# ID: svediakorp-per2502
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1923
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 16,565
# sentences: 1,005
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


MORGONBRIS TIDNING FÖR DEN SOCIALDEMOKRATISKA KVINNORÖRELSEN.
Utgiven av atyrelaen för SVOl " i ' ca Mc:.ialdemokrati.ka KvinnvförbuncL 19:de årf.
1923.
N:r 7.
Juli.
Pris 25 öre.
II ~ C. Corot: SKOGSSJON.
S K O G S G L Ä ' NT AN.
0, djupa frid, som läker och hugsvalar.
du fyller denna undangömda vrå.
dit livets orosstormar ic.ke nå och evig tystnad till mitt hjärta talar, En stilla andakt susar sträng och sval i denna skogomvuxna, - öde dal, som blomsterdoft.
mystik och, lycka göm- mer.
Här rinner mellan sommargröna alar en ensam bäck, som Speglar ' himlens blå, och pelarraka trädens stammar stå, som bära valvet över skogens .salar.
När mörkret skymmer, tyngd av fröjd och: f kval jag går vid vin ' dens tonande korai mot hemmets " bygd, som stum i natten.
drömmer.
STEN ULVFOT.
2 - MORGONBRIS ?sterrike, Tyskland.
Alla talade ut- narkt, var och en individuellt, och be- rörande .olika sidor av det som fylldr.
sss alla:.
internationalen och kampen -.
kyska kvinnorna och följde de danska not kriget.
voro gr &amp; &gt;ch schweiziska kvinnorna efter.
Denna Danskan och h~lliinds~kan fråga kunde e j heller avgöras konf e- uade, trogna kampar inom den socia-I rensdagen ut.an f ortsattes diskussionen listiska rörelsen; i deras ord och fram- ' vid ett sammanträde aen 23.
Resultatet!
brädande röjdes ock den jämnvikt och gestaltade sig i besht om att presidiet iien auktoritativs pondus som följer er- rid kongressen, vilket utgjordes av farenheten och det val fullföljda ar- fru Adelheid Popp, Österril~e, fru L. betet nåt.
Stihweixiskan blev uttryckd Tilanus, Holland, f i u Nina.
Bang, Dan- för den yngre kvinnan, s0.m hade ett mark, d: r Marion Phillips, England, behov, att anda på samma g&amp;ng poe- och fru Siihecz, Tyskland, skulle tiska och agitatorkk.a strängar) en riitt sammankalla till nästa konf erelns och svår sammanfattning, som hon lycka- föra underhandlingar med inter- les val .. o * dramatiskt sammansmälta.
nationalla socialistiska lbyrån om till- Belgien, f öretradd av deras kvinn- sättandet av efi kvinnlig representant liga senator, f örsakrade, liksom sam- vars uppgift skulle vara att upprätt- ma dag Vandervelde det gjort, de bel- hålla förbindelsen med de olika lan- giska och franska socialisternas inten- deriias socialistiska kvinnor.
Dagord- siva vilja till; att uppbygga ett gott ningen upptog även dis1wssi:on i freds- förli&amp;ll.lla; nde med Tyskland.
Och ho11 och uppf ostringsf ragorna, f r %gan om troddes.
D tusende tysksa arbeterskor- kvinnornas medborgareratt, skydd f ör na lyssnade säkert till - dessa ord så- Adelheid Popp.
niölclr.ar och .blam och anordnandet av so-m.
till solstrf-lar vilka försöka bryta en kvinn0da.g.
.P % annat stalle införas kenom de töckniga dagarnas förfar- Socialistiska kvinnokonf erensen.
resolutionerna i dessa frågor, vilka an- liga tristess.
P % pingstdagen den 20 maj öppna- togos enhälligt.
Beslutet om en inter- Polen övertygade också.
Och det var des de socialist.iska kviiinoriias konfe- natioinell soc.
kvinnodag blev dock ii &amp; särdeles.
nyttigt., ty i d.e flestas flöre- rens.
Har hade en verkligt representa- got löst d.5 ej enighet nfiddes för da- stallning a r Polen hara ett h6gkvarter t.iv samling kvinnor infunnit sig och gens a~hållande.
för reaktion.
Men har talades ett an- allt efter f ö ?handlinga~r; as g&amp;ng kände Till slut samlades kvinnorna till ett nat spr.åk.
Det var den medvetna socia- den, som var med för 7.3 &amp; r sedan på stort möte från vilket Anna Lindhageil liste !n - en " Genossin " s % god som konferensen i Köpenhamn, ' att kvinnor- har nedan meddelar sina intryck.
någon annan - och på samma gång nas krafter vuxit.
M ' ånga var det vis- ilskaren av Polens frihet, som i han- S. v. serligen inte man personligen kande för else uppmanade Sina partikamrat.er * igen, men Adelheid Popp fran Öster- att hålla orubbligt samman.
rike hörde till d m.
O &amp; vid denna Från Ryssl.and talade en mens jevik, intog hon en sådan stallning, Kvinnornas stora möte i Hamburg.
icke undgnhållande sanningen om f ör- akt man inte heller glöm.mer henne.
Man hörde icke kvinnornas stammor följelsen i Ryssland mot socialister, Den insats hon gjort för inkallande p$ kongressen, ty endast i~ilgra av le- som ej gillade sovjetregimen.
Ryss- av denna konferens beriittigade henne iiarna inom de olika länderna .hade or- lands randstater företräddes av Lett- också till a t t som fömta presidelit föra det, # och ingen kvinna ar bland dem, land.
Icke heller hop skylde # över de förhandlingarna, som hon aven opar- men de voro uppmärksamma obh entu- griisligheter Lettland genomgiått vare tiskt och energiskt .förde.
under hela siastiska deltagare.
Icke mindre an sig under kriget eller imder den blolsje- konferensen.
ett 90-t-al .kvinnor hade kommit till aikiska tiden '.
' Hon framhöll aven den Till densamma var ' icke ' anslaget mer kvinnornas kordiala konferens dagen alltför l-et framh %lha sanningen att an en dag, vilken dock nästan oa~&amp;ru- före den allmänna kongressen, mer än det förskräckligaste a r a t t de som t.et .varade från kl. 10 f. m. till fram- hälften av dessa återsåg man som de- kamp.a för socialismens sak, och för emot midnatt.
Det kan tvistas om huru- legerade vid den stora kongressen, där friheten undertrycka den med det vida det var klokt .att upptaga så myc- den återfÖrena.de internat.ionalen tog orövsta våld.
Även hon berörde ocksa.
9 ken tid med redogörelsen över utveck- nya t.ag till ' målmedvetet airbete.
liksom hennes polska kamrat den djupa lingen # av kvinnornas verksamhet och Något av den djupg %end.e entusiasm, tillf redsstallelse man kände i Lettland förhållandena i de olika landerna, men som en g %ng samlade föreg %ngsmannen Bver landets frigörelse.
det var eh presentation som tog bort för socialismens sak på 80-talet besja- österrike, som genom AdeLaid Popp den främmande känslan oc; h lat samhö-.
.
lade aven denna k.ongress.
Det var har aran av # att ha f å t t ' kvinnorna righeten inför våra uppgifter vaxa glädjande att så många kvinnor genom samman till en konferens, fick i henne fram.
Största uppmarksambeten till- att uppträda på aftonen av kongressens den basta tolken som kanske nu kan drog sig n.atiirligtvis redogörelserna sista dag, d % Blum och Vandervelde uppdrivas för $n av eocialistisk hän- fr.ån de krigförande länderna och där hänfört alla med sina klara,, rättvisa förelse buren vältalighet.
Det,var kam- revolutionerna brutit fram.
21 natio- tankar och sin vältalighet, frngo av- pen från gamla tider, som börjat ung ner vor0 representerade med omkring lagga ett prov på talarkonst på ett oo; h därför h.ade erfarenhet av den glöd ~ f entligt f möte.
Man beräknade att som fanns i rörelsens början och hade 90 ombud.
narrnare 3,000 kvinnor samlats i den krafter och tid kvar i övermått a t t, Den fråga kring vilken utspann sig det mesta meningsutbytet var organisa- impoinerande sal, i arbetqareorganisatio- f ortsatta sitt 1ivsm.ål: socialismene f ör- t.ionsf rågan.
Har visade sig meningar- nernas hus, dar kongressen ägt rum.
verkligande, arbetarklassens frigörelse.
Det va.r kvinnor från olika länder " Proletärer i .allla länder förenen eder " na gå isar i frågan om organiserandet av en socialisti &amp; kvinnointernational som talade.
De neutrala vono represen- var Ha.mburgs arbetares förenhgshus med ett sekretariat som fiirmedlade och terade av talarinnor från Danmark, devis och den flammar likslom i eld- uppehöll förbindelsen mellan de socia- Schweiz och Holland.
De som ' varit skrift från hela personligheten Adelaid listiska kvinnorna i de olika landerna.
med i kriget oc ' h slom hatade kriget, av Popp.
En det.alj i hennes anförande Särskilt starkt kom motstitndet f r i h de Belgien, Polen, Ryssland, Lettland, åhördes med särskilt intresse: skildrin- Från dagarna i Hamburg. '
',
g MORGONBRIS också sankas.
Med tanke på dessa för- aldram svårigheter föreslog jag en dag modern a t t barnet skulle.
f å adopteras av en verkligt god, förmögen ' familj Bland de historier i pressen, soni grannhustrurona kiinna hjälpa till med utaln egna barn, som utan ersättning mest river upp sinnena och framkallar tvatt, sömnad och dylikt; för henne ville ta det.
Modern, som lä-mn-at frå1.1 diskmsion, %r den som handlar om, finns varken kraf ter eller förutsätt- sig barnet nar det var bara ett par da-.
" striden om ett barn ".
Mer ar .. den I ningar för den sortens hemarbete, men @; ar ' gammalt,.
tyckte att det fick g &amp; ny-aste förskingringshistorien och det sköta barn, det tror hon sig om att och mödrarna a.ro f ö r resten aldrig sa.
.
men senast e mordet f örmådde fallet ' Vasti lrunna, har ' kanslre visat sig vara tnt ensiva som f ostermödrarna, väcka till skarpt meningsbyte.
Over- präktig mor och en duktig husmor fostermodern blev utom sig.
När jag allt diskqterades för och emot., men i och darmed dolmmenterat sin lämp- kom för att tala med henne om saken de flesta fall voro synlpat-ierna för fo- I lighet.
E t t barn mer eller mindrc och titta p % det.ta barn, som, enligt st erf öräldFarna.
De hårdaste h jiirt an I speloar ingen roll, en mun mer eller henmnes uppfattning var alldeles f örtju- vekna, de mörkaste blickar ljusna in- mindre att matta ej heller, i syn- sande och ett utomordentligt intelligent för ett litet barns soliga leende, nnder- nerhet nar det gäller en l i t e n. mun, barn, fann j.ag ett helt vanligt barn ligt nog, ty det talas inte alltid så vac- besväret kiiiide ju gallt.
ett eget barn med alla tecken till at.t vara ' både egen- kert om " ungarna " varken av föral- och dem får m.an minsann intet betalt sinnigt och bortskanmt.
Under ström- drarna eller andra.
Många gånger f ö r.
.
.
Ja, så resoneras det och s % mande tårar f örsakrade f ostermoderri.
dislr~ter~as i kvinnokretsar ilödva:d !ig- kon~mer den lille i11 i familjen och a t t hon varken kunde eller ville skiljas heten av att begränsa nativitetxn i niva växer sig fast dar, underligt nog, t y från barnet, " det får bli med bletalnin- med f örsörjningsniöj1ighetern.a.
Man det g ö r han.
E11 fostermor ringde gen hur som helst) '; J a g h.ar ett anhat ler litet ironiskt &amp; t det, dlå man så in- till mig härom dagen om betalniiilgen, fall: ett enkelt välbargat4olk fran lan: nerligt val vet., att tusentals kvinnor j som naturligtvis uteblev: " Jag kan det.
ville ha ett adoptivbarn.
De hade detta land årligen bli mö ' drar, visserli- inte komma y r fläcken för honom varit gifta i 12 år utan a t t få egna.
gen utan att vilja det, men också utan sade ho11 om den lille, " han hänger barn och en gång taagit en liten flicka att tvingas därtill.
Intet felsteg dömes mig i lrjolama mycket värre an mina fr %n en fnattig .anka för atet hjalpa hen- så hårt som snedsprånget i äktensk~apet egna ha ' gjort och alla saga att jag ne strax efter mannens död.
De hade: eller barnet före äktenskapet inom sam- skämmer bort honom mycket mer $11 fästat sig varmt vid barnet och då mo- hällskretsar till och med natt och jämt jag någonsin gjort med mina egna. "
drrn, efter ett %r kom och ville h.a till- over arbetarens.
