# ID: svediakorp-per2509
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1924
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 19,313
# sentences: 1,051
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDNING FOR DEN SOCIALDEMOKRATISKA KVINNORORELSEN.
Utgiven av styrelsen för Sverges Socialdeniokiatiska Kvinnoförbund.
20:de arg.
1924.
N:r 2.
Februari.
Pris 25 Öre.
Prostitutionsproblemet och lösdrivarlagen.
Knappast något socialt problem ar av så ömtålig och svårlöst beskaf- fenhet som prostitutionsproblemet.
Fattigvårdslagstiftningen har i sitt förslag till lag om lösdrivares be- handling aven tagit upp juridiska.
bestamnielser aiigaende pro- stitutionen sch darmed &amp; m- manhangande företeelser.
Men detta lagförslag verkar i högsta grad famlande och oklart.
Några nya synpunk- ter och riktlinjer kommer inte lagförslaget med.
Det bygger på den gamla den- trianmassiga uppfattning av sedlighetsproblemet, vilken legat till grund för den juri- diska behandlingen av pio- stituerade under de senaste 40 åren.
Och denna upp- fattning giver ett sken av brottslighet åt hela den ka- tegori av kvinnor, som fallit offer för prostitutionen.
Lig- ger det inte något grund- falskt i detta?
Vi måste ju erkanna, att prostitutioneri ar ett samhallsgift och en mörk flack på vår civilisa- tion.
Men vem vågar dar- för kasta första stenen p5 den kvinna, som mot mate- riell ersättning låter sin kropp bli tillgänglig för mannen, och vein kan ropa: " Hon ar roten och upphovet till det onda, hos henne en- sam ligger felet, hon måste i sedlighetens och samhallsmoralens namn interneras, och straffas! "?
Prostitutionen ar ingen ny före-.
teelse.
Den ar ungefar lika gam- mal som vår kultur.
I det gamla Grekland ordnades den och iver- - vakades av den borgerliga lagen såsom varande en nödvändig sam- fundsinrattning.
I medeltidens sta- der reglementerades den av den = kommunala förvaltningen, och aven glädjehusen hade bland helgonen sina skyddspatroner.
Den kyrkliga opinionen fördömde visserligen allt, som hörde till köttets frestelser, men å andra sidan kunde den tolerera och Paulus Moreelse: Vertiinus och Pornona.
e~känna nödvändigheten av gladje- hus, vilka, som det heter i en medel- tida lagförordiiing, vor0 " ett nöd- vandigt skydd för jungfrurs och fruars ara ".
Det ar ju precis sam- ma uppfattning, som an i dag gör sig gällande 110s stora flertalet sam- halls~nedleinmar.
De basta fader och bröder rycka skeptisk.t på axlar- na, nar det ar fråga om att bedöma prostitutionen, och mena, visst ar den ett sanihallsont men ett nöd ' van- digt ont " till skydd för jungfrurs och fruars ara ".
Under århundraden ha alltså alla ärbara kvinnor bevarat sin heder på bekostnad av sina med- svstrars fvsiska och andliga r.
(uppriktigt sagt, i n val dyrköpt sedlighet!)
P i den tiden, då den kyrkliga lagen varnade och bestraf- fade en hederlig kviima, som födde ett oäkta barn till världen, blundade de of- fentliga myndigheterna i stort sett för stadernas " fala kvinnor ", som liksoni utgj.orde en klass för sig själva.
De levde som gran- dernas ljusskygga råttor, dessa ' " fala kvinnor ", och inte ens sbödels~drangarna vor0 så avskydda och förak- tade som " detta san~hallets avskum och dragg ", av den allmänna meningen fördöm-.
da bade i tiden # och evighe- ten.
Det grans2ösa förakt och den avsky, varnied en.
s. k. sköka bemöttes, skar fullständigt av alla möjlig- heter till räddning fijr hen- ile.
Därför sjönk hon själv allt djupare och djupare och drog i sin bitterhet och sitt.
hat mot hela.
odet borgerliga samhället gärna med sig andra på vägen utför.
Även om dessa kvinnor stodo till största delen utanför den borgerliga lagens skydd, så kunde de dock nås av lagens straffan,de arm.
Enligt rnissg2rningsbalken i vår äldre lag kunde en lösaktig kvinna, som alltför ö,ppet bedrev sitt yrke, häktas och straffas med fängelse på vatten och och bröd, med spö eller ris.
Nar reglementeringen uppkom, anságs den ur halsovårdssynpunkt
2 nödvändig.
Genom att de kvinnor, som yrkesmassigt prostituerade sig, blevo inskrivna hos polismyndighe- terna, kunde de bättre övervakas och vor0 tvungna att rätta sig efter vissa föreskrifter ifrå.ga om Iakarunder- sökning m. m.
Och så länge en prostituerad följde de stadgade före- skrifterna, hade hon på satt och vis juridisk ratt att bedriva sitt yrke, åsidosatte hon dem däremot, så kun- de hon enligt Iösdrivarelageri dömas till tvångsarbete.
Reglementeringen innebar intet- som helst moraliskt skydd eller någon hjälp att resa sig för den prostituerade kvinnan.
Tvärtom, en kvinna, som var inskri- ven såsom prostituerad hos polisen, var inte minst i sina egna ögon så pass mindervärdig och sjunken, att hon sällan gjorde något försök att lämna sitt levnadssätt och försöka bli nå.got så nar samhällsnyttig igen.
En prostituerad bemöttes ofta hårt och t. o. m. med råhet, vilket natur- ligtvis ökade hennes egen bitterhet och råhet.
Reglementeringens var- sta fel var dock, att den på satt och vis legaliserade och ordnade prosti- tutionen som ett yrke, vilket visser- ligen var moraliskt förkastligt men ändå hade och måste ha sina ut- övare.
Och en hel kategori av kvin- nor dömdes såsom mindervärdig ur mänsklig synpunkt, under det att de man, som underhöll0 dessa kvinnor och gynnade deras yrke, gingo full- ständigt fria från såväl polisuppsikt som moralisk värdesättning.
Den lag, som i vårt land upphävde reglementeringen, nämligen lagen av 191 8 angående åtgärder mot utbred- ning av könssjukdoniar, måste be- tecknas som ett stort steg framåt i den mänskliga rättvisans tecken.
Ty enligt denna lag äro både man och kvinnor lika ansvariga för ett sådant brott som att medvetet ut- satta en annan människa för risken att bli påförd venerisk sjukdoni.
Då denna lag upphävde prostitutionen såsom lagstadgat yrke, så gälla hädanefter lösdrivarelagens bestam- melser aven de prostituerade och dessa kunna dömas till tvångsarbete.
Paragraf 1 i lagförslaget angåen- de lösdrivares behandling stadgar, att den som stryker omkring sysslo- lös och utan medel till sitt uppehälle skall, såvida inte omständigheterna ådagalägga, att han söker arbete, behandlas såsom lösdrivare.
Även den som underlåter att efter förmåga ärligen försörja sig och förer ett lev- nadssätt, som innebar våda för a] i- MORGONBRIS man säkerhet, orcl ' ning eller sedlig- het hemfaller under, lösdrivarelagen.
Enligt denna paxagraf kunna aven kvinnor, som skaffa sig sitt uppe- hälle genom att ta betalt för tillfal- liga könsförbindelser dömas.
Men det ar inte för l&lt;önsförbindelsernas skull de dömas och inte heller för att d.e ta betalt för dessa, utan för att de betala sin hyra, sin mat och sina kläder huvudsakligen för de medel, som de erhållit genom titt sälja sin kropp.
Hari ligger just det skeva i det nya lagförslaget.
Det ar endast en s. k. l~elyrkesprostituerad, som enligt lösdrivarelagen kan dömas till: tvångsarbete och interneras.
Om en ' kvinna har ett yrke eller kanske en- dast ett skenyrke,.
som Ianinar henne någon inkomst, vars storlek ingen kan kontrollera, ar hon för yrkets skull skyddad m.ot lösdrivarelagen, ehuru hon kanske lika flitigt prosti, tuerar sig, som den helyrkesprosti- tuerade.
En prostituerad kan kring- gå lagen genom att etablera en liten affär e. d. som eii slags " hederlig " skylt, fastan hon i själva verket skaffar sig sitt uppehälle genom be- talda tillfälliga könsförbindelser.
Eli kvinna, som visserligen uraktlåter att hederligen försörja sig, men som äger ett ärligt förvärvat kapital eller en livränta, t. ex. ett arv efter fader eller make, hemfaller inte åt lösdri- varelagen, därför att hon tar betalt för sin gunst i form av dyrbara gåvor eller pengar, eller därför att hon in- låter sig på.
en massa tillfälliga för- bindelser med man.
Hennes kapital skyddar henne, aven om hon upp- träder på ett satt, som sårar den all- männa anständighetskänslan.
Kon- sekvensen av detta blir, att det ar mot den medellösa och den mest värnlösa av de prostituerade kvin- norna, som lösdrivarelagens bestam- melser riktas.
S:kulle däremot alla, som " förete ett sådant levnadssätt) att därav uppstår vada för allmän säkerhet, ordning eller sedlighet " bli föremål för rättsligt åtal, så bleve nog tyvärr alla samhällslager från dem, son1 hålla till på sjömans- kafëer och i grandernas kyffen upp till guldkrogarnas stamgäster före- mål för polisrazzior.
Och man såväl som kvinnor måste ju nödvändigt träffas av ett sådant åtal, såvida båda parterna skola känn?
samma ansvar för den allmänna ordningen och sedligheten.
Som en av prostitiationens orsaker framhålles, att kvinnoarbetets låga betalning nödga en hel del kvinnor att skaffa sig biinkomster genom att mot ekonomisk ersättning knyta lösa förbindelser med man.
En annan or- sak av liknande art ar, att prostitu- tionslivet lockar en hel del kvinnor, som genom att sälja ' sin kropp f5 medel, på vilka de tämligen bekym- mersfritt kunna leva utan att behöva arbeta.
Vackra kläder och nöjen ar aven ett lockbete, som kastar.
mån- gen kvinna, vilken kanske lever un- der mycket torftiga förhållanden, i prostitutionens armar.
Och vad som än ar orsaken till att en kvinna för- mår agna sig åt ett sådant yrke som prostitutionen, så ar det alltid betal- ningen, som hägrar för henne, då hon knyter en förbindelse med en henne obekant man, vilken hon per- sonligen inte har något intresse för.
Det mest förkastliga i hennes hand- lingssätt ar naturligtvis, att hon tar betalt för sin gunst.
Och detta gör henne aven farlig för den allmänna moralen, ty på sin jakt efter den högst betalande kunden, blir hon dels direkt och dels indirekt genom ett utmanande uppträdande en förförer- ska.
Kunde hon däremot inte f å be- talt för en tillfällig förbindelse, så faller det av sig sjalvt, att hon inte kunde offra alla sina krafter, sin tid och sina möjligheter på sådana för- bindelser.
Aven om hennes naturliga anlag tvingade henne att knyta for- bindelsei- med man, så kunde hon ändå inte göra dessa förbindelser till sitt yrke, eftersom de inte gåve henne ekonomisk vinst.
Och hon behövde inte jaga efter den högst betalande kunden eller därigenom bli vådlig för den allmänna poralen.
Den som betalar har lika stor skuld i prostitu- tionen, som d.en som tar emot betal- ningen, och den enes handlingssätt ar ur nioralisk.synpunkt lika förkastl ligt som den andres.
Skall man döma lösa och tillfälliga könsförbin- delser såsoin ansvarslösa och omora- liska, så måste domen gå ut över båda parterna.
Det ar visserligen sant, att den prostituerade kvinnan sjunker djupare an dmen man, som köper hennes gunst, och att hennes moraliska medvetande avtrubbas mera an hans, men det ar endast den naturliga följden av att hon bedriver sina excesser yrkesmassigt och stan- digt lever i en miljö, dar luften ar liksom förgiftad av förvridna mora- liska och mänskliga begrepp.
Pro- stitutionen torde upphöra av sig sjalvt den dag, då ' kvinnorna inte längre kan sälja sin kropp som en vanlig handelsvara.
Ty enligt den
MORGONBRIS naturliga lag, som reglerar det eko- nomiska livet, så upphör ' varan att finnas, nar efterfragan p2 varan upp- hör.
I grund och botten ar dock pro- stitutionen ett ekonomiskt problem, avhängigt av ekonomiska faktorer.
En internering enligt lösdrivare- lagen kunde kanske bli till hjälp för en prostituerad kvinna om hon vill komma ifrån sina levnadsvanor och börja ett nytt liv.
Men då får inte denna internering ha karaktären av fängelsestraff, som brannmarker henne och försvårar hennes möjlig- heter att ta sig fram i livet genom hederligt arbete.
För att i någon mån kunna ta hand .om och i fost- rande syfte hjalpa unga prostituera- de kvinnor, som dömas till tvångsar- bete, har man i närheten av Lands- krona genom enskild donation inrat- tat en anstalt, dar kvinnor, vilka sandas till Landskrona-fängelset, kunna få helt eller delvis avtjäna strafftiden.
Denna anstalt som bar namnet Hildero, har mera karaktär av skolhem an av fängelse.
Natur- ligtvis kan Hildero endast, så långt det begränsade utrymmet räcker, ta emot skyddslingar.
Och de kvinnor, som sandas till denna anstalt, utgall- ras av fängelset i Landskrona.
Hil- dero ar egentligen en större bond- gård, dar en slags lanthushållsskola anordnats för de dömda.
Dessa ha frihet att gå ut och in, som de vilja, inom anstaltens område.
Naturligt- vis ar det först och frarnst de unga, vilka man hoppas kunna påverka till det battre, som komma i åtnjutande av vistelse på Hildero.
Skulle man peka på de positiva resultaten av an- staltens verksamhet, så skulle de kanske synas mången hopplöst små, ty ett försvinnande litet fåtal av Hil- dero-skyddslingarna raddas undan prostitution och sedeslöshet.
Men man måste ta i betraktande, att un- der de få månader, som skyddsling- arna äro internerade på anstalten, så hinna de inte få någon grundligare yrkesutbildning eller bli fullständigt iterstallda från den sjukdom, som vanligen följer deras yrke.
Nar de sedan träda ut i världen igen, så stå de ofta utan möjligheter att heder- ligt ta sig fram på egen hand.
De måste söka upp gamla bekanta och råka åter i klorna på kopplerskor och soiitenörer, som utveckla en enastå- ende energi, niir det galler att kvar- hålla sina offer i prostitutionen.
Men därför att en anstalt som Hildero under nuvarande förhållanden inte kan radda mariga av prostitutionens Vi och vårt. '
Under alla dess,a generationer, då mannen dominerat i det politiska livet, htar resultatet varit en oerhörd motsiitt.ning emellan rika och £attiga, lyckliga och olyckliga, överanstrang- da och sys:slolösa.
