# ID: svediakorp-per2514
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1924
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 17,872
# sentences: 1,032
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDNING FOR DEN SOCIALDEMOKRATISKA KVINNORORELSEN.
Utgiven av styrelsen för Sverges Socialdemokratiska Kvinnoförbund.
V -- 20:de Hrg.
1924.
Pris 25 Öre.
N:r 7.
Juli.
TANKAR.
Motiv fr %n Rättvik.
Det ar nu redan ett par veckor se- dan soc.-dem.
kvinnorna vor0 sam- lade till kongress och råadslogo med varandra och utstakade riktlinjer för kommande arbete.
Litet var har nu också hunnit smälta intrycken dar- ifrån och börja få en klar uppfatt- ning om vad som blev uttryckt p i kongressen.
Vi kunna nog alla vara ense om, att de soc.-dem.
kvinnorna icke ännu äro villiga att slopa sina organisationer, vare sig det gal- ler kvinnoklubbarna eller förbundet.
Och vi måste väl tro att kongressen var en spegelbild av meningarna, då på densamma voro 88 ombud och från skilda delar av Iandet, som gåvo sina meningar tillkänna.
För- ståelsen för vart arbete synes också inom partiet bliva alltmer utbredd.
De ha ju också sett att förbundet uteslutande arbetat för det helas ba- sta och att dess verksamhet varit mycket starkt inriktad på att: bringa basta möjliga upplysning bland kvinnorna om våra mål och medel.
Mycket arbete har måst förläggas till inre skolningsarbete, ty fijrbun- det fick mottaga en hel del nya klubbar, som bildades under 1919, och blev tillskottet mycket stort även under 1921, särskilt genom den energiska föragitation till valen, som utfördes.
Vi hoppas dock vara över denna period och de klubbar, som under dessa år arbetat härmed, nu skola vara skickade till mera omfattande verksamhet.
Många stora och viktiga frå- gor föreligga nu för det ' arbetande folket att lösa.
Efterkrigstidsverk- ningarna äro ännu ej slut och allt maste gå i sparsamhetens tecken.
Men har måste vi vara på vår vakt att inte allt för mycket snöra in oss och låta allt avspisas med att vi inte ha råd.
Särskilt ligger det ju för kvinnor- nas sinne att ha intresse för det som.
(Forts. å sid.
5.)
.
Cviga Nar den franska revolutionen bröt na representera i verkligheten allt, sönder feodalsystemet, proklamera- som vi eftersträva.
de man, som bekant, vissa eviga, Borgarklassen, som genom franska oförytterliga manniskorattigheter, revolutionen uppnådde sin frigörelse., vilka skulle föra till seger.
Borgar- ar nu frihetsid6ernas oförsonliga mot- klassen, som då var revo~lutionar, ståndare.
I vår tids frihetskamp, stri- krävde upphävande av adelns och den mellan kapital och arbete, galler kyrkans privilegier, likhet inför la- det i själva verket endast att föra gen, allas ratt att deltaga i ordnan- de av franska revolutionen proklame- det av statens affärer, fri konkur- rade eviga manniskorattigheterna till rens, tanke-, yttrande-, tryck- och seger.
Och nu ar borgaren-kapitalis- församlingsfrihet m. m. ten dessa frihetsidéernas hänsynslöse Revolutionens program var såle- motståndare.
Vad arbetareklassen eftersträvar i des demokratiskt och avsåg endast förverkligandet av de frihetsidéer, sin frigörelsekanip Zr endast det som förkunnats av upplysningstide- gamla, ständigt nya målet: frihets- varvets tänkare och sedan de genom- ideernas praktiska förverkligande.
syrat den stora massan blivit en Och socialismen ar det medel eller ofrånkomlig aktualitet.
En konser- rättare den ~rganisationsform, ge- vativ fransk skriftställare, som på- nom vilken friheten kan förverkligas.
står att frihetsideerna blivit ut- Så vitt vi nu kunna se kan manni- kläckta i filosofernas studerkamrar, skans eviga trängtan efter frihet och har mer ratt an man vanligen tror.
rättvisa endast tillfredsställas och be- I varje fall ha frihetsideerna erhållit tryggas av en socialistisk samhalls- sin logiskt ofrånkomliga motivering form, som förutsiitter att allt klass- av kammarfilosof erna och därmed välde blivit undariröjt.
Socialismens segrande brutit sig igenom i det all- realiserande betyder, som vi alla veta, den understa samhallsldassens eman- manna medvetandet.
cipation och frigörelse ach därmed Den franska revolutionen kom icke klassväldets fullständiga upphavan- alldeles oförberett, nej, stormfloden de.
Och av detta inse vi helt säkert, hade länge gnagt mot de knakande att socialismen a r medlet, men fri- fördämningarna; de maktagande heten mdlet.
Kunde friheten, de eviga kunde icke saga, att de icke blivit manniskorättigheterna, förverkligas allvarligt varnade vid upprepade till- både snabbare och b3ttre av en an- fallen.
Men de ryckte hånfullt på nan samhallsorganisation an socia- axlarna: " Efter oss syndafloden! "
lismen, då skulle vi omedelbart kasta Nar Ludvig XVI slutligen av omstan- de socialistiska projekten i skrap- digheterna tvangs att sammankalla vrån.
ständerna, som icke varit samlade på Anarkisten, som anser att friheten 1 7 5 år, var katastrofen val ' förberedd icke alls kan förverkligas i ett socia- och oundviklig.
listiskt samhälle fijrkastar därför so- Den franska revolutionen, som cialismen och framlägger sin plan för medförde borgarklassens framtran- allmän frigörelse.
Den, som företra- gande til!
makt och ' inflytande, be- der en liberal samhällsåskådning, tydde dock, att en ny tidsålder föd- hävdar, att det fria initiativet korn- des ur eld, blod och tårar.
Från mer att förkvävas i en socialistisk detta tidsskede rakna vi med ratta stat, att statsmonopolet, som omöj- " den riya tid.enw, frihetens Era, som liggör all konkurrens, i själva verket kännetecknas av frihetsidéernas blir en fiende till allmän frihet.
Dess- oemotståndliga frammarsch.
De utom framhåller den liberale kriti- rnanniskorattigheter, som den fran- kern, att staten ar underlägsen den ska revoluti~nen proklamerade, re- enskilde företagaren i ekonomisk ef- presentera i verkligheten eviga rattig- fektivitet och att det i sista hand blir heter och varje frihetskravande klass folket, som får betala, om en under- måste fordra, att de förverkligas.
lägsen ekonomisk organisation med " Frihet, järnlikhet, och broderskap " tvångsmedel hålles uppe.
läsa vi på våra standar, då vi under Vore anarkisteris eller liberalens strålande majdagar samlas till de- invändningar verkligt befogade, be- monstration, och dessa ord, som vi tydde socialismeris genomförande lånat från de franska revolutionarer- icke realiserandet av hittills under- tryckt frihet,och en bättre, i alla av- seenden effektivare produkti msform, då funnes det inga skal, som kunde föranleda oss att kampa för socialis- men.
Men vi, som omfatta socialis- mens åskådning, anse att socialismen kommer.
att medföra ökad frihet och ökad produktion.
Vi socialister möta våra kritiker med motkritik.
Ledda av den mate- rialistiska historieuppfattningen göra vi ' gällande, att frihetens förverkli- gande väsentligen ar en ekonomisk fråga.
Liksom besittningen av privi- legierna under feodaltid,en gav hög- sta frihet åt en minoritet privilegie- rade och ofrihet och rättslöshet åt alla andra, så ger äganderätten till de genom samhälleligt arbete ska- pade produktio.nsmedlen den största frihet åt ett fåtal kapitalister, men ofrihet, ja, förtryck och nöd åt stora lager av samhällsmedlemmarna.
Arbetaren i det nuvarande samhal- let ar ofri uch rättslös) ty aganderat- ten till produktionsmedlen ger en ohygglig makt åt kapitalisten.
Om arbetarna icke vilja böja sig under oket, så gör kapitalisten sin agande- ratt till produktionsmed~len gällande, han stänger fabrikerna och förklarar lockout.
Skulle kapitalisten inse, att företaget icke ger honom tillräckligt stor vinst, låter han de industriella anläggningarna ruttna ned, ty han gör med sin egendom vad han vill.
Någon lag, som tvingar kapitalisten att i samhällets tjänst använda de genom samhälleligt arbete skapade pr~duktionsmedlen, finnes icke.
Den privata äganderätten till pro- duktionsmedlen ar fullt ut lika oratt- färdig och stridande mot frihet och ratt som feocl&gt;altidens privilegier.
Ja, man kan gott hävda, att kapitalis- mens privilegier äro acnu olidligare an feodalväldets, emedan massans frihetslängtan ar starkare nu an un- der den tiden.
Overproduktion och arbetslöshet, tvång, beroende och nöd karaktäri- sera det kapitaIistiska produktims- systemet.
man hämmar produktionen av varor, som behövas, för att priser- na skola höjas, därefter massprodu- cerar man i girigt vinstintresse till dess marknaden ar överfull.
och se- dan kommer stagnation, arbetslöshet.
Allt går på mafå utan förutseende, organisation och ansvarskänsla.
Pro- duktionens mdl ar icke tillgodoseende
MORGONBRIS Kvinnor.
IV.
Ung och glad var hon och som hon dansade sen.
Hade hon levat nu, hadc hon varit hundra år, och då förstår man nog att det var annan dans an jass och shimmy som idka- des., Hennes största bekymmer var också skosulorna, vilka inte for0 så värst val av det myckna dansandet, och hennes glädje kände därför inga gränser) nar hennes vanlige morbror, som till yrket var skomakare, sade till henne: " Dansa du Marta lelle, nog ska det bli r i d till skor. "
Marta var dotter till en fattig tor- pare, bosatt på ett litet torp .i den fagra bygden kring Berga bruk, dar de mörka allvarstyngda granarna, har och där uppblandade med björ- karnas ljusa grönska, spegla sig i skogstjzrnens svarta vatten, och dar den ena åsen höjer sig över den andra, tills alltsammans förlorar sig i en blånande rand långt borta vid horisonten.
Har växte hon upp, vid foten av " KlattenJJ, det.
höga fjället dar tomiar och troll i forndomtid haft sin boning.
Lange fick hon dock .inte.
stanna i hemmet, så fort av behov, utan största möjliga profit.
Och alltid ar det den ekonomiskt svagaste, som blir lidande på affären.
De liberala invändningarna mot socialismen kunna kort och gott till- bakavisas med ett påpekande av ovan relaterade missförhållanden inom det privatkapitalistiska systemet.
Och samtidigt kan man ju framhålla, att det s. k. fria initiativet endast ar en chimär i ett samhälle, dar produk- tionsmedlen agas av ett fåtal kapita- lister.
Den fria konkurrensen, som liberalismen anser vara en verklig produktionskraft, upphäves f. ö. av förtrustningar, karteller och arbets- givareföreningarnas hemliga över- enskommelser.
Först inom ett sam- hälle, som organiserats enligt socia- lismens principer kan personligheten verkligen göra sig fullt gallande och frihet, rättvisa och allman trygghet finna hemortsrätt.
Anarkistens invändning mot socia- lismen ar riktig såtjllvida, att socia- lismen icke kan förverkliga friheten sådan som anarkisten tanker sig den, lika litet som kommunismen eller nå- gon annan tänkbar samhällsform.
Anarkistens frihetsideal förutsätter ' hon kunde göra någon nytta.
för sig, måste hcrn ut för.att tjana hos andra, och vid tiden för vår berättelse finna vi henne som köksa vid Berga herr- gård.
Nog var arbetet tungt och hårt och nog var lönen knapp, unge- fär tjugufem kronor om året, men på den tiden visste man inte av något annat och var därför glad, om man fick någorlunda hyggligt husbonde- folk.
Det var att stiga upp kl. 4 och 5 på rr.orgonen och arbeta i ett sträck till sent på kvällen, och det var inte något lätt arbete som bjöds tjänarna den tid,en, renons p i alla bekvämligheter, som man då var.
Och den kost som bestods var var- ken riklig eller förstklassig.
Men Marta var lika glad ändå hon, sjöng och trallade dagen lang, och arbetet gick i takt med sången.
Och nar lördagskvällen kom, och traktens ungdom samlades till dans, på någon loge, stod glädjen högt i tak, och Marta var alltid bland dem som gladast svängde om i den hur- tiga polskan.
Men ingen glädje räcker bestan- digt och i all synnerhet inte ung- domsglädjen.
Detta skulle aven Marta snart få erfara.
Framme vid bruket arbetade, bland mariga andra, den unge bok- hållaren Strömer - sedermera natur- och folklivsskildrare.
Jagare och friluftsmänniska, som han var, strövade han p2 alla sina fritider omkring i skog och mark, och det hände inte så sällan att han även deltog i dansen på logen.
Dar träffade han för första gån- gen Marta, ' och han k2nd.e sig genast dragen till den livliga och glada flic- kan, och hoil i sin tur kande en gränslös beundran för den stilige bokhållaren.
Det dröjde inte länge förrän de två allt m.er och mer sökte varandras sällskap och promenader- na i de vackra sommarnätterna blevo allt längre och Iangre, och upprepa- des allt oftare.
Vilka avsikter han från början hade, om han verkligen fattat tycke för den fattiga flickan, eller om det hela endast var en hjärt- lös lek ar svårt att avgöra, nien nar följderna av bekantskapen blev att Marta skulle bli mor, då ville han inte vara med Iangre, då fann han för gott att genast dra sig ur spelet, och Marta sändes för en tid till slak- tingar i en grannsocken.
Inte kunde han, bokhållarn, gifta sig med den fattiga torparflickan, och han be- hövde det inte heller, han bara mu- tade en annan, en fattig arbetare- pojke, att mot ersättning ta på sig faderskapet, och så fick sedan barn- uppfostringsbidraget utbetalas ge- nom honom, och den lille nyfödde pojken erhöll hans namn.
