d e n mellian f o.
l k e n s.
k a l l t r y g - g - a s .alldeLex: sariskilt sysselsatt .en personlighet som Ellen Key ar ju självklart.
En stor del av hennes " Om kvinnan en g&amp;n.g själv blir valdet behöver havda den ratt., vars verksamhet har också inriktats på, politiker, månne hon - med sitt: mer beskyddare alla, gemensamt äro; inte att # blott passivt .ge uttryck åt praktiska an teoretiska skaplynne dar ingen, för att - brukla Mauter- avsky över neddragande och - kommer att, som .s % många man linla traff.ande uttryck, ' behöver av- f örödande ~~erkningar,.
utlan f riamf ö r gjort, hylla den vid~kepelsen att sta- säga sig sin sant man~klig~a mfakt för allt a t t positivt fo1st.m # och utbreda ten ar " ett högre vasen ", för vars at.
t låta de .blind.ast e .av na turkr.af - en.
a k t i v f r e d s v i l j ' a i förita krav individen obetingat sklall offra terna - .sprlängamnena - förlänga hsand bland.
de unga, som ha - a t t allt, aven sitt förnuft?
sitt f öriiuft och skapa sin rattfar- snart leda s t a t e n a s öden och fram- Eller månne kvinnorna skola för- dighet '!
tid.
Visserligen skola aven inom d.enna H.ennes betydelse f ör f red.~slaken stå, att staten .endast iir en - mer t.orde vara av större mått an vi nu, eller mindre - ofullkomlig form for.
stlatsbildning strider uppstå.
Men.
så nara {efter världskriget, kunna folkets samfiillda kraf tutveckling?
dessa strider - komma .att utkampaas: Att statsstyrelsen måste vara sådan, me,d förnuft mot förnuft;, lej med uppskattla.
Dlen lilla biografien uppvisar hen- att den .bereder !allt mer möjlighet kan.on mot kanon; .. med viljma mot nes syn - som # allti0d visa-d:e sig mara f ö r var medborgares kraftinsats, vilja, ej med pansarbåt mot panxar- den f örnuf tigimte och naturligaste, s.amv.e t-sprövqing och afimarsk.ansla, båt, med !kansla mot kansla, e j med men just därför vid respektive till- så atkf olken icke som nu .drivlas in i mina $mot mina - just så .&amp;om .stri- Fallen iden imest smädade - vid handlingar, dar de te sig som hjor- derna inom var j.e: samkilt samhiille nu utkämpas.
Inom Earop.as - f lera olika, .markanta skeden, ända dar utan val och utan ansv.ar % slutligen inom världens - förenade Månne kvinnorna: skol; a inse vik- från nittiotalet fram till varldlskri- stater bli li~svil~koren tryggare, - ten av a t t bruka +arje tillfälle get.
Synnedigast vid union:s.st.rid:er- 1iwintensit.eten högre,, ökningen av från och med barnhmmareh till na nar # de nådde sin höj~dpun-kt, 1898 kulturvardena snabbare, utbytet ri- parlamentet - för a t t upparbeta och 1905, visade, den ' f oisterlands- kare, enligt vaad varje av provinser känslan av solidaritet, .av samhälls- lösa " Ellen, Key a t t hon ägde moadet sammansluten stat och varje lav am&amp;- varldsborgarsin~e?
Man- ansvar, a v a t t vara före sin tid och i sin oGdda!
sta.t.en sammanslutet st.atsförbund de skola utöva en vaken s~amhalls- ne förkunnelse ge uttryck å t ratten och redan nu bevis:ar. "
kritik riktad mot allt, som verkar i framtiden mot txaditiorri.sbunden för- söndringens " i stallet för i isamver- dom och våld.
Till och 1o.m kvinnorna har .hon i kans, anda?
Månne: de lskola.~avsky sin fre&amp;sprop.agari&amp;a riktat: m %nga det lattsimiga, hemliga spel, varige- Ur artikeln " En framtidssyn ') av träffimde omd6men som henna bio- nom regering.ar och sändebud, press och penningman nu framkallla de den kände engelske författaren H. gr-af of ta faramvisar.
- Huvudintrycket efter genomläs krig, som - sedan de val gro f örkla- G. Wells göra vi några citat.
ningen av Ann Margret Holmgr.ens rade - omtöckna alla hjarnor @ meii " Der2 moderna ekonomiska företag- livsbelysning över Ellen Key blir, at.t ' " no-dvandighet ens ' ' hypnos, men vil- samheten har sprängt de europeiska sta- allt hennes verk loch hela h.ennes ka genom vishet och arlighef mycket ternas trånga gränser.
Vetenskap och uppfinningar ha gjort knigen så ohygg- personlighet präglas av, icke blott väl kunnat förekommadi ' förödnnde, att själva segern tillintet- Alla frågor kan först erfa- ligt den djupa rättfiirdighets- - och ratt- göres.
V i leva i en värld, uppdelad i små radighetskanslan utan i högst.a grad renheben bensvnara.
.
izationer, som offra övermans.kliga krafter Men huru, det an blir med kvin- åt ömsesidig f örstördse.
En organiserad ' av en mo.gnad och genomtiinkt intel- nornas politiska klarsyn.
i f ramtiden, världsfred betyder icke blott undvikandet lektuell syn desslikes.
, av död och förstörelse, det betyder att Ellen Key hade gärna velat med- ett a r visst: att deras och all .ann.an vi kunna koncentrera alla krafter på att verka.
me,d ett bidrag över freds- politisk verksamhet måste bedömas tjäna mänskligheten. "
- - - frågan i # detta iiurnrnm av Morgon- uteslutande ur .den synpunkten, om " Hejda slöseriet över hela jorden, och .av bris, men var tyviirr.
förhin-dnad den f ram jar lsamman-vaxa~n~et d.en inbesparade rikedomen och energien genom tidigare loften i isamma sak den nya organismen, miinskligheten, kunna genast inriktas på byggande av till andra av våra partipublik.atio- detta sammanväxande, som f 6r var- bättre bostäder och vägar över hela jord- je särskilt folk - och .alla tillsam- klotet och pA ett verkligt höjande av iier till fr.edssöad.agen den 3 aug.
man - skall inneblara det mest livs- uppfostran och tindervisning. "
- - - Hon har em:ell.ertid viilvilligt före- slagit a t t Mor.gonbris skulle införa bevarande och livsstegrande t.illst. %n-.
" En varld.
där man kan fritt resa om- kring i fullkomlig säkerhet, där varje ett brot.tstycke ur ett # av hennes ver- det.
land i fred kunnat utveckla sin arkitektur, P o l i t i k e r måste k0rnm.a att dandihiiften n: r 162, F .r e d s r ö- sin musik, sin konst på grundvalen av betyda: en malmedveten medarbc- r e l s e n o c h lrulturen,ear- egna traditioner.
T y världsenhet bety- skilt med avseade a kvinnornas tare vid deilna högre ~rg~anis~ation der icke likformighet, det betyder trygg- möjliga insatser inlom politiken, till av mänsklighet en,, dar var stat skyd- het att kunna vara sig själv.
Det är kri- vilket uttalande vi å .aniiat ställe i d-as genom det lagskydd .alla aga; qet, som tvingar in oss alla i samma samma vardagsgra uni- tidningen hiinvisa i detta samman- dar var stats - genom f re.dstillstån- .iarnr~istning, form. "
det frigjorda.
- krafter komma de hang.
V. övriga till godo; den s t a t e r n a s s t a t dar ingen isolerad nation mot srorelsen oc kulturen; ' s ', - - - P P - p P - - - - - sessa
.
o ... ets drö Av M a r t h a L a r s s o n.
8.
laingre och längre bart liga avstånd, bla.n&amp;ande sig mecl f rån kri.gs %ren, kontu- skriandet och kvidlandet a r hastar- .rerna börja .allt mer na, som delade man.riiskornas öde, utplånlas .och för mån- fasan spred sig från det ena landet ga av oss a r .det.
ett till det andr.a?
Mlan har kanske i c h minne, som visserligen glömt det., - men det har kommit pil.
a r t n g, me ' n som så stort avstånd, a t t minnet därav: dock endast a r .ett.
liksom f örsvagats.
minne, &amp; g. minnes .. f rån krigdagar.na.
en.
.
D-et a r tungt att.
gi %ng, då jag stannat utanför en.
: av sagla det, men man får .de större tidningarnas skyltfönste:., i varje ' fall inGycket hur en liten illustration från krigs-.
av, a t t mänskligheten slråd~epllatsen fångade ' min blick .. a r i fä.rd med att Det var en likbegängebe utle p5 glömma de bittra lär- .slagfalt.et, troligen 4agen.
efter lett.
.domar kriget gav lol~s.
storre dag.
S &amp; långt ögat ku.n.de se Kanske icke i de lä.11- ut över det ~ f ~ a n t l i g f a ä h t reste sig.
der, som Toro indrag- något som påminde om brinnande.
na i själva kri.gsv.ir- höstackar.
Stack invid ' stack ända v e h, - dar fordras idct till längst bort vid synranden.
Men minst .en generation s-ag man narmlare efter v a r det föl: at.t 1äk.a ' de sår, stora högar a v manni.skolik, som bli-.
Adler: INPöR KATASTROFEN.
