# ID: svediakorp-per2504
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1923
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 17,132
# sentences: 1,020
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
.
.
- I .. -.
, TIDNING ' FOR D E N S O C I A L D E M O K R A T I S K A KVINNORORELSEN.
0 19:de Arg.
1923.
Utgiven av styrelsen för Sverges Socialdenookratiska Kvinn,rförbund.
N:r 9.
September.
B.
J. Blonimers: Pris 25 8re.
VID HAVSSTRANDEN.
Ar bostadsbandet överensstämmande med nutida krav? '
Den svenska folkrepresentationens historiska utveckling.
\ Sedaii uråldriga tider har svenska Men långt före ri1rsdagarn.a~ tid voro folket, gemensamt överlagt och bes1uta.t våra förfäder förtrogna med folklig om gemensamma aligelagenheter.
Nå- självstyrelse vid sidan # av hövdingens got f~~rstetyaan~ii eller några envåldas- eller konungens inskränkta malctbefo- despoter på tronen ha ej kunnat längre genhet.
Under gamla tider anda till tid tålas av svenskarna, med der.as rak- framemot sliitet av 1200-talet var vårt ryggade självstandighetskänsla .och 1,and ingen ' nationell enhet, utan bestod st.olta f ollckynne.
~Sedan i slutet av me- av eii samling självständiga landskap, deltiden har vårt folk styrt sig självt vart och ett med egen adniinistration genom.
valda representanter, som sam- och egna lagar.
Ladskapen indelades manträtt till riksdagar, och varit språk- i härader och här.adena i fjärdingar rör f ör respektive landsändar, salmhalls- samt .dessa i sin tur i smärre underav- dehingar.
Landaskapet och häradet Masser eller partier.
hade sina sars1rild.a ting.
Landskaps- tingen kan man betr,akta som den ti- dens riksdag eller folkf.ör~amling.
.Och liksom vid folkförsamlingen i g,amla Aten var vid tingen här i Norden hela folket deltagarberattigat, d. V. s. f o 1- B e t ' i Ben inskriinkta Ibemarkelsen fria bönder och haren eller de vapenberät- tigade mannen,, allts % ej lwinnor eller livegna trälar.
På landstinget val.des under äldsta tider konungen och se- nare, nar konungens person var hela rikets gemensamma överhuvud, hylla-
2 ' des, han på landstingen odh 17axla.de lag, s % övertogs iiven lagstiftningen av riksdagsman representerade en $am- edermed folket.
Ifrån början var ko- her1:edagarna.
Det hette,, att konungen hallsldass, så ansågs det d,ock nödvan- nungen endast förste anförare i krig, stiftade l,ag eller gjorde ändringar och digt att aven varje av landet sände och den högste ämbetsmannen,, som be- tillägg däri i samråd med rikets för- en .max, som var val förtrogen med fattade sig med rikets inre angelägen- nämsta mä ' ii.
jiist den landsändans speciella intres- heter, var l.agmaniien, ' som varje land- Den första s t o r a r i l r s d a g e n sen och behov, till riksdaagen.
N a n skap valde för sig på sitt ting.
: P5 i vårt land framkallades av mycket hade inte tidningspressen, man hado landstingen stiftades, förbättrades eller stormiga händelser, iiäinligeii frihets- inte den politiska,agitatione:ii, man f ör %ndrmades lagarna, och dar överla- resningarna under Eiigelbrekts ledning.
hade inte de snabba kommunikationer- des om .beskatt.iiingen, som stundom ut- Det var 1435, som de fyra stånden, na, och man kom därför inte så mycket gick från koniingeii, men inte utan vi- adel, präster, borgare oc:h bö:nder, sam- i kontakt med .a:ndr.a landsdelar i d.are godtogs av allmogen.
P å laxtd- maatradde till en talrikt besökt riks- gamla tider.
Näringslivet i skilda skapstingen föredrogos aven vissa, dag för a t t avlmsta det frammanclc landsdelar hade då.
som 1111 olika karak- rättsliga handlingar av större vikt, herre-tyraiiniet och välj a riksf örestån- tär, men mer ä ' n nu ikfallet represen- fastan det egentlige.ii var härads- och dare.
Från denna tid ar den svenska terade befolkningen i skilda landskap f jardingstingen, som voro domstolar folkrepreseiitatioilen ett n ~a t i o n e l l t olika intressen oc ' h ' åsikter i politiskt, och syssla.de med rättegiingar och lag- begrepp att ra1cn.a med.
Under refor- socialt, och ekonomiskt hänseende.
Man brott.
matione ' ii och Vasarnas tid spelade jii ville sänd-a en representant till riksda- Nar landnslcapen slutat # att betyda nå- riksdagen, som vi veta, en mycket stor gen, som valman ' nen kände .och Imiide got som små nationer bevarade de dock roll.
Det heter från denna tid om stän- 1.it.a på,, alltså en, som var bosatt p &amp; fortfar.aiide sin politiska betyclclse ge- derna: " Dc fyra stadiga pelare, p8 platsen, och ingen fram~maiide iiveiity- nom landstingei~, lagesn ' och lagmaniwn.
vilka Sverges rikes regemente vilade. ' '
rare, loch man ville, a2.t riksdagsmannen - - - Parl:iintressen i modern mening 1cu:ndc PrBn dcnna- t.id vaser .aven centralisa- skulle bevalta valmiiiinens intressen, det inte bli tal om vid dessa primi1; iva tionen i styrel.seii alltmei:a, la~idstiiigen all.tså måste han kanna deras levnads- riksdagar och inte .heller några sarskil- f örsviiina eller f örandra karaktär, och förhållanden och åsikter.
noggrannare.
da.
lrlas.sintressen, eftersom egentligen landskapen betrakta sig icke längre iiii någon " utböling " kunde.
e ' riditst en lcl.ass, de fria böndenia, hadi!
som små självst&amp;iidiga stater i staten.
Tiden 1680-1719 förlorade ri1csd.a- nå&amp;n betydelse.
Konungen och hans Der1 nationella eiihetslcans:l.aii ville i gen niistaii helt och ' hållet sin betydelse iiarrn.aste man, såviil som lagn~aiineil riksdagen se niigot för hela riket ge- under Karl.arnas envälde.
Men under och aharförarna, voro iböiider och bond- mcnsamt.
frihetstiden åter hade den så gott som söner.
Någon adel kan man i Sverge Frfin denna tid.
började man även all ' makt.
Både konu ' rig och r i d voro icke tala om förrän mot slutct av me- anse ril.rsdagsrnann.aslcapot som en skyl- då helt beroende av riksd.ageii.
Sakert deltiden, d &amp; det redan urartade riddar- d.i,ghet eller ylilit.
Adeln var f r h var frihetstidens statssliiclc, med dc vasendet, började in.tränga.
Men d.et början pliktig.
att infinna sig man- maktsägande ständerna, .. av stor, bety- f anils boiideätter, som i makt, annseende grant, men .då slakterna blevo allt delse såväl för vårt näringsliv son1 för och rilcedom höjde sig betydligt över flcra och allt större ans5~g.s det för be- landets itv veckling i ovrigt,.
och h.ade massan.
1Dessa stor:manssläkter kämpa- tungande, och varje ätt valde en repre- knnnat vara e11 ljuspiinkt i vår historia., de.
sinsemellan om malcteii, nien hav- sentant, som skullep tillvarataga dess on1 ej de sönderslitande p.artitvisterna dado alltid på tingen folkets urg.ainla respektive intressen och hakidla i enlig- varit.
F r å n ~Gustaf III: s tid f örloaadc fri- och rättigheter gentemat 1ronunge.n.
het med .dess åsilct er.
Shitligen bort- rilcsdageii åter i betydelse och maktbe- Genom lmistendomens införande upp- föl.l valen och huvudmarinen för varje fogenhet, tills vi 1809 fick ett nytt stod en ny samhallskla&amp;, de " bolslär- att blev självskriven riksdagsman.
statsskick, som lade den urgamla be- da.
", d. v. s. präster och munkar.
Och Prästerna valde själva sina represen- sliattningsratten och till största delen 1 ass- tanter darined börja aven stands- eller k1 för riksdagen.
Valdistrikten aven 1a.gstiftningsratte ' ri i riksd.agens iiitresse ' i~a f ramvaxa.
Prästerskapet voro från, börj,an härad, kontrakt eller.
händer.
Under hela 1800-talet .ansågs hade det inte alltid s &amp; lätt a t t gentemot hela stift, och i som1ig.a stift ku~id!
riks- £yr.st&amp;izdsrepresentationen f ran xadilca- den mäktiga och lronservativa bonde- dagsrnämeii utses av ~tifts~styrel~seii.
lare håll för tung, invecklad och aven klassen havda den romerska kyrkans Mcn fran oeh med 1719 utgjorde varje nationellt sett orättvis, då nya sam- iiit.ressen.
Dct tredje ståndet, borgar- stift ett va-ldistrilct, och priisten-riks- hallslclasser hade uppstått, som inte na, framtriidde i vårt land först under dagsnxmnen skulle väljas genom enhal- lriincle rakna sig till något av de gamla inedelt.idens sista århundrade ' n, d % vi liga val.
Borgarna skickade två elle:: £yna stånden och darför vor.0 uteslutna fingo n&amp;gra mera betydande handels- fyra riksdagm1a.n från varje Istad, be- friin folkrepresentationen.
Så gott städer.
roende på folkmängden.
, Dessa riks- som på varje riksdag under 30-, 40- och och 50-talen döko nya reformförs1; ag för viar Den första begynnelsen till en för dagsman valdes inför magi~tr~aten, hela riket gemeiisani ril~sdag ha vi i " valratt hade endast de borgare, som £ollerepresentation upp, tills tvåkam- de s. k. h e r r e d.
a g a r n a, som för betalt siya utskylder till.
stad ' och marsystemet .segrade och en ny riks- förs1; a gangeil omtalas i ' sliitet av 1200- krona ", va1bar.a voro eridast borgrng- dagsordning antogs den 22 juni 1866. talet.
La.iidskapeiis högst betrodda stare och r&amp;dmaii.
B.önClerna !leallades Då fingo vi aven det valsätt v i a n i mä:n och kyrkans överhuvud samlades till riksdagen.
ursprungligen i omvax- dag ha, med landstingen och stads- på k:a.llelse vid konungens hird för, att, la~ide antal och såsom representanter fiilln~äkt.ige som va1korpor:atioiier för r; lidpliiga eller samtala om rikets ange- för lagsagor, härad, socknar, bergsLag £örsta kammaren och allmiiiina val i lägenheter.
.Till herredag.arna sände eller grevskap, men valda av allmogen särskilda distrikt eller valkretsar för både allmogen och köpstadsborna sina själv natnurligtvis.
Så amhningom ut- andra kammaren.
Bo,stadsbandet f iclr r q r e s e n t a n t e ~.
Under slutet av 1300- seclcla.de sig valsättet inom detta ståiid stå livar, nar det gällde val av repre- talet och början av 1400-talet samlades så, att man sockenvis efter graderad sentanter till andra lrammareki.
herredagarna t. o. m. på ordinarie tider skala valde elektorer, vilka inför ha- Sedan 1866 har rösträtten utvidgat.^, och ordinarie platser.
Vid dessa sa.m- radghövdingen förrättade valet.
: En s &amp; a t t den nu tillhör s &amp; gott som alla ma:nkomster behandlades dels utrikes- fordran, som # alla .tre ofrälse st. %nden medborgare i s.amhall.et loch ~ ~ a l b a r h e - politiska fr&amp;gor och dels mycket vik- hade p % sin riksdagsman, var, a t t han ten har även blivit utsträckt.
Meii tiga saker, som rörde rikets inre sty- skulle vara b o f a .s t och s k r i v e n riksdagsmannen har nu kanske äniiii relse.
Nar 1an.dsk.apslagarna bearbe- inom valdistriktet - boslmbbandet.
mera an förr sina valmans förtroende tats, s % att Ehe:rge i mitten av 1300-talet Ehuru riksIdagen som helhet represen- s %som deras språkrör och representant.
fått sin första för hela riket gallaiacli~ teroade svenska folket, och varje enskild Valkretsindelningen a:r en praktisk an- ' '
MORGONBRIS 3 ch riisk,a pil henne för.att väcka henne till besinning igen.
Och nu skulle hon €å .se honom åter, ja / hon kanske till x h med skiille få gasta hans hem.
Nii stannade tåget och där stod han Hon hade i sin barnsliga iver före- jii li~slev~ande III.
för att ta emot henne.
Det stiidade till r&amp;sdagsmannaval.
ställt sig .att lrvinnor~ia ' bara behövde Me ' n han var cnsam.
E.bba tittade sig Och även 1,andets lwinnor hade rösträtt.
en aldrig s &amp; liten vink, för att genast litet omltring.
Det kiindes nästan som Alla partier voro därför mycket ange- £örst % sina medbo~gerliga plikter, och m i hon hade inbillat sig .att hans lägna om, att övertyga kvinnorna, att att mannen i glädje över de mänskliga hustrii sltulle vara med också.
De bod- det var jnst till d e t partiet och intet principernas erkännande, slculle vara le ju .S % när8a stationen # och hon hadc afinat, som de borde skänka sina iippfyllda av rolös iver, att aven dra visst tyckt, att det skulle falla sig s % kvinnorna med i, allbetet för bättre naturligt att de skiille göra sällskap.
röster.
För den skull sändes där iit en hel samlhallsf örhallanden.
Hur grymt be- Var det inte nastan som en liten besvi- miingd kvinnl.iga .agit.atorer i alla sviken hade hon emellertid inte blivit.
kelse a u igen?
viiderstreck, och Ibland dem befann sig Klyftan mellan könen var fortf-a- Frii Stenberg hade emellertid annat aven Ebba Hillner.