Medan tjänarinnan och S % ar det.
Jag tror på denna intensiva, baka sitt.
barn, er ' bjödo de sig a t t fabriksflickan vidgår sitt moderskap allt uppslukande kärlek till fosterbar- adoptera den lilla.
Modern skul1.e och får stanna i hemmet hos de sina net aven hos mödrar som ha egna barn .. t.änka på.
det en tid och sedan kom hon oclrsh med Barnct, s5 maste Iroiitoriisteil, Den är e11 psykologisk g %ta i vissa fall, med ett förslag att de skulle få överta tclcf onistcn, butilrsbitradct ni.
fl., an- men det ar nog så, a t t det hjälplösa, barnet rnot en summa av 1,000 1- \ ronor.
tingen de ha råd ellix ej, döljla sitt till- övergivna hos den lilla varelsen, som Det upprörande i detta.
förslag ko &amp; stånd, iitackordera sig som " obe- kommer i en god kvinnas hinder, m&amp;- dem att, hellre .avst % från barnet med niarkta " och låta ackuschörskan s1; all.a ste vädja till den sanna moderskänslan den m.otiveringeii, att., lika litet som de om ut.ackorderingen av barnet, lagga hos henne.
Men så är det betalning&amp;n, ville tas ett barn mot en summa ett för det som gökagg i främmande bo, det biförtjänst en, som man så säkert rak- allt, lika litet ville de köpa sig ett blir fosterbarn.
Betalningen lovas både nat med.
Bariiet skulle bli ett til1skot.t barn.
Men längtan efter ett barn igen rund och ' saker, men en v1a.cker dag och ej en ökad utgift för fosterhem- blev dem för stark och de k m m o re- brister ' f örmågan och t.r&amp;kighettirna met.
Det 1ov.a~ så bra.
och raknas s &amp; sande in till mig en dag i julhelgen för börja för alla som ha med saken att sangviniskt.
Jag kamner ett.
fall bland att jag skulle hjälpa dem t.ili ett barn göra.
K.anske kunde barnets .anför- många liknasiide, dar föräldrarlna lovat medan ' julgranen brann)), ett hemlöst, vanter lättare klarat upp historien om 80 kronor i m %naden jamte kläder för värnlöst b.arn, som ingen f r&amp;g,ade efter.
barnet fått komma hem i föriildrakeh- ett barn, ocjh det gick så länge fadern Jag tänkte då på en liten, v a r s foster- met, men det förvägras modern, vars had.e 500 kronor i manaden och mo- mor var främling i Stockholm.
Vid " skam " måste döljas.
Också för för- dern 75.
Haii var fast .anställd arbe- mitt första besök hos henne satt ho11 ildrar, som v.arken kiinna eller vilja ta tare i stadens tjänst, hoans inkomster och grät över barnet, vars f.ader var hand om barnets vård och fostran och ha sackat ned till nara halften, hon en gift i utlandet och rest från &amp; erge in- som.
äro utan anför.vanter, måste ut- tjänarinna med en plats som f. n. be- nan barnet föddes och vars moder ackorderingen tillgripas.
De hem, som talas med 35 kronor i månaden.
Hail packade ' sinoa kappsäckar i .all hemlig- taga emot fosterbarn mot betaln:ing, har dessutom nu försörjningsplikt för het och gav sig i vag till Amerika äro oftast mindre bemedlade, med egna ännu ett barn oclh fost.errnodern, som veckor efter Barnets födelse.
Foster- barn.
D &amp; &amp; r det hustrun, som p % detta gnatat rysligt, får 2 0 k r o ii o r i fadern fick plats i Stockholm och nar satt vill bidraga till att förbättra hem- m k 11 a d e n.
De f örmå nu ej mera.
de flyt.tade togo de barnet med sig.
De mets ekonomi.
Det behövs s &amp; val ett Fostermodern har blivit tillsagd att visste ingen annan råd, men nar de litet ekonomiskt tillskott, hon ser hur pruta med sig och hon svarar, att om kommo till den f riammande staden, där hon får v.a,d hon anser sig ha ratt att de varken hade slakt eller vaaner kan- gen av och protesten mot den ungerska £ordr.a först så kan det bli taal om att de fostermodern sig gränslöst bunden regerimgens våldsregemente.
Gitta ned avgiften sedan.
Under tiden vid detka bbarn, mot vilket hon inga En tyska hade till sist ordet., en m.ed- vaxer skulden, som aldrig kan betalas skyldigheter hade, och därför grät hon.
lem av riksd.agen.
Hon var från Ruhr.
och grämelsen blir större och större.
Hit skall jag föra mina blivande adop- Bara detta faktum var nog för att p &amp; Nog kali man först % hennes besvikelse.
Livf öraldrar t.änkt.e jag, hos dem skall.
ett sarskilt sätt höja intresset.
Det men ven1 som helst maste begripa att le11 1ill.a övergivna få ett gott hem och var eon iitmarlrt talarinna, ståtlig att se nar cn grovarbetare och en tjänarinna kärleksfulla f öraldrar.
Vi stego in, på och med ett samlat .. satt att uttrycka Eörbinda sig a t t betala 80 lrroilor i m&amp;- presenterade oss och fingo emot oss ett: sig som gav vikt åt varje ord.
Hon naden för ett ' barn och att dessutom " Ni kominer väl inte för, at.t t.a flickaii talade i mödrars.
och hustriirs namn om kliida detsamma, s % ar det iiiigot som ifrån mig? "
Under rop och tårar ha .. krigets f örfarlighet och om kampen de absoliit inte lrunna gå i land med i stade fostermodern fram till det sovail- mot kriget ..
Längden.
Allt siiqkes (utom hyrorna) le barnet, drog henne tir bädden .och Anna Lindhagen.
) ch d % m&amp;te fosterbarnsavgifterns zjorde sig Idar att springa i f i g med I j ',.
.
MORGONBRIS P - Nya strömningar Översatt för Morgonibris ur Die Gleichheit .. ' För närvarande förheredes ett om- fattande upplysningsarbete av samman- slutningar mot a1koho:lbruk och dess skadeverkaing.ar.
Dess mål a r att in- tressera och vinna det tyska folket för ett rusdrycksförbud.
Dessa samman- slutningar f ört jana allmänhetens tack, förvatt de med iver och eftertryck klar- lägga de skador drycke~seden åstad- kommer, # och visa den vag, som vi ha at-t komma ur den oss omgivande, oer- hörda nöden.
Insiktsfulla kretsar hava länge kant, att det består en vaxel.verkan melbaln den allm manna, sociala nöden å ena ' sidan och dryckenskapseländet å den andra.
Båda måste motverkas.
Tyvärr ar den- na allmängiltiga synpunkt ännu icke på långa vägar erkänd.
Vi möta i vid,a krebsar ett helt och hållet likgiltigt ställningstagande gent emot dryckes- seden som dock a r själxa, betingelsen f ör dryckenskapselandet.
Antingen man ser harmlöst på dryckesoseden, eller man i kampen mot alkoholismen endast ser en ensidig, överflödig kraft- henne, vart, visste hon.
nog ej själv.
Det dröjde en god stund ' innan hon blev lugn igen och fick klart för sig att vi kommit med en enkel förfrågan och att vi på inga villkor tänkte ta barnet mot hennes vilja och na,r jag erinrade henne om.
hennes bitterhet vid mitt be- sök för några månader sedan, medgav hon, .att hon tyckt att det var sv %rt då, men n u ville hon inte släppa barnet, " vi äro alla så glad-a för henne ".
De som reflekterade på detta barn hade ju själva kant detsamma en.
gång och för- stodo.
De fingo ett barn " medan jul- granen brann)), men inte detta.
Om vi an en gång gå tillbak-a till f.allet Vasti, dar fosterföraldrarna haft \ barnet sedan 14 år, kunna vi förstå att det känns svårt mista ett b.arn, som m.an så.
helt betraktat.
som sitt, fast, % andra sidian, reflexionerna kring detta fall tvartyst- nade sedafii man fick läsa att fosterför- iildrarna lbegart inalles 7,500 kronor Eör # den tid Vasti varit i deras vård.
Man kan verkligen känna med föral- drar också., som rest till Amerika med två tomma händer, strävat och släpat år efter &amp; r för att f % det skapligt ocli for respengar till det gamIda landet, för att hämta sin tös.
Fjorton år, intvän- der någoln; ack, hur fort gå inte !åren och hur sv %rt ar det e j för ovana hän- der att fatta pennan.
Låt oss bara tanka på alla dem, som, trots löften, aldrig orka ' med en r:a,d, .aldrig låts höra av sig.
(Forts.) Sigrid.
Lundin.
- ' - Tiden efter kriget har ställt oss fram- förslösning, och kommer med iden f ör oöverskådliga uppgifter.
Alkohol- ' ' snillrika ' invandningeli: Med undan- röd~ande av den allmänna sociala nö- konsumtionen vaxer och, växer vidare den avliigsna.
.
vi också alkoholiimens ut i det ' oerhörda, och med detta stegras ock &amp; progressivt nöden blaad ' vårt f öl j der.
Ur sadana yttranden talar helt sim- 6olk.
De vardef ullast e näringsmedlen pelt endast en bristande kännedom om undandragas folknaringen eller f ör- den sociala * befrielsekampen.
Icke som dyras, enskilda (många enskilda) för- om .alkoholbrulrets motst5ndare i kam- bi-lika en stor .del av sina inkomster till pen mot alkoholen skulle.
se ett ' allena berusande drycker och undandraga sin saliggörande medel att lösa den sociala f.amilj de nödvändigaste existensmed- frågan, men det ar ett bland många len, varför hos dessa endast förfall och medel som vi måste betjäna oss av.
Helt elände inträder.
Tuberkulos, under- visst ar det f ör den enskilde: icke så lätt näring och könssjukdomar frat-a vårt som mycket anlnat att övergiva en gam- folks marg; under tiden hängiver sig stora delar av ldetsamma på ett lätt- mal sed.
Det består icke däri att man for ' drar sinnigt sätt i ett farligt och fördärvligt, (helst av andra), utan att m-an själv njutningslystet ' leverne som måste f öra uppfyller loch efterlever.
Att man upp- hela vårt folk i fördärvet.
Denna fara fostrar sig själv att avhålla sig från måste motarbetas.
Vi halsa darf ör lav- " de undertrycktas laster och de tank- sikten i strävandena från de mot alko- lösas f örstroelser " och underkastar sig h.olismen kampande sammanslutningar- I frivilligt e n högre sedlig disciplin.
Det- na som ett dhd loch hoppas på .det star- ta ar ' mycket ' begärt, men # daock icke kaste understöd fråh alla fram- ocli mer an som ar möjligt a t t utföra.
Be- uppåtsträvande skikt av vårt folk.
frielsekampen fordrar starka personlig- heter med starkare viljeriktning.
Före kriget var uppfattningen hos " de underbara ", att en dag skulle all nöd låta - ig övervinnas.
Den .allmanna Engelska arbetarekvinnorm upplysningen har dock visat aven des- nas parlament.
sa, att vi.
ha eln lång och mödosam väg att vandra f ö r ernåendet a v våra mål.
De inom engelska arbetarerörelsen Vi hava inriktat oss på ett hårt och organiserade kvinnorna, representeran- mödosamt iippatstigande, och stadigt de det stora arbetarepartiet såväl som och säkert g å vi ste.g f.ör steg.
en del smärre organisationer och socia- Dagligen vaxande kunskap $och insikt listiska förening.ar, jämte representail- visade oss nya !vagar och medel a t t ter från fackförenia~srörel.sen, hög sin Eöra vår kamp.
Till den politiska, årskonferens i York den 8 och 9 maj fackliga och sociala k.ampen sällade sig d.
De närvarande ombuden utgjorde också kampen för sedliga och) ultu- 518 stycken.
rella varden.
Till maissornlas kamp Då man genomläser det i '.
' Labour kom den enskildes kamp.
Massornas Woman " (Arbetarekvinnan) på elva, bildning och gen enskildes person1i.g- tättryckta sidor ytterst koncentrerad^ hetsbildning blev på samma satt beto.
referat över f örhandlingarna, märke!
nat och främjat, i den riktiga kun- man a t t de engelska arbetarekvinorna skapen # om, att massan blott kan handla iiro en makt .att räkn.a med, enar dc, medvet et, nar den enskilde individen iom nogsamt framgår, inte endast rc. rom en stark och medveten personlig- presenterar stora massor utan a.ven het verkar i densamma.
