# ID: svediakorp-per2500
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1923
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 35,166
# sentences: 2,374
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


T I D N I N G .FOR DEN SOCIAILDEMOKRATISKA: KVINNORORELSEN.
Utgiven av styrelsee för Sverge * Socialdemokratiska Kvinn.lförbund, N:r 5.
Maj.
Pris 25 öre.
Ur Socialddmokratins %rhundrade: CAMILLE DESMOULINS TALAR TILL FOLKET.
M; %lning; %v F. .J.
B a t r i a s.
.
MORGONBRIS,.
Inför lista maj!
Sländan o,ch sången.
Till detta arsa i maj ha hiindelserna Av G.
E l e d e n v i n d - E r i c s s o n.
utvecklat sig så: at-S vi maste möiistrs tipp som aldinig förr.
Reaktioiieii a,r-.
.
&gt;; ~ e l er, l i d6ttrnr a v Zev, Man tänker sig dessa va1:elser undcr betar ' iiii soni al.l.tid in&amp;lmedaetet för att och lfincn &amp; t skngen behaget, le langa kvällania i väntan på sina .och prisen med s8ng de evigas iventyrliga nGi.11 eller undran över dc- Ironima till inakten.
Det ar nog icke heligs släkte ..
. "
.as öde, spinnande på sina sländor i för att för til1fEillet fylla tsbiirettp1a.t-; akt med tankarna.
Eller tvärt om: serila, som högcrn welat åtaga sig re- S &amp; tillropar Hesiodos på sedvanligt; ankarna i talet med sländoriia .. Sången geiiingsansvaret., utan helt naturligt f ör; iitt s$~ggudinilo~na - .emedan sangen n&amp;ste ha ko:mmit som av sig själv, för att .så inrikta politiken, att vi komma 1å sAsom nu och såsom den alltid skall %tt förkorta tiden och liiiigtan, slriiigra att veta a t t vi fatc, ett Iiögervälde i för:bliva det kvinnliga väsendets skön- farhågor och onda aningar, men även landet.
Goda mönstel!
i sådan riktning sta och högsta uttrycksm.edel, varför) m minnen och hopp, om å.terseende len odcså ansags vardas av fenomina] ch nya, lyckliga dagar.
Men sjöiig,ri finnes litet varstädes ute i världen att gudaväsen.
Ett drag, som genlomgår räkerligen även.
in i; spånladen sköna li.opi.era, om s % skulle behövas.
Så duk- nästan alla folla ursagol: och religions- ynglingars kärleksiiventyr och bragder, tiga karlar iiro de dock,.
att de rio # begrepp och hart nU.r ger vid handen, sången alltsa i enlighet med spin- ända först % hur de skola haridskas med att silngcn m8handa först f.ormades av ners1ror.ilas ålder, intresse 0c.h erfaren- sveiislra folket.
.
Frå,gaii iir endast on:].
kvinnol %ppar o * såhmda blev ..!
; &gt;tt oom- het av livet.
tvistli.gt; ~r+ f1:åii ' moder till dotter lik- h sig huru större delen av .svenska folkets kropps- som vhpilet och- verktygei; frKn fader Ma11 # kan i s å.
l.
~ ~ y tänlra oundgiingliga .. &amp; nggiidinnorna milste arbetande n~äii &amp; h kvinnor komma att till son, med - ' denr &amp; ill.nad~en * dock, att ha ansetts vara.
.
Apollon., oaktat han uppskatta deiina deras valvilja mot sången.
.va.r .of örgiinglig,.
of öx ' - !$tirbar harsklade ÖVCS &amp; aldekonsten .och siar- dem .. Hela Arets politik har dock varit i å ~ o m m ~ n i s l r a n s l&amp;ngtan, kanila och förmigan, var dess gud och beslryd- finna vi stöd en förslcola hä.:riitiiiniiiz.
Först vilja vi 3röh.
DC$: vaf ' .tillika en direkt .för- dare.
I Ap~lloiis~agan medlare riiillmi hennes kans1o:liv, och €ör ovanst %en.de antagande: att kvin- niinina lockout erua -- utsviiltni~igsk~.i- den tillvaro, hon befann sig i, dess ab; - noina vor0 ~å.11gell~ ursprungliga re- get - si % utgången i f15g-a .om ar ' bets- gripliga ting och förunderliga: Eörete:el- presentanter och idkare liksom de löshetsdirelrtiveii och allt fiii.lrastancle ser av högre vä.sen klrickade sant ' @ &amp; en VOI.~O sjä1~ski:i.vna ' att i templen mot- av: någon mildare öve~ !$iiig vi,d hyres- sås on^ vänner eller fiender blevo, heiine tagja- gudarnas, ivar (oralrelsvar) på genom sången visserligen 6nnu obegrip- mäiiiiiskorn.as ödesf rågor.
stegringslageils.
slop.ande.
I: denna liga, dock likväl icke okiinda och fram- Så~igeii betraktades till.
sitt T T ~ ~ S ~ I I stund är ej lrant utgången av B-tim- rnande.
:.
.
.
.
.
kvinnlig, föredraget da.rernot manligt.
marslagens.
behs~lildl:iiig, men - högerns Vad, ho11 icke .. kunde uttryclra i ord, Men ' liksom harmonien uppstod av e.n- avsikter i denna fråga lrasiznii vi.
til.1 .. 14r $ i j l i g t i sång.
Dmen steg upp ii?
dast upplösta dissonanser, utgjorde det hemlighets- finomina elementet, sångeil, med # det Vad som nu i~iirniawt ligger framför djii$iet av he~iiies sriiseii,.~s~ kraft, oeh ' den maskulina fölredraget fullt sgsom en olciii~~d~ fiillkoniliga oss av stora spörsmål ar försvarsfr %gan höjde sig mot:, den, bl.&amp;na~~cle rymden, och vdr stora skolfriiga.
E&amp;i: gäller dallrade u t ö % &amp; trä.sk.
och sjöar och harmonien, som t. o. m. bevekte giidar- nla och dödsrikets skii;, " mor.
det för oss att yara vakna.
Slöa vi .a &amp; viickte gensvar.
i kl.ipporna.
Dem.
v.?
]: .&amp;yen, deil ilordiska sag.a.
ger vid drig s k litet till, s &amp; h.a vi laviiikn ' a17 ntan tvivel gudoirilig, den var ett m$d handeil; att: kvivnorna vor0 de ur- Iränslan.
13 % ' samma g h g sång &amp; s k militära ai~sgrålc över oss.
limda utveclcl.ade 1c~n.sloliv~ef~ utveckla- spriingliga idkarnä av sången.
Atmin- Diirföï, kamrater, lat ej 1 maj g &amp; j de detta s %ns.cn.
Ingéutin~.
hi3r väl st,one.vet ma.11, att.
trollkvinnor sjöngo resignationens och slöh,etens tecken!
som s&amp;iigen.
bidragit till rna.nnisk&amp;s gallersånger - ntan tvivel betagande, eftersom de verliade såtsom trolldom.
Alla niaste ut i ledet.
Men dröj icke inre tillväxt, ans '.
och daning.
Meil ' sii&amp;.n vefkar sangen än i dag, den i .fömtone Man tanke - sig Blott; till J m.aj med mariingen till vänner, sång; som sjung &amp; i anda och sanning 3 % piifallande obetydliga som en moders kamrater och .anhöriga att mönstra upp ny~inande yid-sin sons vagga - en ung - - st. man.nu betraktar den endast och deltaga i demonstratioi~erna.
flickas såiig,.son~.
når- en y-nglings öron!
€ör ~ a.
d den ar, en ' stor och oviirderlig Tlinlr p % bostadsela .. iidet bå.de i stor- -- Det, a r oiiodigt fö:rre$ten hla ' om det, miinsklig g h a.
.. stiiderna och pil sjä1.va landsbygden, som bast begripes osagt.
I.:&amp;.
bok om Tåsjö socken i övre Sangen ty&amp; @ med ett ord.
h-a blivit p &amp; de hungrande och undernärda bar- människan &amp; edfijdd sås.om e n ckel av Ange~manlaiid berattar d: r E. Modin, nen och lidande f örä.ldrariia i lockoiit- hennes natur, vil.l.ren, h-on visserligen huru som en ung präst iiagon gång i distrik2.e~.
Tänk p3, alla arbetslösa.
; småningom Iran f ö ~ l ~ + h a men, ock &amp; början a; v 3.800-talet, vilken Ironi till f ör vilka icke den borgerliga .samlingeii odla och utvt$rla.
Den a r s&amp;l !mda icke na.ru11d.a försainling blev så betagen av velat " slösa " med statens medel.
T ' ä.nlr blott en gåva, - utan en gudagåva av en niig vallfliclras s %iig, vi1:lren han un- der stil1.a somniardagar hörde friii de 11 % dct liompd~tri, inotst %iidet inom den oskattbart värde såsom f.ornf oI1rei1 bl % bergen, att han till sist icke för sitt ocksa betrakta !d.e den, enieaan, deli mer borgerliga kommniieii till lindrandet an.
nagbt annat majislcligt uttryckssätt liv lrunde iilidvara den.
Och så tillgrep av nödcn t. o. in.
bland barnen.
Koni brágte gladje.
med sin skönhet jiimte han det enda medel, som stod honom ihåg att hot on1 slrolstrejl~ i ar har stiimning och glans, ö.ver livets gråa, till buds, han tillä gnade sig sångei !skaiz mkst tillgripas för att f &amp; till ståiicl be- stisadoni bistra allvar, och ' saknad nar - henne till stor förvåning och socken- b o ~ n a .till mycket prat.
tystnade.
spisning i3.t svalt.aiide slcolibarii.
Sklcerligen var det O B R S ~ i det flals- S5 hade .ho11 d,!
icke gjort mera för Med tanke på ' allt dett.a niå vi Ir " ann a &lt;ande skenet fr %n hardarna i de - &amp;: a silien än sjungit för ' sina betande kor oss som kämpar för ett värdigt mani- ordnade samhällei~la d.en begynte växi och getter på bergen - och för den.
festerande av 1 maj 1923.
S. V. i 1rraf.t loch fiipiiig under l !vinnornas unge prast.en, som actat lyssnande p2 vård och första .ans.
sin stiigbro nere i kyrkbyn.
- - ', * ' '; ', ' - ',, ' '
3 MORGONBRIS Nu ' ar detta blott ett exempel!
in kastast här, emedan det fallit sig SH Sangen gör givetvis icke varje vallpigi till prästfru eller torpartös till greviii na, och Ban icke idkas ens i ri&amp;got son Mot mänstlighetens frihetsmål vi tåg4 helst sådant syfte.
Ty den ä r 1:iksonr all konst osja.lvisk, olberälrnande, ose när viiren spränger alla isars band ende utom sig sjiilv, och måste så vara och därför ucira blickar hoppfullf lågt för att med sin akthet fiiagsla?
grip£ och hjärtat fylls- au heta t$nslor.
och tiga betydelse såsom, skapelse.
Och den som äger sångens gåva lik.
brand - - - som tankens] can aldrig försmälrta: 1cai~sI.aii av ens~amhet, iiveii om er.sam.
heten blir hans eller heimes lott - 8.1 Urfattigdom, ur seklers kual och plågc mindre känna friiktan föl; ensamheten ui uandra genom uida ö b a r s sand Det iir att vara ensam med oss sjCilva, vi, frukta ock detta i sadm grad, att vi och ger oss livet sorgens dubbla råg&lt; hellre föredraga bo och sova i sanima s6 drömma oi dock djärut om lyckan: rum som den viirsta ranksrnidai:e, der land.
trolösaste, falska.ste miiniiiska.
Äser om vi veta detta - flitt kl.ara bevis därför, dock hellre det an ensam med Vi proletärer, som i solig maj oss s j a h a - med vårt eget vasen, i .dag nu samlas under röda fanors svaj, lika gåkfullt spörjaiide som i giir - 14z.a egna tankar, l i ä i i ~ l ~ idéel * r, ock ha visshet om att seger.
en gång vinna andlöst s1rift.ande f örnimnielser.
Ja, vi fasa niera för a.tt stalla våra ai~silc Så sant som mänskligheten framåt gå, ten fram för vA.ilt v5.sen.s inre spegel.
ä11 skada utåt p i v5rl.dens vil1samm.a myl- och solen ständigt segrar varje vår ler, vilket stort sett och logiskt med uårt släkte lyckans framtidsland skal vårt jag angår oss mindre.
0th det h ' rnna.
ar oclrså farligt, då detta vore genaste S:t Pierre.
vägen till 1run.slrapen om vä:ddssrna~- t a m disharmoni, dess hendighet, klar- beten i det ändlösa kretslopp, som iime- vara likgiltigt.
A~ilpassning och av.
sluter livet och döden, utan att räkna vaktlan tills nya vanor ooh begrepp om med nggotdera.
11e11 vägen är smal tiagen %r vår ~be \ ~ekliga l.ott, därpå en och leder över svindlan ' de djup, j. dag ny tid.
lika fruktansvä:rt sviiidlaiide som j Et.t, .som mtm dock mer $.n n&amp;got an- inännislromedvet~~ndets morgongryning, nat får höra talas om i saniband med Darför gåv.0 de visa gudarna j-0rd.e- dessa tidsf örh Allan denas omvandlingj livets högsta vamlser slaildan, och stin- ä r den.
förlorade arbetsglädjen.
Falr- gen såsom föl jedagare pti den Iåilga hiin ar oclzsfi, att den esisterar icke mer, omvägen: att diat i klipporna rnAtte btn~.iiisl; one icke dar maii ä.r mest ange- svara.
henne och dalarna genljuda, där 1a.gen om att den borde finnas, näm- hon gick fram och spana sin ariadile- iigein hos ii~.diistmiens arbetare.
trad, att hon icke skulle känna sig sa- Det är tids:Eörhål.l.andena!
Hos bon- som en vilseg8,1igeii, en friimling och iien ndä.remot äro förhållandena precis ensam.
1 ~ 3 samma, oförändrade i deii niening, Men denna sång har tystnat.
Den som har 5syfta.s.
Hos den fria, bon.deil al.tma~ma, fria - sangen lav dem, som - iiven Sen fattige torparen ar arbets- skulle sjunga p &amp; fiiltet, p &amp; logen, i takt gladjeii p1:ecis clensamma i dag som hos med nijöllreas susande u r de idisslande iadcriia, förfiiderila ' så långt tillbaka ja, inne iiiider stöket lessla hadc ii8,got begrepp om odlad kornas spenar och pyntandet för hiisets trevaad - iord, om si %clEl, som grodde i den och dem, som sl.iulle sjn1ig.a ntan tanke på iring, som kunde förvai~cllas till bröd.
att rösten kunde taga skada till det Xrom vitt.nar historien från de äldsta stora ögonbliclret p &amp; tribunen frainför ider.
Folkens skördefester, offer och, en i späiining viiiitande %höi .. arsl:xma.
iånger till.
fruktbarheteiis gudavesen Och man miste fraga sig: Elar da nziiii- ala sitt hö.ga sprak - hela kulturen niskan bl.ivit så s,ialvtillräclrlig, att ho11 ir en enda g1a.d dans omkring bröd- icke liingre ' behöver deilila gudomliga raskan, bakad av den säd, som niognat f öljesl.aga.re, sången?
In galuncla.
Men I &amp; den frie odlarens tegar omlcxing fä- vAra begrepp, oni~d.aimde nied tidsför- ienias högar ' och stenar med ursagan, hållandena, äro p5 väg att göra den till nrista.d i sjungande runor om stri.&amp;er en marlrnadlsvaxa, en njutning, soni man c ' h offer för att besitta jorden.
Aven i köper för pengar och som endust bju- köiilitteraturen är denna orsak till den d ' för ~ pengar.
Och d &amp; skall det vam rie jordagarms glada tillförsikt inför fafaiigt att å.ter11örda detta allas arv i1:lvaron klart.
, nog angiven.
från släktets första aning om de sköna: Ciidastria.rbetareii star cla~emot i ett och oandligt.
skiftande 1.1ttryclrsmede1, .Ildeles omviiiit f örhå.lllaiide, han %r rot- ös, hans medvetande är avskuret fraii hon var i besittning av.
Inför tid~förhållai~dena stanna vi i ordens %iigaiide mylla, dess doftande saknad eller hopp, det han i stort sett 11; i:er och äring, ty intet hör h ' onom till, Första Maj. '
' - ooh .det ar dock i äganderätten, hur ringa den sr, vi männisl~or lzuiina för- nimma något av varaktig glädje eller le- tillf redsstäl.lelse.
Ind~~striarbetaren ver däremot i en .så a t t säga i luften hängand e tillvaro med timslaget, minu- ten, iiumnerbrickan - i dag en nBgor- limila esisteizs, i morgon ovisst.
Halis sjal.vined~~.et.aiide blir slutligen endast ett iiuml.izei:, en siffra - ett tal, som betyder h a n, niir det.
ropas upp vid avlöningarna eller då arbetsstyrkan re- ciuceras.
Ett td., som ~så.luiicia är hans en&amp;^ föi; syn?
enda ~riirclc och egendom, vilket stundom ger honom en smu1.a glädje, men ofta bävan och oro för kommande dagar.
Fijr honom ger hynen av ett böljan- de sädesfii.lt endast en okä.nd, sviivande kihsla av nfigon framtida trygghet och den till maiinisk orna.
direkta, anpart en av jorden, s ' ol.en, skyarnas .vatten och ett fritt arbete.
För honom är den blänlcande liens s %.ng genom den täta ragen och doften f1; A.n skyl~arna på hli.erii blott en saga - han känner en- iiast sin egen tillvaros orakel.
: en siffra - ett tal, soni ä r ' .h a n - hans öde.
och välfärd.
Vabd slika m.otsättningar hava att be- tyda i en kultur med tusenårig tradi- tion och sedvänja, veta vi allt för väl.
3ch dock finnas i dessa motsättningar 3örhal.lsnnden, .som verka direkt dege- lererande eller hämmaade på # och av len enskilda individens moraliska själv- Givdelse - detta .då till och med icke iiis den skenbara friheten f i r förbliva ~besknren.
Och en siidsaii besktiren skenbar frihet ir t. es.
sångens förbjudlande; dar .a.r-) etet är industri.
I mina artiklar i Studiekamraten; krev jag p &amp; .ett stglle något, om, att ag aldrig niigoiistiides hört det sjungas; a mycket och bra som i Norge, i till, ch med fabrikerna.
Har i landet Kr tet däremot dödstyst, dar lrvinnoi: ', Inga som gamla liksom ma.11 arbeta, letta kort och gott därför, a t t här icke ' ar sjungas inon1 fabrkerna.
Antagli- geii darför, a t t man förutsiitter det ingen hindmr arbetet - s % vida det cke förhaller sig s; ot med denna sak,, t.t de svenska flickorna framför verk- ilg .sang försdraga slagdängor och jazz-, itar, vilket ju helt naturligt måste iira en estetisk ar bets led ni ii^, som i ina arbeterskor icke kan se annat, och iiera iiil han ser i siffrorna p % tryck-; napp:a.rna å sin raknem~aslzin.
TTarför, dock icke låta verkmästarna toppa igen öronen med v a s och endast om sig bör ha ögonen p &amp; dessa instiing- La vaxelsers arbete, sak samma vad de jöngo.
Det vore i vart faJ1 sang och Gttre än glosor och ovä~digt, sjalsbe- mittiande tal, som dock icke kan port- örbji-tdas.
Och visst ar, att den, som: iiilde sin förmåga överstiga de krav, lagdiingorna.
ställa p &amp; sangerskan.
kull4 snart höja sig över denna nivti ch siniiningom draga k !amraterna med, ' (Forts. 6 sid.
8.)
.
d
MORGONBRIS 4 letta far den blivande Iarllingsnämnden Husligt arbete under lärlingslagen.
. '
.
...
Frågan o m en blivande 1arli.ngslag ingslag kommer att ligga i kommurier- aven bör omfatta det husliga arbetet las hand att själva bestämma.
Dessa har givit upphov till livliga diskussio- lestamma också, hur lång tid lärlings- ner och i senaste nummer av Morgon- ivtalet skall omfatta, larljngsnamndens bris har en insandarinna gjort många sammansättning och lärlingskontrakten.
beaktansvärda synpunkter i ämnet, men Förslaget i själva lagens grundform ar är av den uppfattningen, att lagen icke jåledes endast: Skall det omfatta det bör omfatta det husliga arbetet.
Jag ar lusliga yrkesarbetet liksom .alla andra emellertid av motsatt uppfattnirig och yrken, eller skall det uteslutas?
Men som jag har det husliga arbetet till yrke, sedan tillkommer det lärlingsnamnderna skall jag här försöka klargöra min i kommunerna att utforma och över- ståndpunkt, varför jag anser att lagen vaka de olika detaljerna, som skola in- rymmas i Iarlingskontrakten.
.bör omfatta detsamnia.
- Först och främst därför, att genom Enligt förslaget skola dessa nämnder det att husliga arbetets yrkesutövare besti av både arbetsgivare och arbetare få en battre utbildning, höjes kårens; amt någon från pedagogiskt håll.
Det såväl sociala som ekonomiska ställning iir i dessa nämnder man bör se till .at1 betydligt, och när man i 1.918 Zrs lag- få personer med vaken och öppen blick stiftning om de praktiska ungdoms- och För vad lagen avser.
I detta ar jag fullt yrkesskolorna erkände det husliga ar- ense med den insändare ' i Arbetet som betet som yrke, kan man väl inte nu, sage:r: " Det kan val knappast tankas, om rnan vill vara konsekvent, imder- att i vårt demokratiska land skulle kom- kanna.
det och icke låta det inrymmas i ma till stånd en Iarlingslag, som endas1 en lärlingslagstiftning.
vore till favör för arbetsgivarna. "
Nejl Nu sägs det, att vi ha de yrkesbeto- darfiir måste både arbetarekvinnor Ock nade fortsattnirigsskolorna, detta- måtte hembitraden följa med och bevaka att val racka.
Nej, det gör ' det icke.
Del de bliva representerade i dessa lärlings- ar när man kommer ut i det praktiska nämnder, som sedan i sin tur skola upp- livet, kommer att arbeta i andras hem, göra lärlingskontrakt och de olika detal- som den unga flickan behöver ha ut- jerna däri, såsom arbetstiden för lär- bildning för sitt yrke.
Vi ha nu våra lingen, ordentlig bostad och kost, or- lärlingsskolor, dar den unga f lickan ' på dentlig behandling, men också att lär- samma gång som hon arbetar i yrke1 lingen nied plikt och ansvar sköter sir får undervisning i de olika detaljerna i plats.
ett hems skötande.
y en ' skall dennz Men vad som jag dock tror komniei lärlingsskola i husligt, arbete bliva til: att bliva det allra svåraste, det är at, gagn och fylla .sin uppgift, bör der få 121npliga mästare-husmödrar, SOIT också lil&lt;soni de andra yrkena komple- vilja taga sig an den unga flickan, giv: meriteras med en larlirigslag.
henne ledighet att bevista lärlingssko- Meon ar då detta så nödvandigt?
fråga] lan, vill underteckna lärlingskontrakte, mången.
Och har inte den .okunnig: med dess förpliktelser och som sjal \ flickan nästan lika bra betalt som den har någon kompetens att kunna me (som har mångårig erfarenhet i yrket?
förstaelse- och vidsynthet handhava er Så att för att få mera betalt ar intf ung ilickas uppfostran.
detta vart att underkasta sig, har ocks!
I fijrra numret av denna tidning Iåte: i pressdiskussionen gjorts gällande I.
M.
' skymta fram, att husmodern.
Tibl detta vill jag saga: Vi skola ickc mästaren skulle vara obenägen at blott se det från ekonomisk synpunkt skriva under kontrakt, d i hon sktill (Med en battre utbildning får den ung: bliva beroende av lärarinnorna vid lär.
flickan en säkrare grund att stå på lingsskolorna.
Men varför just al hennes eget manniskovarcle höjes, hor dessa?
Det ar ju- lärlingsnamndeii, be- blir mera saker på sin sak, hon blir ickf stående av tre kategorier, husmodern som den okunniga en kastboll från der hembiträdet och någon från pedago ena, många ganger.
nyckf~llla husmo- giskt håll, som skall avgöra Iamplighe.
dern, som själv ingenting kan, till der ten hos husmodern att få skriva lär, andra.
Litet var inom yrket.
kanna nog Iingskontrakt och se till att båda par, till de s. k. hundåren.
Och det finn!
terna efterleva detsamma.
Men inge1 val intet yrke, som ar mera komplicera, kan ju tvingas därtill och så beviljas ji och fordrar så stor anpassningsfdrmå- en prövo- eller respittid av 3 månader ga som detta.
Den gamla uppfattnin- Under denna tid kunna ju båda par gen, att om man var aldrig sa dum, s!
terna lära kanna varandra, så att di nog.
kunde man " taga plats ", ha vi va bliva på det klara med, om de skull1 komniit ifrån.
vilja binda sig för ett lärlingskontrak Ser man .så på själva - förslaget til 1 på exempelvis 2 år.
Dessa kontrak Iarlingslag, har man - också; i diskussio- kunna.
enGgt förslaget upphävas.
T. ex nen gjort gällande, - att .den skulle vara vid övergång till annat yrke, om den en; obligatorisk, men detta ar.
fel- så till eller - andra parten befinnes olämplig vida,: att frågan om obligatorisk lär- som mästare eller som Iarling.
All, '.
l) å sin lott att avgöra, så på dennas iammansattning lägges ett stort ansvar itt på ett grannlaga satt skötasin upp- gift.
h e r det hela tillsattes en tilhsyns- nyndighet som övervakare.
Allt detta verkar kanske invecklat och narkvardigt och att få in det husliga ~rbetsområdet anses nog omöjligt av nånga.
Ja, nog har detta yrke sin egen- ut, jämfört med industri och hantverk, nen jag försäkrar) att om man på ett njukt och smidigt satt så formulerar le olika bestämmelserna, kan lärlings- agen mycket val också anpassas på det iusliga yrkesarbetet.
Svårigheter kun- la visst uppstå, men de äro till för att jvervinnas, .och kan detta yrke höjas; enom utbildning, ar ju mycket vunnet.
Hur var det t. ex. för en 25-30 år sedan, nar de unga flickorna skulle ut 3ch förtjäna sitt bröd och ingenting kunde.
Många av dem fingo börja som ~arnflickor.
Men hur ' ar det nu?
