# ID: svediakorp-per2510
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1924
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 18,424
# sentences: 1,068
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDNING FOR DEN SOCIALDEMOKRATISKA KVINNORORELSEN.
Utgiven av styreleen för Sverges Socialdemokratiska Kvinnoförbund.
20:de arg.
1924.
N:r 3.
Mars.
Pris 25 iire.
KVINNORNA OCH ARBETET.
Att det numera ar omöjligt för heter beredas alla att få tillfälle att och under vilka förhållanden kvin- vare sig alla gifta eller ogifta kcinnor utbilda sig på de områden de ha norna skola aga ratt att arbeta.
att kunna stanna inom hemmen och fallenhet och utvecklingsmöjligheter Har torde nog kvinnornas och dar erhålla sitt uppehälle och fylla till.
Och detta, inte endast ur nyt- mannens åsikter dela sig.
Det skulle sin livsuppgift behöver ej längre tans synpunkt utan också för indi- - i detta sammanhang föra OSS för diskuteras, ty det långt bort att nu ar ett faktum på skriva därom, vi gott och ont.
Or- skola darföl: in- sakerna härtill skränka oss till har det också att saga, att skrivits och ta- kvinnorna nu lats så mycket kommit dithän, om, att vi ej hel- att de inte vilja ler behöva uppe- vara objekt för hiilla oss med mannens oppor- någon redogö- tunitetsintressen i relse därom.
fråga om sin ratt Varken kvinnor- till arbete.
Till nas förmåga el- sådan sjalvstan- ler vilja att ge dighet ha de sig ut på arbets- kommit, att de ej marknaden har vilja godtaga varit den drivan- den ena bestain- de, faktorn.
Vi melsen efter den se nu, att kvin- andra om ar- norna i det gam- betsförbud.
Alla la Kina få gå ha vi i gott min- igenom samma ne den kvinnli- procedur av han- ga nattarbetsla- synslös exploa- gens genomtrum- tering, som sked- fande, som kas- de i industrialis- tade ut många mens barndom i kvinnor från in- Europa och få vi lärda arbetsom- sålunda åny.0 en råden.
Denna lag Carl Angst: MODERLIGHET.
påminnelse ' om kommer nog at &amp; de krafter, som att snart göra tvinga fram ändrade förhållanden vidernas egen skull, för den trivsel sig kännbar för kvinnorna.
Så kom och bryta sönder tusenåriga seder som utvecklade samhällen mäste försöket att avskeda de gifta kvin- .och bruk.
sträva till att dess medborgare skola norna och nu i dagarna ar det fraga Nu kunna vi val saga, att ett in- kanna.
om huruvida kvinnorna i vissa fall ordnande i stort sett skett i kultur- Det går sålunda inte längre att på skola ha ratt att inneha ett arbete, staterna och en återgång helt till de allvar diskutera eller ifrågasatta att som de haft sedan första ångfartyget gamla förhållandena ej ar önskvärd.
alla kvinnor skola tillbaka till hem- sjösattes, nämligen att tillhöra köks- Vår strävan blir val också mer och met och att deras enda naturliga personalen, såsom att vara kokerska mer inriktad på att varje individ plats ar att ~ e r k a darinom.
Darom på fartyg.
Vi skrevo några ord skall kunna göra sig så nyttig för äro nog de flesta ense.
Men sedan därom, då skeppstjanstkommittera- samhället som möjligt.
Detta sker ar det nog mycket delade meningar des förslag till bemanningsla~ blev naturligtvis bast genom att möjlig- om hur långt eller till vilka o:mråden offentliggjort, ty det ar i detta förslag ' -
2 MORGONBRIS som arbetsförbudet franförts.
Sjö- manskåren har gått och väntat på en kungl.
proposition i frågan, men då sådan uteblev, har motion om en bernanningslag väckts av socialcle- Dct kltigss i v %ra dagar ifrån många mokraterna, som synas helt ansluta håll bitterliga över ungdomens förvildning, sig till skeppstjanstkommitteracles över a t t ungd~omen blir sämre och sämre förslag.
Således stå vi inför, det i trots av - eller kanske just på grund faktum, att våra representanter på allvar ifrågasatta att förbjuda kvin- av - allt som numera göres för d.ess för- nor att få anställning som köksper- bättrade uppfostran.
Om iin dessa klago- sonal på båtar inom viss sjöfart och mal i många fall, tyvärr, äro nog så be- rittigads kommer dessa rader inte a t t det med en motivering, som vi måste varkcn klandra eller försvars ungdomen, pa det bestämdaste reagera emot.
utan avsikten ä r a t t redogöra.
för I sin motivering - säga nämligen Iiur långt den härmed betydelsefulla fråga varpå kkeppstjänstltomrnitterade, " att en rubriken pekar har avancerat för ung- stor del av de kvinnor, som finnas domens vidkom.niande.
anställda ombord, ofta äro moraliskt DB undertecknad länge varit intresse.- undermåliga och därigenom inverka rad för förevarande spörsmål ooh då jag menligt på förhållandena ombord anser a t t ungdomen f å r allt.
för litet sund, samt till att skada det svenska sjö- vedcrhaftig och lidelsefri undervisning i mansyrkets anseende, särskilt i ut- s&amp;väl den personliga hygienen i sesuellt landet ", och då motionärerna hän- avseende som i en av niänsklighetsns vik- visa i sin helhet till motiveringen i tigaste livsfunktioner tog jag i t u med cn kommitterades förslag, så tar man undersökning hur långt frågan avancerat för givet, att de även instämma hari.
emot cn allmän undervisning hari.
Och det ar mycket lindrigt sagt, 1918 uppdrogs At en kommitté på fem då vi saga att det väckt en pinsam personer a t t utreda, och: inkomma med för- uppmärksamhet i vida kretsar over slag till " atgiirder $ör spridande av kun- att motionärerna söka moraliskt skap om könssjukdomarnas natur oc ' h döma en hel arbetarekår.
sinittofarlighet ni.
m. "
och i mars 1921 Vi ha nu, vid flera tillfällen varit avgav denna kommitté e t t 232 sidor stort, tillsammans med representanter för myclcct uttömmande och positivt betän- denna kår ocli fått del av arbetsför- kande i h i n e t.
(En kvinna, d:r Alma hallandena och de disciplinära såväl Sundqvist, var ntedlem i v kommitten.)
som de moraliska begrepp, som göra 1 vanlig ordning remitterades betänkan- sig gällande på detta område, och vi det till div. skolinyndigheter i och för förvåna oss an mer över att en utred- yttrandc.
.Dessa svar befinna sig f. n. ningskommitté kunnat publicera hos skolöverstyrelsen i och för beafbet- denna mening.
' För att det blivit ett ning, mcn då detta ännu ej medhunnits agitationsnummer - vi kunna ej - nian trodde a t t det skulle kunna bli kalla det annat - inom vissa grwp- klart under &amp; ets lopp - kunde det slut- per att få den kvinnliga köksperso- giltiga yttrande, soni skolövcrstyrelsen nalen ersatt med manlig sådan, så ti ' llsammans med rmedicinalstyrelsen .hade finnas väl inga skal för att stämpla iitt avgiva innan ett förslag kunde före- denna kår för omoralisk.
Och var- läggas riksdagen e j erhållas under nu för skall just kökspersonalen få innevarande riksdag.
Den motion om en denna stämpel på sig, ty den får ju obligatorisk skolundervisning i ämnet.
Den sexuella hygienen.
.
- det faktiskt erisam, då det endast a r den som arbetsförbudet skall gälla.
Det talas inte alls om städerskorna.
Vi måste tillfullo instämma i denna arbetaregrupps egen mening, då den säger, att finns det ett verk- ligt behov av att fil dem ersatta med manlig personal, så ordna då förhal- landena därför, men låt bli att lag- stifta därom och driva fram en ' känslostämning mot dem, byggd på ett neclsattande av deras heder.
Vi få val också - hoppas, att då riksdagen går att fatta beslut i frå- ' gan om en bernanningslag, den till ' dess blivit ordentligt underrättad och ej ater beträder särlagstiftnin- gens väg med arbetsförbud för en sesucll hygien i all:^ landets skolor soin jag planerat niåstc alltsii.
bordläggas till iiiista år, engr resultatet endast hade blivit e t t avslag p % grund a v a t t Vrågan Ijg- ger under utredning ".
I väntan pk f r a k t i d a atgärder för saken vill jag hiir nggot redogöra för in- Dehållet i det intressanta bethkandet.
Inledningsvis fra~nhållcs a t t ett fram- trädande drag i det nutida sam !hallslivet ä r den omsorg, som b %de från det all- mannhs och fran enskildas sida nedlägges pii.
höjandct och bevarandet av folkhälsan.
kvinnlig arbetaregrupp, byggd dess- utom på oriktiga motiv.
S. v..
Atgarder ha vidtagits för a t t ge sjuka liimplig vård oc; h a t t förebygga sjukdom och vanvård.
För sist angivna syites vinnande har under lång tid e n betydande upplysningsverksamlhet bedrivits.
Dct erinras om det högst betydande arbete som nedlagts på strävandena a t t begrän- sa tuberkulosens härjningar sa.mt a.tt hämma missbruket av spritdrycker, tobak och k d f e.
Någon ordnad undervisning vare sig inom eller utom skolan har emellertid e j förekommit i ett sa viktigt ämne som de smittosamma könssjuksdomarna - ehuru dessa representera e t t samhällsont som i. avseende å sina för individen, familjen och samhället ödesdigra följder kan fullt jiimstallas med de fiender till folkhälsan som ovan nämnts - även om naturligtvis vid skolundervisningen ofta tal om kysk- het och självberhärskning förekommit så- väl som någon g h g en antydan om do sv %ra följderna a v försyndelser i berörda hänseende.
S avdelning I beröra dc sakkunniga först bhhovct av den nu ifrågasatta un- dcrvisnings- och upplysningsverksamheten, som bör bedrivas efter tv % linjer.
Dels cn ordnad ' och obligatorisk undenrisning i alla landets skolor och dels.
8.n för den vusna befolkningen bedriven upplysnings- verksamhet i f orm a v föreläsningar, före- drag o; d. samt flygblads och brosc5yrers spridan&amp;.
P &amp; f rågan om Iimplighefen av a t t ge de unga en dylik undervisning besvara de med följ.ande, bland andra, tiinkvärda ord: " Det måste anses som en stor f.ara, a t t kunskap otn en a v de i den enskildes ' liv djupast ingripand.e fakto- rerna i de flesta fall av d s unga inhämtats på nier eller mindre hemliga oclh olämpliga viigar och ' under omständigheter, som kommit dcm a t t uppfatta hithörande för- hi %lltandcn s %som något ra; frflands, och lågt.
Sarskilt syncs bora framh %ll.as den roll såsom kunskapsförmedlare, som kamrater och obetänksamma personer i de ungas omgivning ofta spela.
Med hänsyn tagen till nu angivna 1ornständigh.eter havla vi ansett den ench möjliga utvägen till andring och förbattring härutinnan vara, a t t man vid uppfostr:m bryter med det hittills i stor utstrackning gängse syste- met med föi.heniligande och halvsanning på den sesuella uppfostnans omrade och p %yrkar en Öppen och naturlig men all- tid grannlaga behandling av dessa, lika väl som andra för uppfostran viktiga spörsmill.
Mo ' t invändningen om fasan av a t t för tidigt bringa de sexuclla förhsl- laudena pä tal med de unga bör betonas, a t t det synes vara l %ngt mindrc f a r a i a t t
d g r a f å möjligen f i k tidigt erhHl11a upp- lysning på ifragavarandc område, a n däri a t t det stora flertalet för .sent vinner rik- tig kunskap därom. "
.
Tidigare a v olike myndigheter gjorda uttala-nden gå i u n g d a r samma riktning öch därvid citeras reglcrnenteringskoin- mittén a v 1903, liiroverksöverstyrelsen, medicinalstyrelsen, vissa andra myndig- heter, riksdagen, adertonde svenska larar- a ö t e t och folkunilervisningskomittBn.
Dessa uttalanden g å ut p$ a t t en ordnad.
imdervisning om f ortplan tningen, köns- organens m~.ssbruk, .sesuell ' hygien etc. bördbedrivas e j endast i de högre under- visningsanstalterna utan jämväl i folk- skolan och fortsättningsskolan, samt a t t skolan anordnar föraldrakonferenser dar tillfälle gives %t föräldrar a t t .av lämplig person erhålla upplysning om hur de skulle gå till väga vid barns uppfostran i sewlellt-moraliskt: ivscende.
ilen om dc.
företeelser, soni tillhöra sexual- sfären och som Iangre fram skola upp- tagas till direkt rbeh.andling * vid under- visningen.
D.et torde ej vara överflödigt a t t söka väcka föraldrars oc ' h vfLrda.res intresse f ör barnens f örberodande sesuella.
uppfostran.
Hos d i n g a föräldrar och in %.lsman, o &amp; det aven inom familjer; av vi1k.a~ bilc1ningsgi; nd och känsla för upp- f ostraransvar el jest kunde väntas annat, saknas nämligen detta ansvar.
Barn böraj t. o. m. från dess allra första år, av ino- dcrn eid5.11aa en undervisning $syftande a t t skapa sunda vanor, f r a d ö r allt i av- seende p &amp; renlighet och a t t fii~hindra vissa s ~ s u d l a ovanor.
Även böra barn skyddas för smekningar och ky.ssar av utomst8ende samt l i r a s a t t de ej böra dela badd med vare sig andra barn eller naecl vusna.
Även en mot den sesuellq i~ppfostran mer direkt syftande förbere- dande undervisning kan lämnas barn i ti- I avdelning II be ' handlar k o m m i t t h all- digare ålder och utgångspunkten för den- mainna grunder fö; r sesualundervisning och samma toiide i regelii ' bliva barnets frågor den påpekar a t t när den talar harom s % om sin tiilkomst.
