# ID: svediakorp-per2512
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1924
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 18,139
# sentences: 1,235
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDNING FOR DEN SOCIALDEMOKRATISKA KVINNORORELSEN.
Utgiven av styrelsen för Sverges Socialdemokratiska Kvinnoförbund.
20:de Arg.
1924.
Pris 25 8re.
N:r 5.
Maj.
Mimnier: GRUVAN.
U n d e r r ö d a fanor.
I täta led går demonstrationståget kladda, matta, glada och bekym- fram, under röda fanor och klingan- merslösa samhällsmedlemmar, som de spel.
Ar efter år har det dragit med Överlägset hån betrakta prole- fram, i regn och slask eller i sol och tariatets " kamp emot kvalen ".
Men vårstamning.
Frihet, jämlikhet, bro- det ar inte alltid så.
I kantbanden derskap är de röda dukarnas devis.
finns också vänner, hustrur, döttrar, Och alltid kantas gatorna av nyfikna, systrar till dem som draga förbi.
De .dar demonstrationen drar förbi.
nicka vanligt leende åt bekanta un- Våra tidningars ständigt återkom- der fanorna, de vilja s å gärna se sina mande paroll: " Inga kantband på manliga anförvanter i söndagsstas- trottoarerna! "
hörsammas lika litet sen på arbetets festdag.
Kanhända som förut.
Vanligen tänker man sig, står också mamma med de sm5 bar- att dessa kantband utgöras av väl.
nen i hand för- at-t se pappa draga ' förbi.
Jag vet att det ar s å och låt oss därför inte gläfsa- på " kantban- den ", utan hjälp till, " du man i le- det ", att få med dina kvinnliga anför- vanter och kamrater.
Säg till din syster, din hustru, din dotter: " Gå med under de röda fanorna, bliv en i ledet i detta demonstrationståg, som sopat bort så mycket av gamla orättvisor och benhård konserva- tism. "
Tank på vad vi kampade för Fran början!
Minns 800-kronors- strecket, minns den hundragradiga, '
MORGONBRIS 2 -.
den fyrtiogradiga, könsstrecket.
Tank på vad som vunnits!
Den all- manna medborgarratten, folkpensio- neringen, viss.
rligen långt ifrån till- räcklig, åttatimmarsdagen, ännu.
Hungersnöden och fattigdomen i Tyskland.
bara ett provisorium, barnlagarna, skyddslagarna och åtskilligt annat.
I krigets ', fotspår följde armo- äro från " fredens rike ", från den Men glöm inte, att en del av dessa braddade kalk.
Ännu ar krig internationalism, som skall lära män- dets reformer ännu äro mycket bristfalli- legaliserat, sanktionerat av våra niskorna respekt för andra länders ga och att en ny h ö g e r ~ r a kommer nationella och internationella la- folk.
Om alla dessa miljoner, som att hindra utvecklingens frammarsch.
gar.
V i hålla ännu armeer, som nu årligen spannas i militarismens ' Det finns mycket att slå vakt om, tranas,.
' betalas, uppfostras till krig tjänst, i krigstjänsten dar landets mer att sträva för.
I fattigvårdslag- mot andra Yol-k.
Vi bygga fabriker ungdom under e n viss fixerad tid stif tningskommittens förslag till lag och: anlaggningar för att förfar- uppläres i krigstjänst, dar åter igen om samhällets barnavård hade man - krig tusentals äro avlönade i yrket " att diga mordredska.p till krig tahkt på inkornas och de ensam-.
föra krig ", me,drnanniskor nerslaktas.
dar våra brukades i den fredliga ställda mödrarnas barn.
Den kungl.
Varje sohdag stå, våzra kyrkor öppna,, propagandans fjanst, om all denna propositionen har.
inte vågat sig på denna arbetarekvinno-as livsfraga, för gu~,tjänst: Nazareens.
fre.&amp;lara tid, alla.
dessa tankar, alla dessa mil- i över ' två tusen joner,.
som:.
vu offfas., på milit ' aris- a$ ekonomiska skal; Samtidigt be- har f åfangt ~redikats.
bland. '
väride,ns: " kristna folk ".
mens altare, anvandes ' ' ' för att.
skapa år gar högern 140 milj,o~ier till försva-.
Systemet som föder krig ' .står dock jred i varldkn., " då skulle det f~edens ret.
Ankepensioneringen skulle kan-.
oförandrat kvar.
Människor vandra.
1.
.
, ' Yemp,el så småningom resas,.
dar hu- ske kosta 1.0 milj.oner ' om året.
Man ': som blinda ' slavar i de:: förbannelser,: hrjr raknat ut, att barn.
under iv.å år manismens .. reli,ghn predikades.
skulle kosta 3,600,000 om.
, &amp; - et, " nari i- dei,olyckor som kriget slAr .d.em med.
' Min.
skall. '
gå igenom .en del av de Det ' tyska ' folkets n ö d f i om: hjälp: nöd; bre~.s.o,m utgått fråh olika läger.
mödrars iniaknat alla, ensamställda.
.
.
bevisar bast hur långt borta vi ännu.
i ~jiskland .under ' de sista Hren, för barn.
.
,.
.
...
.
.
.
.
.
.
.
att .. försfå hu.r, vansindgt grymt kri-: En del. '
av dessa utgifter:; skulle ali tså kunna återkomma, dels ' som och trevliga h&amp;, ful.lgöia sin medl gets efterspel.
' härjar '.
.. bland .man- återbetalda av.
försumliga försörjare bor,garplikt: '.
efter .$asta förrn ' åga;.
ni&amp;or. '
' Ja,.
rnancf !restas verkligen att och dels ' som sparad fattigvård.
lagga sin .sedel j.
valurnan vid sin i.
infoi all denna; bittra: nöd prisa alla Ännu tycks man inte första,.
att det makes sida, men veta- ' intet om dem:.
dessa lyckliga,som.
fingo sluta sina som kostas på nationens största till- som kampat.fram rattigheterna ' och. '
liv på.
slagf altet.
... Ur .denni.
' störtflod gång, det växande slaktet, kommer ha aldrig, varit ' med om .kampen.
De.
av brev " om hjalp " ' h,Eimiar jag digra att betala sig hundrafalt.
Det har veta knappast att annu.
leva hundra- exempel.
~e utgöra d i a l i a n d e do-.
.
familjer.
under vidriga förhållan-.
kument över det.
.tjugon.de århundra- 1a:gts skatt på kaffet;,. '
nationaldryct * tals ken, som konsumeras mera i.
fattig- den, i bås och gemensamhetshushåll, dets barbarism, våld och watt.
De danshem an i de burgna ..
Det ar en de ana ej något av arbetarehustruns äro bära ' nde bevis för, att ännu har iqdirekt skatt, som tages ur allas kampfyllda liv i tvätt, städning och ' vägen ' plöjts ringa för den interna- fipkor och.
den betalar mest som har på fabrik om dagarna, rengörning, tionalism, som skall bara folkför- minsta re ' surserna, den vars tillgån- matlagning, disk och alla andra hus- brödringens fredsvilja framåt.
- gar-gör honom urståndsatt att leva liga sysslor på kvällar, nätter och Redan.
.för två år sedan - skrev d:r pa annat an kaffe och smörgåsmat.
söndagar, då andra vila, allt för att.
Rathenau om nöden i Tyskland.
De ensamma självförsörjande kvin- hålla uppe det hem som hotas att " Sjalvmördarnas antal vaxer dag för norna kanna till den saken.
Men det slås i spillror av arbetslöshet och fat- dag.
De döda manniskokropparna, talas om att sanka postportot med en tigdom.
som vi fiska upp ur kanaler och sjöar Det ar lätt att leva på livets sol- .sakna alla underkläder. ' '
Detta brev femöring, ty postverket inlevererar för mycket till statskassan, får för sida och sluta ögonen tik1 för dem skrevs år 1922.
Har laser jag nu i stort överskott.
Den beskattning, som dvaljas, på skuggsidan.
Det ar en annan tidskrift år 1924 d:r Emer- som drabbar dem, vilka betala denna lätt att njuta kampens frukter, meii sons rapportering: " - - - Så gott extra femöring på sina brev, tages ju svårt att vara med i striden.
Det ar som alla barn inom Tysklands arbe- inte ur småfolkets fickor, och därför lätt, mein det ar inte rätt.
tareklass äro, undernärda. "
Och har Kvinnor, hustrur, %.fabriksarbeter- skriver Harbor ~ l l a n engelsk ar d.en inte heller så begärlig.
Men, stude- dar ar ju en inkomstkälla, som kan skor, tjänarinnor, aff arsanstallda, rande.vid Miinchens universitet: " Jag bli till hjälp och lindring av de indi- alla ni som få kampa hårt för ert trodde ej berättelserna om hur ' ge- rekta skatter som tynga de svagaste dagliga bröd, sök er in i kvinnornas nomuselt de tyska studenterna levde.
organisationer.
Den som inte tror Kom och se själv, sade man åt mig.
skuldrorna.
Det ar framförallt kvinnornas och sig.
kunna vara med om att vrida Nu har jag besökt Fritz, Fred, Haus.
barnens val det galler att kampa för.
utvecklingens hjul framåt, kan vara De bodde i en liten trång vindskupa: Vi tvinga ej vår åskådning på någon med om att hindra att det går till- Möblemanget bestod av ett rangligt och vi veta, att det finns hem, dar baka.
bord och några stolar.
De ägde Slut.
därför upp, för en gångs ingen badd.
Ett stearinljus var lyse f ami1 jemedlemmarna tillhöra olika partkr, men vi veta också att många skull, tillsammans med edra man un- för studier, varme i kölden.
De ägde kvinnor, vars man äro fast knutna der röda fanor.
var sin skjorta med krage.
De hade Sigrid Lundin.
till arbetarepartiet, stå utanför någv; ej råd att låta- tvätta, nar .tvattrak- parti.
De ha det val ombonat i goda ningen sprang upp till miljoner.
En- rldskrigets efterspel. '
: ' ' ' '. '
' i s. '
a ', 7 I.
::, e ' ' ' '.
Matbespissing i Berlin, som uppehalles av den internationella arbetareh jalpen.
dast om söndagarna ha Fritz, Fred och Hans råd att använda sina skjor- tor.
Var tredje dag kunna de unna sig ett - mål varm mat från någon bil- lig restaurang.
Till mera racka ej de besparingar som de genom hårt arbete under ferierna skrapat ihop.
övriga dagar leva de på.
torrt råg- bröd och vatten.
En enda bok kan taga en hel månadsbetalning av feriernas arbetsslantar och då får man svälta mera.
Vid ena sidan av mitt skrivbord ligger en hög brev f rån studentkamrater, som bedja mig om hjalp.
Bedja mig vädja till mitt land om hjalp.
- På andra sidan bordet ligger en tidning från mitt - land.
Däri laser jag en historia un- der stora, feta rubriker, så lydande: ' ö v e r åtta hundra personer vor0 nar- - varande vid galadinérn i går kväll å Ambassadeurs.
M:me Sapena, bar årets mest utsökta kollektion .av .smycken, akta pärlor, diamanter och ädelstenar, varda miljoner.
Världen går sin gamla gång obekymrad. "
Sand oss tidningar, litteratur!
skriver doktor Hertha Krauss i en vädjan.
Den intellektuella hungern ar aven den outhärdlig att bara.
En av kväkareorganisationens ledare var i Tyskland för några månader sedan.
I ett brev lämnade han en uppröran- de skildring av hungersnöden, som vandrar nied människobarnen vid sina händer.
' ?Från ett av våra bespisningsstal- len ", skrev han, " utspisades över ett tusen barn julafton.
Det ar förfär- ligt att se dessa stackars barn - 1 2-1 4-åringar äro ej utvecklade längre an 8-9 års barn.
De fingo julafton ris-soppa samt var sitt stycke bröd.
Själva buro de med sig tallrikar samt skedar.
Jag såg barn, som vor0 för veka att själva gå bort till bordet med sin tallrik.
De föllo omkull på golvet och måste hjälpas.
Mödrarna stodo ängsligt avvaktande.
rötter bland det tjugonde århundra- dets beprisade, civiliserade släkte.
Kriget firar sin blodiga offerlek mitt ibland OSS. '
Liksom den rike mannen kastade smulorna från sitt bord åt den fattige Lazarus, så kasta vi några smulor på nödens altare och kanna därmed all mansk- lig rättfärdighet uppfylld.
Men i all denna välgörenhet glömma v i att krigets eld brinner.
Elden som en dag kan hota att förgöra vårt land, våra barn, vårt folk.
Möd- rar, lär edra.
barn, avsky for k.rig, kärlek till fred.
Las för d e m några - - av de brev, som jag har nedskrivit ur Tysklands nöd.
Tala .om för dem, att det var kriget som gjorde miljon- tals av dessa små barn brödlösa och hemlösa.
Du skall s å ett frö för.
fre- dens stora karleksverk.
.
.
Maja ~ j ö r k m a n - ~ r b b e r ~.
utanför.
Brödbiten, som möjligen var kvar, skulle hem till någon a v d e andra hungriga familjemedlemmar- na.
Frivilligt barmhartighetsarbete förmår ej 1indra.den nöd som nu går fram.
I en skola ar halva antalet av de 700 barnen i absolut behov av snar hjalp.
Vi formå ej hjälpa mer Agitationen.
