# ID: svediakorp-per2506
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1924
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 17,844
# sentences: 1,166
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDNING e FOR DEN SOCIALDEMOKRATISKA KVINNOR~RELSEN.
Utgiven av styrelsen för Sverges Socialdemokiatiska Kvinnoförbund.
Pris 25 .Öre.
N:r 10.
Oktober.
20:de arg.
1924.
E F T E R VALEN.
.
kanske det ar bast som ' skett.
Håll- barheten av framgangarna beror nog mera på kvaliteten hos valmännen än kvantiteten och att skrämma till sig röster har aldrig hört till social- demokraternas val- taktik.
Vi anse oss dock aga ratt f % räkna med kvinnor- nas och männens röster inom arbeta- reklassen,.
vilket aven i Morgonbris spalter uttalats, utan att därför be- höva anses för en rörelse som ej har sinne för den indi- viduella utvecklin- gen.
Hela vårt ar- bete och all var strävan g %r ytterst ut på iiidividualite- tens befram jande.
Vi vilja skapa för- och de ' ' tysta ' utsattn:ingarna har- krafterila ha utfört för genom undan- ......
.
ett utomordentligt roajandet av den Louis Sparre: PARTI AV STOCKHOLMS HAMN.
ekonomiska osaker- gott arbete.
Bland heteii.
Under nuva- dem ha vi nu att ocksil räkna ett stort antal arbetar- fragan och.
spritts i över halva mil- rande f örhållanden f &amp; r ju arbetsf ol- kvinnor, som målmedvetet och ener- jonen.
Dess agitationsturnéer, vilka lcets sinne i högsta grad upptagas av giskt arbetat och vars insatser icke till största delen omfattat industri- de primära behoven.
# Oron på ar- f &amp; nonchaleras.
Belåtenheten har orter med mycken kvinn:lig arbets- betsmarknaden, de små lönerna, bo- stadsnöden som drabbar så många, ocksa varit mycket stor inom arbe- kraft, ha varit vällyckade.
Mycken aktivitet har utvecklats för att icke tala om den låga bo- tare:kommunerna över detta kraft.- tillskott och ett utomordentligt gott frttn alla håll, men ändock har ej den stadsstandarden som de flesta av samarbete har ägt rum, som vi hop- stora massan av valskollrare inom småfolket lider under, detta och pas kommer att fortsätta även efter arbetareklassen kunnat ruskas upp, mycket mer som trycker ned sinnet, vilket ar mycket beklagligt.
Dock %r dess dagliga bröd.
valen.
Valets utgång är ännu icke helt känt, men med ledning av det hittills synliga resultatet tycks ej några större förändringar komma att ske i riksdagens samma.nsiittning.
Till- s1ut:ningen har dock ökats och sta.rkast f ör socialdernokra- tin.
Den kvinnliga soc.-dem.
represen- tationen ar som för- ut.
Inga av de nya soc.-dem.
kvinnliga kandidaterna place- rades på valbar plats, men nagra doclr så att med er- övrandet av nya niandat låg det in- om möjligheternas grans f % in n %gra kvinnor.
Valiörel- sen har varit mycket livlig, talarna ha genomkorsat landet Kvinnoförbundet har så mycket det varit möjligt bidragit med agita- tion 0e.h agitationsmaterial.
Deras cirkulär som ställts till olika arbe- terskegrupper har rönt stor efter-,
Att vänta pli den förpinade sta- tarehustriins röst, för att taga ett esempel, till dess hon segerstolt och g1.ad med full insikt om den nya an- da hon med siii röst vill befrämja, sjii-lvmaiit utan paverkaii fraii sina klassystrars sida g %r fram till val- urnan, ar verkligen resonemang i det b.
Vi vilja därmed inte stämpla statarehustruii som den mest of ör- staende.
Men mycket ansvar vilar p % oss alla som tillhöra arbetarerörelsen, dels att inte lämna nagoii möd:q, ospard att göra oss sjiilva rnedvetiia om dess verkliga innebörd, dels att aven bibringa andra fördjupade iii- sikter om våra strävanden och m&amp;l.
Det lcaiiske inte ar säkert att vi lika oskadda komma ur en valrörelse till, med samma valparoll mot oss fr511 högern som i år.
Dess kamp mot so- cialismen rnitste iliista gang mötas av en upplyst och målmedveten arbeta- reklass.
Härtill f ordras mycken möda och ständig vakenlnet och di- tivitet.
Den gamla l~rodersknpsaiidan kan- ske vi fii lov att itter väcka till liv för att f % död p &amp; " kära bror " - andan soin liar sitt urspriing iiloni andra ssmhallslager och dar gärna far nyttjas för oss.
Men vi arbeta icke för en litet bekvämare och roligare ell.er 1usti.ga.re tillvaro för dem soni ha särskilt sinne därför, utan var kamp galler ett högre samhällsideal nied miinniskor som äga rättfärdig- hetsprinciper och som vilja " offra stundens njutning för ett franitida.
gott ".
s. v. -- På tal om förvand tidniiigslasiiing vi icke, vilket tryck vi dag- ligen fysiskt och psykiskt utsatta oss.
för i onödan, genom de avskyvärd- hetens orgier dagspressen vai.je mor- gon serverar oss.
Vad kan det.
gagna någon inaiiniska, om han s % erhölle kunskap om varje o1yckshii.n- delse, varje förbrytelse ocli varje skraclrscen, som inträffar på deiin::l jord inom loppet av t j ~ ~ g u f y r tim- a mar.
(Ur valda essayer av Prentice Hiil- ford.)
S &amp; 211151 -- Varför äro kvinnorna indifferenta?
(Oversatt för Morgonbris ur " Die Frau ".)
Man kan aven utvidga frågan till: Varför äro så många, iu5iiiiislcor f ortfaraiide politiskt indifferenta?
I verkligheten iir det ju inte bara kvinnorna - lyckligtvis inte alla kvinnor - utan aven en stor kate- gori av mannen, som sakna det po- litiska och sociala intresset för det samhälleliga arbetet.
De indifferents nziinneii hava det gemensamt med de likgiltiga kvin- norna, att de salma intresse för och ej deltaga i det politiska livet.
I detta sammanhang vilja vi emel- lertid bortse frAn mannen och nöja oss med.att siika besvara fragan för kvinnoriias vidkommande.
" Probera ar betydelsefullare an studera ", sager ett gammalt ord- sprak.
I vetenskapligt språk kallar man det f ör experimentalpsykologi, ilar ma.n gör vissa.
försök för att er- fa.ra vederbörande personers reak- tionsförmiiga inför besta.mda han- delsemoment.
.Man söker utröna hur det framför.da, verkar piii intellekt, vilja och siiinestillst %iid.
I analogi härmed kan man ju prö-, va p % ett enkclt sätt vad som kom- mer maniiiskor att glädjas eller fik- argas, vad som intresserar eller fö- refaller tråkigt och vad som slutli- gen kommer dem att fatta beslut i ena eller andra avseendet.
Vi kunna t. ex. som prov för en politiskt ointresserad kvinna, sken- bart utan avsikt, lagga fram två tidningar.
Med i ögonen fallande utstyrsel står pil första sidan p % den ena: Tragiskt självmord ELV en dan- sös och på den andra: Londonkon- fereiisen.
Jag vågar slå vad om att av hiindra kvinnor, valda på en slump - naturligtvis ej s %daiia som komma f r h ett politiskt möte - t. ex. i väntrummet a en badanstalt, skola de iiittionio gripa efter tidniii- geii med dansösens sjiilvmord.
Detta ehuru dcras öde ej på minsta sätt beröres av den relaterade trage- dien.
Londonkoiiferensen berör dar- emot i hög grad deras egna öden och intressen mycket väsenligt.
Det enskilda ödet: skönhet, kar- lek, lyx,.
illusion, villfarelse, död., det verkar omedelbart.
fantasii ii finner genast timnde anknytnings- punkter till egna önsknilzgar och egna lidanden.
För de mä.nnislcor, som h a erfa- renhet och kunna översk7d a sam- CL manhanget, skänker även London- konferensens rneddelan@n mángs anknytningspunkter.
De skåda i sitt sinne Ögonblickligen verkan av dess överenslcommelser.
De se tu- sentals arbetslösa erhålla sysselsätt-.
ning.
Se deras barn f % äta sig mätta, se bostadslägenheter uppsta för tusentals, som sa.kna tak över huvudet.
Detta emedan de fatta i en blink sammanhanget och liksom i förväg sluta sig till dess konsekven- ser, ehuru de ännu ej iiro vissa om deras realiserande.
Den enkla kvinnan, vars delta- gande och intresse ar långt större f ör dansösens s jalvmord an f ör Lon- donkonferemen, har också omedel- bart färdiga begrepp om dansösens tragedi.
Vi behöva nu bara tanka oss hu- ru rubrikerna i dessa båda tidnin- gar sku1l.e verka på en analfabet.
Av de framträdande överskrifterna skulle han varken intresseras eller uppskakas.
: Bokstävern.a skulle icke förmedla något intryck pil ho- nom.
Liksoxn, den naiva läsarinnan ej heller förmår uppfatta något av J~0ndonko:nf erensen.
Men om man för henne långsamt skulle bokstave- ra: samförstånd, utrymmandet av Ruhrdistriktet, säkrande av 8-tim- marsdagen, minskande av arbetslös- heten, bröd för de hungriga, hus för de bostadslösa, arbete för henne egen man, skor för henne själv etc. D &amp; skall hon lära sig läsa i detta fall som hon läste om dansösens själv- mord, icke tanklöst se på de döda bokstäverna utan de skola tala till hennes sinne p % ett levande, ilskåd- ligt satt.
Hur lära vi nu att läsa med dett.a vakna siiiiie?
f h r lära, vi att Issa som barn?
Friin bild till bokstav, från askadande till begrepp, från tankande över det f attade samniaii- hanget till förmågan att draga följdriktiga slutsatser.
Den politiska tidningsartikeln vänder sig til.1 den villkorliga upp -- marksamheteri, den fordrar att la- saren skall samla sig.
Den sen.sa- tionella notisen vänder sig till den ovillkorliga uppmärksamheten, den.
fångar intresset genast.
Kvinnorna äro indifferenta f örs det som ej äger något för dem skönjbart sammanhang med.
de- ting, som förorsaka dem smarta el-.
.
d
MORGONBRIS ler kommer dem att glädjas, för vad som upprör eller hänför dem.
Men di % de i allmänhet äro i besitt- niiig av mecllidande, icke iiro känslolösa gent emot orätten, icke ofilosofiska, utan tvärtom symierli- gen intresserade av världsgåtornas tolkning, iiro mottagliga för skön- heten i naturen och konsten - vsrs betraktande bildar smakkanslori~as grund och utveckling - då så är veta vi huru vi skola g % tillväga för att v2icka intresse.
Indifferenta kvinnor äro s %dana,.
som ur ett för dem främmande ämne vid läsningen ej kunna få lit sammanhanget av det lasta, d. v. s. i detta fallet ej Icuiina uppfatta po- litikens alfabet s &amp; att saga.
Därför tilltalar dem ej en politisk artikel, meii intresset väser i samma grad som de döda bokstäverna lyckas bli levande och för ' dem meddela ett le- vaiide innehåll.
De sjal~rf örsörjande kvinnorna skola lätt kiiiina övertygas om att deras öde i hög grad beror p % val- utgången till parlamentet.
Den ar- betslösa mannens hustru bör aven kunna, läras huru viktigt det politi- ska arbetet är, om nian klargör för henne varför f örhållandena ge- stalta sig som de göra och följdrik- tigt påvisar orsak och verkan.
Oerhörda reserver av människo- kärlek, av harm mot oratten, av haiiförelse och lidelse f ör rätten slumrar ännu inom de indifferenta kvinnornas inre.
Må männen blott lära att i sitt tal till kvinnorna undvika sl.agordeii och i stället tala levande och all- mänmänskligt.
M a r t h a Tausk.
3 Annie Besant.
Ett femtioårigt arbete för det allmännas basta.
Annie Besant.
En av vår tids märkligaste lrvin- nor och en av dess största person- ligheter, som med stolthet kan räk- ilas som en internationell,, moralisk och kulturell krafttillgling i den andliga odlingens t.jäiist, är Annie Besant.
Även om man ej accepte:rar eller i vissa ting ej gillar vaselitliga npp- fattningar inom teosofin, vars fram- sta förkunnare Annie Besant är och inom vars verksamhet hon de se- nare Slrtiondeiia nedlagt s &amp; mycket arbete, s &amp; har hon på s5 m&amp;nga an- dra omrhden gjort insatser så stora, att vi med största vördnad och tacksamhet hylla henne som en fö- mma. '
regåiigeïska och en markesk~ Hennes arbete för den etiska upp- De kooperativa kvinnornas interna- tional, fostrans f ördjupning och f öl.- att som bildades i Basel 1921, höll en m5innislioriia fraii massa må höjas konfe:reiis i Cknt i början av sept.
till individer, torde immera till och manad i samband med den dar p&amp;- med mörk och fördonisfargad tco- g %ende kooperativa kongressen.
Vår partivän Ekilmy Freundlich logi ej kunna bestrida.
f rån Wien led.de f örhandlingarila p &amp; Varför vi 1111 phmiiina on1 hennes engelska, tyska och franska.
stora arbete och insatser i miinsk- En resolution antogs att genom en av konferensen utsedd deputatioii lighetens tjänst är, att då hon för överbringas till det pilgående mötet en tid sedan på sin Eiiroparesa gä- av Nationernas förbund i Geneve.