H.on var myclcct rande lika stor, hiistrurna voro fort- $tt göra an springa till.
stationen.
Hon ehtusiastisk då hon gav sig iväg, hon farande hushållerskorna och ingenting gick därhemrna och stökade som till var nämligen mycket ung och oerfa- annat, mannefi voro familjef örsör- jet värsta .kalas, tyckte Ebba.
Inte ren, ja, en rom.anförf attare skulle .all.- jarna, nar de vistades i hemmet, dit hade det behövts .att göra det så dar deles säkert skrivit o.m henne, att hon togo de aldrig med in tankarna, id6- ~mständligt för att ta emot henne, lilla blickade ut i världen med stora för- erna, allt det som .hörde till deras po- stackare.
Hon satte alltid mera varde litiska verksamhet kopplades alltid av p &amp; litet vänlighet än p &amp; .mycken mat.
ïr %iiade ögon.
innan de överstego hem.mets tröskel.
Men hiismödaai.na tycktes nu ha en viss Nii hade hon emellertid åkt i hela Atminstone meddelade de sig aldrig förkärlek föl: att # annonsera ut sin hiis- fjorton dagar, från den ena platsen till med sina hustriir.
Kamratskapet, som .ighet p5 det ' dar sättet, men inte kände de ' iz andra, och det var inte så utan att entiisi.asmen lagt sig en srniila.
Hon bort finn-as där förut, hade inte heller hon sig tilltalad av det, det kunde nu.
hade haft manga lyckade möten, ' men kommit med det demokratiska genom- m g&amp;ig inte hjälpas.
Med förv %ning måste hon dock lrofi- aven iliigrsa mindre lyckade.
Det var brottet.
Hon hade nog kan ' handaa, varit dårak- statera, att det Stenbergska hemmet dock inte detta senare som verkat s &amp; avkylande på hennes hanf örelse, det tig; inte omskap.ar man i en handvand- var tämligen likt de föregående hon.
var ri&amp;g.ot helt a.finat, det var själva ning människorna.
med n %gra lagbud.
gastat.
Inte, kände hon sig här förflyt- sättet p &amp; vilket människorna hade an- Det tar nog många, lång.a, %r innan de tad till n8gon renare atmosfär, inte av de be- amma4 demokr.atien.
Ansammat, nej, oskrivna lagarna nötas bort, och ersat- kände hon heller ~inddr~aget Eriahde friska fraktarna,.
som hon s &amp; det var bestämt inte rätta ordet, de tas av andr.a.
hade jii egentligen inte anam.mmat d m Ibland tyckte hon nästan det var gäkert väntat.
Frun gick som ett val komiskt.
Det hände inte så sällan, .att uppdraget urverk och skötte sina hiis- alls.
hon kom till platserfia ' ïriid en tid p % liga plikter, inte som hon skulle vara dagen, då inte männen voro hemma värdinna i huset, utan som en tjiinste- ordning f ör v.al.ens verkställande, meii och d &amp; fingo de ibland a-nsträng s i i snde, och Ebba kunde verkligen inte riksdagsma.nnen ar långt mera nu ii11 alldeles f öïsl&lt;rackligt f ör a t t kunna an- hjälpa att den dar hadisksa tanken, som i gamla tider eon representant för skaffa några som mötte henne vid stii- urnder den har resan så många ganger h e l a svenska folket.
Frtigan iir, om tionerna.
.Det f öl1 häm:ligeii aldrig iykt upp i hennes hjärna, aven uppen- bostadsbandet numera har n %gon pralt- mannen in att deras hustrur kunde barade sig d i r nu - väldresserad hus- tisk betydelse.
Atminstone kan denna sköta det uppdraget och hon hade råd- hållerska: Hon nästan kände sig %n- bestiir~i.melse inte ha samma betydelse bråkat sin hjärna med att utfundera, gerfiill.
över s % syndiga tankar, men nu som i gamla tider.
Hela folket le- om det var av rädsla för ' .att hon skii1l.e ratt v.ad det var så dök tanken upp ver nu, tack vare pressen, i kontakt göra deras hustrur något illa eller om igen.
Riksdagsmasnnen s$ilu var sall- med varandra,.
det ar sam~hallsklasser- de fortfarande använde sig av ti0nd.e skaplig, och underhållande och resone- Ila och p.artierna, som förfäkta olika budets värdesättning av k.vinaoina, s % r8ade med Ebba om allt mellan himmel standpiinkter och Slsilrter,.
men icke ch att de inte raknade dem med nar de) ch jord, .så det har kunde nog varit s1rild.a landsdelarna.
räl~n~ade Solk.
riktigt trevligt, om hon # bara för ett .Kanske skulle en.
valkrets numeaa, Nii var hon emellertid på vag till a d a ögonblick kunnat dra in lhiistrun marast vinna p % att för riksdag 0 smanna- Norrby bruk, dar riksd.agsman Sten- i samtalet.
Men hon svarade kort .och valen kiinna i7.pp-tag.a k.andi.dater pi.
berg residerade, och hon vitr niistan sa- undvilcande p &amp; alla tilltal och visade vallistan, som inte äro blosatta ihom ker om att bli inbjuden att bo i hans inte alls någon liist, att iblanda sig i dis- valdistriktet me:n för övrigt ha alla d.e hem.
Det kändes riktigt befriande.
kussionen.
Inte visa.de hon något över- företriiden, som göra dem lämpliga till Vuad det andå skulle bli skönt, att fA iirivet intresse för sin mans politiska ett .visst partis representanter och för vila u t i ett harmoniskt och fördoms- garning heller och på en .av Ebbas fr %- övrigt äger valmännens fulla f örtroen- fritt hem efter allt kvalmet på resan.
gor svar.ade hon, att hon var inte .alls de.
Nii när aven kvinnorna ha rattig- Ty naturligtvis var hans ' hem .ett rik- insatt i sådan,a dar saker, ty om sitt po- het att deltaga i valen ocih aven arlo tigt mönsterhem i det avseendet, det 1it.iska, arbete talade aldrig, mannen i valbara, uppkommer självfallet deiu ön- tvivlade hon inte ett ögonblick p %.
hemmet och hon hade alltid haft s % skan, att mödr-arnas och .hemmens iu- Hon hade ju suttit på liiktaren, ' nar mycket att göra, .att hon sällan haft tid tresseii f &amp; kvinnliga f öresprgkare i kvinnornas röstrattsfraga behandlades att intressera sig för annat an sina riksdagen.
Men på mång.a platser i i riksd&lt;agen, och åhört hms tal för rätt- lagliga sysslor.
Vid denna förklaring v&amp;rt land .är bostadsbandet ett särskilt visa %t kvinaorna.
Ingen av de m %nga slig husets herre g.a ' nska förlagen ut och hinder för att lwinnor skola kunha 1 talarna hade p % ett s % gliinsande satt skyndade genast att ge samtalet en an- uppsattas som kandidater för rik,sdags- s0.m han bevisat det berattigade i deras nan vändning.
Det verkade s % besyn- mandat.
Skulle .#det inte vana p % tiden, krav.
Hon hade blivit s %.
hänförd, att nerligt det hela.
Ban hade bestämt .att fragan om upphävande av bostads- hon helt och .hallet glömt bort var-hon inte alls samma syn på, kvinnofr %gan bandet på fiillt allvar upptoges t befann sig och börjat applildera, s % att har hemma, som ha^ !hade i riksdagen.
Forts. i % sid. 8.
A s t r i d F r n o r s b e r g.
hennes sällskap måst ta henne i armen Kvinnor.
I ' ' l I,,.
MORGONBRIS - 4 iiet framgk av en tysk statistik - har bevis för, att spädbapnsdödlighleten stiger med slankningen a v lönerna .och J junker med högre årlsinkomster, S % I. dåligt r~i~stade för den konkimens- Eramgår härav hur nödvändigt det ar %tt det kom.mande slaktet skyddas av I tidskrif t en " Tideli " lämnas i kamp, som i v %r,a daga:r vanligen f aller samhället både dasigeiiom att de ha- p8 en arbetares lott.
ett par intressanta artiklar digra vande 1cvim.orna .befrias f rå.n arbete stat is tislca tabeller, som aomul; ligt De, senaste vetendc.a:pliga erfarenhe- mtder havandeskaps- noch nedkomst- f astslar det sorgliga faktum a tt terna på detta .områ,de vis.a att allt perioden och därigenom a t t f amiljef ör- de ekonomiska f örhallanden, under tyngre yrkesarbete, så.1edes i all syn- sörj aren tillf~ör~akr~as ett visst existens- vilka arbetarna leva, driver ett nerhet fabriksailbete, ri ' nnebär en minimum.
S.arrihcZllet gtraffar sig självt ohyggligt stort antal arbetarehustrur varlig fara f ör den ha,vande kvinnans om det icke erkanner .denna sin plikt.
at t genom löneslaveri utanfiör heinmet hälsa samt.
inverkar .ogynnsamt på Vid sökandet efter botemedel för d e söka förbättra f.amiljens # ekonomi.
De fosterbildningen och vissa; f örhållan- missförhållanden,.
som f.ramkallas av st.atistiska undersö1cningarn.a ha vidare &amp; en, som stå i samband mecl förlossnin- kvinnors yrkesarbete, har det icke sak- åda.galagt, att behovet av hustruns Iör- gen.
De ' n f raanskse ve tenskapsmannen nats rätt l %ngt gåe:nde förslag för # av- värvsarbet.e vaxer i takt med förmerin- Piaard har också genom otaliga expe- hjiilp.andet av.
desamma f ör dem, som riment påvisat, vilket inflytande det haft hustru- och modersplikter.
A ena ge:n av .b.ariiaskaran.
J u mer ~mfa~ttan- de, krävande och betydlelseful; l molders- har på det nyfödda barnets vikt, om sidan har man fordrat, att, dessa kvin- plikten och hemmets vård blir för dessa modern kunnat avst % från industriar- nor skulle helt befrias f rån hushållsar- kvinnor, dest o mera tvingande blir bete under doen närmaste tiden faöre betet och b6arnskötsel, vilka uppgifter - 32rntidigt det bjudafide behovet för nedkomsten.
Han har med stöd av ett i stallet skulle lösas genom IroUektivis- lrvinnan, att f örsumma moderskallet mycket rikh-altigt observationsmateria1 tiska eller socialistiska .anordningar.
Å och omsorgen om hemmets vård för bevisat, att de .arbeters:kor, som inställt andra sidan hsar man i den v.etens1cap- sitt yrke~arb~ete under två eller tre må- lönes18averiet.
1ig.a .och praktiska diskussionen krävt nader f öre f örlossningen, f ött barm till G&amp;r nian till botten i d.enna sak och Eörbud f ör gifta kvinnors yrkesarbete, vadden soni hade en genomsnittsvikt ser vad dett.a betyder för de: staelcars på omkring 300 gram högre inom industrin.
MeB den.
de, f åtminstone Grsta At garden kan ieke genomföras arbebarehustrurna.
själva, f ös hemmet, som fötts av mödrar, villca varit sys- för barnen, ja för hela samhiillet, sa selsatta med arbete i stående stallning utsan en socialiserirlg av hela det nu- blir man upprörd i sitt inliersta.
Ha varande samhället.
Och vad den andra &amp; da till .daagen före nedkomsten.
htgä~den beträffar, s &amp; är .också .deii d å dessa kvinnor endast plil !ter bot Radaii Ginge har man; varit p % adet ogenomförbar uhder nuvaramde sam- sainhaillet?
K ' ~11iiia de icke ritteligen kräv-a, att aven samhället skall fylla Irlara med och vetenslc.ap1igt fastslagit, hällsf~örh&amp;Uanden, enär kvinnans yrkes- att ett för tidigt återupptagande av yr- apbete ar för mycket stora # delar av ar- ' sina plikter mot dem?
Naturligtvis kan man icke avskaffa kesarbetet efter nedkomsten .ofta lag- betarelief olkningen en nödvändig för- detta on.aturliga förhållande så 15.iige ger grunden till en zad sjul~domar,.
som utsättning f ör familjens existens.
det kapitalistidca samhället består, inen i regel äro av kronisk: art.
Obotlig in- Redan Enge har man i den sociala vad jag skulle vilja påpeka för de so- validitet blir således ofta fölljdlen av lagstiftningen sysselsatt &amp; g med pro- cia.ldemokratisl~a kvinnorha ar, att ck att dessa kvinnor - som, det ingalunda blemet om hur man bäst skulle kurnna tinder nu rådande f örhulanden bor.de sallail hiinder - återupptaga arbetet skydda arbeterskorna i der.as egenskap göra v.ad som kan göras för att i nå- red.an eii vecka eller tidigare iefte.r för- av moder och hustru.
.Den vanligaste gon mån tvinga .samhället att aerlcäiinna lossningen, vilket %t er: igen.
aven kom- av de bestämmelser, som härvid kom- sitt ansvar - åtminstone geiit,emot, de iner # att drabiba och skada blarnet, som mi.t till bruk, ar den isom föreskriver eii mi~idre bemedlade arbetaremödrarna.
blir berövad .den fGrsta titclleiis moder- viss tids ledighet e f t le r n e, d k o m- Vår offentliga statistik visar att liga om~fårdnad och frarnför.allt .går s t e n.
Bland europeiska atater .med kvinnorna i .allt för stort, ant.al förgii- f örlustig den lampligaste földan, mo- arbetareskydddagstif tning f örekommer ett dylikt stadg.and.e nästan dlestädes ves måste.
utsta havaudeskapets och dersmjölken.
Ser man på den starka spiidbarnsdöd- utom i Finland och Frankrike.
Den baznsangens mödor och lidande.
I tio fall av huiidr,a få ' barnen icke uppleva ligheten här i landet, kommer man tidsperiod, till viliken denna barnsängs- sin.
första årsdag.