- an 40 av dessa hundratals hungriga barn på denna plats.
Bland de tu- Förbundets turne i Småland med sentals andra i samma belägenhet a r förhållandet en.ahanda.
Hialmnedlen Hulda Flood som talare omfattade äro begränsade - nöden; begrän- 21 platser och bildades darLinder sad. "
kvinnoklubbar i Kalmar,, Västervik - - Nöden ar obegränsad.
- * och Växjö.
I Värmland har en-turné Den stora utjämnande prdetarkerin- ordnats, som upptager 17 gen har inträtt hos den tyska natio- .nem folk.
Ingen revolution födde Även har ar Hulda Flood falare.
.
I densamma.
- !Men världskrigets im- presslaggningsögonblicket.
rappor- perialism, som ännu skriver sina blo- terar hon att klubb bildats i Hagfors.
diga blad i mänsklighetens historia.
En tur&amp;, som skall taga sii bör- Så länge dess språkskall lystras av jan den 8 maj, har ordnats med Ag- människorna, skall det tyska folkets lidande upprepas och återupprepas .nes Söderqvist som ta.lare: Följande bland länder och folk.
Vad som i platser skola besökas i nämnd ord- dag står skrivet, nödens och h u n ~ r - ning: Kumla, alls ber^, ' öreb.ro, dödens skrift för ' Tysklands fattiga ' Bångbro, Lindesberg, Kopparberg, folk, kan som skrivas med Grythyttehed, Karlskoga,.
Degerfors veiklighetens makt för våra barn, för .och Skagerhult.
vårt land.
.
Aniiu har ej viljan till fred slagit ' ' ', I vzntan p % bröd.
.
.
Hunger.
f '
MOR ' GONBRIS - 4 dierna ligga inte för den kvinnliga intelligensen i allmänhet ..
Kvinnan måste använda andra medel än man- nen, nar hon odlar sin intelligens, hon måste f å anledning att bl; gri- delsamhet kan vidga kvinnans sfär pen och intresserad och .få tillfälle och lära henne battre förstå manni- a t t.
göra goda iakttagelser, varige- skorna och livet, men den kan också nom hon kan skänka vetenskapen ett urarta till skvallersjuka och nyfiken- ' värdefullt personligt bidrag.
het.
Det är omöjligt att förneka, att Den överdrivna verksamhetslust, kvinnan ar ologlsk, att hon har för som kvinnan ofta äger, och som är litet av reflexion, och att hon saknar en följd av hennes altruism ar .en av förmåga att såsom mannen lugnt re- mänsklighetens mest valgörande sonera sig till ett problems lösning.
egenskaper.
Men även verksamhets- Genomsnittskvinnan, som låter sig lusten kan alstra fel.
Det är tack ', ledas av intuitionen i sin verksamhet vare den, som en hel del.
kvinnor ha uppnår ofta battre resultat an den en så brådstörtad iver att handla, så som envisas att teoretisera och följa att de tvärt emot sin vilja åstadkom- sys tem.
ma förvirring.
Orsaken till otaliga konflikter och Då författarinnan talar om den tragedier i livet ar mannens och kvinnliga intelligensen, utgår hon kvinnans olika uppfattning av kar- ifrån att mannens och kvinnans in- leken.
" För mannen ar kärleken) en telligens &amp; o olika både till kvalitet huvudsakligen självisk, sinnlig och och riktnirig ..
Kvinnan ar likgiltig för passionell dragning, vartill kommer det.
abstrakta men inriktar sin intd- ' erövringens nöje ' och stoltheten att ligens på den;: konkreta värld, som aga. ' "
Däremot ar kärleken för - kvin- omger henne.
I vetenskapligt arbete nan dragningen till någon, som hon och intellektueldt skapande påverkas aktar högre an sig själv, med och och eggas kvinnan ofta av sin om- för vilken hon kan satta sin verksam- givning eller av personer, som äro.
hetslust och sin altruism i gång.
Dar- henne kar.a.
Intuitionen ar det vinn- för ar också hennes kärlek varak- liga intellektets speciella organ, kvin- tigare ad mannens, som många gån- nan har nämligen battre, mångsidi- ger ar flyktig, emedan den endast ar gare och mera skiftande intuition an ett estetiskt nöje.
Men dessa olik- ' mannen.
Att analysera och iakttaga heter bero inte, som ' många tro, på ar kvinnans starka sida, då hon dar- någon sarskilid elakhet hos mannen emothar svagt minne för namn, reg- och någon särskild ädelhet hos kvin- ler och abstrakta saker.
I ' sitt intel- nan.
De bero endast på det faktum, lektuella arbete går hon gärna från att mannens sjal ar sa olik kvinnans, det konkreta till det abstrakta, från att hans samhallsuppgift ar en annan praktik till teori.
Därav ' följer både an hennes.
Skulle mannen bli lika fördelar och olägenheter.
Kvinnan absorberad av kärleken som kvinnan, handlar raskt och kan hastigt satta så skulle det intellektuella och so- sig in i nya situationer och kanna sig ciala livet lida därav.
Ett medel att- hemma på nya verksamhetsområden, förena de båda skilIda uppfattningar- men hon har motvilja för att lära en na ser författarinnan i äktenskapet invecklad teknik och skyr teorier.
In- och hon röstar för det traditionella tuitionen ar egentligen en slags in- äktenskapet, Det ar endast en liten spiration, vari idéerna komma lös- grupp förmanligade kvinnor, som ryckta, utan annat band sinsemellan kunna finna lycka i den fria karle- an.
att de avlösa varandra.
Därav ken, medan kärleken för stora fler- förklaras den brist på sammanhang, talet kvinnor ar liktydig med upp- den ringa klarhet, som man finner offring och hängivenhet.
Dessa .kvin- både i hennes konversation och i nor få aven i äktenskapet genom hennes litterära arbeten.
De yrken, omsorg om familj, barn och make som fordra sinnrikhet, intuition, pas- sina kanslor kanaliserade.
Många sion, snabbhet och förmåga att andra kvinnor bli olyckliga.
genom akten- beslut.
motsvara bast kvinnans be- skapet, då det kanske medför många gåvning.
Kvinnans stora uppfin- brustna illusioner och krossade for- ningsförmåga kommer val till pass hoppningar, men snart sagt alla inom den husliga ekonomien, inom skulle bli olyckliga med fullständig konstindustrien och för övrigt på en frihet att älska.
' mängd områden inom det praktiska Fru Ferreros sialsanalvs slutar livet såväl som inom undervisningen med.
en uppgörelse med f eminkmen, och.
litteraturen.
De ma.nliga stu- d. v. s. den moderna kvinnorörelsen.
Kvinnoproblem och livsideal (Forts. fr. föreg.
n:r.)
Kvinnans instinktiva behov av stöd gör, att hon faster ofantlig vikt vid andras omdöme.
Det ar denna egen- skap, som fått namnet fåfänga.
Få- fängans äldsta dotter är kvinnans mani att vara främst, att i .dygd, flit, intelligens, rikedom eller skönhet, i förtjänster och fel Överglänsa alla andra kvinnor hon känner och prisas icke av framtiden och hela världen, utan just av den lilla krets hon till- hör.
Denna mani att vara främst och Överglänsa ar orsaken till kvinnors avundsjuka gent emot varandra, de- ras misstro mot andra kvinnor och deras nedsvärtande av varandra.
De kvinnliga felen avund, svart- sjuka och hämndlystnad härleda sig även.
från den altruistiska kandan.
Hos mannen äro dessa kanslor mera begränsade till personliga f örhållan- den.
och intressen, men kvinnan ar svartsjuk, avundsjuk och hämndlys- ten aven för de människors rakning,.
vilka hon aIskar, ty hon vill icke, att någon skall.
njuta mera eller lida mindre än hon själv och dem hon älskar.
- Dessa tre kvinnliga fel1 äro i alla fall samhallsskadliga och vålla mycket ont, varför vi böra bekämpa dem med alla medel.
Modet ar an- dras auktoriserade omdöme i det nu- varande ögonblicket.
Den .vikt kvin- nan faster vid andras omdöme gör henne ofta till slav under modet, som hon då följer i både ont och gott.
Detta gör,.
att vi måste fordra av in- telligenta, överlägsna kvinnor såväl som av bela samhället, att de kon- trollera modet, som annars kan bli en verklig f ara för ' kvinnovarlden.
Den Sentimentalitet, som ar rotad i. kvinnans sjal, &gt;harleder sig från hennes öve.rdriff i. kanslor, i oro, en- tusiasm och uppoffringar.
Kvinnan går lätt till överdrift på alla omra- den, därför att hon l ' åter leda sig av känsla och intuition och ej har den black.,om foten; som det manliga tvivlet.
utgör.
Men den akta, kvinn- liga sentimentaliteten kan vara en god egenskap, om.
den ' ej går till övkrdnft, och ' tiar ingenting a t t göra med den falska sentimentalitet, som har bragt .ordet sentimental i miss- kredit, darf,ör att den alstras av få- fänga och hyckleri.
Kviiinans ' meddelsamhet och säll- skaplighet ar en följd avhennes kar- lek till levande varelser.
Denna med- ' ' ' F J, J
Böcker.
.
Lyriker väsa för närvarande upp som svampar i skogen efter en regnviidersdag.
I n t e mindre an fem nya skalder h a nyli- gen genom F r a m t i d e n s f ö r l a g skickat .ut sina.
dikter, tryckta p å f i n t papper och snyggt inkaftade, i världen, il.
v. s. i bokh.andeln.
(!Det ser nastan ut som om Framtidens förlag i Malmö gjort till sin uppgift a t t utöva 9ecenat- verksanihet för unga diktare genom a t t i trycksvärta f öreviga.
mer eller mindr,e omogna drömmares känslostämningar, mg- lade i månskens- och snömodfärger.)
0.m diktning i allmänhet och.
' lyitk i synner- het gäller den gam1.a sanningen:.
)) Många kä.nna sig kallade, men högst, få visa sig höra till de ~ t v a l c l a. '
~ Varannan man- niska .ar lyriker, fastan de flesta män- niskor sakna de uttrycksmedel, som äro konstnären givna, och kan därför inte niedde1.a världen, .hur det är, d &amp; tanken och kanslan mötas .inne i människosjälen, i andakt, i livsberusning och i ' hat inför livet eller naturen.
Många försöka emel- lertid ge ord och form och rytm och rim å t sina tankar och kinslor.
Men för a t t f å de .ratta orden och bilderna söka .de i poesiens stora lexikon, som all världens diktning så smiiningom givit oss.
Därför verkar unga diktare konst många gånger urblekt.
och nästan tnött, och de sjlälva, som kansk.e tycka sig ha skrivit med sitt eget hjärteblod, synas den bortskämde lä- sarsen som talanglösa epigoner, vilka v i gott ' kunna undvara.
Endast de f å ut- vaMa komma med något h y t t och själv- ständigt.
C a r l N ä s m a n s 8ta.mning o c h R e f l e x hör till den sortens dikt- ning, som av elaka tungor benämnes kara- mollpoesi.
De slentrianmässiga uttrycken, de knaggliga rimmen, den tunga ordfölj- den och den haltande rytmen äro mycket otillräckliga medel, när - det gäller ' t; Hon har genom sin bok sökt bevisa, vad hon till sist tydligt påpekar; " det ar ingenting orättvist i att en annan social stallning kommer på kvinnans lott, eftersom hon har olika anlag an mannen ".
Orättvisan börjar däremot, då man ej ser och uppskattar de bästa bland kvinnor, de som bast fyllt sina plikter som mor, hustru och dotter.
- - - Fastan framställningen genom denna sin tendens verkar ensidig ar den dock i sin helhet en fin, grundlig och briljant skriven psykologisk analys.
Vad jag har sökt få fram är endast huvudtankarna antydningsvis.
(Forts. i nästa n:r.)
Astrid Forsberg.
m&amp;la s ' tä.mningar eller göra tankar och reflexioner konstnärligt njutbara.
R i c k a r d A g r l e l l har i .. sin sam- ling, L y r i s k b r o d d, en mera fin- slipad ' och lättflytande f orm.
.
Han gråter i sina dikter vekt och stilla över livets vemod.
Hela diktsamlingen kan liknas vid några mollackord omkring terqat: tystnad - trötthet-dröm-nz %nsken.
isorgen och smartan ' äro mycket dekorativa.
De flesta dikterna äro, för a t t använda skaldens eget uttryckssätt,) skyggblå ord om J1lamnlö~ trånad '.
S v e n F o r s b e r g kommer åtmin- stone inte med någon %lomstersmyckad lyra, omgiven a v må.neglans.
Hlans sam- ling ' &gt; D r ö m m e n om: v a r l o d e n)) ä r en lång visa med åtskilliga variat.ioner, om människobarnet som f a r yill i den stora, grymma v.arlden, där barndomens lek Iir blodigt allvar.
.Sven Forsbergs visa har den folkliga visans enkla ton, och v$Ya 1110rmorsmödrar skulle säkerligen ha kunnat sjunga den till y i t a r r.
F o l k e L a u f k e s E l e g i ä r en samling dikter om treenigheten - lrärle- ken-lyckan-besvikelsen.
Tusentals unga föriilskade män ha skrivit sådana dikter, f.astän de vanligen ha kastat dem på elden, nar lyckan och sorgen varit, Gver.
