# ID: svediakorp-per2503
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1923
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 16,846
# sentences: 1,038
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDNING F O R D E N S O C I A L D E M O K R A T I S K A ' KVINNORORELSEN.
Utgiven av styrelsen för Sverges Socialdemokratiska K~inn~döibund.
N:r 8.
19:de.
årp.
1923.
Augusti.
Pris 25 Öre.
Frank Salisbury: VID.
.
HAVSSTRANDEN.
.
.
I.
.
.
,.
.
.
.
.
.
, etarekvinno.rnas strava:n-: f ö r hemm 0. '
- .- *.
an 2.
.
de gifta kvinnorna arbeta v 3 f.ab; $.k.er- i förvarvsarbete, utan den bittraste n.a och icke genom. '
hem.industriellt " ar-.
&amp; odviindigh.et '.
- Mycket förstående har- bete söka fylla samma upp-gift.
Sk ' a- för säger också författaren; att varken len äro naturligtvis flera,.
.. men ett av sparsamhet: eller stor duglighet i. hus- de starkaste sJrne.s vana, # att de med ligt arbete: kan h &amp; rädda ' famil; ieri, detta ej kunna få- den ' &amp; ikra:,och till- utan maste hustrun genom förvarvsar-.
.
rackliga förtjänst .som fordras.
för::fa- bete träda ekonomiskt - stöd jande till.
miljens.
uppehaile.
.
Siffror $vas,.
... som.
V i: a &amp;: författaren tacksamma.
.för även * ' belysa: detta .och visar,.
att dar denna artikel.
:: Deii kastar e t t bjart mannens arbetsförtjänst ar.
.. ' la&amp;:.
.....
.dar ljus, over.
familjelivets tragik inom ar procenten:stors~.
, av.
d t.
a.
- kvinnor i gg !pp.er.
.dv,.
deq:kropp8arbk ?tande fabriksarbete.
etta ger aveil.
.
bievis.
- - för;.
- klassen och kvirin.o.rnas ': s tallning:.
.
Det ~ a t t: det inte ar.
olust för h~emsysshr Er.
verkligen, fruktansvart, att ' i ' flamil- eller okunnighet.
och ' darav f oljande ' .. or: jer med upp till fem,b.arn under 14 år, saker, som driver den k ' dnnan ut hustrutn nödgas, för att få briidbiten att.
I en artikel i Tidens junihäfte ger fil.
lic. Helgo Lindstedt en sakrik och statistisk fr.amst.ällning om " de gifta Kvinnornas f örvarvsarbete ".
Han börjar med a t t framhålla att ar- betarehustrun icke skulle utöva vare sig fabriks- eller hemidustriellt arbete om mannens avlöning vore så st or,.
att den räckte något .över existensmini- mum.
I en, av tabellerna belyses just detta, ty så snart mannens inkomst höjt sig ett uns över det vi skulle vilja kalla nödtorft, s % synes hustrun stanna vid arbetet inom hemmet .. söker aven ge skal för, varför så stör procent av ' 8. '
, ' .q ..:,
racka till A t dem, Ataga sig - arbete utan- Vad kunna vi göra för .att för # dem digt.
att få den grupp av mänskligheten för hemmet.
Och sedan fordras det av få f örh %ll.anden.a andrade?
.Det ar p&amp;- med i: arbetet, som klanske har litet henne en hel del arbete inom.
: detsam- tagligt - att har skulle behövas ett extra rn.ePna benägenhet för att låta hjärtat ma.
Ty som det framhålles, har ej fa- handtag.
Deras liv a r dock så hårt tala, som fallet i stor utstraclrning ar ' miljen råd atat ha niigon hjälp.
Lyck- sammanf latat med samhallsf örhallan- hos k l mnorna.
ligast i detts hänseende ar vaal de gifta dena.
i övrigt, att det ' icke går .att sar- Det synes ha kommit in i vår rörelse kvinnor, som ha .en gammal mor i skilja dem utan måste inrymmlas i en sådan helig vördnad för det iiitel- hemmet, vilken åtminstone något kan klasskampen.
Helt visst finnes det lektuella, så att endast utpräglade ' in- numera betraktas såsom se till barn.en, men hur många ar det9 dock - en ' hel del reformer att genom- tellekti~~alist,er iigande något varde for denslamma.
Och Men om de faktiska f örh.åll.andena föra, som kunna komma.
dem tillgodo medan den vågen håller sig uppe ha vi hiirutiiinaii anlim stark.are och!
mera och något lindra livskampen.
Härtill fordras dock .ett vaket och E j så mycket att hoppas av förståelse i omfattande blevo belysta, så kommer intensivt arbete .av oss andra, som ha vårla strävanden, att få kvinnorna med.
det dock ej att hindra högerns kvin- större möjligheter .att ldeltiaga i vår rö- Men om det .att vara ~ocialist och, karn- nor, att vid nästa valkampanj prisa Må vi därför Inom.vårna pa för socialism .aven i sig inrymmer relses arbete.
hela den nuvarande samhallso:rdningeii klubbar enigt arbeta och dugliggöna nggot annat an att tro sig ag.a e t t kliart och varna mot .insupande av de socia- listiska idéerna, som i sin praktiska oss för uppgifterna och bliva g0d.a begrepp om programpunkterna och att tillamptning leda till upplösning av krafter i kampen för våra mål och de deltaga i. intellektuella diskussionsöver- läggningar om de socialistisks.
princi- sociala f örhå1l; mdenas f orbättrande.
hemmen.
Vi tro dock icke, atk dessa arbetare- Arbetareklassens gifta kvinnors stall- perna, så a r det ett livsbehov för rö- livinnor låta &amp; g &amp; rammas, men frågan ning inbjuder f ör övrigt, över huvud relsen att få kvinnorna med.
Och - vi som i socialismen se möjlig- a r val den, om de överhuvud lrunnaa taget tilken hel del reflexioner.
I stort heten till höjandet av allt mänskligt sett kunna vi saga att de ha ett mycket ha någon uppfattning alls eller in- liv, vi måste med fördubblade krafter striivsamt] .iv, även då de äro " lyck- tresse som ligger utanför adagsslitei arbeta för kvinnornas deltagande däri.
agna sig liga " nog .att uteslutande få och bekymren.
För oss står det som Och det måste ske, on1 v %ra klasst.ra- at hemmet.
Ofta ä r det den, i manni- något of.attligt,.
att så skul1.e kunna i sig skola innebära inte blott vanden varsa för:hållaiidet.
Det enda som nian skans liv raknat för basta åldern, som ett höjande ur fattigdomen, utan att han tycka att dessa kvinnor skola kan- de i stor utsträ,ckning få leva isoler.ade, riktas med .andliga värden.
Livet na, a r en ständig tröt.thetskalnslna, som hänvisade nästan uteslutande, till om- S. v.
till sist gör dem till endast sett nerlv- sorgerna och bekymren för barnen och i övrigt.
Darom a r heller in- hemmet knippe.
Dlet finnes också landra grupper in- genting i stort sett .att beklaga, t y dar- om den kroppsarbetande kl.assen, dar med utföra de en samhallsg.ärning, som Kvinnorna få .släpa fram sitt liv i hårt ar lav största varde.
M.en det beklag- arbete och tröstlös fattigdom.
Det ar ligoa är, a t t denna garnhg i verklig- in om statarelivet .. På - ett .antn.at ställe heten aktas .. så litet .. I kal och skrift finnas nog vackra och erkännsamma j. tidningen ger Naemi Tvelin, s j alv ord härför, men i det dagliga livet bri- bör vara ansluten till ' en socialdemokr3- st.atarehiistrii, en bild av elandet i sitt ster det.
Inom vår rörelse torde inte tisk kvinnoklubb.
upprop till 1~anta.rbetsarekvinnorna.
.
minst ldenna undersk,at.tnin.g ' göra sig De socialdemokratiska kvinnoklub- Helt nyligen fingo vi del a x e t t re- gällande, åtminstone har i Sverge.
Man barna ha till uppgift att samla alla för ferat, från ett fiskaremöte uppe i Norr- kan förmodla det i .den underskattning arbetareklassens frigörelse och höjande land, närmare bestämt Skarså, dar e:] som lägges i dagen för at.t f$ kvinnor- intresserade kvinnor i syfte att verka för av våra lramrat.er, Amlalia Benett, tala- n.a med i föreningarna och dar få in- socialdemokratin.
de och låter oss f örstå fis1tare:hustruns sikter onz vårt arbete och våra i.déer.
Dar socialdemokratisk kvinnoklubb strävsamma liv.
Eon säger a t t det tro- Detta skulle eljest, tyckler man, lig- icke finnes, böra åtgärder vidtagas fur ligen ar inom ytterst f å yrken Idar man- ga rörelsen sarskilt om hjartat för den att få sådan bildad.
nen a r så beroende av hustruns hjälp $talhing som kvinnorna intaga.
som Intresserade kvinnor ku ' nna hänvail- som i fråga om fiskarens yrke-, och det; uppfostrarinnor.
Det k-anske inte skull e da sig.
till.
styrelserna för de socialde- tröstlösa för henne ar, a t t det.
icke lam- vara .s % illa för våra rattfardighetsstra- mokratiska kv.innoklubbarnas ' distrikt.
nar något påtagligt resultat, som k.atil vanden, om b.arnen i hemmen fingo Blekinge: Fru Bernhardina Bengts- ' beräknas i förtjänst, varmed hon bi- uppfostran att se litet g e r a ideellt pä a, drager till hushållet-.
Efter att ha.
ma- vårt arbete, men det kan inte en mor son, ~ r ~ g g o r n Karlshamn.
Medelpad: Fru Disa Vastberg, Köp- riai dem t.ill solid.arit et med mannen i giva, som endast far kihning av vad 5; Sundsvall.
mangatan deras föreningssträvanden, nämner hon rörelsen fordrar och ej vad den ock &amp; Gävleborgs län: Fru Inez Vickström, n8.got om vad de redan gesnom samm.an- ger.
Pil de stora intern.ationella kon- 5, Söderhamn;.
Köpmangatan hallning uppnått, .såsom söndagsvila, gr-esserna avfattas ju också och anta-, Skånes: Fru ~ a j a Björkman-Bro- vilket ger oss en bely.sande bild av .de- ges langa resolutioner som peka p &amp; 14, Malmö.
berg, Kornettgatan ras strävsamma liv.
Hon säger: hinnornas mission i hemmet, särskilt Stockholm, $tockholms och Uppsala)) Inskrankningen a v sön ' dagsfisket var för i fragla om a t t uppfostra ungdomen i lans: Fröken Anna Svensson, Grinds- fiskarehustrurnas och fisklägets k.vinnor n&amp;- pacifistisk anda och för socialismen.
gatan, 10, 3 tr., Stockholm §ö.
gonting alldeles särskilt välkommet.
Darige- Huruvida de .efterlevlas och !söka föl- noxn f ä, dessa njuta en smu1.a av &amp; et hemliv Södermanlands: Fru Ellen Svedberg) och den vila, som .eljes aldrig beskares dem jas i # andra länder ar icke gott a t t saga.
Bangatan 22, Eskilstuna.
under sommaren.
Och a t t detta kan vara viil Det land,: som vi h a några exakta.
Varmlands: r Anna Lindgren, behövligt efter ibland anda till 16418 tim- siffror ifrån, a r Österrike.
Klara 9, Karlstad.
mars arsbelte utan vila, a r ju l ä t t * akt för.stå.
Dlar synes också f örhållatndet vara Genom sönda&amp;srilan .blir ordningen i hemmet Viistgöta-Dals: Fru Hedvig Johans- rclativt gott; ty på ett innevånarlean- son, Egnahemsvagen 12, Göteborg.
bättre och trevn.aden större.) '
tal av 6 miljoiier äro 125,000 kvinnor.
Vastmanlands: Fru Agnes Söder- Som vi har se s % ha vi stora grup- soci.aldemokrat:iskt organiserade.
Rar quist, Fiskaretorget 3, Västerås.
per av människor, kvinnor ' inom arbe- i Sverge, dar vi val h-a samma i n n e d - Örebro lans: Fru Elisabeth Karls- tar eklassen, v.ars stallning ä n ~ u ar s %- nareant-al; äro val knappt 25,000 kvin- son, Fredsgatan 44, Örebro.
dan att m:an ofrivilligt får frrtm ordet nor anslutna till partiet.
tra,l.
Men, det; kar1sk.e inte a r så nödvaii-, ' Varje ar betarekvinna ' ' ',
3 MORGONBRIS arnstragedierna.
- (Forts. fr. dör-eg.
n:r.)
sannig tala om hur n i, har det dar upe * men det har ni inte gjord f,ör jag vet a t t vi har syskon till om S då a r det inte under a t t Set a r .svart f ö r eder.
- - - Nu a r det e t t ä r sen ' jag [blev l&amp;v.ad skor men di a r inte komna ännu.