Det fanns nämligen på den tiden inga lagar till skydd iör .ensamma mödrar och deras barn, och heller inga barna- sarnhallslöshet, ty varje samhallsor- vårdsnamnder, som 3ogo sig an de ganisation kräver underordiiandet olyckliga, då kunde en fattig värn- under en allmanvilja.
Nar anarkisten lös flicka i en dylik situation be- pläderar för kommunismen gör han handlas nästan hur som helst.
sig skyldig till en absolut mots2gelse) Det blev nog inga glada dagar för ty den, som kämpar för individens Marta de som nu kommo.
Så snart fria vilja kan icke i en så viktig del hon kunde måste hon ut att tjana av det mänskliga samh2llslivet som igen, och den lille pojken fick hon ha den ekonomiska ordningen god ' känna med sig, vilket hade till följd ökat en sådan tvångsorganisation, som arbete och minskad lön.
nödvändigt är förknippad med socia- Med åren blev hon gift med en fat- ' lismen eller kon~inunismen, tig skomakare.
Äktenskapet blev Vi socialister ta därför anarkistens kritik med ro.
Vad vi behöva är icke barnlöst och inte heller vidare lyck- ett hemvist för änglar, utan ett sam- ligt.
Sedan hon blivit anka vistades hälle, dar verkliga människor kunna hon i sonens hem, och hon upp- leva i trygghet, frihet och lycka.
Och det ar vår övertygelse, att endast so- nådde en mycket h6g ålder.
Aldrig cialismen kan pa ett radikalt satt lösa yppade hon någonsin själv vem som de problem, som fylla vår tid.
Arbe- var sonens rätte fader, och nar hen- tareklassen har tagit de eviga frihets- nes barnbarn undrande sporde henne ideerna i arv fran gångna tider och varför hon inte gift sig med deras med socialismens förverkligande " riktiga farfarJ ', svarade hon alltid: skola de föras till seger.
Därför strå- " Han ville inte gifta sig med mig la också revolutionens lösenord i eld- innan pojken föddes, och då brydde skrift på våra standar: " Frihet, jam- jag mig inte om honom sedan. "
Einar Furumo.
likhet och brodeerskap! "
Gustav Aström. '
MORGONBRIS 4.
.
Ett kåseri o m den odiidliga.
Jag gick och drev i solskenet på honom på hans plats, om så skulle Strandvägen, Tätt bakom niig pro- behövas?
Men varför sltulle jag inte menerade en välklädd dam tillsam- hälsa, när han inte på något vis skil- mans nied en väninna.
Vårsolen jer sig från alla andra, som gå har?
Jag saktade farten och kom bakom smälte drivorna så att det knastrade i luften omkring och från de barlagda de samtalande.
Jag ville inte ha den gatstenarna steg ett öronb,edövande första vårdagen förstörd för mig.
skrammel, då någoii lastvagn eller Men som jag inte ltunde sakta till- kärra skrällde förbi.
Det forsade i räckligt för att slippa ifrån mina alla rännstenar, nien ingen förargade egna funderingar, fann jag ingen an- sig över de små Översvämningar, som nan ro för dem än att skriva ned det härav förorsakades i gatukorsningar sällsynt egenkära samtalet och foga och kring takrännor.
Det blev ju några kommentarer därtill.
Vems är felet - ursprungligen - äntligen vår!
De urartade stads- borna kände oemotståndligt, hur att samhallsklass och yrke råkat i undret omsvepte dem och en och så bakvänt förhållande till varandra?
annan av storstadslivet fördärvad Hur var det egentligen i den enkla talgoxe i de nakna alléträden filade urtiden?
När den ena grottfamiljen satt i sin håla och höll noga utkik.på på vårsånger för full hals.
De bada unga damerna hade, utan vad den andra och naturligtvis fient- att alls synas intresserade, skarskå- ligt sinnade grottfamiljen förehade.
dat varandras vårdräkter och utbytt Ack, då existerade varken samhalls- tankar om de nya moderna.
De hade klass eller yrke.
Livet var så otroligt hälsat på varannan uniformsklädd enkelt.
Skaffa mat, försvara hålan ung man och en hel rad eleganta och slå ihjäl varje like, som tillaven- dandys i ljusa damasker och arm- tyrs uppehöll sig fiir nara ens egen håla eller jaktmark, föda upp ungar- band.
- Vem var den där?
frågade na och småningom duka under för plötsligt den ena.
Jag kände inte ålderdomen eller nsgon yngres och starkares tillhygge.
igen honom.
- Ah, svarade den andra likgil- Sedan kom man på den ljusa idén tigt, det är han som målar om och att sammansluta sig i byalag och därmed började kul.turens alla s. k. snyggar upp villan till sommaren.
- Jaså - kom det djupt besviket välsignelser sitt insteg i världen.
Ar- - som ser så trevlig ut!
Därpå föll betsfördelningen kom och med den en ny tanke den unga damen in.
- människans första stora och genom Och han går elegant kladd pii seklerna mest seglivade egenskap: strandvägen ...
Och han hälsa p3 högfärden.
Den ensamma grott- dig!
Det må jag säga ...
] ag hade människan kunde ej gärna högfärdas icke halsat igen.
inför sin kvinna.
Hon skulle genast - Vad du är dum.
Vi äro val ha genomskådat honom.
Men s i moderna människor.
Och vem kan snart några stycken flyttat ihop till saga, att han inte ar fullt så chic som gemensamt arbete och skydd, börja- några av våra bekanta.
de högfärden sitt Iiundratusenåriga - Ja, men om någon frågar ...
regemente.
Några dokument från - Naja!
Jag ar val inte sa dum denna gyllene tidsålder finnas visser- att jag ej har svar till hands.
Jag ligen ej, men med kännedom om dc ska saga dig, att om någon annan an Österländska sagornas hjälteskravel du undrat, ' hade nog svaret låtit an- och kvinnotrator, medeltidens stor- norlunda.
Du måtte tro, att jag är trutiga riddare och manhaftigt svän- bra enfaldig.
gande gamla damer, vår tids skryt- - Bli nu inte stött.
Det är ju så samma pojkspolingar och varandra vackert vader i dag, men du får väl till platt intet utskallande farstu- inte undra över min protest.
Vad fruar, så vet man precis, hur hög- tror du tant och Sigurd skulle säga, färden tog sig ut bland nakna ben om de visste, att du hälsar så äIsk- och djurhudar.
värt på en plankstrykare?
Folk och kulturer komma och fara, - Predika inte.
Jag blir snart men högfärden står evigt kvar.
ond.
Tror du inte, jag kali satta Odödliga hållpunkt i tiden forsande ström!
Ingenting rubbar din klipp- grund i människosjälen.
Så länge varje individ måste vara allt åt sig själv och ingen arbetsför- delning inträtt inom byalagen, gick det väl an.
Atminstone hade man ej så vidsträckta fält för högfärden att breda ut sig över.
Man skröt av sin styrka, sin avkomma, hur många björnar eller bufflar man fällt och kvinnorna pöste inbördes över sina karlar, barn, halsband av vildsvins- tänder och vad de nu kunde ha för ting att yvas över.
Så kon1 arbetsfördelningen inom byalagen och med den dels över- och underklass, dels underklassens alla yrken och sysselsättningar, dar hög- färden överallt blev basis och ut- gångspunkt.
Vi1 ket rikt verksam- hetsfält!
Krigsfångar och kvinnor måste ar- beta.
Var lugn för att de stirrade dolskt under lugg på de jagande, plundrande herrarna, som sutto odugliga och överlägsna endast med våldets rätt på sina bekväma platser i det dåtida samhället.
Hur ha icke brinnande .sjalar och klara huvuden sökt ratta på missför- hållandena!
Och alla sociala marty- rer!
' !Men det hjälper inte.
Innerst inne i varenda en av oss sitter den odödliga högfärden och hångrinar åt deras ansträngningar.
Den där unge mannen på Strand- vägen - som säkert tillhörde de skickliga inom sitt yrke - varför yv- des han ej över sin yrkesskicklighet istället för att ta emot nedlåtande hälsningar av en liten, tom kladstolla, och tro sig erkänd av en överklass, vars erkännande inte är vart en tim- penning ens.
, Jo, högfardsdjavulen förvred hans syn på vad är väsent- ligt och vad inte är d,et.
Och vad hjälper att en bild ar lockande och skön, nar vi alltid se genom vanstal- lande glasögon?
Sederna förändras, förmildras, man humaniserar allt.
Fördomar och klasskillnader gå upp i rök och för- svinna, heter det.
Människovärdet går före börd och rikedom.
0, ja!
Det vet varenda barnunge snart.
Allt blir bättre, allt förändras ehuru ge- nom kriser, mörker och återfall.
Men på högfardsdjavulen biter inte den nya andan.
Han ar sig lik sedan hundratusen år och så länge han finns komma man och kvinnor att se sitt varde endast med " socialt högre- ståendes " ögon.
Den unga token på strandvägen!
Jag drev framåt i det stekande sol- skenet och retade mig åt mänsklig- '
MORGONBRIS 6 heten.
Mest dock över oss kvinnor, som ej komma med ett förnuftigt ord, utan falla offer för precis samma Iöj- liga lilla högfärdsdjävul.
Då mötte jag en bekant.
- Vad du ser missbelåten ut, sade hon.
Vad är det för fel?
Jag utöste min förargelse över da- gens upplevelse och mina egna fun- deringar, över yrkets felaktiga stall- ning i samhället.
Därefter över ordet och begreppet sarnhallsstallning och en hel: del annat i samband med yrkesutövare.
- Vad du ar tokig, sade hon se- dan jag äntligen tystnat.
Låt oss för guds skull behålla högfarden.
Det ar ju det enda som väsentligt skiljer L. ö. oss från djuren!
Tidens läkarbok som nu föreligger i sitt andra häfte, tycks väsentligt skilja sig från före- gående läkarböcker, både i fråga om koncentration på det mer väsentliga och i vederhäftig framställning av hittills kända erfarenheter och fakta, åtminstone så långt so111 en icke fackman kan bedöma.
Det torde behöva påpekas, att det ej alltid ar så Önskvärt att allehanda läkarböcker spridas ibland allmän- heten, som ofta av desamma ta mer skada an gagn.
Rent psykologiskt .ar det ofta så, att laser man i en läkarbok nar man tror sig iakttaga någon sjukdom i de kroppsliga organen, framför allt på hjart- och bröstsjukdomarnas om- råde, så verkar denna läsning ofta nedslående och depressionerar den l i s a n d e s tanke- och känsloliv, vilket gör att ofarliga syrnto~m, genom tan- kens koncentrerande p2 desamma, efter någon tid kunna bliva allvarliga och bita sig fast inom organismen.
Ty det ar ingenting, som i vissa fall, har så stor inverkan, som fruktan och rädsla rent psykologiskt har att förbereda organismen för sjukdomar.
Ett friskt och sunt tanke- och känsloliv ar därför en viktig betin- gelse i kampen mot ohälsa.
.
Men om å ena sidan läkarboken kan ha menliga följder, rent psyko- logiskt sett, så kan den aven verka till skada genom att man vid farliga, organiska sjukdomar, till följd av läkarbokens studium, försummar att söka läkare i tid.
Knut Kjellberg brukade ofta vid (Forts. fr. sid.
1.)
sina medicinska föreläsningar saga, att det första man borde göra nar hör till vårdandet av liv och befram- man kom hem var att bränna sina jande av de.
sunda utvecklingsmöj- Iakarböcker, om man tilläventyrs var ligheterna.
Flera av kongressens beslut vittna härom.
Men vi ha i besittning av sådana.
Dessa erinringar har med avsikt många stora problem att brottas med givits har i förbigående, för att göra och vi f å in ' te draga oss undan och möjligen ivriga läsare av allehanda mena, att vi som kvinnor inte kunna läkarböcker - ty sådana " förl3sta " förstå eller det skulle vara obehöv- personer finnas - uppmärksamma ligt för partiet att vi ak.tivt deltaga på olägenheter som kunna uppstå och föra fram våra meningar.
En sådan stallning ha vi inte rätt genom för mycket studium av den att intaga.
Partiets alla organ må- sortens litteratur.
Den av Tidens förlag nu påbör- ste vara friska och verksamma, ty jade läkarboken kommer att byggas det ar styrkan att alla bidraga med på nyaste rön och erfarenheter och sina meningar och sitt arbete.
Upp- redigeras, under medverkan av ett slutningen i massa kan ha sin mis- stort antal specialister, av en fram- sion att fylla, men j ~ i större partiet stående läkare, varför den torde få blir och ju fler uppgifter det får att ett vida mer tillförlitligt innehåll än lösa, desto nödvändigare ar det att alla äldre, f ö r u t utgivna Iskarböcker dess medlemmar äro individer, soni t a n k a och h a v a s t a r k rattf ardighets- har i landet.
Det nu utkomna andra häftet inne- känsla som de giva uttiyck At.
Vår uppgift till valen ar också a t t haller bland annat, om förkylnings- sjukdomar, bröstsjukdomar av olika låta detta sinne behärska oss och slag etc., varvid stor vikt lägges vid gör det så, da förbereda vi, oss re- att förekomma sjukdomar och dispo- dan nu till att särskilt upplysa våra medsystrar om socialismens mål och sition för desamma.
Priset: 85 öre pr st. för.
c:a 20 st. dess möjligheter till förverkligande.
S. v. V. minst 32-sidiga .häften.
" Mangen äger icke det hus, i vilket han bor, icke en fotsbredd jord, intet, utom något lösöre.
Men det finns ett annat slag av tillägnelse än det genom köpebrev och kontrakt.
Man kan vandra genom socknar och hela härader och i sig till omistlig besittning upptaga skogar, gardar, vägar, backar, ytornas sänkningar och höjningar, linjernas mjuka spel.
