# ID: svediakorp-per2501
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1923
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 14,452
# sentences: 1,081
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
...
.
.
.. I TIDNING FOR DEN SOCIALDEM ' OKRATISKA K V I N N O R ~ R E L S E.
N.
Utgiven av styrelsen för Sverges Socialdemokratiska Kvinn,Aörbund.
19:de hrg.
1923. '
.
Pris 25 Öre.
Ntr 6.
Juni.
.
DAGAR SOM GÄ OCH KOMMA.
Av allt att döma synes riksdagen i år kunna sluta innan förhandlingarna behöva tryckas ned av någon varme- bölja., Vid densammas .öppnande.
trodds inan p2 en ovanligt - lugn riksdag.
Allt. '
ÖvergAibg i vissa fall vid dess slopande.
Det var för dem, som genom sin ar- hetslöshet eller sjukdom blivit förhind- rade a t t på den bestamda dagen er- lägga hyran, en liten respittid mot vrakning begardes.
Motioner ' väcktes ' I l .. direktiven.
De ha ej blivit lösta med regeringsf råg aiis lösning.
Ovanligt invecklad var ju den libe-.
rala reservationen, soin fick betyget av socialminist.ern Herman Lindqvist .at t. vara i stort set.t obegriplig.
Klarare ' I I t I I Xarl Nordström: TRADGARDSSTUGAN.
-.
.
.
skulle ju g % i sparsamhetens tecken aven att för mindre lageaheter skulle blevo ej ' bestämmelserna genom hr Ek- och ledainötern-a kanna sig f orpliktade lagen f ortfarande galla.
Men riks- mans aktion, men.
förhållandena till- att.
spaza på riksdagstrycket .. Något dagen var obeveklig.
: ' Rent huk ' ' i spetsades.
Vi veta sedan allesammans massmo tionerande syntes e j heller till.
frågan. '
Statistiken visade på en god f örloppet.
Den Brantingska regecin: För aribetareklassen skulle flen dock mängd eldstiider, som \ bevisade a t t in- gens avgång och- den Tryggerska .ie- f &amp; sin.
spiinning om man.
Lri ej kunde gen f a r a för bostadsbrist Iförelag till geringens uppstigande på taburetterna.
.
fökutse en sådan tillspetsning .av han- hösten i ' de st6rre staderna.
Och stati- Dessa ha dock vållat sina menings-.
delserna som en &amp; g&amp;ringskris:.
.
stiken; deii ar ju sannare och riktigare fränder en del obehagliga överrask- Hyresstegringslagen.
som föll i f jo1 a11 själva verkligheten.
ningar.
Åttatimmar slag ens prolonge-.
.
åter upp.
E11 kungl; pr oposit ' io~i Riksdagens ' stora nummer har ju va- ring på 3 år var helt naturligt ' en skulle f örel %g med best.ammelser om.
mildare rit och ar val fortfarande la~betslöshets- smärtsam piocedur for dem som be=,.
MORGONBRIS 2 spetsat sig p % dess slopande och som val i den nya regeringen såg tales- mannen härför.
Ännu en kunglig pro- position från den förra regeringens tid k o ~ m e f u p p.
Det är lagen om kvinnas behörighet att iiineh6a statstjänst och Kriget drog tusentals kvinilor ut i det annat allmant uppdrag som ater slrall öppna förvärvsarbetets tjanst.
Även f öreläggas riksdagen.
Förra året f öl1 de gifta kvinnorna, särskilt i de krig- den p % 3 rösters majoritet i första kam- förande länderna, tvingades ut på ar- maren.
I andra blev den antagen.
I betsmarknaden iör att skaffa hemmet å r ser utgången a n m ovissan ut.
Da uppehälle.
I Tyskland har man sedan det.ta skrives har den annu ej kommit kriget slöts arbetat på att åter införa mera normala förhållanden härvidlag upp p % kamrarnas bord ..
Vi veta dock och återbörda de gifta kvinnorna till att: ri icke i &amp; r möta et.t tillstyrkande hemmen.
Dessa försök i Tyskland utskott.
Avslagsyrlra * nd.et segrade med hava enligt nyligen utkomna statistiska tillhjälp av lotten.
Att beakta ar att, meddelanden lyckats i vasentlig grad.
Rapporterna därifrån visa, att där de soc.-dem.
utslkottsrepresentanterna männen, efter hemkomsten frin.
kriget, stalla sig på kungl.
maj: ts förslag och lyckats erhålla anställning, där ha de hr Ekman kommer åter med sin sar- gifta kvinnorna i regel återgått till ar- skilda reservation, som galler kvin- betet inom hemmet.
En stor del av nornas tillträde till domaretjanster.
I dessa kvinnor hava enligt rapporter år lär den vaara annor1und.a an förra från olika industrier delvis tagit upp jordbruksarbete i syfte att tillgodose året och meilad att icke helt utestänga, hemmets och familjens behov av potatis kvinnorna från desamma, ty tillträde!
och grönsaker.
slrall förordnas av kungl.
maj: t. HLIPU- " Industrial and Labour informationJ ', vida detta hr Ekmans förslag i prak- vol.
n; r 5, lämnar foljande siffror frin tiken a r något att rakna rned,ager icke de tyska ammunitionsfabriker, som undertecknad förmåga att bedöma.
Icke!
sysselsatte tusentals kvinnor under krigsåren.
Arnsbergs-distriktet rappor- heller om det kan vara en samlings- terar 72,254 kvinnliga industriarbeter- linje ' för de. '
ra.ddh@ade, som med skor år 1917.
P r 192Lhar siffran gått denna reservation.
skidle tro sig vaga ner till 35,698, medan den manliga ar- betskraften inom .samma industriområ- laga propositioi~en.
ökats mer än dubbelt.
., .. -.
De återst %ende dagarna i rilrsdageq de.
.
De platser, som bank- och affärslivet komma väl icke att-41,e.red.a o &amp; några öppnade under krigsåren i Tyskland särskilda överraskning-ar.
Ännu vet man för kvinnorna, fiava, med mycket få un- dock icke vad den nya regeringen kan dantag, ' uppehållits aven efter krigets a.ro troligen för- slut.
.
" bära i skölden ".
~e.
.
...
siktiga generaler som spara sitt krut.
Svårast har det visat sig vara att Ännu ha de icke helt ' 6l.att högern, och aterbörda de unga, ogifta inom in- triumfen att hava störtat den social- dustrin sysselsatta kvinnorna till hem- biträdesarbetet.
Även de kvinn~r, ' som demokratiska regeringen far hålleas före kriget sysselsattes metf " husligt ar- inom måttliga gränser.
Meii vi ha bete ", visa en avgjord ovilja att åter @ ingenting heller a t t gliidjas At.
Stora till namndá yrkesbranschi-Diiiemot har frågor fordra sin lösnii~g, frågor, som det, enligt samma rapport, visat sig liksom åttatimmarsdagen allt.id stått i vara mycket lättare att överföra kvinn- vårt progr-am.
Det skall bliva intres- sant att se hur pass mycket dess inda werksarnhd, utan h ja.lp till att s.amla genomsyrat oss.
Om det varit .allvar i skarorna.
V i äro i.
d a g inga slagna vara krav och om vi nu vilja offra proletärer, men en härdad arbetare- iliigot för dess genom.förande, t y att kl-ass och vi kunna f ordra att dess heta och lhgvariga stiiider stunda, Irvinnor skola veta att bara sitt ' hiivud därom %o vi förvissade.
Vi hoppas högt.
Med stolta kvinnor som föra reiit dock att våxa kvinnor inom arbetarnas ipr %k och rena seder skall heller .aldrig leder, som dagligdags äro vana att reaktionen f % oss i sin makt.
Med offra, skola f örst % kravens innebörd iamling kring de socialdemokratiska och varla redo att sluta upp i lederna grundprinciperna skall aldrig vår klass nar d.aga-rna komma som ställa oss inför diva slagen i bojor .av den frihetsfient- kampen f ör d&amp;ss ' avgörande,.
iga reaktionen utan som segrare kom- Vår maning i dag a r därför l i l a na 2n stark-are ur striden.
brinfiande som i går.
' Varen redo för ' S.
v. kampen!
Låt ej tiden glida undan i.
.
Kvinnoarbetet i de stora industri- l 1 b I. '
.... c ' ' ' ' liga industriarbeterskor till jordbruks- och trädgårdsarbete, Från Amerika visa siffrorna ett helt annat resultat.
Kvinnornas anställning inom den allmänna ai-betsmarknadens olika grenar pekar på en stegring.
Denna stegring visar sig vara störst inom affärsvärldeil.
Siffran härför vi- sar en stigning mellan åren 191 0-1 920 av 140.4 procent.
Ar 1920 vor0 16.7 procent av landets kvinnliga arbetskraft engagerade inom affärsvärlden.
Ar 191 0 visade siffrorna 7.3 proceiit.
Denna enorma tillökning av kvinnlig ar- betskraft inom affärsvärlden ar sju oïh en halv gång så stor som tillökningeii av kvinnlig arbetskraft inom manufak- tur och mekaniska industrigrenar.
Den kvinnliga arbetskraftens anställnirig inom Amerikas stats-, kommunal- och tjänstekårer har stigit under samma tid- rymd med 60.7 procent.
Inom 1 1 olika industri- och rnanufak- turgr.en,ar.
i * landet har den kvinriliga arbetsk~aften nått en v2ldsam stegring över männens.
.. Särskilt är detta förhål- lande märkbart inom klädesindustrin, sil kesspinnerierna och karamell- och cl-iokladfabrikationen.
En minskning av kvinnliga arbetsan- stallda har däremot gjort sig gällande i U.
S.
A.
.inom agrikulturområdets och hembiträdesklirens.
arbetsfält.
Vad or- sakerna till det förra arbetsområdet be- träffar anmärkes därtill, att dessa få tillskrivas den.svåra ekonomiska silud- tion som f arm- och agrikulturarbets- marknaden under de sista åren valit utsatt för;: Den oreglerade arbetsticlm jämte andra för hembiträ (.eskåren för- svårande faktorer inom det husliga ar- betet tillskriva.
rapportörerna orsakeii till att denna.
bana för kvinnlig arbets- kraff mer ' och mer avfolkas även i U.
.S.
A. '
I Kina loch Japan arbeta de kvinnliga arbetsanstallda inom industrin under förhållanden, som för oss har hemma synas minst sagt omöjliga.
Textil- och silkesspinneriindustrierna darsta- des sysselsätta så gott som uteslutande kvinnor och barn.
Endast i Shanghai äro omkring 60,000 kvinnor anställda i nämnda industri.
Helt nyligen gingo d,essa arbetsan- ställda ut i en öppen strejk.för ernåeii- de av kortare arbetsdag och högre lön.
Man får en ratt föreställning av det kapitalistiska produktionssystemets hu- manitära kansla, när man laser dar- ifrån, att kvinnorna, som gingo i strejk för 10 timmars arbetsdag och 5 cenis
I Bulgarien .. ' SJUNG FOR ANDRA ATT LINDARNA BLOMMA.