Av de fem, här omnämnda diktsamlingar- na, väger J o h a n n e s E d f e l t s G r y n i n g s r ö s t e r utan tvivel tyngst.
Dikterna äro tankelyrik, och skaldens tanke har både djup och kärna.
Formen ä r god.
Kanske hör Eidfelt till de ut- valda, som vi h.a rättighet a t t hoppas %t- skilligt av.
- Av R a g n a r B å g e har p % Fram- tidens ' förlag.
utkommit en ny samling berättelser under titeln F o r d o m t i m a.
Berättelserna äro stämningsbilder f r å n vår forntid och f r % n antiken.
Författa- rens stil ar egenartad OG %.
vacker.
Viv.
J Mannen som var god av L e o n a r (1 M e r r i c lc har i Idagarna utkommit p5 Tidens forl-ag, i .översattning a v Agnes von Krusenstjerna.
Leonard Merricks a ~ b e t e n åtnjuta i ' England stor popularitet .och 3et ar a t t boppas a t t det arbete .som.
nu f örelagges den svenska publiken skall göra han.s nobla förf attarepersonJighet känd och uppskattad även i vårt land.
Mannen som var god ingår i förlagets känds romanserie Tidens romaner och er- hålles i varje bokhandel fCir 3 kr.
häftad och kr.
4: 25 inbunden.
Serien T i d e n s ro1mst:ner har i dn- garna f %tt ännu e t t värdefallt tillskott.
E t t av den kändle franske författ,aren Ernest PBrochons hasta arbeten) ' Les Creus-de-M.ais0n.s har införlivats mcd serien under titeln ' Severin efter namnet på huvudpersonen i boken. '
')) Y6rooh.on9 soin är Goncourt.prista.gare, in- tager en bemärkt plats i den moderns franska litteraturen .och även i vårt land har hän genom tidigare Översatta arbeten tillvunnit sig n ~ å n g a läsare och vänner.
" Tidens '. '
föixta häfte för &amp; et har ut- kommit med ett aktuellt och omvaxlancle~ inn.ehål1.
I medelpunkten f ör det inber- nationella intresset står Tysklands fram- tid och me,d denna fråga syssla såväl en 1angr.e artikel av Karl Kautsky om) ' Mot- revolutionens .ut.sikter i Tyskland)) som Edv.
Björnssons redogörelse för den av.
amerikanska .ekononier f öretagna stora utredningen om)) Tysklands betalnings- förmåga).
Under titeln) Kvinnolöner i.
statstjänst)) granskar E v a Wigforss 192.1 års lönekommittés betänkande.
Avdelningen händelser och spör.sm5l agnas .dels %t .regeringens försvarsprop.
och deb8tt.cn vid remissen dels å t Ryss- lands erkännande de jure och å t Frank- '.
r i k e s - politik i ljuset av francens fall.
Prenunieration kan verkställas i, varje bokh.and.el och, direkt från Tidens expedi- tion, Stockholm.
Priset för he1å.r ä r en- dast kr.
4: SO.
,)) - Från riksdagen.
Med anledning av den kungl.
pro- positionen med förslag till lag om ~amha1~et.s ba.rnavård m. m. har mo- tion väckts i landra kammaren med hemst-allan att riksdagen må besluta .att i kungl.
maj:ts proposition n:r 150 göra den ändring, a t t Fat.tigv %rdslagstift- ningskommitténs f örslag om understöd f ör vård a v barn till ensamstående moder i k.ap 10 $3 81 mom. 1 samt $9 82, 84, 85,.86 inarbetas i det i propositionen innefattan- de förslaget .till lag om samhällets barna- vård m.
ni.
; att, för vinnande av en provisorisk lös- ning av frågan om understöd å t änkors barn, uti if ragavarande.
proposition till- lika göra den än.dring, a t t F.attigv %rds ' iag- stiftningskommitténs f ö d a g, därutinnan 1 ' 0 kap. S3 Q ävenledes inarbetas i det i propositionen innefattade f örslaget till lag om samhällets barnav&amp;rCL m. m.; samt a t t i skrivelse hos kungl.
maj:t anhålda, a t t kungl.
maj:t m %tte l ä t a verkställa ' ut- redning angående.på vilket sätt och efter vilka grunder und ' erstöd till ankors barn för framtiden lämpligast m:å kunna be- redas av-ensom för riksdagen skyndsamt f r a d ä g g a de förslag, utredningen kan f öranleda.
, Motionärerna påpeka i motiverin- gen hurusom stora f örvantningar varit fästa vid fattigvårdslagstift- ningsk.ommitténs f örslag ' i vad det gallde underst.öd åt ankors barn och uttala sin besvikelse över latt denna fr %ga icke medt.agits i den kungl.
pïopo.sitionen.
Motionen ar undertecknad av Tliuruig, Bern- Agda Ö ~ t l m d Nelly, hard Erikssson och Viktor Öhman. '
I Bosättningen (Forts. fr. föreg.
n:r.)
.
.
Det blev inte endast en kväll vi " tittade opp " i den lilla lägenheten; det blev ofta.
Först pratade vi mest, ibland ratt så ivrigt t. o. m., men se- dan kunde vi inte låta bli att hjälpa till.
Ty det fanns att göra!
Det ar inte detsamma att själv skapa ett hem som att gå till första basta mö- belaffair och ta ' boet fixt och färdigt på avbetalning.
Men, hur mycket kärare, vackrare och personligare blir inte ett sådant bo, som båda hjälpts åt att arbeta ihop!
- ~ i l en l början hade; i våra heta duster med Elsa.
Av naturen: var hon vanlig, glad och livlig samt myc- ket händig.
Men, hon hade stirrat sig blind på det, som var " modernt ".
Det gick före allt annat. '
Det anda- målsenliga och ibland vackrare fick först komma i andra rummet, nar inte slumpen någon gång fogade så, att detta förenades.
Axel var av en helt annan lagg- ning.
Han var lugn och stillsam samt såg på all ytlig grannlåt med en sund och godmodigt ironisk lblick.
Han höll på det gamla inte därför, att det var gammalt, utan darför att det var lämpligt med just denna ' typ av möbler ' i en liten lägenhet, samt att " det inte fanns fel på varken bord eller bankar ".
" Och ", brukade han säga,.
" skulle jag skaffa nytt, så skulle det, ta mig kattsingen, ändå bli skank och utdragssoffa, och ett för stort bord ville jag alls inte ha att ta onödig plats ".
Det var på denna punkten, son1 den första, verkliga meningsskilj ak- tigheten .. uppstått mellan de unga.
Kanske hade inte Elsa i grund och boven hållit så envist på s h mening, om - inte kamraterna varit.
Ty hon var varmt fastad vid sin Axel, och hans lugna pålitlighet utgjorde en saker borgen för, att ett litet hem till- sammans .med honom kunde vara ljuvligt att haj t. o. m. utan " sals- ' möbel i ek ".
Och kanske mera in- stinktmässigt.
a n medvetet kände hon, att hon val alltid skulle hitta på något satt att piffa upp det gamla med,, ungefär.
som nar hon till sin sista.
examen i skolan fick sin mors gamla helgdagsklanning att sy om.
Då hade hon.ocksa kant gråten i hal- sen vid tanke på kamraterna.
Men, nar klänningen blev omsydd, kunde " ingen manniska: i världen " tro an- nat, an.
att.
: den var .ny .. Och nu var det återigen kamrater, hon var radd för.
Hur ofta hade de inte pa ateljen utmålat för sig själva och varandra hur " stiliga " möbler de skulle ha, nar # de gifte sig.
De ' skulle vara sangkammarmöbel i vitt eller björk, salsmö~bel i ek och halst en pampig herrumsmöbel också.
Om inte annat, så åfminstone ett stort skrymmande skrivbord att trängas in i " salen?, oavsett om ett sådant behövdes eller ej.
De tänkte inte på, att en matsals- möbel endast har sitt berättigande i en våning, dar det finns andra sall- skapsrum att tillgå, sedan man ätit.
Ty det finns val intet mera prövande an att sitta " uppradad " p2 en stel matsalsstol i en ännu stelare mat- sal, som till på köpet sällan anvandes som sadan!
Då var till och ' med barna- års " .basta rum " med sin plyschdivan och allt annat kringel- krångel nästan att föredraga.
Ty man satt åtminstone be- kvämt i soffan - n. b. am det inte fanns alltför många " överkast " att akta - och alltid hade man diverse album inom rack- håll på divansbordet!
Men en nu- tida matsal med sin mörka, tunga stelhet gör ingen glad.
Ack, om vi blott kur.de lira oss att bortse från allt, som ar till för att lysa utåt!
Och i stallet skaffa just det, som är ändamålsenligt och som till form och storlek passar i. xiljön.
Ty det förunderliga ar, att om en sak är ändamålsenlig, så blir den ocksi som genom ett Galleri trevlig, f6rut- satt att inte färg och form äro alltför avskräckande.
T.
ex. ett stort skriv- bord.
För den, s,om ' skriver mycket och behöver plats för " alla papper ", ar ett sådant oumbärligt och trevligt, aven om det till ' äiventyrs skulle in- kräkta ratt mycket på utrymmet.
Men, hur ofta står inte ett skriv- bord och ' tar upp en dyrbar plats blott i egenskap av " fotografistall ", och skulle man händelsevis skriva ett brev eller dylikt, ar kanske bläcket intorkat och.
pennan " sprättig ".
Har vore i stället en chiffonje e !ler " skrivbyrå " på sin plats.
H &amp; man jämförelsevis gott om utrymme och inga klåfingrade småbarn, kan klaf- fen stå öppen, i motsatt fall stänger man den och behövcr inte var;; radd för, att lillan .i ett obevakat ögonblick tvättar sig i bläcket eller sätter pen- nan i näsan.
Och en sådan möbel ar förresten så trevlig och praktisk i ett vardagsrum.
Ett vardagsrum, ja, det ar just ett sådant rum, som först och framst behöves i en liten lägenhet.
Ett rum som inte ar för fint att anvZnda, men ändå så trevligt, att b5de en sj&amp;lv cch ens vänner trivas dar.
Har man blott ett rum och kök, ' l bör man ordna sovplatserna i den gamla sortens utdragssoffa eller i en utfällbar turistsäng) som på dagen baddas upp till ottoman.
Har har man då en trivsam plats för en prat- stund, och behöver någon av familje- medlemmarna ta sig en vilostund på dagen, ar den också synnerligen in- bjudande.
I en lägenhet på två rum ar det nog mest praktiskt att ha ena rum- met möblerat som sängkammare) ifall familjen består av flera perso- ner, i annat fall kan man, i synner- het om herrn i huset ar intresserad av läsning eller har skrivgöromål, mera betona detta som herrum, rne- d.an det ' andra rummet behåller ka- raktären av vardagsrum.
Och det ar i detta senare rummet, som den gamla .hederliga locksoffan, skanken, klaff- eller utdragsbordet ha sin givna plats.
Givetvis behöva inte dessa möbler vara " gamla ", nya äro naturligtvis lika bra om inte bättre!
Det är bIoft '
MORGONBRIS, stilen eller typen, det är fråga om: Måtte bara dylika möbler snart höra till den " vackrare vardagsvaran ", som man kan köpa i möbelaffärerna!
Sedan beror det mest på de färger, man använder, om rummet skall bli trevligt.
Först och främst måste man se till, att färgerna stämma sam- man, bilda harmoni.
Men då måste också flera färger spela mot var- andra.
T y intet ser mera livlöst ut, än nar allt, från väggarna till mob- lerna och mattorna, ha samma färg.
Det blir ingen färgglädje!
Håller man däremot väggarna i en ljus färg, t.
ex. pärlgrå eller ijust brungrå, äi det vackert med trävirket i såväl möbler som rumsinredning i en ren brun farg.
Möbeltyg och dukar kunna då vara i blatt, eventuellt med litet rött inslag i ränder etc., eller också i en varm röd !brun färg.
Till vita möbler och tyg t. ex. i gammalrosa gör sig en blå tapet ut- märkt.
För övrigt är det.
lugnast, ifall tapeten .är m.önstrad, med enfärgade gardiner, då däremot en randig eller ' rutig gardin sätter ett visst liv i ett rum med enfärgade väggar.
Till blommigt möbeltyg gör sig en rana dig eller enfärgad tapet bast O. s. V. Det var dessa och många andra synpunkter vi framhöll0 för Elsa, och hon blev så småningom övertygad, det märktes SA val!
Och sedan var hon den ivrigaste med arbetet.
(Men, mer än en gång avbröt hon vår väl- talighet med ett gäckande: " Tänk, så ni .kan predika!
Skada blott, att ni inte själva i allt lever, Som ni .lär! "
" 4ck, kära du, då vore man väl inte barn av sin tid!
Vi, som satt bo 7 förut, ha naturligtvis gjort en hel del ' miss- tag, som.
vi int.e ön- ska, att ni unga skola göra, och du vet väl, att av skaldan blir man vis! "
Och med det svaret nöjde hon sig.
.
* I rummet målade Axel dörrar och fön- ster i brun farg, och köket blev pärlgrått med dörrar och skåp i mörkt blågrå åd- ring.
Och vi hjälptes åt att tapetsera rum- met med en mycket ljus tapet; nästan vit- och brungrå botten samt glesa mönster i brunt (Slöjdförenin- pens).