Var som helst kan man insamla skatter.
Himlens ljusa leende, vindens friskhet och faglarnas sang tillhöra den som uppfangas dem.
Utan ägodelar behöva vi icke leva i en så oändligt rik värld.
Var och en, som kan se och minnas, kan förvärva sig ett större och verkligare livsmaterial än den mäktigaste jorddrott.
Lär dig att göra till ditt det som du icke äger!
Allt som vi verkligen sett och upp- levat ar var tillh.örighet, och, det i minst lika hög grad, som om det vore var borger- (Ur Personlig kultur.
Av C.
Lambek.)
liga egendom. "
.
MORGONBRIS 6 Varför kvinnorna hira deltaga i arbetarrörelser.
Ur tidningen Folket ha vi hämtat följande maningsord till kvinnorna.
Bland kvinnorna ha en allt för stor del hållit sig passiva nar det gallt ar- betareklassens kamp för battre so- ciala förhallanden.
De ha oftast re- sonerat som så: det angår icke oss så mycket, det överlåta vi at mannen, det får bli deras sak att klara upp de sociala striderna och missförhållan- dena!
Så har det resonerats.
Men glädjande nog börja aven kvinnorna inse sin oumbärlighet i den sociala kampen.
Och de äro oumbärliga.
Låt oss blott icke, varken.
gifta eller ogifta komma med några ur- säkter för att vi försöka hålla oss undan.
- Jag kan icke gå på möten, föredrag eller kurser, jag ar så upp- tagen hemma ...
Jag kan icke kamma ifrån för barnens skull, de kunna icke lämnas at sig själva.
.
.
Jag känner det så val, barnen som man älskar.
Dessa små hjälplösa varelser, maste man agna den största omsorg.
Det ar återigen just för barnens, iBr det uppväxande slaktets skull, som kvinorna böra vara med och del- taga i kunskapstörstandet och den sociala kampen.
Men förutsättningen för att de skola kunna uträtta något ar att de duktigöra sig själva och på så satt i en för arbetareklassen gynn- sam riktning inverka p3 det upp- växande slaktet.
Och finns det vilja, finns det råd aven för detta, om än.
vansklighe- terna äro stora.
Arbetarehustrun har i allmänhet ingen jungfru att överlåta barnen till.
Att taga dem med går heller inte all- tid för sig, åtminstone icke da det galler aftonkurser eller möten, dar lokalerna gärna äro fyllda med to- baksrök.
Och för övrigt böra barn gå till sangs tidigt och på en bestämd tid.
Det kunde då mycket val tankas att man träffar en överenskommelse med sympatiserande kvinnor i sam- ina hus eller i närheten, sa att man åtager sig att tillse barnen för var- andra.
Det ar aven nödvandigt, ifall barn- antalet hotar att bli för stort att hustrun och mannen allvarligt dryfta detta spörsmål.
Ty har galler icke allenast dem själva, men hela arbe- tareklassens intressen.
Jag tror nu icke på att arbetareklassens kvinnor Från Partikongressen.
" Tiden går och vi följa med ", och händelserna, hur m.arkailta de an äro, måste aven lyda denna lag.
Det var länge sed.an vi voro sam- lade till kongress inom soc.-,dem.
partiet, varför, det måste vi medge, partikohgr essen var, om inte efter- längtlad, så dock .mot,sedd med vi,sss förvantningar.
Under fyra år kan handa mycket, aven i det lugna Sverge och otvivela.ktigt har det aven hänt en hel del, som maste som erfarenhet laggas till grund för kommande arbete.
Dit var miinga viktiga beslut som fattades för det organi~atorislca arbetet, och kanske i 2nnu högre grad för det som, anger partiets 1rampstallnj.ng i politiken.
Allt är sh utförligt refererat i par- tipressen, att varje intresserad kan få del av ~lcongressens arbsete och bc- slut.
Vi vilja endast nämna, .att vid Idelinla aklongress var det åtmin- stone sex levinilor med som ombud, alla tillhöraude kviiinof örbundet.
Det ar ju inte något epokgörande, men dock e t t litet framsteg.
En kvinna blev vald i partistyrelseii, nämligen Olivia Nordgren och till suppleant Agnes Stiderqvist.
Till första suppleant i V. U. valdes Signe Vessman.
Hinr, sparsamt ä11 kvinu0rn.a har, kommit med som representanter, s &amp; kommer det dock att gliidja m h g a och lätta upp arbetet, ty likntijdhe- ten för organisationsarbetet bland kviniilorna kanske kan skingras .ge- nom denna kongressens stallning.
Ett boeslut som i hög grad pekar på s a d kongressen ansåg nödvändigt i det kommande agitationsarbetet vaar dess understrykande av punkt 8 i d-en " handledning f ör soci.ald,emo- kratiska arbetarepartiets organisa- tionsarbete ", som antogs under 1923 års konferens: med ledarna för partidistriktens organisationsarbete och som har följande lydelse: " Organisationsarbetet bland kvin- norna.
Distriktnen och arbetarek kommuner- na måste ägna organisationsarbete t bland kvinnorna betydligt större uppmirlisamhet än hittills.
Nar agitationen ordnas f ö r Bildoandet .av kvinnoklubbar, böra distri.1cten och arbetarekommi~nerna icke endas t moraliskt utan också ekon.omislit stödja iiei~samnia.
D0e böra ordna mötena för bildandet av kvinno- k1ubba.r.
På sådana platser, - dii.r föratsättningarna äro små för bil- dandet av lcl~~bba.r, skol-a kommu- nerna ordna kurser i föreiiing~lr~n- skap för ett ' mindretal kvinnor, som p % så satt kunna bli intre.sserade och diig1ig.a att ställa sig i ledningen för en klubb.
Det ar .sard#el.es viktigt, att det be- drives ett intensivt socialistislct upp- lysningsarbete ablalid .kvinnorna, se- dan de blivit politiskt likstallda med mannen. "
Med påpekande av detta uttalan- de och kongress-ens hållning i övrigt, dar det inte förekom något som helst .av misstro eller missljud mi&gt;t 1cvinnorn.a~ organisationer, skall helt visst vårt agitatiorisarbaete tippfat- tas med större sympati från man- nens sida ute i bygderna och var önskan främjas att f % axb.etets man och kvinnor i l h g t stöme utstraclr- ning förstiiende för a t t d.et ar det g e m e n s # a m a arbetet inom so- cialdemokratin som skall föra arbe- tareklassen framåt till battre livsbe- tingelser.
S. V. och man i allmänhet önska sig en Sprid Morgonbris!
allt för stor barnskara.
Förutom att en stor barnskara försvårar försörj- ningsmöjligheterna och försv&amp;-ar Ingen klubbmedlem får vara over &amp; uppfostran, försvagas aven kvinnans sam vare sig det galler agitationen för personliga utveckling,, därav det so- klubben eller ~ ~ ~ ciala intressef slappnar.
Detta måste återigen inverka på barnen.
Eva.
~ ~
MORGONBRIS 7 Kvinnoproblem och livsideal.
(Forts. fr. n:r 4.)
II.
, österrikiskan Rosa !Mayreder be- rättar i förordet till sin bok " Sexua- litet och kultur ", att de flesta av essayerna i detta arbete vor0 skrivna redan före krigsutbrottet.
Detta ä r orsaken till att hon ser på vår gamla kultur jämförelsevis optimistiskt.
Ro- s a Mayreder har i sin sista bok tagit sikte på problemet, vad kvinnan en- ligt sin natur bör vara, och söker .giva en Iösning på detta problem .. I det väsentliga bygger Rosa May- reder på samma synpunkter som Gina Lombroso-Ferrero.
Hon säger: ' " Utgångspunkten för al4 olikhet: mellan könen ar den ojämna fördel- ningen av fortplantningens uppgif- ter.
Den betungar det kvinnliga slak- tet oproportionierligt i jämförelse med det manliga; å andra sidan för- vägrar den mannen vissheten om organiskt samband med avkomman. "
Men det a r först med kulturens upp- trädande, som olikheten i könens stallning tilltager, och kvinnan som moder slutligen dukar under för mannen som fader.
Nar arbetet spe- cialiseras, och egendomsbegreppet utvecklas, uppstäl1,er mannen an- språk på sin avkomma såsom ägodel och skapar en inrattning, som kan i någon mån försäkra honom visshe- ten om att barnen äro hans.
Det ä r paraktenskapet som uppkommer.
Genom att kvinnan ar bunden Av fortplantningens besvär blir hon, efterhand som kulturen skrider framåt, urståndsatt att följa mannen till det högre arbetets gebit.
Civili- sationen, sådan den vuxit fram ge- nom århundraden, visar aven en en- sidigt manlig karaktär.
Produktivi- tetens överspänning, kravet p å spe- cialisering och minnets överlastning gör den moderna människan till el1 maskin.
Vad som fattas nutidens kultur a r förmågan att lyssna.
Denna förmaga - receptiviteten - hör just till kulturens kvinnliga sida.
Och utan den kan inte ens ett harmoniskt sällskapsliv uppkomma.
" Den mo- derna civilisationens vasen a r man- ligt aven i det hänseendet, att den massvis frambringar medel av alla slag utan att avvakta deras kulturella assimilation, liksom det a r den man- liga organismens natur att slösa frön till övermått, obekymrad om deras möjlighet till utveckling, under det kulturen liknar en kvinnlig organism, som alstrar livets form i långsam växt. "
Vårt andliga livs betänkligaste Iyte a r således inte överdriven feminise- ring utan i stallet överdriven masku- linisering.
Men att kvinnan skulle övertaga de andliga kul turuppgifter- na, medan mannen agnar sig At det grövre civilisationsarbetet, är varken Önskvärt eller praktiskt utförbart.
Då skulle endast kvinnorna bli har- moniska och estetiska uppenbarelser, mannen åter mekaniserade bar ' barer.
Kvinnorna äro genom sin konstitu- tion fysiskt underlägsna mannen och dessutom bundna vid moderskapets uppgifter.
Man lägger därför kvin- norna till last, att de öva ett ham- mande inflytande på framåtsk:ridan- det, att de ha ett långsammare tempo an mannen.
Men just i den kvinnliga konstitutionens underlagsenhet; i dess strängare naturbundenhet ligger en av möjligheterna för återstallan- det av järnvikten i kulturfolkens Iev- nadsvillkor.
" Denna tendens till ut- svävning, sinnlig och andlig, som i allmänhet vidlåder den manliga na- turen,.
har tagit sitt sista uttryck i den moderna civilisationen, kan finna en motvikt i den kvinnliga naturen med dess tendens till avrundning, till samlad ro, till formbuden ordning, vilken rymmer s å värdefulla kultur- element. "
- - - " Först n3r den kvinnliga naturen får verka pA sam- ma områden som den manliga, kan den möjligtvis ernå den begränsande makt som skulle indämma det civilid serade livets ström och avvärja full- ständig översvämning. ' '
- " Skall denna könsdifferens göra sig gallan- de vid en kulturell nygestaltning av livet, kan det ske endast under förut- sättning av könens obetingade so- ciala jamställighet, kvinnornas till- träde till alla manliga yrkesbanor - aven med risk att de till en början, medryckta av det manliga livsjäktets virvel, lida kännbara avbräck i kul- turkvalitet. "
Har ar att marka, att Rosa May- reder ilitar en annan och radikalare standpiinkt an Gino Lombroso.
Båda framhålla mannens och kvinnornas fysiska och psykiska olikhetex, men Gina Lombroso menar, att kvinnan p 3 grund av sin laggning skall be- gränsa sin verksamhetssfar i samhal- let till de speciellt kvinnliga uppgif- terna, under det att Rosa Mayreder vill se kvinnan vid mannens sida p3 alla verksamhetsområden och anser detta nödvändigt som ett motgift mot kulturens fullständiga mekan,isering.
Den sistnämnda förf attarinnan fram- håller aven, vad kvinnorörelsen bety- der för kulturen indirekt, därigenom att den förvandlat kvinnan från sak till person.
Och det ar först nar kvinnan blir en personlighet, som hon f år full möjlighet att göra specifikt kvinnliga inflytelser gällande i den sociala kulturen.
Personlighetsmed- vetandet ar första betingelsen för kvinnokönets sociala likställighet.
Men med personlighetsmedvetandet följer en av kvinnornas stora uppgif- ter, nämligen bekampandet av de sexuella missförhållanden, som kul- turmänskligheten lider av.
Prostitu- tionen innebar ett förnekande av den kvinnliga personligheten, ty nar en kvinna mot betalning tjänar som medel att tillfredsställa ett fysiolo- giskt behov, s å gör hon sig själv till sak och drar ner könsförhållandet till den nivå, där kvinnan endast ar vilje- löst verktyg för den manliga över- makten.
iMen inte bara detta gör prostitutionen fördömlig för kvinnor i gemen.
Den innebar aven ett gissel och en fara för alla kvinnor, som agna sig åt makans och moderns uppgifter, d å den ar bärare av smittosamma sjukdomar, som ut- breda sig till avkomman.
Därför bör det ligga i kvinnornas intresse att bekämpa prostitutionen.
Detta ar den ena av kvinnans två stora sociala kulturuppgifter i vår tid.
Den andra stora uppgiften ar kam- pen mot kriget.
Kriget ar, menar förf., inte bara en politisk företeelse, inte bara ett verk av intriger; det a r också en instinktsak.
Genom alla f aser av kulturutvecklingen skulle inte kriget ha kunnat hålla sig, om det bara påtvingats folken av en liten grupp makthavande utan att främjas av människornas instinktliv.
Teore- tiskt sett representerar kriget den absoluta manliga aktivitetens sista och fruktansvärdaste konsekvens.
-- " För kvinnan måste mannisko- liv vara dyrbarare an för mannen, eftersom naturen har betungat henne ensam med de lidanden och svårig- heter dsess tillblivelse kostar. "
Kri- (Forts. a sid.