De soc.
kvinnorna i Bulgarien ha h A lit sin andra kongress den 23 oktobc 1922 i Sofia, samtidigt som partiet fyl: de sitt 25: te ar.
Den soc.
kvinnorörelsen ar i dett Sommarnatt - nu vandrar du åter vid min dörr.
land ännu mycket ung.
Det 0a:ktat h kvinnorna under de tre sista &amp; ren givj Sommarnatt ---- nu spelar du åter som förr prov på stor verksamhet och uppofl ring.
Fruktern.a av detta arbete hdav din sång om blommande lindar.
tydligt f ramträtt vid den, senaste kor Då stiger jag ut ur mitt ensliga hus.
gressen.
Antalet medlemmar har an senligt höjts: arbeterskor, affärsan Se sommarnatten lyser i sitt fagraste ljus; ställda, kvinnor anställda i ambetsver sorn smekande kyssar äro dess vindar.
ken, lärarinnor, akademiskt bildad samt husmödrar äro verksamm:t i rö relsen.
De ha aven en tidning, " Bla go,wenstwie ", vars f inansiella stallnini &gt;u speleman, som sl5.r på din lyra ett ackord, ar god.
sjung nu om skogarnas gröna bård, Biilgariens soc.
kvinnorörelse har at energiskt bekämpa borgarkvin:noriia, &gt;m blommande vita lindar;.
rörelse samt kommunistern-a, vilka $e Ju sångare som sjunger att blommorna stå brud ständigt söka att, så att säg.a, satt.
; dem under vatten.
Det oaktat besitte; livets och kärlekens skönaste skrud, rörelsen tillräckliga krafter till att hin dra sina motstiindare att lyck-as och til 3tt skogarna buga för " kung Sommar ".
att kunna väl utf,öra sitt eget arbete (Ur La Femme Xocialkte.)
/ ' (omkring 18 öre) förhöjning a v dagis,- nen, drevos av arbetsgivarein tresset till- baka till de gam,la villkoren (l 2 tim- mars arbetsdag och 3 cents, ornkriiig 10 öre i timmen) tack vare en lag: Kina, som förbjuder öppna strejker ock demonstrationer.
Kvinnorna inoin sil- kesbranschen i Kina arbeta från 5 på morgonen till 6 på kvällen med en tini- mes middagsrast.
Lika lång arbetstid vankas sju dagar, söndagen inberak- nad.
.
Trots Tysklands siffror, att de gifta kvinnorna under dessa Ar ef- ter kriget återbördats till heniniets arbete, visa oss siffrorna utifrån varl- dens andra stora industriländer.
at t kvinnoarbetet ar i kande grad, inom alla övriga samhälleliga produktions- grenar.
Samma förhållande lär oss, att kvinno- och barnarbetet ar mer.
har.- synslöst exploaterat an mannens inoin samma produktionsföretag.
Kvinnans arbetskraft ar mindre be- tald an mannens.
Detta - faktum giver delvis förklaringen till den kvinnliga ar- betskraftens enorma ökning inom vad- dens industrier och produktionsföretag.
Men samtidigt giver samma faktum arbetareklassen ett varningens tecken, som pekar på fordran om ökat skydd genom organisationerna åt det kvinnli- ga arbetsproletariatet, som nu böljar frani i alla länder i en oroväckande grad.
Clarté.
3u har spelat som nu mången sommarnatt förut, Ju har ' sjungit vid min ensliga stugas knut ch lockat mig ut i din strålglans - -.
dien i natt får allena du åter vandra han,.
ag vill ej se hur lindarna blomma igen kärlekens vita hölje.
iy förbränd mitt hjärtas örtagård nu står &gt;de och härjad - fast fordom en vår Jen låg solljus som kärlekens.
rike.
3, sommarnatt, själv bar du kärlekens lek din famn och livets jublande smek natt vill jag icke dig skåda.
S å därför med din spelande lyra från min dörr.- 3jung för andra att lindarna blomma.
M A J BJORK.
Jr en fallen skog.
Folk från gränsen.
, Denna märgfullt sk~ivna debiitro: En berattelsesamling fran svensk- min, med: motiv från det norrlalndsk:~ norska gränstrakterna av- V i k t o r ~aggböleriets skogstrakter, av G u- M y r 6 n å Norstedt &amp; Söners förlag.
r t a f H e d e n v i n d - E r i k s s o n Pris Kr.
2: 50.
De flesta berättelserna iar nu Ltter utkommit på Kooperativa fängsla och aga .förmåga att ge förta- iörlaget och Bokhandelsf örbundet till tade och sanningsmättade intryck.
.
ttt pris av 3 kr.
~ j i l v t att man inte har mycket att 3äg.a.
Den som helt och fullt behar- skär sitt ämne kan ej misslyckas sa- \; ida haii ej sal~nar alla naturliga för- utsätt.ningar f ör att kunna tala, soin till esempel den icke sångröstbegavade för att sjunga.
Det säges ju dock att Det var en av min barndoms sensa- en go?
talare till en verklig vältalare.
varje mä.nniska ä.r i besittning av ii &amp; tioner att f å kopa nya.
sk~lib~cker, icke I Ty det ar ej.
strömmar av o r d och go6 miisilcalisk uPpf attning och kan minst f ör de vackra schema bolrhan- kaskader av fraser som kallas vältalig- genom en seg vilja och en oerhörd tra- deln gratis delade ut, ni vet, ett .&amp;dant het, dit hör d r s å röstens böjlighet, niiig läras att sjunga, och så kan det där, för ens egen klass, i vilket man nyanseringen, beharsckningen, allt det kanske vara med talandet också, men själv ifyllde timplanen.
J a g fick en som åstadkomm6 ' r det fina, s jalfulla, &amp; et blir i båda f-allen underhaltiga pre- g&amp;ng ett som ingax mitt lättrörda I stämningsmättade föredrag som endast st.at.ioner, som icke liimp,a sig för - det barnasinne en djup respekt och verka- den, som p % en gång ar filosof, skmald offentliga f ramtradandet .. E t t enkelt de med en underbar tjusning.
Det och vältalare kan: åstadkornrna och och bra satt a r också .att börja med att upptog p % !b&amp;da sidor om kung Oscars soni griper.
om aiidit.oriet som ett val- redogöra för en !bok.
Det finns alltid vackert färglagda ibi1.d ett par vajlan- stä.mt, fulltonigt instrument, vars alla någon bok man särskilt intresserar sig de blågula, mellan dein och under kun- strängar den talande spelar på.
J a g för och last många gånger.
Vill mail gen ett stiliserat band .å vilket Iiistes har lyssnat med skälvaiiile nerver till då som inledning ta några ord om för- tre mäktiga ord, angivande kungens en .Ellen Key, Knut Kjellberg, Johan fatt.areii och hans produktion för öv- utomoi5dentliga st.orhet som män~iiska.
Bergman, Braiiting med flera och jag rigt., som avhandling redogöra far inne: Det stod: filosof, sk,ald, v ä l t a l a r e. har med stor beundran &amp; hört Thyrén, hållet och som avslutning tillägga sin I synnerhet det sista verkade verkligt Sven Hedin, Bratt och andra utomor- personliga uppfattning om boken, så Överväldigande, att vara skald var s$-.
dentliga behcrskare av f ormen, men har man genast ett litet anförande som kert mycket stort, att vara filosof var det är doclq något mer a t t kunna lagga p &amp; en gång intresserar kamraterna, kanske 2nnn större, men a h a störst in kKnsl8a och glöd i sitt föredrag som vacker deras håg för läsning av förfat- Vid ett var det dock * att vaxa vältalare) det var de förr.a, än .att bara 1ek.a med ordeu tareon och - skolar sig själv.
- möte härom dagen utom Stockholm rn e r ii, 11 lr ii 11 g.
Efter den betan val: som de senare.
Det ar ej allom givet ~ ta1andet.a kom en klu !bibmedlem ' till mig och sade: jag mycket m.ån om .att få läsa tronta- att n &amp; denna f ~ l l ä n d n i n av len, det enda jag kunde överkomm~a at- konst som den borne val-talaren äger, " Jag blev så glad nar j.ag i Morgonbris lcungens vältalighetskonst.
Mitt barn- och val a r det; Om guldet vore så tal- fick läsa om Viktor Hugo.
J a g har domsintresse f ör vältaligheten ' har al- rikt förekommaande som slaggen, s &amp; last Samhällets olycksbarn många drig sjunkit, ehuru.
vår tid med sitt skulle det ej vara så mycket vart.
I gånger och alltid gripits a v samma j ä.kt.am de för eningsliv och .dess impiil- lallniaiihet äro kvi:niiorn.a rädda för att starka medkänsla med de 01ycklig~a och siva disk~~ssionsi:nlii.gg aldrig .tillatit tala offentligt.
S jalvlrritilcen ä.r större i. synnerhet den olycklige han skildrar mig att agna mig å t den annat an soin hos kvinnorna a11 hos mämnen och det dar, som aldrig tycks undslippa sitt girigt lyssnande, nar den någon gång ar som om det ännu vore ganska nytt öde: Sedan jag fått l ä s a om författa- bjudits.
Men då njuter jag lika inteii- a t t kvinnorna beträda t.al.arstolaqm, ren blev boken mig dubbelt kar. "
Sa- sivt som den musikä:lsk.ande njuter av trots det .att mer an tjugufem år för- kert kan denna klubbmedlem med hjälp ett konstnärligt utfört musikaliskt före- flutit sedan den första kvinnliga t-ala- av Morgonbris artikel - om förf attareii drag.
Att tala val har i alla tider va- ren lät höra sig.
V %ra kvinnoförenin- som inledning redogöra för bokens rit de lärdas gåva oc:h det ar knappast gar stalla allt större krav på sina m e d innehåll när hon nu läst den många en mansålder sed.an också den olärde lemmar, de väljas in i kommunal- och gånger och sedan tillägga de, reflexio- oc ' h sjalvskolade vågade sig upp på ta- stadsfullmäktige, 1afidstin.g och riksdag ner hon gjorde till mig om sina.
in- larestolcn.
När förr i tiden en skol- och man fordrar av dem akt få höra de- tryck av boken.
D e t skulle helt säkert klublbkamraterna och bli en all- gosse med snalblb uppfattning ' och gott ras röst, ej endast veta hur de rösta.
g1adj.a - - målföre skiille studera s &amp; var det alltid Man tvingar dem att tala och många geilam punkt på programmet.
Hur t.ill präst, att " tala som en präst " det s v dem äro ju förut goda talare, men ofta hör man ej både barn, ungdom och var höjden av vilt.alighet, det högst; i nya.
platser kunna erövras av kvinnor- vuxna redogöra för innehållet i en betyg man överhuvu.d .kunde ge.
.
S8 na och d % galler det att ha skoladc, film som de nyss sett?
Det ar, inom kom den moderna f öreningsrörelsen gärna sjalvskolade krafter i ' beredskap.
parentes, det.
värsta jag kan höra, ty oclh med den folktalaren och agitatorn.