Om ni inte .har en bit t y k till ett ba.r byxsor jag äger inte e t t ibar som jag h.ar varje dag tank om ni inte med %n n tjol.
- - - n o r säger a t t om jag f å r nya bysor och skor så skall vi fotograferas.)
' intet annat.
a n ' brev på brev, i vilka Det mest upprörande i .. striden om ett hon överhop.ar dem med böner att " ta, barn ar, att det vanligen galler pengar, pojken som egen ".
Fadern hade un- antingen f ör f osterf öraldrarna eller derskrivit avtal och betalat i ett paar f ör de naturliga f öraldrama, som nu år, men blev utan inkomster, barna- Nar man ser detta brev med den med det senlast omtalade fallet, dar en vårdsmannen och myndigheterna i det barnsliga pikturen; den trevande stav- fostermor sölrte ta blide sitt och bar- samhälle, dar barnet nu vistas, begrep0 ningen och det ibitt-ra in~e %ållet gripes nets liv, hellre an att skiljas från det.
ej att avtalet var .bindande, utan skulle man av en stark medkänsla med både Har var det barnfaderns hustru, sorn, ha stamlning och rättegång innan dc modern och \ barnet.
Naturligtvis .har när hon gjort den sorgliga upptäckten kunde göra något, fattigvgrden har !av- brevet dikterats av, de .hatska fosterför- att mtaiineii?
hade ett barn att betala slagit i avvaktan på rrittegångsresulta- äldrarna.
Fattiegreden lbetalar anda till, grep i11 för att befrila honom % %n tet, ratten diimde till p r e c i s d e t- för gossen, men så tir det flickan ocks %, f~örsörjningsplikten.
Pengarna behöv- s l a m m b a.
s o m.
a v t a l e t s.
l u - som movdern skall betala för och som des så viil.
i henmet och fast föraldrar- t a d e p å och ' nu står saken på precis hon skall kläda liksom gossen.
Hon na förut skött den saken, måste det an- samma ståndpunkt som förut, fosterf ör- h a r slarvat med betalningen,.
men hon dras.
Barnet skulle ad0pter.a~ bort äldrarna få intet !av vare sig föräldrar har också varit fattig - och sjuk i måna- samhälle, men ha ej hjärta att der, bl.
a. haft ett benbrott.
Barna-.
eller tagas om hand av människor, som eller e j f ordrade betalning.
Allt oridimdes, Iamna.
bort barnet.
Hur snälla och vårdsmannens förfrågningar om foster- k.anske utan att fostermodern ens till- goda s %d:ana fosterföräldrar an iiro, s % hemmet besv.ar.as med a t t det ' anses f r %gades ch utan .att b.arn.avårdsmaii- aro de ej mera än människor och det gott ".
Bara kroppen f år någorlu~nds nen hördes.
Kanske, .om någon av.
de blir alltid trikigt nar betalningen ute- vård spelar det ingen roll om en barna- i saken intresserade tillfrågat eller råd- blir.
Om ej den lekamliga spisen ute- själ förgiftas och marteras.
Barnets gjort med barnavåzdsmannen, de ' nns blir, så .ar det ett ständigt knot nar nä- insinuation mot modern om " ett syskon sorgliga sak utager.ats på ett ann &amp; got plagg skall anskaHas.
Det har om 2 " a r upprörande.
Allt vill man satt.
Har spelade in hätskheten mot förekommit att treåringar: ha fått g &amp; tro, utom det verkliga, med sanningen barnet, oförsonligheten inför f elsteget, i lrliider, som tillhört fanilje1ns egna övere~nsstamm.ande, a t t sjukdom och ar- som skulle sonas, på samma satt, som.
barn i åttaårsåldern; man har ej gjort.
betslöshet finns.
En f ostermor gick i det, fall dar en h %rd styvfader miss- sig, besvär med, att andra dem, eller, till.
församlingens kyrkoherde.
och be- handlade ett litet barn, som vaz som vid ett tillfälle skrevs till mig om klagade sig över a t t modern och barna- hustruns f öre äktenskapet.
Nog finns ett barn: " Hon går .ännu kvar i de virdsmannen " dukade upp den ena hi- det många f all, dar f öraldrarnas ratt skor hon hade vid ettarsåldern och nu storier~ efter den andra om mo0derns ej ar tvivelaktig, men barnets b-asta har ho11 fyllt två; modern har ej skaf- och faderns a~betslöshet och sjukdom gör det # önskligt a t t det finge stannil fat henne nagra andra, f ostermodern och det kan val $id &amp; inte vara möjligt i fosterhemmet.
E t t upprörande fall har ej r&amp;d a t t köpa nagra och barnet a t t unga människor inte kunna f % ar- skildras.
.av en barrtavårdsmaan, sorn kan inte trampa med sina små klämda bete, inte heller att de jämt äro sjuka ".
h.ade hand om ett tioårigt b.arn, Ivars fötter nar hon fått skorna på. "
Det går ej för folk ute på landet att Det .är bara de fysiska lidanden ett satta sig in i a t t den nöd, som a r en mor var hysterisk, hade varit straffad och förde ett inga1und.a klanderfritt stackars .barn kan bli utsatt för, de följd av airbetslösheten,.
härjar värst i leverne.
Barnet kom som f eriebarn psykizrka äro ingalunda mindre.
Bar- storstaden - och a t t sjukdom k-an bli en till en förmögen familj på landet, dar net blir ofta andligen marterat genom naturlig följd av svalt och um1bara11- hon var synnerligen omtyckt oc-h fick fostermoderns stalidiga relaterande av den .. Mitt i allt detta drar £attigvår- stanna.
Modern, som än en gång hade den sorgliga historien om " hjärtlösa den in på understöden, prutar på dem blivit.
mor, fick nu flör sig att den lilla föräldrar, som klasta sina barn på fat- och bråkar över att det begäres i tid skulle bli en bra blarnsköterska för de11 tigt folk att dela deras förut knappa och ' otid.
Och anda a r det skönt att minsta.
och glömsk av allt utom sina bröd) ', och mycket ofta later det be- få ett fall remitterat till fattigvården ' egna själviska.
intressen fordrade hon klagande: " Ja, om vi voro li.ka.
hårda för varaktigt omhändertagande.
För b.arnet tillbakZa.
De mest upprörande som hans f.öraldrar så lämnade vi ho- barnets skull, ty antingen he ' m ansliaf- .scener utspelades och barnavårdsman- nom till fattigvården " etc.
Så fostras fats före eller efter remissen blir den hen hjGilpte f osterf öraldrarna a t t åter- barnet till hat mot sina verkliga för- ekosnomiska saken ordnad utan att.
få barnet.
Nar hon sedan genom ratte- äldrar, kryp.ande, ödmjuk tacksamhet barnet fär höra talas om " hjärtlösa för- g %ng sökte f % förmynderskapet fråh mot f osterf öraldrarna och svidaandc aldr.ar och b,arrn ' hiirtiga f osterföra.1- modern, .avslogs detta .av rådhusrätten, bitterhet mot samhället, som ställt dem drar ".
En fosterbarnsinspektris sado som stod på moderns sida efter Lagens vid sidan av familjen.
De bli iinder- en gång i en intervju, som på sin tid bokstav.
Dess bättre ~har hon nöjt sig liga, otillgingliga och opålitliga dessla atergavs i Social-Demokraten och som med den juridiska i ' .atten och låtit bar- barn, som få vara i ett hem på nader.
kom många barnavårdsman.
att vrida net vara kvar, men både fosterföral- Ett brev fr %n ett s %da:nt barn till sin händerna a v f örtvivlan: " Ingen borde drar, barnavårdsmai?
och barnet icke mor, som ställts till mitt förfogande av ta ett fo~terrb~arn under 100 kronor i minst darrs a v ängslan för att modern en ka.mrat, talar sitt tydliga språk.
rnfiimden. "
Hur skulle det .bli om detta skall göra sin ratt gällande.
jJJ:ag vill idag svara på edert brev som jag pris skulle anses skäligt?
Endast d % I ett av mina första fall hade jag att mottagit jag trode inte a t t jag skulle f &amp; n&amp;- det galler att skaffa- hem å t barn, vars göra med en sniken mor, som flyttadc gåt # brev .fr %n eder f ö r det ' dröjde så Engo.
f öraldr.ar ämna ingå iiktenskap med sitt barn till fem olika fosterhem innan Ni frågade vaför jaga skrev ni till eder.
Jag varandra, äro hnehavare a v goda och vet inte a t t ni a r min mor Och det a r ganska det fyllt två år.
Den lille stackaren lite moderskiirlek ni har bevisat mig Ni skri- val avlönade platser och vilja, bevara hade ändå legat p &amp; sjukhus sammau-m ver i '.
edert brev a t t ni har det tråkit och kontakten med barnet böra s8dan.a fo- lagt nio månader.
under denna tid.
fatigt men jag tycker a t t .om ni intet bar sterhem sökas, som från början be- Nu .vistas han sedan ett par år hos en rnerenn Greta oeh mig till a t t ~haljpa mig li- h.andla den lille som en val oms-edd och tet skulle det int.e.
vara så svårt för eder.
För familj, som val behövde ett eko- det a.r lmnska litet h.aljp vi har f å t av er omhuldad inackordering, vilken nar nomiskt till.skott, m.en som ej på ett år men vi .förstgr nog a t t n i ' h a r fler a t haljpa som helst kan flyttas till de naturliga f %tt ett Öre av f !adern och av moderii.
Tar upe.
Uen vi tycker a t ni kunde skriva (Forts. å sid: 5.)
) ' ' ' ' '.,
.
Socialdemokratien.
- fram- stegspartiet.
.
.
Den klyvning av det liberala partiet som uppdelat detta i två divergerandt grupper, i förbuds-.
och kulturliberaler har naturligtvis varit orsak till åtskillig: politiskt kannstöpande i tidningar a \ olika kulörer.
Den liberala pressen, son- det inträffade närmast berör, agnadé handelsen mångspaltiga artiklar, varvic sympatierna självklart bestämdes ai tidningens allmänna hållning vis-h-vi: förbudsproblemet.
I D a g ~ s Nyhetei och Stockholmstidningen, kulturlibera- lernas s ' pråkrör i.
huvudstaden, fördöm- des ju förbudsliberalerna på det skar- paste.
Svenska Morgonbladet, som för nå- gra år sedan till följd av en omflyttning av aktiemajoriteten omvände sig till den liberala tron, halsade däremot parti- klyvningen med jubel och fanfarer, ja: framhöll, att det förbudsliberala partie1 först nu kunde bli en politisk faktor, med vilken man måste rakna.
Gentemot denna optimism hävdade högerpressen, icke utan skadeglädje, at1 klyvningen i själva verket betydde en oerhörd försvagning av det liberala partiet.
Ungefär samma uppfattning kom aven till synes i den socialdemo- kratiska tidningspressen.
Den fruktans- värda sanningen tordle också vara, at1 liberalismen härmed spelat ut sin roll i aktiv svensk politik.
Den söndersmul- ning mellan högern och den vaxande socialdemokratien, som det liberala partiet varit utsatt för under de sista åren, kornmer nu att fortgå med ökat tempo.
Den kulturliberala gruppen, som framträder med anspråk på alt repre- sentera de enda, saliggörande liberala idéerna, kommer att likna en blomma, som saknar stjälk och rot.
Vad denna partigrupp saknar ar icke beprövad praktisk duglighet eller intelligens, men en annan för ' ett politiskt parti oum- bärlig sak: valjare.
Därför kommer också denna partigrupp vid ett kom- mande val att förvandlas till en diskus- sionsklubb.
Ett politiskt parti, som icke bakom sig har ett tillräckligt antal val- man för att kunna göra sig gallande, kan icke spela någon roll i praktisk, aktiv politik.
Och detta blir fallet med det kulturliberala partiet.
Den förbudsliberala gruppen måste aven rakna med ett ringa antal valman.
Ett parti, som har C.
G. Ekman till le- dare, kan icke rakna på att kunna samla ett större antal valjare.
Genom sitt upp- trädande vid behandlingen av direktiven för arbetslöshetshjälpens utdelande har C.
G. Ekman dokumenterat sig som det arbetande folkets fiende och ett parti, vars ledare han ar, kommer alltid att mötas av de stora massornas rnisstro.
Dessutom kan nykterhetsfrågan, trot: sin stora betydelse, under alla förhållan- den icke samla ett så stort antal val- jare, att förbudsliberalerna darigenon- få möjlighet att spela någon roll i aktii politik .. Nykterhetsfrågan ar dock en- dast en av de frågor, som kräva sin full- giltiga lösning i praktisk politik.
Om forbudsliberaler dtarför tro, at1 de ha möjlighet att enbart kring nykter- hetsproblemet samla en väljarmajoritet då ha de grundligt misstagit sig.
