# ID: svediakorp-per2499
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1923
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 17,115
# sentences: 973
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


RGONBRIS TIDNING F O R DEN S O C I A L D E M O K R A T I S K A KVINNORORELSEN.
Utgiven av rtyrelsen för Sverges Socialdemokratiska Kvinmrförbund.
19:de &amp; g.
1923.
N:r 4.
April.
Pris 25 Ore.
ENIGH ETEN KOMMER!
Efter all splittring, alla broderstvi- ster inom den internationella arbetar- rörelsen ar nu enigheten på inarscli.
Mot vilket lands arbetarrörelse man an blickar, iakttager man att starka kraf- ter äro i rörelse för att frainsk.apa denna enighet, som allt flera och flera av socialisterna började be- trakta såsom en ouppnåe- lig utopi.
Både inre och yttre kraf- ter ha medverkat till upp- koinsten av denna hopp- fulla situation.
Innanför arbetarrörelsens egna leder trängde den uppfattningen allt djupare ner, att dessa strider endas t försvagade ' arbetarnas aktionskraft, att det rent av var ett ovärdigt tillstdnd att arbetarrörelsen uttömde så mycken dyrbar styrka: på inbördes strider.
Sålunda skapades inom rö- relsen, genom krafter soni stamma.de ur dess egen grund, en stark stamning för enighet.
Därigenom la- des den andliga grunden för enighetsverket.
Men mahanda verkade de yttre faktorerna ännu tiiaktigare.
De reaktionära rörelser, som pa allt flera IiAl1 blevo märkbara) gjorde det till ett livsvillkor för arbetarna att stå eniga.
Emot eil vaxande reaktion förmådde en inbördes söndertrasad arbetarrörelse icke mycket - den insikten var icke svär att vinna mark för.
Inför det re- aktionära borgardömets tryck begynte förståelsen för att det var på tid att sammansvetsa, att ena, vaxa allt star- kare.
Enighetsarbetet började på allvar i Tyskland.
Föreningen av det socialde- mokratiska och det oavhängiga partiet på partidagen i Nurnberg, var enighets- arbetets .första och viktigaste etapp.
RICHARD BERG: Kvinnostudie.
Denna enighetshandling vann stark Aterklang - inom hela internationalen; återföreningen av de båda svenska SO- cialdemokratiska partierna ar ett av exemplen därpå.
Sin största betydelse utåt, inom inter- nationalen, fick den tyska aterförenin- gen därigenom, att den möjliggjorde ett praktiskt arbete för den socialdemokra- tiska internationalens ateruppbyggnad.
Detta arbete sattes omedelbart i gång och redan i december 1922 var man i princip överens om att de bägge social- demokratiska internationalerna skola förenas på en kongress-i Hamburg un- der pingsten innevarande ar.
Kallelse till denna kon- gress ar redan utfärdad.
Dagordningen upptager följande fragor: 1) Den imperialistiska freden och arbetarklassens uppgifter.
2) Kampen mot den in- ternationella feaktionen.
3) De socialistiska arbe- tarpartiernas aktion för åttatimmarsdagen och för internationell socialreform.
4) Det internationella proletariatets organisation.
Denna dagordning utsä- ger tydligare an alla långa utläggningar vad det främst ar som tvungit ar- betarna åter samman.
För en och .var star klart, att det har galler verkliga livs- f rågor f ö r arbetarklassen.
Hamburgskongressen skall dels genomföra den orga- nisatoriska enigheten, men den skall aven draga upp riktlinjerna för arbetarnas internationella politiska kamp i dagens bekymmersamma läge.
Vad har berörts ar den sida av enig- hetsprocessen, som innefattar d e olika soci~alden~okratiska gruppernas sani- manslutning.
Den andra sidan sam- nianhanger med kommunismens upplös- ning.
Alla kanna till den kommunisti- ska insatsen i enighetsverket.
Genom sin hållning p2 de berömda Berlinkon-
feranseria i april och ii aj 1922 b h - gade de bolsjevikiska ledarna i det av -- görande ögonblicket försöket att in- kalla en allmän arbetarvärldskongress a.rtikc1, soiii v i f % t t mottaga, gcï icke nier varken sh goda och duktiga ined aven koniniunisterna so111 deltagare oss Följnnclc n8,gi.a beaktsnsviirda .synpunkter i ' clcn nii hiismödrar eller heinbitviiden som uiicler att stranda.