Men det intres- ovillkorligen till det resultat,, att orsa- ledighet faststallts, omfattar i regeh santaste är, a t t dödligheten ar allra ken i främsta rummet mbste sölcas j 4 veckor eft.er nedkomsten, ~ a.
r v i d lik- störst iilider de fem första dagarna el- många möadrars 0gynnrsamm.a sociala väl enligt i Sverge, Dianmark och Ita- ter flödseln.
Harav frnarngår i sin ord- ställning.
Döden skördar icke i samma lien gällande bestammelser arbetet kan ning betydelsen för d.e nyfö-dda små av matt bland de rikas som bland de £at- f &amp; &amp; terupiptag.as redan tidigare om det d,en summa av omvårdnad, som kan tigaas barn.
Enligt statistiska appgif- med läkarebetyg kaa styrkas, att det ägnas dem den första tiden.
Men.
hum ter från England fram.g %r det, att .av l c a a ske utan men för; arbetersk.an.
går det med, denna, nar modern al: 100 levande födda barn vor0 vild ut.
(Det namnes ingenting om bamet!)
gånge^ .av första 1evnadsår.et 90 vid liv I Norge föreskrivas en ledighet om sex nödsakad att arbeta i industrin?
Det slculle föra oss långt om vi villc inom .aristokratien, 79 inom köpmans- veckor.
Till denna tid kan ledigheten peka p % alla .de vådor det komman&amp;€ klassen och 68 inom arbetareklassen!
1 även utsträckas i Spanien .darest läkare slaktet utsattes för,.
da.rigenom att Köpenhamn visar en liknande statiistil4 vitsordar behovet där.av.
I Schweiz mödrarna måste upptriida som löne- att dödligheten under första året var och Tyskla,nd f öresk.rives en barnsangs- slavar.
Joag kan .dock iake underlåta för b,arn .av arbetareklissen 204 pr tu- vila av sammanlagt Atta veckor, varav att i detta sam.manhang namna, att en sen, men f-ör övriga klasser 167.
I minst sex efter iie&amp;lwmsten.
hel.
del: av dessa kvinnor undler sitt ar- Tyskland visar dö,dligheten inom spad- Det behov lav vila f 6 r e n e d k o m- bete komma i beröring med giftiga barnsåldern f öljande proportioner: 89 s t e n, som enligt vad jag påvisat har amne ' ri (detta .galler .speciellt metaUpo- per tusen för de översta klasserna, 173 ovan ar av s % stor betydelse för m %nga lererskor, arbleterskor i stilgjuterier, tör medelklassen men 305 för arbletare- mbeterskor, har endast tillgodosetts av boktryckerier, tobaksfabriker etc.), klassen.
(Dessa a B r o r * äro ' hämtade den engelska, norska och spanska lag-: allts &amp; fr %n stiftningen.
vilka framkalla ett ohyggligt stort an- fr&amp;n tiden före kriget.
Däremot återfin ' nes i n %gr.a länders t.al missfall och i många fall verka ' dit- S. k.
" normala " tider.)
hiin att d.et födes barn som äro mycket Men nar man p % samma ging - som Lagstiftning .sars.kilda f ikeskrifter till Moderskapsförsäkring.
-.
j, C, -. '
P
1 MORGONBRIS 5 fromma för amödrar, som ha barn at1 amma samt för hustrur s.om sköta hus, håll.
1: Italien föreskrives, att i £abri, lcer som sysselsätta minst 50 kvinnlig2 arbetare det lalitid sk.all finnas, ett isar.
Till ' 35-årsminnet av hennes död.
skilt orum för amning, och en kv.innz Du ii1.skade livet så innerligt.
skall antingen f % fritt e ' n halv timma Till ro och vila i Danmarks jord (utöver de vanliga rasterna) för at1 - # det var d n, enda lön Du gav: det .ditt hjar,teblod.
.
där; am.mao sitt b.arn eller också få le.
vm:om du, £attig och ensam vid livets Och du band en krans för evinnerligt digt en timme (utöver ' nasterna) föl niir dii t.ömde - din röd,a flod, bord, a t t gå hem loch amma sitt barn.
Lik.
av samlad .smarta, i diktens famn.
- - i en sista bön.
.
.
bad nande bestämmelser finnas i Spanien.
- Deii gav dig i döden, ett frejdat Men dessa skyddslagar äro givetv2 av mycket ofullstäiidig och bristfällig .. namB.
art .alldenstii ' nd man genom dessa före.
En hack av cypress, skrifter vanligen: avkortar kvinnornas %tita små toviga enlar, l inkomster och förlsamr.ar idenas ekono- gr.avknllens snäi:jiga vinte~grö:nt, jag ser i ditt gönda hjärta - -.
mi.
det spelar &amp; E1 livsglädjeng ' fröjder och E t t förbud mot arbetet under viss tid enkla stenen med " Iniplora paoe ".
.
.
villla; - Är det .allt, som dig ännu med livet.
Irriiver givetvis .som ett nödvändigt - j,ag ser i.
' ditt gömds hjärta - - f örenar t lcompleuileiit .en anordning varigenom dar blir allt plötsli ' gt så stilla.
.
.
1wiisnaiis existens tryggas under, den tid hon maste avhiilla sig från # arbetet, * Tvingas hon .att .avst % f r h sin arbets.
Har ä r tystnad och no, förtjänst; m hänsyn till sig själv .och men ej spår av en blomma, S &amp; blev du p.art i målet sitt barn - hänsyn isom av samKallet ej a v en fot av en levande vian.
på ditt eget, stilla vis, anses vara så betydande, att de givit PB en brädlapp stå orden, l och en-somm.arnatt i juli blev din stund.
upphov till lagbud # om .ovilLkorlig ar- betsvila - måste också aamhallet sörja kalla och t0m.m.a: D å g i c k # d u, fattig adiktaxe, från för att hon får ekonomisk ersättning ' Vedlig&amp;hold es, af ~irlcegaarden '.
Nordens köld och is, för den förniinsk !ade arbetsförtjänst - som så litet.
visste av .ditt rik.a pund.
bon därigenom .drabbas av.
D &amp; spillde du, nej, o f f: r a d ' e, det Dessa h a v ha under de senaste åren Som 1dinga.n en gång för Cellini, kostliga vin, fktt st.a:rk fart i de olika länderna och som fjädern i Cyranos hatt -.
tagit form i tanken på, m o d e r- så var konsten din vän och hugsvalan varmed nornorna din bägare fyllt.
s l c a p s f ö r s ä k r i n g.
Vari d e n n a h - så blev dikten din # dag moch din natt, Ur dess bottensats - din fattigdom, stiir och hiir den praktiseras i ett par lä ' nder som ge1lomför.t densamma, skall din dröm och lditt m %l oeh din strävan, din sjdedom och din sorg - j,ag söka k1argör.a i en kommande air- din gliaaje, din sorg och * din tno!
- £öddes pärlor av .konst, tilrel.
Men den fyllde ditt liv med den bävan, som din, dik.tniiig förgyllt.
E l i s e O. J-n.
som al.drig ger hjärtat no.
J.
S.
O n.
Vid Ernst Ahlgrens grav.
- u ---.,, - - - - - - - P - - - - - ' &gt; Mary Andersson.
Hon vet .allt för väl löne- och, arbetsf örhiil1an.den.a f ör indu- vad - apbete, det kostat henne att fran strins och handelns kvinnor inom hela skomakarestoleii avancera till byrgchef U.
S.
A. Fr8n 48 stater ekola uppgif- kvinna.
i ett statens verk.
ter lämnas.
Detta väl ' för att missför- Vi traff.ade samman med hcniie p &amp; hål1anden-a skola kunna beivras och ej.
var ticlnings redaktion och hon hälsade de:n kvinnliga a.rbetskraften allt f ör.
oss på svenska.
Helt naturligt blevo mycket utsugas.
Det effektiva arabet et vi fö~blnffade att hon kunde eller ville tillkommer val sedan fackf öreningarna tala svensk, då han varit i Amerik.a i att utföra.
35 år.
Det ' ar ju så många som ha I sig förenar byriichefen, fröken An- svårt a t t endast efter nigra års vistelse demson på ett lyckligt satt det veten- i Amerika k~mna.
tala svenska niii: de skapliga intresse,.
som undersökningar fordrar och intresse för det mer pl0s.i- komma hem.
Det ar inom f ackf örenings:rörelsen tiva arbete, som .ar f ackf öreii~ingarn~as som frökein Mary Andersson fått sin uppgift.
3ko ' liiing.
I många %r huar hon arbetat Hon verk-ade strängt saklig i sin Mary Andersson.
inom Xkoar~beta.reförbu ' ndets styrelse uppfattning, att kvin.norii .. zt skola ar- Bilden d6.r ovan haar nu vandrat riint 3ch varit mycket verks.anl för kvinnliga bets, men, att de ocksa skola vederfaras i iiiistan h e h den skandinaviska pressen €a&amp;f öreningars bildande.
I Amerika full rättvisa och bon har alltid käm- S. V. nied rubriker, som p8minna om såd.ana Einnes också en del del kvinnliga fack- pat härför.
Eörbund.
Sedan 1918 ä r dock frölcea som f,örr skrevss i sammanhang med att.
iz8.gon fa.ttig flicka blivit gift med en Mary Andersson helt i statens tjänst.
D &amp; börj.ade .arbetsdep.artementet f ör om.&amp;ttligt ilik greve eller någon annmaun mycket niarkvarndig karl.
Numera kvinnor, som hon nu .ar chef för, att Morgon bris!
värdesattes ju inte detta i lika hög atvidga.
sin verksamhet och ifrån att Ingen klubbmedlem får vara overksam grad som förr, men det ~entimentala Eöixt existerat pk anslag från år till år finner 8allticl .amiien, aven nar det gal- 3å har .det nu blivit permanent.
Nu- óare sig det galler agitationen för klubben ler att s1cildr.a en arbetsam och duglig mera är icke mindre an 60 assistenter eller Morgonbris.
.
nutidskvin ' na.
Ingen kan varla mer.a mstiil1d.a under hennes c.hefssls.ap.
följa friimmande f ör dylikt joller an fröken Det har till uppgift En duktig Sprid
6 MORGONBRIS, konst giva liksom e n förlösning a v vad nutidsmänniskor kanna.
Det synes mig som.
om Arosefiius uttryckte för sin ge- neration detsamma soin Josephson f ör en föregående.
Att an en gång bli p %- 1860-talet,.
.av G-.
H.
B r u z e ~ i t z en, tavla mind om Hasselbergs stora och kinsliga över Götcborg år 1.829, av Carl Samuel in.sats i svensk skulptur, och vars alster Graffman samt av samma konstnär en GGteborg h m lyckan och aran av a t t tav1.a över Stocliholms slott och hans agsa, a r slutligen en varsde£ ull upple- f örtjusande tradstudier.
Dar finns velse.
.
prov på vasi; svensk .malning ' från ' En målare, bosatt p % västkusten, av Frankiilie.
av Aiii1.a Maria, Gardell- ganska ovanliga mått och såsom Aro-: Eriksson och A.ugust Hagborg och m~o- senius skildrande livet och ' naturen sett.
tiv) av Nelson från Brugge.
liksom inifran, a r Ole Kruse.
Han mg- Över 1intiden.s västlmst ar ett över- lar aven religiösa motiv, som kunde dådigt, studiemateriel .samlat i Nord- passa till kyrkodekorationer.
ströms och ~Vi ' lhelmso ' ns tavlor av a1- Lämnar nian klo~istmuseet och GGta- dre, i Ragnar Ljungman av yngre viist- platsen och intriider på sjalva utstall- kustmålare.
Med vilken.
of örstalld ningsomridet blir man fullständigt sla- glädje återser man ej ", det g.am1.a huset gen av dess mäktiga arkitektoniska i skärgården " på utställningen och hur verkan.
Det ar en raklinjig och lionsc- iiii mer glad blir man ej då man vid en kvent bibehf~llen: stranghet däröver på skäi.gårdsf ärd f örbi Kyrkesui~d kännner samma g&amp;ng som vissa inslag, så so ni igen det, utall att man visste om att tnhareterna, givsa ' något österlan~dskt denna med Kordström så identiska fantastiskt å t arkitekturen.
Minnes- Minneshallen.
gård skulle 1.igga alldeles ute vid sun- hallen högt uppe på krönet ar det var- det.
Nordström gr sar- Siival v,ad deii yttre formep som skilt T j örns skildrare, innch8~llet angår har det lyckats GGt e- vilket ar [hans hem- borg a.tt med sin minnesutställning p; tralit.
" Hartippen p % ett synnerligen impone.i ' .aiide sätt fira T jörn " skildrar ber- gen, 17illra äro liksom 300-årsminnet av stadens 1:i:llsaro.
stelnade vagor loch .Sjä:l.va platsen f ör utst&amp;l.lnifigen är lyckligt funnen.
, Den har icke behövt " Dyning " vagorna p &amp; för1.agga.s långt borta p &amp; andra sidan havet med viistkust- förstäder, iita.11 ä r en organisk fort- klipporna i f örgrun- sättning på G4teborgs centianm: Gustaf del ?.
Adolfs torg med börshuset, där stads- Nu är Karl Nord- f ullmäktige ha sina sammaiitr&amp;deiz, dn- ström också borta.
- Det dra äldre byggniiigoar samt de stora blir så tonit narr den strålivagarila Östra Hamngatan, ena efter den, andra av K~iagsportsaveayeii rätt fram till Göta- den aI.dre geaeratio- plat.se:n.
Denna, som ingår i stadspla- liens föregångsmän för Carl Nordström: HABTiPPEN P A TJöRN.
det nya i konsten lam- nen, a r red.ai; delvis (bebyggd.
I fo:nden reser sig en enkel .arkitektlo- nar oss.