Den stora sängen fick åka ut, och,i gardiner med smala hålsömmar blev stället flyttade vi in kökssoffan, se- en inbjudande förmiddagskaffeplats; dan även den fått en övermålning i o c h solen spelade in över de små brunt.
Locket stoppade vi och kläd-.
pelargoniebarnen, som Elsa plante- de med hemslöjdstyg i ylle med blå- rat, och, asparagusen i ampeln!
gå botten och röda ränder.
Vid båda Egentligen hade hon tänkt sig en andarna: placerades ett par " pölar " palm här, men, vid närmare efter- kläd,da med samma tyg.
Även sto- tanke, brydde hon sig inte om det.
l a r m.
kläddeS om, och i ett par palmen, cknens och viddens stolta nyköpta korgstolar, som tills~m-nans behöver stor plats även i et1 med det lilla bordet utgjorde en rum.
o c h på samma sätt är det med grupp vid fönstret, kläddes dynorna.
andra storväxande " föniterträd ".
Vid väggen mitt.
emot soffan place- heter visserligen, att vår Herre rade vi " skrivbyrån ", som fick be-, og ser till, att inte träden växa upp hålla mässingsstakarna och.
etf lite1 i himmeln, ibland låter han, dem trevligt syskrin.
Ovanför hängde!
dock vaxa till taket, och då ta de re- klockan, och, för att göra Axel sär- dan alltför mycket ljus och plats i .ett skilt glad, ' hängde litet hem!
Annars är det något sär- Elsa Porträtten av skilt med en sådan växt, vilken blif hans föräldrar samt som ett i hemmet. '
Såsom i gammal- t. ex.
Jenny Linds myrten, planterad dags ovala ramar.
som kvist från hennes brudkrona.
- Vid vagg &amp; när- När hon begrovs, pryddes kistan mast köket ställdes blott av en enda liten krans, och den skanken, och ovanpå var bunden av hennes brudmyrten.
den en ' liten bokhylla Vid fönstret i köket, dar soffan i väntar1 på större 12- stått, fick Elsa en bra plats för sin genhet och eventuellt symaskin.
Och ett litet tvättstall med större ' saväl hylla vit- och rödrutigt bomullstyg, ställde som bokförråd.
Tras- hon här ute.
" Det rutiga tyg- mattorna bildade va- stycket " gick förresten igen både gar på golvet, och det som gardiner och hyllremsor, och det runda bordet fick sin såg så glatt ut mot de ljusa väggarna.
plats mitt på golvet under en lampa med * s k k l l i linne med När hemmet äntligen stod färdigt, hålsöm och ' frans samt .fordrad med var ingen så nöjd och förtjust som glest, rosafärgat tyg.
Elsa.
Visserligen.
påstod Axel med Vid fönstret, med mannens hela Överlägsenhet men dëssä.
vita luftiga (Forts. å sid.
9.)
' '
. '
.
.
Född 1859, död 1923..
.
.
.
.
.
v a r en sällsynt fin, hänsynsfull och för all nöd, !.allt elandc öppen.
och h.jalpsain iiatur.
Det berodde ej på nyck eller sen- sationslystnad, var ej fJr att väcka uppseende hail niis- tan uteslutaiide äg- nade sig åt att framställa de lägre folkklasserna ock deras liv.
En så svag.
drivfjäder ha- de aldrig förmått giva hononi i han- den det gripande allvar, den skarpa och oeniotståndliga, ofta: beska humor, som maste direkt tillt ' ala.
isynnerhet de breda lagren PORTRATT AV STBINLEN.
bland oss, de, som sjalva fatt Pröva p3 Det ar nog inte så många av oss pi3 en hel del i detta ganska besvär- i Sverge soin ha reda på den frariske liga liv.
Hans första erfarenhet av arbetare tecknaren Steinlen.
Han har.
namli- gen inte varit död länge nog.
Det och gatuliv - d &amp; han som helt ung kanske därför kunde vara på sin plats att presentera honom för men- ska kvinnor, i synnerhet för den stora skara, som försörjer sig .sjalv och far sträva sig fram oftast genom nog s i många besvadigheter och ekono- miskt betryck.
Ty just de arbetande, de fattiga, proletärerna, ja aven dräggen i samhället, blevo oftast mo- deller till Steinlens skickligt gjorda, it1 juka och stämiiingsrika bilder.
Jämte Willette och Forain alisags lian som åttiotalets störste tecknare.
Ti !l hans umgängeskrets hörde man som Zola, bröderna Goncourt, Dan- det och Maupassant.
Vad de senare skapade inom litteraturen fick en var- dig motpart i de förras teckningar, litografier och raderingar.
Personer, som kant Steinlen, ha.
endast ett omdöme om honom: Han ' ' tecknade för en tygfalirik i Mul- hauseii - blev avgörande för hela hans framtid.
Att han sedan genom Zolas arbeten kom att ytterligare in- tressera sig för.
proletareriia - p3 den tiden en pariasklass - ar också sant och han har Zola att tacka för sin.
okuvliga lust och längtan till Paris.
Men ursprungligen var det naturligtvis hos honom, som hos alla verkligt begåvade konstnärer, kar- leken och medlidandet som satte .hans rastlöst arbetande hjärna och händer i verksamhet.
D e.
teckningar av hans hand, som här, återgivas, tala för sig själva.
Var och en, även om han icke har vad man kallar konstnärlig uppfattning, kan förstå hur mjukt och skickligt ' han för stiftet och penseln.
Hur varje litet arbete utstrålar sin be- stämda stämning, vare sig uppröran- de, soit1 Gruvkatastrofen eller idyllisk.
.
som det lilla landskapet.
Steinleii blev en av de; första, som, genom sin ansprAksIös3et och frihet från fördomar agnade sig åt vad vi iiu kalla affischkonst, inen som före.
hans tid ej existerade.
Ingen stor konstnär ville låna sig till affischens.
reklam och dagsfluga.
Steinlen an- såg tydligen, att ett konstverk är ett konstverk, vare sig det hailger i ett museum eller pil ett plank.
Och det var nästan uteslutande hans förtjänst
MORGONBRIS 9 att affischkonsten blomstrade upp och utvecklades. '
~ u n d Steinlen e rita affischer, SA behövde ingen annan kanna sig för god.
.Och konstverket p3 ett plank, där tusentals-maniliskor dagligen gå förbi, ar kanske mera till, nytta än .det.
som i .förnam en- skildhet finns på ett museum.
Nar budskapet om hans död i de- cember förra året nAdde.
hans vän- ner, blev bestörtningeii:stor.
Hans Iialsa, i synnerhet hans nervsystem, hade lange varit klent, mest sedan krigsutbrottet, som för ensådan maii som Steinlen betydde fullständig omvälvning av alla tänkesätt.
Men ingen hade en tanke p i att hans livs- verk så snart skulle vara avslutat.
Steinlen a r skralt representerad på StockhoIms Nationalmuseum.
Så vi tt jag vet finns har endast några lito- grafier.
Men flera.
album av lians teckningar ha utkommit.
Han m. &amp; verkade under en lång följd av år i nästan alla de basta franska skämt- tidningarna.
ja, aven utomlands SA- som exempelvis i Sirnplicissimus.
Eli och annan inalning ' finns aven av få av lians hand och n ~ ~ r ' a ' statyetter kattor, ett djur vars oåtkomliga.
köld och likgiltiga behagfullhet han aldrig upphörde att beundra.
Troligen emedan han sjalv.led av .ett varmt, iiredlidsamt och impulsivt kännande L., ö. hjärta.
I fatt@.
kyffen, där m ö r k ~ e; st &amp; si a v a ~ t som e t t sotat glas En.
botjandg, brusande flod det är e t t dånade människohav, ' och saJlan den s t d a n d e so / en når (Forts. fr. sid: 7.)
när sommaren b i / / e ~ ka / as,.
som ännu som fordom mot ' seger bär ' den eviga människor9tfens krav.
samtidigt med en spjuveraktig blink- ning, att det var.
hans förtjänst att bland sopger och nod ', b / and lump.
och g ~ å t Se ständigt är livet en bitter kamp allt blev så vällyckat.
Men ' Elsa nöp och ' ungar i. f ~ a s b kavaj moP mörkep, mot fra / dom och nOd.
honom i ' örat och fragade, om han @ t spelas e n hoppet!
och gädjens / $f, Hor, hotfu / lt ljuder n u.
foEkefs tramp.
.
.
glömt, vem som sytt gardiner och allt och kravet på fritief och bröd!
annat samt bestämt färgerna ni.
m, ty nu air det första maj.
.
Da föll Axel .tiu föga, och det låg både skämtsamhet och ' värme i hans Det faifiga hemmet blir fyllt av hopp Så tågar de fafthps storg folk.
.
röst, när han svarade: mof drömmarnas, lyckans m i l " Ja, Elsa lilla, det är nog ändå du, p i arbefets mönstringsdag.
som ger färg och liv åt det hela. "
och åtep inan tågar med tropp vid och massornas uppmarsch b l i raftens.
Maftis Hörlin.
dolk f p OPP, i mäktiga.
hopade ar6sfslag.
Kvinnokursen i Brunsvik.
.
Deisamma- h m vunnit livlik anslytning.
Till fbrbiindet har i skrivonilets, stund.
in- kommit 33 stycken * ökningar.
.
mof frihetens morgon, som s 4 f ' D.r bak fanornas ' s tolfa sv,aj.
och fanorna stridens stohta klar ' syrn bol och högt amof .vå~liga h i m l a ~ s blå Itr * gator och torg Och kaj.
.
HOP, t r o t s h f ~ nu brusar hornens; fanfar: de brusande, mäkfiga rytmerna nå ' - I dag är det förs-.
.
.,maj!
.
fy nu är det försfa maj., GUSTAV ~ S T R ~ M
MORGONBRIS 10 Majtan kar.
" Att veta så innerligt fast och visst, att ' lyckan slår ögonen upp till sist, att andra skörda dar vi ha sått, den livets lycka, som vi ej fått, att inne i våndan slumrar ro, min enda stora tro. "
ka våg, aven om de h a tillhört ett segrande parti.
Det galler nu för varje enskild människa att kravla sig upp ur våg- dalen för att än en gång få kanna Ola Hansson.
de friska vindarna på bergstoppen, dar hon kan ana våren och få kraft att blåsa liv i entusiasmens eld.
Män- Det ar just denna stora, hoppfulla niskor med något av eld och tro i sig framtidstro, som vi behöva, då vi behöva vi i vara organisationer lan- syssla med v&amp;- organisations små det runt.
Men ' dessa människor.
få vardagsfrågor lika val som då vi vi inte förblanda med det p o l i t i ~ a samlas till vårfester omkring våra hysteriets och de stora gesternas Steinlen: Franskt landskap.
standar.
Socialismens fiender äro så män och kvinnor, vilka i en benådad snara att med ett hånleende fram- hålla, att våra idéer bara äro en ny stund skicka ut bevingade fraser men noklubbarnas uppgift inom vår rö- religion, en arbetareklassens rel &amp; gå förbi de toria vardagsplikterna.
relse är just att förhindra kvinnorna giösa tro med nya dogmer och läro- Det viktiga är inte att få tillfälle att att slumra inför nuet, vardagsarbetet, satser.
Vi veta, att de politiska och vanda ut och in på sin egen person- de aktuella problemen.
Men skola sociala riktlinjerna, soam ligga till liga, mer eller mindre röda sjal, utan klubbarna kunna fylla denna uppgift grund för vårt samhallsarbete aldrig det viktiga och det för närvarande och därmed bli ett krafttillskott för kunna bli katekesens auktorit~etsrel &amp; allra viktigaste ar att försöka få in partiet, så måste de vårda entusias- gion, vilken kan besvara alla frågor hoppfullhet och entusiasm i nuets ar- mens och arbetsglädjens heliga eld och l ö s a alla problem, som röra bete.
Om de marin-iskor i våra led, inom kamratkretsen och framförallt mänsklighetens lycka.
Men det vore som aga något av den heliga eld, vi måste medlemmarna lära sig förstå, sakerligen lyckligt, om det ändå vore behöva i arbetet, kunna kanna sig vad solidaritet och samhörighet ar.
något av religion i vår socialistiska som länkar i en stor kedja, en liten Kan man kanna samhörighet och livsåskådning, om vi lade in något av del av det stora hela, förmå de saker- solidaritet inför de stora frågorna i ljus, hoppfull tro och gnistrande en- ligen dela med sig av eld och tro åt en liten kamratkrets, så kan man tusiasm i agitation och organisa- sina - kamrater battre anp.om de känna också kanna detta inom hela orga- tionsarbete, i de minsta och obetydli- sig som ensamstående individer, nisationen och partiet., Det ar tron på framtiden, entusias- gaste uppgifter och plikter, som vi vilka personligen agera ropande fylla såsom partimedlemmar.
Eller röster i öknen eller en talgdank i en men för idéerna och solidariteten, som skall vara vårt pansar och vårt är det bara, nar en rörelse är mycket mörk värld.
Kvinnan har lättare an mannen vapen i den stundande valkampan- ung, som den kan besjälas av denna entusiasm?
Ibland kan det nästan att slumra till inför den politiska och jen.
Morgonbris lasarinnor ha sa- synas så.
De socialister, som sam- sociala kampen, kanske därför att kerligen för länge sedan en person- lades omkring de röda fanorna, när hon ännu ar yrvaken.