I stade Loiidoii - som känt vistas densamma fordrades att arbetet för hon på senare tid mestadels i Iii- världsfreden skulle organiseras dien - sa firades en minnesfest till effektivare och med längre ghende syften än som hittills kommit till ut- hennes asa i en a.v stadens största lokaler, the Queen ' s Hall, med an- tryck.
ledning av att hon d i i dagrtrna mr- kat som offentlig person i femtio år.
Hon är nu sjuttiosju år, men arbetar lika oförtröttat i de höga idéers tjänst, som hon vigt sitt liv för.
Telegrambyraerna och de " sto-: ra " tidningarna ha ju som känt ej tid att mycket sysselsatta sig med det verkliga arbetet för framatskri- dande och odling.
Därför var det: i detta fall också den engelska ar- betarepressen, som visade sin upp- skattning av den verksamma socia-: listiska pioiiiaren från åttio- och: nittiotalen genom att bringa henne sin hy lliiing.
I det engelska kvinnoorganet,, The Labour Woman, skildrar dess redaktör, d: r Marion Phillips, detta möte för Annie Besant som en stor upplevelse för de niirvarande.
En verklig internationell publik och en enastående stamning, varav alla voro gripna, skriver hoii.
IIundratals telegram och skrivel- ser från skilda håll hade anlänt; daribland f ran pr emiärrninist ern och ett stort antal av Englands le- daiide personer, som ' bragte sin hyllning för hedersgästen.
Talens rad inleddes av vår parti- vän Margaret Boiidfield.
Särdeles gripande blev det, skriver d:r Phillips, nar den girnle veteranen, dockarbetarnas ledare Ben Tillet, i inspirerande ordalag erinrade om den stora dockarbeti:irestrejken i början p &amp; attiotalet.
Han beratta- de p &amp; sitt åskadliga satt hur Annie Besaiit, som denna tid var mycket verksam att organisera, i synnerhet.
de liigst stående arbetarna, en tidig morgon, i stark köld och dimma, ta- lade vid hamnen till de strejkande arbetarna och, sade han, säkerligen sag hon högst sex arbetare framför sig, så tät var den oigenointriingliga dimman, men sedan 1.coristaterad ' cs att niinst sex tusen strejkande arbe- tare vor0 närvarande, s &amp; stor var heiiiies popularitet blmd hamnarhe- '
tariia.
Han förtäljde hur denna valdiga församling i dimman och kölden stod andlöst tyst och för- hasad av Annie Besants maktiga personlighet.
Det var jii endast få, som, sågo henne, men själva stam- mans tjuskraft och hennes enastå- ende talekonst var tillräckligt att suggerera vilken församling som helst.
Meii när därtill kom att de förtryckta i henne hade att raknk en kämpe utan fruktaii.
och tadel och med en arbetsförmåga, som ej visste av några gränser, var d.et im- turligt att hon i högsta grad skulle fånga deras intresse.
Vid denna tid lyckades hon också organisera tZiidsticlcsarbetarina, me- stadels bestående av unga kvinnor, hos den stora firman Bryant &amp; May ' s.
Dessa hade av övriga faclr- föreningsledare och organisatörer ansetts stå sa lågt, att det ej var möjligt göra försök med organisa- tion ens bland desamma.
Annie Besant, som just satte in ' sin kraft på sådana ställen, som de alndra an- sågo löiilöst, lyckades tack vare sina enastående personliga egenskaper och sitt mod att ernå resultatet.
Som i början omiiämnd.es ha^ Annie Besant de senare årtiondena ägnat det mesta av sin tid 81; teoso- fin, men samtidigt fortfarande med oförminskad andlig vigör och spiin- stighet satt in sin kraft och begav- ning på de mest skilda omraden i den miinskliga odlingens t j 5inst.
Hon har hela sit.t liv varit ge- nomträngd av en omutlig 1:iittfar- dighetskänsla, som hon .velat i @ r- Den korta rubriken på söndagens Barn.ens dags-spel 1.ockade inte pre- cis.
Det var snarare minnet av an- dra fester i blommor och ljus och så därtill det d %liga vädret vid d.e två tidigare Stadiontillställningarna som gjorde att jag köpte biljett till Stadion till Carl XII: s-festen.
Full av förväntningar satt publiken - inemot femtoiitusen - och bara, väii- tade.
Musiken spelade foster- ländskt, John Forsell sjöng mycke?
f osterl.äi.idskt: Soldatgossen, .Man- dom, mod och morska män, Harliga land.
Stadion var skum, endast övre lampraden var tand, den nedre sankte skadeplatsen i förvaiitnin- garnasmörker.
På stora gräsplanen stodo scouttiilt och mellan, dem några besyniieciga ting, som sedan visade sig vara lägereldar.
D &amp; med ens rusade en skara kvinnor fram med facklor i händerna, tandande lägerelden för att sedan blanda sig med krigarna, som kommit in och blivit spridda över hela fältet.
Kri- garna skulle visst vara ryssar.
Kvin- norna shgo mest ut som trasiga zige- nerskor.
Tavlan skulle se livlig och rörlig ut.
Fick man sikte på någon detalj var den grotesk och ful.
I: närheten av min plats dansade ett par med klumpiga och oregelbundna steg ungefär som ett par berusade skulle dansat.
Kanske det också skulle vara så.
Ryssarna skulle ju förlusta sig med kvinnor och vin och mitt under ruset skulle Carl X11 och hans bussar komma ramlande över dem.
Vilket ocksh skedde.
Harskri höjdes, skott smällde, granater yrde, l jus- och knalleffelrter följde oav- brutet och till sist flydde kvin~iorna först, därefter den övriga.
haren i ning omsatta.
Därför hennes socia- vild oordning.
Eli del blevo liggan- listiska samhällssyn, hennes kamp för den fria tanken, för kvin- nans frigörelse, för likhet och verklig demokrati, för arbetareklas- sens befrielse, för nationell självsty- relse, för fred mellan folken.
För att nå detta har hon ansett, att främst, två ting äro nödvändiga förutsättningar.
Det ena ar att inskränka befolk- ningsantalet, därför blev hon en av malthusianismens hanf ördaste för- kunnare.
Det andra och vik tigaste &amp; r uppfostran, inom vars gransom: talets laroverksf ester med tablåer raden ju det mesta av v&amp;rt liv kan och deklamation ur Fänrik Stål.
De sina effekterna med ryska smällare inrymmas.
Har har hon nedlagt ett och bengaliska tandstickor lönades oöverskådligt arbete, i tryckta den tiden med starka applåder - av verk, i skolor, i föredrag och annor- ungdomliga anförvanter bland pu- bliken och mest för de ungdomliga ledes .. niedverkandes skull.
Redan på den Ännu har hon si:n tro p &amp; m.aniii- tiden reagerade man mot den krigs- skosläktets framsteg, genom en för- propaganda dessa skolfester i all sin nuf tig uppfostran till insikt och enkelhet ans %gs vara.
Och man.
reagerade med ratta!
godhet, i behåll.
Nyfiken på pressen dagen efter En heroisk kvinna.
Ett föredöme Stadioiifest.en såg jag i Social-Demo- för oss alla.
: " Publiken f %r se hur .det v. kraten g %r till att spela in film. "
I förbi- farten tittade Jag p % Dagens Nyhe- C a r l XII.
de p % valplatsen, de sårade lyftes bort och med " liken " ännu kvarlig- gande ställde Carl X11 upp sina bus- sar, både fotfolk och ryttare, de se- nare syntes ej fran min plats, höljda av röken, och så förrättades korum.
Men nu kom,mer det rysligaste av; allt.
De stämde upp - den vackra psalmen: " Vår Gud ar oss en val- dig borg " och sjijngo första versen.
Mitt i detta rysliga spektakel hadcr man djärvts lagga in en psalm.
Se ' n var det tid för appliider.
I Stadions valdiga hall, bland femton tusen åskadare, ar det ju tyd ' ligt att det skulle bli applåder, men de voro lania och jag ar förvissad om att det endast var psalmens förtjänst att det ej blev visslingar.
Runt om mig kunde jag överblicka en publik av omkring 500 personer.
Bland dessa var det e n - säger en - hand som rördes till en applåd.
Fyrverkeriet efteråt reparerade spektaklet.
Jag Ban ej tänka mig att det bland Sta- dions stora publik var bara jag som reagerade.
Mina första tankar voro: Har Barnens dags-chefen eii- gagerat sig i .högerns valkampanj?
Sedan greps jag av ett stort medli- dande med dem som kunna ha hjarta och panna att leka krig så snart ef- ter ett världskrigs blodiga fasor.
Visserligen har vårt land inte varit aktivt inblandat, - men ändå.
.
.
Så stor kxn ej okunnigheten vara om den blodiga mara, som i fyra långa Ar höll Europa fjättrad, att en kri- gisk episod kam f örharligas.
Ifiigspropaganclan bör val and % vara bannlyst fran dessa stora fe- ster, som vi alla lart oss att tycka om dels för deras utomordentliga stil, dels för det behjärtansvärda an- damålet.
Det hela påminde om 90- -
MORGONBRIS Arbetarkvinnan.
Att skriva om arbetarkvinnan ar ett riskabelt företag.
Detta ar nam- ligen ett ämne med så vid ram, att man skulle kuliila tumla om med mo- tivet spalt efter spalt i en följe- tongslång serie - om man nota bene beharskade aninet.
Vilket jag ej vill giva mig ut att göra.
Man skulle kunna skriva om ar- betarlrvinnan som hustru, den tysta, okända hjältinnan, som i ett livs- långt slit i armod och försakelse ut- för sin livsgarning utan att vare sig begära eller erhålla ett tack för sitt bekynimersamma varv, kvinnan som dag från dag knappar in, r ä k n v och räknar och ransonerar för att de knappa kontanterna skola tacka det ilödvandigaste.
Det finns tusentals arbetarhustrur, som i denna tröst- lösa kam.p sjalva duka under, bli borta och glömmas, kvinnor, som sa- kerligen framför m h g a andra be- hövde uppmuntran och utmärkelser.
Men som aldrig f å nilgot &amp; dant.
Man skulle kunna, skriva om arbe- tarkvinnans långa och sega kamp för en social frigörelse, kvinnan som efter dagens möda vigt vilotimmar- na åt ett triiget föreningsarbete och som mariga mörka stunder varit tröstaiinnan vid mannens sida.
ters löpsedlar och fick se dar: " Carl X11 gör succes. "
Jag reagerade så starkt också mot dessa välvilliga, för att nu inte säga om d e t senare oriktiga, referat att jag inte gitte se de extrema högerbladen.
Är det.
hänsyn mot arrangören så bör den vika och det bör sagas ifrån att hur behjärtansvärt an ändamålet ar, s &amp; få dessa fester ej utnyttjas till så- dana spektakel, som C.ad XII-f est en var.
13arnens dags-festema böra vara, som hittills, en blommornas, ungdomens, ljusets fest.
Visst ar pupliken mest vuxen, men många gå dit med sina barn och varken den barnsliga publikeii eller ändamålet har glädje av att råheten denion- steras.
Visst ar det svårt att få omva.xling i programmet, men jag tror e j att publiken begar annat an det som den vant sig vid att få se vid dessa vackra fester med älskliga barn i rytmisk dans.
Det ar fester, som äro både barnen och syftet var- diga.
Få vi be om dem i fortsatt- iiingen och slippa den s. k. histo- riska.
S i g r i d Liindin. '
Arbetarkvinnan som moder och uppfostrarinna vore värd kanske det längsta kapitlet.
Mod.ern med de m h g a barnen, de smf!
medlen och ofta nog en mycket ringa lmn- skap i uppfostrandets konst, en okunnighet, som ofta f aller tillbaka p &amp; de fattiga hemmen och som syn- nerligast förr i tiden så begränsade upplysningen.
Upplysning i uppfostrandets konst var det!
Olm vi sknlle stanna vid detta amile och begränsa artikeln till att omfatta de unga arbetarltvin- nornas förutsättningar i den vägen.
Kunskap ar ju tidens lösen.
Ma.n ropar ouppliörligt på bildning och bildning.
Och detta ar ju gott och val.
Bara nu inte den s. k. bildnin- gen blir ett sjalvandam~~l och myn- nar ut i teoretiska spekulationer och opraktiskt, verklighetsfrämmande läseri.
Man betonar ofta det iippvaxande slaktets betydelse för den ljusa framtid, man talar och dröm.mer om.
Naval, låt oss d % taga fasta darpå.
Staten ar hemmet och hemmet ar samhallet.
Skar utav nggot av de samhallsrevolutionära fraserna och inrikta uppmarksamheten mera på samhällets grundval, h e m m e t.
Där skall man snart finna, att det ar mycket övrigt att önska, att det i stor ut.sträckning existerar ett för- h %llande, som ar mer %n aorgligt.
Har behövs i många avseenden en revolution, som skulle knaka i dc skröpliga, vårdslösade hemmens fo- gar och band.
Med rätta ha arbetarna byggt upp en befästningsgördel av starka or- ganisationer kring de sociala posi- tioner, som under heta strider vun- nits.
Dessa framgångar ha, betytt ökade avlöningar och kor1; are ar- betsdag, större politiskt inflytande och framförallt mera sjalvkanslcz.
Men hm hemmet i stort sett.
därför blivit bättre?
Jag vagar uttala mitt tvivel.
Under mina resor har jag haft uppmarksamhet en fast sarslrilt vid arbetarhemmen och uppfostringsme- toderna för dagen.
Intrycken äro p &amp; inga satt ljusa.