- En ~ i n g nislit ni.älctig b.yggnad, som ä r G3x- lronstnar, Ragnar Ljungman, .död 1905 digaste tempel Göteborg kunnat resa borgs nynppf ö d a Ii onstmuseiini, under vid 21 års alder, har också sina djupa- åt de män, som i storstilad medborgar- u t s t ~ l l n i a g e aiiv5iiid ~~ f ör en retrospelc- ste intryck fr811 Tjöim och hade, s &amp; ung anda irerlcat för sin stad.
Till, denna tiv vastsve~isk utställning samt för han $11 var då h.an dog, hunnit bliva cri afisluter sig utställningen över s1cepp.s- n agra allmänt kända f ÖregP~ii11gslcoiist- mycket dnlrtig niilare.
Han har ocksg farten, den huviidnäring som varit och riärers verlc.
E n ~ardefu.11 s.aml.ing f ramställt f ollctyper f rån vastkasten, ä r staden Göteborgs.
jänif i5x.a~ med Wilhdmsons.
Intrycket förhöjes ytterligare av sli~ilpturer av Carl Milles a r samlad i snoni.
lc~~iiiia " Kyrkf olk ", ' ' Fiskare ', " Den mycket smakfulla blomsteranläggnin- enti:éhallen, nyare saker, soini.
det iir en a:iidra målningarna gar särskilt omkring den stora dam- gamla " och alla de glädje att göra bekantskap med.
Myc- ket iinde~:ihållailde ar det ocksi % att $,ter- av wilheln~son, dar VSistlriistens liv ar men, .av &amp; en v.ackra skulptur som ut- filma, har sammanförda, gamla be- uttryckt med en egen.aïtad intensitet stallts ute - jag l~ommer fr-amför allt 1rant.a tavl.or av Carl Larsson, Liljefors, av den man, - m h d a sitt liv tillhört ihbg Milles foiitämr och tv &amp; .nakna fi- Västkusten, arlo ock ganila belcanta, gurer, en .maaiilig och en kvinnlig, i Richard Berg, Josephson m. fl.
1rra.ftig och smidig rörelse.
Vidare de Alv ett lalldelcs säi~slrilt htresse, sa- som det ar kärt att träffa.
beundraiisvarda belysningsanordnin- Två a ~ d r a som ocksa gått bort i lik- som intimt sammailhöran.de: med Göte- borg och dess omgivningar, 81: den va.st- het med Nor.dström och I; jung.man äro garna.
Den e:ff ektfulla s.ammaiisattnii-i- sv.ens1z.a utställningen.
Dar fram.trader rikt representerade, nämligen Arose- gen a v elektrisk belysning och levande Zidr&amp;dligt Vastsverges natur, dess folk- nius och H.asse1bei.g.
D m förres rörliga lågor.
Dessa senare t %s&amp;~dkom- liv samt det blomstrande l ~ o ~ ~ s t l som i v, ' ' Självporträtt med el1 blomsterkrans " mos gellom gas, vilken brinner som förts i Göteborg.
Aviallt, som mycket ä r typisk för hela hans prodiilrtion.
6 % marschaller och stora floammande bål.
starkt fiingslar, ärr h2.r endast plats att såg han .sig själv och sin omgivning.
När detsta speglar sig i dammeii on1 framhil1.a några f % detdjer.
Dar Som iiislag i den helhet, som utgör det aftnarna och manniskoströmmen böl- finns ett d.amportratt i dem gamla litet niiinskliga livct, framställer han manni- jande gå]: fram över stora gården blir stelt korrekta stilen med sina fina dc- skorna, an ödesbestamda med vemodet intrycket något helt enkelt ~tom~ordent- taljer av Johan Aureller d. y., verlmam över sig, an satiriskt, men med en satir, ligt.
för 200 $r sedan, dar finns cn # drama- som .alltid var god och ö~erseende, 211 A.ngående utställningens detaljer i tisk framställning av eniignaiiter, som i sagostamiiingen .. E j minst h,ans bil- övrigt må här frramhållas följaitide: a r mycket ihwskad- begiva sig fr %n Göteborg i början 13 % der av barii och hans sagoberattar- Skol~~.tställnin~en Den ståtliga Göteborgsutstillningen. '
'
MORGONBRIS lig.
" Hus och hems " mindre lägenhc- t &amp; on1 1 och 2 rum och kök samt 1 en- kelrum äro både vackra och praktiska.
På dessa inredningar är nedlagt ett vardefullt apbete för a.tt på d.et lilla 7 l Kvinnorna och organisationsformerna.
Enstalrna röster höjas ute i bygderna arbetarelrommuiien som ntgör den soc.- för fatt kvinnorna ' icke skola bilda sar- dem.
föreningen och till denna ar, som skilda lrviniio.klnbbar, utan direkt aii- vi veta, f.öreniiigsmedlemmarn.a till sluta sig till .arbetarClcomir~iinerna.
I allra största delen kollektivt anslutna.
en del fall a r val detta önskem %l beto- Den t a r ju aven emot enskilda medlem- nat av den gam1.a fördomen mot att mar, men vi kunna val förstå, att det kvinnorna över hi iv ud agna iibgot.
iii- icke för en sådan organisation anses vi- tresse f ör f öreniilgsverl~sarnhet och i daare lönande .att söka agitera in s8d.a- andra, för, att .de i kvi~iiioliliibba:r~ia tro ila, varför de kvinnor, som icke bava sig se sarorganisatioiier inom partiet., en f.ackföire ' i ?ing att .ansluta sig till, som arbeta einsidigt för egna syften.
oftast lamnas opåverkade f ör anslut- Ingen slriirlle vara gladare iiii, deii som ning till kommunen.
För lcvinnloriia skriver dessa rader om vi kunde slippa ä r det ju inte ' heller särdeles 10ck~ande den lrvinnliga organisationen, utan allt att gå in i denna storoa organisation.
lrunde gå upp i en enhet.
Därigenom Kvinnorna söka darf ör givetvis aveii slrulle nied säkerhet en hel del lcviii ' iio- siii f öreningsf orm f ö r koll~ektiv~anslut- kraf ter lösas fra1n en massa uppslitaii- iiing till partiet.
Inom dessa klubbar, de organisationsarbete och i stället f å dar de ' nästan iiteslutaiide träffa .sam- tid till niera intell.elrt~uellt arbete och man med kvinnor a r den samhalls- # studier, som skulle f ördjupa: deras in- grupp # de själva tillhöra, £aller det helt si1rt.w i de samhalleliga, spörsmiilen.
naturligt lattuare för dem # att våga sig: Darmed skulle också a~ !betarerörelseii fram med sin mening.
' Har drivas de erhalla ett viisentligt tillskott av dug- till verksamhet, som alltid mera vacker Aroscnius: SJALVPORTRATT MED EN liga krafter.
intresset och laiisvarskanslan,.
om än BLOMSTERKRANS.
Därmed ar icke sagt att, de kvinnor uppgifterna i början äro enkla, an a t t utrymme, som stbr smålägenheter till vi iiii ha placerade äro d a r endast dar- alltid sitta som Ahörare till deblatter biids,.
få in .anordiiin.gar, sa1val vad: €ör att de gro.
lcvin~or och därför a t t mella ' ii lianslie utes1utand.e drivna ta- s %ngpl.ai; ser, köksinrediitng som b.ad- kvinnorna fordrat plats å t dem ellcr lare och debattörer.
Arbetarehustrur- aro ännu tyvärr eller tvaktrum angår, för att %stadkom-: €ör att de varit de li~iniionamn, som ilas arbet~förhå~llanden rna det basta möjliga utnyttjande.
ansetts iiöclvindiga förse valsedeln sadana.,, att vi icke heller kunna begära Både denna utstallniag och ~ l i ~ l i i t ~ t a ined l l - för att stimulera valiiitresset hos av dem, om sa b &amp; begavning och iii- tresse finnes, att, de skola kiiiina kva- iiingeii.
upptaga i1itei:iörer från de tider, 1.cviiinoriia.
Varför vi dock fortsatta nied, att lificera sig til.1.
talare och !debattörer då man icke hadc samma möjligheter som nu el.ler samma .sinlie för hygieni- vilja organisera lrvin ' iioriia: i soc.-dem.
och ~iin ' iia insi.kter i samhä~lsspörsmålen ska.
a1io:rdningar.
Jamf öre1 sen mellan Icvinnoklubbar beror i väsentlig grad enb,art på de möten, som arbetarelrom- på orgaiiisationsformerna inom partiet.
muanerna hål1.a.
E n: annan sak a r ocksa, g-amnialt och nyt t ar intressant.
P % de flesta platser i landet är det att d.et annu inte gatt våra Bmaiiliga Även andra interiörer från utställ- ntngeil iino myclret larorilra.
Så upp- Som helhetsomdöme om utställningen vis~iiiigen av # de utmärkt vackra möbler, Av överviildigande verkaan iir maskiii- som högre stgnden kunnat omge sig hallen.
Den .ar iiiira 200 nieter lång kan man säga, att Göteborg har, all aii- med nnd.er olika tidsperioder, som mot- samt 35 metei: bred, byggd i ett enda ledning att vara myclret stolt öve.r den- svarande interiörer, aven de mycket.
spa.iin.
Såväl hallens arkitektur .som sa ' mma och att ingen, som möjligtvis.
kan komma dit, bör försumma det me- tilltal,aiitle, från bondhem och fislitare- utstallningen av vår masliiiibygp~~ads- hem.
Den kyrkliga ntsi; allninge~ har i:ndustri ar ett så verkligt impoiiera.ndc dan aiinn tid ar, och ej heller a t t p &amp; viclrt berättigad uppm ' iirlcsamhet.
För uttryck, som den bör v-ara, a.v vfir tids samma gång göra en färd u t till Vist- den villren liksom jag besökte en gam- utvecliliiig och vart lands fra.mtidsmöj- kustens klippor loch hav .. mal bygd och dess kyrka, nimligen ligheter.
A n n a Liiidhagen.
Morlanda p % Ornst, blev deiiila; avdel.- Även en sfidan avdelning som ma- ning a11 .mer levande.
Kyrkogården a s;; liinhalleiis fullstai~diga motsats, nam- stämningsfull, mein det kaii ju dock ligen nöj esf alt et f ö r diskuteras om dct al * riktigt pietets- barn eller, som det hi4.i.
f d l t att imitera en gammal kyrkogård Izallas, ' baigiiens para- med riktiga gravstenar förda fr&amp;n de dis i.r anordiiat btide olika platserna ..
Men åstadkommes där- rationellt och efter idé- med den nyttan .att höja uppfattningen rilca uppslag.
Till sist om.
lryrlrogardars anordnoaiide, .så har i nia1 naninas a t t aiiord- detta f all 5ndarnå.let verkligen lru~inat ning ar f ör r estauran- helga.
medlen.
Slom en egendomlig till- ter - ej blott npptaga de fallighct lag Irrigsutstalli~.in,aen alldeles omtala.dc stora restaii- intill den kyr1d.iga.
Tyvärr hava bada r.aiiterna i ofantliga dessa rörelser icke heller i veïliligheten mått utan av.cn mindre och billigare.
Ma11 lian varit så skilda.
Zii avd.eliiiilg, som mam sätter stort aven framvisa e t t ut- varde p&amp;, m % h k: särslzilt framhiillas: aytt,jaiide för dett.
; .~ den utlandssveiislca.
Man fBr ö.irersilit änd.amå1 av en gam- över svenskarilas liv och insatser utan- mal gård, nämligen Li- för vsira granser, vilket naturligtvis seberg, vilket blivit ett kaii hidraga till en ökad saml&amp;~sla mel- gott och omvaslande Rumsinteriör: en Iiigenhet p % ett rum och kök.
lan rikssvenskar och u.tlaiidssvenskar.
inslag i stiimiiingeii .. l ')),.
8 MORGONBRIS pa~ !tikamrater s &amp; a t t säga i Modet e t livinnorna skola vara med.
De .glöm mua så gärna bort, att # det a r ett beho- för rörelsen, att få kvinnorna med Däirför har t. o. m. namnet kvinnoklinbl ännu s % länge en mission att fy1l.a.
Från vara talare meddelas ofta, at vid utlysta kvinnom.öteii, så har nästa2 endast män, kommit och när de fraga efter kvinnorna, .s6 har det helt upprik tigi; svoai ?ats, att hon icke kunde kommi ifr81i.
Ibland har det varit midd.a,gs disken som hindrat och en anniian gan!
barnen.
Att mannen kunnat en gan; stanna hemma och l %tit hzistruil g %,; ha icke fallit, dem in.
Nar ldetta framfört s &amp; ha de odes % lika uppriktigt sv.arat att de själva så gärna ville höca de&gt; kvinnliga talar.en.
Nu peka mhnga p&amp;, att i iitl.andet hi icke kvinnorna nagra särorganisatio - m r, ut.an .alla iiro anslat.na till ge inensamma part if ör eriiizgen p &amp; pl.at.sen X &amp; ar f örh&amp;l.landet i Tyskland loch Öst er rike, men i flera manodra stater, s&amp;s:on Holland,.
Schweiz, T jeckoslovalriei~ Finland och Bulgarien, tro vi oss vet; att s % intx ar förhåll,andet, utan dar h; de sina egna förbund.
I Bu1garie.i miste alltid de manliga talarna ocksi hålla ett, agitationstal för kvinnorii; och sölra bilda ldubbar ibland dem Iletta oberoende om de resa för soc.
dem.
partiet eller för .att bild; f ack€ öreiiing.
Nen, darf ör att kvin norna i Tysl.rland och Österrik1 icke ha speciella Bviiinof örbuiid ocl lrliibbar, så skola vi därför inte tro, at.
dar ej esistxrar kvinnorörelse inon partiet.
I biigge !dessa finna; soc.-dem.
kvinnotidiiingar och .dess utom hua kvinnorna sina egna mötes träff a kvinnorn: kviillar.