12.)
-,
MORGONBRIS 8 Från Socialdemokratiska Kvinnoförbundets kongress.
Miina Sillanpaa, dina Lehtokoski.
Inger Kristiansen.
Kongressen öppnades den 3 juni i Sv.
Lakaresallskapets lokal under synnerligen anslående former.
Lo- kalen var prydd med vita och röda fanor och standar från avdelningar- na och bland de nittio ombuden rådde den basta stamning.
Många gäster hade aven iiifunnit sig och med högtidlighet halsades gästerna från grannländerna Finland och Norge, som låtit sig representeras av " fru Miina Sillanpaa, ordf. i finska kvinnoförbundet, och en av pionja- rerna inom det norska socialderno- kratiska partiet, fru Kristiansen.
Dessutom hade den finska socialde- mokratiska 1antd.agsgruppen sant en av sina tolv kvinnliga medlemmar, fru Aino Lehtokoski.
Svenska socialdemokratiska parti- styrelsen företräddes av hrr Rickard Sandler och Ernst Eriksson och det socialdeinokratiska ungdomsförbun- det av hr Rickard Lindström.
Vidare märktes bland de inbjudna sekrete- raren i Kooperativa kvinnogillesför- bundet fröken Agnes Jonsson, fru Lennholm, företradandle de kvinnli- g a fackorganisationerna samt frtiar- na Agnes Söderqvist, Nelly Thuring, Maja Björkman-Broberg och Sigrid Lundin.
Högtidligheten inleddes med mu- sik, varefter skådespelerskan fröken Jessie Wessel på sitt betagande satt reciterade K.
J. Gabrielssons " Skulle jag glömnia, jag? "
samt Viktor Ryd- bergs " Klockorna ".
Förbundets ordförande, fru Signe Vessrnan, halsade gäster och ombud val komna, varvid hon erinrade om de mest markanta sociala och politiska händelserna under de förflutna fyra Areri, förbundets arbete, saval det inre skolningsarbetet som dess aktioner utAt, och betonade förbundets vilja till samarbete och samförstålid med partiet och uttalade den förhoppningen, att denna kongress skulle göra lin mer klart nödvändigheten av kvinnornas del- tagande i partiarbetet - icke minst för mannen, som pit mariga håll fela just i detta avseende.
kommer att bli, därom kan jag ingenting profetera, men det ar icke tu tal om att icke en hel rad fragor förefalla att ligga kvinnorna närmast.
Personligen ber jag att få ge uttryck för den kätterska ön- skan: Måtte kvinnorna i sin politiska gar- iiing icke bli alltför lika oss man.
J a g tanker närmast pil den frågan, som skall dominera i den förestaende valstriden, nämligen militarfrågan.
Jag tillhör de visst icke f 3 man, som vänta att kvinnor- na skola åvägabringa en avgörande vand- ning i sakernas läge.
De naturliga freds- instinkterna hos kvinnorna maste ' mobi- lisera dem till ett niassdeltagande i valet.
Det ar helt säkert icke för mycket sagt att kvinnornas deltagande ko.mmer att f &amp; en absolut avgörande betydelse.
Har star det och viiger hur det skall gå att skapa fram en socialdemokratisk majori- tet i andra kammaren, utan vi !ken det icke finns den erforderliga fasta grunden för ett effektivt reformarbete.
Liksom man- nen i de borgerliga kretsarna äro livligare i sitt intresse för valen an arbetarna, ä r o de borgerliga kvinnorna aktivare valdel- tagare a n arbetarekvinnorna.
Kunde emellertid samma intresse vinnas inom arbetarekvinnornas kretsar, komme av-.
görandet att falla för.
en socialdemokra- tisk andra kammarmajoritet.
Men en stor rörelses framtid ar natur- ligtvis icke given med den yttre fram- gången, utan rörelsen miste aga en inre soliditet.
Med hänsyn till detta ä r det mycket glädjande att erfara det allt star- kare bildningsarbetet inom arbetarerörel- sen.
Som representant för A.
B. F. har.
jag alldeles särskild anledning att ut- trycka niin glädje över att intresset för det inre skolningsarbetet aven ar i stigan- de inom kvinnoorganisationerna.
Till kongressen hade ingatt tele- gram från motsvarande kvinnoorga- nisationer i Holland, Österrike) Tysk- land och England sanit från social- demokratiska partistyrelsen i Dan- mark.
Sedan dessa valgångsönsk- ningar delgivits kongressen framför- de .hr Sandler partistyrelsens hals- ning till kongressen.
Hr Sandler påpekade, att valet av tid- punkten för kvinnokorigressen sa att den kommit omedelbart före den stora parti- kongressen naturligtvis förestavats av vissa praktiska skal, men hr Sandler sade sig i detta aven se ett uttryck för Itvinno- förbundets önskan om sin nara anslutning till partiet.
" Jag tar det som en marke- rad solidaritetsförklaring, vilken jag kvitterar med att betyga partistyrelsens glädje att se de socialdemokratiska kvinnoorganisationerna vaxa i styrka och målme.dvetenhet.
Jag kan glädja de nar- varande med att siffran för partiets kvinn- liga medlemmar uppgAr till 20,000 och jag önskar att denna respektabla siffra ytterligare måtte snabbt viixa.
Vi stå ju inför en valstrid, som blir politiskt avgörande för år framåt.
Kvin- norna ha redan gjort sin eiitré i det poli- tiska livet.
Det blir alltsa en repetitions- övning i höst, i vilken vi hoppas att det skall bli ett livligt deltagande - icke en- bart av kvinnorna utan aven av mannen, som visst icke fela så litet vid fullgöran- det av ifrågavarande medborgerliga plikt.
Hur kvinnans insats, i det politiska livet Härefter talade lantdagsledamoten fru Mina Sillanpaa, som vi kanna och högt vardera sedan långa tider- tillbaka och vars tal mottogs med starka applåder.
Hon framförde Finska soc.-dem.
kvinnoförbundets halsning och g a v '
Kongressen i arbeste.
en resumé över händelserna inom arbetarerörelsen i Finland under de sista åren.
Genom inbördeskriget förlorade vi en stor del av våra inom partiet skolade ve- teraner.
Detsamma var fallet aven med den socialdemokratiska kvinnorörelsen.
En del partikamrater stupade i kriget, andra flydde till Ryssland och flera kom- mo för långa tider i fängelser.
Att arbe- tet d a kändes svart, ja, nästan omöjligt att fortsatta, ar ju naturligt da man tän- ker sig att återstoden av arbetarepartiet splittrades i tvenne grupper, socialde- mokrater och kommunister.
All den bit- terhet och det lidande inbördeskriget lam- nat efter sig hade berett god jordman för kommunismens spridning i Finland.
Dess- utom utövades ivrig agitation från ryskt hall i samma syfte.
Att ej socialdemokra- terna genast ingrepo med järnhand mot kommunismens spridning var ett stort misstag.
En följsd harm blev att kommu- nisterna omhandertogo hela fackorgani- sationen och samma öde skulle aven kvinnoförbundet gått till mötes, om vi ej genom ivrig upplysningsverksamhet kun- nat avhAlla en stor del av föreningarna från att sluta sig till kommunisterna.
Kommunisterna berövade oss aven Kvin- noförbundets tidning Tejölaisnainen (Ar- betarekvinnan) och dess kontanter, cirka 15,000 finska mark, men nämnda tidning existerar ej mera.
Var verksamhet har trots alla stora motgångar varit fram- gångsrik och välsignelsebringande i tal- rika arbetareled.
Det praktiska livet har övertygat oss om, att endast sociald.enio- kratiskt arbete bringar oss lycka och framgång i de förhållanden vi nu leva i vart land.
Den kommunistiska kvinno- föreningen har enligt kommunisternas eget beslut såsom obehövlig upphört.
rörelsen har sålun- Den kon~n~unistiska da visat sig kunna endast söndersplittra och tillintetgöra allt det arbete det soc.- dem.
partiet under åratal uppbyggt.
Re- sultatet synes tydligt redan däri, att kommunistiska partiet ej fått en enda kvinnlig representant till riksdagen detta är.
Vårt svåra arbete har betydligt förbatt- rats genom att fraii fangelsen Atervan- dande kamrater återförenat sig med oss samt blivit den soc.-dem.
fanan trogna.
S.
D.
K. F. startade en ny tidskrift ' rone- ritaf (Kamraten), som utkommer två.
gan- ger månatligen och underhålles av för- bundet.
Det S.
D.
K. F. har tvenne sta- digvarande tjänstemän, en sekreterare samt en ekonom.
Dessutom har förbun- det beständigt i sin tjänst en agitator.
Lantdagsledamoten fru Aino Leh- tokoski, en liten stilla och sympatisk finska besvarade ordförandens hals- ning med följande ord: Ärade svenska kamrater!
Av den finska socialdemokratiska riks- dagsgruppens kvinnliga medlemmar har mig anförtrotts det angenäma uppdraget att uttala våra kamratliga hälsningar samt tillönska kongressen lycka i dess ar- bete.
Det a r första gången Finlands kvinnliga socialdemokratiska riskdags- representanter äro i tillfälle sanda repre- sentanter till någon av edra kongresser.
Det känns därför, som om ett fastare samarbete och en starkare känsla av kamratskap komme att uppstå och det hoppas vi dar, på andra sidan om Bottni- ska viken, av allt vart hjärta.
Vi hoppas det därför, att vi socialdemokratiska ar- betarekvinnor hava sil mycket gemeri- samt.
Det socialistiska arbetet ar ju iri- riktat pa att skapa ett nytt samhälle, som tillförsäkrar alla bröd och ratt.
Detta viktiga strävande har också den finländska socialdemokratiska riksdags- gruppen sökt befordra.
Härvid hava de jämförelsevis talrika kvinnliga represen- tanterna försökt f A till stand förbattrin.
gar i arbetareklassens bildningsförl~ållail- den samt framför allt arbetat på att skapa skydd at arbetarekvinnorna, arbe- tareungdomeii och arbetarebarnen, mot kapitalismens fördarvbringanae verknin- gar.
Särskild uppmärksamhet har aven fasts vid befastandet av förbudslagen och förbattrandet av bostadsförhAllandena.
Detta arbete har ofta, särskilt under de senaste åren, varit mycket svart.
Med- borgarkriget och dess grymma efterspel förstörde tusentals arbetarehem och gav upphov till en har av adertontusen för- äldralösa arbetarebarn.
Trots svarighe-
10 e ' terna har det gatt framåt, om an mycket återstar att göra.
Vad sedan de socialdemokratiska kvin- nornas representation i riksdagen betraf- far, så ha.r den varit ganska betydande Enda från den första enkammarens da- gar.
I den senaste riksdagen hade vi elva av partiets femtiotre platser.
Nu hava vi tolv platser av partiets sextio.
Vad de andra partiernas kvinnliga representation beträffar, så ma det namnas, att det i den nuvarande kommunistiska riksdagsgrup- pen icke finnes en enda kvinna.
Det samma ar fallet med svenska folkpartiet och agrarförbundet.
Samlingspartiet har fyra och framstegspartiet en kvinnlig representant.
Också i denna fraga har jämlikheten bäst tillgodosetts av det so- cialdemokratiska partiet.
Som jambördi- ga arbetskamrater saval i riksdagen som i utskottet hava de socialdemokratiska: iksdagskvinnorna verkat för att bereda proletariatet ' battre livsvillkor än det hit- tills haft.
Ärade svenska kamrater!
Jag ar saker därpa, att ni här arbeta för förverkligan- det av samma mal, om an med större för- maga och med kunskapsrikare skaror an vi därborta, varför också Edert arbete varit rikare p &amp; frukter an hos oss.
Jag uttalar ännu en gång var halsning och önskar edert betydelsefulla arbete all f ramgang.
MA kamratskap och samhö- righetskänslan emellan de bada länder- nas socialdemokratiska kvinnor växa och befästas.
Fru Kristiansen, ordf. för Norges socialdemokratiska kvinnoförbund, ar en ledig och medryckande ta- larinna.
Hon gav i stora linjer en överblick av slitningarna och stridigheterna inom den norska arbetarerörelsen allt sedan 1909 och fram till den genom kommunisterna åstadkomna klyvningen.
" Vi kvinnor - sade fru Cristensen - kände det oerhört bittert att gå ut ur den organisation vi under a r varit med om att bygga upp, men vi äro i dag glada att vi handlade som vi gjorde och ej uppgav0 våra ideal.
Det 1922 startade socialdemokratiska kvinnoförbundet vaxer stadigt och har nu.
1,600-1,700 medlemmar.
Fröken Agnes Jonsson framförde en hälsning fran de kooperativa kvinnogille- na, framhållande hur mycket svarare ar- betarekvinnornas samhälliga arbete stal- ler s i g i jämförelse med andra klassers kvinnor, som aga kunskaper och mera tryggad ekonomi.
Hr Rickard Lindström, ordf. för Soc.-dem.
ungdomsförbundet, Framhöll den stora likhet och därmed aven det starka saniband beträffande de- ras grunduppgift, som förefinnes mellan kvinnoförbuiidet och ungdomsförbundet.
Det a r ju så, att de inrikta sig på att vara den stora rörelsens kärna.
De söka till- föra partiet styrka.
För ungdomsförbun- det galler det alltsa att gripa tag i ungdo- men för att därmed säkerställa tillflödet av ny kraft till moderorganisationen.
Bland ungdomsförbundets 17,000 med- lemmar finns ett stort antal kvinnliga medlemmar.
Vi hoppas kunna uppfostra dessa att en g&amp;ng kunna överlämnas till kvinnoförbundet och partiet till medver- kan vid uppfyllandet av de sfora social- demokratiska uppgif terna.
MORGONBRIS Haref ter förklarades kongressen öppnad och började dess förhand- lingar med utseende av funktiona- rerna.