I-Iurii sorgligt litet tänka inte de flesta miidrarna p;, att flickan som vaxer up:p också själv en dag skall bli maka och mo- der - kanskc i ett vanligt arbetar- hem med precis samma knappa till- g %ngar och ef terh.ängande belcym- mer.
Med risk att stöta mig med 5 många, av denna tidnings ärade 1a- sarinnor, måste jag saga, att v %r tids arbetarflickor allt för mycket ge sig tidens flackhet och nöjesjakt i våld för att kunna fyl.la den an- svarsfyllda uppgift, som en dag träffar dem.
Allt föi mgnga av vår tids arbetarflickor ge sig in på ett löjligt efterapande av de borgerliga seder, som den vakna arbetarklas- sen ger sig ut att förakta.
Demokratin Ilar gjort rilla flickor till fröknar.
Det ar sa:nt.
Titeln förpliktar tydligen mer an Önskvärt.
Visst ar det gott och val., att arbe- tarflickan gar i silkesstrumpor och pälskappa, att hon kan jazza som en överklassdam och att ' hon kan g &amp; p &amp; biograf och teatrar.
Men om hem- met just därigenom lever p % växlar och knappt kan köpa den nödvan- diga sillen och potatisen kontant, d % ar frökenvardigheten allt för dyr- bar.
Och hur går det sedan, när de dyrbara fröknarna får ett eget - arbetarhem?
.
Ett arbetarhem!
Förlåt mig.
' Det är visst inte riktigt korrekt av mig att kasta fram den möjligheten.
Ar- betarhemmets jazzdocka ämnar visst inte bli någon arbetarhustru.
F y (3 %!
I5on skall bli s j ä l v f ö r s ö r-; i a n d e.
Dar ligger knuten.
Det ar just därför som så många helt en- kelt strunta i att förbereda sig till Iiusmödrar.
Den gamla hustrun går i hemmet och stökar och sliter.
Allt gör hon själv.
Det finns döttrar, som äro allt för fina att hjälpa till.
Ja, jag har sett den gamla utslitna modern sitta och stoppa strumporna åt sin fina dotter, som själv varken ville eller kunde hjälpa sig.sjä1.v så mycket.
Hon skulle bli lararinna.
Ack ja, Huru många drömmer inte om det9 Hon blev det inte.
Fick inte l5na pengar.
Skulle i stallet bli sömmerska.
Hon som inte kunde stoppa strumporna!
Hon blev slut- ligen hembiträde.
Ett mycket då- ligt sadalit.
Hon hade för mycket intresse av toaletter och dansnöjen.
Därför blev hon ocksa med barn, reste hem till sina gamla föräldrar och gjorde dem olyckliga, gifte sig slntligen med en skötsam arbetare och blev i tillfälle att ödeliigga hans liv och ett h.em.
E r f ö r att hon in- genting kunde.
Ett undantagsfall, säger någon.
Ack, om det andå vore så val.
Den beskrivna banan ar tyvarr allt för vanlig för.
att kunna bilda ett en- staka undantag.
Skulden för detta bedrövliga till- stand .faller många ganger på arbe- t; ~rhustriirna sjiil.va.
De vilja skyd-.
.
(Forts. % sid.
7.)
.
.
.
O
6 MORGONBRIS D:r M a r P o n P h i l l i p s. Chief Woman Officer, Labour Party.
O Jag fördrev emellertid icke min- dre an halvannan timme hos dr. Phillips.
Hon hörde att jag korn för Morgonbris rälmiiig och tog emot mig med hela hjiirtligheten hos en kollega.
" Jag far regelbundet Mor- gonbris, sade hoii.
Men jag klarar tyvärr icke riktigt clet svenska tungom8.let. '
Marioii Phillips ar australiensiskcu.
Hon ar född i Melbourne och hon ax av judisk börd.
Jag har mina .miss- tankar, att hon tillhör en polsk emi- Dr. Marion Phillips.
grantfamilj.
Men jag ar inte saker Titeln klingar nästan militariskt.
p % det.
Hon har emellertid synnerli- Men att Marion Phillips ar " chief gen livliga f örbindalser med Polen womans officer ' ' betyder endast, att och är of ta dar.
Just nu ar hon till- hon ar ledare för det politiska orga- baka fran en resa i Polen, full av nya nisationsarbetet bland Englands ar- intryck.
Och hon börjar genast be- betar ekvinnor.
riitta.
Hon har sin byr % vid E c c l e- - Finns det någon organisation s t o n S q u a r e ej langt från Vic- bland arbetarekvinnornrt i Polen?
toria Station, just i sjilva 1iögkvai.- - Javisst, svarar hon och under teret: andra våningen, dörr n: r 8.
.
.
det senaste Aret har arbetet gått sar- skilt framåt.
Men det ar ännu en- Jag kommer punktligt.
H.ennes dast i sin början.
sekreterare har meddelat mig, att dr. - Hur lever den polska arbetare- Phillips ar redo att taga emot mig klassen?
torsdag kl. 12 middagen.
- Den föder sig bättre an vi.
Men Det engelska samhället ar hierar- ifråga om kläder och.
bostäder, är det kiskt.
Idealet för vailje engelsman, förskrackligt illa ställt.
Bostadsför- man eller kvi:nna är att ha en " pri- hållaiideiia f ramf örallt äro genom- vatsekreterare ".
Och som ett prak- ruskiga.
tiskt folk realisera engelsrnälinen i - Värre an i England?
regel sitt ideal.
Varje enge1sma:n har - Vafalls!
Dr. Phillips blixtrar sin privatselrreterase.
Vill maii traf - till.
Det finns icke ett land i Europa fa en engelsman, så anmäler man sig dar arbetarekla.ssens bostadsstaii- aldrig clhekt hos vederbörande - dard ar s &amp; hög som i England, säger det vore stötande mot etiketten Mali hoii.
anmäler sig hos sekreteraren, som - Ni liar icke varit i * de skandina- gör upp listan över alla mottagnin- viska liiiideriia, sager jag.
gar.
Väl mottagen har man att, fram- - IIar jag inte, utropar hon.
Jag föra sitt ärende s % hastigt som mö / har studerat bost.sdsförhållaadeiia ligt.
Att stanna längre tid an th; bade i Stockholm och i 1fiistj.ania.
eller högst femton minuter ar Jag förslikrar er, att de engelska ar- synnerligen opa.ssande.
Och nere i beta.riia skulle aldrig nöja sig med hallen till partiexpeditionen vid sadana bostader som de svenska ar- Eccleton Square står cinslaget: beta.riia ha.
Jag \ .il1 inte tala om ' Vill ni f ördriva tiden har edra mörltrnm!
Niistaii varje vaning så var si % god och fördriv er egen! "
i Stoc1d.iolm liar ju %tininstone ett) mörkrum.
Det skulle aldrig kunnrt komma ifråga, att man byggde så i dr. Phillips, att jag icke förstod, vad det var för slags " mörkrum " hon talade om och som, ckulle vara så allmänt förekommaii- de i Sverge.
(Jag later frågan ' gå vidare till Morgonbris ' läsare och läsarinnor.)
Jag delade em.ellertid ingalunda hennes ljusa syn på de engelska bostadsf örhållandena. '
' Jag har sällan sett så ruggiga bostäder som i Londons fattigkvarter. "
- Det ar sant, sade dr. Phillips.
Vi ha ett lumpproletariat, som inte ni ha.
&amp; !en jag talar om arbetare- klassen i dess h.elhet.
Dess bostads- standard ar hög i jämförelse med förhållandena i andra länder.
Stag- nationen i byggnadsverksamheten iiiider kriget har visserligen fram- l d l a t en tillfällig kris.
Men den skola vi snart vara ur genom vårt nya bostadsprogram.
Och sedan skall varje engelsk arbetare på nytt ha sitt eget hus att hyra och att bo i.
- Och edra gruvdistrikt?
- Det är ett kapitel för sig.
Det ar ni ifrån!
Ty ni ha inga kolgru- vor i Sverge.
.
.
Ni maste emellertid göra klart f ör er att bostadsf örhål- landeiia i Polen äro fullständigt ohyggliga, framförallt beroende dar- på att Polen härjats av kriget mer an nggot annat land.
Icke mindre an tre fiendeharar ha dragit fram över Polen och härjat.
.
.
Polen har svårt att kommzi på föt- ter, men gör oerh.örda anstralignin- gar.
Det har bringat ordning i sin.
statsekonomi, stabiliserat sin valuta.
Men det behöver kredit, det behöver tid p % sig att fostra upp en inhemsk industri - - - och SA har det sinn tre miljoner judar och jag måste siiga.
eder, fastun jag ar jude själv, akt man kan inte resa till Polen utan att bli antisemit.
Större delen av dessa miljoner judar stå fullständigt f raminande f ör deii polska nationen, sträva efter att bilda en stat i sta- ten.
Man känner i Polen j u d a n a s h a t mot d e kristna,.
Jnd.arna utmana den polska befolk- ningen i dubbel mgtto: aiitia.geii ge- '
nom sin smuts och sin girighet eller ocksk genom sin prklande lyx.
Den s. k. krigsgulaschen ur merendels ju- disk och fyller guldkrogarna.
Det polska judeproblemet ar verk- ligen i h.ögsta grad invecklat.
Jag anser för min del, att man gjort orätt i att beliartdla judarna som en " iia- tionell minoritet ", sasom skett i Versaillestraktateii.
--- Vi lämna Polen.
" Jag har intrycket att kviiinorö- relsen inoin det engelska arbetare- partiet står under ledning av över- klassen ", sager jag plötsligt till dr. Yhillips.
" Däri tar ni fullständigt miste ", svarar hon mig.
Kvinnorna inom den cngelska överklassen ha icke det rin- gaste intresse för var rörelse.
Jag överdriver icke om jag säger, att nittiofem procent av vara medlem- mar utgöras av arbetarehustrur eller arbetarekviiinor.
Och av de nio se- kreterare, som äro sysselsatta i oïga- nisationsarbetet, äro fem " rena ar- betarekvinnor ", medan fyra komnia.
från - universiteten, men av dessa fyra har en iitgzltt fråii arbetarehem.
Jag skulle vilja tillägga, säger dr. Yhillips sm %leende, att den ' .&gt;över- klasskviiina ' ', som %r verksam f ör att organisera de 1tvin.nliga laiitarbe- tarna, i r den mest ' prol.etariska ' ' av oss allesammans.
- Och ni sjalv, har ni någonsia arb&amp;at med, edra händer!
Dr. Phillips småler: " Nej, jag kommer direkt från uni- versitetet, säger hon, från School o.£ Econornie.
Nen jag har varit socia- list i hela mitt liv.
Och jag anslöt mig till arbetarepartiet 1907, strax efter det jag flyttat över från Australien till Englaiicl. '
' --- Dr. Marioii Phillips har en lång rad av föït.roeiideuppdrag inom och utom arbetarerörelseii i England.
Naii rälniar heiiiie till den vänstra flygeln inom partiet.
-- - Ni måste göra klart för er, sa- ger hon, innan jag giir, att kviniio- rörelsen %r det engelska arbetarepar- tiets.levaiide kraft.
Ty den Ilar allt- ...
.
" S Agda östlund.
Nelly Thuring.
Våra oinva] da socialdemokratiska kvinnorepresentanter.
jamt över sig ungdomens friskhet, tro och hänförelse.
Partiet ar i nu- varande stund i hög grad byggt upp p &amp; avlöiiade funktionärer.
Kviniio- rörelsen har så gott som inga funk- tioniirer.
Allt arbete utf öres fri-vil- ligt och av hängivenhet för iippgif- ten.
Därmed tillföra kvinnorna vart parti nya friska krafter.
Audiensen var till anda.
P &amp; begäran överlämnad &amp; det fo- tografi, som här bifogats.
Det är emellertid taget före.
kriget.
Det k cloclc p &amp; pricken likt.
Dr. Phi1l:ips har burit krigsiiren med all heder.
Sven Backlund.
k orts: fr. sid.
5.)
da sina döttrar frA.11 att raka i sam- ma bekymmer som de sjalva.
Rätta sättet vore ~ ä d &amp; l att utrusta dem bättre.
Nej, en planta skall växa i jord och ej i sillcesvadd.
Och.
att demila missriktade upp- fostran är l~edrövligt allmän, därom finns m h g a bevis.
En skolköl~s- lärarinna omtalad.e, att hon skulle lzklla skollrökskurs f ör ett t jngut al arl~eta.rflickor.
Det fanns knappt en av dem, som kimde göra eld i spi- i laga den sen eller a i ~ i ~ mindre enklaste maträtt.
Alla vor0 iiatur- ligtvis i framtiden avsedda till att bli " någonting annat ".
Precis som om det vore en skani att bli arbetar- hustru.
I så fall vore det ocks % skamligt a t t vara arbetare.
Det har vår tid i alla fall mixit ifraii.
Jag har kastat fram det har.
Nå- gon tycker sa.kert att jag a.r oratt- vis, någon tycker nog också att jag har ratt.
Kontentan av vad jag velat saga är det, att allt inte ar som d.et skall vara.
Jag har inte sagt, att: missför- hallandet ar en regel, men symto- men äro ganska genomgående.
Kviii-, nan ar s &amp; att saga grundplåten i. hemmets ekonomi.
Det hjälper inte huru högt arbetaren drillar iipp sin avlöning, om inkompetens och okun- nighet sitter i hushallet.
Ddet nya samhället måste byggas på gedigna hem.
Det hjiilper inga revolutioner och omstörtningar, såvida ej sam- hiillskroppeiis celler äro friska och sunda.