Det var ju så lig ståndpunkt i den sociala striden första stridsfanfaren mot kapitalist- helt nyss hon fick medborgarrätt, och försummar inte heller det tillfälle samhället ljöd, hade mera av den op- vilken för de flesta kvinnor var den till aktivt deltagande i denna kamp, timistiska tron på idéernas förverkli- egentliga väckelsesignalen.
Arbe- som gives arbetareklassens kvinnor, gande, trots a t t framtidsmålet skym- tareldassens kvinnor slumra stundom då de få lagga sin röstsedel i val- tade långt borta i fjärran.
Vi, som till eller åtmiristone gäspa inför de urnan.
Men det finns många arbe- sarnhallsfrågorna, som tande kvinnor, yrkeskvinnor, små- ha ryckt målet långt närmare och aktuella efter vägen gjort åtskilliga erövrin- många gånger betyda seger eller ne- borgare- och arbetarehustrur samt gar, äro kallare och mera pessimisti- derlag för deras parti, på samma, allmogekvinnor ute på landsbyg- ska inför våra politiska och sociala gång som de betyda rättvisa eller den, som i sitt eget intresse borde ideal.
Det kunna vi inte förneka.
förtryck för stora flertalet män- rösta med socialdemokraterna, men Men vi få hoppas, att orsaken till niskor.
Men samhZllsproblemen lösas som aldrig nås av en agitationsarti- detta inte ligger hos arbetarerörelsen inte i en handvändning, utan det fin- kel i t. ex.
Morgonbris.
Det ar dessa, själv utan hóS de enskilda individer- nes all tid f rågor .och förhållanden, som vi privat kunna nå, om vi verk- na.
Kriget och allt det elände, som som måste undersökas och diskute- ligen vilja deltaga i valkampanjen, har följt i dess spår, förde mänsklig- ras, o ' ch hinder, som måste övervin- väpnad ' till försvar och strid för våra heten ned i en trötthetens och .pessi- nas.
Och under tiden blir problemet.
idéer.
mismens vågdal.
Det ar sant, att allt mera invecklat.
De teoretiska D.e borgeil @ partierna komma socialisterna ha arbetat över så gott utredningarna trötta och tråka ut den sakerligen inte att sova under val- som hela världen, och att de ha vun- som inte ar van att följa med.
sam- striden och föremål för agitationen nit goda segrar, att deras arbete har hällsfrågorna.
Men att först slumra bli bl.
a. de kvinnor, som vackla an burit frukt under de allra sista åren.
till inför dagsfrågorna och sedan yr- åt det ena an åt det andra hållet och Men därför ha inte de enskilda män- vaken rusa upp för att få ett ord med inte riktigt veta med vem de ' skola niskorna undgått pessimismens mör- i laget ar en fördärvlig taktik.
Kvin- rösta, därför att de ännu inte " hum '
nit " skaffa sig en politisk åskidning.
Särskilt från högerhåll kunna vi vänta att få höra talas om stora och heliga varden, som måste skyddas mot vänsterns " förs törelselusta ".
Agitationen kommer att ropa på skydd för fosterlandet, jordbruket, industrien, kristendomen, skolan och hemmet.
Då ar det bra att veta, vad det egentligen ar, som socialismen strävar efter - att det ar just den, som tillvaratager småfolkets.
intres- sen.
Och vi ha tillkämpat oss var- den, som det maste vara arbetare- klassen och inte minst kvinnorna en kar plikt att varna, nämligen åtta- timmars-arbetsdagen och medbor- a en.
garer.3 Vi behöva framtidstro och fram- tidshopp, men få därför inte stirra oss så blinda på framtiden, att vi glömma nuet.
En stor del av vad vi så, få val andra skörda, men något få vi aven skörda själva.
Just nu arbetas i vårt land på att lösa för stora f lertalet samhallsmedborgare ratt viktiga problem.
Och det galler nog att ha vaken blick och intresse för dagspolitiken aven för den kvinna, som inte ämnar framträda i det offentliga livet annat an genom att rösta, om hon skall kunna för- svara sin egen och sitt partis stånd- punkt och inte bara fårlikt följa mas- san.
Hushållsbekymmer och strump- stoppning äro inte tillrackliga ursak- ter för kvinnans slöhet inför politiska och sociala frågor, som galla hela samhällets val eller ve.
Men någon uppdelning .av speciellt.
kvinnliga eller manliga samhallsf rågor f å vi akta oss för.
Sådana frågor som röra barnavård, sjukvard, undervis- ning och bostadsförhållanden angå hela samhället, mannen lika väl som kvinnorna.
Och en lättnad av för- svarsbördan måste mottagas med samma glädje av kvinnorna som * av mannen.
.
Men medan vårt intresse riktas på dagens frågor i vårt eget land, så få vi inte glömma, - att vi tillhöra en internationell kedja, som räcker värl- den runt.
Socialismen ar ingen lokal rörelse utan en världsrörelse, soin har nått till så gott som varje plats på jorden, dar kapital och arbete stå som två motsättningar.
Det blir kanske svårare att hoppas på framti- den, då.
vi rikta vår blick utåt och se hur våldet triumferar, hur kultur och människomaterial skövlas, och hur hatet nationerna emellan vaxer sig starkare med var dag som går.
Dock ar det just inför världens lidanden och bekymmer, som vi behöva den '. '
, Steinlen: PENNTECKNiNG.
heliga elden för idealen på verklighe- tens mark.
Vårt framtidshopp får dock inte förblandas med de man- niskors, som sitta med armarna i kors och le hoppfullt mot en oskönj- bar framtidsljusning, därför " att det inte tjänar något till att bråka ".
Det ar inte den sortens fridstiftare jorden f ör, narvaran.de behöver.
Vårkvällens valborgsmassobål, som hojer sig likt en jattefackla från den mörka klippan ' och lyser över nejden, ar en hymn till våren, som besegrat vinterns köld och mörker.
Den ar också en symbol för det hopp, som kommer mänskligheten att ' drömma vårdrömmar om frihet ur vinterbojor, om ljusets seger och det nya, som skall spira Fram, medan lågorna förtära gammalt ris och bråte.
Astrid Forsberg. '
- Avdelningar!
Valj ombud till kongressen.
- Insänd fulilmakter snarast.
Steinlen: PENNTECKNiNG. '
.
Statarhustrun.
Augusta Nilsson var fördrängens hustru och hade gått in pA att sköta korna över sommaren.
Hennes arbete var vanlige1.1 att locka korna från hagen, mjölka tvA gånger om dagen, mäta ut tårarna med litermått och skvimpa i en pAtår At kat- ten, bara mjölk och mjölkkärl till mat- moran på gården; däremellan att springa i skogen efter bärkartarna IAngt innan de hunnit mogna, som ' nu lingonen, vilka an ' nu knappast börjat rodna, och därför breddes ut i solen att mogna efter.
Hemma fanns det ungar, som åto lingon och potatis och städade och drogo till igen flera ganger om, medan hon var borta.
Dar var pojken som kunde hugga ved och bara ' in, dar var Klara och S a r a med var sin a.v tvillingarna på farstubron i solskenet.
Och ibland slogos de med myggen och ibland med varandra, och skreko och ljögo nar mor kom hem och skreko på nytt nar hon gick med tömda bärkorgar.
Det hjälpte- inte.
Inte var det SA noga Iiur det såg ut i det lilla kyffet, inte hel- ler med ungarna, de levde och.
f rodades och kommo en vartannat Ar.
då det ej kom tvil i taget, trots trasiga tapeter, smutsiga golv och annat brgte.
- Augusta Nilsson behövde pengar och mjölkninge-n betalde sig för daligt.
Gubben hennes hade ju fördrängs lön samt staten, men s a hade han sina utgifter, som mest ham- nade innanför lappen och ilstadkom en intensiv spottning på det förut smutsig2
MORGONBRIS 12 golvet.
Eller d e som kommo: längre ned bjuda henne sitt sällskap.
Henne, Kusk- innanför storvästen och i sinom tid gjorde Lisa, som var sa mörk och fåordig och sig:.
kända i huvudet som kop ' parslagare.
undveks av grannarna.
- Nar de några Men han var också en träl, ty .om kval- timmar senare återvände hem, hade hon DA kommittén för resande av en staty larna sågs han alltid i fird nied.att laga mast lova detta och dessutom såpa till å t Fredrika Bremer .utsände sitt första hålen i patrons ryssjor och nät eller nasta tvätt, ty Augusta .var lika ihärdig.
upprop blev det mottaget med stor sym- bulta pligg i ' halvsulor å t grannarna.
.- att ' jämra sig som att plocka bar.
- Lisa pati och beredvillighet.
Icke långt dar- Nå, slantarna vor0 runda .och gjorda till gav med - sig för Nilsson lappar ju skodon efter inföll dock tide,n för världskriget, att rulla och långt .till handelsbon hade .och gAr till boden var månad och om det vilken ställde andra, mera tvingande krav de,.
och sa handlade fördrängen själv sitter för hart .åt ' kan .Augusta skjuta bå- p2 den allmänna offerviljan, varför in- både a t sig och grannarna .den dagen ten i sjön och .ro en över till bryggan på han fick låna en gammal krake av patron andra sidan viken, dar båten lägger till, samlingen för lång tid måste avbrytas.
och fick köra till kyrkbyn med löningen.
om man viftar med nagot.
Då kommer De för statyn insamlade medlen ha emel- Då levde de " flott " en tid efter avlönin- man till stan, och får köpa ' billigt och ga lertid småningom ökats, särskilt genom de.
gen; någon, vecka senare smalnade det på realisationer och kanske få- nagot för gåvor som inflöt0 1919, och n &amp; nu upp till utav och man b.örjade snäsa varandra slanten men - nar .det regnar välling, har en summa av något över 34,000 kr.
Ett litet smått för dålig hushållning och till den fattige ingen sked - det a r Nilssons avsevärt större belopp a r likväl nödvan- digt, och därför vagar kommittén iiter slut blev det att dra till svaltremmen en ordsprak.
vädja till vart lands vakna och upplysta smula hårdare.
- Augusta hade ' ifigen Augusta .har sprungit barfota i skogen svaltrem, men hon hade en vilja som inte över rötter, och stenar.
Hårdhudad, som kvinnor, som inse vad vi ha Fredrika var god att tas med.
Det var da ho11 hon ar, känner hon intet vasst och hon Bremer att tacka för.
gick ' till barskogen för att slippa gå till har inte råd somrriartideu att slita ' andra Det a r dock ej endast som ett uttryck grannas och låna.
Det fanns gott om strumpor an dem hon bestods med från av vår tacksamhet och.vår vördnad vi sommargäster i villorna utefter viken och skapelsen.
Barfotad sprang hon också vilja resa den storsinta sierskan en min- de köpte nog ' bar av en fattig gumma.
över sjöangen nar hon motade hop korna nesstod.
Den skall på samma gång vara Så kom det sig att Augusta, nar hon i fallan, hon ser varken upp för vattnet ett för alla synligt och verksamt vittnes- kom med mjölken förbi kuskens fönster, mellan tuvorna eller de marken djuren börd om det betydelsefulla i hennes gard lolade till ett tag och tvärstannade med lämna efter sig, dar de drivas fram.
Men ning,.ett manande vittnesbörd om att det oket så häftigt, att mjölken skvätte om när hon sprang förbi kuskens fönster, var till gagn för hela samhället som Fred- 25-litrarnas lock.
- Ett ansikte tittade kastade hon en harmsen ' blick mot rosen., rika Bremer ville för Sverges kvinnor på rutan.
som breder, ut sin fägring dar, och snäste bana vag till en högre utveckling.
Och " Kasta på sig en mössa och gå med till de bada flickungarna som stodo utan- därmed blir den aven den största hyllning till skogs.
Jag har hittat ett så bra för och liknade rosenknoppar i sina rena, vi kunna bringa henne.
skara koltar.
ställe.
Lisa kan satta på pannan, tills jag Nast.kommande ars sista dag infaller kommer ner; jag vill ha en tar, har inte " De dar ha det bra, de!
Men snål a ' sextioarsdagen av Fredrika Bremers död.
smakat kaffe i dag! "
Darxid blev det.
hon!
Det satt hårt å t med lånet och hon Given - om an med det minsta bidrag --- ska ' allt f a lära sig vänta pa att få eder medverkan till att hyllningsgarden " Vad det anda a r rart med de har bar- igen ' et. "
den dagen må vara sin fullbordan nara! '
kartarna.
Se, jag vet inte battre an Vid ladugården mötte hon matmor på lingon till den färska potatisen, men Nils- gården, i vitt förkläde, med handfat, tra- Sigrid Leijonhufvud, son äter inte, han! "
Augusta repade av sor och lysol, och med bedrövad min.
En ordförande.
en klase och kastade i hinken.
" Ser hon, ko hade gjort sig illa och veterinären van- Nilsson a r van vid battre, han.
Se han tades.
Det var andra olyckan på kort tid, Stina Quint, Hilda Sachs, a r bondson och har legat pA sjön i flera och vad skulle nu bli den nasta?
Allt skattmästare.
sekreterare, / Ar, och mej har han nog inte tagit, om kunde handa en, h r man var fattig förut!
jag inte råkat i olycka.
Se, pojken som Och Augusta borde vara mera aktsam om Margaretha Cronsfedt.
Ida von Plomgren.
a r vid regementet hade vi innan Nilsson sina fötter, hon.