- Mot person- förfoga över stora och många resurser, lighetsbildningen såväl som mot mas- kvalitativt blaind sina medlemmaar.
rornas bildning och fostran står Det engelska folkets p-syke ar ju, dryckesseden hindrande och motver- aom bekant, inte biijt för de allmänna kande.
Vi beträdde därför två.
vägar: oklara talesätten och det ordrika fyr- Inverkan på massorna (Partidags- verkeriet, som många andra länders beslutet 1909, Leipzig) och inverkan på folk illusoriskt använda sig av.
Detta den enskilde (avhållsamhetsrörelsen).
karaktärsdrag framträder välgörande Den första viigen visade betydliga, orne- p &amp; allmänna kongresser och i dessas delblara verkningar.
Brannvinskon- uttalanden och avspeglade sig aven i sumtionen under de följande åren gick delnna kvinnof örsamling.
.
ansenligt till.baka.
Mefi tyvärr blott Förhandlingarna spande över stora en tid.
H.änforelsen förbyttes i en slö områden.
.
Det överlades om \ halsovåril och trög likgiltighet.
Detta exempel och uppfostran, om speciella: barn- och.
visar, att man ' med beraknad verkan på kvin.nofrågor, om lantarbetarespörsmål massorna av en dylil&lt;, hänvändelse val o.ch bostadsproduktion, om olika natio- kan ernå övergående goda verkningar, nella politiska spörsmål, men aven om varaktiga resultat ernå.
vi dock efndast den internationella situationen f. n. genom det uth6lliga arbetet bland in- Denna konferens visar, a t t i världs- dividerna.
.. Vi måste avgjort och be- imperiet England aven anbetarekviii- sMmt inställa .oss på ett segt och ut- norna i närmaste tiden torde komma hålligt upplysningsarbete p &amp; den en- att betyda något i gest.altningeln av skilde, på ett stärkande av personlig- dess samhälleligs liv.
hetens sedliga kraf ter.
i ' 1 %.
M, 0 R G O N B R I S; 5, Kvinnor.
II.
I stum fört ' Vivlall.
sjÖrik hon ned pr~ stolen, näl ' deteJitivenO-stängde dönell efter sig.
Hön t:Og, sig om huvudeti det val ' väl inte sanning, det k un de inte vara möjligt.
Hennes son häk- tad för delaktighet i mord, nej det var inte möjligt: ' 1,ieii han hade ju sagt så detektiyen,~,han hade sagt, a~t, sonen, hennes Vilhelm, tillbringat nat~. '
ten i ett dry.ckeslag, tillsammans ', med några andra ~~nga ' .lJ1än, os~imja, hade i, uppst !tt, ~let hade ' h:ommit till " ha,nd-: ' gripligheter;, oeh, pa ' mol ' gonen låg, .den: ii ena av de ', unga ' ' in~lllen, död på, - val-. '
~!
platsen.
" Hellles tS,on " mörd.a~re " val ' det löllen för all hennes möda 1 Hur hade ho1,l inte al ' b~etat ' alla dessa år, ' .hIll ' mfl,nga gånge~haae, 1011 inte ' h~llit pli.
att duka ' l) .Uder i sill strävan att hålla ihop heDllllet: ', Den första lyckliga tiden av hennes,, ", t ": .,-, ": IY~ '; " .-:-:.,~, f ' ". '
, ' äktenskap föreföll, henne nu så kort, inte finna en " väg ut.
ur .. d~~, ka.~~a~.
~_m,, a.tt, ae-,h~r&lt;,~} - t: br~tt rätt SD.lLr:t hao.e hon fått liira sig att ~nkar oc ' ~,.
~anslor, s~.m.
v~~~.ade 0ll !-, oc~· .Yda., ' ~ .F.
' 0rran kVlllno~fi !i resa SIg ta livct från den allvarliga sidan.
De l ' hennes hJaI ' na.
Uttrott~d ~ ?Qnk.c.hon ll; '; ' .iornedi.sn~e~.
?ch ~amfallt ~å, ~ram voro noO ' kanhända i grund och botten ' ned mot bordet och forsJoilk 1 eJ.!
for att fot ' di:a ratt - till- ett ' - manIDsko- liräktig; manniskor både hon och hen- ~vala, ur vilken hon il~te väcktes förr- ' Värdigt l !v åt~ sig o~h s~a efterkom- nes man, men de, p ' ass,ade tydligen inte an barnen ~OllllllO lllstormande;,: o,c,h mande, .for~&lt; blir,a !dr~g v~rlden al1; nor- för varandra och så hade barnen kom-: qägade, om lite ·mamma hade_nagon lunda .. ' fota .,de .. sla ut vaggarna l dc mit mycket tätt, och, för varje ' ny mill mat att ge dem.
', ' - _ ' g:,mla, uj~a kyffena, så att vinden som skälle mättas växte fattigdomen.
- - - far blåsa.
: n ocb sopa bort alla gam !a Så hade mannen börjat föra.
uteliv, När Vilhelm Larsson r.opades uiJp O§lUlda-., fordom~r, och .. må de se~an var retlig i, hemmet, ja, han till ocb och fördes - fram till domareskranket; bygga .. nya .. sO~Iga bostader, verklIga med misshandlade henne och barnen, ~törtade en blek, förgråten kvinna in hem f~~ ' mall; 111skor.
. '
.
när han kom, hem drucken.
net låg i rättssale \!, och innan någpn ' hUllllit ·0811.
.
la.n / ?c ~.te ~ ' lllllOl ' na fatta~ s:u; alltid en, tr·yckt stihnning över b ' ~m- hejcia henne, ställde hon sig ', mellån, uppgift 1 .. mans~~lgbetens befrIelsc c ' met, natlirJigtVis inte dämpade:~ ' domaren och den häktade, höjde han- k~mp,_ så lange ", u .. r.o cle ' m e d s k-y l- av allt ai ' modet därinne.
Glädjens.
sol- den Qch började tala med av återhål.
dl g a.
E ~p al ' F u r u m ' o.
strålar hittade aldrig dit in,· ', och i, len rörelse skälvande rÖ,st: ' / Jag är denna atmosfär,hade barnen växt upp:, I!
: o ' jkens mor, det är jag som, är 81.-yl- VC \ - r c, det under sådan~: J; örhållandel.)
dig.
oeh inte han, döm mig och inte K~innorna i Tjeckosloyakien.
lmdei:ligt, att de sökte " sigsällskap och honpin.
Ni, som hålla salvelsefulla ' ta~ förströeIsc ' utom lielll) Ilet; odh var ' det ~m heIll1lJ:ens ' 1 r älsignelse och he=eris ' Tjeckoslo,rakiell ' s ' kVinnOl ' ba på olika ' i grund oeh botten sål ' inderligt, att det betydelse, ni veta inte ni, vilken för- områden inom.
sitt land uppnätt ' bet y- gå.tt ' som det gjort Y Ju mera hon tänkte bannelse det kan vara att växa upp, i delsefulla ' resultat.
på det, ju, natlrrligare föreföll det de· trånga osunda kyffen, ' som ~alla !i ' I, parlamentet .sitta f, n, 13 kvinnol;; ' henne.
Men det, värsta, av: allt, det för arbetarehem, där samhället ' och vilket jämförelsevi,&gt; stora anjal är eu var henne omöjligt att frigöra sig frän förä~drarna i gemenskap gjort, sitt till god mätare pli.
' det mycket produkthra den marterande tanken, ' att det var för att fördriva trevJ1aden~ Emedan ' arbete som kvinnorna utfört jo det polio ' hennes skuld alltsamman, det var ju jag inte .förstått detta, är det i dag jag tiska, i det fa.ckliga, i det kooperativa hon som fött och fosu ' at harnen i fat- som är den skyldige och inte min son.
och föl ' övrigt allmänna, samhällsgag- tigdom oen ellinde.
Nu.
anklagade hon Han är ett barn av - de omständigheter, nandc, anbetet.
sig för detta, som ' honoiörllt trott vara lmder vilka han vä.xt.
Up!
?, oeh jag harKvinll01 ' ll~, äro berättig.ade, tilltl ' äde sin skyldighet, ja, hqn hade nästan förut inte, förstått, att det var min till alla yrken ' ö ' cli publika institutioner, ibland känt sig st.ol1 ' över att hon trots skyldighet att fÖl-söka älldra deSsa.
även inom den diplomatiska statstjän- allt kunde hälla hemmet samman.
Det Dädör, om det finns någon rättvisa sten.-, k@ll så många nya underliga, skräm- till, är det jag som skall dömas och ' Den allmänna, sa~liga.uppfostran, man-de ' tankar i hennes huvud.
Det iute han. "
och skolutbildningen är mycl {et, gcdi-.
kUDde intc, vara ~ ' ätt att sätta det ena ' Hon räckte bönfallande, händerna gen, liksQl) l den högre uuderviSllingeil barnet eftcr det a.ucu:a ' i ' världen, när m,ot ' domaren.
. '
står på hög ' nivå och kommer tlll ' ui- man inte hade ' annat än " i.unlbärand&lt;m: Det blev en stlmd ' dödStyst i rätts- tr~Tck i ' kvinuol·ilas ~i ' hete ' på skilda och för,sakelser att '] Jjllda dem,.
Borde salen, men när sedan vaktko ' llstapeln ' områden.
det ändock in~e vara.,.
att ' ba1 ' 1len förde ' ut kvinnan, ' gick ett hotfullt s1.lllle ha rä:tt att välj.a~na ' föräldral;, sorl genom den församl,ade foll~massan, oeh var d,et:inte kvimiorna " ~ödr,arna.
; Men l ' ättvisan måste ju ha, sin gång, .Agitera för a.nsllltning tUJ., ' kvinno- som skulle övervaka urvalet.1 Det var bärd, och o ' bevc ' klig.
~ som om grun.dellrför liennes.livsåskr.d- ' Pet,, blir heller, aldrig annorlunda; kfuMama!
ningryckts undan " henlie, hon kunde ' förrän kvilmornakomrnit till insikt o .- ' vilken Il ':
6 MORGONBRIS C. Corot: HERDEN.
Corot.
F. 1796, d.
1875.
Det.
är- inte sant, att stockholmarna ej ' besöka sitt N.ationalJ.:i:LUseum.
Alla arbetande m,älluiskoT, vare l; ig de knacka sten, sitta pA.
kontor eller gå i ett kök, är&lt;o uat.ul ' ligtvis förhindrade under veckodagarna, men om sönda- garna.
vimlar ju den stora lJyggllingcn av intresserade skådelystna.
Högst uppe i tavclsalal ' lla gå nog de flesta, och där ha vi också ovärderliga skat- ter.
Vem av oss hal ' inte sett Rem- brant oeh Rubens T Liljefors, Zorn, Griincwald T Och franska· 1700-taIs- salen till högc ' l ' om förstugans gobeläJl- ged Ty dessa saker, få.lla en direkt.
j ögonell.
Men i - ett av ka ' hinetten - eller jag tror fördelade pit två.
smårum 00- ..: - hänga fyra små tavlor, vid en: ha~ stig övel ' blick lät.t förbisedda.
Det är om dem jag.i dag vill skriva några ord och om deras mästare, Jean Babtiste CamiUe Corot, en av Frankrikes och (åtminstone \ luder några årtionden) världens " mest kända.
och eftersökta landskapsmälare.
Om jag ej missminner mig, befinna sig dc iYTa " konstverk, vi för, \ Täl ' vat av hanR pensel, i de små ka.binetten längst till vänster genom fl ' ans-ka 1700:tals- I salen.
Dc iira vänl.a att ses och begl ' un~ das i sin drömmande, förfinade, litet dimmiga naturstämni11g.
Flickan, som vandrar över skogssti· gen med dc ljusa, milda träddagl ' aru&lt; \.
rtmt 01111n ' ing och som enda färgklick, om Ulall får kalla dct så, hennes hals- duk och hätta.
Slottet i silvel ' gril, morgonstämning.
Den skymnings.
dunkla skogsdäldcn.
De l ' öda klippor~ na, som se så sPanskt torra ut och doek äro oändli~t rika i färg.
Dessa; fyra ge en tämligen gad bild av Carats hela- produktion.
Från 1827,till 1874 utställde han på alla salonger.
: Man kan alitså förstå, att det. '
finns en ganska stor mängd Carot·tavlar, och än i da_g ' betinga dc höga pI ' is.
Men· det finns ockslt en mängd· förfalskningar, som ju - alltid lätt händer, då.
en konstnär blir " mo· dern " och " kommer i ropet ", och mängen rik person, som velat förgylla upp sina väggar mell en " äkta Corot ' ~, har av konsthandlarna ' blivit skamligt bedragen: Corot började sin bana som miHare tijmligen sent .. Om jag ej missminner mig val ' han redan " 26 år, då ' han be· gyntc stnde.ra lllålcriet.s lUJ ' sterier.
