# ID: svediakorp-per2513
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1924
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 18,061
# sentences: 1,207
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDNING FOR DEN SOCIALDEMOKRATISKA KVINNORORELSEN.
.
.
.
Utgiven av styrelsen för Sverges Socialdemokiatiska Kvinnoförbund.
20:de arg.
1924.
N:r 6.
Juni.
.
.
.
.
...
.
.
I.
Pris 25 Öre.
.
Moderskap och förvärvsarbete.
Några fragor, som tyckas kräva en verkligt energisk och ihärdig medver- kan från kvinnornas sida, för att överhuvud bli upptagna till behand- ling i vår lagstiftande församling äro ' de, som narinast beröra kvinnorna själva, moder- skapet och de spada barnens vård.
Samhällets in- tresse för barnen har hittills i regel visat sig först vid skolpliktsål- dern.
Men just under de första åren och deii allra första tiden, d å barnet ar minst motstånds- kraftigt mot de faror osunda och torftiga förhål- landen hopa on+ kring det, taga många barn slta- da till.
såväl kropp som sjal, om de alls över- leva.
en sådan.
.
tid.
Och mö- drarna, som slitas mellan nödvan- digheten att bidraga till hern~iiets ekonomi för att skaffa bainen vad de behöva och oron och självupp- offrii &amp; !en i att lämna barnen i andras händer eller vind för vag i hemmet, ha också en svår tid.
Barn- krubbor och skolbarnsheiii finnas inte i den utsträckning, att alla.för-a värvsarbetande mödrar kuiina an- vända sig av dem, och ofta ligga de för Iångt bort f r å n hemmen ..
Men ---- - undersökning i Malmö och Lund om vården a v de barn, vars mödrar ar- betade utom hemmet, tryckt i Tiden n:r 7-8, 1923, visar, att ' i Malmö n ' ärmare.
hälften av dessa barn mel- lan ett och sex år lämnades antingen barn en lämplig vård och inte i första hand på institutioner, som, om an så förträffliga, skilja mödrarna från barnen.
Som ett exempel på hur en mor kan kanna tvånget att lämna sitt hem och sina barn vill jag anföra en insändare från en bomullsvaver- ska i Lancashire till den engelska arbetaretidnin- gen '.
The.
Ney Leader med an- l~edning.~ av en ar- tikel: oine, ' den f at- tiga.
bkfolknin-.
.g-ens: liL ' i Popfar- ' distriktet.
H.on: säger - oin: deil grupp; -.
a$ f a- bri ksarbeterskor.
hon ' tiilii.ör, som sedan gammalt hört ' till ' de bäst betalda och bäst organiserade i England; " I textilindustrin, -.
.
- m ' ', ' - Millet: FöRSTA STEGET.
.
I alldeles utan tillsyn eller med den bristfalliga vård äldre syskon i skol- åldern.
k a n ge .. Av fabriksarbeter- skornas barn var det enoast 13 %, som .vårdades uå barnkrubbor eller skolbarnshem. '
Även om denna vård givetvis kan vara battre än den.
vård.
barnet kan f å i ett fattigt hem, kan man val knappast anse, att den skulle vara i regel mer önskvärd för det späda barnet an nioderris vård.
Och en ut-,.
.
.
.
.. dar jag arbetar, be- traktar maii oss som ' p-ofitskapande maskiner.
Våia lev- nadsförhållanden och vart arbete ä r o Och livyt illgellting an- nat an ett släp från vaggan * till gra- ven.
- MännehC.
, löner., ha i min tid inte räckt till att imderhålla en Derson; långt mindre hustru ' och barn.
vi gifta arbetande mödrar få föda våra barn i.: och och sa snart vi bara äro starka Ilog att arbeta igen, högst kan det bli tre månaders vila, kommer den slitningen tilbaka mellan kärlek och plikt.
.Vi finna, att vi mliste arbeta igen för att köpa och kläder till barliet.
och barnet maste Iäm-,.
,
tid arbetat efter basta förmåga, skola ha det SA och likväl natt och jämt kunna existera.
Det ar 20 Ars sadant slit, som kommer mig, att tala SA - - - Y,.
t.
Kvinnor, sådana som denna textil- arbeterska, skulle helt säkert inte lamna det ' arbete i hemmet, som till- fredsställer dem, om inte nöden drev dem därtill.
Naturligtvis finns det kvinnor, som föredraga förvarvsar- betet framför arbetet i hemmet aven om de äro i tillfälle att välja, och förmodligen må såväl de som hem- ~nen bast av att någon annan sköter om hemmet för dem.
(Men man kan ' val antaga, att det skulle bli ett fåtal, som valde arbetet utom hemmet, så länge barnen äro små.
Att för dem, som behövas i hemmen och önska stanna dar möjlighet härtill beredes utan att ' de tvingas eller lockas till den - uppslitande delning mellan hem och förvärvsarbete, som nu ar så mångas olycka, är förvisso ett sam- hällsintresse.
Jag har valt detta exempel från Lancashire därför att man brukar anföra just dessa tetxtil- arbeterskor som exempel på fördelen av gifta kvinnors arbete utanför hem- met.
' Lancashirearbeterskorna äro sedan gammalt kända som synner- ligen dugliga arbeterskor och lamna sällan sitt arbete, nar de gifta sig.
Medaljen har emellertid en avigsida.
Fastan kvinnorna äro val betalda, och detta lockar dem att fortsatta ar- betet som gifta, äro mamens Iöner i denna industri så låga, att arbetet utanfor hemmet för kvinnorna blir en nödvändighet.
Ofta förtjäna man och hustru tillsammans inte mer an en ensam m.an i ett annat yrke.
Och det ar troligt, att det - just ar de bi- drag, kvinnan kan lämna, som göra det svårt för mannen att pressa upp sina löner till en familjeförsörjares niva.
Man ser ofta detsamma i an- dra industrier, men vanligen ar det da kvinnorna, som, exploateras mest.
Nar en industri, som sysselsätter manlig arbetskraft, samlas på en plats, uppstår ofta en ny industri av annaf slag, .soin tillvaratar den ' kvinn- liga, arbetskraften för billigt pris.
Men nar kvinnornas Iöner äro de som hållas nere ar risken för hemmen mindre, modern kan då, gå tillbaka till hemarbetet, när så behövs.
Utvecklingen går emellertid helt säkert i den.
riktningen, att de gifta kvinnorqas arbete utanför hemmen blir allt vanligare, och i de samhälls- lager, dar.
ej nödvändigheten tvingar därtill,.
.ar den självständiga in- komstan en tillräcklig lockelse.
Om, samtidigt en utveckling mot .in- het och innebure ett erkännande av skränkning av barnantalet sker, un- det husliga arbetets varde för sam- danrödjes darmed en hel del av SV % hället; lyfta de.
mest tryckande be- righeterha.
.
' Kvinnorna få då också kymren från hustrun och modern och större möjligheter att utbilda sig, erbjuda henne en möjlighet att agna lära ett yrke eller ta en examen, om sig åt sina barn inte bara under den de kunna rakna.
med att efter gifter- allra första tiden, utan så länge de målet fortsätta med arbetet med ett behöva henne.
.
De skulle också möj- avbrott på några år eller kanske ett liggöra .en., både rättvisare och mer tiotal år.
Men under denna tid, då ekonomiskt tillfredsställande .lösning barnen komma och familjens kassa av förhållandet mellan mans och sattes på mycket hårt prov, måste kvinnors Iöner, då, genom sådana fa- det sörjas för, att modern inte, till miljeförsörjningstillägg den enda be- sin egen, barnens och samhällets rattigade invändningen mot en lika skada, drives ut i förvärvsarbetet för lön för lika arbete bortfölle.
Man tidigt.
har anmärkt, att en såd.an lön efter De satt som föreslagits härför äro behov komme att stalla familjeför- understöd åt mödrar och spada barn sörjarna.
sämre i konkurrensen om i form av ' moderskapsf6isakring och arbete, eftersom deras arbete bleve sjukstugor och vård åt behövande dyrare.
Genom det system, som se- mödrar.
De avse att hjälpa den nar- dan kriget använts i Frankrike, dar maste tiden före och efter barnsbör- arbetsgivaren betalar sina bidrag till den.
Dessa förslag ha hittills hos en gemensam kassa, som sedan ' skö- oss inte hunnit utanför de fromma ter om utbetalningen till arbetarna, önskningarnas område.
Den opi- och dar hans bidrag uträknas i pro- nionsyttring första kammaren nyli- cent på tillverkningen och han alltså gen bestod den mycket blygsamma inte vinner något på att anställa Ostlund-Hesselgrenska motionen om ogif ta, tycks större möjligheter öpp- upptagande av den 1914 påbörjade na sig för ett sådant lönesystem.
.
och 1922 avbrutna utredningen av I England, dar man under kriget möjligheten att bereda bättre vArd åt hade tillfälle a t t se de g0d.a verknin- barnaföderskor och spada barn, kun- garna för hemmen av de familjebi- de man ju garna kosta på sig, då drag, som utbetalades till anhöriga andra kammaren redan fällt försla- till mannen i krigstjänst, har man ar- get.
Det återstår att se, om den var betat för en utvidgning av socialför- mer an en vacker gest.
För de säkringen för att få den att omfatta socialdemokratiska kvinnorna behö- också moderskapsförsakring och ver det val inte namnas, att moder- familjebidrag.
Den fara för minskad skapsförsakringen står på vårt pro- arbetskraft för industrin, som gjort gram.
Men nar komme:r den att flyt- de franska arbetsgivarna så intresse- tas från önskelistan till de realiser- rade av barnavård, ar ' inte så sta- bara kravens plats?
Det beror tyd- dar, och hos ' oss torde knappast, ligen på kvinnorna själva, trots att vårt födelsetal närmar sig Andra åtgärder, mera vittgående det franska, en sådan löneform ha: till sin natur och förmodligen också utsikt att bli populär ens bland ar- i konsekvenserna ar den familjeför- betsgivarna.
sörjning, som genom tillägg till 1ö- Så mycket mer kan kravet på sam-.
nen, olika stora efter familjens stor- hallets ingripande i en eller annan lek, söka anpassa lönerna efter, be- form till skydd för barnen förtjäna hoven.
I de av kriget härjade Ian- att uppmärksammas, helst som från- derna ar detta lönesystem mycket ut- varon av en arbetslöshetsförsakrii~g brett.
Hos oss har det under kristi- hos oss gör hemmen sarsldt utsatta.
den något praktiserats och har före- för risker.
Och de hem som drab- slagits vid regleringen av Iöner i bats hårdast, ankorna med oförsörj-.
statstjänst men mött motstånd från da barn, som i forsta hand få tanka de manliga statstjänarna.
Om detta på förvärvet och i sista hand på bar- system emellertid på annat häll visat.
nens uppfostran, vänta ännu på sam- sig livskraftigt inte bara för stats- hällets hjalp för att få agna sig också.
tjänst; dar det ar lättare genomför- åt barnen.
För de ogifta mödrarna bart, utan också vunnit utb.redning har samhället genorn barnavårds- inom stora delar av ett lands industri mannen sökt skaffa någon hjälp, men som i Frankrike, torde det förtjäna också har kunde många gånger ett att på allvar diskuteras.
För kvin- obarmhärtigt skiljande av barnet norna skulle sådana bidrag, utom att från modern undvikas, om man ville de medförde början till en för många erkänna barnets vård och upp-.
välbehövlig ekonomisk sjalvstandig- fostran som ett samhällsnyttigt ar- s.
. '
L.
.
På skolkongress .ii ~ ö ~ e n h a m n.
- I. '
' De nya ideer på uppfostrans oni- råde, som allt tydligare framträtt uii- der det sista årtiondet, äro i självs verket så revolutionerande, att de förr eller senare med nödvändighet måste påverka den allmanna upp- fostringsverksamheten.
Tidskriften.
" Pedagogiska spörsmål " ar sedan november 1923 ett organ för dessa idéer.
Frihet för barn,et till indivi- duell utveckting, till aktivt och initia- tivrikt arbete, koncentration i arbetet, självdisciplin och ömsesidig hjalp ha av den nya rörelsen satts i högsäte!
i stallet för auktoritetsprincipen .och minneskunskapen.
I Köpenhamn hölls den 12, 13 och 14 ' april en skolkongress, arrangerad av förespråkarna * för den nya skolar.
elt tagare - icke blott skolfolk utan aven privatpersoner - hade mött upp så talrikt, att den sal å Tekno- logiska institutet, dat mötet öppna- des, inte räckte till, utan stora hög- tidssalen i samma byggnad maste tagas i anspråk.
Ledare för mötet var doktor Sigurd Naesgaard, " Sjae- len i den hele Bevaegelse paa dansk Grund ", soni Politiken skriver.
Un- dertecknad var ej i till.falle att när- vara vid mötets öppnande och fick alltså ej heller höra programmets ' första föredrag, vilket hölls av Iara- rinnan fröken Rifbjerg, sam tecknade några drag ur den moderna engelska och tyska skolverksamheten.
Men jag hade det stora nöjet att höra mrs Beatrice Ensor tala om franitidens skola.
Hennes framställning bottnar i praktiska försök, som gjorts vid hennes skola i England.
Mrs Ensors hela framträdande vittnar om en stark och originell personlighet och hennes entusiasiii ar i högsta grad smittande.
För henne ar den gamla skolan uniformitet, den nya frihet.
Den gamla skolan söker icke att Iara barnen, huru de skola leva, utan prop- par dem medvetande, fakta, för vilka de många gånger icke ha nägot in- tresse.
Det ar skillnad på kunskaps- meddelande och uppfostran.
Icke alla barn påverkas genom intellektet, för mången går vägen till utveckling .geiiom viljans påverkande, s0.m utlö- ser sig i barnets handling, andra åter paverkas genom känslan eller rent intuitivt.