(Som kriget slagit i vit lagda i lag ovanpå varandra.
m a ~ ~ n i.
s l r ~ r n sinnen, .~s Över det hela hade [gjutits fotogeii: Dlet ar i dagarna ett decennium men hos .oss, som vor0 s % lyckligi *, för f att elden Yattar.e skulle förtära sedan varldslrrigetx olycka drabba- att v j istodo utanför.
Vad h.a vi ta- och vid varje ' bal stodo soldater för-.
de mänskligheten.
Världskrigets git för lärdomar av denna fruktlans- sedda .med långa pikar, varmed d.e.
olycka?
Olyclcan kommer som en värdsa orkan, som virvlade män- rörde omkring i den brirtSnande, ry- objuden gast., men det oerhörda .. niskorna kring isom stoftkorn, utan kande maassan.
H a r hängde u t en aldrig f örlåtliga brott mot Imansk- f otf &amp; ste och .oftast rä~ddningslöst f ör- h) and, halvt förkolnad lav elden, dar .. ligheten, som världskriget innebar, lomade?
svängde .ett ben eller dinglade en var sedan länge planerat för att Kommer man val ännu lilca friskt, arm, som satts i rörelse av berörin-.
friimja kapitalismen och imperialis- ihåg dessa 6hyggliga) blodiga slag, gen me,d soldaternas pikar.
Man men i dess planer. '
~ r i g e t biar vis- som kostade miljoner unga, frisk &amp; såg hur den vidriga röken bredde sig serlige ' n icke de rika frukter, varp % människor livet, som lat nationernas över hela slätten som en svagt böl- man hade hoppats.
I stallet för en bast.a, livskraftigaste blod fullstäu- jauidle slöja och spridandse .en tjock.
framgång blev det ett blakdag, och i digt ändamåislöst förrinna ute på kväljande rok.
Denna ill ' ustratioii,.
st5lle.t f ö r att ytterligare befästa slagfältet?
Slaget vid Marne, daget.
som säkerligen icke var ett # av de- imperi-alismen i des:, maktställning, vid Verdun och icke minst det ohyggligaste bidrag varldskriget kom &amp; et dess valde att vackla i grinn- £asansfulla slaget vid Masuriska läranade till tjugonde århundradets: den och i fallet drogos med m %iiga.
sjöarna, dar hundratiisent-als unga, historia, .et.sa.de sig så fast i mitt nian drevos lied i. träsken och i den minne, a t t ja,g ännu om nattea kan av de skyldiga.
Men f öljiierna drabbade icke blott sega, siigailde .gyttjlaii kampi.de en vakna vid.
en tryckande, kväljande, de skyldiga utan aven d m del .. av dödskamp, som varade i dagmar.
Har förnimmelse.
miiizskligheten, som var oskyldig till glömt hur hela d-e ' n civiliserade Alla dessa människor, som likt a.v- krigets ntbr0t.t och, åsamk.ade den ett varldeix rattskännsla rest.e sig vid skräde brändes i .högar, represente- rågat matt, av lidande.
Tunga, mör- detta gräsliga nidingsdå~cl?
H u r vid r.ade lika många brustna förhopp- ka %r, som niainislcorna aldrig borde underrättelsen om de olyckligas ningar och lämnade k: %nske efter .sig.
g1ömm.a.
Och dock.
Tiden l.akcr dödskiamp, om deras skrik och van- tomrum, som ännu icke utfyllts.
D e alla sår.
Med varje d a g glida vi allt sinniga skrä.n, som hördes på ofant- hade mled vå.ld ryckts från sitt fred-.
, ' i
.. e men liga varv f ör ïltt tjäna deras.
s y f t e n?
~ ~ k a n s k glömma, vilka för a t t n % ett mål e j rakna:.
P ' F 6 * må aldrig kvinnorna med medlen, och som rakna.
andras glömma hur litet.
bhde undergång för intet, lom de blott, deras och deras barii därigenom la ' drig .s$ obetydligt kun- " ' ra.knades under dema na tillf redsstalla sin miaktbrunst och ohyggliga år, hur man hrutah tramp:amde ned sitt vinstbegär.
Henri Barbusse, vars bok " Elden " de svaga .och utan för- a r b en av de mest fllammande nagita- skoning lät, de &amp; rade tionsskrifter mot kriget, skriver om f örbliida.
Kvinno~na sina kamrater, d &amp; de stå inför ogon- äro m makt,.
om !de blicket a.tt begiva sig till f ronten: f örstå, att .ena sig om.
" Det ä r inga soldater: det är: ett - &amp; .och l, # den (dagen människor.
Det är inga aventyriare, då man inser,, att inga krigar e, skapade f ö r mannisko- kvinlnorna äro mer än sllakta.re eller slaktboskap.
Det a r * kvinnor, d i äro även.
jordbruks- och industri.arbetare, som människor, dag man känner igen i deras uniformer.
ldå kvinnorna aven Det ä r civila, som ryckts bort från de kkastta alla hänsyn sina .sysslor.
De äro redo.
De vänta, över bord fijr .abt till- på signalen till död och mord, men tvinga sig sin satt, när man .betraktar deras .ansikten den dagen finnes det mellan bajoonletternas lodräta strålar, ett verkligt hopp .on1 ser man, att det baxa ar mannisk,or. ' '
att krigen för: alkid ' Böcklin: LYCKLIGA MÄNNISKOR.
Det a r blara människor, Det a r skola vara lämnade vi, våra bröder, våra man och våra bakom .oss, och århundradets !dröm Hanno.
Det ar en tung packning, ifall söner, som kanske nästa gång skola.
lom en avrustni ' ng över hela världen profeten säger sant, då han kallar synden bly.
vara dessa sol.dater, som vänta p &amp; g å i uppfyllelse.
Trasymakus.
Jag har b5de sett och signalen till brand,.
plundring, död begått flera bovstreck an någonsin förr och mord på andra människor, dar- i mitt liv.
f ör att f dterlandskänslian, det vill Hanno.
Du finner alltså krigarlivet tilltalart de?
saga de maktägande i &amp;: aten, flordrar Trasymakus.
Det ar det skändligaste det.
.och fördärvligaste som tankas.
kan.
Vi, folket, människorna, måste Av Erasmus av Rdfferdam, Hanno.
Vad tanka då dessa på, ' som född omkring 1460. skaffa oss det inflytlande i staten, varvade eller rent av för ingenting d r a g a, som g-aranterar oss för att icke ett ut i krig som till ett gästabud?
nytt viirldskrig, i kanske annu grgs- Trasymakus.
Det enda jag kan tanka.
HANNO, TRASYMAKUS.
ligare form, p % nytt en gång flam- mig ar, att de drivas av furierna och helt och hållet försvurit sig å t en ond ande mar upp som en leld, viken icke rik- tigt blivit släckt, annu en gång ris- Hanno.
Vad nu då?
Jag tror du kom- eller vilja kalla fram sina maner i förtid. '
, Krigarens bikt.
I mer igen s0.m en Vulkanus, du som gav dig av som er1 Merkurius?
slakt-ets historia.
Och pi kvinnor, Trasymakus.
Vad.
a r det för Vulkaner som man d &amp; det !gäller politilren e j och Merkurier du pratar om?
gama lanser tillhöra den.
stora Hanno.
Du drog ju bort liksom på.
mä ' nskligheten, ledo väl vi mindre vingar, och nu haltar du!
Trasymakus.
SA brukar man komma %n mannen av varld.skrigets f assor l tillbaka från krig.
Nej!
Men man tog ingen hänsyn Hanno.
Vad hade du i krig att göra, till oss.
Man knuff:ade 10:s~ hänsyns- du som a r räddare än en hind?
löst åt sidan och våra röster voro för Trasymakus.
Hoppet om byte gjorde svaga att.
göra .sig .hörda.
Maniien mig djärv.
offrade sina liv för detta flal.skna be- Hanno.
Har ~ L alltså I mycket med dig hem?
grepp, som kallas f ost.eilandskärlek, Trasymakus.
Eri tom pung.
men kvinnorna offrade mer an; sitt Hmno.
Dess mindre tynger packnin- liv, de offrade dem, som Istodo .deras gen.
hjärtan närmare än livet självt.
De Trasymakus.
Men lastad.
med ogar- of f ra.de sina ba1.n.
.Mannen k1mn.a ningar ar jag.
ta.nde sina blodiga.
l i n j e r i r n h n i s k o - ' Hanno.
S å synes det också mig.
T y till vad hederligt a r kan man knappt for något pris förmå dem.
Men berätta, hur slaget förlöpte och på vilken sida segern stannade.
Trasymakus.
Det var ett sådant larm, tumult, b ' rak av bomber, trumpetsmatter, skrän och gnaggande, att jag icke kunde se vad som försiggick och knappt visste var jag själv befann mig.
Hanno.
Hur kommer det sig då, att andra, som varit med i krig, så noga be- skriva vad var och en sagt och gjort, som om de överallt varit närvarande som sysslolösa åskådare?
Trasymakus.
De ljuga med besked,, tror jag.
Vad som försiggick i mitt talt vet jag; vad i striden a r jag alldeles okunnig om.
a
MORGONBRIS 10 Hanno.
Vet du icke ens hur du blivit halt?