Un- der många år visade pan ingen särskilt utpl ' äglad individlla1itet.
__ mAlade samvetsgrant och snällt, som hans lä· rare lärt honom.
Hans framgA.ng val ' även ganska mä.ttlig.
Men så.
följde årslällga resor i skilda Hinder och där- med natm:ligtvis en vidare blick på tingen.
Corot insåg " ad dc flesta män- niskor småningom och dc begåvade ganska snart inse, nämligen att.
livet består av väsentligheter och ·bisaker, och att det gäller hålla fast " vid det vä· sClltliga.
Med denna klarhet följde ett nrh slags måleri.
" Oavslutade ut- kast ", sade hans vedersakare, men " eleganta och st.ämningsfulla utkast ", uttryckte sig hans vänner.
O~h dell ' \ - torn publikeri " greps av Corot-feber och hars tavlor köptes till väldiga " sum- mol '.
En v c l ' k l i g t stOl ' konstnär - ell av dem som det går högst eu eller tvA pA Arhulldradet - skulle icke på nAgot sätt kompromissat med siu konst.
: Men Carot ' \ T8r sva,g.
Han blev yr av framgången oeh Ibörjade måla mer och.
mer sumniariskt, fÖl ' att " lmnna gå i land med de många beställningarna.
Eller kallhii.nd~ Ulan ej för härt fiil ' döma den redan åldrade mannen, spm arbetat oerhört for en medelmkttig framgång under större delen av sitt liv?
! \ fan " vet icke mycket om hans privatliv.
Han gjorde just iutet väsen av sig .. En ärlig konstnär var han.
och en ganska ensaDl människa.
Det fanns ingcnting av Rembrants tragik eller R:ubens ' liv och rikedom över honom, men all morgonens och s1cymningems ljuvhet, skogsduuklets luftiga och skumma fric1, dimmornas outgrund- liga fäl ' gnyanser - allt detta har hall.
Om han fört pennan i stället för pen- seln, hade han blivit en stOl ' poet, L.
Ö b el ' g. Ellen Key vill inte veta av barntid· ningar!
En utgivare aven barntiduil1g i Östersund hal ' vänt sig till Ellen Key oM bett om ett bidrag samt fått föl· jande sannolikt en smula ovänt.ade svar; " Ack, kära barn, åren ha gjort mig till hatare: av tid ' ningar och tidskrif- ter!
Bl ' uk~ myntet) ni ä-n1ll8 offra, ti· de ' n., ni ämna missbruka, a.tt i stället köpa " DCn lä.sa den Jdassi ' ika stora och eviga litterattuen, som nutiden lämnar oläst.
Som tyslmrna ödelade staden Lonvain (Ich dess hä ' l ' 1iga bibliotek, jag ödelägga allt vad tidningar utgivna av och för nilg ' c1,om het.er och se böcker i deRsa unga 11ällder.
l ' vill
MORGONBRIS 7 Anatole France.
När Anatole France ål ' 1921 av Sven.
ska ' akademien blev utsedd till litterär llobelpl ' b1agarc, så val ' man rätt enig därom, att akademien denna gång valt en diktare av högsta rang.
Anatole France har nämligen med rätta karak~ t~iriserats som den siste store klassikern i romansk littoratlu " j bans stilkonst har av kännare betecknats som oöverträffad inom hans hemland, där dock författar- na äro födda stilkonstllä rer och ·hans humanistiska bildning är sA omfattande.
att den " tillåter honom att röra sig lika l:emvant inom antiken ·som i den mo- derna tiden.
Ja, man kan säga.
att allt det J som vi germaner bch ' a ' kta som spe- ~icllt romallsl;;: t: lättheten, spirituali- teten, den ironiska skepticismen och det.
k1al ' il.
förståndet; har kommit på hans lott.
Franska kritiker som t. ex. Jules LemåUre ha också bet~cl {llat honom som fl·allsmannen par prCfel ' ellce.
den utom- ' ordentlige tolkaren av fransk tanke och romanskt l,yune.
Anatole France är en iilda pariser- pojke,·ty han föddes i Paris &lt;lcn16 april 1844.
Han talar oC ' ksä med verkligt svärmcri om siu hemstad, såsom ·dA.
han sägcr: " Det förefallcr mig omöj- ligt, att man kall: ha ett vanligt, all~ ' dagligt huvud, om mall fått sin upp- 0, Oorot: IDYLL.
fOStl ' Ull på.
Paris kajer mitt emot Louv- ren oc·h Tuilericrua nära Mazarinpalat~ l:-et vid den hiirliga Seineu,!
' jom rinner fick utan tvivel hätigenolll både upp~ geDS och goclmodig ironiker, som själv fram mellan det gamla Paris alla torn, Uluntnll och impulser och hans debut- är den fö ' rste att småle åt sina löjliga 6111ätorn och spiror. "
bok L e s p o e III e s d o l ' e s 1873 sidor.
Hur dct nu kommcr sig att den~ Redan mycket tidigt gjorde .A.natole samt fl ' anuör allt hans andra diktsam~ ne vördnadsvärde fil·osof finnel ' sig bekantskap med böcke} .. ' uA, ty ' ha.D ' s far Ung L e s No c c ~ C o ' r i n t h i e n n e s ~ föranlåten att lik en romantisk.
riddare var bokhandlare och ansedd Mblio~ 1876 visa att han, trot.s alla.
tcoretiska l bortröva ·cn ung flicka frän cleu gamla fil.
I skolan voro de klassiska - språken skiljakUighcter i övrigt, var cn varm draken, som bevakar henne inom pen- och litteratlll ' cma hans älsklingsämnen anhängarc av denna skola.
Hans di1 \: - sionens fängelsemUl ' al ' och vilka följdcr och han trängde in i autikens livsåskåd.
ter, SOlU med orätt kommit att nndan~ detta djärva tilltag fAr, det skildras uing.
Som student följde han en tid skymmas av hans p ' l ' Osaalstring, äga llih.-&gt;a godmodigt som ldinsligt och iro· undel ' visningen vid den världsberömda dock ett högt konstnärligt värde och niskt.
Det är helt enkelt en vis och Beole des Ohartc5 och blev efter aV5ln- äro typiska.
goda uttryck för riki:uin~ utomordentligt rolig bok, som väl för- tade skolstudier anställd som bibliote~ gem.
sl \ .:önbetsstrlivan.
Någon succes Itjä.na.r sin framgång.
karie vid Ltl .. xembolU ' gbibliotcket.
Här hade dock icke d~ssa (liktor.
Med be~ Bakens succi~s gjorde dock ej för- lär han emellel ' tid ha kommit i strid rättelserna J o c a s t e, L c c h a t fattaren mer produktiv än förr.
Han med nAgon av sina fÖl ' män, blivit tra- ro.
a i g r e 1879 skördar han icke hellcl ': ntgav uen tio ål ' förut slG ' ivna L e s kaSserad och fl ' ånträtt sin plats.
Sedan trots deras stilistiska förtjänstcr, vare d c s i r s d e J e a 11 S e r v i e n, L e L i v l ' e d c hal ' han uteslutande levat på sin penna.
sig guld eller ära.
Det är först med sin Abeille ·1883.
Auatole France började sillalittcrära nästa bok Le crime d e S y 1~lm o i l .a; ro i 1885 (Min väns bok) läroår med att då och då skrhna kortare ves t l ' C ~ o n n a r d lS81 (8yl-, och B a I t h a s a. l ' 1889, men hade artiklar om bibliografi cller autografer vestel ' Bonnards brott).
som France ' Iiugen stöl ' rc framgång med (lessa bijc~ samt fid \: efter en tid av den bekante vinner äran och med den guldet.
kel '.
L e L i ' V r c d e m O] l a m i födäggarell Lemcl ' l ' e det viktiga upp~ Boken, som är ett verkligt mäst.erverk är dock en förtjusandc bok, skriven draget, att skriva företal Ull flera av och av många ' alltjämt anses som den med numor och verve.
hans upplagor ' av franska författare.
bästa gl ' tllldvalen för hans rykte, blev,, - l.! '
1886 inträ&lt;1de Anatole France Det var långa, svära studie- oeh läroAr prisbelönad av franska.
al {ademien.
I efter Jules Claretie som litteräl ' följe- som uu följde, ty Anatole France levde L e c r i ro e el e S y l ves t l ' e B o 11· tonist i Le TCln) ls.
Härvid blir han i den tiden i mycket tränga ekonomiska n a l ' d genomför han en kat " aktärsskild- tillfälle att visa en ' beläscnhet, som förhåpanden.
Hall var dessutom inte ring i de finaste detaljer, ger en utO ' lli~ sträcker sig över allt mänskligt vetall~ alldeles övertygad om ~in litterära- lle~ ordentlig mäuniskoframstiilluing, hUlllO- de och en utomordentligt kräs.en, säket ' gå,vnillg, utan In·övade trevande - sina ristisk, satirisk, sympatisk.
litteräJ ' - omdömcsförmåg ' a.
Hans veeko~ kraftcr åt olika håll.
Under sitt m ' bete Sylvestre Bonnard är typen föl ' dell uppsatSEn ' i dellna ticlning intill 1892 åt Lemerre kont hau att stifta bekant- vise, som lever i sin egen värld och ät ' o i urval utgivna i bokforlll och ut- skap med llägl ' R medlemmar av den lit.
tänker sina egna tankar, SOlU är ·mer göra 4. delar uuder titeln ' L a y i c teräJ ' a skola, som nu giek att .erövra sig hemma i dct gångna än i det näl.varan-II i t t e r a i r e. en plats inom fl ' ansk lyrik, nämligen de.
Han är inneslutcn i " böckernas Med romanen T ' h a l S 1890 (S ' V.
parnassisterna, les pal ' nassieml, Han borg ", en filosofI en överlägsen intelli- .öv ' ersättu.)
hade France slll andra stora I I
M O R G O N ' B R I g succcs.
Uppslaget till denna medel· tida kultul ' skildring är sanllolikt en kort notis om skökan '!
' hais av ' Jaco- bus a Voragillc.
Häl " hal ' _ France haft tillfälle att använda ' sig· av sin oerhörda beläsenhet inom medel- tidens litteratur ' och resultatet bar blivit ett a.v de mest förtmllandc konstverk, som fransk litteratur.
ka~ UPI&gt;v1sa.
SJ.dldrin·gen av dc heliga el ' emiternas liv och frcstelser i öknen, Pafuutii vandring till - skökan· Thais, 110nnes frälsning och ha.ns obotlig-a syll.
dafall - allt detta är bel ' ättat nied en förfärande ltännedom ·om ·mämlisko.
skälen och en skapande, mäktig fantasi.
L ': ID t il i d C ' n a c r e, c o Ii t e s 1892 innehAllcl ' icke mindre än sju ka.
tolska legender, som France använt sig av, sannolikt för ' att beröva dem deras salvelse och uppvisa deras tvivelaktiga beskaffenhet.
Bandet innehAller.
dess.
utom en del ~Ildra berättelser av vilka Le PI ' ocutatel.lr dc Judee, .hi " storieil ow prokl1ratören över Judeen, Pontius Pi.
latus, vili;; en ieke h ' llllde erinra sig ' att han dömt en jude med namliet Jesus till döden, ~orde .vara ~en mest.
bekanta, om oeksä Jcke den ·basta.
Boken L a R o t i s s e r re d e l a R e i n e P c da u q n e ' 1893 " (Drott· lliug Gll.sfot) väckte nästan lika stort uppseende som Thais, ty hår visar sig Anatole France ohöljt som dell store skeptikern, för vilken ' int-ct iiI ' - heligt och oantastligt.
Historien handlar om en förfallen abbc1 vid namn Coignard, .som en dag kommer in på källaren Drottning Gåsfot och där efter en god måltid förtäljer sin levnads - bro.
kiga saga.
Han hal ' varit lärare vid ett gymnasium, präst, kolportör, skäde.
spelare och munk.
Hau hal ' varit sel;; · reterare hus biskopen ' aV Seez, men rymt med dennes kammarjungfru.
Nu pratar han sig till ' källarm.ästarens föl " troende och blir informator för dennes so~, !Jet är en utomordentlig kultur- slnldrmg frAn 1730·talet, ett verkligt mäs~.ervcrk, ~om France bä: Skapat.
.
Nar man l~~er L c J a l ' d l ~ d E p l· c u l ' e 189~ al ' man gCll ' ast overtygad om att de~ al ' .., ' \ .. nat ?le I i1 rance själv, 80m u !,talar SIg ~keptlS ' k om allt mellan himmel och Jo: ' d.
