# ID: svediakorp-per2505
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1924
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 19,308
# sentences: 1,080
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDNING FOR DEN SOCIALDEMOKRATISKA KVINNORORELSEN.
Utgiven av styrelsen, för Sverges Socialdemokratiska Kvinnoförbund.
20:de Arg. '
Pris 25 iire.
N:r 1.
Januari.
1924.
S T R O D D A TA, K A R.
Åter st &amp; vi inför det som vi rakna till det kommande ioch Idröja.
Men det a r nog så, a t t vi icke kunna vid arets .början, mer ah n&amp;gon annan dag, överskåda handelserna för ett. %r framtit.
De stora, breda .drageil, av händelser kanlske vi kunna första ter det g % vind för vag, utan %:r va.- lamentet kommer en orienterande ken och spänstig nar det galler.
Och artikel .att inflyta i nästa nummer.
vad som för oss varit s % glädjande Da.r sjuder det, av arbetsiver och re- sr särskilt kvinnornas vakenhet.
f ormlus ta, bland arbetarekvinnorna.
I Österrike ha arbctarekvinnoma I Indien liar: ocksa varit valrörelse slutit upp kring valusnoïiia i e:n ut- och aven där ha nu 1winnorii.a i en strackning som; p &amp; sina .hA.ll med hel del stater rösträtt, Aven de EN VINTERBILD.
inriktningen utav,: m.en det kommcr alltid så m&amp;nga sidoinflyt anden till, som förändrar bilden vi lagt upp.
Däremot h.a vi betydligt lättare att erinra 08s vad som varit.
Om vi därur k ~ m n a $draga n %gra slutsatser för kommaiide dagars handelser, bc- ror natiirligtvis p % - dess art. I slutet av tiret ha tv &amp; stora val- rörelser ägt.
rum, som gett oss nagra ljusglimtar och f örhoppningar at t inte arbetareblassen sangviniskt 18.- många procent .överstigit mameils del tagande.
Om Englands nyligen avslutade valkampanj skrives allmänt, att det var kvinnorna som fällde utilaget.
Det landets par1,ameiit får iiii också ett större inslag av kvinnliga leda.- möter.
P % annat ställe i ti&lt;dniiigen laninas de faktiska uppgifterna i detta hanseeii.de.
Om de österrikiska kvinnliga soc.- dem.
1edam.öternas * ställiihg i par- synas ha förstått dess varde och i stor utstra.c.kning gått till valur- norna.
Det a r vad som skett.
Flelt na- turligt känner man sig mera opti- mistisk inför den stundande valrö- reken har i Sverge fbtide .solm social- de,mokrat och kvinna; genom d e lyckliga utgångar som dessa val f %t.t.
Visserligen iiro förhtillandena dar annorlunda, mera pressande f ör ar- betareklassen, men vi .ha heller inga
sötebrödsdagar haft-.
'.
eller k&amp;na vänta oss få.
Och det- beprisade, ge- nombrott et av manniskovarodet; söm vi trott.
inmslutet i Attatimmarsla- gem och ïöstrattsref ormens genom- förande, a r det gansk8a klent med.
Vi ha minsann inga lagrar att vila p %, utan måste alltid hhlla sinnet spänstigt och i form till aktion.
En liten riotis i pressen kan mer an långa utredningar ge en rätt klar föreställning olm h,ur litet akt-.
ning det finnas för människan, nar hon befinnes vara en nö-dställd arbe- tare.
Det som gjorde svedan i brös- tet skarpast var icke bondens oför- skiimdhet att begira att arbetaren skulle ha sin ~ovpl~ats i svinstian, utan ar.betsförmedlingen~ v i l j a a t t mannen skulle vara n ö j d.
Det synes icke finnas något i statuterna, so8m säger under vilka förhållanden en a.rbetare far neka mottaga arbete, utan att mista ar- betslöshetsunderstö~det.
I de sista dagarna av %ret ha " tre vise man " kommit fr %n Merland och givit oss en optimistisk syn p &amp; f örhållandena .i Ryssland.
Och det var nog för mariga en överraskpnde julgåva, 6 % nattsvart som allt ut- målats att vara dar.
Men för dem ' som något följt med händelsernas utveckling, har det naturligtvis inte varit främmande att livet &amp; ter börjat pulsera.
; Lidandets bägare har synts mera bräddfull och djup för det lan- dets folk an .de andra kripfiirnmd~.
Det var s &amp; mycket lav inre ruttenhet, som mås) briinnas bort, för att livet åter skulle kuiuia spira.
Vi f &amp; val hoppas .atit +et: som nn delgives ar riktigt och aft ' ~iyska fol- ket nu får bygga upp sitt land i en sund polit.isk .och ' sam ' hallelig at- mosfär.
Från Tyskland spana: vi dock f &amp; @ ves efter nkgra " vis ' &amp; mans " budskap.
: Dar.
synes det iinnu vbra långt till botten i bagaren.
Men hur det landet skall se ut efter att ha tömt densamma., olm folket där skall lika snabbt 1rmn.a höj.a sig ur askan och Ibörja det nya livet, därom vagar man inte profetera.
Den " tyska grundlighet en " tyeks inom socialderaokratin ha gjort det tunga.
tyngre.
All deras strävan till opar- tiskt behandlande av reaktionens drängar har ej uppskattats, utan synes oss, endast bidragit tlll att göra det onda värre för laribetare- klassen.
Att a~betareklassen eller der.as: f öre:gångsman därigenom skulle röna samma höga, opartiskhet har man icke haft någon känsla av, utan tvärtom vid de tillfällen som ' givits, ' väl fatt käenas vid reaktio- nens hat.
.
Vi t r i dock på tyska folket, att det ' iGke kommer att böja, sig under n %gon diktator.
Ty vi förmoda att det icke ar oförmåga att framskapa en sadan .figur; som hit- tills förskonat Tyskland därifrån, utan att det ar arbetareklassens sega # motstånd, som gjort det omöjligt för nagon att p % allvar lyckas med en sådan kupp.
M&amp;nga andra faktorer spela val ocksh in ' härutinnan, men vi hoppas innerligen att den ratta hjälpen och lösningen skall komma till tyska folket, innan hela mot- sthndskra.ften a r brriten inom ' rirhe- tareklassen mot reaktionen.
Det %r svhare att frän Itahen och Spanien styra ratt kurs hit upp för skutan " Parlamentsleda " och behålla kvar ombord den tillrackli.gt sura lukt som kan ge fart åt denna tvinsjuka.
Parlamentsleda!
Vad ar det?
Dar- på kan naturligtvis ' givas m h g a svar.
Ett av maren kan .därför lyda.
så: Det är gott att ha nggot att krypa bakom d % ens egen bekväm- lighet bjuder.
Och hur, latt ar det icke at) säga att-allt inom det ' parla- mentariska livet a r humbug .då man inte ids följa med.
Det basta ar ' ju att m.an * då varken behöver bli ' be- tralrtad som dum; eller naiv, utan i stallet qara m g isom en liten per- sonlighet.
...
Hur ä r det nu hi:; - i sverge?
Ha vi in0.m arbetareklassen blivit så grundligt lurade d e r har: det varit alldeles omöjligt f ör arbebreklissen at.t p å den prnarlamentariska vaken n3 något av go?
.
Det &amp; r sant att vi inga ' stora häri@elser.
ha att peka p %.
Men ar icke ren h.atio.n.s liv sundare: o &amp; stabilare # d&amp;.
den sysslar de ' d det inre sociala v ?rdagsgörat, an; d &amp; aen ryckes och # ' slites mellan de stora hkndelserna.
.
.
Till- sliit milste ' ju dock, om ett land icke helt skall g &amp; under, även det där ' revolutionerna och de.
stora händelserna rasat, uppbyggas genom lugnt reformarbete.
Och skall det d &amp; strax bli trakigt i det laiidet!
Helt visst kan det parlamentariska reformarbetet gå allt: £ör makligt.
Men har ar # det då &amp; .om arbetareklas- sen skall v.ara det uppfriskande sal- tet och särskilt kvinn~orna måste det sagas till.
a t t de skola bliva mera livaktiga och fillamträda mera som socialclemokrat er.
Det vilar ett stort, ansvsar p &amp; oss.
Vi ha alla " f örutsattningar # att vara en etark £aktor och i den internatio- nella socialistiska världen var.a den kraft som kan giva något till dem som behöva bistånd, ty varaktig fred Morgonbris kommer vid ' ingången av detta år a t t utvidga sitt format friin.
t d v till sexton sidor, som be- tingats av nödvaiidfighet~en att f&amp;.
varje n u m e r så omväxlande som möjligt genbm att kunna bereda rum och belysning f ör åtskilliga a.mnen, som det begränsade utrymmet e j till- latit.
~kd ' sktionen har fran tidniigen?
läsekrets mottagit flera ol2ka önske- mål, som vi finna beaktansvgrlda och skola i viss m h tillmötesgå.
Salunda a.mna vi införa saker av mera ' speciellt intresse f ör hemmen och husmöldr~arnia.
Vidwe skda vi införa något mera av lättare läsning i f o r n av noveller, berättelser odh skisser etc. Framförallt skall dock Morgonbris som hittills befästa och utveckla sin stallning som organ för, den socialde- mokratis~h kvinnor ös elsen.
.
Priset blir som förut., idå vi hop- på okad ' .spridning, som ger större- upplaga.
Vi f öslita OSS p &amp; lmedl~mmariim in- trisse f ö r sin tidning och att alla skola bliva ' .go.da medhjiilpare att f &amp; den sprid.d i allt vidare: kretsar av kvinnor, som ännu sta likgiltiga och aförståenide för vart arbete .oc ' h våra idéer ...
Tidningen ~ o p ~ o n b r får i s ej stan- na vid a t t vara den~sammanhållande.
.
måste ' även mara väg- k i k e n,.
den ' rödj&amp;en. '
l.:.
i,.
0 e h ' k e d tack " för allt gott sirnar- bete under det * ga:mla h e t, uttala vi ömkan om att Morgonbris i sitt 20:de år skall vi:nna tusenden nya Iiisare och.
anhängare.
R e d. ocih försoning kan endast genom starka arbetnarerörelser över heia världen komma.
till verklighet.
Och.
var iir då arbetarekvinnans plats, om icke inio; m den storsta fredsfaktorn: Socialdemokratieri.
s. v..
MORWONBRIS Kata D a l s t r ö m. '
, 3 ...
.
...
Sam v %ra läsare redan genom d.agspressen d a r i t, avled fru Kata a al ström oden 11 - dec.
i Stockholni efter tre vec.kors sjiiklager i svhrt hjärtfel ..
Hon ' hade de senaste ma- naderna varit klen.
och över-: ansträngd och kant sig trött, en trötthet som en,dast i döden fana vila.
Hon var vid sin död nsra 65 %r gammal.
Med Kata Daalstriim har en kvinna av sällsynt intelligens, en stor och god människa g %tt ur t.iden.
Hen- nes manande röst har nu tystnat för alltid, men hon har efter- lamnat ett livsverk av ovansklig betydelse för svensk arbetarerö- relse.
Kata Daalström var född inon1 en borgerlig, fö~mögen slakt, och gifte sig vid tjugu.
ars ålder med ingenjören G. Daalström .. Redaii ' tidigt syss1il.de hon med litterära och sociala spörsmål, och deltog under nhgra Ar i den borgerliga radikala kvinnorörels~en.
.
Dock, gränserna inom denna rörelse blevo henne snart för snäva.
Den under dessa %r upprblomstr.andc socialdemokratiska arbetarerörel- ' sen fkngade snart hennes hela in- tresse.
Efter gr~indliga st.udi.er i socialismens teorier, lärosatser och d.agsprogram fann hon att den- na vag var - den enda som kunde leda fram till folkens # befrielse.
, Snart tog hon steget fullt ut och ingick 18 % i Socialdemokratiska arbetare-.
partiet.
De senaste areil tillhörde Kata Dalström, som {bekant,, det koinmu- nistiska partiet .. Hson .kolm emeller- tid vid senaste kongressen i e ' n skarp konflikt urned sina parti.ka:mrater i re- iipionsfrkgan, ävensom i flera .andra proprampunkter, ' och troligtvis hede det, om hon fått ' leva, endast blivit en tidsfraga nar hon vänt detta part-i ryggen och återva.nt till sin ut- gångspunkt, det socialdemokratislc~a arbetarepartiet.
Då ICata Dalström 1894 ingick i p.artiet fann hon har.
ett arbetsfält som snart tog hela hennes tid och krafter i ansprhk.
Hennes första omsorg gällde, arbeta.rekvinnornas politiska och fackliga organisation, och som medlem i kvinnornas agita- tionsutskott utförde hon under flera &amp; r ett geno,mgåenade grundligt upp- lysningsarbete.
bland, dessa.
Vid partikongressen 1900 invaldes hon i partistyrelsen och var ledamot av.
so; m få andra agitatorer kimnat; räk- na med.
Det var kanske ' icke - alltid föredragens inneh %ll, som4tog mas- sorna, men m&amp;ra hennes tandande intensiva franaställningssatt. '
Hon var solm en profet, s0.m talade tros.
vissa ord ur sin ärliga.
Gvertygelse, f ä d i g att lida kattardöden p % bålet för sin tro om så behövdes.
Hon gav med fulla händer och varmt h järt-a,.
vear älskad av många, " men blev mer an andra a v arbetarerörel- sens, apostlar ' rFmailaa ', förföljd och beljugen av motståndarna.
Man kunde .icke smälta att hon, en ' b l n n a och till; och .rhed en borgerlig slidan, vagade träda fram som försvaraie för s~b ' etar- nas sak.
Men Kata.
brydae .sig minst av allt om b e l i c k n i n ~: kant- stötte hennes anseende; %r h.enne var saken a l l t.
Och ' f dkkt för- stod - henne.
De skaror h8nig ' enom s h verksamh.et tillfht.
arbetare-.
' rörelsen äro ansenlika. '
.
.
.
Dock * det var icke endast.
de rent fackliga ockpolitiska spörs- mål.en Kata Dal ' ström sysselsatte sig med.
