# ID: svediakorp-per2511
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1924
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 18,450
# sentences: 1,060
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDNING FOR DEN SOCIALDEMOKRATISKA KVINNORORELSEN.
Utgiven av styreleen för Sverges Socialdemokratiska Kvinnoförbund.
N:r 4.
20:de arg.
1924.
Pris 25 iire.
April.
En folkhögskola för arbetarekvinnor.
.
En alldeles enastående donation a r den av grosshandlare Nils Berg gjorda f ör upprättandet av kvinnlig f oll~högskola p % Marholmen.
Detta a r verkligen något f ö r arbetarekvin- norna att vara glada %t.
Vid tan- ken på, latt det finnes en människa, en man, som s % känt med oss och förstiitt mångas innersta läng- tan efter 1cnnska.per och bild- ning, känner man gliidje.
D,et ar dock icke första glingen grosshandl.
Berg tänkt p % arbetarekvinnorna.
Våra läsare kanna nog igen dona- toms namn från skildringarna, av den ' första stor- slag &amp; donatio- Ben: vilohemmet på Muarholmen för samma med säkerhet kan börja sin f örsta kurs 1925.
En invigningsfest hölls i början av mars och lämna vi en redogörelse därifran, som ger in- blick i organisatioinen för skolan och dess vasen.
Föreståndaren för Birkagår.dens f olkhögsl~ola, doktor N.atanael Be- skow, redogjorde harfö,r och yttra- de därvid, att %r 1921 vände sig grosshandlare Berg till doktor Be- skow för att fin.nla former för idén om ett folkbi1dni:ngshem p % 3Zai:hol- ', ser för kvinnlig ungdom, i huvud- sak .av samma typ som de vid folk- högskolor brukliga, dock med sar- skild hänsyn tagen till 1cvinnorn.a~ inom industrin speciella bildnings- behov.
En dylik sommarkurs skall omfatta 16 veckor.
Undervisning i huslig ekonomi, h.andarbete samt annat, som hör till hemmets v %rd .skall meddelas jämte den teoretiska undervisningen.
Då sällskapet tor- de bli i tillfälle latt med rätt avse- värda belopp utöka * statsstipendier- na till eleverna finnas grunda.de f örhoppningar att tillräckligt antal elever skola an-, l satte talaren, skall Marholmens Folkbildningshem.
Bostadspaviljongen.
.
f å sin betydelse i tarehiistrur och arbeterskor, som av starkandet öppnades 1913.
I logisk följd har men.
Sällsl~apet Marholmens folk- hemmens kultnr och hemmens han först skapat förutsattniil- bildningshem bildades 1922.
Styrel- renässans är riiddningen ur den gar f ö r vila och inha.mtande av sen utgöres av d: r Natanael Beslrow, kris, varunder hela vart samhalls- kroppslwaf ter f ör de trötta och arkitekt C.
A.
D: son B %Ak, fröknar- liv nu li&amp;er.
.
Den nya skolan av- svaga, för att .sedau giva arbetare- na Pauli och Herta Svensson.
ser satt.
starka de blivanode mödrar- kvinnorna tillfälle till utveclcliiig Till sällskapet testamenterades na för den största uppgift, som kan ay deras .andliga f örmögenheter.
I den del lav Marholmen, som gross- föreläggas Izvinnoriila, iippf ostran- sanning en god läkare och vi slculle handlare Berg Iiittills haft för egen det av nya och battre manniskor.
Makan räkning, och dessutom kapital för Men skolan skall icke endast bli för vilja Balla honom " f ader - " modern " - ha.r ocksil fiinnits, uppförande av nödiga byggnader de kvinnor, som en gling bilda hem, som stod med, stöade och inspire- samt verksamheten i sin helhet.
till gagn, iitan galler dess verksam- rade.
Det är icke la.nge sedan S~llsliapet bar träffat överenskom- het naturligtvis lika mycket de h.on, lämnade sin make, så # att i allt.
melse med styrelsen för Bir1iagå.r- kvinnor, som ej gifta sig, ty aven för dens f ollchögskola att folkhögslrol~an dem bör arbetet på hemmens för- har aven hon haft del.
För skolans räkning uppföres ny- skall omhänderhava undervisningen %dling och ungdomens fostran ligga byggnader, som hunnit så långt, att ii Marholmen.
Närmast har man närmast.
Tal.
uttalade i sam %and härmed en förhoppning, att vi snart takstolarna äro resta, varför den- tänkt sig att där h %lh somma; kur j. '
.
skidle .. liomma dithiiii att v %r bo- stadsfriga löstes s &amp; a.tt varjc arbc- tarefami1.j slculle ha minst 2 m m och kök.
Vidare a t t hemm.en.s ekoliomi kunde s &amp; ordnas, att mödrlariias ar- (Forts. fr. föreg.
n:r.)
lat undervisning om fortplantningsorga- bete utom hemmen ej liingre behöv- Utav de insända svaren å omförmälda nen, sexiiel1 hygien och de viktigaste de förekomma och därmed ej heller ef termiddagshem och Inarnlrr~ibbor, frågecirkulär till de olika läroanstalterna könssjukdomarna för gossar och flickor, vilket behov man inom BirlragA.rdeii finner man, att undervisniiig i sexuell ocli denna undervisning har skett gemen- hygien inte bedrives i nägon större om- sanit efter förfrågan hos eleverna själva, 1111 starkt fgr käliilas vid .. fattning, men att dar den bedrivits den- om de önskade denna undervisning var Taal.
vaintade sig iivcii .att denna I~vinriliga f olkhögslcola skulle kom- samma Ianinat goda resultat.
Nästan en- för sig eller tillsa1nma:is.
Därvid har jag ma a t t ytterligare utveclrla de löf- stimmigt uttalas önsl&lt;vardheten och be- uteslutande funnit ett allvarligt intresse hovet av e11 dylik.
för ämnet, och av från läroverket av- ten till andlig I~ult~iïgemci~skap Ett inlägg, av skolläkaren i Växjö, H. gångna elever har jag ofta fått bekraf- inellaii m i n och ln~iiiiior, som fram- kommit inom Birl~ag&amp;rdei~.~ f ollihög- Goldkuhl, ä r så typiskt så det återgetts tat, att de ansett denna undervisning in extenso.
Det lyder: " Satt i tillfiille medföra den nytta, som jag avsett.
s ' kolekiirscr.
Efter samråd med föräldrarna har jag.
uttala min mening i narlagda fråga far De nya B4arholmsby ggiiaderi1.a~ också i kl. I meddelat undervisning om jag anföra: * arkitekt, h r C.
A.
D: son B &amp; %, de- 1) Varje medborgare bör erhålla under- de kvinnliga fortplantningsorganen och monstrerade med tillh jälp lav] .jus- visning i hälsolära och därvid aven i fosterutvecklingen i sammanhang nied bilder de s yiinerligen till talande b~ggnadsritiiiilgari~a., varav fram- sexuell hygien.
Den sexuella hygienen studiet av människokroppen.
Jag har en gick akt de byggna.dcr, som a u äro f å r vid skolor ej behandlas annat an i stark känsla av att man därmed hjälper iiiider uppförande, dels utgöras av samband med undervisningen i individuell barnen till en sund uppfattning av alla - ett bostadshiis för Iararc och 24 ele- hygien.
Allra minst böra de smittsamma dithörande frågor.
Undervisningen har ver - eleveriila f &amp; lT.av sitt eget r i m könssjukdomarna behandlas som ett lös- skett på samma satt som vid det övriga .- dels ett skolhirs, inrynzmande brutet kapitel.
Detta utgör naturligtvis studiet av miinniskokroppeii genom munt- föreläsningssal., nmtsal, skolköli, intet hinder för dessa fr2gors tillfälliga ligt föredrag av läraren och schematiska berörande under lektioiier eller annars.
ritningar på svarta tavlan, vilket eleverna bibliotek nz.
m.
2) Undcr nuvarande förhalianden .har ritat av i sina egna böcker, dar de skri- F r u Signe Vessman gmr i ett h r - tare lanfÖrm.de uttryck för arbetare- skolan ej att i denna sak vänta något vit laxreferat över det genomgangna. "
Vad själva folkskolan beträffar, ha de kvinnornas tacksamhet till dona- avsevärt understöd från hemnien.
(Kurs.
av undertecknad.)
3) Underrättelse om sakkunniga med hänsyn till dess Iarjun- torn.
Ron ~ a n t a c l e sig mycket av den nya skolan, icke minst tack vare fortplantningens hos människans biologi gars ålder m.
m. '
ej väntat sig finna någon den samlade iindervisniiig den sli~dle bör meddelas barnen p5 ett mycket tidigt undervisning av ifrågavarande slag i.den, ge, varigenom studierna för elever- stadium, då den ännu kan framställas så- utom i de städer, där viss överbyggnad na skulle f b ett helt amnst G r d e iin som ett enkelt naturvetenskapligt faktum finnes för lärjungar i ÖvergångsAldern.
vad fallet blir i spridda liiuser.
Det utan all sexuell färg eller kanslobetoning.
Men då enligt tidigare gällande läroplan härvid bör framhallas för barnen, redan för tredje årsklassen föreskfvits ar givet att det för en hel del ele- Redan i sin tur skola få barn, och " redogörelse för människokroppens bygg-: att de själva ver blir stora svhigheter .att fil till- racldig tid och ekonomi till sa,m- att de ha ansvar gentemot dessa nya in- riad, förrättningar och vArd " och för folk-.
manhangande studier, men mecl, det divider.
' Om du sköter dig, får du friska skolans högre avdelning vid eventuell un- ökade intresse bild~iii~gsverkslanihe- ocli duktiga barn. '
' Den sjuke f å r lätt dervisning i naturkunnighet, " hälsolära i sjuka barn. '
4) Undervisningen i hygien samband med mera omfattande framställ- ten f %tt inom ~acl~föreiiingsrörels~~i Iroinmer denna nog att göra # allt för bör tillhöra det senare skolstudiet, i goss- ning av niänniskokroppens byggnad och och flickskolorna kan den upptagas tidi- förrättningarn, så hava de sakkunniga till att iiiidailrödja svbrighetema.
Kvinnorna behöva nier a11 viil vid gare än i elementarskolor för flickor.
Ull- folkskoleiiispektörerna i städerna, dar sidan om sina hemuppgifter en vid- der densanima bör den sexuella hygienen.
nämnda överbyggnad a r att finna, utsänt gad intellektuell utibildilin g och och de smittsamma Icönssjukdomarna sitt fr5gefo.rmular.
Av dessa hava 25 inkommit med svar, fostran, som gör dem ansvarsriied- lämnas ungefär så mycket rum som i i hygien.
5) Kunde Thunbergs Lärobok av vilka framgår, oväntat nog, att i mer vetna iiif ör s~amha.llsi.ppgifteri~~a, att de lromina a t t omfatta .iiiigot av det en oomtvistligt god populär smaskrift an halva antalet av dessa städer under- över sexuell hygien erhallas, borde den visning i. sexuell hygien förekommer in- som Ellen Key I d l a t " samhk !ls- skaffas stor spridning bland mognare gående.
i Iialsoläran om ock blott " för-.
moderlighet ".
Från slcolaiis elever framfördes ungdoni.
I en.
sådan skrift borde ej blott söksvis ", " i nagon man ", " av en och an- en lyckönskan till det förtroende de smittsamma könssjukdomarna behand- nan lärarinna ", " för flickskolorna " o. s. v. Birkagiirdens folkhögskola vunnit las utan framför allt ' könslivets förhållan- Naturligtvis galler denna undervisning och som tagit sig uttryck i det nya de till själslivet ', ' med vem bör man gifta blott för de äldsta lärjungarna (i 13-14- årsåldern) och med ett timantal av 1 i 2 arbetsfält som anförtrotts slro1,an; sig ' och ' föräldraansvar '. "
Soni synes betonar denne Iakare starkt till 6 3 8 timmar.
Endast från tre håll samtidigt hoppades man att de bild- behovet av en dylik undervisning.
omnä ' mnes lärobok (Widerström, Thun- ningsmöjligheter som har yppades ' AV särskilt intresse ar oclcså lärarinnan berg), eljest heter det " ingen bestämd skulle tillvaratagas, och landa ar- fröben S.
C) hlssons vid högre samskolan kurs " o. d. eller " föredrag ", " planscher ", betareklassen till gagn.
Den sexuella hygienen. '
' ' i Göteborg utlatande, som jag aven till- låter mig aterge: " I .klass VII.
eller gymnasium I och klass VIII har j:~g.under ' flera Ar, medde- " samtalsvis " m. m. och knappt mera än i tre fall synes fr5gan om smittsamma sjukdomar hava vidrörts.
Sasom undervisare omnämnes fran två.
håll (Kalmar och Stockholm) undantags- vis lakare, från alla andra lärare och lärarinna.
Från ett av dessa uttalas emellertid önskvärdheten av att manliga lakare meddelade " nämnda undervisning " å t gossarna och kvinnlig lakare åt flic- korna.
I ett fall har man ombestyrt un- dervisning utom skolan i form av före- drag för flickor av en sjuksköterska ilid stadens lasarett.
Utöver liar omnämnda fall förekommer alltså ingen dylik undervisning i våra folkskolor.
Som förut nämnts inneliålla bilagorna även förslag till flygblad, avsedda att tryckas och spridas i massa till landets befolkning, för män, kvinnor och mödrar.
Av dessa skall jag återge det senare av d:r Alma Sundqvist, vilket i särskilt hög grad bör intressera oss mödrar och iipp- fostrarinnor.
skap eller skiljas, vilka skola av lakare erhålla upplysning angående könssjukdo- marnas faror.
Men intresset synes vara livligt inom vissa enskilda föreningar och därifrån göres en hel del för saken genom upp- lysningsverksamhet och skrifters spri- dande.
Särskilt nämnes skriften " Kysk ungdom " av Aksel Arstad.
Hari fram- hålles m2ttfulla krav och förslag rörande den upplysning såväl inom som.
utom skolan, här ä r fråga om.