Och man frågar sig nu: vad skall resultatet bli av ls~innornas inträde i det politiska livet?
M.an hoppas på en föriindring till det battre.
Men sk.all kvin~orna kunna åstadkomma nbgon geiiomgri- pande förändring, måste de ändr+ hela sin natur.
Det ar därför, att 1~1 ' annen varit.
" bara män ", som för- hållandena ' blivit &amp; dana som de äro.
Om kvinnorna fortsatta som de nu göra, komrna de icke # att kunna ge- iiomf öra några revolutionerande för- alndringar.
En av civilisationens fikbannelser h.ar varit överbetonandet av köns- skillnaden: mannen h.ar varit stolt över sin manlighet och kvinnan över sin kvinnlighet.
De ha bada sokt be- härska varandra genom att laiivanda offer åt ett samhallsnyt1:igt liv, så vore det i högsta grad orättvist och ' kortsynt att döma den såsom onödig och utan existensb.erattigande.
Vi f3 tvärtom hoppas, att liildero är den första av de anstalter, sorn böra sattas i fängelsets ställe för interne- ringen av kvinnliga lösdrivare eller prostituerade.
Ty skola dessa såsom ' samhallsvådliga interneras, s &amp; böra de ' val snarast behandlas ungefär som alkoholister eller vanartiga barn.
Och interneringsanstalten bör först och frarnst vara en skola eller ett skolhem, dar de få yrkesutbild- ning och vederbörlig fostran i övrigt.
Aven medicinalstyrelsen har uttalat som sin åsikt, att det både ur prak- tisk och principiell synpunkt ar olämpligt att inskrida straffrattsligt mot prostitutionen, såvida inte de prostherade göra sig skyldiga till lösdriveri i egentlig mening, t. ex. vagabondering eller bettleri, då de naturligtvis skola behandlas.
såsom manliga lösdrivare.
Den kvinnliga opinionen får inte ansvarslöst tiga ihjäl det dubbelpro- blem, som prostitutionen just nu ut- gör.
Först och främst måste varje rättänkande människa reagera mot, att en hel kategori av kvinrior dömas och behandlas som brottslingar, dar- för att de äro delaktiga i prostitu- tionen.
Hela samhället ar ansvarigt för prostitutionen.
Astrid Forsberg.
3 de kroppsliga attraktioner, som na- turen !ivit &amp; m.
Vi ha fört in i .det mänskliga samhället djurvärldens instinkt att göra sli,kt.ets fortplant- ning till enda mal för individuell tillvaro.
Denna instinkt kommer - när den ej disciplineras a v kunskap m, rjälens högre mål - att som en tvångsf ör estallning inge mailni- skan den tanken, att könen måste ' behaga och fascinera varandra, att mannen måste ha sitt satt att tänka och känna, kvinnan sitt.
Och var- dera könet anser iilaturligtvis sitt sstt vara motp.artens överliigset.
Och det ä r ett egendomligt fak- tum, att jii ' bättre ekonomiskt or- ganiserad en nation a r - enligt nn- varande uppfiattning om ekonomi - desto starkare a r könsbetoningern med t y åtföljande nonda.
Ett sådant ont är till exempel m a s; i; p r o- d u k t i o n e u!
, av l y x s a k e r.
I ett större affarshus i huvudstaden med en avdelning för band, salu- bjudes 500 olika slags band.
Och de slrulle naturljgtvis ?nte tillverkas, om inte lrvinnorna frågade ' ef-ter dem.
P % ett annat ställe hade de.
200 oliksa sorters cigarrer (före kri- get).
Och denna mångfald skul.le naturligtvis inte heller t.ill~erkas, om inte maniie~ köpte dem.
- Varje ombyte, som s a m&amp;nnislrs begär i fråga om lys, tillspetsar kampen f ör tillvaron f ör mil joner, andra miinnis.kor sämre rustade a t t rnöt.a den.
~Sakerligen ' behöver iinte.
kvinnan mer an,:ett dussin lolika slags band att pryda sig med - .om hon nu alls behöver några; och män- nen mer än tre eller fyra dags ci- warrer - om de nu nödvändigt skola h a.
Varje liten sak med vilken leii människa etökar sina behov,.
gör li- vet hkrdare för tusentaLs medroaannii skor.
(C.
Jinarlajadassa.)
" Allt dags clöseri, ja, alla utgzfter, som varken bringa nytta., ' komfort, skönhetsvar- den eller verklig glädje, minska pen- ningens köpkraft. "
(Nya Vägar.)
" Varje .sak har ytterst kostat sil ma ' nniskas blod ", i Eabrilcen, i slum- men., i gruvan.
I den m %n en ar-tikel tar tid och kraft fr %n jorden, från produktionen av nödviindighetsail- tiklar, blir den ett ont.
Darför ' att maskiner tillverkar myriader ting, tro vi tt för de få dussin ting, som iiro nödvändiga för vårt liv, vi be- höva en myriad att välja på.
Vi protestera inte, ty vi ha aldrig tiinlrt p % eller kant.
någonting för denw f ragga.
, Om kvinnorna med sin nya poli- tiska makt skola lzuiina hjalpa
.
,.
M ~ d e r s k a p s örsäkringen f i Österrike.
.
...
. '
'. '
För ~ o r ~ o n b k av s parlamentsleda~oten E m p y ' ~reundlich, Wien.
(Forts. fr. föreg.
n:r.)
inte har något yrke, är ju: lika myc- idär 5ken b.arri.sängslivin~ioï kunna Pöi:.st med revolutioiiea ha vi i ket i behov av mocl ' erskaps~rs~l~- finna tillflykt och vård.
Österrilce fått en utvidgning # av mo- ring som ' arbeterskorna.
Vi kunna I Wien ha vi aven lyckats få re- derskapsf ör~älr~ingen .. Al.lni %n s julc- därför i de sjiiklra:ssor, som apbetoar- formerna ända sdarhän, att barnva- försäkring Er ut.strä.clit till alla na förvalta, införa en s. IL familje- v %rdsmaunen ' besöker, varje nyfött kvinnor, som aro yrlcesarbeterskor, f örsalcring, ' i ~ i l k e n familj emledlem- barn iniiler de första attta dagama aven bemaibetler~ko~, hjälpkvinnor ma.r mot särskild avgift kunna bli lefter f ödelsen.
Barn8av %rd.sma,nnen i husen och lantarbeterskor.
Kvin- delaktiga.
P % detta satt kunna avien a r pliktig a.tt hos stadens " ungdoms- norna kunna få +ila sig fråa arbete larbet.arhustrur utan sirskilt yrke f5 råd " anmäla om ' barnet eller mo- f yra veckor f öide f örlossningen och Idel av mod ' erskapsförsakringen.
dern äro i .behov av sa.rslrilt uncler-, erhiilla under denna tid fullt sjuk- Denna fråga ar ocks % lagligen regle- stöd.
Alla mödrar, som.
ha späd- and !erstöd och samma förmilner galla r.ad men endast p &amp; så sätt, att kas- b s r i ~ och sakna pengar att köpa sex .ileckor efter f örlossningen.
De sorna själva ha rättighet att bk- .mjölk f ör, f &amp; särskilda ransoner f å allt ' &amp; i samm.anlagt tio veckors vila stimma om de vi1j.a ha familjeför- mjölk Fr&amp;n och med att barna- vår,dsmannen besökt blamet, är d1et.
under blari~siingstidkn.
Sjukiinder- säkring eller ej.
Vid sidan av den statliga försrik- upptaget i. kommunens vård och stödet, som beräknas efter arbieter- skans lön, kan i genomsnitt gå upp ringen finns i Österrilce, och aven på skydd.
Liksom spädbarnen få sin till högst ' en svenslr krona p r dag.
%tsliill.iga platser i Tyskland kommu- .mj öllr, f il skol.b.arnen sina liiroböcker (Obs.
!
.Denna summa är betydligt nal moderskapshjalp.
Fordri~garna och slrolmaterial.
E t t stort antal ' mera värd i Osterrilcie än har!)
från kongresslen i Köpenhamn på kinderga.rte11 och feriehem ha även Ammpengai.
b e talas iiitle till möd- f ör1 ossningshem, Barnkrubbor och inrättats av stia.den wie^ och d ' ess T.arna av lalla ~sjukka ' ssor, d % vi ty- barntradgårdar kunna inte helt organisationer för ungdoms ' skydd.
värr annu inte ha någon enhetlig uppfyllas av staten, eaedan man Varje sommar siindas 6-7,000 Wie- a juklcassef örv-altning.
Det finns en- inte från el1 enda huvuCicentra1 kan nerbaarii till dessa s.ommarhem.
Vad vi nu sträva eft ' er att få hiir dast särsleilda rörelse- och distrikts- f örval ta, alla sociala inrattilin gar.
: ka.ss,or i Österrike, och då kan varje # Det ä r ju fördelaktigare om.
dessa i Österrikle är en.
ur alla synpunkter kassa för ' sig besluta, om man skall inrattningar kunnti, kontrolleras just god organis ' erad socialf örsalrring utbletala ammpengar, uppgående till av de människor, som a.nvanda sig a v f ö r ~a l l .a, och som skola under- dem, och # därför %öra de vara kom- hallas av a l l .a m e d b o r g .a r e, half ten av ~j~lrlias~e~inde~stöCl ' et, murieris egendom.
Vår störs.tcz sjuk- &amp; .at och kommun.
I derina försäk- eller e j.
S julckassor, som f örvaltas av ar- kassa, de ' ii allmänna arbetarsjukkas- ring m h t e ärren moderskapsförsalr- [betarna sjalva, betala mestadels san i Wien, har upprattat två för- ring f ö r a l l a k v i n n o r, s o m arnmpeiig.ar, s % störst-a delen av .ar- lossningshem.
Men dessa äro na- int.e förfoga över en ' bestämad in- betarkvinnorna .erlr %ll ' a i själva ver- tiirligtvis inte tillräckliga för en komst., in &amp; s % att varje mor, kan ket.
s5dsna.
Från moderska.psför- &amp; ad med 2 milj. invånare.
Tyvärr .unna sig 10 veckors vila imder barn- ', säkring äro dock ännu de kviilnor, kostar det många: milj oner öst.
kro- sängstiden och sedan tre månader som iiro enda &amp; hustriii och inte ha nen att nu upprätta flera sådana framat erhåller ammpengar och bi- någon fortjanst eller nagot yrke, hem.
De Wienkomiriuner, där social- drag till sitt iiiiderh %ll.
Innan vi uteslutna.
men a~betarhiistrun, som .demokr.ater8na äro i ma:joritet, ha ta- erhålla denna försäkring, Icunna ~i git initiativ till införandet av en sar- intk saga oss äga fullständigt moder- mi2nslrligheteii l~ät~tre iiii rnaiineiz skild skatt för sociala försäkringar.
skapsskydd.
gjort,.
maste de göra * ett offer: de I ett land ' med dålig valuta kostar Om vi har i Österrike inte lrunna m&amp; &amp; ta stålidpunkt till det lidande, sociala inrattnii1ga.r oerliörda sum- uppnå de reformer vi st.rava efter, som modet stadk komme^^.
Först när mor, och man kan aldrig tanka sig, s % beror det därpil, att vår förvalt- kvinnan sett, ett högre mal an det att Bestrida kost.naderna för så-dana ning och vår.a ledare anse, att vi tills livinnorna i allm.änhet se, först dA ur kommunens iiormala budget, utanii vidare måste f örsaka s80ciala mf or- kunna.
vi .vänta reformer.
Om kvinn- dessa kostnader måste tackas med mler, da vår soci-alf ör ' sakring redan lighet e.ii8ast betyder att vara till- extra skatter.
varje österrikisk &amp; %r högre än i &amp; e flesta andra lan- räckligt kvinnlig för att besegra mebb.orga~e måste nu ' betala 4 proc.
der, och var indixstri inte t %l vidare mannens manlighet, ju förr den för- pr vecka av sin Uikomst till kommu- krafturtappning, om den.
skall st5 svinner, ' dess bättre.
Om vi kun.dc: nen för att tilcka utgifter för för- sig i den internatioliiell.a konkurreii- förvisa modekrönikor fr&amp;n vara tid- säkringar, fattigv %rd m. m.
I kom- sen.
Därför skidle vi glädja oss at ningar och tidslrrift er,, Iranske livin- munen Wiener-Neusta.dt har i en att i an.dra länder sie socialförsiikrin- nan 1ätt.a.re skulle finna efi melya för- f. d. flygarkasern inrättats barn- gen fullständigt genomförd, och andligad kvinnlighet .. Och bitter- krubba?
kiildergart.esn, barnhem för blott därigenom kunna airen vi bli hekn i kampen för till.v.aron skulle, skolbarn och yrkesskola f ör barn, mäktiga att n % målet och framtvinga lindras för mil joner.
&amp; !taiiiien be- som slutat folkskolan.
En: annan elii fullständig ' sk yddsf örsalcring f ör höva göra li1maad.e offer.
Men d e kommun, som endast riilrnar 10,000 mödrar och barn.
T y endast d % har ha hittills inte gjort det ..
Vi ha nu innevhare har upprättat ett vård- skyddet för det mansk1ig.a livet n %tt lett tillfälle att l i r a maniien.
Skola hem för sjuka och uttrötta3e möd-, den utveckling som ar (effielztiv och i rar, dar sj~iks ' köt.erslcor hållas, och nö dvändig.
vi taga det?
Da.f n e.
I. '
' I
upprättandet av f örl~ossningshem.
-: F.rågan om uppförande.t a.v f ör- lossningshean har åter blivit: aktuell.
De t ä~ n u %.inge sed an Pahst.i.eimSa och Steffen motioiieraide härom och rilcsdagen; beslöt hemställa hos kungl.
maj: t om u !treidning, villieil dock på rnedicinal~tyre~sen~ begäran blivit i; ippslrjiit.eii, emedan ar-betet d ä m e d slrzille u-nider kristiden bliva a l h f ö r iiyrbart .. Eiz del marterilal ha r, dock iils.aml ats.
Det nya, föi ' lossningshemmet i D: r G. Steenhoff %.öl1 för Stock- holms läns i1winnodist.rikt i slut et av november ett föredrag i Hiivudsta Folket~s h-us i denna fråga och taiga vi om friheten a t t darifråii, anföra 1Ggi.a siffror soni belysa läget.
Hani snfioriile a t t aiv t) arnniorsikor har uppgifter iilioïldrats och ' belrör den- na statistik 1.4,000 fall bla:i~d mindre benzehdlade (2,000 kr.
högsta iii- liionwt).