Tidens kultuifrfigor, litteratur och konst, 2ignade hon ett sorgfälligt studium, och hen- nes inlägg i t a l och skrift p5 KATA DALST ROM.
dessa områden Sr.0 va~defull~a.
Hon ställde stora krav.
iii sig V. U. ufider perioden 1900 till 1905. själv; att giva d,et basta, och ' endast 1902 .blev hon ledamot i siimkilda det bäst.a å t arbetarna mar f &amp; h e n n e storstrejlrsutskottct för röstrattsfr&amp;- en samvetssak.
Hennes uppfattning gans lösning.
Inom arbetarerörel- - om de miinskliga utveckllngsmöjlig- sen har hon sålunda varit verksam het er, människans plikt och ' arisvar i nar.a trettio %r.
inför sitt eget jag, att nå den högsta!
Kata Dalström har utfört ett möjliga kulturella och moraliska ut- jattesarbete inom svensk arbetare- veckling, utgjorde grun&amp;draget i rörelse.
Hon var kand över hela hennes hela verksamhet.
Hon var landet, ty det fanns vii1 knappast en outtröttlig i sitt eget kumkapssö- vr &amp; de^ hon ej besökt.
Hon va?
kande och trots sin gedigna \ bildning den.
borne, alltia slag- och resfä~dig.a var hon jämt den sökande vetan- agitatorn.
Hennes hela naturell d e t.
~ alla o,mråden.
Rennes djupa passade för denna verksamhet, ty försthelse av bildriingens .betydelse hon var som f % ett levande uttryck för aarbetareklassen har hon o ' cksti för sin övertygelse.
Folket slöt upp idagalagt genom sin verksa.mhet h- till hennes möten i en utsträclkning om Arbetarnes Bi:ldningsförbund. '
' a ' '
- E t t saildrag i fru Katas väsende var hennes förmåga att e1d.a sina &amp; hörare till tänkande och initiativ.
Hennes viljekraftiga ande liksom ut- strålade energi för att väcka de slöa och f örsoff sde. '
Kata Dalström var en djupt reli- giös natur.
Hennes ideal var den Österländska.
Ijudldhiamen.
Hennes religiösa.
åsikter kommo dock aldrig i konflckt med socialismen sasom hon uppfattade denna.
Hon hyllade i övrigt dessa åsikter hman hpn blev socia1dmio.kr.at.
Hennes senaste fö-.
redrag i dessa ämnen, Broahmaismen, Buddhismen och Teosofin, har utgi- vits på.
Tid.ens förlag, och.
finns sålunda.
tillgängligt för partivan- ner, soni &amp; ska närmare lära känna denna.
skrift, dei ii sista hon slcri~4t.
Tre föredrag i firnma iimiie hade hon färdigskrivna, men sjukdomen bröt hennes lrrafter, oc ' h hon kom aldrig att framföra dem eå, som hen- nes plan var.
Hennes religiösa tro var sann, och &amp; dig och a u p t förank- xad i henues innersta me.dvetande, och så.
stark att, den höll att .. leva p &amp; under motgångar och, sorger, som hon så gott som nigon fick lrä ' nira p5 i livet, men aden höll även att .dö pil.
Endast # de, som shodo Kata Dal- strö-m nära veta vilken god, vadast människ.a &amp; ta Dalström var.
Upp- offrande som få, ' gav hon mycket åt andra, och begärde så litet för egen del.
Hennes &amp; ora livsgärning för arbetarelrlasseil skall lange: bevaras i tacksamt minne bland ' oss.
Må andemeningen i vad.
hon med sin verksamhet asyftade amana oss till f ortsatt; verksamhet på de vägar som f ö ~ a framat gör miianiskornas fri- görelse.
A. s t.
Kallelse till f örbundiets f örsta, kolngvem.
Härom har utgatt cirkulär, jämte en uppmaning till ref.erenterna, som aterfinnes p % annat stalle, och till avdelnir~gsstyrelisern~a att.
uppgiva ti; llf örlitliga adresser p % sina ordf. elber korresp.
sekr. E n bra blok.
d I Huset med vindsk porna.
Dlet har blivit modernt att skriva om vardags- och småfolk, deras stri- der och svårigheter, d.eras glädje och förströelser.
1. mer eller mindre trå- kiga och tjocka böcker har Erhard Bäckström,, Carl August Bol.ander, Ode Blalten m. fl.
llitit ' varje ' läsaxe, som i dumdristig tanklöshet gripit sig an med luntorna, vada genom oandlig myckenhet detaljer, me- ningslösa, fargliisa, utan ringaste ordning eller ~amm~anhang att det; rent a v snurrat i ens arma hjärna.
Till sjal~bev.arelse har man sagt sig att exempelvis Dostqjevski också är detaljmålare, vardagsskildrare, och varför kan man med spänning läsa det ofta ohyggliga innehållet i hans verk, nar.
ovapnamnda svenska för- fattare komma ens h.uvud att viirka s v ledsnad.
De ha ju ett v %i.dat sprak, en lätt dialog m. fl.
förtjan- ster.
De s a h a alla Dostojevskis longörer.
Och and a ...
Jo!
Dosto- jevski hörde till d ' e ' brinnande sjalar- na, de, som i förtviv1a.n~ och ånge- stens hetta förädlas från malm till metall.
Den kraft som de trodde sig mista i sin livslånga: kam.p mot mate- riell fattigdom och manniskovarl- dens 1compa.kta - dumhet, levde vidaare i deras verk.
Lika evig och odödlig, som.
deraas lidande.
en gång synts dem ...
Ty ingenting kan förintas.
Det är, just den brinnande ariden, som fattas i Erhlard Baclkströms bli- da prsatsamhet, Carl August Bolan- ders halsbrytande ordfart och Ode Baltens sura och missnöjda grin över livets gråhet.
Dost.ojevski får nog vara i fred för konlrurrens från de- roas sida.
Nar därför " Huset nijed vindsku- porna " kom i min hand jämte en uppmaning att genast genm1äs.a och anmäla den, " ty &amp; en lär vara en ut- rniirkt vardagsskildring ", m % det inte fört5inlcas en stackars husmor i begynnande julstök, a t t hon suckade och tänktle: " En ny vakdagsskildra- Och fordrade en vecka att re vada igenom boken.
Men, det f h n s också glada över- raskningar i världen.
Och Gurli Hertzm.ann-Erikssons bok ar otvivel- aktigt en sådan.
Naturligtvis på- st %r jag inte, att hon ar en kvinnlig Dostojevslci - det gör hon alls ingen pretentio ' n p &amp; .att vara.
Men " Huset ar lätt och val äro le- har förstått att under varje lidande ligger en orsak: Den som aldrig lcomm: r ur livets elände h.ar sig själv a t t s:cylla på ett eller annat satt.
Den, som osjklviskt agnar sig.
åt audra mer an åt sig själv förs av en okänd makt föribi livets farligheter och hamnar till sist p % sin ratta plats.
Vare sig man kallar makten instinkt eller skyddsängel.
Vilken intagande varelse ar icke d !en lilla docrkskalp!
Som.
med stark .ratts- varme och ' !j ' gens Sgonblick glömt ' bort, att hon bakoh en skärm i rummet h a r ett sovande barn, en pojke pli sju år.
blir det kaptensdotterns lott att i förvirringen efter självmordet taga pojken i sina armar och förma in ho- nom i sitt rum.
Han har under långa må.nader varit hennes lilla kamrat och slutit sig till henne för hennes ömhet och goda förstlielse, men nu kanaer hon i en plötslig het våg av moderskärlek, att han aldrig mer skall skiljas frlin henne.
Och man förstår henne så gott!
Ty deii (Forts. å sid.
8.)
.
O '
MORGONBRIS 5 Moderskapsförsäkringen i Osterrike.
För Morgonbris av parlamentsledamoten Emmy Freundlich, Wien.
.
Den tanken, .att barn.
äro en dyr- bar egendom för samhället och att de därför fordra särskild vard och försorg, har inte trängt.
hastigt igenom.
Världskriget, som tog i f r h oss så mycket av den värdefulla egendom, som kallas människor, ökade aven penuingbristen och åstadkom ekonomiska kriser, vilka gjort, att knappast något land nu- mera är tillräckligt rikt för att till- fyllest kunna sörja för den nya ge- nerationen.
Men trots ekonomiska kriser och penningnöd har just &amp; e allra fattigaste länderna efter kri- get energiskt bemödat sig on1 att skapa nya .soci.ala reformer till bar- nens och mödrmarnas fromma.
De politiska omstörtnin.garna ha gjort det möjligt för arbetareklassen att genomdriva .åtskilligt p % detta om- rade, trots att finanserna försämrats dag fölr dag och sk.at.tebördorna inte varit lättare an i andra länder.
1 de mitteuropeiska länderna, ' Tyskland, Österrike och Tj.eckoslo- vakien, byggas alla sociala försak- ringar p % grunden av en allmän och obligatorisk sjukf örsäkring, som skyddar ax.betare och andr.a lönean- ställda unde.r sjukdoms- och rekon- valescentperioder.
Dessa sjukför- siikringar ha uppstått efter mönster 4av de tyska ålders- och invalidför- säkringar, som genomdrevos såsoni ett led i Bismarcks kamp mot social- demokratien.
I de nämnda staterna är icke apbetarerörelsen såsom t. ex. i England av ko0perat.i~-social ka- raktär utan en mer.a rent politisk rörelse.
Ferdinand L.assalle, den glänsande agitatorn och lidelsefulle politikern, uppmanade den tyska ar- betarekla.ssen att kräva allmän och 1ik.a valrätt för att därigenom tvinga de besittande klasserna till kapitula- tion.
Bisrniarck införde visserligen .allmän och lika v.alratt, sed.an han grundat Tyska riket, men när.
han stig a tt socialdemokr-atien fordradc något mera, nämligen makt i sta- ten, började han bekämpa arbetare- klassens politiska strävanden på tvil vagar, genom socialistlagern, som f ör- bjöd socialistisk agitation, och ge- nom att införa social-f örsakringar.
Det tyska exemplet följdes av Öster- rike.
Och i dessa båda stater gav man således arbetareklassen en av deras värdefullaste rättigheter, sam- tidigt som man häftigt bekämpade socialismen.
&amp; ån &amp; och de första fordringarna blevo formulerade.
Då, det var pi.
80-talet, framställdes även .den bc- gäran, att moderskapsf ö r s ä k r i n ~ n skulle utstracka~s till tiden före for- lossningen, eftersom skydd f ör mo- dern strax före barnsängen ar av oerhört stor .betydelse även för barnet.
Långsamt men säkert vunno dessa f ordringar gehör.
Borgerliga kvin- noorganisationer och socialpolitiker arbetade aven därför.
P % den inter- nationella ~kvinnokonferensen i Kö- penhamn blev moderskapsf örsakrin- .gen en internationell k-ampfråga f.ör kvinnorna.
Då fordrade vi: skydd Emmy Freundlich.
för modem åtta v e c k o ~ före och titta veckor efter förlossningeu, am- Inom ramen av dessa sjukförsäk- pengar, uppgliende till halva sum- ringar har aven mode,rskapsförsiik- man .av sjukkasseunderh %llet .för tre ring f ör arbetarekvinnoma uppstått.
månader framåt, för att modern Varje kvinna, som är fast anställd ekall va.ra i stånd .att själv amma arbet.erska i industri eller 3annat sitt b ~ n kostpengar,, arvode till.
yrke, f %r under b.arnsangstiden %t-; barnmorska och rakare, inrättandet njuta samma rättigheter som under av b.arnbördshus, s % att kvinnorna annan sjukdomsticl.
Ifrån början filippa genomgå barnsängen i sina gallde detta endast tiden efter för- tr %nga bostäder, barnkrubbor; så att lossninge~, under det vila från ar- .modern lugnt # kan återtaga sitt ar- bete tiden strax före ansågs vara .bete, och dessutom, att, a l l a kvin- oniidig.
Sjukf örsakringen gällde nor, vilkas inkomster icke uppil % ursprungligen icke hjälpkvinnor i u existensminimum m % få ratt a t t er- hemmen, lantapbeterskor och hem- h8lla detta modersk.apsskydd.
arbeterskor.
Dessa kategorier av * ar- Kriget har trängt- tillbaka dessa beterskor, .som arbeta mest av alla fordringar, men trots det har Tysk- kvinnor och ofta ha en talrik barn- lands och Österrikes kvinnor under sk.ara måste .avstå ifrån varje art av alla krigs ' aren arbetat för att genom- försiikring, under det att arbeter- driva dessa åt.gärder.
Vi fordrade skor i fabriker, verkstäder och p % d % inrättande .av moderskapsskydd kontor ha erhållit hjälp och sjuk- för alla kvinnor, vars män lågo ute försäkring.
Men trots detta, måste vid fronterna, och vi ville ha en vid- man anse det s0.m ett storartat so- sträckt näringsförsakring för allla cialt framsteg, att överhuvudtaget.
.dib.arn, ty just detta var av nöden någon f orm, av moderskapsf örsäk- under dåvarande svåra förhållan- ring inrättades.
Arbetareklassen .deil: I Tyskland 1ycka.de.s aven kvin- började snart sträva för .att få de norna genomdriva dessa fordringar.
sociala f örsakringarna utvidgade.
Dar erhöll0 .alla kvinnor, som hade Och i stallet f.ör att dessa, det bor- sina man vid fronterna och.
inte gerliga samhiillets f örsta eftergifter vor0 tillräckligt fössörjda, b.arn-.
för proletariatet, skulle, som Bis- sängsunderstöd för fyra veckor och marck väntat, stavj.a klasskampen, .ett särskilt bidrag till de kostnader, s &amp; f örd.e de endast till ~energislca som äro förenad ' e med barnsiings- strävanden för flera reformer av tiden.
I Österrike däremot vagradc samma art. Vid denna tid &amp; rev Be- staten att inrätta moderskagsf ör- bel sin berömda bok " Kvinnan och säkring för alla kvinnor, och end.ast socialism.en ".
Den var # ett upprop till .en privat organisation samla.de me- kvinnorna att försvara sin rnanni- för att skaffa mödr.ar med di- skovardighet och från samhällets .barn mjölk och p.enningunderstöd.
sida fordra rätt och skydd ..