Trasynzakus.
Nej vid Alars, knappast det ens.
Jag misstänker, att jag stött knäet mot en sten eller blivit sparkad av en hast.
Hnnno.
Men jag vet jag.
Trasymakus.
Vet du?
Har jag be- rättat det för dig någon gAng?
Hanno.
Nej men jag gissar.
Trasymakus.
Så säg då!
Hanno.
Nar du flydde med hjärtat i halsgropen, slog du omkull och stötte dig mot en sten.
Trasymakus.
Må jag förgas, om du inte träffade ratt den gången!
Det före- faller verkligen sannolikt.
Hanno.
GA hem nu och berätta dina segrar för din hustru.
Trasymakus.
Hon håller nog ett vac- kert lovtal över mig, nar jag kommer hem så har utblottad.
Hanno.
Hur skall du då kunna åter- ställa vad du roffat?
Trasymakus.
J a g har redan Aterstallt det.
Hanno.
Till vem?
Trasymakus.
Till skökor, krögare och dem som vunnit pi4 mig ' i hasardspel.
Hanno.
Akta krigarseder!
Och det a r ju tillb6rligt att vad som pa dåligt satt förvärvats pA an sämre föröds.
Men fran helgerån har du val avhållit dig?
Trasymakus.
Där hölls ingenting he- ligt.
Varken människoboningar eller kyr- kor skonades,.
Hanno.
Hur skall ' du kunna sona.
detta?
Trasymakus.
Man behöver icke sona vad som begatts i krig, säges det; vad dar göres görs med ratt.
Hanno.
Med krigets rätt ' kanske?, Trasymakus.
Just d e t Hanno.
Men denna ratt a r den högsta orätt.
Det var icke fosterlandskärlek utan hopp om byte, som drev dig ut i .kriget.
Trasymakus.
Det medger jag, och jag tror fa bege s i g ut i frommare syfte.
Hanno .. Alltid nagot att vara en skalm bland många.
Trasymakus.
Prästen Yörklarade f d n pedikstolen, att kriget var berättigat.
Hanno.
Predikstolen brukar icke lju- ga; men vad som ar ratt för fursten ar kanske icke ratt för dig.
Trnsymakus.
Jag har hört andans man saga, att var och en maste leva på sitt yrke.
Hanno.
Ett fint yrke att tända eld på hus, plundra kyrkor, våldtaga nunnor, plundra fattiga, mörda oskyldiga.
Trasymakus.
Slaktare skickas att slakta oxen; varför klandrar du oss, som hava till yrke att låta oss skickas att slakta människor?
I ' b I ~ r h s ~ m a k u s Det.
ä r hans sak vad Hanrto.
Var du icke orolig för vart din sjal skulle taga vägen, om du stu- han säger; för mig ä r det tillräckligt, att jag tror mig absolverad.
pade i kriget?
Hnnno.
Men det kan vara en farlig Trasymakus.
Inte vidare.
Jag var vid gott mod, ty jag hade anbefallt mig ' åt tro för dig.
Kanske a r det icke nog för Gud, som du försyndat dig mot.
den heliga Barbara.
Trasymakus.
Varför skulle jag möta Hanlno.
Tog hon sig an dig då?
Trasymakus.
Jag tyckte alldeles, att dig, som höljer mitt förut SA klara sam- vete i moln!
hon nickade litet grand med huvudet.
Hanno.
Det var ett lyckligt möte.
Att Hanno.
När var det du tyckte så?
En möta en vari som manar till gott a r att morgon?
möta en lyckofage ' l. Trasymal~us.
Nej efter middagen.
Trasymakus.
Om han har något med Hanno.
Men då, tänker jag mig, lycka att göra vet jag icke; säkert a r att tyckte du till och med, att traden spat- han kraxar fult.
.
serade runt.
(Ur " Förtroliga samtal ".)
Trasymakus.
Vad den där ock &amp; kan gissa allt!
Men min största lit satte jag till Kristoforus, vars bild jag dagligen be- (Forts. fr. sid.
3.)
skadade.
inom den narmaste tiden f å: denna Hanno.
I tältet?
Haden I helgon dar?
utbytt mot en mera profan myndig- Trasym.akus.
Vi hade ritat ho~nom med het.
kol på duken.
h e n det högre skolva-sendet bc- Hanno.
Det var nog en finfin beskyd- höver en omdanin.g, det a r emeller- dare,.
den dar kol-Kristoforus.
Men all- tid nödvändigt att börja.
med .den varsamt talat, jag inser icke hur du skall egentliga folkskolan. '
kunna sona så många brott, om du icke Så ha vi vår konstakademi.
Även beger dig till .Rom.
dar kampa tvenne !olika principer, Trasymakns.
' Jag vet en kortare vag.
en som vill h a ' d e t ii11: en verklig Hanno.
Vilken da?
skola efter ordentliga regler och lin- Trasymakus.
Ja:&gt; går till dominika- jer, en mtera fri riktning.
Vi f å se, nerna.
Där förhandlar jag litet med sty- vad dar ar att göra.
.
resmännen.
Våra koonstsamlingar!
Ja, d e ha Hanno.
Till och med om helgerånen?
det inte br.a.
Samlingarna ä r o ut- Trasymakus.
Till och med ifall jag märkta, storartade delvis, sarslrilt hade rA-nat Kristus själv, ja huggit nacken ha vi f örnamliga gammalnordiska av h o k m, så vittomfattande avlat hava samlingoar, men.
d e äro inrymda i de, och sådan maktbefogenhet aga de tr %ng.a, mörka, otillgängliga, och som förlikningsman.
framförallt brlandf arli.ga lo kaler.
Hanno.
Det ä r tur om Gud godkänner Min .dröm ar a t t få ett vackert fri- fördraget.
1uft.smuseum ut.e i Kastellet vid Trasymakus.
Jag a r mera rädd för Langelinje.
S&amp;d:ant ka.nner ni till att djävulen icke skall godk.anna .. det.
" jdver fra Sverrig, icke? "
E t t mu- Gud a r av naturen lättförsonlig.
seum, där # det egendomslösa folket h anno.
Vilken präst ämnar du välja?
verkligen.
kunde f å ltillfalle o c h möj- Trasymakus.
Den jag marker har ligheter; att göra # bekantskap med minsta skammen och minsta omdömet.
.
v5r.a riksa konstskatter.
Hanno.
Ja lika barn leka bast.
Och Det a r som synes ' icke få eller små frAn honom går du rentvagen till Herrens uppgifter, som Danmarks f örs ta inaltid?
kvinn1ig.a migist.er har att taga itu Trasymakus.
Ja visst.
Nar jag va1 med.
Vi påpeka detta.
Ministern har lassat av orenligheten i hans kapii- ger oss en blick genom d e blanka.
schong, a r jag min börda kvitt; han må pincenézgla .. sen och ler ett betagande själv se till vem han ger absol~ition.
leende.
Hanno.
H u r kan du veta, att han ger - J a, j a g har alltid a r b e t a t hart, absolution?
under en lång t.id av min ungdom Trasymakus.
Jo det vet jag.
som lararinna, men allt v a d jag för- Hanno.
Vad har du för teckeii?
u t haft a t t göra, förefaller mig, se- ~ r a s ~ m a k u s Han.
lägger handen på dan jag m o t t o g min miiiisterportföij, mitt huvud och mumlar jag vet inte vad.
mest som lattinggöra.
Hanno.
Men om han ger dig tillbaka .Med kännedom om.
&amp; en betydande alla dina synder, na.r han lägger handen vetensklapliga .garning minister B.ang på ditt huvud, och mumlar sa har: Jag har bakom sig, med minne av deii friar dig från alla goda gärningar, av charmanta publicistiska verksamhet vilka .jag inga finner hos dig, och jag ministern som medarbetare i Social: Överlämnar dig At dina laster och sander Demokraten utövat, f örstå vi vad dig ifrån mig sidan som jag mottog dig?
yttrandet innebar. '
'.
, De flesta kvinnligs.
skolkarna f ?n- na vi emellertid bland d o g i f t a y r k e s u t ö v il r n a. Överhuvud- taget kan en noggr.ann iakttagare at-.
vaktatistikens Siffror slå fast, att.
~~nderkl~assp~artierna tillsammans d g i f t a bland kvinnaor S o l - 767,451 röster.
Då emellertid friin,, an äro rnYc,ket underklassen, som vi redan sett, av-.
fullgöraandet a v s ?lla rnedborger- givits 960,500 röster, ha lalltså liga än de ogifta.
Ansvaret m i n S t 193,049. man och kvinnor ur för familjen inverkar utqan tvivel arbetareklassen.
@; ivit sitt stöd $t effektivt vid pnartier, som i rikdagen, bland an- rnandet av, ett verkli.gt Samhälls- nat i eri ren humanitetsfråga, spörs- ansvar.
malet om arbetslösheten, fört en po- Endast 27.7 proc, av, de.röstberat- litik direkt emot iarbetareklassen, en ti,gade sjalvförsörjande kvinnorna politik, som störtade en småfolkets inom underklesssen, aenvände siii regering.
.
rösträtt.
Ino-m överk2assen var mot- E n mängd människor u r under- svara.nde sif£fa 53 Over en.