Av: dessa hade f örlassi~iiigcii i c: a 25 % av f allen iiigt rum hos ~slälctiiqpx, hiirsböider, å fattiggårdar (4.9 O / o) o. s. v. Niiira 900 kviilnoi.
voro) inlneboende ", t m blevo för1ö~~t.a - i uthus; iiö.digt ' lin ' ne saknas i 38.3 % av tillfiillena; behövlig singvila eïhöl1.0 blott o.mlcriilg $5 av mödrarna, över 2,400 .ax dem mhstc st.iga upp efter 4-6 dagar, c: a 500 efter 1-3 dagar?
iiara.
20 % vor0 i. sitt apbete förc 7: e dagen efter fö:rlossningen; tillräcklig ro under +ari~siiagen saknade omlrring 50 % av möd- rarna ..; tillsyn iiiidei.
hav.andeskapet .sal&lt;- nach 87.2 %; .a.vs tånldet $il1 barnaf öclerslraii f rån barnmorslcans bostald var i c:a 15 % över 1 mil, i en, del fall 6 5 mil.
loch däröver (i ett 7.7 mil.)
; vid nära en fj; aridedel av til1fälle:na måste barnmorskan gaencle .begiva ' sig till f örrättniageii.
Hiiritill koirime~ alla deni till vilka ingen bariilmo~ska kommit och som fatt ' hjalpa .sig själva eller f å t t hjiilp av någon som varit till hands.
Ku niötls * dock fr8.11 flera ' håll iii- trersset föT a t t verkligen åsta.dk.om- ma nggot .. Stiliiilda hoar Röda korset upptagit dehna fraga 1 sitt so- cialhygienislca pro- gram, hmmodeïf ör- eningar och lsoc.-dem.
a s kaiim oldiit~ bar m ömt i arbetet harf ör.
Det vore särskut önsk- värt a t t de senare mera intresserade sig att v c r k s a n i t a r - b e t a för att mödxa- hem, eller om vi sko- la kalla dem förloss- ningshem, b1iv.a upp- rättade.
A.v den lilla Falun.
statistik Bom här all- - förts se vi hur fruk- taiisviirt d ' tligii stiillt det är.
Kar a r iiildock icke medtaget alla ope-, rationsfa.11, som fåt$, ske imder de mest prim.it.iva f örhåll.a.llde:i~ och vagrvid isåviil moderns som b.ar.i ?ets liv stiitt på spel, vilket iin rnieï be- lyser liiget.
F r å n vårt %ål1 har glä8djaede nog ' länge varit ett varmt intresse för föidbattrald förlossnings- vard.
PH d.e frågor, som gällde att belyss f örhhllandeiua .p &amp; detta .om- råde, som sot.-dem.
livinnornas cen- tralstyrelw p &amp; sin tid: sände u t till klu ' bb.arna, " usv.arades mycket all- i t.
Falii .sioc.- dem.
kvinn oklubt~ nöjde sig inte harined, utan grep.
- -.
- - -.
.
- - - - ~ ö r n ~ v i s står t j nu: färdigt att in- vigas f ör sit$ ärildarriiil.
A t t det berörmvä~da initiativet kulinat fullföl jas s å snabbt f å r till- skrivas - utom det duktiga ar ' bete socialdemokratiska k ~ ~ n o k l u b en.
b i intimt aa.m,ar ' bet e med F.alu Hus- modemf öreninp och i synnerhet dessa föreningars utsedda kommit- teralde utfört - st.adslälzareii d: r E.
G.
S j; ögreii,.
ut aii vilkeiis intresserade och.
sahlcunniga [det gi- vetvis varit isyn~re~ligen svart a t t f å frågan nöjaktigt löist.
Avsikt emiz m ed b~a; riibördshns.e t är att.
skaffa.
Ibarnsängsk; vinnorna; nö- dig v b d soeh r % och &amp; - med skänka delm en större tryg,ghetslcämla nar den sviira stunden kommer.
D e hy- gieniska förhållandena komma iiven- ledes a t t bli Betydligt bättre tillgo- dosedda an vad isom iir miijligt; i hemmen.
.Som b&amp;ant har Bergslaget väl- villigt upplåtit sin f. d.
.husmoders- skola för ä.nldamålet och genom hu- vudsaliligast på frivilli6etens vag anskaffade inedel ha erforderliga omändringsr och inre~dniagsarbeten kunnat verlr&amp;ällas.
I m a d i n g e n ' har iiiibri~gat.
i kontanter !3,000 kr., en synnwligen vacker s~imma:, 7Ta.r- jämte cn hel Idel g b o r in.
~ z a t u ~ a skänkts.
Fabrikör Tidstrand i lS8ig- myra har .t.
ex. skGnkt b,aqSiltar och diirjamt e tillhaiida hilllit nö,digt antal större filtar ' av * basta l ~ d i t k till, mycket billigtt pris.
Bergs1,aget har vidare sänkt hyran för barn- bördshiiset f r å n föriit * beg ?rd,a 5,000 kr.
till 3,000 kr.
Möbl.er och l~okis- inven.tarier har man f å t t byxa av ' (Forts. å sid.
10.)
.sir ia.n saken för er- -. "
- - -.
nående av ett prak- t.islrt resultat.
Och n u har dar under hösten ett präktigt Barn- bördshus blivit iii- vigt.
Vi til.li %tcz oss a t t ur Dala-Demo- Izrat.cn sasa redogö- relsen över dess till- komst.
Det pB initiativ av Falii socialdemokra- tiska liviiiriolrli~~bb tillkomna barnbörds- huset i Falun (upp- slaget gavs inom nämnda ~&amp;bb av fru Interiör frfin det nya förlossningshemmet .i Falun.
MORGONBRIS 6 Du.
frågar varför oskulden a r så hatad, varför blomman ryckts från sina rötter.
- J a g vet det ej!
- Ba.kom de dunkla gallren sitter den unga modern allt %n.
Hilja Liinamaa-Pärssinen Ur serien " Vänskap ".
D u slumrar, min van; vinaens vingar sakta b-eröra vårt fönster.
P å din vita panna kastar månen m e k m d e sitt silver.
D.u slumrar, min van, ditt slutna ögon- lock döljer i &amp; snacks en glansande pärla.
Stilla vilar din Meka gestalt, den jag höljt i det värmande i~ack&amp;.
Hilja Parssinen.
.
Hon minnes sina bani; de vackra dm- gen blekna, i ångest hennes hjarta slhr.
Ack, kunde du se modern i hennes hala huru h.elgonglorian belyser bennes anlots- drag.
' Ve.ms a r den giymma f örö.delsens verkf " du fr %gar.
" Tog b !ort .fad#er och moder, sikövlaclm ' boet, skotade i stormen de am % f %gel.ungarna och 1amniad.e blott tradet, som skälver av Blder$ " Du shmrar, min vän; mitt hjiirta viskar sin valsignelse över dig, du spada.
- u %- E n annan g %ng skall jag svara.
- ngen vandrar, nattliga stjiirnan tindrar.
So, ijuvt a r barnet, som en ung telninig Slumra stilla!
mger det till sig jordens must och bevG rais p % stonn.arnas vag, som skyddat av ett under.
- Hulur a r - icke Hilja Pärssinens namn förknippat med den f i i ~ k a ar- betla~xrörelsens historia under .de si- sta artiondena.
Som ung l a r a r i m Den lilla varnlösa.
slöt hon sig redan 1900 till arbetar- na i deras frigörelsekaimp.
Det viar E j log mot henne en faders öga, dd bon hårda dagar aven då i Finland.
.
Dlen till världen kom.
S &amp; vissbe budskapet Bobrikoffdca regimen var icke lätt förtälja: Nyss h a s kallnat p % stridens ' att leva under, då man hade eM falt - i spillror Ihemtmets härd.
hjarta som llinlgtade efter rättvisa åt &amp; len en imod.ers ömma omsorger dag och de f örtryckta.
Bon fick .oclcså utstå husun- natt f %r hon val docik bohålla9 - Nej, dersökningar och andra svårigheter hon blir f örföl jelsens ofxer, bortdriven, under denna tid.
Efter revolutionen sliipad i fängelse.
Ejalplös lämnas den 1905 ljusnade ilet ju i Finland.
lilla i vaggan.
Kvinnorna blevo rögbberattigade och Borta a r morfar, ' borta .de an- dr:^ av slak- valbara och Hiljla Parssinen in&amp;t es tens f r k m t e, flyktingens väg a r deras i lantdagen av Viborgs län.
Under .lott.
Blott gamla mormor och tvenne barn 12 Ar mb-etade tton odörtrutet &amp; ar och som medlem: av socilalutsk~ottiet de enda äro, s,om skonades undan sbormens etörtsjöar.
k,om hon att bliva $ärskilt verktsam för arbetarnas skyddsl.agstiftming.
.
Mcn liksom.
gräset IIJA den svedda mar- M g o t %r efter revolutionen, eller ken liter spirar upp, s % vaser den Lilla närmare 1907 starta&amp;e det soc.-dem.
värnlösa med sina syskon.
Hennes stjarne- kvinnoförbuizdet sin tidning .och val- ögon lysa klara och gyllene äro lockarnas des Hilja Parssinen till pedalrtör, vil- glans.
ken post hon bekla,dide anda tills den a n h a revolutionen 1918 splittriade arbetarerördsen och så väsentligt mtniska gränsen, men blev fängslad och sedan # dömd, först till livstids ändrade f örhållandena i Finland.
Av de frligor oc ' h lagförslag gom fangelse, sedan till 12 &amp; rs straffar- $enom Hilja Piirssinens f ör.soxg oah bete för att efter 3 &amp; r och 3 måna- oförtrutna wbate blevo väckta i ders fangetse genom amnesti bliva lantdagen vilja vi na,mna frågan, om f ~ i.
Detta ar s % att saga dien ena sidan m~ilzillelig bamav&amp;rd och barnupp- f,ostran, xnodeidcapsförsa1~ring, för- av Hilja Parssinens liv, vilket.
~i som biittrandet av barnmorsliornm ställ- hastigast skisserat.
Dlen andra visar av " Guds ngde ".
Re- ning, stmlf i~odsättnii~g f ör barna- oss, sdilct~ren möid~erskor, samballelig försorg om dan s0.m 10-iirig skrev och diktade blirida och döva.
Detta aribete av- hon.
Gav d % ut &amp; t litet blad med bröts natui=ligtvis iiven av revohtio- egna dikter och bilder.
Fadern, som nen 1918 och vi vetia att Hilja Parssi- var präst, men len hängiven natur- nen med flera .kamrater flydde till forskare imed skaldelynne, var hen- Ryssland &amp; A ingenting längre .k-un.de nes lärare.
.&amp;ennoes förkta diktsam- göras mot vitfinnarnas övermakt.
.
ling utkom 1900.
Nu agnar sig Hilja Det var hemskt att .d &amp; falla i vihfin- Parssinen helt åt sitt föirfatbare- och n !arnas händer.
Atervände dock slrriftställareslrap och %:r en flitig därifriin .efter 1 i / 2 ars vistdse över medarbetare i hela fiillslca socifalde- 1 - Till höstens vind.
(P å fangelsegarden.)
Höstliga vind, bar mig ' bort harifrian, såsom du driver det 1Utta dunet leller d m obundna pappersdralren.
: Se, tomt och öde ligger det skördade f altet, ' blott nlågra torra s t r h f ö r vinden skilva, och de röda tistlarna på Zikerren~en ftirvissnat re- dan.
Höstliga vind, lyft mig lbort h a r i f r h, s %som du griper den grå röken, som stiger över de svarta taken.
Ren stå rönnarna i sin röda fägring och björken och den ' gula lönnen till marken falla sina bled.
Höstlilga vind, för mig bort harifrän,.
s %som du driver strömolnen framför dig på himlavalvet.
Även skogens fåglar hava flyktat, blott kriikan ensam flyger moliratisilca pressen.
Vi iiterge hiir några dikter ur adenna samling.
Det har f ö r oss varit omöjligt att f % d m översatta i dess diktform, men tro dock aitt likaren skall i den tolkning, s o m hiir gives, f % blegrepp om deras varde.
Vad som ger Hilja Parssinen an mer varde ar hennes helgjiitna per- sonlighet.
Trots allt ho,n under .de senast e %ren genomlidit äger hon en jkmnvikt och ett sinneslugn, som ar beund~ans~art.
Henn.es enkla natur- Egghet och förakt för all pose ar grimdiikta.
I galleriet av nutida nordiska socialistiska k v i n ~ ~ o vilja r vi satta henne bland de fra~msta.
S. v.
MORGONBRIS med tunga vingar.
Tomnia bon blev, I kvar i takband och dystra torn.
Höstliga uind, jag störtar i (lin fanin och ilar fjärran.
Kvar bli de vita nin- rarna, den stumma borgen, f&amp;n tornet blott den ormhiivdade flöjeln med vidgat garp ocih spetsig tungs efter mig vaser.
IXöstliga vind, IbSr mig, bar mig fjarmnl De stora byggarna.
Du minnes pyramidcrnia vid moder Ni- Icns strand, jattebyggnadsverken.
Sago- bild.er träda ' för din syn, palmoascr, rod- naden vid hi-mlaranden.
Du ser de elända slavarna i deras släp, s v piskan och skorpioner @ agade.
I gravkamrmnas dunkla skugga stenhuggar- nas prydliga ristningar du ser.
Det a r ' de stora [byggarnas verk; sitt eget ve odödligt i sten de höggo medan handen ristade och de själva sjönlro bak- om d ' ödens land.
H a de val dött, dc stora, byggarna8 - Nej, ständigt se vi bland oss händer fli- tigt sträva.
Än lever det jätteverk som fordom skapats, hugget i sten - odödligt, heligt.
Än knakar det av kraft i arbetarehan- der, ännu de forma sina pyramider, och hj ' arnorna utf.öra sitt skapande a$bete.
- Ännu a r slavarnas liv fullt a v ve.
Ur serien " Aforismer ".
Ditt eget varde du sakert sluattar ringa, då du till dess fyllnad stsavar efter en pr %lande titel.
" Gchcimer&amp;.d ' I, dct do9ta.r ju förnanit.
D % ') herr nixjor " för örat lju.cler, med adel det sig rcdan later likna ..
Namnet ser inan fint, ' ja visst!
- apan ser man e j!
Ordet frihet bar du på dina liippar, i D.en fick pröva p % den andre, som e j ville foga sig a t t upp- repa din bekännelse.
- S % korsfästes fri- heten rcdan i vaggan.
din barm bannbullan.
" Kvinnan kan icke höra en annan kvinna berömmas - aven on1 hon star fjärran från henne genom rang, yrke eller a v s t h d - utan a t t finna nggot fcl hos henne som aterstaller jämvikten, och utaii a t t slunga ut n8gon spctsigliet mot Iicn- ne. '
Gina Lombroso-Ferrero.