Hittills har man i skolan nästan uteslutande tagit hänsyn till ' den förstnamnda kategorin av barn.
Framför allt måste uppfostraren, enligt mrs Ensor, utgå ifrån, att bar- net ar gott.
" Det finns inga dåliga barn, det finns endast svårledda barn. "
Man " kallar " p å det goda hos barnet, så komrn.er det fram.
Skolan skall vara så organiserad, att barnet dar kan vara verksamt enligt sin natur; därför äro kurser, sche- mata m. m. av underordnad bety- dese, ja, mången gång verka de hin- drande.
Mrs Ensors föredrag mottogs med det hjärtligaste bifall.
PA aftonen talade pro:fessorn i pe- dagogik Peter Petersen i Jena.
Det var ett två timmars långt anförande, under vilket talaren uppdrog en jam- förelse mellan den gamla och nya skolan.
Den gamla karakteriseras av tvång: kurser, schemata, prov, examen.
Visserligen äro barnen verksamma, men det.
ai- en verksam- het, som påtvingas dem utifrån och som oftast mynnar ut i minnesplugg, Bestamniandet ligger helt i lärarens hand.
Oftast känner han sig som överbringaren av ett honom anföra trott stoff, förovilkets korrekta åter- givande han ar ansvarig.
Detta stoff ar med omsorg valt av auktoriteter- na, naturligtvis uteslutande efter de vuxnas insikt och åskådning.
Lara- ren skall forma barnets tankekrets, bete som bör lönas av samhället.
d. v, s. i mittpunkten föres undervis- Men hittills ha alla sådana krav mött ningen, det ' ar det verk, det konst- mer.
motstånd och avvisande an för- verk, som läraren har att fullkomna.
ståelse, och aven när man erkänner Endast i den gamla skolan kan ropet reformernas behövlighet, komma de efter skolor och klasser för olika be- finansiella svårigheterna som den gåvningar uppstå.
Ofta.
ljuder från avgörande invändningen,.
Kanske läraren uppmaningen: " ' Var god, var blir denna invändning mindre vagan- trofast, var hjälpsam ", och därom a f de, om vi lyckas åstadkomma en intét annat an gott att saga.
Mer] verklig begränsning av våra rust: den stora faran ligger nu en gåiig ningsbördor.
däri, att man låter ' sig nöja med.
- Eva ~ i ~ f o r s.
s.
.
vackra ord cch glömmer, att det mo- raliska endast uppenbarar sig i hand- '. '
.....
,.
&lt;.
a., ling.
vackra talesätt gagna ' foga, allt kommer.an på att ' bringa barnen i sådana förhållanden, ' att de kunna handla efter dessa moraliska syn- punkter i deras vardagsliv med vari andra, med vuxna, på.
gatan, i he ' m- met.
' Men då duger det ej, ' att man för den moraliska tiidelningen ' in.
I skolan.
Ty länge har det varit.
så, att den, som var tapper, trofast och; hja !psam, kanske färdig att under lektionen hjälpa kamraten med Iös- ning av e ' n räkneuppgift eller över- t sättning, han var blott t r o f a ~ och hjälpsam i kamraternas ' ögon, icke i lärarens, och således började allare- dan har dubbelmoral,en,-som spårlögt måste försvinna från skAan. '
Res- pekten för barnets och den unges in; dividualitet ar det, som karakterise- rar den nya skolan.
Den gamla auk- toritetsprincipen har måst vika; man söker efter den andens aueoritet,.
.
.
som uppstår av sig själv i ymlivef mellan olika individer.
Den ny5 sko- lan ar självverksamhetens skbla: det ar den skola, dar ' barnets spontana verksamhet ar gunden ' for allt arbete.
Men den ar i lika hög grad tjanan- dets skola.
Inbördes hjalp i själva skolan ar utgångspunkten, hjalpsam- het kamrater emellan, medkänsla och en verksam barmhärtighet.
P å söndagen fortsattesförhandlin- garna m,ed föredrag av friskollarare J. Nylev, som genamgick, " den Kold ' ske Friskoles " historia.
: Dan- mark har nämligen sedan 70 år till- baka en skola - uteslutancle lands- bygdsskola - som arbetar ' under be- tydligt friare former an den egentliga.
statsskolan.
Dess stiftare ar Kristen Kold, en enkel skollärare på landet, men en man med stor- iderikedom och en genial blick på m~nniskolivet.
Å r 1851 grundade lian den första folkhögskolan på Fyen ach tog se ' - dermera initiativet till anordnandel ' av privata barnskolor p &amp; landet, vilka framförallt på Fyen vunnit stoi utbredning.
Föräldrarnas ratt att bestämma angående sina barns un- dervisning, särskilt vad det religiösa vidkommer, ' ar det mest utmärkande för - denna riktning inom uppfostran.
Omedelbart efter.
detta föredrags slut gavs ordet åt föreståndaren för Montessorieskolan i anma ark, j: Rosbach.
Det ' var ett med spänd: uppmärksamhet åhört föredrag, som den unge entusiastiske ledaren-.
f.ör - ' '
nämnda skola höll.
Montessariarbe- tet i Danmark ar icke alldeles nytt.
Det begynte för nio å r sedan.
i Dan- mark på det enda ställe, dar det kun- de ha tillräcklig frihet, näinligen på ' skolan för vanföra i Köpenhamn, soin förestods av fröken Thora Han- sen.
(Inom parentes sagt, den älsk- ligaste kvinnovarelse, aven hon nar- varande å mötet.)
Inom tre år ' ge- nomfördes har, efter den italienska pedagogen d:r.
Maria Montessoris systern, en fullständig ' övergång från klassundervisning till individuell un- dervisning, från fabriksdrift till vaxt- liv, från tvångsdisciplin till verksam- hetsdisciplin, från kvantitetsunder- visning till, kvalitetsundervisning, ' från tim- ocli fackdelning tili levan- de organisk undervisning.
Ar 191 C bildades " det danske Man tessori- Selskab " ined målet att söka f å d:r Montessoris idéer för uppfostran överförda till och omplanterade i Danmark.
Det blev uppdraget å1 tal.
att leda den försöksskola, som sällskapet up.prattade.
I närheten av Roskilde inköptes en liten anspråks- lös villa, Egelundshuset, som blev dess hem och har varit det ' nu i sex år.
Det a r omgivet av er, stor trad- gård, " halvt Frugthave, halvt Park og Skov ", med utsikt till fjorden, dar vildänderna simnia och rörsångareil bygger sitt bo.
Har leva ' barnen ett härligt friluftsliv.
Med vilken öd- mjukhet har inte denna ledare gått till sitt verk!
Hur har han inte för- stått att lyssna ut det finaste, det djupaste, det mest oberörda i bar- nens vasen!
För hanom ar barnet undret, därför att det ar närmare livets kalla.
: Mången gång har jag hört Jesu ord: " Om I ej bliven.
soin barn " etc., men jag har aldrig kant mig så djupt gripen därav, som då d e n n a b a r n a v a n tog dem i sin mun.
Efter detta föredrag följde en syn- nerligen intressant diskussion.
Sar- skilt faste jag mig vid ett inlägg av en artist Swane, som enligt min ine- ning gav en vrångbild av vår nuva- rande unclervisning.
En med.
dok- tor, vars namn jag glömt, framhöll, att ett bättre samhälle onlöjligt kan tankas framskapat uteslutande ge- nom en förbättrad ' skola.
Han tänkte sig, att tre faktorer måste samverka för uppnående av ett gott resultat, nämligen skolan, socialismen och rasbiologin.
Ordf. i inödraföreningen i Köpenhamn, en fru Nilssan, yttra- d e nagra varma ord med tack till föredragshållarna för deras för- .ståelse av barnens.
liv.
Hon gladde '.
.
Millet: AXPLOCKERSKOR.
sig å t att man sä.kert gick en ljusare framtid till mötes med avseende på barnens fostran.
Fröken Bratt från Brummerska skolan i Stockholm franihöll, att.
man redan nu, trots kur- ser, scl-ieniata ocli examen kunde göra åtskilligt incm skolan för att förverkliga de nya ideerna;. '
Mötet fortsattes jainval följande dag men undertecknad.
var då ej i tillfälle att narvar ' a, En synnerligen rikhaltig litteratur, rep resenterande barnpsykologi, ar- betsskoletnetoder, Moi~tessorisysie- niet m. m., fanns utställd till påseen- de ocli delvis till försäljning.
Maliiiö den 23 april 1924.
" Fraser äro ordsvall, utsvavningur i ord och uttryck, vilka pä ett ofruktbart satt vädja till tanken.
De framkalla i regel stora föreställt~ingsmassor, som dels äro allt för ' oklart angivna, dels allt för oni- fattande för att man skulle finna nägoii riktig användning för dem.
I första ögon- blicket tror man, att d.e rymma ett mäk- tige ilinehill, men i iiiista ögonblick erfar man deras andliga impoteiis och vämjes vid dem.
Men p5 den, som endast liar energi till att känna si; ' rörd ' av andliga impulser, verka fraser som en förtrafflig stimulans, vilken helt beskedligt nöjer sig med att röra om i kijnslorila ' ocli före- ställningarna. "
(Ur den till svenska .nyligen översatta boken: Personlig Kulttrr av C ..
Lambert.)
Vad skall jag bli? '
Diironi.
skulle inari kunnh saga, a t t dct just &amp; r den ', stora f&amp;.gan " som p &amp; c t t bekyiiliiiersarnt sätt traclcr frani: redan xar de mindre nuniren av bnrnskor:in slitits ut .. 1: Stockholni har]?
scnarc Ii tiden varit och iiro olika krafter I rörelse a t t sö,kS uiiderla.tta funderingarna, darpi % hos .s$- i-a1 ungclonicn sjslv soif~ föri-llclrarna. "
Sfi- leitcs hade i vintras svenska kvinnors niedborgarförtund ': mordn:it möten ined upplysuncle föredrag i detta arnne, soin vunno stor tillslutning.
Inom folkslrolan bar, aven cn verksamhet börjat, soni vill giva, fÖra1.drarna ~vaglccl- iiing härom och i clagarm har Fredrika Hrcmer-Förbundets byrå .utgi+it en litcn skrift som ger ' en hel dc1 ypplysningar on1 de skolor och iitbi.ldningsanstaltcr soiii fiiinas för flickbr över hela riket och Iieter)) Flickornas yrkesutibilclningsimöjli~ ' l~cter ".
I den ar upptaget husligt ar- bete, Ibarliavård, söiiinad, vävning, trad- gkrclssköt:scl, hönsskötscl och lantbruk och en del tekniska yrken.
Den ar mad all siikcrhet mycket tillförlitlig i sina upp- lysningar och som den endast kostar 1 kr.
%r den 3itkoiiilig för det stora flertalet.
P &amp; ett annu effektivare s a t t a t t briiign kunskap för flickorna ' i denna stora fr:tga har svensks kvinnors medborgarf örbund mcdvcrkat till, i clel; de anordnat en nt- stiiilning över qrobleinet Va.d skall jag bli?
i Li1jcvalch.s konsthall, Stockholm.
Har f a r inan icke cndxst reda på vilken lit- bildning flickorna ni.
?istc ha för a t t kun- na koiiinia in i de olika sfatstjanstcrn:~ utan aven vilken lön, seniesterförrnEin och.
pcusioii som erhå.1les.
Har %r Sven upp- tngct cn hel clcl yrken, både sadana cl5r kvinnorna kli.c~,pa om arbetet incd m i h -, b
31.0 R G O N B R I S ' iien, som dc, vilka.
äro mera förbehkllnn kvinnorna.
TJtstalliiiiigen tir så ornfat- tande cit.t dcn fordrar e t t ingacncle stu- dium, villcct ' v i icke haft " tid till, varför här endast kan oinn %ninas h t, soin vid ctt liast ?gt bcsök kundc uppfattas.
Fiir ilet första.
m h t c siiigas, a t t fastan al! % upplysningar n~&amp;stc inhiimtas pG dc ta,- beller som voro placeradc p &amp; viiggnrii:~, sa f a r inan icke n %.got torrt och tr8kigt intryck diirav, ty dessa %ro iiij~cket trcv- ligt gjorda och up.pst,iiillningcil klar och Itittfitttljg.
Dc yrkan vi ~ippfiingaclc vor0 typograf-, ' söinnncls-, modist-, buntmnkeri-, bageri-, ' badcrskc-, strykcrskc- och bok- binderigrlcena.
E a r voro iitbilrlnjngstid, löner, soniestcr, - rnecldelacle tivcnsom dcn fackförening M r c n tillhörde.
En del ar- ' betsoinrZic1cn Cicnionstrer ?cles, båclc stats- tjanstcrnas, s&amp;soin a t t cn lpostsparbank var i funktion, och yrkenas.
Har stodo kvinnliga typografer och satte en tidning soni sK1Clcs p % utstäl.lningcii och cn kvin- na tryckte den.
Triclarc sågo.
vi flagg: sömnad utföras av en 75-&amp;rig flaggsöni- merska, en tobaksarbctcrsk,z passnclc cn sinnrik maskin, som förfiirdigade cigarrer, och cn gjordc .s&amp;d:ma för hnncl.
Söiii- mcrskor och i !iodistcr arbctacle träget.
En dcimfrisórsaloiig var i vcrksanht;, vävning, konstgjorda blom.mor förfarcli- gacles o. s. v. För m.&amp;nga besökare blcv &amp; cn utstall- iiingen cn Övcrraskning, c15 de fingo nc a t t en hcl dc1 soni ser r8tt s % enkelt 111; f i r d i g t icke ä r så l a t t och cnlcelt a t t ut- f Öra.