Nu: ages i allmänhet examinerade barn- sköterskor, som både få en ordentlig lön och kan stalla anspråk på sin plats.
Jag hoppas att samma uppfattning snart maitte bli gällande också inom det husliga yrket och kan man genoni att komplementera llarlingsskolan med en Iarlingslag förbättra förhållandena, d3 kunna vi från hembiträdeshåll inte an- ' ilat an halsa den med tillfredsställelse.
Till alla dem, som äro mot denna lag och dra upp alla möjliga hinder, t. ex. att det skulle vara ett arbetsgivarein- tresse, vill jag saga, att det förr marks som det vore ett arbetsgivareintresse att inte få den till stånd, Man ar nog rädd att man icke skall få folk tillräck- ligt och lika billigt, om det fordras ut- bildning för det.
För närvarande ar det intet yrke som ar så beroende av kon- junkturerna som detta.
T. ex. som i Stockholm för en 3 år sedan, nar det var ont om.
folk på arbetsmarknaden.
Då gick det att få elever i lärlingssko- lan, men nu svara husniödrarna: Nar jag kan få så inånga flickor jag vill, behöver jag inte uppoffra m i g för att låta deni gå i lärlingsskolan.
Detta ar följden, ty nar arbetslöshet rader ino !n andra kvinnliga yrken, kasta dess ut- övare sig in på det husliga området just på den grund, att dar fordras in- gen utbildning.
Dar har man en nöd- hamn, tills man fått något annat, men till vilken skada för kåren, som har det till yrke och arbetar på att få sin stall- ning förbättrad, blir för ' långt att i detta sammanhang gå in på.
Sett från dessa synpunkter kan jag icke annat an g,å med på en blivande lärlingslag i hopp om att den i någon iiii11 skall kunna förbättra de olidliga förhiillanden, son för närvarande råda i stor utsträckning inom det husliga arbetsområdet.
Hanna Grönvall.
. '
.
.
- MORGONBRIS Svenska Textilarbetareförbun- dets 25-åmjubileum.
Med anledning.
av sin 25- %riga .tillvaro har förbundsstyrelsen utsänt; en stilfull min- nesskrift.
Den är icke fylld a v siffror och s %dant vetenskapligt material, men dess a r - tiklar sager oss Qndock mycket om det ar- bete, som ar utfört och vad: som ernhtts.
J a, vi äro &amp; dana rebeller i detta hänseende, a t t vi tilltita .oss tro a t t den sKger oss &gt;mer an e t t sifferbemängt material Da Iiven, vi gärna velat .agnd förbundet n %gm rader av ovan nämnda anledning, men kanna a t t det- samnia skulle bliva % t t s % torftigt, s % införa vi i stället har nedan e t t brottstycke ur s r - t.ikeln ') Agitationsanbetet) ', som p &amp; e t t s %- dant malande satt skildrar textilarbetaren och hans lott.
Illustratioiien tillhör aven niinncsskrif ten.
iSam.manstallningen h i r a v ger oss också en god: bild av redigeringen av densa.mina.
En hel del av a.rbetarerörelsens veteraner, disom Kata Dalström, Knut Vick- sel1 (Vibalis), C.
L. Lundberg, Giruvindustri- nrbetareftirbundcts förtroendeman, .m.
fl., sy- nas under livets olika skif ten statt textilar- betarna nara, och a.rbetat för deras organise- ring, som de aven skildrat.
Förtroeudonaannen hr Gustaf Janzéns 1eda.n- de hand syncs övenallt i miniiesskriften med m %nga, artiklar under olika signaturer.
Tesbilai.betareför.bundet har haft mariga och sv %ra %r, men säkerligen önska alla vara läsare med oss, a t t d e t nu in % behålla den position det kommit ti1.l.
Genom god sani- manhallning och med bibehiillande av d l a dugande krafter de nu h a i: Ledningen.
ska.11 detta säkerligen lyckas och en borgen för ytterligare f ramstcg.
husagitation, ha varit de former, vari det talade or- det kommit till användning.
De närmaste resultaten av detta arbete ha i regel blivit han och Förföljelse mot utövarna.
Endast sak- ta och efter hand har shd- den burit frukt.
% ?dan arbetarnas mot- s t h d i nhgon m h brutits gällde det att bryt a arbets- givarnas motstånd.
Men det var lättare sagt %n gjort.
Alla krav fr&amp;n de späda och lösliga fackför- eningarna möttes i regel med den största hänsyns- löshet.
Intet som helst in- trång i bestämmanderätt en över arbetarna fick före- komma.
Detta n-iotsthd ökade givet vis arbetarnas fruktan och modlöshet.
Agitations- och upplys- ningsarbetet niilste fort- sättas annu kraftigare och mera malmedvetet än förut.
SA kom den tidpunkt.
da arbetsgi- varna funno allt motstånd ' hopplöst.
De togo sin tillflykt till sammanslut- ningen och varigenom motståndet fran det hallet, ifraga om arbetarnas riitt att upprätthhlla fack föreningar, min- skades efter hand.
De:n bundna formen för det tryckta ordet i agitationens tjänst har blivit använd, liksom även bilden.
Vi hterge här nkgrri pisov till vilka vi foga en rapport ur högen, vilken talar för sig själv, vittnande om allvar, malmed- vetenhet och motstånd, men även om tro pA den seger, som efter 25 års arbete dock vunnits.
Vi följa var spindels svindlande gång och laga var bristande trad - SA spinna och laga vi dagen lang för brödbiten liten och hård.
Vi spinna var dag,.
vi förkväva vart jag under spindlarnas surr varje dig, I dövande larm - inom murar av sten - med en svettande barm f &amp; vi N ~ A.
Vi spinna, vi spinna, och brinna av hat, men rysa för hunger och nöd.
Vi spinna för livet., för hunger - för mat - Vi brinna av hat till var död.
Vi längta till ljus -.
till skogarnas sus.
- Vi längta till sol va j e dag.
.
Agitationsarhetet bland textilarbe- tarna har varit intensivt.
Det gällde att väcka upp en stor arbetarkar, vil- ken i högre grad än nagon annan va- rit henifallen &amp; t slö resignation och kraftlöshet.
Karens sam:mansättning, till större delen kvinnor, lang arbets- Vi spinna.
tid och laga Löner, vbro omständighe- ter som tillsammans med arbetsgivar- I virvlande damm nas motstand hölio dem tillbaka frlln bland remmar och hjul att söka och erövra den maktfaktor, och i tryckande kvalm som sammanslutning i fackföreningar f &amp; vi g&amp;.
skänker.
I dövande larm, i damm och i slask, Vi spinna, vi spinna det finaste garn Intet annat fackförbund i vart land och höra blott spindlarnas sang.
mellan glupska maskiner i svindlande har varit nödsakat att offra så mycket Vi spinna för bröd - vi ha 1nmgrand.e fart, f % vi stå.
Var morgon skynda tid, pengar och krafter p &amp; agitations- vi p % gatorna fram och bäva för risken barn - arbetet, som texti1arbeta:reförbundet.
och dväljas i dammet av tvang.
att ej hinna fram - fram till f,abrikens De flesta av de 25 Aren ha tanits i öppnade port, som, pH slagets slänges vi trala av tvang ansprhk för detta arbete, som bedTivits igen vid spindlarnas sång - malmedvetet och systein; itiskt.
Det Darinne, i fabriken, är allt sig likt.
Vi spinna för bröd skrivna och talade ordet liar anvants Maskinerna ha vilat och nu f &amp; de At de smA - i alla upptankliga former.
Broschyrer, sk6tsel: de torkas och smörjas, de upprop, tidningsartiklar, bilder, cirku- ansas, - de viirdas SA 6mt av oss, - lar m. m. ha utghtt i hundratusentals I kvavande luft, av oss,.
som var morgon kanna trött- exemplar.
Föredrag, foreltisningar, per- i ett brusande d8n het.en kvar.
.Men fort skall - det g &amp; - sonliga pllverkningar i hemmen och och i kvtiljande lukt basen kön-p &amp; - och snart börja hundra- f &amp; ~i sta.
pil arbetsplatserna, organiserad .s.
k. tals spindlar sin surrande gång och Y -.
.
fet, s5gande: " Förr gAr jag i sjön mea Vi väva och frysa - skottspolarna ila i rasande fait.
Det barnet %n jag blir strejkbrytare. "
för hungern vi rysa - gnisslar.
det.surrar.
,; d.et-abnar.
Det var hjältemod, som locksade tå- men - hat vi hysa - Arbetet g &amp; sin vanliga @ ng - rarna i ögonen på dem som voro med i Nu gäller det sknogar i &amp; nAgot blir,.
.
den striden.
gjort; aftt glömma ens egetjag.
M~qki- Vi vkva, vi v5iva - .. I Våra strejkmöten ute vid 31öln:daal nerna .. ska ' imatas- o~h: ' paspas - ', .Men för livet vi sträva - glömmer jag aldrig.
Vi hade fått till- är dyr.!
.-.De m@la, de surra; de skrqmla att leva vi, kräva.
.
och $ullra;, de.
' mala in guld och.
suga 1- tusende &amp; r ha vi slavat och tänkt, stånd att samlas p % len äng str,ax utom v.Br.
must, - vArt:blod.
Vi avundas,hata tänkt!
- nej drömt, att nåden blir staden.
Det vimlade .av poliser och man fick hiilla tungan y a t t i munnen, var rastlös: - &gt;maskin!
De.
.
k ~ n n i ' ej, skänkt, huhgei:, s$m,-i.fl,;., ejiu, tfött$et, e j ' sorg - nhclen att leva - men hoppet ar som det heter, f ö r a t t ej &amp; ka fast.
eller nöd, meii: p$Bs$ng; s &amp; " omsorgs-.
En dag, # då jag som vanligt kom upp dränkt .- fyll,.
det ' f &amp; de ii~@a.
Deras lemmar Vi väva, v i.
väva, men bandet är till.
strejkmötet i Arbetareföreningen, av j h ', at &amp; .i ' .högre ku- än våra av stod framme vid talarestiolen ' en vac.k-er.
sprängt - kö tt,.
.oph ' - ben.,., G &amp; eri av deras det bandet, som band vHra själar vi blombuket t. '
' Men, kara f lickor, vad lemm&amp;r .lönder; $i hotas nied svalg 2 tar ni er till, skall ni gå.och köpta blom- slängt - ocli barnen.
.däi !emma med.
. --, $en mor mitt under storstrejken, nar n i be- Vi väva och hata - slita de oss i stycken -- ickeelt:ord.
... höver vart enda öre själva ", sade jag.
vi lättingar mata -- * .-.
En annan tar - bara - vid.
.
-: t '; En av dem sade: " Vi ha lagt ihop men -- ryggarna rakna - - Dagen är .slut; det.
_blir ' ' tyst.
.s8 2-öringar och vi äro ju mång.a och de I tyst:.
Till porten '!
Till .het!
- har blommorna skall fru Kata ha fös Vi väva, vi väva - Ack, i morgon samma slit.
.
Dock hon sliter och ar.b-etar för loss. "
gemensamt vi sträva, känna vi trötthelen mindre d&amp;.
3 % Jag tackade dem, mäktigt gripen in att uppiit oss Iiiiva.
bakvänt!
DB solen g&amp;r upp, d &amp; f&amp;- Vi vava oss själva en duk utav blod, i sjalen av detta bevis på edcannande.
larna sjunga sin morgons&amp;ng, dA känna en duk .utav.
slavar runt hela var jord.
Sa ' kom, det sorgliga budet.
Strejken vi tröttlieten, olusten, mest,.
Men sant: Den duken den vaves med tankar och skall avblåsas!
Harmen .och smärtan maskiner och djur 8th i högre kurs, var obeskrivlig.
Våra textilorgani.sa- ord -.
ha större rätt än yi tioner blevo, l2lcsom s % många a ' ndra, Den duk &amp; skall skydda och giva oss En kval1 varje vecka vi lönas - slagna i kras, och då jag .höll mitt sista ...
mod - av niid - för vart stravsiimma slit i De-n duken är v&amp;.
Den duken är god.
strejkmöte ' ute i Mö1iid:al sade en av d c fabriken.
Med hotfulla blickarM nagra aldie kvinnliga medlemmarna, ' en rik- Vi väva och tänka emot: -.
de flestame &amp; krtiktri fyggar -.
tigt inbiten fackfnöreningsmedlem: " I, S ' .. vi tankarna länka Knota vi da - varsago, (lär ar por- dag ha vi # begravning i M61iidal.
Vi till frihet vi längta - ten, slav!
Aldrig f &amp; vi glömma att begrava var fackförening.
Det är fabriken agBr illar, att Affärerna ej sv %rt att vara med la ' ngre. "
g &amp; ihop.
Skall fariken gli mhste saxarna Ur en längre artikel av K a t a D a 1- Jag svacade genast: " Ni vet ju, att gA, de där; som de klippa kupongerna s t ~.
m ö taga vi oss friheten hföra, efter begravningen liornmer uppstan-.
med.
Rantan pk pengarna först -- £öljande: delsen.
Och den skall komm.a., var viss utan grans upp i h6jden förstas -- på det och sedan - ja, lagom matta sh böja Storstr&amp;j ken 1909 '.
Kvinnorna, visad6 Och nu hak den ' kommit!
~ a var ~ ' vi oss lätt, d &amp; knota vi minst, då.
varda uthållighet och s jalsstyrka.
Ingen ville just i Mölndal sistlidne vinter och di,.
vi maskinerna bäst, ha vi lart dem.
1.
.
bli strejkbrytare.
talade vi just om hur organisationerna Så.
g8r det dag för dag, vi makta Till slut n %gra .minnen från stor- p % nytt g % framåt och bli, allt starkare ej halla igen.
Ensstapar har, en an- strejksdagarna i Göteborg, som, n&amp;s.
och starkare.
Och val är det!
nan dar,, n&amp;gra f % streta ltingre, men Norrköping, ar vår atörsta t.extilstad.
; Med dessa korta erinriiig.ar från en alla äro vi pinade hart och Idngta till Jag hade blivit ditskickad .av förtro: tid, som ligger ' långt bakom oss, och ro var hälst vi kunna f&amp;, p &amp; fattig- endeman~en, p.artikamrat Gust.
Janzén; vilkeiis arbete de unga ej förstå, slhtar huset eller - hälst - i graven.
.
J.ag befann mig jiist nere i Bohuslian på jag dessa # enkla skildringar från Textil- agitatio:nsturné bland stenhuggarna; ailbetareförbundets genombrottsdagar.
och fick så1und.a hals över %uvud fara t311 Göteborg för att söka hiilla samman Vi väva.
E t t större ungdomsmöto a v .hternationell textilarna.
A l d ~ i g h.ade jag kunnat tro, att!
s karaktär kommer att anordnas i Lund .den Vi väva, vi väva -- mycket mod, uthållighet loch själsstyrka: 9-10 juni.
Stora ho,rdningar äro vidtagna.
med möda vi sträva skulle kunna fhnas hos \ dessa s m.
för a t t göra denna internationella ungd.onis- och hatet vi .. kväva.
dag till en storslagen * manifestation £ör: den kvinnor,!
Vi väva av silke, av bomull och lin: Dag efter dag samlades vi till våra ' socialdemokratiska.
ungdomsrörelsen .och so- A t Eder, I rike, m h g praktfull gardin; möten i Arbetareföreningens hus.
För cialismen.
Bland de allvarligare delarna av Vi väva, I late, trots hhnfulla grin, var dag som gick blevo de allt blelwre programmet .bör man särskilt lägga märke ' &amp; t Eder - I mätte, vi se era flin -- och blekare, men ingen ville svika, in- till de föredrag som komma a t t hallas a v de skönaste dukar, ert fina musslin.
gen ville ' bli strejkbrytare, ' det skamli- vårt danska broderpartis ordf. Th. Stauning Vi väva och svälta - samt troligen av vårt allmänt .aktade och gaste som finnes, sade de.
I hacken och kälta - högt uppskattade partichef Hj.
Branting.
Enadag kommo de och berättade för allt f &amp; vi smälta - mig, att en utav flickorna hade blivit Vid monumentet över slaget mellan: sven- svårt a ' nsatt lav en apbetarefamilj, som.
skar och danskar skall ungdomen fr %n dessa oah andra länder .samlas på kvällen - ilen 9 boade i samma trappuppgång.
Vi vava, vi väva -- Bg1d.e mannen och hiistrun voro, och komma då .korta anföranden a t t hFllas för brödet vi sträva, strejkbrytare!
Flickan, som hade ett av Tysklands, Danmarks, Norges och Sverges för hungern vi bäva - litet barn, had.e ej p &amp; flera dagar haft.
förbundsordföranden, eventuellt aven a v ung- Vi väva av silke, av lenaste ull, At Eder, I glade, med skinande hiill, niigot att äta och blev hon bjuded domsinternationalen?
ordiförande P.- V Q O ~, anordnas.
genoh in till demi och de ' bhdo henne svika Hollrtnd; vareftcr faohel.t&amp;g de vackraste dukar med inslag av gull.
.
.
.
.
...
.....
-.
.
: i striden.
Utan minsta %+ekan gick hoon stad&amp;.
.
Vi vava A t Eder - for hungerns skull ~d~en~~~-l.~ ut, utan s t t ha driickit det lockitide kafi M % ~ t o l l o n: ~ b ~: ~ T i l l ~ - ~ ~ n d junj, - de varmaste kltider?
av silke cich ull.
.
.
.
'.
.
:,, -, a ' e '. '
.
.
.
.
! '
j.
.
- - ' .-2,.
- s.
.
.
- .. -.
.
.
.
Inför Med undran och bävan @ ra sig nlån-.
stallet för den ' som separerade.
Alt: ga de frågorna: " Vad ' slc.all det bli av;: ambition hos husets Bvinn1ig.a medlem-.
oss den 1 oktober ' - ' eller " hur mycket; mar försvann, det blev trätor och bråk skall.
vakden óö ja hyrsin: f ör oss? '
" om - de dagliga sysslorna och .de fingo.
" Skall.
.det bli möjligt f ö:r oss att f &amp; vara.
Vid ett besök en gång i ett st e n a kyar ensamma, eller m&amp;ste vi, snyggt hus kom jag till en familj be- ta en inneboeilde? "
Den som har en stgende, av.
12 personer, av.
dessa tre lägenhet g %r i ångest för att mista den: vuxna kvinnor och fyrsa minderariga eller få hyran höjd s % högt över sina barn.
Det ursprungligen vita golvet ekonomislca resui:ser att h.an antirigen, såg ut .som ett stallgolv, inga mattorn tvingas ut på den oroliga hyresmarlc-~ funnos varken i.
' rummet eller köket och naden för a t t söka finna det omöjliga ' ingen ville skura emedan " maan inte eller ' ta inneboende i köket o c h &amp; var överens om v6,ms tur det var Hur De hyresgäster som nödgas hysa in sig det k a n ee ut efter tre veckor i en p % detta satt aro givetvis de allra fat- enrumsliigenhet diar tolv pernoner bo,.
tigaste, de som avsagt sig alla.anspråk d &amp; det ej slsurats på tre:veckor, f ö r s t h.
.
.
.
.
på komfort och ' trevnad, ja till och var och en.
P &amp; ett, annat stalle .. bodde nio perso-.
med.
de enklaste sundhets- och aliwtan- -, ' !J:.
En oförskbd anh %llan.
.
.
.
dighetskrav.
Har man haft.
tillfälle se ner i ett rum o.ch kök; Det ' xar tval,) J &amp; törs, ' val inte be om &amp; t som er hin$ .-.
.
inte kan äta upp ' '.
.
.
.
.
det Stockholmska inneboeridesystemet familjer och den: minsta bodde r~im i .all sin griislighet går ma:n hem ined ' met .. 1. köket som var mycket dragigt Teckning av T h.
T h.
H e i ' n,c.)
en .bekl.arnmande känsla a-v loro över: och 1ca:llt bodde man och ' hustru med (Ur Socialdemokratins århundrade.)
.
.
deras öde, som maste vaxa upp - under fyra barn ' wider fyra ar.
dylika förhållanden.
Det har blivit en.
I ktt: ' rum vars övre .och.innersta hälft.
vid soffryggen och beklätts med pap- ' tv&amp;ngsfores@llnip.g att sjitta- hstads-: syntes: ha varit en tvä.ttstuga.bodde en per utgör skiljemuren mellan den bo- nöden i samband med gamla staden, familj .p % ' nio pemoner.
Inga tapeter stad i vilken hon aso %er, äter: .och för- om ' " grandern,as barn " talas det, nar lcunde d~li kvar p % de.
orapp.ade vaggar- rattar sitt a~bete, och mangeh med man i- ' uppropen vädjar till folk p % lan-, n %, ett trappsteg .drilde.
rummet i en ' dess tillbehör.
.det att erb j1id.a som.arvistels ' e på ' lan- övre oc:h en un ' dre halvt, den.
fikra ahade Ute på ett garde ligger.
en triik %k, - det åt Stockho.lmsb.arn.
' Det är aatnr- trägolv, den senare: tegelstensgolv.
Ge- som timrats upp på en ' sönd.agsförmid- ligtvis alldeles riktigt att grandernas ' riom .en smutsig .förstuga kom man di-.
dag .. Dess .rymdm %tt är ej 16 lcubili- bleka barn .behöva sol ocih luft,, inen rekt ut på gatan, dragigt och kallt vaar meter och den ar ej.
vinterbonad.
Das dar råder ett relativt valsthd i dessa det och.
när det .slackts i spis,en m %ste bodde man, hustru och - b.arn tills köl- gamla hus dar hyrorna ej blivit så .rys- ' man gå till sangs för att kunna hålla, den jagade dem därifrån.
De befalldes ligt högt upptrissade för ' hyresg ' hster värmen.
Här.-stridde en familjefader att flytta - daiifran, .men.
vägrad.e,.
em6- söm bott d$ir i ~deceiiriier.
Trisst ä.r da.r en hopplös strid för att hålla sig och dan de .vor0 ' så härligt f ör sig själva) '.
mörkt och skumt med selrundiir d-ager sin familj uppe och en mor hade ett ' En annan.
för den nuv8arandes eitucb- och ' dålig luft; men i regel bebo dessa f@tviyl.at, arbete för att av detta klil tionen typisk hyreshistoria finns.
i ett.
av vara bättre förstadssamliällen.
I ett hyresgäster sina sm % lageiiheter s jaha larhgl göra ett hem.
och behöva ej dela med sig, s0m.i för- 11 ' en ' an1ia.n källare bor en Lbbarn trevligt nybyggt hus har en arbetare- städerna.
Dar ar det .ljust och liiftigt, liviiiilg som delar rum med en mangel-.
farni-lj fått hyra rum och kök för 650 dar ar det ' beleviiiut och mudernt, inen bod.
- 13ögt uppe vid taket sitta fönster-.
kronor .om året.
Så kom arbetslö.sheten så dyra hyror att man e.j kan di.sponeraM glnggai.na, ett par trälister som spi ' kat-ri med f.attigd.omen och man måste hyra ut.
E n ung familj med ett barn fick in- sin bostad själv utan nial-ste .hyra ut för nebo för 600 kronor om året: Nu blev att få hjälp till hyran.
Så, har dessa denna f.amiljef ader: utan iiikomst och bolag, bostadsföreningar och vardar för att själv behålla sin bostad m b t e fallit för frestelsen att hyra ut varje han d.ela med sig å t en.
familj, Iman skriubb oah kiillarh51 för att draga hustru och ett spatt barn.
Bohaget bé- största möjliga fördel av: situatiorieil.
står av en soffa, en korg för det späda Ursprungligen skulle dessa gräsliga, ka- barnet, en tältsäng, .niigr.a stolar, ett serner varit idealiska arbetarbostäder?
bord, en kommod, v,ar.s undre avdel- oin de fbtt, tjiina till bostad åt el1 ar- ning, ar grytskaip, mellersta.
porslihs- betarstam med god aribetstj,llg %ng: och hylla och översta skafferi för bhda fa- saker inkomst, men det blev krig, lcris- miljerna, En triibänk - har plats - för tid, byggnadsstlagnation med däyav f öl- tvättskhl och Primus med.an dess tra- jande bo~ta~slmist och s % sist, den siga f Örhänge skyler .nödtorftigt kärlet stora och omfattande adxtxlösheten och slaskhinken.
' Ett par stolar och en slom tvang f,amiljei~na att siika öka iii- cankig byr &amp; fullbordar.
molbleringen kornsterna p &amp; alla tänlrb.ai:a satt.
Ett och ett %ringen ligger på.et.olbädd.
Det- av dessa katt var att hyra ut till fa- ta ar unga mödrars första efterlang- miljer.
De betalade bättre an den eii- tade " egna hem ".
samme ungkarlen och man behövde s % En annan ung familj hade haft den myckeet som man kunde f % f6r * att latta oturei att fll tv8 barn h a n de lyc- En saga.
sin egen börda.
Det ar ju tydligt att dessa som flyttade in ej voro de allra:) Far, är det isit att det finn * mllnniskor kats - f &amp; bostad.
När de.
äntligen.
fatt hyra hos en annan familj v8gade d.e:ej iiom äta.
kött .varjo dag ' lE ' bästa.
och att, om familjebanden, som tala orn.
: mer än.
de.t:aldsta barnet.
: Det ej voro ' s &amp; h&amp;r ' t., knutna,.
: 1 ' i) spnade, s &amp;:.
Teukning.
nv T h.
T:h.
.R q.
i g e..
- (UP 8ocldclcnio1lwntins Irhundrndo; 3 ininsta- fials vara .. kvar i .. f:osterhemmet skaffade man en ny fmamiljemedlem i ' j. j. i n ' I ' ' ' ' ' t '
MORGONBRIS.
- tillsvidsare, meu som inkomsterna ej än komnier att ske den 1 oktober, ett slag, i samband med de senare, lämnas upp-.
ville ricka till inackord.eringsavgiftei1 ä,r säkert, det blir en snikenhetens och gift p % dylika anslag för ett stort antal kom- Denna avdelning i broschyren åtföl- bli f osterföraldrarna i de: £el.sta fall p.enningbeg.arets kla.ng-, och jubeldag, rauner.
jes av e t t förslag till motion om komn~unalt utan.
De gnata på n~od.ern nar hon går en enastaende offedag åt " den gyllene anslag samt statförslag för ett %rs verksam- het för en l ~ k a l a ~ d c l n i n å g en medelstor oc9h .ser om den lille, modern sörjer, i kalven ' '.
hemmet - fanns nog en brödbit för ho- De .som upplevat denna tid i htim plats.