Er: sak ar att välja socialdemokrater, libe- raler eller högerman, som samtidigt ärc nykterhetsn1an; en annan sak att gå til; val med nykterhetsfrågan som enda enande progr ' ain, Nykterhetsrörelsens anhängare ha inom sina speciella partisamrnanslutnin- gai naturligtvis röstat på dlen kandidat: som aven varit ' nykterhetsman och mec det ifrågavaran ' de partiets hjalp skaffa1 nykterhetsrörelsen en stark representa- tion i stat och kommun.
Men man bör val marka, att det har alltid funnits et1 bdde-och, d. '
v., " s. kandidaten har t. ex. både varil socialdemokrat och nykter- hetsman.
Galler det för en arbetare att välja mellan en icke-ibsolutist, som ar social- demokrat och C.
G. Ekman, så röstar arbetaren sj alvklart på den socialdemo- kratiske kandidaten, alldeles oavsetl om han själv ar nykterhetsman eller ej.
Det väsentliga,.
åtminstone for en vaken, klassmedveten arbetare, måste vara, ati den ' kandidat, som han ger sin röst, a r socialdemokratoch vill arbeta för socia- lismens praktiska förverkligande.
För- budsliberalerna ha därför grundligt misstagit sig, om de tro, att de nykter- hetsintresserade arbetarna komma att överge det soc:ialdemokratiska partie1 och rösta p å dleras kandidater vid ett kommande riksdagsmannaval.
Nej, Sverges arbetare ha dock kommit så långt, att de - kunna skilja detta från detta.
Därtill kommer, att den till för- budsgruppen ' anslutna missionsför- bundareliberalismen, som har sitt organ i Svenska Morgonbladet, i många avse- enden ar mer frihetsfientlig an den rena högern.
Mörkmannavaldet, sådant det förekommer inom efterblivna delar av statskyrkan, ar.
dock rena upplysningen iämfört med missionsförbundareobsku- rantismen.
Det liberala partiets klyvning i två mot varandra kampande grupper var ur liberal synpunkt.
oklokt.
Sammanslutna kunde dessa grupper dock spela en viss roll, men nu.
äro de, av allt att döma, praktiskt ur rakningen.
Och kanske ar 5ock bast, vad nu skett.
Liberalismen hade för många år sedan övergivit de hihetsideer, som en gång fyllt den d4ca formen.
Det ar nu mycket länge sedin Adolf Hedin tände sina brasor och kam- pade för folkets andliga och ekonomiska frigörelse.
Liberalismens sista stora statsman reste med Staafflagarna en, oförgänglig minnesvård, på vilken står skrivet: " Har vila tanke- och yttrande- friheten.
Frid över deras minne! "
De frihetsidéer, som en gång vor0 det liberala partiets motto och framtids- mål, ha nu .övertagits av socialdemo- kratien.
Liberalismen, den må skruda sig i förbudsvanlighetens eller kulturens mantel, har förlorat folkets förtroende.
Och om förbudsliberalerna hoppas, att nykterhetsvännerna inom arbetarerörel- sen skola skänka dem sina röster, då ar hoppet tyvärr ett bräckligt rör.
Arbe- tareklassen måste nu med större kraft och målmedvetenhet an förr kampa för sina ideal.
Klasskampen, striden för ar- betarens ekonomiska och andliga fri- görelse, ar dock alltjämt det väsentliga Nykterhetsfrågan ar, om man nar- mare studerar den, icke blott en fråga om förbud, utan en fråga om battre, ljusare och sundare bostäder, om battre föda och beklädnad, om livsglädje och kultur, om en högre standard av mansk- ligt liv.
Även om det ar sant, att rus- drycksbruket också frodas inom de ekonomiskt battre situerade klasserna, så kan dock ingen förneka alkoholis- mens intima samband med social nöd och vantrevnad, osunda bostäder och låg levnadsstandard.
Socialismen, som avser-att på ett ef- fektivt satt undanrödja de samhälleliga orättvisorna kampar på samma ' gång för nykterhetssaken och tränger därvid fram till det ondas rot.
En arbetare, som vill föra nykterhetsfrågan till seger, har alla skal att rösta med det enda parti, som företräder arbetareklassens intressen, med socialdemokratiska par- tiet.
Och han gagnar aven nykterhets- saken bäst genom att arbeta för den- samma inom det parti, som han sjalv- klart måste tillhöra, försåvitt h a n över huvud ar intresserad av sina egna livs- intressen.
Om han skulle rösta på för- budskandidater, som tillhöra ett borger- ligt parti och företräda småborgerliga synpunkter i alla väsentliga fragor, då vore han en förrädare mot sig själv och sin egen klass.
Alla de samhällsmedlemmar, som be- trakta isig som styvbarn i det privat- kapitalistiska samhället, böra lära sig inse, att socialdemokratien ar det enda framstegspartiet, -- att deras ekonomiska och andliga frigörelse * betingas av.
de socialistiska idkernas seger inom stat och ' kommun.
Ett starkt socialdemokra- tiskt parti, det betyder omedelbara re- former, stöd åt de på arbetsmarknaden kampande arbetarna, hjalp &amp; t de arbets- lösa, skydd mot hyresocker, genom- förande av ' e11 allmän folkupplysning x h större rörelsefrihet inom nutidssam- hället.
Den omedelbara nyttan av ett starkt socialdemokratiskt parti ligger ' '
M O R G O N B R I S 5 (Forts. fr. sid.
3.)
E n maning till lantarbetare- kvinnorna.
föräldrarna och deras anhöriga.
An nars bör ingen ta fosterbarn, som al beraende av betalningen.
Det invan des kanske att då skulle det ej gå at.
skaffa f osferhem, men det påstående.
har fattigvårdens berättelser jitvat Bland de kvinnor, som fått läxa at ' varför då icke söka bättra vad som Det finns verkligen folk, som gärnr f ordom brustit?
vilja ha ett barn antingen för eger arbeta hårdast, spara mest och rön: Kan en lantsarbetarkvinna göra ' nå- glädje eller också som sällskap åt ege.
största otacken hörla ot-vivelaktigt kvin barn och dessa Gro säke.rt nöjda mec nan i lantarbetarhemmet.
..
De ha sedai got, kanske m %nga spörja.
i hopplös den lilla slant.en.
Föriildr.arna börr långt tillbaga varit uti &amp; möjlighet at: f örtvivlan.
inte heller helt slippa undan ansvare ' göra sig hörda, och u t i n i r a t t, a t t var, Kanske icke e n, men en kår av kvin- för det liv de satt i världen, utan skolr nor, S6m veta vad de vilja.
Vi kunna lära sig att offra något av sina e p 2 na sig.
Mannens iarbetsgivare har ock, krav och fordringar för det.
En in så köpt hustruns arbe ' tskraft för del sammansluta oss.
i diskussionsf örefiin- tresserad barn.av %rds- och fattigvårds lägsta möjliga.
Hon har icke haft rat1 ga ' r och där dryfta det som för oss lant- sakkunnig sade en gång, då det galldi att neka till mjölkning och utearbet (arbetarkvinnor a r av vikt i politiskt en anslagsfråga till barnhem i ett vissi samtidigt som.hon måste sköta det egnz och kommunalt hänseende.
.P % många sam.hiille: " Det basta för ett barn i i 1 platser i landet finnas ~oci~aldemokra- hem på landet, det nast basta hem: hemmet och barnskiaraii.
Hon ådragei staden och det samhta barnhem; so^ sig oftast genom detta arbete värk ocl.
tiska kvinnoklubbar i vilka arbet.arre barna.van måste jag yrka avslag p8 sjukdom, inen ingen ersätter henne der lrvinnorna samlas f ör rådplagnhg och barnhemsf:rågan, jag unnar barnen en- förlorade hälsan.
Hon har måst gå: upplysning om de frågor som höra sam- dast det basta.
'. '
samma tunga arbete trots havandeskag man med apbetareklassens rättfärdig- Han menade säkert [det basta, meil och genom barnsbörd nedsatta krafter hetssträvanden, ekonomiskt och socialt.
med erfrnarenhet av fosterbarnselandel Därför skriv in eder i närmaste kvin- så vet man snart, att, det basta för det Ho11 måste foga sig uti a t t taga barfieii eftersyn un- noklubb, bilda ny dar ingen finnes!
spada barnet ar ett barnhem, dar del ur skol-an f ör, de smarre:~!
får i lugn tillbringa sina första lev- der sitt fortsatta arbete utom hemmet.
Säg icke: " Jag kan intet göra ", t y nadsår, agnas en god m !oderlig vård Barnens skolbildning blir p % s å satt detta ar endast ovillighetens och slö- och dar intet personligt intresse av be- den minsta mojliga i en tid då det hetens f örsvarsord.
Alla kunna göra talningen spelar in.
Det nast lbiästa är goda hem p % landet %t den lille hos fo fordras skolade insikter i varje sl.ag av nggot, ty i de allmänna intressena sterföraldrar, som antingen genom fat- wbete.
Hon har med &amp;, ren blivit utar- bottna ju innerst hemmen.
I dem inne- tigvården eller annan myndighet får en betad och förmår en dag ej mer.
DB r1ut.e~ vära barn och deras skolor, våra kanske liten, men saker mån~adsbetal-, örjas livet som understöd~tag~are!
p m l a och deras fattigvård, våra ankor ning.
Sist.
kommer hemmet i staden, uii- D e t t a e n l i t s e n b d &amp; a v) ch deras oförsörjda barn, vår ungdom der ovan n.amnda förutsaättningar, och i dessa fall bör det från börjaan göras i n t a r b e t a r k v i n n a n s l o t t!
) ch deras fostraan och yrkesutbildning,; råra bostäder och deras förbättrande.
klart emellaki f osterf öraldrar och natur- L8aantarbetarh ' ustrur!
Huru skola vi L.antarbetets kvinnor!
Vi f &amp; icke liga föräldrar om rätten till ibarnet i; klaffa oss en battre existensmöjlighet!
framtiden.
Klädesfrggan bör ordnas så .ängre vara slöa, vi få ej draga oss att fostermodern får betalt i kontanter Genom solidaritet med mannen i de- mdan.
Klubbarna äro till för: att ena i stället fijr kläder.
Det uppstår då inga: as arbete för battre rtrbetsförhåll~an-) ss och dar skola vi lära oss arbeta för tvister om n a r barnet # behöver nytt len och.
löner.
Genom enighet sins- rarandra och med varaadra.
Vi få lag- eller !h u r barnet skall klädas.
Po- stermodern bör ratta sig efter den all- ?mellan.
Genom att vara vakna.
för # att; a bort ' den småaktiga egoismen, som männa prisnivån och ej fordra aska- antarbetarkvin~an äve:n måste intres-: ndast låter oss tänka på det egna ja- ligt betalt och, om hon visar sig kunna, lera sig för de politiska frågorna, såväl @ s intressen och arbeta för a t t sknaffa g % med p % - ekonomiska jämkningar, aga.
; om, männen.
Vi böra icke lata 1ed.a) ss samm.a manniskoratt och alamma företrades6tt till barnet i fall, s i r det ej ar fråga om att flytta %arnet till) ss hit och dit .av de olika strömnin- nanniskovarde som; andra arbeta för.
dess egna anförvanter.
Med nuvaran- gar som råda p % den trakt vi vistas.
Upp till samling i soc.-dem.
kvinno- de system uppst %r ständigt nya stri- 3enom att öppna u %ra sinnen f ö r poli- klubbar!
L %.t industrins kvhnor se digheter och sorgliga tragedier, väl tiska, soci * ala och kultiirel1.a intressen ttt de ej äro ensamma i kampen.
Låt kända a v var och en som haft någon höja vi oss själva och var klass.
Lalit-) ss visa att lantarbetarkvinnan ej ar erfarenhet av barnavårdsarbete och f ost er.bsrnsinspektion.
De värnlösaste wbetarkvinnor!
Vi äro beroende av s % slö och så borta som det nu .ser u t!
i e politiska förhållandei~~a och de kom- M % det bliva en enig iarbetarklass av av alla, de sm.å barnen, bli offren.
nunal-a.
Vi har nu rösträtt och agsa så- .andsbygdens kvinnor och man, det be- S i g r i d Lund.in.
edes möjlighet paverka lösningen av növes i en tid då reaktionen söker efter således i öppen dag.
En arbetare, som le frågor, som ligga oss närmast, och andvinningar.
T-, ' icke inser denna nytta, ar stenblind.
Socialdemokratien ar ett revolutionärt reformparti.
Målet, som socialdemokra- tien eftersträvar) ar revolutionärt, ty det ar ingenting annat än det borgerliga samhällets ersättande med ett socialis- tiskt samhällssystem.
Hjälpmedlen äro härvidlag reformer, som radikalt för- ändra arbetareklassens allmänna lev- ' iadsvillkor och göra den 1,amplig och ' örberedd att övertaga cde samhälleliga ~r ' oduktionsmedlen.
Därför kan social- lemokratien också beteckna sig som.
let enda framstegspartiet.