De sista rader- na i denna citeras, enär de bekräfta vad från många hall är sagt i detta stycke: " Icke ett enda barn bör växa upp, icke en enda elev bör hava genomgått skolan utan att vara orienterad efter barns, efter ynglings behov i detta spörsmål. "
Ungefär liknande förhållanden synas råda i Danmark, ty härom säges bl.
a.: " I ögonen fallande ar, att den enskilda verksamheten rörande detta ämne har " Akta liarnen för smitfsamnia köns- gått långt före den statliga med avseende sjukdomar!
på både tiden och utförligheten.
Barn bliva tyvärr ' ej sällan utsatta för Av redogörelsen från Finland f ramgå r, könssjiikdoniar.
Särskilt kan dröppel att ej heller där förekommer nbgon dylik (gonorré) ofta över- undervisning, om an föras till små flickor, intresset härför i ~ å som få dela bädd vissa håll a r ganska stort.
Så höll t. ex. med en gonorrésjuk d:r K. Faskinen i Hal- person eller få kom- ma upp och leka i en singfors sollennitets- sal 1907 ett föredrag sjuk moders, faders i frågan; som a r nog eller annan persons s å betecknande och sang.
Smittämnet kan - .- ... ' 1 aven överföras ge- varvid han säger: Marholmens ~ o l k b i l d n i n ~ s h e m Bost; adspavil jongen.
nom avträden, natt- " En brist, som re- karl, svampar, haiid- dan under långa tider dukar, termometrar och dylikt, som be- städer å särskilda polikliniker, eljest av har vidlådit och ' ännu vidlåder vårt un- gagnats av dröppelsjuka personer .. Sjuk- vissa tjänsteläkare ..
Även behövlig sjuk-.
dervisningsvasende, a r den, att i våra ' domen visar sig hos små flickor som husvård ä r kostnadsfri; högre undervisningsanstalter, för att icke sveda eller flytning.
Den är vanligen 3) att smittöverföring vid vetskap eller tala om folkskolorna, ej gives undervis-, ytterst envis och långvarig och kräver misstanke om sjukdom a r brottslig och nin.g om människokroppens byggnad och alltid en besvärlig och tålamodsprövande sblunda straffbar handling; dess skilda organförrättningar, och ej: behandling.
Visserligen bliva de flesta 4) att den som lider av könssjukdom i heller i hälsolära.
Redan kunskap om, förr eller senare fullt återställda, men smittsamt stadium icke får ingå akten- allmän hälsolära vore viktig för varje svåra följder kunna även uppstå i form skap. "
medborgare, men nästan ännu viktigare, av ledåkommor, ögonsjukdomar och vore en redogörelse för en specialgren därav, könshygienen.
Den stora hemlig- f ramtida underlivslidanden.
I sista bilagen redogöra, de sakkunniga Sma gossar bliva ytterst sällan angrip- för i ' vissa främmande länder vidtagna hetsfullhet, vari allt, som till könslivet na av dröppel i könsorganen, men både åtgärder för spridande av upplysning om hörer, är insvept, ä r just agnad att väcka gossar och flickor kunna naturligtvis fa de smittsamma könssjukdomarna samt nyfikenheten och sålunda vicka könsdrif- i ögonen angripna, om dröppelsmitta över-.
för de åtgärder, som särskilt från det all- terna alltfö; tidigt till livs.
~ e d a detta föres till dem genom handdukar, fingrar männas sida vidtagits i sådant syfte, soni ensamt kan leda till handlingar, som hava ledsamma följder; men när en yngling O. S. v. detta utlåtande avser.
därtill far av kamrater höra, att avliåll- Syfilis kan överföras .å barn genom kys- 1 Norge finnes ingen officiell undervis- samhet fran könsliv är skadligt för hal- sar eller genom använda föremal, så ' som ning i ' f,orevarande ämne vid vare sig folk- san, då ä r porten till fördärvets stig öp: dricksglas, skedar och dylikt.
eller andra skolor och någon stark ' stäm- pen.
Just denna brist i vår skoluppfost !- Sjukdomen visar sig till en början i ning för en dylik synes heller icke före- ran borde avlägsnas. "
regeln som sår eller iitslag och kan längre finnas.
Dock finnas för ett par katego-.
Särdeles tänkvärda ord, som kunna till- fram angripa inre organ samt till och med rier av Norges folk bestanimelser, som bliva livsfarlig.
synas syfta på dylik kännedoms spridan- lämpas litet varstädes Nigot resultat ' ha Akta barnen för smitta!
de, nämligen sjöfolk och militärer.
Skrif- de emellertid ännu inte lett till i ' Finland Iakttag största möjliga renlighet.
Kom ter om de veneriska sjukdomarna utdelas heller.
ständigt ihåg att ej lata barnen använda gratis till dessa.
Som en tredje kategori I redogörelserna fran England, Tysk-.
nattkärl och avträden, som ej äro rena.
nämnas personer, som skola ingå äkten- land, Osterrike, Ungern, Holland, Schweiz, Om Ni själv har flytning eller eljest ej ä r fullt säker på att vara smittfri, så tag ej barnen.
upp i Er bädd!
Använd ej sanima handdukar och svampar till bar- nen och Er själv!
Lämna aldrig barnen i händerna pA n$- gon, som Ni ej säkert vet iakttager nu nämnda försiktighetsmått.
Giv bestämda förhållningsorder i dessa avseenden till dem, som vårda Edra barn.
Tillåt aldrig främmande personer att kyssa Edra barn, ej heller att mata dem med sina skedar, gafflar och dylikt, att ge dem dricka ur sina glas o. s. v. Före- gA själv därvidlag med gott exempel.
Lägg aldrig Edra små barn till en i smittavseende obekant kvinnas bröst!
Gällande lag stadgar: 1) att varje könssjuk person ä r skyldig att vända sig till lakare och följa dennes föreskrifter under hela den tid, smittfara kan anses föreligga; 2) att varje person, som vet eller tror sig angripen av könssjukdom, har ratt till .fri undersökning, fri läkarvård och fri medicin.
Denna fria vård lämnas i större, ' I a
MORGONBRIS 4 Kvinnokursen i Brunnsvik.
Hon gav mig sin kärlek, hon sjöng mig till ro - hon lärde mig tro på d ~ goda t och ljusa i livet.
Hon vävde min klädnad, hon vävde den skci ' r - hon höll mig så kär under mörka och soliga dagar.
.
Hon tänkte på mig, hon tänkt i det sista - hon bars bort i en kista min käraste, kara mor.
Hon vilar från oro, hon vilar i frid, hon sover till evig tid - jag kan icke väcka mor.
Ack Mor, på Din dag .må.
Du kyssa min dräkt, med Din andes fläkt!
] ag.
söker - men finner dig ej.
Elin Petterson. '
I l: Frankrike; Belgien och Nordamerikas för- ' enta stater ' framgår, att i intet av landen förekommer någon ordnad undervisning i ifragavarande amne, om an intresset på.
.
sina hall a r stort och om det an frAn en- skildas ' sida bedrives en del upplysning.
' ~ihskilt intressant a r redogörelsen i f r h sistiiärniida land och som visar ett osed- vanligt stort allmant intresse för saken.
Hittills synes dock intet förslag ha fram- kommit om en ordnad skolundervisning om an alla tecken tyda p5 att man ej upp- givit tanken p3 den längre men " säkrare vag för den högst nödig befunna under- vikingen i dessa stycken, som Atminstone hemmet och skolan erbjuda ".
Det nu anförda torde emellertid vara ' nog för att påvisa, att det litet varstans förefinnes ett stort intresse för själva sa- ken men att man ännu inte kommit till.
ncPigot avgörande resultat med un.dervis- .. ningens ordnande.
I de länder dar kvin- nortia litet mera allmant börja deltaga i samhallsarbetet kommer förvisso fragan, .. att framföras med tillbörlig styrka enar kvinnorna inte kunna uraktlata att agna Under tiden 14-21 juni anordnar A.
B. F. vid Brunnsviks folkhög- skola en instruktionskurs för kvinnliga medlemmar i till A.
B. F. anslutna arbetareorganisationer.
Kursens uppgift är att söka ge sådan vägledning åt kvinnornas självstudier, att de i större utsträckning än1 vad som hitintills varit möjligt kunna aktivt deltaga i bildningsverksamheten och det sociala arbetet över huvud taget.
Programmet för kursen är uppgjort efter sam- råd med representanter för de olika kvinnoorganisationerna och upptar framför allt sådana amnen, som kvinnorna ha intresse .av att mera ingående studera.
Undervisningen skall läggas så, att vem som helst utan förstudier kan deltaga i densamma.
A.
B.
F:s studieledare Yngve Hugo kommer att i en serie föreläsningay redogöra för de olika arbetsmetoder, som kunna anses vara lämpliga i det för kvinnorna avsedda bildningsarbetet, varefter deltagarna beredas till- fälle att gemensamt diskutera, vilka studiesätt som i det ena eller andra fallet kunna vara de bästa.
Kursen omfattar dessutom följande undervisning: ledamoten av riks- dagens första kammare, yrkesinspektrisen Kerstin Hesselgren, lämnar i en serie föreläsningar en översikt över aktuella socialpolitiska frågor av sär- skild betydelse för kvinnorna, redaktör Sigfrid Hansson, behandlar något amne ur arbetarerörelsens historia och fil.
kand. Yngve Hugo föreläser - över hemmets hygien.
I samtliga amnen lämnas utförliga litteratur- och studieanvisningar, varför de olika föreläsningsserierna kunna bli av stor betydelse för deltagarnas fortsatta studier i dessa amnen.
, Avgiften för deltagande i kursen blir 30 kr., för vilken avgift deltagarna erhålla fritt uppehälle und.er vistelsen i Brunnsvik, ävensom ersättning for halva resekostnaderna.
Lämpligt är, att denna kursavgift jämte ersättning för resten av resekostnaderna betalas av de olika kvinnoorganisationerna i form av sti,pendier till deltagarna.
Ansökan 0111 deltagande i kursen skall före den 15 april insändas an- tingen direkt till A.
B.
F:s centralbyrå, adr.
Stockholm I, eller ackså till respektive kvinnoförenings huvudorganisation, som med eget yttrande Överlämnar ansökan till centralbyrån.
Ansökan bör innehålla uppgift on1.
den sökandes namn, ålder och yrke, vilken eller vilka arbetareorganisa- tioner den sökande tillhör, framför allt om den sökande förut deltagit ' i A.
B.
F:s, arbete, samt åtföljas av en skriftlig rekommendation från den förening den sökande tillhör.
En förteckning över antagna deltagare offentliggöres dels i tidningen " A.
B. F. ", dels i de olika kvinnoförbundens tidningar.
De antagna del- tagarna erhålla i god tid före kursen närmare meddelanden om densamma.
Då vi nu fatt anordnad en särskild kvinnokurs i Brunnsvik med ett SA utomordentligt program, hoppas vi att avdelningarna göra allt för att sanda deltagare.
Obs.!
att hela kursen, inberäknat mat och logi och ena resan, kostar endast 30: - kr.
Onskan om en sådan kurs har kommit från kvinno- klubbsmedlenimar, och förbundet har framfört densamma till A.
B. F., var- för vi även äga moralisk skyldighet att benytta oss av kursen.
Ansöknin- garna kunna sandas till förbundsstyrelsen, under adress: Upplandsgatan 85, Stockholn~.
Styrelserna uppmanas noggrant studera cirkuläret, så att de kunna ge en ingående redogörelse för detsamma på mötena.
FORBUNDSSTYRELSEN.
den sin uppmärksamhet och sitt intresse.
Ungdoniens fysiska fostran ä r lika viktig som nAgot annat om vi vill ha en sund, kraftig och livsduglig folkstock och med en moral som inte drar ner människorna i smutsen och dyn.
I detta arbete ha kvinnorna sin givna plats både som möd- rar och uppfostrarinnor.
Nelly Thuring.
MORGONBRIS \ 5.
Kvinnoproblem och livsideal.
Gina Lombroso-Ferrero.
Kvinnans sjal.
Hugo Gebers förslag.
Rosa Mayreder.
Sexualif et och ' kultur.
Wahlström &amp; Wistrands för- lag.
Alexandra Kolontaj.
Den nya mo- ralen och arbetareklassen.
Frams förlag.
Den moderna kvinnan känner, att hon befinner sig i en labyrint, då det.
galler etiska och allm3nna livsideal.
Vad som var våra mormödrars auk- toritet och ledstjärnor i livet sjunker ned, bleknar och förintas.
Den mo- derna kvinnan längtar ut ur labyrin- ten.
Livsvägarna, som leda ut i so- len äro många, somliga äro långa och krokiga, andra fulla av vassa stenar och djupa gropar, och åter andra äro smala, villsamma stigar.
Det ar så svårt att finna den ratta vägen, den som snabbast och utan allt för mycket lidande leder fram till labyrintens port, dar solljuset - livsharmonien vinkar.
De kvinnor, som själva ha funnit någon av va- garna, kunna kanske lära oss något var för sig, aven om de representera vitt skilda livsåskådningar.
Låt oss se vad en italienska, en österrikiska och en ryska ha att saga kvinnovarlden just nu.
1.
Italienskan fru Gina Lombroso- Ferrero har lyckan att vara en stor nians dotter och, en berömd mans maka.
Hennes far var nämligen ' " den store Lombroso ", den kände veten- skapsmannen och den.
kriminella antropologiens skapare, och hennes make ar den världsberömde histori- kern Ferrero.
Själv har hon fått en vetenskaplig uppfostran, ar både filosofie och medicine doktor, har från sina tidigaste flickår varit fa- dern behjälplig i hans arb,ete och har skrivit flera vetenskapliga arbe- ten och en utmärkt biografi över Lombroso.
Man blir cttirför nästan överraskad, att hennes senaste ar- bete inte ar någon medicinsk-veten- skaplig djuppejling av kvinnopsyket utan snarare en konstnärligt skriven essay om det evigt kvinnliga.
Det är inte så mycket författarinnans veten- skapliga studier som hennes varma hjärta och moderliga intuition, som ar hennes ledstjärna vict analysen av kvinnosjalen och kvinnoproblemen.