Detta (Forts. i nästa n:r.)
upprop £ann först eko hos den stora massan av proletärkvinnor.
Den första kvinnokoagressen kom till ' '.
.
,,
Traditionen-yi hemmet.
Finns.
det val nagon människa, som icke har något att minnas, ' nå- got ljust, som värmer och gläder, aven om tillvaron i övrigt &amp; r aldrig så hopplöst mörk och dyster?
Ofta a r det bazndomsminnen, som fr.am- stå i siidan ljus d-ager - ljusare, ju längre man kommer från dem.
För somliga lyckliga ter sig hela barn- domstiden som en ljuvlig dröm, för andra åter ar det kanske blott en och annan glimt au glädje, som ar värd a t t minnas.
Det beror så mycket p % oss möd- rar, hur v %ra barn en gång skola minnas sin barndom.
Därför, lat oss ge barnen deras hasta minnen i hem- met tillsammans med far och mor!
Men, det ä r visst icke alltid de barn, på vilka överflöd och dyrboara nöjen slösas, som bevara de bästa minnen.
Tvärtom a r en viss enformighet i vardagstillvaron nyttig för barnens su ' nda utveckling i psykiskt hanse- ende.
Men, l %t en festlig glans vila över högtid~d~agarna i hemmet!
Nu invänder mången: " Jo, jag tackar, festligt var det!
Vi ha inin: sann inte # råd till a t t göra det fest-.
ligt för v %ra barn, tacka Gud man kan ge dem mat och kläder var dag! "
Jo, just festligt!
Men kom ihåg, att ett baran, som inte a r bortskämt, behöver så litet för att kanna det festligt.
E t t par ' tandla julgransljus, lite grant silkespapper om en kara- mell, ett pepparkakshjärta eller dy- likt, några gröna blad p &amp; en bricka samt lite sang ar ' nog att försatta en liten parvel i extas på födelsedags- morgonen!
Men låt sedan ' samma ceremoni upprepas vid allas födelse: dagar i hemmet!
Ty barnet vill ofta se.
och höra om sa-mma saker, s.om det fäst sig vid.
självfallet förand.
ras formerna n %got, eftersom b,ar- nen vaxa, så a t t det mest " ba.rns- liga " faller bort, men, i stort sett vill nog bela familjen ha kvar ritua- len och den stamning, som medföl- jer.
På så satt skapas traditionerna i just ditt hem.
E n liten pojke i fyraårs %ldern.
lag tidigt en morgon och snyftade i sin sang.
" Men barn lilla, vad ä r det? "
fragade mor oroligt.
" Varför gör ni inget ve ' mej?
Vill ni inte jag ska ' leva? "
kom det stötvis från pojkens sang.
Mor fumlade med lam- p.an och rusade bort till lillpojken., ty han hade nyligen haft lungin- ' ' ' flammation, men, ett mera ilsket an lidande " biiuh " övertygade henne snart om, att det alls inte gällde livet den har gången!
Och så kom det.
Pysen trodde, det s a r hans namnsdag, och nar ingen väckte ho- nom med den enkla visan: " Ja, mg han leva ", kände han sig naturligt- vis granslöst övergiven.
Men namns- dagen var farst d9agen därpå.
.
.
Samma pojke fick under en resa hos slCiktingar fira sin födelsedag hos ' dem.
Alla fastrar och mostrar överbjöd0 varandra: med a t t stalla det festligt.
för honom, och en hel hop leksaker fick han i presenter.
Men gret därpå, nar han %ter fick göra den efterlängtade resan, gjorde han det förbehallet, att f % kom.ma hem till födelsedagen.
" &amp; t en, varför det? "
undrade mor, " du fick jii Ungt flma presenter, an du n %gon- sin fatt av far och mor? "
" Ja, men det kändes inte som hemma ", sade han bara.
Men, det är.inte bara.barnen, som ska ' firas i hemmet.
Även far och mor måste ha ' sitt!
Och den mor, som p &amp; sin födelseda,gsmorgon hör små ivriga fötter tassa omkring i stor försiktighet a t t inte viicka, förr- än alla förberedelser %ro klara, kan- ner siilcert lika stor lycka, som den; vilken överhopas av dyrbara presen- ter.
För henne behöver inte någon " Mors dag " påbjudas.
Ja, jag vet ett hem, $ar far föreslog för barnen, a t t göra något extra för mor den dagen, men barnen stodo of ömtiien- de och svarade: " Ja, men det a r ju bara andra mammors dag, vår mors dag a r ju om vintern .. " Emellertid a r det: $nte endast de traditionella högtidsdagarna fölrbe- b %llet att v.ara.
ljusglimtar i hem- mets tillvaro.
En fridfull lördags- livall kring lampan med lite hem- ko.kt knack, som alla hjälpts %t att koka, eller ett par ap:plen som mate- riellt iizslag, borde ofta få ersatta biografbesök och utenöjen.
Och så: berätta för ' .barnen!
Men inte bara sagor.
För det första ä.r det inte allom givet a t t kiinns berätta sagor och för det andra undrar jag, om vi h t e börja f % litet för mycket av det goda nu.
Allt, som barnen ska ' lära, ekall ske medelst sagor.
öppnar man de stora tidningarnas söndagsnum- mer, känner man formlig leda vid alla mer eller mindre " stamniiigs- fulla ' ' sagor, där det ofta blott är ' m&amp;ng.a granna ord, men mycket magert innehåll.
I en saga .skall det ske något undelrljart, som griper och.
tjusar, och så får det inte vara för niånga ord.
Ty en kar saga, skall läsas och berättas om många g %n- ger och oftast läsas utantill!
Men varför inte $iven berätta n&amp;- got från det verkliga livet?
Något som .man själv upplevt i b.arndomen, eller sådant som ens föräldrar talat om, enkla händelser, som oftast få sin.
tjusning genom att de hände " förr i tiden ".
Vi behöva den munt- liga berattelse1n mer an någonsin i detta .biografens tidevarv.
Hur myc- ket av våra föraldr8ass liv skulle icke varit fördolt för oss, om ej den muntliga berättelsen varit.
Och a t t sådana äro lika uppskattade av barn, som vilken historia som helst, kan man ofta erfara.
Harom dagen ta- lade jag om en liten episod från mina barnaår.
Min lilla gosse frå-.
gade efterat: ' ' Mor, har det hänt? "
" Ja, då ", svarade jag.
" A, mor, be-.
rätta då mera ", inföll ha:n ivrigt.
Själv minns jag från min egen barndom, med vilken förväntan vi syskon skockade oss omkring far om lördags- och ' söndagskvallarnsa, där ha:n satt i skymningen med sin tända pipa -, en sådan dar " halvlång " en med granna silkestofsar!
- medan brasans sista hoppande lågor spredo ett fantastiskt skimmer över rum; metc Den lille minste kröp upp i mors knä, och v i andra trängdes hos fair.
Och så började han p % sin trygga skånska: " Nar jag var p+g,.
tala min £ar om.
.
.
", och s % kom det hela raden av gamla historier om tattare, som slogos och stulo, om knipsluga bönder, som överlistade dem m. fl.
Ibland var det blott den gr % arbetsdagens mödor, som skild- rades, och ibland hiimtades stoff ur bibliska berättelser.
I synnerhet var det " Frälsarens " liv, som fän&amp;- lade oss flickor, medan pojkarna helst ville höra om tattarna!
I all sin enkelhet bidrog0 dessa berättelser till a t t göra fadrens liv, deras glädje och mödor mera le- vande för oss barn.
Och bandet mel- lan oss och slaktet., som g %tt, knöts fastare.
Ett gammalt ordspråk säger: " Bonden känner inte sin ferfars far. "
Men kunde vi bidraga till att våra b a ~ n finge mera kännedom om sina förfaders liv, s % hade vi utfört en kulturgärning i smått.
Och kan- ske vi d &amp; kunna til.lampn de orden, som stå inhuggna i sten p % No1rdiskt.i Museet: ' ',
7 M O R G O N B R I S - av Från hus och hems smålägenheter i Göteborg.
.
- ~enomdriinkt i olja.
I skaffe- Piet, dar p &amp; insidan a v dörren * ber&amp;.
plats f ~ brickor i och s.~cär-i bräden, star hokliida$ - denna.
.praktiska O C sparande ~ hjälp i ' hus-; mö0drarn.a~ arbete och av ' ' dem siil f öga uppskattad och använd.
Golv: och hyllor äro överallt belagda med: linoleum och bord,skivan endast oljad för a t t kunna användas &amp; am [strykbord.
Pi % planschen se .vi,.
.hur- genom- trevligt och hemlikt köket verkor * med sin lilla a.lkolv f ör soffa (reserv-l liggplats) och .maatbond samt sitt; fö.nsterbord med.
tv &amp; stolar, dar kaffet drickes i, solskenet ' av far och1 mor .. .Det har kokats på d e n lilla!
vedbesparande Husqvarnaspiseln med &amp; n gasspis nerpassad i samma - - lin j e.
Om vi nu övergii till ' boningsrum- men, se vi p % ~ d d f ö l j a n d e en liten sängkammrnare, som genom sängarna~s placering blivit rymlig.
Naturligtvis finnes i alla sovrum vkggfasta tvätt ' backen.
Av, de bgda 1a.genhetema på t ' vå rum och k6k är den ena för-sedd med varmeledninlg med panna i köket och den andra med kakelugnar, vilka äro kombin.era.de med spiseln, s &amp; att dess rökgaser kunna delvis iiippvar- ma kakelugnarna.
Nästa fotografi föreställer. '
en rumsi.nteriör, nog Is % solid, men en.
smula trist i sin grå fargton.
Ar det endast i våra som; marhem vi f % l %ta vara glada D.ala.fargei; muntra sinnen.
loch varma hjärtan!
.
.
Och vaarför inte låta bokhy1.lan n &amp; ner till golvet och utom ' böokernti.
rymma * de &amp; rapanlde tidnin8garn.a; barnens ritböoker m. m.?
En av mina vänner, +o.
.besökt ett för sin skör~het bewktat konst-, närsihem, svarade p % friigan.
" n&amp;, sträcka sig tvärs igenolm byggnaden, vilket utgör en gar.anti f ö ~ att, ingen k m råka u t för enbart norrfönster och att en.
fullständig utvädring iir lätt, en stor fördel i hygieniskt av- seende.
Även det liilla baldrulmmet har sitt fönste~, en fördel, d % det na- turligtvis ofta ' blir begagnlat till mindre tvätt.
De andra bostadstyperna utgör.ag av en enrumslägetnhet med kokvrå, och renseri och toalettrum i ett.
En annan typ a r enrumslägen- h.eten med tvatt- rum, vilken tyvärr ej torde ha några större utsikter att slå igenom, d % tvii- rumstypen .staller sig obetydligt d.y- rare och anses före- dragas av allmaan- heten.
.
Vad inredningen ang %r har.
fru L. sett arbetarhem- mem problem ratt i ögonen.
I ett s %- dant m %ste finnas liggplatser för fem, sex, kanske sju Planritning t i U en mindre 2-rumsliirrenhet.
personer jämte ut- föreningens verksamhte satt a t t ar- utrymme f ör dagens alla sysslor beta för höjandet av de små hem- plus vila och trevnad efter arbetet, mens standard.
I dess verksamhet och framför allt har det gällt, att bar ingatt kurser i heinsjukv %rd, och amedelst praktiska anordningar göra a1lmann.a ' hygieniska f r %gor, t. ex. rni5dan lättare för en av samhällets " Vad var och en bör veta om smitta mest betungade - arbetarehustrun.
och bakterier '. '
av d:r G. Göthlin, Detta selnare torde niog vara; det, övningar i motionsgymnastik, om.
som lyckats bäist i de nya heminred- kroppsvård samt demonstrationer i ninga~na, och för brödbakning m. m. dem, som g % i Upparaget a t t p % ut~tallningen b o s a ttningstan- ordna idealhem mottogs därför av kra .bör det vara föreningen med entusia; sm, och ål: en glädje att arkitekten fru Ingrid Lilienberg öppna kökets uppdrogs.
.att p % gru.nldval av föar- skiipdörrar och eningens utredning utarbeta plan- beundra alla de ritningar och detaljer.
pr.aktiskt anord- Betraktar - man nu den har upp- ningarna.
Dar ritade planen till de större tv %ri~ms- hänga kopparna lagefiheterna, finner man, .att dessa p % krokar under hyllorna - bak- bordet med nö8di- " Från, fäder har det kommit ga grejor ar in- till söner skall det gå skjutet under så länge unga hjärtan diskbänkens ski- ännu i Norden sl %. "
va, som här ut- Mattis Hörlén.
göres av en van- Kök ' till lig träskiva, helt Bland alla lika minnen friin som- &amp; arens utställning i Göteborg torde den pärla blaqd sevärdheterna; som 0rdn.at.s av föreningen Hus och Hem .utgöra ett av d a käraste, och mest lärorika.
Föreningen, som endast %r tre %r gammal, bil !dadss egentligen p % grund av de rappo~ter, som avgavos av boatadsinspektriseil, rör,ande de bedrövliga bostadsf örhiillandena .i Gbg, och odess energiska # ordf., frii Klara Almstrand, har som mål för IL ' ' ', I 1- och 2-rumsliigenheter.
Rumsinteriörer till srnäiiigenheter.
hur var det? "
" Ah, alldeleis för- skräckligt, dar fanns inte en fnl sak.
".
Och nar vi, som # av de # arkitekt- ritade moblerila och # de diskreta far- gerna i interiörerna fått lära, .att det enkla ar det ve~lcligt vaackra, men and % kant det litet tomt i hjärtat, öppna dörren till Idet s. k.
" s.lrräck- rummet ", so.ni ar meningen iitlgö.ra en varn.ing för oss, sena tiders barn, genomströmmais vi ej # då av en vkr- meviing?
HEr bera att ar allt om far,s oc ' h mors ungdom., * den vidkade bordduken, oljetrycken av v %rt .kungapar p &amp; väggen, den hopslagna sangen, so !m verkligen sparade s % mycket utrym- me; aulrtar har ej lr,aiEfe och nickar ej ett älskat, gratt hnvud OrVe ' r stiek- strumpaii vid fönstrets A.spidistra?