Innan v i laiiin,zdc utstiillningen upp- f a t t a vi en hel.
clel uppgifter ti.11, nien hin- n s cndsst antcclcna naninen på arbctsoni- rii.dena, såsoni ciccleri ng, silvcrpolcriiig, bryggeriarbetet för kvinnor, hembitradc1-1~ porslins- och sj.dciinlii$lning, gymnastik- dircktörer o. s. v. Vi hoppas a t t alla dessa, u,ppgiftcr nu sainlas och öka upplysningslittcratiiren p5 omriiclct.
8. v. MA kvinnan lära sig att liksom mannen genomgå en kärlekskcnflikt icke med brutna vingar, utan med stålsatt sjal.
" Att i varje minut, som genomleves, låta det förgångna vara förgånget och börja livet på nytt, lik- soin om det hade begynt i dag " - det var Goethes valspråk.
Redan skimrar ljuset, redan kunna vi iakt- taga nya kvinnliga typer, de så kal- lade självständiga kvinnorna, för vilka livets rikedom icke uttömmes i och med kärleken.
Alexandra Kollonlay.
15 SOL OVER H A V.
N u famnar röda guldet ' det morgongråa ha^, och min na !f med onda drömmar ar förbi.
- V e m ar du, himlens sol, som har makt att stanna at, min klagan, mina lappars ångestskri?
V a d är dc!, som mig kommer.
att böja mina kniin, men ej mitt ansikte och ej min hela hag.
Jag lgjter mina händer, och initt hjärta ger sig hiin, men mina ögon dricka skönhet ur var guldfargad våg.
8.
D e t var en gång, för längesen - jag ' minns, och minns dock icke mer.
T y livets hårda vinterfrost tar oftast redan spada brodden av allt det basta, som man vill och allt det största, som man ger.
Nar sedan dagens.
klara, öga ser, ja, då ar där intet koar av sådden.
Det var o c b å med sol över havet, men det var ej en morgon i brand.
Det var kvällning, och stillao begravet i .en guldsky låg härligt mitt land.
Jag var ensam, som alltid en människa * ar i de tyngsta stunder, henne livet beskar.
A o blommor.
oar full min famn, jag sökte en hamn.
.
.
Jag strödde dem ut öoer oattnets guld.
jag kände, bekände mitt armod, min skuld, anade, oisste oal redan då att allt det ar störst, som man aldrig kan nå.
A t t lyckans sträng är så spröd, så skör att ibland utan hörbar bristning den dör - - men ändå jag gick hem med frid i mitt sinne och en spegel i ögat av solglanst hav.
Jag strött kärlekens blom över smärtsamt minne och sökte den hamn som mig livet gav.
-.
.
Jag söker den an.
I nätter och år - M e n nar i den strålande soluppgången jag med min saknad helt ensam står då vet jag att blott den sig ger, ar jången.
M e n stark ar lycklig om an med sår.
Och har jag ej längre famnen av karlekens blommor full, så har jag dock koar i mitt öga en bild av en solnedgångs stralande gull.
JULIA STROM.
.
M ' OROONBRIS 6 ' Samhällets barnavbd vid årets riksdag.
.
Debatterna, medan frågari be- handlades i utskottet, rörde sig för- nämligast om skyddsålderns höjan- de.
Lange har det varit en önskan i barnavårdskretsar.
att en höjning .skulle ske av den ålder, inom vilken samhället, oavsett foraldrarna giva sitt medgivande eller ej, kunde om- händertaga vanartade barn eller så- dana som äro i fara att bliva v # anar- tade.
Denna lagändring kunde hava gjorts för länge sedan och ej behövt förorsaka så många utredningar.
Men frågan blev så länge utdragen, emedan fattigvårdslagstiftningskom- mitten, som hade saken om haiid, fick i uppdrag att även utarbeta en enhetlig lagstiftning för all harna- vård och till sist av riksdagen i upp- drag att komma med en utredning angående särskilt understöd åt an- k ~ r s barn.
Skyddsålderns hijjande går igenom, tänkte man, medan 2:a lagutskottet arbetade, men understö- den få vi nog vänta på av brist p ' å ut- redning.
Den senare beslöts dock forniligen av andra kammaren år 1919 efter motion av hr Olsson i Mora m. fl.
Första kammaren biföll ' visserligen icke motionen, ehuru saken ansågs behjärtansvärd, emedan frågan vore föremål för pensionsnanindens ut- redning och aven komme att behand- las inom.
fattigvårdslagstiftnings- kommittén.
Även 1 CQO års riksdag väcktes samma motion och härisköts den av &amp; då ' till.
den utredning som förelag.
- Ar 1921 ' kom denna ge- nom fattigvårdslagstiftningskommit- tens betänkande angående ny lag för hela barnavården.
Det medges @ r- na, att paragraferna ' i förslaget vor0 för många och kunde nAg @ ha sam- mandragits, men förslaget upptog så inycket av verkligt bärande princi- per, av rättrådighet och humanitet, att man var innerligen glad åt det.
/ Man var lycklig under de få måna- der man fick leva i tron att detta skulle kunna samla alla, som ville något i reformvag i barnavarden.
Men glädjen blev icke lång.
Re- dan samma höst det år, da förslaget blivit färdigt, revs det itu av en kon- gress, som var samlad i Stockholm för att diskutera det.
Fattigvards- förbundet var då for förslaget, åt-.
inimtone de flesta av dess ledande medlemmar, men fattigvårdsfolket i allmänhet från alla partier (en del socialdemokrater ej uteslutna) gick emot det med stor ovilja.
Att under- stöd skulle kunna utdelas av barna- vårdsnamnderna aven i hemmen an- sågs oniöjligt.
Man påstod, att detta arbete kunde barnavårdsnäinii- derna icke förstå sig på.
Man tyc- ker ' annars att kommitten hade bra ratt i, soni ansag att om man verk- ligen ville enhetlighet i sak och icke bara i stora ord, så skulle just denna myndighet, som redan handhade 1917 års lagar angående barn utom ' ~ i l l e t: DET SJUKA BARNET:.
.
äktenskap, vara synnerligen lämpad att vårda och vid behov såva!
: g k a understöd i. hemmet som ' att utackor-.
dera dessa barn.,; Men nej!
Fattig- vårdsfolket resonerade nog som så, att nian tog något ifrån deni, nagot av deras heliga .riittighet att vara en- samma understijdsgivare.
Man kun- de icke draga ut Itonsekvensen att, om det bleve ' iner arbete lagt, på barnavårdsnamnderi, så kunde ju en del intresserat fattigvårdsfolk få ar- bete dar i stället.
Förslaget sönder- kritiserades med hjälp aven av några farliga och onödigt varnande röster om att riksdagen icke ville ha nagra nya lagar.
Det blev en storm särskilt emot kap .. l 0 med sina ull- derstöd, dar.
aven understöden till ankorna äro .medtagna som ett provi- sorium tills någon f ~ r m av.
försak- sing för ankors barn skulle se dagen.
De som vor0 emot det hela blevo också mycket ömhjärtade för änklin- I gar.
Och det hjälpte icke.
att för- slagsgivarna gång på gång bedyrade att det vore ju lätt att tillägga även änklingens barn.
Nu två och ett halvt år senare har propositionen äntligen kommit på riksdagens bord.
Understöden ge- nom barnavArdsnämnden lysa emel- ler tid fullständigt med sin frånvara och änkorna få icke komma med ens som ett provisorium.
De äro allde- les ur rakningen enligt kungl.
maj:ts förslag.
Med anledning av denna i ögonen fallande förlust av det vi hoppats på och arbetat s5 länge för alltsedan den socialdemokraitska kvinnokongres- sen 1914 (och undertecknad för sin del redan sedan ett par år tidigare), så väckte Agda Ostlund tillsammans med Nelly Thuring, Bernhard Eriks- son och Viktor Ohman följande, mo- tion.
Dels att riksdagen skulle fatta beslut ännu en gång om utredning angående p3 vilket sätt och.
enligt vilka grunder understöd till ankors barn för framtiden lämpligast skulle kunna beredas,.
dels att en proviso- risk lösning av frågan skulle göras samt att barnavårdsnämnden aven skulle få rättighet att utdela under- stöd på ' samma satt som.
fattigvår- den till barn utom äktenskap och till barn av övergivna och frånskilda hustrur.
För att frågan icke skulle behöva falla på ett motstånd av eko- noinisk grund uteslöts något av det som föreslagits av kommitth,.
nam- ligen att för .barn under två å r, un- derstödet skulle utdelas efter ' vissa grunder, som möjligen för samhälle- na skulle kunna stalla sig för dyrt.
Motionärerna hava således gatt op- ponenterna icke obetydligt till mötes, men lyckats- bibehålla i sitt förslag det principiellt väsentliga, nämligen att barnavårdsnämnden skulle få hand o m så mycket barnavård som möjligt och framför allt att samma myndighet skulle ge vårdnad åt samma barn, antingen det skulle ha understöd i sitt eget hem ' eller vår- das av andra.
I motionen säges bl.
a.: " Den tanke som legat till grund för reformsträvandena att skapa bättre villkor fös barnen, har ju framför allt inriktat si.g på att bibe- Iiilla sambandet mellan moder och b x n, och vi anse kap. 10 i Fattig- viirdslagstiftningskonimittens betan- / r,
kande så betydelsefullt därför, att det stijdjer den principen, att mödrarna själva i största möjliga utsträckning skola i sina egna hem ha vård om sina barn.
Mer an förr förstår man värdet för barnet av att få vistas hos modern och man liar insett det upprörande uti att moder och barn - då man- nen-familjeförsörjaren avlidit - ofta på det brutalaste skilts åt.
Det har förekommit, att barn till anka genom kommunens försorg utackorderats,, och modern har fått söka sig arbete, soin hon kunnat, men är hemmet det största sociala varde för barn, som äro lyckliga nog att aga både far och mor i livet,.så ar det val av sam- ma varde - om inte rent av ännu större - för barn, soin förlorat en- dera av föräldrarna.
För att efter familjefaderns från- fälle trygga hemmets bestånd och möjliggöra för modern att behålla barnen hos sig har framförts för- slag att genom en särskild lagstift- ning bereda understöd åt ankors och i vissa fall aven åt änklingars barn. "
I en P.
M .., som undertecknad lam- nat till utskottets medlemmar, har påpekats den stora vikten av att samma myndighet får bestämma, när det kontanta understödet i hem- met ar lämpligast eller nar betalning till fosterhem ar lämpligare eller om en kortare asylvård bör lämnas till samma barn eller om det bör intagas å ett barnhem; I k. maj:ts proposi- tion liar däremot föreslagits, att fat- tigvården skulle betala understöd i hemmen och barnavårdsnaninden skulle utackordera eller lämna barn- hemsvård.
Samma synpunkter, nain- ligen vadan av att icke också det kontanta understödet i hemnien skulle - laggas under barnavårds- nämnden, har påpekats i en tidcings- artikel av f. d. landshövding Widén, som var ordförande i fattigvårdslag- stif tningskoinmittén, vilken föreslog sådant understöd; - I detta P.
M.
framhöll jag aven vikten av att rat- ten att utdela begränsades så mycket som möjligt, en synpunkt som glad- jande nog aven framhölls bland flera medlemmar i lagutskottet.
Det med stor spänning avvaktade utskottsutlåtandet upptog tyvärr de11 klyvning, som i propositionen före- slagits mellan fattigvårdsnamndeii och barnavårdsnämnden angaende vårdandet ay sariinia, kategorier barn.
Men utskottet hade däremot på ett par andra punkter gjort för- bättringar och tillägg.
Så har be- ' '.
stcïnzmelsen o m tilldelandet av aga blbit kompetterad med den förcsltrif- ten att detta bör ' ske först " ' då.
övriga Socialdemokratiska i samma omförmälda åtgärder icke kvinnokongressen.
kunna antagas hava åsyftad verkan " Med dessa ord har man dock fått P &amp; ett storartat sätt .har koizgres- ' in i lagstiftningen en bestämd anvis- ning på aven andra satt att tillra.tta- sen omf a.tta.ts.
Onikring 90 c~n3xbu.d föra barn an kroppslig bestraffning.
iiro 1111 a ~ m i i l d a loch fran alla delar ' Al ' dern ar dessutom satt för gosse av landet.
D &amp; vi a.i; o förvissade om under 15 år och flicka under 12 år.
att alla.
ko.mma i .avdit att göra &amp; t För skyddshem skola visserligen sard skilda reglementen utfardas, men biistta för ' v.
h rörel.se, hoppas vi p &amp; man får hoppas att dessa komnia att gott resiiltat.
bliva skrivna med ' förstånd och Ilan- Mycket arbete har förelegat.
h i i i -.
.
syn till nutida fordran på uppfost- norna under # dessa år ioch ~nibnga ringsmetoder, då man nu tagit det svarighet er, sm d e st-ora stridern?
steget att höja skyddsåldern till.
18 och .deil!
oerhör.da a4r,betslösheten bringat., ha .. de ihaft att geno~mlram.p.a med sina familjer.
Vi tro dock.
.
att.
de iirlo vid: gott mod oclh ' fa ' st be- slutna a t t deltaga i karppen f ö r d @ rättfäcdighetsprincipei-s genomföj rande soim lomdanar Blassarriihället t.ill ett samhälle .Byggt p % arbetet.^ solidaritet.
Kvinnorna: hava.
stora iippgi£t ?r att fylla inolm socialdem6kratin.
Visserligen vilja vi icke viedkannas ' Bliiiet: MAN, HUSTRU OCH BARN.
densamma, .men vi nl&amp;ste alltid vara 1 ~ i .dagen vakna och llagga ' ~ 4 ~nieni.ng så, att ej .nl&amp;gon maskiilin ensi.digih et blir iima.ngd ' i arbetet och avgöran- de vid friigornas lösning.
.