7 Något o m de ungerska arbetare- kvinnornas kamp.
.
.
endiast i undantagsfall 1~:uiiii.a höja sig till f örstiielse f ör v5r kamp.
Detta för.stå vi: s % val, och vi lrland- ra dem ej för deras " ringa förstå- else ".
Vi hoppas på bättre ti- der.
- - - Vad inrikta ni f ö ~ och t främst edert arbete pd?
- Vårt största intresse ä r upp- iysi~ingsa~betet.
Inom vara grupper försöka vi att tslcola loch f.ostia oss.
Under vintertiden) anordna vi sko- lor och f örelasningskiirser f ör dc Anna Kéthly.
kvinnor u r vara Ted, som lrunna komma u t på sådant.
Då och dfi ha Vid ett besök i Budapest rålradu vi även ett offentligt möte, men vi bland aiidea partivänner aven frö- dessa förekomma av nyss an, ' ' rivna.
- ken A 11 II, a IC é t h l y, socialdemo- drii1 mera splar.samt.
kratisk rilrsdagsledamot och en av - E r organisation?
förgriindsfig~ireriza i arbetarekvin- - Vi ha som sagt en cent~al~lcorn- nornas organisation.
Frökeu Kéthly, niitté ' i Budapest.
Dessutom ha vi som till yrket a r kontors~.nstiillcl, distrikts- och lokalkommittéer ute i kom just fr %n Wien, air hon del- landet.
Något .sarskilt kvinnof ör- tagit i den internationdla fackliga biilnd ha vi ej.
Vi samla i våra, gmip- lwinnolcongressen .. per de i partiet och f a.cl.cföreniiigs- Vi p.assade p &amp; a t t fråga de1n unga rörelsen organiserade kvinnorna.
Än och behagliga damen om ett och # an- på.
länge kunna vi ej tänka på 11 %- nat röra6dé den sociddem~lrratislra gon, annan arbetsform.
Men jag vill.
lcvinnorrörelsen i Ungern.
säga er, tillfogar f röken Kéthly med - Vi arbeta under mycket tryck- eftertryck, att vore vi f r i a, stode ta f örh %llandeii, löd svaret.
Myndig- vi lika lyckligt som edra .svenska heterna medgiva oss icke n %gon rö- kvinnor?
då skulle vi ha en stor och relsefrihet.
Vi ha org.aniser,at eSn stolt soci.aldemokratisk 1;: vinnoorga- central kvinnokommittk, som leder iiisation har i lavndet.
arbetxt för hela landet ..
Men den le- Frö1ce:n Kéthly a r .det ungerska dande liraften i denna kommitté, eii par1a:nentets e n d a kvinnliga leda- myclcct drif tig och duglig lcvinna, mot.
Som såd-an %r hou naturligtvis hmar för sina Pisilrt.ers, skull berövats f ören121 f ör mycken uppmärksamhet alla medborgerliga rättigheter.
Hon från den politiskt intresserade all- £Hr ej tala p % mötena och ej upp- miinheteiis sida ..
Vi voro näsvisa nog triida offentligt i - orga~iisationsar- att fråga hiir hon kla.rade sin för betet.
Hon saknar dessutom rösträtt allmän observation så utsatta post.
- av s a m m a skal.
Och i ett lilrnande Deiiiza frimodiga framstöt.
fran vår läge som denna kvinna befinna sig sida ville fröken Kéth1.y parera med flera andra # av vara biista lrraf- ett iiiidvilrande svar.
Hon ville helst ter.
- - icke tala i eget mk1.
Men parti- - J a g själv, fortsätter fröken selrreterareii J o s e f B u c h l e r, Kéthly, iir - den enda som kan upp- som \ Tar närvarande vid sammanträ.- triida offentligt i lagitatioiie ' il f ör det, grep i stället in och gav oss de viira idéer.
Ty mitt rilrsdagsmi~nii~a- upplysningar, vi önskade.
skap skyddar mig.
- V %r kvinnliga partivän har iit- - N %, hin går edert arbete bland rattat ett gott arbete i parlamentet, kvinnorna för övrigt?
fråga vi vi- forlrlarar hr Biichlw.
Hennes tal ha dare.
blivit mycket iippmärl~samm~ade och - P &amp; grund av de oerhört.
tryckta högt vardesatta.
När fröken Kéthly förhållandena p % det sociala och för en tid sedm taladc j. riksdageii.
elronorniska onirådet ha vi enormt med aiil.edning laii en explosioia i en.
svårt att arbeta.
Arbetarekvinaor- ammuiiitioiisfa1~rik, en olycka som.
na iiro så strängt upptagna, av dc kostade f1eï.a männislcor livet, skrev s v h a lelwnliga bekymren, att de Ungerns mest ansedda publicist En- a
8 M O ' R G 0.
N B R I S Nyare sociala och pedagogiska strömningar. '
~n uppfostAn i frihet till självdisciplin o c h arbete.
Bilder fr %n den österrikiska Kindefreunde-rörelsen dar det undervisas efter Montesson-systemet.
8 c art. i: n:r 1.0 f.1 å.
Den ita1.iensk.a 1ä.lrareii d: r Maria Montessori Izom under sin verksam- het vid .Roms barnklinik i beröring med psykiskt efterblivna barn.
H,on ställdes därvid snart inför proble- met: hur skall man kunna lätteast - och bast bibringa dessa barn ntigon bildning och stärlia deras försvaga- de siniieii iit9ail a t t trötta u t deni?
D: r Moiitessori började stiidma dc metoder, soin dittills anviints vid iindervisiiin geii av sniilb.aril i silmes- slöa.iistaiterna, och] .ärde d &amp; kälina den s. k. Boirievillska metoden, som g&amp;r u t p5 a t t öva upp sinnesorganen.
Barnen f å l i r a sig kanna igen och särslziljn farger genom, att iakttaga * Seilsii denna artikel skrevs har pä förlaget Natur och Kultur utkonmit en lrcrt viigledning i M~ontcssoris nietod av Ingrid Prytz med.
förord a v folkskolc- inspektören d:r Karl Nordlund och en efterskrift a v fröken Anna, Pallin, varför vi till följd av det triinga utrj.innict i denna art. borttagit detaljbeskriviiiiige~i och hanvisa intresserade till studium av boken.
gen Rá.lrosi en inycliret berömm.ai1dc .artikel över prestationen i sin tid- ning Biidapesti Hirlap.
Deiina upp- skattning i ett 1ioiis.ervativt organ, framhiil1 hr Biichlef, ~7ittna.r biist om inliiggets höga kvalitet.
Ty i detta land ~berömm.as m iiisaim inte allt f ör ofta socialdcmolrratiska ii1s.atse.r från borgerligt hall.
Tva.i:toni i.r regeln att vi hanas och lrl~aiidras för a.llt vi göm, slutar det tiagerska partiets sekreterare.
Och därmed ä r aven var ' lilla in- tervju för Morgonbris ' ralmii~g slut- förd.
.
R.
L. olil&lt;fargade garn ' iiysta.n, bollar, tyg- lappar o. s. v., de f &amp; uppöva l~äasel- sinnet ouh aven synsinnet bl.
a. ge- .i~onl at.t vidröra olika jiimna ytor sa.mt genom a t t se, vidröra och lara sig kanna igen olika former, .såsom.
riind, avlåilg, fyrkantig och trekan- tig.
LGinsel- och.
syizsiiinet samt fin- gerfiirdigheteii övas genom a t t, bar- nen fil sysselsatta sig med att knap- pa, knyta och remma.
Övningar för a t t lära sig siiiskilja lukt- och srnak- lwaliteter - ingå oc ksli i deii ' iia metod.
Mecl den Bornevillska me- toden, vilken endast 51: avsedd för mindre begiivade och endast (.år u t på a t t iippöva a.
siunena., som ut- g&amp;ngspunkt f ram- konstruer~ade 3Ia.ria Montessori ett peda- att s t ~ ~ d e r var ~ a j e b.ariis individu.ali- tet och utveclr1ingsst~iidpiink.t.
Nen hon får ej undervisande ingripa, f örraii heiziies hjälp 5s absolut nöcl- vandig.
Soni moraliska uppfostringsmedel iiro både premier och liroppsst~af£ Att bannlysta i M~n~tessori-metoden.
b.a.rnen f å fritt utlopp för sin .yerli- samhetslust hindrar ofta bdde odygd .och ornoti~er~ade vredesutbrott.
och ett bara, som lär kanna vördnad in-.
gogiskt s,yste.m.
som omfattar hela under- visiiiiigen och upp- fostraii för barii i ill- deril 4-10 hr, och 1ia.n aven alivandas Interiör fr %n en Montessori-skola.
över detta sta.diiinl.
Det som mest frap:pcrar hsölta- för sysselsiitti~inge ' ii stör inte gärna ren i en s&amp;dan skolz ä r den ai.- av okynne sin.
lekkamrat.
Visar sig bets1coiicmtr.ation som råder bland ett barn olydigt eller sjalvs~åldigt i b.arncn.
Varje ba,.rn iir uppta- .skolan., sk f å r det sja ' lv på ett eller get au sitt och f å r utlopp för siii a.nnat satt.
bära följderna, av sitt uerlisa,m.hetsdrift och fangs1a.s då s % haiidliiigssiitt, vilket ofta ä r det helt # av siii sja1vva:lda mbetsiippgif t, mest uppf ost.railde straff et.
a t t dct inte later sig s t - ö ~ av a något.
Arbetet i Rilontesso~i-skolorna av- Lärarinnan i 3~oiitessoriskolan a r brytes d &amp; och d &amp; av sang och lekar, den passiva 1edare:n .och deii ia.ktta- och ett mal mat serveras vanligen i gandc psykologen, som får tillfa1l.i: slrolan.
B-arnen f å då hjälpa till med
MORGONBRIS.
dukning, diskning och diverse .and ?a sma, praktiska göromål, soni vaiili- gen roa och intressera Bara.
I d.c f lest a, Moiites.soriskolor äro laiit arbe- ten och sömnad äveh införda och.
.
trädgå.rdsgöromå1 äro lika viktiga soni någon, annan sysselsättning.
1 Vi veta # att i de trädgå.rden f å barilen uppmärksam- flesta lan ligger det- heten fast på naturen och f &amp; ett nytt.
arbetsintresse, som atmihstone i syd- t a inom hushåll- 1: l i g a ~ länder ~ kan räcka nästan hela ' ningssiillskapeii.
Sto.ckholms läii har gret om.
De f örsta &amp; Iontessori-s1colorn.a f ör det dock blivit.
.skilt noimala) barn inrättades i Roms ar- och ett särskilt organ, betuarebostader.
D: r Montessori fick bildats som arbeta:: i uppdrag av Roms bostad.sförenin- härför.
Det är Ceii- f ör s a r a t t organisera en kindergarten- tral1tommit.téii hemslöjdens bef ram- verlcsaruhet, som sknlle ha till upp- gift a.tt t a h a ~ ~ om d hyreskaserner- j a,ilde i S t o~clrho1.m.s ilas h ~ n d r a t ~ a småttingar.
.1~ Ho11 lät län som a r organet.
da i varje iiynppförd ltasern inreda Denna kornniitté be- ett stort barnrum efter sin metod och star av 10 personer, dar fingo rnö.dcar:na l5mn.a in sina som utses för fyra 8.r Interiör fr %n en vävnadskurs.
barn, nar de p &amp; morgonen gingo till ' f ramat.
Kommittén sitt arbete, och även de mödrar, som: har a t t av de medel., vistades heinina, fingo under dagens som anslas, a.v landstinget, söka vilket man dock ä r h t i l l l ~ t p i a t t lopp s1cick.a ned sina stojande sn1å.t- ' a t t i största möjliga ui:strailr- drag-a iii nu då denha undervisning blir äis val uiiderstöd ' d av staten, och i tingar till Montessori-hemmet.
Dar iiing verka s&amp;, at.t ~allm~nhetcm stället inrikta sig p % en eventuell för den gamla goda intresserad tog en lärarinna h-and tom dem, tvat- tade och snyggade upp dem, om s &amp; hernslölj den, vilken ger både prak- sl.öjdavdelning för m.aii.
E n kom- behövdes, och sysselsatte dem se da^ tiskt utbyte och förm5ga till mitté E r även tillsatt för a t t utreda hela dagen.
De italienska ahetare- hemtrevnad, vilket imder långliga vad som sknlle vara mest lämpligt i hemmen utniarka sig inte just för tider de granna och opraktiska ta- dciina riktning.
Slö jd:kursei: för la= renlighet och ordning, och, arbetare- petserier eller maskintryck t a och rariilaor har varit anordn.ade till ett antal av 18 st., och för genomgående hustrurna äro merendels slarviga sydda .arbetena un.dzmsk:ymt.
För a t t n % detta syfte anordn.ar a,v kurs i manlig slijjd, vid Aiig.
och oltnnniga.
Barnens uppfostran blir daref t er.
Det enhälliga omdö- kommittén kurser i såväl e@clare Abrahams stiftelse pil Naas, ha ull- met om de barn, soni fingo tillbringa linne- och lclädningssömnad, som Ger 10-Amperioden 1913-23 ett 70- tal stipendier litdelats.
dagen i Montessori-runinieli, var v ä.
V ii a d och huslig eliononii.
Eartill förf ogar komrnitt611 ö.ver Kuixer i linne- och kladniii gs,söm- dock bade fran iitom~tåendes noch föräldrars sida., att, barnen under- fullt utbildade k a r i n i i o r i de olika nad, togo sin början 1913 och h.a va- gingo en underbar förvandling.
De ämiie ' na, som resa länet runt och rit nxyclcet efterfragade och håll.it3 oliksi.
platser i linet.
S ä ~ s k i l t blevo ordentliga, lirde sig .att tvätta meddela såväl teoretiskt soni prak- p cnztyclrta ha.
de varit i Södertal.je, och 1iczmm.a både sig sjii1v.a och sina tiskt sina ltunslcaper.
För &amp; i1 veilesamhet iipplbiir Cen- där f abriksarbeterskorna efter s h - sin~syskoii, voro villiga a t t # h jalpa till och hövliga i tal och upptrii- trallrommittéii, f öriitom anslag från tat g-timmars förvärvsarbete, m d e r lzlndstiiiget, även bidrag av stats- god ledning fått iigna sig darat.
dande.
E11 dc1 privata Montessori-skolor medel, och har landstingets anslag Varje lriirs pbgar i åtta veckor och bildades natiirligtvis oclcsil, snart de trc senaste &amp; ren iitg&amp;tt med ka.11 uppdelas i för- och eftermid- nog över hela Ita,l.ieii, .och n u ha 10,000 1tron.oï vardera aret, och dagsk.urs, tre timmar v-ardera, med miiiga f ollrskolor i Rom sin 3foiites- sta.tsaiislage~i h a under: LO-årsperio- ett elevaantal av fenitoii i vardera ~oïi~avdelniilg.