Sedan ha bolsjevikeriia: i.ktiiclla frti.gaii om hiisli.gt arbctc skall kom- den gamla goda tiden.
Och nian ' har i II u iidcr Iarlingslsgcn.
endast vidgat klyftan genoni att fort- ina SOIN uppfnttningarna harvid gro myckct i~ied all rätt visat p5 den s0ci.al.a fara,.
sätta sitt splittringsarbete både i fack- olik:i. sfi Icon~i.iia, a r t i k l a r a t t införas i f r a g a n soni uppstår tack vare den ' na l~ri~st.
iivcn ' i följaiic1.e n u n ~ i n c r av tidningen.
H &amp; Husinö.draril.a, de f å duktiga som f iii- föreiiingarna och inom den politiska biti:iidesföreningen i Stockholm komnier a t t rörelsen samt genom att använda full- onicc1olb:i.rt e£ t c r p ?islr,- * h a snniinantriiclc f ör ilas, äro.
inissbel. %tna med den m issnö j da a v cleiisnniin:i.
Den Iinr dock langc och okiiiiniga hem.bitriidesildi.r som fin- standigt barbariska metoder emot so- dryft:inclc wi.ii; förenikl f ö r nicc1lcnzm:irnns intrcssc och lies och hembitriideim vii1.j.a yrket i cialdeiiiokraterna och socialistrevolutio- ilcss ordf:, stnclsfullm %lctjgeii frökcii H:innn n i h g a fall, kanske i de allra flesta, av liar s a t t s i g gruiiclligt i n i förslaget iiärerna i ko~iiniunisniens ~iioderlánd Gröiivall; och komnicr a.tt försa, f r a m sina, synpunkter i rent iiö.dtv3ng och av ekoilomis1r.a s l d, da det löjligt nog tycks yara det enda Ryssland - allt under det de fört ett, cn koinnianc1e artikel.
t r o oss ock iivcn rei1:~i.i ni1 k u n n a s Q a, yrke, som inte tarvar 11ågon utbildiiing hycklande tal om en proletär enhets- a t t Vi HcinbitrCilesf ö ~ n i n g c n iir principiellt f ör i förvag.
ICaiislre ilatbare tycktes, ty a t t husli.gt arbete sk.:i.ll koi.iime i n unclcr K r - front.
på det sista i dessa tider har det iiiitli- liiigslagcn.
R c d.
Men genom denna fördärvliga t:~ldili gen gått upp för ' vederbörande hur .oandligt viktigt det hi~sliga arbetet ä r ha bolsjevikerna i själva verket, iiiot Som belra11 t .ha liornnier~slrollegi~i~n sin vilja, befordrat enighetsverket.
PA och sliolöverstyrelseii nied bitriide av för icke blott de enskilda hemnen iitaii a ett förs1,ag alid&amp;- för samhälle och stat i sin helhet.
Ett grund av allt detta ha arbetarna i allt s a k l m ~ ~ n i g utarbetat teclie~i sk gott som iiLigot p &amp; dciliia än- flera av Europas länder förstått a t t ende den likliiigslag, som bebåd~ades i drade uppfattning ar iatt man iiii för- clet 1918 av regering och riksdag fat- den koinniunistiska rörelsen endast ska- tade beslutet .aiigbciiqde .iippi.iitta:ndet av söker jiirange~a det hiisliga arbetet iiii- dar deiri.
De ha vänt sig ifrån bolsje- ett enhetligt system av praktiska ~iiig- der larlii~.gslage~i f ör a t t i:.igenom jl~n1stiilla, det med de övriga yrilveila och vikerna, vilket nogsamt bevisas av de- clomssl~ol~or.
Nu föreliggande forsl.ag &amp; sal.l i clet i soci.alt haiiseeiide på # det s ' iittet höja ras nled åren allt större rekryteringssvil- f öljan.de göras till f öremiil f ör vår be- dess # anseende.
Gott ioch val!
Men righeter.
Så gott som överallt stå de tralrtelse, vad adet .galler det, som alter- fragan iir val .om det .man åsyftar häri- bolsjevikiska partierna för närvarande nativ medt.agila, ge ' nom ~erliligen vinnes.
husliga arbetet.
antingen stilla eller äro i starkt till- Mal.mö Husmodersf öreiiii3.g anordna- Hiismödrarnas-arbetsgivarnas intrea- bakagående.
de helt iiyliigeii sett offentligt möte i se först3.r man mycket viil: på d,etta: Husligt arbete under 1ä.rlin.g~- fi %gan satt ha de hopp om a t t f % en kiinnig IIIOIII de flesta ' bolsjevikpartier rasa lagc~z m cc1 ~ilidei:visi~i~i~gsradet F]: .ecl- och duglig henibitra,deslGir.