Broschyren ä r en god vägledning, för alla nom ocksa, men att ta hem honom kontakt med svälten, triingboddheten Jeni, som p5 nKgot satt dcltagit i arbetarnas vore detsamma som att kasta sig själv och ar ' betslösheten, jla, som känt allt bildningsverksainhet .och då den f. ö. ger en p % .gatan.
En trist historia, men den under de vidrigaste former kunna säga god iublick i hur A.
B.
F:s omfattande ar- blottar ett eländes djiip.
Det iir redan nied den gamla stataren, som, nar han bete, organiseras, bör den studeras av alla fö.r i n t r e s ~ e r a ~ e.
Dess nu ett inferno a.lla dessa falrdjer leva gick i kyrkan för .att komma undan bildningsverk~samheten pris a r 50 öre.
Broschyren rekviresa fr %n i.
De som bo i källarhålen, vindsskrub- eliiiidet hemma och fick.
höra en dund- A.
B. F., Sörvik.
barna och uthusen, de få nog bli kvar r.ande svavelpredilcan, utbrast: " Ska i sina till människoboning lovärdiga man tjiina Pintorpafrun mens en lever liigenheter, men alla de som tvingais och komma till helvetet sen man a dö, att hyra ut, såväl som de hos dem inn.e- så h.ar nian inte myck.et för att man Folkbildniogsaoslag av 1923 års boende med sina inneboende lcunilrt vart te. ' "
rikt dag vara föi~i~ssade om att bli u t m Hyreslagen föll p % e n röst.
Sam- bostad den stora f1yttni:ngsdagen.
mmjämkninge ' iz i direlrtivfr %gan föll är rubriken p % en artikel i det i dagarna För dein skulle nappe1ige:n kunna p % iiitriger, arbetstidsfr %gan blev ett utkomna aprilnumret a v " A.
B. F.)) - Tid- uppletas n %got värre, men d e t provisorium, allt tyder p % att man vill ning för Arbetariies Bildning~f~örbund.
I ar- f i n ns och det är kasarneringen, a t t knacka den klassmedvetna .arbetarrö- tikeln redogöres för riksdagens beslut om a.n- slag till de olika grenarna av folkbildnings- b o i e t t b a s.
Ja,.
jag har s e t t relsen oc:h göra den till ett proletariat srbeht.
Vidare innehaller tidningen uppgif- det också och * s k r i v i t on1 det och som intet vill och intet förm.år.
Det nu ter om ' cirklarnas och bibliotekens %rsavslut- vaet.att det ar det v ä r s t a a v a l l t.
svältande piloletariatet skall ner, d j u- ning, om somlmarnas instruktionsverksamhet, Det ar ej bara de allra fattigaste som p a r e 11 e r.
i elafidet, så att det aldrig A.
B.
F: s studiecirkel- och bokf örsäljkings- m. in.
bäva för den l loktoibeii.
Oclc&amp;i de som nier reser sig, aldrig mer blir besvär- verksamhet Tidningen, vars plis endast ä r 1 kr.
pr Kr, suttit i sina tv %- ock trerumslägenheter ligt.
Meii det skall aldrig lyckas, om bör läsas av alla arbetare, främst givetvis ensamma äro hotade.
Dessa mala vär- vi arbeta pi % att vack.a de, som förklar- sv, alla dem, som aktivt deltaga i A.
B.
F:s dar, snikna bostadsföreningar och ligt nog sova i sitt el5nd.e och sina be- srbcte.
Den rekvireras från A.
B. F., Sörvik.
v.insthungriga ' bolag som ltunlna draga kymmer.
Låt oss mana dem till fanor- (Forts. fr. sid.
3.)
fördel av situationen veta ej av n %gra na den första maj, till k.amp mot en hänsyn.
H,ar en hyresgäst bara vänt pintorparregim uppifrh, till kamp för sig.
Men, det tillåtes icke - ofta icke sig till hyresnämnden en gång mot en maniiiskorätt och mä.nniskovärde.
Lat e n s i hemmen.
Industrien fordrar allt olaglig uppskörtning är ha,ii dömd.
oss ropa till dem a t t gå i sina trasor till och med gladjen över .att vana till att var.a ung och frisk, beg %vad och Hans lägenhet är uthyrd red.an innan för att visa villceri makt de samlade mansldigt kännande och tankande.
Vad han själv ar iippsagd.
I dessa bostads- massorna äro.
" Proletarer i d e t t a l.aiidet, för- som ålterstår fordrar vilan - absolut f ör.ening.ars hus (som oftast bildats tystnad för de äldre, för de yn.gre även med iippl %nt kapital) finns alltid ett enen Eder. ' '
n förströelse utom hemmet, en mer eller par lägenheter som ej skola säljas.
Mail mindre konstllad glädje för pengar - .behöver dem för att kunna reglera om- sinnesstimulerande, abnormt sensuell, så kostnadern-a.
Det vill saga .nian vill att de hyresgäster som f %t.t hyra där skoh Bildningsarbetets lokala organi- lange den vailar likt en rusig dans p %: rosor.
Men .det ar idel giftiga rosor, betala ocks % amortei+qgarna för de sering inom arbetarrörelsen.
vattnade med tårar, endast t %rar, sedan skuldsatta.
" Vi bo ju dyr.are själva " heter det.
Den som ser hyrwspalt.en i Arbetarnas Bildningsrad, deras organisa.
leendet blivit tömt eller fullbordat.
Och t. ex. Svenska Dagbladet finner ett tion och uppgifter.
Utgiven a v A.
B.
F:e: £å - ja, sa.nnerligen f % hitta %ter till den sinneshelande gladjen i en inre p % iivemaskande antal lediga vån-iiigar om centralbyrh, Sörvik.
Pris 50 öre.
5 till 12 rum.
Också det varslar om Alltef.tersom bildningsapbetet trängt in j 3amm.a gång högre värld, varav de stor bostadsnöd.
Det ar f. d.
.gul.ascher- den svenska arbetarerörelsen och blivit all1 forna skalderna och siingerskorna un- fast förbundet med de olika arbetareor- der långa nätter lyssnade sig till hjar- na som genom minskade inkomster mer ganisationerna, ha centralh.ärdarna f ö r det.
eller f örlorade spelrulationein kommit samm,n, vad arbetarerörelsen beträffar, blivii tats frid och löftet om m a n n i s k o r- p &amp; obestand och ' nu söka sig mindre de olika lokdavdelningarna a v A.
B. F., fram.
: n a e t t g o t t b e h a g. Nar illusio- och billigare, allts % komma att konkiir- f ör allt dcrisas styrelser, arhatarnas ibildnings.
nen ar krossad, leendet fullbordat och Liksom A.
B.
F:s riksstyrelse, A.
B.
F:e tomheten, möykret sänker sig över allt,.
rera med medelklassen om bostadstill- rad.
representantskap) utgöres a v representanter isom syntes så .of örvanskligt skönt, of ör- gången.
Det. %r ju tydligt a t t dessa för till A.
B. F. anslutna riksorganisationer, hemskap äro hjärtinnerligen välkomna s5 best &amp; lokalavdelningarnas styrelmr, arbe.
gängligt lustigt och var .såsom en tusen- hos medelklassens htisvardar som slic- tarnas bildningsrad; av representanter för till st.ä.mig harmoni av svävande toner - anslutna arbetareorganisatio.
gar man till de.
ständigt lika ljudande ka sig om munnen efter dessa hyres- avdelningarna ncr p % platsen ifraga.
g k t e r som betala vad som helst bara Hur dessa lokala bildningsi. %cl sammansät- salvelsepredikningarna i kvalmiga sam- det ar billigare än den förra hyran och tas, deraas uppgift och hur de arbeta f i r man Xngslokaler, ropande och sucka.nd.e som kanske diirtill reparera sji1v.a.
Ett reda p % i en nyligen av A.
B.
F:s centralbyra cfter tröst i livssmartan.
utarbetad broschyr med titeln Arbetarnas Nar skola vi äntligen inom oss själva par gamla fröknar på Österrrialm som Bildningsr8,d.
I broschyren lämnas utförliga söka, vad vi vilja finna, evad det ar en bott i sanima våning i 18 %r berättade anvisningcc p &amp; hur en lokalavdelning av att # deras värd och hans fru, som varit A.
B. F. t3lkonuner och nieddelas s t a d g e f 6 ~ tröstare och vägvisare) predikare eller, deras bästa vänner he1.a tiden, nu slag för dylik avddning och för dess biblio- !&amp;ngare.
tek.
Vidare f %r man en god inblick i hur Dit han maste en gång människan, h a t a d e dem därför att de ej under dessa avdelningar arbeta dels gen0.m anvis.
det är visst.
den värsta bostadsnö.den kunde bli av ningar f ör d @ - olika verksamhetsgrenarnas or.
med dem.
Hyran hade de anda höjt ganisering och dels genom utdrag u r arsbo- hiigt över det tillhtna, men det fanns de rättelserna för c t t antal av de bast organiso- rade lolcalavdclningarna.
vad som oj Er som ville ge det dubbla.
Dessa gamla minst viirdefullt i broschyren a r do faörslag fina, stillsamma damer sitta lika tr %ngt till verk~amhetena ekonomisering, som Iiim- Majnumret i s h vllning som alla andra.
Vad som nas; för stats-, landstings- och kommunala an.
-, Sprid f
Några ord om Auguste Rodin och hans konst.
Rainer Maria Rilke, den stillsamme för äran - nej för sig, för sitt inre, honom.
Och f ö r oss proletarer ä r det diktaren med den siillsamt mjuka stam- för sin drift latt skapa.
Sina första svart att komma i tillfälle till det.
Vi, man, siiger i sin bok om A u g l i s t; e verk hade han ej signerat.
De " npp- åtminstone de flesta av oss, kanna h.0- R o d i n: " Rodin .var ensam före sin täcktesJ sedan.
nom blott genom reproduktioner.
Men Han arbetade - s5.som Michel-An- de ge oss endast en, aning om origina- berömmelse.
Och berömmet som kom, har kanske gjort honom ännu .ensam- gelo arbetade.
Med solen var han uppe len, de ge oss inte allt.
Vi f &amp; blott en niare.
Ty, till anden ar berömmelsen - och efter henne slutade hans mödo- sida., en yta.
Icke de skiftande, levan- endast begreppet av alla missförstånd fyllda dag.
Blir livets tragiks återgi: de faserna, linjerna, skuggorna.
vare.
M: a n a e n m e, d k i: o s s t a.
d e Den som skriver dessa rader var för som sarnlla sig kring ett namn. "
.Ula ha vi säkerligen någon gång n a s a n iir iiiigot siillsamt.
Man tän- ungefär en m h a d sedan i " M u s 6 e sett namnet Rodin och anat det vara ker p &amp; de gr.elcislra stodernas lugn; R o d i n ' ' i Paris.
Det var att från nyckeln till något stort.
I alla larid detta regelbundna l e a n d e anlete har den gulnande hösten, dariite, komma in a r han repr.esenterad och det finns val det väldiga över sig.
Men regelbun- i en evig var.
Och lallt detta, alla dessa knappast en arbetartidskrift; som ej denheten löser sig, den blir ett virrvarr ting och grupper av bundet liv, hade hlaft " T a n k e n ", " K y s s e n ", av miiniij.skolida.nde, av resignation, av en enda gjort.
En man, som levt ett " D e n e v i g a i d o l e n " ochfram- langtan.
Samma liingtan som likt en langt., mö~dosamt liv och hunnit gå ge- förallt " T ä n k a r e n " iitergiven.
lidelse ligger över " F o r n å l d e r n " nom en värld dar .allt f.anne.
Ljus och T a n k a r e n, denna knotiga, grova., och den unge borgaren fra-n Cdais i mörker, liv och död och alla de finaste tunga arbetargestalt, med hakan stödd gruppen " B o r g a r n s a i C a l a i s ".
dagrar och s1ciftninga.r mellan varats mot den muskulösa armen och blicken - I " I C r i g e t s g e n i u s " ar d-et antipoder.
mot jorden.
Eller bilden lav Victor hoat&amp;, det skräckfyllda hatet.
Dar har Auguste Rodin hann giira något för Hugo, " Sanihiillets 01yclrsbai.n~ ' ', di] &lt;- Rodin predikat.
" D e n e v i g a v å- oss också.
För oss, den klass som byggt tare, sittande lik en Zeus, 1yss; nande till r e n " al: skir, genomandad av det det vackra i länderna, men ej fatt njuta ryktets genius och # den inre stamma vekaste, Ijiisaste och ömmaste i Rodins det.
Han har givit oss modellen till som tog sig uttryck hos I3tigo i haris vasen.
Det a r mannen och kvinnan.
" Arbetets torn ", " Tour du Travail ".
Liksom det a r mannen och kvinnan ' i: Det st.iger mot höjden, mot solen, som stor:a verk.
Och Balzac.
Kraftmänniskan Honor6 " K y s s e n '?
, ' " D e n e v.
i g 9 a i d o - den ta.nke av i går, i dag, eller från Balzac och geniet.
Med det övermo- l e n " och i " F t i g i t A m o ~ ".
Rodin urminnes tid, som driver arbetarmas- diga, smatt f öraktfulla leende t som till har atergivit de högsta drifternoa hos sorna fram mot det !aldrig döende slut blir bitterhet.
Kanske .det ar människan - liksom han gjort det med idealet.
- Rodins största arbete.
I3ans största och de 1iigst9a.
Och lidelsernas bakrus: Det har Rodin fattat och därför bar mest fullKn&amp;ade karaktariseringsko1~it Bngesten och f örtvivlaii.
Gestalten han ocksa försthtt oss.
" F Ö r t v i v l a n " fängslar genom sitt ligger dock i denna bi1.d av den store E-d J-n.
plastiska utförande.
En människa som diktaren.
Augilste Rodins skapelser stego upp genamg %tt det skönaste.
och nått slutet.
ur hans fattigdom.
Hans y t t ~ e fattig- Så kommer ångern.
Och dom i ungdomen, som kanhända hindra- med huvudet mot sina knän och hän- de honom, men andå, och just därför derna krampaktigt klamrade om den Satta sig ned och klaga över att livet ena foten,.
liksom ville hon slita sönder 1:iar grås, kulna, fadda ting ar verkligen att gjorde honom mer m.ogen och stark.
Som barn sändes h.an från Paris till den, sitter människan i dov, återh %llen ha grundligt inissuppf.attrtt livet.
Dessa fadds ting 5ro goda vggteckcn!
Dar ar nara Beauvais och levde i pension bland gråt .. främlingar.
Då han är fjorton &amp; r åter- Man maste s Rodins grupper och till det gyllene, friska.
V i l h e l i n Ekelund.
vänder han till Paris.
Kommcr i. teck- Idder för att ana det storslagna hos ningdrola.
lWh den stunden är han gripen av passionen för konsten och sitt verk.
Arbetets feber griper honom ..
Han tecknar, teeknar, tecknar ..
Under morgonens vandring till slrolan, p &amp; gatan, vid måltiderna.
Haii tecknar Jardin, des Plantes ' slumrande djur.
I3an fångar typer som.
sedan blivit htans gestalter.
Nar han ar sjuttoa 8.r tar han arbete hos en dekoratör.
Arbetar sedan f ör S h r e s, f ör Carrier-:Belleiise, för van Rasboui: ' g i !A1ntwerpcn och Bryssel.
Sh framtriider han inför offentlig- heten.
Det ar år 1877.
Det a.r under- ligt - eller kanske ickc s % underligt!
- man anklagar honom för-fikfalskat; arbetc.
Man anklagar honom för att ha framstallt siii " A g c d ' a i r; a i 11 ' ' genom naturavgjutning.
Men hsan tog det lugnt som alltid.
Haii visste sin sak.
Den visstx han r d a n l864 d &amp; hans " 1 ' I-Ilomine a u n o g e a s s 6 " (Mannen med den krossade niisan) ska-.
- Vad ajorde det att man an- isades.
- Morwuentaltil verk av Auguste Rodin.
I förgrunden till höger: KYSSEN.
grop honom?
Intet!
Han arbetade ej e A- W "
Böcker.
och.
bro~chyrer.
.
. '
.
Den nya kvinnointernationalen.
&gt;.
.
.
I.
.
.
.
Reformator: J e s u moral-.
.
.
o c h r e l i g i 011.
Tidens för- 14; i.a !ng, kr.
1: .15 .. E n k l o k t u p p f a t t a d och !ilart.
: s k r i v e n liten b o k p å 117 s i d o r.
F ö r lelcmaiinen # och icke-teologen.
ar clet: ~ f a t.
t l i g att t J e s n lira behöver för- l + y och lrom.menteras, m e n nur d e t tycks.
förhalla sig vii, att männislror h ä n g a u p p s i g p å detaljer och icke a v s i g sjii&lt;a#, begripa, a.tt .tvenne - skilda c,v$ngilister: nedskriva evangeliiim p &amp; tY6 * ne ' skfldn satt o$h att, m a n.
itan an svåfighat .kan f i n n a sanimd sannings- l$irna.
u n d e r d e olika slralen,, $, d % fylleller d e t k l o k t .och syjnpatid$ sltriyiia lilla hkf t e t el1 v e r l ~ l i -- missiog.
g, l) ct iir liiittliist och g e r eii god haqdlediiiiig vld -.
, För.Morgonbris av E.mmy Freundlich, Wien. '
.
.
.
.
.
.
.
.
nya De österrikiska, .kvinnorna, ' hava denflii uArt sekretariat betydligt " nedbringade, $hg ' takif: initiativet att ' tillski-iva .alla i det vi säkerligen kunde använda oss av rvinnootganisati.oner.
för-att f A en ny i ' nter- gen~e~kamma lokaler och ' en het.
del annat.
lationt$l;., förbin ' delse mellan alla socialde- For en byrå gemensamt, vartill kostnader .. nokrqtiska kvinnosamm~nslutningar till Finge gA f; rAn .den stora .gemensamma inter-.
stånd och för detta.
ändamAl inbjuda till en iiationalen, så att vi .blott bëhovde abestrida; enferens.
DA redan.
ett flertal orgaqisa- utgifter för speciella kvinnouppgifter * Kan- ijonei instämt i detta ö.pkeinA1, gäl1e.r det ske vore det överhuvudtaget enklare med de11 ii!
komma.öv6rens om hur vi må bygga upp nya ' byrAn gemensam helt och hallet och jenna.
blivande: organisation.
kostnaderna sedan täcktes .gemensamt.
Det kan denna gAng inte vara tal, om, att Jämte sekretariatet behoka vi obetingat en den f å r.
sanima form den hade .förut, d a, vi mindre sa,mt en mera utvidgid exekutiv allesaninians vor0 sammanslutna i särskilda (verkställande myndighet).
.
Vi måste ha, ett kvinnorganisatioiier, emedan vi i de flesta fönraltningsutskott ' företrädande alla länder, länderna vore förbjudna, genom särskilda utsett allt efter det kvinnliga medlemsantalet.
I~ristendomsundervisniiigen ...
- c.
.
lagar, att tillhöra gemensamma organisatio- Detta skulle blott sammanträda vid särdeles A n n - M a r g r e t H: o l m &amp; r e n; iler.
y u äro däremot de största kvinnoorga- viktiga tillfällen., Men da måste vi ha en H e 1 ' i.g a B 1 I!
g i t t s. Bros-hyreij ni-tionerna sammanslutna gemensamt med mindre förvaltningskommitté, som skulle ii.
ntgiven a v Stocltholms folksli6llarar- inäqnen.
Dessutom ?oro vi ' forut i alla sammansiittas efter ungefär foljande grun- förbiindi, Pii.63 $idor.
h a r m,ed r m k o c h europeiska ' länder, med undantag av Fin- der: Den måste för det första företräda ltiiapp stil f ö r f a t t a r i n n a n i n r y n t en land, utan riktratt.
MAi~gél uppgifter vi alla större sprakenheter ..
Man bör tänka sig dtrolig rikedom.
a v falita, ' .målande- bil: 115 i ' hade- att fylla ' hava nu ändrats, var- i detta fall medlemmar från de tyska, fran- d e r bch, sintressanta reflesioner.
FÖi till ...
nya sidana tillkommit.
Vi behöva ska och engelsktalailde.
språkområdena$.
de &amp; ' som ej: f ö r u t i i i r m a i e kaiiiia fil] nu: sAledes - ett väsentligt an ' norlunda upp- kvinnoorganisationer saväl som kvinnor från de11 Heliga Birgitta, " SSerges f riimst ' a byggt sekreta,.ri:gt i n vi hade förut det de slavisktalaride sprakområdena, allt efter k v i n n a ä.r d &amp; l i l l a hiif t e t e n u n d e r - vai utan, internationella .bidrag ' och utan sitt medlemsantal företrädda i denna exeku- hhll.an~de och.
liirorilc lelrtyi? ..
Relciirc.
internationell '.
.
organisa ' tiorï.
Forbindelsen tivkommi tté.
Dessa representanter dela nu f i s - ' fraii.
f r ö k e n - I-Iildda S t r a n d b e r g inedelst ' korresponderande kiinnor var blott upp, de enskilda sprAkgemenskapsområdena P a r k g a t a n 12, Stockholm, ' i5 öre. '
- ett sken för iriternationell organisation.
En allt efter medlemsantal i resp. stater som.
.
...
.. *.
.
, ...
- B j ö ' r n s t i e r n e ' ~ ö j r; n s ~ i i nGdhjälp, .ej annat.
Därför .synes det nu tillhijra dessa områden.
Ur d e t största: Verdandis srp&amp;krifter 248, 249. l. kr nyttigt, om vi i alla länder.
gemensamt disku- språkblocket.
tages ordföranden, ur det näst Ett " förträffligt återgivande a v der ter8 för ' arbetei: till var internatiorilella konfe- största sekreteraren o. s. v., eller omvänt, store norrmannens stimda, glada: hurno.
rens.
' .ach försöka att format en bild, efter beroende p3 varest det nya: sekretariatet blir ristklra s y n p i livet, h a n s energi, be.
vilken \ iia k u h i minrikta den nya '.
internatio- förlagt.
. " '
.
Ordföranden och sekreteraren sköta de 1ö- g@ning oeh otroliga.
arbetsföförmåga nalen.
- Framförallt to.rde.vi i den punkten bliva pantie görom5len och inkalla, ' allt efter bel M e d sanunna f r e j d i g a m o d sköter h a r on1 .Ole B ~ i l l .lilla ~ s telater i Bergen oc2- ense, ' att det nya kvihosekre ' tariatet måste hov, exekutivkommitten till sammanträde.
b,etralrtar Italiens under.
A l l t ' pröva] förläggas till det land, varest d e t allmänna Till behandling ': av sa-kilt brAdskande fra- han, religióii o c h fritsnkeri, politik ocl iilternationella sekretariatet far sin byrA-för- gor, när exel&lt;utivkommittén ej kan inkallas; filosofi.
H a n ligger i f e j d m e d n o r r Iajgd.
DA blott- ' i bestandig kärning med de tnA avgörande beslut fattas efter hor ' an.de av sprak- ma:nnen, men-hans k r a f t e r r a c k a till at1 olika uppgifterna inom den allmänna inter- en niedlem i koniniitten f rAn vardera- -.
.
.
sl:&amp;ss t v ä r s över gr&amp;nsen - m e d Strind.
nationella organisationen kurina vi försalsra om radet.
berg.
E n ärlig $ridsman, so &amp; c r k ä n kvinnorna o h hedinflyian (te;, Genom, dema MAnga partikvinnor finna denna organisa- kostnaderna iöi tion ytterst invecklad.
n &amp; r n i o t s t &amp; ~ ~ d a r e i skickliglnet ls och.
godl gemetisa&amp;het.
: bliva.
ocksa.
D e n som känner de internationella för- vilja.
Fös alla s v a g a och skyddssök~an dc, alla orättvist dömda, orättvist f ö r mans värdefulla och särdeles välskriv- vecklingarna vet dock, att vi endast kunna följda, agdc Björnsson k r a f t e r och in, na, vilket gör d e m ktI$ista.
Hilr en- konima framåt om alla länderna, med och tresse till övers.
D e t a r e n upplevelse d a s t n5gr.a rubriker ' p å .artiklar, som utan kvinnoröstratt, beredas möjligheter att a t t m ö t a en s å d a n personlighet.
B j ö r n, g e e n bild a v iirinel$&amp;t:.
.
: " Heril- öva inflytande p5 de ' beslut som fattas.
son d o g 1910, m e n h a n s impulsivt goda e t s b ~ g a i i d e ' $ " Hem, ' h ä r d och: spi.
Det skulle vara förfelat att nu Ater endast v a r m a vasen b o r k v a r i b a n s v e ~ k.
., sel?
', 1 ' 5riiåtäppo; na .. ' i .. storstaden ':, knyta lösa fö.rbindelser, som icke skulle vara " Det-.stora ' h.t~gh&amp;llet ' ' o. s. v. Medar- utvecklings.möjliga och vi i.
följd .därav ej ~ R 8 g n.
a.
r J a i i d e l: H a v e - t ': bleve aktionsdugliga.
Den förra .kvinna- b k !l o C lr o r.
Tidens förlag.
En f i n ocl e t a r e ä r o bl.
, a.: d: r.
I v a n Bohlin; prof, internationalen var ju icke mer än ett blyg- Thorsten Th-cyiberg, f r t i $ n a r n ~.
G e r t r ~ i d stamiiingsmattad diktbok.
En ny.
g l ä d samt iniormationsorgan.
Denna nya inter- Rergs.ti:öm o c h Ingoiborg .V.allii3, ': ': fr~i j.elräl:la f ö r Jandelfi läsare.
.Hans dikt national måste ha en byrå som leder och Else Kleen, prof. Giinizar Andersson n i n g är f. ö. s &amp; pass k a n d vid dettr utövar internationell verksamhet.
För att ni.
fl .. laget, a t t m a n e j n ä r m a r e behöver g {antyda några punkter för .dess arbete SA Arsslrrif ten, s o m är n ä ~ m a r e tvil i+ på den.
huridra sidör stor, .$r rikt och v a c k e r t rnaste den t. ex. samla alla lagar, som inom illustrerad, bl.
a. nied a t t a försatts- parlamenten genom de socialdemokratiska Den måste pla.nscher: " F ö r u t o m till medlemmar i kvinilornas insats genomdrivits.
och intressant - årsbiok h a r i.
d a g a r Föreningen f ö r ' Rationell Hushiilhing, bliva ett förbindelseorgan för kontakt med n a .utlcommit m e d ovanniimnda titel D e t a r Föreningen Ration ' ell H u s villta kostnadsfritt ei.hål1.a boken f ör andra länders proletära kvinnoorganisationer hallning och Klooperat.iva F ö r b u n d e t arsavgiften 3 kr., .s %ljes densamma a v e n och dymedelst kunna framdriva ett enhetligt i bolzhandelri till e t t p r i s a v kr.