F ö r övrigt ar syste- den varit 1,000 kr.
pr år.
Central- 1riirse:n.
Intresset f ör vavizadsliur- met kant, alivalit och uppskattat kommitténs arbete strac.lrer sig till sorna börjar bli allt större.
Särskilt över hela världen, niest dock i Ame- följande verksamhetsområden,: Till stort har intresset för dem varit i rika och England.
I London fiiins forsamlingarna gives bidrag till ord- Vasterhaiiiiinge och Sorunda, vilka det knappast n %goii follrsliola, soni nad slö j duadervisnin g j. sl~oloraa, l~onzn~uiier ju s e d m gamma.lt äro kända för sin goda hemslöjd.
inte har sin Moiitessori-avdeli~iz~g Vid.
dessa kurser läras en mängd för 66-iring.a.r.
Har i Sverge, dar Pallin.
Vi f &amp; hoppas, # att det SK vi i allm.aiihet ställa oss mera sltep- smdniiigoni tränger in i vara ICi11- ol.i.1r.a vämader, if r %n det eiiklastc tiska t.ill, allt nytt, ha vi endast tv % dergarteii och sm&amp;slrolor!
Att för- tuskaft till den mest fört.ju.sande sm &amp; priva,ta M.ontessori-skolor, Alina, söka f å vgra bariilrriibbor oml~ilda~dc Leksa.i~dskus, varmed (enligt min P.a %lins och Conny Williaiiz-Olssons till Nontessori-skolor vore en upp- %sikt) inget " handarbete " h m m.ata.
skola och Alma Schuldheis ' b8d.a i gift för v3ra socialdemokratislm sig, vare sig i styrka eller skönhet.
Si; ockholiiz samt en .avdelning vid kv.innor, som deltaga i det kon~mu- Så a r det ekonomiavdelniiigein, iiala och sociala.
arbetet.
Fröbclinstitutet i Norrköping.
det s % kallade ambu:lerande sk.01- strid F o ~ s b e r g.
köket, avsett för liommiinei: där ej Systemet hal: dock ahar i landet en n w m f öresprålcare i f röken Anna obligatoriskt sådant fiiines.
Hiii.
Arbetet för hemslöjdens be- främjande.
,
MORGONBRIS 10 mitt611 med begäras att få sådan ord- nad.
Vi vilja omtala, att Centralltommit- tén har sitt kontor i 13~1shållnin gssa11- skapets lokaler, Mas- tersa.muelsgatan 57, Stoclthoh.
Detta ä r e-n liten kort skissering av ar- betet.
inom Stock- holms laii för hem- beframjande slöjden-~ och delgivande av kunskap i husligt ar- Interiör fr %n en skolkökskurs.
bete.
intresset har alltid varit mycket ffi.
de iinga flickorna grundligt lära &amp; ort ' bland eleverna inom alla de sig de allmänna reglerna f ör enklare olika lcurser ' na .och otroligt mycket m.a.tlagning, såväl teoretiskt som ha de ansett sig fått.
lära.
Det säges praktiskt, samt ordning och renlig- aven att de 14- och 17-års flickor het.
Denna gren av Centralkommit- som genomgktt dessa frivilliga sk.01- téns verksamhet har en stor upp- kökskurser varit över all f örväntan gift, att fylla.
Den pågar i 6 vec- intresserad,e och därför blivit riktigt kor med 6 timmars arbet.sdag och duktiga i matlagning ock andra hus- h&amp;llsgörom %l, varför det yttrats,.
, att elevantalet minst 8, högst 16.
Kinrsavgiften ar 10 kr.
pr delta- det kanske vore lyckligaile .att ha denna nndemisning frivillig.
Det gare, lika i alla kurser.
kanske vore lyckligt om i flera län För att!
få en v ä v n a d s l ~ ~ r eller s ani1a.n kurs ordnad inom en försam- denha verlcwmhet organiserades som ling behövs ej större apparat än natt i Stockholms liin.
Varför kan ej några i sin hemort verkligt intres- vara 1tvinnoklubb.ar intresser-a sig G. B-d.
serade vänder sig till Centralkom- här£ ör?
&gt; ' undan tillsvid~are.
.
D % öppn,ade Hm-.
moldersf örehingama sitt u.t.omor- dentligt Varligt belägna sjuk- och förlossnirqghem, Rönnelberga, pzi Lidingöiz.
Mellan Röda komet och Hnsmodersf öreningarna etablerades genast ett, isoan man får hoppas, öm- sesidigt givande samarbete, på så vis, a t t Röda korsets ifrågavai~auildc lin ' neutstyrsel överlämnas till HUG- moderdöreningarn; a mot det latt Röda korset äger att # disponera.
tvenne sängplatser å sjukhemmet.
Detta 8,enal.e hem har en del kombinerade uppgifter.
Utöver det, att det mottarrer bamaföder- - &amp; or, vill det %; en vara len vårdanlstajlt adels f ör klena möd- rar memd späda barn och dels f ö r sjukliga spada barn då mödrarna få medfölja ooh själva, lom de s &amp; öaska, vårda sina # m % under sak- kunnig ledning.
Dessutom har hem- met en betydel.seful1 uppgift att fylla gent mot de iinga eleverna i Husmodemf öreningarnas högre kurs i Barnavgrd, appfostran.
och hem- vård.
Dessa f % nämligen en !del av sin ut-bildning daristades.
Som vi se så Gr det krafter i rö- relse, men ack, hur små i förhallan- de till behovet.
Var !denna fråga val ä r l k a br; .3innlande om inte annii mera än i stiiderna så ar det på -- Som ovanst %ende ger vid handen kan ber5tta.s .om upprörnande handel- hu~modei.lss~lcolan .och hos R-öda Kor- s % bar Idettla .hem tillkolmmit gedom ser vid f.örlossningar hos st&lt;atarna sets Faluavldelning har man kommit enskildas initiativ kan iman salga, och och damed jiimstälkia.
Det f ordras över sangar och sängutrustning p å har e ' ri förening bild.ats, som h %ller dgrför absolut.
statis- och kommunalt fördelaktiga avlbet~alnin~villl~or.
uppe f öretaget.
Bfedlemsskap i för- ingripande för - att 9a denna fråga S ta.dsfiullmaktige ha som bekant enirigen kan vinnas arv envar intres- r.at.iioiiellt löst.
Härtill mas te vi lalla beviljat ett anslag för första året serad peiison eller sammmslutning, bidraga.
Vi få inte längre låta LI t-.
på 5,000 kr.
saisom bidrag till drifts- som av styrelsen antages till medlem.
r e d n i n.
g s a r i b e t e t vila i - av- kostnaderna, vilket anda-g gjort adet Föreningens ande1a.r lyda å, 5 kr.
vaktan på ' %attre tider ".
S. V. ' möjligt för barnbördshuskommittén Medlem är utau vidare skylldig un- att fastställa mycket laga patient av- derkasta sig en uttasering, som .av f öïeningssamma:n trädet ~be.s~luta,s till gifter.
För stadens invFiiiare &amp; all därför avgiften bli på Iallmän sa4 2 täckande av f.ör1~1s-t.
å föreningens Motion om fullföljandet av Palm- kr.
pr och på enslrilt rum 8 kr.
verksamhet, idock !må sådan nttase- stierna:~ och Steffens motioner ' iang.
per dag.
Bariibörd~hns~et tir beräk- ring icke Iför nagot %r överskridas åtgärder för beredande av bättre nat för att taga m o t 10 patienter med en kr.
pr.
andel.
v å d i vissa fall %t barnsangskvinnor Vi att de lkomm~~niala myn- och nyfödda barn.
hsr väckts i andra per deg, men detta antal kan över- skridas på grund lav de go8da ut- digheterna biillt förstå detta h m s kammaren av A g d .a Ö s t l u n d, betydelse, och ialte helt överlater &amp; t med instämmanden av kammarens rymrneiia.
Patientrumimen äro ljusa och till- denna föreninig a t t be %va st &amp; den övriga kvimliga ledamöter, och i ekonomiska risken.
talande, f ömedda med ringledningar första kammaren av Kerstin Hessel- Ur tidningen ~ i d e v a m e t ha vi gren.
och andra praltticka a ' nordnin.gar.
En ljus och liimplig operationssal hämtat följanae, so:m visar hnr ett.
har inretts o &amp; fqörsetts med nötdig anna.t shdant hem kommit till: Röda 2coi.rs-kret1se:n pcPL Lidingö11 utrustning i fråga om instrument o. d.
Ett utmärkt badrim finnes p5 hade även tagit u p p tanken att SPRID MORGONBIRIS!
nedre botten .och p å övre våningen ordna ett min,dre f örlws~s~iingshem.
har ett soligt ndagi.urn gjorts i ord- I v2ir.a~ maii f a ~ d i g en gedigen ANSLUT EDER TILL DEN S0C.- DEM.
KVINNORÖRELSEN!
l i n n u t-s t ynse f ör e tt dylik t hem, ning, mead vacker utsikt # över Tiskeri och staden.
Allt ar i övrigt viilorid- men lokala för ' hål1a; nden hindrade fullföljandet ioch iit~usltningen lades nat och tilltalande.
(Forts. fr. sid. 5.)
.
... -
MORGONBRIS Lill-Anna.
Huii, blåsten svepte kring hnsknu- tama och det tjöt i skorstenen.
Och snön föll och föll och blasten hopade den i stora drivor på vägarna.
Det var ett riktigt hundväder.
F.011: höll sig också inomhus s % mycket som möjligt.
Inte gick man u t för ro- skull inte.
Ett sådant väder, utro- pade också lärarinnan,.
när hon öpp- nade dörren och följde de sm &amp; f1ickorn.a u t på .skolhusets trappa.
Ja, hade j.ag anat att det skulle b1.i ett s %dant vader, sliulle ni d % inte behöft stanna på slöjden i kväll.
Men ni äro väl klädda, så ni inte frysa i alla fa.11.
Men det varstla av allt, jnag behövde f ölja er allesain- mlans, så jag såg att ni kommo lyck.
ligt och val hem.
- Inte behöver fröke ' n det inte, ropade de små flickorna i korus; fast nog skulle det vara skönt att ha någon stor med ändå.
Xen, sade en av de större flickorna, förresten äro vi ju i sällskap allesamm.ai~s.
Ja, inte Berta förstås, hon ska ju inte %t samma håU so.m vi, och så Ann.a, hon ska så, mycket, längre.
- Ja, hur ska jag bara mig åt med er bägge d %, undrade lärarin- nan, och såg litet riidlös ut igen.
Men du Anna, kan inte du f8 stanna hos syster Stina i natt?
Eller .karihällda hon kan fö1j.a dig hem!
- Jo, d&amp;,.
sade Anna, och såg p &amp; lararinnan med sina stora, blå ögon, och förresten kommer nog min pap- pa och möter mig.
- Ja, d &amp; Behöver jag inte vam orolig för dig.
- Nej da, sade lill-Anna, och lat.
riktigt käck.
Xe ' n tank t. ex. om nu inte far var hernm-a, tänkte hon 1ite.t bekymrad, och mor var ensam med mormor, d &amp; knnde inte hon komma och möta mig, för hon lian ju inte gfi ifran stackars gamla, sjiil- ha mor- mor.
Det kändes allt litet kusligt, men inte ville hon \ risa sig radd inte.
- Ja, då fijljer j.ag Berta då, s2 hon slipper g3 cnsanl över hela den där ödsliga mon, %t ertog larariiinan, och ni äro inte alls radda, utan ni tror, att ni Wide törs och orkar?
- Ja, da, ropade flickorna riktigt glatt, det ska nog g &amp; bra.
Så, langc 8allesa.mmans vore i säll- skap gick det ju också, rilitigt bra, det var förresten riktigt roiigt att fA pulsa i snön där dea p % sina stalleil raekte ända till knäna.
Men s % en efter en och på ii %gr.a ställen ett par stycken lämnades av och s % voro dc hemma.
Till slut var lill-Anna en- sam.
Nu stannade hoa utanför sys- ter Stinas grind.
Ja, det vore nog skönt att slippa gå langre i snön i kväll, men kom mlan bara in s % fick man nog inte g&amp;, och det var allt skönast att få lkomma hem till mor och få krypa ner i sin egen lilla säng.
Jag g&amp;r * allt jag, far 1romm.er nog och möter mig.
Ifed en liten suck tittade Anna an en gång på det upp- lysta fönstret.
Nej, det var nog bäst a.tt skynda sig i lalla fall, fast det nog skulle varit skön.t att stan- na, men det a.r inte hos mor det har tnte.
Men nu undvek lill-Anna de stör- sta drivorna, man blev så.
trött, o &amp; det var inte något roligt att kliva i siiöii mer än man var tv.cingeii, när inte kamraterna voro med.
Och na hörjade skogen, P % dagen d % tyckte lill-Anna om skogen, då var den vac- ker och då var det så mycliet roligt och intressant att .titta p&amp;.
DB kun- de ma.n g &amp; och tala med alla buskar och träd, och så alla de små fåglar- na, det var idel bekanta och goda.
va.niier allesammans.
Men nar det; var mörkt, var det aldrig roligt a t t g &amp; ensam, och alls inte nu,, nar det b-lgste s % det lrnaliade i trädstam- marna.
Det kröp eftm ryggen, lill-Anna var tvungen latt viinda ' sig om och titta, var det inte aågot som kom smygande efter?
Alla gamla sagor om tomt-ar och jättar och troll och hasor och, allt möjligt &amp; dant kom lill-Anna ih %g nar hon nu pulsade pil i snön.
Och att inte far kom och mötte!
Svetten lacklade och t2irarn.a tillrade utför kinderna, och det lilla hjiirtat bultade dulik, dunk.
Det bultade så fort och så h &amp;] % av både ansträngning och rädsla.
Om jag bara vore halvvägs, så ar det bättre väg sedan och inte så m h g a bacl~ar, och så ar jag närmare hemma, och da går det s &amp; mycket lättare, tänkte lill-Anna.
Blåsten ven och snön yr- 11 de, det prasslade och knakade och stönade i traden.
Hu., det var så rn %nga konstiga ljud!
.
Gud, som haver b1arne.n kär, se till mig, som liten är, bad 1il.l-Anna med knäppta händer, # allt under det hoii gick.
Det lattade alltid något, tyclr- te hon.
Men nu tvurstannade hon.
Vad var det, som rörde sig darb0rtib p i vägen?
Något stort, svart, det kom närmare och qnarmare.