I T~slcloand samman en g&amp;ng i vec1ca.n till sina före läsnings- och ldi~slr~issionsaf tnar och ha,: ar det en giveh norm, att den lwällei stannar mannen ' hem.ma och sköter on hemmet.
Det hör till p,artisolidarite te ' n.
De hava aven sarslrilda kvinnoiit skott eller kommittéer inom .partisty relsesiza och i riksdagen sitta .ett stor, antal soc.-dem.
kvinnor.
Från Öster rike ha vi ju fatt noggrarin beskrivniag på hur de a v p a r t i e t ekonomiseras länge i detta leand kuiina vara glad2 &amp; t om kvinnorna vi1j.a samla sig kvinnohlubbar och genom sitt f örbuni och sina distrikt agitera och upplyst 1rvinnorii.a i den m8n so:m deras kr.afte~ Skiss för Morgonbris av Elin Pettersson.
racka till.
Vi iiro mycket blygsammt Arbetet i den stora fabriken gick ' sin gilla i våra krav på ekonomisk hjalp, ocl gang.
De gamla vandringarna i taket, s ~ n i det som erhalles hushållas mycket: nog Ar efter Ar sjungit sin entoniga sang, rass- grant med.
Nu vilja vi, dock säg1 i f r h, att därför att soc.-.dern.
kvinnor lade som vanligt.
Människor sprungo cm ila ha egna organisationer, som de lcun.
varandra och det såg ut som skulle de !ia ila ansluta sig till, och vilka agiteaa oc2 " levande maskineri " inte sta stilla en min:.it.
Agda Falk var en ovanligt duktig arl~c- arbeta s &amp; rn.ycket det iir dem möjlig; f ö r .att sprida iipplysning om våra må: terska, flitig från morgon till kväll som en och medel, så är det intet som fritagel myra.
Det behövdes ocksa, ty Agda harit: våra manliga partikamrater fr3n plik ganila far att knoga för, som under snart ten att upplysa arbetar ek \ rinnorn.a ' on ett tiotal år varit oförmögen till allt arbeie.
arbetarerörelsen och agitera in dem: Falk, som varit grovarbetare till yrket och levat med i gamla tider, hade tro- p.artiet.
Vi vilja nu aven bestämt siig,a ifran get vidhållit sin niotvilja för alla orga- at.t sl~rivandet och talandet om bildan, nisationer, det vill.
saga sa länge han var det .av ett kviiiiioparti icke har d,el frisk ocli arbetsför.
Sedan hade han val ringaste sliilrtslrap med soc.-dem.
lrvin, insett deras betydelse och nytta.
Så hadc iiof örbundet.
Dess nledlem.mar tillhör2 en händelse kommit honom att ännu mer partiet, t y i deras stadgar stAr skrivet vardera dem.
Agda, hans dotter, hade en att eiid.ast den oiganisatio ' il som tillhö] dag blivit hastigt sjtik och mast intagas p8 partiet vinner inträde i förl~undet ocl sjukhus.
Dar hade hon legat i fyra mana- der.
Nar hon.
blev frisk hade den fackfGr- att förbiiiidets and8am %l ar: Under kampen.
latt pA grundval av 8ocialdemokrnt.isk~ partiets program organj,soi.a doch inom sig sainla socialden~okratiska.
kvinnooxganisatio ner, bediáv~a soci !alistislrt ocli fackligt upplys ningsarbete 11I.and arb~t.arekl~s.sens kvinnor intressera kvinnorna för allm~,änt kunsk.apssö Irannle, ' inaom bildningsverksamheten allvarligi inrikta sig på upplysning i de samhalleligr spörsniiZlen, s &amp; a t t .duglighet förvärvas till, clc upp~ii ' ter, som påvila, dsni i arbetaroklasscn: friyorclsek:~mp; samt a t t bevaks iocli - arbeta f6lr s8.da.m social: ooh politiska, fr. %gors lösning, soni särskilt be rör kvinnornas, mödrarnas, barncns och hacm inens intressen.
Som esern.pe1 på vilka, frhgor vi hu- vudsaliligast darmed avse, iiro s&amp;dans som moderslcapsf örs3kringsfr&amp;gan, an.
BepcnsionerLtig, barnavArddagstif tnin.
gen, f attigv&amp;rden, skolf rågor, bostads.
fr&amp;gan o. S. V. Vad som med bestiimdhet även Irar sägas är att kvinno~na i sitt # arbete vi- a.at stor partilojalitet, men li.ka nöd- vändigt soin det är att ungdomen har siil organisation för att samlas i för ett int easivt upplysnings- och slroliiin mar- bete, lika nödvändigt är det, att kvi ' n- norna, iiniiii s % länge, samlas i sina or- ganisationer.
Må därför i partisolida- ritetelis namn kvinnoxiia !givas, allt det itöd, som lsan lämnas dem i .deras agi- kations- loch upplysningsarbete.
S.
V. Dar ha kvinnorna .det mycket mindrc l~ekymmcrsamt för sin ekonomi a.n vi, ty de få, bidrag bide till administratio- nen, och agiteationen ur partikassan, iivensom till tidningen, som iitdelas gra- tis till de kvinnliga partimedlemmarna.
Forts. fr. sid. 3.
Da.i 11sdlägge.s aven mycket .arbete p8 Som Norrby var sista platsen i tur- att f &amp; arbetarelzvinnoraa skolade, och ~611, sPi, vande Ebba Hil1n.w dagen där- halhs hä.rför instruktionskurser f ör) å hem t.ill sitt land igen.
Dar hon s.att dem i olika fragor.
Där anses det all- sitt hörn i jiirnvags1ziipé.n och sumnie- delos nödviindigt att kvinnorna komma ade ihop de två senaste veckornas m.ed och hjiilpa till., t y arbetet är s$ iändelser, kom hon &amp; ock til.1 det resul- vittomfattande.
=iir i Sverge ekoi~o- atet, a t t dessa inte voro nv elsbart ned- misera.
vi helt var tidning sjilva, även- l&amp;eiide natur.
Hon hade p % sin resa soni administ~ationeii och bi1dniii.g~- räffat m&amp;nga stiliga partivänner, man .verksa.mheten.
Det är endast till hjälp ch lminnor, som trots # allt dock skulle öra rättfärdighetens idéer narmaxe ' för agitationen vi erhg1.l.a anslag.
Vi tro därför .att mannen ännu så len slutliga segern.
- - ening, Iion tillhörde, utbetalt till henne femtio kronor ur sin nödhjälpsfond.
Det var en god hjalp för det lilla hemmet, som un- der Agdas sjukdom fatt en bristfällig eko- nomi.
Ja, det dar skulle nu inte gamle Faik trott, om han ej sett det med egna ögon.
Hans tankar kunde ofta stanna vid det och det tillfallet i det förflutna, nar en liknande hjälp kunde ha komniit så val till pass.
Han hade till exempel om vintrarna gatt utan arbete langa tider.
Och hustrun hade f6tt ligga i med vad hon kunnat.
Illa hade hoii farit, stackar ' n, och slitet och släpet hade givit henne en förtidig grav.
Far och Agda kommo alltid val överens ocli riktigt gott och bra blev det, sedan Agda öppnat ögonen, SA att saga, på honom.
" Sparad penning ar som vunnen ", brukade hon tillägga, som kronan pil verket, efter ett h g t resonemang.
Och manga samman- slutna kunna uträtta mycket för eget gagn, dar en enda ingenting förmar.
Agda, som var fylld sina tjugufem år, var en kviiina som i allt var med sin tid.
Papasslig, vaken och klarseende.
En dugande kraft som 211- tid fungerade.
- - - D e t var en fredagsafton det hände.
AgJa hade nyss fatt sin avlöning, lade omsorgs- Fullt ned den, och beredde sig, som de andra, itt lämna lokalen.
Tvärs över gården !ag ' abrikens kontor.
Det lyste därinne.
Hon risste att disponenten brukade se över vissa ~öcker ibland.
Om hon skulle?
Hon gick: tt par steg, obeslutsam och vacklande - - - hemma var vedboden tom; far hade, agit upp det sista middagen - - - i Su- .iken var hon skyldig en ansenlig slant - far, som satt vid fönstret för att f5; e en skymt av världen, hade länge önskat; ig en varm tröja.
- - - Hon hade tiinkt att ' det skulle bli b ä t t ~ e, nen herre gud, vecka efter vecka gick iu) ch han satt dar och frös, och skulden stod lär i butiken obetald.
Inte sade man nigot i nigondera hallet, ingen i världen kunde d - / f I '.
.
.
MORGONBRIS vara sa undfallande som gamle far.
Men ipp en präktig grA tröja - Larsons ganila vad Agda tänkte och kände, det visste ingen.
röja - kan Falk ha den sa far han den Hon ratade p &amp; sig, hostade ett par ginger, il1 skanks.
gick resolut fram till kontoret, öppnade och - Jag tackar jag.
.Den har var som stk-: ad At mig den.
gick in.
Han log belatet med tröjaii på sig.
Disponenten, som var en äldre man, vaiide - Jag tror Agda är ledsen?
- Hon sag p i sig till hälften vid hennes inträde.
- Vad önskar ni?
sade han i en ton soni) A hennes röda ögon.
- Ja, svarade Agda och så började hon mastan förtog henne allt mod.
Värmlanils di,strikt av Sversges SOL-dm.
[rata pA nytt, medan Falk lugnt och sansat: vinnoför.bund höll .annanilag påsk årskonfc- - Jag har tänkt bedja disponenten ni alade om hur det var.
ens i Skoghall.
KonLferensen öppnades kl. 11 litet mera betalt, sade hon.
- Var inte ledseii, Agda, sade fru Larson.
.
ni.
av distriktets o:rdförande, f r u Hilma - Vad?
Mera betalt?
Är ni galen, maii- a g skall i morgon gA upp .och tala med ~amudsson, som halsade ombud ooh övriga niska!
Mera betalt!
1 dessa tider!
Är iii ferkniastaren i fabriken, dar Idarson var leltagare välkomna.
Till ordf. f ör k o d eren- en valdes fruarna Alma Norsell, Karlstad, spritt, sprangande galen!
) ortvakt.
Kanske dom kan ha nAgot arbete.
c h Sofia Lundell, Storf ors, till sekreterare Det tog i dörren.
Disponentens tvA döttrar - SA snällt det vore, tant.
röken Alma Svensson och, till, bitr.
sekr. fru kommo in och gingo förbi till ett nargriiii- Pil följande mandag skulle Agda iiifirina daja Pettersson.
10 klubbar voro rcpresen- sande rum.
Agdas blick iöljde det breda, ig och ha betyg med sig.
Och det gjorde crade s v 11 ombud.
Ars- och revisionsberättelserna föredrogos, bavergarnityret tills den stannade vid heniics lon.
Och allt gick bra.
Ett sextonArigt be- ich ansvarsfrihet beviljades styrelsen.
A v egen luggslitna kappa.
yg talade för sig självt.
cvisionsiberattelsen framgick, .att distriktet - Hur tiderna an äro maste maii leva, Den som var belaten med det hela det var m t b r av 13 k l ~ b b a r med en niedlenissiffr+ dristade hon saga.
4gda.
Nu hade hon ' fatt lindrigare arbete .v något över 300.
Av dessa. %ro 11 leds- - Skanis ni inte?
Vad?
Gar har och liar) ch aiidil fem kronor mer per vecka.
Fars iiöter av stads- ocih kommunalfullmäktige, 11 fattigvZrclsstyaelser, 6 av skolstyrelser, 1 er reella betalning - tjugutvil kronor per losta hade betydligt givit med sig, se ' n han, v .v barii.avHrdsnanin.d, 2 av pensioiisnaninder, vecka.
Det ar yercgar det!
ick tröjan.
Och deras lilla hem började sta.
av läncts barnmorskestyrclse, varjainte - Man far inte myclcet för pengarna.
- --) å säkrare grtind.
- - lagra innehadc uppdrag i andra koniniunal:~ - Man far - - man far val vad niaii - Jag tycker det ar sb underligt, far.
- ityrelser o &amp; Iroinmittéer o &amp; en del tjianst- I Vamlsnds; örn aoin barnavZrdsnian.
köper.
Ni kan inte hushalla.
Det a r felet.
4gda log en aftoii nar de sutto och pratade.
Tolkblad aga klublbarna sammanlagt 18 an- - Seså, sta inte har och hindra tid - - 4llt artade sig sa bra, och ändå var jag SA Mar, i Folkets husiföreningar 57: och i koo- ~erativa företag 2 andebar.
Enligt r.evisions- försvinn människa.
- -) lycklig den dar fredagskvällen.
En hög färg steg upp i Agdas ansikte.
- Jojo, SA kan det ga.
Den fattige, ser terattelsen %alanserade inkomster och atgif- på cn sniniiia .av kr.
781: 91.
Det ma bara eller brista, tänkte hon, men iu, maste ständigt drivas av eriergi och vilje- er Frän Kristinehamn hade framlagts fragan: sanningen skall en gang i den gamle omansk-: raft och ett aldrig slocki~aiide hopp, sad.e ' Böra vi stödja skolkommission~ens f örslag lige blodsugaren.
m ö-Lrig bottenskola eller förs1,ag som fran len gamle eftertanksanit.
: n del sakkunnigt håll framkominit om 4- - Det a r p &amp; sextonde i r e t jag arbetar mig?
har och jag har nedlagt mycket arbete.
- -- Inledare var f r u Frida Gustafsson, Kristi-.
- Vad menar ni?
Vart vill ni komma?
ichamn.
N Q o t u t t a l a ~ ~ d i e någondera .rikt- sklek han alldeles utom sig.
iingen, gjordes e j av k.onfeiiensen.