Och cliir- dessutoiii vilda inbördesstrider, soin 1.4lcsson f ra11 S toclcholin soni iii1edai.c.
cm.ot] can med fog iiitet iiiv.ä.~i~Ias, n1e.n ytterligt förivaga deni.
Vi behöva en- I ett iller an timslåiigt anförande ut- staller förslaget sig lika v6lvilligt mot dast hänvisa till de koniii~unistiska par- 1:edld.e ii.ndervisiiiiagsradet l?
' redrikssoa den a i i d ~ a parten?
I tidi~i~igeii Arbc- tierna i Norge, Frankrike och Tjecko- de syiipuiikter inaii från lconiniitteracles tet i Mal.mö, som öpplnat sina spalter slovakiet- de relativt mest betydande och ped~agogislrt intyesseredes hg11 lagt för inliigg i frågan, skriver en iiisa.ii: i Europa - för att detta tydligt skall 115, frågan och franuballde de motiv, dare f öljiaiide: - Det lran 1781 knappast som.
.i~.trnyn ' nat i, en öii.sl~.an on1 a t t lagga tankas,.
att i vårt demokratiska land fraiiigå.
Upplösniiigsprocesse~i inom iiveii hiidigt .arbete ob1:igat~orislrt iiiider skulle lcomma til.1 stånd en lärlingsl.ag, bolsjeviliinternatonalen är i full gång!
en k ~ m m ~ a ~ lärlingslag.
ide Någoii f art soni ei~d~ast vorle till favör för arbets- Dessa häridelser inoni Moskvainter- yB den dislrussion, soni det val var ve- givanla.
.
.
.
Nej, det lran så tyclila~!
iiationalen arbeta tanken på en enig ar- clei:böraiides menii ?g att fii till staiiit, Helt visst äro också &gt;de ipersoiier, som blev det eniellertid icke, då den orga- mda1:betat vid Lagförslagets iitarbet- beta.rinteriiatioiia1 direkt i händerna.
De iiisat.ioii, som utlyst detta offentliga n h g, förvissade om att hla fiiiiiiit u t ett markera som ovan redan sagts enig- möte, syi~l~arlige~n.
icke g %tt i förf att- medel att avhjälpa e11 svår social brist.
hetsprocessens andra sida.
Genoni att n.iag om .att sörja för att i lagens till- Pedagoger # av f.aclret ha ocl&lt;.s &amp; med stor ined alla tjänliga medel driva på denna 1rorn.st intresserade miitt upp för a t t sakerhet klart för sig a t t om.
detta,.
att.
utbyta taiilrar.
Tvii i lagcm tillkoinsi; husligt ~a~:bete,, om möjligt obligatoriskt?
kon~~iiuiiismens ödeläggelse kuniia allt- s &amp; v i k t i g a int1:essentcr som.
h u s i n ö d r a r - p&amp;b j u d e s i l ~ ä r l i n g s s 1 ~ o l.
o r i o ~ c a h.
viimer så socialdeiiiokraterna verksamt be- ila oc:h hembitrad ena lyst e näniligen s2 stöd i en liirliiigsl; lg, så har man Ironi- främja arbetareklassens enigliet.
gott som helt och hallet nwd sin f r h mit ett s v h t problems lösning l~ctycl- Sanimaiifattande kan tryggt sägas, varo.
Det viktigast-e i l a g, som ligt in p &amp; livet.
M % så vara!
Meii ä r att trots att det ser så m6rkt ut för ar- jämte inledarens gjordes, kolm f:&amp;i det iiödviiiidigt?
Ui~dervisning.
be- ~1coll.cöl~sl:~rarii.iiieh~l.l och bidrog att Bii ' iislc~aper behöyas,: det %r inte tii betarklassen för närvarande) kan det ytterlisare frmh51r.a de öiisIcem&amp;l, soin hövs, tal om.
det.