Tänk, om det var far, men tänk, om det var iiiigot farligt, då!
Skulle hon göm- ma sig bakom en i buske?
J8ag ' ber Gud, som haver, en gång till, och s % går jag får jag väl se om det inte g %r bra, tänlcie hon, och bet ihop tänderna och gnodde på.
När hon bad Gud som haver, s &amp; rådde nog intet trolltyg på henne i .alla fall.
- Är det lill-Anna?
ropade den som kom, och lill-Anna flög emot ho- nom.
Är det du far, ändå?
Jag var inte säker, så Jag ville inte ropa.
Rösten darrade nog en liten smula ännu, men nu var rädsl.an borta, nu var far med,, s % nu vaar det inte far- ligt längre.
Hlan var s &amp; stor och stark, man kände sig så trygg när man fick lagga sin hand i hans stora., starka.
- Du har väl inte varit radd lill- Anna?
- Nej då, sade lill-Anha så sta- digt hon kunde.
Hon skulle skämts alldeles rysligt om någon kommit och sagt att hon var mörkrädd.
Det kom aldrig p % fråga, att nå,gon sli.ulle få veta det inte.
Och nu gick det så liitt och så bra för nu var far med, nu kunde man titta p % alla konstiga figurer efter vägen, och det var jin bara buskar eller stenar och stubbasr.
Lil.1- h n a tyckte nästan det var för lustigt, att gå och vaa,ra radd för buskarna efter vägen, dem som hon kände s % väl igen varenda en.
Hon hade niistan lust att s h a t t a åt sig själv.
Men s % tänkte hon, att nästa gång hon slriille gå ensam var hon lika rädd igeh, så det var nog inte värt att skroat.ta nu inte, fast far kom och mötte.
Ja, så var man då hemma.
Mor pysslade om sin lill-A:nn; z, gav henne varm mjölk att dricka samt tog av henne de våta kläderna, och s &amp; fick hon krypa ner i sin lilla säng och sova.
Och hon var s &amp; trött så trött.
- God natt, lill-Afina, sade mor, (Försäkra Ert Iliv i Folket I
12 MORGONBRIS c i samiiia fall ringde en fattigvårdssyster upp mig och frågadc vad ja.g hade gjort.
för a t t utkräva ersättning av denna barna- fader.
Barnavårdsniannen skall för övrigt göra allt, skaffa fosterheni, gå i god för betalningen, skaffa bostad, plats, Iilii.dcr, kontanter, papper och handlingar, sitta i Stockliolm och liålla red:^.
på a t t cn ar- (Forts. fr. förcg.
11:r.)
Sist talade kyrkoherde Isberg i ett niålare i Enköping f å t t arbete i betslös Kurse11 hölls hela tiden i Strands cle- vackert format tal till kiirsdeltaga.rna.
ganta festsal, men sista clagen saniladcs Kursen var besökt av omkring tvl.hunclra Visby, och då iigonblickligen bcgara in- försel eller ocksa ') siitta in honom p 5 deltagarna i Stadshusets råclssd.
Dct gavs deltagare, a v vilka dc flesta höllo ut från DillströrusJ) allt, enligt niöclrarnas, fattig- då tillfälle för kursde1tagarn.a a t t fram- början till slut.
vbrdcns, polisens - och allnianhctens upp- lägga sinn .önskemå.l betriiffando; barnla- D % nu gång efter annan anmärkningsr garna och många .begagnadc sig darav.
Så riktas mot barnav&amp;rdsniinnen, s %rski.lt från fattning f örutom dct a t t barnaviirclsman- nen naturligtvis skall v a r s ansvarig för uttalades önskvärdheten av, skyldighet för fattigvårdshttll, oni cftcrlZktenhct mot bar- barnets fysiska vård, dct säger ju själva landsfiskal a t t snab.bt ingripa i bama- naf. %derna och liknöjikhet a t t f aststalla titeln!
vård.säre~iclen, 3i tgärder f ör Igttnadcr i faderskapet, en uppfattning som ocksi.
de- efterhållandet av f örsunilig:~ Ibarnafider, las pk högsta fattigvårdshåll och som lyste Nu skall emellertid cn barnavårdsnian lättnad i möjlighc.ten a t t f r h t a g a briikig genom i ovaab~rörda sckrcterare Hirschs inte göra något av allt detta utan endast och f örsiiiidig moclcr f örniyndcrskapct, fr %ga till häradshövding Edling, kanske hjälpa modern och barnet, se till a t t fa- skyldighet för föraldrar till utomäktcn- derskapet fastställes, om så skc kan, och det nej skadar a t t erinra om de tusen forcl- skapligt 11a.rn a t t anmäla vistelseort, m .. 111. ringar allmänheten h,ar p 5 bamavårds- så snart som möjligt anmiila dctsaninia Konsulent Barkman, kursans hårt ' be- mannen.
all:^ knota.
över a t t barna- för P.
X., ordna n.vtalsfr %gan, förinedl:~ tungade ocli skicklige ledare, talade till vå.rdsmann.en e j kan taga, ut bidra.g.
d &amp; ~ betalningen, dar parterna ej självri, vilja sist nggot on1 niöjligheterna a t t eftenh %lla det, ej finns något a t t tage, till och mied klara upp sitt niellanhavn.ncle och cfter- å utrikes ort vistande barnafäder och kan- fattigviiden.
Men när man lyckats f å: ut hålla a t t bctalningsskyldigheten fullgöres.
dirådet von Koch slutade med e t t anföran- bidrag i 78 7 0 a v f d l e n ocli; bara behöver Där e j s &amp; sker bör ~barnav~.rdsmnnnen söka de i vilket han gjoide jamfö.relsor mellan anlita fattigvarden i 22 70 så h a r man ~~ä.1 a t t genoin införsel och eselrutiva ntgarder de utomakt.enskapliga födelserna i Ame- framtvinga betalningen och vilka svgrig- i dl rimligbets namn gjort vad gör.as kan.
rika, England, Tyskland, Bolland.
m. fl.
Iieter barnavårdsmanncn här träffar p; Ofta tvingas dessa sjuttio %tta procent ut stater i vilken statistik, Sverge har den genoni mycken nöd.
Koiiimer därtill att, vet endast - en barnaviirdsinaii.
När - inan tvivelaktiga äran a t t vara främst vad an- a v de understödstagandc cn h d del iiro vill nä cn beta1ningsskolkti.i.c genoiii stads- talet betraaffar.
Talaren ville e j garna t r o fogden siiger han a t t)) iiim skapar cndast cnsauim.a möclr.ar, .skdana soin e j kunnat f B a t t vårt folk hade sainre moral %n andra lxtalningsskolkarc genoni a t t klamm:~.
sitt barns f.ad,erslrap fastställt,; först,år man folk, mcn påpekade, a t t de sedligt nedbry- nggot a v uppfattningen a t t b1arn.avårds- cfter barnafäderna för hZ.st&gt;).
Söker man tande krafterna i vårt land vor0 fb5de mannen e j gör sig någon .br&amp;dska med a t t komma Lt hononi genom a t t bcgara f a t - många och starka och finge opåtalt verka.
tigvård f ör barnet svarar f attigvården: fastställa faderskapet.
Omkring 90 % av).
' vi äro in tct indrivningsverk Söker De slipprigs rtcaterstyckcn som gång e f t s r fallen ordnas genom avtal eller dom.
I de annan f r d ö r a s på våra scener, clc talrika man honom genoni polisen för a t t f å reds övriga 10 % befinna sig miidrsr soni för- publikationer a v ova.nligt snuskigt inne- lora rättegangcn mot utpekad barnlafader, p &amp; clcn arbetsanstall~iing han viigrar upp- hg11 son1 salu.bjiidas öppet vid varje gat- miö.drar som .brista .å cden, m:Ödrar som giva för barnavårdsniannen svarar polisen hörn, .de tarvliga böckcr soni spridas till icke kunna uppgiva barnafadern eller i c k e lika trankilt: ' det kan barnaviirclsmnnneii iingdoincn och till och med piisbe1ön:as av vilja uppgiva honom, m ö d ~ a r som h a så själv taga rcila p %)) och ber nian modern prisnänmd i vilkcn sitter modlemmar a v om hjiilp nicd a t t spana upp och cftcr- li-ten kännedom om vem som .ar deras barns Svenska akademien, allt detta; bidrager till fader a t t de svam sin barnav&amp;rdsrn:m p % h.ålla, svarar hon:)) det %r v51 barnaviirclci- niannens skyldighet och inte inin)).
Det a t t avtrubba scdlighetskravct.
1Gna.ppast den frggan såsom en .av mina, första klicn- är, ocks$ ses, och de bli nog " sju svåra finns i nagot land i världen s % godtrogna ter:)) han var på en pmsarbåt och hette kr barna \ ~årdsinäniiciici n:rbct:i t under.
kvinnor och sk l a t t a a t t locka som de sven- Kalle) mödrar som haft f örbindelse med Kristiden m.ed sina snobbigt höga.
avtal ska och da.rför star Svergc framst i varlden man vilka inlett ibekantskapen under falskt med dcnna tråkiga statistik.
T d.
u p p namn - de 5ro e j s %: f % - mödrar som iir f örbi, varken fostcrhcm cller niödrar vilja garna gå mcd p % siinkta avtal, hur manadc till sist nykt.crhots- och ungdoms- ha barn med gifta man och ilärför e j vilja föreningar a t t t a h:md om ungdomens uppgiva barnaEadern och sist dc som nödvändigt det an ar, barn; ifiiclcrna vilja för kraftiga sänkningar och dc nyn av- fostran till högrc sedlig moral.
rymma och de .brottsliga förbinclelserna.
talen under dessa kritiska, pcnningknappn Moclcrns .och barnafaderns niening om och st.oppade om henne, i morgon be- iinc1crhLllsbidragets storlek väsla fitski.1- tider iiro lika svåra a t t ordna iiiccl fattiga höver du inte stiga opp och gå till ligt.
Dct händer a t t barnafadern bjuder arhtslösa barnafäder.
Mcii 5ndL - cn skolan,.
för då &amp; r det söndag, s &amp; da 1.0 kronor i manadcn och moclcrn bcgar barnav5rdsman har ocksb sina.
gladje- får du sova u t riktigt.
Ja, god natt 50 ocli d % skall barnavå~dsnianncn j5iiika.
ämnen.
Nar jag skullc s:lrrivn dcnna nrtilicl far och mor, det ar lallt anda biist.
J a g iiiiniis ett s v niina egna fall clå cn hemma hos er, sade lill-Anna med en myndig och mogcn moder, som liaclc bar- ringdc min tclcfon och cn manlig röst gäspning, och s &amp; somnade hon s &amp; iict utackorclcrat hos anhöriga, inte cndast bad mig genast f a r a niccl honom ut för tryggt och gott.
Nii voro alla styg- grät, utan stortjöt, cnicdan jag cj villc a t t välja ut cn julklapp å t sin fru.
Han ga jättar och troll och den rnörks gii med på a t t avtalet fnststalldcs till 50 hadc nämligen f un clesat ut nagot riktigt skogen glömda, nu var hon hemnia lironor i mlnadcn nied cn, ännu vid bar- stiligt till henne, en riktig, levande pojke ncts födelsc ej nittoq å r fylld barnf:~der, och om jag hade en sådan.
a t t föresl5, T-e.
soin tillika varit arbetslös i n18iiadcr och omkring ctt år, s &amp; var det bara a t t fara P &amp; barnav&amp;dskonf erens och i barnavårdsarbete.
j.
J j,.
MORGONBRI ' S 13 Agitation.
Snöflingornas: dans.
Under detta år f&amp;.
vi lov a t t utföra ett intensivt, agitationsarbete.
Ingen a v f ö~bundets avdelningar f år lagga sig till, ro, utan genast., var och en p5 siin plats, börja.
taidca ut de; bästa planer f ö r ' detta arbete för våren och sonutiaren.
Först m.8.ste avdel- ningarnas egna h a f t er f rislias upp, sa, att det störstma möjliga antal kali deltaga i varvandet av nya med- lcmmar.
Dessutom maste varje Irli~bb söka sig något.
utanför grän- sen av sitt eget verksa.mhet.sområde och iiiidersölia om inte möjligheter till intresse filmas i samhället intill f ö r bildandet av socialdemo- kratisk 1.cviniiolrliibb.
Delgiv för- Eiind.sstyrelseiz edra planer och \ rad ni tror att.
dei~sa.mn~a kali hjälpa till med.
Olika agitationsplaner äro un- nien lriinncz 1 7 i i der ~itarbet~aiide detta ~ i u r n r n e endast ~ clelgiva den son1 slzall g %, av stapelil i Halland.
Frii Agnes: Söderqvist blir talarin- 1ia.n och kommer hon a t t vara den Sd vita och lätta som fladdran$e vind de virvla i luften, kyssa barnets kind, flinga, du lilla, din dräkt är s6 fin, s &amp; underbart vit, darisa hit, dansa dit, du blev fdngad i kast, och du brast.
.
.
11 febr.
12!, 1.3.
: 14,.
15,, 16,.
.IT7!, 18:.
19,: 20, i i i i i i i i i i B r a ii n ö, Osl~arström., Ha.linstad., Geiievad, L a h o l ' m, Söndriim, Slöiiige, Fallienberg, Varberg, Kuiigs1bac1i.a.
Vi hoppas a t t partivitiilierna göra allt för .att f &amp; mötena vällyckade, s &amp; att vi f % .maaga arbetarekviiinoi: med - oss, soni föriit varit indifferenta.
Vi f &amp; komma ihåg, att de politisks valen sBda Ater g &amp; av stapeln i höst.
nied clct sainrna ocli I i a m t ~ l hem honom.
Fullt s % hastigt gick det ju inte, men jul- afton var lilla Sven tagen f r å n e t t foster- hem till c t t gott hem, dar nian i n t e f r å g a r cftcr betalningen och clar n1a.n längtar ef- ter a t t handlin.garna skola bli i ordning s % f o r t soni möjligt f ö r adoptionen, s &amp; a t t nian k a n kanna a t t han iir ens egen, r i k t i g t c n s e g e n.
N a r en f a t t i g mor blir befriad friin .sina bekymnicr, e t t litet barn f a r c t t lugnt, stadigt hem och e t t par barnlösa n1ak:lr sin.
l h g t a n eftcr e t t b a r n tillfredsställd, d % a r ocks % cn barnavZiiic1siuan f ö r cn stund tillfredsstä.lld ocli glömmcr bort alla arbctcts mödor och besvär.
Sigrid Lundin.
Virvla, ack virvla, så glad och sd fri, dansa, b !ott dansa, snart är det förbi, snart solen förintar ditt väsen, skydda din dräkt mot stormarnas f läkt, vitskimrande flinga, lilla, dansa vackert stilla.