Det ar, synes det oss, åsyftas undervisning i sesud1 hygien samt av stor vikt, a t t vid sådant tillfalle frå- undervisning om de smittosamma köns- gorna av fader och moder besvaras p 5 sjukdomarna.
r a t t satt.
Barnet bör e j: tvvisas: med e t t Av vikt a r de sakkunnigas uttalande undvikande svar eller med bud om tyst- om, a t t enda möjligheten a t t säkert n % vad.
Darmed vinnes i regeln blott a t t py- varje man 012 % kvinna med ifrågavarande fikenheten blir an mera väckt, och följ- upplysning ar, a t t sammanknyta den- don blir ofta a t t fragorna nästa gHrig samma med skolundervisningen; p % fri- ställas till utornstii.ende personer, som villig upplysnings vag Iran, s %som i flera kanske besvara dem på, ett satt, som redan 1ände:r visat sig, det arsedda m %let uppen- från bör) an stiiller saken i en skev be- barligen e j d s.
Ävenså deras uttalande om, lysning.
A t t berättelser om storken a t t en dylik undervisning bör komma re- och dylikt böra förvisas f r a n barnaupp- f ostran synes sjiilvklart.
Sanningen bö?
dan på e t t tidigt %Idersstadium hos barnen och grundlaggas i samband ined ämnena p &amp; ett finkiinsligt satt sägas barnet och biologi, zoologi och hälsolära för a t t mera om upplysningarna givas s %, som kan och direkt beröras i sesud1 hygien vid över- bör .ske, torde barnets vetgirighet lätt till- g %ngs %ldern.
Den sexuella hygienen bör fredsställ.as, och vad mera ar, hos barnet behandlas ur social, etisk, moralisk och skapas en ren och upphöjd syn på de för- hälsosynpunkt samt helst meddelas a v hållanden varom $ar a r f råga. '
' Även barnens ordinarie lärare vilken ar den som: Eram !hålles a t t insikten hari ännu a r gan- ä r mest förtrogen med barnen.
Dock bör ska ringa hos uppfostrare och a t t n %gon undervisningen ordnas så a t t gossar ocli avgjord förbättring m %handa e j står a t t flickeor u.ndervisas va.r för s i g o &amp; a v f &amp; förr gn genom den förordade .a:llmänna E r a r e av samma kön.
E n mera direkt p &amp; sesualrnoralundervisningen i slrolorna hos sak @ ende ytter1ig:~rtre undervisning bör nya generationer av föraldrar ett nytt be- sedan iniföras i alla högre skolor och skol- traktelsesatt rörande dessa fr %gor blir typer, såsom högre folkskolor, f olbhög- rotfilst, Intill dess s % skott bör cn kraf- .skolor, kommunala och enskilda mellm- tig upplysningsverksamhet bedrivas hos skolor, samskolor, flick- och gossliiroverk, f öraldrar oeh m5lsmä.ii genom förcl %s- skeppsskolor ocb andra dylika.
ningsvarksamhet, smärre ströskrifter och I rivdelning III behandlas undervis- flygblads spridande.
Som vi erinra oss .nings- och upplysiiirigsverksamhctens an- tplades det tidigare även om föraldramö- ardnande såväl i hen1 som småsbola, folk- ten för dylik upplysning.
Även.
fram- skola, real- och högre skolor m. m. dylikt.
hålles a t t strävandena för förbiittrade Ur kapitlet om hemmets uppgift hari skall förh %llanden i den kroppsliga och sexuel2a jag återge n %gra punkter som kunna vara hygienen möta åtskilliga hinder ej minst av betydelso sar.skilt ur ~pödrarnas syn- genom storstädernas tr&amp;ng; boddhet och punkt.
" De smä barnens förbercdande innebqendesystem.
Kampen mot ifråga- ' uppfostran och undervisning sker givetvis varande s ?inihallsonda m&amp;ste alltså anses v a r a.
g v den största betydelse aven för i hemmet och det %r tydligen föräldrarnas sak a t t avgöra hur oeh nar de böra,med upgd&amp;ens sexuella uppfostran.
I samma avdelning talas sedermera om ' hur ' under-.
försiktighet och varsamhet tala med ' bar-.
,.
visningen i de olika skolorna bör laggas samt hur man även i konfirmationsunder- visningen lämpligen kan in-passa e t t dylikt amne.
Avdelningen avslutas med e t t ka- pitel om föreläsningsverksamiheten för de äldre utanför skolorna samt kostnadsbe- riikningar.
Avdelning I V behandlar lärares och fö- reläsares utbildning samt hur lång ' t i d soin inom olika undervisningsanstalter borde anslås för ifrägavarandc ämne, och avdelning V hjälpmedel för nndervisniiigs- och upplysningsverksamheten sasom laro- böcker och %skådningsmateriel.
Innan kominittón i bilagorna övergår till en redogörelse för svaren 5 !de sar- skilda frZ.gaformulär, som i och för ytt- rande angående en dylik undervisning ut- sänts till åtskilliga läroanstalter, gor den cli sammanfattning a v vad den fijrut framhG.llit i följande punkter.
Sexual- undervisningen bör: 1. avse varje rnai och kvinna; 2. dels såsom förberedande undervisning lampas barnen sBva1 i hem- met under tiden före skolgångens början som under den första skoltiden, dels s %- som egentlig sexmlundervisning i skdan ' meddelas a. ungdom i överg %ngsåldern (14 ii 15 gr), b. i högre skolor kvarvarande ungdom (18 B 19 å r); 3. genom Ifortsatt u.pplysningsverksamihet i den omfattning, som a r möjlig, göras tillgänglig f ö r varje vusen man och ' kvinna.
Sexudundervisningen i skolorna bör: 1. med utgående.
från biologiulldervis- ningen och särskilt den vid nämnda un- dervisning knutna undervisningen i hälso- lära omf.atta dels rent biologiska moment, dels ock sociala och etiska moment; 2. om- f a t t a dels en för övergångsåldern lämpad n~iiiimikurs (omkring 2 timmar) i vilken särskilt d e sociala synpunkterna böra fik större beaktande; 3; i sko1orn.a anknytas först och främst till biologi men darjämte i lämpliga delar till kristendom, samihälls- lära och psykologi; 4. helst meddelas av manlig eller kvinnlig läkare, men då läka: re e j star till buds, a v vederbörande E r a - re; 5. meddelas å t de olika könen var för sig; G. i regeln meddelas av lärare av sam, ma kön som lärjungarna.
Av bilagorna i övrigt faster man sig särskilt vid de förslag till flygblad för man, kvinnor och mödrar som av .dokto, rerna .Sundqvist och Marcus finnas in- tagna i n cstenso.
N e l l y Tliuring.
(~o ' rts: i nästa n:r.)
a ' Stockholms och Uppsala lans sot.
: dem.
kvinnodrstrikt håller sin års- konferens söndagen der!
23 mars i Stockholm.
, '
4.
MORGONBRI ' S D e n ryska revolutionens mormor.
Av Sergius Cyon.
Att leva länge eller att leva endast.
en kort tid - detta ar ante ' det viktigaste.
Men att leva ett.
vackert liv - detta är en lycka.
.
Jekat~rin~a ~onsfantinovna Bresj- kovskaia fyllde den 26 januari 80 år.
Odet ville det så, att samma dag hyllades: Lenins.
stoft vid sin sista färd av hans tro.gna,:.
Dessa två i.lamn markera en mans- alder av den ryska;, r.Gvolutionen.
.
Lenin.
- fö-ret~idare av hat och våld - Bresjkovskai:a - karlek, för- barmande.
och rätt,, .. Om man.
vore mystiker.
kunde man trösta sig.
med, att.
hatet och våldet hava döttj medan kärleken lever.
De yttre fakta av hennes liv äro väl kända.
Hon var .. född den 26 januari 1844 i en rysk adlig godsägares familj Verigo.
Hennes mor var djupt re- ligiös cch i sin autobiografi säger Jekaterina Bresjkovskaia, att hon hela sitt liv blivit tacksam mot sina föräldrar för den goda och förnufti- ga uppfostran och undervisning, som hon fått.
' Und,er hennes flickår existerade ännu livegenskap i Ryss- land och, ehuru hennes föräldrar vor0 välvilligt stämda mot sina liv- egna, hade den unga flickan det ändå s v h t att försona sig med en sådan regime.
.
" Vår moder läste ofta för oss evangelium och biografier av ryska heliga och förkämpar för sanning och kärlek till människorna ", skriver hon, och flickans hjärta protesterade mot att de kristna idealen vor0 så förvrängda, att människorna kunde äga människor.
Senare befriades bönderna och hon begagnade sig av tillfället att tjäna dem och hjälpa dem p3 alla möjliga satt.
Hon startade en skola för barn, organiserade sparkassor och bibliotek.
Vid 24 års ålder gifte hon sig med en ung student och godsag~re, med vilken hon fick en son.
Arbetet för böndernas frigö- relse fortsattes av båda makarna till- sammans, och i ett annat land skulle de ha levat ett lycldigt liv och höjt beiollr.ningens kulturnivå.
I Ryss- land under Alexander 11:s s. k. libe- rala regim ansågos alla hennes för- sök att lyfta böndernas andliga och materiella nivå för revolution.
Hen- nes far avsattes från sitt ämbete, Jekaterica Bresjkovskaia och hennes man ställdes under polisuppsikt.
Alla av dem inrättade skolor, kassor och bibliotek stängdes.
Då såg den unga kvinnan att, sa- som hor, själv skriver, det endast ar på papperet, som regeringen har gjort reformer, i verkligheten är den fast besluten att hålla befolkningen i slaveri.
Den enda möjligheten var att för- söka rycka upp folkets krafter pa illegal väg.
Bresjkovskaia blev re- volutionar.
Hennes make vägrade att följa henne på denna väg och de skildes för alltid, skildes oaktat Je- katerina Bresjkovskaia älskade ho- nom varmt och var en öm och tillgi- ven mor.
Detta var och förblev det karakte- ristiska i hennes liv: plikten stod all- tid före känslan och personlig trev- nad.
Hon begav sig till Kiev och sedan till Petrograd, blev dar bekant med Peter Krapotkin, So7fie Perovska och andra framstående rysk.a revolutio- närer.
I juni 1874 gick hon, för- klädd till en bondkvinna, till bond- folket och predikade frihetsevange- h m.
Redan tre månader senare bkev hon haktad och efter 3 Ar i rannsakningshäkte döm,des hon år 1878 till .5,års straffarbete i Sibirien.
FrAn denna tid började hennes mar- tyrskap.
Hon har sedan tillbragt 14 år i straffkolcnier och fängelser, 13 år i förvisning i Sibirien och 10 år i Ryssland under illegal propaganda och falskt pass vandrande från ställe till ställe.
" Mitt hem ", skriver hon, " var un- der den tiden en järnvägsvagn ".
Sex år levde hon under ständig polisupp- sikt i Ryssland, 2 år tillbragte hon i utlandet, samlande medel genom föredrag i Amerika för den ryska revolutionen och dess offer.
Endast 8 månader gynnade henne ödet att leva som en fri människa i det av henne så älskade Ryssland - detta.
under Kerenskis tid.
Sin 70-åriga födelsedag har hon tillbragt i en fängelsecell i Irkutsk, som efter en speciell o,rder från Petrograd hela tiden hölls förseglad.
När marsrevolutionen befriade henne var hennes resa genom Sibirien och Ryssland till Petrograd ett verkligt triumftåg.
Folket smyckade hennes vagn och aven lokomotivet med röda fanor och blommor.
P å alla statio- ner, dar tåget stannade, kommo tu- sentals människor för att hälsa henne, för att få se en skymt av henne.
I Petrograd möttes hon av regeringens representanter, fördes i tsarens förgyllda vagn till sin bostad, hela Petrograd var p2 fötter för att möta henne, och regementen.
vilka vor0 posterade längs hela va- gen, dar vagiien passerade, sänkte sina fanor.
Dagen därpå fick mor- mor Bresjkovskaia stiga ut på krigs- ministeriets zltan för att mottaga ännu en stormande hyllning från det.
regemente, som först gick över till revolutionen.
Smart och glad stod hon vid sidan av justitiei och utrikes- ' ministrarna som en drottning vid en revy och såg soldaterna sjungande och jublande draga förbi.
Varför ha alla dessa hyllningar .blivit agnade henne?
Svaret är kort ' men djupt i sin enkelhet.
Hon ' är och förblir den stora ryska revolutionens mor, " babusjka " - mormor, som hon kallas av alla i Ryssland, hög och låg.
.
Men varför kallas hon mor?
Hari ligger nyckeln till denna alldeles enaståerde ryska kvinnas karaktär.
Nietzsche sade en gång, att den. '
' ' (Forts. % sid: 9.)
.
MORGONBRIS 5 Tvenne barnens konstnärinnor.
Nyligen ha vi last i tidningarna om Elsa Beskow med anledning av hen- nes 50-årsdag.
Kanske vi inte i ord uttryckt våra lyckönskningar och vart tack, men, vid påminnelsen om henne, ha vi kant en glädje liknande den, man erfar den första soliga vår- dagen.
Ty har hon inte tagit oss alla, stora och små, med ut i blomstertap- por och blåbaimsskogar.
Och vi ha villigt följt med henne på sagoskepp och flygdrakal till landet " östan om solen och västan om månen ".
Kan- ske vi äldre blivit en smula huvudyra av färden, men knappt ha våra dar- rande fötter fiatt verklighetens torra mark, förrän man ar färdig att med barnen utropa: " Om igen, om igen! "
Och säkert skola våra barn också en @ ng med förtjusning visa en ny generation vägen till sagornas under- bara riken genom Elsa Beskows sago- och bilderböcker.