Och fast vi visserligen ej vilja iitervanuda till detta smala lk.ö1k, utan skafferi och o.praktj,skt i alla avseen- den, a % lara vi oss Ilar, a t t utan tra- dition och piet.et f iir minnena f r8.n det fö,rgångna, blir .aldrig en ' bostad ett verkligt hem.
3a, kara, l %t .t.
o:m. den förkatt- rade porslin&amp;un~clen at &amp; kvar p &amp; ' hyl- lan, om han en gång gjorde din barn- doms jul glad flör m %nga år sedan.
Vad gör # det, om din # moderna gaarinfru ~yrikar på niisan?
Hemmet ar ditt a t t göra tri.vsamt för och alskat av din man och dina ' barn.
(Forts. fr. sid.
4.)
lille, vanvårdade, vildvuxna pojken, som i allt ar en produkt av stor- st.adsg %rden och storstadsgatan, har djupt i " sitt magra pojkbröst ett hjärta av precis samma varma och redbara.
art, som bans unga foster- moders.
I denna pojke har Gurli Hertz- mann-Eriksson skapat ett litiet mas- terverk.
Han ar inte pjunkigt skild- rad, han har alla ett .duktigt litet " busfr8s " tag, men p % samma g %ng ar han .en högst .symp.atisk och verk- lig liten personlighet.
Till och med bipersonerna äro klart och gott skildrade.
De möta oss öv-erallt i storstadens kaserner, om vi blott se dem med Gurli Hertz- mann-Erikssons kärleksfulla humor, som " allt förl %ter, ty den # allt för- sttir ".
Och hur latt skulle icke sam- livet människorna emellan te sig, om litet fler av oss htade den unga kap- tensdotte1.n~ klarhret, mildhet och redbarhet!
I synnerhet vi kvinnor behöva dessa egenskaper!
!
LindaOberg.
Kvinnorna och utlandets valrörelser.
.Storbritanniens kvin- nor i val.
Vid den i England nyligen förda ~ a ~ l ~ a m j en p a n utövade kvinnorna, trots deras inskrainkta rösträtt ett myclret stort i ' nflytande p % valutghn- gen, vilken ju redan ar kand av Morgonbris ' 1äse.krets.
De socialdemokratkka kvinnorna nedlade ett synnerligen intensivt: ar- bete p % att väcka sina likgiltiw med~ystrar inom arbetarklassen för de sitora spörm&amp;l, son1 valen avs&amp;gio att ge en viss riktning at.
34 kvinnliga kandidater voro upp- satta, lav dmsa komma 15 p % arbe- tareparbiet.
Vallda bilevo 8 st.
De tre föregaende kvinnorna åtmaldes med höga röstetal.
' l !iLl clessa 1r.omma nu 5 nyvalda.
Partigrupperingen ~ J V de 8 h~in~nornla blir: 2 höger, 3 libe- rala och 3 socia1deni.okcatilsk.a.
Det.
torde dock, p % tal om högerkvinnor- na allmarkas, att de i - allmanhet, i vissa socialpolitiska frågor, i Eng- land inta en ganska radikal stånd- puIrilkt.
Således.)
har ' lady h t o r i ' m %nga f r&amp;gor h,af t samma yrkaiden son apbetarepartiet, t. ex. i oi.an.an- det av arbetar,bos.tiider, afietslöshe- tens bekämpanlde, &amp; terhetsfr %- gan o. s. v. Arbetarepartiets 3 kvinnliga re- presentanter äro d1.a eymerligen liögt kvalificerade på sina resp. om- raden f ör sina parLmentsuppdrag.
Först ha vi clen .av de tre i uvtlaa- det mest käizda, miss Margaret Bondfield, s o m b6kant för narvaran- de ~o~dförande i Storbritanniens faekför~ningsrörel~es cent~alråd.
Vi hanvisla i detta s.a.mmanliang intrea- serade till v %rt novembernummer förra året, dir vi Inade infört en arti- lrel m miss Bonc1fiel.d.
Viilare in- vi al des den i England kanske mest uppmärksammade av) kvinnorna in- cm a~betareqartiet, miss Sustam Law- rence.
Ron &amp; r den första ' kvinrna, som v.a; lbs för London till parlamentet.
Hon ar aven # den första kvinna, som
MORGONBRIS 9 släppa i vag ' till Amerika, emedan de givit henne ett sådant a r r lav - hjärta och klokhet, av jämvikt och kraft.
.
att äventyret kunde lyckas.
M %nga av M o r g o n b r i s e n s Av E l l e n K e y.
äldre läsarinnor minnas när makars överskriften har en inre och en bok nå till flera upplagor redan na Laurent verkade inom S t u d e n- yttre mening.
Ty de följande rader- f ö r e jul, a t t ha kommit l y c k- t e r o c h a r b.
e.
t a r e.
som na handla om n %gra kvinnob&amp;dcei l i g t hem, då man verkat som piga doktorn stiftat och.
huru - gott.
och som bli upplevelser även för den fran Newyork till San ' Fransisko, glatt .den sammanslutningen.
fyllde lasande lilcsom de varit det for ' de detta ä r lyclcoislamt.
.
Det iberönida en då behövlig och välsignel.serik mönster, som Vivi ägt,, Ester Blenda, uppgift.
Att ha kommit till livet skrivande.
J a g vet ej on1 Vivi Lauretnt blir blev endast nere i Småland en " piga under ett sådant skede av h-oppfull ledsen att jag berättar om nar jag bland pigor ".
Med glädje sei mavn allmänanda och av.
varm ' personlig första - och jag tror erid.a - giin- att samma duktighet och mod, som lycka hos mor ' och ' far, detta har gen slig henne i Whitlockska skolan, .gjort Ester Blenda kar för v %rt med säkert satt sitt blommande insegel dar hennes moster och jag voro lä- humor ' begavade folk, utmar:ker p % dera.s raska och rara flickas rarinnor i m %nga år och där hennes Vivi.
Stackars lilla Vivi har skrivit vasen.
* far var skollikaren.
Om den lilla, ett par ord för att tillägna sin mor trinda bollea, som antingen den strå- och m i n n e t av sin far denna för- Den andra julboken som jag ma- lande mostern eller lika tindrande sta bok.
Jag vet ej om Vivi hann nar E r att lägga p % Edra karas jul- modern förevisade, verkligen v a r hem till sin faders dödswadd.
Miste bord är även den en lovsiing till Vivi, kan jag nämligen ej s a k e r t hon honom, medan hon ännu - var föraldrakärleken, ett medelbart utr bedyra!
Men när jag sett p % de fjärraln, d &amp; ha heta tårar fallit - p % tryck av en dotters hängivna tack- spe-ritningar .av sig själv med vilka det blad dar hon skrev sin tillägnan.
samhet.
Vivi L,aureut och Sigrid Vivi Laurent sprakar i sin bok, SA Aldrig &amp; gas en glädjebägare så full Gillner äro varandra så lika i sinne- inbillar jag mig att den glada un- a t t icke n %gra, tarar få rum diiri.
laget som s a m m slags pl.anta liknar gen m %ttc.
varit den med segerhuva Och s % blev det aven för den t.appra den andra ' bara med den skilhad födda Vivi.
Ty att med sin första tösen, som hennes föräldrar v %gade som blir, d % den enas första tjugu Upplevelser.
valdes till stadsfullmäktige i London för n %gra AT sedan.
Mbs Lawrence m a s i vissa frågor, t. ex. i Est Eands bost.adsförh %llanden och där- med sammanhangamde spömmål, vara expert.
har nedlagt ett intenaivt arbete p % fö~Kattraadet av de lägst &amp; %ende arbetarnla~s levriiads-.
förh %llandm.
I en blivande aribetar- ~mgering a r hon a v många utpekad som halsovårdsrniinist er.
Den tredje kvinnan för airbetare- partaiet ar miss Dorothea Jewson, som valdes med det ' h6lgst.a röstebal som 1kom.niigon kvinna !del, näm- ligen mod 19,304 rö~ter.
Miss Jewson ar sekreterare inom den nationella samma.nslutinin.gen av kvinnliga alrbet erskor i England.
Ehuru akademiskt bildad, skydde hon ej att för en liiizgre tid $a plats som tjanwinna, ' för a t t undensölra f.örh %llandena inom denna bransch, främst inom hotellväsendet.
De flegta av de kvinnliga 26 kean- didaterna, isom ej blevo vald !a, er- hol110 dodc avsevärda röstsiffror, som bör biilda goda resultat vid kom- mande val.
Valents utgiing torde i alla handel- ser vara av S ~ I O .betydelse T i ~ a ~ a s tiden.
ser.
Ävcn u t.
Englands ~ gfin- Indiens kvinnor vid valurnorna.
I början av sistlidne nov.
gingo Indiens kvinnor f ör f örsta .gan gen att utse representanter till den lag- stiftande f örsamlhgen inom de för- sta distrikten, dar kvinnorna till- erkants sin medlborgarratt.
Valen försiggli p % något olika ti- der.
De första distrikten voro Madras och Bombay meii resp. pro- vinser.
Die så k.allade Förbundna Provinserna vilj,a sen.are.
Dessa tri!
stora indiska länder represerherii en befolkning p % över e t t hundra mil- joner.
Det Iran sägas a t t detta val be- tecknar en epok i historien.
Österns kvinnor politiskt jämställda med maiiiien.
Således gynnsammare stall- da i med ' borgerligt hiinseende an t. ex. lrvinnornla i " mod.erlandetW England.
Som märkligt för detta lands kvinnor kan också deras stora vid valen saval som i val- t deltagande c rörelsen betraktas.
I en del distrikt i staden Madras deltogo 75 procent a v de röst.berattigade kvinnorna i valet.
Undler valrörelsen höllos stora kvinnornöten, liks ' om även en, omfattande husagitation bedrevs av kvinnorna bland deras mindre in- tresserade systrar.
Den kvhnliga rörelsens ledning hade till kandida- terna utsänt vissa frågor p % vilkas svar det berodde om understöd fr %n kvinnorna skulle erhållas.
Bland dessa fr %gor märktes: mo- derskapsskydd, lagstadgad skolnpp- fostr:an för flickor,, större anslag till uppfostrings- och halsovårdsända- mal, reduktion av tulltaxan, främst 8 salt, förbud för försäljning av rus- givande dryc ' kler sam t framförallt frligan om s jiilv~tyr~else för landet.
Av de erhållna svaren framgick att ett sbort .aintal av de m.anliga kandi- daterna ur alla partier vor.0 redo att arbet-a för lwinnornas iippstlillda f ordringar.
Detta f öranledde kvin- borna att ej besluta uiiderstödja .n %- got visst parti utan rösta med hän- syn till de kvinnliga kravens till- godoseende på verksammaste sätt.
Ehuru det bland kvinnorna i m; " znga fall kom i dagen stor okunnighet vi-. '
.
10 ' å r tillbragtes på solsidan och den andras på skuggsidan, av livet, den skuggsida som man ju plär kalla £at- tigdome-n, arbetet och slitet.
Men vilka människor väsa ej upp just tinder sådana barn- och ungdomsår.
B e r g e n k r o n a s - mm som far - blir m ' an så öm för, a t t man längtar a t t fara till Jönköping och trycka deras händer.
Greta ville man t a i famn och ropa h e d e r .s- t ö s.
Som jag persolnligen kanner Greta mycket val men ej ens srett hennes föräldrar så vet jag ju ej i vad mån de äro idea.liserade.
Men de tio år, som Sigrid Gillner säkert h.ar före Vivi Laurent, ha nog klarat den förr-as blick för den stora linjen i de många små upplevelsern~a.
Och hennes bok har blivit en av dem masn 1 ä sig ~ hålla av, ej endast eme- dan jag sed.an många å r nu h %ller av dess författarinna utan emed,an den ar s &amp; äkta, denna varma, unga själ, s % full av livets lust som själva Vivi, men med det vemod som rn %nga tunga minnen giva oss att baras nar vi icke blott äro födda glada utan.
.
aven goda.
De bada starka och friska flic- kornas.
böcker - liksom de båda starka och sjukas: Thea Ke1lgren.s C e l i a och Marie Lenésues D a g- b o k - borde f i n n a s i jul i miinga hem eller åtminstone lånvas och läsas.
Ty de, som ha ont om tid att läsa och ont om medel till bok- köp, böra .bara ge tid å t det goda och end.ast ge i julg %va det de veta ar gott.
Och jag har inte på länge sett n %- gon jul komma m.ed fyra böcker av debuterande författare, som ' kan giva större glädje å t E r.
la sekret.^.
En av dessa redan glada.
Eder MORGONBRIS tjänsteflickor, hustrur och ankor sökte sig till valurnorna.
Alla vor0 stolta .att veta sin ' betydelse som statsmedborgare för första gangeii och att f % aktivt arbeta för d.eras främsta mal - sjalvst.yrelse.
Landsorganisationen i Sverge 25 år.
(Forts. fr. föreg.
n:r.)
DA vi söka att ur händelsernas mängd finna ut det för verksamhetens karaktär mest ' illustrativa, måste vi gå tillbaka till åren före 1909.
Det var under dessa Ar som arbetsgivarnas organisationer växte kratiska kvinnor göra upp ti,ll kamporganisationer i lika hög grad som deras motsvarighet p3 arbe- stora framsteg.
taresidan, och vars angrepp mot fack- Vid de tredubbla val, som under föreningsrörelsen gav dessa år sin sär- hösten förrättats i Österrike till par- egna prägel.
lamentet, distriktsråden och d.e kom- Vad som vid tiden för Landsorganisa: munala församlingarna, ha de social- tionens bildande gav de fackliga striderna demokratiska.
kvinnorna gjort stora sin särprägel var att de i mycket stor om- fattning ' gällde föreningsrätten.
Det var insatser.
strid mot oresonliga arbetsgivare, som Österrike är, och har förut ännu mer varit, landet med många partier.
vid alla tillfällen ' sago sina intressen bäst Det sistla valet trängd.es alla dessa betjänta med att vägra erkänna fackför- tillb.akla för de tv % stora partimot- eningarna sasom representanter för arbe- satserna, representeradle av de lrrist- tarna.