.
klassen I &amp; ~ helt o enkelt bli .att rosta fjärdedels miljon röster gingo här- 1921, liksom vid alla f örlegående val.
för f örlorade för arbet !arepartiet,.
Valskolkarna inom underklassen D,et gäller a t t taga vara på dessa voro samm.anlagt 891; 746, alltså övcr röstaer!
hundnatusen f 1 s i, a .än .de bägge.
Var finnas då dessa röster?
55,000 arbetarepartiernas röstetal vid valet.
industriarbeterskor ha vi för,st att Vi förstå lätt, a t t kunde dessa mas- sor politiskt intresseras, kommoe det- räkna med.
Det är de kvinnliga ar- ta at.t innebära, ett formligt jord- betarna p % v %ra textil-, tändsticks-, skred till, socialdemokr,at:~n,s f örm$n.
sko- och pappersfabriker det i första Av v,alskolkarna inom underklasseii .. rummet .ar fråga om.
I vana stör.st.a vorlo 359$38 man och 5 3 1,9 0 3 stiider finnes har en valmansresBer~- k V i n n o r.
Kvinnorna voro alltsa av stör.sta varde för arbetareklasse~i.
A~~~~~~.~~ inrikta sig på att.
de ojämförligt talrikaste inom denna.
vinna dessa ty d e, k,omma f ög,a hedersamma.
grupp.
att bli ett starkt.
tillskott för arbe- undersöker man deta1jsiff.rorn.a i tarepartiets väljar,ekår, om d,e blot t valstatistiken för de olika kvinno- kLlnna grupperna skall man komma under- En grupp, dar det relativa antalet fui,d med, a t t h u s t r u r n 9 till valskolkare helt enkelt a r feiiome- underk1a:ssens man i regel icke till- nalt:.stort, a r k V i n n O r 11 a i h U S- höra de i egentlig.
menin.g pliktför- l i g t j a n s t.
129,024 a v dessa g5tri.a.
Inom industrisarbetaregrup- voro 1921 +östberattigade men .e ?i- pen till exempel var valdeltrrgan.det dast 32,995 .eller 25.6 proc.
anvanidc i hela landet f ör männ.a (de gifta sin rösträtt.
I Stockholm fanns det såväl som de ogifta) 62.3 proc.
av de rö,stberätti,gade; hustrurnas delta- 16,385, i Göteborg 5,680, i de fyra gareproccnt däremot v,ar 63.7 proc.
största Skånestaderiia 3,880 skol- V,ad kan draga för slutsats av kare i .denna grupp.
Har finnes detta Framförallt den, &amp; .t dar e n verklige " n ett falt att.
arbeta på.
Det parti, som f ö r sig Ball v h n a våra a v f a m i l j e m e .d .l e m m, a r- har tagit ett stort ' teca intress.e, .där drages 11 a far också .deil andr.a: me.d.
Valse-dehf ör- på den v+g som leder till seger.
MB sandeLserlla för äkta makaar spela detta parti bli slocia.ldimokrat,in!
Vallmanskåren blir 1924 i allt VE- här el1 betydande roll.
Den som gr me,st intresserad, hustrun eller man-, selltligt densamma som iien var 1921. lieil, går till voallokalen och har med Siffrornia för: sistaämndla %r giva S %- sig den malrens v,alseadel i för- ledes absolut tillförlitliga fingervis- seglat och kuvert .. ning-ar f ör v alarbet et innevarande %ro Det ar tt stort arbete, som före- icke sagt., a t t Därmed är den socialdemokratiska kvinna- valdel~agandet~ bland .gifta kvinno,r är som, det skall var,a.
~Ör.elser&gt;, det.
ar ' b~ete som innebar vi ha nyfis sett, sl~olkarnas hela ian- v a c k ~ l ~ d av e t alla dessa hundratusen t,al; i, denna.
, gifta kvj; n- annu sovande underklasskvinnor.
nor till ett antal av 240,000.
Med friska tag bör det dock gå.
Siit-, dem äro inemot 115,000 u r indu- t2s krafte-n in på de riktiga punk- striarbetaregruppen.
D. &amp; gäll,er att t erna skall arbetet ot.vivelaktig t bedriva, ett e n e r g i s g t arbete giva rikt resultat.
bland dessa kvinnor för i Ar ffi U l l a H-st. dem fram till valurnorna.
.
Valkvinnor och rösträtt.
Vid andra-kammarvalen 1921 hade 3,222,917 svenska man och kvinnor rösträtt.
AV.
d a s a tillhörde 96,570 eller 2.9 proc.
överklassen, 1,274,101 - eller 39.5 proc.
medelkllassen, och.
1,852,246 .eller 57.6 proc.
underklas- sen.
Dsea senare gruppen, d e t a r- b e t a n d e f o l k e t, hade allts5 klar majoritet.
Hade alla arbetets man och kvinnor ' VeCat sin plikt skulle arbetarepmtiet vid riksdagen.
1922-1924 haft flertal i andra gam-.
maren.
Av röstberätti@:de gingo 17747,553 fram till valurnorna * .g602500 eller 55 Proc.
av hela ' antalet voro valman eller valkvinnor u r un- derklassens led.
IEade .alla röstande u r mderklmsea uppträtt e n i g a på arbetarepartiets ' front skulk?, t.rots den stora skolkningen, en ma- joritet vunnits för arbetarerörelsens krav.
Emellertid röstade en # av.se- värd del # av underklassvaljarna med de b~rgerlig~a partierna.
Socialdemo- kraterm hade vid valet 1921 kommit UPP till el1 röstsiffra P % 687,096 rös- ter, under det latt bolsjevikerna f h g n raster.
Detta gör f ör ' de; båda Audiensen ä r slut, vi resa oss7 tacka och bedja, icke nöjda med allt vi fått, om en fot.ogr-afi.
- Det skall ni få ett alldeles nytt, taget har vid ministerbordet, och icke förut publicer.at.
En dansk tidning skrev strax efter f r u Bangs utnämning, att nu hade kultusministeriet äntligen f %tt et t verkligt) ' m,andf 011; ' till sin chef.
J$&amp;, om klolrhet, kunnighet, snabb uppfattning, redlighet, vilja att göra det rätta och kraft, att göra sin vilja gallande äro manliga prerogativ, d % är fru Nina Bang f ö r visso " ett mandf 01k.
Eljes f öref öl1 det OSS, som om hon var en mycket god Te- presentant .för det basta kvinnliga.
med både hjarta, först %nd och sund logik.
E t t hjarta och en blick öp- pen för orättfärdigheten i .slamhallet, beredd, att vad på hei1n.e beror, satta sina kraf ter till f ör a t t göra det 1ite.t bättre och rattfaidig,are för de smä i samhället.
Danmarks kvinnor, Nordens lkvin- nor, h.a anledning a.tt vara öd- mjulrt stolta över, att en kvinna .av fru Bangs kvalifikationer, fanns att tillgå, n a r ett ' så verkli @ nytt kvinn- ligt ämbete skulle tillsattas.
.
I d .a M a l m s t r ö m. j.,, uppam- ' - - F,
Deltagare i den första kursen för kvinnor i Brimnsvik.
Kvinnokursen vid Brunnsvik.
Under de oförgätligt vackra juni- dagarna f öre mids.ommar pågick den f örsta kursen med endast kviiiri- ligla deltagare i Brunnsvik.
Dfet var något av festivitas över densamma.
Föreläsarna voro också vid bril- jant disposition och hela Itideon i god kontakt me,d deltagarna.
Vädret var dassutom så härligt, att fler,a före- lasningar kunde hållas ute i .Idet fria ..
De ämnen som förelästes i tilldro-.
go sig också intresset i högsta graad.
Yrkesinspektrisen fröken Hessel- gren före1ast.e i socialpolitik och för- de oss igenom skyddslagstiftningens historia från ' tiden vid indnstrialis- mens intåg och fram till vara dagars sociala frågor, från .de första inter- 11ationeU.a f örsöken till samarbete för genomförande av 1ikart.ade skyddslagar i d e .olika.
länderna till den Internationella arbetsbyråns uppgifter, vilken billdeades efter tas hi ng ton kongressa^ 1919 och ä r en produkt av fre,dstraktatens l3 kap. som handlar om arbetet, Pol- kens förbun,ds arbetareskyddspro- mram och de årligen %terkommandr h mternationella arbetareskyddskon- gressernia, som behandla frågor sa- som 8-timm-arsdagen, bostadsfrågan, barnarbet et., mloderskapsf ör.sakrin- gen, nattarb.etsfr&amp;gor, yrkesinspek- tioner m. fl.
Kandidat Yngve Hugo föreläste i ämnet Social hy.gien, som på ett ut- omordentligt sätt kombinerade de f öregående f örelii~ningarn~a .. Ämuiiet var uppdelat i föreläsningar om Kroppsrörel.se, Vara bostäaer, V %r föda,.
Njutningsmedel, Srnitt.osammn sjukdomar och Rashygien.
HSLrefter föreläste red.
Sigfrid Hansson om Arbetarerörelseii.
Dess- utom förelastes om Bildning.sarbetet av kand.
Hugo loch fru Maja Sand- ler.
Ingenjör Nordström höll en in- tressant musikhistorisk f öreläsning.