Dansa små färnor, i vinterdag klar, fladdra och vimla de korta ddr, vita flinga, du dödskyssen får, ditt öga det tåras, du gråter - det våras, din levnad var ljus, upp i rymdernas brus.
Elin Pettersson.
50 å r fyller den 23 februari i Lr frii Alfhild Kristina Ekberg, Ulf; Ptsa, Huvud- sta.
F r u Ekberg ä r en av de f % kvinnor som verkligen omfattat a.rbetarcrörelsen och kvinnoröl-elscns franiiitskridande med e t t aldrig svikandc intresse.
, Referenter!
För att alla klubbrev s1rol.a ha iit- sikt inflyta i Morgonbris, med sitt: ytterst begransacie utrymme, måste de vara k o r t a och B o n. c e n t r e- r a d e.
Inga onödiga utbr-oderi ' ngar och fraser.
Iidet iippräliiiande av en inassa na.mn, t .. es.
på styrelse- och revisorssuppleanter.
Uppgiv endast ordf., korresp.
sekr. och konirr~issio- ilar.
Intet angiirande att klubben hallit så och så, många ordinarie och extra möten etc.
Dylikt kali ju ej intresser.a tidningens läselirets i en aniian laiidsända.
Undvik alltså # att iqy3repa om det rent t e lr n i s k a arbetet, som ar viilbekant och tanz- ligen lika överallt.
Omnämn i stället det arbete lilinbbeii, gjort i agita- tions-, instriikti~oiis-, uppfostriiigs- och bilduingsavseeiide, i politiskt och kommiinalt liv på orten, lilisorri goda upps1a.g och idéer för övrigt, som må ha framkomm.it i klnbbarbe- " oras.
tet., värda att offeiitli,g " F r a n sin tidigaste ungcloin h a r hon in- trcsscrat sig f ö r allt vad soni rijrt fack- föreningsrörelsen och under de senaste 10-15 aren aven varit mycket.
intresserad a v koniinunala spörsmL1.
Henncs axbets- förriiaga har därför varit mycket anlitad inloiii ' den kommun, dar hon sedan 20 Br varit bosatt, näniiigen # Solna kommun.
För kvinnorörelsen h a r f r u Ekberg varit synnerligen intresserad, och n ä r en soc.-dem.
kvinnoklubb bildades i Huvudstn 190 ' 7 v a r hon en av de första a t t med sin nrbctsförmåg:~ stödja denna klubb.
E f t e r e t t par Zir nedlade dock denna kvinno- klubb sitt arbete.
D c t t s nedslog emellcr- t i d icke modet hos f r u Ekberg, utan v a r hon rcdo a t t efter några å r .sta.lla sig i spetsen för cn n y soc.-dem.
kvinnoklubb.
Dcnna g h g lyckades arbetet bättre och ar f r u Ekberg n u nordförande inom den nuvarande Solna soc.-dem.
kvinnoklubb.
Förutom ordförande i kvinnoklubben innehar f r u Ekberg befattning som leda- mot i komrniinalf ullniaktigc, f a t tigvgrds- styrelscn och arbctslöshetskoniruittén i Sol1is.
För hennes outtröttliga arbete, sega cnergi samt goda kamratskap .be v i här- med, hennes kamratcr inom Solna soc.- dcni.
lrvinnoklubb, f 5 framföra v %ra hjärtligaste gratulationcr p å 50-&amp;rsdagcn.
A.
L. Socialdemolhtiska kvinnoklub- bar ha bildats på följaande platser: Krylbo, Finspong, Bosholrn och Näs- sjö.
Vi halsa delm härmed välkomna, och.
hoppas a t t de s1col.a med liv och lnst deltaga i vårt arbete.
14 ......................................
i.
Från kvinnoklubbarnas i.
.
.
arbetsfält.
......................................
MORGONBRIS -- - - • Från Katrineholm.
Katrineh.olnis soc.-dem.
kvinnoklubib hade söndagen den 28 okt.
anord ' nat kam- ratmöte i samband med föredrag a v f r u Ruth Gustafson, Stockholm.
Till kamrat- mötet hade Vingåkers, Baggetoi-ps, Varm- bols, Forssjö och Eriksbergs arbetare- kommuiiers kvinnliga medlemlmar inbju- dits, men sorgligt nog hade f å hörsammat inbjudan.
Föredraget, vars ämne var " Samhiillsansvar)), åhördes med intresse.
Talariniian framhöll a t t f örst amåste kvin- norna väckas till insikt om det ansvar som de ha för sina och barn.
Sedan går det lättare a t t utvidga ansvarskäns- lan för samhället och framtiden.
Vidare skildrades vad kvinnorörelsen vunnit un- der de få å r den arbetat samt vad kvin- norna i närmaste tiden måste inrikta s i t t axbete på.
Till sist beklagade tal., a t t arbetar&amp;örelsens ledande Gan i aliman- het visade så liten förståelse för kvinno- rörelsen.
~f~~~ föredraget diskuterades:) tSjälvstudiers och bildGngsarbetet.s be- tydelsc för vart arbeteJ).
Vidare före- kom servering av kaffe, sång, läsning in.
m. Referenten.
Från Mm %.
Det är så vi få se någonting i " Morgonbris ') från ovannämnda ort om kvinnoklubbens arbete,.
a t t tidningens läsare kunna f å den llwfattningen) att vi ständigt ligga pä latbanken.
Och nog gro vi slöa tidtals men också ibland.
J a g tänkte nu, om red&amp;- tören giver u t r p I m e därtill, lämna några upplysningar om vad klubben p % senare tider sysslat med.
under de svåra förhållanden, som varit ridande p å senare tider, ha v i känt det som var pl ?kt a t t på något s ä t t hjälpa och stödja de sämst-lottad; inom det om- råde vi verka.
Detta har tillgått p % så satt, a t t vi dels köpt i n tyger, varav v i sedan farf ardigat klädespersedlar, dels också genom insamling p &amp; frivillighetens vGtg skaffat oss möjligheter a t t i r a t t stor utsträckning hjälpa f-attiga och ba.rn- rika familjer i deras nöd.
Vi ha därvid passat p % och liimnat vår hjälp vid tiden för skolans början.
Ty vi h a haft den erfarenheten, a t t just d5 barnen skola börja skolan k r det mest kännbart för en familj nied dålig inkomst.
Då hör det om möjligt vara något bättre k1,äder än om barncn äro hemma.
Då skall det varit skor och böckerna sluka e t t ganska av- sevärt belopp varje termin.
Det var sar- skilt de fattigas barn v i ville bjä.lpa, och det lyckades oss också över förväntan bra.
Under denna hjalpverlrsamhet bleva vi i tillfiil1:e a t t se huru .o&amp;ndligt svart det s r f ö r familjer m.ecl flera skolpliktigs - barn, då skoltiden a r inne och barnen Carna Jönsson.
Elna Jonsson.
fyllde julafton fröknarna carna och ~l~~ Jönsson, Malmöbor sedan 1881 och val in- satta i föreningsarbete.
Handsksömmer- skor till yrket, -.
vor0 .,je med om a t t arga- nisera detta facks kvinnor och å r 1900 voro de med om a t t bilda handsksöm- merskornas fackförening, e t t icke ringa arbete, då vi veta huru an i dag kvinnor äro s v k a a t t organisera och enrollera uti fackföreningar.
Samina å r bildades även Malmö soc.-~.cm.
kvinnolclu,bb och även d &amp; finna vi namnen Carna och Elna Jönsson, den förra som klubbens första kassör.
Klubben hälsar därfijr på högtidsdagen, båda veteraner.
Men det a r inte blott inom socialdemo- kratin som systrarna Jönsson verkat och utfört ett aktningsfullt arbete.
Även in-, om iien f rivilliga sjukkasserörelsen har dessa båda tvillingsystrar nedlagt e t t l l n g t och värdefullt sådant.
Inom kvinno- sjukkassan ') Hj.alpsamhet ' &gt;) a r Carna kas- sör sedan tvenne decennier och Elna se- kreterare sedan £lera å r tillbaka; b %da in- neha ännu dessa f örtroendeposter.
Inom Freja 2 inneha de aven förtroendeposter, Carna sasom ordf örande och Elna som vice ordförande.
Dessa förtroendeposter inne- h a de aven sedan mänga &amp; r tillbaka.
Under de g %ngna %rens lopp h a dessa båda systrar tagits i ansprak på skilda, omrgden, s %som sjukbesökare, kommitt6- ledamöter; och uti Skånes sjukkassas kon- valescenthem innehar Carna Jönsson även uppdrag som f iillm.aktig.
D.et var dtirf ör aven många, .som.
på deras högtidsdag bringade dem sin hyllning och tack.
varje dag komma hem med begäran on1 pengar till en ny .bok exempelvis.
Vi kommo därför p % den idén att hos skolrådet göra e n framstäl1nin.g om f r i, skolmaterial f ör Ibarnen.
Skolrådet beslöt a t t anordna ett JYör51dramöte) ' för a t t detta dryfta saken, innan skolradet fattade sitt &amp; beslut.
Föräldramötet utta- lade sig för, a t t alla] .äroböcker borde bli fria och bekostas a v skollcassan, men all annan mahriell skulle bekostas av för- äldrarna.
Om alltså inte " f öraldramötet ' ' gick med på vad v i ihegärt, namlligen f,ri skolmateriell i sin helhet, sh gick det emellertid oss tillmötes en god bit p % vä- gen, .och vad som för oss var niest varde- fullt var, a t t principen erkandes.
Nu var det skolr %dets tur a t t saga sin niening.
Skolrädets majoritet var f ör a t t hos kyrkostämman framlägga e t t f örslag om avslag g &amp; alltsammans, medan en ininori- tet a v t v å personer, våra partikamrater, 1 K.
F:s MARGARIN 1) inom rgdet, reserverade sig till förmån f ör var - f.öraldramöte * utta.lat.
Kyrko- stämman, som ihölls .den 14, okt., var s &amp; talrikt ' besökt, a t t kommunalsalen blev f ö r trång oclh kyrkan d s t e tagas i an- språk.
En livlig diskussion uppstod, var- vid de borgerliga, med de högre inkomst- t-agarna i spetsen förde skolr&amp;dsmajorite- tens talan, och som endast blev e t t var- nande om sina egiia portmonnäer.
Vår sak f örsvarades k:ackt a v våra manliga kamrater.
Det blev votering, och vi för- lor.ade, sorgligt nog.
Men hade v i kvin- nor mobiliserat upp talrikt, så skulle sa- kert utggngen blivit en annan.
Vad som var mest a t t beklaga, var, a t t kvinnoklub- bens medlemmar så gott som alla uteblev0 vid e t t s % viktigt tillfälle, och särskilt dä frågan var av klubben framburen.
Detta f a r e j handa en annan gang, t y a t t detta spörsmål inom kort %terkommer, därom kunna vi vara vissa.
J a g bar med vad jag citerat velat giva en kort resum6 över vad vi inom den närmaste förflutna tiden varit sysselsatta med, och jag tror a t t vad vi gjort varit till hjiiip %t någon fattig och behövande.
Ack la1:domar ha vi aven un- der v %rt aribete f å t t inhämta; den största fingo vi den 14 okt., nämligen den lärdo- men, a t t det inte d.uger a t t slöa till viii stora viktiga frågors avgörande.
Ty full och hel rättvisa erhålles ej förrän vi med kraft och a.llvar deltaga i samhällsarbetet.
MORGONBRIS 15 Från Furulund.
Arsberättelse för Furulunds soc.-dem.
kvinnoklubb för tiden den 1 januari 1923 .-l januari 1924..
Klubben har under året hallit 11 ord.
möten och 1 friluftsmöte samt har sty- relsen varit samlad 10 gånger för över- liggning om klubbens .angelagenheter.
KJubben bestod vid årets .början a v 36 godkända medlemmar och vid årets slut a v 30.
Klubben ä r ansluten t.ill Kvinno- förbundet genom distriktet samt till Ar- betarckommunen på platsen.
Den h a r varit representerad vid en konferens i Malmö med 1 ombud och deltagit i e t t kamratmöte i Eslöv.
Klubben har.anord- nat ett instruktionsföredrag med f r u I d a Rosenkvist från Hälsingborg som talare samt anordnat en biltur till Bjerred för samtliga medlemmar.
Klubben har under året bildat en syförening, som har hållit en aftontur samt en auktion pa arbeten som inbringat 774 kr.
80 öre som avsats till en fond a t t användas till elcktrisk armatur vid e t t blivande Folkets Hus.
Den ö no- vember firade klubben sin ársfest med Bernhard Sjöbeck som talare över Fred- rika Bremer.
KlubBcn a r representerad i kommunal- fullinäktige, skolradet och .pensionsnamn- den samt har en representant i Koopera- tiva handelsf öreningen och Andelsf ör- eningen Folkets Hus.
Klubben har skänkt 50 kr.
till t v a sjuka medlemmar som julgåva.
Av Morgonbris h a försålts under året 400 es.
samt har e t t es.
köpts a v klubben a t t skänkas till .biblioteket p &amp; platsen.
Styrelsen.
- Från Enköping.
Enköpings sociddemokratiska kvinno- klubb hade den 27 november 1923 anord- nat ett möte och inbjudit Arbetarekom- munen och Ungdomsklubben.
F r u Hulda Flood, Uppsala, t d a d e över ämnet: " Framgang f örpliktar F r u Floods föredrag avtackades med kraf tiga applåder, varefter det sedan före- kom sang, fiolmusik av en kommunmed- lem samt servering av gott kaffe.
Tre nya medlcmrnar erhöll klubben.
Aven har klubben anordnat en julgrans- fest tillsammans med Ar ' betarekommunen och Ungdomsklubben tredjedag jul, som var talrikt besökt a v både unga och gamla.
Fem sma vitklädda flickor sjöngo julsanger, varefter spelades e t t teater- stycke a v några medlemmar i Ungdoms- klubben, allt val u t f ö r t till festdeltagar- n.as stora glädje och belåtenhet.
En tomte utdelade gotter till de talrikt, samlade barnen, varefter dc: roade sig kring jul- granen.
Festen fortsattes till midnatt, omvax- l ' ande med kaffe, dans och lekar.
E t t gott samarbete mellan de tre för- eningarna har hittills varit radande, vil- ket vi hoppas i franitiden skall bliva det- san1ma.
En högtidlig griftefärd.
s h g a v musikdirektör 8.
Holm, varefter den rikt bekransade kistan btirs ut under orgclinusik.
Processionen ordnade sig därpå %ny0 under fanorna och kistan fördes till lcyrkogardeq.
Prestaverande vor0 riks- dagsman Chr.
Jensen och föreståndaren N. Vikander.
Augusta Linnström.