Därför träffar hon stundom sannin- gens kärna, och man måste häpna over hur slående riktig hennes spe- gelbild av kvinnan ibland blir.
Litet var av oss måste nog mer eller mindre motvilligt erkänna, att vi ha något av denna allmänna kvinnotyp i oss.
.
: Men å andra sidan kunna vi utan tvekan döma fru Ferreros kvin- noanalys såsom ensidig och i viss mån subjektiv, ty det ar först och f.ramst den italienska kvinnotypen hon skildrar, och hon drar slutsatser och gör reflexioner inspirerad av den tendens hon förfäktar.
Fru Ferrero ser med sorg, hur kvinnoemancipationen i Italien efter världskriget utvecklats till en poc- kande och förstöraiide rörelse, som sönderfräter det gamla, harmoniska iamiljelivet.
Och hon förvånas över kvinnornas egendomliga begar att efterhärma mannen, över den stora betydelse de tillmäta uppfostran och specialutbildning, över att de begära rättigheter, bara för att männen åt- njuta sådana.
Därför att hon själv ar en kvinna, som åtnjutit samma bildning som en man och bedrivit eii mans studier men ändå känner sig helt olika mannen, anser hon det som sin plikt att kämpa mot det oriktiga och, snedvridna i den mo- derna kvinnorörelsen.
Vilken stånd- punkt man an intager till författa- rinnans åsikter och till tendensen i hennes arbete, så måste man dock glädja sig över, att en kvinna, som val har större förutsättning än den mest objektive och samvetsgranne manlige psykolog att kanna kvinno- psykets egenheter, delgiver världen sina fina iakttagelser och ärliga re- f lex ioner.
" Jag skriver för dem som lida "; dessa ord har författarinnan.
satt som motto för sin bok.
Och hon utgår från den förutsättningen, att kvin- nans liv (såväls som hennes stallning i samhället), ar tragiskt och måste så vara, om hon ej försvaras av sin egen egoism.
Detta beror inte på mannens maktmissbruk eller på socialt för- tryck utan helt enkelt på kvinnans uppgift, som hon nödvändigt måste fylla, såvida samhallsharmonien skall bevaras.
Alltså, kvinnans tragiska stallning är något ödesbestämt, som inte går att andra.
Mannen och kvinnan äro olika.
Grundvalen för denna olikhet, det.
som reser sig över alla andra kropps- liga och sjalsl-iga olikheter, ar kvin- nans altruism och mannens egoism.
Målet för kvinnans arbete, nöje och ' ärelystnad är icke henne själv utan någon person, som hon älskar: make, barn, far, eller van.
Hon begar att få leva för andra, offra sig för andrg och hängivet älska men begar sam-.
tidigt, att andra skola sysselsatta sig med henne, älska henne och leva fbr henne.
Mannen har tendens att göra.
sig själv till medelpunkt i den värld, dar han lever.
Han kan därför ensam.
.
underhålla den livets låga, som hos kvinnan slocknar, om hon inte har någon att lysa med den.
Mannen ar i stånd att leva ensam och njuta en-.
sam, han kan sköta sig själv och orientera sig utan andras gillande eller ogillande.
Den lyckligaste tideq för en kvinna ar, då omsorgen om familjen och samhället full stan dig^ absorberar hennes kroppsliga och själsliga krafter, då hon med andra ord har ett naturligt utlopp för sitt behov att syssla med och tanka på andra.
Den kvinna, som inte har nå- gon att agna sig åt eller som agnar sig åt henne, blir bitter samt kropps- ligt och själsligt vanställd, därför att hennes liv ar meningslöst, iitan verk- ligt ' mål.
Författarinnan ställer kvinnans altruism och mannens egoism vid si- dan av.
varandra som två likvärdiga egenskaper, ty altruismen innebär inte det ena könets moraliska över- lägsenhet över det andra.
Båda egenskaperna kunna inspirera adel- mod, sedefördärv, uppoffringsbegar, ' dygder och fel.
Altruismen hos ho- nan finns inte allenast hos manni- skosläktet ' utan aven hos djuren och t. o. m. hos växterna, den samman- hänger med hennes invigning åt slaktet.
Om honan ej vore begåvad.
med altruism skulle slaktet dö ut, ty det ar hennes ömma instinkt som skyddar de nya varelserna från att duka under.
Det ar kvinnans altruism, som gör hennes ställning i livet så tragisk, ty genom sin Ödesbestämda kärlek till.
andra, måste kvinnan bli beroende av andra.
Hennes passion ar.
att allska och vara älskad, skapa liv och vårda sig om de henne omgivande varelsernas tillvaro.
Och denna pas- sion måste alltid stå i strid med.
hen-. '
(Forts. 5 siii; 12.)
.
: '.
, -
G MORGONBRIS -- P Henri Lebasqiie: InteiSör.
Bosättningen.
Hon kom från Hamngatsbacken, och vi stötte ihop på Drottninggatan.
Heniies gång var ivrig och Iatt såsom endast dens, vilken har glada mödor att tänka på.
Och hon såg strålande ut.
Det var därför, jag inte höll på att kanna igen henne, ty nar jag an- nars sett henne, hade hon komniit från ateljkn, och då är det minsann inte så Iatt för en liten sömmerska att se pigg och fräsch ut.
- Nej, är du ledig så har mitt på blanka föriniddagen!
utropade jag, iiär jag tog henne i armen, ty hon såg mig inte.
- Strejkar du, elaler har du vunnit pengar, eller vad ar det, soin gör dig så glad?
Jaså,du tror man är glad, när man strejkar - men, ' syns det?
till- lade hon skrattande.
- Att du ar glad, ja!
Och jag gjorde för mig själv den reflexionen, att det ar så sant, att skönheten komnier inifrån.
- Vet du, det var förresten riktigt bra, att jag träffade just dej, sade hon, nar hon tog min arm och följde mig uppåt Drottninggatan, du har ju själv satt bo och varit gift så länge, att du har erfarenhet i lite av varje.
- Jaså, kan ni gifta er nu?
- Ja, ser du, Axel har fått bra arbete nu, och jag får sy hemma till ateljen, s i jag tror säkert, vi ska klara oss.
- Ja, men bostaden - du kan val inte ta in Axel tillsammans med flic- korna, som du bor hos.
- Är du tokig!
utropade hon och ryckte mig i armen.
Nej, inen vet du, Axels gamla moster, som bodde på ' - Söder, ar död, och som Axel var den enda anhörig, hon hade, fick han ärva henne.
Det är ju inte mycket, och för resten bara gamla omoderna möbler, inen hon.
.hade ju lite linne, och det är ju alltid bra att ha.
Och så få vi överta lägenheten.
Den ar ju ganimal den också, men bara vi f å snyggat upp en smula, sa blir den inte s % illa.
- Ja, men det skall val varden göra?
- Pytsann, tror du han gör det!
Nej, vi tanka själva tapetsera rum- met, och köket måla vi om, för inte flyttar jag dit, så som dar nu ser ut!
- Ja, det gör du ratt i!
- Men så är det en sak, vi inte komma riktigt överens om, Axel och jag, och det ar o111 möblerna.
Hon såg er1 smula bekymmer- sam ut.
- Får inte du bestämma, var skå- pet skall stå, eller vad ar det annars fråga om?
Det var mitt emellan skratt och harm, när hon svarade: - Nä ' vet du, det ser nästan ut, som jag inte skulle få något skåp alls!
Men - har snörpte hon rik- tigt energiskt på munnen - jag har gudskelov sparat litet slantar, sä jag köper val själv en buffé i ek.
Det blir åtminstone riågot, som påminner 0111 sal.
Och så få vi se, vilket Axel Iiälst vill kasta på gatan, denna eller gummans gamla skank!
Förresten förstår jag så val, varför Axel håller så på det gamla.
Det ar bara dar- för, att en del av sakerna stått i hans morföräldrars hem, men vi behöva val inte fördenskull samla på gam- mal lump.
- Är dom daliga och fula då?
- Tja, inte dåliga precis, men, det finns ju inte det ringaste stil på dem.
- Ja, men tror du inte ändå, att just de gamla möblerna inera " gå i stil " med den lilla lagenheten an några stora och ståtliga möbler.
De skulle väl ändå bara stå och se över- lägsna och pösiga ut, för att nu inte tala oni, hur ni skulle få plats till &amp; m.
Och tank du, så mycket annat du kunde få för dina pengar, om ni kunde använda något av det, som finns.
Hon verkade långt ifrån överty- gad, men det sista tycktes ändå slå an på hennes pra.ktiska sinne.
Plöts- ligt stannade hon tvärt, - Har du inte tid följa med till Söder, för jag har nyckel till Iagen- heten?
.- Jo, gärna, bara du inte blir Ernest Towasend: Interiör.
stött på mig, ifall jag skulle tycka som - Axel.
* Det var alltihop just som jag tänkt.
Lägenheten högt uppe under takåsen, men en grann utsikt och förmiddagssolen " låg in ".
Och Elsa hade så ratt.
Det fanns vissst ingen " stil " på de enkla möblerna.
De vor0 som hederligt gammalt arbetsfolk, inte finpolerade och utsirade men rejäla och bra, endast blankslitna och en smula kantstötta har och var.
Men det var inte, som om de kände, att de just nu vor0 utsatta för en hänsynslös kritik, medan hon, som de tjänat ett helt liv, låg kall och oförmögen att försvara dem.
Det lilla bohaget bestod av pinn- soffa, skänk, klaffbord och två stolar i köket, och i rummet fanns en högt baddad tvåmanssang, ett runt bord, fyra stolar med stoppade sitsar, kladda med schagg i förunderliga mönster och färger, ett litet fönster- bord samt en sådan där gammaldags byrå med två djupa lådor och en snedklaff att fallos ut, innanför vil- ken en hel del smålådor och fack gömde sig.
På väggen ovanför san- gen tickade en åttkantig klocka, och på byrån stodo ett par enkla mas- singsstakar jämte många möjliga och onlöjliga prydnadssaker i pors- lin och glas.
För övrigt mängder av fotografier, granna oljetryck och tänkespråk på väggarna.
I taket hängde en fotogenllampa ined vitt oljehus, bronserade beslag och ota- liga prismor, och golvet var klatt med nya trasmattor.
Jag gick tyst omkring och bara tittade på allt detta, som utgjort ra- nien kring ett människoliv med alla dess gladje- och sosgeämnen.
Och
MORGONBRIS \ 7 som mina vänner kallade det, d. v. s. att hoil behärskas av den primitiva känsla, som hon har gemensam med djuren och som driver henne att När en man håller upp dörren åt framförallt söka tilldraga sig man- oss, äro vi självständiga nog att nens uppmärksamhet, så borde hon i tacka honom, såsom vi skulle tacka alla fall, av rent praktiska skäl, hålla eii kamrat, som gjorde oss denna litet på sig och inte ögonblickligen lilla vanlighet?
Eller ta vi det so111 kasta sig i armarna på första basta en självskriven sak, att en man skall karl.
Aven mannen har primitiva visa oss uppmärksamhet, emedan vi känslor, kanske i vanliga fall star-.
äro kvinnor?
I så fall hylla vi ett kare an kvinnan, och i dem ingår ett garnmalmodigt ideal - en kvarleva begär att vilja erövra.
Jag kan inte från den tid, då primitiva instinkter, tanka mig den man, som inte för- varom jag talade i en föregående.
ar- aktar en kvinna, som ar så litet själv- ständig.
Och i mitt stilla sinne måste tikel, behärskade världen.
Förra sommaren besökte jag en jag ge mina engelska vänner ratt.
Om vi kvinnor skola kunna göra, vecka ett internationellt " praktical idealistH-lager i Holland.
" Prakti- vad mannen icke kunriat under den ska idealisterna " är egentligen en tid de regerat varlden, måste vi l-iolländsk studentrörelse,, som strä- andra oss själva, måste vi komma var efter vad namnet anger, men står över vår osjälvständighet och vårt öppen för alla.
Den hade i somras inre beroende av mannen.
Vi måste ett internationellt lager på 200 per- komma över den primitiva stånd- soner av båd,a könen, alla åldrar.
punkt, dar mannen i egenskap av På f. m. hade man offentliga diskus- man ar det centrala i vårt liv. '
Vi sioner på olika håll i skogen.
!Man måste upphöra att betrakta äkten- kunde gå till den grupp och det skapet som en befordran.
Vi äro ämne, dit ens smak drog en.
Man sjalar vi lika mycket som mannen -.
kunde vara för sig själv eller säll- om ej mcr!
- och vi måste kunna skapa, hur man ville.
På kvällarna leva våra liv fullt och rikt utan dem.
samlades alla kring den flammande Och med dem måste vi vara goda lägerelden till föredrag, diskussion, kamrater!
sång etc. Mina engelska vänner ansågo " Det här - skulle vi aldrig kunna ha detta vara något, som mödrar och hemma i Sverge ", sade en dag min uppfostrare kunna göra mycket litet van, en ung svensk fru, som i 14 åt.
Enligt dem beror det på " ålder ", dagars tid tältat med 7 andra, tyska so111 de uttryckte sig, d. v. s. på ut- och österrikiska, flickor.
" Hur så? "
vecklingsstadiun~.
En " ung sjaP ' ar frågade jag, som var talidigen ny på primitiv och osjälvständig och lever platsen.
" Jo,.
med en sådan frihet, för " attraktion ".
En " äldre sjal " ar som har råder, skulle det hemma en- självständig och oberoende, en god dast bli slarv och slams och ett sprin- kamrat till mannen, om i den situa- gande två och två.
Du kan inte tionen, men kan leva ett fullt, rikt tanka dig, vilken underbar inre liv honom förutan.
disciplin har råder.
Under hela Jag vet inte i vad mån mina engel- denna tid har det inte funnits någon ska vänner ha rtitt i detta fall: Per- anledning till, tyst eller uttalad, an- sonligen ar jag beiiagen att tro, att märkning.
Tänk hur lössläppta ungt tvärtom uppfostran kan göra mycket folk bli hemma, nar båda könen åt att få upp ett självständigt förhål- komma tillsammans under något så lande inellan könen.