.
V i halsa alla ih j5rt.ligt välkomna och hoppas a t t koaigressdagariza skola utnyttjas s &amp; a t t ode bliva .blide lärodca och nöjsaururna och alla titervai~da m.ed .friskt till af-.
betet.
Ar och att i vissa fall ungdomar ktinna kvarhållas .i skyddshemineii till 21 år.
Riksdagen gjorde dess- utom ett tillägg, såsom villkor för.
.
den höjda skyddsdldern, nämligen Dessutom ha sociald&amp;nokraterna att särskild varsamhet skulle iakt- tagas vid besluts fattande o m onz- inom lagutskottet gjort ett uttalande, Iziindertagancic för sky ddsuppf ostran som, ehuru icke riksdagen tagit stall- ning till detsamma, kan hava bety- mellan 15-18: d ?.
E n seger har ' vunnits rörande un- delse såsom opinionsbild.ande, nam- derstöd till Bnkors barn, i det att ligen att de givit motionärerna i utsk~ttstiiajoriteten uttalade sig för ovannämnda motion ratt aveii där- - en utredning härom och att denna uti, att " mycket starka skal kunna blev antagen av riksdagens b i d a anföras för att barnavårdsnämnd kamrar (i 2:a k. utan votering.
i]: a skulle övertaga aven understödsverk- k. med 75 röster mot 41).
Hiiroiri samheten beträffande barn i hem- säger utskottet, att det " anser önsk- met ".
värt att en dylik utredning kommer Men inga utredningar.
kunn.a med till stand, därvid jämväl övriga möj- säkerhet Iatnna önskat resultat, så-.
liga utvägar för detta betydesefulla vida ej opinionen ute i landet allt spiji:småls lösande böra komma.
uti- fortf arande understryker frågans der Övervägande ".
På denna punkt vikt vare sig det gäller dessa undei- gick sdledes fru A g d a Ostlnnds stöd eller understöden till ankors m. fl.
motion igenom.
barn.
Anna Lindhagen.
s.
i dikt, målning och sång.
Det blev idel svnndhalsar, lackar, krinoliner, gråt och svimning vid minsta känslo.utbrott av så- val kavaljerer som damer, och jag vet ej allt vad för löjliga modenycker i kläde- dräkt och sätt.
Men landsbygden .behöll, såsoin alltid a r fallet, sin natiirligl~et, strav- samhet och balans.
Och i jordbruksar- bete, kreatursskötsel och andra med bon- delivet förknippade sysslor växte Fran- gois Millet upp, till kroppen kraftig och frisk,, inen underligt stillsam och inbun- Millet: VID BRUNNEN.
deii. '
.Han arbetade, som varje annan bondp.ojke, fransk inen han sågockså ...
Och nirhelst han Född 14 okt.
1814, död 20 jan.
1875. kom åt, läste han .. Till al.]
lycka trodde Under d e.
oroliga dagar, då Na- föräldrarna på sonens konstnärliga poleons valde vacklade och den rykt- begavning och !agade så, att han bare kejsaren av alla krafter stred för en tid fick studera i.
Cherbourg fast fot på Frankrikes jord, da Paris och därefter i Paris, där de emel- ej visste av lugn varken dag eller natt lertid ej hade råd att underhålla och landsvägarnas fred stördes av honom länge.
och dar han ofta kurirers dånande hovslag, då engels- led bitter iiöd.
Den kroppsliga nö- man och holländare, tyskar, österri- den var dock intet för honom.
Vida kare, spanjorer och italienare med mer plågade honom hans inre oro spant ' intresse följde Frankrikes ' och missbelåtenliet med sig själv och kamp, färdiga att gripa in och om- sitt arbete.
Lusten att måla brann intetgöra den store fErtrycl:areils som en feber i hans blod, men han eventuella seger - urider denna var endast tjugutre år och hade ej svåra tid föddes på en bondgård i kommit till klarhet med sig själv.
Gruchy i Normandie ett gossebarn.
Som så många andra ungdomar som med tiden också skulle nå stor- trodde han på sina berömda föregån- het, men av ett helt annat slag an gares ofelbarhet.
Dessa föregångare våldets.
råkade vara dels rokokotidens till- Han växte upp i den svåra hun- gjorda mästare, vars herdar och her- gers- och orostiden efter Napoleons dinnor, nymfer och fauner icke vor0 fall, då städernas människor - de annat än utklädda hovdanler och som mest hade känning av växlingar piruetterande kavaljerer i pudrade och umbärandeii - sökte sig till reli- peruker.
Med bondens sega envis- gionen och romantiken och mitt i het strävade iMill.et att tilliigna.
sig 1830-talets sentimentala överdrifter deras konst, men misslyckades och Jean Francois Millet tillbragte svåra år i djup fattigdom.
Till sist beslöt han att giva alltsam- mans på båten och förkrossad och besviken återvände han till hemmet i Normandie.
Men han fick ingen ro.
I stället började helt nya tankar vaxa fram ur spillrorna av det förgångna.
Man kanske kunde återge annat a:?
m ~ t o - logiska och historiska personligheter, herdar och herdinnor?
Voro ej dag- rarna över fälten, dc pittoreska går- darna och de idoga msnniskorna i sina grova arbetsdiakter av minst lika stort konstnärligt varde som sa- gans och historiens .män och kvin- nor.
Långt större, förutom att de omedvetet avslöjade en helt ny blick på livet och konsten.
Millet reste tillbaka till Paris 1845 och nu hade han äntligen funnit sitt.
område.
Visserligen sågo Odipus och Den helige Hieronymus dagen, men aven jordbruksarbetare och En tiggande moder.
Ar 1848 utställde han Tröskaren p å salongen.
Den.
.
gjorde lycka.
Kan man nu tanka sig så egendomligt, s å förtjusande!
En tröskare.
En vanlig enkel människa, som står och tröskar, precis som man tröskar överallt och som otaliga man- niskor sett otaliga gånger.
Det var nytt och upplivande så det förslog.
Tröskaren gjorde som sagt lycka.
Men ödet ville ej att Millet skulle uppslukas av storstaden och alldeles förlora kontakten ' med ' den lands ' - bygd, u r vilken hans ande tog sin basta näring.
Hon roade sig därför med.
att förvända människornas syn, s å att de ' ej vidare uppfattade det geniala i Millets penseldrag.
För andra gången tvingade fat ' tigdonien ho,nom att lämna Paris.
Han hade familj, hustru och fem barn, inga pengar och av allt att döma ingen framtid.
Kanske hade han misstagit sig om sin begåvning och var inte annat an en narr, som inbillade sig kunna måla.
Febern att skapa brann alltjämt i hans blod, men man levde ej på att skapa skönhet.
Det dugde varken till inat eller kläder.
Ett slag såg det verkligen ut som om rnissrak- ningarnas tyngd skulle besegra tilI och med Millets sega tålamod.
Men.
I b.
.
\ r
då fann hans Ode tiden vara inne.
I djurinålaren Jacques skepnad trädde hon emellan Millet och den avgrund, inför vilken han tyckte sig stå.
Jacques övertalade sin av olyckan apatiske van att taga familje ' n med sig och SIA sig ned i Barbizon vid Fontainebleau utanfor Paris.
Vid denna tid var Millet trettiofem år och borde alltså ha stått på.höjden av sin kraft.
I3arbizons natur, ' befolkniilg och klimat, allt passade .honom.
Med ens var det soin.
om ovissheten och plågan i hans inre befriats ochklar- nat, som nar en stark och klar kall- Ader springer upp ur jordens innan- döme i solljuset.
.
I tjugu år levde - han i Barbizon.
Dar växte hans barn upp.
Dar åldrades han.
Och dar sågo de skapelser dagen, som gjort honom odödlig.
Axplockerskor, Kvflilsklockari (Angelus), Mannen med hatkart, Herdinnan för hem sin hjord och ett stort antal andra.
Litet emelianåt refuserades hans tavlor.
Hans inkomster inskränkte sig till det minsta möjliga, inen nu tryckte honom ej fattigdomen längre.
Han hade funnit sitt område och kunde fritt ge form och färg å t all den rike- dom ' av bilder han samlat inom sig under årens lopp alltifr3n barndo- men, men som.
auktoritetstro och blygsamhet kommit honom att ej själv ratt uppskatta.
Det ar skada, att reproduktionerna ej kunna återge färger.
Millet var ingen vän av det grella och lysande.
Han förenklade färgen, liksom linjen i hög grad.
Den obegåvade konst- nären behöver detaljer för att skyla sfommens brister, Millet däremot, .på vilket område han an uppträder, för- enklar allt och gör det på samma gång fattbart för lekmannen som im- ponerande och storslaget för kanna- ren.
Oni vi jämföra Millet med en sådan som Winterhalter, förstå vi klarast och bäst, vad han betytt för europeisk konst.
Jämföra Afton- klockan med de karamellsöta hovda .. mer och societetsdockor, som den uppburne Winterhalter frambragte.
Ett år före sin död blev Millet ' plötsligt föreinål för franska statens om- so:-ger: man beställde väggmålningar till Panteon.
Men det var för sent.
Hans krafter voro r e d m ut- tömda, ehuru han en- dast hunnit ett år över sextiotalet.
1875 i januari dog han i Barbizon.
I ' Frankrikes mera betydande stader, i.- Holland, England, Skottland, Tyskland och Sverge finnas hans arbeten på mu- seerna.
I Cherbourg har man resi hans staty.
På de tre kon- tinentala språken fin- nas biografier och broschyrer om ho- nom.
Men banbry- tare i allmänhet få Millet: VID SPEWROCKEN.
.
ej uppleva medgån- Rut Berner, Göteborg.
.
gens lättnad och befrielse från be- Sigrid Karlsson, Hesselby Villa- kymmer.
Och Millet u ' tgjorde intet undantag.
Snillet och den eko- stad.
Ida Rosenqvist, Hälsingborg.
nomiska sorgfriheten trivas sällan - Edit Vakander, Sparreholin.
ihop.
Man får trösta sig med att en Anna Eriksson, södertälje.
stor mans barn ofta ärva den ' sorg- Ebba !Mattsson, Grängesberg.
.
frihet, deras fader ej nådde.
Tyvärr - Agnes Anderson, Jönköping.
:.
a r det för det mesta det enda de Linda Öberg.
ärva. '
' ' Desillusion.
På iivets vag; så ljus och god en riddare red fram.
Kvinnokursen i Brunnsvik.
Over alla förväntningar omfatta- des denna kurs.
Icke mindre an 93 ansökningar inkommo och av vilka högst 30 deltagare kunde få utses.
Vi f å val hoppas att A.
B.
.F.
aven nästa år måtte anordna er1 dylik kurs.
De från vårt förbund anmälda, som blevo utsedda, äro följande: Svea Ek, Huvudsta.
Rosa Nordin, Fagerviksverken.
Ellen Svedberg, Eskilstuna.
.
Alma Melin,- Fagersta.
Bernhardina Bengtsson, Karls- hamn.
Manda Johansson, Hörnefors.
Elin Villig, Storfors.
Elsa Forsberg, Bollnas.
Math.
Johansson, västerås.
Elsa Moberg, Örebro.
och solen röd som vin och blod.
.
sjönk bakom bergets kam,.
mot fjärran lyckoland.
, men riddaren blott red och red Han sökte detta fjärran land, dar allt ar.
ljust och gott och livets lycka, solens brand ar varje man ' skas lott, dflr ingen namnes träl och slav och lyckan ständigt bott.
Aden riddaren allt längre for, och trängre blev hans led, mot landet dar blott lyckan bor allt saktare han red.
I fjärran en vision han ser .. " Det landet finns ej mer. "
I- / arald G: s o n Frösell.
Englands arbetarekvinnor.
Storslagen konferens i London.
Brev till .. Morgonbris.
\ En engelsk författare har nyligen publicerat en intressant statistik över engelskan, som gift sig med fran- syskor.
Han konstaterar en ständigt fortgående stegring av dessa fransk- engelska äktenskap, och han söker också ge orsaken härtill.
Det ar den ensgelska kvinnoemancipationen, som driver land,ets söner att söka sin äk- tenskapliga lycka på andra sidan Kanalen.
Skulle detta vara riktigt, far alltså Europa bereda sig på en ny folk- vandring.
Det blir i allra största all- ' mänhet: mannen, som koinn~a att satta sig i rorelse - österut.
, " Till Österland vill jag fara. "
o c h allt efter som kvinnoemanci- pationen sprider sig, komma de att d.rivas allt mer åt Orienten.
Ett tra- giskt öde hotar dem: ty av.
allt att döma har emancipationen börjat göra sitt intåg även i Orienten och nar mannen en gång hinner fram till sitt eden, så skall han finna sina dröm- mars ideal, den blida ~mdergivna haremskvinnan - med all sannolik- het utställd i ' papp på Mustafa Ke- mals.
nationalhistoriska.
.
museum i Angora ...
.
DA få väl västerlandets söner vän- da tillbaka till sina länder igen.
Kanske skola de da .konstatera, att den angenämaste kvinnan och den kvinnligaste är att finna just i de länder, dar kvinnoemancipationen tog sin början.
Ty en emancipation såväl som en revolution ar aldrig an- genäm medan den sker.
Det är re- sultaten, frukterna, som äro hälso- samma.
Frukterna äro: mera har- moni, ökad social järnvikt.
Nar Orientens kvinna kommer att stå mitt i sin emancipation, i sin vreda revolt emot mannen-förtrycka- ren, skall västerlandets kvinna redan ha nått sin nya sociala jämvikt.
D i få vi måhända en folkvandring i rakt motsatt led.
Då komma emirer och paschor att översvämma Vasterlan- det för att finna en smula ro och en smula äktenskaplig lycka - - - 1 ' suffraget,ter.nas armar.