3: 50. uppträdande vid behov.
För utbytande av be- s o m tillsammans u t g i v i t del ?.
rättelser behöva vi ingalunda någon interna- A r t i k l a r n a i densamma ä r o allesam a a .-,, ' ' ' ' j), ' ' * ' - 3, '
tionell byra.
Vi ~ i i s t e skapa en by ' rti, sor kan bli en centralpunkt för alla kvinnointres sen.
Där alla svaga eller .litet utvecklad organisationer kunna bekomma rad oc handlingskraftig Iijalp.
Den internationell sekreteraren och ' ordföranden ' maste Icunn halla enskilda och offentliga riidplägninga och möten i de olika länderna.
Därför mast de vara mäktiga alla tre världsspråken, eme dan annars ett vardef~illt arbete ej kan u1 föras i den bemärkelse vi avse.
Kunna c icke skapa ett verkligt, levande och diidkraf tigt sekretariat, ar det battre att avstå el dylikt och inskränka oss till det personlig initiativtagandet.
Dessa tankar tjäna bl01 att väcka intresse, sa att vi, nar punkten or organisationsformen kommer upp, som de; sannolikt gör, pA dagordningen, alla vet ' vad vi vilja och varför vi besluta s5 eller sa Själva konferensen kan icke sysselsätta sil med allt för mariga fragor.
Vi torde blot fA en dag, högst en och en halv, för vari förhandlingar, därför niaste vi inskränk; oss.
De österrikiska partikvinnorna Ila fö den skull blott föreslagit följande: Avgi vande av berättelser.
.
Vi vilja nämligen ei gang veta vad Europas kvinaor sedan del sista konferensen 1910 i Köpenhamn utför och vilka erfarenheter de haft av det offent liga arbetet.
Den andra punkten vilja vi agna At vår; internationella uppgifter.
Dlirvid tänka v pA alla fragor, som vi gemensamt .kunix lösa.
Hjälp fran de länder, som tillerkaii kvinnorna likställdhet med rriännen, till di länder, där så ej ar förhAllantlet.
Kanip föl barnförsälui~ig.
Arbete 112 reformer av der borgerliga lagen.
Utveckling av likaberaftl gandet i de olika rattsförhallandena till.
sam- hället.
Kamp mot kriget och för fredel] Som sista punkt vilja vi behandla orgaiii- sationsfragorna.
Därvid mii vi rbdgöra huru vi vilja bygga upp der1 nya världen Det ar för de första stegen vi sta i bered- skap att taga synnerligeri betydelsefullt, oli!
vi kunde komma till eniga beslut i alla dessa fragor.
Hava vi en gAng funnit den väg vi böra gA vid skapandet av vår international, skola vi ocksa finna va.gen, som gAr att giva OSS stödet fra11 den stora, gemensamma internationalen.
S tamningair.
.
1:Iöstdczgen är regnig och.
lriilen.
I nla- turen är allt liksom d.ött, m.en iite i en bloinsterrabatt på g %rden finns &amp; et a.niiii en liten blomma 1cva.r.
Den är liksom en sista ha.lsning från somma- rens soliga dagar, nzen snart skall aven den vara vissen och död.
Vit, mjuk snö, mörka, gröna granar, och över allt detta m %djiiij: och stjarne- glans.
Så tyst, s &amp; tyst, s8 andalctsfullt, en härligare andaktsstiuid f8r .man aldrig uppleva någon annanstam.
Ha.r lcanner man sig liksom närmare Gud, finns han någonstans så ar det viil har Auguste Rodin: TANKEN.
ite i den stora tystnaden.
Inte ens i hjalpa till att göra det battre för man-: yrka.n finns en såaan andakt, dit lcorn- niskorna.
Ja,, det a r vår, den härliga na ju miiiinislcorna .. och med, dem följer befriande våren a r åker kommen.
, Iltid oron.
Nej, iite i skogen en sådan T-e.
itirlig vinterkväll, där är djiip, stilla ndakt, .dar är frid och ro.
. '
De höga, smäclrra.
torgspirorna på tadens kyrka h.a försvunnit vid hori- ontein, s1,ottets viildiga, imponerande nas$a,, som avtecknade sig s &amp; skarpt not den ljusa vårhimlen, har oclrså; lidit utom synhall.
Men kvar Er a ' llt !et I jusa, om viren påminnande.
Solen trillar över slatten, över de mörka tysta kogsdunga.rna och vattenstamlingarna.
) et blixtrar och glittrar.
Det ä r vth, gr!
Det känns, det anas.
Fast annii igger snön kvar i fläckar här och diir, ch ä:nnu a r jorden black och grå., men .et al: ljnst överallt, och det ligger viir- .äiislor och viirstämning i luften.
Diet lir viir inom en sjalv liksom ute i na- m n, det sjuder och brusar, liksom tven som stiger i träden.
Var man irut rn.odfälld, så känner man sig nu rlld av nytt mod och ny kraft, och .an kanner att man vill iitriitta ii&amp;got ort och gott, nggot som vore till både ladje och nytta, något 8Qm kunde ~ J a g ser just utanför mitt fönster en flik av vår vackra svenska blågula flagga vifta och vaja f ö r vinden.
DA jag ser närmare efter, ser jag den vaja från ett stlind med skylten: r " Tombola fnör de fa.ttiga och värnlösa ".
Se, det ar en hjiilp det, som vårt svenska folk förstetr sig p %.
Man ger tillfälle för en 100,000 mannislcor eller fler.
a t t för en jämförelsevis ringa penning låta sig genomilas a v en lycksalig rysbing nzir man håller .den lilla hoprullade hemlig- hetsfulla lotten i sin hand: Tiink, mran k ii n d e ju - man h.ar ett ögonl~liclr: n hundratusendels möjlighet att vinna högsta vinsten: ett eget hem.
Det ar lästan som i levande livet.
M.an dra; iotteil och f h - en nit, allt i den blå:; iila .flaggans teckeii.
i 2 MORGONBRIS Auguste Rodin: BORGARE FRAN CALAIS.
Vad v a n t a r oss?
Det är iiistan i elfte timmlei~ att i helst r a t t hade till statens under- Morgonbris ' l-majnummer tala om den stöd, det .ar detta som, blivit k d l a t stora kraftmätning melli~ii sociald.emo- " sakskäl '.
Det har varit riksdagens kratislz: och borge:rlig 1ippfattni:ng och stora brännande frbga., det var på sin taktik, som har slungat den socialde- insats i denna som regeringen föll och mokratiska regerhgen fran ledningen de Bonger1ig.a partierna med en del li- bleraler i spetsen stado som segrare av vårt lands och folks öden.
Då detta skrives befinna vi oss %rinn över direktiven och över de 4 21, 5 tusen i det ovissa hur den stlora klonflikten svältaade afibetare sailren gällde.
skall lösas men mycket hinner ske p % Nar skall väl iviterna efter kris- fjorton dagar och.
den d.ag vi skriva tiden sliita och vem har den egentliga första maj är naturligt nog regerings- skyldigheten, att bära dem?
S &amp; unge- krisen löst och ~det fiteiastår att se vad fiir har man lust att forma de fragos man ville stalla till de ytterst ansvariga de nya mannen biim i skölden.
Vad de bara i skökien.?
Darom fick i dessa dagar - maB fragar, men man man ju tydliga informatioiier vid be- far intet svar .annat an genom deras handlingen av arbetslöshetsdirektiven h aaiilin g8a r. i riksd.agen, i synnerhet i första k.am- Man har i denna fraga talat om fem tusen från under-.
maren den 5 april och därom ha ju " endast " fyra landets tidningar under Iiela den.
g h g - stöd .avstängda arbetare, men nar mlaii na manaden berättat.
Dun socialdemo- betank.er .att större delen .av # dessa äro kratiska regeringen avs: %g gcnom sitt familjeförsöjare, s &amp; förstar man oclrsa földag a.tt bringa sr-ar hjla.1.p &amp; t att antalet svältande är mer ii.n: för- de av flera års arbetslöshet hårt dub.bl a t. drabbade och nu fïAn nödhjälps- Det blir i arbetarehemmet tyvärr arbete eller arbetslöshetsunlderstöd av- oftare tillfälle att dela !de rikligt f ijre- stängda.
arbetama.
Av liberaler och kom:mande bekymren an den mei ' .a spar- högerman hävdades h&amp;rt och hhdraget.
samt.
förekommande glädjen och det iir att de avstängda arbetsl6s.a ingen som inte s % lätt att trösta sig m.ed aldrig så lärda förklaringar om ratt eller orätt, när det verk, som dodc mer 5.n n %got annat a.r ens eget - hemmet - ohjalp- ligt sjunker.
Vårt folk har under de &amp; r som gått sedan 1914 fått oavbrutna lektioner i den enskildes och statens förhållande till var-andra och d,et vore väl mer a ' 1i underligt om inte eftertanke och an- svarsilcansla bland folkets breda lager mer an hittills skola väckas av alla dessa dyrköpta erfarenheter.
Nu om någonsin h.ar val folket, utan förstoringsglas, kiin ' nat se, på vilken sida och inom ' vilket parti det svenska folkets verkliga vänner finnas och vi skola aldrig glömma a t t fyra tusen fattiga arbetares och deras fhmiljers möjlighet till, om ock en knapp exi- stens, betydde mera för den socialde- mokratiska regeringen an taburetterna.
Ifrån det håll - dar man till varje pris ville undandraga de arbetslösa fram- £öreallt den retroaktiva hjälpen under f örldaring a t t denna i syrinerhet skulle kunna tydas som en r a t t till denna samhallets hralp har man otaliga g %n- ger sökt forma det biista man tänkt och känt för hemmet i !de orden: ' Hemmet ar samhallets g r u ~ d v a l ' ' men 1ik.a ofta glömt att ocks % hemmet.
måste h.a en grund att ibygg.a p %.
Denna hemmets grund har varit och ar .arbetet, i otaliga fall både mannens och hustruns och det Er intet hellre an a r b e t e som Sverges arbetare- klass begär.
Varken mer eller mindre.
Det ar ?nte de utestängda a~b1etarn.a~ fel att intet arbete finnes att få, det ä r inte de olyckliga husmödramas fel att ma.tsk %pet är tomt.
Det ar ett faktum som nog t. o. m. en högerregering m % ste taga i beaktande, om den vill bli n %got larmat an blott och bart en - högerregering.
De av avstiingningen h %rdast drab- bade ha varit jiirnbrixkens folk, dessa, a ?betare som i s$ många strider varit den klippa på vilken alla andra för- tr6stat.
Tidningarna berätta a t t man vid ett av bruken framställt ett förslag a t t &amp; .t minstone barnen borde skyddas för den värsta försakelsen genom .att anordna bespisning i sk.olorna.
Det gick först att genomdriva med hot om skolstrejk.
Den som ntigot lart kanna vårt stol-.
ta, redliga och präktiga järnbruksfolk kanner intiiitivt vilke ' ri oerhörd själv- övervinnelse m %ste ligga i a t t tillgripa en sMan åtgard.
men " izöden har in-
MORGONBRIS - gen lag " och där intet finns att taga har t. o. m.
" kejsaren förlorat sin rätt ".
Dar ingenting finnes a t t taga av, kan icke ens den dugligaste hus- mor hglla ih,op udet hela.
Från en annan plats meddelas att vid fattigvårdens mottagning omkring 300 persoller väntade på företräde.
Framför fattigvardens d.örr alltså - men s i r är .det äntligen ingen som be- strider dem r ä t t e n att st&amp;, efter a t t ha passerat alla- andra instanser.
" Sta- t.ens neutralitet " är i alla händelser ~addad.
Ifen trots allt söka vi och finna ock- så nagon Ijti~punlrt.
Kan det ännu upp- sp %ras nagon utväg att bispringa dem, som hela denim kris närmast rikt sig om s &amp; vore ju målet a %tt om ocl~så p &amp; andra vägar och oerhört Idyrköpt.
Att den socialdemo1rratisk.a regeringen sat- te in sin existens p % de rent mänskliga synpunkternas princip ar en s % vid- synt och stor handl.ing att de ' ri sä-kert skall lämna framtida spår, icke minst geno:m att väck.a en smula sjahtillit hos vart eget folk.
Till sist slrtille jag vilja citera rad en partitiihing skrev d &amp; s.ocialclemc~krati- ska regeringen inlämnade sin lavskeds- ansökan: " D % hr Branting tillträdde regeringen stod partiet som en enda m.an och då han nu .g&amp;r är det samman- svetsat, som sällan tidigare. "
I den känslan skola vi mötas första maj.
A. ö.
Kan du ädelt d&amp;d utföra, kan d u modig gärning göra, I - g ö r.
il e n!
Kan du inörkrets irrggng anda, fackla tanda, - t a n d d e n!
kan du Kan förtryckets vfild du böja, kan du frihets f.ana höja, - h ö j d e n!
Skulle du e j orden viiga, kan du sanning orädd sägn, - s a g B e n!
Oeh om domen själv dig giiller, o &amp; du därmed själv dig faller, - f a l l d e n!
(Nov.
1895.)
il e n!
Edvard Wa vrhsky Kvinnor.
igga, emedan modern inte hade någon i minnet genomgick hela deras akten- Kan för niistans brist du ömma, kan hans oförriitt du glömma, - g l ö m d e n!
lära, bära, - b a r Auguste ' Rodin: DEN EVIGA VAREN.
Då hade hon träffat honom, som Fattig hade hon alltid varit.
I-iur väl nindes hon inte, när hon tillsammans sedan blev hennes make.
De hade nu ned de äldre syskonen måste gå ut att varit gifta i fjorton år.
Hon låg nu och Kan till dem, som t %ligt lida, du en hoppets stråle sprida, - ssp r i d d e n!
Skulle s % för tro .och du f 5 h %n och smälek 13 -.
nat att ge dem.
Hon hade ännu i friskt ninne hur hon kände förödmjukelsen) ch Ilur hela hennes barnastolthet upp- - este sig mo: detta, att nödgas ta emot iådegåvor.
Som hon var den yngsta IV syskonen, kom hon att stanna längst war i hemmet, och det föll därför på iennes lott att försörja modern på lennas alderdom, sedan de andra bar- len flugit ur boet och skaffat sig egna ' amiljer.
Då fick hon anställning på fabriken.
3är arbetade man för svältlöner, ty ar- leterskorna hade ännu ej lärt sig att genom sarnnnanslutning och solidaritel tillvarataga sina intressen.
Det hade varit ett liv i arbete och försakelse.
Efter nagra år dog modern, och nc kom den stora ensainheten över henne, Mur meningslös föreföll henne inte nc hela tillvaron.
skapliga liv, liksom hon förut låtit hela sitt föregående passera revy.
Hon genomled åter i tankarna de första veckorna av deras äktenskap, nar hon kommit underfund med att hon fortfarande var lika ensam och att hon aldrig skulle finna vad hon hetast läng- tade efter, nämligen sjalsgemenskap.
Hur många nätter hade hon inte gråtit sig till sömns och nar hon vaknat varit färdig skrika av smarta därför, att hon åter kände att hon levde.
Barnet, soni kommit i början a v deras äktenskap, hade hon heller inte fått behålla, det hade den stränge liemannen hämtat en ljus vacker vårkväll.
Endast fattigdo- men hade varit henne trogen, den hade följt henne hela livet igenom.
Men varför skulle hon ligga och tanka på allt detta nu?
(Forts. %, sid.
16.)
i. mastarens närhet.
Nu skapade han en mangd dramer av växlande värde: Le roi s ' amuse l832 (Konungen roar sig),, Marie Tudor 1833, Lucrsce Borgia: l835 %h Angelo samma ' år.
.
Som prosatör frarifr; ld &amp; h &amp; 1831. brådmoget barn.
Redian som tioårini med mästerverket Notre Dam-e-de Paris skrev han utmärkta dikter och tecknad.
[(Kyrkan Notre-Dame i Paris).
.
: Mest ratt föstjänstful~lt.
Ar l81 7, således vi (överflödande rik ar dock hans lyriska 15 års ålder, d,eltog han i tavlan om et Les Feuilles d ' autornne l83 1 allstring: av franska akademien uppsatt prisam- (Höstbladen), Les chants de cr&amp;puscule ne.
Han var då för ung.
för att erhåll: 183 1 (Skymningens sånger), Les voix något pris, men fick i stället ett heders- interieur-es l837 (De inre rösterna) omnarrinande.
o. s. v. Han var verkligen under dessa Under ynglingaåren påverkades Hugi: år en diktens stormästare.
i hög grad av sin mor, som icke va: Frankrikes inre politik känneteckna- helt skild från honom och d,elade snar des under dessa år av tvära, våldsam- hennes reaktioniira, rojalistiska ideer ma omkastningar och det dröjdae som Han halsade därför med glädje Na- bekant ej lång tid innan februarirevolu- Auguste Rodin: VICTOR HUGO.
poleons fall och deltog med- henne tionen störtade borgarkonungens valde gla.djefesterna, nar den gamla konunga.
och återinfördle republiken.
Nu hade familjen återvände till makten.
Snar, Det finnes ingen författare av rang, blev han uppmärksammad på högst: Hugos radikala utveckling fortskridit som icke varit föreniåli för både tadel ort med anledning av en dikt Ode sui så långt, att han bestämt ställde sig och beröm.
Den världsberörnde franske la morf du duc de Berri och hans maje- bland dem, som krävde att landet skulle diktaren Victor Marie Hugo utgör har- stät tilldelade hononi en gratifikatior vara republik.
Han deltar också en- vidlag jntet und) antag, ty kan har be- på 500 francs .. Härmed knöts Hugc tusiastiskt i presid.entvalet och vantar dömts mycket olika av såväl samtid naturligtvis ännu fastare till reaktioner mycket gott av den Era, son1 nu inle- som eftervi@iB och han betraktas a.nnu och rojalismen samt blev deras ung des.
Den nyvalde presidenten heter av många en politisk vindflöj~el, en domligt hanfördle försvarare.
Eftei Ludvig Napoleoi~, han är den store Na- lycksökare, vars enda ledande ide val julirevolutionen, då borgarkungen Lud- poleons brorson och det lovar ju något.
Ludvig Napoleon, son1 förtäres av .en att vinna fr$ngåtig och ära.
Han bör- vig Filip ' kommit till makten, svalnadc jade sin $ana som reaktionär rojalisi småningom Hugos kungabeundran och brännande ärelystnad) bryter emellertid och man har .. icke riktigt kunnat fatta han började utveckla sig.i radikal rikt- sin trohetsed mot republikens författ- hur han sinåningom blev republikan.
ning.
Ännu var det dock endast dc ning och gör sig genom en blodig stats- kupp i december 1851 till Frankrikes radikal, ja, socialist.
Bakom en sådan första tendenserna, sorn visade sig.
härskare.
Harnied inledes ett nytt skede utveckling, så stick i sttiv mot den van- Victc~r Hugo had:e vid denna tidpunkt liga, måste ju enligt borgerskapets are- introducerat romantiken i fransk dikt- i Victor Hugos liv, ty om också alla vördiga mening ha legat en politisk ning.
Han bekämpade den efterblivna andra försona sig med blodhunden, lycksökares, en omättligt äregirigs klassicismen med dess regeltvang och menedaren Napoleon III, så kan icke krassa beräkningar.
Emellertid visar hävdade diktarens ratt att välja just dc Hugo sjunka så djupt.
Med lågande det sig vid närmare forskning, ati ord, de versformer, som bast passade harm slungar han sina anklagelser mot Victor Hugos åsikter i politiska ting För de tankar och stämningar, han ville " den I ' ille Napoleon " och resultatet bestämts och betingats av en konse- tolka.
I företalet till versdrama1 därav blir, att denne sätter ett pris på kvent, raklinjig utveckling, som varit av Cromwell gav han romantiken dess 25,000 francs på Hugos huvud.
den egendomliga beskaffenheten, at1 program och med storslagna d.ikter, Under flera dagar höll Victor Hugo den gått i motsatt riktning mot vad sorn brusand.e rytmer, aldrig förr hörda sig dold i Paris, men tog sig slutligen vanligen brukar vara fallet.
Egentligen inom fransk lyrik, visade han, vad hat] Förklädd över franska gränsen och in i var Hugo av naturen oppositionell och ville.
Diktsamlingen Les Orientales Belgien.
Härmed började Hugos långa lians medfödda, Ömtåliga rättskänsla 1828 gav Hugo en avgjord seger inon] exil, ty den 9 januari 1852 utfärdades maste förr eller senare stalla hononi på poesien och med dramat Hernani 1830 ett dekret, som förkunnade att 66 med- de olyckligas och förtrycktas sida.
Förde han striden över till teatern.
Del lemmar af den gamla nationalförsain- Victor Hugo föddes d,en 26 februari blev stormiga kvällar på Theatre fran- lingen och bland dem Hugo förvisades 1802 soin tredje barnet i en av Frank- zais.
DA Hugo ej kunde lita p3 Från franskt olmråde.
Sedan den fran- rikes förnämare familjer.
Hans far,; laguen (personer, som mot betalning ska gränsen således blivit stängd för Joseph Leopold Sigisbert Hugo, var sppladera ett uppfört skådespel), lat Victor Hugo, bodde han en tid i Bryssel general i Napoleons armé och åtnjöt han reservera tre hundra platser för och skrev dar 1852, kokande av hat och förste konsulns särskilda bevågenhet.
sina vänner och beundrare inom littera- indignation Napoléon le petit (Den lille Modern var bördig.
från kandskapet turen och ko.nsten.
Dit kommo diktare, Napoleon) samt påbörjade Histoire Vendee, vars invånare voro kända för nåtare och skulptörer med fladdrande d ' un crime (Historien .om ett brott), sin fanatiska tillgivenhet f6r koiiunga- hår och svajiga halsdukar, spanska som utkom först 25 år senare.
Napoléon le petit ar säkert en av de huset, den katolska kyrkan och de för- kappor, jatteknödpåkar och eldröda kullkastat.
lastar.
Hela den unga, vardande kon- maest beundransvärda pamfletter, som hållanden, som revoluti~n~e~r~ Mellan Victor Hugos föraldrax upp- sten gick till storms mot klassicismen någonsin skrivits,.
Varje rad lever och stodo en del slitningar till följd av olik- iölr rolrnantiken och den senares seger lågar av den passion, som besjälat heten i åsikter och slutligen ledde dessa lar därmed betryggad.
Med Hernani skald.en.
Med obarmhärtigt, hatfyllt till skilsniassa.
Victor fick nu följa, röt romantiken sig igenom och val- hån, som d,ock stundom brytes av humor fadern på dennes komntend.eringar och språket blev: Skriv som du finner f u r x h medlidande, skildrar Hugo den lille Napoleon och utslungar samtidigt sitt tillbragte sin barndomstid an i Italien, G rott.
men skriv bra!
an i Spanien.
Det var .ett vaxlande, ~ i c t o r Hugo stod nu som alla de matema mot den katolska kyrkan, mili: brokigt liv, so111 under dessa resor fran unga diktarnas hjälte och idol.
Hans karen och borgarna, med vilkas förena- g a r n i k till garnison mötte den vakne dikter lago på allas läppar och nian ie hjälp Napoleon lyckats komma till.
.
gossens öga och han blev ett mycket I drog lott om vem som skulle få komma naktea, Victor H u.g o,: ~~.
M O-R G O N ' B ' R ' .I .S Victor.
Hugo skildrar Napoleon som en man av medellängd, kall, blel&lt; och trög, som ser ut att inte vara riktigt vaken.
Han bar tjocka mustascher, darf.ör att han vill dölja sitt leende och hans blick synes slocknad.
Han behar- skas av en enda vurm och går oförtru- tet mot målet.
Rättvisan, lagen, hedern, f.örnuftet och inansk1igh:eten stå honom i.vageri, Vad rör dlet h0~nom.3 Han.
går ändå,.
Ibland bryter han tystnaden, h a k m vilken han eljest döljer sina upp- såt.
Då tal ' ar han icke, han ljuger.
Att ljuga.
ar för honom lika naturligt som för andra att andas.
Om han låter er f.örstå, att han har en hederlig avsikt, då måste ni vara på er vakt.
När han ger.
' er försäkringar) då kan ni vänta dlet värsta: Och om han svar - d5 in4 ni bäva!
: ' Napoleon III blir enligt Hugos ka.rak- taristik en beräknande skurk, och om man betänker att han vid genbmföran- d8et av sin statskupp lat nedskjuta om- kring 10,000 rnanniskor och att 26,000 deporterades, då anser man att karak- tärsteckningen ar riktig och träffande.
: Boken om Napoleon spreds över hela världen och trängde också in över Farnkrikes gränser.
Visserligen fick den icke säljas öppet i Hugos hemland, men den såldes dock i hundratusentals exemplar.
-.
Emellertid visade den b&gt;eligiska rege- ringen efter påtryckningar från Frank- rike, att den icke ansåg, att Victor Huga var nigon önskvärd gast och han flyt- tadle då frivilligt över till ön Jersey, som ligger i engelska kanalen så nära Frankrike, att man kan se den norrnan- diska kusten därifrån.
Jersey, som var ett så gott som självständigt hertigdöme under den engelska kronans skydd, hade ofta valts som tillflyktsorl: av landsf6rvista fransman och nu följde Hugo deras exempel.
Har skrev han Les chutiments ' 1853 (Straffsångerna), som bilda liksorn en poetisk fortsättning.
på Den lille Na- poleon.
Dessa dikter, soin äro helt burna av den landsflyktige skaldens rattskansla och hat, i vilkas brusande strofer han uppmanar sina landsman att bryta bojorna och träda i kamp för fri- het och ratt, anses av många som det mest storslagna Hugo någonsin sk:rivit.
Ar ' 1855 måste Hugo på myndighe- ternas begäran flytta över till den nar- belägna ön Guernsey och dar köpte han sig ett hus och skaffade sig ett bra och trevligt hem.
Under d,essa landsi ' lyk- tens å.r blev Victor Hugo en av de Iie- dande mannen i tidens radikala stravan- den och han lade gärna sitt ord i våg- skålen, då det gällde att varna rättens eller frihetens sak.
Man betecknade ho- nom som Europas levande samvete.