Samskolor, när fria former! "
samlekar, med ett ord samuppfostran Jag tänkte inte så mycket på detta tar säkert bort en del osunda före- då, inen händelsen rann mig i sinnet ställningar om- det motsatta könet vid samtalet n ~ e d engelskorna, det och bidrar att skapa kamratanda.
bekräftade tyvärr deras uppfattning.
Och det kunde kanske vara skal att Och jag har nyligen själv varit i ha detta i tankarna, nar man har att tillfälle skåda saker, som göra att göra med uppväxande ungdom, som jag numera obetingat ger mina en- laninat skolan.
Nog är det väl ändå gelska vänner ratt.
Det var på en en hel del mödrar - för att nu inte oceanångare, dar mycken ungdom tala om fader!
- som ha vissa syn- var sarniad.
Jag kan inte saga, hur der på sitt samvete i den har frågan, Daphne.
jag skämdes för mitt kön.
Det ar eller hur?
.
fullkomligt ofattbart, att kvinnorna hålla så litet på sin vardighet!
Även om en kvinna lever för " attraktion ", Vi och vårt.
.
Jag mötte härom dagen en engel- ska, som påstod, att de svenska kvin- norna äro osjälvständiga och be- roende.
Jag försvarade mina med- systrar, men jag har tänkt över sa- ken sedan, och jag undrar, om hon inte har ratt.
Äro inte svenskorna litet osjälvständiga?
Jag inenar i sitt förhållande till mannen.
En man har bjudit en kvinna på teatern.
Han kommer, trött, från sitt arbete.
Tanker hoii på, att hon också bör bidraga till trevnaden?
Eller tar hon det som en självskriven sa.k, att han " uppvaktar "?
Det me- nar jag ar gammalmodigt och osjälv- ständigt.
En verkligt självständig flicka tror jag skulle bidraga genom att lyfta en del av mannens börda från honom genom att låta honom tala ut sina bekymmer, sympatiskt lyssna på honom och deltaga med honom.
En osjälvständig och be- roende flicka däremot sitter och van- tar att bli underhållen. '
' det var,, som om en viss högtidlig stämning hållit oss båda bundna, tills Elsa slutligen bröt tystnaden med ett: " Nå, vad tyc1:er du? "
I hennes ton låg något av: Har jag inte ratt i alla fall!
Men hon lät inte fullt s i påstridig som nyss.
Jag själv kände mig gripen av ett stort alhar, nar jag svarade: - Kara du, det ar klart, att det ar en hel del detaljer, so111 inte passa er, me11 i stort sett ha ' n i ändå har en bra stomme att börja med, och nar ni se ' n kanske f2 råd skaffa större lägenhet, ar det bara att bygga vidare på denna grunden.
Och du skall få se, hur allt ter sig annorlunda, nar lägenheten blir upp- snyggad och möblerna en sn~ula uppiffade.
Har avbröt hon mig: - Hör du, kan inte du och din man titta upp har en kväll, nar Axel ar fri, så kunna vi kanske talas vid litet mera.
Jag tror, att Axel skulle tycka, det vore roligt.
- Jo, gärna, det blir som att satta bo på nytt!
Vi komna i morgon I&lt;vall.
Men vet du, vad ni skola köpa?
Jo, det lilla Verdandi-häftet: " Skönhet för allta " av Elleii Key.
Det borde alla människor, som sätta bo, läsa.
(Forts. i nästa n:r.)
J ' '
MORGONBRIS 8 -- Några tankar om en avslagen riksdagsmotion.
Som i förra numret av Morgon- &amp; ' som enhiilligt avslagsyrlrande.
- - Fru bris omnäninde.~ har i år väckts mo- Thuring ensam rese~verade sig och tion av samtliga kvinnliga ledamö- yrkade bifall till motionen.
Vid vo- tcr i riksdagen om återupp- tering röstade 122 för utskottets av: tagande av den 1914 beslutade och s1agsyi:lraiide och 46 för reservatio- delvis verkstä~da utredningen an- nen.
gående battre vård i vissa fall åt För denna gång är frågan alltså bariisangskvinnor och.
nyfödda fallen, vad &amp; n första kammaren kan barn.
komma att besluta.
Frågan om förbättrad vArd %t Dme skäl utskottet förebragt för mödrar och.
nyfödda barn, hur na- sitt avslagsyrkande voro att fr %gan turlig den än borde falla sig för redan vunnit beaktande inom lands- staten, har dock bland det sociala tingen, av kommuner och - enslril- rbf ormarbetet skjutits unaail.
da donatorer och att fragan btist- Ett förslag till moderslcap.sf örstilr- sliiille främjas genom att fortfaran- ring ledde aldrig till något resultat, de lata i n i t i a t i v e t utgå från den obligatoriska sjukförsakringen landsting, lroinmuner och - enslril- Hter alltjämt viinta på sig.
Nar rilrs- da donatorer, men nästan i samma dag:~~ 1914 beslöt utredning i ovan- andetag säger utskottet, att det nog berorda fråga och t. o. m. uttalade skall lromma ritt visa sig " att ju mer sig för att förslag " med snaraste " ömmande behovet av f örlossniiigs- mgtte föreläggas riksdagen, s &amp; mot- hjälp och vård är, ju mindre ar togs detta i kvinnolrretsar över hela landstingets eller k,ommunens eko- landet med ett - äntligen!
nom.iska bärkraft ", men utslrottet Äntligen hade, statsmakterna in- anser att ett bifall till motionen sett att mödrarna och barnen voro ovillkorligen skulle Vigga hinder i av så stort värde, så det vore val- viigeii för " det hittills s &amp; iyclrligt betiinkt latt titmiiistone sölra utreda verksamma initiativet ' '.
i vad inån staten kiinde ha aaled- Det är endast f. n. som utslrottet iiing träda hjalpaiide till - för att anser " statsbiidget.cn icke tAla viii latta bekymren i detta fall för %t- niigon belastning av har ifrågava- minstone de fattiga mödrarna.
rande Sindamg1 och d % det ar En del av våra lcviniiol~liibbar o v i s s t nar ändrade förhållanden kanna viil till hur denna fråga p6 lromma, att inträda o. s. v..
den tiden föranledde soc.-dem.
Att frågan om bättre vård &amp; t kvinnorörelsens V. U. att genom barns~ngskviniior och nyfödda barn lrlubbarna söka få en överblick över är i ett.
battre läge nu än 1914 är hithörande förhållanden på skilda fulllcomligt riktigt och har .ocks % orter i v %rt land.
anförts i inotioiien.
Det visar val i Men.
" man bör ju aldrig ropa hej, alla händelser att icke riksdagens förrän man är över ~bäclcen " och beslut 191.4 om utredning lade detta har grundligt bescinnat sig några som helst hinder i vägen för har, en till hälften färdig utredning vare sig det ') ei~skilcla initiativet " är det enda resultatet av det 1914 eller lrommuner och landsting att iggngsatta arbetet och efter rilrsda- vidtaga itgärder.
gens beslui; i år i fragan ar heller Man Ban siiarare ha la11 anledning intet mer att viin ta tills vidare.
tro det vara genom att riksdageii Sa snart kant blev att utrediiings- uppmklzsammade frågan, som den arbetet var avbrutet, ansago de blivit aktuell just under de sc- kvinnliga ledamöterna det vara en ilast-e 10 gren, och # det får väl be- bjnclancle plikt att söka f % fr %gaii traktas som 1yckl.igt om inte riks- Aterupptagen och slutbehandlad.
dagens beslut 1924 1comm.er att ver- Det var ju bra litet vunnet med en- ka i motsatt riktning, men får dast den statistik, som utred.nin- man tolka motståndet mot f ort- gen givit över de urusla förh %llaii- satt utredning s &amp;, att fragan de:na.
reaan ar s &amp; utredd och klar: Fr&amp;gaii tir da detta skrives be- som den överhuvud Iran bli, då har handlad i andra kammaren, vars an- 1914 års beslutade utredning i a !fl dra tillfalliga utskott haft att av- sin ofulllromlighet varit till större giva utlcPltaiide.
Det blev s &amp; gott nytta för salreii an man någonsi11 i Hjälp till självhjälp.
I motion hade fröknarna Hessel- gren och Tarnm framfört önskemålet att anslaget till den kvinnliga tvAngsarbetsanstalteii i Landsl- \ rona måtte höjas med 8,000 kr.
för att styrelsen för anstalten skulle bli i tillfälle anställa ett kvinnligt ombud iiied uppgift att, d % de f r h tvåiigs- arbetsanstalten utskrivna kvinnor- n a Aterva114a till friheten, hjälpa dem erhzlla arbete oc ' h " få sina för- hållanden ordnage ", som det heter i fiotioneii.
Denna motion hade avstyrkts av statsutsliottet.
Allt vad anslag he- ter går i sparsamhetens tecken.
Det hjälper inte .alltid om ett .förslag ar aldrig så väl motiverat, nar det pas- serar utslrottets slcärseld dukar det iiiidå under.
Det ar en känd sak att enbart vi- stelsen vid Lari~dskrona tvångsar- betsanstalt inte alltid förvattrar de kvinnor, som komma dit.
Det ar med dem som med de flesta andra människor, att dem omgivande so- ciala förhållanden satt sin prägel på dem.
Och har man en gång kommit utanför de sociala r %märkena så ar det inte så lätt att komma tillrätta igen.
Men det händer dock att en och annan som kommer dit, isynnerhet bland de yngre, åtaerfinner sitt battre jag och gärna skulle önska &amp; t ergå till normala f örhållanden om en sådan återgiing över huvud stode till bu.ds.
Det ar har det behövdes en ' hjal- pande hand och det var detta, som det ifrågasatt~a kvinnliga ombudet skulle bli.
En av de största svarigheterna de från tvångsarbete utskrivna kvin- norna hava att möta iir fragan om arbete och bostad.
Det ar ju ofta just den bristen, som f örer så.manga unga kvinnor till prostitutionen och det är inte s % underligt om de, nar de efter interneringen mötas av sina gamla kamrater, soiitenörer och " värdinnor " förlora sin moistånds- kraft och sina goda föresatser.
- kunnat tro, meii då borde det icke heller Tm ' a endast en penningfråga 1,ängre.
Då få vi väl vänta en kungl.
proposition till nästa riksdag?
A.
Ö.,
.
.
MORGONBRIS.
.
Ett socialt- pedagogiskt arbetsområde.
- 9.
Sinnesslövården i Sverge.
Anstalten vid Slagsta.
Det ar inte enbart på det indti- striella och ekonomiska området, som 1800-talet varit en epok av hastig utveckling och snabbt framåt- skridande.
Lakarevetenskapen har firat sina största triumfer och gjort sina för mänskligheten mest valsig- nelsebringande upptäckter under detta sista århundrade.
Och de socialt-humanitära ideer, som under 1700-talet växte fram och så små- ningom famlande och oklart uttryck- tes, ha på lakarevetenskapens grund- vall storartat omsatts i praktiken.
Man söker tillvarataga och radda allt människomaterial, som fastan s:kröp- ligt dock ar värt att raddas, radda det åt livet och åt arbetet.
Därför betraktas också de mänsklighetens olycksbarn, som genom arv eller olyckshändelse belastats med något I början av förra århundradet be- nämndes alla sinnesslöa med ett ge- inensamt namn idioter.
I allmänhet ansågos de för fullständigt obildbara och åtnjöt0 därför ingen specialvård eller särskild uppfostran.
Någon gång intogos de på hospital och sköttes iillsamrnans med sinnessjuka.
Och hospitalslakarna äro egentligen de som gjort de första försöken att förbättra idioternas stallning och " M %nga ", saga motioilarerria, " som som upptäckt de olika graderna av gå u t fr&amp;n anstalten med goda före- sinnesslöhet och bildbarhet hos barn satser att börja ett ordnat liv, ha ej med försvagade sjalsförrnögenheter.
kraft och möjlighet att själva kam- Frankrike ar föregångslandet, nar pa sig igenom svhigheterna och ef- det galler ~in~n~esslövården, och en ter en tid äro de åter p % anstalten, fransman, Séguin, ar reformatorn bittrare och trotsigare an nagonsin och föregångsmannen, som genom mot samhället och &amp; et orättvisa i sina skrifter och sitt arbete lagt deras behandling. "
grunden till en systematiserad upp- Det ä r för många en ständig van- fostran av sinnesslöa.
Under decen- dring emellan anstalten och en kort nierna 1830-1 860 upprättades, dels frihet, enstaka individer ha varit på enskild vag och dels genom sta- dar anda till 18-20 gånger.
Inte tens försorg, uppfostringsanstalter mindm a11 37 ha hunnit med att dö- mas 2 gåmgeii under 1 år.
för sinnesslöa barn inte bara i Motionen ger en bild ur livet s % Frankrike utan aven i Schweiz, Barn fr&amp;n anstalten.
hopplös, s % man htar lust att fraga Tyskland, England, Skottland och med motionäreima: Är då det ar- Amerika.
Men i allmänhet betrakta- bete, som utföres p &amp; detta omrgde, lyte, med helt andra ögon nu an för des detta arbete som ett " besynner- hundra år sedan.
Då ansågos dessa ligt tilltag " på den tiden, och det var fullkomligt bortkastat?
får tro att äiinu Sro ej alla olyckliga som en tung och besvärlig ' inte många, som ville lämna under- möjligheter utnyttjade och 6en i börda för sina anhöriga ellaer för stöd till ett så hopplöst företag " som motionen anvisade viigeil om en samhället, vilket förövrigt nekade att söka bibringa idioter mänskligt lcvinnlig hjälp, en lr.urator, som kun- dem så gott som alla fri- och rattig- ' förstånd7 '.
Men att Séguin verkligen de bist &amp; där allvarlig vilja förefun- heter och endast i yttersta nödfall fick se sitt verk bara frukt, framhall lies hos den frigivna.
att frigöra sig räddade dem från svältdöden.
Nu bl.
a. aven en svensk, medicinalrådet från sina gamla vanor, skulle saker- däremot har en kroppsligt eller and- C.
U.