Kulturliberalerna och förbudslibera- erna lika val som bondeförbundarna) ch högern äro arbetareklassens poli-,, tiska fiender, oavsett om de kläda sig i förbudsvanligheteris - eller fredsvanlig- hetens skrud.
Den, som.
vill frihet, ratt åt .alla, humanitet, fred ' och nykterhet, han röstar socialdemokratiskt, ty dar- med kampar han bast för de ideal, som han vill föra till seger.
Gustav Åström,
MORGONBRIS 6 Brunnsviks Folkhoqskola.~ C le Yngve Hugo och Rickard Sandler.
Föreläsare vid sommarkursen.
Strålande sol över glittrande vatten och.
gröna hagar.
Antligen blev det dii soliga och varma dagar ävea denna sommar, ' och de kommo precis so ' m be- stallda f ör oss som deltogo i den stu- dieledarkurs son1, av A.
B. F. anordnats vid Brunnsviks folkhögskola 1-14 juli.
Brunnsvik, arbetarungdomens egen follrhögskola, dar uppe i fager Dala- bygd, b o r d e det inte sta - som en hag- ring för de unga, och jag tänker nu narmast på de unga ' kvinhorna inom var rörelse?
Kunskap ar inte bara makt som det så ofta frsmhålles, det ar ocksa andlig rikedom och gladje.
Det klagas emellert-id av skolans la- rare över, att det kvinnliga inslaget i elevantal et ar så f örsvinnaiide litet.
Så war det också nu vid denna sommar- kurs, bara f a.ttiga Atta kvinnor bla ' ad narmaare ett åttiotal kursdeltagare.
Är d &amp; bildningsintresset så mycket mindre bland kvinnorna an bland mannen?
Detta var den stående fråga som vi dagligen gjorde oss u n d e r var vistelse vid kursen.
Eller var skall man egent- Igen söka orsakerna?
Inte alltid kan det hai1vis.a~ t.ill bristande tid., och svå- righeten för de gifta kvinnorna att vi- stas borta från hemmet.
Och nar .det giller själva folkhögskolan, då tknker man ju harmast på de unga ogifta, rvinnorna, så då äger åtminstone.inte len senare invä.ndningen berättigande.
Ich nog skulle man val aven !nu kunnat ippbringa ett fyrtiotaal kvinnor från iela landet till denna f j ortondagars mrs.
Felet ligger nog däri, a t t kvinnorna innu inte riktigt fått klart for sig hur ~ildnings~arbetet bör bedrivas.
Ty att ~i måste bedriva bildningsverksamhet i ?n eller annan form, det tror jag all- leles sakert, akt vi äro ö:rerens om.
Vi ia n u samma möjligheter och precis ramma skyldigheter som mannen att: öra oss gällande i det offent.liga livet,) ch då, jla förresten i vilket fall som Solst., så borde det vara ganska natur- igt att vi ocks % vore lika måna om att.
skaffa oss kunskaper.
Des n u avslutade studiel~urseii .av-; krackte nog klanhända många p &amp; qxmd av de .bestämmelser, som voro Fogade till densamma.
Vi måste dock m på allvar börj.a fordra både av oss själva och av varandra, a t t vi verkli- sen fördjupia vårt bildningsarbete, och ttt vi bedriva det på ett grundligare 3iit.t an vad vi gjort hittills.
Med det kamratliga förhållande, som vid Brunnsvik a r r5.d.ande mellaln lärare 3ch elever, bli:r ocks %.iarbetet endast en lek, och vi, som varit nog lyckliga att €å deltaga i denna kurs, komma nog akt i tacksamt minne bevara den kam- r.atlighet och det intresse, varmed våra larare gått till sina uppgifter.
Vi ska heller inte tro, att laan behöver ha tra- kigt vid Brunnsvik.
I d e t rike, dar Yngve Hugo f ö r spiran, finns niinsanii inte plats för tr %ng och tungsint truni penhet.
&amp; ag Iran verkligen inte tanka p % Brunnsvik utan latt samtidigt för mina ögon frammanas bilden av vår riksstudieledare, dar han med väldig sc11w; uiig och ett a.lltid oförbrhneligt hiimör anför Brunnsviks egen nat.iona1- s %ng: ' Hej gamle Friskus, vad vore livet om ej ma-n h,ade ett glatt humör?
': Undervisningen var denna gång in- delad i föreläsningar och cirkelarbete växelvis, och deltagarna voro verkligen s % intresserade av sina uppgifter, att de inte, nijj.de sig med diskussionerna j skolsa.len, utan fortsatte dem i regel ute på skolgården.
Dae ämnen, i vilka lämnades undervisning, voro som f örut '.
Brunnmik: Skolan.
imnamnts i tidningarna: nationaleko- iomi, f.ackföreningskunskap samt stats- ich kommanalkunskap.
Lärare i dessa tmneii voro RickTard Sandler, Bigfrid 3ansson och Edgar Sjiidahl.
Därjämte, %rekommo föreläsningar .om bildnings- ~rbetet och instruktion i bibliot.ekstek- lik .av Yngve Hugo, samt förelasnin-: ar i sociologi av H: son Holmberg.
För deltagarnas nönje ha anordnats iam.bväm, samt utflykter p % vatten och .and, och d.et är med verklig saknad a a n vänder htcr till vardagslivets be- styr, och allesammans iiro vi överens) m, att en harligare semester ha vi inte xunn.a,t tanka oss.
Vi kvinnliga deltagare ha också di-; kuterat och ventilerat spörsmålet om let inte skulle vaara mö~jligt för kvinno- Brunnsvik: Skolgården.
Eörbuiidet.
att anordna en dylik kurs, Itminst0ne på en.ått.a - dagar, nästa sommar.
Skulle detta varna möjligt, d5 måste vara l r l ~ b b a r spänna sina ytter- sta krafter, för a t t kunna sanda del- t.agare dit.
Det ar filte bara.
d e praktiska kun- dr-apernas inhämtande som gö,r en dy- lik kars s % värdefull för oss, utan det ar i högre grad det tillskott av andlig kraft som man laalltid erhållei ' iv att vistas till~amm~ans med andligen spiinstiga människor, och arig igenom man aven sporras att fortsatta på deon ' inslagna vageil och arbet.a för upplys- ning både åt sig själv och andra.
Var- defull ar också den inblick man får i s j älva organisationen av bildningsar- betet.
När man kommer i närmare berörhg med Brunnmiks folkhögskola, så kan m.an inte annat an på - det livligaste ön- ska., att så manga som möjligt av våra kvinnor kunde få genomgå en eller tv5 kurser dar.
Det förefaller därför na- turligt nar man faller på den idén, som kanhiinda vid första påseende av Mor- gonbris läsarinnor anses alldeles omö j- lig, men som dock inte borde f å vara det, namligen att vi inom v&amp;ra klubbar och distrikt skulle på ett eller annat satt anskaff,a pengar till stipendier At några kvinnor fö.r varje år till en kurs vid Bruilnsvilr.
Kursen pågår fran 10 oktober till 30 april, med uppehåll för julferier.
Av- giften ar för inackordering för 6 m.&amp;- nader &amp; 75 kr.
p r månaad 450 kr.
där- jämte kursavgift 50 kr., summa alltsa 500 lm.
Som skolan a r statsuii.derstödd erhålla emellertid medellösla och; mindre
M O R .. G.O N I3 R I S bemedlade elever ~ &amp; t s b i d r &lt; ~ som, ut- g %r, för detta ' å r mea högst 180 kr.
.aven åt obemedlade och 90 kr.
å t mindre be- medlade.
Darjamte finnes vid skolan en l&amp;nek.ass,a för räntefria studielån p &amp; högst 150 kr.
Förfrågningar och in- &gt; ' Hej å hå!
jungman Jansson, redan tradesansökningar sändas till förestån- frisk är morgonvinden, sista natten daren f ör Brunns~iks folkhögskola, rullat undaen och C0nst; tnci.a skla gå. "
Sörvik.
Bnnu efter hemkomsten ljuda i mina I f örsta 5irsk~irse- meddelas under- öron tonerna av Dan, Anderssons käcka visning i a.llman kulturhistoria, h l i - sång, s jungen av glada, leunadsfriska gions- och svensk historia, stats- och klamraster vid Brunnsvik.
Consta8ncia, ja, det är ett namn som ko.mmunalkunskap, ekonomisk geogra- fi, n.ationalelronomi, fysik och kemi, Brunnsviks f ollrhögskolas kyrkbat ska ast.ronomi, geologi, biologi, hygien, ha nar den en gång blir fardig.
Det svenska spriiket, matematik och bolr- var det beslut som a v del.tagarna i som- föring sam.t folkbildningsarbetet.
I markursen f attades vid avskedssarri- kvinnlig slöjd lämnas undervisnilig j: kvä.met sista 1tvall.en.
Nar blir den d &amp; vävning, söinnad, virkning och franc- färdig?
J o, nar vi alla som verkligen.
intressera oss för bildningsverksam- jämte hemmets och för Bruniisvik iamlat nog.
många tioöringar till att betala en siidan båt, En liten fond finnes redan, och nu galler det bara att med för- enade krafter göra denna större.
Vad skall .då Brunnsvik.
; folkhögskola med en sådan båt, frågar sig kanske någon, och vad hear det med billd- ningsverlcsamheteii att sk:affoa?
J o, ' s e r ni, A.
B.
.F.
kommer j fortsättningen # att v a r Brunnmik: Perspektivbild över sjön Vessmm, Skolan och enda sommar anord- na stucliekur.ser vid I andra arskursen undervisas, ' för- Brunnsvik, och folkhögskolan ar, som utom ' i har förut uppräknade ämnen, i a i ka:i~slske alla veta, belägen vid den l.agkunskap,.
tyska gch engelska spri %- vackra sjön Vessmaii.
Vid dess stränder ken, varjamte föreläsningar hålllas j k~operation, fackf öreningsrörelse m. m ..
Denna, kort-a hopsummering visar att det nog lönar niödaan våga en liten an- striingning f or att beyeda möjligheter f ör våra unga arbetarekvii&gt;nor a t t f ii besöka skolan.
Tank om vi ändå skulls försöka tanka oss, att vi skulle göra en riktig kraftansträngning för att för varje Qr skicka en eller flera kvinn- liga stipendiater från varje lan!
Det Brunnsak: Badviken.
skulle verkligeri vara en uppgift som.
.
klubbarna borde ' var.a glada &amp; t # att f % t.a sig an.
Vi kunna nog också görla skall, vi siledes mötas varenda som- mycket genom; att försöka väcka in- mar, bildningsintresserade fr %n hela.
.
tresset för skolan.
vart land, och som maii~isk~aii inte kan Leva endast av bröd, så kan hon heller .Gå b.ara till.
er själva, .alla ni som inte längre höra till de unga, och tank på, hur mycket lättare arbetet nu 3 % lagg dem inte genast till handlingar- skulle vara o m ni i ungdomen hade na, utan ta upp fr %g.an i klubberi, di- varit i t ' illfä1:le # att inhämta litet mera skutera den, för den sedan vidare till kunskaper.
Tänk p % att hela vart ar- itistriktsledningen och så ut över hela bete i a~beta.rerörelsens tjänst syftar iistrikt et.
Alltid kunna vi åstadkomma p &amp; att göra framtiden ljusare för män- riågot., och om vi rakna efter s5 bör ju niskorna, och skmall detta någon gång inte utgifterna bli så betungande.
kunna förverkligaas, då måste vi ocksil Och vi skola heller inte ge oss någon se till att f ramtidens människor b1.i ro förr a11 vi fått våra föreningar ge- kiinuigare, mera vidsynta och mera [lomsyrade av A.
B.
F:s bildningsverk- s ja.lvstandiga an vi.
; a:mh.et.
.
H. F..
Nar ni darför:last de har raderna, Skola vi hjälpa inte leva e~ibart av läxläsning utan hon behöver: så innerligen val få göra en liten sjötur då.
och d % Och en harli- gare förströelse an en båtfärd på Vess- Edgar Sjödahl och Sigfrid Hansson.
Föreläsare vid somma.rkursen.
m.an kan man.
knappast tanka sig.
Meii aven här finnes ett meri,.
och det a r att det inte går att göra båtfärder utan båt och det är därför som vi ska samla tioöringar och sanda till A.
B.
P: s riksstudieledare fil.
kand. Yngve Hugo, adr.
A.
B. F., Sörvik.
Han blir så inneï- ligen glad om vi då och då sa:nda ho- nom en hälsning i form av tioöringar med påskrift " till Constancia Det bör bli en gansk,a natt summa om alla som.
genom sina .organisationer ä r o anslutiza till A.
B. F. satsa var sin tio- öring och sat.sa vi flera blir båten and8 större.
Och det ä r inte alls farligt att den blir för stor, ty %ro vi så duktiga att vi samla ihop mera pengar än vad båten Iro ' star, 1agg.a vi dem i folkhög- skolans lånekassa f ör rantef ria studie- lån åt fattiga elever.