Det kunde ju lika fort Sigrid Elmblad.
Emilie Rathou.
gav sig till sjöss.
Men han var saker, bli henne det drabbade!
- - - han. "
Och hon fick ratt - tredje olyckan Ann Margret Holmgren.
Maria Sandström.
" Ja, Nilsson a,r nog en mycket bra kom innan kvällen.
Det var Augusta, Gerda Lindblom.
Lydin Wahlström.
karl ", instämmer kuskfrun, mer för att som i sin iver att hinna hem till stugan och få kvällsgröten kokt tills Nilsson kom saga nClgot an av inre övertygelse.
Bidrag mottagas av kommitténs skatt- " Ja, nog a r han bra, bara jag har någet sprang rätt på en lie, som låg viirdslöst .mastare, fröken Stina ~ u i n t Artillerigatan, gudslån att satta pil bordet framför ho- slängd vid stugvaggen.
Och det blev för 8, Stockholm.
nom.
Jag har liksom tänkt be Lisa att matmor att an en gang ge sig ut med få kritsa ett tjog a g g till löningen.
Så handfat och medikamenter för att sköta var det en annan sak jag tänkte på: Vill sår.
Välvilliga händer maste också göra u t klänningar till Augustas tvillingar.
Lisa hjälpa mig att sy om en gammal hemmet rent tills läkaren hann anlända Hon har också skickat upp .agg och såpa kjol efter min mor till klänningar a t tvil- den langa vägen.
- .Det blev lasaretts- och ett par trasiga kängor, men hon vet lingarna?
Jag skall säkert betala bara resa med sex veckors bortovaro från man ej: att Augusta sprang många steg p5 jag far sälja mina lingon. "
och barn, mjölkning och barskog.
En kvällen.
i förargelse över att hon hade Stackars Lisa!
Hon hade förutsett, att vilotid för den utsläpade statarhustrun.
svart att lana ut.
N. T-n.
Men i kuskens kammare sitter Lisa i det var något extra på tapeten, då Augusta, som var så rädd om barstalleria sena kvällen, nedhukad över en skarp- och alltid bar korgen val skyld av för- sneddad, hemvävd mormorskjol.
Hon klädet, da hon kom från skogen, vardes sprättar, ' borstar och marker pa bitarna ' Iill Sverges kvinnor, ' ' ' - -
MORGONBRIS i lagförslaget skulle raddas kvar, då det ju avser a t t i nigon mån trygga och bereds.
möjlighet f ör isynnerhet f attiga Iankor # att hålla samman hemmet och själva f % fostra Södra kvinnoklublsen i Stockholm sina tbarn.
diskuterar det nya f örslaget,.
Fru Thuring instämde, men önskade Med anledning av k. pcoipositionen .om dessutom att det skulle komma en tid d % det off ras lika villigt för sl&amp;ktets varil s a n ~ h ä ~ l e barnavård ts hade Södra kvinno- och fostran, som nu offras för a t t öva den klubben anordnat o~inionsmöte den 8 manliga ungdomen i färdigheten a t t för- april.
störa liv .osch egendom Som inledarinna talade barnavårdsman Fröken Anna Lindhagen, som i f a t - fnu Sigrid Lundin, som har en stor erfa- biträtt renhet i den praktiska tillämpningen - av tigv %rdslagstif tningskommi.ttén som särskilt sakkunnig, gav i ett tempera- 1917 ars lagar.
Talarinnan.
ansåg.
a t t det nya lagf örsla- mentsfullt anförande en resumé .över d e ~ get hade flera f örtjanster, först och främst ~dislrusslon, som kap. ' 10 varit föremål för och som resulterat i a t t detsamma medta- a t t samhällets !barnavård skulle samlas hos .en enda myndighet, barnavårdsnämnden, gits endast som ett provisorium i kommit- ' a t t tillsynen över de .barn som !beh,öva om- téns f,örslag.
Hon kunde gå .med på a t t det togs med som sådant Ck % det a r battr9 händertagas, utsträckes f r å n 7 till 16 a r samt att namn.dens befogenhet a t t skydda med ett pfovisorium an ingenting alls.
Be- barnen mot ansv.ar.slösa uppfostrare vidgas klagade a t t så mycket missförstånd upp- till a t t omfatta både utom.
och inom %l&lt;- statt .om nämnda kapitel.
I föreliggande t e n s h p e t födda oa.vsett, o.m de vistas &amp; os praoposition h.ade hela kapitlet strukits, men iblir det en uppgift för riksdagen a t t narsky1:da eller i fostenhem.
Lagförslaget föreslår a t t f ö ~ b u d som ut- bkgara ny utredning f ö r frågans slutgil- färdats för personer a t t mottaga fosber- tiga {behandling, t y kravet a t t f å under- stöd å t särskilt .ankors barn f å r e j slappas.
barn må f ölja dem vid flyttning från en Salen var fylld av en intresserad publik, ort till en annan, det; ger aven barn: %- vårdsnämnden större, makt gent emot för- som uppmärksamt följde såväl f öredrag som diskussion.
Den fördra diskussionen sumliga försörjare samt .också rättvisare därigenaom a t t det blir den för.sumlige so111 skulle f % utgöra svar på frågan.
sökes för återbetalning a v den hjälp som lämnats Ibarnet av allmänna me,del.
För närvarande a.r det s % a t t om t. ex. en mor f å t t hjiilp av fattigvården till sitt ibarn, sökes hon för återibetalning om hennes P % arbetarekommunens m ö b söndagen ekonomi f ö ~ b a t t r a s, även om bon f.örut s &amp; 6 april talade hr K.
J. Oilsson f r å n den gott hon kunnat ~ i d r a g i t till sitt ibarns Boden oeh berörde därvid aven kvinnornas unde+håll.
~organisationsfrå.ga vilken diskuterades liv- Kap. 10 i f attigvänd~l~agstif tnin:gslrom- i t.
En kommitt6 bestående av 2 m a n l i p mittens förslag till lag, som handlar om och 3 kvinnliga meiilemmar tillsattes för understöd å t ensamstående mödrar, har a t t f örarebeta en soc.:dern.
!kvinnoklubbs helt .uteslutits i proqositionen fastan m m bildande.
Denna lrornmitté forcerade ar- sympatiserat med tanken.
Man anser a t t betet, s å a.tt redan den 10 aipril samlades det f. n. skulle förorsaka .staten för stora 14 kvinnor i Follrets hus och ibildade en utagifter, man beräknar a t t, endast under- kvinnokhbb, med omede1ba.r anslutning stödet för barn under 2 å r går till 3,600,000 kronor arligen.
Talarinnan al ?- till Lule &amp; soc.-dem.
ar; bet; arekommun och &amp; g dock a t t man med litet god vilja kun- Sv.
soc.-de.n~.
.kvinnof örabund.
Till inte- rimsstyrelse valdes frua,r:na Elin Bohlin, de lösa sv %righeterna, exempelvis i ställe: Linda el berg och Alma Pettersson.
För för a t t sanka postp.ortot, som man ju a r en vidstriicktast möjlig spridning av Maor- betänkt p&amp;, bibeh&amp;lla detsamma och låta gonibris tillsattes tre kommissionärer, femörin-gen gå till odetta ändamål.
Bakert fruarna Stenberg, Olsson och Pettersson.
skullc flera vägar kunna tankas om man V&amp;r önskan ä r nu a t t flera soc.-dem.
allvarligt grep sig an problemet.
P % f ore- kvinnokliibbar .bli # bildade häruppe i det draget följde diskussion.
röda Norr:b.otten och kvinnorna gemensamt F ~ L östlund I betonade a t t dessa 3,000,000 med mannen samlas under socialdemokra- kr.
inte äro en helt ny utgift e r under- tins fana .. stöd, utan i dessa iiro aven.
de medel som Med kamrathalsning.
R e f. nu ut d.elas .genom f attigvhden inberiikm- de, h0ppade.s a t t det ohdiskuterade kap. 10 13 SamhalIets barnavård. '
.
Soc.-dem.
kvinnodistrikt bildat.
i Östergötland.
' Söndagen den 6 april samlades medleiii- mar från alla kvinnoklubbar i östergöt- land till konferens i Linköping.
P &amp; dag- ordningen var upptaget såvä.1 frågan om bildandet av ett distrikt som instruktions- föredrag av fru Bigrid Lundin.
Eftcr föredraget, son1 varade i tre timmar, en- dast avbrutet av en kafferast, upptogs frkgan om bildlandet av e t t soc.-dem.
kvinnodistrikt i Östergötlands lan.
De- batten blev särdeles livlig.
Enhälligt be- slöts bilda ett distrikt .och a t t detsamm:~ skall träda i verksamhet 1 juli 1924.
.Tili styrelse valcies fruarna Gyllandcr, Ceder- strand och Höckert från Norrköping, dit ledningen förlades, samt fru Hulda Lais- son, Motala, och fröken Hanna Nygren, Mjölby.
, ' I En siirdeles trevlig åxsfest,.
1-aster5.s socialdemokratiska kvinno- klubb firade Marie bebådelsedag sin års- .fest ..
Den allvarligare delen av festen var helt anslagen å t våra folkvisoi.
och - 1åt.a.r.
' Vii hade till festen lyckats förvärva var stlads mest framstående förmågor på den svenska folkmusikens och folkvisans om- r&amp;de, lektor S. Lantrnansson, rektor S. Elvius och fröken Elsa Grankvist .. Folk- viseaftonen blev .också en högt2dsstuncl kring ett gammalt kulturarv.
Lektor Lantmansson f örelaste om ' svenska folk.
visor och låtarH och illustrerade före.drci- get med visor och l %tar p % fiol och rektor Elvins sjöng, ackompanjerad a v fröken.
Grankvist, nagra svenska.
fo1,kvisor.
Talaren visade hur de enk.la visorna, som gingo fr %n släkte t.ill släkte, speglade folkets liv.
Visornas niotiv kommo val många gånger från främmande land, men nar de omplanterades på svensk botten fingo de alla landets .och folk.et-s gragel över sig.
Våra folkvisor och melodier äro en rikedom, som i .det .ordets fu.llaste mening tillhör folket.
Den har sprungit fram lir fol.kets egen sjal och från släkte till slakte burits av # de enkla manniskor, som i glädje och sorg sjungit och spelat för dem.
Nu har arvets getts till oss och med det också .ansva~et inför det.
Efter f olkviseaf tonens: slut serverades t.esu.pé.
P % kvällen var en kamratfest an- ordnad.
Publiken fyllde till sista plats Folkets hus stora sal.
Med partihalsning.
X o n i lr a., SPRID MORGONBRIS!
ANSLUT EDER TILL DEN S0C.- DEM.
.KVINNORöREL.SEN!
Försäkra Ert l i v i I
MORGONBRIS ooo.mmom ~ m m m o m m m m m m m m m m m m m o m m m m m m m m m o o m i m m m.
0 Från kvinnoklubbarnas arbetsf alt. i m m m son, sekr. f r u Alma Berlin, Spånga, kassör fru Sara Andersson, Nacka, och f r u Karo- lina Karlsson, Nynäshamn, samt nyvaldes f r u A. Ohr.
Ekberg, Solna.
Itevisorer f ör niistkommande å r bleva fruar Jenny Vahlbe~g, Gerda Bergstrand och Hanna Jonsson.
~.
m m m ~ m m m.
m m.
m m m O m m m m m m m m m m m m m m m m m m o ~ b.
det avtacka.des de arggende ledamöterna och ordf. manade kvinnorna till fortsatt kamp.
för såväl sin egen andliga höjning som för de socialistiska id6ernas spri &amp; ning bland kvinnorna .. H e d v. J.
Från Trollhättan, Trollhatt ans BOG.-dem.
kvinnoklubb höll Från VastgötaDals soc.-dem.
Kvinnodistrikt, som delar sig.
årsmöte den 19 febr.
Styrelse- och revi- kvinnodistrxkt.
sionsberättelserna godkändes och ansvars- Stockholms stads, Stockholms och Uppsala frihet beviljad.es.
Västgöta-Dals soc.-deni.
kvinnodistrikt lans femte distriktskonferens.
Till ordf. och korresp.
sekr. för .år 1924 höll konferens den 25 mars i Göteborg.
valdes f r u Signo Fogel, v. or.df.
f r u Selma Representanter vor0 närvarande från E t t beslut bland andra om uppsattande av Andersson, sekr. fru Natalia Olsson, kas- en kvinnlig kandidat till riksdags- parti- och ungdomsdistrik.ten.
Rlubbarna sör fru E l d a Enström .och till kommissio- vor0 representerade a v 15 ombud samt en mannavalet.
när f ör Morgonbris fru Veinert.
övFiga f örbundsme~dlemmar, särskilt del Stockholms stads och Stockholms och Av klubbens medlemmar äro 2 ledamö- Göteborg med Uppsala läns socialdemokratiska kvinno- Att leda f,örhandlingarna ör dagen val- ter i stadsfullmäktige, l i skolstyrels ' en, distrikts femte årskonferens iigde rum deu des Vilma Nilsson och Fogel.
Till 1 i fattigvårdsstyrelsen, l i pensionsnamn-.
23 mars o &amp; öppnades av ordföranden frö- den, l i fost-erbarnsnämnden och l i di- ref,, och sekr. valdes Hedvig ken Anna Svensson med ett anf örsnde Ars- och revisionsberattelserna lades rektionen för Trollhättans tuberkulossjuk- minnande om d,et gångna årets artbete oeh hem.