Diirernot Litteratur om f o~kbildx~ingswbete %.
lille nian uttala sig f ör xönskvar&amp;et~en av - Jag vill ha betalt för mitt arbete!
Det var arslanga betvingelser och för- 311 a v A.
B.
F:s u p p g i f t e r a r att sprida rtt skolLldmn, ändrades .s %, att barnen fingr?
) örja skolan vid 8-.årsåldern i stallet bör son1 sakelser som lag i detta svar.
iiiimedoni o m f 01lrbil.dningsarbet ets OF- ~u vid 7 &amp; r.
För landsbygden med sina I %ngit - Ni a r avskedad!
ganisatioii, tippgift och mB:l.
F ö r detta ilrolviigar vore detta av stor .betydelse, men Han slog naven i bordet sa blackhornel iiid.am.ål h a r A.
B; l?
: s centralbyra len största anledningen.
kl11 detta önskeinal, barnens större möjligheter a t t til1,goclo- hoppade.
l p p r ä t t a t eii egen förlags.avdelning ge- lore; öra sig undervisningen) '.
- Och med er ar fabriken klar!
lom villcen a l l litter.atur, såsom studie- En fr&amp;ga hade fr.amlngts av ej mindre iin - Inte ännu, herr disponent!
iandböcker o. dyl. k a n erhiililas.
Dess-: cm olika.
Wubbar om) ' MAnnens sk %ndpunkt.
Agda gick och slog hart igen dörren, d l - tom tillhandahålles från e g e t lager, ill kvinnorörel.sen Inledare var f r u Nor- deles utom sig av harm och sorg.
&gt;öc1cer i s t aks- .och lcommuiiall~uiisk~ap: iell, och under diskussioneii framkom sanims från samtliga tal.
# om mera förstå- Det var alltsa tacken för allt.
~atio ' rialekoiiomi, f~acl~Eöïoningsrö.relsc inskeinål f r h mannens sida.
li ' öljande uttalande Utkoniinen pa gatan slappnade henlie: n. m.
B ö c k e r n a expedieras till s %va.l: lse) cslöts a t t göra: nerver och hon brast i gråt.
5 r k l a r och bibliotek som eilski1d.a per- %3om det alltmer f örmarkes en häp- - Kara barn, hur a r det fatt?
sade fal; oner.
D e f ö r r a erhålla 20 % r a b a t t naclsvackande of örstaelse f r&amp;n de manli- bestört nar hon kom hem.
?å all l i t t e r a t u r.
En ny förteckning g a .organiserade arbetarnas sida för be- - Har du förlorat din avlöning?
tydelsen av kvinnornas aktiva deltagan- iver förlagets böcker h a r u t g i v i t s och dc i ~amhallsarb~etct, och 13 % borgarklas- - Ja, far, svarade hon nedslagen.
Jag: rhållcs gratis f r h A .. B.
E '., S ö r v i k. een, ej uraktlåker a t t göra bruk av denna har förlorat dem alla.
.oförståelse genom a t t skicka fram s i t t Och s2 berättade hon alltsammans.
Dc ' partis kvinnor, # anse vi a t t sivida ej h d - koni niigot bittert i den gamles blick iid.
ring h6ri åsta.dkommes, ansvaret inför slgktet bjuder oss ati; utan samarbete han sade: A.
B. F. - Tidning för Arbetamesi Bild nied mannen själva försöka arbeta för - Ja, sadana äro de.
Och den ene a r del ningsforbund - har utk,ommuit med sit .att f å in kvinnor p % .de poster i sam- augiistinuininer, vilket huvaclsakligen a p a t andre lik.
Som stöpta i ett matt.
hället, dar kvinnorna vid .siaan av man- %t A.
13.
F:.s clistriktsorganisationer.
S&amp;lundi nen böra h a sina givna platser.) '
Det knackade pil dörren.
inledes nun~rct med en artikel om Iiur derni - Stig in, sade Falk; distrikt org.aniser.as, daras anbetsuppgif tc Fran Skoghall hade viick6s fr %gan:) Kan m.
.m.
Vidare lämnas uppgifter på m f attnin - Godafton!
något göras f ö r a t t f &amp; en hunian.ar,e behand- En äldre kvinna, sedan maliga Ar bekaii gen av A.
B.
F:s arbete i de olika lanen sam ling av vara söner, som fullgöra sin värn- de olika 1anclstingsanslagen.s sttirlek.
För som plikt ' l) ' 1nled; tr.e var f r u Norsell, ocih be- med familjen, kom in.
Hon bar sorgdrak niar-ens studieledarekurser redogöres samt t ö efter sin avlidne man.
A.
B.
F:s instruktionsv.erksam:het &amp; undand # slöts eftef en stunds diskussion a t t remittera motionen till di,striktsstyrelsen för a t t av .den- - Godafton!
Är tant Larson ute och gal ' höst.
samma framföras vid ngsta års kongness.
Tidningen bör hallas a v alla !för arbetarna Var sa god och sitt!
Agda drog fram ei Dessutom .diskniterades ' f redsfragan ', bild~ngsaabete intresserade.
Den kostar en ' v.accinationstv&amp;nget ' samt.
kooperationen, stol.
dast 1 kr.
pr %r ooh rekvineras fran A.
B.
F, den sistnamnd.a fragan inlämnad fran Munk- Tack, tack, jag ska inte stanna Si S ö r v i k.
£omklubben.
Denna fr&amp;ga åter~cmitter~adeg länge.
Hon vecklade upp ett paket.
till ' Munkfors, för a t t sedan gå vidare till - Mitt ärende a r det har - nu höll hol kooperativa distriktet samt till Munkf.ors Frin kvinnoklubbarnas arbetsfilt.
- .-_. '
j.
J - J,
MORGONBRIS - 10 En märkesdag för Jönköpingsklubben.
ström, Suraham~mar och Karolina Saln.
Revisorer blevo: Elin Askerlund, Eme- lic Hainre, Vo5ster %s.
i vilkct hon erinrade on Sonilagen den 29 april invigde Jönköpings soc.
dom.
kviniioklubb s i t t standar och detta bctraktn vi själva som en eå pass anmark- nin,gsvärcl.
tilldi-agel ' se i klubbens liv, a t t vi nödvändigtvis m %ste present; era såväl stan- daret som oss själva för Norgon.bris) läsare.
Fcsten hölls ?i, J ö n k ö ~ i n g s Folkets hus och inbjuclna vor0 klub~eclleiiimarnas anforvaii- ter .s,wt a.rbctarekommunens styrelse.
Efter e t t g a r musik- o &amp; så.ngnummer höll kli~bbens ordf., f r u Elin Neunian, högtidstalet,.
f öreYisnin.gsf örening med begiiran om f örc- läsniiigar röranibc ko,aperatilonen .. Instnuktionskurser cbeslötoa anordna, och fick distriktsstyrelsen i uppdrag a t t anskaffa en instruktör, för de .klubbar, som e j sjalva k.unde ordna därmed.
Utskottets förlaggningsort .bestamcles till Karlstad,, och till niedlemmar i detta utsfigos: f r w ~ r n a Anna Lindgren, H&lt;lma Sa.muelsson och Alrna Noorsell nicd fruti.rn:s Maja Petters- son och Heclvig Floocl som .s~.ipplcnnter.
öv- riga meclleinmar i distriktsstyrelsen blevo fruarna Elin Villig, Btorfors, i3ign.c Karlkvist, ~ u n.
k f o r s och Einnia Aspenbierg, Kritstine- hamn.
Revisorer ablavo fröknarna Alma Svensson och Sofila Elovsson.
Wasta konferens h %lles i Kr:istiii.ehanin på tid som a v clistriktsstyrelsen närmare bestäiii- mes.
Innan konferensen avslöts frambar fru Lindgren distriktets tack till fröken Elovs- son, som allt sedan detsammas b3.ldaiide va- rit dess kassör, men nu av.gicik friin d.enna befattning.
Sed:iii vi sist v o ~ o samlade till konlfcrens hade vart distrikt förlorat tne av sinn mera dugande krafter, nämligen fi:u Fl.ooc1, soin flyttat till Up,psnla, och f r u Lydia Dahlén, Arvika, som avrest till Amerika.
Båda dessa hade tillhört .d.istriktsstyr.elsen ecdan distrik- tet bilhiles.
Den tredje, fru E n m a Törnell, Munkfors, som likaledes avrest till Amerika, var inom Munkfors1clu; bben en av de iildsta oeh verksamiinaste medlemmarna.
Undler lconf erenscns logp liarle anlänt telc- grain f rån f öiibuiidsstyrelsen.
Till f r u Huld tt Floocl, UIppsah, avsändes telegram från kon- fiereiisen.
Sanikväm nwcl tesupé var på lcv4i,llen anord- nat, varvid förek,oni f öredrag av riksdags- man A. Norsell samt musik, sång och upp- läsning.
A-a L-n.
dc m h g a nnsträngningai klubibcns rncdlmnmnr gjorl dör a t t skaffa sig e t t .sam lingstcckcn.
Då cletta ni lyckats utt.alacle hon för hop,pningcn, a t t, detta sani Ii ngsteckon också skull (bli ett verkligt sådant ~incler vilkct kvinnorn r skulle fylkas i adcl strä van för lyckliga för,hål landen.
Mccl dessa orc, bjöd hon täckelset falla ocrh angav därefter i kort, het de syiipunltcr som v a rit led.ande för konimitte irade vid val %v f.ärger ock dylikt.
Stanclnret, som 6.1 utfört i vit sidenbrokad synnerliacn ti.1ltalandc ib " rodei; at n ~ c d rosor i röt1 och facklor i gult d k e.
Dct övriga rfiestprogr:imniet uprptog ytterli- gare sång, musik och uppläsning, varjanite arbetnrekominunens ordf., hr C. Gustavsson~ hö11 ett anslåencle tal, i vilkct han tollcade ar- betarek~criiimunens tack fö-r .det erkannans- varda ai~bctc kvinnoklubben n d l a g t.
Stnndnrct fördcs främst i årets l-rnajde- nions tsation oah blev vederbörligcn.
uppmark- sarniaat.
H. E.
Dessutom inlb,judn.a mpr.
f ö r Partidistriktet, ' Ungc1~oinSdistriktc:t samt Distriktsstyrelsen, Av styrellsc.berättelscn framgick, a t t ett gan- ska omfattande q$titetionsarbete, såväl skrift- ligt soni inuiitligt utförts under året.
Tv5 nya k h b b a r ha bilclaks och on del interims- styrelsor och koinmissionärer för.
Morgonbris tillsatts.
Inastruktionsai:bebet !har f orts,att i cleii sedan f öregående å r inslagna riktningen, detta å r med en: kurs i Sala.
Vid denna kurs behandlades:) ' fiociialdemokra tin i Svergo) ' samt)) Koqporation och san~hiallsekononii '.
Micdverkaude vor0, red.
Consail Jonsson fr&amp;n Eskilstuna och h r Edv.
Hellkvist, Vasterals.
Forelasningarna: i kooperation bekostades av K; o,op.
förb.
distrikt.
Dessutom gavs in- struktion i khtbbarbete.
Kursen avslöts nied et t samkvani och alla cleltagare, såväl man- liga som kvinnliga, voro eniga, om, a t t det hela var synnerlrigen lyckat.
Diskussioiisaniin.en p å konferensen voro: M; änliens sttillning, till kvinnornas inval i de olika politiska och sociala institutionerna.
FriLgan inleddes av Alma Melin, Fagersta, soni påvisade oviljan bos mannen a t t bereda rilgon som iholst plats för kvinnorn.a, varc, sig i egna .eller offentliga organ.
Efter en stw1c1.s disl~ussion .beslöt konf ercnsen:) Wppmana klubbarna a t t inrikta sitt ar- bete på skolning, självuppfostran och ineik- ter i vart partis grundsatser, program ocih a r - beissätt och sålurida genom vart, eget mbete skaBf,a oss gehör bland vara manliga kam- rater.)
&gt; Hur f 5 Morgon.k~r~s mera l&amp;tts %ldl var nästa frliga, Sven den inledd lav A1iii.n M,elin.
Kon- ferenscn beslöt uppdraga $t styrelsen a t t hos ticliiingens red.
göra len förfragan om möj- ligh,eten a t t f % ntgon slags följetong, helst med socialt inslag.
I ifr %ga om, a g i t a t i o- n c n # beslöts a t t klubbarna skulle p2 resp. orter förarbeta för ev. kliuhbar, så a t t då en talare kominer, .den kan f % triiffa kvinnor och dae iho n %; gorlunda beredda.
Niista i n s t r u k t i o n s k a r s halles i Fagensta instundande.
höst.
Till styrelse val- des: Agnas $öderqnist, Narila H:ellkvist om- V8stmaxilands distrikt valda och Emma Eriksson nyvald, lalla i Va- har h ~ l l i t sin årdt,onferens i Viisterås.
Re- steriols och V. U. övriga styrelsemedlemmar presenterade voro 6 .klubbar mcd 9 oinbad.
blcvo: Alma Melin, Fagersta, Hilda Nord- Från kamratmöte i Blekinge.
Blekinge läns kvinnoklubbar höllo kamrat- niötc i Sigarp söndagen &amp; en 3 juni.
35ötet, som var mycket val.besökt, öppna.- des av H&amp;llarydsklubbens ordf., som balsade alla kamraterna valkoiiiina.
Avlen erinrade3 om kan~ratrnöteiias betydelse .och verksamhet.
ocih a t t det första kamratmötet) som hölls inom Blekinge, var i Sigarp 1913.
Till a t t leda mötets fönhandlingar valdes £tv Ljungströin, till s&amp;.
och referent Mpria Rettersson, Karlskrona.
Första fr %gan, Mo.derskapsförsiikringen, in- leficles av Lisa Landström, Karlshamn.