Alltså, kamrater!
genast till verket och nar björkarna nu niista år åter klädas gröna kring Vess- nans stränder då sjösatta vi Tonstan- cia! "
H. F. j. '
SPRID MORGONBRIS!
A.NSLUT EDER.TILL DEN S0C.- DEM.
KVINNORÖRELSEN. '
Brunnhk: Elevbostad. '
MORGONBRIS 8 - A u g u s t Bebel., ' Ett fioårsminne.
iattigvården.
Som fjortonåring kom ian i svarvarlara och genomgick lär- ingstidens hundår utan det ringaste till- fälle till andlig förkovran.
Men en duk-: ig yrkesarbetare blev han, och redan som sjuttonåring avlade han sitt, ge- sällprov för att sedan ge sig ut på vand-: hg.
Under tre år genomvandrade han som gesall Tyskland, Österrike och Schweiz.
och s3g och lärde åtskill.igt, .nte bara sådatit som hörde till svarvar- yrket utan även ting, som väckte hans begär att utratta något för arbetare- klassen.
Ar 1860 slog han sig ned i Leipzig och etablerade sig redan 1864 som självständig svarvaremastare.
Har gjorde han e n stor insats i en arbetare- bildningsförening, som bildats av libe- raler.
Bebel arbetade med verklig entu- siasm inom denna förening och utbil- dade ' sig sjalv därigenom till organisa- bör och talare.
Hans egen bristande bildning och hans hunger efter vetande gjorde, att han från d:enna tid kom at {inse bildningsfrågan som arbetarerö- rekens huvudpunkt.
Redan år 1862 in- valdes han i föreningens styrelse och blev 1867 dess ordförande.
Vid denna tid hängde Bebel ännu kvar vid en ' bor- gel lig åskådning och tillbakavisade bl.
a. kravet p 2 allmän rösträtt sam1 tog avstånd ifrån, ja, t. o: m. bekam- pade Lassalles idiier ..
Hans politiska rtallning kan narmast betecknas som en radikal, antipreussisk demokrat.
Som representant för sachsiska folkpartiel invaldes Bebel år 1867 i N ' ordtyska riksdagen.
Bland riksdagsuppgifterna intresserade honom de praktiskt sociala frågorna mest, och hans utveckling gick ständigt i vansterriktning.
Framföra111 visade han sig vara ivrig antimilitarist, Ar 1865 hade socialisten Wilhelm Lieb- knecht utvisats från Berlin, och då fun- nit en tillflyktsort i Leipzig.
Liebknechi var övertygad marxist och teoretisk re- volutionär men kunde vid denna tid, dL han förföljdes av polisen och Tysklanc ännu behärskades av reaktionens järn- hand inte allt för öppet agitera för sin; åsikter.
Men han utgav sig för att var2 radikal och arbetade försiktigt ocf systematiskt för marxismen.
Det vai genom beröringen med Liebknecht son Bebel så småningom blev vunnen föi socialismen.
Och i Nurnberg bildade: år 1868 en arbetareassociation enligd Marx program, som med Bebel till ord- förande konstituerade sig somy Tysk- lands socialdemokratiska parti.
Någon har sagt, att " Liebknecht vai den tyska socialdemokratiens huvud Bebel dess hjärta ".
Och knappast nå.
gon har väl kant djupare eller leva- mera helt för den tyska socialdemokra- tien an Bebel.
Har vill jag endast i kort- het namna de yttre linjerna av han: ' Den 13 augusti är en dag, ' som icke går obemärkt förbi bland Tysklands socialdemokrater.
I år betecknar detta datum ett tioårsminne, ty tio år ha nu gått, sedan Tysklands socialister och arbetareklass drabbades av sorgebud- skapet, att deras avhållne hövding och ledare, August Bebel; hastigt avlidit, medan han ännu arbetade på sitt sista stora verk, sin självbiografi.
Knappast någon folkledare har så vunnit hela ar- betareklassens kärlek som August Be- bel.
Man kan inte låta bli att känna sig varm i sjalen, nar man hör de tyska partikamraterna med en röst,, som dar- rar av vördnad och dyrkan tala om sin store ledare, som betydde så mycket, inte endast för.
den tyska socialdemo- kratien utan för arbetareklassen i dess helhet och för den enskilde arbetaren, som har att tacka Bebel för en stor del av sin kampglädje och sitt framtids- hopp.
Men överallt, över hela varlden, aven utanför partikretsar vacker August Bebels namn till livs minnet av en rak- ryggad och ärlig kämpe, som var mera än endast partiman - en eldmanniska, flarnmande av hanförelse för ratt ' och sanning.
Inte minst kvinnorna, vilket lager de an tillhöra, ha anledning att med glädje och tacksamhet minnas Be- bel såsom en av de få man, vilka för- stått att rättvist och objektivt bedöma kvinnans stallning till familjen, samhal- let och hela den mänskliga kulturen.
August Bebel föddes i Köln den 22 februari år 1840. '
Hemmet var fattigt, och Bebel erhöll den nödtorftigaste un- dervisning i en s. k. fattigskola.
Nar han var tolv år gammal stod han ensam i varlden, ty både fadern och modern vor0 då - döda, och:omhandertogs av ~ffentliga verksamhet.
Sedan Nordtyska - iksdagen efter tyska rikets enhet blivit rysklands riksdag, var Bebel under flera: iotal år riksdagsman och bekämpade Ijärvt och skoningslöst Bismarcks järn-) ch blodpolitik samt förde i alla sociala ' rågor arbetareklassens talan.
På grund iv sin verksamhet soni riksdagsman Fick Bebel lida fängelsestraff på sam- nanlagt 3 i / z år enligt domar för hög- förräderi are3 1872 och 1886.
Till följd av socialistlagen måste han läm- l a Leipzig och bosatte sig då i Berlin.
Dar verkade han ivrigt för de marxis- tiska principerna och förordade särskilt deltagande i riksdagsarbetet, vilket gjorde, att han kom på spänd fot med både den revolutionära vans terflygeln x h den socialreformatoriska höger- flygeln av socialister.
Hans energi och kraft gjorde dock att alla sågo upp till honom och tjusades av hans personlig- het.
Han var under många år partisty- relsens ene ordförande och medlem av plartiorganet " Vorwärts " redaktion.
Både inom och utom iiksdagen var han outtröttlig som talare, och hans yttran- den vor0 al !tid medryckande och eggan- de, men fastan inspirerade av lidelse- full känsla alltid logiska och klart ge- nomtänkta.
Som skriftställare har Be- bel gjort sig känd och uppskattad i varje land, dar .det finnes en arbetare- klass som överhuvudtaget kan läsa.
Det ar isynnerhet två frågor, som August Bebel med förkärlek behand- lade, kvinnofrågan och militärf rågan.
Hans mest lästa arbete torde vara " Kvinnan och socialismen " eller som den med en äldre titel kallades " Kvin- nan i forntiden, nutiden och framtiden ".
Den sistnamnda titeln erhöll boken, för att den skulle bli skyddad för censuren.
Vid sidan av Marx, Engels och Lassalles skrifter ar denna bok den tyska socia- lismens litterära huvudverk.
Med genia- lisk konsekvens bevisar Bebel, hur den moderna kvinnofrågan kommer till korta inför det kapitalistiska samhälls- systemet, och hur särskilt kvinnan som maka, mor och samhallsrnedlem får lida under kapitalismen.
Dels logiskt och klart, dels med visionär glöd målar Be- bel i detta verk ut framtidsstaten, socia- liststaten, som ar Guds rikle på jorden.
Och denna framtidsvision har betytt oei hört mycket för trötta arbetarekvin- nor, som nistan dignat under en mång- dubbel arbetsbörda men ' ändå haft kraft till att organisera sig och aktivt deltaga i arbetarerörelsen.
Bebels bok har varit de tyska Socialisternas uppbyggelsebok, som skänkt ljus, färg och glans åt deras arbete för framtiden.
Aven om Bebels framtidsstat aldrig kan bli, sådan han målade den, så kan man dock fortfa- rande med trosvisshet arbeta för.
att få gundtanken i hans stora arbete helt genomförd i praktiken.
Hemmen skola ej vzra familjens ensak utan samhällets viktigaste institution, och darf ör skall aven samhället se till, att varje hem fyl- '
MORGONBRIS delegerad kongressmedlem .från Den.
allmänna kvinno- Den internationella kvinn- ' IT.
E S. n A. annan a r miss Agnes Jonss,on, organisatö~ röstriitten i Holland.
liga - arbeterskekongressen f ör ~ skomakeriarbeterskorna.
i s Mary s Dreiers namn ä r väl känt långt i Wien i augusti.
Brev till M o r g o n, b r i s a v ut över Amerikas ram.
Hennes varmhjarta-.
I samband med den .av facwöreningsinter- de, offentliga artiklar f ö r e n effektibare in- f r u L.
T i l a n u s, Haag.
De hol1ändsk.a .kvinnorna ha nu för nationalen anordnade sommarskolan, har Int.
dustriskyddslagstiftning, bland industrie.r, först.a gången gått till val efter den kvinnliga Arbetareförbundet utlyst sin in- som sysselsatta kvinnor och barn, voro de allmänna rösträttens genomförande, ternationella kongress.
Till d o t t e t @ &amp; ön- första .appeller som vackt.e det allmänna in- kommunal t, f ör val av kommunalrepre- brunn, i narheten a v Wien, bar såväl kon- tresset till liv för dessa mänskliga re.formers gressen som sommarskol.an förlagts.
Kon- nödvandigh,et inom Ameiiikas stoca industri- sent ' anter i helsa landet.
Socialdemokraterna har på ungefär gressdeltagarna $8 därigenom också ' e t t till- centrum, .dar miljontals kvinnor aribeta.
Miss ett tusen representanter förlorat fem- f alle, a t t bevista sommarskolelrursen.
D,en- Dreier h a r vid sidan om sig i d e t t a arbete tio, alltså en t-jugondedel.
De kvinnli- sa1Dm.a pågår f ~ å n 10-15 aug., under ledning haft en god kamrat och medhjalperska i.misS ga socialdemokratiska representanter- av D:r Miax Winter.
Blanc1 frågor, som wpp- U a r y ~ n d e r s &amp; n, ch &amp; dör U.
S.
A. kvinnliga axibctsbyr %i.
Miss N a r y Andersson ä r ocks % na ha därem.ot ökats.
Vi ha nu fem- tagits på programmet f ö r kursen, namnas: 1) Internationell f ackföreningsrörelse.
de1egera.d till kongressen.
Båda dessa kvia- tiofyra i stallet för förut femtio kvinn- 2) Internationella arbetarefrhgor och.
orga-, .bät&amp;:,ar- nors arbete f ör jtbättre löner liga representanter.
Vi hade i allmän- betsf örhå ' llanden j inom industrien i ~ ~ b r i l &amp;.
het raknat p % förlust för vårt plarti nisa.tionsutvecklingar.
första gången det valdes efter den all -- 3) =, e n koo.perativa.
rörelsens internatio&gt; f ör de kvinnliga arbeterskorna a r ovarde&amp;.
nella utveckling.
F r å n Hatt- och ~ ö s s a.
r b e t a i e örbundet f manna rösträtten.
.
: v.
,.
.
Vid de senaste parlamentsvalen f ör- Den kvinnliga f ackf ör.enin ' gskongressen p&amp;- kommer miss R &amp; Ekhneidermann.
lorade socialdemokraterna en elftedel går 14-18 aug.
Dagordningen upptager en Vidare kommer Frida S. Miller, mångårig av sina ma.ndat, alltsa mera än vid dr: rad viktiga spörsmal, av vilka v i nämna, sekr. för Yennsy1vani.a lantar; betar.eförbund, bland övriga: f r h.
vilket hon erhållit mandat till kon- kommun.al:a valen nu.
För oss socialdemokrater var det 1) Rapporteringar över organisationens ar- gressen.
Miss Pauliaa New.man kommer till kongressen i egenskap a v president och med- dock glädjande, att vi i Amsterdam bete, sedan kongressen i Ge:nhe 1921. inte blott kunde hålla stallningen utan 2) reds arbetet inom organisationerna an- lem av internationella exekutivkommittén för arbeterskef örbundet.
Från Kina och Jap.an ytterligare befästa densamma med ök- slutna till de kvinnliga fackföreningarna.
ning a v tv % m.and; lt.
Vi ha nu sexton 3) Rapporteringar angående internationell k o i ~ m a miss Kato - och miss .Shimn.
Englands delegeradeantal a r inte ännu fastställt.
Be- representanter av de fyrtiofem som ut- arbetslagstif h i n g.
gör sta.dens hela representation.
Här 4) Re,glering a v lönerna inom hemar.betsin- kant är, a t t D:r Mzarion Phillips, miss Harri- ha oclcsil kvinnorna utfört en intensiv dustrin.
son Bell, miss Madelina, Symons komma a t t 5) Utbetaland-e av f amiljelönetillagg efter propag.anda de sista tvii åren.
representera.