' Vare härmed huru som helst; den engelska kvinnorörelsen ar i denna stund icke " okvinnlig ", den skräm- mer icke mannen - och detta .om- döme bör vaga mycket tungt, allden- stund i detta fall bedomaren, jag för- säkrar det, ärade läsarinnor, ar syn- nerligen känslig för kvinnlig charm.
Jag har nu tillbringat två hela dagar tillsammans med tusen kvinnliga delegerade, som.
varit samlade till kongress och jag har ett intryck av sällspord jämvikt och behärskning i dryftandet av de olika s x i a l a pro- blem, som beröra - just kvinnans emancipation.
Man förnimmer, hurusoin atitligen den stora tanke realiserats, som för ett tjugutal, år sedan formades av Margaret Mac Donald, der1 nuvaran- de premiärministerns hustru.
.
så- lunda: " Under de gamla korstågen.
gingo mannen i striden och kvinnorna sutto och väntade, men vi önska nu strida sida vid sida med mannen för att på det sättet göra ytterligare framsteg i det nya korståget emot samhällets onda. "
Margaret Mac Donald var el1 märklig kvinna, datter.til1 en av Eng- lands ryktbaraste läkare.
Men hon ar icke mer.
Hon var ledande för den första en- gelska kvinnokongressen år 1906.
--- Jag talar naturligtvis har hela ti- den om.
arbetarerörelsen och om kvinnorna inom det engelska arbe- tarepartiet, " Labour Women " ar en liten fras, som icke ar så lätt att över- satta till vårt språk.
Tyvärr ..
Ty det ar en brist i vårt språk, som svarar mot en ensidighet i .vårt tankande.
Vi ha icke i vårt " arbete " en verklig motsvarighet till engelsmannens " labour " eller f ransmänn.ens " tra- vail ".
Vi ha - eller snarare vi ha haft - en arbetareregering, men icke en Arbets-regering (L a b u r gouver- nement eller Gouvernement du Tra- vail).
Man kunde önska, att vart " arbetare " skulle fil samma klang som Labour eller Travail, nien vi an- stränga oss fåfängt att ge det denna allmänna betydelse; det förblir be- teckningen på kroppsarbetaren; det ar val bekant att exempelvis våra I.
spilrvägs~nän ta illa upp att rullföras som kommunalarbetare, ehuru de ut- göra en avdelning av Kommunalar- betaref örbundet.
An mer degraderat ar ordet " arbe- tarekvinna ".
Jag är övertygad 0111 att Morgonbris ' läsarinnor för intet pris skulle vilja döpa om sitt förbund till.Arbetarekvinnornas förbund.
Men var snäll och säg mig, hur man till svenska skall översatta Lab ' our .Women!
Labaur Women utgöra del av Labour Party.
Det ar Labour Party som håller kongressen - for sina kvinnosektioner.
Dessa uppgå till.
ett antal av 1,250 med ett samman- lagt medlemsantal av 150,000.
De äro .icke alla socialdemokrater,, men ha nästan alla organiserats under socialistiskt inflytande.
Det är en styrka för den engelska arbetarerö- relsen, att den icke har så manga namnsocialister som exempelvis vi i Sverge efter tyskt mönster.
Labour Party lir icke socialistiskt, ehuru det står .under stark socialistisk påvera kan därigenom att de engelska s x i a - listerna, som huvudsakligen äro or- ganiserade i ' I.
L.
P.
(Independent Labour Party) ' utgöra en del, ehuru kvantitativt en mycket ringa del - av Labour Party.
.
P å samma satt med Labour Women.
Det ar ingalunda ett " socialdemokratiskt " kvinnoför- bund.
Det ar rätt och slätt " Arbe- tets kvinnor:.
Detta hindrar emel- lertid icke, att deras organis a t ' ioner utvecklas mer och mer i socialistisk anda.
] Men där, ar icke den trång- boddhet, sam den obl.igatoriska an- slutningen till vissa doktriner lätt kan skapa. '
Den första fråga som dryftades på kongressen var av synnerligeii " kvinnlig karaktär ".
Den gällde - partimärket.
Sekreteraren d: r Marion Philipps meddelade, att maii kommit underfund med, att det van- liga Labourmärket i emaIj icke alltid passade till kvinnodräkten.
Därför skulle aven ett annat märke släppas ut - i guld.
Men kvinnorna .. skulle ha fritt val, de kunde använda guld eller emalj eftei behag.
' Hon undan- bad sig därför den gamla kritiken, 1 '.
MORGONBRIS.
I ' - som ginge ut på att man icke ville vara med om olika marken för man och kvinnor.
Detta hindrade icke, att det blev några murrningar i salen.
Men förslaget gick igenom.
Den andra frågan var ännu ömtå- ligare.
Den väcktes av fru Bertrand Russell, som uttalade sitt inissnöje över att styrelsen icke med kraft gripit sig an det utomordentligt vik- tiga spörsinål, som rörde birth control, födelsekontrollen, d. v. s. vad som på svenska gAr under namn av den s. k. preventivlagen.
Denna fråga har blivit aktuell i England, särskilt under det senaste året, med anledning av att en barnmorska vid ett offentligt sjukhus avskedats dir- för att hon givit en fattig moder upp- lysningar om hur barnafödande kan förhindras.
Detta framkallade i fri- sinnade kretsar allinan förbittring, en förbittring, som sedermera avsatt sig i positiva förslag om att de allmänna barnbördshusen skola vara skyldiga att lämna upplysningar om metoden .för " birth control " ' till dem som så önska.
Den nye halsovårdsministern, mr Wheatley, ar nu visserligen en mycket radikal man, men i detta av- seende ar han i första hanci en trogen son av den lcatolska kyrka, soin han tillhör och._tillhör med mycket briri- nande iver.
Och den katolska kyr- kan förbjuder eller rättare sagt be- .traktar som synd allt könsumgänge i annat syfte an barnalstring.
Och som mr Wheatley ar en mycket envis och karaktärsfast.
människa, vagrai han absolut att iekomrnendera några åtgärder för " birth control ".
Och partiet har icke heller någm vidare lust att sysselsatta sig med detta problem, som stöter anständigheten och den goda tonen för huvudet.
Men bland kvinnorna på kongres- sen blev det annat ljud i pipan.
Fru ' Russell läste lagen.
Denna birtl-i control existerar redan, utropade hon, överallt men endast för de rika.
De fattiga få gu ' bevars icke utöva dem.
' För dem, som-icke ha råd att ge sina barn fostran, för dem som föda dem till elände, för dem men endast för dem a r det " oinoraliskt " att icke ' satta i världen så många barn, som gud ger.
Aldrig kunna vi komma fram till ett högre släkte och till verklig folkhälsa, on1 vi icke lära folket att föda barn under an- svar och begränsa barnantalet efter de medel, som finnas till förfogande för deras fostran.
Så gott som alla de tusen delege- rade vor0 på hennes sida.
Kongress- " l 1 lokalen genljöd av applåder.
Det.
blev alltså bakslag för styrel- sen och inr Wheat- ley får taga sig an- nu en funderare på saken.
--- Vad som slog mig var den tyi~gd och det allvar, var- med diskussionen fördes.
Dar fanns icke den minsta lilla skuggning av det dar lilla dumma flabbiga grinet, som M !iuet: man understundom möter hos skapelsens herrar, nar de diskutera samma problem.
I hela den långa rad av anföranden som hölls kom samma känsla starkt till uttryck: att denna fråga ar så oerhört betydelsefull just därför, att den rör det vitalaste av allt: män- niskosläkfets återväxt, som icke bör Iarnnas åt slumpen.
Wheatley har säkerligen goda skal att komma ined.
för sina synpunkter.
T y det har han alltid.
Och mer an någan ar han de fattigas van och fattigdomens fiende.
Den enda anklagelse man kan rikta emot honom ar att han ' tiger.
Han vill icke tala om saken.
Han bör dock veta, att, som.
det nu ar, det ingalunda ar moralen som firar sina triumfer i det oreglerade barna- alstrandet.
Livlig diskussion ägde ävenledes rum befraffande ernigrationell.
.
Emi- grationen till Kanada av fattiga barn.
Indignationen talade över att En @ land icke kan ordna i sitt land för sina egna baril.
" Vi skola behålla våra barn, vi skola behålla våra barn ", rapade en delegrad och en applådåska följde hennes ord.
" Oni Kanada behöver småttingar, så m å det vanda sig till sina egna kvinnor. "
Det var folkets röst.
Ordföran- den, mrs Harrkon Bell, en gammal klok dam, som känner livet och po- litikens irrgångar, var mindre intran- singent.
Hon menade, att " det bästa vore nar heIa familjer emigrerade ".
En främling skulle kunna mena, att om den engelska överklassen inte tyckte.
så mycket om att jaga och spelade litet mindre cricket, så skulle det finnas mycken fruktbar jord att o c h upp i landet: FLICKA VAKTANDE GASS.
Och.
.
då behövde folk inte &amp; ni-,.
.
grera. '
--- Vidare diskuterades utstrackning i av skolåldern.
dch skolväsendets ut- byggnad, nödvändigheter?
av kvin-.
nornas användande i polisväsendet och i fattigvården, konkurrensen niel- lan man och kvinnor i ~tatstja~nst, moderskapsförsakringen.
och åtskil- liga andra frågor, dar kvinnornas .krav närmare preciserades .. ---, Särskild uppmarksa.inhet agnaaes det ledsamma faktum, att medan kvinnornas politiska organisation går med stormsteg framåt,.
den ' fackliga organisationen går tillbaka eller inö- ter ständigt vaxande svarigheter.
Såsam ett exempel framh6lls omöj- ligheten att organisera, den kvinnliga restaurangpersonalen,.
vilken just därför ' också var uts ' att för den häii- synslösaste utsvettning, framför allt i London.
Flera utländska gaster ' voro narva- rande vid kongressen: fru Tilanus från ~ o l l a n d, fröken ~ l i c e Pels från Belgien samt tvenne australiska da- mer, vilkas namn jag tyvärr ' icke lyc- kades uppsnappa.
En telegrafisk halsning lästes upp från socialdemokratiska kvinnoför- bundet i Sverge och mottogs med varma applåder.
--- Första kongressdagen avslöts med en jattedemonstration på Albert Hall, dar Mac Donald bl.
a. talade inför inånga tusentals åhörare.
Det var dar bland ' kvinnorna han för första gången lade upp lzela sin nya freds- politik, grundad på ett intimt sam- arbete mellan den engelska Zirbetare- regeringen och Europas sant freds- förande nationer, Sverge nämn?
i första rummet .. B.
D., '
.. - MORGONBRIS -- la - Motiv fr %n Huskvarna.
Från vårens Lesjöfors konsumtionsförening.
der april månad och omfattade 17 datser.
Dar bildades klubb i Hag- +ors, samt .tillsattes interimstyrelse i Sunne, varjämte aven bar nya med- lemmar tillfördes organisationerna.
Även dar hade våra partivänner p i tie flesta platser gjort vad.
de kuii- nat för att f3 folk till mötena och för att få dessa så givande som rnöj- ligt.
Innan jag slutar vill jag dock stalla en maning till vara kvinno- klubbsmedlemmar, inte bara smålan- ningar och varm1anninga.r utan jam- val aven andra.
Grav inte sa envist ner er just på er egen plats, utan nar det gives tillfälle att komma till kon- gresser, konferenser, instruktions- kurser och andra dylika tillstallnin- gar, så gör en kraftansträngning för att få någon eller några av edra med- lemmar iväg, och ni skola alldeles säkert ha v ~ l u t a för detta i fram- tiden.
Vi bli så innerligt trångsyn ' ta av detta, att ideligen bara gå .och stampa på samma flack och ideligen bara träffa samma och samma .man- niskor.
Och om inte alla klubbens medlemmar få .komma iväg på en och samma gång, så sanda vi en i taget, så kanhända till sist ändock alla hinna göra en liten utfärd bort från de egna knutarna.
Och i varje fall, aven om endast ett fåtal kunna beredas tillfälle till detta, så kommer klubben därigenom att tillföras nya idéer och ny entusiasm, soni sätter frukter i det framtida arbetet.
Eftersom jag aldrig varit i Sniå- land och eftersom jag nästan hela mitt liv bott i Värmland, så ansågs jag av kvinnoförbundets ordförande lämpligast att sanda till dessa trak- ter.
I Småland pågick ' agitationen under mars ' månad och omfattade 2 1 platser.
Klubbar bildades i Vaster- vik, Växjö och Kalmar, varjämte klubbarna och arbetarekomriiimerna tillfördes en del nya medlemmar.
Ar- betarekominunerna borde no ' g]: agga !itet mera an på att varva kvinnliga medlemmar, där inte utsikter finnas att kunna uppehålla kviiinoklubbar.
I vår tid är det minst lika viktigt att kvinnorna tillhöra partiet som att niannen göra det.
Man har emeller- ' tid rikliga tillfallen att förvånas över hur oförstående våra manliga parti-.
kamrater stå till denna fråga.
Turnén i Småland var i stort sett välordnad, både koinmuner och klub- bar tycktes ha gjort sitt allra basta för att samla folk till mötena.
Sar- skilt galler detta Huskvarna kvinno- klubb, som är värd en särskild elog för den agitation som bedrivits före mötet.
De hade nämligen inte nöjt sig med de affischer och flygblad, soni erhållits från förbundet, utan de hade aven låtit trycka särskilda in- bjudningskort, med vilka de uppvak- tat varenda familj i Huskvarna, och jag tror i angränsande samhällen också.
- Dar bereddes jag aven tillalle att H * F- bese platsens trevliga ålderdonishem, dar allt tycktes vara val och trevligt ordnat för de gamla.