Sedan ' ~ ' 1ontaignes dagar har ~et Jcke utkommIt ett l ' adi- kalare bre ' Vla.rium i skeptieism än den- 11a bok, I} AstAr en fransk litteratur· k.rit-ikel ' och däri hal ' han utan tvivel rått.
Romanen L e L y s r o u g e 1894 (Den röda liljan) är formad kring ell l&lt;ärlekshistJoria som kan bc- tceknas som raffinerad och banal]} å, F·· ~ tta samma gäUg.
100·.I.a rens.
f ' " ·· ornallla till t dl.
., ll.
l ~;; allS a al ' JU l ' VlS&lt;; m~n {etta ' 81 " bete, men den kritik, som mötte roma.
nan är alltjämt giltig.
En av de fran.
ska·kritikerna skrev: " Ristoren är ba- naI och räddas av författarens stilkonst från att bli simpel.
MiJjöskiIdring-en utformas stundom till ett utsöltt och harmoniskt konstverk. "
Ana.tole Frailce påbörjade 1897 med " Al ' 220 efter EUl ' ~pas sammanslutning, romanerna L ' 0·1 ' ro e d 11 1 \ 1 a i l d. v. s.
·iu ' ··2270 efter Yår tidel ' åkning.
(Under almen} oc ' h L c M a n 11 c· Det ål ' ingch skönmålning, ty ' Fl1allcc q ' \ 1 " i il d ' o s i e r (Kol ' gdockall) är allt föl ' stOl ' människoJdiullare fÖl ' C11 skUdring av det nutida samhället.
att hällg ' C sig åt optimistiska illusIoner " Han har utsett en herr Bergeret till men betyder ändå en förbättring av sitt språ1 ..., .ör.
Herr Bcrgeret är lärare människan och samhället.
I det sist· i ' latin i en större smllstad, lidel ' uncler nämnda arbetet, L e p e t i t P i e r l ' c ett olyckligt hemliv.och älskar att till- skildrar Francc sina barndoms- och bringa sina lediga stW1der antingcn med uppväxtår, SOUl ml ligga i minncnas ' att häJfga över antikvariska böcker fö ' rkla1 ' adc ljus.
Det lJlil ' en mängd eller med att under en alm utbyta tan· vaclua genrebildcr från det stillsamma., kar ined seminariets föreståndare, abbe vackra Paris, som icke finnes mcr .. Lanta,igne, Det är aUa tidsfrågol ', som Barndomens fÖI ' hoppningal ' och dröm.
sättas, under debatt och abbeen visar mar, sorger och motigheter har han sig vara en klippsk försvarare av de trollat fram mcd känslig hand och clär- klerikala ideel ' na.
Herr BcrgCl ' et är med pi ålderdomen skapat cn av sinn inte sämre och de häda.
åntagonisterna- vackraste böcke·r.
, vännerna bolla ' som cirkusel&lt;vililJ1 ' ister Man skulle kunna tl ' O, att cn skep- med teser och, antiteser.
Boken är ett tih " " E !r som France, medveten:: lom han äl ' verkligt andligt fyrverkeri, iscensatt onl alltings relativitet, knappast kan av samtidens ' kunnigaste, kvickaste och bli ~ocia1i.st, Så är dock fallet.
Ana· mest bestickande skeptiker.
tole France är absolut övel ' tygad OIll I romanerna ' L ' A] l n ' e a u d ' A m e- socralisroens nödvändighet och han t h Y s t e 1899 (Ametistringen) oeh kämpar alltjämt med oru ' bblig radil;; a- M.
B e l ' g e l~ e t a. p a r i s 1901 lism för de socialistiska idealen.
Umler (Herr Bergeret i Paris) fortsätter Dre) rfl.1sprocessen, då det franska sam· France denna raljanta samhällskritik, l1ället delade upp sig i tv1 \.
grupper, som dock uppbäres aven - målmedveten väU&amp;ter - höger, för - eller emot Drey- radikalism.
P i e r r e N o z i e r e 1899 ius, gick han lugnt övcr till den vänst.J ' a är en fortsättning pii.
L:e L i v r e d e sidan.
och beltämpade med all kraft den ID o n a ID i oeh C l " i o, c o n t e s 1900 ilationalistisl, ' a hydran.
Han är natur· kan betecknas - smu ett nytt prov på ligtvis icke någon ortod " Ox socialist med hans mnsterskap- iuO ' m ' derr ' kortare be- Bueharin eller Marx sonl lä1 ' ofa.dcn ' oeh rättelsen.
: Med berättelsen L ' Affai.
profet, utan anser att det är rätts- oeh l ' c C r a i n q n e b i Il e 1901, (Crain- frihetskraven, som Avgör4 om man iii ' · quooille, Put-ois, ·Riquct och andra socialist eller ej.
" Den, som vill rätt lärorika berättelser), som utkom i och frihet, han vill soeialiBmen ' \ skri.
ookform jämte sexton: andra små- ver nan I} A ett ställe, I arbetet O p i. berättelser vill France visa bur blint n i o il g.
.s o c i a l i s t e s I-il 1902 och dUUlt rättsväsendet stundom lmn visnr han sig vara, mer iutl ' csserad föl ' fungera.
Varken Crainqllebille, grön· arbetarkla.soom; sak ån man .kunde ha sa:ksmällglaren eller polisen ha ~jort skäl att _vänta.
av en man, som tillbragt sig skyldiga till Ö ' verilniug och ändå hela sitt liv bland böcker.
.A1latole uppkomma förvecklingar, som leda till France hal ' genom sina hnmanistisl;; e gröqsakshandlarells ruin och under- studier drivits över till socralismen, gång.
Det är en berättelse hämtad ur hans socialism är framsprungen ur verkliga livet och n-pprej} ad inom alla k ii r l e,,1.
' - .e il t i Il ID ii.
n il i s k a n, sam ' bällen.
delllla 10Jhga, outy-ccklade varelse, 80m H i s t o i r e c o ID i q u e 1903 har d-et så svårt h.~,r i l~vet och hoppas, (En l;; omedianthistol ' ia) för läsaren få d~t så mycket battre l.~tt ~;; omman~~e.
iu bland skådcspelal ' ll3 och skåde.
: t ' !ar knatole France antll~en crh.o~l spelerskorna vid en paristeater och ~Ol) elpl:~set efter att ha val ' lt k~rahfl~ låter honom åse ett kärleksdrama som eerad for detS3lllIna l~dcr mer an ett, fAr ett skakande tl ' agis ' kt sInt.
I konst- kvart59Cl \: ~~ fanns det l: v A1:t land knap.
nädigt avseende kan denna.
bok ieke past mer an cn enda tidmng, Svenska mäta sig med L e l y s r o u g c, ehuru Uorgonblad~t., som klandrade den Sven· den onekligen tillhör samma genre.
ska a.~;; ade~IC1~s vaL A1Hl.tol~.
~rance Histoire eomiq \ le iiI ' egentligen var kau~ hal ' ll ' a11det se~an borJau.8v ett av författarens svagaste arbetcn lS,90.talet.
Ulld~r ~ed an ~.O ~1: hal: och särskilt äro huvudpersonerna oin.
F!
nnce haft en mh~sserad l~sela~ts l treSS ' anta och vagt tecltnad.e.
vart.lall (~.och hans bockej ' ha mtagIt en Under 19aD-talet har AiIlatole Franee: ~.
frambt~ ~} lats.erral~la~dl ~~ ut bL a. skrivit S u l ' l a p i e r r e b l a n. au S ~Da n Y ctel na IJ) 0 .. &amp; U e. s O1~S • fj b h e 1905 (På d en VI ·1 a s t .ellen,) L e S .. r-en.
tt e t·ll es a. '
t ' av lans ar C ' 1 h eten t·· a1 ' O D.
.
f 1912 (G oversa a. l Vet} ".
f&gt;prn i: oe u go ra en l C 11 X o n t s o l u· lligt is "] t l kt D t "} d darna törsta) och L e p c t i t ver:;: .. d,n o;; ~-) 71 ': Ii e var l~ e cs g p i e l ' r e 1919 (Den lille Pierre), ~n var 19l s~m.
en g ll en " A .. es av A-v dessa böeker innehAller den första vens;; a a " .a cnueJ1.
r.
- m. en bild av framtidsstaten, landet Uto· pia, sådant France tänker sig det, I en drömlloveJ] skildrar han tillståndet i det socialistiska samfund, som existerar I f: ' a
MORGONBRIS.
9 Resolutioner fattade vid de socialistiska kvinnornas konferens i Hamburg.
Fredsfrågan och uppfostran.
Kongressen uppmanar hela världen att arbet.a f ör den socialistiska omge- staltningen av f örhållandena och att hef ästa marldsf reden.
Genom skildrin- gar a v krigiska handlingar och genom förgudning av härskare och falther- rar har skolorna hitint.ills systematiskt förhindrat a t t i barnens och ungdomens hjärtan hear kunnat uppstå kärlek till freden och mänsklig solidaritet.
Den s v den borgerliga klasslen be- harsklade pressen har befäst den upp- fostran till folkhat som begynts i sko- lorna.
Därför måste de socialistiska, kvin- norna verka f ör att, allt förharlig,ande av kriget uteslutes från skolundervis- ningen.
D % viirldskrigets följder anvnu.
ej på 18ngt nar äro övervunna utan tvärtom reaktionen och folkens.
inbördes hat alltjämt hota varlden, uppmanaz kon- gressen sina deltagare a t t framför allt igångs,ätta ett planmässigt or ganiserat ~~lxply~ningsarbete bland alla länders kvinnor.
Kvinnans ansvarighetskansla inför ' sin uppgift som ungdomens upp- fostr.arinna .måste väckas, så a t t .hon själv energiskt bidr.ager till att f reds- st-ravandena segra och krig och blods- utgjutelser mötas med avsky.
Våra barn skola s % uppfostrade vägra att som fullvuxfia # använda det råa viildet och skola erkamna att folken och hela ma !lskligheten endast kan fdlkomnas genom f r e d l i ' g ' u t- veckling.
Konferensen önskar med andra ord att de förslag, som internationella ar- betarekongre.ssen i Haag 1922 fattade matte kunna realiseras, nämligen att grund.a en allians av kvinnor, ungdom, lärare och lärarinnor för att nå, dessa mål och f ör a t t samm.an.f öra afbetare- kvinnor till gemensamt arbete med fackföreningar, kooperativa och socia- listiska partier på en gemensam.
front för att kampa emot krigets vanvett och för folkförsoning, v ä ~ l d ~ f r e d frihet, och rättvisa.
- II.
Kvinnornas medborgarrätt.
Den sociala kris, av vilken alla kul- turstater nu lider och i vars spiir.
ar- betslöshet och nöd för de utsugna klasseras.
f ölja, f örbundna med ett ständigt stegrat kvinnoarbete, behöver all s&amp;väl kroppslig som andlig kraft hos de organiserade arbetarna av bada könen för att k.nnna genomföra de re- former det nuvarande nö,dläget fordrar och därjämte framgZingsrikt fortsatta klasskampen. '
J. Paterson: ' ' DRYAD ' ' - - - -.
.
- -.
.
- - - Men kvin~orim kunna ej uppfylla sin mellan barn f ödda under och.
ut om del av uppgiften så länge ' de sakna äktenskap; ralrätt ooh valbarhet.
Diirför måste de 7) Förbud för barnaribete minst till rocialdemokratiska partierna i alla lan- 14 år samt skydd .f ör ungdom anställa ier, d i r kvinnan annu %r politiskt i arbete s &amp; att deras f0rtsatt.a utbild-: att.slös, anse det som en nödvändig ning i yrken och bokliga studier e.j ?likt att träda i; braschen fik k v i n ~ a ~ n hindras.
s * ?elitiska och medborgerliga likställig-] et med mannen.
Såsom steg på vägen a t t .förverkliga dessa f ordringar betraktar konferei~seii III, att de samma blivit uttrycktla i Washingtonkonferensei~s beslut och Skydd för mödrar och barn.
uppfordrar darför alla partikamrater, Kongressen uttalar att efter den f ör- män och ' hifinor, som taga del i lagstift- iarliga förlusten # av miinniskoliv ock tande eller kornmunavla församlingar, ialsa, som försiggatt under de sista tio att: arbeta f ör 1dess.a besluts f örverkli- iren, e n.
av.
de viktigaste frågarna ar g.ande i deras egha länder.
tt söka.
skapa ett sunt släkte i hela rärlden.
Därför .uppmatnar kongress.en le kvinnliga partimedlemmarna i alla ' änder att.
med all energi arbeta på a t t Iöljande ' blir föreslwivet i lagstift- l ingen:.