Avensom representanter brån I Amsterdams s$adsfullmäktige mo- fixerad skala.
Frankrike, Belgien, Kuba, Italien, Tjecko- tionerades f öre valen-, av socialdemo- Rapresentation.sratt äger varje landsorgani- ~lov~akiet, Ungern, Polen, Australien, Miexiko.
krater om inrättande av .en kommunal sation med 5 ondbud f ö r det första 50,000- Från Sverge a r hittills end8ast k a n t a t t f r u inköps- och försäljnin&amp;scentral för balr- talet kvinnliga aiïbatare och vidar,e 1 ombud Ellen Jonsson, ombudsman f ör t3tockholms terief ri mjölk, lik-aledes om upprattan- f ör varje ytterligare i50,000 medlemmar.
Dessa kladsömmerskef h e n i n g kommer a t t resa.
det av en stor centralsahhall.
Detta, omblud taga r a t t a t t delt-aga i kongressens Kongressen lovar, som synes, a t t samla en liksom den goda kommunala finansic- samtliga förhandlingar.
J3e enskilda fack- representativ samling kvinnor .frnån alla lan- ringen, utförd av socialdemokrater i åt- föreningarna aga även r a t t a t t sanda repre- der kring gemensamt arbete för organisa- slrilliga hänseenden, samt den utmärkta sen.tanter, 2 f ör varje på.börj.at 50,000-tal tiondrågor och retormer, som vanba sin ut- kommunala moderskapsf örsakringen, medlemmar, vilka dock e j iiga r a t t a t t del- veckling och lösning.
C l a a r t 6.
tillkomme9n under socialdemokratisl~ taga i konferensens enskilda sammanträden.
egid, förde otvivelakt.igt m %nga # av ar- Av de t red an inrapp0rtera.d.e deleger.a&amp;ean- bet.arklassens kvinnor över på social- talet koinma, efter vad soin synes, majorite- Den amerikanska kvinno- t,en f r h världens st örsta industriland, T ö r - demokraternas sidoa.
rörelsen.
Vi äro i.allmanhet taget ej besvikna enta staterna ".
Dar ä r ju ocksi % .den kvinni över verkningarna av den allmänna liga industriarbetareklassens an6al störst, P r å n Förenta staternas nationella kvi ' nnu- kvinnoröst.riitten, och vi hoppas att varf ö; den fulltaliga representationen där- parti, genom dess pressekretariat, har Morgoii- denna mer och mer skall komma social- ifrån f&amp;r sin naturliga förklaring.
Vi pre- bris erhållit en redogörelse för det arbete som demokratin till godo.
Nar kvinnorna sentera därför några .av de kvinnor, som planeras och f ö r arrangemangen till årskon- mera uppfattat de stora, samhälleliga koinrna därifrån.
Bland dem markas den gressen den 20-22 juli d. å. frågorna, t. ex. avväpning och sociali- välkända mrs Roibins Raymond.
Hon var IL.- Koniferensen, soni ddå .detta Jäses redan dlgt sering, d % skola de icke förhålla sig clare för den bekanta " Hart Schaffner och rum, vill utgöra en hyllning till 75-årsminnet passiva.
Allt beror dock på propagan- q a r x strejken) ' inom (beklädnadsindustrin i av den första offentliga fordran av och &amp; rån daan bland kvinnorna, liksom p % de sto- Amerika för nagra å r s e d a n - över 40,000 kvinnor som tog sig uttryck f ö r bör ' str gån- man och kvinnor voro indragna i. denna Upp- gen i världen genom en liten kvinnokonferens ra europeiska händelserna. '
, I ' ' j,, ler minimifordringarna på trevnad och hygien.
Samhällets förpliktelser mot modern och barnen äro betydelsefullare än något annat, då kvinnan genom att bli mor ar samhällets grundval.
och stöttepelare och barnet är samhällets unga, friska cell.
De sanningsord, som Bebel sade om kvinnan och hemmen ar något som an i denna stund.
ar nytt och aktuellt, ett testamente till var och en, som tror på och arbetar för ett bätire framtidssamhalle.
.
Astrid: Forsberg.
na konflikt.
Mrs Raymond a r, president för den internationella arbeterskeorganisationen.
l ?rån typografför ' bundet i U.
S.
A. kommer rnrs Maud 8 w a r.
t ~.
.
Handski~akarep ' or~bundet representeras av miss Elisabeth Ch~istman.
Miss Christmsn är ledare och stiftarinna a v Chicagos koopera- tiva handskfabrik: Det enda koop.
produk- tionsf öretag inom landet i den: branschen.
Miss Agnes Nestor .är välkand .för sitt hu- manistiska ' arbete inom skyddsl.a.gstiftnings- arbetsomr %det f ör kvinnliga larheterskor.
Hon a r mång %rig ledamot inom lagutskot ten ' f ör dessa reformer.
som ägde rum vid " Seneca Flalls i staten.
New York i ~ k e r i k a den 20 juli 1848.
Då framfördes kravet på 1ik.a rättigheter för kvinnor som för man i det samhälleliga.
livet a v en liten skara pioniarer, bland vars främsta må namnas Susan B. Anthony, som agnade hela sitt liv för kvinnans frig.öre1s.e.
De lamerikanska kvinnorna planera nu en omfattande.
rörelse för astadkommande a?
en likformig statsförfattning i samtliga stater inom det - federala statsfiirbundet, med syfte- mål a t t kvinnor må, utan inskränkningar) # er- hälla samma rättigheter som mannen i stat- ligt, k.ommunalt och medborgerligt avseende.
heterna a t t.
e t t k l u b b ombud deltagit i konfer.ensen i Mlallmö och möte hiax besök från s &amp; varit representerad på tvenne instruktions- vitt skilda klubbar s o ~ n möten, ett i Trälleborg och ett i Tomelilla.
dettta.
Diir traf f adrs Det a r en genomgående önskan av khbibens kamrater från Ludvika, .medlemmar, a t t .ortens kvinnlor mera an hit- Grangesberg, Bofors, öre- tills anslöto sig till klubben.
Med kamrathalsning land.et runt.
bro, Htalmstad, Linköping, R e.f.
Uppsala 0c.h Btockholm.
Kamrater som aldrig sett varandrla men aribetat f ör Från Knislinge.
samma idéer och samma Knislinge soc.-dem.
kvinnoklubb höll års- mål.
Stamningen fick ock- så c1enn.a.
verkliga.
kamnat- möte den.
l 2 februari.
&amp; yrelse- och revisions- kiinsla som alltid bör och beratbelserna, f öre.drogos och godkändes.
Av skall .besjala oss.
Dar styrelseberatte2sen framgick,.
a t t khb-ben un- hölls tal och hurr.arop der året h a f t 10 ordinarie o &amp; 1. extra möte.
samt utbringades leve för 3 ' offentliga föredrag hava hållits.
E t t i fe- det b1ivand.e kvinnoili- burari med f r u Björkman-Bro ' berg, e t t i mars strikteit, som vi ho,ppss med f r u SöiLerkvist och e t t i juni, på en f.ri- &amp; all bliva verklighet.
luftsf est, med ' - fru Björkman-Broberg som Tiden blev b a r a f ör kort f ör ~ r u n w i k ä r n ~ talarinnor.
, Ett representativt klubbmöte.
de skulle hem till föreläsning .. t v n dar Till styrelse för.
å r 1923 valdes: f r u Karin fick M.åndagen den 9 juli hade Liiclvika soc.- e j skolkas ifriiii nggonting, och s å skildes Svensson, ordf., Alma Berg, kassör, I d a Nils- deni.
kvinnokluibb ordinarie sammanträde och mlan å t för a t t lagga ännu ett minne till alla son, sekr;, Anna Rehn, v. ordf., oeh Hanna till detta inbjudit Gr.änges.bergskamr.ater., dessa härliga och of örgätliga dagar och .min- Olsson, v. sekr.
Revisorer blevo f r u.
Sigrid Klu ' bben f i ~ k aNen [besök a v ide kvinnliga nen från v a r vis.t.else vid: Brunnsviks folk- Persson, Ellen Andersson och Emma Persson.
Kommissionär f ö r Morgonbris blev Hannn lriirsdeltagare f r å n A.
B.
F:s st~dieled~are- högskola.
Olsson och korresp.
sekr. I d a Nilsson.
A. B-n, k i m i Brunnsvik.
D.et hör nog .till sällsynt-.
Med .kamrabhalsning till k h b b a r n a landet runt.
I.
S.
N .. sörjningshem, dar klubben bjöd s a m t l i p intagna skyd.dslingar på kaffe, samt till sist Från GävUe.
bar klubben tagit initiativ till bildandet av föreningen Hem och Skola i Timrå.
' Socia.ldemokratiska kvinnoklubben i Gävle Klu.b,bens med ' lemsantal var vid årets bör- hade måndagen den 9 april årsmöte i Folkets.
jan 72.
Und,er h e t ha ingått 14 ooh av olika hus kluhbrum under fnu Hallins oruörande- orsaker utgått 14, vadan medlemssiffrao.
vid ska; p..
årets siat var densamma.
Av styrelseberattelsen fr-amgick, a t t klub- Från ~ m l s k o ~ a.
Under Bret .h:tr försalts 600 ex. a v Mor- ben under verksamh.et&amp;ret hållit ' 8 ordinarir!
Xarlskoga kvinnokhbb höll 16 april gonbris.
samt 2 offentliga möten oclh en instruktions- Utgifter och inkomster ha %alanserat på kr.
kurs.
Diirjiimte h a ett par större fester an- sitt 5rsmöt.e.
Års- .oah revisionsberiittelserna upplästes 2,603: 21.
Styrelsen beviljades full och tack- ordnats.
sam ansvarsfrihet.
och godkandes.
Vidare har ett livligt agitationsarbete for I t u r a t t avgå ur styrelsen vor0 Maria partiet # och den socialdemokratiska kvinnorö- Under 5ret har hållits 12 ordinarie och 4 e s t r a niöten samt kamratmöten tillsammans Backlund oclh Teresia Vidinan.
Den först- relsen '; bedrivits.
Vid klubbens julfoest, bespi- nied örobpo-, Slroghall-, och Degefiorsklubbar- nämnda %tervaldes och i den senare ställe sades ett 50-tal barn.
Vid e n fettisdagsfest.
bjöds, ett 75-tal %am på traktering.
Under na.
Julgransfest 3ör medl.
med anhöriga valdes Sigrid Edström.
A .mötat, till vilket medlemmarnas manliga gret ha en del nya medlemmar inskrivits.
samt .ett " arbetarnas solmrnarting) ' ha h % !- Styrelseberattelsen godkändes.
lits, det sistnamnd,a tillsammans med arbe- anförvanter inbjudits, .bjöds på kafife.
Efter rasten höll kamrat Disa Vastberg Till styrelse atervaldes f r u Anna Hallin, tarekomm; unen och ungdom~sklu; b~ben.
.
Fredef rågan,: skolf rågan, och barnavårds- från Sundsvall e t t intressant föredrag över f röken Gurli Eriksson, fr.u Betty Tideman frågan ha diskuterats.
I arets valrörelse har iirnnet: Kvinnornas st-allning inom olika yr- samt nyvaldes f r u Maria Bergsten oeh frii Karin Hallström.
klubben deltagit, s % ock i fö,rlbudsomröstnin- kesgr enar.
Därpå diskuterad-es en bordlagd fr.åga: Vil- Till revisorer valdes fruarna Signe And,ers- gen.
Deltagit i 1 maj-demonstrationen under egen fana.
Hjälpt !de agbets1ösa.s tombola ken samhallsfr %ga anses ligga k v i n n ~ r n a nar- son och Anna östman.
Klubben beslöt under egen.
f a n a deltaga i med vinster.
Insamlat 70 kr.
till hungrande mast?
I anledning a v denna fråga höll golk.
barn i. Ryssland.
Tv % föredrag h a under årat s kollar are Frej Emil Larsson.
en intressant ut- första majdemonstrati.onen.
Vidare beslöts a t t till nästa ordina.rie möte hållits med Agda östlund och Agnes Sö.der- redning över De nya praktisk-a fortsattnings- mån ' dagen den 7 maj inbjuda Bomhus soci,al- kvist som talarinnor.
Klubbsen har hadt oom- skolorna.
Vidare f örekom musik av Fagerviksverkens demokratiska kvinnoklubb, varvid rend.
A .. bud vid Folkets hus årsmöte, ikoop.
årsmötet, distriktskonferensen i Örelbro samt ör-elbro- musi.kk %r samt sang av fröken Ingeborg Nor- Frydén kommer a t t redogöra för fattigvards- väsendet.
Kurirens årsstämma.
Kl&amp;.ben äger andelar i din f r å n Fagervik.
Det i ' a l l o lyakade mötet avslöts med av- Efter &amp; rsm~ötesd %rhandlingarna höll fru dessa företag samt i Folkets park.