I en mängd manifest talade han för den eviga freden, för dödsstraffets avskaf- fande o. s. v. Mot dödsstraffet Ilade han f. ö. vant sig redan 1829 med ett.
, arbete Le dernier jour d ' un condamni (En dösdömds sista dag).
Under sin vistelse på ön Gueriisey skrev Victor Hugo några av sina mest berömda verk.
Ar 1862, således på hans 60-årsdag, utkom Les miserables (Samhällets olycksbarn) samtidigt i åtta varldsstatler.
Denna roman ar ju välbekant har i Sverge.
Mindre ' last, är romanen:.
L.es iravailleurs de la mer (Havets arbetare).
Omnämnas bör aven, att Hugo 1864 utgav en bok om WiBliam S hakespeare.
Hugos prosadiktnhg är dock, s a g a va.d man vill, ratt medelmittig, men som skald var han en av de gudabenådade.
Utom Straffsångerna, som vi redan om- nämnt, skrev han i landsflykten Les conten~plations 1856 (Kontemplationer- na), som kanske stå högst i, Hugos lyrik, Les chansons des rues et des bois 1865 (Sånger från gatan och skogen) samt den på sina stallen sublima dikt-.
.
i 859- cykeln La Légende des ' siicles 1 877 (Seklernas ' saga).
.
Det var.
ej eridast hemlängtan; utan aven familjeolyckor, sóm fördystrade Hugos sista ås på ön Guernsey.
Hans hustru dog 1E168, .dottern blev vansin- nig och sonen, vars trolovade plötsligt avlidit, lämnade honom.
Då kom ant- ligen det ögoriblick, då Hugo åter kunde satta sin fot på faderneslan.dets jord.
Det fransk-tyska krigets olyckliga utgang ledde, som .brekant, tilil Napo- leons fångenskap och den 5 september 1871, dagen efter det Napoleons att för alltid förklarats avsatt från Frankrikes tron, anlände Hugo till Paris.
Han var nu en gammal man och fick genomleva Paris belägring och kapitulation, pari- serkommunen och andra förskräckliga händelser, sorn han skildrat i sin bok L ' annc ' e terrible 1872 (Det förskrackli- ga året).
Från 1871 var ' H U ~ O åter bosatt i Paris och utvecklade en livlig verksam- het på olika områden.
A n d a in i ål- derns år bibehöll han sin litterära pro- duktionskraft.
Hans sista roman Quatre-vingt-treize (Nittiotre) utkom 1874 och blev liksom Samhällets olycksbarn översatt till en mångfald språk.
Sina minnen från äldre år har Hugo tolkat i boken L ' art d ' etre grand- pire 1877 (Ko.nsten att vara farfar).
I en del skrifter, som Le pape 1878 (Påven), La pitié suprime 1878 (Den högsta barmhartigheten), Religions et religion 1880 (Religioner och religion) och Loane (Asnan) samma år, kritise- rade Hugo der1 påvliga kyrkan och den- sammas garniingar.
Han hade ju stan- digt sett hur kyrkan ställde sig på reak- sionens sida i kamp mot friheten och folkets strävanden.
Till och med en menedare sorn Napoleon kunde ju, framhöll Hugo, erhålla kyrkans vaIsig- nelse.
Följden av Hugos angrepp niot kyrkan blev, att han beskylldes för ateism och religionsfientlighet.
Hugo ' ' Auguste Rodin: KONSTNARENS HUSTRU.
omfattade dock en slags dogmfri kris- tendom och var således icke ateist.
Victor Hugo hyllades under dessa år som den ojämförlige mästaren och han uppbar sin stallning med utsökt vardig- het.
Ar 1875 invalides han i senaten, men deltog sällan i debatterna.
Nar han begärde ordet var det nästan alltid för att anhålla om amnesti åt komniu- narderna.
Ända in i ålderdomens sista Ar var således Victor Hugo de fattigas och betrycktas van och försvarare, det vakna samvetet i tidens samvetslöshet.
Han utövade .en omfattande valgören- het och anordnade bl.
a. gratisbespis- ning av fattiga barn.
Han blev också älskad av det franska folket som ingen annan.
Såsom skald var han kanske den största i det nittonde århundradet och helt säkert kan han betecknas sorn en av manniskoslaktets största, ädlaste gestalter.
Altlerns år gåvo Hugo ej blott ara, utan än mera av sorg.
Hans äldsta son avlied strax efter det han åter bosatt sig i Paris och några år senare rycktes den yngre sonen från honom.
VicAolr Hugo avled den 22 maj 1885 i Paris efter en kort sjukdom.
Han följdes till sitt sista vilorum, Panteon, av hui~d ' ratusentals människor och så länge man an laser underbar dikt och stora, adla kulturgestalter väcka be- undran skall hans minne leva, vördat och alskat.
G.
A m.
MGmggudcriet var ett försök a t t förklara naturföreteelserna.
Gudarna voro personi- fikationer för naturkrafterna.
Ds stodo allt- så inte över och inte utom naturen utan mitt inne i den, bildade delar av den., Waturfilo- sofin undanträngde dem i samma mån, som den upptäckte andra lin ' personliga orsaker i naturföreteelserna och utvecklacle insikten om lagbundenheten, det nödvändiga samman- hanget me1la.n orsak och verkan.
Gud.arna fingo val ännu en tic1 fortsätta sin traditio- nella tillvaro också i fil.osofin men blott som ett särskilt slags Övermänniskor, som inte längre speladc iiLgon vcrksain roll.
MORGONBRIS En hemsk dröm.
ligen ned horiom.
Kamraternas förakt ocl barnens.
.
.
barnens.
SA en dag, da hans krafter voro ytters ringa, kallade han mig till sin badd och et svagt, Angestfyllt " förlat mig! "
kom öve hans lappar.
I mitt inre utkämpades en våldsani strid Hur skulle jag väl göra?
En strejkbrytarc var i ' mina ögon en sa lag och simpel va relse, att förllitelse var så oandligt svart at ge.
Men detta var ju en far som bad.
Ja {kunde ej strax, svara.
Men dA jag sag mir far mer och mer glida fran oss och ' live och da han döende viskade ett " förlat " kastade jag mig ned vid hans bädd, kra mande hans hand, smekande den kallnandt .tarda kinden och framtvingade ett: " Ja, far jag förlater, lörlater.
allt, allt! "
Med ett förnöjt leende över sina lappai gick sa far fran detta kampfyllda liv ocl hans sjal svingade sig bort för att Ater upy sta i en annan form.
Kanske som en blyg blA förgätmigej, som en strålande röd ros vi sedan g5 att plocka.
Eller varthän.
Jag stod dar undrande och frågande och u1 Frödings dikt " En fattig munk fran Skara ' drog jag mig nu till minnes dessa ord: En lördagskväll.
Ute storm och snö.
Innc e i mitt ombonade ' kök, a r varmt och gott Mina smA pysar snarka och sova.
På kin, derna lysa de rödaste rosor och ibland 1c?
de sa ljuvt, drömmande nagon solig, vackel r barnadröm. '
J a g sitter fördjupad i Iäsiiing, kännandt mig trött efter veckans arbete.
Ogonen viljz t sa gärna sluta sig och vila, men boken ä r si 1 intressant.
Till sist gar det ej att spjärn; i eniot.
Jag lägger mig till ro, sträckande u ' t niin kropp, prisande soninens goda gava son 1 giver oss glömska av dagens alla vedermö.
dor, giver oss nya krafter och styrka at t niöta en ny sadan.
Men denna lördagsnatt var sömnens guc 1 ej huld emot mig.
Den sände drömmen til I mitt lager.
En dröm sa hemsk och dyster Nar jag vaknade upp Lir densamma badadc 2 jag i svett och det dröjde en lang stunc 1 innan jag kom pA det klara med att det blot.
t var fantasifoster och ej rena verkligheten.
Här nedan följer da drömmen.
.
.
Det at lockout.
Kapital och arbetare mata sina kiaf.
" Och människan vandrar pa jorden om ter.
Vi äro alla utkastade i striden, fader l och ingen ve ', varifran hon kom.
bröder, viinner ocli kamrater.
Min gam.le gr &amp; och ingen vet, vart leden bar, harige far deltager även han i densamma.
och ingen vet, vad livet ar. "
SA en d a g.
.
.
mor och jag befinna oss j Iangt borta i brukets tvättstuga och riar jag r Dagarna girigo och jag fick av hans kam- pa kvällen korn hem, d i g jag en skara man rater veta nagot, som gjorde mig sa oand- unga, kraftiga, komma ut fran verkstadspor- ligt nöjd med mitt handlingssätt under fars ten.
Och sa till sist, vem kommer dar, on: I i sista stunder.
Han hade nämligen blivit ej min egen far.
Han, bland, de andra strejk- lurad ner till arbetsplatsen.
Den skriftliga brytarna!
Förklaringen f raii.
fackföreningsstyrelsen, at1 Jag star som fastnaglad vid farstubron lians utförda arbeten i trots av hans höga Mitt hjärta dar, som ville det brista .. Far, ' ålder ej skulle anses som strejkbryteriarbe- min gamle, präktige far!
Varför, varför hal.
ten, vor0 idel, falska.
Den gamle trodde det han tagit ett sadant steg.
Jag springer up^) var ärligt spel han förde, anda tills hane för trappan.
Min far kommer sa in, sthr er: I l dotter öppnade ögonen- pa honom.
stund vid dörren, seende det hårda draget i i SA hade även min far fallit offer för min blick.
Jag haller en straffpredikan " Kung kapitals " mördarhand.
Jag slungade Harda och skoningslösa falla mina ord, fra-.
iit vid hans grav det förakt jag hyste för den gande vad han tänkte pil,.
som nu dragit så-.
nämnda storheten, minnande de manga heta dan skam och vanära över ej blott sig själv ' I strider min fal: kanipat igenom, staende rak utan aven över sina barn.
l och viljestark med den höga pannan ren och Det1 gamle upplåter sin mun och med I.
fläckfri.
Men denna falska kula hade saral skälvande, gratmild stamma komrner nu för- - (och krossat honom.
- - - klaringen.
Bud hade kommit efter honom I - - - Jag vrider mig i sömnen, jag fran befilen, att han skulle göra dem en l!
suckar och pustar.
Nu vaknar jag upp.
tjaqst.
Han skulle ej för den skull bli be- 1 Dagen silar in genom springorna pA rull- traktad som blockadbrytare, ty de hade hans ' l gardinen.
Ah, trodde jag pA en " gudomlig- förenings tillatelse att sa handla, och för ' 1 het ", skulle jag falla ner p8 mina bara knän, hans Alders skull skulle h h s y n tagas.
Han 1 backaiide sa varmt och innerligt för att det gick ner, knogande till kvällen.
Allen nar t: j var verklighet, ty drömmen var sd porter1 slöts efter honom och han darutan- I iemsk.
.
.
sa hemsk.
för mötte de kamrater, som ännu hö110 ut, Jag drar upp gardin.
Solen star högt pa då kändes det sa tungt för honom.
Och I limmelen, ty vi sova länge i dessa lockout- nar sa hans egen dotter skarpt och utan par- 1: ider, därigenom dragande in frukosten.
don slungade den hemskaste av alla hemska Jag blickar dit ner till verkstadsporten.
beskyllningar mot honom, da blev niåttet I Inga " brytare " synas och min far kommer ragat, ocli han grät, grat som ett förtvivlat 1 &lt;nallande med en hink kallvatten upp till barn.
I iior.
Han har ej alls nagon ringaste lust Andra dagens niorgon steg far ej upp ur i itt kliva inom verkstadsporten nu under sangen.
Han tog sig bade själsligt och lessa stridsdagar, och jag känner mig i detta sitt förhastade steg.
, denna stund si \ stor och stolt över att aga kroppsligt Hans kroppskrafter vor0 i följd av hans en sadan präktig gammal far.
Jag känner nöjd och belatel1 höga Alder ej de basta och detta bröt form- n i g ocksA sa hjartinner~i ' ~t 3 Y J 9,,, n (Forts. fr. sid.
13.)
Det var ju var, solstrålarna lekte så ystert på hennes huvudkudde och den ljumma vårluften.
strömmade in genom det öppna sjukhusföristret.
Och snart skulle hon dö och gå in i den stora still- heten.
Men vad var detta?
Hon hörde musik och sång och taktfasta steg, som kommo allt närmare.
Ah, nu mindes hon, det var första maj.
I år fick hon inte vara med i ledet, liksom så många föregilende år.
Men nu komrno de ljusa minnena.
Det var just en sådan här vacker strålande första maj, son1 hon första gången kom till: insikt om det stora i arbetarnas befrielsekanlp, det bärande i socialismens ideer.
Hur hängivet hade hon inte sedan ägnat sig åt detta, men hur litet tyckte hon inte nu att hon förmått.
Tiden hade aldrig räckt till för allt hon ansett sig böra göra, och för övrigt inte krafterna heller.
Ack, om hon ändå orkade gå ut nu och ropa till dem son1 marscherade där- borta, och särskilt ville hon ropa till, livet kvinnorna: Arbeta, ~ r b e t a arbeta, är så kort, och det ar så mdnga, mdnga fattiga stackare som längta efter be- frielse!
Därute i de små stugorna och i de t r h g a, mörka arbetarekvarteren där sitta så många fattiga kvinnor, nertyng- da av sorger och umbäranden) kvinnor som aldrig lärt sig förstå att arbetare- klassens frigörelse måste vara arbetar- nas eget verk, kvinnor som aldrig fått kanna den glädje som det skänker att f3 vara med i arbetet för en stor sak.
Gå till dem, drag dem med ut i solen, stall in dem i ledet, och visa dem vägen till lyckans land!
Lycka?
Ja, kan det finnas någon större lycka an att få ge sig helt for en rättfärdig sak?
Det hade gett hennes liv innehåll och, hon visste det, aven många andras.
Om de bara förstode detta, att de måste verka medan tid var!
Ah, o m hon ändå kunde samla sina sista krafter ' för att gå ut och taka till dem, det var så oandligt mycket som hon ville saga dem.
Maktlös sjönk hon tillbaka mot kud- darria, men in genom det öppna fönstret brusade tonerna: ' för den ärliges id ska gry en ljusare tid.
Vi gå fram som en vår då alla bojor brista loss, vi ha sol, vi ha sang, vi ha segertro med oss. "
Einar Furumo.
h e r, att det ej var i verkligheten utan blott drömmen han vanhelgat sitt namn, flackat sin vapensköld och dragit skam och vanära h e r sin slakt och sina barn.
Bofors i lockoutdagarna 1923.
Sigrid Ohlsson-Bande.
f / I I, - d
..., .... - " -.
- M O R G O N B R s ~ p.
- Från kvinnodistriktens årskonferenser.
Från Vastgöta-Dals soc.-dem.
kvirmo- distrikts års kon fe ren.^,.
Västgöta-Dds distrikt av soc.-dem.
kvin- nor har haft sin första konferens i Göteborg den 24 niars.
Till denna konferens voro sani- lade 17 ombud fr %n de olika kviiinoklubbnr- na förutom intresserade klubbkarurater från G.öteborg m. fl.
platser.
Representant f r t n partidistriktet var närvarande under för- handlingarna, vilket glädjande r o g bevisar e t t begynnande intresse för kvinnornas ar- bete.
Mötet, som började med a t t unisont sjunga " Arbetets kvinnor '), uts5.g till a t t leda f örhanclhgarna Vilma Nilsson och Sigiic Fogel samt till ref. och sekr.
Hedvig Johans- son.
Arsberättelsen, soni omfattade den tid distriktet varit i arbete, nämligen april- december 1922, kunde ju icke uppvisa g %gra lysande siffror, men ändock en goil shart, vil- ken vi hoppas, när klubbarna bli ekonomiskt bärkraftiga, skall f å en god fortsättning.
Anslutna äro för närvarande 14 klubbar och a t t döma av det goda humör och aribetsvilja, som besjälade aven de icke anslutna klub.
barnas oriibud, skall det icke dröja alltföl innan samtliga äro med.
Klubbarna f å framför allt icke sitta iso1erad.e i en.
' v:r5, utan fram i ljuset, fram i den stona armén2 leder för.
a t t taga del a v det pulserande livet i världen.
Revisionsberiittelsen, som balanserade pil kr.
485: 61, godkändes.
Kontingentfrilgan diskuterades livligt och e t t f örslag * om utredning i deiisanirna hansikijtr till förbundsstyrelsen.
En fråga om: H:u.I intressera vara unga kvinnor fö:r allvarligt socialt arbete?
Överläts %t styrelsen a.tt vid en eventuell upplysningsturné ta.ga p % pro.
grammet.
Detta sena.re blev iiven livligt diskuterat och en plan, som blev framlagd om föredragsturnó omfattande Viistergötland och Dal under maj nm %nacl, god kan de:^.
Verkställande utskottet oniva1d.e~ och be- står a v fruarna Vilma Nilsson, Ester Jonris- son, Hedvig Johansson, Göteborg, samt Belrna Andersson, Trollhattan, och Berta Bood, A.lings %s, övriga styrelsemedlemmar.
Reviso- rer blev0 Tora Skoglund, Orgryte, Maria Jo- hansson, Göteborg, och Augusta ' Vallerstedt, kC5lndd.
Under konferensen ankom telegram fran Nelly Thuring, den kvinna, som under mlnga %:r gått i spetsen &amp; ör kvinnornas upplysning, och vars innerligaste önskningar h a varit och äro, a t t kvinnorna i största utstriickning bli upplysta om och t a verksam del i de soc.- dem.
idéernas f örverkligan.de!
En viktig punkt p % p~ogrammet var före- draget, vars refererande utrymniet icke till- later, men vilket kamrat Signe Fogel frHn Trollhättan gjorde mästerligt och för konfe.
rensens vidkommande val valda synpunkter inrymdes.
Göteborgsklubbens så.ngc.irke1 sjöng flera sanger på.
ett förtjänabfu1l.t satt och som livligt uppskattades.
, Konferensen, som págick i 5 timmar, gick i allvarets tecken, som badar gott; för frani- Deltagare i Vastgöta-Dals tiden.
De soc.-dem.
kvinnorna vctn sin plikt och rygga icke tillbaka för tillfiilliga svarig heter.
E:ftcr a t t ha sagt varann ett glatt " Vi ses igen!) '
och utbringat e t t för Viistgöta -- Da.ls kvinnodistrikt skildes man %t för a t t var och en g &amp; till sina plikter.
Korresp.
sekr. Fr %n Blekinge soc.-dem.
kvinnodistrikts årskonferens, Blekinge soc.-dem kvinnodistrikt höll ars- konferens långfredagen i Karlehamn, bcsök.t av, förutoni de stadgeenligt valda ombuden, e t t 40-tal distrilitsmedlemmar.
Ur arsbcrättelsen inhämtas bl.
a. a t t V. U., som varit förlagt till Karlshamn, har haft 9 sammantriiden.
En agit:~tionsturné h.ar an- ordnats, omfattande möten % 13 platser med fru Agnes Silderqvist som talarinna.
Vid gnskonf erensen höll dessutom f r u Söderqvist instrlulrtio~isföredrag om klubbarbetet.
E t t kamratniöte har hållits i Ronneby, +id vilket möte förbudsfrågan, Irvinnornas ställning till nrbot~arepressen, kooperationen samt lands- tings- och kommundvalen diskuterades.
I ngitati.onen för de har nämnda valen h a di- striktets medlemmar deltagit inom sina.
re- 3pektive a~betarekommuner.
Kvinnliga kan- didater ha framförts och distriktet fick en av sina modlemmar vald till ledamot i lgnets landsting.
Höstens val gilvo till resultat vad kvinnorna beträffar, a t t p i ett 25-tal platser inom olika kommunala styrelser och nämnder placerades soc.-dem.
kvinnor, tillhörande di- striktet.
E n förelasningskuns i kommunal- kunskap har anordnats, med riksdagsman Bernhard Eriksson som förelisare, i vilken kurs en ganska stor ' del a v distriktets med- lenimar deltogo.
RevisionsbeirEittelsen utvisade a t t distrik- tets räkenskaper balanserat på.
en summa av.
kr.
400: 99 med e t t saldo till 1923 a v kr.
50: 89.
Styrelsen beviljades ansvamfrihet.
I fraga om hur klubbarbetet bör bedriva,^ för a t t större livaktighet m &amp; göra sig gallan- do inom khbbarna utspann sig en livlig dc.
distriktskonferens 1923. batt och vor0 konferensdeltagarna ense on1 a t t vi mBste rycka upp oss själva.
Vi f l icke tröttna eller visa slöhet och liknöjdhet för arbetet, utan i stallet medelst a1l.a till buds stående medel fostra oss till .malmed- vetna kvinnor samt se till a t t en god ka.m- ratanda ä r rådande inom klubbarna.
Den a v förbundsstyrelsen pilbjudna gruppverksnmhc- ten för övning i föreningskunskap ä r a t t re- Irommcndera, t y med ökad inblick och kup- skap i arbetssatt och - uppgifter inom klubben följer mera fönståelse och livaktighet för rö- relsen i sin helhet.
Och omfatta vi självs arbetet med liv och lust g %r det säkert ocksii lättare a t t p %verka utomståenade kvinnor för mslutning - till klubbarna.
Beslöts bilda en stipendiefond inom dj- striktet, till vilken faond kllubbarna skola in- betala e t t mindre belopp pr kvartal och mecl- lem och ur vilken sedan skall ubbetalas sti- pendier till dristriktsm~edlemmar, som önska leltaga i upplysningskurser o. d., men som &amp; v ekononiiska skal hindras dartill.
Vidare besl6ts a t t under instundande höst .g&amp;ngsätta on föredmgsturnó med kvinnlig alarinnan och fick atyrelsen i uppdrag att,) m möjligt, göra förberedande arbete för nya dubbar p % n %gon eller nagra platser inom anet.
Konlferensen beslöt a t t V. U.
.skall fortfa-: ande vara förlagt till Karlshamn och om- raldes Bernhardina Bengtsson oeh Lisa Land- tirö öm till detsamma samt nyvaldes Hilda iönsson.
övriga styrelseledamöter blevo $tina Nordin, Karlskrona, och Betty Anders-; on, Ronneby.
Dcssutom valdas suppleanter) ch revisorer.
Arskonferensen uttalade sig för a t t e t t kamratmöte hålles i Siggarp under senare hälften av maj och d % behamdla skolkommis- sionens .förslag till ny skolreform.
Efter det konf eren,senls f örhandlingar slut- förts vidtog e t t enkelt samkväm, till vilket platsens a~betarekommun och ungdomsklubb nbjudits och hade ganska m h g a Imedlem- mar frán dessa; bada föreningar hörsammat .nbjud~.n.
Riksdagsman Robert Berg fran
Karlskrona höll en ingaendc redogörelse för riksdagens behandling av f rggan.
angående arbetslöshetsdirektiven samt friigan om sta-: tens hjalip till Lantmaniuibanlien.
Vidare upptog programmet musik och sång samt eervering.
Konferensens ordf. avslöt dagens fiirhancl- lingar med en kraftig maning till distnktcts medlemmar a t t göra d l t vad i deras fijrmåga står f ör .distriktets f ramgång.
Till si.st sjöngs ' ?nternationalqn '.
oEh 1e.v.
böjdes för den, sot.-dem.
kvinoorörelsen.
El.
B..
... -.
.
M.imrni Cylander, - Norr- köping, 50 år.
.
&amp; nei soo.&amp;m.
kvinnodistrikts kon-: ferens ' i Malmö iien 2 april 1923. göms 191, satt, som icke onödigt försvårar den redan förut outhariiliga ställningen.
-.
- r - .. .-.
~ ä r c l f t c r avtaclrade ' ord ?.
' konferensen och slöt de arbetsamma men mycket givande för- handlingarna med a t t uttala den f örboppnin- gen, a t t ' konferensoibuden ' till sina respek- tive hemklubbat skiilla~ föra- med- sig m %ngn, - .. goda iin.p .. ~I.ser.
fr&amp;n konferensen: Efter sjungaiidet av 1nternationa; len av- troppade konferensclel.taigarna till Caf6.
Bri- stol, där e t t i allo angenämt samkväm vid- tog.
Konferensen hade till sitt.
f örfoganclo ett stort antal medlemmar,.
som - med sång, musik och deklamation gåvo ett gacliget inne- h %ll aven å t denna del av konferensen.
I.
M.
.. Phkveckan a r konhrensernas tid i allde- les särskilt hög grad.
Ungdomsklu ' bbarnn Frfin.
Örebro iäns.
soc-dem.
.kvinna- gjorde början med.
sin konferens på Uingfre- ' distrikts årskonferens; dqgen, s5 k m clen.
stora distriktslronf~:rensen.
Den 3 mars fyllde vHr partivänoch ka.mrit.
.
.
.
.
på påskdagen för a t t till &amp; lut p % mnan@agcn Miriiïpi Gyllander 50 Zir.
Intresserad av dc ö ~ e b r o lans distrikt av.
s o ~.
~ d e m kvinno-.
soaiddemokratj.ska idéerna var f r u.
~ ~ l l a n klubbar - följas av kvinnodistriktet.~ konferens.
,.
har hål1j.t sin årskonferens u n e r .. 21, klub.bar vor0 representerade av 24 om- der en av initiativtagarna till bildandet av päsl+elgen ' i örebro.
Närvayande vor0 5 o m Norrköpings., soc.-deni.
k&amp;nokl.iibb den 6 bud, r e p ~ ~ s c n t e r a n d 4 e kvinnoklubbar, sanit bud.
har alltjämt tillhört ett: 20-tal intresserade klubb~edlcmmar fr @ Distriktets ordförandci, f r u Maja Bjö-kman- d. &amp; ?ember 1006.
Broberg, öppnade konferensen och halsade de klubben och u.ndcr många å r arbetat inom ijrebro och Hallsherg.
Styrelsens och r q i s o - styrelsen nied stort intresse för klubbens rcriias berättelser förcdrogos och godkan ' des.
.
närvarande v.alkonina.
Efter.
det .en av.
M; almöklubbem m.adlem- framgång.
Av kommunala uppdrag har ' fru och r !tyrelsen beviljades f.ull o &amp; tacksam an-: niar, f r u Alibina Jönsson, sjungit Mqarseljiasen Gyllander .innehaft stadsf.ulln~aktigeskap som svarsfrihet.
AgitationsfrLgtp upptags till och- medlemmarna unGont Internationalen hon dock av sjukdom m&amp;st avsäga sig.