1) Införande av sådana arbetsför- iållanden f ör kvinnor .at.t b.arnens Undertecknad.
har på uppdrag av ialsa icke, riskeras;.
Västgöta-Dals lcvhnodistrikt besökt 2 j Tillräckligt u.nderstöd f ör barna- följande platser: Örgryte, Göteborg ' öderskor 6 veckor före och 8 veckor o h Mölndal.
I Örgryte och Göteborg rfter barnsbörden; bidrog Göteborgsnklu.bbens s ' ångcirkel 3) Beredande av fri 1akareb.ehan.d- med sång och i Mölnd.al hade darva- ing och medicin, fri behandling p &amp; rande ungdomsklubb infun.nit sig till ~arnbördshus och fri hjälp i hemm.et ' mötet och bidrog med sång och musik rid barn&amp;börd; p % ett förtjänstfullt satt.
4) Säk.erstallande av kroppsligt och Så fortsattes resan till Viskafors.
noraliskt sunda f örhållanden f ör bar- Där arbetar en liten men bra klubb.
len genom offentligt organiserad hjal.p, L maj besöktes Svenljuriga.
Dar bilda- L. v. s. pension för barn till.
ankor och ' les en klublb, som vid starten fick 12 nklingar; barnförsakring eller lagligt medlemmar.
Det såg hopplöst ut i ast&amp;allt understö,d eller andra former henljunga.
Omedelbart efter f öredra-, v materiellt imderstöd till ba.rii för get skulle lokalen utrymmas.
Det nsamståenrle kvinnor eller invalider; ikdle b ' li bal och ute regnade det.
Men 5) F r i lälrarekontroll och hjälp till iå marscherade vi 1 vag till hotellet.
nödrarna för de spada barnens vård) ch där {bildades klub-ben.
iksom oclk f ör sk.olbarn.
upprättande Nästa plats ' var Surte.
Mötet talrikt V krubbor, barnhem eller hem för besökt och god stä.mning.
En n y, med- juka och klena barn; Lem tillför des kliibben; 6) Fullkomlig, laglig likstallighet I Lilla Edet, som v a r nästa plats, Västgöta-Dal.
, '
M O R G O N B R I S - niut.ton med förslag om q~öjliggörande för kluhbarnx a t t ansluta sig.
till partiet direkt.
genoni kvinnoförbundet for a t t anslutningen skulle förtbilligas.
D.
S. hade härtill .avsgivit 2t:t f örslag till yttran~cle, däri anvisning3.r g a v s å medel ntt på annat satt belfordra mo- t.ionens syfte.
Konferensen inistkimde i D.
S: s Från - Sjöbo.
Ett f ramgång.srikt arbete har under yttrande.
Härefter föri:ii.t:tat styrelse-val gav till re- det gångna verksamhetsiiret bedrivits.
sultat: orclf.
fru Vaskberg, sekr. f r a A n m Sjöbo soc.- ' dem.
kvinnoklu ' bb höll s i t t års- Larsson, 1ra.ssör, fiiu Lilly.
Södebberg.
övriga möte den 26 april, varvid avgavs vederbör- ~ e d e l a ~ a d s socialclemolcral~iska kvinnodi- ledamoter blevlo fruarna Stina Eri.kss.on, Ort- liga rapporter.
Utom ' klubbens lordinarie och .strikt höll söndagen clcn 3 juni rlistriktshon- viken, och Agda Ber.lin, Svartvik, fröknarnx extra möten h a r under, året an0.rdnst.s två ferens i Polkcts hus härstaclcs.
Till konfe; Rosa, Noorclin, Fagervik, och Annie: kCagnusso.r~, särskilda instruktions:möten för klubbens egna rensen hade infunnit sig lett 20-ta1 ombud 3lrönvik.
Revisorer b1.ev.o fruarna Edi t medlemmar.
ja1rn.t~ - ö:vri:ga intresserade f r a n 11 k h b ~ b a r.
ölberg och Stina Lundqvist.
Representant i Klublben !~ med1e:msantal - som borde vara F r u Disa Viistberg öippnacle, konferenwn, A.
B.
F: s distrikt blev Edit öibe1:g. långt större.
lom kvinnorna fömtode sin sak d.e narvkrande valkonma, vare-fter För a t t stiirka kzssai planerades en dc1 bättre och om de manliga partikamraterna till orc3fl ooh sekr. .utsågs Cru2.r Anna Larsson fcs:tligheter under somniarens lolpp.
för.sö.kte intressera sina kvinnor för värn resp. Edit Öbzrg.
Konferensen avsloti~ a?
f r u Viistberg, som Hähxfter f öredrlogs styrelse- .och revisions- med nägra ord berörd-e bristen på samanbete idber en smu1.a ' - ä r allt för litet mot vad borattelsernrt.
Av styrcbs~eib~:r %t.t.el~scn fram- inellan cle nianliga oah kvinnliga kxmrat.erna i det kunde vara.
Viir Karntrupp försöker &amp; &lt;ck, a t t distii; ktet, trots ad~etslösheten och ai3betarekoiiimunerna.
Manade okvinnorna.
a t t dock anbeta efter.
basta förmåga.
Vi hyss övriga .yttre, ogynnsamma förutsatt.ningar ut- iner än förr ansluta sig till arbet.arekomlmu- goda för.h.oppningar, t y enighet råder i vårt rättat e t t omfat.tancle agitationsarbet.e.
Vid iierna sm.nt, med dessa och un.gc~o~s.klwbbarn; i arbete.
.
Vi ha deltagit i t v å av distriktet anodno- disxiktet besök a v få till stånd ett fördjupat samarbete till ar- början av arbetusåret fru Nelly Thuring, Göteborg, som höll välbe- beta.r,cklassens fromma.
.
Efter zv ' sjungandet dc instruktionskurser i Tomelilla och Eslöv.
s6kt.a föredrag i Matfors, Stockivik, Sundsvall nv Iiiternatilonalen .saiiilacles ddta.ga.rna till Vi voro även representerade * vid haradsk,onfe- rensen i Sjöbo.
Vi h a klubbmedlem.m.ar eom odi Vi.
Undex vintern har p å klubbarnas ott trcv !i.gt s a i n k v ä n representanter i kommunalfullmaktige, foster- initiativ anaordnats flera föredra~g niecl Selma.
barns- o &amp; barnavCirdsnamnd.
Nordlanaet och Disa V.astberg som talare.
Vidare ordn.ac1es under v %rcn i saniarbete och, Under året har klubben arrangerat en dc1 med understöd av fönbundsstyrclscn cn blan- olika festtillställningar o &amp; kalmratresor i dad agitations- ocih in,struktisnsturn6 genom syfte a t t starka ibåde kassa .och solidaritet., distriktet, vilken utfördes av Disa Västberg.
Cirk.a 300 kr.
utdelades till julg5vor å t 45 av t Föredrag hölls ä 10 p1.atser med ~ t åhö.rare- församlingens behiivande åldringar, aom aven.
ant.al, av sammanlagt 1,100. sedan ihågkomniits meil besök och undfägnad Kvinnodistriktct har vidare varit r e p e s i n - p å %lder~omshemmet av klubben.
Ekon.omii tcrat i c.n kommitté för ordnaildc s v samar- God anslutning från olika delar av ska bidrag ha, aven lämnats valf.onc1en ocb de bete mellan kvinno-, och ungrloinscli- lockoutade jarnaribetarna.
st.ri1rt.m.
Förc landstings- ocih fullmaktigc.va- I fjolarets valarbete gj.ordes goda in !satser len utsandcs av dcnns kom.ni.itt6 cirkulär ai-icd l~anztliga kvinnoklul~bar i Södermanland av klubben genom kommitterade f ör beclri- iristrukti,oncr rörandc vdagitutioncn.
Av höll~o söndagen den 10 juni kamratmöte i vande ' av husagitation, och f örsäljning av, k ' lublbxrnas rapporter f ran~gfir, a t t kvinao- 3garreh.olin.
Omkring ett hundratal kvinnor broschyrer.
.
klubibist-terna för sin del t:og en mycket livlig från kli~bhar oclh arbetarekomimner ha&amp;e Under mötena ha en hel del frågor clryf- del i valmbctct.
Li.kal.cdes gcineiisamt vid- niött upp.
Föredrag hölls av f r u Agda öst-.
aolm särskilt berört kvinnointressen tats, toigs åtgarclcr för e t t f rukt:b:ringanc ' lc lokalt lund f r å n Stockh.olm.
I clet ined viirme fram- inoni samhälleliga instituttoner.
likaväl sagda f öxeclragct gav talarinlnan en återiblick.
sarilarbetc för iliecllemsre~ryt.eringe~~ Klubben sander en halsni.ng till alla kam- soni för ett.
gediget inre axbetc.
Kvinnocli- 5ver kvinnornas frigörelsel~a~~nip och påvisade E.
K. striktet har vidare deltagit .uti anordnanckt ?n del uppgifter, som kvinnsorna nu, ha a t t rater landet runt.
av f örelasnings- ooh instrukt.:ionslriir,scr.
fylla.
Föredraget avtackades med en hjart- Styrelse.berattelsen hade dessutom vidiio- lig appl.åd.
gats en bilaga rörande klubbarnas aiibete.
Härefter övergick men till beh&amp;dling av ' Från Sandviken.
Enligt denna har ett livligt .och s ' kiftanlcle ar- xn del c1iskus~sionsfcågor, som blivit .inlamnaclc bete utrattats av de lo.kal:i, f örenin.garna.
från olilka klubbar.
Sandvikens sak-dem.
kvinnoklubb höll ars- K.lubba.rn.a ha flitigt sandats till vanliga mö- E n f råga, ' H~asligt arbete under l~arlinlgs- möte i Folkets.
h m måndagen den 5 mars.
ten och vidare anordnat kamratmöten .med lagen?, ' clislcuter~es 1iv.lig.t.
NAgot uttalan- Klubbens rakensk-aper h a balanserat på kr.
f öreclrsg av olika talare jämte syföreningar, l e i frågan gj0rd.e~.
icke, men alla v, loro ense k40: 85.
Tillgångarna den 31 dec.
1922 upp- vars .be.h&amp;llning avsatts å t sjuka eller f ör.
an- o:in nödviindigheten av en praktisk utbildning gingo till kr.
312: 53, darav 3 andelar i Fol- dra va1görancl.e andanz51.
Mlorgonbris har i husligt arbete för a t t höja dotta ynke till kets husföreningeii, och 250 kr.
i kontanter.
sålts flitigt, agitatilon f ör f örtbundet har ut- samma nivå som alla andra yrken.
Av styrelsens berättelse framgår a t t ett ' om- förts etc.
Enligt rcrvisionsib.erättels.cn hade Viclarc disikniterades fr %ga.n): Kvinnorna f a t t ande agit.ationsa~bete bedrivit-s utåt och inkomuster och utgifter ba.
: .anserat p &amp; kr.
o &amp; partipressen 3f.öt.et, beslöt gijra f öljan- upplysningsarbete inåt genom föredrag .av fru 559: 70.
Pi % f örslag .av revisorerna beviljades de uttala-nde: Ruth Gusthfson samt av Imanliga kamrater styreken full o.ch tacksam ari.svarsfrihet.
och ett instr.uktionsmöte av fnu Hulda Flood ' Vid Södermanla.nds soc.-dem.
Itvinno- samt genom försäljning av 1,000 ex. av Mior- Från M-atflors kvinnolklubib: hadc inlanin at.s klubbars kan1ratmölt.e !söndagen den 10 gonbris.
1no.m k1u; biben finnas tre studiecirlc- juni 1023 behandlades aven frågan om l u r i ar.bete.
Kl.wbben bar aran att fatt i n fick klubben fyra nya medlemmar och partipressen och uttalades, a t t det a r en tre av sina medlenmar som konini.unalful1- oavvislig ' skyldighet för varje socialde- mäktige.
mötet var trevligt och bra.
-.
mokrat, man.
som kvinna, a t t sl % vakt om På grund a v sjukdom måste resa ' n Vid styrelseval för å r 1923 omvmaldes fru vår socialdenlokratiska ipr.ess, den press, har avbrytas, men fortsaattes av vart vilken nian ut.eslutande har a t t lita p %, Anna iiberg, ordf., f r u Mari Eriksson, sekr., ' distrikts energiska ordf., som besökte clå arbctarnsils livsfrggor stå: på .spel.
Bort och f r u Ai~gusta Resare, ' kassör.
.övriga le- ined blorgaripressen, f raan f ör a r k t a r e - damöter.
blevo fruarna, Anna Andersson, D alsland .och Bnohiisla.n.