F r u Augusta Linnströms begravning sgde r i m i Lund söndagen den 25 nov.
un- der högtidliga former och stor tillslutning.
Deltagarna fr %n arbetareorganisationerna samlades 5, Follccts Hus gard och tågade i procession under fjorton florbehängds fanor till Norra gravkapellet, dar e t t stort antal deltagare fr %n nykterhetsorga- nisationerna mötte med fyra fanor.
~ o r d f u g t n i n ~ e förrättades n av tcol.
ed:r L. Wollmer, vilken valt till test: ' ' Vad hon kunde, det gjorde hon.))
I lanslut- ning till denna text tolkade han varmt och först8ende den dödas livsgärning och sar- skilt hennes mångåriga intresserade ar- bete för bättre sociala villkor för arbetare- klassen.
Den högtidliga akten avslöts med Vid graven talade på arbetareorganisa- tionernas vagnar riksdagsman Jensen, vil- ken erinrade om a t t f r u Linnström redan i arbetarerörelsens genombrotts %r, d5 ar- betet var tyngst och svårast, ställde sig;.
ledet, där hon alltsedan astått kvar och framggngsrikt verkat både inom den fack- liga och politiska rörelsen.
Efter rilis- dagsman Jensens tal sänktes arebetamor- ganisationernas fanor över graven.
Fröken Hanna P.ettersson bringade den döda en sista hälsning från Lunds social- demokratiska kvinnoklubb och f r u Maja Björkman-Broberg talade å Skånes social- demokratiska kvinnodistrikts vägnar.
Slutligen t d a d e å nykterhetsorganisa- tionernas vägnar förestandaren N. Vikan- der,, vilken tolkade nykterhetsfolkets salc- nad och tack till en kämpe, som i fyrtio å r .st %tt i nykterhetsrörelsens led.
Han av- slöt sitt tal med ett versifierat hell för systern och stridskamraten och den rörel- se hon hängivet tjiinat, varpå nykterhets- organisationernas fyra fanor siinktes över graven.
De anhörigas tack fra.mfördes a v den avlidn5.s äldste son.
Bland det stora antalet kransar marktes stidana från de, olika organisationerna och styrelserna där hon verkat.
.
j).
G.
K. Sprid Morgonbris!
grva e j t~uberkdosen, men v i ä r v a tuber- kulosbaciller noch várt enda vapen i kam- pen mot dessa a r e t t hygieniskt levnads- sätt.
Våra sanatorier äro ingenting an- nat än skolor för a t t lära människorna leva hygieniskt.
I kampen mot sjukdo- niarna a r naturen själv var bästa med- ' Anordnad av s,oc.-dem.
kvinno- hj-alpare.
Mer värd a n all # medicin a r distriktet och A.
B. F. frisk luft, renlighet o &amp; ett arbete som sätter alla vår kropps krarfter i verksam (Forts. fr. föreg.
n:] ..) het.
Den ensidiga kroppsrörelsen, som endast utvecklar en del tiv kroppens Kl. 8 pi % söndagsmorgonen samlades styrelserna för de representerade klubbar- muskler, a r en farlig fiende till hrilsan och för ingen ar en ändam:Ptlsenlig driven n a till sammanträde.
Kl. 10 var s d e n gymnastik .s % nödvändig som för kropps- åter full a v folk och kand.
Hugo började sina förclasningar i s o c i a l h y g i e n.
arbetaren.
Lakareretenskapens förnämsta uppgift Talaren övergick därefter till näringen a r a t t förebygga sjukdomar, ej a t t hota och framhöll nödvändigheten av a t t v3r dom.
Hygien a r kampen mot sjukdomar- föda a r andamålsenligt sammansatt.
Ta- na.
Bjukdomarna äro a v tv % slag, ärftLgs laren fördömde lcaffemissbru !ket, i syn- och förvärvade.
Kampen mot de a r f t l i g: ~ nerhet d a d ör a t t kaff et åstadkommer en sjukdomarna ä r rasens hygien.
Talaren niättnadsk,Tinsla som gör a t t i synnerhet uppehöll sig under f örsta förel~äsningen kvinnorna förlora aptiten och många huvudsakligast vid Atgärder a t t före ' byg- gånger i hem, där e j mat fattas, endast ga sjukdomar och ingick därvid i .syn-: av denna grund äro undernärda.
E t t ncrhet p5 kampen mot tuberkulosen.
Vi förhållande, so.m ä r så mycket a l l ~ a r l i - Kvinnoklubbarnas kurs i Fagersta.
, ab *.
Ingen klubbmedlem får vara overk- sam oare sig det gäller agitationen för klubben eller Morgonbris.
D e t ligger i Edert eget intresse att göra Edra inköp i Konsumtionsföreningen Stockholm I ' ' I ' ' I '
MORGONBRIS 16 garc, .soni det koinmer a t t &amp; terverka p5 barnen.
E f t e r en paus, under vilken Fagersta- kamraterna bjödo på frukost ', och kaffe, ingick t d a r e n p5 fragan o in d e ä; r f t- l i g a s j u k d o n i s r n a o c h kam- p e n m o t d e s s a, r a s e n s hy- gien.
Vad rashygienen vill, clct a r i n g e n t h g mindre an en fullkondig omvalvniiig p5 dct .sesiiella omr %det.
Framför oss ligga t v å uppgifter.
E n negativ, den a t t för- hiiidra a t t ärftligt ibehstade människor födas till varldcn, ocih en,: positiv, den a t t se till a t t så ni %nga goda i det ordets verkliga mening valborna n1,änniskor som möjligt födas.
Det iiiliste bli .slut p &amp; det förh %llancle n.u, a t t en nyck eller en till- fiillighet f a r av.göra om en ny människa skall sattas till v.arldcn.
Innan vi tanka p5 a t t bilds hciii och föda barn måste vi iiirdersöka om vi ha rättighet till dct.
Det # måste bli har som redan a r gcnoaii- fört i flcm av Amcrikkns stster, a t t 1akar.cintggct tir vi.kti.g.arc an qrastbetyget vid aktcriskapets ingkcndc.
P % oss vilar ansvaret e j blott för v %ra ' barn iitan för kommande gcnerntioner i tredje och fjärde led.
Men dct lir e j nog a t t förhindra a t t un- dcnriiiliga individer alstra barn.
Helt kiinna vi ej förhindra dct på lagstiftnin- gens vag och det pcrsoiiliga .ansvaret hos dessa människor är oftast e j s % stort a t t do frivilligt uudcrordna sig.
Det galler salunda .ocks % a t t skapa möjlighet för de goda och biittrc nianniskorna a t t bilda familj och alstra barn.
Det 1n5stc (bli sii a t t antalet ') välb,ornsJ) (barn ökas i stal- let, som nu sker, a t t de degenererades an- tal a r i stigning.
Vid s %väl krig som emigrati0.n sker ett ur rasens synpunkt ogynnsanit urval, i d e t a t t det .biistia av landets blod flytcr ut.
J ' u flcra av de friske, livsdugliga individerna som l&amp;nina landet, ju större bli möjligheterna för de kvarvaraiide under.mäliga a t t alstra barn.
I Evropa uppgå d,c d,egencremde f. n. till 5 proc.
av befolkning.cn och den- na siffra %r i stigande.
Från rasens hygien övergick talaren till vad han kallade s j a l e n .s sh y g i e n.
Vad yi iin kalla sjiilen, .om den a r en funktion cller en ny sida av kroppens liv, det veta vi and % om den a t t den för a t t kiinna v a r s vid liv inaste h a näring.
Och a t t dcn liksom kroppen blir sjuk av en- sidig föda.
Liksom vi niaste- hålla v %r kropp ren för a t t förbli sunda niäriniskor, SS.
inlste vi också Mila vfir själ ren.
Smuts ilet a r allt som %r p % fel plats.
Jorden är ej smuts d % den liggcr pH akern, nien d3 clcn komancr på vara han- der .ar (len.
det.
8 5 iir det också ifr %ga om v h a tankar o &amp; Eiislor.
Viira sjalar m h t e ha sund och god föda för a t t kulina leva.
Det a r flera ~m~anniskor som svälta sina sjalar %n soni svälta sina kroppar och darför händer det s % ofta a t t man- niskorna iiro andligen döda medan de an- nu lcva.
Studickiirscn i Fagersta a r nu c t t minne barn., men minnet av ett p i r dagars all- varligt arbctc, som gav iiiycket a t t tanka pi3 oeh glädjas %t; inte minst över den goda.
sainhöi.ighctskiinslan undcr kurs- dagarna.
Monika.
B A N K A K T I E B O L A G E T MORDEN.
Alls drng av bankaffä~er.
- Högsta inl8ningsränta.
Morgon bris.
Tidning f ör den socialclemokratiska.
kvinnorörelsen.
Utgives av stpelsen för Sverges Socialdemokratiska Kvinno- förbund.
R .e, d a k - t ö r: Signe W essman.
A.
T.
Norr 244 36.
Upplandsgatan 85, St oclrholm.
E s p e d i t i o n: Anna Sveusson, Grindsgatan 10, III, Stockholm Sö.
St .. - Tel. Söader 78 98.
P r.enamerationspri ' s: Helt %r kr.
3: -, halvt dr kr.
1: 50; lösnummer 25 öre.
A n n - o n s p r i s: Sistas:idan25 öre, textsida 40 ' - öre pr mm.
Sverges Sot.-dem.
Kvinn ' oforbund: Ordf. och korresp.
sekreterare: Fru Signe We.ssrriaan, Upplandsgatan 85, S t o c k h o l m.
A.
T.
Norr 244 36.
Stockholms stads, Stockholms o. Uppsala läns soc.-dem.
kvin- nodistriht.
Adr.
: Ordf. fröken Anna Svensson, Grinilsgatan 10, Stockholm Sö.
Kassör fru Sara Andersson, Tgelboda, Salt- sjö-Duvniis.
Sthlms AIUm.
kvinnoklubb (soc.- dem.)
håller ordinarie möte l:a mandagen i varje manad kl. 7 30 e. m.
Obs.!
Lokal i D-salen, Folkets Hus.
Styrelsen.
Stockholms.
Gamla Stadens Soc.-dem.
kvinno klubb haller ordi- narie möte 2:dra torsdagen i m h a d e n kl. 7.30 e. m., Stort.orget 2, 2 tr. Styrelsem P - - - Stockholms södra kvinnoklubb.
(soc.-dem.)
h a l e r ordinarie samnlanttäde 1:sta onsdagen i varje m h a d kl. 8 e. m. i lokalen 1 tr., Södra Folkets Hus.
Ordf. fru Beda Jansson, Blekingeg.
65, 3 tr., Stockholm.
Styrelsen.
Fareninaen far Hembiträden i Stockholm haller mate 1:sta torsdagen i varje manad kl. 8.30 e. m. i Folkets Hus P-sal, 3:dje torsdagen i Folkets Hus C-sal.
Stzlrelsen.
Arvika sot.-dem.
kvinnoklubb haller ordinarie möte 2:dra mandagen i må,- naden kl. 8 e. m. i Folkets Hus C-sal.
Stvrelsen.
Billesholms soc.=dem.
kvinno- klubb haller ord.
möte i Folkets Hus i Södra Vram 2:dra tisdii.gen i varje manad kl. 7 e. m. Ordf- fru Anna Fors, Villorna, Billesholnts gruva.
Sekr. fru Gerda Lilje- roth, Rillesholnts gruva.
Styrelsen.
Enköpingjs 8oc.-dem.
kvinna- klubb haller ordinarie möten 4:de tisda- gen i varje manad kl. 8 e. m. i Folkets Hus.
Sturelsen.
Eskilstuna soc.=dem.
kvinna- klubb haller ordiiiarie möten 1:sta man- dagen i varje mánad kl. 7,80 e. m. i Folkets Styrelsen.
Hus lilla sal.
Göteborgs soc.-dem.
kvinno- klubb haller möte 1:sta tisdagen i mana- den kl. 8 e. m, i Arb.-föreningens H-sal; 3:dje tisdagen i manaden Bondegatan 14 Stzlrelsen.
kl. 8 e. m. Hässelby soc.
- dem.
kvinno- klybb haller möte 2:dra och 4:de onsda- gen i manaden kl. 8 e. m. i Yolkets Hus B-sal.
Stlyrelsen.
Höganäs sao.-dem.
kvinnoklubb httller ord.
möte 1:sta och 3:dje mandagen i manaden.
Ordf. fru Helen Olsson, För- ' eningsgatan, j9bganUs.
Ludvika soc.=dem.
kvinnoklubb haller sina möten &amp; dra mandagen i varje m0nad kl. l /, 9 i Folkets Hus ' B-sal.
Sturelsen.
Skivarpssoc.-dem.
kvinnoklubb haller ord.
m6te andra söndagen i varje manad kl. 1,80 e. m. i Folkets Hus, Skiv- arp.
Nye medlemmar vinna intrade.
Styrelsm.
SpAnga sot.-dem.
kvioinoklubb haller ordinarie möte 1:ste torsdagen i varje manad kl. 8 e. m. i Folkets Hus.
Styrelsen.
Solna sot.-dem.
kvinnoklubb hiiller möte 2:dra tisdagen i varje manad kl. 8 e. m. i Huvudsta Folkets Hus och 4:de mandagen i varje månad kl. 8 e. m. i Hagalunds Folkets Hus.
Styrelsen.
- - Storfors sot.-d=.
kvinnoklu bb haller ordinarie möten sista söndagen i varje manad kl. 3 e. m. i Folkets Hus.
Styrelsen.
Sundbybergs sot.-dem.
kwinno- klubb haller möte 1:sta tisdagen i varje manad kl. 8 e. m. i Folkets Hus.
Vasastadeiis soc.-dem.
kvinna- klubb har ord.
möte 1:sta mandagen i varje m h a d Id.
8 e. m.
B lokalen Upp- landsgatan 61,l tr. (Gustav Vasa-automaten).
Uppbörd och inskrivning varje möte.
Styrelsen.
Tumba soc.=dlem.
kvinnoklub b hailler ordinarie möten 1:sta onsdagen manaden kl. 6,30 e. m. i Folkets Hus.
Tumba.
Shjrrlsen.
kung sh olm !^ sot.-dem.
kvinno- klubb haller ord.
möte 3:dje onsdagen i varje manad kl. 7.30 e. m.
S:t Eriksgatan 21. argryte rroc.-dem.
krinnoklubb haller möte 4:de onsdagen i manaden kl. 7,30 e. m. i Godtempladokalen, Gairda.
Stpelsen.
Korresp.
sekr. fru.
Ellen Vidsjö.
Karls- viksgatan 11, 11 /, tr. Tel. K.
35 94.
SLockholm, &amp; R. Arhetamca Tryckeri, 1921.