Sonden, i en år 1857 publice- ligen komma att utföra ett gott ar- ligt vanlottad människa xatt inte bara rad uppsats, dar författaren med bete för de olyckliga.
Det aterstår att leva utan aven.
att få en så pass stöd av ett franskt kommittebetän- ilu endast att hoppas vid den nya god vård, utbildi~ing och uppfostran, kande påpekar,, " att Séguin lyckats lagens behandling, att motionens att hennes närmaste kunna hoppas bibringa barn med hämmade eller synpunkter komma: att bli bealrtadc.
på hjalp och glädje av henne, i stäl- nästan inga sjalsförrnögenheter sinne let för att hon skulle bli enbart en för ordning, lydnad, arbetsamhet, A. ö. börda.
kunskap i.att skriva, läsa och rakna, - '
10.
samt att de övningar i gymnastik och handarbeten barnen fått genorn- gå i synnerhet visat den välgörande verkan att förbättra deras halsa och genom moralisk uppfostran utveckla deras slöa och inskrankta sjalsför- mögenheter ".
I den nämnda upp- satsen påpekade aven Sondén, att staten hade skyldighet att åtaga sig de sinnesslöas uppfostran och där- igenom " förvandla odugliga och blott tärande medlemmar till verk- samma och närande ".
Men denna uppmaning ledde inte till något som ' helst initiativ i frågan från svenska statens sida.
Och trots flera liknan- d e upprop från läkarehåll dröjde det ganska länge, innan man i vårt land på allvar började tanka på att ta.
hand om och söka utbilda sinnesslöa barn.
De första svenska uppfostringsan- stalterna för sinnesslöa uppstodo på privat vag.
En bataljonspredikant vid Nya Varvet i Göteborg, pastor Gl~asell, öppnade år 1863 i bohuslan- ska skärgården en liten skola, där han mottog 17 skyddslingar, soni ut- gjordes av epileptiska, dövstumma och mer eller mindre sinnesslöa barn.
Under fyra år agnade han så mycken tid och omtanke åt sin lilla skola, som hans övriga verksamhet tillät, och nar han sedan inte kunde fort- satta Iangre med detta arbete själv, upprnun trade han fröken Emanuella Carlbeck att upptaga det.
Och det ar egentligen hon, som lagt grunden till- och arbetat fram en, mera obliga- torisk sinnesslövård i vårt land.
Nu- mera ar det nästan svårt att göra sig en föreställning om de bedrövliga förhållanden, som de sinnesslöa levde i 2ven här i Sverge ännu i niit- ten av förra århundradet, alltså vid den tid då Einanuella Carlbeck bör- jade sin verksamhet.
Många av dessa vanlottade barn stodo p i dju- rets ståndpunkt och levde sämre an djur, då deras anhöriga vor0 full- ständigt liknöjda för deras vård och fostran.
Det berättas upprörande exempel därpå.
Ett torparfol k stang- de in sin lilla sinnesslöa dotter i ett mörkt väggskåp, nar de gingo till sitt arbete och en annan familj lat sitt barn leva i svinstian, så att det slut- ligen lärde sig gå på alla fyra och harma grisarnas grymtningar.
Voro sådana barn föräldralösa eller utan l~em, fanns ingen til-lflyktsort för dem.
Hospitalen ville inte gama tiiottaga dem.
Vanligen bortauktio- nerades de inom kommunen till den minstbjudande.
Och i de fattiga hem, som ville förskaffa sig en liten extra förtjänst genom att ta emot en MORGONBRIS " idiot ", blevo de ofta grynit vaiivår- dade.
Daroni vittnade inte så sällan deras förkrympta lemmar och deras S ohyra överhöljda krop- av S I ~ I U ~ och par.
I sjii år hade Emanuella Carlbeck ett litet skolhem för sinnesslöa i Skövde.
Men det var ju ett försvin- nande litet fåtal,, soni dar kunde erhålla vård och fostran.
Och den betalning, som erlades för dessa, var s i liten, att Emanuella Carlbeck mången gålnlg misströstade om att kunna fortsatta sitt verk, trots att hon, s5 hårt hon kunde, anlitade sina egna tillgångar.
: Men hennes arbete hade uppmärksammats av en varin- hjartad kvinna, som för en äldre ge- neration ar allmänt kand under pseu- donymen Lea.
Genom flera tidnings- artiklar sökte Lea fasta allmänhetens uppinarksanihet på fröken Carlbecks betydelsefulla arbete och påpekade, att en hel klass av vanlottade barn kunde utvecklas och bli livsdugliga, om bara denna verksamhet fick sitt behövliga understöd.
Bland dem som uppniarksanimade Leas artiklar och tog initiativ till en utvidgad verk- samhet bland sinnesslöa var filantro- pen doktor Otto von Feilitzen, skald- innan Thekla Knös och fröken Sophie Leijonhufvud (Esselde).
Esselde sände ut ett upprop till all- mänheten i " Tidskrift för Hemmet ", dar hon vädjade till alla, som kunde, att nioraliskt och materiellt under- stödja ett arbete, som gav vård och fostran åt sinnesslöa barn.
Resulta- tet av detta upprop var, att medel strömmade in från alla delar av vårt land, och givarna ti:llhörde.alla sam- hallsklasser.
Detta var så pass upp- muntrande för initiativtagarna, att de beslöto sig för att ta annu ett steg och bilda en förenin;;.
I maj år l869 konstituerades " Föreningen för sin- nesslöa barns vård ", en sainrnanslut- ning, som, fortfarande äger bestånd.
Under föreningens första tid var psykiatern professor Kjellberg i Uppsala dess verksainmaste medlem.
För de medel, som insamlats ge- nom Esselades upprop, upprittades en sinnesslöskola vid Norrtullsgatan i Stockholm, sedan fröken Carlbecks anstalt fått sitt vederbörliga under- stöd.
Denna skola öppnades i maj 1870, och samma år beviljades i vårt land de första statsanslagen till sin- nesslövården.
Vid l874 års riksdag beviljades ett anslag på 7,000 kr.
till sinnesslöskol~orna.
Därigenom be- reddes flera fullständigt medellösa barn vård och uppfostran.
Under alla de följande åren fick sinnesslö- vården i vårt 1ari.d statsunderstöcl.
H - Emanuella Carlbeck kunde i sitt.
lilla hem i Skövde inte på långt nar mot- taga alla, som sökte få konima in dar.
För övrigt fann hon det inte så lämpligt att ha en sinnesslöanstalt inne i staden, då de fullvuxna gossar- na helst borde sysselsattas med trad- gårds- och jordbruksarbete, och det dessutom i en si~inesslöskola borde finnas alla resurser för undervisning i praktiskt arbete, handaslöjd m. m.
Tack vare statsunderstödet kunde hon också år 1875 till lantegendo- men Johannesberg utanför Mariestad flytta sin anstalt.
Dar kunde barnen få sysselsättning i ladugård, vedgård och trädgård, undervisning i jord- bruksarbete och gossarna i snickeri, korgmakeri, rotting- och halmflat- ning samt flickorna i vävnad, söm- nad, knyppling, stickning m. m.
Under fröken Carlbecks 1edn.inp; ut- vecklades Johaiinesberg till en verk- lig mönsteranstalt.
På 1870-talet började aven de första lansanstalterna och asylerna, som kunde ta emot obildbara barn, upprättas.
Ar 1888 inköptes egen- domen Rickomberga i Uppland till arbetshem för manliga sinnesslöa, som anstalterna inte Iangre kunde behålla, och samtidigt inrättades ett par arbetshem för flickor, det ena i Gävle och det andra i Stockholm.
I slutet av 1880-talet öppnade fru Ebba Ramsay " Vilhelmsro " i Små- land, en anstalt för fallandesjuka och sinnesslöa barn.
(Fru Ranisay har som bekant tagit initiativ till epilep- tikervården.
i vart land.)
Den kvinna som näst Emanuella Carlbeck utan tvivel gjort mest för sinnesslövården i vårt land ar fri- herrinnan Torborg Rappe.
Under åren 1878-1 891 var friherrinnan Rappe föreståndaririna för förenin- uens skola vid Norrt~illsgatan och forestod sedan under tolv år ett ar- betshein för flickor.
Hon var en stor- stilad personlighet, som satte in hela det rika mått hon ägde av initiativ- kraft och energi i detta arbete.
Som författarinna utgav hon berättelser om studieresor, som hon företagit i andra länder, och om sinaesslövår- den i utlandet samt en ful.lstandig lärobok i sinnesslövård, " Några råd och anvisningar vid sinnesslöa barns vård, uppfostran och undervisning ".
Friherrinnan Rappe insåg betydelsen av att undervisa sinnesslöa i prak- tiskt arbete och betonade särskilt, att handarbete ar ett av de verksani- niaste medlen, nar det galler att ut- veckla sinnesslöas sjalsförinögen- heter.
Om en person skall kunna leda #.
.
--.
MORGONBRIS.
sinnesslöas undervisning och upp- fostran, inåste han naturligtvis nar- mare känna till sinnesslövården och betingelserna för derina verksamhet.
Det ar inte tillräckligt att han är en god pedagog i allmänhet.
" Förenin- gen för sinnesslöa barns vård " in- såg tidigt behovet av särskilt utbil- dade lärare för anstalterna.
Men en sådan 12rareutbildning kunde knap- past erhållas annat än genom ett seminarium, som var förenat med en sinnesslöanstalt.
Först år 1878 lades första grunden till en sådan läroan- stalt.
Då mottog skolan vid Norr- tullsgatan två lararinneelever.
Sedan mottogos för varje år några nya iararinneelever, och seminarietiden indelades i två årskurser, den första mera lagd på praktiskt arbete och den senare mera teoretiskt.
Tack vare detta seminarium har anstalter och asyler kunnat få specialutbildade föreståndarinnor och Iararinnor.
Detta ar också en nödvändig förut- sättning för att arbetet vid sinnes- slöskolorna skall bli fruktbringande, dA lärarnas uppgift i dessa skolor ar långt svårare an i vanliga.
Ar 191 1 flyttades skolan vid Norr- tullsgatan.
och serniiiariet till egen- domen Slagsta, ett par mil fra11 Stockholn~ vid södra Malarestranden.
Och Slagsta ar nu centrum för sin- nesslövården i vårt land.
Från Slag- sta seminarium utexamineras årligen sex Iararinnor, soin sedan i sin tur ta hand om un.dervisningeii p3 de olika anstalterna i vårt land.
För mången kan det se ut, som om den uppgift, vilken möter dessa unga Iararinnor ar s å hopplöst tung och så litet lockande, att det ar förun- derligt, att överhuvudtaget någon vill välja den som levnadskall.
Men.
den som förstår unga inanniskors glädje över att få brottas med en hård upp- gift, tum för tum övervinna svårig- heterna och med järnhård energi ar- beta sig till framgång förundras icke.
Lärarinnorna få också Vid Slagsta den basta möjliga utbildning för sitt kall.
Den som vill koinn~a in vid seminariet måste ha mycket god skolunderbyggnad, då seminariekur- sen inte alls ar avsedd att bibringa kunskap i vanliga allmänbildande ämnen utan endast giver specialut- bildning.
I allmänhet intagas elever- na på goda betyg från åttaklassig flickskola eller från småskolesemina- riuni.
Under de fyra terminer, som de äro elever vid Slagsta, erhålla de fritt vivre vid skolan och 100 kr.
i stipendium (hjälp till resor och skol- material) vardera året.
Seminariet bekostas helt och hållet av svenska staten.
Första året vid semina- riet f å eleverna gå igenom en ganska grundlig kurs i kvinnlig slöjd och dess- utom lära sig träslöjd, borst- binderi, bokbin- deri och kinder- gartenarbeten.
Huvudparten av andra årets läro- kurs utgöres av praktiska under- visningsövningar i sinnesslösko- lan.
Anstaltens läkare, doktor Alfhild Tainm, undervisar semi- narieeleverna i -.
J L Einar Sandberg: FRAN TELEMARKEN.
anatomi, natur- ligtvis speciellt för deras framtida vare skolans åskådliga och förenk- arbete.
lade historie- och geografiundervis- Slagsta-anstalten, som för övrigt ning.
De basta av Slagstaanstaltens är både andamZilsenligt och vackert elever ha fått utbilda sig i något byggd, har för narv.arande omkring yrke, t. ex. bokbinderi eller snickeri, 150 barn, de flesta från Stockl~olms och ha rett sig ganska bra på egen stad.
Redan i Kindergarten och de hand.
Många, som inte ha anhöriga förberedande skolklasserna, dar un- eller som skulle bli en allt för tung dervisnin.gen nästan uteslutande ar börda för dessa, ha efter slutad skol- lagd så, att den skall utveckla sinnes- ging skickats till arbetshemmen, dar förmögenheterna, visar det sig ratt de kvinnliga skyddslingarna syssla.
snart, om det ar mödan vart att med vävnad och andra handarbeten slappa upp barnet i den teoretiska och de manliga vanligen med jord- skolavdelningen eller ej.
Ett barn, bruksarbete.
Ur ekonomisk syn- som inte kan läsa sig läsa, skriva punkt vore det dock ömkvart, att eller räkna, kan i alla fall bli ett bra flera arbetshein sloges saiiiman.
till " arbetsbarn ".
De s. k.
'.
' arbetsbar- ett stort, som kunde koncentrera ar- nen " erhålla uteslutande praktisk betet omkring någon passande indu- undervisning, t. ex. i jordbruksarbete, strigren.
Slagstaanstalten ages och snickeri, skomakeri, borstbinderi, finansieras av " Föreningen för sin- handarbete och vanliga grovsysslor.
nesslöa barns vård " men: åtnjuter Men aven cle barn, som slappas u.pp understöd av så val staten som ' i skolklasserna och kan följa med Stockholms stad.
den teoretiska undervisningen, få vid Varje lan har numera sin sinnes- sidan av denna undervisning deltaga slöanstalt, som ages av landstingen.
i praktiskt arbete.
Vid Slagsta har Dessutom ha vi några privata sinnes- skolavdelningen sex klasser, och ' slöskolor.
Vid alla dessa anstalter barnen sitta vanligen i samma klass och skolor bedrives arbetet och un- under två år.