Emmy Ahlman, A-nna .. Gustafsson oah Ma- pressen!
Resultatet ar ej stort, men s % a r ock- bhilda Jansson.
Revisorer blevo fruarna så Västergötland hardarbetat nar det .Sist pi dagordningen stod en del frågor rö- Edla Hanson,.
Hulda Ahlman och Cecilia galler vår rörelse.
Men detta ar mindre raiicle distriktet.
Under diskussionen uppmF- Dahlström.
Komrmissilonar för Morgonbris f r u Anna Andersson.
Till referent för att undra p$, nar från våra manliga nacles kvinnorna a t t var o &amp; en1 (p! &amp; sin .ort blev tidningarna utsågs .på årets första möte f r u stöd ja distrikttets verksamhet.
Mötet beslöt: pIartivanner så liten förståelse f r.ån de- aveii stalla en vädjan till ar.betare.k.om.muner- Maria Pihl.
ras sida visas för a t t hjälpa oss i våra na på, de platser, dar kvinnoklluhbar e j finnas, Vid Lrsmötet, som ' v a r fulltaligt besökt, strävanden a t t f % en kraftig livinno- att vara hhjal.pli.ga med bildandet av dylika.
f örekom ' deklamation av Emil Pihl.
samt, sång.
iDessut~oiii f ör&amp;oni unison sång och karff c av f r u Gust.afsso.n och fröken Berg.
rörelse till stånd iilom distriktet.
.
saiiit an.gen1 %m motonbåtsfärd på den Klubbens medlemsantal a r e j så stort (ett I Markstad har tillsatt33 komrnissio- vackra en sjön Båven.
50-tal), inen vi hoppas a t t vårt arbet:e e j ' ar nar för Morgonbris och hoppas vi p % D.en a.llt.igenom gemytX.ga sammanvaron aT- förgäves och a t t kvinnorna skola lära sig att få flera under sommainen.
slöts först vicl 6-t.id.en pIi kvällen.
inse a t t de geno-m anslutning till klubben v i s i E. A-m.
f örståelse f ör de socialdemokratisks id.6erna.
M a. r i a P i h l, t. f. rcf.
.
W Medelpads Socialdemokratiska kvin- nodistri kt håller konferens, Från kvinno ' klubbarnas ar bets filt .., I, Soc.ddem.
kvinnomöte i Sparreholm. '
, j.,
l anseende Från Långshyttan .. Ny klubb har bildats i LSngshyttan efte: ett f öredrag av f r u Frösell.
Klubben start?
des med 14 medl.
Till ordf. valdes h p n Stenlund, sekr.
Anna Wed-in ooh kassör Eli1 Johansson.
Har beslutats a t t rekvirera 40 ex. a v Mor gonibris.
Till kommissi.onar valdes Agdz Höglund.
Klubben håller sitt ordina-rie samm.antradt varannan måndag kl. 8 e. m. i Folklets hus lilla salen.
Beslutades 5 sista mtitet at1 välja två.
referenter och valdes underteck, t nade.
Det synes som vi startat med förlig vind värcns hoppfulla tid, enar v %r kluibh redar raknar e t t 50-tal medlemmar.
Till sist en maning till Långshytte kvin, nor: Ansluten eder till vår organisation!
.
Gunni Stenlund.
A n n a W e d i n.
Kristina ' Norberg, Kiruna, 50 år.
.
och hcm ' biträdenas sociala och eko-.
noniiska stallning a r o .r g a n i s e r a n d e t a v d e n n a.
k a r och genom organisatio- nem reglerande a v lönerna o &amp; lframförallt arbetstiden, ' så a t t hembiträdena !bli f r i a ar- betersko-r med, ordnade rättigheter och skyl- F r i h e t.
och m a n n i s k o- digheter.
v ii r d e ha.r städse varit arbetareklassens lösen och sådana varden fr.amskapas e j ge- non1 kontrakt oeh lagtvilng.) '
~ n n H a ansson.
Från Sala.
i Sala soc.-dem.
kvinnoklubb höll sitt %rs- möte den 3 apri.1.
Vederabörliga ' rapporter f ör ' å r 1922 godkandes och styrelsen erhöll f ull och tacksam ansvarsfrihet.
Av årsberättelsen frarngar, a t t klublben un- der året varit synnerligen verksam.
I agita-.
tionssyfte har under aret hallits en Bast och.
e t t offentligt möte med fruarna Agnes Sö-.
derqvist f r å n Västerås och Hulda Flood fr %ii Från Bjuv.
Den 26 sistlidne maj fyllde f r u Kristina Uppsala.
som talarinnor.
Dessutom har klub- B juvs soc.-dem.
kvinnoklubb, höll hrsmötc Norberg i Kiruna 50 %r.
Fru N., som för e t t ben: kraftigt mdedverkat i agitationen för så- söndagen d.en 7 januari.
AT!
styrelseberättel- tjugutal %r sedan inflyttade till Kiruna fran väl landstinga- som stadsfullmiiktigeval.
Vid sen framgick, a t t klubben ' h %.llit 12 ordinarie Angermanland, har under hela denna tid till- det senare anordnades av klubben tvenne bil- samt 1 extra möte.
Medlemsantalet utgjorde hört de mera verksamma kvinnorna inom ar- skjutsar i syfte a t t hjälpa iiildre personer, som betarerör-elsens olika politiska och ideel.la bodde avlägset, till vallokalen.
vid årets slut 30.
Hennes arbetsf örm %ga E n av distriktsstyrelsen beslutad studie- Till styrelse för nästa, å r valdes fruarna sammanslutningar.
Anna Johansson,, ordf., Mealin Jönsson, v. har tagits i .anspr %k aven inom .den koop.
rö- kurs hölls har i Sala i septiem \ ber, vari hela ordf., Olga Jönsson, ' sekr., Mina Nilsslon, v, relsen.
Hon har bl.
a. tagit initiativ till bil- klubben deltog tillsammans med ungdoms- sekr., oeh Elise Sjöiberg, kassör.
Revisorer !landet av t v å livskraftiga koop.
sammanslut- klubben och arbeta.rekornmunen, t511 vilken.
blevo fruarna Jenny Persson och Frids ningar i Kiruna.
senare kvinnoklubben ä r ansluten.
Jul- och 8eda.n eprangningen av partiet 1917, då somni.ai-fester har aven klubben anordnat.
Larsson.
Klubben tillhör arbetarelrommunen samt al härvarande kvinnoklubb övergav de social- Den har också deltagit i insamlingen till nöd- representerad i kommuna,lfull~maktige med f demokratiska idéerna, har f r u N. varje ma- lidande ryska ibarn.
Av Morgonbris har un- medlemmar, i municiyalfullmaktige med 2,: nad så gott som ensam fönsålt 50 ex. av Mor- der aret sålts 650 ex. pensionsnamnden .med- 2 samt i fattigv %rds * gonbris, f ö r vilket särskilt, a~bet.arekommu- Medlemsa.ntalet var vid 5ret.s början 22 och nens kvinnor, äro henne tack skyldiga.
Den vid dess slut 28. styr.elsen med 1 medlem.
Många för oss ' kvinnor viktiga frågor ha som känner förhållandena har uppe och vet De ärenden, som klubiben på sinla möten be- behandlats på våra möten, däribland moders a t t kornmunis~men b a r haft ett ibland sina handlat, ha huvudsakli~gen utgjorts av upp- starkaste fasten, förstår a t t vid kommissio- lysningsf~ågor i olika ämnen samt skolning. '
pensioneringen samt barrnmorsloefxågan .. Av Morgonbris - h a r försalts 840 ex,,, tack närskapet av Miorgonbris har ett enastgende i f ör * eningsarbetet.
vare vår energiske ' kommissionär, f r u K,aro- energiskt och uthhlligt arbete presterats.
Styrelsen för innevarande å r utgöres av P % sin födelsedag uppv-aktades hon med en fruarna Karolina Pettersson, Frida Lundqvist, lina Persson, vilken i niånga Br skött försälj.
mängd bl~ommor, telegram och en hel del Maria Engström loch Hanna Larisson.
Kom-.
ningeii av Morgonbris.
Klublljen vill på sainma gång uppmana alla minnes.gåvor från s %val kamrater och vänner missi.onar för Morgonbris ä r f r u K.arolina kvinnor p % platsen a t t ingå i k l ~ b b e n och ta som olika föreningar på platsen.
Pettersson.
P % aftonen hade ett stort antal vänner iii- del i axbetet f ö r a t t vi skola kunna hävda K h b b e n sander en halsning landet runt vår stallning i de samhälleliga.
an.gelagenhe- bjudits i familjen Norbergs trevna och @ st- till alla kamrater.
R e f. terna, där vi ha så niånga viktiga intressen €ria hem, dar under festligt samkväm dagens A.
P. att slå vakt omkring, för a t t f % e t t samhälle, jubilar ytterligare varmt hyllades.
Från Åmål.
som fyller våra fordringar battre än det nu- varande.
former.
Diirtill kommer a t t en, dylik anord-, V.åra framtidsuppgifter var ämnet för Med halsning till alla kamrater landet; runt.
ning enligt v å r t förmenande skulle komma det a v Am %le soc.-dem.
kvinnoklubb anordna- Referenten.
t t t verka lönenedprsssancle, enar en del bus- de föredraget % Viktoriateatern tisdagen den nödrar härigenan finge en oavl %tlig tillgång 8 maj.
Från Trälleborg.
? % kontrakterad, bi1li.g ar,betskraft.
A t t det F r u Ester Arfströlm f r å n Skövde, som Trallebor~gs .soc.-dem.
kvinnoklub.
hiill or- iusliga # arbetet skulle komma a t t höjas genom skulle hållit detsamma, blev på grund av dinarie klubibniöte niånIdagen den 14 maj, var- len yåtan1rt.a åtgärden ibetvivlas, enar det ju sjukdom i sista stund förrhindrad.
I ' hennes.
stalla .talade kvinnodistriktets ordf., f r u vid behandlades frågan angående husligt ar- $els endast !blir et-t begränsat antal (16-18 Irs flickor) s i m kolmma under lagens bestäm. '
Vilrns Nilsson f r å n Göteborg.
betes inrangerande under lärlingslagen.
.Efter hälsningstal och - sång höll f r u Nilsson Frågan inleddes av f r u Nordgren, som nelser och dels endast ett fåtal, .som äro i len ekonominska stallning a t t de kunna an- sitt Poredrag.
I k,orthet berördes regerings- klargj#orde dIe olika bestämmelsernas inn.cbörd samt huru de komma a t t verka i praktiken.
anda sig av sär.skilt kvalificeraad.
arbletskraft;, skiftel; med därav följande konsekvenser.
Se- Under den följ.ande diskussionen framkom iedan denna efter lärotidens slut måhiinda dan övergick talarinnan till kvinnans insats J den meningen, a t t den t ä n k t a prövotiden av J ikulle i stor utsträckning bli utan anstkill- i kom.munalt och politiskt hänseende.
Kvin- tre månader skulle i flesta fall ' komma a t t ~ i n g eller ocks % nödsakad a t t g % för samnxl norna måste, förutom skötseln av hemmen., verka hindrande ifr %ga om kontraktsai~stall- .öner, som betal-as till.
icke utlärda hembiträ- söka skaffa sig kunskaser för att effektivt ningen.
Efter denna tid hade parterna f å t t jen.
Vi anase vidare .att d e n e n .d a s a k r: t kunna tillgodlogöra sig sina nyvunna rattiag- nog av varandra.
Samtliga talare vor0 dess.
r a g e n för höjandst av det Iiusliga arbetets heter.
De: ha många uppgifter a t t fylla och.
utom av .den meningen, a t t d &amp; arbetareklas.
sen vid alla tillfällen kampat f ör avskziff an.
det a v de person1ig.a kontrakten, borde dessn inte införas q &amp; e t t sådant omrade som det husliga, dar kontrollen av larlingarna,~ be.
handling vore m å r a r e a t t f % till s t h d iin p3 på andra arbetsomrliden.
Klu ' bben beslöt här.
efter enh ' alligt göra f öljande uttalande:) Trälleborgs soc.-dem.
kvinnoklubb, s:~mlad n. b. och 1 fr. upp till möte, vill härmed p &amp; det ibestärn@a,ste ut.
tala sig m o t a t t husligt arbete inrangeras under larlingsbgen.
Detta emedan v i anse: i att införande av kontrakt, .med t y 8tföl; jande Yagre löner, endast skulle vara .att k l a ~ ~ b i n d a vara döttrar i åratal, utan a t t några som helst garantier finnas ' för a t t den prakkiskn t i i i billiga beethda priser.