Morgonbris har spritts Ibland både medl.
sjungandet .av)) Internationalen " samt ett Signa Andersson ett intressant och livligt leve för den soci.aldemokratiska kvinnorörel- senterat föredrag om den socialdemokratiska ooh utomståen.de.
ReCf.
sen.
kvinnorörelsen under d.e senaste 20 åren.
Klubb.en har aven en arbe.tsför.ening.
Sammantriidet, som v a r talrikt besökt, av- Inkomster och utgifter h a balanserat p5 I - I U Frin kvinnokluhbarnas arbetsfilt.
, ' kr.
886: 85.
Till styrelse för innevarande år valdes dc f ö:rutvarande, nämligen fruarna Aug.
Fors-, man-Lövkvist, Anna Wahlström, Klara Jo- hansson och S6dei:berg.
Revisorer ' blevo fruarna Ellen Rundkvi.st, Anna Elf ström och Hilda Bohlinder.
Klubben firsd.e samtidigt sin 15-åriga till- varo.
Uötet var a.lltigenom intressant m h $raglat av god kamratanda.
Med vearm halsning till 1a.ndets Irvinnok1u.b- bar.
R e f. Från Timrå.
Ti1nr.å socialdemokratiska kvinnoklubib höll s i t t.
?irsmöt.e den 1 m~ars.
Av styrelse- och revisionsberättelserna framgick, a t t klubben under det gbngna %ret ' haft 21 ordinarie möten, dlarav 4 lramratmö- ten, 1 föreläsning i kommunalkunskap, 8 upp- läsningar i ol&amp;a ämnen, 2 fester till förmån för.
sjuka kamrater, 1 utflykt till Timrå för- Fr %n Skivarp.
Skivarps sot.-dem.
kvinnoiklubb höll sönda- gen den 11 felsu.avri sitt årsm.öte.
Ars- oclh re- visions ' berattelserna f öredrogos ocih godkan- dcs .6ch bevi1j:ades styrelsen ansvarsfrihet.
Inkomster och utgifter balanserade (på 284 kr.
Det framgick av &amp; rsberZttelsen, a t t klab- ben hallit 12 ordinarie.
oah.
2 extra möten.
E t t offentligt .möte med föredrag av f r u Ag- nes Siiderkvist.
Medlemsantalet i klubben a r 15.
Till styrelse för 1923 valdes f r u Elna Nils- son, ordf., f r u N a n n y Nilsson, kassör, fröken Ellen Nilsson, sekr., f r u Bertha Lundgren, v. ordf., f r n Mathilcla Olsson; v. sekr. Till kommissionär f A n, Miorgonbris valdes f r u .Einrna Larsson.
Av f ör:bundets tidning Morgonbris h a r.
1,111- der å ~ e t s %lts 375 ex. Kluhben ä r # ansluten till Soc.-dem.
kvinnof8öi ?bundet genom distrik- tet.
Den a r aven ansluten till arbetarekom- munen .p % platsen.
Klilbiben .ar representerad i kommunalfullm ' silktige.
Den har med ett slöts med samkväm, varvid ' musik Utför des av fru Xarin Ledin.
Tre nya medlemmar ' inskrevos.
G.
E.
Från .Iggesund.
1ggesund.s soc.-dem.
kvinnoklubb höll års- möte.
lördagen den 27 januari.
U r 5rsb.erä.t- telsen må namnas, a t t klubbeG under året hallit 22 ordinarie och 2 extra sammanträ- den och 8 ' s a m a n t r a d e n med .styrelsen.
665 ex. av M !orgonbris h a föm&amp;lts.
Klubben har unaer året an.ordnat 2 offent.- liga föredrag.med Ruth Gustafson och Hulda Flood som talarle samt e t t instruktionsmöte med Hulda Flood som instruktör.
- ben deltog tillsammans med de endrn politiska och fackliga organiasationerna p % platsen i 1 maj-firandet.
I n s a m h g e n till de.
nö,dlidande i Ryssland inbragte 10 kr.
Bland frfigor, som under.
år.et diskuterats!
m å namnas: Födbudsfrågan oc % folkomrost- ningen, Flattigvårdsb r.å,gan, Fortsattnings- skdefrågan, N y t t a n.
av våra f~olkhö~gskolor, '
MORGONBRIS -- Från Faikenberg.
Det akta.
. '
Har Du snu ' ddat en gäng vid de strängar vilkas ton i ett nianniskobröst hörer hemma .på heliga ängar och h a r evighetsklsang i sin röst?
Har Du anat den trkngtande sjalen bortom vardagens ytliga kall9 Har Du mött den förKattra.de trälen i, en flyktande ljus intervlah?
Kan Du göra dig f r i då och glöninia denna skymt av en manniskosj~al?
Kan Du göra Dig hård d &amp; o-ch döma med förkastelsedom varje fel?
Kan Du driva med våld lut ur minnet det en gång Du har mött, akta varmt?
Kan Du # bliva så kritisk i sinnet a t t allt sva.gt tycks Dig ömkligt och .. armt.)
) Alma, Norrman, Boras.
owh sidlan mötets &amp; örhandlingar avslutats vidtog ett enkelt samkväm med kxffe, upp- läsning, sång av kamrat Vaalffrid Gustavs- son, Gredragande en för tilWallet aarskilt fönfattad sång, och till sist en svängom.
Och Korresp.
Från Borås.
Nej, jag kam icke tro Du kan hata va.d förtroendetfullt Du h a r mött, och jag kan icke tro Du kan r a t a det, v a r ö w r Du rosor har strött.
Ic.lce kan Du förgäta det storma som i tystnadens stunder ' Du sett ' B Icke k.an val så helt Du förlora det, en gång Dig har lisa berett.
Väl, så samla de korn D:; har funnit och som kanske en gång gå i frö, t y vad a k t a och varmt Dn förnummit det kan aldrig i evighet dö.
Det finns korn utav vete i h !alnien om de ock gro magra och små, det finns mycket .av slagg ibland malmcn men det finnes d.ock guldstoft ocksa.
Alma Norrman.
frågan om pen.sionslagen och nyttan av den- sanima m. fl.
Klubben har genom en kommitté uppvak- t a t skolrådets ordf. i Njutånger p å grund av de hygieniska mis&amp;örh.åll:anden, som .existe- rade vid Iggesunds skolor.
Detta h:ad.e till följd a t t en del förbättringar vidtogos.
Klubben har genom a t t motionera till kyrkostämman i Njutånger om kommunal pension till en på grund av hög &amp; ld.er avsatt slco1st:äderska å t henne lyckats utverka en årlig gratifikation a v 300 kr.
Vid höstens landstings- och f ullmaktige- val liar .klubben tillsammans med aidbetare- kommunen bedrivit en intensiv agitation.
U t f ä i d till Söderhamn företogs den 1 oktober, där tillsammans med övriga klub- bar i lanet ' bildades Gavlehorgs lans soc.- dem.
kvinnodist.rikt, vaxtill kluiboben a r lan- sluten sedan 1 oktober.
Klubben a r representerad i arbebarekom- mrunen med 2 .medlemmar, l i komrnunal$ull- niaktige, 1 i n.ykterhe ' tsnamnden, 1 i fort- sättningsskolestyr.elsen, 1 suppleant i lands- tinget ocb l suppleant i flattigm&amp;rdsstyrelsen.
Även har klu ' bben E t i t sig representera vid Iggesunds Folketshusförenings åxsmötc och vid Iggesunds Konsumtionsförenings års- möte m.ed 1 ombud i vardera.
.
Klahbens .möten h a under året varit i regel val, besökta.
Till styrelse för kommande %r .omvaldes: ordf. och korresp.
Lovisa Stranaberg, kassör Anna Noydh, sekr. Lydia Norgren, samt ny- valdes: v.
ordf. Dagny Lindström, v. sekr. Gerda Pettersson.
Revisorer: Signe Jofians- son, Fina Karlström o &amp; Lavinea Kroniberg.
Kommissionär för Morgonbris: Lovisa Strand- berg.
.
Arsmötet, till vilket arbetari ?bommunens alla medlem.inar inbjudits, var val besökt Falkenbergs soc.-dem.
kvinnoklubb höll sitt ordinarie årsmöte i Folkets hus onsda.gen den 14 f abruari.
Ur årsberättelsen framgår huvudsakligen följande: Klubben har under året h.aft 3 styrelse- .oah 10 ordinarie möten.
Klubben har i likhet m.ed e t t föregående är, på inbjudan från Vita Bandet, deltagit i an- ordnandet av samhallskurser.
Kurserna agdc rum den 13, 1-1 och 15 oktoiber oclh höllos före- drag över ämnen såsom:)) Fredsfrågan ' &gt;, ' Nfk; terhetsn.amn.den och dess uppgift Wusiken såsom ~a~rrilhallsmakt samt ' Det o %fentliga talandets konstJ) m. m.
E t t stort intresse visades f r å n allm.anihetens sida.
Klubben deltog med insamling till dc hungrande ryska barnen.
Nötena h a varit bra besökta och har an- ordnats diskussioner över l o k d a frågor m. m.
Medlemsantalet a r 46.
Klubben har varit inbjuden till k.amratmö- ten i Varberg och Halmstad.
Den nyvalda styrelsen består av: fr. Ester Andersson, ordf., f r u Clara Andersson, v. ordf., Josefin Carlsson, .sekr., Alma Nilsson, kassör, och Ellen Andersson.
Revisorer äro: Hilma Hansson oah Sigrid Johansson.
Ref. Mid-sommarafton 1923 var en märkesdag f ör l3orH.s 8oc.-Dem '.
, Kvinnof örening enär dess energiska, plikttrogna och uppoffrande or4- förande, f r u Alma Narrnian, då reste till det stora landet i väster.
F r u Norrman, soni Från Torshalla.
har syster oclh dotter red-an hosatta i U.
S.
A. ooh som nu med man och barn rest ditöver, Torshalla soc.-dem.
kvinnolrlubcb höll i var rustad med idel goda och glada förhihgp- mars sitt 4:de årsmöte.
Till det.samma liadc ningar p å framtiden och vi önska av hela inbjudits arbetarelrommunen och s.oc.-dem.
vår kraft a t t dessa hennes förhoppningar e j ungdomslrlubben.
Förutvarande styrelsemed- matte k0mm.a a t t grusas.
Man skall ju icke lemmar omvaldes och äro: fruarna Viktoria ' f örtycka eller missunna ' de människor Andersson, Augusta Berglund, Anna Gustafs- som ordna det på bästa möjliga .vis f ö r sig son, Selma Gustavson och Tekla Larsson.
och do sina, låt vara om det ock sker p2 Klubben har hållit ett möte i månsaden, un-)) fosterlandets sbeko.stnadJ '.
Det gives der solmrnaren .f riluftsmöte.
Av Morgoabrh dock vissa tillfallen d, % man e j kan lata bli har försålts 350 ex. loch för a t t f å viår var- a t t reflektera.
över just den " - formJ) - emi- ilerade tidning spridd och last utlämnas gra- grationen - som så ofba anlitas, f ö r a t t nä tis 2 ex. varje, månad till stadens kafécr.
detta goda.
resultat.
Beklämmande känns det Sedan alla andra vanliga årsmötesförh.aiid- aven a t t det i de flesta fall a r det de basta, lingar genomgåtts vidtog en myck.et intres- ung-starlraste och förhoppmiiigsfullaste lrraf- sant och givande diskwsion över:)) Vår terna, som genom - emigrationen lämna v å r t stallning till partipressen.
lilla land.
Så, i detta fall.
F r u Norrmans P &amp; ungdomskluibbens förslag tillsattes en tålmodiga, lugna och .blida vasen, parad med på 5 personer med uppgift a t t verka kommitté en humor, som försatte vardagslivets buttra för våra tidningars spridning.
miner i) ' strlaalends smil)), samt en stark Efter kaf.f epausen f örelaste und.ertecknad optimism, som ofta tog sig uttryck i det över: ' %ocia.liseringens moraliska problem. '
skrivna ordets aåval bundna som obundna E n grundlig diskussion över, ämnet skall före- form, manande till trofasthet och uthållighet tagas vid e t t kommande möte.
Till alla k l u b i. våxa stravand.en f ö r det r a t t a och det san- bar stglla v i maningen: S a t t eder i n i och na - var en kraft, som e j vem som helst diskutera denna fråga.
I n t e t kan b a t t r s kar.
prestera.
Denna k r a f t # hade .så val be- Kampa sig för samtal inom en ikl,ub:b a n detta hövts har hemma till hjälp och stöd, men - F ö r mannen ä r socialiseringen f ramst ämne.
v i fä, lioppas .att den f å r sin mission a t t fylla.
ett ekonomiskt och politiskt problem.