Men, nar nian talar om Elsa Bes- kow, kan man knappast låta bli att aven namna ett annat namn, som ar intimt knutet till hennes.
Det är Alice TegnCrs namn.
Lyckliga omstandig- heter ha fört dessa konstnärer sam- man sedan många år tillbaka.
Och sällan ha val två så kompletterat och säkerligen aven inspirerat varandra,.
som de båda.
Ty antingen har Alice Tegnér sjungit visorna och Elsa Bes- kow målat bilderna - " Borgmastar Munte ", " Mors lilla Olle och andra visor av A.
T. "
- eller också har Elsa Beskow diktat och målat och " A.
T. "
skrivit musiken, såsom t. ex. i " Lillebrors segelfard " m. fl.
Och skall man likna Elsa Beskow vid den första vårdagen, så ar Alice Tegnér soin den första lärkan.
Ty det var hon, som sjöng den första riktiga barnvisan för oss.
Vi, som hade var barndom oin- kring 90-talet, niinnas sakert, hur .bakom de singer, vi då sjöngo - oh, det skulle aldrig gått an att kallat dessa för visor!
- alltid skymtade en skolmastasepekpinne.
Då kom Alice Tegner.
Men, hon kom inte såsom den, vilken gör anspråk på att reformera.
Nej, hon sjöng till att börja med endast för sina egna små gossar dessa de allra första smA visorna utan tanke på, att de skulle kornma längre tin i " barn kammaren på Tegnabo ", som hon själv säger i ett förord.
Egentliga urspruiige t till de visor- na var små barnkammarrim, som pojkarna ville, hon skulle sjunga istället för läsa.
På så satt koni " Bä, bä, vita lanim ", " Ekorrn satt i gra- nen ", " Ro, ro, barnet ", " Borgmastar Munte " och många andra till.
Den, som på eget bevåg, tryckte dessa första visorna under titeln: " Sjung med uss, minma! "
var hen- fies svåger, bokförläggare.
Skoglund.
Ty fru Tegner var då soin nu enastående ansp.råkslös.
Mur val ser nian inte henne ' framför sig, nar hon halft förskräckt utropar:.
" Nej,.
men inte .ar ' detta .. något att trycka! "
Men svågerri svarade med ett argument, som måst?
över- tyga: " Du ser ju,.att alla tycker om dem. "
Och de ' orden ha då besan- nats i ' långt högre grad, an han må- - _ hända själv anade.
: Så småningom litog rimmen .slut ", och barnen ville-.
h6 något.
nytt att sjunga:: Det var då: deras mamma själv fick " hitta pa " visor.
Motiven härtill hamtade hon frå,n barnens lekar och ibland .f.råri sina, egna.
barn- domsminnen av det vida havet utan- för Blekinge kust, varifrån hennes fader som sjökapten seglade " jbrden runt ".
Ofta sattes även musik till andra små dikter.
Vem ibland oss h ' ar inte tjusats-av: " När lillan kom till jorden ", " ' Mors: lilla Olle ", och den vackraste av dem alla, .Topelius ' " Sov du lilla vide ung ".
Kan man förresten tanka sig en mera förtju- sande.
sammanstallning an barna- skalden Topelius ' dikt, Alice Tegners ljuvliga melodi och Elsa Beskows ulliga, älskliga lilla målning!
Det berättas, att när skalden för- sta gången fick höra melodien till " Videvisan ", sade han: " Det var som att höra slagen av små fågelvingar. "
Ej iinderligt, om fru Tegner känner sig upprörd över den inkraktare, som inte dragit sig för att profanera denna sången med att satta andra ord till melodien, ord, som för övrigt stå i bjärt kon- trast till hela sångeil.
Flera av Vik- tor Rydbergs dikter äro tonsatta av Alice Tegnér och bland dem: " Betle- heinsstjarnan ".
Dessutom har hon gett ut flera sångsamlingar såsom: " ' " Sjung, svenska folk " och " Unga röster ", den senare mera för skol- bruk.
.
Nar det galler.
sång och musik, tycks hennes tid och krafter racka till i det oandliga.
I - många år har hon lett sången i Djursholms sam- skola samt varit " kantor " vid Na- tanael Beskows andaktsstunder både i Djursholm och Birkagården.
Hon ar en varm van av alla kulturstra- vanden, och varhelst hon spårar en.
spirande talang, ar .hon redo att hjälpa med kunniga råd, rekornmen- dationer och kanske mer an en gång med direkt ekonomisk hjälp.
För övrigt bidrager hon gärna med sin musik, då det galler att skaffa hjalp för behjärtansvärda ändamål.
Ty.
hon ar inte endast barnvisans ge- niala skapare, hon ar även en be- nådad musiker som pianist.
En u t l h d s k dam,.
som på grund av kriget kom att hamna i Sverige, beklagade sig mycket över svenskar- nas brist p i verklig musikkultur.
" De kan klimpre men ' int:: spela, och nar klassisk musik spelas, pratar dom! "
Själv var hon av musikslakt och utbildad vid ett av världens för- nämsta konservatorium .. En person radde henne till att söka ' komma i kontakt med Alice Tegner.
" Ja val, men hon hör inte till den genren, jag mest tycker cm; hon spelar val bara barnvisor ", svarade hon.
Händelsen ville emellertid; att hon en tid efteråt fick höra fru Tegnér spela Beetho- ven.
Hennes förvåning och ' entu-.
siasm var översvallande, och hon ut- ropade flera gånger: " Vet svenskar- na om, att de ha en sådan förmåga som fru Tegnér mitt ibland.
sig! "
Den tolfte mars fyller fru- Tegner 60 år.
Sakeiligen skola många tu- sende tacksamma tankar bana sig vag till hennes hem i Tullinge den dagen.
- Och inte endast från vårt land utan från alla delar av världen, dar hennes visor blivit översatta, och d3r små ivriga barnaröster bedja: " Sjung med oss ' mamma! ". '
' " Det ar icke nog att upptäcka en ny sanning i tankarnas eller, i handlingarnas värld.
E n sanning ar levande förit ifran den stund, då, den förändkat, renad och mildrat nhgot i v %r själ. "
.
Ma-et islinck.
.
MORGONBRIS - 6.
Vår stammoders kök.
För Morgonbris av Gg Engelbert Graf.
De flesta kulturhistoriska verk finnas blott i helt ringa antal, och förtälja oss nastan uteslutande om deras.
kött förråder sig redan genom mannens bragder, om hans ideal, sir1 lukt eller smak.
Annat ar det hans uppfinningar och upptäckter.
ined växterna.
Ofta nog äro de Men om de vinningar den mänskliga sötaste bären, de mest lockande kulturen har kvinnokönet att tacka frukterna ett dödligt gift för tnan- för.
tiger litteraturen nastan helt och nislcan.
Ej heller kunna djuren all- hållet.
Ett tydligt tecken på, hur tid tjäna som läromästare.
Hur starkt " mansu-orienterad vår tid än- ininga giftiga växter och frukter gi- det icke, som ofelbart vålla män- hu är, om ock kvinnan allaredan ar ves -- på väg att vinna rättslig likställighet med mannen.
Kravet på sådan likställighet är icke grundat blott i nutidens ekono- miska och sociala förhållandeil; det har därjämte en moralisk och kul- turhistorisk grund i de Iange under- skattade framsteg, för vilka vi ha kvinnans spårsinne, idoghet och of- fervilja att tacka.
Ur den långa lis- tan över sådana vinningar, vilka så småningom av sociologieri bringas i ljuset, skola i det följande några framhävas, vilka föra oss tillbaka till vårt släktes grå forntid.
Man säger, att vägen till mannens kärlek går genom magen; man före- ställer sig, att kvinnan från begyn- nelsen varit familjens köksa och även tillrett mannens föda.
Men alla tec- ken tyda på, att mannen och kvinnan i urtiden hade var sin särskilda hus- hållning i synnerhet vad matlagning- en beträffar.
Mannen som den rör- ligare jagade villebrådet i skogen, pii steppen och i vattnet; kvinnan, som genom barnen hindrades i sin rörel- sefrihet och måste söka sin föda Van Gogh: MALVA-STILLEBEN.
inom ett trangre område, var i fråga om köttföda hänvisad till smärre, vad storleken vidkommer otillräck- niskans död, men som utan skada liga djur och nödgades därför i vä- kunna förtäras av djuren!
Helt visst sentlig mån hämta sin och barnens ha talrika kvinnor måst offra sig, då föda ur vaxtriket.
de sökt sin näring i vaxtriket eller Därav följde för kvinnan en räcka smakat på den innan de givits vidare svårigheter.
Människan är av na- åt barnen.
Men kvinnorna smakade turen allätare; detta innebär emeller- och smakade, tills omsider en viss tid icke, att hon kunde smälta vad kännedom vanns om de nyttiga och som.
helst.
Rått kött, skalbaggar, skadliga växterna samt ärvdes ned maskar, märg, inälvor bereda den från släkte till släkte.
Dessa farliga mänskliga magen föga mer svårig- experiment måste få en ännu större heter än mjölk, ägg, honung, bär, betydelse, så snart med folkrnäng- frukt eller nötter.
Allt detta kunde dens ökning området för den enskil- i nödfall förtäras i oberett tillstånd de familjens näringsanskaffning blev och 1ikva.l smältas av magen.
Men trangre, sa att man nödgades an- också då hade den köttätande man- vända också andra växter än blott nen förmaner framom den vegetari- frukter.
Men rötter, stammar, blad, ska kvinnan.
Giftiga djur, vilkas blommor och växtmärg äro meren- förtäring är farlig för människan, dels först efter en ratt omstandlig ' ' och tidskrävande tillredning smalt- bara för människan.
Mannens kök ar rätt primitivt; ända fram till vårt kulturskede känner detsamma icke krukan, hjälper sig utan denna ge- nom att rosta eller steka födoämne- na.
Den öppna elden, spjutet, den heta stenen - flere utensiler äro ej av nöden.
Men detta mannens kök ar i de flesta fall otillräckligt för till.- redning av växtföda; människan har varken en idislar-m eller en hästmage och reder sig förty inte så lätt med de vilda växterna.
På denna punkt vidtog en av kvin- nans största bragder i kulturhisto- rien: uppfinningen att medels alle- handa metoder förvandla illasma- kande eller giftiga växter och vaxt- delar ti.11 njutbar föda och vidare att genom odling göra oätliga eller svåratliga vilda växter till välsma- kande kulturväxter.
Detta måste be- tyda en avsevärd utvidgning av människans ekonomiska verksam hetskrets, samtidigt som det medfög- de en förändring i kvinnans sociala ställning.
Givetvis utvecklades icke dessa kvinnans uppfinningar likformigt pa alla orter; mångenstädes dröjde man Iange kvar på de första stadierna.
Också kunde olikheteil hos växtvärl- den i de skilda klimatzonerna icke bli utan inflytande, eftersom floran i de tropiska och subtropiska Iänder- na är vida mer artrik än i de tempe- rerade och kalla.
En av de primitivaste metoderna för utvinning av näringsmedel ur gif- tiga växter är utpressning av saften.
I Sydamerika användes nu för tiden roten av maniokaplantan för fram- ställning av mjöl.
Denna rot är gif- tig ända därhän, att dess saft an- vändes av infödingarna som ett do- dande gift, i vilket de doppa sina pilar.
Men har saften pressats ut, så erhålles genom förmalning av roten ett förträffligt mjöl.
Hur många experiment, hur många kvin- nooffer ha ej varit av nöden, förrän denna uppfinning gjordes och blev till en av de största valgärningar!
Också genom vattläggning kunna förefintliga giftamnen avlägsnas.
Sålunda har potatisplantan ur- sprungligen i sitt hemland Peru varit starkt giftig; tillfälligtvis händer ännu hos oss, att förefintligheten av solanin.
i potatisplantan föranleder potatisförgiftning.
I Peru ätes pota- tis helt annorlunda än hos oss, efter en tillredning som fordrar hela 16 dagar.
Den skalas, skäres i skivor,.
utsättes under de där uppe på hög- skitterna så vanliga frostnätterna för köld, sköljes om dagen i rinnande vatten och skyddas därvid mot sol- ljuset, knådas sönder i vatten och utsattes sedan om natten ånyo för kölden.
Genom att fortsätta så i 16 dygn erhåller man en vit, hornartad massa, kallad chuno, som är obe- gränsat hållbar och synnerligen väl- smakande.
Också en annars oatlig stenfrukt, rismollan, befrias i Peru genom sköljning från sina bittra be-.
ståndsdelar, och lika förfares i Ryss- land med ett slags pilört (polygo- num).
Mycket bekvtimare och effektivare blev, efter det kvinnan uppfunnit krukan, kokningen och borthällandet av kokvattnet.
Vi använda stundom.
ännu detta förfaringssätt vid kok- ning av svamp och grönsaker även i fall,.då så icke längre vore behöv- ligt, ett bevis för traditionens makt.
Indiankvinnorna i Nordamerika ha förstått att genom långvarig kokning förvandla till och med hårda lianer till en smaklig och mycket närande föda.
Också majsen härstammar från en bitter, oatlig planta; dess bitterhet är ännu ej riktigt försvun- nen; för att avlägsna den kokar mexikanskan majsen under tillsats av släckt kalk, som därefter sorgfäl- ligt niaste sköljas bort.
Av särskild vikt- var ti !lredningen av barnens föda, efter det moders- mjölken ej mer räckte till för dem.
Övergången till moderns växtföda var möjlig för dem blott genom att de till en början fingo synnerligen lättsmälta växtdelar.
Härvid blevo frön och stenfrukter av utslagsgivan- de betydelse.