För den publik som läser Morgonbria dar finngså litet av ord ochniycket av M h g a gånger iiro verkligen ampr&amp;: lönar det sig ej att.
tala.
om ku.rser i handling och det skall gafiska god för- ken f ' ö r s m å på talare och agitato- talteknik, v %ra kvinnor ha varken tid rn2g.a att beskriva till, för at.t verkligt rer, det måste sägas ifrån, men å andra eller r5.d med dylika.
Eli dylik övning askådliggörande redogöra för en film.
sidan har jag många gånger också hört.
vinnes genom !höglasning, biist ar att Hur mycket lättare måste det e j vara lärda.
m h, ma.n med titlar och beröm- lasa s5dan-a stycken i vil.ka samtal fö- att reaogöra för inne.hhallet i en bok, melse vara ej iblott t:rå.kiga talare utan rekomma och a t t då försöka få fram dar man har ord förut?
Tala så enkelt dom möjligt!
Det verkligt daliga.
Jag har mer an en ett naturligt: talesätt för de talande.
gång gått .att h.öra ett kant namn och Det ä r också ett bra satt att börja s8 sprakande ori3fyrvei " keriet blandar för blivit mycket förvånad över både vad småningom, att göra ett inlägg i en stunden men lämnar efter sig bara.
rö-.
som förkunnat-s och hur.
det förkunnats, diskussionsfråga oin fem 2 tio minuter kefi.
De enkla orden kunna gomms inen det har.
också hänt mig att jag å t g h g e n, tills man vant sig vid att djupa sanningar och gå rakt till: hjar g %tt utan förväntningar ocli ' funnit gyl- tala till en församling.
Så försvinner tat.
Det k.an vara stort # att tala som lene pärlor.
Jag kunde dra fram exem- den så kallade rampfebern tills man den prästen, som sade " Mesopota.
det.
Många tränat sig för det längre Gredraget och mien ' ' så hela f örsamlingen rördes till pel, men skall inte 1.ärdamiin ha haft sviirare att finna ord den större kretsen. '
E t t oeftergivligt tårar, men det a r större a t t, a n mannen av folket, som blivit trana- villkor .för .att kunna tala ar att behar- - - - skänka dikten så de ooh skolade inom föreningsverksam- ska ämnet.
: " Det dunke1.t sagda är det den enkla f orm.
som.
tuseiidefi f örstri.
heten.
Ofta sakna dock de sjiilvskolade dunkelt tänkta " heter det och har man talarna den st.a.inrnans tukt och ans som endast yt-ligt eller diinke ' lt reda på den Använd .aldrig främmande ord om iii den högt liiiltiverade agcr och som g0r sak man vill tala om faller det-av sig ej förstå deras mening och känner de- Kvinnorna och det offentliga talandet.
l '
IMORGONBRIS 5.
-.
.
.
Kvinnokonf erens i Holland.
Brev till Morgodbris av L.
T i l a n i i P, sekr. i Hollalldslra soc.-dem.
: Kvinnoförbundet.
Hollälldska soc.-dein.
Kviilnof örbuil- f ör avviipniiig.
Hon det höll sitt årsmöte den 28 t; istlidiic £ram8höl1 socialia- april.
men ar icke blott strfd Förbiiiidet har iiii 129 1tlubt) a.r med f it an också utveckling.
5,590 medlemmpr, vilka samtliga iiven Den skall även giva iro medlemmar # av socialdemol~r~atiska insikt och kännedom partiet.
.
Dessa lrlubbar, jämte siirskilda om samhallsst.ruktii- partiavdelningar, anbeta f ör att driva ren.
Hari bör ingå att propagaendSa f ör och bland 1cvinnoril.a.
viicka massornas iii- V&amp;r tidiiing " Proletiirkvinnan " har tresse för .avrustning iiii en upplaga på 20,500 ex. För ett och samtidigt lära litet land som Holland, med 6 miljoner dem k5inna socialis- invanare, och en ännu mycket otill- mens m ' ål.
E ' ii st ' or fredsställande och svagt organiserad follcpetition f år man arbetarekl-ass, är denna upplaga ganska darf6r se som ett me- vacker.
Av dessa 20,500 ex. ar ~ngefiir del att väcka massor- 10,000 ex. gratis spridda till kvinnliga nas uppmärksamhet.
läsare a; v vara medlemmar.
Kvinnorna [böra dar- Dagordningen upptog bl.
.annat ett för lagga ner .hela sin förslag on1 att föraanstalta en stor folk- kraft p % att erii % ett petition för avvap~iing.
Föi.biindsord- gott resnlt.at i dett. &amp; föranden, fru Wibaut, höll ett aiif ö- f all.
rande över f redsrörelsen, vari hon u11- Under 1911 samlade derströk nyttan av en, allman rörelse en petition för allma~i Karl Nordström: BATBRYGGAN.
ras uttal.
Diet gör ett verkligt pinsanil; göra sig helt och hållet fr %n konceptet!
intryck att höra ett engelskt ord utta- Skall det vara nagot, så skriv upp las efter sin stavning eller att höra ett några stolpar p &amp; ett eller par bloclr- ord användas oriktigt.
Däremot behö- blad, en inledning, en avh.andling med ver man ej använda frab &amp; uttal till ett par underrubriker och en avslut.- de m %nga i svenskan införda franska ning dar slutorden äro valda.
Se ej ord, bland vilka jag särskilt: niimner högt över puiblike~, tala ej högre au departement., supplea.nt och moment, nödvindigt är, anpassa röstens styrka.
som på svenska uttalas som de i; kriv.as.
efter lolkalens storlek, iakttag en vär- 81 % i lexikon o &amp; sök upp där det fram- dig hållning, utan isatt vara stel, pch mande ord som n i a r tveksam om, lär s1ut.a i ratt tid # på ratta stallet.
Ja.
dess ' betydelse och uttal om ni måste kanske jag också bör saga på ratta sat- använda det, men ännu battre a r att.
t-et.
För några dagar sedan fick jag söka den goda svenska motsvarigheten.
en erfarenhet a v a t t en talare, soni Till sist något om koncept.
Det a r haft ett mycket vackert och stamnin.gs- naturligtvis bra Iiignt.
och tryggt för fidlt anförande, slutade med en ursakt e n nybörjare .att vara försedd med för att han ej kunde ilstadkomma mera koncept, ett papper dar föredraget Bter- och därmed tog; bort både intrycket av finnes ord för ord, Men f ö p att det e j det sagda och hela stamningen.
.
skall störa måste maïi lära sig att ordna Sluta därför gärna.
med en sats som sina papper, att handskas med dem fastnar i publikens minne, en replik, utan ' .att prasslla och leta och ut.an att som g ö r sig, gärna: en vers eller ett hänga över dem och så får framsagan- annat citat, men ej med skaldens: det av föredrag efter koncept ej bli sö- vande innanläsning.
För någon tid se- " Det lwinnligt veka i miinniskosinn dan hörde jag en talare läsa upp ett skall friilsa världen och ringa i11 föredrag i ett ämne, som h,an, a t t döma f öribrö.drj.ngens kungarike efter innehållet, beharskade synnerli- ty d e n versen har jag hört begagnas geri väl, men det hela blev så torrt, tr&amp;- som slutfras av särskilt kvinnliga ta- kigt och sövande att auditoriet verkli- lare ända till leda.
gen måste anstränga sig för att vara Det ser i högsta grad inkonselwent med.
Denne talare skulle viiiinit ofant- ut att jag själv sätter punkt här, nien ligt p &amp; a t t tala fritt och för publike?
jag intet annat val.
skblle det han.
hade att säga kunnat Sigrid Lundin.
bli verkligt ' levandegjort.
Bast att fri-,, j, röst- och valratt för ma.n och kvinnor i H.olland 300,OO.O undert.eckna.re.
Detta kan tjiina t.ill god förebild för OSS nu.
Vidar e Behandlades f r %gor a q g å e i ~ d c propaganda och agitation, sarskilt med hänsyn till kommunala val som skall aga rum över hela.
landet nästa måilad.
Det a r.
första gången kvinnornoa all- mänt aga utöva röstratt.
Hittills har denna ratt blott gallt i en del eilskilda städer.
E11: berattelse avgavs vidare av sekr; över vad de socialistiska kvinnorna p å kongressen i Haag förmådde utöva an-.
gaende en del resolutioner behandlande kvinno- och uppf ostringsfrågor u r fre- d e ~ s synpunkter.
Likaledes .avgavs rapport. '
över arbetet till Hambiirgs- konferensen, i vilken 3 lcviiinor från Holland skola de1t.ag.a.
Slutligen uppfordrades medlemmar- na på det enträgnaste att föra intensiv propaganda bland k v i n i i ~ ~ n f a ör våra idéei:.
.
KLUBBST YRELSER!
Inslind årsrqpor.t till förbundej !. '
.
.
MORGONBRIS 6 E n.
, s o n ett.
Av Harry Blomberg.
Det är ett sken som sken på ~ommarhagar i dina ögons sommarblåa par.
Alltfort den hulda glansen mig ledsagar som gloriekrönte första mötets dar.
Ej har du åldrats under årens ilan, morgonrodnan är du ständigt ny.
Jag är en vandringsman, men du är oilan, du Oar oeh är den hemmalåses ly. wm Från bollnen aV milt hjärtas sjöar stiga kära minnens säo i dag en skara av blåa sländor, och den lyfler brått mol ljusa skyar som mol mörka kriga,· och hela sv (irmen ser jag hå ' dan / ara kring alla stigar där vi samman gdll.
pd ciessa timmar.
Men icke en enda bill!
trist ödslighet, ingen hopplösh~t.
Ur det fattigaste lilla gathörn troUar konstnären fram sin egen naturs trygga och rika livsglädje.
Ty den som räli- dat sig någorluncla helskinacl genom li- vets missräkningar och sorger, han ser det levande i en smutsig gata och grå vägg.
Och den sam kanske icke över- v !lnnit tillvaron lika segertryggt - de flesta av oss ha väl icke det?
- häm- tar tröst och värme ur sådana arbeten ~om Karl Nordströms.
Ty konstnären är ej endast en färg- och formfram- ställare, han skänker bort oändligt.
mycket annat och mer geflom färgen och formen.
Varje människa ger i var stund ut- tryck åt sin personlighet, om han v,U eller ej, vare sig han ordnar ett skylt-_ fönster i sin butik, sköter en kontorspul-.
: pet eller skapar självständiga arbet~n eUer konstverk.
Den ytliga, tråkiga, perversa, affekterade, fåfänga förråder sig lika ohjälpligt SOI11 den redbara, är- liga sanningssökande eller - sällsyn- tast - alltigenom genialiska män- niskan.
Ingen kan dölja sig själv, hur slugt han än går tillväga.
Och den som har en död själ, skapar aldrig någon- ting levande, han må besitta den mest fulländade teknik på sitt område.
Just detta gör att en med någorlunda käns- lig uppfattning begåvad människa vän- de,.
sig oberörd och uttråkad ifrån en så pass framstående och allmänt erkänd_ målare SOI11 Christian Krogh, då man med spontan sympati andas ut- i glädje och lättnad inför Karl Nordström.