Kviiino- och ungdomsklub- barna ha här en stor uppgift att fylla.
Dar finns vakna, rrrålmed- vetna kvinnor, som med eiitnsia.sni kunna gripa verket an att höja rtrbe- tmherrimets nivå och anseende.
Men detta sker bast därigenom att arbe- tarldasseiis unga kvinnor kanna ari- svar och hängivenhet till sim kom-.
mande uppgift.
I var tid finns det medel och möjligheter att förverk- liga ocksa ett sådant önskemal -- silvida den goda viljan finns.
Albert.
Viksten. '
---
MORGONBRIS 8 Trevnad i hemmet.
Vardagsrummet till mindre lagenhet. '
Nu i dessa flyttningsdagar, d % många familjer byta lägenheter och även måiiget nytt hem bildas, önskar man helt säkert göra sitt bästa att f &amp; dessa hem så bra och trivsamma som möjligt.
Så långt äro alla ense, men som smaken ifråga om hem- och ruinskultur hos det stora flertalet ar synnerligen outvecklad ar spörs- målet om " hemtrevnad " ej så lätt löst.
Förutsättningen för trevnad i hemmet är icke främst en enbart ekonomisk fraga - i detta samman- hang tanka vi endast p &amp; folk med små tillgångar, med huvudsakligast en- och tv %runzslagenheter - utan framförallt fordras hos de personer, som skapa hemmet, en kan.sla för att deras enkla hem dock må f % en prä- gel av deras personlighet, att de skola bilda en ram och en fristad, där de själva kanna sig ha ro, dit de längta och varest de tirivas.
Vi kunna alltså fr %n början kom- ma överens om atat smakeii ar vikti- gare an att möjligen ha kanske litet större kapital an ens bekanta och gran:nar disponibelt vid hemmets ordi~ande.
Att har giva en norm för vad som ar god smak är ju ej möjligt och skulle ju ej heller falla någon in, även om han genom m %ngårigt stu- dium och viket sinne försökt odla sin syn och uppfattning p % dess skif- tande områden.
Snarare skulle nian kunna, ange vad, som ej %r förenligt med god smak.
För att alivända ett 11,znalt ut- tryck, sa ar, som bekant, snialcen så olika.
Den skiftar med tider och Hemtrevlig matvr % i bostadskök.
miljö.
Inom vissa begriinsninga.r finnes dock en del giltiga uppfatt- ningar normerande för god smak- känsla.
Den gods smaken, liksom den goda tonen och allt övrigt positivt befräm jande, maste f &amp; tillfälle att utvecklas och vaxa.
Den måste f &amp; näring fran det vackra och sköna i natur och konst;.
.
.
En person med vaxande känsla f ör god sniak lär sig snart .att avvisa det konstlade och onaturliga, det granna och a.ndamålslösa.
Hans kärlek vaxer i stallet för det enkla och iindamiilsenliga, för det rena och gedigna i ' former och färger.
En siidaii persons smakkänsla blir alltmer medveten och vaken.
Han ser t. ex. dekfula i väggarnas belast- ning med en massa s. k. tavlor o. d.
Han njuter i stallet av de lugna, harmoniska väggytorna med få tav- lor - i de flesta fall blir det ju att nöja sig med nligra f&amp;, goda repro- duktioner av konstverk.
X3an blir medveten om att väggytans rogi- vailde karaktär aven fordrar en ta- pet, som sm.alter till rummets övriga inredning, liksoni den bör väljas ef- ter rummets läge och form.
Han viiljer med förkärlek den lugna, varma fikgtonen.
i sina tapeter, då lian vet att dessa i flesta fall äro tacksammast att mölnlera till och f % de skilda sakerna att passa samman me ' d.
När känslan för god smak börjar göra sig gällande få ej allehanda " prydnadsföremiil " stå och skrapa på byråar och övriga ställen, utan 0ffra.s för några få saker, som ha någon, etydelse och mening ur nyt- tans eller skönhetens synpunkter.
Har bara en g %ng längtan vaknat hos hemmens skapare och danare ef-.
ter nggot vackrare och ändamålsen- ligare an det gängse, utvecklas snart kallslan .för en fördjupad syn på.
hemmet och d.ess inredning och för- mågan at.t välja smakfullare och stilrenare blir större.
Man får upp ögonen för mycket,.
som man.
förut ej hade sinne för, Man ser vilka färger som höra sam- man.
och korrespondera; man upp- fattar f argernas symfoni.
Man f å r större kärlek för den enkla, rena linjen, man njuter av formens syme- tri.
Man känner att ett rum ver- kar lättare och mera rogivande när det ej är överbelastat utan lämnar utrymme för de innevarande att fritt röra sig.
Det ar företrädesvis med tanke på de unga arbetarekvinnorna, som am- na dana nya hem, som dessa rader skrivits.
I dessa bostadsbristens dagar kan det möjligen förefalla malplacerat att skriva om lierntrevnad och rums- kultur för fattigt folk.
Men det a r ju dock så, att även det enklaste hem kan inrymma trevnad och en viss personlig stil kan uttTyckas i även de obetydligaste ting.
Vi må, endast erinra oss att må.nget torv- tigt hem vi gästat ägt mer av smak an niånga av de mera burgna, ty, som förut; framhållits, det beror .ej p % ekonomin allt.
Tvenne unga personer, som stå i begrepp att, dana ett hem tillsam- mans, iiro i stand att för en ringa .$ '
MORGONBRIS 9 En lugn och en rörig vagg.
penning med de allra enklaste me- sina en- och två- del skapa mera trevnad i det blivan- r~~msliigenheter ef- de hemmet, om de ha en ren smak- ter de större våiiiii- känsla och vakein blick för saken, garnas förebild, än alla dessa analfabeter på smakens &amp; d sängkammare och stilens områden, soin ha mycket och salsmöbler.
NXL finnes s5 större ekonomislr förmåga.
Vi miste aven tänka på att vi m&amp;nga goda kombi- själva skola trivas i vårt hem, s&amp;- nationsmöjligheter i des ej inreda det för att andra skola fraga om ändamåls- beundra detsamma.
enliga och vack- Små81iigenheternas folk som dana ra möbler och öv- sina nya hem böra överge den riga saker, som höra till en rums- dumma och dyra seden att möblera inredning, t. ex. textil, tapeter, kera- mik, tenn etc., som i pris ställa sig billi- gare än de gängsc fula, dystra ting, som hittills domirie- rat.
Detta är ju bara n %gra korta antyd- ningar, som vid ett annat tillf alle kun- na kompletteras med liggra konkre- ta anvisningar i fr&amp;- ga om rumsinred- ningar.
H i r har i första hand endast avsetts Matbord.
.
att väcka intresse ' - --- Sådd och skörd.
Berättelse för " Morgonbris ".
Skankbord.
.
.
för en fråga av djupt ingripande be tydelse för vår trevnad.
Alla kanna vi att goda hem, om än.
i knappa ekonomiska omständig- heter, där alla dess medlemmar lag- ga an p &amp; att få trevnad och harmo- ni, är det främsta villkoret för vår fostran till personligheter, med större möjligheter att tillgodogöra oss det vackra och sköna i dess ski£- ta:nde rikedom på allla områden.
Till belysning av denna uppsats införa vi några bilder av arkitekt Carl Malmsten ur hans artikel i " 13em och Rushå.11 ".
(Se närmare härom vår recension i n:r 6 av Mor- gonbis.)
Vidare publicera vi några biliier ur en engelsk tidskrift som prov p % enkel och smakfull möbel- arkitektur.
V. - Mein var inte för länge.
Vi be- höva sova om vi skall orka något i rizorgon.
: På det sista svarade inte ~Olga.
Kon åt tyst oeh gick.
Av E l i n P e t t e r s s o n.
.
(Forts. fr. föreg.
n ~.)
- Tack, ratt så bra.
Jag låg till middagen.
Sedan kände jag mig bättre.
- Men du fick allt en dalig mid- dag.
- - Nej, det var tvärtom det.
Frii Persson uppe på vinden kom ner med en portion lcalops och potatis.
- Tänk så snällt!
- Javisst.
Hon hade val sett att jag vax hemma och förstod att jag var sjiik.
Litet har jag sparat åt dig.
- Men d11 behövde det.
- Du behöver det bättre.
När Olgatvattat och kammat sig, druckit kaffe och last dagens tid- n.ing, sade hon: - Jag tror jag skall springa över till Karin ett slag.
Hennes fästman s.kulle fiirga min bruna kjol svart, s &amp; den gick i stil med kappan.
- Ja, du stackare, aldrig får du n.å.got nytt.
Modern satte nu fram den upp- värmda maten.
- At upp det har nu, Olga-, sade hon, medan det ar varmt och gott.
G~öteii stallel?
jag i iigiieii tills du kommer tillbaka.
- Tack mor.
Olga hade verkligen varit till kam- raten nied den omtalade kjolen - föl: att tiden skulle gå.
Ku gick hon fra.m och tillbaka vid fabrikens bak- sida, i väntan på att klockan skulle di, tio.
Tvärs över gatan gick en man oih huttrade och frös.
Det var Karl MO- dig. '
I tre timmar hade han galtt där, oavbrutet.
När han fick se Olga gick ha:n in i en port och ställde sig.
Rätt vad det var kom veïkmasta~e Lund.
Kunde det vara möjligt?
Hade hon verkligen kärleksmöten med denne man?
Det blixtrade till i hans ögon och alldeles utom sig, sprang han fram, tog Olga i armen och sade: '
10 MORGONBRIS - - Vad i herrans iiamn tanker du på, Olga!
.
Olga gick ett par steg framåt, lik- som litet generad.
Modig följde efter.
Lund stod kvar.
- Vad ang&amp;r det dig?
sade hon retligt.
- Men Olga, låt mig få hjalpa er, dig och din mor - - bad han.
- D ii, du kan inte hjalpa dig själv en gång!
Du lbiiar ju jämt pengar i veckorna av de aiidiaa!
Hon skrattade till, hånfullt och kallt.
- Ar jag skyldig dig något, vad?
Hart grep lian henne i armen.
- Slapp mig, du gör mig illa!
- Förlat, Olga, gå inte, hör du, g &amp; inte - - - Jag gör vad jag vill!
Stå inte bar och gör dig löjlig!
S å langt hade det alltsa gatt.
Och allt var h a n s verk, han, som stod diiï borta, lik en tjuv, ertappad p % bar garning.
- Kviiinotjuv!
skrek han och for f ram till Lund.
- Vad ä.r ii f arde?
fragade en kon- stapel, som hela tiden gatt p &amp; gatan tnitt för dem.
- Karlen har antastar mig och denna dam, svarade Lund, och räta- de pb sin varda person.
Konstapeln var mannen som snart var insatt i situationen.
- Vet ni ingen levande skam, karl, röt han.
Antasta h e d e r l i- g a miinniskor på öppen gata!
Ni ar ju onykter.
- Vad?
J a g?
Som inte i hela tnitt liv smakat en spritdroppe - - - är ni tokig, m.aiiiiiska!
En sedel trycktes helt obemärkt i konstapelns hand, vilket an mer sporrade.
- Sesil, saae han, stå inte har och bråka - full ar ni och darmed punkt och nu gar ni med till vakt- kontoret.
- F ö r all del, nog kan jag g &amp; med: svarade Modig helt automatiskt.
Vad betydde val allt nii?
Halis ljiisaste drö ' m låg redan i spillror.
- Vi ha en gas oplockad, sade ha11 till Lund, som helt noncha.lant tog Olga under armen och försva.nii.
Om en.
stund kom konstapeln till- baka oc ' h hans fasta steg slogo mot.
gatans stenläggning i det bleka lykt- skenet.
Han s&amp;g förnöjd ut.
Haii talade och svarade sig sjiilv - e3 helt lustig dialog som endast en liten katt i gathörnet avhörde.
- ~ e m t o n kronor, inte illa (fem v m det ju för varje fångst) m.en nar nzaiz sorn jag sköter sin plats möii-.
stergil1.t så - - det ar just s % ' iia som mig samhallet behöver som din- ger till att se upp m.ed nattfaglar - det förstås - (nu log han brett s &amp; att de få tänder han.
ännu hade i be- hall fullkomligt blott,ades) med en del måste man lagga, fingrarna emel- lan litet.
.
.
Håhåjaja - börjar bli kyligt fram på iiattkröken - viil att man har sin lilla plnnta med sig - han tog upp en flaska med braii:nvin och tog sig ett par riktiga sviiljar.
- -- - Morgonen bröt iii.
Klockan sex slapptes Karl Modig ut fr&amp;ri sir; f ö r s t a natt i arresten.
Vad skulle han nu taga sig till?
Till fabriken k m d e han inte gå.
Han sku1l.e ge- nast bli avskedad.
Bast att försöks få sig nagot annat arbete.
Han.
gick in p % ett arbetarka.fé och bestallde en kopp kaffe.
Dar satt en gammal bekant, all- mant Ballad " Fyll- Johan ".
Karl Modig had; i flera Lir bott granne med honom.
- Tjänare på dej, siirbulle!
sade han.
Ska val till jobbet förstbr jag?
- Nej, det ar inte sa val, svarade ' Modig.
Och s &amp; relaterade han afto- nens händelser.
S % ' n a ii ' d o m.
Lika - Jojo.
allihop.
Precis som stöpta i ett matt.
Men jag skall ge dig ett gott r %d.
Ge du tusan i biide f abriken och jän- tan!
Och följ med mig och få d:ig ett par supar innanför vasten medan du funderar över saken.