Denna oresonlighet avtrubbades ligt sociala och sociitldemokraterna.
ju nagot, da arbetsgivarna själva beträd- Det sistnämnda.
partiet ä r det stör- de organisationsvägen, men de ha aldrig sta, men med tillhjälp av b~nd ' ep~ar- helt förmatt övervinna den.
Vid sidan tiets få röster aga dock de kristligt om arbetet pil att-vinna fördelar i form sociala en knapp majoritet i riksför- av högre löner och fijrbättrade arbetsvill- kor togo dessa tvister om föreningsrätte; samlingen.
Till parlamentet valdes 8 kvinnor, en icke oväsentlig del av ' den fackliga rö- 6 av de ledande socialdemokratiska relsens kraft.
Sedan ' arbetsgivarna bil - dat sina riksorganisationer, gjordes flet?
k v i n ~ o r n a och 2 kristligt sociala.
Av de siocia1,demok~atiska kvin- försök att genom stora lockouter sla sön- norna iiro namrten AdeIheid Popp der arbetarnas organisationer.
Samma år som Landsorganisationen och Emmy Freuncllich kända av började sitt arbete och innan den ännu Morgonbris ' 1a.sare.
börjat sin ordinarie yerksamhet, fick den.
Av de kristligt sociala ar aden kan- taga hand om ledningen av en del stora da förkämpen för ' kvinnans frigö- strider, som till huvudsaklig del rörde för- relse, fru Olga Rudelzeynek den ena, eningsrätten.
Det var sagverksarbetarna en sympatisk, hölgt kultiverad i Norrland, textilarbetarna i Halland, kvinna.
.
stenarbetarna i Bohuslän och Blekinge Till stadsfullmäktige i Wien val- samt byggnadsarbetarna i Stockholm.
Det des 6 soci.aldemokratiska och 3 krist- sag ut som om arbetsgivarna tänkte, att ligt sociala kvinnor.
För övrigt hav-.
nu skola vi se vad den nybildade orga- dade och befaste de socialdemokra- nisationen duger till.
Troligen hoppades tiska kvinnorna sin, jämfört med man att den nybildade samorganisationen andra lander, ' starka position i poli- genom denna påfrestning.
skulie komma tiskt och kommunalt hänseende.
av sig vid ingangen.
Den nya organisationen visade sig dock f r a n början sa livskraftig, att den med heder genomgick detta eldprciv.
De sam- manlagda utgifterna för konflikter upp- ' ' Turkiet i teten. '
gick under det första verksamhetsaret till Som en överr.askning erfall * .man nära en halv miljon kronor.
Ett.hårt prov a t t i Ttir-kiet en, k~-inna.
blivit med- för en så ung organisation.
lem av regeringen.
Det ar en lav de Det har ej heller senare lyckats för ar- sade sig dock den allmänna genom- ledande kvinnorna inom den femi- betsgivarna att brkga organisationerna snit tsnivan stå ganska högt.
Intresset för de nationella spörs- nistirslia rörelsen i landet som tit- p2 knä.
Icke ens den väldiga striden 1909 nämmts till minister for skol- och knäckte organisationens förmåga att leva målen var otivelalrtigt.
t~ppf ostringsdepartementet.
och att ater samla sig till arbete och I en del distrikt röstade man och strid.
Visserligen tog denna strid hart kvinnor var för sig, men på de flesta p3 krafterna, men modet var obrutet hos stallen röstades tillsammans.
En rörelsens ' kärntrupper och den utveckling jämn ström av akademiska kvinnor,.
MORGONBRIS som sedan dess har ägt rum vittnar om a t t rörelsen nu är starkare an nagonsin.
De stora förandringar, son1 de senaste Arens händelser åstadkommit i samhälls- livet, ha givetvis även varit ägnade att stalla nya krav pA rörelsens arbetsförma- ga.
Krisårens allt annat uppslukande fråga var behovet av högre löner som kompensatioii mot de i svindlande fart stigande levnadskostnaderiia.
De organi- satoriska och principiella problem, som diskuterats Aren närmast före krisen, blevo av förhallandenas tryck skjutna.
ä t sidan - tills vidare.
Salunda hade kon- gresserna 1909 och 1912 beslutat en för- andring av organisationsformerna, från fackförbund till iridustriförbund.
Detta innebar, att samtliga arbetare inom samma industri eller arbetsomrade slrola tillhöra samma organisation.
Med.
det nuvarande organisationssättet har det uppstått en mangfald organisationer pA varje arbetsplats, och det har mött stora svårigheter att ordna samarbetet dem emellan på ett tillfredsställande sätt.
Detta särskiljande av de olika yr- keskategorierna, i olika organisationei, var nog så berättigat under den tiden d a, industrin hade mindre matt, och da det gällde att bibringa arbetarna de första insikterna i organisationens problem.
Yrkesgränsen var da den na- turliga uppdelnirigslinjen.
Det betydde aven ett plus i sammanhållningen att kun- na använda yrkeskanslan som det band, vilket vid sidan av organisationens id6 bar upp solidaritettsbegreppet.
Med industrins tillväxt och organise- ring i arbetsgivareföreningar blevo för- hallandena väsentligt annorlunda.
De en- skilda facken hade ej Iangre samma möj- ligheter att var för sig sla sig till bättre Iöne- och arbetsförhAllanden.
En förbatt- ring av den ena yrkesgruppens förhallan- den medförde ovilIkorligen motsvarande krav fran de övriga gruppernas sida.
Arbetsgivarna förstodo allt för väl att spela på detta förhållande, då en enstaka grupp begärde nigon förbättring - vi kunna.
inte bevilja er nagot, för da kom- ma de övriga och vilja ha samma förde- lar - och om arbetarna tillgrep0 strejk- åtgärder, sa hade arbetsgivaren hotet om lockout för samtliga i företaget anställda, eller kanhända för flera företag inom ett visst omrade att kasta i vagskalen.
Detta visade allt klarare nödvandighe- ten av ett enhetligt iipptradande i första hand pä arbetsplatsen och i andra hand inom hela den industri, vartill arbetsplat- sen hörde.
Det var dessa erfarenheter, som .gjorde frAgan om industriförbund aktiiell och som förde den fram till beslut p3 de närmast före krisen hAllna kon- gresserna.
u --- -- ' Den 1922 IiAllna kongressen beslöt yt- terligare understryka nödvaridigheten av övergång till industriförbundsformen samt att denna omorganisation skall vara ge- nomförd med utgången av Ar 1925.
Ar 191 1 1912 1913, 1914 19 15 1916 1917 191 8 1919 1920 1921 1922.
Kvinnorna ha i .regeln anslutit sig till de av mannen skapade fackföreningarna och förbunden.
Endast i ett par fall ha förekommit särskilda kvinnoorganisatio- ner.
Sålunda bildade sömmel.skorna inom handskmakarefacket bade egna fackför- eningar och ett eget förbund.
Förbundet ansökte om inträde i Landsorganisatio- nen, men blev hänvisat till att uppgå i Handslrarbetareförbun~det, som redan till-, hörde Landsorganisationen.
En sadan sammanslagning kom även riagot seiiare till stand.
Ar 1902 bildades därjämte ett förbund, benämnt Kvinnornas fackförbund, " som man avsAg att vara en centralorganisa- tion för i främsta rummet sadana kvinn- liga fackföreningar, vilka icke kunde han- visas till något särskilt förbund.
Särskilt var det en del sömmerskefackföreningar, som anslöto sig hit.
Förbundet beviljades inträde i Landsorganisatiorlen, men det visade sig snart, att dess fö:rutsattningar att leva ett sjalvständigt liv ej v.oro sa stora, varför förbundet, nyaret 1909, u p p löstes och större delen av ' dess medlem- mar uppgingo i Skrädderiarbetareförbun- det.
Sedan den tiden har inger1 uppdelning efter kön förekommit, utan alla ha arbe- tat inom den gemensamma organisations- ramen.
Nedanstaende tabell visar bAde det ökade intresse, som kvinnorna visa organisationen, och den ökade förekom- sten av kvinnor inom den industriella verksamheten.
Förb.
.
.
26: z1 Män Kvinnor 1,449 75,456 4,470 79,926.
.
27 1,392 81,200 4,322 85,522.
.
26 1,433 91,989 5,263 97,252.
.
27 1,478 .95,693 5,514 101,207.
.
27 1,502 104,652 6,056 1 10,708.
.
28 1,672 132,564 8,238 140,802.
.
28 1,953 171,744 14,402 186,146.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
39 31 31 32 33 2,305 2,652 2,793 2,783 3,207 193,396 23,789 220,994 28,002 247,242 32,787 226,219 26,142 267,783 25,134 222,185 258,996 280,029 252,361 292,917 Att medlemsantalet ej har nått större paverkan av de senaste svara årens på- frestningar talar sitt tydliga sprak om att rörelsen har natt en glädjande stabilitet.
Vi hoppas att detta mä för framtiden ge.
å t rörelsen ökad förmaga att föra arbe- tareklassen fram till ökat välstand och in- f lytande.
Ännu galler vad C.
N. Carleson skrev, då Landsorganisationen passerat de för- sta 10 aren: " Arbetsfolk - i dina, vaxande förbund Läggas framåt tidens nya vägar.
Arbetsfolk - du ökar landets pund När i folksjäls ödebygder.
Odlas sammanhallnings tegar.
Arbetsfolk - du skapar nya dygder Med kulturens trollstav förd Over falt för framtids rika skörd. "
Per Bergman. '
Hjälp de tyska .. och fmnska social- &amp; mlo:kmtem! '
Till avdelnjngarna hGar i dagarna utg5t.f.
cirkular med uppmaning att hjälpa socialdemokraterna i Tysk- land och Frankrike.
Vi hoppas, att avdelningarna beakt,a deana viidjan och sölka genom insamling eller an- slag ur k.a; ssorna deltaga i c1em.am- ' *, Antalet tiil Landsorganisationen anslutna förbund, fackföreningar och med- lemmar 1899-1922. r Förb.
, d, 1899 ' / i 1900 1901 1902 1903 1904 1905 1906 1907 1908 1909 1 ' 910 23 787.
.
.
24 852.
.
26 797.
.
24 880.
.
30 1,172.
.
30 1,291.
.
31 1,726.
.
30 2,144.
.
28 2,172.
.
29 1,829.
.
27 1,576 * 16 Antal -- 664 Män Kvinnor 37,497 26 37,523 42,546 11,029 43,575 41,187 1,142 42,329 38,255 Y, 290 39,545 45,329 2,491 47,820 75,713 6,023 81,736 79,888 6,747 86,635 132,003 12,292 144,395 169,343 16,883 186,226 148,990 13,401 162,39 1 99,723 8,356 108,079 79,461 5,715 85,176 Vi fa harvid erinra att Kvinnornas fackförbund existerade under en för fack- föreningsrörelsen särskilt svar tid i vårt land.
Det var aren som gingo före stor- strejken med sina strider och stora ut- taxeringar.
Red.
ma.
Medlen skola siindas direkt till, partistyrelsen: Helt nyligen bar ock- sa kommit en vädjaii o m hjälp fr %n Tysk1and.s socia~dernokratislca kvin- nor.
De, som vilja sä.nd,a bidrag till dem, skola ins&amp;n.da beloppen till för- bundskassören.
Red.ovisning harf ör i IbIorgonibris.
E TT GOTT NYTT AR!
önskas a l ~ a Morgonbris läsare och ' medarbeia~ e. '
MORGONBRIS en eller an&amp;n anledning uteiblir cller anses för l %g.
Från sin verksamhet som in- spektör vid Stock.holiris utackorderings- byrå, eller som den mera populärt kallas U.
B., visade tal.
p5 utackord.eringens brister, och ' frarmhöll.
önskvardheten av niindrc och billigare Ibarnhem samt god be- talning till goda fosterhem.
Bardagarna Den 3-7 december hölls i St.ockholm niigoii form.
Det förefdler som om talaren av a r 1917, som givit moder större möjlig- Svenska Fattigv %rdsför.bundets sjätte in- tyckte a t t d.cnna siffra v.ar &amp; ra hög, en het a t t f å vara samman med sitt barn har struktionskurs Eör barnavårdsnamnder och uppfattning som säkert delas av fattig- dessutom tvingat fram behovet a v hem barnavårdsman med en aov.anligt stor till- vårdsfolket i allmänhet, m m barnavlrds- dar moder och barn f å bo gemensamt.
slutning.
Då nu ses å r förflutit sedan mannen, som veta .att deras .klientel i stort Andre stadsfogden.
i Stockholm, herr barnlagarna tnäddc i kraft skulle man ju sett tillhör de mindre ' bemedlade o &amp; .de Levander, ihöll e t t intressant fiirodrag om kunnat tanka sig, a t t den hunnit bli % %de obemedlade stlmhällsgrupperna finna det inf örsclinstitutet o &amp; de principer efter kand och prlivad och a t t instruktion e j storartat a t t endast omkring 22 TO bbeöva var särskilt av behovet påkallad, men ännu aslita fattigvården under det a t t de 78 % vilka införsel beviljas.
Talaren ' hade den råder på sina hall mycken oklarhet om hur reda sig själva.
Vid flera tillfällen skorra- uppfattningen a t t om man För hårt pms- sade .barnafäderna skapade man endast be- dessa lagar skola tillämpas, liksom ock do dissonansen h %rt igenom från fattig- talningsskolkare.
Under de sex å r barn- luckorna i desamma upptäckts först nar vårdshZil1, dar man tydligen h a r den upp- lagarna h a tillamrpats har i m n t tal 600,000 den praktiska erfarenheten vunnits.
Kur- fattningen a t t så snart en ogift m-oder kronor uttagits genom införsel i Stockholm, sen öppnades den 3 dec.
1023 efter några begär understöd &amp; t sitt Barn a~ det barna- till de utomäktenskapliga.
barnen.
inledningsord av kyrkoherde Hagbard Is- vårdsmannen som försummat a t t ordna av- Professor Jund.ells föredr.ag i m modern berg fran Malmö, av kanslirådet G.
H. talsfrågan.
E f t e r e t t av häradshövding och barnet i dess f6rsta levnadsår var von Koch.