Till att leda kongressens förhand- lingar utsågos fruarna Agnes Söder- qvist och Sigrid Lundin samt till se- kreterare fruarna Svensson-Agren, Eski.lstuna, Anna Kall, Sparreholm, Hulda Flood, Uppsala och Jenny Larsson, Stockholm.
Sedan styrelse- och revisionsberättelser granskats och godkänts slöts dagens förhand- lingar och företogs en utflykt till Saltsjöbaden med båt för att ombu- den skulle bli i tillfälle att se något av Stockholms skärgård.
Efter fram- komsteri tågade allesammans ome- delbart till den en halvtimme därifrån belägna Neglinge Folkets Hus, dar ett väldigt kaffebord väntade, på vil- ket tronade ett par väldiga spette- kakor skänkta av kamraterna Ida Rosenqvist, Hälsingborg och Anna Ljungqvist, Ahus.
Under festlig stämning förflöt aftonen med tal av Agda östlund, deklamation av Sigrid Karlsson, Marta Larsson och Anna Ekberg Akesson.
Under de följande dagarna arbe- tade kongressen under högtryck till långt inpå natten.
Att referera för- handlingarna skulle taga hela Mor- gonbris utrymme i anspråk och då det finnes stora utsikter för att pro- tokollen snart bliva tryckta, så in- skränka vi oss till omnämnande av endast en del.
Till behandling förelåg fragan om institutions-, agitations- och bild- ningsarbetet.
I sistnämnda fråga an- togs följande uttalande: " Kongressen uttalar sin livliga anslut-.
ning till upplaggandet av en fond till ut- delandet av stipendier bland medlemniar- na för genorngaende av folkhögskolekurs vid Brunnsvik eller annan folkhögskola.
" Att söka få mindre avgift till partiet för medlemmarna, som genom kvinno- klubbarna äro kollektivt anslutna, torde icke giva nagon nämnvärd ekonomisk lättnad, da en del av avgiften tillfaller ar- betarekommunerna, och att fa kvinnorna befriade från utgifter till arbetarekommu- nerna medelst kollektivanslutning till par- tiet genom kvinnoförbundet ar omöjligt under nuvarande organisationsformer.
Därigenom skulle ocksa kvinnorna avsäga sig alla rättigheter inom arbetarekommu- nerna, da inga avgifter tillföllo dessa.
Vi böra icke framskapa en särställning för kvinnorna inom partiet, som diskvalifise- rar deras rättigheter.
Men da kontin- gentfragan otvivelaktigt spelar en stor roll i kvninoklubbarnas verksamhet, torde det vara nödvändigt att utreda i vad mån de socialdemokratiska kvinnornas orga- nisationsformer kunna förenklas och ut-.
gifterna minskas, varför, den blivande förbundsstyrelsen får i uppdrag att utreda d.enna fråga och utarbeta ett förslag att utsändas för behandling i avdelningarna. "
Kongressen tar stallning till frdgan o m ank.epensionering.
Från Bjuv och Eskilstuna klubbar förelåg0 motioner om Atgarder för ett snart realiserande av ankepensio- neringen.
Fröken Lindhagen erinrade i ett inled- l ii ng san förande om riksdagens beslut i barnavArdslagstiftningsfrZigan härom da- gen och yttrade i temperamentsfulla ord, att hon trodde det berodde pA de social- demokratiska kvinnorna, om det nu ant- ligen skall bli understöd till ankor, vilket Danmark haft s a länge och till s a allmän tillfredsställelse.
Kvinnorna få ej slå sig till ro med detta, att riksdagen uttalat sig för en utredning av frågan, utan nu galler det att passa p &amp; då friigan kommer p &amp; remiss till olika myndigheter och insti- tutioner.
Tal.
påpekade hur en sadan fråga kan ga igenom t. ex. fattigvårdssty- relserna med resultat att, det förklaras ej föreligga nagot behov av den ifragasatta Atgarden.
Visar det sig, att en sadan fat- tigvårdsmyndigheternas förklaring blir avgörande, måste socialdemokraterna saga ifrån, att dessa myndigheter ej f &amp; bli ensambestammande.
Tal.
slöt sitt an- förande med en livlig uppmaning till kvinnorna att uppmärksamma frågan i Tillskottens storlek till fonden skola vara de nämnder de sitta med.
frivilliga men obligatoriskt för varje av- delning att insända till förbundet minst 5 kr.
pr Ar till densamma.
Avensa ger kongressen förbundsstyrelsen i uppdrag att på lämpligt satt försöka väcka med- lemmarnas intresse för genorngaende av folkhögskolekurser. "
Fru Maja Björknian-Broberg framhöll, att man nu allmänt i utlandet söker lösa denna barnavardsfraga mindre ensidigt, i det man aven tar hänsyn till änklingars barn.
De ensamma fädernas lott a r ej heller sällan mycket bekymmersam.
Fruarna Agnes Söderqvist och Kristina Ekb.erg förklarade, hur ett spörsmal av ifrågavarande art ute på remiss i fattig- vardsstyrelserna behandlas.
Ordföranden meddelar, att en skrivelse rörande det eller det ärendet har kommit honom till- handa, varpa han har svarat sil och så.
Äro da ej styrelsens övriga medlemmar tillräckligt uppmarksanima, kan lätt den betydelsefullaste fraga avfärdas sa lätt- vindigt.
Talarinnorna visste det av egen erfarenhet.
Fru Ruth Gustafson betonade, att ar- betarekvinnorna skola förbli trogna sitt program, att all barnavård skall vara skild fran fattigvården.
(Forts. å sid.
13.)
Fragan skall g2 till omröstning i avdelningarna.
Förslag hade väckts att en studie- ledare skulle tillsättas att organisera och leda upplysningsarbetet inom förbundet.
Detta förslag remittera- des till den blivande förbundsstyrel- sen för utredning.
Diskussionen om minskade för- eningsavgifter resulterade i instam- mande i förbundsstyrelsens utta- lande: '
Av A n n a B j ö r k m a n.
Det var den sista sommardagen före det ntora regnet.
Htht liknade den - niest.
T y himlen flammade hjartbla.
Oeh solskenet föll klart 0c.h skarpt genom den * unna rymden.
Luften kylig, nästan isig ' men härligt stark a t t dricka.
Diet kom sig val a v vinden, som stormade - ohejdad över vidderna, tills den nadde stramhkogen.
På e t t molnlöst faste fanns intet a t t jaga.
Men i sn %rskogen härjade den, bland eket, soni anno lyste fiirskt grönt, med furorna, som knakade och suckad.e under allmakts- härskarns h %rda tuktan.
Neri all denna, jordiska d v ä r g d i t drunknade i rymdens niaktiga sorl.
Annars var luften tom.
Ingen fagel tordes rida den vinden.
Blott vildikani- nerna vidhöll0 orubbligt sitt obarmhar- tiga förstörelsearbete.
Skyddade och o:be- kymrade grävde de vid tradens rötter.
Utom en och annan, som firade söndag, lag och slick.adoe solsken r a t t över stigen, vilken knappt märkbar s1ingrad.e mellan hedkulliarnia.
H e d k u l l m a, som ännu knappt skiftade mot den stora rodnande fägring, vilken väntade dem om n %gra knappa veckor.
Jled ett blev det så slut med djurens helg.
Vilatkaninerna, arbetar-e och sön- dagsfirare, vadrad.e till, klippte med öro- nen och försviinno %eskedligt till sina ha- lor eller hastade i språng över kullarna.
Den rflyende, buktande ryggen följde sandvagornas ooh blev borta bland skyd- dnn&amp;e sn %r.
T y varje knyst bars skarpt och klart genom den tunna luften.
Sanden hade skrikit under steg.
Det var manskan, skogens och hedens och sandens herre, som stört und,ersåtarnas fred.
Nu såg nian dem.
E n smärt ung inan, ' smidig ocksh han soni ett djur.
Han kom fran hedvägens ensliga hus.
Vinden drev hans iblbglan- sande svarta hår i testar över pannan mot ögonen.
Obekyinrad .lat han .den spela Civer sitt nakna bruna bröst.
Lemmarnas stark?
skönhet förmgdde de grova byxor- na och den t j o d i a vita skjortan e j dölja.
Flickan vid hans sida blottade frikostigt sin unga fägring.
Blusen var djupt rin- gad kring den, bruna halsen, som.
dock skyldes av .ett virrvar.r, av svart h %r.
qjolen räckte knappt till d.e finvuxna knän a.
Nu hade de nått kulltoppens krön.
Oeh där måste de stanna.
söderns .eldiga; barn vor0 de mer mottagliga f ö r skönhet %n de som tagit vidderna i varaktig ibesittning.
Louis Bourgeois: GARD FRAN SILJAN.
Med flickan tryckt t ä t t intill sig visade mår diinman endast svagt blekna, själv purprad av dess brand.
gossen p5 landskapets fagring.
Sådan vilar bygden, när)) daladyggenJ ' De unga vandse sig m.ot mossbygden, fran vars sumpgravar steg sothönsens tagit hedmarken i besittning.
Lammen skrän över hedeibygden, som snart lvpte braka ömkligt.
Ocks % korna l %ta oroliga.
ut i gnistr.ande gula.
falt, vars sken skönt Markens djur trivas ingalunda i detta kalla bad.
bröts av gröna inslag: gårdedungarnas triid.
Den kraftiga bruna handen pekade Heden kan också visa andra bilder.
p % kyrkorna, över vilkas tind ' rande vithet Blott en enda varelse synes obekymrad om takteglet flammade rött.
D.en visade p % jordens drypand.0 väta.
Uppe på hedkul- hur miillevingarna,, obekymrad @ om sabba- len vilar .en ung gosse med armarna kor- ten, svingade sig i raseri för s t o r m ~ ~ ~ ~ s c sade t.
u d e r nacken.
Ljungbädden är dock De vande sig &amp; t fyrsidans uthuggning, mjuk.
NN ha veckorna gått, nu lysa kul- dar havet vi1ad.e salt ocih blatt i sin mak- larna röda om dagen.
tiga vita sandgrav.
* Seglen lockade, bar- Endast skenbar a r hans vila.
Hans kade eller .bart vita.
ögon speja vakna ut i natten,, följ.ande fyr- Men sh vande han sig mot flickan.
Han- Ljusets flamma, vars vandring dock p % daens grqpp blev hett kring hennes skul- hans avstand endast ter sig som en val- dra.
Han s %g p &amp; henne med sin lysande dig skugga över halva himlen.
rivarta blick, och hennes ögon mötte Bans.
Timmarna g&amp;.
Trots a t t hans vana Hastigt följda de stigens slingringar, sö- tiron spänt sig till intensivt lyssnande kande sig till skogens sköte, som vaggat ekönjer han i n t e stegen, hör han inte.
rö- s &amp; minga a l s l ~ a n ~ unga.
e sterna, förrän de ljuda t ä t t vid hans föt- ter.
E n vessla kunde inte krupit snabbare genom ljungen.
Snabbt n %r han kaimrmen Men hedon kan också visa .ett annat an- a v kullen vid yttersta hedhusets gavel, sikte.
Från m,ossma&amp;erna stiger o i t a i och nu undg&amp;r inte hans öga, som spejar kvällningen en vit, v %t dimma, som suddar över randen, hans lyssnande öra.
Han hör en .mansröst tala p å e t t grovt, ut alla linjer.
Luften blir bomdlsmjuk, släpper kneppt e t t ljud genom sin tjocka.
tryggt mal, han hör skratten, flickans töcknighet.
Men undenbart fagert vilar klara klingande mot den mullrande sjalv- landskaqet där, om månen ä]: på fästet.
medvetna basen.
B a n ser h u r det vit- Strålarna förmå knappt triinga genom hyllta karlansiktet (blir rött, då den ange dimdagern.
Markerna h a förbytt sig till mannens annar pressas Jrring flickans e t t mjölkvitt hav, i vilket bed ' husen Mlaa smidiga rygg m h hans mun Egger sig mot hennes.
Hans [blickar följa dem, d % de ssm &amp; tindrande öar, t y ljusen h a tänts bak smyga mot logen, vars dörr stänges.
rutorna.
De sm % %kerlapparnas blygsam- Då fubblade hans fingrar fehenheta ma stackar simma som små klimpar i bic- henytan.
Men vänsterhiialens rodnad för- kring kniven, dar han stod vid den svarta
stängda porten, ooh han förbannade sitt öde, a.tt han inte levde under en tid, da hedens vildman tämligen ostraffat kunde skipa sig nättvisa bland slattens fiende- folk, d &amp; tattarens kniv kunde vällustigt dricka blodet av en främling, som rövade svarta kvinnor.
Nar de ater syntes, när sqeket och kys- sandet äntligen var slut - en lek, som bragte den svarte gossens blod i rykande sjudning, följode han lika ljudlöst främ- lingens vandring över heden.
Knappt hade han behövt smyga, karlen gick där bred och slker.
Aldrig kastade han en blick tillbaka, jordens kraftige son, som myndigt trampar den mark ban a r herre över.
Tattaren följde honom ooks5, när stigen gick över i den tuviga sandvägen, också nCr sandvägen mynnade u t i lands- vägens mjölvit-a m toft.
Tills de niidde bron, under vars m,ossiga valv ån slcum- inade.
J a, sikumrmade, t y .detta var den tredje a v den &amp; tervandande sommaren~s dagar.
Under veckor Ihade regnet ström- mat, vintern faktiskt rått, om ock en grön vinter.
Rymden badade nu i månljus.
På fa- st &amp; lyste nätternas %ärskare stor odi h6g.
Daladyggen hade niåst krypa åter till sin fuktiga hemvist i mossar och vattengra- var.
Med ett stod förföljaren bredvid honom.