Han framhöl ' därvid att han önskade tillbaka den gamla sången till hem- ' ' e Anteckningarna granskas.
men och mera sång inom förenhgs- livet.
Om aftnarna- samlades grup- perna till övningar i sång.
(Det p %- gick nämligen samtidigt en studie; ledarekurs med ' nästan uteslut.ande ' Vid avf arden.
manligla deltagare.)
Och så kommo deltagarna fram till sista dagen av kursen och frågan om denna kurs skulle bli, den första och sista blev brä.nnande.
.
Därom diskuterades också myck.et livligt med kand.
Hugo.
Han medg,av a t t kursen dagit ovanligt väl ut.
och med det intresse som kvinnorna omfattat tanken p % att 93 att få bevista .densamma.
, i ansökningar inlämnats, varav endast.
30 kunde bevil j as tillträde?
t.alado mycket för, att även nästa å r söka få, till stå,nd .en &amp;.
- d a n kurs.
Vi tillf~ta oss även uttrycka vår a n A.
B. F. .ocksh varma ö n ~ l ~ ~ att nästa &amp; r anordnar en kvinnokurs med ungefär sam.ma program och med möjligheter för flera, att del- t-a.ga.
Vid samkvämet., som avslutade kursesn, kom delta.gbarnas stora glädje över att de f å t t bevista aenna kurs till uttryck i entusiastiska anföran- den och hjärtliga tack till A.
B. F. s. V. Ett kamratmöte.
Man ' hade bett mig komma till Mjölby- för a t t medverka vid e t t kamratmöte en.
m a n d a g.
J a g var ganska nyfiken a t t erfara h u r ett kamratmöte skulle ta.
sig ut, som hölls på en måndag.
J a g kan inte saga a t t min nyfikenhet blev stillad, men kamratmötet blev en upplevelse inte bara för m.ig utan för de flesta, ja,, sa- kerligen f ör alla deltagarna.
E t t kamratmöte för en viss orts klub- bar, som samlar mycket över 100-talet deltagare, a r val bara det en upplevelse,.
som man inte f å r varje dag.
Och så den- na stamning.
J a, det var fest- och kam- ratskap .och gemyt och blomsterprakt och gott humör.
om vartannat.
Oaoh vi, som.
kommo f rån ' storstäderna (Norrkö- pingarna och jag) vi kande oss helt små.
och bakomj men k u n d e ju inte annat %n trivas.
Och tvivdes gjorde vi alla och vad vi säkert länge komma a t t ha kvar f r å n kamratmötet i Mjölby a r den.
känsla av samhörighet och arbetsvilja, som2 i .sarskild grad präglade denna samvaro ..
Vad jag önsdade a t t alla de, som stan- digt jämra sig över a t t ') ingenting går)) ' och " ingenting hjälper hur man an bju- der till,)) hade varit med på detta kam- ratmöte och f å t t kanna a t t med g o b v i l j a o c h g o t t s a m f ö r - s t å n d och d e t r a t t a humö- r e t går nara nog vad som helst och i, synnerhet a t t hålla ett kamratmöte på en måndag.
Det a r sildana sammankomster,.
som äro ljuspunkter i vårt nog s5 trista.
a$bete och sådana ljuspunkter behöva v: infinga.
Tack för mt ?inclagen i Mjölby.
Agnes;.
.
.
.
Från ~ocialdembkratiska Nykterhetsfrågan;:.
natj.o.nalekonomisk och fredssyiipunkt -.
.
.
sett, a r kongressen enig om,.
a t t barnalst- Nykterhetsfrågan blev aven deil- ringen maste på ett mer förnuftigt satt gang f öre.mgl f ö ingående de- än hitintills regleras.
För att uppnå hatter, v å r a från granl1- detta.
måste landet milt igångsattas en saklig up.piysningsverks:~mhet.
Då denna landen meddelade; hur f örbu- .pplysningsverksamhet emellertid %r av: det verkade hos, dem.
De finska mycket ömtålig natur,&amp;: det ytterst vik; gästerna höllo strallgt på förbuds- tigtj a t t den i största utsträckning lag- ges i händerna på lämpliga personer, var- lagen och sade ifrån, att hela det go- igenom förhindras a t t den förryckes.
c ?a.ldemokrg,tisJxa partiet och kvin- Dessuf om understryker kongressen sar- norna.
i Finland absolut e j vi1 j. &amp; veta skilt vikten a v sex-lhygienisk undervis- av lakens uppihävande.
Den norska ning i skolorna.
gasten, kunde ej ' tittna om samma Nästa p u ~ ~ p: % k t dagordningen var önskemål i Norge.
Dar ha de blivit det; av K~~ngsholmsklubben piltalade sorgligt besvikna.
Hon ansåg att beihtovet av a t t kvinnoklub.barna där måste förbudet upphävas för latt få fram en linjes för a~hål~samliet, sökte samla de unga i hemliknande eom kan bli en bärkraftig p u n d för lokaler till läsning, till slamtal eller till samkväm.
.
: ett st.arkt framtida förbud.
Från flera; håll framhölls som 1nled.are i fragan var Agnes Sö- derquist, som .bet.onae, till svhr å svar härpå den allmänt förekom- motionen, att vi inte skola yrka på mande ibristen på 1ok:aler.
E t t exem- .att; en sär.skild fråga skall tas upp pel p % vad en .kvinnciklubb trots allt på f.ö.rbunde t.s piwgram, emedan vi kan åstadkomma till ungdomens .inte ha; nfigot eget program, utan ar- höj !an.de gavs i en intressant redlogö-.
.
beta efter plartiprogrammet, och det relse f Solnaklubbens ungdomsav- ' bör darf för vara oss angeläget att delning.
Föl jande uttalande antogs: f örsöka f % partiprogrammet &amp; idalit vi vilja ha .det.
Yrkade på att vi ' ?&gt;en rörelse, som p5 ett genomgripan- slrulle .ansluta oss till samma utta- de satt tillvaratager de Sldre barnen och lande som f öregliende kongress, give.r dem möjlighet a t t utveckla sin smak niimligen anslutning till parhipro- för &amp; undare nöjen, har givetvis, en mycket stor mission a t t fylla.
Med de små re- gramniets pun:kt 11, vilk.et aven blev surser kvinnoklubbarna aga a r detta för- kongressens beslut, med tillia-gg, att knippat med stora sv %righeter, men som f örbundsmedlem~marna också skulle frågan i högsta grad %r, ett kominunalt stalla sig denna programpunkt till spörsmål, böra våra kommunala represen- tanter aven arbeta för dess lösning.
R å - efterrätt else.
gan ligger aven inom ramen för fortsatt- ')) ' Sociala frågor.
Den fråga, isom också tilldrog sig synnerligt stort intresse, var b e- f o l k n i i i g s f r å g a n, vilken nio- tionerats i från So,lnakluibben.
Professor K n ~ t W i c k s.
e l 1 hade anmodats b&amp;lla föredrag och talade.
Över ämnet.
B e f o 1 k- n i n g s f r å g a n s nuv.ariande l ii g e, varvid han gav en ingående belysning av probllemet-s olika sidor.
Debakten blev sard.eles livlig .odh vann följ ande uttalande enihCalligt bifall: " 1 den i så.
m %nga hänseenden ytterst viktiga befolkningsfrågan, icke minst ur Under rubrik-en sociala .frågor a r aven en motion £rån Torshallaklub- ben om upp~ättandlet av v i l o - .o c h klonvalescenthem f ö r ut- t r ö t t a d e flattiga / hustrur att rakna.
Forbunds~styrelsens ytt- rande härom blev avgörande, i det den förkllarade att hur behjärtans- vacd \ ~d.eiina sak an torde vara det vore omöjligt att frambiha den i riksdagen, men i landstingen bör motionen 1cun:nla väckas .då spörs- mklet mer fall.er under deras upp- gift er.
ICvinnoklubbarni uppmanades darför äg1i.a .denna.
sak uppmärk- samhet, dels .genom at$ taga reda på de vilo- och, konvalescentlem o &amp; lrurorter, som finnas inom Yanen och betingelserna för a t t f å åtnjuta, dess vård, dels undersöka och frambära möjligheter.
till vila f ör uttröttade fattiga hustrur ävensom s6kla få landstingen intressedade f ö r upp- rattande av .dylika hem.
Kontingentfrågan.
I denna fr&amp;ga förelåg 5 motioner vilka uttryckte olika Önskemål om Lattnad i kontingenthänseende.
Förlbundsstyrdsens f örslag till ut- talande vann bifall och lyder: ' ningsskolans verksamhet, varför kvinno- klubbama uppmanas a t t .p % allt sätt verka för siidana inom kommiinen.
För a t t på basta satt tillfredsställa bar- nens kunskapstörst och nöjesbehov vore det lyckligast om därtill speciellt avsedda ') Att söka f å mindre .avgift till .par- tiet f ör medlemmarna, som genom kvinno- klubbarna äro kollektivt anslutna, torde icke giva någon nämnvärd ekonomisk latt- nad, då en del a v avgiften tillfaller.
ard betarekommunerna o ~ h a t t f % kvinnorna befriade fran utgifter till arbetarekom- niunerna medelst kollektivanslutning till partiet genom kvinnoförbundet, a r ornöj * ligt under nuvarande organisationsformer, lokales åstadkommas, men som Darigenom skulle ' ock.så kvinnorna avsäga detta önskemäl f ör närvarande &amp; r omö j- ligt a t t realisera måste det stallas på f ramtiden.