, Är beha:ndling i saniband .med en motion fr&amp;n skred h a n till val av konf.erensens fiinktio- nu vice .distrilctdirektör i fattigvårdsstyrel- Hallsbergs kvipnoklubb, vilken heinst.ii1.e - närer.
...: -.
.
sen och elektor .. .Gen.o.m sitt asympat; islra och a t t distriktet $kulle söka a t t f å en lämplig - Tillr ordf. för .dagen utsågos f m a r n a.
Lind- gedigna väsen ha.r hon tillvunnit sig lallas kraft.
utbildad, vijk- sedan skulle stå klub- ström.
Lund, och Rosenkvist, Balsingborg.
aktning och förtroende och agnades en hjärti b a ~ n a t411,, $janst, o c h hj:alpa dem i arbetet.
Ti1.l m k r.
fruarna Hansson, Trälleborg,.
och hg hyllning på födelsedagen.
Klubbens med- Efter en livlig diskussion, under vilken f r a p ~ a l m a t r ö m, Malmö.
le-ar uppvak.tadi - hanne mecl sang och pre- h.Öl1s såviil behovet av agitation både för a t t; - Därefker företogs upprop av ombuden och senter.
Blommor -- och.
: telegram inströmmade bilda nya kliibbar och för a t t stödja och var önskan a r a t t hon hjiilpa cle gamla samt önskvärdheten av a t t föl ' rattad &amp; ' ytterligare val.
Till tidningwe- hela dagen.
.
.
Allas.
.- ferenter iits5igos fruama MalmstrGm, Malmö, gnnu i mknga år må med obrutna ' krafter förshiget kunde ' realise~as, soni också de eko- - Rosenlwist, Hälsin.gborg, och Björk, Tomo- kunna deltaga i. vårt arbete.
noniiska betänkligheterna diirernot,.
erhöll lilla.
3 %ll a t t justera dagens protokoll utsåg- styrelsen i uppdrag a t t p % bästa sätt ' ordna A Klubbens vägnar:.
.
gos fruarna Maxthx Larsson och Elna .Appel- densamma.
Sedan en del ekonoiniska frggor E l ' l e ' n.
C: e d e r s t r a.
n d.
. '
, gren, WaJmö.
.Till resef ördelniugskorti~u,itté behandlats ' samlades delta.garna till partidi- och ' f.ullmaktsgrmskare .utsZigos fruarna Pärs- striktets kongress, vilken hölls samma d i g - son, Landskrona, och Loven, Ahus, sanit.
frö- ~an ' drrlurona, ~ l &amp; i a Bjöik, ~bmelilla.
Rebi- och till ' vilken alla Goi.0 inbjudna .. sorer: fruarna ' ~ a t h i l d a Carlsson, U n a Ap- - ken Lundgren, Dalby.
.
.
Styrelsen omvaldes och utgöres s v ordf. .Styrelsens och revisorernaas berättelser god- pelgrcn och.
lina Kristenssón, Walmö.
Rc- Mina Andersson, sekr. Elisabeth Karlsson,.
kindtes.
oeh så övergick man till behandling visorsuppleanter: fruarna Larsson och Hans- kassör Augusta Adolfsson, Örebro.
övriga.
.. a v motio~erna, som.
voi:o b&amp;&amp;, många ?ch vik- son, ~Iv1alin.ö.
medlemamr ' av styrelsen äro Mina Uddenberg, ~ a ~ d s k r o n a k l u b ~ b e hade n .tillställt konfe- Karlskoga, tiga ...
.
:.
.
och Tekla Tikrt, Hallsberg.
.
.
.
T e l e g e an@nde under dagens lopi från rensen f öljande * förslag: Med tanke p &amp; den stora h5nspslöshct, som förbundsstyrelsen i S t o c o o l m och beslöt kon- till gijr &amp; g giillan~le mot arbetarna i ' dcssa de- ferensen a t t sanda ett h~lsning.stelegr~m förbundet och dess otdf.
fru ' signe h a s m a n.
I pressl~äggningsögonblicket ha vi Beslut frnattades ' aven a t t sända ett telegrah ptronernas ' sida, &amp; e s t o ~ a nedpressningarna ~LV .l.önerna, .dikterade a v samma hansynslös- £&amp;tt medddan.de.att den inter&amp;ti&amp;ella ti !l fröken I d a.
Jönsson, Eslöv, rn3&amp;$rig f öres] &amp; vi, ' at ' t den samlade konferensen socia,listiska kvinnokonf epensen .kom- hot, s j n k d o ~ hindrats som av.
styrelsemedlem, uttalar sin skarpaste grotest mot den han- mer att aga.
rum i Ban$urg den 20.
miirvara vid kon !erenkp.
.
ut- maj.
.
-.
.
.
.
.
.P.a ' artidisFktet.
reiresentera.d,es orjf; ' &amp; iynslös ' het, som &amp; erges sarbetareklass Olof Aqdensso~~ och ungclo~sr~ör~lsen.
.
av hr satt för,.
sanit a t t detta.
prote~tx.ttalande fö- h ng ordningen ' upptager ..:.
.
.
.
.
.
.
res ' vidare p n o m +idning.spressen.
A.: Nilsson, Malmö.
1) ~ e r i i t t e l s e övcr de socialistiska kvinno- on fe rensen ' beslöt a t t avge följande res ' o-.
Beslut fatta+s a t t tiiideia +&amp;tiiriaiae rörelsernas stiillniqg i de enskilda länderna, lution till förslaget:.
.
.
.
.
ut,skottet e t t arvode a v 150 kr.
inneslutande ' verksamhet från $arlameiten Daref-ter foretogs.va1 av styrelse och.
r&amp;- Arbetarckviniior i: Skånkj samlade till kon- och ko:mmunalf örsanilingarna j '.
sorer.
Valda blevo: ordf. f r u uaja Björk- forens i Malmö den?
, april 1023 för .att dryftg 2) Uppgifter för kvinnorna inom. '
de so-, man-Broberg, kassör Anna Ekberg-Lkesson, h: lspörsmål, soin så nara beröra oss kvinnor sekr. I d a Malmström, alla i MlaMö; dessa ut ' - som, klass, uttala var skarpaste protest mot cialistiska partierna '; ?et ' utsvaltningssystem, som i g h g s a t t s mot 3) Organisationsfrågan. "
' " sagos aven till verkställande u-tt.
cvrign 3 ~ s och.
.
.
v %ra barn.
genom.
lockouten.
s t ~ &amp;, e l i e ~ n e d l e ~ blevo a r,: fröken 1:d;.
Jöns- I en ti.3 d &amp; vara kvinnor och barn genom .Xiskul.ir med.
vidare meddelande nia Hansson,, Trlllleborg, ien anbetslijshet, som ar rkdande,.
äro utsattn, non, ~ s l ö v, f * - utasändas till t? % dan största nöd, padsa Svergcs arbetsgi- klorniner ' .att ' omedelb,art: ' fru I d a ~ o ~ e n k v i s t Hblsingborg,, fk Anna vare t.
.
.
.
p &amp; a t t ytturlignre öka nöden, varför vi distrikten.
n t e r: iiom .kvinnor och mödrar fordra,.
a t t dessci &amp; juqgkv * t, hus .. ~ ~ t ~ r e l s e e u ~ ~ l e a fruar-.,.
, ..... J~ha.nna ' önss son, Malmö, Estor.
Pkirsson,.
...
~ t r j d s.oiii ~, nu p&amp;gK, nv - rbetsgivnrnn upp-.
.
.
.
.
.
.
...
.
.. on $ 8 ',, i + av ' s. '
' ' ' ' S l, ' h.
*.
- ' - s I I.
Från de fattiga lantarbetarnas värld.
.
Nar man vid resor ute i Sverges byg- man att behöva slita hait och ändå h; der ar i tillfälle att komma till tals niec det så smått, och nian kan nästan för.
folket, kan man verkligen f i en, on- stå, nar han tar glaset till tröst.
ock ytlig, inblick i hur den egendoms- Men man kanske ändå bättre förstå] lösa klassen ännu i våra dagar har det om en hustru och .mor under sådan; Hur man lever under de allra svårastc olidliga förhållanden slutligen duka] förhållanden och hur man, trots al: under.
Nar med något eller några år: kamp för 6attre existensvillkor, fortfa- inellanrum barn obevekligt skola föda!
.rantle vegeterar frani sin tillvaro undeï till världen.
Barn, soin inte äro val- de mest priinit,iva förhå.llanden.
komna .. Barn som, hon inser, att hor Tank ' på alla dessa statare och tor- på inga villkor kan varna och skydda pare, som sortera under de stora god- barn för vilka hon ingenting kan göra .sen.
Jag var just nyss vid en agita- soin hon vet skola vaxa upp undei ' - tionsresa i tillfälle att på iiarrriare håll d l n n a hemska mara, som fattigdomer ta del av deras liv.
I de.flesta fall rader är, och soin ha end.ast en utsikt i livet stort armod.
.
den att få fortsatta sitt liv i sammi Bostäderna ' äro under all kritik; med elände, som hon själv levat.
.
det, - minsta utrymme och inredda utall Kommer SA därtill, att mannen, hels ' minsta.
tanke på bekvämligheter.
Jag då under rusets inflytande, är orättvis har ofta undrat, om det finns en " bo- rå och brutal och kanhända både miss- stadsfråga " på landet lika sv " ar soin handlar och kör ut hustrun och barner - stadernas.
Är det någon, sorri tvivla-r under det förfärligaste hot, t. o. m. mec på detta, rekommenderar jag dem at1 livsfarligt vapen, då ar nog livet mesi resa ut på landet till ett gods i narhe- eii tung btirda.
ten av storstaden och beskåda statarnas Nu tro ni naturligtvis, ärade läsare bostäder.
I de flesta fall ett rum och att det överdrives åtskilligt.
Men ty- kök, i undantagsfall två rum och kök.
värr ar det snarare tvärtom.
Ofta är det sa lågt i tak, att en inedel- Så ar det kampen mot fattigdomen stor människa har svårt, att gå rak.
den tröstlösa kampen mot det stigandc Dessutom äro rummen små, dragiga, eländet, det dagliga försöket att f 3 men med fastspikade fönste.r, så att luf- debet och kredit att gå ihop, att kunna ten.
skall.
stängas val ute.
Nar då i dryga ut matbitarna, så att alla mun- dessa små lägenheter skola bo man, riar bli mattade.
Då kan inan kanske hustru och i flera fall både tio och elva första, att kvinnorna kunna duka undel barn, alltså tretton personer, i några i den karnpen.
Det ar inte gott att fall också farmor eller mormor, då .kan hålla humöret uppe under sådana om- man inte rakna ut, hur det kan ordnas ständigheter.
med liggplatserna.
Men det måste jd Dar finnes på dessa platser folk som gå.
" Nöden har ingen lag. "
Och deq kalla sig socialdemokrater, men satta fattige tviiigas att underaksta sig nöd; sig emot allt vad sainl~allshjalp heter av vandighetens hårda, obevekliga lag.
1 rädsla för att den hjälpen återfaller på Nar man då därtill vet, hur knappt; debetsedeln.
.
tilltagen staten ar för en.fainilj och att Hur skall nu rådas bot på allt detta i reda pengar stataren.
imånga fall ha$ ' lände?
Ja, hur?
Det är inte gott att 50-60 kronor pr månad;, så, kan marj znvisa något patentmedel mot sådana nog .. förståJ, hur kräsligt familjen kaii lerhört svåra.
förhållancien.
Men ett ar leva.
Dessa fattiga - kronor pr manad: glldeles slikert.
Det ar folket, som skola ju racka till så ' mycket.
Något självt skall .utföra sin befrielsekamp, specerier måste man ju ha.
.
~ l ä d e; join lider under ' btjrd.an av eländet och borde man ha, men ' det får inte .bli mei joni självt bast känner var yxan bör an det allra nödvändigaste, det ' minsta sattas till roten.
tänkbara.
Skatten måste betalas.
N A ~ ' Naturligtvis veta de ' ju då, ' att den gon gång kanske det blir exfra läkare?
: kono ' miska kampen fores säkrast gel vård och medicin.
Litet lektyr eller en lom .de fackliga organisationerna.
daglig tidning vore nog roligt, nien får: .Men har; behövs också annat an för det mesta saknas; det hör till lyxens ramp för ekonomin .. .område och det får man avsäga sig,, H:ar måste " kvinnorna intressera sig i om man råkat i olycka att bli statare.
' ör att det sprids sa mycket upplysning N ' öje får man inte tanka på, såvida mail; om.
möjligt:.
Har ha vi kvinnor, som inte i ren desperatiori slanger alla han- iaft t.&amp;-månen att.
' förut fått deltaga.
i syn och går och hör en tredje klassens 1rbete.t för klasskampen - ej den Iöj- ' speltavlan eller s. k. konsert: för en iga företeelse, som vara motståndare .krona, för vilken lyx man sedan far ' anka sig ' med detta osrd, utan kampen svida en tid.
framåt Den kronan .. kunde not.
klasskillnaderna, klassprivillegier- - ju r8ckf.
till - hastan ett k &amp; socker eller la och ' ifpr .#ka &amp; tigheter i samhället kg .. kaffe eller rent-av en ' "; ti$iy bit - ... en stor.
uppgift att fylla .. .Vi maste flask.
.,Det: A.r .lättsinnigt a t t, slasa s &amp; e:.till att pA allt sMt.
och med alla.
till -- Det gr -- ett: tungt och: h ' art.
liv .. f &amp; en ~ u d staende s medel stodja vara klass.
, ' I ' ' u.
.
f L.
., Auguste Rodin: EVA.
- - a.
I.
systrar i kampen mot svårigheterna för uppnående av en .mannis.ko,y.ai.dig .stall- qing i samhal1e.t.
- ..,, .-.
.
.
.., .....
.
.
.
Kvinnorna måste söija för att bapnea €3 all den kunskap som står till buds.
Att inte bara tanka på, att det ar nöd- vändigt att barnen.
börja arbeta och bidraga till hemmets ekonomi, innan skolan ar avslutad.
.
: Kom ihåg, .att j.u lägre en klass kan .hållas nere ii.
0k.u.h- ~ighet, ju mindre kunskaper.
den: kan få, desto lättare a r.
den ' att ' un ' derkuva.
Nar vi då veta; att vi själva på grund iv omstandigheterna fått. '
' det minsta nöjliga av kunskaper.
och, vetande; så iiåste vi ju nu, för.
att ' kitnna satta oss iigot in .i vad tiden f0rdra.r.
av .os$ söka genom studiecirklar ochi.förel@- iingar, självstudier och med,:andra.
till mds stående möjligheter fostra.
* oss; jalya och p3 så satt försöka förstå och ' ölja med politiken och samhal~sutvecI- ingen.
Samtidigt skola vi sträva .efter itt giva våra barn vad som uirdanhållits) ss,.
det basta möjliga som finnFatj,t,få iv .kunskaper och vetande.
.
. '
.
. ".
Kom ihåg, att det ar barnen, ungdo- nen, som skall ta vid, dar vi sluta, och åt oss se till-att de få-ett gott gediget rrv att förvalta.
- Det bör och måste: bli-.
kvinnornas mats i den stora andliga och ekoiio- niska befrielsekampen,.
.
_,,.
.
.
Men det $i ändå irite, alldeles hdg.
I denna " kvinnornas strävan för ' det ippvaxande slaktet få de aldrig glö:m- na eller.
förbise vikjen av a t t f %stra kas- len inte endast till goda medborgare ' i amballet utan ocksa till goda ansvars-.
,.
: Aw Er: ...,: annande m8nniskor9;,: -.
..;.
' - ' C: d.
MORGONBRIS Hembiträdena i Stockholm diskutera lärlingslagen.
Henibitriidesföreningen i Stockholm hade till torsdagen clen 5 april utlyst e t t mötc för kåren för a t t diskutera: frågan; om en blivande lärlingslag även bör omfatta hus- ligt arbete.
Till inledare i friigan ha.de kallats ander- visningsrgdet Fredriksson som !betonade a t t i denna JagstZtning har det husliga allbetet sin givna plats, och då bör det alltså iiven komma i &amp; tanke i en Iarlingnlag.
Be ' hovct av en sadan lag .är i särskilt hög grad på- fallande inom detta yrke och den bör i sina bestämmelser ' bli SH enkel a t t den l ä t t kan anpassas cf ter de skiftande f örhallanden sam rader p &amp; det husliga arbctsornrådet.
Talarcn berörde vidare hur tanken på en larlingslag utvecklat sig fram till 1918 års lagstiftning i d e praktislva ungdoms- och yrkesskolorna.
Diskussionen, som därpå följde visade till fullo a t t har a r e t t a.rbetsornr0dej s o ~ n för de ungas riikning miiste ordn:ts.
Det påpe- kades +iven a t t de praktiska detaljer, som komma att bygga g &amp; denna l,:~g, må Iiii sä- dania till .sin ut$orninin,g a t t de bli vad lagen avser: En inbör.des hjälp.
Friiken Grönwall betonade särskilt a t t här måste heliibitra- dena vara vakna och se till a t t deras lberat- tigade krav bli tillgodosedda.
I övrigt inrymdes diskussionens innehåll j följande resolnti,on, som .enhälligt antogs av mötet: Henibitriidesföreningen i Stockholm, sam.
Ilad till mötc, har enhä.lligt bcslutat a t t til!
k. m:t göra framställning om at.t &amp; t fiirslag till larlingslag, aom f. n. utarbetas, avcn måtte omfatta det husliga arbetet: Vi anse a t t nar i och .med 1918 ars lagstiftning i sam.
band med de praktiska ungdo~ns- och yrkes.
skolorna - även dct husliga arbatet blivit cr.
kant som yrkc, bör dotba arbetc ocksil inrym mas i en blivande 1arlingslags.tiftning.
Vis.
serligen intager detta yrke en sarstiillning j förh %llandc till andra yrken, men om nämncl:~ lag erhåller en s&amp;dan ' forniulixing, a t t dci; mjukt, och smidisgt kan anpassas efter olik8 yrkesfiirhållanden, bör den uttin större sv &amp; righet kunna a g a tillämpning iiven p &amp; det husliga arbetet.
Vi yrkesiitövare anse a t t er battre utbildning för vårt yrk.e höjcr kårer betydligt i socialt Bä,nsecnde, p % samma gAng som den a r av största vi ' kt fijr det hiislig~ yrkesarbetets höjande ur ekon~jmisk och hy.
gienisk synpunkt;.
Vi anse vidare, a t t de till, fiillen till ökad utbildning, som e t t andamKls enligt ordnat lärlingsv&amp;sen erbjuder, böra komma aven det husliga arbetets yrkesut.
övare till godo.
Vi vilja därför uttala os!
för a t t om en lärlingslag kommer till stånr den matte komma a t t galla Liven det hiislig~l yrkesarbetet.
Höj upplagan p &amp; Morgonbris!
Del torde nog vara p &amp; fil platser i vArt land där Morgonbris finne8 i alla arbetarehem.
LAt det bliva var lösen att sprida tidningen till alla arbetarekvinnor Från kvinnoklubbarnas arbetsfält.
Från Alnö.
Från Tungelsta.
Alnö norra soc.-dem.
kvinnoklubb har under het hållit 14 ord.
möten och 2 kamratniöten.
i ' örcdrag har hållits av fruarna Selma Nord- andcr och Diss Viistbcrg.
Vid årets början lade klnbbcn 45 medl.
och vid dess slut 36.
3akcns:kaperna ha balanserat p &amp; en sunima IV kr.
479: 07.
Av Morgonbris har sålts 180 !s.
och.
har insanilats 20 kr.
till barnen i Samara.
Till styrelse för 1923 valdes: Liva Back- und, ordf. och korresp.
sekr., Edla Sedin, akr.
och referent, Hemy Andcrsson, kassör,: da Larsson, v. ordf., Signe Björklund, v.; ekr.
Atervalda .blev0 såväl revisorerna s0.m ippbörtls~unlctionärcrnn.
Till: komniissioniir valdcs I d a Larsson.
Tungelsta socialdemokratiska kvinnokloubb böll sitt andra 5rsmö.te den 13 febr.
1923.
3ftcr mötets slut vidtog e t t trevligt sam- rvani.
Tyvärr kunde e j klubben uppvisa e t t störrc .. nedleiiisantal an vid förra årsmöte, beroendc ?å s l d d a orsaker.
De medlemmar, som fin- las, iiro dock vakna och intresserade.
I ~ a l a r ~ b e t e vid t höstens landstings- och romniunalfullmäktigeval deltog klubbcn liv- igt dels gen0.m personlig agitation och dels renom a t t biträda med valsedelsutdelning vid rnllokalen.
Fö~utoni de oxdinarie månadsmötena har: tt offentligt möte hållits med f r u Nelly Churing som föredrag~hilll~arc.
Dessutom har ialiits e t t diskussionsmöte, då arbetarekoni- nunen var inbjuden.
För a t t med battre resultat bedriva k l u b b ~ r b e t e t ha e t t par a v klubbens medlemmar icltagit i de av distriktet anordnadc instruk- tionslrurscrnn.
Under året ha i distriktets södra del anordnats två kamratfester, en i Nynäshamn och en i Sor.unda, vilka klubbens samtliga medlemmar bevistat.
Fiir a t t sprida kännedom om socialdemo- kratiska kvinnorörelsens idéer och syften har rarje nianad rekvirerats e t t visst antal esem- plar av tidningen Morgonbris dels till klub- bens egna niedlemniar och dels i agitat5ons- 3yfte utdelats gratis till utomstående.
Härute på landsbygden, där ingen industri finnes och dar ingen fackf.öreningsrörelse ba- nat vag för den politiska organisationen, a r givetvis en politisk organisering en svår salt och i synnerhet bland kvinnorna.
Det s r förvånansvärt vad liten förstilelse för vikten av en sammanslutning av arbetareklassens kvinnor röner, icke blott hos kvinnorna själva utan aven fran en del manliga partikamrater.
Om dessa, som ha större förutsättningar, sökte underliitta organisationsarbetet bland kvinnorna, vore mycket vunnet.
Med hopp om battre resultat under inne- varande arbetsar halsas kamraterna landet runt.
Styrelsen.
I.
Från Mölndal.
r,. '
~Vlölndals soc.-dem.
kvinnoklubb höll den 12 febr.
sitt första Brsmöte.
Ars- och revi- iioiisbei ?attelserna godkgndes och ansvarsfri- iet beviljades.
Till styrelse för 1923 valdes: f r u Anna Wsson, ordf., f r u Hilda Dahlander, v. ordf., frii Hedvig Thimell, sokr., f r u Anna Johns- lon, v. sekr., f r u Ester Vestin, kassör, sanii h Gerda Ljungström, utan särskilt uppdrag.
Till referent för 1023 utsågs Gerda Ljung- 3tröm.
Under året h a hallits 10 ord.
möten.
Bland frågor, som diskiitcrats, må niimnas:) &gt;Inrät.
.andet av barnkrubbor inom Miölndals stad ')), ' 7Barn~vLrdslagstiftningen m. fl.
Klubben har niedverkat vid två av a r b e: arckonimuncn anordnade fester.
Vid den jnn av dossa talade f r u Agda östlund över imnet:)) I brytningstider. '
Dmsutorn hrii ' clubberi anordnat cn vällyckad julfest, till gillren sLvlil arbetarekonimunen som soc.-dem ingdom.skh.bben inbjudits.
Av tidningen Morgonbris har försålts cirkn 150 ex., varav 100 vid 1 maj-demonstrationen Medlemsantalet var vid årets slut 18 Denna summa a r liten nar dct galler ett a r, betaresamhällc soni Mölnda.1, men det a r v %.rl Från Stigen.
hopp a t t genom fortsatt, ihiirdigt arbete få se den betydligt ölcad.
Stigens soc.-dem.
kvinnoklubb höll sönda- Hälsrdng till kamraterna runt om i landel gen den 4 febr.
årsmöte, vartill arbetarekom- Pran Mölndals soc.-dem.
kvi nnoklubb.
munens och ungdomskhbbens medlemmar in- G.
L j-m.
bjudits.
Mötct öppnades av f r u I d a Kalnér, som hälsade de närvarande välkomna, varef- ter man övergick till f örhandlingarna.
Ar.s- Från Kungsängen.
och revisionsbcrättelserna upplästes och goil- kandes.
Av den senare framgick, a t t inkom- Mcd glädje se vi tillbaka på var klubb!
ster och utgifter balanserat på en summa av verksamhet.
Dcn bildades clen 14 maj 1925 kr.
538: 38 med e t t saldo av 14 kr., utom dct 3fter föredrag av Sigrid Gillncr, Uppsala.
TT: som fonderats.
Mötet beviljade styrelsen Bro nu 28 intresserade medl., vilka alla sam full och tacksam ansvarsfrihet.
verka till klubbens.
framåtgaende.
Till styrelse för innevarande år valdes: f r u 5 ordinarie och 3 styrebematen ha h %llits Ida Kalnér, ordf., f r u Amanda Johansson, v. ett med riksdagsledamoten Agda östlund son ordf., f r u Hilda Myrén, kassör, fröken Selma talarc.
Dessutom har cn större fest hållits Bergström, sekr., och f r u Bilda Lund~berg, v. januari med fr-u S. Vessman som talarc.
sekr., den senare nyvald.
Till revisorer m- Tidningen worgon !bris har pr m %nad sillt!
valdes f m a r n a Martina Johansson och Selma i 75 ex. Ander.swn och till tidningskommissionar f r u Till styrelse för 1923 omvaldes enhälligt Emma Nyberg.
fruarna Jennie Sjölander, ordf., Naemi Tve Under året har h a l i t s 12 ordin.arie och 4 lin, ' v. ordf., Rnilda tiberg, sckr., Teckla Lars extra sammanträden.
son, v. ordf., nyvald, Signe W,ahlberg, kas Under aret har klubben h a f t e t t offentligt Gr, omvald, Anna Hjälm, v. kassör, omvald föredrag a v f r u Nelly Thuring, som talat Suppleant: f r u Maria Jansson, nyvald.
Revi över ämnet: " Kvinnan som medborgare 3 sorer: fruarna Ellen Sundblad och Viktori: festtillstallningar h a anordnats och har den Pettersson.
Suppleant: f r u Ainanda Ek.
bohallning, som uppstatt pi % dessa, använts Vara möten ha alltid .varit präglade av ei till olika för arbetarerörelsen gagnande ända- qemytlig och trevlig stamning.
Med intressic mal.