Linda öberg.
av;, &gt; -- .~ ~,. ".
..,, .. .• ~ .. - ~ ~.
'.
... ~.
,.
K a r l N o r d s t r ö m.
Man ser så mycket dålig, affekterad konst, så mycken underhaltig humbug utan färgdjup, utan klarhet, utan ens den enklaste teknik, att man blir skep- tisk och ovillig att begiva sig ut från sitt vardagliga arbete och relativa lugn för att reta sig åt besväret, utgiften och besvikelsen.
Ty j det mesta av vad som kallas modern konst finns det ingenting, hur man söker förstå, söker med verkligt god vilja finna någonting} fmner man i alla fall ingenting.
På den moderna konstens område kan man, trots bibelns försäkringar om motsatsen, i de flesta fall ärligt söka och inte finna!
Lyckligtvis löper det med långa mel- l&lt;il1tider i allt gruset en och annan guld- sandsåder.
I höstas finga vi se den ~törsta samling Aroseniustavlor på många år.
Och vem minns ej Joseph- son på konstakademien?
Dessutom har vintern naturligtvis bjudit på en hel rad obetydliga och tråkiga utställare, men, med undantag av de två nämnda ' " store ", blir man just inte glad åt allt- sammans!
Stockholmaren, som i många avseen- den är en underlig individ, rusar till och trängs på de avlidnas utställningar (Arosenius, Josephson) och på de IIt- skälldas (ex. de oskuldsfulla dadaist~r- Ila och naivisterna m. fl.
på - ister).
Men när Liljevalchs bjuder på en rik, intres- sant, vad färg och glädje beträffar un- derbar samling Karl Nordström, när kritiken enhälligt gillar, då stannar stockholmaren hemma i lugn och ro.
Och Karl Nordström är dock en av våra fä konstnärer.
Dessutom lever han, ut- vecklas och fullkomnas alltjämt i för " - vånansvärt snabb takt och har utsikter ätt giva oss ännu många års fruktbrin- gande arbete.
Hans utsläUning inföll i april och en av dessa typiska aprildagar med snö- flingor i luften och bitande gråkyla kom jag in genom de LiIjevalchska portarna.
Men därinne rådde .ingen gråkyla!
Jag hade en timme till min disposition.
Jag stannade tre för att riktigt suga i mig all färgprakt, all solvärme, all strålande och tillitsfuU livsglädje, som samlats därinne i de många salarna.
O!
Des:sa solbelysta fisklägen, där havets pärle- morgröna återglans skimrar i Juften över himmel och hav, de soJstrimmiga, varmt ångande och insektsurrande SOIll- marlandskapen.
De fridfulla interiörer- na där själva skuggan skvallrar om sol- hettan utanför.
Vem av oss har ej kom- mit in i ett svalt SOOll1larrUm efter en stekhet promenad?
Alla årstider, alla dagrar, alla väder fick jag till livs linder
MORGONBRIS 7 Rast på fjället.
Av, Harr!!
Blomberg.
Högt stiger de.t skinande fjället i snöglans ' ·och soldrucken rymd.
Du sitte; vid lägerstället till hälvten av myggelden skymd.
Från snöfältei nedstörtQr bäcken i rytmisk och sjungande fart bla.nd lavarnas sirliga täcke~ med lappl; ung och· kråkbärskart.
Upptoma (1e moln rida grensle på toppe1 !.
ty· nyss Var det regn.
men.
, i, ' finns det gott om till bränsle och stora kvartsitblock till hägn.· Dri Du Av Var Ka.rl Nordström: _ STRAND MED.
PILTRÄD I GRöNSKA.
ler, och jag vet vad du tänker.
tänker detsamma som jag: vandringens kostbara skänker samlas kvinnorua till överläggning om och införande ay obligatoriskt ko " rtal ' c kostbarast dagen i dag.
de skola bygga upp en sac.-dem.
kvi ' n- arbetstid föl ' kvinnor.· Var nalt, när vi tältduken hakat, var morgon du väckts.
av min kYss, var afton vår lägereld sprakat, ~u tän1et~: de.tsa, !,ma som nyss: nornas internationaL IC ' ke en lnterna- I öVl ' igt skall verkas föl ' införandet tianal som på något sätt åter skall dela av effektiv Jllodel ' ~kapsförsäkring, upp- al ' betareldassell, utan tvärtom.
Vi vilja l ' ättandet av förlossningshem ofter mo- att den skall ' bliva ett plus i enhets- dorna humanitära principer, och att strävandena och aktiouskraftcn.
Det kvinnor med ensam försörjningsplikt finnes dock många frågor som det kan erhålla garanterad hjälp av samhället var,a lämpligt kvinnorna särskilt dryf- för barnens underhåll, såsom att peu- ta.
Hit höra t. ex. de många skydds~ sion tilldelas änkors barn och att 1111- lagstiftningsfl ' ågol ' na föl ' mödmr och derstöd tillförsäkras även barn till Av alla de dagar s~m farit barn ävensom uppfostl ' illgsfrågor.
andra ensamstående mödrar.
är· ljuvligast.
dagen som går.
Den verkliga folkfrec1ens g.cnomfö- Dessutom: vilja ' vi föreslå att komc- Dil älskade, så har det varit rande är ett spörsmål som de känna rellSen uttalar, att som första paroll för djupt för och som .de måste allvarligt g~m.ensam insats, det fortast möjligt fyra ' hela år.
dryfta.
Oe-h här måste arbetarekvin· från det blivande sel); Tetariatet utgives ilarna göra.
en stor insats.
Utan deras riktlinjer för ett iutensivt och planmäs- fulla förståelse för pl ' - ablemet- skapas sigt ordnat upplysningsarbete i alla aldrig fred mellan folken.
En soc.-dem.
länder bland kvinnorna, för ' väckandet Salnli~ge·n kviullointernational bar därför en stOl ' av deras ansvarskänsla som upp- livsuppgift att fylla och kan den staka fostrarinnor av ungdomen, så att de Nu i dagarna samlas män och.
kviu- ut rena och bärkraftiga linjer för de kraftigt medverka till att deras livs- socialdemokratiska kvinnornas al \ bete i syn bill- inriktad· på.
fredliga värv oeh nol ' fl '! \ .U mänga lälldcr till i ' ådslag om al ' betal ' eklassens enhetliga frammarsch alla länder i denna fråga så må vi Öll~ avsky för krigis1ra-bedrifter inskärpes.
till nedbrytande av reaktionen och ska dess tillkomst och partierna vara Med aJlc1.ra ord så, att resolutionen i glada för det~ tillskott av arbetskraft.
uppfostringsfrågan J - SOlU antogs pr~ förti~ycket.
FörbulldsstjUBlsen ' har begärt plats Facltiöreni ' ngsinternatiollalens freds- Samlingen sker i· Hamburg och vi på dagordningen för följande frågors kongress i Haag i decemlber 1922, kom~ hoppas ' att därifrån skall utstråla för- npl) tagande: mer nt till alla länders .socialistiska hoppningar om en ljusare tid för fol- I;: vmlloorgamsa.
.
t· loner 1.1 ·11 f·· orp likt am] e · f håll ··d ..].
l kon.
Det är mörkt ute i vä·rldeu, fol-· V l ram a 110 vane 19 wten av arbete ken lida ' lUldel ' alla slags förpinande kraftigt skydd mot ·barnal ' bete, regle. '
.
orättvisor.
D.ess kamporg·anisationer rande bestämmelser au·gående ungdo- Fdin Sverge kOJ,lllna SOill delegerade: hi varit splittrade, aktiollS ' 1t:raften för- illeDs arl) etsförhållallden; lagstadgac1 A ' llua Lindhagen: Stockholm, Signe svagad.
Nu skola de socialistiskt ·01 ' - 8 timmars ul1betsdag l årlig semester, V~ssman, Stockholm, Maja Björkman- ganiserade al~betarllas enbetsvilja kon~ ' utvidgad yrkesinspektion, effektiva åt.
Bl ' ohcl ' gl Malmö, 9ch Natalia Ahlstl ' öm, S. V. fil ' llleraS och dä.rmed framstår en stark gärder mot al&lt;betslöshet, lika rätt till Göteborg.
och frisk R11betareinternational som kan och lika lön för kvinnor som föl ' mä:ll stå emot den härska.nde klassens mili~ föl ' arbete inom alla a,l ' Ibetsciml ' åden.
KOMMISSIONÄRER I taristiska tryck och föra fram posi~ Vi vilja dock påpeka att vLicke gilla tiva lin) c1 ' f~~ ' e~ ny tingens ordning (särskild skyddslagstiftnillg fBI ' kvin- Kom ihåg att alltid sända rapport med storre ratt ' Vlsa åt folken.
Illor, u t o Dl f ö r b a r 11 a f ö el e r~ över försäljningen av tidningen samti- Dagen före, nämligen den 20 maj, s k o 1 ', SasOlU fÖ1 1 1md för l1attal~Jetc digt med betalningen!
i i Hamburg.
Litterattur. '
.
Sigrid Undset: Krist ' in L a v r a n s d o t t e r.
I.
Brudkronan II.
Husfrun.
III Korset.
Pris till- sammans 34: 25 kr.
I '.
A. Nomtedt &amp; Söner.
Först 1111, sedaii tredje dele11 av Sigrid Undsets stora verk, K r i s t i 11 L .a v r a n s d o t t e r, föreligger i bok- liandeln, kan man bilda sig et.t helhets- omdöme om denna mii,ktig * a historiska roman.
Intrycket av första delen var så ' Överväldigande, att man knappast trodde, a t t hon skulle vara niakiig att ful ' lfölja det med &amp; dan bredd påbor- jade verket.
bf:aii triktade sig dock därmed, att det aven isom torso skulle aga et.t best. %ende litterärt varde.
Nu, sedan romanen %r avslutad, kali nian utan tvekan saga, a t t har förelig- ger säkerligen den mest storslagna mannisko- och tidsskildring, som ut- kommit i Skandiii:avie * n under det sista årtiondet.
Och det kan ifrågasattas, om något av de andra länderna kax u p p ~ ~ s en ~ a tidsskildring av sådan bredd, vederhäftighet och konstnärlig kraft.
Romanens .händelser utspela sig i en tid, sam hittills icke lockat s5 många skildrare, nämligen Mngnus Erikssons regenttid för mer an ett halvt årtusen- de sedaii.
Bakom xom.anen m %ste det därför ligga ett oerhört förarbete, ty m.an har en lransla * av att skildringen ar fullt tidstrogen och.
veclerhaftig.
Det kan t. o. 111. antagas, a t t histori- kern av facket har mycket få anmärk- ningar att göra mot Sigrid Undsets st.ora historis.k.a rorn.an.
Att Sigrid Undset grundligt har stu- derat den tidens hist.oria, att hon kan- ner såväl de politiska striderna och de olika at.ternas slaktskspsf örhtillanden som den tid,ems seder i helg .och söc- ken, det marker man .gen.ast.