E t t av de bland ungdomen mera om- t.yckta nöjena a r biografen, vilken r a t t använd i upplysningens tjänst kan ha den allra största betydelse.
Men vi vilja även fasta föräldrars och målsmans upp- märksamhet p % a t t den å andra sidan oclcså a r i stånd a t t utöva e t t mycket skadligt inflytande.
Även böra under sakkmmig ledning an- ordnas utflykter för ungdomen, för a t t lata den kanna och uppskatta det stor- slagna i naturen. "
sig alla rättigheter inom arbetarekommu- nerna, då inga avgifter tillfölle dessa.
Vi böra icke framslzapa en särställning för kvinnorna inom partiet, som diskvalifice- rar deras rättigheter.
Men då, kontin- gentfrågan otvivelaktigt spelar en stor roll i kvinnoklubbarnas verksamhet, torde det vara nödvändigt a t t utreda i vad mån de socialdemokratiska kvinnornas or- ganisationsf orinei.
kunna f örenklas och ut.
gifterna minskas, varför den blivande f ör.
bundsstyrelsen ' fär i uppdrag a t t utreda denna fråga och utarbeta ett förslag a t t utsändas f ör behandling i avdelningar- na.
kunde))
Fackliga frågor.
Samarbetet mellan.
de fackligt och de politiskt osganiserade kvinnorna .diskut erades imed anledning lav mo- tion från Stockholms allm.
kvin- noklub b. Förbundsstyrelsens utta- kande godkändes i vilket säges att det a r svårt a t t finna n å p a nyare linjer för samarb.etet.
)) Till f örbundet äga alla fackligt or; ganiserade kvinnor, som tillhöra socialde- mokratiska partiet, anslutning.
Att icke så många anslutit sig som önskligt vore, torde i stor utstr.äckning bero p &amp; det a t t kontingenten, för de försrt i kontingent- hänseende betungade fackligt organisera- de kvinnorna, a r för hög.
Då det a r a v stor vikt a t t f å s å, många kvinnor som möjligt samlade inom förbundet och di % de.
fackligt organiserade icke f ordra sam- ma arbete och omkostnader av förbundet som kvinnoklubbarna, så beslöts a t t kon- tingenten för de fackliga skulle sattas liigre för dem, t. ex. till halva beloppet.
De fackligt och politiskt organiserade kvinnorna uppmanades dessutom.
till stör- re förståelse för varandras arbete och till niera samarbete för spridande av .såval facklig som politisk upplysning bland kvinnorna, då det a r så många fackliga frågors lösning, som tränga sig fram i det politiska arbetet och f ö r va.rs lösning kräves den sakkunskap, som finnes inom f ackf öreningama.
- Dessutom ansåg kongressen det .som en plikt för medlemmarna a t t tillhöra sitt yrkes organisation ävensom a t t tillhålla sina barn a t t ingå i respektive organisa- tioner.
(Ports.)
' e m m m ~ a m a m i m m ~ m a a a a m m m m a m m m m m ~ m m m m m m m m m m i ' a Från kvinnoklubbarnas arbetsfält.
i Mjölby soc.-dem.
kvinnoklubb höll års- möte .den 18 f,ebr.
Av atyrelsens verksam- het~beratt~else flramgick att klubben hållit 1 2 ord.
möten, 1 kamratmöte, till vilket Linköpingsklubben var inbjuden, 1 agita- toriskt: samkväm, 1 gökotta samt 1 jul- fest till vilken arbet.arekommunen aamt ungdomsklubben inbjudits.
Av M,orgon- bris har försålts 760 ex. och .medlemsanta- let var vid årsskifbet 51.
Utgifter och in- komster hava balanserat på 569 kr.
med en behål1nin.g till 1924 a v kr.
106: 82.
Den avggende styrelsen omvaldes, enhalligt, och till kommissioniir för Mo.rgon.bris .val- des fru Anna Brogren, och till korresp.
fröken Hanna Nygren.
Även beslöts hem * taga sångböcker f ö r ~ t ~ e l n i n p % g mö.tena.
Klubben ar kollektivt ansluten till W ö l - by arbetarekommun.
Man m % hoppas a t t klubben måtte .röna framgång i sitt arbete I i - I 0skarsstr.Öms kvinnoklubb.
, och varje medl.
gör .sitt .basta ' föx större anslutning: till klubben och för spridande .av våra idéer bland ut~mståend~e.
Moend partihalsning!
i:!
S.
T.
Festen.
avslöts med tesupé och sam- kväm.
Till sist utbringades ett fyrfaldigt leve för klubben och sot.-dem.
partiet.
Från Degerfors.
Frän 0skarstr6m.
Degerfors .soc.-dem.
kvinnoklubb firade söndagen den 16 mars sin 5-årsfest under anslående f ormer.
Karlskbgaklubben m. fl.
- organisationer voro inbjudna och hade talrikt mött upp.
Eesten bö.rjade med musik, och föredrag av S g n e Gustafs- son, vilken aven reaogjorde för klubbens verksamhet under dessa %r.
Ur årsberat- telsen anförd,es a t t klubben bildades den 18 mars 1919 och fick vid starten 25 medl.
Und.er åren ha hållits 50 lord.
mö- ten, 40 studie-, och symöten och 5 större agitationsmöten.
Fr %gor, som diskutemts, ha varit mj6lkfrågan, då mjölk.en ofta varit .av - dålig kvalité som kommit till samhället, nykterhets-, skol- ocih ' fattig- vårdsfriigorna, barn.av %rdslagstif tningea.
och vården om fosterbarn, kooperation och Hamburgerkonf:eren.sens program.
En studieicrkel har klubben haft i .flera år, som studerat skö,nlitteratur och kommu- nalkunskap.
5 gamratmöten ha hållits, omväxlande i K-arlskoga och D.egerfors.
I valajrbetet har klubben alltid deltagit mycket ivrigt och på olika satt.
Mötena ha alltid varit gott besökta och en myc- k,et .god kamratanda a r rådande in~oiii klubben.
Till det vackert, dukade k.a.fflebordet in-.
bjödos nu gäster och kamrater, varefter följde uppläsning av en prol,og, skriven till festen; samt dikter och unison sång.
Eanna Jansson inledde vid:are en diskus- sionsf råga om " Kamratandan inom klub- ben)), vilken livligt senterades.
Osk.arströms soc.-dem.
kvinnoklubb bil- dades den 10 april 1921 efter ett föredrag av f r u Nelly Whuring, då 20 medlemmar anmälde sitt inträde.
Någon stor med- Iemsnumerar kan e j antecknas, men de som tillhöra klubben äro målmedvetna och intresserade kvinnor f ör socialdemo- kratin.
Vid l922 %rs kommunalfullmak- tigeval erhöll klubben en representant i Enslövs socken.
Den 1 juli 1921 anslöt sig klubben till Oskarströms arbetarekom- mun.
Den l 0 febr.
höll klubben .. sitt andra årsmöte.
Medlemsantalet var då 30.
Till ordf. för innevarande å r valdes f r u Ida Storm, sekr. f m Helga Karlsson, kas- sör f r u Hanna H,allkvist.
Fotografiet togs en gång förra året, då klubbens för- ste ordf., fröken Ellen Strandberg, vid till- fället tog farväl a v kamraterna för a t t resa till Amerika.
' Ref.
.s MARGARIN I I i ALLA K O N S U M T I O N S F O R E N I N G A R l ' Ett tack.
I Morgonb~is juninummer finna vi bil- den a v kasmraten Lovisa Lundin, som un- der k,ongressen fyllde 80 år.
Vid utflykten till Baltsjiibaden första kongressdagen kommo kamraterna ihåg detta och komrno överens om a t t hylla henne.
Då v i e j med blommor kunde nå högtidsbarnet l %g det närmast till hands a t t sanda slantar till blommor och på ett par minuter hade över 60 kr.
insamlats, som omedelbart Översändes pr telegram.
Härför sander hon nu sitt tack.
Till kongressdeltagarna och klubbkamraterna, som berett mig de angenimaste överraskningar på min 80-årsdag, bringar jag härigenom mitt varm.aste tack.
väster %s i juni 1924.
L ' ovisa Lundin.
,
Från Iggesund.
Fran Svenljunga.
Svenljunga soc.-dem.
kvinnoklubb hade Iggesunds .soc.-dem.
kvinnoklubb höil sitt första &amp; r.smöte .söndagen den 3 febr.
år.smöt.e den 27 j.anuari, vartill klubbens medlemmar inbjudit sina man .samt ung- Sty~relse- och revisionsberättelserna före- drogos och godkändes samt beviljades sty- domsklubben och arbetarekommunen.
Av m o m m m m m m m m m m m m m m m m m m c m m m m m m m m r,elsen, p å revisorernas f örslag,.
full och styrelseberattelsen framgick a t t klubben m m m m under gret hållit 27 ordinarie och 3 extra tacksam.
ansvarsfrihet.