Klubben har ett ombud i vardera med godkännande till handlingarna.
kommande års plikter.
av f öljande f öreningar: Folkets hu.sf ör- Av styrelseberättelsen framgick, a t t di- Som ordförande vid konferensen funge-:!
striktet har 385 eningen, Folkets parkföreningen och fördelad,e.
på 16 och rade fröken S * &amp; Ilner från klubbar.
Två nya klubbar hs bildats un- .A; B. F. I Folkets husföreningen ' h a r fru JOaebimson, N~näshamn ' klubben 10 and,elar och i Folkets park 2. der gret efter föredrag av Ester Arfström.
rare blevo fruar A. Chr.
Ekberg och M.
Under året ha av olika föreläsare föl- Arfström har ett Gelinder,.
offentliga föredragå, samt flers inatrunk- jande amnen blivit behandlade på klub- referenter frni M. bens möten: Barnavårdsman Carl Sk.öld: der clch f röken G. U~~salao tionsf öredrag i distriktet året.
a t t justera dagens protokoll utsågs f r u G.: x r t i ~ l kommr förediag av Vilma il^- Barnavårdslagarna (4 förel.).
Riksdags- Bergatrand, Spånga, o &amp; fru Beda man Anders Hansson: Riksdagens organi- i / son, Nelly Thuring och Hedvig Jobansson.
kvist.,.
Stockholm.
sation och arbetssätt) Landstingets ' arbets- 9En instruktionskurs av &amp; grid Lundin på- uppgifter, Arets riksdagsarbete.
Syss1.0- Styrelse- och rovisionsberättelse~rna fö- j g g r just i dagarna.
L man A.
L. Johansson: Fattigvårdslagarna redrogos och godkandes.
.
Den verksamhet som distriktet nedlagt (4 förel.).
Tapetsör Axel Dahl: Drag ur Av årsberättelsen framgick, a t t någon.
bhde kapital arbete på, men som icke socialismens historia.
Fröken A h a Börd: agitati.on inom!
S ~ O C ~ ~ O län ~ I.
e U j S kunnat givit synliga resultat, har heller icke va- Fru Signe.
Fogel ': äga rum i nämnvärd grad, enär arbetare- oförstånd o.ch fördomar, Nykterh.etsfrågan.
n t r.nga.
Samarbete mellan skola .och h.em, Dispen- kommunerna i länet ställt sig så of örståen- liksom ' e k o n o ~ s k, a svårigheter ha ibland sarverksamheten.
svårigheter de för kvinnornas organiserande O &amp; UPP-, gjort arbetet tungt.
Efter f öre1äsningarn.a har givits tillf alle lysning,, att de icke ens besvarat till dem måste .dock ö+ervinnas.
till samtal över resp. amnen.
ställda skrivelser f r a n distriktets styrelse.
Våra förbun,dsmed !emmar äro insatt % i För %r 1924 äro ' följande föreläsningar I Uppsda län däremot agitationen flera kommunala styrelser inom distriktet.
planerade: Riksdagsman Anders Hansson: varit mera livaktig.
Där har Hulda F h 0 d E, .av dem i riksdagep .. på parti- och kvinnodistriktets; bekostnad !Skövdeklubben hade motionerat om Fr.edssträv.andena i, världen och socialde- mokratin, Nationernas förbund (2 h 3 hållit föredrag på ett flertal platser, och stadgarnas r e ~ d e r i n g, vilket även blev f örel.).
Herr Axel Strömberg: Pensions- då humidsakligast f-Ör kvinnorna.
Studie- konfezensens beslut.
arbetet har ocksa gått mycket bra, och Anförrande hölls av partidistriktets styrelsens sjukvåradande uppgift.
Redak- tör Carl Frendberg: Niigra drag ur .den har flera medlemamr uttryckt sin stora be- ordf,, red.
Rosén, som framhöll betydelsen låtenhet härmed.
av kvinnornas politiska, organisationer och svenska socialdemokratins historia.
Herr Kurser h a under Hret hållits i Btock- uttalade, med tanke på det förestående Alb.
Forsberg: Kooperationen och dess h ~ l m, Tumba, Nynäshamn, g ~ s n g a och riksdagsmapnavalet, den förhoppningen, betydelse för arbetareklassen.
Trollhättans kvinnoklubb bildades den Uppsala.
Lärare vid dessa ha varit rek- a t t kvinnornas insats i partiet d t t e leda 6 mars 1919 efter föredrag av fru Nelly tor Johan Sandler och f r u Sigrid Lundin.
till en ny, kraftig f r a m t ö t för socialde- Thuring och raknar nu 50 godkända med- Nya klubbar h a under aret bildats p5 m k r a t i n i västra Sverge.
sex platser inom distriktet.
Föredrag i moderskapsförsakilingsf ' rå- lemmar.
Vn,der å r som gått har försökts lägga klubbens arbete så, a t t medlemmar- Upplysnings- och kamratmöten ha även hölls av Ester Arfström, vari hon re- anordnats.
Offentligt möte har hgllits i. dogjorde för de försök som gjorts.
i olika ila skola kunna, f å så god insikt som möj- ligt i olika samhällsangelägenheter.
Vi S.olna, med f ö ~ e d r a g av dr G. St6enhoff &amp; &amp; r a t t lösa detta svåra problkm.
T. &amp; znnna.de sina ahörare .att studera detta beklaga adock a t t vår klubb e j har större om kommunala f örlossningsihem.
.
Medlemsantalet var vid årets) början 495 a t t, en kraftig opinion kan resas tillslutning.
I en .stad, som har s % stor ämne, med 16 klubbar, och vid.
h e t s slut 559 med b1an.d kvinnorna för en enar och effektiv arbetarebef olkning, borde man kunna vänta sig mycket talrik anslutning till en 23 klubbar.
moderskapsf örsäkring i Sverge.
I n k o m t e r loch utgifter h a iialanserat Konferemen beslutade a t t.
di.striktets kvinnoklubb.
Vi hoppas a t t allt fler och med kr.
1,676: 22.
Bland inkomster mär- verkställande.
utskoott skall vara, förlagt fler kvinnor mlåtte komma till insikt om, a t t Ideras plats a r i våra led.
V&amp;r medbor- till Göteborg.
kas anslag till distriktet från olika håll, Till ledamöter i V. U. valdes Vilma garrätt förpliktar!
I arbetet för en lyck- med ett sammanlagt helopp av 725 kr.
Väl använda pengar.
Nilsson, Tora Skoglund, örgryte, och Aug.
ligare framtid måste v i alla vara m.ed!
Med varm kamrathälsning.
S.
Styrelsen beviljades pa revisorernas f ör- Vallerstedt, Mölndal.
övriga ledamöter blevo S e l m And.ersson,.
Trollhättan, och slag full och tacksam, ansvarsfrihet för Ester Arf ström, Skövde.
det gangna aribets %ret.
Från Viisterås.
Sedan e t t par av medlemmarna haft or- Till ordf. omvaldes fröken Anna Svens- Den l4 febr.
höll Västerås soc.-dem.
kvinnoklub b grsmöte.
Styrelse- och revi- sionsberättelserna.
f ör det gångna %ret upplästes och godkändes.
Full .och tack- sam ansvarsf ri ' het beviljades räkenskaps-, f örarna.
Klubben h.ar under året anordnat s. k. kvartalsmöten med föredrag eller förel ' äs- ning i något aktuellt .ämne samt sam- - kväm.
Till dessa möten ha alltid utom- I ALLA K O N S U M T I O N S F O R E N I N G A R stgende inbjudits.
I kldbbens cirkel hölls under hösten en kurs i föreningsbokföring.
Y f) t '.
i gan ' ' I K.
F:c MARGARIN - I I,
MORGONBRIS ' Klubben har aven företagit tvenne agita- tionsutflykter, vars resultat iblev en duk- tig och livskraftig klubb.
Till kursen i Fagersta h.ade klubben ett flertal repre- sentanter.
Av f rågor, som behandlats, kunna namnas: .semestervila %t arbetare- hustrur, skolf rågor m. f l.
Tillsammans med arbetarekommunen oc ' h ung.domsklub- ben arbetar en samanbetskomslitté, som h,aft en hel del vällyckade f,ester.
Tre av styrelsens medlemmar voro i, tur a t t avgå och blev0 vid företaget val fruarna Agnes Söderqvist och Elin Aske- lund nyvald ' a och fröken a g a Lindgren omvald.
Sed.an val av ombud i en del kommit- téer och styrelser företagits vidtog sam- kväm, varunder förekom bl.
a. kaffeser- vering.
Fru Anna Johansson framförde klubbens tack till de avgående styrelsele- damöterna och Mathilda Groth tackade å dessas vagnar för gott samarbete under den gångna tvåårsperioden.
Efter sång och leven för den avg&amp;endeA ocih nytillsatta styrelsen avslutades det angenäma.
samkvämet.
Från Söråker.
C Söråkers soc.-dem.
kvinnoklubb höll ars- möte månilagen - den 4 febr.
A t t leda mötet utsågs Olivia Nyman, vid protok.ollet Tilda Svedlund.
Till inträde i klubben .anm.al.de sig 4 nya medlemmar, vilka samtliga beviljades det- samma.
, Sedan några smärre fragor behanalats företogs en stunds kafferast.
.
Daref ter f ortsattes f örhandlingarna med val av styrelse.
valda blevo: till ordf. Tilda Svedlund, .sekr.
Anna; Johansson och kassör Elin Mattsson.
Revisorer blevo Alma Ekholm, och I d a Asp1un.d.
Till kom- missioniir för tidningen Morgonbris ut- s %gs fru Vestin med ' f r u Billström och f r u Vallgren till hjälp.
Till ombud vid koo- perativa arsmötet utsågs fru Mandolina Vallgren, till ombud vid konferensen val- des f r u Bill.ström.
.
Beslutades aven a t t mötena skulle h %l- las på samma tid och .samma, stalle som förut .., Mötet a.vslöts med avsjungandet av R e f. " Arbetets söner ' j).
Från Tillberga.
Tillberga soc.-dem .. kvinnoklu.bb hade onsdagen de11 6 febr.
årsmöte.
K.amrater.
från Vaster.5~ kvinnoklubb, e j mindre an 15, med f r u ' Agn.es Böderclvist hade pr sladsk juts, trots kylan, infunnit sig.
Ar- betarekommunen samt ungdo-klubben p. % pl.atsen vor0 inbjudna och.
ganska talrikt representerade.
Av årsberättelsen framgick, a t t klub- ben bildats den 28 aug.
1923 med 8 med- lemmar samt haft möten var 14:de dag.
Den ekon-omis ' ka stallningen var enligt re- visionsberatt elsen go-d.
Ansvarsfrihet beviljades den avgliende styrelsen, som &amp; tervaldes, med fru Sve- din som ordf. samt fru Ingemarsson som sekr. Till korresp.
utsågs Ada Landberg.
Vid mötet höll fru Söderqvist .ett- anfö- rande till inledning av ett diskussions- ämne: ' !Tidningskultur.)
' ' Vid därpå f öl- jande diskussion framhölls nyttan och nödvändigheten av a t t vi.
så.
ofta vi kun- na böra agitera för vår egen tidning, Morgonbris.
Mötet avslöts maed sång och kaff edrick- ning.
E n halsning till klubbarna landet runt Korresp.
genom.
Från Flen.
Flens soc.-dem.
kvinnoklubb höll .den 18 febr.
sitt grsmöte.
Styrelsens ' och reviso- rernas berättelser f ör.edrogos och godlran- des.
Till ordf. val.des fru Milda Lindhe, kassör fru Julia Thor och korresp.
sekr. f r u Natalia Brohlin.
Till kommissionär f ör tidningen Morgonbris va:l.des fru Anna Erik.ssoo K h b b e n har under året hallit 6 ordi- narie och 2 extra möten.
E t t offentligt fö- redrag av kyrkoherde Gunnar Wall.
E n föreläsning av d:r Andréa Andréen2Sved- berg frånW~tockholm om " Hygien En julgransfest.
E n offentlig festtillställning i Folkets park har hållits under året.
Medlemsantalet har under året minskats med en, nämligen vår värderade ordf öran- de, vilken avg %tt med döden.
Av tidningen M:orgonbris har f orsålts 330 ex. Med halsning till alla klubbar.
: N.
B., r e f. j.
Från Sunds-Skonvik.
Från Dalby.
Dalby soc.-dem.
kvinnoklubb h.öB man- dagen den 4 februari årsmöt,e, varvi.d re- visionsberiittelsen upplästes och godkan- des.
Inkomster och utgifter ha under %r ?t balanserat på en summa a v kr.
459: 56 med en behiilhing vid h e t s slut av kr.
150: 64.
Till styrelse för 1924 valdes fruarna Emma ~ &lt; n d i k o ordf., ~, Emma Berg, sekr., Elna Jönsson.
kassör.
Till kommissionär omvddes f ru ' ~ m m a Berg.
Under %ret som gått har klubben varit i tillfälle a t t utdela 110 kr.
till d,e behö- vande i socknen.
I konmun ' alfullmiiktige ha vi för nar- varande två representant,er.
Lördagen den 10 november had.e anord- nats möte i samband med arbetarekommu- pen, varvid fru Hulda Flood, Uppsala, ta- lade över amnet: " Framgång förpliktar.)