Det tidsskede, till vilket skildringen anknyter sig, ar i anångt och mycket en brytnings- ooh geiiombrottstid.
Det nationella medvet:andet börjar valrna och samtidigt som man antagit kristen- domen och de kristliga ceremonierna leva de hedniska f örestallningarila ännu kvar .hos folket.
Krist endomen har ännu knapp.ast f %tt någon makt över &amp; et hedni.slra barsiirkarlynnet ocli svärdet sitter mycket löst i skidan.
Tidsskildringen a r oerhört rik p5 detaljer, så över !fylld, att själva han- delsef örloppet ibland st år stilla, över- svamm ' at # av detaljrik~eclomen.
Konst- närligt a r detta naturligtvis en svag- het, t y Kristin Lavransdotters historia skulle saliert ha verkat mycket star- kare, om en del partier blivit vasent- ligt f örkortade.
Kiilturhistoriskt är det däremot m- turligtvis en förtjänst, om så många tidsbelysande iakttagelser som möjliit lrunna hopsamlas, och vad romanen ' f ör- lorat i Ironstnkrlig stringens %ar den ' dok.ument vunnit.
som kulturhisto~isl~.t Därför f %r också den, som intuitivt Iran omfatta detaljerna i Sigrid Undsete ronian, en mycket god bild av den ti- dens allmiiiina 1rult.urnivå.
Utomor ' dent.lig och minutiös ar stkil- Första gången jag såg henne var hoii dringen av de båda gårdar, inom vilka en glad och sjungande flicka i tjug~i- Kristin Lavransdotter genomlttver livet Arsåldern, redan mor till ett litet flicke- på ont och gott.
Man lik ~erlrligen barn på två år.
kanna ' både Jjih~mlgård och Ht~saby Hon tjänade bondpiga med liten Iöri under alla krstider, i helg och söcken, för strävsamt arbete.
Barnet var utac- i arbete och fest.
Det fijrefaller åt- korderat och drog halva hennes avlö- minstone iindert~eclmad, som om skil- ning.
Barnafadern hade, nar marken dringen av Jjdrundgård, IIristin Lav- blev honom för het, givit sig iväg utan ransdot t ers barndomshem, ar enast. %en- att lämna adressen kvar.
Men vad de i sin intimitet och riked.om p % iakt- gjorde väl det!
Hon var-ungoch lystcii tagelser.
Sigrid Undset har niimligen på livet och karlar fanns det fler, så en utomordentlig förm %ga .att levande det var inte värt att sörja.
göra sja.lva landskapet och ur myllret Ett par starka.
armar hade hon och av detaljer vaxer f ram en helhetsbild, hälsan gav henne intet övrigt att önska.
con1 ar både stark och kar.aktaristis:l~ En.
barnunge var.
väl heller ingenting, Icke blott som tids- och.
1.andskaps- clå det fanns de som sutto både med; ikildring, utan naturligtvis fr-ämst stom två och tre och.
lago faftigvården t111 person- eller karalrtarsskildring intar last till och med., Och det skulle hon Sigrid Undsets roman en hedersplats aldrig behova!
Inne i staden fanns cn inom vår tid ' s diktning.
man i kronans kläder, som lovat henae Vilket myller av lev-ande gest.alter, av hjärta och tro, och bara han korn 3aregn.a karaktärer möter oss ej i detta igen.
.
.
Då skulle det bli bröllop, men storvulna verk!
Hur högrest, adel och till dess s å.
3a; nn i varje detalj framtxader icke Vid femtiden om morgnarna kom hoii Lavrans, Kristins fader, för vara blic- till ladugården, dar dagens arbete skulie kar.
Sörja, ibland sjungande, ibland grälaii- # Sigrid Undset.
skildrar manliga och de, efter en genomvakad natt på dans- kviimliga kar aktsar er Imed samma iitoni- ioge eller drängstuga.
Var hon ' nöjd, ch sista famntaget ännu smekte lem- ~rdeiitliga mästerskap.
Hela raden av manliga gestalt.er frani narna och karleksvisket ännu kittlade hörselhinnan, fick forsta kon en till Erhnd, Kristins man, vittnar om; niekning, då ho11 kom klampande 311 mannisl~okkni~edom, som $r lika Tj~jiip som omfattande.
Teck~iingen av gången fram ...
.
i annat fall, då fick Erland, denna ridderliga, begåvade och: raskon smeka kobenet, till dess det) beräkneligt.
nyckfulla lrarakt.ar, Sr Irma djuret var färdigt att springa upp) å foderbordet för att komma undan.
nasterlig in i minsta detalj.
Så räckte dagen, med ömsom sång Och vad som Kar sagts om de man-) ch ömsom gräl, till 10-tiden, då natten iga gest-alterna galler aven teckningen: og vid med sina nöjen och frestelser.
IV Ide k-vinnliga bipersonerona 5 roma-: len.
Soom en litterar bragd måste man 4rbete och nöjen, ingen vila, en kropp: mellertid beteckna skildringen av Kri-; om bryts ned och en själ som smutsas!
; tin Lavransdotter,.
ibokens huvudpr- - Jag såg henne igen, då hade hon 1011.
Vi bli i tillfälle att i %,lja .henne: ått ' mannen som tjänte kronan en gång, ir %n vaggan t511 graven och lära kanna ionom som hon väntade på - och åtta ienne med alla hennes fel och förtjan- jarn.
Statstugan blev trång, och statkakan; ter.
på sorger) lev knapp åt så mariga - och mor Vilket människoöde,, ch missta ' g!
Hon är legenisinnig, oro- ~rkade ej längre sjunga slagdängor i .ig och h %rd och hennes liv blir en oav-: n herrgårdsladugård.
.
' .Hon orkade, ruten kedja av lidanden.
Ro och frid rarken mjölka eller " gå.
ute ", orkade iinner hon först i klostret vid Nidaros, rarken smeka eller slå. '
Det ena bar- iet efter det andra hade dragit näring K r hon skördas av pesten.
~ e &amp; i e s kardinalf el a r a t t hon aldrig moderlivet för att födas till världen 5ktigt kan förlåta oeh -- glömma .. jock och röd, medan mor för varje Därför blir hennes liv en g u l d g r ~ ~ v a gång blev allt mera blek ' och mager.
iör d.eii, som förstår att rara av hennes) et ena barnet efter - det andra hade iiat sig mätt och nöjt vid hennes bröst, nisstag.
K r i s t i n L a v r a n s ~ d o t t e r nedan hon sjalv drack kaffeskval, ty ir ingen lättläst bok, men den be1öna.r njölken räckte inte till åt henne.
Std- j också .kungligt för v t möda, ty arkon mjölkade tre liter, sinar inte, len ar fylld, av vis,,dorn och slGnhet.
Då nen ökar lika litet.
Man.
och barn iian kommer fram till den tredje voly- nåste ha först, n o r måste försaka.
0-11 nens slutsida, utlbrister man ovillkorli- nannen, som dock höll henne så kar,: en: äntligen en bok, som Im11 läsas om lan kunde ingen utväg göra ur fattig-) ch om igen, ciiit.tömlig som livet självt!
jomen.
Giist:av Aströni.
.Han såg nog, hur det .gått.
Hans En: bild ur en kvin- nas historia.
.
.
.
.
MORGONBRIS raska ' hustru ' hade slöat till.
Var ho11 kanske sjuk?
Sangen hade tystnat, lätt- sinnet, som.
hade legat henne i blodet, hade flyktat.
Barnen hade diat ur hen- nes hjärta all ungdomens heta Atrå och för vart barn växte en ny kärlek fram, kärlek starkare an döden.
Snart var av hennes kvinnofägring ej mer kvar a n rtt par stora, mörka ögon, som lyste som ett par stjärnor i ett blekt, magert an- sikte.
Var hon kanske sjuk?
Inte bara utsugen, undernärd.
Det var frågor, som tumlade om i den trötte statarens hjärna, nar haii om af- tonen lade sig till vila på halmbolstret i träsoffan vid det dragiga köksfönstret.
Och alltid kom han till samma restil- tat: han måste andra det här.
Men hur?
Han kunde ingenting försaka för att e, hustrun bättre underhåll.
Där fanris intet att försaka; motboken hade gatt all världens väg för länge sen, i:ob&amp;en hade aldrig haft någon ' slav i honom, nej, där fanns intet mer än Ljiunglövs tvåan, och det var en sak han höll styvt på, nästan lika styvt som hustru.
och barn.
- Hans tankar kretsade kriiig ' problemet, tills d,et blev kaos därinne.
Så somnade han.
En annan kväll löste han frågan.
Han skulle försöka ta ett torp.
Han och de största barnen skulle arbeta, mor skulle pyssla med de små och " kritter- na ".
Mor skulle få kor, nyburna, hög- ~njölkande kor, få mjölk att dricka, ta rikligt med smör p2 brödet, få pengar att köpa f ö r.
.
.
bli tjock och fet och grann som i ungdomens dai-.
.
.
Ah, a.tt han inte tänkt på det förut!
# Och s3 skulle hon börja sjunga igen som förr och alla hans små.
kvittrande sångfåg- larskulle stämma in.
och det ski.dle bli en jublande kör!
Den kvällen somnade han.
med knäppta händer, somnade från all oro lika tryggt soni barnet som sov bredvid honom vid moderns barm.
- -- - Han gjorde vad han kunde.
.
Fick av patronen Iöfte om ett ledigt torp, Iöfte att låna en ko på gården, men han mottes också av invändningar.
Han hade ju inga medel.
Kor kostacie pengar i dessa tider, redskapen likas;, jorden måste brukas.
Stataren hade förut skulder vid gården och så sin stora barnskara.
- Ja, patron hade så ratt.
Stacka- ren tittade i golvet och undrade.
Men jag är frisk och kan arbeta.
Han såg på sina grova, valkiga händer.
- Men, invände den andre, det måste vara en stark hustru också; er ser så klen ut och har så många små onikring sig.
Ja; just därför behövde.
han torpet med de mjölkande korna, den hemvux- na säden som skulle giva sakrare brod an statkakan, men det vågade han inte saga.
.
Han fick torpet.
På vårauktioneriia fick han kor till ladugården, hast till (Forts. 5- sicl.
10.)
9 Deltagare i f ackf öreningskvinnornas cirklar.
som lcunde utvinnas inolm dess ram.
1ntre.sset var även livaktigt hela tiden.
Den först nämoiida cirkeln rörde sig jii litet vidare omkring, men här blev man ocksa häpen över vad som åstad-.
.
koms.
Kvinnor, som förut varit omöj- Under denna vinter har ett verkligt liga att få att yttra sig i den enklaste nilmedvetet och lärorikt inskr~lctions- fråga, kunde n ' u i slutet av kursen irbete bedrivits av förtbundets medlem- göra långa, sakrika inlägg i diskussio- nar i St.ockholm.
Det började med att nen, utan någon som helst nervositet kclcf öreningskvinnorna samlades två.
Upplysnings- och instruktionsarbetet blind arbetarakvinnorna i Stockholm.
; att.
I f örstnamnda gruppen- ett 75-tal att offra sin enda ledighetsdag ar verlr- &gt;ch i den senare ett fyratiotal.