Men endast de mest dervisningen ungefär på sainma satt bildbara komma upp i sjatte k1,assen.
som vid Slagsta.
Skolundervisningens n ~ å l ar natur- De stackars sinnesslöa, som äro ligtvis att giva barnen så pass rnyc- alldeles ur stånd att reda sig själva ket kunskap, att de utan allt för stor och fullständigt obildbara, få vård möda kuna reda sig i livet, d. v. s. fl asyler.
Dessa asylers sociala be- hjälpligt skriva ett brev till förmyn- tydelse kan endast förstås ur hem- dare eller anhöriga, rakna ut små mens synpunkt.
Ty asylerna bara enkla uppgifter och finna sig tillsatta den börda, som skulle nedtrycka för- i sin miljö, aven on1 de på egen hand äldrar och förmörka h.emmen.
få träda ut i livet.
Resultaten av sinn.esslövården äro Bildbara sinnesslöa äro ofta rnyc- inte små, om man endast vill se dem.
ket roade av tidningsl&amp;ning och Och till alla, som vilja stalla sig fatta aven oftast, vad de läsa, tack skeptiska mot denna gren av socialt.
MORGONBRIS 12 - (Forts. fr. sid.
5.)
nes personliga intresse att öka sin egen materiella och andliga poten- tialitet, d. v. s. skaffa sig rykte, ara och rikedom.
T y det ä r s å gott som omöjligt för heiine att helt agna sig åt politiska, sociala, litterära eller vetenskapliga uppgifter på samma gång som hon ar kärlekens och upp- offringens frivilliga offer.
Vad som kan förbättra kvinnan.^ stalhing är att lära mannen och samhället första hennes .onskningar och uppskatta hennes arbete, menar författarinnan.
De speciellt kvinnliga dygderna och felen, såsom kanslofullhet, med- lidande, offervillighet, inotsagelse- anda, illogism, djärvhet, intriglusta, härsklystnad och partiskhet, vila alla på grundvall av de kvinnliga sar- dragen: altruism, verksamhetslust, passion.
och intuition.
Kvinnans aningsförmåga beror p å hennes in- tuition, som just a r förmågan att förutse verkan av en given handling, innan handlingen ägt rum.
En följd av intuitionen ar aven kvinnans sjalv- förtroende, detta att hon a r s å saker på sig själv, sina strävanden, åsik- ter, goda egenskaper och brister.
Och sviker henne intuitionen, s å hem- faller hon åt den pinsammaste obe- slutsamhet inför den mest obetydliga småsak.
(Förklaringen till fruntim- mers villrådighet i affärer.)
Ett överdrivet självförtroende gör ofta kvinnan envis och partisk, partisk därför att hon inte vill erkänna andra åsikter och system an sina egna som i iktiga.
Och det ar denna partiskhet, som krånglar till förhållandet kvinna och kvinna emellan och ger upphov till intolerans.
Kvinnan vill inte, att andra kvinnor i .hennes omgivning skola ha ' olika önskningar och andra åsikter än hon själv har.
Och hon önskar, att alla kvinnor, vilka hon har myndighet över, skola ta henne till mönster.
Detta ar förklaringen till att det finns en skoln~a~nsell~ på djupet hos varje kvirma.
Intoleransen leder gradvis till des- potismen, vilken ar en mycket inro- tad egenskap hos kvinnan.
Kvinnans härsklystnad har ingenting med ego- ism att göra utan ar endast hennes ' arbete, önskar jag till sist rikta ett yttrande av en person, som agnat största d,elen av sitt liv åt denna verksamhet: " Det ar vår plikt att dela med oss å t dessa vanlottade.
Vi friska och andligen rika ha fått s 3 mycket, att vi ha råd att ge åt dem, ' som fått mindre. "
Viv.
Även de spanska kvin- norna kräva sin med- borgarrätt.
I det ga.ml.a, fcodala Spanien har kviiiiiorörelsen p &amp; senaste tiden vunnit utbredning i vida kretsar och vusit sig stark.
Flera stora sanirnansl.utningar av kvinnor finn.as, som verksamt aï- beta för att, vinna beaktande för lrviiin ornas krav.
Nyligen har oc:ks % Spaniens mili- tara diktator general Prim.a de Ri- vera, efter intensiva piitryckniii- gar, framlagt förslag om lroni- mun.al röst- och valrätt för kvin- nor på sanirna grunder som för man.
Om, som.
det är att an- taga, detta lagförslag crhåller kunglig sanlrtiomi - något parla- ment existerar som bekant f. n. ej i Spanien - så &amp; r detta första steget till den fulla medborgarriattens snara förverkligande för kvinnorna i Spanien.
Kvinnorna; ha dock tillträde till alla yrken och befattningar, liksom a1l.a lardonisanstalter stå öppna för Den osynliga muren.
Under denna titel har Martha Larsson i en agitationsskrift på ett utomordentligt satt givit en hel del synpunkter angående arbetarekvin- nornas stallning.
Hon manar dem ivrigt att sluta upp kring arbetare- rörelsen och lära sig förstå social- demokratins stravaniden.
Till mannen vädjar hon i företalet att bliva vår hjal,p, då de ha större möjligheter .än kvinnorna själva att traffa ' dein som behöva de ratta or- d ' en för att bliva klassmedvetna.
Broschyren kostar 15 öre och san- des mot postförskott fraktfritt för I0 öre pr ex. d å minst 50 ex. rekvireras p å en gång.
~ekvisitionerna s t d l a s till Mor- gonbris ' expedition, ~ r i f i d s g a t a n 10, Stockholm, Sö.
Hjälp till nödlidande i.
Tyskland.
Vi hava samtidigt med uppmaningen önskan att driva sin vilja igenom, f r t n internationalen a t t hjälpa tyska och därför att hon tror, att hon a r i stånd socialdemokrater erh %llit en skri- att urskilja, vad som ar nyttigt och franska velse direkt fran Tysklands arbetare, un- bra för hennes omgivning.
Fastan dertecknad av cleii kända socialdemokra- det överdrivna självförtroendet hos ten Maria Jarchacz,: med begäran om kvinnan för med sig fel och nack- hjälp.
Socialdemokraterna synes ha bil- delar, s å ar det dock nästan nödvan- dat en särskild organisation för a t t lindra digt för hennes uppgift.
Den unga det fysiska och psykiska eländet blana flickan får icke tvivla p å sin egen arbetnreklassen.
P å 1,000 orter ha dc kraft, d å hon g&amp;- för att möta livet, kommittéer, som uppraktat utspisnings- och modern får icke tvivla på sin stallen och värinestugor för barn och ung- egen kunskap och sin handlingskraft, dom och arbetslösa.
En stor del a v verk- då hon håller den nyfödde i sin famn.
samheten ä r förlagd till Buhr.
Den uppe- Det ar aven kvinnans sjalvförtroen- hålles huvudsak1:igast genoni insamlade de, som ger upphov till vetande och medel och vädja de även till oss.
Vi t r o tro, ty det ersätter för henne tvivlet.
ockst att d r a kvinnor ha ett varmt Detta självförtroende i samband med hjärta för dcm och komma.
a t t göra in- hennes passion för allt levande gör sanding till 1indr:mdct av deras elände.
henne ovillig att snöra in livet i ab- Dc insanilade medlen insändas till Nor- strakta former.
Den hemlighetsfulla gonbris espcdition.
kraft, som omger henne, gör hon till ' Förbundsst~relsen.
en levande varelse, varav hon beror.
Hon tror, att hon skall Leva upp igen, dem.
E t t stort antal akademiska ' i himlen eller p å jorden, nu eller i kvinnor ha Siven stort.
inflytande in- framtiden, i hennes avlägsna avkom- om olika veirlrsamhetsgrenar redan lingar eller i blommor och frukter, 11u.
som leva omkring henne.
" Det ar Nyligeii ha,r deras friimsta kraft, kanske icke den Gud, som manni- den unga, begå~~aclc madame de skorna fastställt, utan den känsla, Paleneia, gistat London och där varigenom kvinnan ser Gud. "
hållit f öreläsning om sitt hemlands (Forts. nästa n:r.)
nuvarande läge, u r vilket ovan- Astrid Forsberg.
staelide 1-iä.mta.t~.
MORGONBRIS allt fortfarande med samma intresse skall arbeta för kilrens intresse.
Fru Nelly Thiiring höll därpil ett kort anförande med utgangspunlct fran de oer- hörda förändringar som framträda i tiden.
Under allt f ramträder en tendens, till utveckling som sa småningom skall närma folken till varandra.
Manade till arbete för fredens sak och att aldrig un- der allt praktiskt arbete släppa tanken på idealen.
" Med fötterna på marken, men med blicken niot stjärnorna " har en tän- kare sagt.
Det av varm f ramtidstro präglade föredra- get mottogs med livliga applacler.
i den vackert smyckade lokalen började: nu ett glatt samkväm med kaf- fe, under tal, mu- sik och sång.
Frökerr Grönvall kunde pa kvällen fira l 0-iirsjubileum som.
föreningens ordf. Föreningen Stockholms hembitriiesfóreniiig firar årsfest.
2 0 8 Den 21 februari firades en vacker och stämningsfull jubileumsfest å Folkets hus ' C-sal.
Hembiträdesföreningen kunde da, tillsammans med en del inbjudna, bland vilka märktes några av föreningelis stif- tare, glädja sig At en 20-årig tillvaro.
Anna Hansen 60 ar.
Anna Hansen a r cn bland dem som g t sin väg tyst och stilla fram genom livet, men trofast har hon " varit med " sedan genomabrot ts %ren.
Inom Stockholms allmänna kvinna- klubb, som hon tillhört sedan dess första tid, har Iion en följd a v ar tillhört styrcl- sen och även om man inte f å r räkna p5 a t t höra henne deltaga i diskussionerna, s % skall det vara mycket tvingande slral som skola hålla henne borta fr %n ett klubbmöte.
Hon försummar inte heller mötena inom arbetarekommunen.
Inom en organisation blir det ju mye- ken arbetsfördelning ocih Anna Hansen har inom kvinnoklubben f å t t på sin lott a t t vara ständig medlem i k.ommittén för feriebarns beklädnadsfond, där hon under de 20 å r kommitten verkat nedlagt ett betydande arbete.
Det har för henne va- rit mycket men kart ar-bete med mgnga ÖverJiiggningar och många utdelningar a v kliider och skodon m. m. för de tusental smgttingar, soni under %rens lopp genom det uppoffrande frivilliga arbetet inom Stockholms allmänna kvinnoklubbs ferie- barnskommitte f % kläder för sina som- marresor.
Hon ä r också kommitténs kas- sör.
Fru Hansen har vidare anförtrotts ledamotskapet i Gustav ' Vasa för.samlings fattigvårdsstyrelse.
.
.
Da vi nu tacka henne för %r som gått önska vi henne p % samma gång halsa oeh krafter för kommande år till fortsatt ar- bete.
genim - Hembitradesföreningens styrelse.
fröken Ferm sin stora tacksamhet för det uppoffrande arbete ordf. ' nedlagt i föreningen.
Ett syn- ligt uttryck för detta tack frambars i form av en ordf.-klubba med inskription samt en statlig blomsteruppsats.
Föreningens energiska sekr. och studieledare, fröken Nilson, läste ett skämt i versifierad form, vars slut formade sig till en hyllning för.
Föreningens ordf., fröken Hanna Grön- vall, öppnade festen med en kort historik över föreningens öden.
Erinrande om hur högerpressen janirade sig över detta oer- hörda tilltag att organisera hemmets ar- betare.
Man trängde ju in p5 helig mark!
Men den energiska maning som fru Sterky kastade ut till hembiträdena klingade ej förgäves .. Föreningen kom till.
Den har under dessa tjugu a r fört en energisk kamp för sin tillvaro, det a r ett oerhört svart arbetsfält, och föreningen kan blicka tillbaka på manga, biide ljusa och mörka stunder.
Tider då allt sett hopplöst ut, men också p i tider då mod och tillförsikt präglat dess arbete.
För närvarande synes allt gå i framåt- skridandets tecken.
En intresserad och livaktig kamratkrets arbetar under entu- siasm för sin sak.
Föredrag anordnas i olika.
frågor, och ett livligt upplysnings- arbete fortgar, saval inåt som utat.
Den följer salunda vaket alla de fragor som rör deras arbetsområde, och har god an- ledning att tro att ordnade avtalsförhal- landen snart skall kunna genomföras.
Ett intresserat studiearbete i tv5 olika cirklar bedrives aven.
En cirkel har den ansenliga Aldern av 6 år.
Ordf. slöt sitt anförande med den för- hoppningen att den lovande tjuguaringen I " var ordf. som ar sa präktig, vårt allt i allo, och även stadsfullmäktig ".
Fröken Grönvall tackade med några ord och erinrade om att en a r maktlös om ej de övriga äro med.
1 detta fall var det roligt fa saga att i denna kamrat- krets ä r arbetet lätt dar det gäller en regel om välvilja och en gemerisam tro pA det godas seger i världen.
Med anledning av kvällens betydelse talade aven fru Lindhagen, fru Ruth Gu- stafson, fru Vidsjö, fröken Berggren, f rö- ken lansson, m. fl.
Ett flertal telegram anlände från Göte- borg, Köpenhamn, Uppsala, Norberg, Växjö, m. fl.
ställen.
Den synnerligen angenäma festen slöts vid 12-tiden med sjungandet av Inter- nationalen.
Ref..
Kommissionärer!
Majnumret får ej saknas vid mö- tena och demonstrationerna 1 m a j. Insänd omedelbart relrvisition p % förhöjd tipplaga.
Klubbar: Se till att tidningen blir sprid.d!
- Försäkra Ert liv i Fol.ket.
.
.
.
.
-.
-.
-.
.
.- -.
-.
I
o o.
m arbetsf alt. o.
o o * ~mmmommmmommmmooommooomoommomomooma * ~ Från Fagersta.
Fagersta soc.-clcrn.
kvinnoklubb hade årsmöte söndagen den 20 januari.
Sty- relse- och revisionsberättelserna upplästes och godkandes.