) Klubben raknar vid årets slut 16 me.+ lemmar, inte många, men vi f &amp; hoppas på flera till nästa %r.
E n halsning till alla klubbar landet runt.
E.
L.
Klubben har h,ållit sitt årsmöte.
i Skön- viks Folkets hus.
Mötet öppnades av klubbenss ordf., Irma Skoglund, som häl- sade medJemmarna samt deras man val- komna, varefter festmarschen avsjöngs.
Av den föredragna styrelse- och revisions- berättelsen framgick, a t t klubben under året hallit 12 ordinarie möten, 4 styrelse- sammanträden samt 2 kamratmöten.
Vi- dare har anordnats in.struktionsmöten med föredrag av fru.
Disa V.ästberg.
Föredrag har .aven hållits av hr E. Larsson om skol- reformen, om kvinnans plikt i hemmet och samhället av hr H. Larsson, alla föredra- gen val besökta.
Medlemsa~italet var vid årets början 25, vid arets slut; 35 godkanda medlemmar.
Inkomster och utgifter ha under året b.alanserat på kr.
425: 38 med en kassa- behållning till å r 1924 av kr.
90: 43.
Under ordf örand.eskap av kamrat Bo- lander beviljades styrelsen p &amp; revisorer- nas f örslag f ull .och tacksam ansvarsfri- h,e t.
I tur a t t avg % ur styrelsen voro kamra- terna Judith Persson .och Anny Magnus- son, vilka bestämt .avböjde %terval.
I de- ras ställe va1d.e~ Anna Bolander och Olga.
Löjdkvist.
.
Xevisorer * blev0 Anny Mag- nusson och Judith Percaon.
Ombud till distriktskonf erensen blev I d a Magnusson, till Nya Samhällets tryckeristamma Olga Löjdkvist, till Skönviks Folkets hus.
Maria Magnusson, Judith Persson; Anna Sandström, Hildur Hubinette och Stina Bjurberg.
En del frågor diskuterades.
E n inbju- dan till kamrat.möte från Fagervikas kvin- noklubb beautade klubben anta med tack- samhet.
Arsmötet ' avslutades, meld " 1nternati.o- nalen samt utbringandes ett fyrfaldigt leve för den sot.-dem.
kvinnorörelsen.
Daref ter underhöll kapellet Andersson och .Backman med musi.k, medan de narva- rande togo.
det rikliga kaffebordet i an- spriik.
E&amp;er kaffet sjöng och deklame- rade en manlig kamrat på ett förtjänst- fullt satt.
Därefter vidtogo en stunds lekar och - dans.
Till si.st bjöds på t e och smörgåsar.
A..
Från Köping.
KClpings 8o.c.-dem.
kvinmklubb höll års- möt.e den 6 febr.
Styrelse- och revisions- berättelserna godkändes ' och full och tack- sam ansvarsfrihet beviljades.
Två of f ent- liga agitationssamkväm ha under liret an- fru Agnes Söderqvist eom ta- ordnats mrned.
lare.
Ämnena ha varit Socialt ansvar och Kampen för miinnisk.ovardet.
Samtidigt ha hållits enskilda möten med instruk- tionsföredrag av samma talarinna.
Vid instruktionskursen i Fagersta var klub- ben representerad med tv &amp; ombud och vid distriktets kongress i Västerås med ett ombud.
P % de ordinarie mötena h a hål- lits föredrag av riksdagsman hr A. W. Pettersson över amnet: Några brottstyc- ken u r socialismens.
historia och av hr Ivar Andersson över amnet: Svensk .fat- tigvård.
P å övriga möten har förek.om- mit diskussion över olika frligor.
Klub- ben har aven företagit en bilresa till Ar- boga.
Styrelsen omvaldes.
Ordf. och korresp.
sekr. ar fru Hedvig Ohlsson.
Till kom- mi.ssionär för Nlorgonbris yaldes f r u Lisa Sundell.
.
Hälsningar till kamraterna landet runt.
R e f. Från Åkers.
Åkers soc.-dem.
kvinnoklubb höll sitt f-örsta årsmöte tisdagen den 5 februari.
Styrelse- och revisionsberattelsenia före- drogos och godkändes.
Till ordf. och korresp.
sekr. valdes fru Emilia Vallin.
Till kommissionär valdes fru Lisa Linde- rot.
Rakenskaperna ha balanserat på kr.
231: 04 fr %n den 27 juli 1923, då klubben bildades.
Klubben sander en halsning till alla kamrater landet runt.
R e f. D e t ligger i ~ d e r eget t intresse att göra Edra inkop i Konsumtionsföreningen Stockholm I,, '
MORGONBRIS: l 6 - Morgon bris.
Tidning f ör den socialdemokratiska kvinnorörelsen.
Utgives av.
stynelsen för Sverges Socialdemokratiska Kvinno- fihbund.
Billeshohnms sam.-dem.
kwinno- klubb haller ord.
möte i Folkets HUS i Södra Vram 2:drh tisdagen i varje manad kl. 7 e. m. Ordf. fru Anna Fors, Villorna, Billesholms gruva.
Sekr. fru Gerda Lilje- Styrelsen.
roth, R.illes; ltohs grmua.
Kvinnan motar betar sitt eget bäista -- p - nar hon avrader mannen att teckna förstik- ring i D E F O R E W A D E &amp; sitt eget eller bagge makarnas liv.
Premiebefrielse vid sjukdom och olycksfall m. fl.
förmaner.
.
R e,$ a k t ö r: Signe Wessman.
A.
T.
Norr 244 36.
Upplandsgatan 85, Stockholm.
E x p e d i t i:o n: Anna Svensson, Grindsgatan 10, III, Stockholm Sö.
.
St.-Tel.
Sönder 78 98.
P r:enumer ationspris: Helt år kr.
3: -,.
halvt lår kr.
1: 50; l&amp;n~mnmer 25 öre.
A n a.0 n i p r i s: Sista:sidan 25 öre, textsida 40 öre pr mm.
- Hagsta.
.
inlhingsranta.
Alla slag av bankaffärep.
Enköpings 8 0 ~ ~ - möten d e m 4:de krinno-.
r n tisda- haller ordinarie klubb gen i va j e manad kl. 8 e. m. i, Folkets Hus.
- Styrelsen.
.
, Eskilstuna soc.=dem.
kvinno- klubb haller ordinarie möten 1:sta man- dagen i varje manad kl. 7,30 e. m.: i Folkets Hus lilla sal.
.
Styrelsen.
Stockloolms stads, Stookhqlnns o. Uppsala läns soc.-dem.
kwin- nodistrikt.
Adr.
: Ordf. froken Anna Svensson,.
Grindsgatan 10, Stockholm 8ö.G Kassör fru Sara Andessson, Igelboda, Salt- sjö-Duvnas.
Goteborgs ido.-dem.
kvinno- klubb haller möte, 1:sta tisdagen i mana- den kl. 8 e. m,.
i Arb.-föreningens H-sal; 3:dje tisdagen i mAnaden.
Bondegatan 14 kl. 8 e. m.
Styrelsen.
Sthlms AiOm.
karinnoklubb (.so&amp;- dem.)
haller ordinarie möte l:a m h d a g e n i varje månad, kl. 7 30 e. m.
Obs.!
Lokal i D-salen, Folkets Hus.
Styrelsen.
Hässelby sot.-dem.
kviarno- klubb haller möte 2:dra och 4:de onsda- gen i manaden k !.
8 e .. m.,.
i 3 ' olkets .Hus B- ' sal.
.
.
Styrelsen.
Hoganas sot.-dem.
kvinnoklubb haller ord. '
möte 1:sta och 3:dje mandagen i manaden .. Ordf..
fru Helen Olsson, För- eningsgatan, Höganas. '
Stockholms Gamla Stadens Sot,-dem.
kvinnaklubb haller ordi- Sverges Sot.-dem.
Kvinnoförbund: Ordf. .och korresp.
.sekreterar.e: Fru Signe Wessma~, Upplandsgatan 85, S t o c k h o l m.
A.
T.
Norr 244 ' 36.
.
narie möte 2:dra.
torsdagen i månaden ', kl.
7.30 e. '
m., Stortorget 3, 2 tr. Styrels.en.
.
~tockholms sOdra krinnoklubb.
(soc.-dem.)
haller ordinarie sammanttade 1:sta onsdagen i varje .m %nad kl. 8 e. m. i lokalen 1 tr., Södra Folkets Hus.
.
Ordf. fru Beda JansSon, Blekingeg.
65, 3 tr., Stockholm.
Styrelsen.
. '
'.
Ludvika soc.-dem.
kvinnok3ub.b höll ars- möte måndagen .den 11 febr.
Darvid framgick av s ' tyrelseberat.telse.n, a t t .klubben u d e r arbetsgret hållit 9 ordi- narie och l ' extra möte.
Under a r e t ha hållits flera föredrag i aktuella ämnen, bl.
a. ett off.entligt med overlarare E. Viklund som talare.
Föredraget, som var talrikt b.esökt, handlade om skolan i sam- hällslivet.
Diskussioner i olika 5mn.en ha även f örekommit inom klubben.
Under sommaren ha hållits friluftsmöten i parken.
Klubben har .deltagit i konferens i Gränge.sberg samt anslutit sig till Dalar- nes nybildade kvinnodistrikt.
För a t t starka kassan har ino ?i lrlub- ben bildats en syförening och har denna ' haft höstfest med auktion.
2 medlemmar ha under h e t avrest till Amerika och 2 ha under gret ingått i klubben.
Godkända medlemmar vild arets slu.t 27.
K.assan har under, året ba1.anserat på 315 kr.
Styrelgen omvaldes och består av fruar- na Emma Hagström, Signe Nilsson, Na- talia Eriksson, Rut Jansson, och Ida An- dersson.
Rev.isorer a r.
~ Ingeborg Hell- R e f. qvist och Anna Boström.
SpBnga soc.-dem.
krinnoklubb haller .ordinarie möte 1:sta o. 3:dje torsdagen i varje manad kl. 8 e. m. i Folkets Hus.
Styrelsen.
Styrelsen.
.
- Kungshohms soc.-dem.
kvinno- klubb haller ord.
möte 1:sta tisdagen i varje månad kl. 8 e. m.
S:t Eriksgatan 10 n. b. Korresp.
sekr. fru Ellen Vidsjö.
Karls- viksgatan 11, Il /, tr. Tel. K.
35 94.
Solna soc.-dem.
kvinnoklubb hiiller möte 2:dra tisdagen i varje manad kl. 8 e. m. i Huvudsta Folkets Hus och 4:de mandagen i varje manad kl. 8 e. m. i ~ a e a l u n.
d ~ " ~ o l k HUS.
ets Styrelsen.
Storfors sot.-dem.
kvinnoklubb haller ordinarie möten sista söndagen i varje manad kl. 3 e. ml i Folkets Hus.
Föreningem för Hembiträden i Stockholm hiiller: mote 1:sta torsdagen i varje mAnad kl. 8.30 e. m. i Folkets Hus P-sal, 3:dje torsdagen: i Bolkets Hus C-sal.
Styrelsen.
Styrelsen.
Sundbybergs soc.-dem.
kvinno- klubb haller möte k s t a tisdagen i varje ' manad kl. 8 e. m. i Folkets Hus.
Arvika soc.=dena. '
krinnoklubb h %ller ordinarie möte 2:dra mhdapen i m %- naden kl. 8 e. m. i Folkets Hus C-sel.
Styrelsen.
,.
~kivar~ssoc.-dem.
kvinimoklubb haller hrda i varje rnAnad kl. 1,30 e .. m. i Folkets Hus, Skiv- arp.
Nya medlemmar vinna intrade .. Styrelsen.
.
Vasastadens SOC.-dem.
h i n n o - klubb har ord.
möte i: s t a maudagen i ' varje manad kl. 8 e. m.
% lokalen Upp-.
landsgatan 6 1, l tr. (Gustav Vasa-automaten).
Uppbljrd 9ch inskrivning varje möte.
.
Styrelsen.
hudvika so@.-dem. '
kvinnoklubb haller sin?
möten 2:dra mandagen i vaxje manad kl. f /, 9 i Foll~ets Hus ' B-sal.
Sturelsen.
, Från Ludvika.
kandskkona sot.-dem, kwinno- klubb haller möte 2:dra onsd.
och 4:de torsd.
i varje manad kl. l /, 8 e; m. i Fol- kets HUE.
Ordf. och .korresp.
sekr. ' f- Anna Svensson, Tranegatan 10, Landskrona. '
Tumba sot.-dem.
kvinnoknubb haller ordinarie möten 1:sta onsdagen i manaden kl. 7,30 e. m. i Folkets.Hus,.
Tumba.
Styrelsen.
Orgryte sot.-dem.
kwipinoklulob D j u p ~ h ~ l m So&amp;-d@m- s kvinna- - haller möte 4:de onsdagen i m h a d e n kl. 7; 30 klubb haller ordinarie möten 2:dra tors- e. m. i Godtemplarlokalen, Ohda.
dagen i varje månad kl. 8,30 e. m. i För- Sty laelsen.
eningshuset.
Ordf. Frii Ellen ' Bombler, Tel. 13.
14..
.Stockholm, A.-B.
Arbetnrnea Tryckeri, 1984.
.
.
-.
.
.
.