E t t krokben sattes, ynglingens fingrar grepo skickligt om den Zallnes strupe, och s å hivades den tunga kroppen över bro- räcket a v e t t par armar, som syntes svikta under sin jattebörda men som # dock radde över den.
E t t qla.sik, e t t skummande a v myclcet vatten och S ' &amp; tystnad, blott sorlet a v forsen.
Strömmen hade tagit den slagne.
Lien ynglingen tog sjalv raoket i e t t djärvt sprang, kom ner cp5 viga fötter i den våta strandleran och sprang langs skum~brädden, följande det ra.sande loppet.
Han passade, a t t inte en ut.strackt träd- ami, en buskgren, kunde l ä m n a faste &amp; t e t t par 1cranip:aktig.t gripande haader, som räcktes efter stöd.
" Hör duJ ', skar hans röst så genom tystnaden,) Jlcan du höra mig, djävel, kan du.
första., a t t, det a r jag, som har dödat dig.
Du d r a fattat, varför du nu ligger dar och sprattlar, tills du dör.
Kan du höra, a t t det var för du rörde ' na niin tös, min tös. ')
ös - ös, ljiid skogens eko.
Annars kun- de ingen röst svara honom.
Arniarna sträcktes ej Iiingre.
Benen följcle mot- ständslöst den vilda strömmen.
E t t stumt svart bylte fördes fram mot öppnare vat- ten, mot havet, som brusade i fjiirran.
(Forts. fr. sid.
7.)
get är det fruktansvärdaste onda, som det mänskliga samhället sllipar med sig genom årttisendena.
Och det står i tragisk motsats till den rno- derna människans intellektuella nivå.
Den för kvinnoslaktet kanske ödes- digraste av krigets följder ar den sexuella tygellösheten, sorn alltid föl- jer med krigstider.
Om alltså kvin- norna besinna sina naturliga och so- ciala uppgifter, måste de obetingat förkasta kriget, avsky det som mänsklighetens fruktansvärdaste gis- sel.
" Om krigets bekämpande för niannen ar en högre hiimanitetens sak - s å betyder det för kvinnan därutöver förutsattn:ingen för att hennes eget kön i dess helhet skall kunna uppnå högre livsmöjligheter. "
Endast om kvinnorna mot de rådan- de manliga värdena satta sina egna, frAn den naturgivna olikheten ut- gående, komma de att med sitt in- träde i det politiska livet vända ett blad i världshistoriens bok.
I kapitlet " Sexuella livsideal " vi- sar författarinnan, vilken ställning människan under olika kulturepoker intagit till sexualiteten.
Under anti- kens tidevarv levde människorna i naiv livsbejakelse.
Ande och natur utgjorde d 3 ännu en osplittrad enhet.
Sexualiteten var då ingen kalla till inre konflikter.
Under medeltiden utövade asketismens ande stort infly- tande på kulturmänniskorna.
Sexua- liteten ansågs som något orent och förkastligt.
Den tidens människor levde därför i en slags inre söndring, dar det inte fanns någon möjlighet att förena ande och natur.
De son1 ägde viljekraft nog att unkomma konflikten valde fullständig avhåll- samhet, ty någon annan vag fanns inte.
Nar man försökte genom kär- lek förbinda det övers:innliga med det sinnliga - ande och natur - kom man in i en ny epok, då jamvikts- tillståndet mellan andliga och sinn- liga drifter återställdes i ny gestalt.
Detta har s å småningon1 skett under nyare tider.
Men nutiden, som kom- mer med ett trassel av tendenser, motsägelser och kontraster, förenar alla tre typerna, som i ett riktnings- löst kaos kampa om Överväldet.
" Bejakelse och förnekelse hoprörda, teori och praxis i strid. "
Vägen ur detta kaos ser Rosa Mayreder i det nya äktenskapet.
Med det nya äktenskapet menar hon inte fri kärlek utan ett livsvarigt förhål- lande mellan man och kvinna, dar den individuella kärleken mellan två personer göra dessa.
till en själisk enhet.
Den personlighetsmedvetna kvinnotypen, som skall satta sin pra- gel p å detta äktenskap, har an så länge att bekämpa de gamla kvinno- typerna: " den primitiva enhetens typ ", som inte känner några konflik- ter mellan själ och kropp, därför att den saknar moral, och " söndringens typ ", som betraktar erotiken som någonting syndigt och skamligt, men f atfärdigar den genom sociala och religiösa skäl som något för samhäl- let nödvändigt.
Den förra kvinno- typen representeras i våra dagar av den prostituerade och den senare av den ärbara, borgerliga hustrutypen, som i grunden skams för det erotiska men försonar sig med det av plikt- uppfyllelse.
I det nya äktenskapet) ' Som är helgat av den stora, personli- ga kärleken, förekommer ingen sön- dring mellan kropp och själ, därför att kärleken ar moralens lykta och Vägvisare.
Njutningen ensam kan ej förklara kärlekens makt, och därför kan ave11 den känsla, som gör en man och en kvinna beroende av var- andra, räcka, då den första entuasti- ska förälskelsen a r förbi.
Rosa !Mayreder visar härmed egentligen inte på något nytt.
Hon har endast samlat och på vetenskap- lig-psykologisk grund uttryckt, vad mänsklighetens bästa, både bland män och kvinnor, sedan århundra- den, ja, Artusenden tillbaka, drömt om och sökt ' uppnå.
Men man kan inte undgå att lagga märke till, att hon har en speciellt kvinnlig syn på kärleken, därigenom att hon gör den till en mystisk känsla, en alltomfat- tande makt, varav den enbart sinn- liga kärleken endast ar en liten del.
Kärlekens förverkligande ar för hen- ne " det psykiska livets höga under ".
Och denna höga kärlek, förverkligad i det nya äktenskapet) kan även ut- göra en källa till den mänskliga kul- turens nyfödelse.
Författarinnan talar till sist om kärlekens id6varld såsom den värld, dar manniskova- sendet utvecklar sina underbaraste gåvor och säger om den i de opti- mistiska slutorden: " Och finns det ett vittnesbörd, som borgar för den mänskliga utvecklingens väg till högre existensforn~er, s å ar det denna idevärld. "
(Forts.) SPRID MORGONBRIS!
ANSLUT EDER TILL DEN S0C.- DEM.
KVINNORöRELSEN!
.
.
- Ja, det ser ut så, sade Mikael.
- Kommer du inte ihiig, vad som T v å veteraner.
Härmed vill Ystads soc.-dem.
kvinno- klubb presentera tvil av sina veteraner, vilka oförtrutet varit med sedan klubben bildades den 6 nov.
1899.
Således i 25 år.
Anna Hanson, som fyller 70 Ar den 27 juni, har alltid med intresse arbetat för klubben, men a r nu genom sjukdom för- hindrad att deltaga däri, men följer med intresse klubbens verksamhet.
Fredrika Bengtsson fyllde den S maj Hrkeingliirnr hesiika ibr jordin.
(Översättning ur kap. VIII i Horace G. Hutchinsons .bok The fortnightly club.
Murreys förlag.
London.)
5i Det var ingenting särskilt att göra i himmelen och arkeanglarna vor0 lediga.
Gabriel sade till Mikael: - Har.
du sett till den dar plane- ten, jorden, på sista tiden?
- Nej, svarade Mikael.
Jag har inte sett till den på länge.
Jag skulle tro, det ar en miljon år sedan.
NA- gonting ditåt.
- Ja, jag minns, svarade Gabriel.
Jag tror vi sågo på den tillsammans.
Det var just nära den där nya saken, människan, höll på att utvecklas.
Kommer du ihåg, vi tyckte den var så konstig.
En liten maktlös sak var det, men den kunde uträtta, vad inga andra kunde.
Den kunde planera för framtiden - jag menar göra upp planer och utföra dem.
Mycket mer likt oss an de andra jorde-djuren.
.
.
Så ställde de båda arkeanglarna sina ögon, s i att de skulle kunna be- trakta jorden.
De blevo mållösa av häpnad ..
Efter en stunds tystnad sade Gabriel högtidligt: ' Mikael, det var det.mest besynnerliga jag varit: med om.
Aldrig i mitt liv har jag sett en sådan utveckling på denna eller någon annan planet.
.
.
Och 60 Ar.
Hon har flera a r suttit i styrelsen och haft många andra uppdrag.
Med mycket stort intresse har hon arbetat för klubbens sjukkassa och varit med vid dess bildande.
För deras outtröttliga arbete och goda kamratskap önska vi dem allt gott och sända dem ett varmt tack.
Sekreteraren.
på så kort tid sedan!
Människan ar ju överallt, människan ar ju all- ting!
De övriga djuren a ' ingenting.
Vad!
Det ser ut som om det funnes tusen miljoner människor!
Det ar underbart!
Dessa små v2- relser, dessa små manniskor ha blivit levande andar.
Men nar han så lyssnade, bredde sig ett leende över hela hans anlete.
- .Mikael!
ropade han.
Mikael, lyssna!
Hör du vad dessa man- niskor saga!
De bedja till Gud, att han inte skall vara ond på dem!
Ond - Gud ond!
Och på sådana där små kryp!
Hör bara, vad de säga - är det inte otrdigt?
" Fräls oss, Herre, från din vrede. "
Ah, Mikael, vrede!
Att t a n k a a t t han, som de ändå tyckas förstä är skapa- ren av allt detta - och han slog ut sin väldiga arm och visade på den omätliga rymden - skulle kunna uppröras till vrede över sådana dar små atomer!
Naturligtvis kan han sörja-över dem, röras till deltagande av det lidande de {idraga sig genom sina dårskaper under sitt hårda ar- bete i evolutionens skola på vag till större kunskap - men vrede!
Att tanka sig, att de kunna uppröra ska- paren av allt detta till vrede!
- Vet du vad?
sade Gabriel.
Jag kan tala om vad som snart kommer att hända jorden.
Människorna fort- planta sig alldeles för f x t.
Den kommer.
snart.
att vara överfull.
hände p2 Jupiter?
Först drevo de igenom en lag, att endast friska man- niskor skulle få fortplanta rasen.
Och knappt tusen år senare lagen om mo- ralisk barnalstring, varigenom endast moraliskt friska fingo gifta sig .. På några få generationer hade de gjort sig av med de moraliskt sjuka, all- deles som de tusen år tidigare utro- tat de fysiskt sjuka.
Det var fina typer på Jupiter, innan livet slockna- de dar - nästan änglar.
- Ja, men de skulle aldrig kunnat åstadkomma detta, om de ej haft ge- mensamma lagar för hela planeten.
Dessa n~änniskor på jorden äro de- lade i så många nationer, var och en med sina lagar.
- Ja visst, sade Gabriel otåligt.
Men du vet ju, att detta bara ar ett övergångsstadium, som alla planeter gått igenom.
Det komma de snart över.
Ha de dar krypen inte pratat en hel del om internationalism nu, medan vi lyssnat till dem?
Det ar begynnelse till gemensamma lagar för hela planeten.
Naturligtvis måste det finnas lokala förordningar, det tir nödvändigt på grund av olikheter i klimatet.
- Men lagarna själva äro juabara ett övergångsstadium, eller hur?
- Javisst.
Naturligtvis behövde inte Jupitermänniskorna några lagar alls, nar val en gång alla människor vor0 moraliskt friska.
De avskaffa- de så småningom.
alla dåliga.
lagar.
Och ingen bröt eller ville bryta mot de goda lagarna.
Och så upphörde lagarna att existera.
S5 kommer det alltid att gå.
Daphne.
(Forts. fr. sid.
10.)
Efter ännu nggra diskussioi~sinlagg samlade sig kongressen i en resolution, vari den uttalade sin tillfredsstallelse över riksdagens beslut om utredning rörande understöd till änkors barn och uppmanade de socialdemokratiska kvinnorna i hela landet att var och en pA sin ort arbeta för lösnigen av denna viktiga samhalls- fraga, sival nar den behandlas inom kom- mrinalstyrelser som å möten inom eller utom klubbarna.
Utredningen kan ej - betonades det vidare - med säkerhet lämna önskat resultat, såvisda ej opinionen ute i landet allt fortfarande understryker vikten och betydelsen av stöd för hem- ~ppfostran åt barn, vilkas mödrar äro en- samma i kampen för tilvaron.
Kongres- sen anslöt sig aven till tanken att under- stöd eller pensioner i tillämpliga fall skola givas på samma satt till änklingars som ankors barn.
(Forts. i nästa n:r.)
.
.
14 Skånes Socialdemokratiska Kvinno- distrikts konfarens.
.
- S k b e s kvinnodistrikt höll sin sextonde årskonferens i Malmö.
annandag påsk.
Konferensen tippnades a v styrelsens ordf., f r u Anna Eansson, Tralleborg, som i sitt hälsningsanförande gjorde en kort resum0 över årets händelser.
Dessutom erinradc f r u Hansson om a t t ordföranden vid före- gående distriktskonferens, den skanska veteranen f r u Augusta Lindström, under året avgatt med döden och yttrade några tacksamhetens nord för det stora arbete f r u Lindström nedlagt inom arbetarerö- relsen i Sk %ne.
E n annan a v de gamla kamraterna, f r u Engström i Höganas, had.e under året 1ämna.t di.striktet för a t t resa till Amerika.
Distriktets mång- %riga ordförande, f r u Björkman-Broberg, hade iivenledes på grund av ändrad verk- samhet avgått.
Fru Hansson uttalade distriktets tack för det nitiska och in- tresserade arbete hon nedlagt inom rörel- sen, och föreslog a t t e t t tacksagelsetele- gram sk ' ulle avsändas till f r u Björkman- Broberg.
.
F r u Hansson papekade, a t t de kamrat- möten, som under året anordnats av di- striktsstyreisen ~ a r i t gott besökta och visat.
, sig fylla ett verkligt behov.
De a.mnen, som diskuterats, bland vilka sar- skilt m % namnas förslaget om husligt ar- bete under lärlingslagen .och frågan om kommuna.la f örlossningshem, visade sig i hög grad intressera kvinnorna inom di- striktet.