Den mesta och grundligaste Edlings f öredrag unldmde någon.
barna- bilde roligt ooh iiitressanst och %uret av instruktionen meddelades av häradshöv- vå~dsnamlidsmedlem huiu barnavårdsman st or sakkunskap.
ding Holdo Edling fr %n Kristianstad, som bordc förfara i sådant fall a t t moder haft 1naspekt; iiren för Btockholms stads barm-.
själv va.rit medlem av den kommitté som umgänge med t v 5 cller flera män under vårdsman, komminister Tord Ström, hö11 utarbetat dessa barnlagar och som utgivit sama tid.
D &amp; bar.adshövding Edling flera ucppmQrksammado * f öredrag under " Barnlagarna av a r 1917, ' handledning för svarade a t t man i s %dant fall bortic stalla barnav %rdsn %mnder och barnav %rdsman ".
saken p5 framtiden undrade sekreteraro kursen.
Den erfaronhet landets största.
barnavårdssamhallo samlat under sex ar, Talaren genomgick dessa barnlagar punkt Hirsoh hur detta råd kunde stå i överens- de svhigheter som övervunnits, de resultat för punkt under f y r a av k.ursdagarna, för- stämm~lse med lagens bokstav a t t fader- tydligade och förklarade.
Ef-ter varje an- skapet skyndsamt, of.ördröjligen skullo man komamit till, do arbetsmetoder som tillämpas och det arbetsmateriel som ut- förande hade kursdeltagare, som så önska- fastställas, den enda .punkt i ibarnavtrds axbetats demonstrerades av pastor S t r h de, rätt a t t framstiilla frågor, vilka ome- lagarna som fattigvårdsfolket tycks rik- under livligt intresse från deltagarna o &amp; delbart besvarades, en helt säkert mycket tigt kanna till.
nar på onsdagskv.allen ett hundratal perso- lyckligt funnen arbetsform, som gav da E t t förtjusande föredrag hölls av fröken nor inbjndits till nämndens lokaler för a t t tveksamma e t t dir &amp; svar p % sina funde- Bbba Pauli om barnavardsmannen som på o r t och ställe taga del a v arbetet i ringar.
A t t okunnigheten ännu måiigen- uppf.os.trare.
Buret a v stark känsla och Stockholm, voro dessa lokaler till trängsel stldes a r ganska stor kunde man första .varm karlck till barnen gjorde föredraget, fyllda.
a.v de ofta ganska enkla frågor som fram- som på h g a i a n komer a t t tryckas, e t t Många vom ocksk do barnavårdsnämn- ställdes och man fick ock &amp; klart f ö r sig starkt intryck pZi ' samtliga ähörarc.
E t t der i landsorten o &amp; barnavårdsmän som a t t det a r stor skillnad emellan ' barna- förslag a v talarinnan a t t l %ta frivillig vårdsmannen .i stad, som f å r det ena för- barnavåzdsman övertaga förordnandet se- per post kandc någon ollor nagra a v Stock- ordnandet efter dct andra och snabbt vin- dan a.vlönad &amp; a~navårdsnla.n utrett, l %ter holms barnavårdsmsn och gång efter annan blev man ombeda a t t förestiilla don eller t barnavårdsman- ner säkerhet i a ~ b e t e och sig nappeligen praktiskt genomföra.
Bar- den som man ville bli personligen ' bekant nen p &amp; landet, som f a r e t t end.a fall, möj- navhdsmannen f å r ofta göra .den erfaren- ligen e t t par.
W r har barnavårdsmannen hoten a t t e t t utom.akbenskapligt barns öde med.
Pastor Ström redogjorde också för b i r - att, utan den minsta hjiilp, kanske ocksi3 försämras.
Det $örhallande som varit navardsmannens förmedling av betalningen utan den handledning ovan n h t s, söka lugnt och bra kan helt plötsligt bli b %- finna en arbetsform oeh komma till e t t kigt och besvärligt.
Förlovade # bli osams, genom kassan och omtalade att omkring fyrtiofemtusen kronor i m %n.aden passera.
resultat.
Vid flera tillfallen skildrades andra förhfillande inledas, barnamodern kassan, allts % över en halv miljon kronor ook &amp; i starka farger en sådan barnavårds- ellcr barnafadern gifter sig med annan och mans besvärligheter och bryderi.
konflikter uppstå om hetalningen, foster- om %ret, detta i fall d8r botalningen annars helt eller delvis uteblivit.
föräldrar bli sjuka eller- dö, Ibamet måste Andra dagen upptog utom häradshöv- (Forts. i nästa n:r.)
ding Edling endast sekreteraren i Svcnskrr flyttas kanske i den mest kritiska åldern, Fattigvårdsf örbundet Hirschs f öredrag om Stterviinda till endera av föräldrarna och fattigvårdslagen a v 1918 och barnavgrds- den frivilliga barnav5rdsmannmen kommer inför oförutsedda besvarl.igheter.
lagarna.
Tal.
betonade.
a t t fattigvardsla- gen såväl som # barnlagarna äro fnikten av E t t av rik erfarenhet o &amp; verkligt le- gammal god lagkultur o &amp; präglade av vaiide intresse för fost.erbarnets nöd, var med gott samarbete, krafter och friskt sann bumanism.
E t t samanbete mellan Anna Lindhagens om Vad man bör iakt- sinne fil1 kommande arbetsfyllda dagar, b %da dessa lagars handhavare och v %rdare taga vid utackordering av b a ~ n.
Utgåendo ' önskas förbundsmedlemmarna av %r därför nödvändigt.
Av Stockholms från tanken: vad skulle jag själv kant nar nara sjutusen: barnavårdsfall bar o j mindre jag var barn, skildrade talarinnan foster- Förbundsstyrelsen.
%n cttusen.fenihundrs Btnjutit fattigv %rd j barnens besviirligiheter nä,r betalningen av På barnavårdskonferens och i barnavårdsarbete.
ETT GOTT NYTT AR!
-.
MORGONBRIS Från agitationen under hösten.
aven detta arbete för .oss f % e t t annat innehall, det skulle bli oss en kalla ' till glädj.e, i stallet för a t t det m d n.
g a gån- ger a r en kalla till missnöje.
Ute p % agitationsresor (blir man alltid Bland nyaie och ivagare klubba; har i till~falle a t t se en hel del missförh %llan- det a v förbundsstyrelsen, under f öregaen- den, som a a n känner - behovav a t t patala, de höst, pgbörjade enklare instruktions- för a t t om möjligt Cistadkonuna~rattelse.
arbetet en ganska stor uppgift a t t fylla, Så aven vid mina resor denna höst.
Man och bör d a d ö r inte slopas med detsamma.
blir naturligtvis ocks % i tillfalle göra en Ännu h a vi många klubbar kvar, som äro del gladlande iakttagelser, men som slutet i stort behov av den uppryckning, som alltid bör vara gott, börjar jag med det e t t dylikt iqstruktionsmöte ger, ännu ha tråkigas t e.
... vi mänga klulbbar, som behöva ett hand- Först och främst %r inte samarbetet tag d5 och då fö; a t t kunna Mlla s ~ b e t e t mellan aiibetarkommuner och kvinnoklub- i gång.
bar som det borde vara.
Bara det a t t man E n myck-et viktig uppgift för vara kvin- behöver tala om samarbete bevisar a t t nå- nokluhbar LT ocksa a t t rensa ut allt busliv got a r på tok.
Genom anslutningen till och alla osunda nöjestillstallningsr fr %n arbetarkommunerna äro ju kvinnoklubbar- våra Folkets hus.
Det huar 9 % senare tider nas niedlemmar ave11 med1,emmar i kom- skrivits så mycket i tidningarna om nöjes- munerna, oeh som sådana h a de både rat- livet i våra parker ooh +öteslokaler, och tighet och skyldighet a t t deltaga i arbetet jag har förut varit övertygad om a t t skil- inom dessa, och kunna därigenom aven dringarna varit mer eller mindre övedriv- öva inflytande på detsamma.
Arbetar- na.
Nu har jag dock varit i tillfälle a t t kommunerna äro inte föreningar som en- med egna ögon se saker, som jag trodde dast höra våra manliga partivänner till, för längesedan bannlysta från våra Fol- utan de äro i lika hög grad vara or,gani- kets hus, om de nu ens n %gon gång f å t t sationer, och v %ra manliga partikamrater passera $ar.
hi aven skyldighet a t t verka för kvinnor- Visst m %ste ungdomen f å tillfälle a t t nas anslutning till partiet detta t. o. m. roa sig, men nöjet blir inte mindre, om bland sina egna hustrur.
detta sker på e t t hyfsat och anständigt I n t e s5 sällan kommer man dock till satt.
M~an igör inte arbetarrörelsen någon platser där man nästan f å r en ka.nsla av, tjänst med a t t draga folk till våra lokaler a t t ett stort svalg a r befäst mellan våra genom a t t låta dem leka buskrog d.ar.
kvinnoklubbar och arbetarkommuner, och Det drar endast ner hela rörelsen, skräm- ingendera parten tycks h a någon aning mer bort anständigt folk och hur d.et in- om - hur den andra adbetar.
Detta a r gi- verkar p5 ungdomens .fostran behöver knappast pgpekas.
vetvis missförhfillandeii, som böra, ja, m 8 s t e bortarbetas fortast möjligt.
.
Nej kvinn~orn~a maste t a som sin upp- Så en annan sak.
Nar det galler själva gift a t t rensa bort allt ibusliv fr %n våra arbetet inom .våra klubbar stå en hel del sammankomster och nöjen, de måste skapa av v %ra medlemmar ganska hand-fallna.
fram en anda som rar arbetarna, och Nog anse de a t t de behöva lära sig nggot, framförallt den uppvasande anbetariingdo- och nog a r det en hel del saker som de men a t t ht5lla hela v %r rörelse och v i r a vilja ha reda pil, men de vilja inte sjlilva Folkets hus i helgd.
Det a r dock inte bara .nedslående iakt- göra sig någon möda, utan föredraga helst a t t vara passiva och 5ara fordra av andra.
tagelser man gör vid dessa resor.
Ijbland De vilja gärna h a fr %gor upp till diskus- träffar man Wubbar vars medlemmar äro sion, men andra böra föreslå dem, andra riktigt pigga o &amp; duktiga, och som h a det böra inleda dem, o &amp; själva ha, de inte ens r a t t a grcppet på {bildnings- o &amp; förenings- lust a t t yttra sig.
Och d,oclr a r det först arbetet, och som aven h a sina medlemmar sedan man börjat arbeta med själv, som som representanter i alla de olika sam- man verkligen kan h a utsikter vinna nagra hallsinstitutionerna.
Och man f å r ocksa kunskaper.
Om vi nggonsin kunde lära vara med om riktigt trcvliga samkvani, oss först&amp;, a t t det a r just genom de per- dar den bästa feststämning råder.
Där sonliga insatser vi göra, genom vart eget klubbarna förstå konsten a t t anordna aribete allts %, som vi inom våra kl.ubhar trevli,ga agitationsmöten dar lyckas det ska fostra oss själva till tankande män- ocl&lt;s &amp; i de alJra flesta fall a t t samla niskor o &amp; dugande medborgare.
Om vi pulblik.
i vårt arbete kundc f &amp; in den häntörelse, som verkligen dreve oss a t t offra n %gon E t t särskilt kapitel borde denna g %nlg möda på vHrt upplysningsarbete, d % skulls ägnas Hälsingborg, och denna stads stiligs Tankar och intryck höstens agitation.
kooperativa adfarer, vilka jag genom van- ligt tillmötesg %ende f rån.
dess styrelse, blev i tilwalle a t t t a i 1betrakt.ande.
Detta blev verkligen en upplevelse som inte glömmes s &amp; lätt.
Båds huvudaffaren och a1l.a de mariga filialerna, viika sträcka sig anda till Ram- lösa, äro inrymda i nya tidsenliga Ilokaler, i föreningens egna fastigheter.
Nya filia- ler upprättas oavbrutet, on skulle öppnas i början av dec., o &amp; kooperationen tycks faktiskt vara p % marsch a t t erövra hels Hiilsingborg, och det .vore lyckligt om vi.
överallt i vårt land: hade hunnit lika långt i detta avseende.
Lyckas v i bara f å alla husmödrar be- sjiilade a v kooperationens idéer, s % a r se- gern aven på det omr %det .given,.och där- f ö r böra vi göra allt för a t t väcka dem till förståelse f ö r denna sak.
Det a r inte den minst viktiga grenen i arbetarklas- sens f rigörelsestr5ivanden.
H. F. I masriket.
Min agitationsturné i Dalarne den 10- 23 nov.
blev icke vad jag väntat.
h v.
flera orsaker.
Det inest förunderliga ' ar a t t inga f öreningar kunna f % f öredrag den dagen som ä r .bäst f ö r deras möten.
De föreningar, som få ler- o &amp; sönd-agar, har det värst, t y alla Folkets hus och orden.s- lokaler nu för tiden, med få undantag, aro upptagna a v biograf- eller baltillställnin- gar; all ideell verksamhet f å r vila till vardagarna.
Och de föreningar, som f å vardagen, äro djupt nedslagna över a t t det icke går a t t ordna möten j u s t d a r g % cn vardag.
Följden: en turné med 14 mö- ten besokta, a v hö.gst 600 personer!
Det a r oclcsa e t t gemensamt clrag hos den publik man för tillfallet vill nå, a t t om ocksa lokalen ligger 3 meter ifrån hemmet, om vädret ar för varmt ellcr kallt, om det regnar eller ä r solsken, man i c k e k a n I b e g.
a r a a t t man skall gå ut i s %dant vader.
E n talare däremot fsår lov t a sig fram, i vilket vadcr som helst, hur ibesvarligt det an ar, och vara framme p % bestämd tid.
Jag a r övertygad om a t t kommitterade gjort sitt basta för a t t resultatet Skulle bli, bra.
Nu a.r det ju dock så; a t t en dael.
organisationer anse sig h a gjort sitt oeh väl det om de hyra lokal och spika upp affischer, under det andra äro i oro .över a t t icke h a gjort tillräckligt, aven om de ordnat me.d fe.stprogram o. .d.