Men fröna av de vilt växande gräs, som främst koinmo i fråga, voro jämförelsevis små; an- nu mot slutet av senaste århundra- de uppsamlades i norra Tyskland p i ängarna fröna av det vilt växande mannagräset (glyceria), vilka sedan bereddes till bröd eller gröt.
Sådant krävde mycket arbete.
Vidare ut- märkte sig dessa frön nästan allihop genom sin bitterhet.
Hirsen - mel- lersta Europas äldsta sädesslag, vars odling ännu starkt erinrar om den tid, då jorden bearbetades blott med hackan - är annu så besk, att den måste förvällas först för att hirsgrö- ten skall smaka bra.
Men i synner- het tyckes frönas groning ha varit en omtyckt metod för framställning av socker hos säd och skidfrukter.
Vara bönor såvtil som de olika art- arterna ha i början varit starkt miss- tänkta för giftighet.
Buffbönan, som 5 Westfalen och Holland använ- des som välsmakande sa:llad, men annorstädes soin hästfoder, säljes liksom ock kikärterna i Egypten i ogrott tillstånd på gatorna.
Kornet och vetet åter få gro för att såsom malt användas vid ölbrygden, som ursprungligen var en sysselsättning för kvinnorna.
Riset ates gärna av kineserna sedan det grott.
Jäsningen ty.ckes för vissa slag av föcloäinnen vara ett äldre bered- ningssätt än kokningen.
Kanhända ar den äldre än t. o. m. bakningen.
Åtminstone tyder den i de östra.
Ostersjöländerna vanliga sura gröten liksom ock syrningen av brödet på ett medel att övervinna den i sädes- kornet förefintliga beskheten.
Ka- kao- och kaffefrukten får i sitt hem- land först jäsa en langre tid, innan den användes som njutningsmedel; detsamma sker fortfarande med både te och tobak, vilka bägge måste " fermenteras ".
Våra olika kål- och rovarter härstamma från den som Akerogräs allmänt förekommande åkergyllen (erysimum), som ar en hård, sträv, ända till onjutbarhet bit- ter ört.
Ännu i våra dagar brukar man i vissa trakter (såsom Steier- mark) nedlägga sönderskuren kål och rovor om varandra i stora gro- par - stundom ända till 6 eller 8 meter djupa .och 3 meter Iireda - varvid massan saltas, hopstampas och lämnas att surna; sålunda förser man sig med naringsinedel för flera ar framåt.
Annorstädes har kålgro- pen ersatts med den rörliga Överjor- diska surkålstunnan.
Medan man genoni odling av åkergyllen utveck- lade dess blad och rötter till att bilda de olika kil- och rovartesna, fick man genom att särskilt lägga an på utveckling av dess frön den oljerika rapsplantan.
- Syrningen förekom- mer särskilt ofta kombinerad ej blott med kokning, utan också med skölj- ning i vatten.
På Söderhavsöarna sköljes först sagopalmens märg om- sorgsfullt en langre tid, för vilket ändamål stundom synnerligen långa vattenledningar av bamburör äro av nöden; därefter får massan surna och jäsa.
Ett tydligt bevis för, att denna uppfinning gjorts av kvinnan, är den omständigheten att till exem- pel på Salonlon-öarna sagon ates av männen rå eller rostad och överhu- vud ogärna, medan den daremot i syrat tillstånd ar kvinnornas och barnens huvudsakliga näring.
Tack, vare bröd-frukten kunna som bekant, Bilden här visar oss p % vilket primitivt satt mjölkdistributioncn kan ske.
Bilden Kr tagen i en av staterna i det stora lan- det i väster, nämligen fr %n en stad i Ar- gentina.
I &gt;) Svensk - Export ' ', varur bil- den hamtats, skrives till densamma föl- jande: ' KKa1vt.n, börjar mjölkningen, se- dan fortsätter .mjölkaren och kon tror, a t t det ä r kalven, som f % r sin mat. ')
Vi undra vad våra husmödrar i städerna.
skulle tycka om en sådan mjölkförsälj- ning.
.
.
, Söderhavsöborna förse sig med nä- ring för åratal.
Brödfrukten ates sällan färsk; mest nedlägges den i gropar, där den får jäsa alltigenom.
Det berättas, att ofta vid ett barns födelse en med bananblad beklädd ' grop fylles med brödfrukt, som upp- tages först vid barnets bröllop, alltså vid pass tjugu år senare.
Den lukt den då sprider skall visst skrämma varje kulturmänniska på flykten, men efter det gropens innehåll i veckotal vattlagts och rostats till- sammans med riven kokosnöt, erhål- les en rätt, som skall vinna varje europeisk finsmakares erkännande.
Alla dessa kvinnans uppfinningar vor0 ursprungligen förenade med fara för hälsan och avgiva sålunda ett vackert vittnesbörd om hennes off ervillighet och outtröttliga spår- sinne.
De visa också, hurusom urti- dens människa och i synnerhet kvin- nan ingalunda fick hängiva sig åt någon paradisisk vila; tvärtom gäll- de det för henne att ständigt under mödosamt arbete sörja för närings- behovets tillfredsställande.
Det var kvinnan, som i sin omsorg om mor- gondagen under tider av nöd och brist först hittade på att grunda hus- hållningen på upplaggandet av för- råd.
Och då kvinnan förfogade över förråd, medan mannen tidtals sakna- de naringsinedel, kunde det hända att mannen måste begära av ltvin- nans födoämnen och sålunda blev ekonomiskt beroende av henne.
Detta åter ledde stundom till ma- triarkat, till en social harskarstall- ning för kvinnan.
MORGONBRIS 8 -- m- - Vincent van Gogh.
.
Ett ' fragment till en studie.
han skrev ner det som pinade eller grep honom; ofta med lidelse, alltid med en tiggarmunks, eller en heligs stränghet mot sig sjalv.
Fadern var ka.lvinistis1c präst i Zu ' ndert i Hol- land.
Vincent föddes den 30 mars 1853.
Efter fulländad skolgång ' 1869 1com.rner h.an i en konsthandel i Haag.
Senare flyttar han över till Londo ' i ?., och längre fram till Paris.
Men han duger ej till försäljare; han siiger sin egen mening, i stället för att tala i firmans intresse, och 1876 slutar hans konsthandlarebana.
Han .slutar frivilligt: h.an s,kall predika f ö r de fattiga och värnlösa i Londoas förstäder.
Och d % teologi- Van Gogh: SJALVPORTRATT.
ska studier ta för lång tid i anspråk, Vincent van Gogh: det är en blir hsan missioiispredikant.
historia om en människas väg genom I Boiiiage predikar han för kol- sorg, olycka och nöd; år för år blir gruvearbetarna.
.
.
Sällan har ett det allt mörkare; tvivel och förtviv- fattigprastöde gripit, så som van lan friita på hans sinne, el; dag bris- Goghs; han ' håller möten, besöker ter något, han rusar ut i blindo och sjuka, undervisar barnen; allt det vill döda; vänder sig mot sig själv: han .h,ar ger han ett skott.
.
.
Två dygn svävar ahan bort.
Pengar, lrlä- mellan liv och död.
Hans bror, .delii der, säng.
Han liim- enda vän han - ägde, sitter vid bäd- nar sin bostad &amp; t den och liåller hans hand.
S &amp; gar fattiga.
Själv bor han bort: okänd,.
olycklig, trött.
han i en usel koja.
Och ändå: han ville ska.pa mer; i Han offrar sig hans.
hjärna välvdes stora planer;: själv; han följ er en s % mycket soni möjligt ville haii f öregångare, vars prässa ur livet, så mycket liv, soin namn kristenhet en möjligt ville ' han filnga för s h a prisar och vars ef- terföljare den kas- dukar. '
van Goghs liv har han sjalv be- skrivit i breven till brodern; det iir över seshundra.
Ända fran den nittonhige ynglingen, som ännu ej vet vilken bana ' han skall välja., (konst har han knappt tänkt på) till den psykiskt nedbrutne mannen pA trettiosju år.
Han millade i tio år och det räckte.
Det räckte ej för hans tankar, idéer, planer.
Men för oss; för att visa vad ha-n gjort, och varthän h m velat.
då han börj.ar sin bana som konstnär är han tjugusju år - den räckte i tio.
Nu fö1j.a år av arbete och studier; i Bryssel, i hemmet, i Antverpen, i Haag, och 1886 kommer han till Paris.
Där lever han tillsammans med brodern under tv &amp; år.
Sedan flyttar han till Arles, i Provence.
Ar av svält och umIbäranden,.
En- samhet; för att ha.
någon hos sig tar han upp en kvinna från gatan och lever med henne ett år.
Hans tavlor försöker brodern att sälja.
Stundom kunna de inbringa någr.a bundr.a francs, oftast ingenting.
Haii vill: " koasten åt folket ".
Och skän- ker bort sin.
Än hänga den i en kajuta, eller i skansen, ombord pk ett £artyg.
Än i en sjömanskrog.
I Arles har han en smula ro.
Men blott för en kort tid.
I december 1888 får ban sitt första anfall av sinnesförvirring, och nu komma an- t a r smuts p %.
Utan a t t dela van Goghs tro ar d e n n ' a t.ro värd beundran.
Deln Van Gogh: följde honom hela livet, även sedan han tvingats lämna sin ställning son1 predikant.
(Han tvivlade på sina kolleger, h,an sade det.
De svarade med smuts.)
k En idé, en känsla, en trängtan hos honom vill ha ett uttryck: han teck-: le nar.
Tecknar under sin predikant- Hans brcv iiro bikter, bel&amp;melser, tid., fortsätter efter den.
Landskap, idéer.
Det fanns ingen att tala t-ill: arbetare och arbetarnas kojor.
Och EONSTNARENS RUM I ARLES.
fallen regelbundet tillbaka.
Några månader senare, då h.an förlorat mo- det att vara ensam, flyttar han fri- villigt till .sinnessjukhuset S: t Remy.
I m,aj 1890 för brodern honom till d: r Coehets privata aastalt i Auvers- sur-Aix.
En dag, då h.an känner ett anfall komma, grips han av tingest och skjuter sig.
- S5 såg van Goghs yttre l i v ut.
.
. '
'
MORGONBRIS I H.an har tecknat och målat a r- b e t e t.
På fältet., i fabriken; ar- betare, som trötta och nedslagna srapta sig hemåt efter dagens slit.
1: " S k ö r d " har han symboliserat jordens proletariat.
En böjd grov- arma &amp; klumpig kvinna på ett bet- fält, utan hopp, utan ljus; det vilar en pinande grfihet över bilden.
Det ar skördetid ', men lmappast någon lycklig, åtmiiistone ej för henne.
Gratt -, och gråheten är ej blott höstens, den är hennes väsens, och hennes Blass '.
S &amp; i " Vii v a r e ".
Ett rum .med sparsam dager.
Tom- ma vaggar.
Mitt p % golvet en väv- stol.
och över deii böjer sig en man, vävaren.
Han ar gjord tinnu en ton mörkare, liknar nästan en skugga.
Och genom fönstrets små rutor skönjs ett ljust land.
Någonstans mycket långt borta.
Eller " V i ii t e r ": Fyra manni- skor stappla fram i s d n över en in- frusen sjöyta.
De likna groteskt- tragiska döderhiiltsfigurer, som skurna i trä, kantiga, tunga.
De digna under risbördor, ha hämtat bränsle från skogen, alltså fattig- folk.
Fattigdomens förjulsvinter.
.
.
Dnrildare ar " Ar b e t a r e " - och djupare.
Den kunde lika gärna hetat: " ' Skuggor ".
.
Om jag ej tar fel ' &amp;?
det arbetare i Boinage.
Gruv- slavar, vandrande genom ett rökigt dis, skugglikt antydda,, bhande mat- knyten och verktyg.
Det är män och gossar, # böjda i förtid.
Prole- tariat.
I slutet av skaran går en kvinna med ett om.bylt.at barn.
Tra-.
s.
o.
r och elwde.
Över tavl.an ligger (liksom hos m h g a av van Goghs bilder, " S lr o l g o s s e n ", ' ' J ii r n- v ä g s b r o ", " P l o g e n) ') något oandligt trist och h jalplöst, minnan- de orri Rembrandts " S j a l s l a n d- S l~ a p ".
Men ej över allt ..
Det finns tavlor av v.an Gogh, stilleben, laandskap, av ett blandande, strålande liv i vaTma farger.
Hans målningar fr %n Arles visa oss honom i hans mest " blist- rande ", övermognade ögoii ' blielc: " Trä.dgård i Arles ", " B l o m s t e r g å r d ", " Triid ", 9 " Kvarn ".
Han har m %lat blommor, blommor, %ter blom- mor månader ige, iiom., utan att trött- na, och utan .att - trötta!
Alltid %r det ilagot nytt, a ' n en förut oupptäckt färgskiftning, än en miljö.
Nar han kommer till hospitalet må1a.r han mellan ' sjuk- van Gogh: LANDSKAP.
domsanf allen.
Triid- garden, patienterna, vakterna.
Äncla (Forts. f r h sid.
4.)
in i det sista.
högsta dygden ar den givande dyg- .Så har han giort en bild av d:r den, den, som av sin rikedom utgju- Cachet, i vars privata vård han till- ter ljus på allt omkring.
Den skall ej få ro, förrän även den fattigaste bringade sina sista minader.
Det fiskare kan börja ro ined gyllne åror.
ar bilden av en utsarbetad, trött män- Denna dygd ar " babusjkas " andra niska, vilkens viisen klingar sammail natur.
Den stora kärleken till man- med bans eget.
: Bakgru~den ar otyd- niskorna, ej till mänskligheten utan ligt antydd; den kan uppfattas som just till människor - och en oandlig tolerans mot dem.
andlös havsyta, eller en horisont Nar efter en lång tid i ranns ' ak- l h g t ' borta i fjirran.
nlngshakte i den beryktade Peter- Paul-fästningen hon hämtades inför sina doinare, var hon alldeles lugn och ej ett ord av vrede för en oerhört Vincent van Goghs öde v.a:r tra- hård behandling av en kvinna, som giskt.