Distriktet bar under året liitit represen- tera sig på internationella kvinnokongres- sen i Hamburg genom sin dåvarande ord- f öra.nd.e, f r u Björkman-Broberg, och sant tv % stipendiater, fruarna h n a Hansson, Tralleborg, .och I d a Rosenkvist, Halsing- borg, till en a v förbundet anordnad in- struktionskurs i Stockholm.
Dessutom har distriktsstyrelsen i samarbete med parti- distriktet och d e .sk %nska srbetarekom- mun,ern.a anordnat en agitationsturné med f r u Rulda Flood, Uppsala, som talme.
Antalet klubbar inom distriktet uppghr till 25 med ett .medlemsantal uppgående till 558.
Sedan dagordningen f ör konferensen upplästs, valdes fröken I d a Jönsson, Es- löv, och fru I d a Rosenkvist, Hälsingborg, till a t t leda dagens f örhandlingar.
Till uekreterare utsågos fruarna Ester Pers- son, Landskrona, och Anna Linder, Malmö.
8eda.n fröken Jönsson övertagit klubban, föredrogs styrelse- och revi- MORGONBRIS sionsberättelser, vilka godkändes och med tacksamt beviljande a v ansvarsfrihet för styrelsen lades till handlingarna.
Dar- efter övergick man till beh.andling a v motionerna, varibland &amp; rskilt må nam- nas motion n:r 1 fr %n Tr.elleborgs kvinno- klubb angående representation vid f ör- bundskongresserna.
Denna föranledde en livlig diskussion och följande beslut f a t - taiises: 1) a t t val .av ombud till förbundskon- gresserna skulle ske genom omrös.tning av klubbarna; 2) a t t distriktet indelas i minst tv &amp; valkretsar, södra och norra; och 3) a t t det uppdrogs &amp; t en blivande distriktsstyrelse a t t uppgöra och inkomma till nästa konferens med förslag till val- srdning och kretsind.elniaing.
Dessutom tillfogades som tillagg, a t t en kongressfond bör avsättas med en avgift a v exempelvis 5 öre pr medlem och kvar- tal.
Motionerna n:ris 2 och 3 behandlade f rågan om Morgonbris och f öranledde även d e en livlig diskussion, under vilken framkom en önskan om on Qventuell sänk- ning av priset och a t t tidningen, om möj- ligt, skulle ökas .med e11 avdelning inne- hållande a d i k l a r i vardagliga äm- nen, samt a t t en f.riigoavdelning för so- ciala, ekonomiska, poli1; iska och hygie- niska spörsmål borde införas.
Motion n:r 8 upptog frågan, huruvida kvinnoklubbarnas medlemmar skulle tole- rera, a t t icke förbudsvänlige kandidater uppsattes p % arbetarepar.tiets valsedlar.
Efter en livlig .argumentering.
f.riin för- slagsställarens sida underströk emellertid konferensen den meningen, .att den motio- nen enbart 8kull.e tjäna till a t t splittra partiet, varför konferensdeltagarna upp- manades a t t i detta fall bestamrt låta partisynpunkt,erna gå före nykterliets- synpunkterna.
Sedan alla motionerna genomgåtts över- gick man till a t t bestämma plats för iirs- konferenserna och val a v distriktsstyrelse.
Efter f r u Björkman-Broberg, som avflyt- t a t fr %n distriktet, och f r u Ida ' &amp; lm- ström, som avsagt sig återval på grund a v bristande kid, vaaldes f r u Marta Lars- son och fröken Hanna Leikel, Malmö.
övriga styrelseledamöter och suppleanter iitervaldes.
Verksta1lan.de utskottet kon- stituerade sig på följande satt: f r u Marta Larsson, ordf örande, f rok.en Hanna Leikel, sekreterare, och f r u Anna Ekberg-Akesson, kassör.
Efter de avg %.ende revisorerna, som samtliga avsagt sig, nyvaldes fruarna I d a Malmström, Matilda Persson och Elin Nilsson, Malmö.
Buppleanterna %terval- des.
Sedan ombud till föi:bundskongressen och stipendiater till Brunnsvikskursen valts, och konferensen uttalat sympati för de strejkande Perstorpsarbetarna och sin anslutning till de sarmotioner i fr %ga om samhäll.ets barnavarii, som de kvinnliga representanterna i riksdagen framlagt, s v - slöts konferensen s v f r u I d a Rosenkvist, 1 K.
F:s MARGARIN I som tackade konferensdeltagarna och ut- talade sin förhoppning om e t t nytt fram- gängsrikt arbetsår i partiets tjänst.
.
I I.
M. Amåls soc.-dem.
kvinno.kluibb hade .mån- dagen den 12 nov.
.anordnat en offentlig fest i Arbetareföreningen.s stora sal här- städaes.
Förarbetet hade utförts a v en inom klub- ben tillsatt kommitté för nytta och nöje.
Denna kommitté visade sig v a m sin upp- gift vuxen oc ' h hade arrangerat det hela uMarkt.
På utsatt klockslag vax den festligt dakorerade salen $ylld till sista plaats, vilk.et, inom rpa; rlentes sagt, %r en ovanlig syn nu för tiden.
E f t e r det e t t par orhesternumn~r spela.ts, och sedaa " Aybetets söner) ' sjungits, halsade klub- bens ordf., f r u Bållander, den til1städ.e~- komna puiblik.en välkommen, varefter t &amp; larstolen bestegs av riksbgsman C.
P. Olsson fr %n Mellemd.
Iiifter a t t inledmingavis h a berört d e nn- varande oroliga f örhallandes, S O I ~ mån- genstädes rada i Europa .och .som även göra sig kannibara $ör vårt vidkommande, övergick talaren till sitt egentliga ämne: " .Kvinnan ooh demokratin ".
Kvinnornas stallning had.0 u d e r lårhundradens lopp genorngätt en stor förändring.
Nuvarande tid var förbehållet a t t giva kvinnorna sama ratt som m&amp;nr+n.
Talaren kunde ' icilce förneka a t t stora fna~sh ' ågor: gjort sig gällande di % .anen kvinnliga rösträtten ge- riromifördes.
176an fruktade med skal a t t kvinnorna skulle vara mera konservativa.
Dessa farhågor, h,ade dock i stort sett icke besannats.
.Daet k o m ~ ~ u n i s t i s k a siprittringsa ?be tet visade nu sina fruktansvärda verkniagar ute i vadden.
D.e inre förhållandena i Italien, Frankrike, Finland, och Niorge äro bevis harpå.
I Finland hada soci&amp;ldemo- kratien p % sin tid varit narm~are sitt pro- grams förv.erkligande a n i nagot .annat larid, men ihar frångingo arbetarna demo- kratins grund,satse~ med foljd, a t t den svartaste reaktion kommit till makten.
Våld fiider viild.
Det ar liitt a t t s a t t a stenen i mllning, men svårt a t t stoppa.
Om demokratins fasta htållpadter ryckas undan s % luckrias marken uqp för reaktio- nen.
Efter a t t h a b e ~ ö r t vart nuvarande Ipro- portionella valsätt med dess f,örtjanster och nackdshr .slutade talaren sitt präktiga an- förande med en uppmaning till de man- liga kamraterna, a t t dessa % sin sidla böra giva kvinn.ok] Ri %ben allt d e t stöd och all ilen hjälp de kunna %sbadkiomana.
Efter f öredriaget, son belönades m.ed rikliga appl %der, vidhg auktion p % saker, som bestodb dels a v aribeten, förfardigade a v klubbens sycirkel, dels av skänkta va.
ror.
Aven förekom servering a v kaffe, vilket rönte livlig efterf ragan.
Pesten avslöts med några, ord a v klub bens ordf. jämte avsjungand.et a v " Inter- nationalen ', variefter f estbeSöikarna %t skildes .med inrtycket a t t festen varit till alla delar lylckad.
R e f. - Från Surahammar.
Surahammars soc.-dem.
bvinnoklubb hade sön.dagen den 17 februari sitt %rs- möte.
Till # styrelse för, arbetsåret 1924 valdes fruarna Jenny Nykvist, ordf., El-
MORGONBRIS ' vira Stockhaus, kassör, och Gunhild K d s - son, sekr.
Medlemsantalet utgjorde vid årsmötet 86, och 3 nya medl.
anmäldes för inträde i klubben.
Klubben a r representerad med 1 medl.
i kommunalfullmäktige, i barnavards- namn.den och fattigvårdsstyrelsen, samt 1 medl.
i lokala bildningsutskottet.
Inom klubben har bildats en studiecirkel, som f. n. studerar skönlitteratur och kommu- nalkunskap.
På klubbens initiativ anordnades under lockouten .en kommunal barnbespisning, som pågick 48 dagar, varvid e t t 50-tal barn dagligen erhöll0 e t t mU mat.
I agi- tationssyfate har klubbens medl.
under %ret besökt Berg och Kolbäck.
Kornmis- sionarerna ha vid dessa och andra, tillfäl- len salt Mmgonbris och utdelat broschy- rer.
Klubben har i regel h a f t aina ordi- narie möten första söndagen i varje m %- nad, men förutom en del extra möten, har don varannan månad g e m e n s a m a mönten med arbetarekommunen och soc.-dem.
ung- domsklubben, då dessa 3 organisationer var sin gång stå som ledare för dessa Iiamratmöten.
Inom klubben har disku- terats frågorna: Var kan kvinnan inom soc.-dem.
partiet anses göra basta nytta, i kvinnoklubben eller arbetarekommunenl Och vad har den enskilde medl.
för nytta a v a t t tillhöra kvinnoklubben ' 8 sam4 till- sammans med arbetarekommunen skol- köksfrågan.
Arsmötet firades under den basta stamning nied sång och uppliisning och en kommitté bjöd på gott kaffe.
M.ed saknadens och .vemodets känsla av- slutade vi dock arsmötet, då vår kamrat och medl.
i klubben Sofi Porsbergs döds- bud n % ' dde oss.
Ron, som alltid under mötena var den glada och humoristiska levnadsfriska kamraten, trots hennes liv p % senare åren varit det m,est prövade och glädjefattiga som tankas kan.
Hon blev nämligen för några %r sedan anka med 3 barn och drabbades snart därefter a v samma sjukdom som mannen, nämligen lungsot.
Då v i klubbmeal.
don 24 febr.
%lir i det ej sor- följa henne itil1 graven, &amp; gens, utan minnets och saknadens krans vi lagga p % hennes bår.
Ref erenken.
Från Sundsvall.
Sundsvalls soc.-dem.
kvinnoklubb höll tisdagen den 8 jan.
sitt årsmöte.
Av sty- relseberättelsen framgick, a t t klubben un- der gret hållit 9 möten, .därav en del som instruktions- och kamratmaben samt en större julfest.
Av frägor, som p &amp; mötena behandlats, m % namnas: Idrottsfragan, i vilken fraga klubben genom ortens tidnin- gar uttalat sitt .ogillande a v skolungdo- mens användande vid idrottstävlingar,; \ ya skolreformen med inledningsanf öran- den a v folkskolläraren Frej Emil Larsson, samt Undervisning i husligt arbete.
Inle- dare akolkökslärarinnan fröken Laura Nasholm.
Vidare har red.
G. Gustafsson hållit en intressant, med skioptikonbilder belyst, föreläsning, uppdelad i t v å avdel- ningar, om Kristina Nilsson.
Med arbetarekommunen och ungdoms- klubben p % platsen har klubben knutit ett välbehövligt och, som det vill synas, redan fruktbringande samarbete.
Av klubbens medlemmar är en representant av, stads- f ullmäktige, 1 suppl.
i f abtigvårdsstyrel- sen samt 2 st. ledamöter a v landstingets skolkökskommitt6!
Av Morgonbris b a r under aret salts 300 ex.
Inkomster och u@if * - balansera p % kr.
146: 87.
Styrel- 15 sen utgöres f. n. a v f r u Disa Tastberg, ordf., f r u Selma Nordlander, v.
o.rdf., f r u Hilma Skog, ' sekr., f r u Lilly Söderberg, v. sekr. samt f r u Stina Lundqvist, kassör.
K~ommissionar f ör M,orgonbris Selma Nordlander.
a sunds vall sk lubben hör visserligen ej, vad medlemsantal beträffar, till da större i landet, men dess medlemmar kunna räk- nas till denna elitgrupp, som taga med verkligt intresse och allvar på fragorna.
Med hjärtliga hälsningar till kamrater i övriga delar av landet.
Pressref.
8amkvSim med tésupé var på k v a l e n anordnad, varvid förekom musik, uppläs- ning m. m. Or.df.
i Ljusne mbetarekcm- mun avslutade mötet med e t t litet anfö- rande m kvinnornas stora insats vid hös- tens val.
Det i alla avseenden lyckade mötet avsl6ts med ' A ~ b e t e t s söner ".
R e f. Från Ljusne-Ala.
Från Sm,edj ebacken.
Ljusne-Ala socdem.
kvinnokhkib höll den 10 m a j 5-årsimöte i Ljusne Folkets hus.
Av styrelse- och revisionsberattel- serna framgick, a t t klubben hållit 11 ord.
möten, 1 odfentligt möte med föredrag om den nya &amp; olreSormen samt 10 pratokoll- förda styrelsemöten.
.Medleimsantalet var vid årets slut 87 st.
Andelar i Ljusne Xo&amp;eb bus har, teck- nats f ö r 300 kr.
Boan gåvor h a utdelats 329 kr.
Ti.dningea Norgonblris bar för- sålts i 1,480 ex. Vid mötet höllos k o ~ t a anföranden a v fm Anna Ab.erg f r å n Sanidviken om " Mo- denskapsf örsäkring ' ' iocih om Wmbbaribetet, som moktogos med ' isif all.