- Ja, jag går m.ed, sade Modig.
Nu s k a l l j a g supa.
Och sb gingo de.
Battre sal ' lskap kunde " Fyll-Johan " aldrig ha fått.
Karl Modig drack och betalade för dem bada.
Han höll ord också.
Han söp hela dagen i stdlet för att söka sig arbete och nar kvällen kom l&amp;g han ater i arresten.
- - e Olga stod som ~ ~ a n l i vid g t sin ma- skin.
Karl Modigs plats var tom.
Hoil anade, att han f %tt sluta.
Och nu började hon ursakta sig själv och aven Lund.
Vad Imde val Modig med henne att skaffa - och med verkinästar ' n?
O trevlig var h m O ch grovkornig - hederligheten satt inte utanpit.
.
.
Hon v i s s t e att Hodig ville henne val, m.en d e t strök hon över.
Det var i alla fall ett visst nöje akt vara tillsamrnam med bildade mail- niskor så dar som Linid - - han var i ~ ~ t i och g f örel~ommaiide, bjöd p &amp; ett och annat - och iiai: solida- gen kom och hon sthtade i iiy kappa., kiinde hon sig verkligen riktigt lyck- lig.
För mor ljög hon.
Kappan ha- de ho11 fått köpa ' biligt av en bättre Gam.
Lögn ar tröskeln, sa att saga, till brottets boningar.
Olga var totalt förblindad.
Det var nu inte endast den pekuniära.
hjalpen hon eftertraktade - nej, det var varre a11 sa.
Olga hade fattat s m a k för detta omoraliska liv.
Vad fragade hon efter att mannen var gift?
Att hon indirekt hadc kommit en ung, redbar man på fall?
Att hon bedrog sin gamla mor?
Att hon själv en dag skulle förkastas, som man slänger en utnött disktrasa.
.
vardagligt talat.
Allt detta be- kom henne intet, d k f ö r, att hon nu inte förstod det.
Vad höll hon p &amp; att bli?
E n man- iiiska utan v a r d e.
Under allt såd- des det eviga hatet - det såddes omkring henne och sjalv sådde hon det.
Med Karl Modig gick det allt- jämt utför.
I hans innersta vaxte ha.tet - fruktansvärt, och under ru- sets inflytande, fattade han ett halvt vansinnigt beslut - Lund skulle skaffas tir världen.
Och den intet ont anande Lund gick där, så plikt- förgäten som nilgon, men likväl upp- biiren bland stadens stAndspersoner.
Men vad du sar skall dii ock skörda.
- - Jag f örstår dig icke, Rudolf?
Dii, har blivit så distraherad p &amp; se- naste tiden.
Vad går å t dig egent- ligen?
Irene gick gatan framåt, i sällskap med sin van, Rudolf Högberg.
Hoii såg taiilcfiill och spörjande ut, under det hon borrade ned sitt lilla ansikte allt djupare i deii eleganta blårävs- kragen.
- Det var inte mindre a11 tre fr&amp;- gor att besvara, sade Riidolf.
Jag börjar val med den första.
Dii för- stetr mig icke?
Nej, det ar inte all- toid vi miinnislror första varandra.
Du och jag Irene, komma nog aldrig att göra det.
- Vczd menar du?
- Det ar bäst att saga dig saii- iiiiigen först sorn sist - jag älskar en annan lr vinna.
- Och vem ar hon?
- Vad mer?
1311 kviiman ur all- mogen.
- S &amp; it - kanske rent av en ar- beterska?
(Forts. i ngsta n:r.)
.
Kvinnoproblem och livsideal.
(Forts. fr. n:r 7.)
III.
Alexandra Kollontays bok utgör et1 slags programskrift angående kvin- nans, familjens och kärlekens ställ- ning i d.en kommunistiska staten.
Och som alla politiska program- och agitationsskrif ter är den en srriula ensidig och generaliserar allt för mycket människorna eller snarast mänsklighetens ena hälft, kvinnorna.
Den kan varken i vederhäftighet eller djup jäinstallas med de båda andra böckerna, som har ' behandlats.
Men den har väckt uppseende över hela Europa och Alexandra Kollontays program har diskuterats livligt även i icke-kommunistiska kretsar.
Är del då något nytt den poplara ryskan kommer med?
Frågan kan utan.
vi- dare besvaras med nej.
Alexandra Kollontays ideal, det obundna, fria och mera " tillfälliga " äktenskapet är lika litet något nytt som Rosa May- reders socialt bundna, livsvariga tro- hetsäktenskap.
Det har i alla tider existerat vid sidan av det legala äk- tenskapet; vi ha det bland antikens hetärer och renässansens kurtisaner.
Alexandra Kollontay för fram ett gammalt ideal på ny grund, d. v. s. realiserat i ett samhälle, som ekono- miskt omdanats genom kommunis- men.
" Den nya kvinnan " är ingen sen- sationell nyhet, säger Alexandra Kollontay.
Man träffar henne i le- vande livet inom alla samhällslager, och i den moderna litteraturen finnes hon aven.
: Med " den nya kvinnan " menar författarinnan en kvinna med " självständiga fordringar på livet ", alltså inte bara en personlighet i sig själv utan därutöver en fri och sjalv- ständig varelse j samhället) hon som har upphört att vara en reflex av mannen.
Den självständiga kvinnan kampar den tunga kampen för till- varon; detta är förutsättningen för hennes yttre självständighet.
" De sjalvstäncliga kvinnorna ser man sitta vid arbetsbordet, experimentera på laboratoriet, rota i arkivmaterialet, skynda till sjukhuspralctiken, förbe- reda ett politiskt tal. "
Genom en axplockning ur den moderna littera- turen får författarinnan fram ett helt galleri med vackra typer av " den nya kvinnan ".
De äro allesammans s5 stiliga, att man häpnar.
Livets ste- ma, oböjliga och säkra gå de sin väg genom livet, njutande kärleken som en episod, medan de stolta avböja allt manligt stöd på livsvagen.
Det som ar karakteristiskt för denna kvinnotyp är, att självförnekelse, hängivenhet och uppgående i kärle- ken inte låter sig förena med deil mänskliga personligheten.
Den är alltså en motpol till Gina Lombrosos kvinnotyp, vilken kan ge uttryck åt sin personlighet riktigt endast genom att uppoffra sig själv i kärlek.
Men " den nya kvinnan " är så mycket mera släkt med den äldre kvinno- rörelsens ideal, hon som är människa först och frarnst, sedan (om så pas- sar) kvinna.
" Den nya kvinnan " har framförallt ett " jag ", och hon faller Iatt för frestelsen att göra detta " jag " till sitt livsmål, med andra ord hon ar en smula egoistisk.
I mot- sats till " det förflutnas kvinna " får känslan icke vara förharskande hos " den nya kvinnan ".
Arbetet lär henne sjaIvdisciplin och behärskning, och hennes yrkesplikter tvinga henne att fjättra den egna kanslovärlden inom henne själv.
De fordra sjalva aktning för den egna känslans fri- het men medgiva andra detsamma.
Och de gå så långt, " att de vilja icke ensambesittning då de älska " titan förstå sig på " kamratskap i karle- ken ".
Kanske är det därför, att " den nya kvinnan " trots allt ännu är så pass ny, att hon endast ar en undantags- kvinna, som hon verkar så oigen- kännligt främmande i Kollontays skissering.
Åtminstone en sak har hon dock gemensamt med Rosa May- reders nya kvinnotyp, vilken dock först och frarnst ar kvinna; båda sträva efter " harmoni mellan lidelse och själarnas närhet, föreningen av kärlek och frihet ".
Men hos " den nya kvinnan " skall kärleken spela en underordnad roll, ungefär som hos mannen, medan förvärvsarbetet, samhallsplikterna och livsuppgiften är det huvudsakliga innehållet i hen- nes liv.
Den sociala idén, vetenska- pen, yrket skall vara för mer för henne än alla hjärtats fröjder och sorger.
I det gamla äktenskapets ställe träder för henne lätt upplösta, fria förbindelser, där ingendera av makarna äro beroen de av varandra.
Samhälleliga institutioner ta hand mor, och inrättningar ta även hand om barnet.
Men att få äktenskapet s5 ordnat går inte för sig annat än i en stat, dar egendomsbegreppet är kom- munistiskt.
Kainratskapsbegreppet skall i det kommunistiska samhället genomsyra allt, aven förhållandet mellan man och kvinna, menar Alexandra Kollontay.
Vi överlämna reflexionerna över denna " nya moral " åt Morgonbris ' läsarinnor.
Den som lagt märke till, att människor överhuvudtaget och inte minst kvinnor iiro så pass .olika till individualiteten, att det ar allde- les otänkbart, att samma miljö och uppfostran skulle kunna göra dem lika, vet också att den " ' lycka ", som passar den ena, passar inte den andra.
Äro vi överhuvudtaget nog optimistiska att hoppas något nytt av framtiden, så borde vi hoppas på en kvinnotyp, som vore nog modig att följa sin egen ledstjärna, sitt eget rättfärdighets- och lyckokrav, utan att känna sig länkad varken vid kon- servativ eller radikal konvenans, bor- gerliga eller kommunistiska ideal.
Astrid.
Forsberg. '
Tidens femte häfte har utkommit.
Det bidrag som kanske kan påräk- na det allra största allma.nna intres- set, är ett fullständigt avtryck av hela den amerikanska plan för fred och avrustning, som just nu är före- mal för Överläggningar mellan le- dande statsman inom Nationernas Förbund.
lom fredsproblemet handlar vidare en artikel av Östen ' Undén, vari prof. Liindstedts bekanta inlägg i debat- ten upptages till granskning, och Erik Hedén har n&amp;grcz som vanligt rn ycket personligt f ärgade minnes- ord till 10-årsminnet av krigsutbrot- tet.
Utom en artik.el om statens lo- nesystern av Bertil Mogård rymmer haftet dessutom en påminnelse om en tidigare stor jordfraga, skiftesfrå- gan, av Thorsten Nothin, samt T ganska skarp polemik mellan prof. Somrna.rin och.
skriftställaren E.
H. Thörnberg med utgangspunkt i den sistnämndes Nationalekonomiens yrt- storia, vilken gett u.pphov till en krk- tisk artikel av prof. Sommarin.
.
MORGONBRIS 12 Från Sverges socialdemokratiska kvinnokongress.
Fackliga frågor.
Under denna rubrik behandlades även frågan om gift kvinnas rätt att tillhöra förbundet då hennes man i något hänseende handlat osolida- riskt, med anledning av en motion fran Karlskogaklubben.
Följande uttalande fra.mbars av Disa Västberg och vann alrongr essens bifall:)) Kongressen anser, att d5 kviniian ge- nom nya äktcnskapslagen blivit befriad f rån mannens mB1smansska.p och numera själv f %r svara för sina handlingar och då hustrun som självständig individ icke begått n8gon svekfull, illo ja1 handling mo t klubben eller arbetareklassen clärf ör att mannen uppträtt osolidariskt, hon rättvisligen icke bör p5 något sutt straf- fas för vad mannen begått.
Klubbarna böra givetvis själva under- söka varje enskilt f all, som f örekoinmer, men därvid låta vagleda sig av gnind- satsen, att ingen oskylld skall lida för en annans handling och att vi pä alla omra- den ef terstriiva rättvisa och humanitet.
Huruvida de socialdemokratiska kvinnorna kunna ansluta sig till ett särskilt kvinnoparti diskuterades aven med an1ednin.g av en motion i frågan.
Kongressen uttalade att socialde- mokratiska kvinnorna helt naturligt i politiskt hänseende endast kunna tillhöra socialdemokratiska partiet och dess kvinnorörel~e.
Varje social- demokratisk kvinna äger dock sam- rna rätt, som tillkommer alla med- lemmar inom partiet, att få ansluta.
sig till de humanitära och ideella rörelser, som upptagit specialfrågor att kämpa för, vilka icke stå i strid mot det socialdemokratiska pro- gramniet.
förbundsstyrelsen att pröva för en eventuell sänkning.
Den nya förbundsstyrelsen.
Med acklamation återvaldes till f örbundets ordförande fru Signe Vessman och till kassör fröken Anna Svensson.
Övriga styrelseledamöter blevo fruarna Agda Östlund, Aman-.
da fiösell, fröken Anna Lindhagen, fruarna Anna Johansson-Visborg och Nelly Thuring.
Till suppleanter valdes fru Sigrid Lundin, fru Ruth Gustafson och fröken Greta Lars- son.
Revisorer blevo fortf arande fruar- na Elin Engström och Anna Johans- son samt nyvald: fru Lilly Johans-.
son; suppleanter fruarna Alma Tengdahl och Almin Herlin.
Till redaktör för Morgonbris f r n Signe Vessman och till expeditör fröken Anna Svensson.
Nästa f örbundskongress kommer att enligt stadgarna äga rum.
i nara sambamd med ordinarie.
Milit arf rågan kom ej upp till diskussion i annan partikongress.
Till sist föreslog fru 0.
Nordgren.
form iin som åsyftades i motionerna, att kongressen skulle besluta om ett vilka inleddes av fru Alma Norsell, som ansag att kvinnorna inom den ekonomiskt anslag till de lockoutade socialdemokratiska rörelsen bordc arbetarna i Perstorp samt sitt varma Med anledning av en framställ- samlas kring kravet p % e n m e r a sympatiuttalande.