Salunila har 50 kr.
placerats i arbetar- ha alla följt mötesförhandlingarna, för at ' nas.
byggnadsfond och 15 kr.
avsata till en därefter ha cn stunds s ~ m k v k m vid hrtadar standarfond.
Klubben har varit represente- beten för klubben, högl ' äsning och kaffe.
rad vid konferenser i Trollhättan och Melle- Halsning till alla klubbar landet runt.
rud.
Klubben Gr &amp; ven representerad i kom- R e f. munalfullmäktige.
Under sommaren har klii3- j '.
.
ben företagit en lustresa till Trollhättan, vari nästan alla medlemsmarna de ' ltogo.
Kam.
ratmöten ha under %ret anordnats, varvid Stigens och Uddevalla kvinnoklubba~ gastat varandra.
Kvinnokhbben har aven gjort en god insats i de val, soin förekommit uncle1 året.
Tidningen Morgonbris ha.r untler året försålts för kr.
83: 25.
Viclare har a.nslagitc till ' behövande 70 kr.
Försörjningshemmets understödstagare ha bjudits p &amp; kaffo.
Vid mötet bjöds på kaffe, varjanite några niedlommqr i klubbcn bidrogo med .upplas- ning.
Till sist togs en svängom, varefter inan %t.skildes nöjda med sin afton.
Med kamrathalsnin~g till klubbarna landet runt, tecknar eder kamrat Selma Bergström.
Från Sundsvall.
Sundsvalls soc.-dem.
kvinnoklubb hade tis- dagen den O jan.
sitt årsmötc, varvid verk- snmhetsberattclscrna godkandcs samt dcn av- gaende styrelsen beviljades ansvarsfrihet.
Ur styrelseberattelsen framgår a t t klubben undc:r aret haft 13 protokollförda möten, dar- a v 2 kamrst.mötcn, varav de senare varit mycket talrikt besökta.
De frågor, som be- handlats p % mötena, ha bl.
a. varit:: Folkom- röstningen i nylcterhetsfrågan, Bariiav %rds- lagstiftningsfrigas, Kan kvinnans politiska intrcsse anses tillräckligt för bckl4idande av olika komniunala funktioners, Idrottens be- tydelsc m. fl.
' Grider året h a hlll.its 3 offent- liga fcster med föredrag .av resp. red.
G. Gust:ufsson och f r u Disa Vastberg.
IClubben har varit inbjuden till olika klubbar i clistrik- tct sanit med Sundsvalls xrbctardro.iiimun samarbetat för iitreclancle av frilgan: Den nya skolreformen, varvid red.
M. Fastberg stod som inledare.
Av Morgonbris har hem- tagits niånatligen 23 cs.
samt estra n u m e r vid olika tillfillen.
Vid höstens slitdsfull- maktigeval dcltog kl-ubberis mcd1cmni:lr i agi- tationen och kunde vi glädja oss %t a t t v %r förutvarande representant, f r u Anna Larsson, atervaldes.
Till styrelse för innevarande Gr ' valdes fruarna Selma Nordlsander, ordf., Anna Eke- lund, v.
orclf., Hilmn Skog, sekr., Disa Vast- bcrg, v. sekr., samt Stina Luzidqvist, kassör.
Suppl.
blcvo fruarna Anna Larsson och Elicla 1Val.lcs.
Rcvisorcr blcvo fruarna Eciit 6berg oeh Nanna Jonsson n i d Hulcln Björkdahl som ersiittarc.
Kommissionar för Morgonbris blev p % cget erbjudanidc fru Disa Vastberg.
R e f. Från Huskvarna.
Huskvarna soc.-dem.
kvinnoklubb hiill d n - dagen den 5 febr.
sitt arsmöte.
Ars- och re- visionsbcriittelser11a.
upplästes och godk5ndes.
Av ilen senare framgick a t t inkomster och utgifter balanserat p % en sumnia a v kr.
400: 93.
Till styrelse för å r 1.923 omvaldes fruarna Marta Johansson, Edith Ramiberg sa,mt ny- valdes Clara Lind, Betty Eriksson och Selma Lindell.
Klubbcn har under arbetsamt 1928 halllit 12 möten samt en julgransfest t i l l s s m a n s med arbetarekommuncn.
D.artil1 h a r anord- nats tv &amp; offentliga föredrag med fruarna Agda östlund och Agnas Söderqvist som ta- larinnor.
Klubben har dessutoni deltagit i agitationen för landstings- och stadsfullm ' äk- tigevalen.
Även i förbudsarbetet har klub- ben deltagit dels med ombud i föi~biidskwm- mittén, dels nied kontant bidrag.
Mötena ha anordnats så trevligt som möjligt, med upp- läsning och diskussion i aktuella fraagor.
Som dat har har varit stor arbetslösliet med ' 5tföl:iande penningbrist har klubben haft det ganska besvärligt för a t t kunna behålla sinn mediommar.
Men hoppas v i till clct koinman- de h e t kunna starks klubben samt med ' bättre krafter arbeta för v %rt m %l. '
Xed partibalsning till klubbarna landet Sekreterare ' n.
runt. '
8kargQrdczis socialdemok~:atislca kviiinw k h b b höll sitt årsmöte dcn 7 mars.
Av sty.
rclseberattelsen framgick, a t t inkoinster och utgifter bal:~nserat på eii sunima av kr, 198: 26.
Full och tacksam ansvarsfrihet bc.
viljades styrelsen.
Kliubbens möten ha i rcgel varit välbesökta, Vid höstens valkampanj deltog klubbeii livligt i agit:~tionsarbetct, bl.
x. gcnom an.
orclnande av möten, varvid f r u Disa Vastberg fran Sundsvall medverkade.
Klul~ben liscle sett sitt arbete krönas iiiecl framg %iig, i dct a t t vid arets kommundf~ullniliktigcval insat- tes den första kvinnliga representa.nten j Holmsunds kommiinalfullmLlctige.
Vid förrättat styrelseval utsagos följande ledamöter: ordf. f r u &amp; m y Vahlberg, v. ordf, I d a Vinibcrg, sakr.
Anna Vincent, v. sekr, Emma Sparrman, kassör Ellen Norén.
Suppl, blevo fruarna Hilma Filtman och Nanng Sjöström.
Revisorer blevo fruarna Tilda An- berg, Henny Kriström och Selma Vinberg mcd fruarna Maja Saven.bcrg och Lotta Ruth- ströni soni suppl.
.
Kvinnofö~bunclets tidning Morgonbris har genom k1ub; bcns arbetc fHtt en viss spridning i skarg5rden och beslutade klubben a t t aven för innevarande %r verka för srpiidningen av den samma.
st % dc uppgifter, ' som förelaggas oss i ovan- n i i m d a frågor.
Flera studiecirklar böra iisrför billdas, i synnerhet i medborgarkun- skap och koniniunalkunskap.
Till instruk- tioliskursen i Sala sände 1cl.ubb.en 3 ombud, vilka sedan till v5r n y t t s och Iiidom delgi- vit sina intryck darifr5n.
E t t a v f r u Hulda Flood h&amp;llet agitati~n~sföredrag verkade ocksii som en livlig uppryckning inom klubben.
Imkonister och utgifter för klubben ha un- der Brct balanserat pä en sunima av kr.
1,046: 75. l \ ledlemsantalet v m vid arets slut 83. i styrelse för niista arbets %r valdes: fröken Maria Jansson, ordf., fruarnla Elvira Stockhaus, kessölr, Jcnny Nykvist, sekr., Elin Stake, v. ordf., och Selnia .Johansson, v. sekr.
Revisorer blcvo Hulda Nyberg och Signe Andersson.
A t t verka för tidningen Morgonbris spricl- ning tillsattes en kommitt6 på fyra inedleni- niar.
Det väl besökta och av, den basta stamning präglade mötet uttalade till sist sin önskan, a t t kvinnorna visa förstiielsc f öa mannens strid under pZg5cnd.e konflikt sanit p &amp; allt satt understödja dem i striden niont kapikalet.
hicd partihalsning till klamrater landet Sekr ' cterarcn.
runt.
Från Eslöv.
Från Smed j ebacken.
Den 13 f cbrunri 1923 höll Sniedjcbackens soc.-deni.
kvinnoklubb ärsmötc.
Av Rrsberat- tclsen framgick, a t t klubbcn under det g h g - na aret hallit 12 ordinarie niötcn.
IUiubbcn liar 37 medlemmar.
Inkonister och utgifter ha balanserat p5 kr.
57s: 48 mecl en beh5ll- ning av kr.
160: 22. övriga tillgangar äro 50 kr.
som andelar i Folkcts hiis-föreningen.
Klubben har deltagit i valagi tntioiien för land stings- och k~~mrnunalvalcn samt hack ett ombuld med i valkonfercnsen i Ludvika för uppsättande a.v kandidater till 1a.ndstingsva- lct.
Har avon deltagit i kvinnoklubbarnas konfercns i Siiiter.
Tv % föredrag h a under aret hallits av f råii fönbundct iitsancla talarinnor: av f r u Nelly Thtiring 6ver amnot " MA1 och rneclcl)) och av frou Agnes Södcrqvist ett ut- marlct in~tr~uktionsföredrag för klubben en- skilt.
Genom anordnande av en friliiftsfest fÖ:.stiirktes kassan med 310 kr.
Den 30 dcc.
mordnoclcs eli; julfest för Mubbiiiedlcmmnr med f aiiii ' l jer.
Klubbcn har b-chandlat f örsla- gen till lag om den offentliga barnavården sanit skolref oiiinen, dessutom f rkgor angående fattigvarden, siukv&amp;rden, bostadsfrigan, för- budet, öltrcdikcn, srnarbetet med mannen m. fl.
Av förbundets tidning har salts 50 ex. i minaden samt under valagitationen en dc1 vallitteratur.
.Sedan iirsbenattelseii upplästs tackadc klub- bens ordförande klubbens alla ni.edl ' emm.ar för gott samarbete.
Styrclscn blev enhiilligt å.tervald sanit bc- ilj jades full och tacksam ansvarsfrihet.
Dess- tom tillsaittes fyra kommissionarer för a t t sprida f öi ?bundets tidning Mjorgonbris.
Ref ercnten.
Fi %n Surahammar.
Surahapmars soc.-dem.
kvinnoklubb höll sitt &amp; rsmöte söndagen den 4 febr.
1923.
Sedan mötet oppnats med s %ng föredrog?
ityrelse- och revisionsb~r ' tittclserna, vilka ned g.odkin.n:~nde lades till handlingarna.
Av den förra franigick, a t t ett livligit ar- 3etc undcr aret bedrivits inom klubben.
S3 ha II ordinarie och 3 c s t r a möten hållits lamt ctt kanwntniötc med VasterHs- och F a - prstaklubbarna som gäster.
För iipplys- ~ingsverksamheten har under arat bildats en rtudiecirkel i inedborgarhinskap oah skön- itteratur.
Scni klubben har rspresentantcr &amp; val inom kommunalfullniaktige som fattig- i %rdsstyrelsen och b ?rnav %rdsnamnden, böra ii s % mycket som möjligt tillvarataga dc runakaper, som st &amp; oss till buds, för a t t för- Soc.-dem.
kvinnoklubbcn i Eslöv hmle mån- dagen den 11 febr.
5rsmöt.e.
Rcvisionsberat- telsen f ijredrogs och godkin !cles.
Darcfter företogs styrelseval, som utföll sålunda: frö- kcn I d a Jönsson, .ordof., f.ru Maria Andcrsson, v. ordf., f r u Hilcla Hcnriksson, kassör, fru Anna Olin, sckr., och f r u Elna Björklund, v. sckr.
Klubben bcs ' löt inköpa aktier i Folkets park för 50 kr.
E t t angcli.iirmt samkvaini nied kaffe och dopp vidtog.
Kar scclan medl.
cn stund livligt diskuterat om Hemmet och ungdonien var det alltigenom trevliga och givande mötct slut.
Klubben har under det gångna %ret anord- nat t v å afbonturer till Folkets park för all- maiihctcn samt cn julfest, vartill mecll.
ägde ratt niecltnga vanner oclh bekant-a.
Mötena, som.
m r i t 24 undcr aret, h a i regel varit väl bcsökta.
Klubben apbetar för var tidning gcnom a t t varjc månad, tack varc cluktiga Iroiiimissionärer, försiilja 50 ex. av Morgon- bris, vilkct a r mer %n dubbelt mot antalet m edlenimr.
Ett instruktionsmötc har vm-it förlagt till Eslöv undcr aret, vari c t t stort antal klu3- bar fran hela Skäne deltogo.
Tre av klubbens medl.
äro ledamöter av staclsfullmaktige, två ledamöter i fattigvårcls- styrelsen och en i follcskolestyrslscn.
.
Med hiilsning till partikamrater landet runt och önsban om fra.nig2ng för våra idéer.
R e f. Från Norrköping.
Norrköpings kvinnoklubb höll årssaniman- trade mandagen den 12 februari.
Av Lrsbe- rattelscn framgår, a t t klubben under aret halvt 12 ordinarie s:iinmantriiden o &amp; e t t offentligt möte nicd försdrag av f r u Agnes 3öderqvist.
Av M,orgonbris har salts 1,633 cs.
Enligt rcvisorcrnas bcrattelsc ha inkom- stcr och utgifter balunsorat ined kr.
1,580: 71.
Den.
avpSendc styrelscn beviljades full och tadrsam ansvarsf rihet.
Till styrelse undcr det nu ingåcnde arbets- krel; valdes: f r u Annla Gustavson, ordf., fruar- tia Cederstrand, TiVidGn och Hammarberg, oni- valda, samt f r u TVa.llcntin, nyvald.
Reviso- rer b1ev.o fruarna Windisch; Wadlund och el st^ Johanson.
' Till kommissionar för Mor- $onbris utsågs fr. Bak&amp;.
.Dessutom valclcs festkommitt6, oinbud i .Tryckeriföreningen Norrköping, Norrköpings studiecirkelbibliotek samt ombud till Folkets.
h8us 6rsstamma.
Till behövande medlemmar har anslagits
MORGONBRIS 90 kr.
; till.
arbctarekoniiniinens v d f ond 10i kr., till Vcrdandilogens ungdoaisvcrksa.inhct!
kr., till Folkets hi1.s 50 Irr.
s:init till kvinno radcts bcspisiiing av ganila 12 kr.
Dessutoii har av ~iicdlcniinarna insanilats ett .belopp al kr.
8 5: 50 till hungranclc barn i Ryssland.
Geiiiensaint nicd övriga hvi.nnoförcninga.
har anordnats föreliisningar i stats- och ko111 iiiunalkiinskap.
Till dcssn ha cc iiiedlcmmai ' som sa önskat, crliiWit biljetter till halv: priset.
För a t t .on1 möjligt ~staclkonmia saiiiarbeti med övrigs Irviiiiiöklub~~r inom länet ha initiativ tagits till ett kaniratii:öt:c, soin höll!
i Linköping [len 25 juli.
Till detta hsdo om bud sänts f rån Norrlc6ping, Linköping MjöIuy, 3fotttla och Åtvid:~berg-.
Kninr:itiiiö tet uttaladc sig för a t t nian b o d e försölra f l ett distrikt bildat, mcn då anbalct kvinno klubbar enligt föi; hunrlsstyre~lscns nienini ännn iiro för f % fijr a t t ekoiion~islct ltunn: stödja ett distrikt, torclc ifragaii bli vilandc till dess a t t flers klubbar blivit bildade.
N,ori * lröpings kviiinolrl~ubb sander gcnon Morgonbris c11 halsning till alla, soni vor (när \ vminde vi nämnda k i i ~ i l ~ ~ b i l O samt t ~, tii kvinnoklnbbarna Ialiclct sunt.
.
ratt a t t f.ordra större f örståelse f ör kvinno- rörelsens betydclse p5 en plats, dar de $oc.- deni.
idéerna h s s5 ganila anor.
Med h ' alsning till Irainrstcrna landet runt.
Hulda Larsson.
Till clet hungrande Ryssland har insamlat 5 pengar.
En jdgransfest har anor.claats för med.]
I. nied f~amiljer; dcssutom var ungdomskliibbei n iivbjuclen.
Kaffe oeh sinörg:tsar serveracle s vid festligt dukade) jiilsborcl ' Till styrclse dör 1923 omvddes fruarri: B Anna Ilildebrand, Elvira Jansson, Anna Kal 1 och Alina Svensson samt nyvaldes f r u Rc gina: L:irsson.
Till, revisorer valdes fruarni 3 Liscn Nordh, Elin Jolinnsson och Eclit W:t Irander.
Mö.tet beslöt a t t framdeles anordn,a et t k.aniratmöte, vartill S8dernianlands distrikl;, S kvinnoklub ' bar samt arbetarekoinniunerna s kvinnliga meclleinmnr skola iliibjudtas.
önsli ligt vore a t t arbctare8koni.inunerna ville bi, akta detta och göra vm3 på dcm ankomnicr &gt; d. att ilcras kvinnliga medlemmar kunna bs vista dsttin niiite.
Det har förut visat sig, 3.1; t. nya kvinnoklubbnr kommit @ .U stiind efte.
dylika niötcn.
Vi hoppas och.
t r o att ST i skall bli fallet även efter kainratinötct i Sparreholni.
A.
K. j.
Från Oxelösund.
Den I l januari OselGsuniIs soc.-clem.
k ~ i n n o k l u ~ b sitt b årsmöte, varvid års- och re- visionsberättelserna upplästes och godkandes.
Uiidcr 5ret ha h %llits 12 ordinarie möten och 5 extra, därav 3 tillsainnians med Nyköpiiigs- khbbcn.
Inkonister och utgifter balansera på cn sunma av kr.
597: GO och beviljade mötct styrelsen full ansvimfrihet.
Till styrelsc för året valdes: f r u Emniy Uttersteclt, orclf., f r u Clara Pettersson, sckr., och f r u Ellin Andersson, k.assör, med fruarna ' Hil,dn Johanson och Edla Nilsson som supplc- nntcvr.
Föredrag ha hållits a v fru dis:^.
Vastbcrg, Si~ndsvall, över ämnet: Vårt ansvar till mödrar oah .barn samt av fru Lotten Jonsson f r h i Eskilstuna clen l5 nov., då klubben fi- rade sin 15-årsdag, b5rla föredragen gott bc- Från Skogstorp.
sökta.
Blancl cnskilda fester m å sarskilt Skogstorps soc.-dem.
kvinnoklubb höll sit, t iiäiiinm on utflykt i bil till socknens Uder- årsmöte den 12 fabiïuari, varifrln har ined dornsheni., clar de gani1.a bjöclos på kaffe Från Storf ors.
clelas vKr vcrksanilict för 1922: Antal med m. ni. '
Belåtenheten var a1l; iiian.
* Storfors soc.-dcni, kvinnoklubb höll söndn Lern1na.r vid arets börj:iii 21, men har unde; C Klubben ha.r som cliskussionsf rsgor haft gen den 18 febr.
1923 s i t t Hrsinötc.
Ars- oc.1 årct ing5tt.
3.
Aiibalct haar uiiclcr året ned clels politik, sa.nihällsfr %gor, kooperation samt revisioiisberättclscrr~a u.lqlastcs och gotlkiiii g5tt till 1.4.
Revisioiisberättelsen f öredrog!
J den i allo stora, nykterhetsfriigan.
des.
Av den scnnrc frniiigick, a t t inkornstel och go&amp;k, %ncles och ansvardrihet bevil.jac1c:s Ekononiisk hjä1,p har laninats dels till Ryss- och iitgift,e.r balanserat på en sumna: iv k r Av tidningen Morgonbris har salts 375 cx landshjalpen, dels till några behovande kam- 931: 11 ined cn kassabchllliiing vid Rrcts slul Till styrelse för å r 1923 valdes: fruarn: L rater.
av 194 kr.
Av st~~rel.scbcrattclscn frai:~i~g&amp;r A h a Nyström, ordf., Agnes Söclerkvist., Blancl de styraande i samhället ha vi 2 i a t t mcdlciiisantnlct vid Irets slut utgjorclc sör, sanit Mina Karlsson, sekr. miinicipalfullniälrtige samt 2 i komn~unalfull- 47.
Mötct bcviljailc styrelsen full.
ocli tack, I övrigt må näiiinas, a t t den 24 mars 192: rniiktigc.
En liten god början, som vi hop- sam ansvarsfrithet.
hade kliibbcn anordnat upplysning~n~öte nie?
1 pas vid iiast.s vdiperiod f &amp; förc1ubbla.d.
Av ticlningcn Morgonbris har försklts 70 (samkvain.
Fru Disa Vastberg från Sunds M~ecllemsantalet var vicl årets slut 25, med eseiiiplar.
vall böl1 f ö r d r a g över Hrnnet: Vårt ansvai r ', cn niinsknin,gl s v 9.
E t t sorgligt faktum.
: Under clct gAiign:~ nrct] ilar förcdrag varit till möilrar och barn.
En innerlig vädjan till .alla Svcrges arbe- anordnat niccl rccl.
John Sandón afrh Karl.
Dcn 20 aug.
voro kliib !bcus ancdleinnl~ar i I tarckvinnor: Anslut eder till [len klubb ni stad soni talare s m i t cn fest inccl lir och fri Eskilstiina på kainratmöte.
Vid detta möt: ha narinast till!
Floocl från K i ~ r l ~ t a iiibjiirlnn.
d Arbctare ' koni.
be~hand1:idcs fdi.gan om a t t bilda ett distrikl 1 Med kamratlig halsning till alla kampater iniinens ordf. Gust.
Walströi~i har vii1 et1 för Söclcrinanliancl, vari Xkogstorpsklubbei:.
I Iandet runt om franigångsrikt arbete under klubbmöte på ett för.tj5nstfullt sätt klargjort beslutade sig för a t t ansluta sig från ocl: I det nya året.
E-y U-c1 t. en dc1 koniiiiiinala spörsniål.
Walströin ai mcd 1 oktober.
valkomnicn an en gang för fortsatt undervis.
Dcn 20 aug.
haclc klubbcii ett offentlig1 Från Lesjöfors.
ning i komniundkunskap.
möte i lok.alen Folkets Borg ined &amp; öredrag al; IClubbcn liar pb e t t energiskt satt clcltagit i fru Agnes Söderqvist fr.ån V ä s t e d s över ani.
: Lesjöfors wc.-dem.
kvinnoklu.bJ~ vax saiii- höstens olika val.
nens: I) c kommunala valen och Nykterhets, lad till årsniöte söndagen clen 4 mars.
Av Ti ' ll ombud vid distrilrtskorifcrciisen utsRg: f rggan.
årsbcrättelscn framgick, a t t klubben under f r u Sofia Lundell mrcl fru Anna Björn som E t t offentligt niöte har hAllits för a t t ord.
, året h-ållit 11 ordinarie m.öten samt en del.
.
ersättare.
nn missförhtillanclcnia vid skola, så att festiiiötcn och samkvim.
Utgifter och in- Till styrclse, för innevar.aiidc Br valcles:: le barn, som gå.
i denn:i, skulle f å bättre v &amp; koinster ha under året balanserat på en suni- fru Elin Willig, ordf. och korresp.
selrr., fru m r dit sanit i övligt vatten ooh anilra sani.
.
.
iila av kr.
261: 03 nicd cn konta.nt behållni.ng Hilins K:irlsson, sekr., f iv Karin Karlsson:; ara f öl-hållmdcn tillfredsställda.
i kassan av kr.
3G: 75.
Styrelsen tillerkän- kassör, fröken Mimiiii Piskator, v. ordf., och Kubben til1,hÖr aven Skogsto~ps arbetare.
- des full ansvarsfrihet.
fru Anna Björn, bitr.
sckr.
Rc-visorer blevo kommun, vilka hnclc en geinensam fest an.
Till styrelse för nästkommande å r valdes: fru Bcda Jcrnberg och f r u Hil.dur Walströni.
nnndag jul, vartill ~~llniiinheten hade tillträdc l ~ r d f.
Lydia Johansson, v. ordf. Ester Steen, Till koniniissionar oiiivdcles Hjl.dur Walströni.
En halsning till kliibbariia landet runt fråii l!
sekr. Augustn, Larsson, v. sekr. Rut Hellqvist, Kvinnor!
Dcltag nied liv och Iiist i kliibb- 3kogstoisp.
R e f. kassör J e i i n y Aiidcrsson.
Revisorer blevo arbetet samt sök iiiti ' csscri~ edra vänner och Minria Nilsson och Hanna Nilsson.
Till kom- lramrater för v&amp;rt arbcto och fijrsök f 5 dem missionär för Norgonbris valdes Olivia Från Motala.
med i v8r klubb.
V i hoppas a t t vart ni-bete Kruso och till korresp.
sekr. Lydia Johansson.
med ticlen skall ge e t t gott resultat.
Klubben äger vid arets slut 24 godkända 15otal:i v e r k s t ~ d s soc.-deiii.
kvinnoklubb 1 iö11 sitt årsmöte .den 19 februari 1923.
Med. '
l medleniinar.
.
E. TV-,g.
380 ex. av Morgonbris ha salts.
cniniarna hade infannit sig talrikt och ' CIA För a t t spara p % utrymniet vilja vi ej i de- jet aven hade anordnats kaffeservering ver.
Fran Sparreholm.
1 talj redogöra för klubbens arbete under aret, iade miitct litet familjefest.
Av bcr.ättelsen över klubbens verksamhcl: i l iiien det lilla vi uträttat ha vi gjort med basta Sparreholrns soc.-clcm lrvinnok ' lubb höll den 5 h b r.
ársmöte.
Ars- och rcvisionsberättcl- framgick, a t t klubben,under 5rct liaft l2 or-. '
c smnförst %ncl och mera intresse an före,gående scrna förcdrogos.
Styrelsen bcvi.ljndes fnll l i n a r i i (ich et ' t ÖffentKgt möte.
Vid det se- ': kr och med god tillförsikt gå vi e t t nytt år ' 1 5.11 mötes.
ocli tackssin ansvarsfrihet.
Riilccnsl~apcrn:1 iare hijlls föreclrag n, ~ fru Söderqvist.
Mccl k~aiiiral; hälsnin " gill klubbarna landet Vid ott kanir-atmöte f ör östcrgötlandfi balanserade p % kr. '
737: 99 riiid on behållning.
av kr.
188: 37.
Mcc1lciiis; mtal.et var vid årets rvi ' nnoklubbar, ' som hölls i Lhköping, var 1 runt fr %n Lesjöfors kvinnoklubb.
slut 40.