Och det m e s t tragiska däri var nara 70 år gammal, undslapp a r: Han målade för de fattiga, hem- henne.
- Edert.
~ ~ m n?
lösa, olyckliga; hans bilder, som 8 % - Jekaterina Konstantinovna smilningom ' ' upptiicktes ' ', pryde Bresjkovskaia, medlem av det socia- (undantagafides ett fåtal i muséer) list-revo~utionära partiet.
de rikas hus.
Vi h.a ingen " ratt " - Stånd, vad ar ert yrke?
- Mitt yrke?
Hur s å.
.
.
propa- till dem., sfi liinge clet vaser dollar .D &amp; andra sidan Atlanten och det ganda för socialismen!
* Hon vägrade att besvara några vi- trycks pound sterlings i Loiidon.
Vi dare frågor från ordföranden.
få se r e p r o d u k t i - o n e r, vi.läsa - Så länge jag haft min frihet, a t t orighalen kosta S % och S %, och vi sade hon, har iag giort min sak utan " -- t ä l l l ~ t y ~ s t f ö r oss sjal.va: d e t var Eder hjalp Nu larma Ni göra dock ett verk, sk.a.pat för ' de lidande Eder sal: utan mig.
.
.
Denna sak och betrvckta: e - t t verk, av en man angår mig icke.
Hon vägrade också att ha någon som vandrade i med nöd försvarsadvokat.
Hon blev förvisad och sorg som ständiga följeslagare; till Sibirien och meningen var att en Som tog en fattig kvinna föra henne till polarkretsen, När en friin gatan till sig henne närstående vän, efter att hava - - och ville göra henne lycklig - icke.
därför att-h,an hört att hon låg svårt sjuk i lungin- ~ i ~ n i Sibirien, &amp; lrade hetnne, iita * därför hon v,ar f ~ ~ ~ m i a fangelsecell skrev till henne ett brev fullt av oro,.
fattig, sjuk och ' övergiven; clärfor svarade - - - hon: - - att hon var en av, oss, och &amp; arför " Har du inte betänkt, att det ej hon var o s s!
finnes någon anledning och ej någon nödvändighet alls att oroa sig för E y v i n cl J o h n s o n. min skull.
.
.
Vad nöje skulle clet - vara för er att höra, " hur vi leva h a r.
.
.
Gud, himmelens och jordens ' m m - -.
8.
-.
-.
- - m
MORGONBRIS 10.
.
skapare, valsigne er alla mina oför- gatiiga f ö r au evighet. "
Och i ett annat brev: " Jag känner så val mitt 6de och tager så lugnt emot allt vad det har för mig i sitt sköte, att endast min kropp kan lida av olika överrasknin- gar, men min sjal känner sin plats i naturen och sörjer endast för att ej tappa den.
.
. "
" Vad beträffar livets stötar och motgångar, så måste man taga dem lugnt som det oundvikliga, så myc- ket mer som i själva lidandet ligga många förmildrande och, vad som är huvudsaken, förädlande element.
En ren själ förblir stark och energisk, ty den har ingenting att frukta utom sin egen skuld.
Och om någon har begått ett.
misstag och temporärt fallit, måste han lyfta sig och genom ett värdigt liv försona sitt fall. "
Ar det att undra på, att alla fångna och förvisade runt omkring, där Bresjkovskaia bodde, gingo till henne i massor för att söka den ma- teriella och ännu mera den moraliska hjälpen.
" Förlåt min van, skriver hon till en a v sina väninnor, att mitt brev låtit vänta på sig så länge.
Jag ar ju alltid densamma, hängiver mig till all slags nöd och därför tillhör jag ej mig själv, och min lilla, lilla stuga ar ett biktruin.
.
. "
Denna hjälp krävde naturligtvis niedel i pengar och kläder.
Och hon gav, gav till alla, utom sig själv.
Vänner i Ryssland och Anlerika överhopade henne med gåvor.
Och hon tackade, tackade för sina " barn " och " bal nbarn ".
själv har hela sitt liv förblivit fattig, o c h när för ett ar sedan nara Prag en tiggerska under en av Bresj- kovskaias utflykter utanför staderi enträget bad om hjälp, gav hon henne sina kläder.
Nar en väninna, som var med, protesterade, svarade ~ ~ ~ pekande ~ på ~ tigger- ~ skan: ' " Denna stackars kvinna har endast trasor, icke ens en skjorta.
Men min skjorta är ren, hel och Det går val att komma hem i den.
Och hemnia har jag ett ombyte klä- än tv$ ombyten av der till.3 har linne el,er aldrig tillåtit sig att ha.
Jag tror nu att " babusjkas " and- liga konturer äro mer eller mindre klara.
För att måla hennes vasen ' ydligt en stor son, hon själv.
Sergius C ~ o n.
-- Lär dina barn karlek och hansyns- fullhet mot andra människor, " ' Jaså, du har också en ny kappa ", säger en tioårig flicka till en annan, några år äldre kamrat på skolgår- den.
&gt; ' Din kappa är väl inte ny, det är ju din systers gamla kap ?a, som din mor har ändrat om.
Tror du inte jag ser det kanske?
Men min kappa är ny ", fortsätter hon och svänger sig på Blacken, så att den uusa rutiga moderna yllekappan sveper ikring henne.
" Den är alldeles ny, köpt i den stora affären på - gatan.
Den har kostat över 50 kr- ' ' Den andra lilla flickan är klädd i en mörkblå snygg kappa, monterad med grått skinn.
Hon har hela tiden stått tyst och försagd under den andras föraktfulla anfall.
Nu ser hon ett ögonblick upp på kamraten; försöker vara modig och behärskad, men lapparna skälva och gråten blandas med rösten, när jag hör henne saga: " Min mamma sa ' att den var ny. "
" Din mamma ar dum! "
säger den andra och springer skadeglatt bort i sin Ilögfardsstass.
Men innan jag avlägsnar mig från skolgården, tittar; a åter på den lilla flickan i den biå ?cappan.
Hon sitter nu p3 en av skolans stentrap- por och gråter bitterligen över sin kappa, som ser så fin och ny ut - men ' Om jnfe är ny- Bilden etsade sig in i mitt minne.
Den är inte ovanlig, tvärtom mycket vanlig.
Vi se dagligen denna sanna hänsynslösa krassa egoism frodas hos ~ vara barn.
Denna grymma kär- ~ ~ k ~ lekslöshet mot andra fattigare i hår- dare belägenhet ställda medrnän- niskor, men vi öppna ej våra barns hjärtan i förstående inför andra barns liv, inför andra människors svårigheter.
Kärlekslöshet, krass egoism och hänsynslöshet vaxa som frodigt ogras bland vara barn, men barnen äro ej de klandervärda har- för.
Föräldrarna bära i stort sett ansvaret för den karaktär som bar- ägam iiven skolorna bära här- vidlag ett tungt ansvar.
De skulle i sin samhälleliga uppfostraregarning mer an hitintills bibringa barnen respekt och kärlek för medman- niskorna.
De skulle lära barnen, att den triumf som vinnes genom käl- lekslöshet och skadeglädje, riktad mot en medmänniska, blir ingen triumf för ett värdefullt liv, men ett fult frätande sår i människosjälen.
Ett sår, som alltid får behålla sina ärr- När jag såg den lilla gråtande flickan på skoltrappan slog sanningen den store italienske.
fysiologen Mossoz ord mig som aldrig förr, där han säger: " Allt fult, grymt och hjärtlöst, sagt åt ett barn, sitter kvar i sjalen och hjärtat och torterar det livet igenom.
Liksom spillrorna och arren sjukdomarna gräva efter de sig in i kött, gräva de lidandena in sig i och hjärtats djup- " Det skulle förvisso icke vara till skada, om mödrarna, som fostra sina barn, fostrade dem efter Mossoz ord, något mindre högfärdiga, hjart- lösa och omänskliga.
Vår tid be- höver mer 511 någon annan man- niskor, som bära " den stora för- stående karieken " till livet självt i. sitt hjärta.
Men det nya mannisko- materialet skall fostras i respekt för arbetet, för lidandet och fattigdo- men, som möter det på livets.
vag.
Utan en sådan fostran glömma de sa lätt liksom flickan i den " nya kap- pan " alla utom sig själva.
Den egna krassa rgoismen och hänsyns-.
lösheten bli dogmen, nar det galler nertrampandet av andra människors känslor och ratt.
Sådana människor äro ograsfrön i kulturens, demokra- tins och utvecklingens tjänst.
Vi möta dem som vuxna sam- i ~ överallt, hallsrnedlemniar på livets väg.
Vi möta dem, men kanske vi inte alltid förstå att deras barnaårs fostran ar förfelad.
M. Björknzan-Broberg.
, ' Sprid Morgon bris!
Ingen &amp; bbmedlem sam vare sig det fdr vara over &amp; klubben eller Morgonbris.
fcr
- MORGONBRIS Ar det nödvändigt att arbetarkvinnorna äro politiskt organiserade?
.
Denna fråga behandlas ännu i dag, bland stora lager av vår arbe- tarebefolkning, som dem nagot all- deles ovidkommande.
Och dock ha kvinnorna nu samma politiska rattig- heter som mannen, och de utgöra också, på grund av sitt flertal, den största valjareskaran.
Detta borde, tycker man, mana alla ansvarsmed- vetna medlemmar av vårt socialde- rnokratislca parti att energiskt arbeta för organisationer bland kvinnorna.
Så ar dock långt ifrån fallet, kanhan- da många gånger beroende på våra manliga partikamraters obenägenhet att ta reda på vad de socialdemokra- tiska kvinnorna åsyfta med sina or- ganisationssts2vanden.
Den som skriver Gessa rader var för någon tid sedan i tillfälle att bevista en ar- betarekommuns samkvam, anordnat för medlemmar med familjer, vid vil- ket samkvam aven kvinnornas orga- nisationsfråga diskuterades.
Någon kvinnoklubb existerade icke på nämnda plats, och följaktligen vor0 heller inga kvin ' nor allslutna till ar- betareltommunen.
Under diskussio- nen uppträdde, gång efter annan, en manlig partivän och fastslog som sin oförytterliga mening, att det basta vore om man och kvinnor kunde ar- beta gemensamt.
Detta föranledde undertecknad att redogöra för Socia- demokratiska kvinnoförbundets or- ganisationsformer - vilket jag förut trott inte vara behövligt inför ett dy- likt auditorium - och att var fram- sta uppgift t a r att vinna kvinnorna för de socialdemokratiska idierna och att, få dem anslutna till vårt parti.
Ingelr klubb erhdller, som bekant, inträde i kvinnoförbundet, om ders inte först anslufits till plat- sens arbetarekommun.
Nar jag så- ledes klargjort för honom, att har inte var fråga om någon sarorgani- sation, utan att meningen med det hela jtist var att aven få kvinnorna med i arbetzt inom partiet, förklara- de han, att då hade han ingenting emot bildande av kvinnoklubb, då skulle åtmiristone han göra vad i hans förmåga stod för att organisera kvinnorna.
I detta uttalande instäm- de aven hela arbetarekommunen.
Nu frågar man sig kanhända: Varför kunna inte kvinnorna gå di- rekt in i arbetarekommunerna?
Man skulle lika gärna kunna framställa den frågan, varför niannen använda sig av kollektivanslutning.
Denna form för anslutning ar ju den vanli- gaste, och det förekommer ju ocksa; att man, som genom sina anstallnin- gar äro förhindrade tillhöra någon fackförening, bilda socialdemokrati- ska föreningar, vilka sedan anslutas till arbetarekommunerna.
Varför an- sluta icke dessa sig direkt till par- tiet?
Denna fråga ar val lika be- rättigad som den om kvinnornas an- slutningsformer.
Hela saken ar nog den, att det går lättare bilda smärre organisationer, vilka sedan gå upp i den.
större.
Det finns också en annan anled- ning, varför kvinnorna tillsvidare först behöva samlas inom sina egna organisationer.
Kvinnorna äro ännu, åtminstone i stor utsträckning, mera ovana vid föreningsarbete an man- nen, emedan deras organisations- fråga ju ar av ett mycket senare datum.
De behöva därför samlas inom en mindre förening, dar upp- gifterna bli enklare, och dar det dar- för faller sig Iattare att deltaga i ar- betet.
Vi behöva ännu så länge våra kvinnoklubbar som förskolor till det större arbetet inom partiet och inom det offentliga livet.
Det år, som nu t a g i h i n början, kommer på grund av de val, som skola företagas, att för arbetareklas- sen bli av mycket stor betydelse i politiskt hänseende.
Skola arbetar- na och småfolket under den kom- inande valrörelsen kunna havda sin ställning och slå tillbaka reaktionen, så fordras det nog att alla goda kraf- ter sattas i verksamhet.
Vi ha dar- för inte råd att undvara det stora tillskott; som arbetarekvinnornas erövrande för partiet skulle innebära.
D å ännu alltför liten procent av dessa kvinnor äro politiskt organise- rade, så framstår det som en natur- lig nödvändighet att redan nu på- börja ett energiskt agitations- och upplysningsarbete bland dem.
H. F. Agitationen i Halland.
Att samla folk till möten det ha hallänningarna visat sig kunna både vid tidigare tillfZllen och nu vid agi- tationen för vårt förbund.
Det är ju inte alla platser, dar man har möj- lighet att samla " massor " till mö- tena, men det marks så val, nar ve- derbörande anstränga sig nagot för 11 en talare.
Nar av tio möter inte ett enda blir misslyckat och de flesta med något direkt resultat, då har man skal att vara nöjd med en resa.