Det ar roligt Fran turnén i Örebro lan - se det intresse, med vilket våra k&amp;&lt;- rspporternr Agnes Söderqvist att klubl&gt;ar nor ute i bygderna följa med och bildats i Kunila, Linclcsbclrg, 1Clopparber.g agna sig åt arbetet på förbättrandet och Grythyttehed.
I BBnlgbro hoppas h011 p5 a t t kviniioriia slyart f 5 mod a t t bilcla av våra ålderdoms lien^.
I Värmland pågick agitationen ull- khbb.
-- Arhatsrskorna flch valafl i Finland.
' Brev till MorgonSris.
Den 1 och 2 april gingo de poli- tiska valen av stapeln i Finland, som val Morgonbris ' läsare förut veta.
Vad vi skulle vilja meddela ar, att arbeterskorna togo livligt del i de- samma och arbetade i stor utstrack- ning för socialciernokrafin.
De fingo aven lön för mödan, ty invalda blevo 12 kvinnliga socialdemokrati.slta re- presentanter. '
Ser man dessa val i belysning av den representation i parlamentet, som tillkom partiet efter delningen 1920, vilken ställde sig sålunda: 50 sxial- demokrater och 27 kommunister mot nu - 60 socialdemokrater och 18 kom- munister, så finner niail att socialde- mokraterna vunnit - 7 platser och kommunisterna förlorat 9 platser.
Av de 12 kvinnliga representanterna ar det errdast en som var med i parla- mentet före borgarkriget, de övriga ksmmo i fängelse.
AY den gamla representationen äro fortfarande Hilja Parssinen, Ida Aolle och Teljo utan rösträtt.
Kommunisterna förlorade alla siiia kvinnliga representanter.
De kvinnliga socialdemokratiska representan.terna äro: Aino Leh to- koski, Niina Sillanpaa, Hilda Sep- palä, Anni Huotari, Ida Wihuri, Fanny Ahlfors, Anni Haverinen, Hilrna Waljakka, Aino Sommarberg, Anni Savolainen, Hiln~a Koivulahta- Lelita, Olga ~einonen.
SPRID MORGONBRIS!
ANSLUT EDER TILL DEM ~ O C, - DlZM.
KVINNOBÖRELSEN!
MORGONB ' RIS ... Föreningen för rationell hushåll- ning och Kooperativa förbundet ha tillsammans utgivit andra årgången av den årsbok, som förra året starta- des under ovanstående titel.
Innehållet omsluter en stor del för hemmen intressanta spörsmål.
Pro- fessor Sven Brisman inleder uppsat- sernas långa rad med en intressant ekonomisk framställning under den något sökta titeln Konsum tioneiis framtid.
Den kände ivraren för en högre tradgårdskultur Riidolf Abelin giver många goda råd från sin rika erfarenhet om anlaggandet och skö- tandet av en efter sina lämpliga ter- rängförhållanden ordnad trädgård.
Den finländska näringsfysiologen professor Wendt redogör på ett un- derhållande satt.
för dietens olika na- ringsvärde.
Man får aven göra en utflykt till de amerikanska Iius- mödrarnas- regioner, med fröken Laurent som " quide ", vilken på ett mycket roande satt ger oss del av de amerikanska - bruken och sederna i förhållande till vårt dagliga bröd.
Bokens mest instruktiva bidrag torde dock vara den uppsats av arki- tekten Carl.
!Malnisten, som under rubriken " Hemtreivzad " behandlar vår rumskultui .. Här a r ett omride som ligger oss alla n a r a och bör på- kalla vår uppniarksamhet.
Förf., som ar kand.soin en av våra allra f raiiista, yngre inobelarltitekter, har på ett åskådligt ocli lättfattligt vis lyckats, inom den lilla artikelns utrymme, få frani iiiånga goda råd och väcka intresse för stilrenhet ' och harmoni, som ingalunda behöver dra större kostnader vid en rwmsinred- Vaster5.s kvinnoklubbs äldsta medl lem, Lovisa Lundin.
, ', ning a n e n stillös sådan.
.Vi rekoiii- mendera deiiila art. till sarskilf stu- dium.
Boken innehåller clessutom en hel del andra bidrag i olika ämnen samt ar vackert illustrerad.
Priset,, kr.
3: 50, borde dock, ur spridningshaii- seende, senare något reduceras.
v. Sprid Morgon bris!
Ingen &amp; bbmedlom får vara over &amp; sam- vare sig det gäller agitationen för.
.
klubben eller Morgonbris.
Lovisa Lundin.
13. '
I.
Kvinnornas ansvar ilör- det: uppm växandi.
si8 klet. '
.
, Det %r nog ingen siump; som ha (gjort, att ungdomens sedliga fostran har blivit en fråga, sorn för många av oss triinger alla andra frågor till sidall. '
Tiden ar inte sådan att den frågan lämnar oss i fred: var klubb, Vasteras soc.-dem.
kvinno.klubb, ha vi en sti~diecirliel~ som sysslat med .frAgcjr, berörande vart parti- ~ i r o g r ~ m Så.
kommo, vi då till frågan om bai-navårdslagen.
För att få.
den b M a in- blicken i huru den med så stora förhopp- ningar emotsedda lagen verkat, biido vi ordföranden i barnavårdsnäninden, pastor Enblom, att komma till oss och redogöra för sina erfarenheter av lagen.
Det var inte ljusa bilder, han rullade .uppför oss.
Barnavårdsmannens svåraste arbete ar att få reda på fäderna i alla de fall, d i r Iiviiiiian inte ens vet namnet på den, som.
ar far till hennes barn.
Dar barnet är följden av första sammanträffandet med en förut okänd människa.
Det miste vara fel anda inne i grunden hos den kvinna, som så litet kanner sitt varde och sitt a11- svar inför det barn, hon sätter i världen.
Det var också, i känslan av a t t det måste laggas en ny grund hos de.
Lliiga, vi gingo till vårt diskussionsmöte om kvinnornas ansvar inför det uppväxande slaktet.
Till mötet hade vi inbjudit de frisinnade kvin- norna, Vita bandet, Kooperativa Iwinno- gillet, ~ornmunistiska kvinnoklubben, st ' a- dens lirariniiekår, församlingsd.iakonis- sorna och Fralsningsarméns slum.
Fol- kets hus ' B-sal var fylld till sista plats.
Aglies Söderkvist talade om hemmet ocli om den grund,.
som dar skall läggas.
Hoii framhöll, att hemmets ställning ar en annat1 nu an.
den varit i gångna tider.
Det ä r ej längre så,.
att hemmet a r en sluten krets, ett avskilt helt.
Största delen av våra barns ' och ungas tid leves utanför ' hemmet.
Tidigt möta de unga livets olika ' problem.
DA skall den grund prövas, som blivit lagd i hemmet.
Vär tid ställer allt större och större krav på de ungas fost- ran.
Men hur äro vi mödrar rustade att möta dessa krav.
I deii ' fråga, som för de unga kanske blir den mest avgörande, den sexiiella, hava vi ingen undervisiling f å t t Dar ungdomen bast skulle behöva vAr ledning stii vi utan ord.
Den diskussion, som följde, blev ett starlit uttryck for det allvar.
med .vilket.
kvinnor ur alla lager stannat iiiför denna ' fråga,, Det kunde jii ej ' undvikas, att nAgra .av de religiösa ville skylla allt på gud-, lösheten och att en kommunist ville ge.
.
fattigdomen skliiden4 för miinniskornas.
bristande ansvarskänsla.
Den tanke, som. '
.
På november- eller deceinberiiiö- tena under flei-a år liar hon f6rst av alla och utan påstötning kommir med sina 3 kr.
och: " Se har har d ~ peii- i gama för tidningen. "
Det sista året, dta.
det gällde prenunieratiori för 1924, tyckte hon sig inte ha råd och jag hade val inte hjärta att vara pil- stridig, men tyckte förstås det var ledsamt.
Om e11 stund kom h m i alla fal1 stickande med.
3 kronor och: " ja, du ser så sur ut, så det ar val bast du får de 3 kronorna, jag sväl- ter va1 inte ihjäl för det. "
Detta galler Morgonbris och 80- åriga Lovisa Lundin.
Från klubbens första å r har hon sällan försakat ett möte, och har detta någon gång hänt, d i har det varit arbete som hindrat henne och, fast ytterst sällan, sjuk- doiii.
Och alltid vill hon ha en på- ' miiinelse om dagen, ifall n i g a t extra ar 3 färde, " för ni vet ju, att jag vill vara med, men det a r inte säkert jag kommer ihåg dagen ".
Lovisa Lun- din hör till, vad vi b r u k a kalla, " den gamla stainmen ".
Tidigt ensam med en stor barnskara kan hon se tillbaka på ett mer an 50-årigt arbeto hos andra och för ' andra, arbete i tvatt- stugor, kök och mangelbodar, inte någon 8-timniarsdag inte, utan.
från kl. 4 på morgonen till sena kv " ll a eii.
Och nu vid 80 år ser man henne varje onsdag och lördag prydlig och snygg i fard med sopning av stadens torg och promenader.
Alltid fryntlig och glad med ett vanligt ord och en van- lig nick å t envar, har hon blivit en trofast kamrat och en god van Tiir oss alla.
Måtte din ålderdom bli ' sa lugn och så ljus som du ärligt förfjant.
.
Klubbkamraterna agna dig på 80- årsdagen siii beundran och sin vörd- nad genoiii.
.
.
.
.
... Agncs.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
Hem och hushåll,.
s.
.
:.
- .. ..,
MORGONBRIS 14 - besjälade .oss alla, var, att nagot mäste göras och ' göras nu.
Det var ej nog med att se ' svArigf; eterna, vi måste försöka finna medel.
att övervinna dem.
Det måste ' talas Sanning för barnen i den sexuella frågan, det vbro alla ense om.
Undervis- niilge ' n .skulle börja redan i hemmen.
Men för att mödrarna skulle kunna undervisa, behövde de själva kunskap.
PA förslag av en av de ' moderata kvinnorna upptogs kollekt för inköp av enkla läroböcker sexuella fragor att utdelas i arbetarehem- men.
Kollekten inbringade 43 kr.
Men att, utdela böckei- var ej nog.
Det måste anordnas kurser i sexuell hygien, ledda av verkliga auktoriteter p &amp; omradet.
Mö- tet beslöt tillsatta en kommitt4 med ett ombud fran var och en av de represen- terade föreningarna för att verkställa mötets beslut.
Det starkaste intrycket jag bar med fran detta möte var minnet av en skara kvinnor, som i vardagslag se på varandra med nagot soni liknar förakt, med brin- nande allvar enas för att värna om det som för oss alla betyder mest - barnen.
Monika.
- * .. * ......
*. * * * * ...... * a. * * ......
* * * *.
.
i.
Från kvinnoklubbarnas arbetsfält.
* * .............. * ... .. m i.
.
.
mm *. * ........
* * * * * Från Blekinge.
. '
Blokinge soc.-dm.
h i n n o d i s t r i k t h611 årskonferens liingfredagen B Teiqplar- lokalen i Karlshamn.
E t t 50-tal av distrik- tets medlemmar var närvarand~, förutoïii dc stadgeenligt valda ombuden.
Ur. %rsbenattelsen må namnas bl.
la., a t t distriktet anordnat en förel&amp;sning&amp;urs i Ronneby över aninct ' TJndervisningwli- sendet " och m.ad riksdagsman Ruben W a p s s o n f r %n Oskarshamn som förelä- sare.
Ganska stort antal av distriktets medl.emmar deltogo i denna kursj till vil- kcn de iigdc britt.
tillträde.
Vidarse bar anordnats en, agitationst; urn6 med f r u Agda östlund som talarinna.
Turnén om- fattade möten p % 14 platser, varvild tv5 nya .klubbar bildades.
Två kamratmöten ha h&amp;llits, vilka varit talrikt besökta, .och vid dassa h a frf ' gor; IV sanihallelig vikt dryftats, därib1:md särskilt fragorna rö- rande den nya skolref ormcii, rnoderskaps- försäkring samt arbetarckviiinornas ist.äll- ning till scoutrörelsc4n.
Distriktet har haift en stipendiat som deltagare i fönbundcts instruktionskurs i Stockholm den 30 aug.
- 5 sept.
Rikenskapcrna h.a balan ser:lt på en Från Värmland.
summa av.
kr.
646: 45.
Konferensen till- Varmlan &amp; distrikt sv Sv.
soc.-dem.
@ rkiinde styrelsen.
nnsva.nsfi:ihet för det kvinnof ö ~ b u n d höll .konferens i Kristine- g %ngina &amp; r&amp;.
hamn den 25 mars.
Konferensen beslöt a t t distriktet skall, öippnades a v distr.
ordf. vi,d f örbundets kongress den 30 maj-l.
Ijuni, vara representerat meil tv % on~bud.
fru Alma Norscll, soni uttalade sin glädje över a.tt se nya ansikten, e t t; bevis för a t t a a r t i l l valdes Bernhardin:~ Bengtmon, nya skaror sluta sig till vår rörelser, och Karlshamn, och Stinla Nordin, Karlskrona, lika stor glkidje övir a t t se de gamla val- nxcd Lisa Landström, Kanlsh:tmn, och Ebba banda, vittnande o.m arbetslust och an- Ringius, K~arlskxoma, som ~ugpl~eanter.
4ndring av tiden för kvs.rtalsav,gifter- svarskänsl~a aven hos .kvirmorna.
Tal p&amp;- .pekade a t t det å r som svunnit varit ett nas inbetalning till distriktet fmtstalldes lugnt %r ' och hoppades a t t alla använt till den 5 1 nästiföljande kvartals första detta till fostran oeh kunskapdörvärv, ilnånad i stallet fiir som förut den 15. t y kuliskap a r makt.