Under ligt beundransvllrd.
lessa dagar fingo de icke sitta som Instruktionsar ?beiet sta ' iiiiar dock Ihörare till stiliga föredrag och upp- inte vid .detta.
Som i et-t # annat nunl- iatta det de lcunde och hade lust till, mer medd.elats s % gick en 3 dagars ltan har fingo de vara i verksamhet.
övningskurs i f öreningskunskap a v l e n ena disk~ssionsfr3,~a.n avlöste don s t apeln i slut e t av 11 ovem; b er for me&amp;.
cndra och alla måste deltagla, dels a t t lemmar i av ' delningarna i Stockholm iitta som ordf. eller föra protokoll och länet.
Förbundet och distriktet Aler yttra sig.
Ingen fick vara passiv.
mdiiade den t.illsamman.
I slutet av Led.are för .dessa kurser voro hrr John april ordnade ' distriktet ytterligare en 36derqvist - och H. Elldin.
Intresset sådan kurs på 4 dagar, vilken delvis blev nu.
: riktigt vackt hos lcvinnoriqa skulle bliva en påbyggnad på den före- ch först %elsen för a t t dessa funktio- gående.
Ledare för dessa kurser har ner, son1 i allm.änhet anses: så enkla i varit fru Sigrid Lundin.
Särskilt re- vårt föreningsliv, äro av grundlaggaa- feraat över denna senare kurs ar införd.
le betydelse för organisationerna.
De ha.r .i ?ed * aii.
insago aven, att .de må,ste fortsatsta Stockh01mslcamr~ateriia.a studiearbet e nea detta.
instruktionsarbete .och dela- under deilila vint er ar ett ef tmf öljans- l e s &amp; upp sig i cirklar.
Fackförenings- ci.rt exenlpel.
kvinnorna samlades i sex söndagar före x h i åtta söndagar .efter jul med 3 timmars arbete i varje cirkel.
Lärare hr John Söderqvist.
Kvirinoklubbar- En fyra dagars instruktionskurs i Stockholm.
mas medlemmar samlades likaaledes i 3 onsdagax före och 9 efter jul med Inom den soc.-dem.
kvinnorörelsen hr Knut Bengtsson som lärare.
I har det varit ett länge känt behov a v Den första cirkeln fortsatte med att ett inre upplysnings- hningar i diskussion, or.dfförande- och arbete ar av nöden.
Man har insett att rekreterareskap samt referatskrivning.
det ej ar nog att kvinnoklnbbarnas an- Den senare cirkeln tog bo.kföring.
Det tal vaxer.
De kvinnor s,om,samlas dar- lianske låter litet under ' ligt, a t t s &amp; inom må.ste man även giva tillfälle a t t nycket tid upptogs till detta ämne.
öka sina kunskaper i allmänna frågor Men den som hade tillfälle vara med samt aven a t t göra dessa nyttiga f ö r i&amp;gra gii~iger blev förvanad över vad e11 vidare krets.
Man måste bibring.a '
MORG0NB:RIS - (Forts. f r.
sid.
0.)
Deltagare i instruk:tionskursen.
dem sikerhet att uppträda i mindre och större församlingar och att: dä.r söka vinna ge %ör för sin uppfattning i olika frågor.
Därföl: har det odcs ' ksa inom våra 1cviniz.okliibibar landet runt påbörjat.^ Iiyrser i praktiskt förenings- arbedte.
En fyra dagars instrulrtionskurs, för- delad p2 två veckor i ispril 0071, anord- nad av Stockholms -- Uppsalla läns kvinnodistrikt har håll.its å A.
B.
F: s lokal, Dr0tt.ninggat.m 88.
E t t fyrtiotal ombud deltogo fråil samtliga till kur- sen inbjudna k~innoklriibba~.
Kursen omfattade intrulktion i för- eningskunskap, skötande a v ordföran- de- och selrreterarebef:tttningar, röst- ning och val, notis- och referatskriv- ning, uppläsning av vers och prosa.
Varje kursdeltagare fick sig %lagt att utföra nagot uppdrag, skriva referat eller protokoll, läsa, deklamera, Ulla ett anförande eller sitta som ordfö- rande.
Kritiken som leddes - av lcurs- Itdaren sköttes ratt flitigt också av lrursdeltaglarena som därnied visade sig val uppfa.tta och först &amp; de givna lar- domarna.
Diskussioner:na vor0 pigga och trevliga, tv % inledare voro utse.dda till varje fråga och samtliga f ö:rsv.arade utmärkt den uppf attiiing de blivit ålagda f öretrada.
Intresset för kursen - som leddes av fru Sigrid Lundin - var hela tiden livligt och präglades av gott kamratslrap.
Den piigick fyra timmar varje dag med endast en halv- timmes rast för gemensam kaffedrick- ning.
stallet, höns till hönshuset, svin i stiail redskap till jorden - allt med tre må, naders betalningsanstånd åt saker ocl kand köpare!
- - - Jag skall halsa på dem i torpet ocl du skall få följa med, se och höra!
Dörren ar låg och vi maste böja hu- vudet för att komma in, tröskeln hög som en liten pall, lagom At tvååringer att sitta på.
Dörren med dess.öppniiig ar byggd efter urinnevånarnas mönste: med mening att hålla främlingar utaii för.
Ljuset tränger in genom ett pai små fönster, det ena med trasiga rutor en trasa ar istoppad och stänger ose inne och luften - ute.
' Uncler det svart- rökta stocktaket hänga nå.gra krokiga mörka brödkakor på ett spett.
Det ar vårt dagliga bröd.
Golvet, som nog al nyskurat och skulle vara vitt, ar gråt:, ch torrmurket, breda jordfogar skilj: 3e breda kvistiga tiljorna, som gungz lär man går på dem.
Och langs dal framme vid fönstret sitta en rad barn: ysta och stilla, bleka och blodfattiga, irån dedörsta nedåt till de mindre, soni Innu behålla sitt runda hull och rosor) å kinden.
Framför spisen sitter mo- lern med sitt minsta barn, halvåringen:; om nyss fått skötsel och nu med be- gärlig aptit sugit sig fast vid mor, halis; må mörka ögon söka fånga mammas dickar och nar han funnit dem glöni- ner.
han sitt viktiga arbete för att le av; ladje.
- - - Både hemmet och bar- len göra intryck av renlighet, trots fat- igdomen.
Så hostar mor till, först tomt och orrt.
En rodnad färgar snart den bleka: inden, hostan upprepar sig och mor nåste resa sig med barnet för att spotta elden.
Är det lungsot?
Ja, så ar det.
Hon lägger barnet ifrån sig i vaggan, rvet från farmors dagar.
Dar finnas nga lakan, intet örngott, det lilla~ljus- luniga huvudet får vila på en grådaskig döja, som bredes över den hårda kud- len.
Det ar en skriande orattvisa detta lot barnet: att födas till världen av en mgsjuk mor och vaxa i nöd och um-) aranden av alla slag.
.
.
Barnskaran tågar i vag ut, de få cj fara inne och störa lillebrors sömn.
Mor ätter vaggmedarna i rörelse och börjar ala.
Hon har så mycket att berätta för itt främmande.
- Då och d3 avbrytes ion av hostan och måste åter sta och yfta på spisringarna för att spotta.
lon ar så aktsam för att ej barncn ' kola smittas!
!
Stackars mor!
Mannen hennes, ja, han ar ju så snäll ch barnen så tysta och lugna; det ' vi !ar n tryckande tyngd över dem alla, de eta ju, att det lider med mor.
.
Efter den minstes födelse har det: Att fortare utför.
Doktorn säger, att an kan ingenting göra och hon har örjat söka andra " läkare ".
H o n tror å kvacksalvaren och det: ligger ctt kimmer av glädje över de tärda dra- gen, då hon säger sig kanna sig bättre efter den sista.satsen.
" Kanske jag får leva över hösten och hjalpa dem med säden och potatisen ", säger hon stilla med den sorgens underton, varmed hol1 hela tide ' n talat.
- Nå, men mjölken då, som hon skulle få så gott om?
- Kalvarna skola först ha mjölk.
De skola gödas, säljas och bliva pengar.
Resten av mjölken skall separeras, grädden kärnas och smöret säljas.
Ser ni, man måste vara mån om djuren, de betala sig.
Vi maste skaffa pengar, ty vi äro ännu skyldiga för det mesta.
.
.
Sedan en gång får jag dricka så mycket mjölk jag orkar.
Ja, så ar det - 3 månaders betal- ningsanstånd kan utsträckas i åratal, men det skall en gång betalas och då med ränta!
Äro.
då djuren för mer an modern till nio barn?
Barnet har somnat och mor ' står vid Fönstret.
Genom detta ' ser hon härnere lid stuguvaggen sin lekande barnskara) ch däruppe på höjden kyrkogårdeii.
Hon besvarar inte frågan, hennes tanke- ' gång har tagit en annan riktning.
.
.
- Socknen får hjälpa honom med lem, viskade hon sakta.
Det blir värst ned den lilla.
Säden och potatisen fick bärgas utan nor.
Vid den tiden låg hon.
Oron om Iarnen griper henne på nytt, men efter: n blodstörtning blir hon mera stilla.
4ennes oroliga ande söker efter en an- lan atmosf ar; hon börjar f A visioner &gt;in Kristus.
Sjukvården, som på landet ar den ninsta mojliga, räckte ej för henne.
; köterskan har för många sjuka att - se lm, distriktet är stort.
Statarhustrur få ildrig genomgå någan samaritkurs, ned sjukvård-kunna de därför så litet ijalpa varandra.
Och lungsoten ar kracken som man undflyr.
Vintern går, men på våren, då Iöf- ena om en ny tid, om en sommar vinka, Iå påskliljorna öppna sina kalkar för olen och helgens uppståndelseringnirig juder över nejden, myllas den fattiga iustrun i jorden, lämnande sina små i t !n ensam man och samhalIet!
N.
T-n. '
- ' " Inför hyreskatastrof en. "
.
Delma rtikel i majnumret var skriven av ligrid Lundin.
C Leslut om kvinnornas behörighet att inneha statstjänster attades i bagge kamrarna den 16 maj.
) et var den Bkmaiiska reservatioiieii om segrad.e.
.
.
MORGONBRIS Från kvinttoklubbariias ar tietsfilt.
Anna Gustafsson, Norr- köping, 50 år.
Från.
Nynashamn.
.
Nyniishainns soc.-dem.
kvinnoklubb höll sitt årsmöte den 12 febr.
Styrelse- och re- visionsbezattelserna godkandes !oe11 ansvars- frihet b.eviljades styrelsen.
Klnibbe~n har un- der året hållit 12 ordinarie och 1 extra möte samt 12 protok.ollförda styrelsesamniantraden.
Kassan har balanserat p å en sium~xna av kr.
3,075: 35, med en behfillning av 525 kr.
, Styrelsen bestsr a v fruarna Olivia.