Vi kunna sålunda för Hallands vid.kommande rakna en färdig Itlubb, ett par påbörjade, två komn~issiona- rer för Morgonbris och kvinnliga medlemmar I arbetarekommunerna samt nya medlemmar i klubbarna.
Vid tvenne av klubbarna hade vi nöjet komma till femårsfestligheter, som givetvis satte sin alldeles sar- skilda prägel på mötena.
Agnes Söderquist.
Till kongressen hoppas vi varenda klubb ko,mmer att sanda ombud.
Gör förberedelser dar- för redan nu för att få in medel dar- till.
Vi påminna on1 att enligt stad- garna resefördelning kommer att till- lampas, varför resan icke blir dy- kare för det ombud som kommer långväga ifrån an för ombud bosatt i Stockholm.
Ha alla klubbar fått inbjudan till kongressen?
De som ej fått sådan torde omedelbart anmäla detta till 0rd.f.
Se adressen sista sidan!
Ett besök i Hi11 bo ildardoms hem.
Att fattigvården vad Högbo kommun beträffar ar mycket val ordnad kunde man konstatera vid det !besök som Band- vikens soc.-dem.
kvinnoklubb gjorde vid å1der.domshemnet för en tid sedan.
' Lin- der ciceronskap av hemmets förcst&amp;n- darinna, syster fru Asta Gallon, fick Blub- bens m,edlemmar bese det viilordnade hem- met från vind till kallare.
Det var med cuje man konstaterade att hemmets inne- vanare trivdes utnarkt och att de inte ville byta ut sin vistelse dar mot nlgrm annan plats.
För de sjuka, som barcttti plats i den nyligen invigda sjukpaviljon- gen, var det sörjt på basta satt.
Aven dcnna byggnad besi3gs lika grundligt un- iler ledning av förestfindarinnan diiistii- t ?es, syster K1ar.a.
Sedan allt beskitdats bjöd klubben hemmets skyddslingtir p5 kaffe.
Dessutom förekom sång oct cpp- läsning av klubbens medlemmar.
Till slut i ' rsmbar klubbens ordf., Anna Absr;;., del- tagarnas tack till hemmets personal och fattigv %rdsstyrelsen för det intresserade arbetc dessa nedlagt för skapandet av ett verkligt hem för dessa gamla, som f % njuta s v en S % kärleksfull vård.
De garn- las tack för besöket frambars under, djup rörelse av " Mor LustigJ), som med 115gra varina ord tackade för besöket.
Frökm Sigrid Göransson inanade till fortsatta be- sök hos de gamla och man nilate inrltiininia i maningen, db man erfarit med vilken varme de gamla motse besök.
Heder S t dem, som lyckats skapa ctt siidant sen1 som detta.
I hemmet vistas för narvarai:dt!
22 skyddslingar och i sjukpaviljongcn ar an- talet patienter 9.
12 Susan Lawrence.
' vid de senaste parlamentsvalen i England blevo tre kvimor valda så- som representanter för arbetarepar- tiet.
Morgonbris har redan skildrat den mest frejdade i detta klöver- blad, mrs Bondfield.
De båda andra äro miss Susan Lawrence och miss Jane Jewson.
I denna artikel skola vi uppehålla oss vid iniss Lawrence.
Hon ar född i London.
Hennes fader var eii välkänd jurist.
Hon tillhör en förnam slakt, ur vilken särskilt framstående jurister fram- gått.
Miss Lawrence har studerat vid universitetet i Cambridge, dar hon särskilt utmärkte sig för mate- matiska kunskaper.
I det offentliga livet inträdde hon 1901, då hon blev medlem av styrel- sen för Londons skolor.
Hon har kampat som kandidat i sju politiska och kommunala valstrider.
1920 stod.
miss Lawrence första gången soin parlamentskandidat.
Hon lyckades icke bli vald.
Nästa gång var hon åter uppstald som arbetarekandidat vid ett femkantigt val i kretsen East Ham North.
Hon placerade sig då som tvåa i striden, men mandatet gick henne förbi.
Vid valen i de- cember erövrade hon med saker majoritet East Harn Noth.
Hon fick 8,727 röster.
Hennes närmaste med- tävlare, en liberal, kom upp till ett röstetal av 8,311.
Miss Lawrence korn från en kon- servativ familj.
Då hon först fram- trädde, följde hon aven borgerliga strömningar i det offentliga livet.
För ungefär ett dussin år sedan an- MORGIONBRIS slöt hon.
sig emellertid till arbetatre- partiet.
Vid den tiden började i Londons East End rykten gå om en inonokelprydd lady, som med all makt strävade att fackligt organi- sera fabriksflickorna.
Det dröjde inte Iange förrän miss Lawrence ska- pat sig en stabil stallning bland East Ends.
arbetare.
Kretsen Popiar sände henne också snart nog som representant för arbetarepartiet in i Londons kommunalförsamling.
Miss Lawrence var den första kvinnliga arbetarerepresentanten i denna insti- tution, och det dröjde år, innan hon vid sin sida fick medsystrar ur Labour Partys led.
I tio år har hon nu suttit i Londons stadsfullmäktige, och hon har offrat mycket tid på de kommunala mgelägenheterna.
Spe- ciellt.
har hon intresserat sig för skol- och uppf ostringsfrågor.
Både ge- non1 praktiskt arbete och i utgivna skrifter har hon dokumenterat sig som en auktoritet på detta område.
Sirskilt energiskt har .hon arbetat för fri utspisning av fattiga skolbarn.
För fackföreningsrörelsen har ävenledes miss Lawrence gjort stora vinster.
Tillsammans med den oför- gätlige Macarthur arbetade hon i ledningen för Kvinnliga fackförbun- det (Womefs Trade Union Sca- gul).
Sedan det fackliga organisa- tionsarbetet bland Englands arbe- tande kvinnor omlagts, fortsatte miss Lawrence att rnedverka däri.
Hon har haft ett flertal viktiga uppdrag i fackföreningsrörelsens tjänst.
Under kriget var hon medlem av officiella kommitten för kvinnorabetets skyd- dande och organiserande.
Att upp- räkna alla uppdrag, miss Lawrence haft under sin verksamhet för att ekonomiskt höja Englands arbetare- kvinnor, skulle taga allt för mycken plats i anspråk.
Inom det politiska arbetarepartiet, Labour Party,: har hon varit livligt verksam.
Hon tillhör för närvarande partistyrelsen.
Av denna lilla redogörelse framgår att miss Susan Lawrence har en speciell kännedom om de arbetande kvinnornas ekonomiska problem samt om undervisnings- och kommu- nalfrågor.
" När det galler dylika saker ar hon en expert ", säger The Labour Magazine.
Tidskriften fort- sätter: " Det ar ingen överdrift att saga, att hon och hennes två kvinn- liga kolleger på arbetarepartiets ban- kar i underhuset äro lika bra utrus- tade soni nhgra andra medlemmar av huset, nar det galler att pröva och behandla de sociala lagstiftnings- frågor, som särskilt en arbetarerege: ring kan komma att lagga fram till lösning. "
Alldeles säkert kan tid- skriften stå för detta omdöme.
För övrigt kommer det parlamenta- riska arbetet knappast att ha många nyheter för miss Lawrence.
Ty offi- ciella blå böcker, parlamentshand- lingar och andra sådana attributer för underhuset äro sedan Iange dag- lig mat och dIyck.för henne.
L.
* Till ovanstående vilja vi tillägga, att miss Lawrence redan på adress- debattens första dag i det nya under- huset höil sitt " jungfrutal ", berö- rande föregående regerings satt att administrativt, ha gjort en hel del missgynnande ingrepp inom skolun- dervisningens område, särskilt påvi- sade hon indragningen av fri skol- bespisning, som företagits i strid med parlamentets andemening i förut fattade bestämmelser.
Engelska tidningar f ramhålla detta " jungfrutal " som ett hittills i. underhuset fiastan ouppnått möns- ter, synnerligen lyckat i sitt framfö- rande.
Med koncis saklighet, men: samtidigt personligt färgat av ratt- fardighetskansla för saken, gjorde detsamma ett mäktigt intryck på huset, som oavsett olika åsikter, efteråt gav uttryck för dess upp- skattning av den riyvalda medlem- men.
' Red.
.
Internationellt ungdoms- möte i Aarhus.
H %iies i pingstdagarna.
Styrelsen för Danmarks socialdemokra- tiska ungdomsförbund har beslutat a t t arrangera ett storstilat.
internationellt socialdemokratiskt ungdomsmöte i Aarhus under pingstdagarna.
Det ä r första g h g e n i den socialdemo- kratiska ungdomsrörelsens historia som e t t ungdomemöbe hålles under så storartade former, som man har tänkt.
Till mötet väntas först och främst deltagande frfin alla delar av landet samt från Norge, Sverge, Tyskland och eventuellt Holland.
I Tyskland h a r ' det socialdemokratiska ungdomsförbundet dar sedan krigets slut hhllit icke mindre än tre dylika ungdoms- möten som en demonstration mot krig och militarismen samt för fred o &amp; socialis- men.
Det första mötet hölls 1920 i Wei- mar, det andra i Bielefeldt och sistförflut- na br i Nurnberg.
Det sista mötet mön- strade ett tlcltagareantal på 50,000 unga arbetare. '
MORGONBRIS nationellt.
Alla och en var uppfor- dras nu att medverka till dessa an- gelägenheters ordnande.
Men om reglerandet av världens Ur årets särdeles ytnniga ' motions- framtida öde skall kunna ' .lankas in på nya banor och ske på ett för.
flod vilja vi har fasta uppmarksam- heten på några motioner, som vi tro mänskligheten mera gagnande satt an förut, miste kunskapen om varl- intressera vår lasekrets.
.
.
Motion om " att riksdcigen beha- dens och mänsklighetens förhållan- gade besluta att hos kungl.
maj:t den utanför det egna landets gränser hemställa om dtgarder i sådant syfte, vidgas och fördjupas hos de.
häri att engelska språket såsom obligato- medansvariga.
- - - Behovet av ett dylikt hjälpsprå ' k riskt och val tillgodosett ämne ome- delbart införes i alla landets folk- blir mer och mer uppenbart allt efter skoleseminarier " har vackts av fru som de internationella kongresserna Nelly Thuring.
I motiveringen säges ökas både till antalet och omfattnin- gen.
- - - bl.
a.: Att påbörja laborerandet med ett " Inom allt vidare och vidare kr ' et- s. k. hjälpspråk vore nog mindre sar av vårt folk sprider sig intresset klokt, då intc något av dessa, enligt för de internationella förhållandena språkexperters uttalanden, fyller ' i världen.
Detta helt naturligt i be- kravet och då dessutom de olika traktande av att kraven på " menige man " nu äro helt annorlunda än förr.
hjälpspråksanhangarna tvista sins Den tid ar ju också förbi, då ett emellan om de olika språkens för- fatal måste ataga sig bördan av att tjänster.
- - - I sadant fall kan ordna och stalla för hela landets be- det val inte, enligt mitt förmenande, folkning, såväl nationellt som inter- bli tal om något annat språk an en- gelskan, som ju ar det enklaste och mest spridda av alla kulturspråken.
Från riksdagen.
&gt;j Vart svenska Ibroderförbund höll lika- ledes under sistförflutna &amp; r sitt stora skandinaviska möte i Lund ocksa med e t t talrikt deltagande, icko minst fran Dan- mark.
I förhoppning om a t t m m överallt var- desatter betydelsen av en sadan mass- demonstration a v unga anbetare från alls delar a v broderländerna, har det danska socialdemokratiska ungdomsförbundets styrelse uppfordrat till största mojliga deltagande i detta den socialdemokratiska ungdomens första stora jntcrnationella möte i Danmark.
Mötets program skall bliva allsidigt odi gediget.
För det första är en störrc ung- domsfest i det fria påtänkt och förutoin detta flera sammankomster inomhus nied förhandlingar i fragor, som rör den socia.1- d.emokratiska ungdomen och dess interna- t5onella samarbete.
Dcssutom kommer en hel del utflykter, besök, fnckeltgg o. s. v. a t t anordnas.
Programmet kommer s~locles a t t laggas s %, a t t ingen av de unga deltagarna koin- nia a t t fingra ett besök vid det stora mötet.
Redan nu ar e t t förberedande arbete i f ull g %ng inom ungdomsf ö ~ u n c l e t s avdel- ningar i Danmark med försäljning av agitationsmärken till börm.ån för tyskar- n.as deltagande i mötet och bland föiibun- dets egna medlemmar spar man pengar f ö r a t t kunna deltaga i dct stora mötet.
Allt ä r i full gang och alla.
tro pi5 e t t gott resultat a v pingstmötet.
Chr.
C h r i s t i a n s o n.
Ordf. för Danmarks sot-dem.
ungdom.
- - m Fröken Hesselgren och hr Alfred Petren ha i första kammaren 0c.h Agda Ostlunti i andra väckt motion: att riksdagen måtte dels besluta att nu gällande grunder för dyrtids- hjälps utgående dt distriktssköter- skor och åt distriktsbarnmorskor bli tillämpliga aven under nästa budget- dr, dels ock för nästa budgetår an- visa till beredande av dyrtidsh jäip åt distriktssköterskor ett extra för- slagsanslag d 10,000 kronor och till beredande av dyrtidshjalp åt di- striktsbarnmorskor ett extra för- slagsanslag t!
300,000 kronor.
Av hr Wah!
och fru Agda Ostlund har tnotionerats om åvägabringande av utredning och förslag för bortta- gande eller havande av pantlåne- rörelsens sociala nackdelar.
Gruppmotionen med förslag till lag om statsbidrag till arbetslöshets- kassor frambars i första kammaren av hr Thorberg och i andra av hr Hagman.