BBde som hembitriide för dock pekas på hoppfulla ting.
och f rail pedagogiskt.
håll föras fram.
a t t soin avlönat bits %de i aliilans h.mn det .allra mest förlioppningsfulla aV Ilen ocfteri.Gtt1ighe.t sani sedan de- vinna sin iitkomst och som hiismor i dessa ar att arbetarklassens enighet cennier rått och rbder på det husliga eget hem hax ' den unga livinnaii ov@- - faktiskt hAller på att förverkligas.
Den- arbetets on11:åde och soni lcoiiimit fr&amp;- derlig nytta av att besittra gedigna och gan diarom att i tidnings- och tidskrifts- bärande insikter i det hiis1.ig.a, arbetets 1:a enighet skall så sm~iiiiigom giva den pressen liirligt veiitileaas, visar ju s % hela invecklade teknik och taktik.
Är styrka och den tillförsikt som behövs tydligt !soni möjligt att ilagot niiste gö- en~ellertid 1arlii1gssli; alan nöldvrdndig för för en segerrik framtid.
ras fiir att f å till stfind en battre till- att vinna detta mål, a r den ens nyttig?
gens m * diiing.
U.ppvaga fördelarna de nackdelar, som R. L-m.
Det har pekats p &amp; det hlbekanta en lekman bestämt tyclrer sig skönja?
- f drtum, att hu:smodersskicklighetei1 p8 Slc~il~e det inte lrunn-a tankas, a t t den ett betanlzligt sktt gått bak8.t.
Det Iiniis grundla~ggaiicle iiiidervis~iiiig, som den Husligt atbete under.
lärlingslagen.
, '
- unga flickan behöver f ör a t t kunna terligt föreligger i den frågan.
.endast med fr.arngAng arbeta med hemsysslor.
amder~risilin.gsradet Fredrilissons ovan ila, slciille li~i1111a niedIde1as henne i der ~ !rnil~iiinnd,a yttraide om, a t t liiiwin- Mene, mene thekel y~lcesbetonade foi:tsiittningsskolan.
Der norna s % snianingom slrola komn~a un- soni redan finns B &amp; sina hall och som Bestandigt an stdr broder emot brodei derfiiii d med vederböran des 1li.mplig- cizligt rilisdagsbesliit slcall vara full1 het.
.
genoniföi~d den sista december 1923 ock och hatet vaxer för var dag, som gdr För den som vill ha hiisligt; adsete dar husligt la~bete iiiggr.
Kan det d6 At vdldets rimkfer reses iirestoder, till sitt yrke 15.1.- likli~lpsslcol a.ii icke inte tyclras, .att det vore klolit att f örsl komma a t t bli 4illfyllcst.
För; att 115.
upp till de högre, de ve1:ldigt höga lö- sc resiiltatet av hur denna.
o b l i g a.
ty nianniskan sitt basta ej förstår .. t o L ' i s Ii a iiaclervisn ?llg i hiisligt .ar.
nerna, som loni [man far tro dc lfacl.int, Snart hotar åter kriget.
Tårefloder hete i den pralrtislna f orts~tt~~iii~sslrol.an bildad e pedagoger~i.a, skullc lroml~eii- cf ter den egentliga f~ollrsl~olans geiiolm- och pestens spöke vandrar i dess spår scca den förliist och den merutgift, som gl ' iq bleve, iniiaii man påbjuder ytter de iiiiga fl.ickoriia .och deras %ilder och l i g a ~ e s1colfoi.mer med bliga to risk lin- De11 kvirzria, sonz nu glads att var (: ini?
dvar skulle f 5,; om liirliiigslageii g h moder, dervisiiing i hiisligt arbete och sorte- igelloni, fordras helt visst en helt an- i::a ' iide iiader en lliirl.i.tigslsg med full i namnlös sorg skall std vid sonens bar 1.ia.n specialiitibildiiii~g 511 den, son1 i och utstriiclct slrolplikt till och med lii.~lingsslcolan leommer att givas.
fyllda 18 ar.
Förslaget siidalit dat föreligger veï- För de hembitraden, som +ii30 övel: Till krigets vådeld våldets makter h o p kar &amp; tmiiistoiie p &amp; ~in~erteclcimd soni 3.8 iir och redan a.ro iite p &amp; arb~etsmarlc- ett brarisle, vilket satter allt i brand ett slcrivb~ordsarlsete, dar nlan iclrc till- 11 aden, k an ciz li~~lingslag viil inte gasrna och h i t t eldhav drfinker folk och land racldigt satt sig in i det verlc1.iga 1.ivets varia .av nAgon egcntlig htydelse, men sk.:c.i_itaad.e mai-igf ald, d &amp; niau tillgtit &amp; g för dc övriga, dc som eveiitiiellt tknlca att riilci-ia med allt för un&amp;izgaa obelcanta solm sin iitlroinst p &amp; den bai-iaq kolm- Vår varnirig få fingf vi mot hinilen r o p, faktorer.
ncil den att bli av dest.0 större lsety- t y an vid sjdlva nvgrirndsdjirpets rart11 Ned den undervisning, som i deii yï- delse.