Fr %- gan diskuterac1.e~ genoing&amp;cnde, varp &amp; det hansköts a t de respektive klubbarna in0.m Ianct a t t diskutera clensamma loch fatt:^ stälidpunkt, a t t framföras så a t t den kommer frarii till lagstiftning, (1 % den an,s %gs mycket viktig, i sy:nnei; hct $ör cle industriellt arbc- tanclc kvinnorna.
N,ästa SrKga:, Eikolkommission~eiis börslag till ny skolreform, inleddles av folkskoUarare Aug.
Lundberg, Trenwni.
Därefter vidtog diskussion, varpå uttalades latt var oclh en p % sin ort bör verka för upplysning om skol- konimissionens förslag, så a t t meningen fran sm&amp;folkct k o m e r, fram till stöd för förslaget att folkskola.n blir bottenskola, så &amp; tt .en en- hetsskola m % komma till stånd.
Blir hemmet lidande för - att kvinnan ' till- hör en organisakionS inleddes av f r u Ljung- ström, Sigarp.
Frågan cliskiu.teiades och framhölls, nbt oni hustrur tillhöra endast några fö.reningar ouh ej allt för mycket ar- bete p %) agges, blir e j hcnlmet lid:ande, men .ng %r hon i m %nga föreningar är ' clct möjligt i t t hemmct blir det.
Varje kvinna borde be- sitta några stunder till eget förfogande.
A t t 3å offra dem i en ideell förening kan e j an- ses annait ä11 gott.
Eon: a r då en lank i k.edjan, som verkar.
.för heminets och sani: Kallets basta.
Nötet beslöt h %l.la kaniratmötcn som förut.
Niista kamratmöte önskades bli förlagt till 3et vaekra Nättraby.
.
Möt &amp; ~ V S ~ O med ~ S a t t sjunga)) Inter ' natio- den R e f. j.
Från Fagerviksverken, Fagerviks nsoc.-clem.
kvinnoklubb h.ade lör- lagen den 10 febr.
sitt &amp; rsmöte, till vilket iiigdonisklubben samt meillemmarnas innan in.- ~juclits.
Styrelse- och revisionsbcrattebcrn:~ Föredrogos ioch godkkandes samt ibevil jades; tyr.elscn p5 rc.visorernas f örslng f ull och; acksani ansvarsfrihet.
Ur styrelseberatttel- ren kan bland annat namnas, a t t klubben hål- .it 2 1 ordirianie .möten, 3 Ika.mratmÖten, l ~gfentligt arbetsmöte samt till v8algör.andc indamål insamlats kr.
410: 55 ocih till Ryss- andskominitt6n.
kr.
45: 90.
Av M; orgon !bris tar förslåts.
385 ex. Till styrelse för 1923 vmaldes: Elise Thun- Eors, ordf., Edit Persson, kassör, Alma Ed- und, sekr., Systor Andersson, v. sekr., och Elifricla Norlin, v. ordf.
Revisorer Blwo Jen- iy D,aihlström, Lydia Sjödin .ouh Erika Eng- iian.
Ombud för .koo,p.
årsmtitet blev .Elise rhunfors och onihcl!
vid distriktskonferensen h v o; Svea Dlahlström, Rosa Nordin och Hil- Lur Engström.
Det i alla avseendaen lyckade mötaet, omvik- ade i övrigt med sang, musik och kaffeserve- h g.
Sedan khbben uttalat sitt tack till len avgfiende styrelsen avslöts mötet med ') Int.ernationalen).
Rosa Nordin.
Från Flen.
-.
.+ Från Lottefors.
Flcns soc.-dcin.
Icviniiokl.uib % höll iien 1.C Lottefors soc.-dem.
kvinnokludbb böll lördn.
f sbr.
sitt årsniöbo.
, Styrelsens och .revisorer gen dcn 14 fabrumi sitt årsniöte.
Enligt ars.
nas bcriittclssr förcdr-ogos loch godkiinclcs.
berattelsen har klubben hållit 13 ordinarie Till styrclse valdes: ordf: f r u L,isa Eriks.
möten och 2 offentliga föredrag och 2 fcstel son, kassör f r u Julia Thor, sdcr.
fru Nathali:~ sanit cn instruktionskurs.
Av tidningen Brolin, v. orclf.
f r u Anna Kriiger och v. sekr, Morgonbris har enclast förs %lts 100 cs., nien börjar nytt lasar den 10 ol~tober 1923. fxu Theresia Svensson.
Till revisorer valdes beslöts a t t höja upplagan mecl 10 ex. pr m %.
26 veckors lästid.
fruarna E l d a Linde, Buld:i, Linde och Elin nad.
Kldbbcn riiknadc vid årsskiftet 15 god Första årskurs .med maidig, och Pettersson.
Till kommissio:nar för tidningen kanda smcdlemniar.
Ii~konistcr och utgifter lrvinidig avdelning.
.
Morgonbris valdes f ni1 Hilda Lincle.
ha balanscrat pb kr.
199: OS.
Andra årskurs för man, och kvinnor, R l d ~ b e n har hållit 9 ordinarie och 1 extra Under 5rct ha diskuterats flera fragor, möte.
2 .offentliga $öreclr:t,g ha ih2llits) e t t av d5iri.bl:~ncl den.
lcooperativa frngan.
Vidare som genomgat t f 01lrhö.gskola eller aga hu .Disa V5sDber.g loah .ett av f:ru Nelly Thii- liar kliibbcn dcltagit i agitationen Sör lancls- inotsvarahde knnslraper.
Statsstipen- ring.
Kaniratmötc har hallits tillsamanins tingsmnniiavalct och i förlnCLsagitationcn.
dier för obemedlade.
- I ' rospekt erhal- inod Sparrcholiiis och M,al~iuköpings kvinna- Rlobbcn har aven deltagit i Rysslandsinsani- les ge.ii0.m rektor Sigfrid Guniiäs, 1clubha.r.
Mcdlcnisniitalet ar uncler året ök.at lingen nied 10 kr.
inccl 7.
Av tidningen Mo:rgonbris har för- Styrelsen !beviljacles full oeh tacksain an- S ö r v i k.
sålts 315, es.
svarsfrihet för clct giingna, arbctsarct samt Soiii E ' lcn ar ctt 1iiti.clarbctat samhiillc vacl nyvaldes till orclf.
Svea Hiick.ling och v., ordf. allt föreningsliv betriidfar har kliibbcn cj Maria Pcrsson sniiit &amp; tcrvalilcs till sckr.
Från Karlskrona.
gjort några större framsteg, men Iioppas vi Helga Andersson, v. sokr.
Estar Aiidcrsson p5 ibiittre fr; ~iii.gtng i vfira stravtuiclcn.
ocli til.1 kassör Stina Aiidcrsson.
Till rcviso- ' Karlskrona sot.-clciii.
lrvinnoklub~b höll sitt Rï.c.cl li~.lsning till klubbarna Ianclct runt.
rcr Wtcrvalclcs Eclla Alni och Tora Jobansson.
5.rsin.ötc clcn 10 april 1023.
Ars- och revi- L.
E., ref. Mötet var slltigen.oiii trevligt, med oni- s.ioiis " ncrättclseri~:t förcdrogos och goclkancles.
vaxlandc sang och musik .sanit e t t anförande Uncler gret ha hållits l S ordin~aric möten .och av fru Inez Wiclcström fr2.n Söclcrhamn.
Sc- nästan lika niånga styrelseniötcn, tvenne dan bjöd klubben saintliga niirvi~randc p5 offentliga niöten, ctt med föredrag av red.
Från Karlskoga.
kmff c. Törnkvist över kinn.et Korrimunalpolitik, en Mötet avslöts inccl en u.pp.maiiiiig till med- förel:&amp;sniiig av O. V. Andersson över resein- Rarlsk.oga sot:-clcm.
.kviiino.ltluhb huclc ons- lcmniarn; ~ a t t h5lla enigt samnxin.
t clagcii.
cl (: ii 25 $&amp;r.
anordnat ~ f f ~ c n t l i g mcte tryck frHn Tyslclancl nied bilder.
R e f.] ned fru Agncs Bödcrcpist &amp; r511 Vistcras som Bland frägor soni clislrutecats markas bild- f örcclr:igali %llarinna.
nings- och förbvclsfrågorna, avensoni skolf.rg- Från Gustavsberg.
Ilcn stora lokalen i Rolkcts hus var i clct gor och kooperationen.
.
Giistavsbcrgs soc.-cl~ciil.
k v i r i i i o l r l ~ ~ hadc ~~b n+ri.iiaste.
fullsatt a.ir: i.i %ctcts nian och kvia- IClubbcn har deltagit ined egen £ana i.
1 sitt första Z:rsniöte niP~nd:igcn dcn 5 mars.
nor, soni iiiccl stort intrcssc i %höi.de det 2 tiiii- niaj7dcnlonstrati.one.n.
Även har klubben cld- niar langa f örcclragct 6ver ainiiut: ') Kam- P % grrund av 1okal:i. f öi * liållanclcn kan ' kliibbcn tagit mccl kominiitt6 i husagitationen för va- cj arbcta i n a g ~ n större omfattning.
Bkol- Icn.
Inom staclsfullni~lctige representeras pen för i.ii %nniskov.ardct ').
Tal.
utrcclcle amnct klart ocrh bclysandc, frLgan och ctt par anclra lcomriiiinala niigclii- klubibcn med 2 niandat, i f.attigv %rclsstyrelsen dmgandc fram huru vi, de sina i sa4inli.iillct, p: h c tcr ha clislciitcrabs.
Dis~tussioncrna iiro 1 o ~ i h skolstyrelsen niecl 1 mandat.
mycket iii- alltjiiint fHtt stricla och kampa för det cko- ii~pckct livliga ooh ~iie.clle~i~.rii.arn:~ Vid kvinnoclistriktets kon-feren s i Rarls- n0misk.a ocli kulturella.
Ilur vbrt niannisk.o- trcsscrndc.
Klubben.
ddt:ir i A.
B.: F:s stu- hanin.
varr .klubben ropresent.erad med 2 om- varclc varit iicclclragct ocli hur vi nu, ' tack: liccirklar i koainiunalkrunskap.
Klubben k hud.
vare förltnnnelscn on1 so&amp;tliisni.en ocli vär:i kollclctivt ansluten ' till arbetarcko~~~mnincn En julfest för sagost~xindsbarn ooh en stabila organisationer, kommit a t t inse a t t s:iiiit till distriktet, och har clcldagit i agita- faniiljcfcst liar hallits.
' Undcr året har klub- tionon uiidcr Hrct till valen, särskilt lancls- ben an-ordnat en höstibamr nied ganska gott oclr.s &amp; vi ha e t t mai~niskovarclc.
Xf ter förcclragct f öl jdc en livlig diskussion, tingsv:~lct, där 1zlnbbc.n lyclcnclcr; f % cn ~uccl- resultat.
IZlulb,ben innehax flera styekeii an- vaii b8de .kl~u$b,cns inecll.
ouh nggrtt niaii1ig:i Icni ps.
5 platser.
En niccllcni har under året b l a r såval i Tryckeriaktiebolaget Blckinge bcsökarc clcltogo.
Friigan var clcnna: " Vad tilljhört lcyrlco- och dcolr~clet.
: Klubben har soni i Folkets Husföreningsirna K~arlskroiia kan kvinnan göra i elen nu pagåencle stri-, n roprcscntant i Lokala Bilclnings~itsk~ottct.
och Långö.
över 300 es.
- av M.orgonbnis har Mcdlcmsiintnlct var viil &amp; reta slut 21.
[len S ' under året förså1.t~.
Si % bjöds pH., solos %ng och pianornusik.
8tgrclse- och rcvision~dbcrattelscrna föreclro- Till lsclamöter i styrelsen under komniande 30s och ti ' llc.irkiinc1cs den avgacridse styrclscn ICaffc bjöds ocksa till alla mötesdeltagare för ~ r b e t s % ornvaldcs r f.ruarna Stina Nordin, Eva ringa avgift och niir, så niiclnnttstimiiian slog, fiill och taeksani ansvilrsfrihct.
1n ' koniiste.r Bergkvist, Maria Pettersson, E d d a Saniiue1.s.
lunkade var o &amp; cm till sig, mang: % liingn, ch ut.gif ter ha ba1anscr; lt på ~cn suninia .av son och npvalcles Ebba Ringeus.
IX11 reviso- Ibnga vägar Iieni gcnoin grvader och rusk, 310 kr.
Av Morgonbris har siilts 350 es.
rer utslgos ' Gcrda Bokt, Agnes Nilsson och Till styrclsc för 1823 valdcs: frii Anna Alma Sverisson.
men iiiidi % s5 gcnoiiinöjc1.a och bcl5tnii nml 3lsson, ordf., f m 1,ovj.w Sclholtec, sekr., frö- sitt bcsök clenna kval1 p &amp; Folkcts Hus.
En inncrliiw vädjan sta1l.e~ till alla Svergcs Franiför mig p % vagen drog en g:iiiiiiial 60 ccn Göta, Sd~oltzc, kassör, f r u Iiige-borg Möl- irbcta nclc kvinnor a t t verka .förr aiibcta.re.rö-, c+ or91 Hilmi Jansson.
Bcvisorer blovo frö- ans f. d.
.sined sin likii s % yainla k s r a h d f t, relscn och closs icléw.
Mcd halsning till kamrater landet runt.
vii1 onibonacl iiicd sahahr och filtar, p5 sin kcn nï. %.rt:t Stor, och f r u Signc Eiilcsson.
E t t tiotal f liclcor f r h Qustavsbciigs social- " sparkJJ.
Dc voro cj radda f ö r oväder d5 M .a r i a Y e t t e r s.
s o n, sekr. det gallde kunskarp och upplysning och jag doni.ok.rntis ' ka unadonisklnbbs &amp; ngkör vor0 tyckte jag Jiksoini skämdes p % alla dc ungas narvarandc och Iförhöjdc staniningen nieil Från Degerfors.
vagnar, som mariga, alltf~ör inAn.ga gånger ha flera sångnuniiiier.