Förslaget remit-.
ning från s j ö f a r a n d e k v i n - terades till förbunclsstyrelsen.
n o r o m a t t k o n g r e s s e n h u m a n i t ä r behandling av de Telegrafiska hälsningar sändes till värnpliktiga.
s k u l l e .om m ö l j l i g t l ä m n a danska undervisningsministern f r u Efter en livlig diskussion besluta- d.
e m s i t t s t ö d i d e n.
lzri- Nina Bang och den med engelska re- t i s k a s i t u l a t i o n d e n u be- de kongressen göra f öl jande utta- geringen nära allierade miss Marga-.
lande: att övriga di,strilctsstyrelser f i n n a s i g i s e d a n .riksda- ret Bondfield.
g e n s) b e h a n d l i n g a v be- inom soc.-dem.
kvinnorörelsen till- De intensiva förhandlingarna slö- m a n n i n g s l a g e n, höll frn An- sätta kommittéer, vilka tillsammans tos först vid ' l0-tiden, då de utländ- med förbundsstyrelsen verka för en na Jl~~hamson-Visborg ett kortare humanare behandling av de viirn- ska giisterna uttryckte sin tacksam-.
anförande.
pliktiga.
I detta arbete bör förbun- het för att ha fått närvara vid kon-.
Tal.
ansåg att lagförslagets stipu- det stå i intimt samarbete med par- gressen.
Ordföranden avslutade med lering aizgtiende .kvinnors .anställ- några få ord mötet, varifrån man ning ej borde framkomma så akt en tiets riksdagsgrupp.
gick tiimligen trött av den ihärdiga hel arbetskår utestänges från ett och lAnga arbetsdagen men med den Morgonbris ' redigering och pris.
mångåzigt arbete.
starka känslan att arbetet icke varit Fru Signe Vessman tog först till förgäves utan att kongressen verk-.
I detta utta1an.de instämde fru Agda Östlund som lockså lämnade en orda beträffande Morgonbris '.
redi- ligen givit resultat, som skola kom- ing %en.de redogörelse för den första gering.
Betonade nödvändigheten ma att i icke ringa man gagna klub- Brantingslca regeringens initiativ till av att tidningen även i fortsattnin- barnas arbete.
sikyd~ssbgstiftning åt sjöfolket ge- gen shom hitintills redigerades i nom denna bemaniiingslag, ansåg överensstammelse med den socialde- dock att lagen i sina l~onselrvenser ej mokratiska kvinnorörelsens utveck- Tidens läkarbok, hafte 7 och 3, skulle oratti %rdigt # drabba en lcvinn- ling och i förstiielse för de frågor, lig arbetskar.
som äro av intresse för partiets har nu utkommit.
: C hafte ' i avslutar d: r E. Louis Kongressen gjorde föl jande utta- framgling.
Efter den långa debattens lande i frågan " att för.bundsstyre1- slut, varunder tidningen från alla Backman sitt intressanta bidrag om sen ålägges att med intresse följs delar av landet erhållit lovord, be- de endokrina körtlarna och påbörjar.
den k1omm.ande utvecklingen i fra- slöt kongressen att understryka ett d:r Hjalmar Kiillmark en utförlig gorna om bemanningslagens verk- uttalande från Iggesundsklubben artikel om nervsystemets sjukdomar.
Abonnemang å läkarboken motta- ningar inom de sjöfarande kvinaor- gående ut på att tidningen i större na.s arbetsområde, samt giva dem utstrackning än hittills skalle inne- ges fortfarande i varje bokhandel.
Priset pr hiifte är 85 öre.
stöd i sin strävan att få behålla sitt hålla mera lättlästa ting.
Priset på tidningen uppdrogs åt arbete ".
.
.
Brunnsviks folkhag- skola börjar sitt nittonde läs %r den 13 oktobcr 1924.
Kurserna pågå omkring 26 veckor och avslutas den 30 april 1925.
Skolan har under sin adertonariga till- varo bevistats a v inemot 1,000 unga män och lcvinnor, företrädesvis ur arbetare- och bondeklassen.
Den har e t t utmärkt läge, ej l h g t frHn Ludvika stora järu- vagscen trum med goda kommunikation er %t alla hall och i en a v Sverges allra vaclr- raste trakter vid sjön Vassman.
.
O.mmm * * * * mmmmm * m * * m * * mmmmmmmm * m * m * m. o i m m m m O * Från kvinnokiubbarnas arbetsfält.
.... * ...... m.mm.m.
i.
m m * m.mmmm * mm * w * * wma.a Hassleholms soc.-dem.
kvinnoklubks medlem f r u Johanna Fors firade den 30 augusti 1924 denna högtidsdag.
Hon ar en a v v %r lelubbs ivrigaste medlemmar.
88- väl i styrelse som i övriga kommittéupp- drag 5.r hon alltid verksani och palitlig.
I v5ra diskussioner ar det Iion, som nästan Skolan är uppdelad i en f ö r s t a och alltid koinmer mccl de basta inläggen.
en a n d r a a r s k u r s.
Varmt intresserad för nykterhetssaken, ar I n t r a d e s f o r d r i n g a r: 1.
Fyllda hon där en präktig kampe.
Förutom allt 18 å r (senast under kursens lopp).
2.
$Ge- detta a r hon först och sist vår konuiiissio- nomgången fullständig folkskolekurs ellcr när för tidningen Morgonbris.
Det är motsvarande.
3.
Frihet fr5n smittosani inte vart a t t knysta, för tidningen skall du sjukdom.
ha, s % är hennes ord och trots sin:^ 60 Or A v g i li t e r.
Avgifterna äro lika .för g&amp;r det som cn dans med ' tidningspacken under armen tills det blir s1utså:lt.
P å bada avdelningarna.
Kursavgiften, 50 kr., erlägges vid kursens början.
Eleverna f &amp; högtidsdagen uppvaktades f r u Fors a v mat, husrum och vedbrand till ett pris a v kvinnolclubbsstyrelsen, som överliimnadc 75 kr.
för niånad.
Normalt belöpa sig en silvervas mcd rosor fr %n kvinnokhbben, alltsii avgifterna till 500 kr.
Undervis- med den varmaste önskan om glädje och lycka, som hon s % arligt förtjänst.
ningsmateriel - omkring 15 kr.
- f$ E. F. eleverna själva bekosta, men vid skolan anviinda laroböcker (utom i framniande Från Halmstad.
spr&amp;lc) f i ~ i n a s a t t tillgH utan avgift.
Halmstads soc.-dem.
kvinnoklubb har .S t i p e n d i e r.
Som skolan är stats- hallit årsmöte.
Styrelse- och revisionsbe- riittelserna godkandes.
Inkomster ocli u t - understödd, erh %lla medellösa och mindre gifter h a balanserat p5 kr.
438: 50 med ett, bemedlade elever statsbidrag, som utgiir saldo a v kr.
51: 39.
Vid årsskiftet hade med högst 180 kr.
&amp; t obemedlade och högst klubben dessutom innestående i bank kr.
90 kr.
Bt mindre bemedlade.
Understöd 184: 64.
Ansvarsfrihet beviljades.
Klubbcn beslöt deltaga i l-majdemon- sökes genom skolstyrelsen efter läsårets början ocli ansökningsformular tillhanda- strationen under arbetarelrommunens fana.
Av Morgonbris ' majnummer skall rekvire- hhllas a v skolan, sedan anm.alan om in- ras 50 ex. extra utöver.
det vanliga antalet.
tracle ing3 " tt.
- At elever från Koppar- Till Brunnsviks folkhögskolas i:nstruk- bergs län lämnas understöd på samman- tjonslrurs för kvinnor, som kommer a t t p %- g % under tiden 14-21 juni och som ar am- lagt 200 kr.
O b e ni e d l a c1 e k v i n n- ntid a t t bli en vägledning och hjslp för l i g a e l e v e r k u n n a e r.
h å l l a be- kvinnornas självstudier och i deras arbetc fr&amp;n kursavgiften.
frielse inom föreningar och sociala institu.tionsr: Dessutom finnes en brunnsvikarnas 18ne- beslöt klubben sanda en stipendiat och ut- så.gs hiirtill f r u Kanna Samuelsson.
kassa ur vilken kan erhtillas e t t r h t e f r i t t AvgZim.de styrelselcdarnöter vor0 frum- lan upp till 200 kr.
Villkor6n för lanet.
n a Nanna Saniuelsson och Netten Johans.
och Ziterbetalningsskyldighcten äro mycket son, vilka bada omvaldes med acklama- tion.
Kvarstående äro fruarna Augusta humana och torde ej behöva bereda nagra Svensson, Bernh.
Sandberg och M a r t i n.
~ större svårigheter a t t fullfölja.
Cl.srcus.
Till suppleant.er yaldes frökeii Inträdesansökan skall ske skriftligt, och Olga Lindström och f r u m r t a Ek.
Till åtföljas a v %lders- och skolb ' etyg (i av- revisorer omvaldes fruarna Sigrid Abrs- hamsson och Gcrcla Hiill med fröken skrift).
Da elevantalet m h t e begränsas Amanda Johansson som suppleant.
Till med hänsyn till bostadsutrymmet p % sko- kommissionär för Morgonbris utsags fru l a ~ är, snar anmälan, särskilt till andra Sofia Lundh och referent fröken Signe Ja- cobsson.
årskursen, önskvärd.
Ansökan insändes Klubljen bcslöt a t t teckna en andel i till Föreståndaren f ör Brunnsviks folk- f örcmingen Folkets park, Halmstad.
högskola, 8 ö r v i k. Eftcr en stunds rast för kaffedrickning, upplästes en del a v den mångfald motio- Skolstyrelsen.
ner, som inkonimit till kvinnoförbundets stgselse till dcn stundande förbundskon- gressen.
Arsmötet var välbesökt och ar- betstakten god.
Sigyn.
Från Stockholm.
Kungsholmens soc.-dem.
kvinnoklubb höll årssammantrade tisdagen den 1 april å S:t Eriksgatan 10.
Av årsberättelsen f ramgick a t t klub- ben, trots de stora lokala svlrigheter som råda på ICungsholm,en, and % har kunnat uträtta en Iiel del.
Sålunda ha föredrag hållits i sociala, kommunala och litterära ämnen.
H r Knut Tengda !hl: ' Stockholms kommuiialf örvalt- ning. '
Fru Signe Vessman:) Kommu- nala f örlossningshem. '
Fru Agda öst- lund:) ' Kvinnoklubbarnas arbetsuppgif - ter.) '
H r Per Bergman: Uppläsning a v Viktor Rydbergs dikt " Prometevs och Pastor Per Gyberg: ') Eric Ahasvcrus Gustaf Geijer. ' '
Diskussiondr ha aven hållits i bostads- f rr " Lgan samt om ålderdomshemmen.
&amp; ssutom ha, h. %llits samkviirn och ut- flykter.
Sanslcilt må nämnas en utflykt till Stockholms stads slakthus vid En- skede, dar klubbens medlemmar under led- ning a v d:r V.all fingo bese de olika loka- liteterna.
' l. ' ill styrelse valdes: f röken Adéle Bengtsberg, fruarna Ulla Zettermark, El- len Widsjö, Amalia Nordkvist och Jenny Larsson.
Suppleanter: fruarna Anna Lund- berg och Hilma Andersson.
Till revisorer valdes: fruarna Ebba Rjäll och Kerstin 1v:~rsson.
- Suppleant: f r u Hulda Sollen- berg.
Till kommissionär för Morgonbris: fröken Signe Gustavsson.
Till ombud i A.
B. F.: f r u Ellsn Widsjö.
.Suppleant: f r u Minimi Edberg.
!Pill de avgående styrelseledamöterna, fruarna Bildegard Ström och Hilma St %l- krans, framfördes e t t tack för det arbete de nedlagt i klubben.
Styrelsens f örhoppning a r a t t lokalf r %- gan på Kungsholmen skall lösas i den närmaste framtiden, s5 a t t klubben %ter kan växa sig stark så a t t den fylla sin uppgift som en vaken utpost: för arbetare- kvinnornas intressen. '
j.
Från Stigen.
Stigens soc.-dem.
kvinnoklubb höll %rs- möte söndagen den 2 mars.
Därvid fram- gick a v styrelseberattelsen a t t klubben haft 11 ordinarie och 3 extra möten.
Samtliga h a varit talrikt besölsta.
Tre fester ha under årct anordnats, vars be- hiilhing har använts till olika ändamr21.
Tvenne sanilrväm ha iiven hållits, till vilka platsens arbetarekoinmun och ungdoms- klubb varit inbjudna.
E t t offentligt möte har hlllits med föredrag a v f r u Vilmu Nilsson från Göteborg över ämnet: V&amp;-a, f raintida uppgifter.
I byggnadsf öreningen FoLkets hus h.ar klubben kopt 10 st. ande- lar för e t t belopp a v 100 kr.
Aven har en standarfond under året p %börjats, s % a t t den för narvarande uppgir till 40 kr.
Klubben har genom ombud varit rcpresen- terad vid konferensen i Trollhättan.
Även %r klubben genom e t t ombud representerad i kommunalfullmaktige.
Klubben har un- der %ret anslutit sig till Vastgöta-Dals soc.-dem.
kvinnodistrikt och har denna an- slutning för klubbens verksamhet varit synnerligen värdefull.
Till kamratmöte har Uddevalla soc.-dem.
kvinnoklubb inbjudits.
Även h a v i besökt Uddevallakamraterno, vilket var mycket uppmuntrande.
&amp; lubben har rört sig med e t t kapital av kr.
529: OS.
Även har genom klubbens försorg insam- lats på listor 300 kr.
till kvinnor, s0.m ge- nom sjukdom kommit i ekonomiska tråag-.