Då v i nu darcnmt Vidare besiöts a t t lur stj.penidiefonden a n d % msde ' l till en stipenidjat för, daelta- g5 e t t arbelisfyllt å r tillmötes, med tanke gande i kvinnokursen i Brunnsvik den 14 pH höstens val, ville tal.
vadjja .till kvin- nornas ansvarskänsla i d ö r .detta.
Tal.
- 21 juni.
S0.m stipendiat utsågs Hildur halsade alla konferensdeltagarna valkom- Ekberg, Ronneby.
Dessutoni meddelade na.
Sedan funktionärer: Bör dagcm valts V. U. a t t anh %llan gjorts till Blekinge vidtog tarbetet.
8 klubbar voro represen- partidistrikts V. U. om a t t t a fr %gan om terade med 10 om.bud.
Ars- o &amp; revisions- kunsen under överlaggnin.g och om nnöjligt Iberattclserna go,dk&amp;ndes och - beviljades sanda en stipendiat till densamma, vilken styrelsen ansvar.sfrihet.
Distriktet !består anhgllan.
%vein bKvit beviljad och skall a v 11 klujbbar med omkring 300 niedl.
Av kvinnodistriktets .styrelse utse denna sti- dessa äro 7 st. ledamöter av stads- och pediat.
kommunalfullmaiktige, 6 i ifattigvård.s- och Beslöts hålla kamratmöte i. Rorineby en 4 i skolstyrelser, 2 i pensionsnämnd, 1 i söndag under maj mgned .och d5 disku- barn.av&amp;rdsniimnd, 1 i Banets .btirnmorske- tera motionerna till förbund&amp;.ongressen.
styrelse samt i styrelsen bör länets siniles- ' Fragan om agitationen i n t m distriktet slöanstalt o &amp; distriktsvårdstyrelsen.
Av föranlcdde .en livlig dehatt, under vilken revisionsberättelsen f r a m g k k a t t inkoon- olika synpunkter angående s4ittet f ör agi- ster och utgifter oba.lansera.t .på 995 kr.
70 tation gjorde isig gällande.
: Beslots bord- öre.
Lnder året har distriktet delta.git uti lagga denna fr %ga till kan~r+tm !ötet och en agitationsturn6 gemensamt med parti- uppdr-ogs &amp; t V. U. a t t till desss utarbeta förslag i ärendet.
Till kamratmötet ~bord- distriktet, me,d f r u Alma .Norsel1 som talarinna.
In.str,uktion~skurser h a hållits lades dessutom redogörelse f r å n förbun- med en del klubbar och .dessa b a varit dets instruktionskurs lav Marta Svensson.
synnerligen lyekades.
Klubbarna h a un- Plats för V. U. skall i fortsättningen vara Karlshamn # och ile a v g k n d e ' V.
U.- der %ret: på sina möten ratt livligt ~disku- och politiska frå- terat både ledamöterna Bernhardina Bengtsson, Lisa Landström och Hilda Jöiisson somvaldes.
$or.
Ronf erensens viktigaste f r&amp;ga var Likaledes omvaldes styrelseledammöterna biistens v.alar; bete, som inleddes a.v frii Norsell.
E n livlig ' diskussion följ&amp;, var- Stina Nordin, Karlskrona, och Betty An- dersson, Ronneby.
, Såv.al styrelsesuppBqn- under f r a m k m kvinnornas goda vilja a t t ter som revisorer och deras suppleanter: göra Jcraifti.ga ansträngningar under val- arbetet.
Ingen .kvinna f å r svika sin plikt omvalde:^.
t frami- nar det galler arbete .för v ~ r partis Efter .konr£erensens slut hade anordnats marsch.
D.ar,efter företogs val av utskot- sam; kväm, till vilket; partikamraber och ungdomsklubbister inibjudits, och hade, tets förläggningsort, som fortfarande !blev Kkrlstad, ooh omvalda i ' utskottet blevo ganska många hörsammat kallelsen och in- Anna Lindgren, Alma N.orsel1 noch Hilma funnit sig.
.
Föredrag hölls lav redaktör Samuelsson.
Sedan ordf. uppmanat alla Algot Tö.rn.kvist fr&amp;n Karlskrona över ombuden att var och en ihemnia i sinla resp.) N %gra riksdagsfrågor j.
Tal.
lämnadc klubbar uppmana medleinmarna latt ai-bcts en klarläggande och sakrik samrnadatt- för samt s.e till a.tt rösträtten fullt utnytt- ning av fragorna ang %ende besittningsrätU till jordområdo, industriell d e m ~ k r ~ a t i jais samt alla andra imedel som st5 oss till samt ' försv~arsfi %gan och redogjorde f ör buds a~ivändas för a.tt slutligen nå anliilet: en ljusare franitid, e t t rättvist sanihallc, dessa fr&amp;gors behan,dling v:d innevarande års riksdag.
Musik, uppllasning och ser- avs1öto.s dagens förhandlingar med av- sjungandct av Arbetets kvinnor.
vering inrymdes även p % proigrammet för A n n i a L-n.
sa.mkvaimet.
Till sist uttalade konf.erensens ordf. en maning till alla de närvarande, och .sär: Från Kungsängen.
skilt till kvinnodistrikbets me.dlemmar, a t t Ur kvinnoklubbens Brsberattielse f ör under k0mmand.e v8alkam~a,nj göra sin 1923: Som .ordf.
.omvalcles f r u J c ~ i n i e Sjö- plikt son1 s~~cialdemokrater.
Eftcr det lander.
Till följd a v .se; kr.eterarens av- &gt;Testmarschen) ' sjungits ocih leve höjt.^ flyttning fr %n orten nyvaldes Lfru Maria för den soc.-dem.
kvinnorör~:lscn avslöts Jansson.
Som kassör oanvaldes f r u Fricln.
dagens f önhandlingar.
Carlsson.
Under året h a 0 ord.
möten och B.
B.
2 större fester hållits.
De viktigaste fr %gor .kl.ubiben h a f t till diskussion äro: Pilsnercli; ick.ats avskaffan- de f&amp;n våra speceriaiffa.rer; Hmhållsar- betet under larlingslagen; ' Kooperationen; Portsättningsskolan soni yrkesbet,onande samt event.
földelen, av al; t Uppsala Ian.
.
bildar eget distrikt.
.
En instruktionskurs, fiirdelad p % två da- gar, med f r u Agda ösfllund som ledare, hölls i april.
Vid d,ecembermötet höll fru.
Flood före-
MORGONBRIS drag över ämnet ' ?Fram.g&amp;ng för,pliktar &gt; Ar,betarekommunen och lantarbetareavd.
vor0 då inbjudna.
Vi kunna glädja oss a t e t t gott samarbete mellan platsens 3 some.-deni.
o~ganisationer.
Klubben a r representerad i kyrko- och skolråd, kommunalnasind loch $attigvår&amp;- styrelsen.
Viir syförening, soni under året speciellt inriktat arbetet gå .hj&amp;lpv~erksaniheten blanc1 barnrika, ibehö.vande familjer, ihado vid &amp; reta slut a t t gladja sig åt ett gott resultat, som ~ b ~ a n d a l l a k l a s s e i. styrkte aktningen f ör kvinnoklubbens verksamhet.
Son1 hjälp å t tyska och fran- ska soc.-dcm .. bar klubben * bistått med 5 kronor.
Av Morgonbris h a r salts 612 lesenyplar.
Klubbens medlanisantal har minsk.at från 25 till 20.
Vi tappa dock e j modet, utan h0ppa.s v i .fortfarande; på enighet och f ramgång.
En .halsning till lalla ktunirater!
R e f. 15 agitatorer f ö r 1924 &amp; rs valrörelse, diir kvinnorna givetvis inte f å saknas för a t t göra vårt partis re,presentation i den l a g stiftande f ör.samlingen ' betydligt starkare, och vi medve,rka till att, gienonxföm dc krav vi som klass h a oss fördagda: bygga .samma ratt upp e t t samhiillc, dar alla hmil; o &amp; möjlighet a t t 1,eva ett manniiiskovar- digt liv.
M &amp; v i darför inoin våra.
klubbar samla alla de ntånga oförstående, för.
tryakta ai~betar&amp;kvinn:orna, sprida upglyi~ ning, om v %ra idéer och den ' mdrt vi g e nom lo-rganlsa.tionen h a ?tt föiiV5ttra v8r stal1nin.g i samhall~t.
Med kamratKalsning till klubbarna lan- det nun t. Anna ~ans ' son.
Från Amiål. '
dersson, kassör.
Korreslp.
Hilda Henriks- son.
Koinmissionar Nanny Nyholm.
Dess- utom utsågos .onabud till 2, ko.op.orativa förenin !gars årsmöten.
E n koinmitt6 till- sakteis f ö r fönarbete till en flest, som; kmii- nicr a t t U l l ~ a o den 25 mars .i Nyviks Fol- kets hus, med föredrag i agitatioawyfte av vår riksdagsrepresentant fnii Agda öst- lund.
Programmet f ör dagen &amp; ullllgjo+des med noggrannhct o &amp; allas ' belåtenhet.
Follkskollarare G. Forsell och hr Strand- berg dek1amemd.e p % etit mycket för- t; janstfullt s a t t Frödings dikter.
Dess- utom sång .och musik av f r u Lundblad.
Mötet, som var talrikt besökt,:, praglades hela tiden av riktig feststämning .. Till.
sist en halsning landet runt.
Stöd v å r t p a ~ t i s rtidningspress, detta a r d i r pliikt som mbetarekvinn.or!
O. B. Amåls soc.-dem.
kvinnoklubb ha.de den 5-11 mlaj anordnat Lnstriiktionskur.s med f r u Sigrid Lundin fi %n Stock.holgm som Frfin Essvik.
ledare.
Essvik-Nyhamns soc.-dm.
kvin ' .noklubb F r u Lundin gav oss p G .ett k.1art oeh hö11 s i t t årsrniiite måndagen den 4 febr.
tydligt satt, o &amp; genom många, belysande Från Trälleborg.
Av den föredragna styrelse- Q &amp; revi- exempel, upplysningar lom styrelsers och ' Ur verksamhetsl~eratt~elsen f ör 1923. kommitt6ers uppgifter, # om tillvagagångs- sionsberättelsen framgick, a t t inikomster hainta vi följande: T~olv ordinarie möben, och utgifter balanserat å kr.
378: 08, med sättet vid .di&amp;ussio,ncr och inledningar till ilirav två festliga.
Februarimötet (fast.
en nettabeihållning av kr.
44: 14, Med- sådana, a m protakolls- och referatskrkv- lagsin %ndag) v a r s. k. fastlagsfest med lcmsantalet vid %r &amp; ibiirjan 68; avgång- ningar m. m. miintration, d a r aven utrxinstående vor0 na 6, ingångna 6, vid arets slut 65.
Söncln~.gen .den 11 niaj höll tfru Lundin inbjudna; var inötc.lsloka1 var fylld till Klubben har under a r e t U l l i t 20 möten, e t t offcntlig förudmg över amnet &gt;Deu sista plats o ~ h s.
e s nya inedlenimar in- därav 1 agitationmötio med föredrag av soc.-dem.
kvinnoklubbens upp,gifter gingo.
.Decembermötet var, med anledning fnu Disa V.ästbezg, samt 4 instruktions- Tal.
framhöll.
nödvändigheten av a t t s v klubbens isjuttoni&amp;riga tillvaro, .anord- kvinnorna homma med i de olika k o m u - niöten, därav l med föredrag av fröken nat festligt.
Samtidigt hölls anirktion ä Rosa N.ordin.
nala och sociala styrelserna.
' handafieten, f örfiircligade och skänkta av Av Morgonbris h a SUS 720 es.
Vidare gick hon tillrätta med kvinnor- mecllemniarna, so.m j.nbring:de en sunwi:i Till styrclse för å r 1924 valtdes: R i d a nia föar a t t de ej varit lika framsynta som av kr.
33: 81.
Vid dessa fester har klub- HoJmqvi.st, .ordf.
och korresp., H !ulda LÖ- niiinnen d % det gallt arbetarcpar.tiets press, ben anvant sig av e:gna krafter Bom ta- och q &amp; sainima gång uppmanade hon, deni vendahl, vice .ord %., Hildur Köhlkvkt, lare o &amp; föreläsare.
a t t 1 stallet göra allt ct ' ör a t t stö,ilja ar.bc-, s&amp;kr., Fina Ber.glundj kassör, Agnes Hal-, Söndagen den 29 juli anordnade klul ?.
varsson, ~ i c e sekr. Koniniasisonar för tarepressen.
ben i samarvbete med clistriktsstyrelseia Mor,gonibris Elvira Olsson.
Genoin a t t ansluta sig till kvinnoklub- e t t kamratmöte i Trällebo~g, som t r o t ~ b a r m ibli ju kvinnorna mera orgauiserade M6tena h a under år &amp; varit väl besökta, clcn kalla och regniga vadedeken fick villket (bådar gott for framtiden.
oeh niera sarnarbete kan vinnas, vilket vid e kommandc ~ god tilblutning från e t t flcrtal av ~ ~ å n den Klubbben sänder sin halsning till kam- valstriden, blir a v oväder- ' klubbar.
Vaclkcr s i h g och konsertmusik rater landet runt.
.
R e f. lig nytta.
bidrog till a t t höja stiininingen.
T.a.1 hölls Ko ' rreaip.
. '
a v distrikte,ts ordf., Maja Björkman- Från Alnö.
.
Broberg, som talade över Den interantio.
n.ella kvinnokongressea i Harnibarg och Alnö norra soc.-dani.
kvinnoklubb höll Fredsfrågan.
Programmet upptog aveu Nyköpings sot.-dem.
k ~ i n n ~ o k h b höll b nzåndagen .den 11 fabr.