Joakims- son, ordf., Agnes Andersson, v. ordf., I d a Karlsson, kassör, Anna Pettersson, sekr., samt Linnea Saadin, v. sekr., nyvald &amp; ter Karo- lina Karlsson, s.om undanbdtt ~ i återval.
g Klubben h a r Idiskuterat " Förslaget till lag om den offentliga barnadirden ", ': ' Bör arbe- tarna ski,cka sina barn i de religiösa söndags- skoborna '? '
samt tillsammans med ungdoms- Var partivän fru Anna Gustavson klubben T r i h e t ' Vilken a r ar.betareklas- iyller den 1 juni 50 år.
sens värsta fiende8 Fru Gusta.vson är en av pioniärcrna E t t offentligt föredrag h a r varit anordnat med f r u Ruth Glustafson som talare över ' am- nom den kvinnliga fackf öreningsrö- net ' S.ocialt ansvar &gt;).
Tv5 enskilda, föredrag: elsen i Norrköping och har inom den- nied lir K. A. Goranson och f r u Joakimsson som föredragshållare .. E n: oEfcntlig looh en; amma nedlagt ett betydande och enskild julgransfest .har hållits, en fest för rardefullt larbete.
Även har hon med gamla och en Luciafest.
E t t kamratmöte har rldrig svikande intresse deltagit i det varit a.nordnat har oleh b a r klubben deltagit iolitiska organisationsarbetet bland i ett kamratmöte i Somnda.
I ' april hade rvinnorna.
Då &amp; r 1906 Norrköpings klubben invigningsfest för sitt nya standar.
' Hiigtidstalet hölls av f r a Frösell.
Sang a.v minnoklubb bildades var fru G. bland manskören.
Det .hela festligt o &amp; tilltalande.
lem .som stodo i spetsen och hon har ' En gemensam utflykt till sjöss ha.r företn- {edan i med- och motgång stått orribb- gits.
E n solmmarfest var anordnad: i augusti, igt kvar samt i icke mindre an sam- som gav kassan e t t .-:gott tilkkott.
Klubben har .deltagit i en kläd- och pen- nanlagt 12 år tillhört styrelsen.
Hon ningsinsamling till Ryssland.
Vid: kvinnodi- nnehar för närvarande upp ' draget som striktets kongress hade kliibiben 2 deltagare, dubbeiis ordf öraiide.
3 i instruktionskursen i funkti.onarsarbetc För allt det svara och ot.acksamma samt i kursen den 27, 28 och 29 april 1 del- tagare.
tnbetet ' vilja vi i anslutning till hen:nes Klubben .ar representerad i lbai:nav&amp;rds- ~ögtidsd~ag uttala vårt varma tack och f attigvårdsnamnd, skolråd, kornmunsty- relse, A.
B.
P., samt har e n slupplearit i kom- samt en önskan att ännu i många &amp; r munalnämnden oeh en .i arbetslöshetskom- C % beh %l.la henne inom vår krets till mitten.
Vid höstens val .fick kEu %beri cn med-: agn för den rörelse hon så hängivet lem invald; fdlm %ktige oclh en suppleant i ~ f f r a t de !basta .av sias ar.
landstinget.
M.
G.
Med kamrathallsning landet runt.
Referenten.
11 avgi, återvaldes, niimligen Gertrud Anders- son, ordf., Hedvig Johansson, sekr., samt Aiugusta Blom.
Suppleanter iblevo Math.
Jonsson och Rosina Johansson.
Likaså om- valdes revisorerna Math.
Olsson och Greta Hall.
Suppleanter iblevo Hildur Lundberg och Anna J.ansson.
Till ambud i Folkets hus- föreningen valdes Gertr.ud Andersson, i Kon- sumtionsförsningen Hedvig Johansson samt i Arbetarnas; bildningsutskott ach Koop.
sko- reparationsverkstaden Matb.
Olsson, som aven utsågs till tEan !arare.
Kluibben har gemensamt med Oxelösunds Irvinnoklubb s. k. kvart alsmöten, då allmann a spörsm&amp;l diskut.eras med liv loch lust.
Fastän klubben a r liten ha.r den, dock med e t t g0t.t aiibete delta-git i bl.
a. valarbetet samt kom- muntillstallningar.
E n varm halsning till kamrater landet runt.
Ge icke t q p t om medlemsantalet ininskas!
Det ökas nog igen.
Math.
Olsson.
Från Sorunda.)
))).
...)
Från Bollnas.
Bollnas soc.-dem.
kvinnoklubb höll sitt 4:d2 å.rsmöte den 19: februari.
Ars- och revisionslberattelserna godkändes.
Av den senare framgick, a t t inkomster och utgifter .balanserat.
; på en summa av,.
kr.
1,493: 94.
Mötet \ beviljade styrelsen full an- svazsf rihet.
Till styrelse för det ko.mmande gret valdes: ordf. f r u Hilda Aldéihn, sekr. f r u El.sa F.ors- berg, k.assör fru Ester @ andiberg samt fru Signe Ceder och fröken Helfrid Borg.
Ur styrelseberattelsen k.an sarskilt n. %mna att följande fragor diskuterades inom klub- ben: Hur böra vi kvinnor ställa oss till för- budsoinröstningen '?
Anses gift kvinna lämplig som lärtarinnal H u r långt kan och bör cn kvinna g å i det politiska arbetet?
Den senare frtigan var inlämnad till diskiussion i ett kam- ratmöte i Södei * hamn, till vilket klubben var inbjuden.
Frågan de ' batterades livligt.
Vi- dare h a flera föreyasningar hållits inom klub- ben.
E t t offentligt föredrag av fru Agda östlund, so.m var talrikt besökt.
Till julen utdelad,es._gåvor å t sjluka och f a t - tiga.
Dessutom har khbiben tecknat andelai i för oss nyttiga företag och .deltagit i val- anbetet så långt vår tid tillåtit.
Klubben har för närvarande 37 medlemmar, Vi bringa en halsning till alla khib ' bkam.
rater landet runt.
Elsa Forsberg.
Från Nyköping .. Nyköpiiigs sot.-dem.
kvinnoklubb hade sitt i r m ö t e den 19 fabruari.
Inkoiiister ocrh utgifter / balanserade på kr.
536: 38, med en ibehållning av kr.
68: 44.
[iio:m kklbben arbetas med handa~beten var- innan tisdagsafton, vilka arbeten auktione- ras bort vid klubbens fester ooh anv.andes 3ehållni.ngen till rekreation åt behiivande ar- 3etarehustiiur.
~ i l l g h g a r n a var.
hontant 125 kr.
och ha ile arbetslika f å t t 25 kr.
Resul-; atet a r ju gott, då medlemsantal.et a r en- 3ast 18.
Dc styrelsemedlciniiisr, som voro i tur a t t 53orund.a soc.-dem.
kvinnoklubb höll sitt ars- möte söndagen den 4 ifebr.
F r u Karolina Karlsson f r å n Nynashamn, vilken ombetts naivara vid mötet, böll e t t kortare .anförande samt uppma.nad,e medlemmarna till fortsat t kamp f ör Itvinnoklubbens tillvaro.
Styrelsen o; mva.ldes.
Till revisorer valdes fruarna Julia Sundin och Ada Johansson.
Kaffe servera- des.
KLubben liar haft 6 ordinarie möten.
E t t kamratmöte söndagen den 28 maj, till vil- ket klubben inbjudit alla övriga distrikts- klubbar samt &amp; orunda norra ooh södra arbe- t,arek.ommuners kvinnor.
Mötets viktigaste ändamål var a t t föreslå e t t gemensamt kvinii- ligt namn till landstingsmannavalet.
F r u Joa- kimsson, Nyn.äshamn, blev härtill föreslagen.
E t t loffentligt möte höll klubben samma dag.
Talarinnan f r u Ruth Gustafson f r å n Stock- holm talade över ämnet) Socialt ansvar '.
Klubben har h a f t e t t osfentligt möte geincn- samt med Sorunda södra a~betarekommun söndagen den 3 sept.
Kursledarinn.an fröken Arvedsson från Stockholm talade över &amp; mnct Ut-gif ter-) Fattigvård och åldersdomshem na för mötet delades lika av a~b.et.arekomrnu- nen samt kvinnoklubben.
Ordf. hade a v di- striktsstyrelsen inbjudits närvara vid in- st.nukti~onskursen den 23 april.
Klubben ha+ inbjudits av Btocl&amp;ol.ms kvinn.oklubbar till samkvalm den 27 nov.
och deltog i detsamma.
I instnuktions- o &amp; övningskursen den 27-29 nov.
h a vi med e t t omhud Ideltagit.
100 es.
av Morgonbris v a.
l n u v e r har klujbben betalt samt utdelat gratis.
156 ex. av Mlorg.onibria ha.r sålts.
Anna Andersson bar gemensamt nied Sorunda södra a~betarekommun husa.gite- r a t vid de olika valtillfallena.
Klubiben har 2 medlemmar i kommunalful~mäktige samt en suprpleant i f attigvårdsstyrelsen.
På grund av det ringa medlemsantalet har klubben stlora svårigheter a t t bekLmpa.
Vårt största bekym,mer a r att as.betarekvinnorna äro s % of örst %ende för klubb.ens betydelse samt partipressen.
Hälsningar till kamrater landet runt.
Referenten.)
) j. Stott lager av in- och utländska nyheter Damkappor, I I.
rikte er och Kjolar till billiga utföres - - beståmda priser.
Obe.
l Besttlllningrir gli billiga priiier.
.
MORGONBItIS ' 12 Från Söderhamn. '
.
söderhamns soc.-dem.
~ v i n n o k h b ~ b hiill obsdagen den 14 mars sitt årsmöte i forening med ett.
enkelt men angenämt s a m k ~ a m.
Av år~~berattelsen framgår, a t t klubben nedlagt ctt mycket gott anbete s: !ival utat som inom klubben.
Vid årets ' landstings- o &amp; stadsfull- inakt.igeva1 har den bedrivit eii k ~ a f t i g agi- tati.on.
Även f ö r arbeta::epressens spridning har agitation bedrivits av iiledlemmarna.
Til!
cle nödlidande i Ryssland h a r klubben bedri- vit i.ns&amp;mling i såväl i n natura som bontan- ter.
Instiiuktiolismöten, nied fru.a.rna Agda östlund, R~uth Gustafson och Agnes Söder- qvist som ' ledare, h a aven hållits.
Äveii har klubben varit initiativtagare till bi1dand.e av c t t lrvinnodistrikt inom Gästrikland-H % !- singland.
Kl.uibben: har en mecllein invald i ~tadsf~ull~rnaktige, en i skolstyrelsen, en i ar- betslöshetslro~n~i ' tiissi~onen, en i ai7betarekom- linmens styr,else.
Medlemsantalet var vid.
arets slut 55.
Rea visionsber %ttelsen visar a t t inkoilaster och ut- gifter balanserat på kr.
418: 98.
Av Mor- gonbris har sålts cirka 500 es.
F11111 och tacksam ansvarsfrihet beviljadcs den ' avgående styrelsen.