MORGONBRIS 14 samtliga med1emma.r~ man inbjudna.
Mötet var alltigenom trevligt med oinvkslande sång och niusik samt kaffe- drickning.
4 nya medl.
inskrevos i klubben.
Tili styrelse för år 1924 valdes: fruarna Alda Engström, ordf., Maria Ohlsson, sekr., Emma Silling, kassör, Ejvor Vcstberg, v. ord- f örande, samt Hildur Herlin, v. sekr. Till tid- ningskommissionar val- des f r u Karin Linder.
Sedan) Internatio- nalen unisont avsjun- gits avslöts mötet.
Klubben sander sin hälsning landet runt till alla.
partikamrater- na.
Sekr. Sandvikens kvinnoklubb.
mal.
Full och tacksam ansvarsfrihet bc- viljndes styrelsen för det gangna Siret.
Valda till styrelse blevo: fruarna Aman.- da Johansson som ordf., Selina Andersson, vicc orclf., kassör Hilda Myrén, sekr. frö- ken Selnia Bergström och vice sekr. f r u Rilda Sandberg.
Itcvisorer blevo f r u a r m I d a KalnBr och Alina ~GaiJd.
Vi vilja hoppas a t t klubben skall vinna mera förstselse bland kvinnorna s % a t t tillslutningen blir störrc och vårt arbete gynnas till allas vårt gemensamma bästa .. Mötet avslöts med lcvinnoslngen)) Ja, vi älskar vår förening) '.
E n liiilsning till al.la alla klubbar landet runt.
E m m a N y b e r g, ref. Från Skoghall.
Skoghalls soc.-dem.
kvinnoklubb hade mSndttgen den 11 februaxi s i t t %rsmöte i Folkets hus.
Ars- och revisionsberiittelserna upplas- tes och godkandes och styrelsen bevilja- des full och tacksam ansvarsfri.het.
Un- der året ha h&amp;llits 11 ordinarie, 2 estra samt 10 styrelsenlöten.
Kiubben består a v 35 medlemmar.
ltakenlskaperna h a mi- der året balanserat på en summa a v kr.
1,496: 99.
Klubben h a r haft en instruktionskurs med f r u Alma Norsell som instruktör.
Även var clistrilctskonfercxisen f örlagd till Skoghall .sanit hölls den 2 april, varvid hölls föredrag a v riksdagsman A. Norsell.
Av Morgon ' bris har under aret försålts 500 es.
Vid 1 maj-dcmonstrationen deltog klubben med egen fana samt med för- säljning av majblomnior.
Mub:bcn har en g&amp;ng iindcr aret besokt: tlderdomshemmet och bjudit pensionärerna p$ kaffe.
Diskussionsiiinneii inom klubben ha ' bl.
a. varit: kooperationen, nykterhetsfril- gan samt frågan oni f r i skolmateriel.
Klubben %r representerad i konimunal- f ullinaktige, nykterhetsna.ninden samt i en skolkomii1itt6 niecl en i varje.
Till distriktskonfer8nlsen i Kristine- hamn valdes ett om ' bud.
Till mötet vor0 I i Från Sandviken.
Sandvikens soc.-dem.
kvinnoklubb höll sitt årsmöte den 3 mars, under livlig till- slutning friin inedlemmarnas sida.
Till ordf. och korresp.
sekr. omvaldes Anns Aberg, till kassör Augusta Resare och till kommissionär f ör Morgonbris Anna An- dersson.
Av den fördragna årsberättelsen kan namnas a t t klubben bedrivit en mycket Kra.ftig studicvcrksamhet.
Inom klubbei: arbetar en cirkel med korrespondenskurs frán ICooperativa förbundet.
En del med- lemmar h a deltagit i de a v Komm.unala bildningsutskottet anordnade cirklarna i svenska språket.
En utflykt till Vaster- bergs folkhögskola har anordnats och där fingo deltagarna under rektor och fru Hed- lunds ledning bese skolans anlaggningar samt aven deltaga i pagående kursens förc- 1ksninga.r och för övrigt kanna oss som gäster vid skolpn, vilket allt gjorde a t t vår utflykt blev till biide nytta och nöje och ef terlininade e t t vackert minne.
Klubbcn liar aven haft en stipendiat vid narnndaci.
skola under a1; betarnas seniesterveckr~.
Bland de frågor som diskuterats äro dc viktigaste: Folkskolan som bottenskola, Husligt arbete under Iärlingslagcn, Moder- skapsf ör~akrin.g~probleniet, Kommunala barnbördshus m. fl.
Av tidningen Morgonbris har sålts 956 exemplar.
Vi ha nu hunnit till v5.r 5-arsdag, vilkcn firades med e t t enkelt sam ' kvam för klub- bens niedlemmar och inbjudna intresserade kvinnor.
Stä.mningen var den basta 0c.h alla medlemmtr bidrog0 till a t t vårt sani- 1rvli.m skulle .bli s?
~ gcdiget som möjligt.
Det avslutades mcd sång och leve för vårt partis kvinnorörel.se.
En halsning från Sandviksklubben till Itamrater landet runt.
A. d. '
K m F:s MARGARIN - I ALLA K O N S U M T I O N S F O R E N I N G A R - I I I Från Bomhus.
Bomlius soc.-dem.
kvinnoklubb höll den 6 febr.
sitt årsmöte.
Styrelse- och revisors- rapporterna upplastes och godkandes och beviljades styrelsen full och tacksam an- svarsfrihet för det glingna året.
Till sty- relse omvaldes fruarna Stina Svensson, ordf., Alma Törnkvist, kassör.
Nyvalda blcvo fruarna Frida Olsson, sekr., Anna Forsling, v. ordf., och Anna Hillborg, vice sekreterare.
Till revisorer valdes fruarna.
Elin Li~idb:lad, Stina Sjögren 0c.h Anna An- dersson.
Till kommissioniir Elin Lindblad.
Klubben tillhör sedan den 1 jan.
1923 Gävle arbetarekommun och Gävleborgs lans kvinnodistrilct.
Klubbcn har under det gångna året h l l - lit 12 ordinarie möten och 12 arbetsmöten, 2 extra och 1 instrulctionsmötc, hlllet a v f r u Anna Åberg, Sandviken.
Två föredrag, det ena i samband med klubbens julfest, vilken glädjandc nog var talrikt besökt.
Det andra var, som alla föredrag på, plat- sen, fåtaligt besökt, t y Bomhus ar e t t h %rd- arbetak samhälle i allt vad föreningsverk- samhet heter.
Klubben har aven haft t v å försäljningar a v arbeten, tillverkade p % klubbens arbetsinöten.
Dessa .försäljningar ha lämnat e t t mycket gott resultat och a v behlllningen har ansl ?gits 25 kr.
till lockoutade arbeta.re i Karskar, 75 kr.
till t v å sjuka medl., 50 kr.
till andelar i Fol- kets hus, och 10 kr.
till kvinnodistriktet.
Behgllningen var vid årets slut kr.
172: 4.7.
Av Morgonbris ha försalts 365 exemplar.
Klubben raknade vid årets slut 28 godkan- da medlemmar.
Med kanirathalsning.
S t i n a S v e n s s o n, ordf. Från Hässleholm.
Soc.-dem.
kvinnoklubben höll onsdagen den 13 februari sitt 5:te årsmöte.
Ars- och re~~isionsberkttclserna föredrogos och god- k b d e s.
Ansvarsfrihet beviljades.
Av års.
berättelsen franigick, a t t under året h a hiillits flera agitationsmöten.
Ur kassan har anslag beviljats till Hassleholms för- budsvan:ners san~arbetskommitté 10 kr., till sagostundsverksamheten l 5 kr.
och till a r.
betslösa som julg %va 50 kr.
Dessutom har frivillig insaniling f örctagits till franska och tyska partikamrater.
Till st.yrelse för 1924 valdes: f r u Anna Werner, orclf., f r u Bcngta Sjöö, vice ordf., f r u Hanna Neunian, sekreterare, f r u Jo- 1i:mna Fors, vice sekretcrare, och f r u Sig- rid Pettersson, kassör.
Till revisorer val- des f r u Edla Lindström och f r u Ellen Nils- son.
Ombud valdes till 7 ' olika föreningar på platsen.
Till a t t representcrs klubbcn vid distriktslronfercnscn i Malinö annan- dag päsk valdes f r u Anna Werner och f r u Ellen Nilsson.
Till konimissionar för tid- ningen Morgonbris valdes vid årets början f r u Johamna Fors och %r hon energisk och duktig sådan.
Vidare beslöts a n d % 33 kr.
till e t t par gersoner som drabbats av sjuk- dom sanit 10 kr.
till Arbetarnes Bildnings- förbund.
Mötcstidcn ändrades till f örsta onsdagen varje m h a d.
Sammanhållningen har iiiider aret varit mycket god och vilja vi hoppas a t t arbetet ej varit förgäves utan klubben f ramdeles vinner livligare anslutning bland kvinnorna.
HXlsningar sG.ndas till partikamrater fr %n Hassleholms- klubben genom F. F. Från Svalöv.
Bvalövs eoc.-dem.
kvinnoklubb höll ars- möte den 10 februari.
Ur årsberättelsen må namnas, a t t klub-
MORGONBRIS ben under Oret hållit 10 ordinarie möten, ett jnstruktioiisinöte med f r u Maja Björk- mm-Broberg f rån Malmö som imtr.uktör och e t t agitationsmöte med Hulda Flood som talare över 5mnet: ' Framgång f ör- pliktar).
Arbctarekomniunens ordf. har hålli t f öredrag över barnavårds- och f at; - tigv5rclslagarna.
Flera andm viktiga fra- gor: ha varit på dagordningen.
Klubben a r representerad i konmunal- fullmäktige och inecl suppleant i fattig- vårdsstyrclsen.
Iilubben bar deltagit med ett ombud vid konferensen i Malmö och.
med e t t vid instruktionsmötet därstädes.
Xorgoiibris har försålts i 352 CS.
Styrelsen för 1924: f r u Emma Nygrcn, ordf. och korresp., adress Kelstorp, Ainan- da: Hansson, v. ordf., Selma Johansson, sekr., Olga Adler, v. sekr., och X a r i a H,aiisson, lrassör och komniissionär.
Med l&amp;mratlig hälsning landet runt. '
R c f.) Från Eslöv.
Soc.-dem.
kvinnoklubben i Eslöv höll den 22 sistl. april sin tredje arsfest, tili vilksn mccllemiiinrna medtagit vänner och bcF:l.nta.
Festen blcv sarcleles lycknci.
Efter ett par musiknunimer a v Eslövs mu- silrkär höll klubbens ordförancle, f r u Maria Andersson, e t t intressant anförande, däri hon genomgick klubbens historia, nied- gangar såväl som motgångar.
Hon fram- höll särskilt den nytta klubben under den gi2ngna tiden gjort d.ärigenoni a t t den skolat medlemmarna till energiska och ni %linedvetna socialdeniokratcr sådana, som nu kunna både upptaga och deltaga i en diskussion.
D.5rof ter f örekom sång, de- klamtion, kaffedrickning och till sist en svängom cn timnies tid.
5 % var den trev- liga 5,rsfest.en slut.
För a t t om möjligt förstiirka sin kassa Ilade klubben den 18 juli anordnat afton- tur till Folkets park, vilken slog synnerli- gen val u t och alltsil tillförde klubbens kassa en viilbehövlig f örstärkning.
Dot $.
a resultatet f a r til1skriva.s den uppoff- ring och det arbete klubbens niecllcniinar nedlade för a t t spara utgifterna.
De hadc nämligen självs uppgjort och utförde trenne trevliga tsblaer, de tv % första f öresttillande cn gaminnldags bondstuga i ' va.rdagsicl och i ' hclgdagsf ricl ' '.
Den tredje tabltn förestSllclc) det nya riket ' '.
Styrclscn bestar av .fru Mhria Anders.
son, ordf., fröken I d a Jönsson, v. ordf., fru Hilda Henriksson, kassör, fru Anna Olin, sekr., och f r u Elna Björklund, v. sekr. En halsning till alla kviniioklubbar lan- det runt.
Bekr. '
Från Krylbo.
Erylbo soc.-daii.
kvinnoklubb, som bil- dades i nov.
manad 1923, har under den tid soni gatt .energiskt arbetat p &amp; a t t skaffa de ekonomisks f örutsättningarna för fyllaiide a v sin uppgift.
Under dec.
månad bildadm en .syför- ening, i vars arbete si, gott som samtliga niecllcmmar deltagit.
Lörclagen den 5 april var: morclnad sy- f öreningsauktion, samtidigt soiu atlott- ning företogs a v vinstcrna i e t t a v för- eningen anordnat lotteri.
Au:ktioneii hade samlat en ratt talrik pu8blik, varav en del kanske infunnit sig a v nyfikenhet för a t t se vad de soc.
deni.
arbet:trekvinnorna kuixdc prestera.
Köplusten var inte SH överdådig, men d % alla varor förfärdigats a v niedleniinarna själva, blev behållningen r a t t god.
Vinsten % lotteriet skall an- vanclas till studieanclamlil.
A möte i a p i l beslutades a t t anslå 30 kr.
till stipendium %t en medlem för del- tagande i kvinnokursen i Birunnsvik den 14-21 juni i år.
Stipendiet erhölls a v f r u Ester Nysall.
Till ombud vid kvinnoförbundets kon- gress har valts f r u Anna Skoglund.
Klii bben räknar f ör närvarande om- kring 30 medlemmar, vilkot kan anses storartat, t y marken a r hår.darbetad.