Är det icke tillilackligt, att deii kesbetoizade fortsiittningsskolan koni- unga flickam i .dleil pi~aktisha f.orts,iitt- belzlirskas vur.iden av ett rövarband.
mer den unga flickan till del., bör hon riingss1col.an leommeii att lriinna f$, den ha möjlighet att hjalpligt 1r1inii.a d &amp; sig G U S T A V ASTRÖM.
grii11~11iigg.aiide iinderaisni~ig i husligt fram inom yrkct.
Som bekant iir dct .arbete, son1 iir b %de iiö-dvandig och husliga.
arbetet sf~dant, att sedan griiil- högeligen önsl.raii~rc1, förskvitt att ho11 trakt.
Hurii och: p % vad satt skall dct dwria en gang iii1i.i.t~ g3.r det att gc- li.r iii.5sta.r-e.
iioiii flit, ihardighet loch god vilja fijiil ' i ' nicd iiA.goii f ra:mgi7,n g skall kunna gc iitïönas, at!
; en hi~sin~or Frecliiilcsson fram- ntveclila sig och f örlcovra sig da.ri.
sig in.
p &amp; deii l:~anan?
Är dct icke t.il.
' l- Unclervisi-iii~gs~:ixdet ~iicldig ' t ined sli.olplilct, soni st15clc~r hö1 l a t t nmn inom kom !mi.btén iiveii ta.
, Om god tillg&amp;ng p &amp; arbctsliraft sc- sig hort till 16 h:, lalltsK 2 &amp; r ef.ter deu git dcniia sida au saken ii1ide.i.
bihand- l a n koninier atit fiiina; ~, Beror givetvis ling och att nian st.aiinat inför, det an- i11ga1iind.a pix om liirlin gsl ag en 1i0al11i cr cgei~tl.iga f ollrslcolans genonigiing?
vid lsrlings- t.ill eller ej.
Det beror .helt och hillet.
Den som slrriver dessa talade tagandct, att lSrlariili~ori~a för: iiZigon tid seclaii med en nitisk och sko1ora.a relativt hastigt slciil1.e lrunna ?ii om .ai:betsgivaima p &amp; det husliga ar- iiiti ?c~sseraii skolman i detta amne.
Ett kornnia iindei ... fi.ind med huruvida hem setets ornrkde iiro villiga a t t böja sig av de argiinient han fr.ambar för a t t lse- och skola samarbet.ade effektivt vid €ör den nya tidens fordringar: att visa riktigheten av larlii~gsskol.a:~~s och liirlingarnas iiiidervisning.
Skulle e11 k a p a drägliga arbetsvillkor och att 1~i~rl.i.iigslage1~s tillkom.st var det, att hiismoder-,a.rbetsgi~are visa sig rdiidre 1~d1i.a a.idöning ' sf örhfi.Il andeiila i ~övcr- iman härvidlag d i s t e riilcna s &amp; .att saga liimplig, ~ h l.
l e ratten at t tec kria 1ar-: izsstiim.melse m ed övriga yrleen.
138 1Bng sikt.
Allideles solm ixa,r föral- lingskontralct f r&amp;nlc %iina:s heaiic.
Till: I: .d a M !a l ni s t ï ö iii .. drar kosta stuclentexamen 13 % sina de redail befintliga ' irrit; ationsrnomei~- och Isarii och Idärför: f &amp; vicllrknnas en rnyc- ten mollan hinsmö~drar-arbetsgi~rare l i ~ Iianiil:,ar t ~elconomisl.
iippof fri ' ng f ör hembitraden-ai:betar,e s l d l e all.ts, ' i yt- ~clein i den f örhoippnii&gt;geil, att ba.riien i terligare ett nytt slcapas: husmödra.r- En arbetarrörelsens sommarskola framtiden slrola 1cuuiz.a vinna en s &amp; na.s beroende av liirarinnorna i liirlings- blir tydigcn clcn kiirs, soni A.