Till styrelse f ö r år 1923 valdes Sruarna Signe N.orin, ordf. loch korresp., Selma Malnistrij.in, v. ordf., Tek1.a Mineur, sekr., Signe Hedström, v. sekr., och Eminy Back, kassör.
Revisorer blevo fruarna Hulda Wingard-h, Xulda Berglind och Elsa Aström.
Ref. till partigiressen blev Selnia M:almströun.
Efter årsmötets slut vidtog sa~mkvamet, till vilket medl.
inbjudit sina man.
Efter några niusiknummer intogs en enkel si~pé.
Diirefter s %ng, i s %val &amp; liett som solo, sams bjöds @ uppläsning, allt mottaget ined livligt bifall.
En inanlig partivän tackade sedan å de in- bjudnas vagnar .samt även for allt apbete kvinnoklubIben nedlagt s:rlint utihiingade ett leve för klubben och.
lde:n s0.c.-dezm.
kvinno- rörelsen, vilket besvarades med kraf tiga XBval inötet so.m .sariikv&amp;met, som präglats a; v den %asta st:ä:mning, avslöts mei!
sjungandet a v " Internationalen ').
Mecl kamrabhalsning.
S e l m a ' M a l m s t r ö n i, ref. Från Lilla Edet.
Lilla Edets soc.-dem.
lrvinnoklubb höll inandagen d e n.
12 febr.
%rsniöte.
Styrelse- och revisionsberättelserna föredpogos och godkändes.
Inkomsterna under året h a varit kr.
143: 69, utgifterna kr.
89: 03,.
saldo kr.
54: 69.
K1ub.ben har under året hållit 11 ord., och 2 extra möten.
Av tidningen Morgon- bris har sålts 400 ex. Klub.ben har anordnat en fest med f ö r d r a g av f r u Signe Toge1 fråu Trollhättan.
För 6vrigi; h a r intresset för klubbens arbete bland kvinnorna varit ringa och hoppas vi at.t det kolnman.de aret må Ibli.
bättre.
Till styrelse för 1923 valdos: f r u Edit Lars- son, ordf., fru Signe Elansson, v.
$ordf., fru arma 8jögren) sekr., frii E. Magnusson, v.
sckr., och f r u Hilma Landgren, kassör.
Med halsning.
E r i k a A n d.
F 6 n, korr. '
sekr. Från Essvik-Xyhamn.
Alla elag a r bankaffärer.
distriktet Anna Eriksson och Hulda Löven- clalil.
Koininissionar $ör Morgonbris blev Elisa.bet %.nglund.
Klub.ben beslöt inbjuda Njuruncla arbetare~kommun till kamratmö te söndagen den 18 febr.
Till sist: Nar v i nu stå redo a t t börja e t t nytt arbetsar, låt loss då enigt samlas kring v %rt aiibetc för a t t tillvaxataga alla de in- tressen, som ligga oss arbetarekvinnor nar- inast.
Besök motena så ofta som möjligt, lagg e j allt ansvar p % en styre ' lse.
Utan hoin i h Q, a t t en styrelse kan e j ibest; % utan Italm- raters stöd och hjälp, lika litet .som en för- ening kan bestå utan styrelse.
M: % vi mötas i~iccl en sann $öi ?~t&amp;clse för vå,r rörelses upp- gifter.
Mecl hiilsning till alla kbubbsr landet runt .. R e f. Morgon bris.
Tidning för den socialdemokratiska kvinnorörelsen .. Utgives av styrelsen för Sverges Socialdemokratiska 13lvimo- förbund.
s- Rungsholms soo.=detpn.
.
kvinnom.
klubb avhhller ord.
möte 3:dje onsdagen i varje m&amp;nad kl. 7.30 e. m.
S:t Erigegatan, 21.
Korresp.
sekr. F r u Ellen Vidsjö, Karlsviks- gatan 11, 1 l /, tr. Tel. K.
35 94.
~ b r e n i n ~ e far n Hemblti.8de.n i Stoohholm hhller möte, l:strt torsdagen i varje m h a d kl. 8.30 e. m. i.
Folkets Hus P- sal, 3:dje torsdagen i Folkets Hus C-sal.
Styreben.
Arrika aeo.-dem.
krinnoklubb hhller ordinarie mote 2:dra d n d a g e n i mana- den kl. 8 e. m. i.
Folkets Hus C-sal.
Styrelsen. '
Billesholms soc.=dem.
kdnno * klubb hAller .ord.
möte i Folkets Hus i Södra Vram 2:dra tisdagen i varje mclnad kl. 7 e. m. Ordf. Fru Anna Fore, Villorna, Billeholms grtcua, Sekr. Fru Gerda Liljeroth, BiUcsholms g w a.
Styrelsen.
Enkopings sot.-dem.
kvinnoklubb h&amp;ller ordinarie.
möten 4:de tisdagen i vs j e manad kl. 8 e. m. i Folkets Hus .. Stgrelsen.
Eakilrtuns .soc.=dek kvinnoklubi hhller ordinarie .möten 1:sta mclndagen i .va j e mhnad kl. 7.30 e.
.m.
i Folkets Hus lilla stal.
Styrelsen,,.
.
.
.
, ' R e d a k t ö r: Signe Wessman.
Allm: Tel. Norr 244 36.
- Upplandsgatan 85.
Stockholm ..: G2Stebmrgs sot.-dem.
kvinnoklubb E x p e d i t i o n:.
Anna Svensson, har möte 2st.a tiedagen.
i miioaden kl. 8 e. m: Arb.-föreningens H-sal; 3:dje tisdagen i ma- l Ctrindsgatan 10, III, Stockholm. ' Sö.
i naden Bondegatan 1 4 kl. 8. e .. m..
.
StalTel.
Söder 78 98.
Styretsen.
~ r e n u m e r a t i ' o n s p r i s: Helt Hi kr.
3: -, halvt Br kr.
1: 50; .lös-, Hbganls soc.=dem.
krinnoklubb nummer 25 öre.
haller ord.
möte 1:sta- och, 3:dje mclndagen i A n n o n s p r i s: Sista sidan 25 öre, m b a d e n.
Ordf. fru Helen Olsson, Förenings.
.
.
gitan, Höganiis.
.
.
.
textsida 40 öre .pr mm.
-- P- - P - - Sverges Sot.-Dem.
Kvinnoförbund: Ordf. ' och korresp.
sekreterare: Fru 3igne Wessman, Upplandsgatan 85, S t o c k h o l m.
A.
T.
Norr 244 36..
Ludvika soc.-dem.
kvinnoklubb h81ler sina maten 2:dra mandagen i varje m &amp; nad kl. 1 /, 9 i Polkets H u s ' B-sal.
.
.. Styrelsen .. S k i v a ~ p s ioc.-dem.
kvinnoklubb hhller ord.
möte- ' andra.
soadagen i vazje mi- Stockholms itads, Stockholms o. nad kl: 1,30 e.
. ' m.
i FolketB Hus, Skivarp.
Uppsala lans sot.-demi.
kvinnodi- Nya medlemmar vian?
intriide.
.
.
.
.
.
.
StyW18etr.
strikt.
Adr.
: Ordf.
Fröken.
Anna Svens- son,.
Grindagatan 10, Stockholm Sö.
Kassör Fru Sara Anderseon, Igelboda, Saltsjö-Duvnas.
Spaingla, soo.=d6in.
krinnoklubb h u e r ordinarie möte 1:sti torsda.gen i.
varje Hus.
Sehlme A l h.
hwinnohli~bb (eoc.-dem.)
m h.
a.
d kl. 8.
e.
.. in.
i ' Folketii -.
haller ordinarie möte 1:s miindagen i varje.
.
.
.
.
Styretsen.
- .... -.
.
m h a d kl. 7.30 e. m.
..... - Obs ..!
L o k J i D-shlen, Folkets Hus.
Solna &amp; OG.-dem.
krinnoklubb hQller styre ' zsen.
.
möte .2: ' dra tisdagen .i ' varje ImAnad .kl.
- 8 e. m, i.
Huviidsta Folkets Hus och 4:de måndagen ...
Stockholms ~ &amp; l s Stadens 80c.- i varje, m h a d kli .8 e. m. i Hagalunds- ' Folkets.
.- ..:.
8tyrebe %: denn.
kvirnnokfubb hiiller ordinarie möte Hus.
.
.
.
.
.
2:dra ' torsdagen 1 manaden Id.
7,ao e. m., stortorget 2, 2 tr. ' Stgrelsen.
Stmfors so=.=deml kvinnokiupb haller ordinarie möten.
sista .-söndsgen i +3ije i Folkets 8WskAsims sodra lwinnoklubb manad kl. 3 e. m;.
.
.
Hus.
-.
- -.
Styrelsen ...:: sot.-dem.)
haller ordinarie sammantriide 1:sta msdagen i varje manad kl. 8 e. m. i lokalen L tr. Sodra Folkets Hus.
'.
Sundbyberas soc.rdem.
krinno.
Ordf. fru Beda Jansson, Blekingeg.
65, 3. tr., klubb h&amp;ller .möte ' l:sta.
" tisdagen i varjs stockholm.
Styrelsen.
: ..
.,.
.
.
'.
m h a d kl., 8.
.. e. m.
'.
i Follpts,: Hus;.
Essviks-Nyhamns soc.-dem.
kvinnoklubb höll den 12 febr.
sitt årsmöte, varvid en ng.
n i e d h n anslöt sig.
Sedan mötet sjungit Socialistmarschen upplästes styrelse- och re- v i s i o n s b e r ä t t e l s e r ~ Klrubbens rakenskapel ha under &amp; ret iba,lanserat: på kr.
467: 75.
Sty- relsen erhöll full loah tacksam .ansvarsfrihet.
Till styrelse för året valdes: ordf. Fridc?
Holmkvist, nyvald, sekr. Cecilia Magnusson, kassör Anny Grelsson, v. ordf. Agnes Hal- varsson, v. sekr.
Anna Nj.kolaiusson.
Till re- visorer valdes Bbba Byst; rö; m, Bbba Gustav- V.sastsadens sot.-deim.
kvinno- son och Hanna Andersson.
Till ombud i klubb har ord.
möte l: &amp; mllndagen i.
varje tryckeriGreningen N.
S. valdes Anna Eriks- m h a d kl. 8 e. m.
8 lokalen Upplddsg.
51, son, i Kvistle Folkets hus Linda Bergström, l tr. (h t a v Vasa-automaten), + m a V a h l s t r b, Jenny Kauifeldt, i koop.
Uppbörd och inskrivning vaxje möte.
handelsf öreningen Essvi ' k Pina Berglund, i Styrelsen.
\ '.
.
.
,.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
...
.
.
.
.
-.
.
.
.
.
.
.
... - ' ~ u m b: sp~ .. - dem;: i. kdn.noklubb~ ' h~1~ ler ordinarie .mö$en 1:sta onsdagen i, menaden.
.
.
.
.
.
kl, 6,3., - e ..: m., i Folk * Hus, ' rumba.
.
.
- .. .. ~t~relsenl.
.
,.
.
p Stockholm, 1923.
A.-B.
Arbetarnes ~ r y c k e r b