Ur.
styrelseberat- m o m m möten, 8 styrelsesammanträden, 1 instruk- telsen kan bl.
la.
namnas,: att klubben un- m behov av der året hållit 7 ordi.narie samt lika många tionsmöte, 2 offentliga möten, tillsammans m m istyrelsemöten och .ebt kamratmöte med med kommunistiska kvinnoklubben.
fotografiskt arbete Klubben deltog tillsammans med övrigs Boråsklubben, med f r u Nelly Thiiring som m ita1ar.e.
Klubben.
har också under somma- m politiska och fackliga organisationer i 1- vand Eder till.
m e ren inbjudit, arbetarekommunen till e t t e maj-firandet.
.
m e friluftsmöte mBed kaffe och ' musik.
Av m m Bland frågor som diskuterats m % nam- Morgonbris har sålts 210 ex.
Inkomster nas: Agitation f ö r, arbetar.epressen, Om och utgifter h a balanserat på .e.n summa kvinnors placening i såväl organisatioers a v kr.
114: 39., %l1 styreke för 1924 val- sty.relser som i kommunala.
och politiska des f r u Emma Lind, ordf., fröken Ed.it institutionser, Folkets-hus-frågan, Koope- rationen, Fattigv %rdsf.rågan, Sholf rågan, Svensson, sekr., fröken Linnéa Svensson, kassör, f r u Frida Johansson, v. .ordf., f r ii Pension och dess tillämpning vid under- H o r n s g a f a n 26: m Hanna Edman, v. sekr.
Revisorer frii stöds tilldelande, Kommunala frågor m m Stockholm ... m. fl.
Dessutom h a förekommit förelas- Hildur Svensson och Elin Andersson.
Till a m f ör Morgonbri-s valdes Anna kommissionär m m ningar i en hel d.el frågor inom klubben.
m m samrt till k.orresp.
Emma Lind.
Johansson m e E n del böcker, och broschyrer h a utde- m Till sist .en maning till er, som stå utnn- m m lats bland .medlemmarna samt vid de för vår organisation: Stall er e j s å oför- I dar Ni får ett förstklas-: offentliga mötena.
ståenae för.
våra idéer, uta.n .anslut er till På grund a v den under första halvåret sigt arbete till billigt v$r rörelse och arbefa för socialdemo- varande strejken inom såväl cellulosa- som kratin.
Med partihalsning till kamrater m pris.
Artistiskt atelie- järnindustrin, utde1ad.e klubben ur .sin val- landet runt!
Korresp.
m görenhetsfond en del matvar0.r .till sina m arbete m,edlemmar.
Klubben har aven dränkt 25 kr.
till en sjuk medlem samt insamlat, å lista 206 kr.
25 öre till densamma.
Grupper, bröllop o. d.
Skänkt till Gävleborgs l.ans k ~ i ~ n o d i s t ~ r i l r t m 10 kr., till Jadraåsklubben 5 kr.
och, till utom atelien m utlandslra pa.rtikamrater 5 kr.
m Klubben har under.
året försålt 565 es.
.
m a v M,orgonbris.
Intressanta In~t~ruktionskurser och Tel.: Söder 318 8 0 m m K.as.sa.n har under året balanserat på kr.
m förelasningar i samband med mötet.
697: 41: Vidtar dispositioner f ör årets Klubben a r representerad i arbetaro- kommunens styrelse med 1 medl., i kom- valrörelse.
son från.
Eskilstuna.
Föredraget .rörde sig munalfullmäktige 1 .medl., i nykterhets- huvudsakligen om sommarens valarbete .. nämnden 1, i f.ortsattningsskolestyrelsen 1, Sörmlands soc.-dem.
kvinnodistrikt habe Det utmärkta föredraget mottogs med liv- i Gävleborgs lans landsting 1 och 1 suppl.
lödagen och söndagen den 17 och 18 maj ligt bifall.
i f attigvårdsstyrelsen.
.
konferens i Flen i samband .med instruk- Till samkvämet h.ade inbjudits Flens tionskurs.
Alla till .distriktet anslutna Till styr-else för koammande &amp; r valdes: arbetarekommun och soc.-dem.
ungdoms- lrlu~bbar,, 9 till antalet, hade sant ombud.
Josefina Carlström, ordf., Lydia Edin, klubben, vilka också hörsammat inbjudan Mötet öppnades på lördagen kl. 5 e. m. sekr., Ann.a Gustav.sson, kassör, Dagny och infunnit sig r a t t talrikt till det- a v distriktets ordf. f r u I d a Adamsson.
Lindström, v. ordf., .och Lavinia Kronberg, samma.
v. sekr. Till revisorer valdes Signe Jo- Ledaren f ör instruktionskursen, f r u Agnes Söndagens f örh.andlingar togo .sin .början Söderqvist från.
Västerås) höll därefter e t t hansson, K.arin Molin och Hilma Sköld.
kl. 9 f. m. som ordf. fungerade f r u) Fattigvård eller f öredrag över ämnet: F r u Carlström f.ramb.ar klubbens tack social försäkring)).
Efter föredraget följ- Anna Lindgren, Eskilstuna, och som sekr. till klubbens avggende ordf. samt över- de en stunds. '
diskussion varunder fr.am- f r u Ellen Svedberg.
lämnade .darvi&lt; # ett presentkort till den- Först höll Agnes Söd,erqvist .en instruk- gick a t t .detta var en fråga, som speciellt sa.m.m a. borde intressera kvinnoklubbarna.
Klub- tionsf örelasning i klubbarbete, vilken blev 9.
M. Pettersson .tackade å arbetare- barna skulle se till a t t f å i n kvinnliga.re- myck.et givande och Bhördes med stort in- kommunens vagnar f ör inbjudan.
Har- tresse, varpå de egentliga årsmötesför- presentanter i f attigvårdsstyrelserna.
efter vidtog e t t animerat samkväm med V:ad folkpensioneringen .beträffar fram- ha.ndlingarna vidtogo.
kaff edrickning, dans, deklamation m. m.
Av styrelse- och revisionsberättelserna hölls vikten a v !att lära folk inse nyttan Klubben ber aven f å halsa sina lramra- framgick a t t klubbantalet f.
n. ä r 9 st. av densamma.
Som det nu a r nekar en ter land-et runt.
Tröttas e j i arbetet för med, ett medlemsantal a v 226 samt att ra- hel, del a v rent oförstånd a t t betala sina det allmännas basta.
kenskaperna .balanserat på kr.
500: ' 7 ' 7.
pensionsavgifter, enar de f å t t för sig a t t Full och tacksam ansvarsfrihet beviljades de aldrig kunna komma i atnjutande av styrelsen.
någon f örsakring.
Det hemställdes till Härefter öv,ergicks till behandling a v de ombuden !att inom respektive klubbar upp- Från Skromberga.
till konferensen inlämnade motionerna, taga frågan till behandling och därvid Den 6 mars firade Slrromberga sot.-dem.
daribland en f r å n Oxelösund .angående söka f å nagon i frågan initierad person kvinnoklubb sin 17-åriga tillvaro med en agitationen till höstens val.
V. U. hade a t t klargöra densamnia.
enkel f est f ör medlemmarna.
redan på förhand förberett frågan och Daref ter följde e t t animerat samkväm Två nya m.edlemmar begärde inträde i under vilket förekom musik, unison, s %ng kommer nu kvinnodistrikt.et att i samråd klubben.
samt föredrag nav red.-sekr. Julius Petters- med det socialdemokratiska partidistriktet E n del.
frägor diskuterad.es, däribland Brunnsviksf rågan, syf ö.reningsf rågan samt en vädjan till klubben a t t i någon man lindra nöden i de .arbetslösa familjerna på platsen.
intresse göra Samkvämet slutade med kaf f,edrickning och uppläsning.
inköp i Konsumtionsföreningen Stockholm Halsning till kamrater landet runt!
R e f. Partivänner!
Vid O i i O O Atelier Thurin i 8 i i i i 8 Sörmlands sot.-dem.
kvinnodistrikts årsmöte.
i i i ' Det ligger i Edert eget att Edra,.
.
Tidning för den socialdemokratiska - -.
binnorörelsen.
Utgives.
av styrelsen för.
Sverges S~ciaJde~okratiska Kvinno- förbund.
R e d a. k t ö r: Signe Wessman.
A.
T.
Norr 244 36.
Upplandsgatan 85, Stockholm.
.
E x p e d i t i o n: Anna Svensson, Grindsg.atan, lo, III, .Stockholm Sö.
St.-Tel. Sö,der 78 98.
.. Pr.en.umer.ationspri~ Helt ' år kr.
3: -, h.alvt Qr kr.
1: 50; lösnummer 25 öre.
A n n e o n s p r i s: Sistasidan25 öre, textsida 40 öre.
pr mm.
Sverges Sot.-dem.
Kvinnoförbund: Ordf. och korresp.
sekreterare: Fru Signe Wessman, upplandsgatan 85, S t o c k h o l m.
A.
T.
Norr 244 36.,.
' Alla slag .av bankaffarer.
Till de soc.-dem.
kvinnoklubb3sna i östergötland.
.
Bi ' Ilesh~ollms s ~ ~; = d e m kvinno-.
klubb htiller ord.
möte i Folkets Hus i ' Södra ' .Vram 2:dra ' ' tis+pgen i .varje mknad Kvinnodistriktets verkställande utskott kl. 7 e. m.