Vidare f örekoim .sång, musik samt uppliisning.
Det alltigenom trevliga möt &amp; tvs slöts med sjungnndet av Internatiorialen.
E n halsning till alla kluldba~ lan de t runt.
H.
L. Bmedjebackens socialdemokratiska kvin- noklubb höll årsmö.te den tolvte februari.
Av årsberättelsen framgick a t t medlems- antalet inom klubben visar benägenhet a t t minska i stallet för a t t öka.
Klubben har under året hållit tre in- struktionsmöten.
Den avgående styrelsen beviljades full och tacksam ansvarsfrihet och blev enhalligt återvald, utom kassö- ren, som undanbad sig återval.
!Fil1 kom- missionärer för 3ilorgonb.ris uts %gos tre i Smedjebacken .och e n i Morgårdshammar.
Inom klubben har biMats en syförening, som arbetar för e t t i framtiden blivando ålderdonishem inom köpingen.
På klubbens initiativ har inom köpings- fullmäktige ' väckts förslag om anordnan- Från Lesjöf ors.
de a v korgdagar.
Vid konferensen i Grangesberg beslöt LesjöSors sot.-dm.
kvinnok1ub.b höll klubben ansluta sig till det d % nybildade.
sitt arsmöte sömdagen den 2 mars.
Till partidistriktet.
styrelse nf.6~ n %stilromman.de 1å.r valdes till Av Morgonbris har under året för.sålts ordf. OliMa Kruse, sekr. Lydia, Johansson, närmare sex hundra exempl.ar.
För ortens kassör Ellen Steen och till k m i s s i o n ä r arbetarpress har e t t par av medlemmarna för Morgonbris valdes Rut Hellqvist och gjort, ett go.tt arbete.
korresp.
&amp; kr.
Olivia Kruse.
Klubben .har Ännu återstår mycket arbete, innan under Qret bafpt 11 ordinarie möten, därav t f iirstå vad framförallt kvinnorna 1 a ~ sig et % offentligt med föredrag av f r u HuMa t.iden kräver av oss.
Kommissio:narer för Flood, Uppsala.
Även bar klubben un- veckobladen Allt för alla, Allers m.
fl., äro der året anordnat en instruktionskurs, välkomna, ja, efterlangtadne.
Då offras som var v&amp;l besökt oeh tyektes giva e t t gladeligen 30 6re veckan, 1 kr.
och 20 öre gott resultat.
Klubben h a r ock &amp; anord- i niåna.d,en, 14 kr.
och 40 öre på e t t år.
nat en aftonunderhållning och en Man slukar kritiklöst allt dravel som paketauktion; av den f ö i ~ a s behållning bjuds för dessa penningar, som man skulle skanktes 50 kr.
till konfliktnitskottet a t t kunna skaffa sig e t t värdefullt bibliotek fördelas till mest: behövande a v de för.
.Om man kände behov därefter,.
men lockout,ade a ~ b e t a r n a.
när man e j gör det, d % må man framhålla Klubben har tillsammans med arbetarc- sin stors dumhet som om den vore en kommunen och ungdomsklubben besökt kvinnlig dygd.
Djupraramens Zilderd80mshem oah b judit R,ef e r e n t e n.
dess pensionärer p % kaff,e.
Klubben äger vid arets slut 24 g o a a n d a medlemmar.
264 ex. a v Morgon %ris h a sålts.
Från Ljusne.
Med halsning till klubbarna landet runt.
LjusneAla sot.-dem.
kvinnoklwbb höll f r a n Lesjöfors kvinnoklubb.
söndagen den 11 maj kamratm.ö.te.
In- Styrelsen.
bjudna till mötet voro Stiderhtunns och Stugsunds kviniioklubbar samt aven Ljus- Fran Stj ' bsund.
ne arbetarekommxuns medlmmar.
MM:ötet, som var talrikt besökt, häl.sades av kluib- Stjtirnswids soc.-dem.
ikvinnoklubb höll sitt f örsta år6mö; te den 13 feibniari.
Med- bens ordf.
Anna Hellgren, hjärtligt val- lemsantalet var vid arets slut 27 st. Till kommen.
Den iförsta frggan var: " Aske- pen~sione~ingen ", som inleddes a v kamrat styrelse för innevarande %r valdes fruar- Inez Vickström $rån Söderhamn.
Sedano na Augusta Frycklind, ordf. samt L o p s p.
hölls e t t mycket i.ntrsssant föredrag av sekr., Dora Skog.s ' bierg, sekr., och Alida kamrat Viokström 6ver b n e t;: " Vad Fagerström, kassör.
Kommissionär för kräves s v en barna; v&amp;rdsman 9 ' Föradra- Morgonbris Frida Sundberg.
410 ex. av get mnottogs med tacksamhet a v alla del- IkLorgonbris h a sålts under det g %ngna aret.
Klubben har beslutat höja upplagan tagarna. '
' Det ligger i Edert eget intresse att göra Edra inköp i Konsumtionsföreningen Stockholm 1
16 MORGONBRIS Morgonbris.
Tidning för den socialdemokratiska kvinnorörelsen.
Utgiveg av styrelsen för Sverges Socialdemokratiska Kvinno- förbund.
R e, d a .k t ö r: Signe Wessman.
A.
T.
Norr 244 36.
Upplandsgatan 85, Stockholm.
E x p e d i t i o n: Anna Svensson, Grindsgatan 10, III, Stockholm Sö.
St.-Tel. Söader 78 98.
P r.enumerationsprie: Helt %r kr.
3: -, halvt Br kr.
1: 50; lösnummer 25 öre.
A n n.
o n s p r i s: Sista sidan25 öre, textsida 40 öre pr mm.
Sverges Sot.-dem.
Kvinnoförbund: Ordf. och korresp.
.sekreterare: Fru Signe Wessmaa, Upplandsgatan 85, S t o c k h o l m.
A.
T.
Norr 244 36. '
B A N K A K T I E B O L A G E T NIORDEN.
AIIa d a g av bankaffärer.
Kvinnan motarbetar sitt eget bästa nar hon a v d d e r mannen att teckna försak- ring i D E F 6 R E W AL D E l sitt eget eller bagge makarnas liv.
Premiebefrielse vid sjukdom och olycksfall.
m. fl.
förmlner.
Stockholms stads, Stockholms o. Uppsala lans aoc.-dem.
kvin- nodistrikt.
Adr.
: Ordf. fröken Anna Svensson, Grindsgatan 10, Stockholm 60.
Kassör fru Sara Andersson, Igelbode, Salt- sjö-Duvnas.
Sthlms Allm.
kurinmoklubb (soc.- dem.)
haller ordinarie möte l:a mandagen i varje mlnad kl. 7.30 e. m.
Obs.!
Lokal i D-salen, Folkets Hus. '
Styrelsen.
till 50 ex. p r m %nad under innevarande %r.
Stockholms Gamla Stadens Samarbetet inom klubben har varit gott Soca-dem.
kvinnoklubb hhller ordi- .och hoppas vi a t t dess a ~ b e t c med tiden - narie möte 2:dra torsdagen i månaden kl. ska31 ge goda resultat.
7.30 e. m., Stortorget 3, 2 tr. E n kamratlig halsning till alla de kam- Styrelsen.
rater landet runt, som sträva för vår3 idéer, med hopp om e t t framgångsrikt ar- bete under konimanile %r.
Stookholms södra kwinnoklubb.
F.
IS., ref.
(soc.-dem.)
haller ordinarie sammanttade 1:sta onsdagen i varjo manad kl. 8 e. m. i lokalen 1 tr., Södra Folketa Hus.
Ordf. fru Beda Jansson, Blekingeg.
65, Eavlinge socialdemokratiska k v i n n o ~ 3 tr., Stockholm.
Styrelsen.
klubb firade den 11 mars sin 17:de %rs- fest ef.ter e t t omväxlande program.
Som Kävlinge socialdemokratiska ung- Vasastadens so#:.-dem.
kvinno- domsklubb och Furulunds socialdeiizokra- klubb har ord.
möte 2:di.a mlndagen i tiska kvinnoklubb voro inbjudna, blev varje mlnad kl. 8 e. m. ii lokalen Upp- tillslutningen stor.
Sed.an musiken spelat landsgatan 6 1, l tr. (Gustav Vasa-automaten).
Uppbörd och inskrivning varje möte.
några musiknummer hälsade kvinnoklub- bens ordförande, f r u Selma Lange-Ernst, Styreken.
samtliga välkomna och riktade en särskild halsning till de inbjudna.
Därefter över- lämnades ordet till f r u Anna Hansson Kungsholms sot.-dem.
kvinno- från Trälleborg, som i e t t langre, med- klubb hlller ord.
möte 1:sta tisdagen i ryckande föredrag, fasthöll festdeltagar- varje m h a d kl. 8 e. m.
S:t Eriksgatan 10 n. b. nas uppmäzksamhet.
Korresp.
sekr. fru Ellen Vidsjö, Earls- Fru =ansson redogjorde för våra mest viksgatan 11, 11 /, tr. Tel. K.
35 94. aktuella.
sociala spörsmal och riktade en uppmaning till arbetareklassens man och kvinnor a t t försöka enas och icke förbru- Föreningen för Hembiträden i k a sina krafter på meningslöst luv om Stookholm h a l e r m6te 1:sta torsdagen detaljer.
F r u Hansson avtackades med en kraftig appltd, vilken vittnade om i varje månad kl. 8.30 u. m. i Folkets Hus föredragets a r t och verkningarna a v det- P-sal, 3:dje torsdagen i Folkets Hus C-sal.
Styrelsen.
, samma.
Efter föredraget vi,d-tog den mera fest- ' liga delen nied omväxlande sång, dekla- Arvika sot.-dem.
kwinnokllubb mation, Iiaffedrickning och dans.
E t t håller ordinarie möte 2:clra mandagen i ma- ganska nöjsamt .moment blev en paket- naden kl. 8 e. m. i E ' ollcets Hus C-sa.1.
auktion avsedd a t t förstärka kassan.
Styrelsen.
Festen avslöts först kl. 12 midnatt med e t t fyrfaldigt leve f ör kvinnorörelsen.
Av de yttranden, som fälldes såväl under D jucsholms Soc.sdem.
kwinno- festens g b g som efteråt, kan fastslås, a t t klubb h Aller ordinarie möten 2:dra tors- denna .blev över förvantan vällyckad.
dagen i varje mlnad kl. 8,30 e. m. i För- Selma Lange-Ernst.
eningshuset.
Ordf. F r u Ellen Bombler, Tel. 1314.
- Högsta inl8n~ngsränt~ .. Billesholms sot.-dem.
kvinno- klubb hhller ord.
möte i Folkets Hus i Södra Vram 2:dra tisdagen i varje m h a d kl. 7 e. m. Ordf. fru Anna Fors, Villorna, Billes7toihs gruva.
Sekr. fru Gerda Lilje- roth, Rillcsholms gruva.
Styreken.
Enköpings sot.-dem.
kvinno- klubb haller ordinarie möten 4:de tisda- gen i varje manad kl. 8 e. m. i Folkets Hus.
Styreken.
Eskilstuna sot.-dem.
kvinno- klubb haller ordinarie möten l:sta mhn- dagen i varje manad kl. 7,30 e. m. i Folkets Styrelsen.
Hus lilla sal.
Göteborgs soc.mdem.
kvinno- klubb haller möte 1:sta tisdagen i mana- den kl. 8 e. m, i Arb.-föreningens H-sal; 3:dje tisdagen i mlnaden Bondegatan 14 kl. 8 e. m.
Styrelsen.
Hässelby s=.-dem.
kvinno- klubb hlller möte 2:dra och 4:de onsda- gen i manaden kl. 8 e. m. i yolkets Hus B-sal.
Stqrelsen.
Höganls sot.-dem.
krinnoklubb hlller ord.
möte 1:sta och 3:dje mandagen i mhaden.
Ordf. fru Helen Olsson, För- eningsgatan, HcYgands.
Landskrona soc.-dem.
kvinno- klubb haller möte 2:dra onsd.
o-ch 4:de torsd.
i varje mlnad kl. l /, 8 e. m. i Fol- kets Hus.
Ordf. och korresp.
sekr. fru Anna Svensson, Tranegatan 10, Landskrona.
Styrelsen.
Ludvika soo.-dem.
Irvinisoklubb haller sina möten 2:dra mandagen i varje manad kl. l /, 9 i Folkets Hus ' B-sal.
Styrelsen.
Skiwarpssoc.-dem.
hwinnoklubb håller ord.
mate andra sondagen i varje m h a d kl. 1,30 e. m. i Folkets Hus, Skiv- arp.
Nya medlemmar vinna intriide.
Styrelsen.
S p h g a soc.=dem.
kvinnoklubb haller ordinarie möte 1:sta o. 3:dje torsdagen i varje manad kl. 8 e. m. i Folkets Hus.
Stlyrelsen.
Solna sot.-dem.
kvinnoklubb haller möte 2:dra tisdagen i varje mlnad kl. 8 e. m. i Huvudsta Folkets Hus och 4:de mandagen i varje manad kl. 8 e. m. i Haealunds Folkets Hus.
Sturelsen.
Storfors BOG.-dem.
kvinnoklubb h&amp;ller ordinarie möten sista söndagen i varje manad kl. 3 e. m. i Folkets Hus.
Sturelsen.
Sundbybergs sot.-dem.
kvinno- klubb haller möte 1:sta tisdagen i varje manad kl. 8 e. m. i Folkets Hus.
Tumba soc.~alem.
kvinnoklubb haller ordinarie möten 1:sta onsdagen i manaden kl. 7,30 e. m. i Folkets Hus, Tumba.
Sturelsen.
Orgryte soc.-dem.
kvinnoklubb hhller möte 4:de onsdagen i månaden kl. 7,30 e. m. i Godtemplarlok.alen, Gkda.
Sturelsen.
m