B. F. E n iav ii~säiicl:arn~a i ' ' Arbetet "?
l a m ~ a: att m.ycl.ret aizgeiianiare och rikligare ut- ~liola~i.
r hii1l.a~ i sonini.ar.
I&lt;iiiwii, lcomst tack vare d e n m siii Wattre ut- har .oclrs &amp; n~:ycliet rilctigt bea1rta.t detta; 017.1. blir f örlagd till Brunnsvilis f ollr- - bildning, s &amp; fal: man aven hiis t ä.
n h att spörsmal.
Han skriver: - Enligt i m - iögslcol.a, pa.gar tidcn 1-14 jiili och inening slr.iil le cleii störs t a zon.i.mer att oiiifatta iindervisning i ti.e s i slrall slw.
Alla frågor iiro ju som iier ted1~:ua.d~ bckaiit till slut el.~.oiiornjsk.a och just för svarighct en efter f ragans realiseaande ympper, iiiimligeii: dc11 rslriill synes det vara sii bet.änldigts iippsta dii.rigenom, atrt in te tillriiclrligt 1.
Natioi~al.ekoiionzi ..
De del.ar av.dcia SOIII vor0 d- il1.ir1.iinn.a imtioiial el ron onlien., som iiro nied deilila l.arli.ngslag, SOUL under 4 &amp; i1 kntal mSst.are-h~ismöclr~ar, att undertcckna lärlingslcoiitralct., w betynlelsc för ett stiidi &amp; av socia- slriille med iiödviindighet komma att L @ 1; ringskixa de tmga f1icko:rnas * möjlig- li~inde uppbringas.
Man kan ' jii tiiiil~n, isrn.cn.
Lcd are: Xtat.sri.det Rsicl~ai:cl hot att förtja.na ett aiistiindigt bröd.
sig .antt husnlödra.ïna friikba att genom- 3aizcller.
Ty det sager sig Ju sjiilv, a t t .deii hus- gfi den sliärscld, soni lii,rl.ing~nii.rni ?.Cien 2.
St+ts- och konzm.~iila~Iciislra~~.
mor, som sisom bitriide skall emottaga för niiinga, lronin~m a t t bli.
Dlaremot Siirslrilt n-icd hiinsy11 till ai:.lsetarilas iii- göra sig slrades- kulle det 14.1 anses omöjligt, att den; ats i det politislia och komrn~iii~a1,a en iingj lärl.iiig, iu~zi %.ste sam.- lös för deil förlust a?
a.
i h t e hon göl: ratt, soni en gzing givits en nG.stare- id.l.sarbetet.
Ledare: Lelctor Edgar uiider den tid liii:.lingen.
bevistar slco- hsmor att iindertecl~iia l~.rl.iiigsl~on~- 3; j öclahl.
lan, genom s t t lsetzla ciz mindre 1.0ii för trdi t, skulle liiiinaa f r8nt agas henne, 3.
Fnclrf öreiiiilgsl.i.~iiislcap.
En övcr- la riaturligtvis.
l~rliiig~inaniii4~i1.
nolgii; ilrt över faclcf o~:~~iiiigsrörelseils l5rl.ii1 gen.
orgn- Begreppet larlii-ig f öriitsatiter med prövat hennes kompetens och 1.iiniplig- iisation avensoni .av f ör f aclcförenings-: .öi:clsen betydel.sefiil1 Iagstifti~iiig.
Le- nödviiiidighet som sin antipod lscgrep- het innan sAdan ratt til1,delades.
- Var star det omtalat, att ihus.rnödmr- lare Redalctör Sigfrid I3ansson.
pct miistare.
Vid de övriga yrkena böra omc- och liantverlzen bljr det caligt lagen en.
na skola bevisa sin lconipeteiis inför Arbet~t~ïeo~:.ganisatioi~esn~a i ii i i a n - de f 8, rii tt Iclbart upptaga till.
behaii.dli.ng f rfigaii.
sjiilvfallc~z sak, .att ei~dast en m K- l.a.rliiigsiiii.innde~~ ~tit tccki~~a I.ii.i:.lii~ gs1coi.i trakt?
M i g vc- m. sS.n d an de av stipciadiatcr til l. d ciina s t a l; c har rii t t att ~1~i; j.va lSl:l.i~igskoi~-.