.snitt årsmöte i Ho- diskussion över: Agitationen bland kvin- veda godteinglarlokal, till vilket mecllcm- årsmöte m h d a g e a den 18 fabr.
Klubben.
norna med tanke P$L 1924 års al, inledd har upder året hållit 8 ordinarie möten marnas man inibjudits.
Klubbens ordf., av Anna.
Hansson.
Diskussionsfrågor av Olivia Backlund, öppnade mötet och hiil- s:unt 3 st. möten t i l l s a m a n s .med Oselö- större .betydelse, som ibcihandlats under suxud~sklubben.
Bland .de.,olika frågor, som sade de närvarande val$omna.
: Sedau året voro: Eusligt arbete under lärlings * vidt,o,g det egentliga mbetiet.
under året ~dtskute1ra.t~ mh har namnas: lagen; Kommunala förlossningshem; F a c k Skolfrågan, Husligt aribete under larlinga: Under firct h a hållits 9 ord.
och 1 extra f örenin,gsrörelsen iur lärlingssynpunkt och lagon, Arobetarakvinnor.nn.
och Fredrika- möte, 2 in~str~ktion.smöten; för utbilda.ndc Bostadsfrågan.
Bremerf,öribundet.
Klubbens stallning till till .or &amp;!
!.-, sekr.- och kassörsib.efa; ttningar, Vart annat möte h,ar varit fastslagit till Axbetarekommuncn, m. m.
Dessutom .har 4 symöten, därav 2 med f ö r d r a g: tv fruar- arbets- och studiemöte, dock har d e t inte na Dhsa Viisbberg och Selma Nordlander.
klubben h a f t 2 in st.ni ' kti~on,slmö:ton m d e r kunnat undvikas, utan a t t en del Iöpandc Dessutom har klubben ekonomisk:t runder- hösten.
Vid dkstrjlktets kamratmöte i Spar- ärenden f å t t behandlas p % dessa möten, reholm var 12 medlemmar av k ' lubben nar- stiitt och Ideltagit i en S clagars kurs i varför kliib,ben ' beslutat a t t %ilda en stum varande samt vid distriktets årsniöte, hade komnunalkunskap samt .sant 2 omi %ud till diecirkel med konimunalkunsk~ap som am- klubben 1 omlbwd med.
E t t agitationsföre- fattigvårdskurs i Sundsvall.
ne.
Vid Skånes soc.-dum.
17rMnnodistriktls Abkilliga viktiga ' gpörmål ha också un- .drag h a r anordnats a v distriktet med f r u konferens i Malmö var k l u b b c ~ represen.
~ Hulda Flood som talarinna.
Klubbens sy- der året ' behandlats, såsom: Fraclsfrågan, terad med tv. % ornibud.
Klubben framförde Moclerdrapspensioneringen, Koloperationen föroning går b r a fra.må.t; dess anclam&amp;l %r vid denna konferens tvenne motioner.
ni.
fl.
Genom 4kamr.at I d a Larsson h a för- a t t anskafla medel för a t t bersda behö- Under somimaren har k h b e n i scmban ' d vande husqi~ödrar rekreation s m t också s&amp;lts 245 es.
a v Mo~gonbi4s.
Madlehs- med N. O. V.-logen Kontinental och u n e antalet vid årets .slut 31.
Till styrelse f ö r a t t hjälpa vid ani1r.a .tillfa3len då s å be- domslogen Fri.ska Viljor i härvarande Fol- höves.
1924 valdes fruarna Hilda He:nrikssou, kets .park a n o ~ d n a t en sonunarfest i bör- Under året h a s %lts .67U es.
: IV Morgon- ordf., Olga Fröiberg, sokr., ocih Henny An- ening med basar, som gav en ' behållning a v kr.
252: 48 till varje deltagancle orgn- nisatlon.
Det glngna %ret har förflutit lugnt aocb st.ill,a, utan valrörelse och atora agitations- ' möten, soni alltid verka uppryckande.
Vi f å därför anse a t t det gångna årets ar- i bete gått .ut p &amp; a t t fördjupa och stabilis sera mec1lenma.rna till.
goda o &amp; energiska) j. '
,.
D e t ligger i Edert eget intresse att göra .Edra inkop Konsumtionsforeningen Stockholm
MORG ' ONBRIS 16 ' Tidning för den socialdemokratiska kvinnorörelsen.
Utgives av styrelsen för Sverges Socialdemokratiska Kvinno- förbund.
Kvinnan motarbetar sitt eget bästa.
_ nar hon avrader mannen att teckna förstik- iing i D E F 6 R E N A D E i % sitt eget eller R e d a k t ö r: Signe Wessman.
A.
T. bagge makarnas ' lir.
Premiebefrielse vid Norr 244 36.
Upplandsgatan 85, sjukdom och olycksfall m. fl.
förmaner.
Stockholm.
E x ' p e d i t i o n: Anna Sve ' nsson, Stockholms stads, Stockholms Grindsgoatan 10, III, Stockholm o. Uppsala läns sot.-dem.
kvin- Sö.
St.-Tel.
Sönder 78 98. nodistrikt.
Adr.
: Ordf. fröken Anna P r ~ e n u m e r a t i o n s p r i e: Svensson, Grindsgatan 10, Stockholm Sö.
Helt år kr.
3:: -, halvt Ar kr.
Kassör fru Sara Andersson, Igelboda, Salt- sjö-Duvnas.
1: 50; lösnuammer 25 öre.
A n n .o n s p r i s: Sista sidan 25 öre,.
textsida 40 öre pr mm.
bthlms Allm.
kvinnoklubb (SOL- Saerges Soc.-dem.
Kvinnoförbund: Ordf. och korresp.
sekreterare: Fru Signe Wessma ' n, Upplandsgatan 85; S t o c lr h o l m.
A.
T.: Norr 244 ' 36.
.
.
.
bris.
Klubbcn ä r rcprcsentekd ' i - flcm av stadens styirdscr och .nämn; cIer, samt i starl.sfiilldlctigc.
De i tur a t t.
a v g l.
nr styrelsen, fruarna E.iunia T; V.cslm, l~alssör, och Hedvig J&amp;h ' an.sson, sckretcrase, onlival-.
.. des.
- Med Iramrnt; h~lsning till ~ 1 1 k: l ~ n b b 3 ~.
G.
A..
Sverga runt.
Från BoMas. '
, ': Södra Vram 2:dra tisdagen i varje manad kl. 7 e. m. Ordf. fru Anna Fors, Villorna, Billesl~obns gruva.
Sekr. fru Gerda Lilje- Styrelsen.
roth, R.illeshoGms gruva.
Enköpings ' sot.-dens.
kvinno- klubb haller ordinarie möten 4:de tisda- gen i varje mAnacl kl. 8 e. m. i FolketsHus.
Styrelsen.
Eskilstuna sot.-dem.
kvinno- klubb haller ordinarie - möten 1:sta m h - dagen i varje manad kl. 7,30 e. m: i Folkets Hus lilla sal.
Styrelsen.
Göteborgs soc.-dem.
kvinno- klubb hA1ler möte 1:stn tisdagen i mana- den kl. 8 e. m, i Arb.-föreningens H-sal; 3:dje tisdagen * i. manadem Bondegatan 14 kl. 8 e. m..
Stzlrelssn.
dem.)
haller, ordinarie möte 1:a mandagen i .varje manad kl. 7.30 e. m.
' Obs.!
Lokal i D-salen, Folkets Hus.
.
.
.
.
.
.
; Styrelsen.
gen i manaden kl. 8 e. m. i Folkets Hus Stwelsen.
B-sal.
.
.
- .$tockkolms Gamla Stadens Soc.-dem.
kvinaioklubb haller ordi- haller ord.
möte: l:sta och 3:dje mandagen i.
manaden.
.
Ordf. f r u Helen Olsson, För- eningbgatan, Hfiganas. '
narie möte 2:dra torsdagen i manaden.
kl-.
.
' 1.30 e.
m.
', Stortorget 3, 2 tr..
.
Styrelsen,:: Stockholms siidra-krinnoklubb.
(got.-dem.)
haller.
ordinarie sammantttide l:sta .onsdagen: i varje m$nad kl. 8 e. m, i lokalen 1 tr., Södra Folkets Hus ...
.
.
.
Ordf. - fru - Beda .Jansson, Blekingeg.
65; 3 tr., Stoekholrn.
-.
.
.
.
- Styrelsen.
. '
Bollnäs isoc.-clcm.
kviqno&amp;lubb höl!
+tt %rsniötc i .saim,band nied sin 5-Arsfcst den 23. fcrl~riiari 1924.
S5vii.l stjrclse- soni rcvisionsbcr~ttc.1~0 Vasastadeks soc.=dem.
kvinno- klubb har ord.
möte 2:dra mandagen i go.cIk; and.c.s.
.Till ordf. valdes f r u Annz varje.
manad kl. 8 e. m. a lokalen ' upp, Karlsson, sekr. frökcn Elsa Fors ' berg, k r i s - landsgatan 51; l tr. (Gustav Vasa:automaten): sör f r u Snnie Nystlröm.
Uppbörd och inskrivning varje ' möte.
.
' Pinder .året har klu~biben anor.dn~at cförc- Styrelsen .. lasningal * .lom ' Regering oeh rikkllag '), ' J a c k.
London ') Fortsatt~iiingsskolan och dorn den ') Nya .skolrofornzeii ".
.
Eftcr årsin6tets slut lämnade sekr. cn Kungsholms sioc.-dem.
kvinno- rcdogörclsc över d e f e m gHngn:r L r c n.
klubb h8ller ord.
möte 1:sta tisdagen i Därav kan n %mn:m a t t inom klihbcn be- varje manad kl. 8 e. xn.
S:t Eriksgatan 10 n. b. Korresp.
sekr. fru Ellen Vidsjö.
Karls- drivits &amp; t cncrgiskt upplysiiingsarbc te viksgatan ' 11, 11 /, tr. Tel. K.
35 94. och nnoi:dna.ts ctt .flertal offcntligs till- ställningar iba !dc i .urp,plysnings- och ckono-.
.
miskt syfte.
Elsa Forsberg.
öreni ingen fiir Hembiträden i Stockholm hiiller mote 1:sta torsdagen i varje manad kl. 8.30 e. m. i Folkets Hus Uppsala lans sot-dem.
kvinrio- P-sal, 3:dje torsdagen i Folkets Hus C-sal.
distrikt.
Styrelsen.
Till styrelse för Uppsala läns kviniio- distrikt valdes (efter delningen med Stockholinsdistriktet) fruarna Gunhild Arvika sot.-dem.
kvinnoklubb Klangh, .Enköping, Olga Heden och Hulda haller ordinarie möte 2:dra mandagen i ma- Flood, Uppsala, v. u., samt till övriga naden kl. 8 e. m. i Folkets Hus C-sal.
styrelsemedlemmar fruarna Jennie Sjö- Styrelsen.
lander, Kungsangen, och Selma Gustafs- son, SödefforS: Suppleanter: fru Anna Savström, Enköping, och f röken Greta Djursholms Soc8-dem.
.kvinna-.
Tapper,.
Uppsala.
Revisorer blevo fruar- klubb haller ordinarie möten 2:dr.a.
tors- na Ada Vahlstedt, Elin Jansson och Hilda, dagen i varje-mllnad kl. 8,80 e. m. i För-.
.Hörngren,.
.
Uppsala.
.
A. eningshuset.
Ordf. F i u Ellen Bombler, Tel .. ' 1314.
...
.
.
j ',.
Billesholms sot.-dem.
kvinno- klubb h&amp;ller ord.
möte i Folkets Hus i: - - Hässelby sot.-dem.
kvinno- klubb haller möte 2:dra och 4:de onsda- Höganäs soc.=dety.
kvinnoklubb ' " Landskrona.
sot.-dem.
kvinno- klubb haller möte 2:dra onsd.
och 4:de torsd; i vaije m h a d kl. l /, 8 e. m. i Fol- kets Hus. '
.
Ordf .. ' och: korresp.
sekr. fru Anna Svensson, Tranegatan 10, Landskrona.
.
.
Styrelsen.
.
Ludvika socdem.
' kvinnoklubb $Aller sina möten 2:dra mandagen i varje manad kl. l /, 9 i .Folkets Hus ' B-sal.
Styrelsen.
~kivarpssoc.-dem.
kvinnoklubb haller ord.
: m6te andra söndagen i va j e manad kl. 1,30 e.
' m.
i Folkets Hus, Skiv- arp.
Nya medlemmar vinna intrade.
Styrelsen.
§panga sot.-dem.
kvinnoklubb haller ordinarie möte 1:sta o. 3:d je torsdagen ' i.varje ' manad-.l+ S e. m. i Folkets Hus.
Styrelsen.
Solna soc.mdem.
kvinnoklubb haller möte 2:dra tisdagen i varje manad kl. 8 e. m. i Huvudsta Folkets Hus och 4:de mandagen i varje manad kl. 8 e. m. i Hagalunds Follcets Hus.
.
Styrelsen.
Storfors sot.-dem.
kvinnaklubb haller ordinarie möten sista söndagen i varje manad kl. 3 e. m. i Folkets Hus.
Styrelsen.
Sundbybergs sot.-dem.
kvinno- klubb haller möte 1:sta tisdagen i varje manad kl. 8 e. m. i Folkets Hus.
~~~~~ Tumba sot.-dem.
kwinnoklubb haller ordinarie möten 1:sta onsdagen i mbnaden kl. 7,30 e. m. i Folkets Hus, Stz~relsen.
Tumba.
orgryte soca-dem.
kvinnoklubb haller möte 4:de onsdagen i manaden kl. 7.30 e. m. i ~ o d t e r n ~ l a r l o ~ ~ Gårda.
len, Styrelsen.
Stockholm, A.-R.
Arbotomes Tryokeri, 1924