Allting a r ju relativt har i världen, s % ock man-,
14 ' niskornas begrepp om plikt och skyldighet i det ena som andra fallet.
J a g besökte Långshyttan, Stjärnsund, I-Lorndal, Krylibo, Avesta; Hedemora, .Sater, Borlänge, Mora, Vansbro, Grangesberg, Sö- derbarke, Korsnäs och Falun.
I Krylbo bildades en klubb, som fick en utomordent- ligt bra sammansatt styrelse, och dar ar- betarkommunen a r full av interesse för den nybildade lilla klutb,ben.
I Vansbm anteck- nade sig e t t antal a v de kviiinliga nar- varande för en klubb, nien som ingen an- s %g sig v&amp;ga bli den sammankallande, fick arb.-kom.
t a hand om saken.
Skulle man döma av de närvarande mannens intresse skulle klubben kanske vara till redan d5 detta läses.
I Söderbarke, dar arbetar- rörelsen funnits i långan, långan tid, och dar vi har Sverges äldsta Folkets hus, om de icke narrades!
- fanns icke en möj- lighet a t t ' f % en klubb.
L h g s h y t t a n, Stjiirnsund, Hedemora vor0 ljuspunkterna vad publiktillslutning beträffar. '
I Hedemora h a vi Haggarden, länets anstalt för bild- och - obildbara barn.
Vi besökte anstalten och fick d.et intrycket a t t allt var gott, um nian nu vågar t a fasta.
p å intrycket vid en hastig t i t t p % n %gra timmar.
I Falun h a vi högsätet dar, vi har V. U. förlagt, dar var mötet fest- ligt ordnat, och a t t det, ändå icke blev köbildning, k.an då icke styrelsen göras ansvarig för.
Dar har kvinnoklubben va- rit initiativtagare och drivfjädern för ord- nandet av ett barnbördshus.
De ha ju ock- så två styrelseledamöter samt 2 supplean- ter med.
Man hade haft tur f % hyra en f. d. husmodersskola, och so~m allt &amp; g ljust och vackert ut, samt de smä nyfödda av hjärtans lust motionerade sina lungor medan mammorna.
belåtet betraktade sina små konstverk, förstod jag s % val kvin- nornas glädje över a t t d e varit med för a t t realisera planen.
Och de äro sannerli- gen varda en honnör.
Ordnandet a v barn- bördshus överallt i större aamh %lbn a r en fraga av stor betydelse.
Give gu.d, a t t kvinnorna förstode detta och vi skulle h a dem inom en iekc alltför avlägsen fram- tid.
I Mora hade A.
B. F. en folkhög- skolokiirs just då.
J a g fick .allts % vara nöjd med en litcn, # men så mycket trevli- gare publik.
Sater muste h a en plats för sig.
Kom i regn och rusk o. s. v. och spanade för- gäves efter nggon politisk anförvant.
Efter en timmes vandring i snöslasket an- träffades de .ansvariga i kommun och kvinnokluibb.
De meddelade mig också, a t t de sett i tidningen a t t det skulle bli möte, samt a t t cirkulär kommit och a t t de t a l t o m s a k e n.
På den punkten stod det allts&amp;, oeh dei; återstod endast Bter- tåget.
Ja, så var d5 mitt arbete slutfört.
Traf- fade många kamrater, som icke glömmas s % fort, fulla a v energi och tro, som föra MORGONBRIS or.ganisationerna f ramåt, andra, håglösa, missmodiga, slöa och trötta, som dra ' för- eningarna bakåt.
Men trösten er!
Baanma sak överallt, det ä r enahanda över hela landet.
P % ar- betarrörelsen i .sin helhet, noch då kvinno- rörelsen inberäknad, kan nog anvandas skaldens ord:, Hur var ditt liv9 - Det var storm och nöd Och kamp i en enda veva; Det var gäckad längtan och fåfanng glöd Och smä glimtar ur malmens reva.
Jaag %r s å g l a d a t t j a g f å t t leva.
Dalarne ä r s % stort, o &amp; dar finns s &amp; oändligt mycket a t t g k a.
Och jag tror a t t de som bara an&amp;a.ret bade v i l l och k a n. Pan gjensyn og 1yk:ke till D i s a Vastiberg.
På höstplöjning i Östergötland.
Pä en liten plats ut.mför den goda sta- den Skellefteg träff ad !e jag e n.
lokförare, smålänning, en trevlig sjal, och det basta a v allt, man behövde själv inte säga e t t ord, bara skratta vid 1,ämpliga tillfallen.
Hans förnöjelse var a.tt berätta om sina " antagonister i och utom tron " ooh han slutade alltid med: " A h!
d e n s k u l l e m a n h a a t t p l ö j a .med i Små.- l a n d. "
Nar man korsat Småland i alla riktningar, förstod man SH val hans ut- tryck och hans käns ' lor med förresten.
J a g kan inte hjälpa a t t det dar uttryc- ket kom för mig g %ng på @ ng under ö s t g ö t a r e s a n.
Det a r rent av märk- ligt vad vara imanliga partivänner äro konservativa, j,a, st.ock-konservativa.
Vara kvinnoklubbar, som de allra flesta äro ganska unga till sin livdängd, ha and % gjort den erfarenheten, och t a g i. t l a r- d o m a v den, a t t vill man ha e t t före- drag besökt, och välbesökt, då måste det a r b e t a s för detsamma, d % måste det arrangeras nggot vidare an endast e t t agitations- eller politiskt föredrag.
Men våra manliga kamrater tyckas ännu be- finna sig kvar vid den tid d5 e t t socia- listföredrag var en .sensation, n.ågot oer- hört, som man m å s t e g % och höra på, för a t t sedan kunna ordentligt hudflan.gs agitatorn.
Och de ordna f ö r sin agita- tion efter Sessa f örlegade uppfattningar.
Det ä r inte bara när dc skola ordna före- drag för Kvinnoförbundet., utan det a r nästan alltid så.
J a g: räknar inte alls har de berömvärda u n d s n t .a g e n och de äro förresten så få, a t t de knappast ~mar- kas bland den stora oförstaende mängden.
Nar maii sålunda skall beräkna 7 ar- betarekommuncr o &amp; 2 kvinnoklubbar s å har m.an a t t rapportera 3 v a l o r d n a d e och fölJaktligen.
också v a l l y c k a d e möten, nämligen de t v å klubbarna uch e n (säger och skriver 1) arbetarekom- mun, och det var naturligtvis en arrbe- tarekommun dar man a l d r i g förr haft något föredsag för eller av kvinna.
Resultatet av resan blev emellertid 2 nya klubbar, 2 kammitt&amp;er för klubbar och 5 kommissioniirer för Morgonbris.
De bada klubbar, Aby och Motala, som hade möten fingo nya medlemmar.
Bfter turnéns slut hade Norrköpingsklubben passat p % ooh inbjudit till ' firande a v sin 17:de årsdag.
E n festlighet, enkel oeh angenäm, som v&amp;ra fester alltid skola vara.
Det a r sådana feststämningar som äro ljuspunkterna i v %rt arbete.
Det ä r dessa ljuspunkter som bära upp det t u n p i vårt organisationsarbete, som hjälper oss över förtretligheterna.
Den nya F i n s p o n g s k l u b b e n har stora förutsättningar och e t t stort arbets- falt.
Likas % B o x h o l m s k l u b b e n.
Och vid Rejmyra och Borensberg blir det en hederssak för resp. kommittéer a t t p5 nyåret f % sina klubbar organiserade.
E t t faktum till sist: j u f l e r a k v i n- no ' klub-bar v i k u n n a f å t i l l stånd, ju f l e r a val- o r d n a d e a g i t a t i o n s m ö t e n k u n n a v i.
f % u t e i. b y g d e r - n a, och vi behöva nog ännu mycket a v.
den varan.
Ingen ' skall dock tro, att, fast en agitator gnäller över bristande intresse och allt möjligt, man på något satt eller någon plats blir misshandlad eller illa be- bemött p % nggot vis.
Nej, mottagandet a r alltid förstklassigt ocih nar man val börj ' at resonera, inser man a t t en hel del s k u l l e h a g j o r t s, d % h a d e man f a t t tillslut- ning.
Och darför kan nian Zndå inte låta bli a t t tycka &amp; n all+hop, biide karlar och fruntimmer, ibland vill jag nastan skicka en s å ' n.
dar " kram " som jag brukar skicka hem till Asa och gubben.
Gott nytt år!
Agnes.
Brunnsviks Foikhögskolas sång- bok har utgivits i en ny, omarbetad och utvidgad upplaga.
Denna sång- bok har redan i sin förra upphga blivit synnerligen populä~r.
Och då den nya upptager en hel del b %de gamla och nya s %nger, torde den mötas med stor glädje av alla van- ner till deu unisona slingen.
Vad som gör sångboken sa.rskilt ' varde- full ar, a.tt alla siinger äro försedda med noter.
Slingboken kan rekvi- reras från A.
B. F., Postfack 550, Stockholm 1, oCh kostar kr.
1: 75; Vid rekv.
av 10 ex. kr.
1: 25.
MORGONBRIS.
m mmr.m.m ... Cm.mmmm ....... m ...... emmmm ' 0 Från kvinnoklubbarnas arbetsfält.
i Stina Nordin, Karlskrona.
Karlskrona SOL- dem.
klubb vill ge- nom Morgonbris halsa sin ordf. p % bemärkelsedagen d.
2 januari o &amp; tacka henne för det.
goda och gedigna arbetc hon utfört inom klubben, alltsednn hon i februari 1919 %tog sig ordföran- deskapet.
Stina Nor- din har i Karlskro- na varit banbryterska för den soc.-dem.
kvinnorörelsen och sedan klubbens bildan- de stått i ledningen för densamma och fört den framåt med gott kamratskap.
De soc.-dem.
kvinnorna Halmstad.
Kvinnoklubben arbetar för att F &amp; me- del till en Brunniviksstipendiat.
, Halmstads soc.-deni.
kvinnaklubbs möte den 14 nbv. '
&amp; lev det; bästa klubben haft g % länge.
Den för e t t par möten sedan tillsatta kommittch hade hand om pro- grammet, och detta blev s % gediget och trevligt först ooh främst taok vare ' fröken Olga Lindströms goda uppslag och aldrig tröttnande intresse.
Fröken Lindström, som tvenne gånger besökt Brunnsviks folkhögskola, första g %ngen efter storstrejkens dagar och sista g %n.gen senaste sommar, berättade p % s i t t varma, fängslande oeh medryc- kande sätt om denna, speciellt de unga arbetarnas bildningsanstalt.
Det blev en skildring av Brunnsvilcsskolans tillkomst, de svårigheter den i början hade a t t kampa emot ocih don .vuiin.a segern, en skildring av de .bärande.
ideerna i denna skola och av de män aom tog initiativet till densamma .. Vid fröken L:s senaste vistelse, viil skolan, vilket var under den gångna som- marens studieledarekurs, hade skolans iektor ' framh %llit som e t t varmt önske- mal, a t t det kvinnliga inslaget vid skolan skulle .bli större., Särskilt hade han fram- hållit önskvärdheten a v a t t sk.olan be- söktes a v till ålder och karaktär mera mognade kvinnor.
På förslag s v fröken Lindström tog mötet upp till.
diskussion och behandling fragan om a t t för.söka åstadkomma medel för sändandet av en stipendiat till Brunns- vik.
Alla voro eniga om försl&amp;gets stors betydelse ' och ' nian beslöt i görligaste man söka anskaffa mcdel för realiserande av detsamma.
Tills vidare ut.sags fgra per- soner, som skulle ' ha ' hand om vars en insamlingsl.ista.
Dessutom skall.
via varje möte av medlemmarna upp tagas f rivilliga bidrag avsedda för ändamllet.
Härefter kom fröken Lindström med cn stor överraskning lit mötesdeltagarna.
Hon hade lyckats förmå hr Sven Soho- lander a t t efter sin kombinerade f öreläs- nings- .och sångafton g &amp; konsertsalen komma och sjunga några bitar p % kvinno- U klubben.
A t t bu4skapet mottogs med tacksamhet och glädje a r givet.
Och h r Scholander kom och bidrog till a t t göra kvällen till en verklig festlighet.
Han omväxlande sjöng och berättade sina trev- liga historier.
Tacksammare och hjart- ligare applåder ooh mera välförtjänta blommor än de han fick a v de socialda- mokratiska Halmstadskvinnorna torde .han inte h a fatt.
Vid mötets avslutning framförde f r u Anna Rex de narvarandes tack till fröken Lindström för den trevliga kväll hon be- rett dem samt för hennes i övrigt out- tröttliga och intresserade ar.bete inom klubben.
Och med f r u Rex instämma nog a1l.a a t t kvinnoklubben kan skatta sig glad oclh stolt s5 länge den kan räkna fröken Lindström bland sina medlemmar och tillgodogöra sig av hennes rika in- tressen o &amp; kunskaper.
Sigyn.
b e t e ".
Med utgangspunkt från dct nuvarande läget i Europa och från den a v ruhnga framkastade tanken a t t den eumpeiska kulturen gick sin undergång.
till mötes, gick talaren in p % en analys a v vad vi mena med kultur.
Genom en parallell mellan barnet, som da.g för dag samlar nya erfarenheter inte ' blott från s i t t eget utan .också fr %n sin omgivnings liv, och slaktet som fran urtidens n a t t steg för steg samlat de erfarenheter efter.
vilka vi nu leva, visade han på arvet som.
vi satts a t t vakta.
Vetenskapen a r e t t ljus som lyser starkare oeh starkare och upplyser mer och mer a v det okändas n a t t olmkring oss.
Sa, som det g %r bar- net, så går det ocks % mänskligheten, dess värld blir större och större.
Liksom fruktan ä r upphovet till religionen ä r tvivlet upphovet till vetenskapen.
Om en naturkatastrof som den i Japan en g %ng förstörde vara maskiner, s % skullc de kunna skaljas på nytt igen om det bara funnes människor nog, i vars hjärnor kdtur.arvet lags bevarat.
A~betarerörel- Alvesta.
sen rigger mer och mer a v kulturens Om det " Europeiska nödläget talade iördagen den 8 dec.