' Ordf.
fru Anna Fors, Villorna, har vid ' sanimantrade konstibuerat sig p. &amp; Billesholms gruva.
Sekr. .. fru Gerda Lilje- f öljsn.de sätt: roth, Billesholms gruva.
Bt&amp;relsen.
- Ordf. och korresp.
.
sekr. fru Mimmi Gyllander, Bredgatan 52, Norrköping.
EnkQptmgs soc.=demm kvinno- Sskr.
f r u Elsa Johanson.
klubb haller ordinarie möten 4:de tisda- Kassör fru Ellen Ckderstrand.
.
gen i varje manad kl. " 8 e. m. i Folkets Hus.
De klubbar, som ännu.
e j f a t t a t beslut.
.
.
Sturelsen.
oin anslutning till distriktet, uppmanas.
Eskijstuosa so@.-dem.
kvinna-: a t t snarast möjligt- uppta fragan samt lämna meddelande .h (irom.
.
klubb haller.
ordinarie möten 1:sta man- Med kamrathalsning.
dagen i varje manad kl. 7,3One.
m. i Folkets Styrelsen.
Minimi, Gyllaqder.
Hus lilla sal.
, ' ' ' I &lt; Stockholms staids, Stockholms o. Uppsala lans soc.=eäem.
kvin- nodistriht.
Adr.
: Ordf. fröken Anna Svensson, Grindsgptan.
l o,.
Stockholm Sö.
Kassör ' fru Sara Andersson, Igelboda, Salt- sjö-Diivnäs.
anordna en turné.
i .Sörmland i början av Sthlms Allm.
kvinnokllubb.
(soc.- aug.
månad, med en kvinnlig agitator .soni dem.)
hiiller ordinarie möte l:a .mandagen talare, och skulle respektive klubb.ar göra i varje manad kl. 7.30 ' e.
m. allt för a t t turnén måtte bli, så givande .- Obs.!
Lokal i D-salen, ~ o l k e t s Hus.
som möjligt.
.
Styrelsea.
En annan, motion från sanima håll i n - gående anordnandet av en instruktions- kurs r.esulterade i godkännande av ett Stockholms Gamla.
Stadens förslag av V. U. som gick ut på latt i Soc.-dem.
kvinnoklubb haller ordi- stallet sänaa u t en instruktör till klub- narie möte 2:dra torsdagen i manaden kl. b-rna loch .då passa tillfallet a t t i sam- 7.30 e. m., Stortorget 3, 2 tr. band med nyssnämnda turné använda sam-.
.
Styrelsen.
ma talare f ör instruktionsf öredrags hål- lande i Itlubbarna.
Stockholins södra ' krinnoklubb,.
E n fråga väckt från Eskilstuna om fordran.
av våra socialdemokmtiska riks-.
(soc.-dem.)
haller ordinarie.
sammantttide 1:sta onsdagen i varje m h a d kl. 8 e. m. dagskandidater a t t de ville deklarera sin i lokalen 1 tr., Södra F o 1 k e t s.
H ~ ~.
ställning till de motioner som i riksdagen Ordf. fru Beda Jansson, Blekingeg.
65, framförts .av fru Agda östlund och frö- Styrelsen.
ken Kerstin Hesselgren m. fl.
.behandlades 3 tr., @ ockholm.
ingående .och beslut~ades a t t vid komman- .de valkonf erens interpellationen skulle Vasastadens soc.=dem.
kvinn3- verkställas.
klubb bar ord.
möte 2:dra mandagen.
i E n motion ' från.
Sparreholm angåenbe varje manad kl. 8 e. m.
% lokalen Upp- nykterhetsfnågans upptagande på ' pro- landsgatan 5 1, l tr. (Gustav Vasa-automaten).
.
: grammet med förbud som slutmål bjf ölls.
Uppbörd och inskri~ !ning varje möte., Vid.
härefter företaget val av distrikts- Styreisert.
styrelse beslöts a t t .verkställande utskot- tet som hittills skall vara förlagt till .Eskilstuna och omvaldes hela .. distrikts- ~ u n ~ s h o l m so&amp;-dem.
s kvinno- styrelsen nämligen: fruarna Ida .Adams- klubb haller ord.
inöte 1:sta tisdagen i ' son, Anna Lindgren och Ellen Svedberg, varje manad kl., 8 e. m.
S:t Eriksgatan 10 n. b.: samtliga i Eskilstuna och utgörande verk- Ordf. fru Jenn y Lz~rsson, Kungsholms- ställande utskottet, samt fruarna Alma gatan 104, 1 tr. Tel. Norr 238 37.
Nyström, Skogstorp, Mialin Dahl, Katrine- ' holm, Anna Kall, Sparreholm, och fröken Mathilda Olsson, Nyköping.
Suppleanter Föreningen f ö r.
Hembitrlden i blevo fruarna tNata1i.a Brohlin, Flen, Stockholm hiller in6te 1:sta torsdagen Berta Larsson, Katrineholm, och Ellen i varje mans ' d kl. 8.30 e. m. i F.ollrets Hus Andersson, Oxelösund.
Till revisorer v d - P-sal, 3:dje torsdagen j.
Folkets Hus C-sal.
.des fru Alma Olsson, Eskilstuna.
Eskils- Styrelsen.
tuna.klubben ager !att välja den andna re- visoren samt suppleanter till dessa.
Arvika sot.-denn.
kvinnoklubb Beslutades a t t nästa årskonferens skulle haller ordinarie möte 2:dra måndagen i m&amp;- - hålas i ' Flen.
naden kl. 8 e. m. i E ' o:lkets Hus C-sal.
Sista punkten på dagordningen var fö- Styrelsen.
reläsning av fru Agnes Söderqvist över ... amnet,.
.
) Några arbetardiktare j, vilken mottogs.
med största bif.al1.
Hälsningar Djursholms Sot.-dem.
kvinno- f ramfördes till kongressen .genom.
Agnes.
klubb hiiller ardi.narie ' möten ' 2:dra tws- Scderqvist från ~rebroklubbarna samt dagen i varje mAn ?d kl. 8,80 e. m. i För- .,genom ' h r Julius Pettersson f f å n Börml.
eningshuset.
Ordf: Fru Ellen Bomblcr, Tel. ' partidistrikts styrelse.
.
- .1314.
...
.
.
.
.
.
- _.
.
.
..:.
.
.
, ' ', '.
...,.
i.
.
:,. '
, i.
,. '
.
.
.
.
, e.
.
.
i.
.
.
. '
GötabOrgs skmdem .. kvinna.- klubb haller möte k s t a tisdagen i mana- den kl. 8 e. m, i .Arb.-föreningens H-sal; 3:dje tisdagen .i m&amp;nadeii.
Bondegatan 14 kl. 8 e.
' m.
.
Styrelsen. '
Hässelby.
soc.=dem.
kvinno- klubb.
haller möte 2:dra och 4:de onsda- .gen i manaden kl. S e. m. i ' E ' olkets Hus.
Sturelsen.
B-sal.
Högqnas soc.=dem.
kwinnoklubb.
haller ord.
mö1; e 1:sta och 3:dje miindagen.
i manaden.
Ordf: fru Helen Olsson, För- eningsgatan, Höganas, Landskrona sam.-dem.
kvinna= .,klubb haller möte 2:dra onsd.
och 4:de torsd.
i varje m&amp;nad kl. l /, 8 e. m. i Fol- kets Hus.
Ordf. och korresp.
sekr .. fru Anna Svensson, Tranegatan 10, Landskrona.
.
.
.
. '
Styrelse ?.
Ludvika sot.-dem, kvinnoklubb ' haller sina möten 2:dra mandagen i vazje månad kl. l /, 9. i Folkets Hus ' B-sal.
Sturelsen. '
, Skiiarps soc.-dem.
kwinnokllub,b haller ord.
möte andra söndagen i varje manad kl. 1,30 e. m. i Folkets Hus, Skiv- arp.
Nya medlemmar vinna inträde.
Styrelsen. '
': Spsnga sot.-dem, kvinnoiklubb ' - haller ordimrie .möte 1:sta.
o. 3:d je torsdagen i v k j e m %nad kl. 8 ' e .. m. i Folkets Hus.
Styrelsen.
: Solna sot.-dem.
kvinnoklubb haller möte 2:dra tisdagen i varje manad kl. .. 8 e. m. i Huvudsta Folkets Hus och 4:de mhrïdagen.
i varje manad kl. .8 e. m.
St yrelsen.
i Hagalunds Folkets Hus.
Storfors .sot.-dem.
kvinrioklublb baller ordinarie möten ' sista söndagen i varje m h a d kl. 3 e. m. i Folkets Hus.
Styrelsen.
Sundbybe~gs soc, jdem.
kvinno- klubb haller mate 1:sta tisdagen i varje manad kl. 8 e. m. i Folkets Hus.
.
.
- Tumba ~ ~ ~.
- d e kvinnoklubb m. haller ordinarie möten, 1:sta onsdagen i manaden kl. 7:30 e. m. i Folkets Hus, Stqrelsen.
Tumba.
Orgryte soc.=dem.
kvinnoklubb haller möte 4:de onsdagen i miinaden kl. 7,30 e. m. i Godte ' mplarlokaleri, Ghda.
Strurelsen.
.