B l a n d d e s o c i a l a p r o b l e m, saga motionärerna, s o m i v å r t l a n d m å s t e er- hålla en lösning under d e n n ä r m a s t e t i d e n, in-.
tager arbetslöshetspro- blernet d e t f r ä m s t a rum- '. '
.
m e t.
Hr Lövgren motionerar om upp- havandet av spannmålstullarna, och hr Molin m. fl.
on1 nedsättning av frakten vid transport av svensk frukt. '
13 Gruppmotion ar aven den av hr Lindley i första kammaren och av hr Lövgren i andra väckta motionen med förslag till bemanningslag och till vilken vi i artikeln ' " Kvinnorna och arbetet " göra några bemärknin- gar.
En hel s. a. s. cykel av motioner i jordfrågan har vackts av hrr Lind- hagen och Johansson i Uppmalby med instämmande.
av gruppen.
Den ger oss en intressant inblick i hur detta stora problem ar sammansatt av en mängd detaljer, den ena be- roende av den andra.
Till belysande av detta införes lydelsen för inne; hållet i motionerna.
De äro: 1) Förslag till lag om förlängning av vissa arrendeavtal.
2) Skrivelse .till kungl.
maj:t an- gående tillgodoseende ' av samhällets basta och den jordbrukande befolk- ningens intressen vid övergång av äganderätt till jordbruksfastighet.
3) Förslag till lag om fortsatt till- lämpning av lagen den 20 maj 1921 angående förbud i vissa fall för bolag och ekonomisk förening att förvärva fast egendom.
4) Skrivelse till kungl.
maj:t an- gående förbud att i fråga om agan- deratt till fastighet vara bulvan för annan.
5) Skrivelse till kungl.
maj:t an- gående social arrendelag.
6) Skrivelse till kungl.
maj:t an- gående lag om tvångsavlösning av arrendejordbruk.
7) Skrivelse till kungl.
maj:t an- gaende vanhavdslag m. m.
8) Förslag till lag om ratt i vissa fall för nyttjanderättshavare att in- lösa under nyttjanderätt upplatet område m. m.
9) Skrivelse till kungl.
maj:t an- gående upplåtelse med åborätt av jord utav krono- eller ecklesiastik natur.
10) Skrivelse till kungl.
maj:t an- gående ordnandet av kreditgivning åt innehavare av med åborätt upp ' Iiiten jord.
11) Skrivelse till kungl.
maj:t an- gående expropriation av jord för sa- val bildande av nya jordbruk som för bostadsandamål.
12) Skrivelse till kungl.
maj: t an- gaende en för handläggning av de sociala jordärendena lämpad organi- sation.
13) .Skrivelse till kungl.
maj: t om upphävande ' av fideikommissratt till fast egendom.
14) Förslag till lag om utsträckt tillämpning av lagen den 25 juni 1909 om inskränkning i ratten att erhålla agostyckning m. m., I.
:.
.
.
MORGONBRIS 15) Förslag till lag angående för- bud .i vissa fall för enskild person att förvärva fast egendom.
Hr Sjolander, Upplands lantarbe- tareförbiinds förtroendeman, har väckt tre motioner, som också höra samman med jordbruket.
Han vill ha lantarbetarefrågan allsidigt ut- redd och pekar på de hårda för .att inte saga nedbrytande villkor, som lantarbetaren får arbeta och leva under.
En motion innehåller frågan om införande av av staten stödd kooperativ jordbruksdrift och en om införande av obligatorisk bostads- inspektion, varvid i motiveringen gi- vas flera belysande bilder av huru usla lantarbetarnas bostadsförhal- landen äro.
Alla tre motionerna ut- mynua i skrivelser till kungl.
maj:t om utredning med framläggande av förslag, vartill utredningarna kunna föranleda.
Så ha vi r~otionen om införandet av driftsnämnder, som frambars av hr Edv.
Johanson i andra kamma- ren.
Till sist parninna vi om fru Agda Ostlunds motion om fullföl- jandet av utredningen angående åt- gärder för beredande av bättre vård i vissa fall åt barnsängskvinnor och nyfödda barn.
Många flera både viktiga och in- tressanta motioner ha blivit väckta av socialdemokraterna.
Nu i da- garna kommer försvarsmotionen att framläggas- Försvarsfrågan blir väl ' den soni lcon~mer att mest sätta sin- nena i rörelse och kring vilken kraf- terna samla sig.
Vi hoppas kunna Aterkomma med utförligare oinnämnande av flera här omnämnda motioner.
S. V. Broschyrer.
.
Tvenne broschyrer: Fredsrörel- sens historia och Fredsundervisnin- gen inom skolan vilja vi uppmana våra avdelningar att skaffa sig, dels till spridandc bland medlemmarna och dels till föreläsning på mötena.
De äro av mycket stort värde, ty de äro båda särdeles sakrika, utan att stoffet tynger ned ämnet och har allt- igenom en varm hängiven ton för fredssaken.
Vi sl&lt;ulle .vilja rekom- mendera att varje medlem hade ett exemplar, nien att de ändock före- lästes ur ' dem p i mötena, varvid medlemmarna följde med i sina egna exemplar.
En annan .mycket värdefull bro- schyr är en som ger upplysning om " Hustruns och moderns nya ställ- ning inom äktenskapetu.
Vi upp- mana till samma behandling .av denna broschyr, av vilken måste fin- nas minst ett ex. hos varje avdel- ningsstyrelse.
Priset ar 10 öre pr st. och för fredsbroschyrerna 25 öre pr st. Några rabatter kan ej lamrias men sändas fraktfritt mot posför- skott från Morgonbris ' expedition, Grindsgatan 10, 3 tr., Stockholm.
Upplagorna äro ej stora, varför det galler för de som önska dem att skyndsamt insända rekvisition.
Halmstadsklubbens 5-års- jubileum.
Något om verbamheten och 5-årsf esten.
Halmstads soc.-dem.
kvinnoklubb har under febr.
månad i år firat sitt 5-ars- jubileum.
Klubben bildades nämligen, närmast på initiativ lav f r u Anna Rex, vid e t t möte i Folkats hus den 11 febr.
1919.
Klubben, som redan .från ': början fick en god start, har utfört e t t icke obetydligt arbete d % det gallt a t t utbreda de social- deniokratiska iddierna och i övrigt fostra arbetarekvinnorna i Halmstad till goda socialdemokrater.
Den nybildade organisationens ordf. blev fröken Emilia Johansson, som inne- hade denna post ända till årsmötet 1923 d % hon efterträddes av f r u Augusta Svensson.
Äran av; att ha tillhört klub- bens styrelse under alla 5 &amp; ren a r f r u Bernhardina Sandberg, som haft den mslrtpfiliggande uppgiften a t t skriva klub- bcn.s historia.
Ju.bileet högtidlighölls vid en i .biide publik- och progranihanseende vallyckacl fest den 14 febr.
Högtidstalet hölls a v K.
Fis MARG,ARIN.
- Elisabet Eriksson.
.
Flens soc.-dem.
kvinsoklubb har lidit en smärtsam förlust. '
Klubbens ordf. f r u Elisabet Eriksson har avlidit.
F r u E., som var en av klubbens stiftare, ' och alltifrån första .början dess ordf., har inom densamma nedlagt e t t gott arbete; mycket intresserad och verksam har * on ofta tagits i anspråk för olika värv.
DL kommunalfullmäktigeinstitutionen inför- des invaldes hon på Arbetsrepartiets lists och blev den första kvinnliga ledamoten inom densamma.
A t t hon dar fyllde sin uppgift, framgick tydligt av det delta- gande som visades vid hennes jordfäst- ning.
Det har också av fullmäktiges ordf. sagts a t t hon borde stå som mönster för plikttrohet i arbetet, e t t erkannande som vem - som helst bör kunna eftersträva.
Dödsbudet, som kom oväntat, bortryckte en a v vara basta krafter; först och främst inom klubben, men aven inom arbetare- kommunen, och torde hennes plats bli svar a t t fylla.
F r u E. var vid franfället 41 %r gammal, varför man utan tvivel har r ä t t a t t saga, a t t en franiåtstravande och kraftig vilja bröts i sin - basta tid, kvarlimnande e t t tomrum inom kamratkretsen.
Frid över.
minnet!
f r u Agnes Söderkvist från Västerås, som efter .att h a talat om socialdemokratins utveckling övergick till a t t peka på de praktiska arbetsuppgifter .som just nu föreligga kvinnorna och som de borde göra allt för a t t snarast f % lösta.
Som sådana nämnde hon skolf rågan, arbetslös- hets-, ankepensionerings- och moderskaps- f örsakringen, nykterhetsfrågan, barna- vHrds- och fattigvårdslagstiftningen.
Or- ganisationernas betydelse understroks kraftigt.
Det präktiga programmet bjöcl i övrigt p % musik, körsfing samt en in- tressant redogörelse över Susan Antonis.
liv.
och verksamhet av fröken Olga Lind- ström.
.
.
.
Sigyn. '
I ALLA K O N S U M T I O N S F Ö R E N I N G A R -.
.
MORGONBRIS.
.
.
m.
e .O .. * Cmm ........ * .. mm * .. * m-.mm.
* e Från kvinnoklubbarnas arbetsf alt. i m * .. m. * m.mm .. m .. mm.
* i m m .. m * m.mmm * ... m .. * * m.
Fran Uppsala.
Uppsala soc.-dem.
kvinnoklubb hade ny- ligcn årsniöte och började därmed sitt sjundc: irbetsiir.
Den avggendc styrelsen, bcståenclc e v fil.
kand.
Sigrid Gillner, ordf., fröken Greta Tapper, kassör, f r u Ingeborg Lun- dell, sekr., fruarna Agnes Vettervik och .Hanna Fernström, omvaldes.
Full och tacksam ansv.arsfr+het beviljades styrel- sen.
Klubben har under ärets möten an- ordnat s. k.
) studiestunder ', då fröken Gillner ddgivit medlemmarna ökade in- sikter i inedborgarkunskap.
För övrigt ha hållits diskussioner ocih föredrag i olika ämnen.
Klubben har även bedrivit e t t kultu- rellt ungdonisanhete genom föredrag och undervisning i folkd.anser.
Ledare bar varit frökcn Gillner.
Klubben består av et t 40-tal medlemmar.)
) Från Krylbo.
På initiativ a v Krylbo arbetarekommun samt Krylbo soc.-dem.
ungdomsklubb bil- dades den 13 nov.
1923 cn soc.-dem.
kvin- noklubb efter ct.t föredrag a v f r u Disa Westberg.
Tal.
berörde i stora drag soc.-dem.
idéer samt den insats aibetarekvinnorna kunna göra för dessa idéers förverkligaii- de genom a t t sida vid sida av mannen kampa mot sociala missförhallanden.
Fö- redraget var lärorikt och avslutades med kraf tiga applsder.
Efter förcdraget tillsattes styrelse.
Till dess första ordf. valdes f r u Anna Skog- lund.
Evinnoklubben a r fr %n den 1 jan.
1924 ansluten till platsens arbetarekommun och ' därmed till det soc.-dem.
partiet.
Man m &amp; hoppas a t t klubben matte röna framgång i sitt arbete på a t t väcka arbe- tarekvinnorna till insikt om sin ratta plats i kampen för battre livsvillkor.
Leve socialdemokratin!
' S e k r. Am %ls soc.-dcm.
kvinnolrlu ' bb höll sitt första årsmötc tisdagen den 15 januari.
Styrelsen beviljades full och tacksani ansvarsfrihet.
Rakenskaperna h a under året balanserat på kr.
717: 53.
Av 5rsberattelsen framgick,.
a t t klub- ben för närvarando räknar 58 medlem- mar, vilka ratt talrikt besökt mötena.
Utom klubbens ordinarie möten har an- ordnats t v å cffentliga föredrag med di- striktuordföraiiden f r u Vilma Nilsson och riksdagsmannen C.
P. Olsson som resp. ta- lare och ett diskussionsmöte, till vilket arbetarekommunen och ungdomsklub ' ben inbjudits.
Inom klubbcn har nyktci.rhetsfr %gan va- rit f öremal f ör diskussion, ävenså parti- stadgarna.
Ender sommaren har en familjefest hål- lits i örnasskogen, till vilken a~betarelcom- munen och ungdomsklubben inbjudits.
E n större d f e n t l i g fest hölls under hösten i .Arbetaref öreningcns stora sal, - då riks- dagsman C.
P. Olsson höll sitt ovannamn- da f öredrag, varjanito förekom kaff eser- vering, auktion på xtbeten, förlardigade a v en inoin klubben bildad sycirkel, musik och sång m. rn.
Tillsammans rncd arbctarekommunen har under julen anordnats en julgransfest för kvinnoklubbens och arbetarekommu- nens barn.
Till denna fest hade aven in- bjudits ctt stort antal barn, vilkas föral- drar e j tillhöra någondera föreningen.
Vid årets 1 maj-demonstration deltog klubben så gott som fulltaligt.
Av tidningen Morgonbris har försålts omkring 700 es.
Vid distriktskonferensen representera- des klubben av tv % ombud.
För asbetsäret 1924 ald des till ordf. fru Ellen Ringgren, till sekr. f r u Agnes Lars- son, till korresp.
f r u Anna Hå11.ander och till referent fröken Agnes Hesselbom.
A t t sprida Morgonbris utsågos 6 med- lemmar.
Ned hopp oni a t t kvinnoklubben skall vara partiet till stor hjälp hälsas samtliga klubbar landet runt.
R e f. Från Boxholm.
8oc.-dcm.
intresseradc kvinnor i .Box- holm voro.
den 3 januari inbjudna i Fol- kets hiis, a t t tillsammans diskutera om niöjligen kvinnoklubb kunde bildas på platsen.
Av diskussionen framgick s &amp; gott som enhälligt a t t klubb skulle bildas.
11 kvinnor antecknade sig och styrelse valdes.