% Varendsborg i Alve- frukter i arbetarnas händer och dar-med också större och större ansvar.
Ingen tid sta f r u M a j a Björkman-Broberg från har fordrat s % mycket a v oss som denna.
Malmö.
Talarinnan gav sin talrika publik en intressant skildring över eländet ute i Det ä r e j lgngre nog a t t vara en .god fack- världen.
Genom sitt sympatiska vasen i föreningsmedlem, det a r e j lkngre nog a t t kunna följa en-god ledare, vi inaste alla förening med en varm hängivenhet för s a t t a oss in i socialismens uppgifter, v i socialismens ideer f %ngade talarinnan från maste alla vara beredda till var insats.
början till slut sin publik.
Mot slutet a v .hennes föredrag berördes den gång produktionen helt lägges i vara, d,en ekonomiska sidan a v var %sk&amp;dning.
händer.
Vi maste var och en göra klart Pu.bliken manades a t t fördjupa sig i de för oss, varför vi äro medlemmar i orga- nisationen och vad detta flirpliktigar ckonorniska problemen och a t t sluta sig till den rörelse, som kan giva människan större oss till.
Fackföreningsrörelsen har störrc mål an a t t skaffa oss 5 öre mer i timlön; rättvisa.
I val valda ord vädjade hon till dess mål a r a t t skapa om hela produk- kvinnorna a t t giva .sina barn, inn.an de ge sig ut i livet, del av de ideal, som för tionssystemet.
Det a r för den uppgiften människan framlå.t o &amp; uppåt och manade de vi maste skola loss.
Ef+r en kort paus övergick hand.
Hugo församlade a t t tillgodogöra: sig kulturens a t t tala om h u r b i l d n i n g s a r - skatter, s % a t t vi därigenom kunna bliva til ' l b e t bättre människor.
Man förstår a t t ta- a t t e v t e s r k k a l l i l g e b n e d g r e i v b a e s h a f l ö l r - larinnan levt i dc fattigas för; hållanden, n i n g.
hon talade arv erfarenhet.
Vi gratulera Först och främst, ' börja e j studera en den skanska kvinnorörelsen, som f a t t en sak som icke intresserar dig oeh studera sådan gedigen människa till sin hellre en sa.k grundligt an en bel mastya Fru Broberg känncr djupt.
S %dana man- flyktigt.
Tro e j a t t föreläsningar, de piiskor behöva vi många i v %r tid.
kunna vara aldrig s % bra, kunna ge en Söndagen don 9 dec.
hölls samma före- verklig insikt i ett ämne.
.
FörelZsningar- drag i Folkets hus i Växjö.
E n kvinno- na och studiecirklarna äro endast till för klubb bildas &amp; ter föredraget.
a t t väcka intresse för studiet och ge an- Båda föredragen belönaides med kraftiga visningar hur det bast bedrives.
Själv appllder.
maste du arbeta dig in i ämnet.
afen Initiativet till dessa f.öredrag har tagits studiet a r e j bara arbete, det måste för av Avesta soc.-dem.
kvinnokhbb i samr %d oss bli vila och vederkvickelse.
Böoker- med T 7 ~ i ~ arbetarckommun.
jö X. na m %ste ge den näring, utan vilken vi andligen do.
Men vad vi måste komma ih5g är, a.tt böckerna skola lära oss för- st &amp; livet och e j föra oss, bort f r h det.
Vära 1asetimma.r skola bli helgdagsstun- der, efter v:ilka vi med förnyade krafter Fagersta.
g &amp; ut i livets kamp.
Kom ihalg, om läs- Anordnad av soc.-dem.
M r n o - ningen ger oss bildning, beror e j så m.yc- ket på vad vi läsa som p % hur vi läsa.
distriktet och A.
B. F. På kvällen hade anordnats samkväm P % leriga vägar kommo v i i skakande lastbilar till Fagersta.
A t t det regnade behöver jag val inte tala olm, men vad som a r vart a t t namnas ä r a t t alla voro på det bästa liumör och a t t Filgersta- klubbisterna välkomnade oss med rykan- ö v ~ r var stora &amp; rrirealisation av de hett kaffe ' med dopp.
Kursen öpp- viirdefulla böcker i nya felfria nades av Agnes Söderquist.
Ti ' ll .före- exemplar, varav m h g a f i n t in- läsningarna hade arbetarekommun.en och bundna och lilmpliga som presen- Soc.-dem.
un.gdomsklubben inbjudits och ter, siindes gratis och franc0 frAn nar A.
B.
F:s riksstudieledare Yngve BJORCK P BOR.IESSON, Hugo började sin föreläsning var salen full a v folk.
Ämnet för kvällens förelas- 62 Drottniriggatan, STOCKHOLM.
ningar var: " V a r t b i l d n i n g s a r -, ', KvinnokIubbarnaS kurs i,
med e t t omväxlande program:.
Musik, sång och uppläsning och som festens hu- kultur.
Efter all denna andligs spis tågade v i glada fram till de dukade bord, Fagersta- kamraterna bjödo oss, oeh kvällsma~en in- togs under den gladaste stämning, som n %dde sin höjdpunkt, då h r Norman i e t t lån @ tal f rämhöl-l kvinnans alla mer eller mindre goda egenskaper.
Efter en liten svängom gingo vi glada och trötta till de hem, söm ~ager&amp;kamraterna s &amp; välvilligt bjudit sina gäster.
(li ‘ orts.
i nästa n:r.)
- B A W K A K T I I E B O L A G E T NORDEN.
Morgon bris.
T i e g den socid&amp;emchratish kvinnorörelsen.
för s t p l ~ e n f6f Sver- Sociaademokratiska a (vinno- förbund.
U t g i v @ &amp; V R.e .d ark t ö r: Signe Wessman.
A.
T.
Norr 244 36.
Upplandsgatan 85, Stockholm.
E x p e d i t i o n: Anna .hlvefisson, Grindsgatan 10, III, Stockholm anordnar år 1924 a) e n s o c i a.
1 f o r t b i l d n i n g s - sö.
St.-Tel. Siider 78 98. k u r s i Stockholm för lärare, folkskol- P r e n u m e r a t i o n S w r i l s: inspektörer och nlilitara b ~ f a t t n i n ~ s l h a - Helt år kr.
3: -, halvt - %r kr.
vare under tiden 27 j u n i 4 6 juli.
Dag-.
1: 50; lösnummer 25 öre, traktamente h S kronor samt resecrsätt- ' A n n.
o.
n s p r i s: Sista sidan25 öre: ning utbetalas.
b) e n a l l m ä n u t l b i l d n i n g s - textsida 40; iire pr .mm.
entralförbundet för nykter-.
.
hetsundervisning Föreningen far Hembiträden i.
Stockholm haller mote 1:sta torsdagea i varje manad kl. 8.30 e. m. i Folkets Hus P-sal, 3:dje torsdagen i Folkets Htis C-sel.
&amp; Styrelsen.
Arvika soc.-dem.
kvinnoklubb hallnr ordinarie möte 2:dra mandaren i m&amp;- naden kl. 8 e. m. i Folkets Hus C-sal.
Stu elren.
C ai0lesholms soc.-dem.
kvinno- klubb hihiler ord.
möte i Folkets Hus i Södra Vram 2.dra tisdagen i varje manad kl. 7 e. m Ordf fru Anna Fors, Villorna, Billerholms gruva.
Sekr. f r u Gerda Liije- roth, Rillerholms gruva.
Styr&amp;ca.
- Enköpings mot.-dem.
kuinna- klubb haller ordinarie möten 4:da tisde- gen i varje manad kl. 8 e. m. i Folkets Hus.
8tyrelren.
Eskicstuna sot.-dem.
Itvinno- klubb halier ordinarie möten 1:sta m m - dagen i varje manad kl. 7,30 e. m. i Folkebs Hus lilla sal.
Styrelsen.
- - Göt euorgs socdlem.
kvi., no- klubb haller möte 1:sta tisdagen i mana- den kl. 8 e. m, i Arb - föreningens H-sal; 3:dje tisdagen i manaden Bondegatan 14 kl. 8 e. m.
8tpels.n.
k u r s % Vendelaberags folkhögskola för studie- o &amp; ungdomsledare, präster och prcdikantcr iinäer tiden c 2 0 aug.
Haiganas soc.=dem.
kvinnoklubb SGerges Soc~-dem * Statsstipendiiim ii 150 kronor utbetalas h8ller ord.
möte 1:sta och 3:dje mAnda.geia Fru ' Ordf. och korresp: sekreterare: till högst 50 dcltagare, varjämte tilläggs- - - i manaden.
Ordf. fru Helen Olsson, För- stipendier sökas bös resp. sallskap.
Signe ~ e s s ~ r n a f i, - ~ ~ ~ l a n d 85, s ~ a t eningsgatan, an Hiigands.
c) s e x a l l m ä n n a u p p l y s n i n g s - S t o c k h o l m.
A.
T.
Norr 24436. k u r s e r, v:irtill alla jntre.sseradc äga Ludvika sot.-dem.
kvimnoklubb tillträde, nämligen n:r 115 i ~ i i.
n e r s b o; ~ Stochholms stads, Stocckholms haller sina möten 2:dra mandagen i varje 25-29 jansa.ri, 116 i Karlskrona 13-17 o. Uppsala Iap s soc.=dem.
kvm- manad kl. ' 1, 9 i Folkets Hus ' B-sal.
februari, 117 i Askcrsruncl 25-29 juni, 11s nodistrih t.
Adr.
: Ordf, fröken Anna Stzrrelserr.
i Västerås 1-5 oktober, 119 i Ström- Svensson, Grindsgatan 10, ' Stockholm Sa.
Skivarpssoc.-dem.
kviinncpklubb stad 5-10 november .och 120 i Gavle 26- c Kassör fru Sara Andersson, Igelboda, Salt- háller ord.
mnte andra söndagen i varje 30 novembcr.
Kursavgift 5 kronor.
sjö-Duvnas.
mánad kl. 1,30 e. m. i Folkets Hus, Skiv- Vidare bör up.pm4i.rksammas, a t t Ccn- rrp, Nya medlemmar vinna intriide.
tralf örbundet Sthlms Allm.
kvinrnol lubb (soc.- Styrels~n.
d) f ö r m c i i l a r f ö r c l ä s n i n - dein.)
hbller ordinarie möte 1:a mandagen g a r o c h 1itd.ela.r s t a t s b i - Sphnga sos-dem.
kvinnoklubb i varje manad kl. 7 30 e. ni.
d r a g t i l l d c s s n cnligt grunder, hil1le.r ordinarie möte 2:sta torsdagen i varje Obs.!
Lokal i D-salen, Folkets Hus.
som angivas i den av kungl.
skolöversty- manád ' kl.
8 e. m. i Folkets Hus.
Styrelsen.
relsen god,kanda f öreläsningskatalo.gen Styrelsen.
och dess supplement, vilka p % begäran tillhandahållas; Solria sot.-dem.
kvimnokiubb Stockholms Gamla Stadens Soc8-dem.
kvinnoklubb háller ordi- haller möte 2:dra tisdagen i varje mhriad c) u t g i v e r " T i r f i n g, tid- kl. 8 e. m. i Huvuddia Folkets Hus och n y k t e r h c t s - n a e e möte 2:dra torsdagen.
i manaden kl. s k r i f t f ö r 4:de mindagen i varje inanad kl. 8 e. m.
7.30 e. m., Stortorget 2, 2 hr.
undcr med- f r % g a n s s t u d i u m " i. Hagalunds Folkets Hus.
St? / relsen.
Styrelsen.
verkan av en av slrolöverstyrelsen auk-.
tonserad redal&amp;mskommitt6, ' bestliende Storfors soc.-dem.
kvinnoklubb av undervisningskonsulenten fil.
d:r Tho- haller ordinarie möten sista söndagen i StockhoEms södra krinnoklubb, rild D.ahl.grcn, f örstc folkskoleinspclrtören (soc.-dem.)
haller ordinarie sammantttide varje manad kl. 3 e. m: i Folkets Hus.
fil.
d:r Karl N.ordlund och professor Sty4son.
1:sta onsdagen i varje manad kl. 8- e. m. Einar Sjövall.
Pris p r &amp; r kr.
1: 50; i lokalen 1 tr., Södra Folkets Hus.
Sundbybergs sot.-dem.
kvcnrio- 9) t i l l h a a n d a h i i l l e r l i t t c - Ordf. fru Beda Jansson: Blekingeg.
65, klut~b haller möte 1:sta tisdagen i varje 3 tr., Stockholm.
JltyreZsen.
r a t u r o c h materiell för nyk- manad kl. 8 e. m. i Folkets Hus.
.
terhetsfrågan~ studium och nykterhetsun- dervisningen o; s. v. Tumba soc.-dem.
kvinriokiubb Vasastadens see.-dem.
kvinno- klumb har ord.
möte 1:r; ta m h d a g e n i haller ordinarie möten 1:sta onsdagen För Centralförbun.dct för nykterhcts- varje mánad kl. 8 e. m.
LI lokalen Upp- minaden kl. 6,30 e. m. i Folkets HUS) Tumba.
undervisning: St~ / ~ehsrrr.
landsgatan 61, 1 tr. (Gustav Vase-automaten).
Uppbörd och inslcrivning varje möte.
August Ljunggrcn.
Oreryte soc.-dem.
kvinnoklubb haller möten 2 dra och 4:de onsdagen i Styrelsen.
mánaden kl. 7,30 e. m. i Godtemplarloks- Tunnelgatan 19, Stockholm.
Tt.
S2 21.
Telegramadress: Tirfing.
Kungsholms sot.-dem.
kvinno- len, Centralallén, Giirda.
För Örgryte soc.-dem.
kvinnoklubb: klubb haller ord.
möte 3:dje onsdagen i Tora Skogknd, ordf. varje manad kl. 7.30 e. m.
S:t Eriksgatan 21.
Korresp.
sekr. f r u ' Ellen Vldsjö.
Karls- viksgatan 11, 11 /, tr. Tel. K.
35 94.
Stockholm, A.-Ii.
Arhetnmtx Tryckeri, 1 % 4 - e - - --