För även dar - i det stora laniiet i väster.
oss måste det stå klart a t t det aven a r ett D m akta, sanna mannl~lrokarle~en, den E n moralisk fostran av moralislrt problem.
evighetslåga, som hon själv var så helt # be- individen a r en nödvändighet om en omda- själad av, och som hon lade ner så mycket S0.m ning av samhället skall bli 1beståen.de.
arbete för, m % hon möta den i högsta moj- maka och moder kan kvinnan har uträtta liga äkthet och må .hon skörda förståelse för mycket.
sina goda grundsatser.
Sång .och uppläsning av vers, tilliignad sty- V %ra varmaste lyckönskningar med hjarte- relsen m.
fl., förböjde den glada .och familjära varmt tack f ö r Iiii ocb k r a f t som s. % har stamningen.
skiinkts för vår f orenings f ra,mgång.
1 ny medlem inröstad,es.
Klublbens med- .A Borås.
Soc.JDem.
Kvinnof örenings vagnar: lemsantal a r 24.
J e n n y Aronsson.
' R e f. Halsning till alla kamrater!
F ' ernqvists Kappa Stort .....
.
lager.
.. av in- och uf1ändska nyheter.
i ' Damkappor, Drakter och ': Kjolar Obs.!
BeetYiiningar ntf ' örw tiii billiga priser.
tiii billiga bestämda priser.
.
' MORGONBRIS Frin Tralleborg .. Tralleborgs soc.-dem.
kvinnaklub6 har un.
Alla slag av bankaffärer.
- Högsta inlhingsränta.
der å r 1922 hållit 12 lordinarie samt ett extra möte, v i k a alla varit val besök.t-a.
Bland de frkgor som varit föremål för behandling Föredrag h a å mötena hållits i komnzunalkun- Kunglsholms socD=dem.
kvinno- kan, namnas: agitation för ar.betarepressen, v kap av hr C.
E. Eriksson och instruktion j skolf rågan, .barnav %rdslasgstif tningsf rågan: klubbar.betet av f r u Hulda Flood.
För att klubb avhiiller ord.
mate 3:dje onsdagen i vitrje manad kl. 7.30 e. m.
S:t Eriksgatan 21. arbetarna och kooperationen samt förbuds- upphjalpa klubbens ekonomi har startats en Eorresp.
sekr. .Fru Ellen Vidsjö, Rarlsviks- frågan m. fl.
Dessutom b a vartannat möt?
syförening, som den 3 december hade sin för- gatan 11, 1 l /, tr. Tel. K.
35 94. anordnats .som studiemöte med: fru Olivia sta auktion, då vid sammla tillfälle f r u Huloa Nordgren som ' ledare, och h a samtliga dessa Flood höll ett intressant och väckande före- möten varit myck.et intressanta.
Vidare har drag om ' Kvin~ioansvar ' inför en fåtalig Fbreningen for Hembit~8idrn i khhben under året i samb,and med distrilkts- men uppmarksain pu ' blik.
Intresset Ibland StmoLReIm hiiller möte 1:sta torsdagen i styrelsen anordnat instruktionsmöte i Trälle- medlemmarna, som förut varit ringa, har det varje m h a d H.
8.30 e. m. i Folkets Hus P- borg med r-edaktör Allan Waugt, f r u Maja senaste halvåret stegr~ats, så a t t klubben nu sal, 3:dje torsdagen i Folkets Hus C-sal.
Björkman-Broberg och f r u Martha Larsson kan glädja sig å t valbestikta mö.ten och dar- Sturelsen.
son1 föreläsare ..
Klubben har gemensamt med med gott hopp för framtiden, till vilket aven Kooperativa hand.eldöreningen Aktiv anord- den goda behållningen av syföreningsauktio- Arrika uae.-dem krinaoklubb nat: ett up,plysningsmöte med Kooperativa nen bidrager, då det ofta visats.
a t t ' med haller ordinarie möte 2:dra måndagen i mana- fönbundets revisor h r J. Landin som före- bättre ekonomi följer godare humör ocrh ar- den kl. 8 e. m. i Folkets Hus C-SJ.
läsare över amnet Kooperationen.
Två agita- betslust.
.
.
.
Styrelsen.
tionsmöten .har klubhen unde,r året anordnat, Med kamra$halsning.
det första den 7 mars, då f r u Agsnes Söder-.
Koraresp.
sekr. ~ i l l e &amp; h o l m s 8oc.-dam.
kvinno- kvist från Västerils höll föredrag över amnet ': klubb hiiller ord.
möte i Folkets Hus i Sodra Socialismen i teori och praktik.
Det andra Vram 2:dra tisdagen i varje m&amp;nad kl. 7 e. m..
.
.
hölls den 15 se.ptem.ber med riksda.gsleda- 0rdf.Fru Anna Fors, Villorna, Billesholms gruva.
moten Agd:a östlund som talade över.
amnet: Sekr. F r u Gerda Liljeroth, BilZcshoZms gruva.
Apbet arna in.f ör valen.
.Sturelsen.
I såval landstings- som stadsfi~l.lmäktige- Tidning för dlen socialdemokr~iska valen har klubben d.eltagit.
E n livlig agitta- kvinnorörelsen.
Enkopings soc.=dem.
kvinnoklubb tion fördes a v medlemmarna inoin klubben hAller ordinarie möten 4:de tisdagen i varje och lyckades det för arbetarerjartiet .att till Utgives av styrelsen för Sverges månad kl. 8 e. m. i Folkets Hus.
landstinget er6vra e t t mandat f r å n libe- Socialdemokratiska ' Kvinno-.
StweZsen.
ralerna; v å r klwbbniedlem.
f r u Olivi !a Nord-.
.
gren blev vald.
Vid stadsfullmiilrtigevalet förbund.
EsklUstuna sot.-dem.
krhinokllubb skedde ingen andring; klubben al: represen- hiiller ordinarie möten 1:sta miindagen i varje terad dar med t v å ombud; nämligen fruarna lilla sal.
Anna Hansson och Olivia Nordgren.
R e d a k t ö r: Signe ~ e e s m a n.
Allm.
mienad ' kl. 7.30. e. m., i Foikets s.
Styrelsen; Klubben har .under året li %llit tvenne Tel. Norr 244 36.
Upplandsgatan fester,, en i samband med ' ungClomslogen Stockholm.
85, GMJO~~ kvinnoklubb S-IBOC Friska viljor och logen 78 Kontinental.
Vi- har möte 1:sta tisdagen i m&amp;naden kl. 8 e. m.
~ x ~ e d i t i o n: Anna Sveneson, dare har k1ii; bibea deltiagit med t v å ombud i kb.-föreningens H-sal; 3:dje tisdagen i m&amp;- vid.
distriktsmötet i Malmö.
.
. '
.
Grindsgatan 10, III, Stockholm Sö.
naden Bondegatan 14 kl. 8 e. m.
&amp; $edlemsantalet, som vid årets början.
ut- St.-Tel. Söder 78 98.
Styrelsen.
gj0rd.e 65, har under året minskats, men &amp; r P r e n u m e r ' r t i o n s p r i s: Helt börjar %ny0 a t t öka.
.
kr.
3: halvt Hr kr.
1: 50; lös-.
HGganPs Klu ' bben %r förutom i landstinget och soc.=dem.
kvinnoklubb nummer 25 öre.
stadsfullmäktige representerad i fosteribarns- hiiller ord.
möte 1:sta och 3:dje m&amp;ndagen i nämnden, pensionsnamnden, hälsov %rdsnämn- B n n om a p i i s: Sista ' sidan 25 öre, mhaden.
Ordf. fru Helen Olsson, Förenings- don, styrelsen för ~pidem~sju; luhus.et, Eattig- gatas, Höganils.
textsida 40 öre pr mm.
vården, lärlings- och yrkesskolan, ~ i y k t e ~ h e t s - nämnden samt barnhemmet.
Ludvika sot. ' - dem.
kvinnoblubb Inom styrelsen, som under förra gret be- Sverges Sot.-Dm Kvinnoförbund: hiiller sina, möten 2:dra m h d a g e n i varje m&amp;- stod av .Nora Nilsson, ordf., Kerstin Anders- nad kl. ' /, 9 i ' Folkets Hus ' B-sal.
son, sekr., Selma.
Lundin, .kassör, Elina) r a.
och korresp.
sekreterare: Fru StyreZ8en.
Persson, v. ordf., O &amp; Karolina Svensson, ligne Wessman, Upplandsgatan 85, v. sekr., har samarbetet varit det allra biista S t o c k h o l m.
A.
T.
Norr 24436.
- Skivargs sot.-dem.
kvinnok1,ubb och.
h.a båda de förstnämnda, som nu avg %tt hiiller ord.
mö.
andra ' söndagen i v a j e mi-.
.
ur styrelsen, tillhört denna utan avibrott nad.
kl. 1,30 e. m. i Folkets Hus, Skivarp.
Stockholms stads, Stockholms o. sedan 1913..
324 ex. Mlorgon \ bris h a under å r e t sålts.
Uppsala ' 1Sns.
sot.-dem.
krimnodi= Nya, medlemmar vinna inträde.
Styrelsen.
etrikt.
Adr.
: Ordf. Frök6n.
Anna.
Svens- Nu till sist en halsning l:andet runt till kluhbkanirater.
f r å n kamraterna i vår sydliga.
son, Grindsgatan 10, Stockholm Sö.
E a s e ö ~ FN Sara Andersson, Igelbode, Saltsjö-Duvnas.
stad, kontinentalstaden Tralleborg.
Spinga 800.-dem.
- kvinnoklubb haller ordinarie möte 1:st ' a torsdagen .i varje K. A., .sekr.
Sthlias A l h.
Lrimniookliobb (soc.-dem.)
m h a d kl. 8 e. m. i Folkets Hus.
Styrelsen.
hMler ordinarie möte l:a m h d a g e n i varje Från Hudiksvdl.
manad kl. 7.30 e. m. Hiidiksvalls soc.-dem.
kvinnoklubb hade Obs.!
Lokal i ' D-sden, Folkets Hus.
Solna soq.-dem.
krinnoklubb hiiller den 12 mars sitt fjärde %rsmöte.
Förutom de Styrelsen.
möte 2:dra tisdilgen i varje m8nad kl. 8 e. m, sedvanliga årsmötesförhandlingarna upptog i Huvudsta, Folkets Hus och 4; de mandagen dagordningen föredrag i skolfrågan., sång och Stockholms Gamla Stadens Sot.= i varje m h a d kl. 8 e. m. i Hagalunds Folkets nöjeslasning.
# tyrelsen.
dem.
kvinnokllubb hAller ordinarie möte Hua.
Till styrelse va1d.e~: Signe Sandberg, ordf. &amp; dra torsdagen i manaden kl!
7,80 e. m., och korresp.
.
sekr., f r u Amanda Iggl~om, kas- stortorget 2, 2 tr. Stwelsen.
Storffors soc.=demD kuinnoklubb sör, ocih f r u Ingdborg Eriksson, sekr., samt haller ordinarie möten sista söndangen i varje fruarna Olivia Eriksson och Linnea, Bergsten.
Q) aQokhoims d d ~ a krisrnoklubb manad kl. 3 e. m. i Folkets Hus.
Till ref. utsågs f r u Antonia Karlsson, till re- Styrelsen.
: sot.-dem.)
haller ordinarie sammantriide 1:sta visorer f r u Lisa Sundlöf och fröken Ester Larsson samt till kommissionärer f ö r M,or- msdagen i varje mAnad kl. 8 e. m. i lokalen Sundbybergs socm-dem .. kvinno- gon.bris fruarna Ingaborg Eriksson och Gärda L tr. Sodra, Folketis Hus.
Ordf. fru Beda Jansson, Blekingeg.
65, 3 tr., klubb.
hiiller möte 1:sta tisdagen i va j e Elvin.
Styrelsen.
m h a d kl. 8 e. m. i Folkets Hus ..
Klubben har deltagit i ' .årets föribudsagita- 3tockholm.
.
tion och i agitationen vid stadsfullm.aktige- Tu.mba 8oc.-dem.
- kwinnokIubb hA1- valet i november, då soc.-dem.
partiet invalde Vasrstadeiacr sot.-dem.
krinno- 8 ledamöter, d k a v en medlem av kvinnoklub- klubb har ord.
.mate 1:sta mAndagen i varje ler o r d i n e e m6ten k s t a onsdagen i miinaden ben ..
Även deltog k1ub:ben i kamrat.mötet i n h a d kl. 8 e.; m. lokaleii Upplandsg.
51, H.
6,30 e. m: i Folkets Hus, Tumba.
.
Söderhamn, då .Gavleborgs lans soc.-dem.
L tr. (h t a v Vasrr-automaten).
Styrelsen.
.
.
kvinnodistrikt bilda.des och har klubben f rån Uppbard och inskrivning v a j e möte.
den 1 j.an.
1923 anslutit sig till detsamma.
Stockholm- 1.923.
A; - B. Arbet,arnes Tryckeri, 8tyveZsen.
---)) Morgon bris. '
,, P.
, ' ' ' -, ' ' '