Obe.!
BestClllningtir utföres - utbildningen på dlet husliga a~bet.ets onarade till biiiigs priser.
blir battre .an under nuv.arande f r i a avtals- i Fernqvists Kappafftir 8 (8 Drottninggatan 8 Stort lager av in- och utländska nyheter ' Damkappor, Drakter och Kjolar I
genom deres .deltagande mildras de politiska striderna ..
Vi behöva tankande, intelligenta kvinnor, som vid mannens &amp; da skola deltaga i arbetet för sainhallets omdaning, s % att våra barn: iiiåtte f å det som undanhgllits oss.
Stora kunskaper .ar basta medlet i deras fostran till ansvarsfulla medb.orgare.
Skir- skilt biir ett energiskt upplysningsarbete .be- drivas bland landsbygdens befolkning.
Föredraget, soin avslöts med ' 1nt.ernat.io- nalen '), resulterade i a t t 1rv.innoklubbens .till ett sjuttiotal uppgående medlemsant.al vasent- ligen ölrades.
h % l s soc.-cleiii.
1r~inn~oklub.b bildades den 1 dec.
1922, efter föredrag av f r u Nelly Thu- ring, med 36 medlcnimar och beslöts omedel- bart on1 kollektiv anslutning till Am %ls arbe- tarekommun.
Klubben, soni håller ett möte i .m %nadeii, har .vid varje sådant kunnat glädja sig %t nya mecl1emnar.s intrajk.
Mötena ha varit talrikt .basökta och med- lemmarna intresserade.
Utom dessa möten h a r klubben tillsammans med arbetarekommunen ock.
.Sot.-dem.
ung- domsklubben v+rit med om flera diskussiona- möten, och ett par sanikvalmsmöten.
Fgr.a koni~issj.onärsr hjälpas å t a t t sprida uorgpnbris.
P,å, klubibens senaste möte diskuterades nyk- terhetsfrågan ga.nska ing %encle och uttalade ldubben sig för a t t vid kommande val .- dar e j socialdemokratiska hirder möta - rösta i nykterhetsintresse.
Med hopp om fortsatt geniensamt artbete för vårt st,or.a m51 !saiider Aniåls-lrlubbcn sin partihälsning till ' landets alla .klu:bbar.
R e f er ' enten.
,.
.. Alla slag av bahkattärer.
till god nytta för klubben.
Två syförenings- o&amp;.
paketauktioner h a under året hållits för a t t starka klubbens ek:onomi.
Kluibben ari- ordnade också en julgran.sfest, vilken fcst besö-ktes av bBde barn o &amp; abdre, så at.t deii stora lokalen var till ' trängsel fylld.
Till styrelse för 19.23 valdeg: ordf. ' Inge- borg Broberg, sekr. Ellen Norclströin, kassor oeh korresp.
Hanna Eriksson, v. ordf. Hilda Sundströin, v. sekr. Helena Borg.
Till revi- sorer valdes Anna Andersson, Barta Erilrs- son och Greta Lenn.gren.
Klubben raknar för narvara.nrle 18 med- lemmar.
Inkomster och utgifter ha under aret balanaerat .på en .summa .av kr.
161: 22.
Av Morgonibris har under a r 1922 försålts den blyga siffran av 175 ex., nie:n vi hoppa.s ntt innevarande å r blir nggot bllttre.
En ' hälsning, till psrtikaiiirater lan-et runt.
. ' H.
E..
Kristinehan1n.s sot.-dem.
kvinnoklu ' blb höll måndagen den 19 februari s i t t årsniöte.
8ty- relse- och revisionaberattcl~serna; urpplastes och goclikancles.
Av desai1ini.a f raingick a t t ut- gifter (och inlkomster andcr Bret ibz~lanserat p å en summa av 620 kr.
Enligt revisorernas för.sla,g beviljades istyrelscn ansvarsfrihet.
f ör det g %nlgna gret.
Mecll.emsantalet utgör .för narvarandc 42 stycken.
Under ' Br,el; ha 12 ordinarie och 12, styreLsesa.inmlantri; iden hållits.
Tillsanimans med arbetarerkoininuti har kln~tblben hållit sett samkvam ocih en ntycikct trevlig och val- belsökt julftest samt ett särskilt a v klubben aiioorclnat eamkvam med f Skedrag av fru Alma Norsell, I (.arZstiscl, till vilket aven ar- betaralroriiniuns inedlemmar inb jödos.
Genom insamling g % listor och inecllem- marnas arbete loah intresse för sa.k,en kunde ld.uibben till jul fullständigt ibeklada 15 st. barn.
För dessa.
anlordnacles o&amp;så en litcn tr.evlig julfelst med kaffe, julgran och jul- tomtar.
I Rysslandsin.sanilin @; en deltog klub- ben geiioin insamling av kläder o &amp; kontanta .bidrag.
I 8rct.s valarbete har kluibben clel- tagit genom .husagitation .oc.h spriclancle av vallitteratur.
K~luib; l~en a r representerad i s taclsfullmalktige, f ol.ksikole- samt ydkes- och larlingsskole.styr~els~rna.
.
Till, styrelse för 1913 vqa.ldes fruarna Ester Yett.ersson, loraf., Emma A:speligrcn, v. ordf., Anna Andersson, sekr., Hiliia Nilsson, v. sekr., och Hulda Djup, kaasör.
Revisorer blevo Frida Gustafsson, Venclla.
Kar; ls.son och Emilia N; yberig.
Kommissi-onärer f ör M.or- gonlbris blevo Anna An$erss.on och Vend1.a Karlsson.
Referent Frida Gulstafsson.
Klubbben ber till sist a t t .f % sanda cn hals- ning till klubbar runt landet.
Referenten.
Ffi Hedemora, ' FBrenÖn@en fbr HembCt~ldeio i. Stockh~lm haller.
möte l.:sta torsdagen i varje m h a d kl. 8.30 e. m. i Folkets Hus P- ' sal, 3:dje torsdagen i Folkets Hus C-sal.
Styrelsen.
.
.
Arvika ism.-dim.
krinnoklubb h&amp;ll,er ordinarie möte 2:dra mandagen i mana- ' den .. kl; - 8 e. m..
i Folkets Hus .C-sal.
.
.
.
.
.. Styrelsen.
,.
, Morgon.
bris.
.
Tidning för den socialdemokratiska.
kvinnorörelsen.
.
Utgives av styrelsen för Sverges.
.
.
. '
Social.demokratiska ' Kvinna- f örb;, md.
.
.
.
~ i l l e s h o.
l m %OG.-dem .. ~ kvinno- klubb .hHller ord.
möte i Folkets Hus i Sö&amp;a Vr * 2:dra tisdagen i varje m h a d kl. 7 e. m. Ordf. Fru Anna .Fors, Villorna, Billeholms gruva.
: Sekr. F m Gerda Liljeroth, Billesholms gruva.
Styrelsen.
.
Enköpings.
sot.-dem.
kvinnoklubb, tiAller.
ordinarie ' möten 4:de tisdagen i varje månad ' kl.
8 e. m. i ' Folkets .Hus.
Styrelsen.
.
...
, R e d s k t ö r: signk Wesiman.
Allm.
Från Kristineh:smn.
~ u n ~ s h &amp; l m .rbc.-ddm.
s kvinno- klubb avhuler ord.
mote 3:dje onsdagen i ' varje minad kl. 7.80 e. m.
S:t Eriksgatan 21.
Korresp.
sekr. Fru Ellen Vidsjö, Karlsiiks- gatan 11, 1 l /, tr .. Tel. K.
35 94..
Tel. Norr 244 36. '
Upplandsgatan 85, Stockholm.
Anna Svensson, Expedition: Grindsgatan 10, III, Stockholm Sö.
St.-Tel. Söder 78 98.
P r e n u m e r a t i o n s p r i s: Helt Hr kr.
3: -, halvt &amp; r kr.
1: 50; lös- nummer 25 öre; A n n o n s p r i s: Sista sidan 25 öre, textsida 40 öre pr mmt Eskilstuna uoc.-dem.
krinnoklubb haller ordinarie möten l:sta, mandagen i varje, manad kl. ' 7.30 e. m. i Folkets Rus lilla sal. '
.
.
.
.
Styrelsen. '
08teborgs sot.-dem. '
kvinnokla&amp;.b har möte 1:strt tisdagen i .mhaden kl. 8 e. m.: i Arb.-föreningen ' s H-sal; 3:dje tisdagen i .ma- maden Bondegatan 14 kl., 8 e, m.
Styrelsen. '.
Hliganas scc.=de&amp;t.
kvi " no.k !ubib.
hiiller ord.
möte 1:sta och 3:dje mkdagen i manaden.
Ordf. h, Helen Olsson, För.enings- '.
.
gatan, Höganas.
.
'.
.
.
.
.
.
.
.
-.
.. .. ...
.
' Sverges Ludvika so ' c.-dem.
kvinnaklubb., S0c.-Dem Kvinnoförbund: hB11er sina möten 2:dra mhdagen i varje mik.
.
korresp.
sekreterirre: Fru nad kl. l /, 9 i Folkets Hus ' B-sal. '
k d f.
och Signe Wessman, Upplandsgatan 85, J t o c.
k h o l m.
A.
T. Norr.24436.
.
.
. '
Styrelsen .. Skivarps aoc.=dem.
kwinnoklubb hilller ord.
mate andra.
s h d e e n i v a j e m&amp;- St ' ockholms stads, Stockholms o. nad .kl.- 1.,30, e. m. i Folkets Hus, Skivwp.
.
.
Uppsala läns sot.-dem, kvinnadi- Nyk medlemmar viana inträde.
St y 4 s e n. strikt.
Adr.
: Ordf.
Fröken Anna Svens- son, Grindagatan 10, Stockhoim ' &amp; i.
Kas &amp;.
.
Fru Sara Andersson, Igelboda, Saltsjö-Duvnas.
S p h g r soo.-dem.
krinnaklubb hikller ordinarie möte 1:sta torsdagen i varje '.
.
S (hlmr Nlni.
kwinnoklubb (not.-dem.)
manad kl. 8 e. m. i Folkete Hus.
.
- Styrelseri.
hiiller ordinarie möte l:a mandagen i varje m&amp;nad kl. 7.30 e. m.
Obs.!
Lokal i D-salen, Folkets Hus.
.
Solna sot.-dem.
kvinnoklubb h41lier: Styrelsen.
möte 2:dra .. tisdagen i varje m h a ' d kl. 8 e. m, i Huvudsta Folkets Hus och 4:de rnibndagen-!
Stockholms Gamla Stadens Sot,= i varje m h a d kl. 8 e. m. i Ha ' galunds Folkets ' styrelse^.
- dem.
kvinnokh bb h&amp;ller ordinarie möte Hus.
2:dra torsdagen i mgnaden kl. ' ' ?,so e. m., Stortorget 2, 2 tr. Storfors so@.-dem.
1 kvinnoklubb: Styrelsen.
haller ordinarie möten sista söndagen i ' varje ' Staokhalmm rbdra krinno ' klubb mAnad.
kl..
3 e. m. i Folkets Hus.
Styrelsen.
.
: 1soc.- dem.)
hiiller ordinarie samman triide l:&amp;a msdagen i varje mHnad kl. 8 e. m. i 1,okalen L tr. Sodra Folkets Hus.
.
Sundbybergs.
sot.-dem,.
, kwinno= Ordf. fru Beda Jansson, Blekingeg.
65, 3 tr., klubb hilller möte 1:sta tisdagen i varje.
3tockholm.
Styrelsen.
m b a d kl. 8.
e, m. i Folkets Hus.
.
. '
' ' ...
.
Hedemora sot.-dem.
kv:innloklubib ' höll sitt Tumba sot.-dem.
kvinnoklubb h &amp; årsmöte den 13 f eibruari.
Av årsiberattelsen Vasastadens sot.-dem.
kvinno- framgick a t t klabben hållit 10 oidinarie och klubb har ord.
möte 1:sta mHndagen i varje Ler or,dinarie möten l: s h onsdagen i mhaden: 1 ' extra ~iiöte sanit 10 styrelsemöten.
D,ess- n h a d U 8 e. m.
4 lokalen Upplandsg.
51, kl. 6,30 e. m. i: Folkets Hus,.
Tiunba.
.
.
.
Styreben. '
.
: ' utom ha hållits 2 offentliga föredrag, e t t av L ix.
(Gustav Vsea-automaten).
Amanda Frösell och e t t .av Agnes Söderkvi.st.
Uppbörd och inshivning v a j e möte.
Dessa föredrag ha varit t.alr.ik1; besökta och, Styreisen.
.
.
S '