Styrelsen beviljades full och tacksam ansvarsfriket.
Efter företa- get val fick styrelsen följande samman- sättning: Alma Melin, ordf., omvalcl, Hilma Wnhlin, kassör, oclh Ester Forsell, sekr. Korrcsponderandc blev Alma Me- lin.
Kommissionär för Morgonbris Hilmn, Tvahlin.
Av vår tidning har klubben trots den langa lockouten sålt över 700 cx.
Klubben har under aret haft en in- struktionskurs, 13 % vi hadc glädjen se ihcla distriktet representerat.
Inoni klubben har bildats en cirkcl.
Vidare iiro v i rc- presenterade med 2 medlemmar i bild- ningsrådet.
Klubben har under hösten be- sökt niirliggande saiidiälle i agitations- syfte oc ' h blev en agit.ationskommitt6 till- satt.
Efter en kaffepaus, vaiynder någiri flickor iinderhöll mecl sang och musilz, diskuteracles frågan om de samhallsoratt- visor som existera, i det vi fattiga prole- tärer skola pressas till det yttersta.
med skatter till stat och kommim för a t t se- dan kastas u t till lyx och överflöd gt dc kungliga och inte ett öre Bt de arbetslösa.
Mötct uttalade siii djupaste indignation och beslöt sända en maning till alla kam- rater landet runt, a t t detta bör väcka oss s % a t t vi veta vår plikt vid höstens val.
Till .sist utbringas e t t fyrfaldigt levc för den soc.-dem.
kvinnorörclsen.
A.
M.
Från Fagervik.
Fagerviks soc.-dem.
kvinnoklubb haclc nyligen sitt trsmöte i Byggnaclsförcnin- gens lok.al i Fagervik, till vilket medlem- marnas man inbjudits.
Mötets förhand- lingar leddes a v klubbens ordf., kamrat Thunfors, vilken hälsade de närvarandc välkomna.
Sedan föredrogs styrelse- och revisionsbcrattelserna, varav framgick a t t klubben under %ret hållit 24 protokollför- da möten, därav 4.friluftsmöten samt ett kamratmöte.
Vidare har anordnats ett instruktionsmöte med föredrag av f r u Disa Västberg, e t t samkväm och tillsam- mans med Timra manskör en sonmarfest, allt med gott resultat.
Av Morgonbris har försälts 420 ex. ~4ecllemsantalet a r vid årets slut lika som vid årets början, nämligen 52 fullt godkända medlemmar.
Inkomster och utgifter ha.
under året ba- lanserat p % kr.
659: 13 med, en kassabe- hållning till a r 1924 på kr.
292: 55.
Sty- relsen beviljades pi.
revisorernas förslag full och tacksam ansvarsfrihet.
Till ledamöter i styrelsen för dem, som vor0 i tur a t t avga, va.ldes: I d a Gustafs- son, Elma Söderlund o &amp; Jenny Dahl- ström.
Till ombud för distriktskonfcrenseii valdes Vivan Vestman, Agnes Johansson och Alma Edlund.
!Pill Nya samhällets arsstiinuna Agnes Johansson.
Till Fager- viks Koop.
Handelsförening Rosa Nordin och till Fagerviks lokala bildningsutskott Rosa Nordin och Agnes Johansson.
Sedan de närvar:inde förplägats mcd kaffe och hembakat bröd diskuterades fragan: Kunna vi anse kvinnorna mogna a t t s t d l a s i jämnbredd med inannel, I den sociala kampen9 Fr&amp;ga.n diskutera- des ratt livligt.
Vidare förekoni m~usik och deklamation.
Det egentliga Zrsinötct avslöts .m,ed sang och ett fyrfaldigt levc för den socialdemokratiska kvinnorörel- SCII.
R. Fran Grödinge.
Grödingc soc.-dem.
kvinnoklubb, som bildacles den 12 augusti 1923, hade sitt första arsmöte den 20 jbnuari 1924.
Fast lokalfragan a r svår har klubben hallit 5 ord.
möten ..
Även har klubben saslutit sig till arbetarcko:mmunen på platsen.
K l u ~ b e n, som a r bildad gcnoni distriktet, har anslutit sig till förbundet.
H a r avcn deltagit i en gemensam .bilresa nied Tumba soc.-dem.
kvj.nnoklubb till kam- ratmöte i Xynäshnrnn.
Klubben har även representanter i Folkets hus-styrelsen samt en representant i arbetarekommu- nens styrelse.
Till styrelsc valdes: ordf. Lotten Jons- son, sekr. Lotten Levander och kassör Kristina Vestcrberg.
Revisorer blev0 Olga Fredriksson och, Miirta Starner.
R e f. ' Från Atvidaberg.
Den 11 febr.
h,ade Atvidabergs soc.- dcm.
kvinnoklubb å:rsiizöte, .d % års- och revisionsberiittelserna föredrogos och godkändes.
I början av %r&amp;s hölls den sedvanliga julf estcn, vartill inbjiiclits medleimar i.
arbct arekommunen, sot.- dem.
ungdomsklubben och koop.
lrvjnno- gillet.
Under våren insanilades kläder, och penningar samt en del manufaktu- varor, soni skänktes: w samhallets h.ancl- Inrc, vilka saker genom styrelsens för- sorg utdelades till behövande barn inom samhället.
E t t SO-tal familjer fingo klä- der till ett - eller flera barii.
En s o m a r - fcst hölls den l1 juni i folkparken.
Till Norrk.öpingsklubbcn sande klubben två ombud.
Amts kliibbmötcn h a va.r.it flitigt h- .sökta.
Vid mötena har förckommit dis- kussion a v samhälleliga och allmannyt- tiga fr %gor.
13tt och annat föredrag har hallits a v sty~elscmedl.emniar i ar ' betarc- kommunen.
önskligt vore a t t arbetare- kvinnorna ville mera %n hittills ansluta sig till klubbarna.
Xlubbniötena Iruncle d5 bli niera omviislande och givande.
Med Kilsning till klubbarna lanclct runt.
A l i d a: L u n d a h], ordf. F r h Göteborg.
Göteborgsklubben h m h %llit årsmötc.
Styrelsen blev i sin helhet omvald med ordf. och korresp.
sekr. soni förut Sigrid Johansson och ref. Hedv.
Johansson.
Ars- berättelsen, ett digert dokumcnt, blev mecl tacksamhet lagd till handlingarna.
Fragorna, som under året varit uppe till behandling, vor0 typiska kvinnofrågor, om skolan - och den tycks då i fråga om Göteborg vara en mödrarnas stora frå.ga - hör dit. '
Så har man t. es.
dis- kuterat förhållandet inellan hem och skola, skolköksundervisningens stora be- tydelse för de unga flickorna, sexuell hy- giens införande som läroiimnc i folksko- lan, som ett mäktigt led i ungdomens sccl- liga fostran, och bes1u.tades vid detta till-.
falle natt inga till stiftet.^ lärzremöte med f öljande uttalande: Frågan om sesuull hygiens upptagande på folkskolans läroschema har ju i vissa kretsar länge varit e t t önskemil.
Med den nya liisordningens införande har ju detta önskemål förverkligats i. vissa skolor och vissa kommuner.
.
D I denna punkt på schemat, läran om män-, - niskokroppens viktigaste funktion, fort- ' plantningen s m t ett sunt utveckht köns .. liv, ä r a v uto,mordentligt viktig beskaf-1.
fcnhct, anse yi, a t t detsamma blir uppta- .. gct sasom ctt obligatoriskt läroämne i!
alla landets skolor.
Vi vädja .därför till Göteborgs stifts; c lararekongress a t t göra vad i dess för- idiga star för a t t ova.nnamnda Smne sna- rast möjligt matte införas såsom lära- iinine i de skolor, som ligga inom detta- stifts o.mrade.
Vidare har diskuterats ungdoniens ute- liv, humanitär .barnalstring, bostadsfrt %gor, ' ~ ' fredsfrngor m. m.
A t t clessa frågor in- trcssera arbetarekvinnorna a r lätt a t t första, dcsss soni i så rikt matt f % t t bara följderna a v ett snedvridet skolsystem.
De h a ocksl lärt sig fiirst8 vBdan ' för kommande släkten a t t sta främmande för uppgifter a t t vara människa och männi- skors uppfostrare.
Och bostadsfrågan a r ju a v vitalaste betydelse både för kroppii lig och andlig hiilsa, något som ekono- nierna bort se på något tidigare i ett - som man påstgr - ordnat sa; m.a ' alle.
Ävensoin har lngf örslaget om husligt arbeto undek lii,rlingslag.cn diskuterats.
Detta vann ingen genklang i den form detsamma f örelåg.
J a, som vi se a v ovanst5,cnde, har klub- ben arbetat och vilja hoppas a t t arbetet c j varit förgiives samt a t t kvinnorna med vunnen styrka ooh erfarenhet kunna och v8ga träda fram vid mannens sida i sam- hället.
För a t t criva, e j för a t t taga.
En varm sociahtisk hälsning till.
alla; som läsa)) Bris H e d v. J., j).
Broders,kap.
U n d e r deiiila rhbrik har C.
M.
.Aselsson skrivit e n f redsbroschyr, s o m kan relcommerideras till samma uppmiirksamhet s o m de i förra num- ret \ I I K.
F:s MARGARIN.
- I ALLA K O N S U M T I O N S F Ö R E N: I N G A R - I omniimnda fre,dsbroschyrerna.
Den ar s k r i v e n helt i b r o d e r s k a p e t s anda och manar till k a m p för Rat- ten o c h Kattfardigheten m o t hat, vald och oriitt.
" Broderskap ' ' r e k v i r e r a s.
f rån C.
M. Aselssons f örlag, Enkoping, och kostar 25 öre.
.
.
MORGONBRIS Från Motala Verkstad.
Det iir längt eiiiel.l:in soni n %gm livstec- kcn fr5.n denna clcl.
av v5rt land äro syn- liga i Morgon.bris.
B a r på dcnna plats arbctar en klubb med en cirka 40 med- lemmar.
Några äro dock s. k. pappers- inedlcminar.
.
Vi äro dock en liten elit- trupp, som alqbetar s &amp; gott vi kunna.
N i g r a stora saker hava vi c j utratta.t, nien vi hava ändk lyckats a t t f &amp; in en reprcsentant i konimuna1fullmäktige.
E n av anledningarna till a t t vi sta s5 a t t säga på stallct vila a r den, a t t männen c j isa n Q o n förstå.clse för vår sak.
Mcn här som på många andra platser i viirt lanil vilar en viss förstiiinniiig p % grund a v rådande arbetsbrist.
Men vi f å väl hoppas p5 bättre ticlcr.
Man kiincle ju] ned skal i e t t så stort arbetsccntra fordra flera nedl lemmar i kvinnoklubben, sär- skilt unga flickor, mcn dcssa tro sig upp- fylla d l rättfärdighet blott dc f % träna sig i jazz.
Kllasskamp och iclecllt arbete anse de sig e j hava något ined a t t göra, sorgligt nog.
Kort förc jul anodnnde vi ctt upplys- ningsmötc incd f r u Agncs ~Södcrqvist soni talarinna.
Det var ctt mycket iiitress,mt och medryckanclc föredrag hon höll ocli den ratt s % talri ' ka.
publiken avtackade tnlarinnan med en kraftig applåd och vi önska hcnne välkoinine~i &amp; ter.
P5 upp- maning av liennc var kvinnoklubbcns sty- relsc i Borensberg sÖndag.cn den 27 jan.
d.
5. och bilcladc, d a r en krinnoklubb.
E n honnör till arbctarckommunens sty.
rclse dar p % platsen.
Borensbergskainra- ter, ni kunna se framtiden a11 med gott mod med sådana kamrater vid eder sida!
E t t tack till f r u Elsa Appelholm oclh hen ncs man för d.crss välviljn.
a t t upplåta lokal till mötct och för den välvilja, som i övrigt möttc oss av dem.
Till sist en up.pmaning til.1 alla nrbe- tarekvinnor: Ansluten cclcr till den soc.- clem.
kvinnorörclscn oeh I5 tom oss instäm- ma i dcssa orcl: Upp, kvinnor, till samling i kanlpandc led, a t t trampa förtryckct och triildonieii ned.
Från Storfors.
Storfors soc.-dem.
kvinnoklubb ' Iiade söndagen dcn 27 jan.
sitt årsmöte.
Sedan en del ärendcn behandlats upplastcs sty- relse- och rcvisionsberättclscrna, som gocl- kändes och b e d j a d e s styrelsen full ooh tacksam ansvarsfrihet.
Av tidningen Norgonbris har förs8lts 750 cs.
Inkomster oc ' h utgifter h a balan- s e n t på ' 413 kr.
Klubben räknar vid Ars- skiftet 47 godkknda medlcmniar.
Till ordf. och korresp.
sekr. för innevn- rancle år valdcs Hilma Karlsson.
Till kommissionär utsIigs Elin Willig.
E t t offentligt möte har hallits mcd fö- rcdrag av f r u Agncs Siiderqvist f r i n VR- stcrås över ämnet: IGinipcn för manni- skovärde.
Klubbcn har unclcr årct hållit instriilc- tionsmöte över olika äinnen.
Mötena ha varit väl besökta och medlemmarna myc- kct intresserade.
Vi stå i stor tacksam- hetsskuld till de av arbetarekoinmunens mcdlemmar, som hjalpt oss vicl dessa mö- ten.
Sammanhållningen har under året varit god och dct ä r a t t hoppas a t t det arbetsår, som nu börjat, måtte sporra oss till ännu större intresse och livligt del- tagande i clet gemensnmma arbete, som omfattar v l r a ideer.
18 ICainratliga hälsningar till alla klubbar f r h Btorf ors Irvinnoklubb.
E. W-g.
Från Hörnef ors.
Hörncf ors soc.-cle.m .. kvinnoklubb höll sitt arsmöbc den S febr.
Styrelse- ocli revisionsberättelserna föredrogos o &amp; god- kändes.
A \ 7 revisionsbcrattelsiin frani- gick, att; klubbeiis inkomstcr och ut:gifter balanscrnt på kr.