Till sist sjiiiigs ' In t a - ' gc~ilcnsnmt, v.arefter ordf. av- nation:ilcu Dcgcrfbrs soc.-clen~.
kvinnoklubb h a r hallit tusen Böi.fiill f ö r a t t draga sig i:fr&amp;n dct, soni bjudcs d a n i .den vägen o &amp; jag gav, dar sl.ubadc mötct med a t t iitbring:~ .et t fyi3al- arsmöte söndagen, den 4: mars.
Ars- ocli rcvisi,onsberiii; tclserna.
godkiaiides jag gick min vag fr:im gcnoni oviiclcrsnatten, cligt levt för dcn s~ocialdemokratiska kviiiiio- och styrc1se.n beviljailas: insvarsfrihet.
i tankarrin c l m ganila smeden och han8 kiira ïöre1,scn.
Inklomster och utgifter %alanseradc på kr.
Med parti.liiiIsiiing till all,:^ k1ubb:ir landct ') fruga ' min honnör.
runt.
R e f c.rerit.en.
218: .is.
Med halsning ltinclet runt Sigrid Ohlsson-Bonde.
folkhögskola ',) Från Varberg.
V a i h r g s soc.-dem.
kvinnoförening liar un- der det giingna ni+b,ctsiirct .liaft Il ord.
mö- ten.
Till.
januarimötet var Fallcenbcr.gsklu h. bcn inbjaden.
E t t agitnti.oasförcdrag har hållits av f r u Björkinan-Broioerg.
Bådc vid lanclstingmanna- oc; h staclsfullniä,ktigevalci~ h a fö~eningens med1enim:w utfört e t t gott arbete.
5G0 es.
av Moxgonbiis h a försalts.
Förenin,gens styrelse uhgöres av fruarna Gerda Persson, orctf., Math.
Psersson, kassör, Berns ' Larsson, sekr., Agnss Frcd och Ann:i Vinblad.
Bekr.
I Fernqvists ~appaff~rr 3 8 Drottninggatan 8 8 b. n.
Stort lager och 1 tr. upp aw in- och uf (aNndska nghetiv i Damkappor, Drakter och Kjolar till billiga beathd8 prieer.
0be.l B e a t ~ l i n i ~ iitillres r
MORGONBRIS 12 Hcls .styrelsen, rcvisorcr, supplcantcr eocl komniission51:er sinv.alcles.
R h ~ b b e n ar ansluten till ~ar.betarekommu ncii p5 platscn scdan 1 jan.
1922 ooh darine!
ocksa till.hörig det BOG.-dem.
arbctarepxrtiet Föredr.ag, demonstration och k.anii.atniöti ha hållits iinder gret.
Ombud för klubben h a deltagit i distrikts konfelensen i örchro ooh hj5ilporganisationci i Degorfors.
.Genom en va~lonunittó har klub,ben dcltagi i .höstens val.
Barnavårdslagstiftningcn och skolfr %gai ni.
fl.
fr8g.or h a fiirel5sts och diskuterats.
1Clu ' bBca.s studiecirkel ä r, ansluten til A.
B. F. och har arbetat flitigt andcr v % och höst.
E n * rnc,dlenl i k80inniiinal- och 1x5 i maiiici palf ullmii.ldige har klubben h a t t invalda, un der 1022.
Under mötet inskrcvos 7 nya inccllcinmar Som en sngen&amp;ni avsl.u.tning bjöds p5 k:&amp;£ &amp; i den vackert dckorcrncle salcn och stanmin gcn v a r den d r a.
ibasta.
Klubben saiider sin ~kanirathiilsning Innclei R c f. runt till alla partilramraterna.
BAWKAKTIEBBLAGET.
W O R D E W Alla slag av bankaffher.
barna a t t nå sina syften.
W5.1ig.a av de nar varande uttaladc sig om sina cdarenheter ocl alla vore ense om, a t t arbetarokvinnorna en tlast genom anslutning till khbb.arna kunde bast gynna sina ogna och hela arbetarcklas scns intiwmeil.
$ %dan det övriga av prograninzct var gc noingånget intogs tc och smörgåsar innm kamraterna per bil antraddc Iic~nf krdcn til sina.
respektive hoinorter.
1.am.ratf es ten, som bela tidcn pr ag1 a t s al god stamnting och gott samförst&amp;ncl, var ä g nacl .att v %ck.a, intrcsse för clen sak, som v organiscmde socialclcmokratislc:~ kvinnor ar bcta för.
~~orres~ondente Morgon bris.
Från Köping.
Tidning för des socialdemokratiska kvinnorörelsen.
Kiipi.n.gs soc.-dmi.
kvinnoklubb h i d e ons dagcn den 2:L mars in.bjiiclit till siii först; off ciitliga ngita.tionsfcst i la.~4~t~ta.rclco~ii~~iu Utgives av styrelsen för Sverges nens lokal, som till sista plats var fylld a \ Socialdemokratiska Kvirimo- en in tressorad publik, mest bcst %cnclc n.t förbund.
kvinnor.
Soni talare rneclvcrkaclo f r u - 4igncc Söcl~erqvist friin V,&amp;sterls, vilken i sitt före drag tydligt och klart redogjordc för de f r &amp; gor, soiii särskilt * borde intresscra arbetare R e d a k t ö r: Signe Wmsman.
Allm sadc kvin~iorn~a.
) ' Det var förklarligt Tel. Norr 244 36.
Upplandsgatan talarinnan, ') att det fanns luckor i v.5r upp.
85, Stockholm.
fostran, mcn e j försvarligt.
Männcn hadc E x p edition: Anna Svensson, fyllt dessa liickor gcnom ongenisatioii, Icvin.
Grindsgatan 10, III, Stockholm Sö, norna hadc sanima niedcl.
Talarinnan.
u p p manacle .d %rför kvinnorna a t t genom medlenis, St.-Tel. Söder 78 98. skap i kvinnolilu ' bbarna skola sig för de iipp.
P r e n u m e r a t i o n s p r i s: Helt f gifter, som den nyligen f örvarvade inecl !bor kr.
3:-, halvt &amp; r kr.
1: 50; lös- garrattcn!
stallcle p &amp; dem.
Det intressant:q nummer 25 öre.
föredra.get avtackaclcs med kraft.iga app15dei- I övrigt utfylldes programmet med u t d r k t A n n o n s p r i s: Sista sidan 25 öre: sang av Templarnas blandade kör samt de.
textsida 40 öre pr mm.
klarnation.
Efter den offentliga festens slut höll klub- ben enskilt möte, varvid fnu Söderqvist gav Sverges Soc.-Dem.
Kvinnoförbund: medl.emmarna len del instruktioner f ör det 3rdf.
och korreap.
sekreterare: Fru inre klubbarbetet.
En ny medlem ingick j 3igne Wessman, Upplandsgatm 85, klubben.
Hälsningar till kamraterna landet m n t 3 t o c k h o l m.
A.
T.
Norr 24436. f r h Köpings soc.-dem.
kvinnolklubb.
Ref ercnten.
- Hagsta inlhningsränta.
Kungsholms soo.mdem.
kvinno- klubb avhsller ord.
mote 3:dje onsdagen i va j e m h a d kl. 7.30 e. m.
S:t Eriksgatan 21.
Koqesp.
sekr. Fru Ellen Vidsjö, Karlsviks- gatan 11, 1 l /, tr. Tel. K.
36 94.
FBrawinglen far Henubltr&amp;den i SCtookholm háller mate 1:sta torsdagen i varje manad kl. 8.30 e. m. i Folkets Hus P- sal, 3:dje torsdagen i Folkets Hus C-sal.
Styrelsen.
A~rikrii sea.-dam.
krinnoklubb h&amp;ller ordinarie möte 2:dra mhdagen i m&amp;na- n den.
kl. 8 e. m. i Folkets Hus C-sd.
Styrelsen.
Billesholmm sot.-dam, kvinno- klu bla h8ller ord.
mote i Folkets Hus i Södra Vram 2:dra tisdagen i varje mhnad kl. 7 e. m.
0 r d f.
R ~ Anna Fors, Villorna, BiUeshohs gruva.
Sekr. Fru Gerda Liljeroth, Billcskohns gruva.
Styrelsen.
Enkiipini~s sot.-dem.
kvinnoklu b b hhller ordinarie möten 4:de tisdagen i varje miinad kl. 8 e. m. i Folkets Hus.
Stvretsen.
hmkilstunr aoc.-dem.
krinnoklubb hhuer ordinarie möten 1:ata m&amp;ndagen i varje m h a d kl. 7.30 e. m. i Folkets Hus lilla sal, Stilrelsen.
j ', ' j Goteborgs eec.-dem.
kvinnoklubb har möte 1:sta tiedagen i msnaden kl. 8 e. m. i Arb.-föreningens H-sal; 3:dje tisdagen i m&amp;- naden Bondegatan 14 kl. 8 e. m.
Styrelsen.
HBganas sot.-dem.
' kvinnoklubb hMler ord.
möte 1:sta och 3:dje mhdagen i mhaden.
Ordf. fru Helen Olseon, Förenings- gatan, Höganlls.
Ludvika rroc.-dem.
kvinnoklubb haler sina möten 2:dra mhdagen i varje m&amp;- nad kl. ' /, g i Folkets Hus ' B-sal.
Styreken.
Skivarpa aoc.-dem.
kvinnoklubb hiiller ord.
möte andra söndagen i v a j e mi- Stoclholmr aikadc, Qtocicholms a. nad kl. 1,30 e. m. i Folkets Hus, Skivarp.
Uppsala lans slac.-dem.
krinnodi= Nya medlemmar viana intrade.
Styrelsen.
~Qrikt.
Adr.
: Ordf. F ' röken Anna Svens- Kamratf est.
i Tungelsta.
ion, Grindsgatan 10, Stockholm Sö.
Kass61 SpBngi scpo.-dam.
kvinnoklubb Kamratfest ihöllls i T,~ingeLsta söiidagcn dcn Fru Sara Andersson, Igelboda, Saltsjö-Duvniie.
hiiller ordinarie möte 1:sta torsdagen i va j e la juni av södra distriktets socialdemokra- tiska kvinnoklixbbar.
E t t 50-bal medlemmar Ithimm A l h.
Lrimnsklulblb (sot.-dem.]
m h a d kl. 8 e. m, i Folketr Hus.
Styretsen.
hade hörsaniamat Tungelstaklulbbcns inbjudan.
all er ordinarie möbe l: &amp; mandagen i varje i&amp;edan n % g a musiknumnier utförts och iini- niinad kl. 7.30 e. m. sont sjun,gits en aabetarcs %ng, höll f r u Sigrid 0be.l Lokal i D-salen, Folketa Hus.
Sdna sot.-dem.
kvinnaklubb hAlier Lundin frLn Stockholm e t t sakligt föredrag Styrelsen.
möte 2:dra tisdagen i varje m h a d kl. 8 e. m.
- det t a x7ar tillgängligt f ör dlm.iinheten i Huvudsta Folketa Hm och 4:de måndagen vari hon csökte .göra klart för sina %hörare, i varje m h a d kl. 8 e. m. i Hagalunde Folkets $tockholms Gamla Stadens 80c.- vikten av at.t f å arbetareklassens kvinnor Bus.
Ht yrelsen.
hAller ordinarie möte dem.
kvinnoklubib med i ai~betarerörelsen och f å deni intresscra- kdra torsdagen i m h a d e n kl. 7,so e. m., de för socialdm~okratins id6 och syften.
Stortorget 2, 2 tr. Storfors sam.-dem.
kvinnoklubb Styreben.
Basta sat-tet härför vore, enligt talarinnans iiiller ordinarie möten sista söndagen i varje menjn:g, a t t de inoni sina cgn,a saminandut- StmokhoImm e b d ~ a kriori~oklubb nånad kl. 3 e. m. i Folkets Hus.
ningar sökte .satta sig in i de vilrtigastc St? / relsen.
socialdeniokratislm kraven och s:p6rsni~leri.
soc.-dem.)
hiiller ordinarie eammantrade 1:sta Vidare vndjadcs siisskilt till mannen, a t t de msdagen i varje m h a d kl. 8 e. m. i lokalen Sundbybergs sot.-dem.
kvinno- e j iskulle f ö r s v k a kvinnornas orgitnisations- L tr. Sodra Folkets ECus.
Ordf. fru Beda Jansson, Blekingeg.
65, 3 tr., klubb hiiller möte 1:sta tisdagen i varje strävanden utan i stallet ~nclerl~ätta desaninia n h a d kl. 8 e. m. i Folkets Hus.
Styrelsen.
och i hemmen, vad p % deni angå, söka f % in Stockholm.
n %got av socialdeniokratins andes.
Tumba 8oc.-dem.
kvinnoklubb h a - Sedan)) Internationalen)) rl1nison.t avsjuii- Vaeastadens IBOC.-dem.
kvlnno- gits och ytterligare några milsiknuininer ut- klubb har ord.
möte 1:eta mhndagen i varje ler ordinarie maton 1:sta onsdagen i mhaden förts, vidtog dcn enskilda festen.
nhnad kl. 8 e. m.
(i lokalen Upplandeg.
61, d.
6,30 e. m. i Folkete Hus, Tumba.
Styrelsen.
Den ' diskussion, som var första punkten p &amp; L tr. (h t a v Vasa-automaten).
programwet, f ördes huvudsakligas t om .basta Uppbord och inekrivning varje m8te.
Itockholm 1923.
A.-B.
Arbetarnes Tryckeri.
sättet för de socialdcmokr,a.tiska kvinnoklub- Styreben. '
- -