Beslöts a t t anniiila klubbens in- träde i Sverges Soc.-dem.
Kvinnoförbund fr. o. m. den 1 april i Gr. Vid senare hBllet sammanträde har sty- relsen konstituerat sig p % följande &amp; tt: fruarna Edla Andersson, ordförande och korresponderande, Nanna Erikssbn, kassör, Hedvig Karlsson, sekreterare och kommis- sionär för Morgonbris, Hilda Hultberg, vice ordförande, ocih Emilia Lindvall vice sekreterare.
Klubben höll sitt första möte den 22 januari, då 4 nya medlemmar anmalde sig.
En del beslut angående kliib ' bens inre ar- bete fattades.
I inskrivningsavgift be- slöts 50 öre ooh i månadsavgift 25 öre.
Av Morgonibris skall 25 es.
varje månad hemtagas.
SBngböcker skola ävenledes rekvireras.
Mötet slöts med sång och i basta stämning.
Det ä r viil a t t hoppas v i f å mtnga kvin- nor i var klubb.
Vi kvinnor h a inte ratt a t t .fortfarande stalla oss likgiltiga och oförstående i kampen för vårt gemensrim- ma basta.
Nej, var skyldighet ä r a t t mer än hittills deltaga i viira snmmanslutnin- gar och uppmuntra våra vänner och an- förvanter a t t e j förtröttas i vår k.anip mot samhällets orättvisor.
ICnmrathalsning landet runt.
Korrcsp.
Från Munkf ors.
3fu.nkfors sot.-dem.
kvinnoklubb hade söndagen d.en 20 jan.
sitt arsmöte i Fol- kets hus härstädes.
Ur årsberättelsen framgick, a t t klubben under det gångna året haft ett offentligt inöte nied föredrag a v f r u Agnes Söder- qvist över ämnet " Kampen för manni- l @ 1 15 Lovisa Strandberg.
Yen 9 mars fyller vår kamrat Lovisa Strandberg 50 %r.
Som kamrat Strand- berg varit Iggesunds soc.-d.em .. kvinno- klubbs allt i allo de fem å r hon suttit som ordf. o &amp; rncd sin outtröttlighet och sin förmå.ga fört icke endast klubbens med- lemmar utan aven utomst %ende kvinnor till insikt icke blott om deras .rattighetcr utan aven skyldigheter till sam&amp;allet.
Det har e j alltid.
varit ett l ä t t arbete hon dar utfört utan tvärtom.
Hon har ej blivit .besparad p % de obehag som gives dem, som vaga gå i spetsen för kvinno- rörelsen, sarskilt nar detta galler organi- scrandet av arbetareklassens kvinnor.
Men hon har varit beundr.ansvärt tålig och energisk.
Dct a r tack vare hcnnc som klubben a r sä stark som den ar.
För- utan henne som stödjepelare hadc nog klubben ranilat r a t t s % snart.
Därför: E t t hjärtligt ta.ck, kamrat, och v %r hyllning på bemärkelsedagen!
Lovisa Strandberg a r ledamot av Njut- Bngers kommunalfullmaktige, fattigvards- styrelse och fortsattningsskolestyrelse.
Dessutom Gavleborgs lans första ' jkvinn- liga landstingsman ').
Dagny.
skovarde ') samt en instruktionskurs med f r u Alma Norsell som instruktör.
Arbe- tarekommunen har ett par g %nger under året varit inbjuden till vara möten för diskussion av viktiga fragor.
I arbetare- kommunens stu.diecirke1 har 3 klubbmed- lemmar deltagit.
Studieämnet bar varit kommunalkunskap.
Av klubbens medlem- m,ar a r cn invald i fattigvårdsstyrelsen senit tv &amp; suppleanter, en i barnavårds- nämnden.
Nedlemsantalet utgjoree vid Arets slut 37.
Under Brsmötet diskuterades frågan: Huru börs vi organise~s arbetet för vin, nade av battre framgång9 Under diskus- sionen f ramkom m %nga goda uppslag.
Slutresultatet blev, a t t varjc medlem skulle göra sitt [basta för större anslut- ning till klubben och för spridandet av våra, idéer bland utomstående.
D e t ligger i Edert eget .intresse att göra Edra inköp i ~ k u m t i Ö n s f ö r e n i n ~ e Stockholm n I
MORGO ' NBRIS 16 BANKAKTIEBOLAGET NORDEN.
Morgonbris.
Tidning för den socialdemokratiska.
kvinnorörelsen.
Utgives av styrelsen f ör Sverges Sociddemokratiska Kvinno- förbund.
R, e .d a k t ö r: Signe Wessman.
A.
T.
Norr 244 36.
Upplandsgatan 85, Stockholm.
E x p e d i t i o n: Anna Sveunsson, Grindsgatan 10, III, Stockholm Sö, St.-Tel. Sö.der 78 98.
Pr.enarnerationspris: Helt &amp; r kr.
3: -, halvt. %r kr.
1: 50; lösnnmmer 25 öre .. A n n.
o n s p r i s: Sista sidan25 öre, textsida 40 öre pr mm.
Sverges Soc.-dem.
K ~ ~ f o ~: u Ordf. och korresp.
sekreterare: Fru Signe Wessman, Upplandspatan 85, S t o c k h o l m .. A.
T.
Norr 244 36. e Alla slag av bankaffärer.
- Högsta inlhingsr0nta.
kassör.
Till korresp.
sekr. utsågs den ny- valda ordf. i stallet för fröken Aronsson, som undanbett sig detta uppdrag.
Dessutom företogs val av revisorer o &amp; suppleanter, tidningskommitt6 samt en del tillf alliga kommittéer.
Representanter till Vastgöta-Dals &amp; vinnodistrikts 5rsmöte oden 25 mars val.- des.
Föreningen kommer a t t hålla en större fest i mars, d &amp; föreningen kan fira sin 5-Briga tillvaro.
E n hjärtlig partihalsning till kamrater- K o r r e s p. s e k r. n a landet runt.
Ithlms Allmll kvinnoklubb (soo.- dem.)
haller ordinarie möte 1:a niandagen d m h a d kl. 7 30 e. m. i n varje Obs.!
Lokal i D-salen, Folkets Hus.
Styrelsen.
.
Stockholms Borås soc.-dem.
kvinnoförening höll ars- möte den 17 jan.
Från styrelsen förelåg en utförlig berättelse över föreningens verksamhet under det g %ngna året.
Av denn.a fraingår a t t föreningen .hållit 10 ordinarie möten saint ett samkvams- möte.
Dessutom har en utflykt företa- gits till Svenljunga kvinnoförening, vilken blev mycket lyckad.
Föredrag liölls a v f r u Nelly Thuring fr %n Göteborg.
E t t föredrag har anordnats i nov.
m&amp;- nad med föredrag av första kammarleda- moten, yrkesinspektrisen fröken Kerstin Hesselgren över iimnet: Det nutida ar- betssättets f ördelar ouh nackdelar.
E t t ' föredrag i bostadsfr0gan saint en mindre instruktions- och talarekurs har m %st inställas i sista stund, eniir talarin- norna blivit förhindrade a t t komma.
Detta blev e t t " stort streck9) i höstarbe- tet, men &gt;,sv; firigheter äro till för a t t över- vinnas)), säger ordsprzket, och det blir a t t taga skadan igen under det nya året.
Förbu.ndets tidning Morgonbris har för- s %lts till e t t antal a v 700 es.
IEevisio~isber.Zttelscn utvisade a t t utgif- ter och inkomster balanserat p &amp; kr.
316: 86.
Tillgångarna uppgå till kr.
266: 55.
Styrelse valdes, varvid f r u Alice Fors- berg valdes till ordf., fru.
Ingrid Gunnars- son till sekr. och fru Alida Vilén till Enköpings soc.-dem.
kvinna- klubb hhller ordinarie.
möten 4 d e tisda- gen i varje manad kl. 8 e. m. i Folkets Hus.
Styrelsen.
Eskilstuna sot.-dem.
kvinno- klubb haller ordinarie möten 1:sta man- dagen i varje m h a d kl '.
7,80 e. m. i Folkefs Hus lilla sal.
Styrelsen.
P Stocliholms stads, Stockholms o. Uppsala lav s soc.-dem.
kvwm- nodistriht.
Adr.
: Ordf. fröken Anna Svensson, Grindspatan 10, Stockholm Sö.
Kassör fru Sara Andersson, Igelboda, Salt- sjö-Duvnas.
Gamla Stadens Sot.-dem.
kviiinoklubb hAller ordi- 400 ex. a v Morgon %ris har ' under aret försalts: Till styrelse omvaldes Elin Byström, Maria Lundell, Emma Ullström, Elin Kruse och nyvaldes Jenny Setterkvist och Elna Törnkvist.
Till kommissionär f ör Morgonbris utsC.gs Augusta .Lfnd.
E. B-m.
Billesholms soo.-dem.
kvinno- klubb hAller ord.
möte i Folkets Hus i Södra Vram 2.dra tisdagen i varja manad kl. 7 e. m Ordf fru Anna Fors,.Villorna, Billesl~ohs gruva.
Sekr. f r u Gerda Lilje- roth, RE1lerholnts .gruva.
Styr~lsen.
narie möte 2:dra torsdagen i mBnaden kl. 7.30 e. m., Stortorget 3, 2 tr. Styrelsen.
Stockholms södra kvinnoklubb, (soc.-dem.)
haller ordinarie .sammanttade 1:sta onsdagen i ~ a r j e ' m a n a d kl. 8 e. m. i lokalen 1 tr., Södra Folkets ' Hus.
.
Ordf: fru Bede Jansson, Blekingeg.
65, 3 tr., Stock.holm.
at yrelsen.
vasastadens soc.-dem.
kvinno- klubb hgr, ord.
möte 1:sta mdndagen i varje mhna,d kl. 8 e. m, B ' lolcttlen Upp- landsgatan 61.1 tr. (Gustav Vasa-automaten).
Uppbörd och inslcrivnirig varje möte.
Styrelsen. '
Kungsholms som-dem.
kvinno- klubb h8llr.r ord.
möte 1:sta tisdagen i varje manad kl.: 8 e. m.
S:t E r i k ~ g a t m l O n. b. Korresp.
sekr. fru Ellen Vlclsjö Karls- viksgatan 11, ii /, tr. Tel. K.
35 94.
- - Göteborgs soc.-dem.
kvirbno- klubb haller möte h t a tisdagen i mBna- den kl. 8 e. m, i Arb - föreningens H-sal; 3:dje tisdagen i manaden Bondegatan 14 kl. 8 e. m. St~relsm.
~ i k s e l b sot.-dem.
~ kvinno- ktubb haller möte 2:dra och 4:de onsda- gen i manaden kl. 8 e. m. i E ' olkets Hus B-sal.
Gtyrdsen.
Höganas so=.-dem.
kvinnoklubb .haller ord.
möte l:+ta och 3:dje mandagen i manaden.
Ordf. fru Helen Olsson, För- eningsgn tan, Hfiganlls.
Landskrona soom-dem.
kvinno- ' klubb haller möte 2 d r a onsd.
och 4:de torsd.
i varje manad kl. ' /, S e. m. i Fol- kets Hus.
Ordf. .och korresp.
sekr. fru Anna Svensson, Tranegatan 10, Landskrona St yralsen.
.
Ludviic a sot.-dem.
kvinnoklubb hiiller sina möten 2:dra mandagen i varje ' manad kl. l /, ' 9 i Folkets Hus ' B-sal.
St ?jrelsers.
Skirarps soc.-dem.
kvinnoklubb haller - ord.
mnte andra söndagen i varje m$uad kl. 1,30 e. m. i Folkets Hus, Skiv- arp.
Nya medlemmar vinna intriide.
Styrrlspn.
SpAnaa sot.-dem.
kvinnoklubb haller ordinarie möte 1:sta torsdagen i varje manad kl. 8 e. m. i Folkets HUS.
Styrdsen.
.
.
.
.
.
Solna soc.=demm kvinnoklubb haller möte 2:dra tisdagen i varje milriad kl. 8 e. m. i Huvudwta Folkets Hus och 4:de mhndagen i varje manad kl. 8 e. m. i Hagalunds.
Folkets Hiis.
St ?jwZsen,.
,.
Storhrs socm-dem.
kvinnokiubb Föreningen far Hembiträden i Sttoc kholm h %ller m6te 1:sta torsdagen i varje manad kl. 8.30 e. m. i Folkets Hus P-sal, 3:dje torsdagen i Folkets Hiis C-sal.
Styrelsen.
Arvika soc.=dlemm kvinnoklubb bå.ller ordinarie möte 2.dra mdndaren i m&amp;- naden kl. 8 e. m. i Folkets Hus C-sal.
Sty, elrea.
!
P iDjycshoIms 80c.e dem.
' kvinno- klubb haller ordinarie mötrn 2:dra tors- dagen i varje mdnarl kl. 8,30 e. m. i F6r- eni ngdhuset.
Ordf. Fru Ellen Bom bler, Tel. 13 14. baller ordinarie möten sista söndagen i varje manad kl. 3 e. m. i Folkets Hus.
8 t y elwn.
P - - Sundbybergs sot.-dem.
kvinno- klueb hiiller möte ' 1:sta tisdagen i varje mAnd kl 8 e. m. i Folkets Hiis.
Tumba soc.~dem.
kwinnoklubb haller ordinarie möten 1:sta onsdagen i m h a d e n kl. 6,30 e. m. i Folkets Hys, Tumba.
.
S t ~ ~ r ~n e h.
&amp; rJryte sot; - dem.
kvinnoklubb hiiller miite 4:de onsdagen i m h a d e n kl. 7,30 e. m. i Godtemplarlokalen, Gårda.
Sturelsen.
Stockholm, A.43.
Arbetiunai Trgckcri, 1914