77.7: 1 !3.
Till styrelse för Br 1924 valdes fruarna Aiiny Nordströiri, orclf., Helrui Asplund, v. ordf., Anna Joh:insson, kassör, Friclri Nyberg, sckr., och Hanna ' Htiggströni, v. sckr.
Av ilc nicra, betydandc tillclragelscrna m % iiiiiiinas, a t t klubben inköpt andclar i Västcrbottens Folkblad, UmeZi, för yt- terligare 335 kr., så klubbcn ager a u 41 andclar, skiinkt 50 kr.
till tv % kamrater inom klubben, 20 kr.
till uppvak.tanclct av len 60-Zrig kamrat # och 5 kr.
pB en lista till soc.-clcm.
: ai:bctnre i Tyskland.
Vid distriktskonfercnsen i Rol~nsuncl rcpresenteracles klubben * av t v 5 ombud.
Dcltog iiven i l maj-demonstrationen.
In- sänt en resolution till ilen SOL-dcni .. riks- dagsgruwcn fiir; Otttatininiarslagens bcva- rancle och av Morgonbris har försklts 345 es.
Liksom fiiru t har klubbcn iir:en undcr det g:lngnn året samlats till syaftnar mecl en därpa följandc auktion, nied gott rb- mltat.
Dcssutom har anordnats t.re festcr, t v å .offentliga och en, vartill klubbens mcdlemniar cndast inbjudit sina ' nian.
Klubben riiknar ' vid årets s1u.t 30 inedl.
Klubben sänder ha.rmccl cn hiilsning till alla partikainrahx.
Sekr. Från Eskilstuna.
Eskilstuna soc.-clcm.
lrviiinolrlubb hö11 i ?rsmötc dcn 5 febr.
8tyrelseberät telsen visar a t t arbctct iinclcr året varit gott.
Klubbcn hadc ttnordnat offentligt före- drng I: s t a maj, d % kyrkohercle Gunnar Mrall tslaclc övcr ämnet)) Hemmet och den nya ticlcn Klubben liar i höst haft en offentlig förclasning, då d:r A.ndrea An- dren-Svcdberg f örelaste över ämnct Dcssutoni h.ar v i c l dc!
) ' Kvinnoh ygicn ' flcsta ordinarie niijtcn förekoimzit fösc- Itisningar ellcr diskiissionsfr %gor.
Klubbcn har haft flera ostre mötcn !.
Dar hava dc rciia bildnings- cller upplysningsspörsni %lcii skjutits i förgrunden.
Då h a vi även haft instruktionsövni.ngai.
för det inre klubbar- betet, n5got .som visat sig .synnerligen nyt- tigt.
Klubben liar en stucliccirkel, som sarulnts cii g3ng i vcckan f ö r a t t tillsani- mans liisa högt ur Ellen Keys bok: ' Folk- bildningsarbctct ".
Klubbcns orclf.
ar f r u Esther Backnmn, som aven är konmissionär för Morgon- bris, solrr.
: Alnia Svansson-Agren.
Xcd hiilsning landet runt!
R c f. ' j.
j).
F r h Norrköping.
Norrköpings kvinnolrlubb höll sitt 17:clc årsmötc miindagcn den 11 februari.
Av revisorernas bcrattelsc framgår a t t Kvinnokongressen.
Som det kommit till vår kanne- dom, att inom en hel del klubbar sparsamhetsnitet blivit s å stort, att de anse att det inte lönar sig tillrack- ligt, att bekosta ombud till kvinno- kongressen, så vilja vi på det allvar- ligaste varna för att sådana syn- punkter f å göra sig galJande.
Vår kongress skall ju bliva ett uttryck för vår samlade vilja till arbete efter de linjer som den utstakar.
Det a r sorgligt nog att en hel del avdelningar inte ha sådan kassa att de kunna sanda ombud, men aven till dem vilja vi saga: " Gör allt vad i kunnen för att sanda ombud! "
Kom ihåg att det ar förbundets första kongress!
Den tid som gått har varit s å att saga en skoltid, vi ha lart en hel del och vunnit en del erfarenheter.
Dessa ar det nödvändigt.
att nu taga vara på och rikta förbundets verksamhet ined.
Må vi alla bidraga till att kongres- sen blir ett verkligt uttryck för de soc.-dem.
kvinnornas samlade ar- betsvilja för sitt förbund och de socialistiska strävandena.
.
Förbundsstyrelsen.
inkomstcr och utgiftcr balanserat med kr.
1,174: 3G.
Av Morgonbris har sålts 1,473 ex. Til ' l kommissionärer för det ingkende arbetas- ' Zrct valdes fr. Josefina Bak6 och f r u Anna Nilson.
Till ordförande och korresponderandc sckretcrare valdes f r u Anna Gustavson.
Kvinnoklubben har under det gångna %rot bedrivit cn livlig agitation f ö r att om möjligt f å flcra klubbar inom öster- götland, vilket a r absolut nij.dvandigt för a t t kunna ordna den sedan.
länge brän- nande friigan om bildandet a v ett distrikt.
Dct har även lyckats .att f å en klubb till s t i n d vid Aby och möjlighet förelig.ger iiog a t t inom dcn närmaste frnarutiden f å klubbar bildade å e t t par platser till.
Aby- klubbcn arbetar för närvarande under ratt så svara förh %llandcn, men det a r a t t hoppas a t t clet intresse som verkligen fin- nes skall göra det möjligt a t t omsider f å klubben a t t v i s a sig stor och stark.
D5 et ligger i Edert eget intresse att göra Edra inkop i Konsumtionsföreningen Stockholm I
MORGONBRIS 16 Morgon bris.
.
.
BANKAKTIEBOLAGET NIORDEN= Alla slag av bankaffärer.
- Högsta inlhingsi.iänta.
Tidning för den socialdemokratiska kvinnorörelsen.
Utgives av styrelsen för Sverges SociaAdemokratiska Kvinno- förbund.
R e d a k t ö r: Signe Wessman.
A.
T.
Norr 244 36.
Upplandsgatan 85, Stockholm.
E x p e d i t i o n: Anna Svemson, Grindsgatan 10, III, Stockholm Sö.
St.-Tel. Sö-der 78 98.
Pr.eaamerationsprils: H c l t %r kr.
3: -, halvt Br kr.
1: 50; lösnummer 25 öre .. A n n - o n s p r i s: Sistasid.an25 öre, textsida 40 öre pr mm.
Sverges Sot-dem.
Kvinnoförbund: Ordf. och korresp.
sekreterare: Fru Signe Wessman, Upplandsgatan 85, S t o c k h o l m.
A.
T.
Norr 244 36.
Abykamraterna för a t t f å medel till de löpande utgifterna i november anordnade en fest, blev denna ganska vällyckad, tack vare medverkan av Norrköpingsklubbens nybildade sångkör samt ombudsman Gösta Lind, som höll f öredrag om " Demokratins historia ".
Norrköpings kvinnoklubb, stod bland inbjudarna till den i november Den hållna konferensen i Norrköping.
samhörighetsk kans la som var radande i t denna konferens, det allvar som präglade densamma och de uttryck, som gavs för e t t intimt samarbete mellan de olika or- ganisationerna, har säkerligen i n %gon mån röjt väg för kvinnorörelsen i länet, enar meddelande ingått a t t nya klubbar bildats även i Finspong, Boxholm och Borens- berg.
Frän Falun.
Falu soc.-deni.
kvinnoklubb har vid sitt årsmöte valt till ordf.
Anna Wallin, kns- sör Anna Dahlrot, sekr. Hildur Korsgren samt till tidningskommissionär Sofia Lindqvist.
Samarbetet har under året varit syn- nerligen gott, vilket lovar en god fram- gång.
En del föredrag och föreliisningar h a hallits p5 klubbens initiativ.
Likask har klubben deltagit i startandet av e t t barn- bördshus.
Klubben har även en studiecirkel, vi].
ken laser komunalkunskap.
Med kamrathälsning.
BRODERSKAP av C.
M.
A s e l s s on.
Pris 25 öre.
Kommissionär önskar inom varje kvin- noklubb i landet.
Kommissionär erhåller 25 rabatt, fraktfritt, d % minst 25 ex. tagas på en gång.
Broschyren sändes mot postförskott och rekvireras hos C.
M.; Luelsson, E n k ö p i n g. S0ockholms stads, Stockholms o. Uppsala lans sot.-dem.
kviii- nodistriá t. Adr.
: Ordf. fröken Anna Svensson, Grindsgataii 10, Stockholm Sö.
Kassör fru Sara Ande:rsson, Igelboda, Salt- sjö-Duvnas.
Sthlms Allm.
kvinnoklubb (sot.- dem.)
hQl ler ordinario möte 1:a måndagen i v ~ r j e m&amp;nad kl. 7 HO e. m.
Obs.!
Lokal i D-salen, Folkets Hus.
.
Styrelsen.
Stockholms Gamla Stadens Som-dem.
kvinnmklubb hdller ordi- narie möte 2:dra torsdagen i manaden kl. 7.30 e. m., Stortorget 3, 2 tr. Styrelsen.
Billesholms sot.-dem.
kvinno- klubb hA.ller ord.
möte i Folkets Hus i Södra Vram 2:dra tisdngen i varje manad kl. 7 e. m Ordf fru Anna Fors, Villorna, Billesholms gruva.
Sekr. fru Gerda Lilje- roth, Rillerholms gruva.
Styrdsen.
Enk~pings soc.-dem.
kvinno- klubb haller ordinarie möten 4:de tisd * gen i varje manad kl. 8 e. m. i Folkets Hus.
St ?jrelsen.
Eskiistuna sot.-dem.
kvinno- klubb haller ordinarie möten 1:sta mrn- dogen i varje minad kl. 7,3O e. m. i Folkets Styrelsen.
Hus lilla sal.
Göteborgs sot.-dem.
kvid) no- klubb haller möte 1:sta tisdagen i mana- den kl. 8 e. m, i Arb - föreningens H-sal; 3:dje tisdagen i manaden Bondegatan 14 Styrelsdn.
kl. 8 e. m. Masselby sot.-dom.
kvinno- klubb haller möte 2:dra och 4:de onsda-.
gen i manaden kl. 8 e. in.
i Folkets Hus B-sal.
8tyrrlsen.
- - Höganas sot.-dem.
kvinnoklubb hhller ord.
möte 1:sta och 3:dje mandagen i manaden.
Ordf. fru Helen Olsson, För- eningsg~ tan, Hhganas.
Landskrona ssc.-dem.
hvinno- klubb haller n1öt.e 2:dra onsd.
och 4:de torsd.
i varje mhnad kl. l /, 8 e. m. i Fol- kets Hus.
Ordf. och korresp.
sekr. fru Anna Svensson, Trauegatan 10, Landskrona.
Styrelsen.
Stockholms södra kvinnoklubb.
Ludvika sot.-dem.
kvinnoklubb (soc.-dem.)
haller ordinarie ~ammanttade h&amp;iler sina möten 2:dra ~nandagen i varje 1:sta onsdagen i varje minad kl. 8 e. m. manad kl. ' 1, 9 i Folkets Hus ' B-sal.
i lokalen 1 tr., Södra Folkets Hus.
S t y relsen.
Ordf. fru Beda Jansson, Blekingeg.
65, 3 tr., Stockholm.
81 yrelsen.
Skiwarpssoc.-dem.
kvinnoklubb haller ord.
mxte andra söndagen i varje manad kl. 1,30 e. m. i Folkets Hus, Skiv- Vasastadens soc.=dem.
kvinno- arp.
Nya medlemmar vinna intrade.
kluob har ord.
möte .l:sta maiidagen i Styruls~n.
varje manad kl. 8 u. m.
A lokalen Upp- landsgatan 51, 1 tr. (Gustav Vasa-automaten).
Spanga sot.-dem.
kvinnoklubb Uppbörd och inskrivning varje möte.
haller ordinarie möte 1:sta o. 3:dje torsdagen i varje manad kl. 8 e. m. i Folkets Hus.
Styrelsen.
Styr~lsen.
Kungsholms sot.-dem.
kvinno- klubb haller ord.
: möte 1:sta tisdagen i varje manad kl. 8 e. m.
S:t Erik-gatm 10 n. b. Korresp.
sekr. fru Elleu Vidsjö Karls- viksgatan 11, il /, tr. Tel. K.
35 94.
Föreningen f ö ~ Hembiträden i Stockholm håller m6te 1:sta torsdagen i varje manad kl. 8.80 e. m. i F ' ollrets Hus P-sal, 3:dje torsdagen i Fulkets Hus C-sal.
Styrelsen.
Arviika soc.-dem.
kvinnoklubb haller ordinarie möte 2:drn mandaren i m&amp;- naden kl. 8 e. m. i Polkets Hus C-sal.
S t y, elren.
Djursholms Smc .. dem.
kvinno- klubb haller ordinarie rnötrn 2:dra tors- dagen i varje manad kl. 8,80 e. m. i För- ening~huset.
Ordf. Fru Ellen Bom bler, Tel. 13 14.
Solria soc.=dem.
kvinnoklubb haller möte 2:dra tisdagen i varje manad kl. 8 e. m. i Huvudnta Folkets H u s och 4:de mandagen i varje manad kl. II e. m. i Hagalunds Folkets Hiis.
Sty-~lsen.
Storfors sot.-dem.
kvinnoklubb haller ordinarie möten sista söndagen i varje manad kl. 3 e. m. i Folkets Hus.
Rty ulsen.
Sundbybergs sot.-dem.
kvinno- klubb h8ller möte 1:sta tisdageu i varje mAnd kl 8 e. m. i Polkets Hus.
.
Tumba sot.-dem.
kvinnokrubb hlller ordinarie möten 1:sta onsdagen i menaden kl. 7,30 e. m. i Folkets Hus, Tumba.
Skrrlsrn.
orgryte soc.=dem.
kvinnoklubb haller mnte 4:de onsdagen i mlnaden kl. 7,30 e. m. i Godtempladokalen, Garda.
Stvrelsen.
Stockholm, A d.
Arbatiune8 !Cryckeri,.
l924