Biide inom och utom arbetarekoinmunen finns kvinnor, soiii anse a t t kvinngklub- barna äro en överflödsvara.
- Sa %r emel- lertid icke fallet.
Kvinnornas speciella intressen tillvaratagas nog bäst genom egna sammanslutningar vid sidan om inan- neiis.
Därför, arbetarekvi:unor!
Ryck uyp er och lär er inse var cder plats ur.
0 5 in i den soc.-dein.
kvinnorörelsen, t y clärnied bidrager ni till förve:rkliganclet a v socialdcmokrstins länge hiigraiide mål: Frihet, janililrhet och broderskap.
Sekr. ter a t t kampa mot, pi % grund a v arbetare- 1rvin.nornas oförstående, och uttalade e t t sarskilt tack till de mcdlcin.niar som hållit fast vid klubben sedan dcn bildades.
Upp- laste en i versifierad form sykriven övcrsikt a v de gångna aren.
Harefter blev det kaffe, som bjöds s2ibal gäster som klu %bmedlemmar.
kf- tonen utfylldes med musik, såmg och deklamation och till sist blev det tack Srxn gasterna till klubben för en trevlig och lärorik kväll och fran klubbens ordf. framfördes e t t tack till alla.
som kommit till f esten samt utbringades ett fyrfaldigt leve för alla klubbarnas framtida arbete.
Så for0 var och en till sin ort, alla be- lltna.
I d a R -- qvist. '
Litet småprat o m kläder.
F r i n en a v Morgonbris Iasare, som ab- solut tycker a t t ocksa arbetarekvinnorna skola intressera sig litet för kläder och modets vaslingar, ha vi f å t t mottaga den- n a artikel.
D % den troligen e j förleder n %gon till kostbara utsvävningar på om- radet tycker sig red.
med gott samvete kunna införa densamma.
Hösten koinmer sakta men obevekligt smygande över oss .ooh med den bekym, Vad s k d l ja.g sdtt:~ p % mig?)
ret: J I Från Hälsingborg, J AVEN KVINHLIGiA ELEVER mottagas vid Vinterkursen 13 okt.-30 april.
Statsstipendier och räntefria studielan At obemedlad e elever.
Ob ernedlade kvinnliga elever kunna erhålla befrielse från kursavgift.
Hälsingborgs soc.-dem.
kvinnoklubb fira.
dc sin 24-Brsfest den 9 april.
Till festen hade inbjuclj ts klubbama frHn gruvdistrik- ten och hörsanimades aven inbjudan.
Fcsten öppnacles a v klubbens ordf. i e t t kort halsningsanföranclc, vari hon särskilt uttrrckte dcn gladje det vax a t t se alla dessa klubbkamrater som gastcr.
Högtids- talet hölls av en ung i Hiilsingborg upp- skattad journalist, h r Allan Beide, soni i e t t klart och intressant anfijrande fram- lade kvinnornas internationella uplpgifter i franitidcn och behovet a v arbetarekvinnor- nas förstgelsc för de socialistiska idéerna.
H5.n visad c aven till höstens riksdagsinan- naval där kvinnorna som itro en stor väl- jarckär ha e t t arbetsfält framför sig som icke ffLr svikas.
Talaren belönades nied kraf tig &amp; applgd cr.
Ordf. tackade f örcdragsh %llaren nied n %gra varina ord samt c r i ~ v a d c oni att klubbcn hadc haft och har stora svårighc- Prospekt sändes kostnadsfritt efter rekvi- sition till förestindaren för Brunnsviks folkhögskola, SORVIK.
I ' @ Xodet ger oss s % stor plats för den in- dividuella smaken a t t man liksom tycker a t t ansvaret blir större.
Man vill ju ge sin stofthydda c11 n %gc) rlunde värdig in- ramning och vi ' ha gudskelov nästan kom- mit ifr %n a t t först se efter huru &gt;,alla A f e l i e r Thuring Hornsgatan 2 6 STOCKHOLM Telef.
Söder; 318 80 rekommenderas vid behov av fotografiskt arbete.
D e t ligger i Edert eget intresse att göra Edra inköp i ~ o n &amp; r n t i o n s f öreningen Stockholm ' I ' I I
MORGONBRIS 16 bris.
Tidning för den socialdemokra~ska kvinnorörelsen.
.
Utgives av styrelsen för Sverges SociaJdemokratiska Kvinno- förbund.
R e d a k t ö r: Signe Wessman.
A.
T.
Norr 244 36.
Upplandsgatan 85, Stockholm.
E x p e d i t i o n: Anna Svensson, Grindsg.a tan 10, III, S tockholm Sö.
St.-Tel. Sömder 78 98. f renum.erationspris: Helt %r kr.
3: -, halvt &amp; r kr.
1: 50; lösnuimmer 25 öre.
A n n - o n s p r i x: Sista.sidan25 öre, textsida 40 öre pr mm.
Saerges Sot.-dem.
Evinriof örbuad: Ordf. o-ch korresp.
sekreterare: Fru Signe Wessman, Upplandsgatan 85, S t o c k h o 1 m.
A.
T.
Norr 244 36. doni andra), äro klädda för a t t sedan klä sig ungefär likadant.
Bland dem som .gjort farg, snitt och materiel s5 gott som till en vetenskap rå- der i dessa dagar stor brådska.
Nya charmanta tyger, " Satin prober, Satiu fleur " m. fl.
med sina vackra glansande ytor, blandas djarvt eller diskret med ylle eller skif tanile silvertyg allt efter väslan- dc eftergifter f ör det ' praktiska.
Den långa.
slanka linjen ä r fortfarande omhuldad och älskad, men medgiver mer ' naturlighet an förr.
Den lsnga.
skräd- darsydda kappan sch den korta, snäva kjolen drr~r %ter p &amp; segertåg genom mode- världen.
I å r stföljes den av den långa crepe de chine-blusen, lika lang soni kap- pan om man vill vara riktigt chic .. Och för all del inga rynkor!
Veck äro dock tillatna, ja, ännu mer, nästan nöd- vändiga.
Små, små strgverk äro nu ocksa allde- les förtjusande p &amp; en blus i crepe de chine eller georgette.
Alla dessa vaacksa saker ha v i kvinnor alltid en viss skyldighet a t t intressera oss för och alldeles sarskilt just nu i denna höst med sitt .oe ' rhört rika urval a v stoffer.
Så må det vara oss förlåtet a t t vi visa litet svaghet och lägga ned en liten del a v var själ i valet a v färger och mo- deller.
Är man därtill nog lycklig a t t förstå s &amp; mycket a v sömnadskonsten a t t m.an kan sy sina Idader själv, blir nöjet cl~ubbdt.
Men ' huru mhiga av oss, som icke ha söninaden till yrke, ha tid eller djärvhet nog till sådana experiment.
Kvinnornas koop.
syat el je, Drottmingga- tan 88, I, kan i dessa kvistiga f d l vara till god h jalp.
Detta företag, som strävar j) - BANKAKTIEBCDL AGET NORDEN.
Alla slag av bankaffärer.
- Högsta inliningsränta.
efter a t t bli e t t verkligt kvinnornas eget f öretsg, förtjanar all uppmuntran.
Atcl jens duktiga f örcsfinilerska, f röken Niklasson, tyckes ock.s % ha f a t t a t sin uppgift på rätt satt.
Man kanner a t t 1 dessa lugna händer förvandlas ens yttre människa och blir behaglig både i f a r g och stil.
Nämner man sil, a t t priserna äro mo- derata, arbetet ligger p &amp; hög niv &amp; .och le.
vereras p &amp; avtalad tid, har inan givit ut- tryck för f öretagets strävan.
Man har endast a t t säga &gt;) lycka till " och den saken niåste vi kvinnor hjälpa till med.
Alltså: til.1 kvinnornas koop.
atelj6 denna säsong och de följande.
Stockholms stads, Stockholms o. Uppsala lans soom-dem.
kvin- nodistrikt; Adr.
: Ordf. fröken Anna Svensson, Grindsgatan 10, Stockholm 66.
Kassör fru Sara Andersson, Igelboda, Salt- sjö-Duvnas.
Sthlms Allm.
kvinnoklubb (soc.- dem.)
haller ordinarie möte l:a mandagen i varje manad kl. 7.30 e. m.
Obs.!
Lokal i D-salen, Folkets Hus.
Styrelsen.
Stockholms Gamla Stadens Soca-dem.
kvinnoblubb haller ordi- narie möte 2:dra torsdagen i manaden kl. 7.30 e. m., Stortorget 3, 2 tr. Styrelsen.
Stockholms södna kvinnoklubb (soc.-dem.)
haller ordinarie sammantriide 1:sta onsdagen i varje manad kl. 8. e. m. i lokalen 1 tr., Södra Folkets Hus.
Ordf. fru Beda Jansson, Blekingeg.
65, 3 tr., Stockholm.
Styrelsen.
Vasastadens socm-dem.
kvinno- klubb har ord.
möte .2:dra måndagen i varje manad kl. 8 e. m. lokalen Upp- landsgatan 6 1, l tr. (Gustrtv Vasa-automaten).
Uppbörd och inskrivning vazje möte ...
Styrehen.
.
Kungsholms soc.-dem.
kvlmno- klubb haller ord.
mote 1:sta tisdagen i varje månad kl. 8 e. m.
S: t Eriksgatan 10 n. b. Ordf. fru Jenny Larsson, Kungsholms- gatan 104, 1 tr. Tel. Norr 238 37.
P P - Föreningen för Hembiträden i Stookholm haller möte 1:sta torsdagen i varje manad kl. 8.30 e. m. i Folkets Hus P-sal, 3:dje torsdagen i Folkets Hus C-sal.
Styrelsen.
Arvika sot.-denn.
kvinnoklubb haller ordinarie möte 2:dra mandagen i ma- naden kl. 8 e. m. i E ' ollkets Hus C-sal.
Styrelsen.
- P Djursholms Sot.-dem.
kvinno- klubb haller ordinarie möten 2:dra.
tors- dagen i varje manad kl. 8,80 e. m. i För- eningshuset.
Ordf. Fru Ellen Bombler, Tel. 1314.
Billesholms soc.-dem.
kvinno- klubb haller ord.
möte i Folkets Hus i Södra Vram 2:dra tisdagen i varje manad kl. 7 e. m. Ordf. fru Anna Fors, Villorna, Billesholms gruva.
Sekr. fru Gerda Lilje- roth, Rilleshohs gruva.
Styrelsen.
Enköpings sot.-dem.
kvinno- klubb haller ordinarie möten 4:de tisda, gen i varje manad kl. 8 e. m. i Folkets Hus.
Styrelsen.
p - P Eskilstuna sot.-dem.
kvinno- klubb haller ordinarie möten 1:sta midn- dagen i varje manad kl. 7,30 e. m. i Folkets Styrelsen.
Hus lilla sal.
Göteborgs soom-dem.
kvimno- klubb h %ller möte 1:sta tisdagen i mana- den kl. 8 e. m, i Arb.-föreningens H-sal; 3:dje tisdagen i manaden Bondegatan 14 kl. 8 e. m.
Styrelsen.
Hässelby sot.-dem.
kvinno- klubb hhller möte 2:dra och 4:de onsda: gen i manaden kl. 8 e. m. i Folkets Hus 1 % yrelsen.
B-sal.
- Höganas soc.-dem.
kvinnoklubb haller ord.
möte 1:sta och 3:dje mandagen i manaden.
Ordf. fru Jenny Larsson, Storrn- gatan, Högarras.
Landskrona sot.-dem.
kvinno- .klubb haller mute 2:dra onsd.
och 4:de torsd.
i vmje manad kl. l /, 8 e. m. i Fol- kets- Hus.
Ordf. och korresp.
sekr. fru Anna Svensson, Tranegatan 10, Landskrona.
Styrelsen.
- P - - - - - - P Ludvika sot.-dem.
kvinnoklubb h&amp;ller sina möten 2:dra mandagen i varje manad kl. 1 ', 9 i: Fol ' kets Hus ' B-sal.
St? / relsen.
Skivarps sot.-dem.
kvinnoklubb haller ord.
möte andra söndagen i varje manad kl, 1,30 e. m. i Folkets Hus, Skiv- a p.
Nya medlemmar vinna intride.
Styrelsen.
S p b g a sot.-dem.
kvinnoklubb haller ordinarie möte 1:sta o. 3:dje torsdagen i varje m h a d kl. 8 e. m. i Folkets Hus.
. '
Styrelsen.
Solna sot.-deim.
kvinnoklubb haller möte 2:dra tisdagen i varje manad kl. 8 e. m. i Ruvudsta Folkets Hus och 4:de mandagen i varje manad kl. 8 e. m. i Hagalunds Folkets Hus.
fltyrelsen.
Storfors sot.-dem.
kvinnoklubb haller ordinarie möten sista söndagen i varje manad kl. 3 e. m. i Folkets Hus.
Styrelsen.
Sundbybergs soc.-dem.
kvinno- klubb haller möte 1:sta tisdagen i varje manad kl. 8 e. m. i Folkets Hus.
Tumba soc.-dem.
kvinnoklubb haller ordinrtrie möten 1:sta onsdagen i manaden kl. 7,30 e. m. i Folkets Hus, Tumba.
Styrelsen.
Orgryte soc.-dem.
kvinnoklubb haller möte 4:de onsdagen i msnaden kl. 7,30 e. m. i Godtemplarlolr~len, Ghda.
Styrelsen.
Siackhoim, A .. B. Arhctainea Tryckeri, 1044 I /