Iilubbcn har .under aret haft 12 or- rhbben representerad nicd.
tvi .nnibud: Styrelsen.
IClubben har i samband med arbetarekom-, dinarie och 2 $stra nzötcn.
Två offentliga förcdrag Ila hållits, ott av f r u D:isa Vastberg, nunen deltagit i agitationen för landstings-, Från Svartvik.
soin talaclc om förslaget till ny barnavårds- naannavalen och komrniinnlfullinaktigevalet Motala socken.
En av klwbbcns incdlein- Svartviks soc.-dem.
kvinnoklubb Franiåt lag, samt ett av fru ATclly Thiiring i föirbuds- fragan.
Gcniciisanit med uiigcloriisklirkibcn nar inviildes i koniiuuiia~iillm %ktige.
l iacle, niåndagen den 29 ' jan.
sitt 5rsmöte.
Brs- Under förbudskampen hadc kl.ub~bcii tv5 () c % styrelseberattelserna f.öredrogos och be- har avon hiillits möten, vai:vicl gsrtiprogram- nict diskuterats.
Klubben %r reprcsenterad i mibucl i kvinnliga iöi~b~bnclskoniniittéii ...
1 siljacles $1111 och tacksam ansvarsfrihet Lt Till julen skankte kliibbcn 155 kr., .att ut- c len avgåendc styrelsen. '
Av årsberättelsen koniniiinnlfiillinäktigc, koniniii.naliikn111~1, fat- tig \ ~årclsstyc ?lsc och barn:iv&amp;rclsnamncl.
Nligra lelas till arbetslösa familjer i sz~nihallet.
f iranigick, a t t klubben ' h,aft 12 protokollförda I förh: " tllan ' de till det stora industriscz ' mhal- 1 nöten oclh 4 styrelsesammanträden.
Klub- ' mccll.
äro anslutna till en A.
B.
F:s studio- cirkel, soni studerar.
lcommunalkunskap.
.Av ct här vid Wota1.a verkstad, har klubben ett 1: len har aven delbagit i ' kamratmöten, som Morgonbris har ' unclei %mt försglts 650 ex. nycket litet ~iiecllémsantal.
Man kunde ha \ rarit anordnade inom dishiktet.
2 möten 1 ' l I.
J l t (, ',
inecl försäljning av Iiandarbctcn ha håll il; ^.
E t t till förmån för sjuka, varvid f r u 8oLiila N80rdlantler, Si1nclsva.11, höll föredrag.
Dct andra till f örinån f ör klubbens kassa, va.rvi11 f r u Disa Vastbcrg höll cn förclasning ijver Anna Lcnah Elgströii-i.
Klubben deltog i val- agitationen ocli hemtog brosehyrer till ut dcl- ning.
- t-nder förbucls:~gitationen företog en del kvinnliga kaiinratcr agitatioiisturiiéer uppilt landct ocli spridclc broschyrer.
Klnb- bcn ä r roprcscntcracl i fattilgvårdsstyrclscn ocli aven i barnav~Rrdsnaliiiidcn.
Av tidnin- gen Miorgonbris har föi .. s~lts 300 es.
Den nya styrclsen fidc fö:ljande saninian- sättning: ordf. oah korresp.
sckr.
f r u A g h Berlin, v. ordf. f r u Anna Modin, sekr. f r a Valborg Karlsson, Irnssör f r u Sani1r.a Nilsson ouh v. sekr. f r u Sigrid Andersson.
Itcvisorer blcvo f iunrnn.
Adelc Brandcr och Elvine Aksell.
I-Coniniis~i~oniir f ör Morgonlbris blcv f r u Eufrosyne Olsson.
Vid mötct förckoni kaffeservering, musik och &amp; ng av lcliibbcns egna nieclleaui~ar.
De- klamation s:mit beriittelselasning.
Ung.cloins- kliibbcn .Aktiv var inbjuden .och hade tdrilrt infunnit sig.
Dct angenkina .niötct avslöts mccl.
avs; ju:n- gandet av Ungdonisniarschen och ett leve för: kvinno~ö.rclscn.
Till sist cn halsning till .alla klubbar .lan- Rsorrcsp.
s e k r.
det runt.
w t.
i Si~iiclsvall och en till en av klubbens iildre iiicdl.
2 andelar i Stockviks Folkets hus ha tcclrnets.
En dc].
niiiidre anslag till valgö.
ranclc andamal ha ocksa beviljats.
En utfiird till Njurunds koniniunhcm her ocksa f ö r e tagits.
Morgonbris säljcs i 10 cs.
pli iriånad, Inkoinstcr och iitgif tcr ba1:mser:i Z kr, 131: 22.
M.edlcms:tiitalct var vid 8.rcts början 49 ocli vid dcss slut 43.
Styrelsen för innevaranclc gr bes1; iir av kan~raterna I d a Thaliberg, Alva Tackcrmaii: Harina Strömqvist, Bcda Boman och Alina Erilrsson.
Bcviso:rcr: Lina Johansson, Thea Linclfors och Naiiny Olsson.
Kamrat Fredrik Backhind underh.öl1 mcd sång och musik till piano.
Hr Josef Lazko hö11 ctt intressant föreclrag för onikring 200 &amp; hörare, son1 avtackaae tal.
nicd 1ivTiga sppli7.der.
Därefter förctogs en stunds rast, di.
m fyiicade sig vi.d .ett väl dukat k.nffc- bord av vilket lroiiimittén 11:i.r all hcder.
Arbetet återupptogs ined a t t behandla en massa cirkulär och skrivelser.
Två kamrator läste var sin berattclse, en S- %rig flick:^ laste en dikt om Sverge samt sjöng tv &amp; sanger; dot he1.a mottogs mecl kraftiga applåder.
2 ny!
niedleniniar ingick i klubben.
Dareftcr ski1:lclc.s vi å t och dln, tycktes.
v a r a iiöjcla med.
aftonen.
A Stockviks kvinnolrlubbs vagnar: H. s. den, 20 ordinaric och 6 extra niötcn.
Mecllems- antalet vicl fircts .början var 27 och.
vid dess sl.ut 51. godkända mecllemmar.
Av Morgon- bris ha.r försllts 690 cs.
Föredrag har unclcr året hiillits av fruarna Nclly Thuring och, Scliiia Norcl1; incler.
IZlubben deltog i 1 maj- dcnionstrationen samt med eegt standar i cii förbiidsilein.onstration.
Aldcrdomshemmet har besökts,.
då pensionärcrna trslrterades mcd k,ziffe sanit g5vor av cnskilcla mcdlcmmar.
Till Rysslanclsinsaiiilingen har klubbcn biclra- git moil 45 kr., till cn $eihövandc kamqat 5 listor l50 kr.
samt till mindre bemedlacle barn ganom olika anorclningar insamlats ooh utdelats till jalcn 270 kr.
Inkoiiistcr och iitgif tcr ha - ~bdusc-rat (pa kr.
600: 82.
Klubben diar en repasentant i koniniunal- fulln-iak.tige, en supp1ean.t i distriktsstyrelsen, ctt o m h d i lokala bilclningsutskottet samt 2 i Tuns förbudskonimitté.
Till styrelse omvaliics Lilly Persson, ordf., samt nyvaldes Lisett Johansson, kassör.
öv- riga ledamöter b l e ~ ~ Anna o Gustavsson, Anna Bloni och Anna Högbom.
Revisorer ' blev0 Anna Carlsson, Dina Nord och Esther Ljungh.
Uppbörclsiii&amp;n blevo Alnia Eriksson och Liva Nyström.
Komniissionar för Morgongbris blev Lilly Persson.
Till ombud i Kooperativa affa- ren .onivaldes Ester Siindberg.
En ny inedlcin aiislöt sig till klidhen.
Viclare bchancllades en del rapporter och Från Karlstad.
nya fr3:gor; Evensoni serverades kaffe.
Från Atvidaberg.
Det gemytliga mötet avslöts mecl a t t en Klubben firar sin 15- %Mga verksamhet.
A1; vicla ' bergs soc.-ilcm.
kvinnoklubb hade kamrat frambar klubbens tack till styrelscn mandagen dcn 12 febr.
1023 sitt Z.rsriiöte iin- M:cd en cnkel festlighet för nicdlcmniar för det gtngiia året.
.dcr ~rclfiirandes~ap av f r u Alida Lundahl.
nied bckantn firade Karlstads soc.-dein.
Mecl5op.p om fortsatt franigång för de soc.- Ars- ocli revisionabcrattclscrns iipplastcs kvirinokluib ' b sin 15-Briga til1v:iro tisc1:igcii dcin.
Irvinnokliib ' barna tecknar ooh goclänclcs.
Full loch taaksam ansvarsfri- den 13 februari.
Ref ercnten.
hct bcvi1; jaclcs styrelson för hets förvaltn.ing.
Klubbens ordf. f r u Alina Norscll hallsade Till lcdn,inöter i styrclscn oiiivaldes friianrna de iiiirvaranclc hjiirtligt valkom.na.
Därefter Från Munkf ors.
Thorborg, Znndcrliolni och J:insson.
Övriga uppläste f rökeri Alma Svcnsson Mauritz Miinkf.ors soc.-dem.
kvinnoklubb höll sitt ledamöter i styrclscn kro fruarna Lundahl Sternors dikt ' Kring f anorna Fru Norscll och Österberg.
höll clkrp5 en kort resumé över klubbcns vcrk- årsinötc mandagen, deii 29 jan.
i Munlrfors) Klubben Iinar under t2rct hällit 10 ordinarie sanihet under cle fciiit.on iircn.
Av denn:^ Ordcnshiis.
Av årsberättdsen frxmgick, a t t och 2 extra möten sa:mt lika in8ng:i. styrelse- fraingick blanc1 lan !ist, att en niangcl frågor klubben.
unclcr dct glingn:~.
året har hållit 12 möten.
Dcssutoiii hölls på nygret ctt sam- förekoniinit till diskussion, särskilt sZclana., ordi1iari.e) 2 extra samt 13 styrelsemöten.
Sedan styrelsc- och revisionsbcra£telsernn kväni med julfest för barnen.
som ber.ört kvinnorna, heiniiicn och barnen, I mars hade i samråd mscl ai~bctarekoniiniu- därihlaiicl röstraftsfrågan, skoldrågor, f ollz- framlagts och: tv mötet godkänts tillerkäri- Ben anordnat.^ ett offentligt möte med frii pensioneringen odi nyktci+hetsfråg:in. '
Debat- des clen avgtendc styrelsen full m h tacksam Agnes Södcrqvjst soin taltirinma.
Efter inijtct terna h a varit hade livliga och givande.
snsvarsf rihct.
Till styrelsc för innevarande å r valclca: tcsupé ftir k11.1bbnicrllcniiiiar och inb; iiiclnri.
I-Conirnuiialkurscr ha.
hmållits, även cn hel dc1 I h a j hölls cn somm.arfcst i folkp.ar ' ken incd f örcliisnin gnr både av klubbm edleininar och Elin Byström, lorild ?., Augusta Lind, sekr., Emma Ullström, kassör, Maria Lundell, v. f r u Aniancln Fröscll som talarinna.
utoinstfiendc.
Bland de ljusaste minnena var Tv % valda onibiid för klubben, fruarna dock då distriktet.
bilda.cles vid cn konferens ordf., och Elin Krusc, v. sekr. Rcvisorer blevo Amands Henriksson och Jenny Setter- östcrberg och Zauderholni, ha deltagit i ett har i Karlstad.
kvist.
Till referent valdes Signc Karlqvist, av Linköpingsklubben anordnat kanirat,niötc.
Diiroftcr följde pianomusik och clelclania- Under året har vid mötensa genomgatts dct tion; även bj6ds på kaffe.
F r u Hedvig Floocl som %von blcv koiiimissionär f ör Morgonbris.
En ny medlem beviljades inträde i klubben.
.nya lagförslaget till b:irnav; ii .. rdslag sanit i ett sjöng en av) henne själv författad visa, vilken Vid mötet, som var talrikt besökt oeh kortare saiiimaiic1ra.g prof. Thunbergs)) Sam- för sitt pigga.
i n n t b u l livligt scnterades.
Sist pra.glades: sv basta staiiining, förekoni kaffc- hällets hygien).
sjöng en manskör en hcl c1.cl vackra sånger.
I april hölls cn kurs i hattsöiiinacl, lcdcl av Telegram anlandc fran klublbarn; i i Stonfors drickning saiiit uppläsning av e t t par kan; - klubbens sekretcrtire, för c t t 1 0 0 - t d klulbb- och Riunkfors samt en vcrsifieracl hälsning rater.
Med hälsning till alla klubbar i landet nicdleinin.ar och utoniistXenclc.
Bch %llniiigeii frfcn.
f r u Hulda Floocl, Uppsala.
S.
K. av kursen, 35 kr., tillföll klubbens kassa.
över hela 8estlighctcn vilade en angenani geiiom M .. P.
Av Morgonbris liar för&amp;lts onlkring 300 stanining.
Från Forshaga.
exemplar.
~ o r s l i n ~ soc.-deni.
i kvinnoklubb höll Irs- Medlenrninrnas antal utgör vid krets diit Från Matf ors.
n~öte torsdagen clen 1 mars.
Av styrelsc- och 31.)
alltså, en minskning: tt7 5, son1 iitf1yl; tat Matfors soc.-dem.
kvinnoklubb hajle 5x3- revisio~isberättelserna framgick, a t t utgifter ellcr av annan orsak avgatt.
Klubbens k-assa balanserar på k;.
193: 62. möte clen 21 febr.
iStyrelse- och revisionsbe- d i ink.onister balanserat p % kr.
440:47..
Mcd partihalsning till klubbarna Imdet rättelserna godkandes.
Av dessa fraingick.
Klubben har uncler iiret hållit 9 ordinarie a t t iiiider h e t hGllits 12 styrelsesamniantr %- runt.
A l i c l a L i i n dashl, ordf. j.
I) Från Stockvik.
Tisdagcn clcn 23 januari 1023 höll Stcick- viks soc.-dem.
kvinnokliibb sitt årsmöte.
Se- dan mötcslörhandlingarna genomgktts vicl tog ett festligt samkväm till vilket utonist %ende inbjudits.
Styrelse- och revisionsberiittelse ' rria upp- lastcs och godkändes varefter styre ' lsen be- viljades f ull och tacksam aiisvarsfri het.
Cr verksamheten in5 namnas följancle: 4 sty- relsesaniniantraden, 14 orclinarie ocli 2 kam- ratmöten ha hållits samt ett agitationsföre- drag med fru Nelly Thiiring som tal.
6 kr.
ha insanilats och översänts p % Rgsslands- korten.
2 insamlingslistor h a på initiativ av Idiibben cirkulerat: en till 1änssnnato:riet I Fernqvists KappaffBr 8 3 Drottninggatan 3 3 n. b. och 1 fr. upp Sfort lager av in- och uandska nghefer i Damkappor, Drakter och K jolat
MORGONBRIS - p - - p p full och tacksam ansvarsfrihet för det giingn~ aret.
Till styrelse för 1023 omv:ildcs den.
föriit- Alla slag * av bankaffärer.
- HBgsta idhingsränta.
vnrandc: fruarna Beds Bergkvist, ordf., Sclnia Scliröcler, v. ordf., M a ~ i a Eklöv, sekr., Elin Norbäck, v.
sckr., och Elin Larsson, inbragte 5 kr.
o a h t i l l undertecknad vid sjuk Kungrholms soo.=demm kviinno- kassör.
Revisorer blevo fruni na Hildur Berg- dom 213 kr.
13 möten ha hållits, valvii klubb avháller ord.
möte 3:dje onsdagen i kvist, Josefina Berggren och Agnes Nilsson.
flera sociala fr %gor Jia behandlats.
E t t före varje m h a d kl. 7.30 e. m.
S:t Eriksgatan 21.
Till onibiid vid distrilrtskonf erensen valdes drag Iinr hållits av f r u Hulda Flood frår Ordf. Hildegard Stram, Bergsgatan 27, 1 tr. f r u Beds Bergkvist.
Karlstad över ämnet: samhällsansvar " a. g.
Till de i strejken indragna skänktes 25 kr.
varvid narvoro 350 åhörare.
Av tidninger Som arbetarekommunens incdlemrnar inbju- Morgonbris har salts 400 es.
.Fbrenlngen fbr Hamblt~adsn i dits diskuterades en del fragor tillsammans Till styrelse omvaldes fruarna Martin: 8tookholm hsller möte 1:sta torsdagen i med dem och stainningen \ 7a:r den bastn.
Svensson, or,df., Amalia ' ThGrnvall, v. ordf. Till sist en maning till er, som sta utanför och]: da Gustavsson, selrr.
Nyvalda blev (varje m b a d kl. 8.30 e. m. i Folkets Hus P- vår organisation: Stall er e j så oförstkende Gercla Front, kassör, och Anna Svensson, v sal, 3:dje torsdagen i Folkets Hus C-sal.
Sturelserr.
för viira ideer!
Anslut er till vara klubbar!
sekr. Till revisorer valdes fruarna Albertin: Sekr.
Trygg och Viktoria Ahl.
Till korresp.
sokr Arrika meom-dem.
kvinnoklubb valdes ordf. Fran Fagersta.
.
Under en paus samlades medlemmarna om htiller ordinarie möte 2:dra mhndagen i mtina- Fagcrsta soc.-dem.
kvinnolclubb hade sitt kring ett trevligt dukat kaffebord, varvii den kl. 8 e. m. i Folkets Hus C-sal.
Styrelsen.
arsmöte sönd.agen den 21 januari.
Av styrel- förekom uppläsning.
.
Två nya medleminal seberattelsen framgår, a t t klubben under året ingingo.
haft 12 ordinarie samt 3 c s t r: ~ möten, 2 kain- Billesholmr soc.=dem.
kvinno- M.
EL Ned partihälsning landet runt.
ratniöten ooh 5 möten tillsammans med nr- klubb hH.ller ord.
möte i Folkets Hus i Södra betarekominunen och ungdonislrlubben.
Vi Iia Vram 2:dra tisdwen i varje manad kl. 7 e. m. besökt Siirahnniinars- odl Korbergskainrater- Ordf. Fru Anna Fors, Villorna, Billeholms gruva.
na, där Even möten hållits.
Vid instruktions- Sekr. Fru Gerda Liljeroth, Billcohohs gruva.
kursen i Sala h.ade klubben 3 ombud.
I agi.
Sturelren.
~ i d n i n för ' ~ den soaialdemokratiska tationssyfte h a vi anondnat tv &amp; förec1r:ig mccl Ase1 Bengtson och Hulda Flood soni talare.
Enkapings soc.=dem.
kwinnoklubb kvinnorörelsen.
Klubben har aven tagit intitintiv til ' l s. k. haller ordinarie möten 4:de tisdagen i varje förä1drsm.öten inellan] %rare och föra1.dra.r~ Utgives.
.
av styrelsen-fö; Sverges manad kl. 8 e. m.
9 Polkets Hus.
där fragor, som &amp; öra till skolan, diskinteraks.
- - Sturelsen.
Socialdemokratiska Evinmo- För a t t hjiilipa upp ekonomin f ö r vårt I ?.olkets.
.
.
hus ha de olika f6reningarna på platsen al-bc- förbund.
.
Eskilstuna rot.-dem.
kwinnollubb t a t gratis och ha lrvinnoklubbens medlemniar htiller ordinarie möten 1:ata m h d a g e n i varje -.
tjänstgjort flera gånger i ko~nmittén.
Av Styrelsen.
lilla sal.
manad kl. 7.30 e. m. i Folkets Hus Miorgonbris har salts 1,000 ex.
De mest be- R e d a k t ö r: Signe Weesman.
Alim, märkta frågor, som, diskuteratsl äro fiirbuds- Tel. Norr 244 36.
Upplandsgatan frågan, kvinnan osh arbctarepressen, försla- Gateborgs socm-dem.
kwinnoklubb 85, Stockholm.
get till ny barnavRrdslag sa-i.111; huru Iruiina vi har möte 1:sta tisdagen i manaden kl. 8 e. m. Anna Svensson, i Arb.-föreningens H-sal; 3:dje tisdagen i m&amp;- Expedition: bäst gagna den sociala rörelsan?
Inkomster o &amp; utgifter ha under Kret bn- Grindsgatan 10, III, Stockholm Sö, naden Bondeg@an 14 kl. 8 e. m. lanserat på kr.
550: 20.
Styrelses.
&amp;; - Tel. Söder 78 98..
Den avgåendc styrelsen bcviljacles full och P r e n u m e r a.
t i o n s p r i s:.
Helt 81 tacksnin an~v~arsfri~het.
.
kr.
3: -, halvt &amp; r kr.
1: 50; lös- HbganBs soc.=demm kvinnaklubb Till styrelse för innevarande &amp; r nyvaldes h&amp;ller ord.
möte 1:sta och 3:dje m h d a g e n i nummer 25 öre.
Eva Slrult, Ester- Forsell och Hilma Wallin.
KvnrstLcende äro Alina Melin och Frida Sund- A n n o n s p r i s: Sista sidan 25 öre: mbaden.
Ordf. f r u Helen Olsson, Förenings- gatan, Högands.
.
.
blad.
Korresp.
blev Aliq,z NCelin.
textsida 40 öre pr mm.
Klubben sändcr härmed on ~h:jlsning t il1 slln kamrater landet runt.
Ludvika sot.-dem.
kwinnoklubb Tecknar för klubben A: M. haller sina möten 2:dra mandagen i varje m&amp;- Sverges Soo.-Dm Kvinnoförbund: nad.
kl. ' /, 9 i Folkets Hus ' B-sal.
Ordf. Öch korresp.
sekreterare: .Fru Styrelsen.
Från Sörå.ker 3igne Wess~an, Upplandsgatan 85, Sörakers soc.-dem., kvinnokldbb höll sitt or- Skivarpr sot.-dem.
kwinnoklubb dinarie årsrnötc för en tid scclan i Byggnads- S t o c k h o l m.
A.
T.
Norr 24436. '
h&amp;ller ord.
möte andra sondagen i varje m i - föreningciis lokal.
Mötet öppnades av kliibl~ens ordf., fru Stockholmr stads, Stockholmr o. nad kl. 1,30 e. m. i Folkets Hus, Skivarp.
0li.via Nyman, som ock ledde f örhandlingsr- Uppsala lans sac.-dem.
krimnodim Nya medlemmar vinna intriide.
Sty,.cl8cn.
na.
Mötet var bcsökt av klubl~ens siinitliga strikt.
Adr.
: ' Ordf.
Fröken Anna Svens- n~edlcinmar.
Klqbben fick aven Iialsa ' en ny son, Grindegatan 10, Stockholm Sö.
Rasiaör nicdlein välkommon.
Ffu Snra Andersson, Igelboda, Saltsj&amp;Duvniis.
S p h g r som.-dem.
kwinnoklubb Av styrelse- och revisionsberättelsernn hhller ordinarie möte .l:sta torsdagen i varje frairigick, a t t klubbens inkomster och utgif- Sthlmr Illon .. kwSnmoklubb (eec.-dem.)
m h a d kl..
8.
e. m. i Folkets Hus.
ter balanscrat på kr.
461: 14.
14 iiiötcn ha Styrelsen.
hållits under gret samt dessut.om G andrn hA1le.r ordinarie möte 1:a m h d a g e n i varje tillställningar.
Den: ~vgbendo styrelsen bc- mllnad kl. 7 .. 30 e. m; Obs.!
Lokal i D-salen, Folkets Hus.
Solna sot.-dem.
kvinnoklubb haller viljncles f ii11 och tacksain ansvarsfrihet.
Styrelsen.
möte 2:dra tisdagen i varje m k a d kl. 8 e. m.
Till styrelse för å r 1923 valdes fruarnn i Huvudsta Foikets Hus och 4:de rnhndagen Estor Billströni, orclf., D.avic1a Vestin, v. orclf.
Mand !ina Vallgroii, sekr., Elin Ahlander, v. Stockholms Gamla Stadens Som- i varje m b a d kl. 8 e. m. i Hagalunds Folkets %tyrels e.
sckr., och Alma Ekholm, kassör.
Revisorc.i dem.
kvinnokl ubb- hkller ordinarie mijte KUR.
blcvo fruarna Emmn Höglund och Elin Mats- 2:dra torsdagen i mhnaden kl. 7,80 e. m., son, nied Hanna Jönsson och Johsnnn, Liljc 3tortorget 2, 2 tr. Styrelsen.
Storfors socm-dem.
kvinnoklubb .- dal som ersättare.
Sokr.
hiller ordinarie möten sista, söndangen i varje Stoiokhdmr madra kvinna dubb m&amp;nad kl. 3 e. m. i Folkets Hus.
Styrelsen.
Från Hunnebostrimd.
sot.-dem.)
htiller ordinarie sammantrUe 1:sta i varje mllnad kl. 8 e. m. i lokalen msdagen Hunnebostrands s o ~.
- ~ e i n kvinnoklubb.
har Sundbybergs sot.-dem.
krinno- hiillit sitt .första ksmöte, v a r ~ i d revisionsbe- L tr. Sodra Folkets Hus.
Ordf. fru Beda Jansson, Blekingeg.
65, 3 m., klubb hikller möte 1:sta tisdagen i varje riittelsen uppliistes och godkändes.
Styrelsen qtockholm.
Styrelsen.
ri&amp;nad kl. 8 e. m. i Folkets Hus.
beviljades full o &amp; tacksam ansvarsfrihet.
Klubben bildades efter e t t förcbrag av fru Agnes Söderqvist i sept.
1031.
Klubben an- Vaaartadenr sot.-dem.
kvinnc~- Tumba sot.-dem.
kvinnoklubb hhl- slöt sig till Soc-dem.
kviiinoförbunldct i okt.
klubb har ord.
mate 1:sta mllndagen i varje .er ordinarie möten 1:sta onsdagen i m&amp;naden .samma Hr.
1921 anordnades en fest för.
all mllnad kl. 8 e. m.
S lokalen Upplandsg.
61, d.
6,30 e. m. i Folkete Hus, Tumba.
Styrelsen.
manheten till förman fiir de a.rbetslösa inom 1 tr. ((hietav Vaea-automaten).
samhället, vilka hela; behallningen, 148 kr .. Uppbard och inskrivning varje möte.
Itockholm 1923.
A.-B.
Arbetasnes Tryckeri.
tiW.öl1.
En frivillig in samling till Rysdaxrcl StyreLera.
B A N K A K T I E B O L A G E T N063 ' ~E.Nm Morgon ' bris.
,.
- \