. '
- MORGONBRIS deniia lilla jords historia, liksom kan strider mo t den kristna livsuppf attnin- handa otaliga andra vaddars, så a r del gen. "
ändå, aven med visshet om !alltings u n ~ Tyvärr skiille snart våra vag.ar skil- ldergång och förintelse, f örnu-ftigasi jas, så jag hann inte replikera mer iiii Etik och Materialistisk historieupp- loch mest 1yck.obefriamjaiide att göra del £öljande: fattning .av K a r l K, a I .. t: s le y. Ti- bästa av livet, att hren skapaa upphöjda " Det ar inte underligt att valen gc ' i dens f örlag.
Pris kr.
1: 50.
Övers.
.
sedliga lagar, som venkaa till gemen.
som de gfi, ilar folket har dylika an- Då förlaget införlivar detta, för att samt basta.
svarslösa ledare! "
var.a au en tysk förf., starkt koncen.
Säkert ar a t t på - det amråde som Jag hmar inte kunnat glömma v,arlren trerade verk &amp; 175 sid. med sitt s. k detta arbete rör sig lom behövs mycken maiine ' lz eller hans Ifkikter och ju mer ' ' Lilla Bibliotek ", gjorde det ur kvali- lr~nslra~p och det är ett stort nöje at1 jag tänkt på dem,.
desto m e r har inin tetssynpuidrt en mycket prisvärd .gar- ett verk av en så intellektuell och egen medborgaranda upprest sig emot ning.
tankeklar personlighet som Kautsky dem.
D &amp; förf.
är den av alla intresserade kan bjudas svensk läsekrets.
Vilkeii ynkedom!
Vilken trångsynt- socialdemokrater kände K.arl Kautslry: som ej äro vana vid filosofiskt studium, het uppenbaras inte har.
Som att det förstfir mail genast .att han i sin över- behöva ej l %ta, avskracka sig av den inte skulle var.a i enlighet med siktssyn över .det kornrplex .av iimiiei~ torra och tråkiga titeln B baken, enar kristna livsuppfattningeln # att havda det och synpiinleter, som rymmas inom ett språket ar enkelt och klart # och en människovärde vi sent omsider blivit såda.nt omrfi.de som detta arbete bc- mängd rik.t stoff fått ea klar, översikt- tillerkända, alla och eiiva.r, utan av- handlar, utgår h å n den s. k. erf,area- lig foim, som gör dess Ziasning intres- seen.de till kön, samhällsställning; rike.- hetsfilosofin, fotad pi den inaturveteii- sant roch väckande loch säkert Imkar dom eller ålder.
ristend domen, som skaapliga uppfattningen om livet och till fortsatt studium i an vidst~äcktare £örst och främst hävdar den allmänna dess akifta.nde fiörete.el.ser.
Helt na- grad nar lusten blivit väckt för det broderskapsprincipe~.
Och att det intc turligt ar d % ock&amp;, att det Gr iden kun- intressantaste av alla ämnen: filosofin.
skulle vana kristligt att använda, det skapsteoretiska fil.osofiii som framha- A. w. medborgaransvar, som nu påvilar oss ves frannför mer eller niiiidre dimmiga alla, för att åstadkomm,a sådana sam- hypoteser, sdciiande fast m a ~ k i mansk- Tidens .förlag har nyligen uWänt hallsförhåll.anden, som i litet högro ligt f ö r n ii f t s l i v. Diimed inte f ör- flera ' nya arbeten.
I serien " Lil1.a Bi- gra.d an vaad nu ar fallet kiuide för.
nekat .att gantagan.den, som blivit till blioteket " hal?
utgivits: K a r l K a u t- verkliga den kristna ka.rlelcs- och bro- trosvisshet, i många fall varit av .oskatt- s k y: E t i k loch M a t e r i a l i s - derskapsläran.
bart varde för otaliga m&amp;nnisshors sed- t i s k h i s t o r i e ~ p p f ~ a t t n i n g Har herr kolportören inte sett vare, liga liv.
Men ur högre d e r låt.
oss pris kr.
1: 50, vilket arbete vi omn.ämna sig i &amp; bockholm eller - annorsbiides hur saga mänskligare synpunbt har illusio- 9 annat ställe i iletta nummer.
Vidare tusentals smfi ixasuargar f &amp; vaxa upp ner och hypoteser, som ignorerat logik h a r e n n y upplagaav T a i 1, a r e n o c h uta ' n både kristlig kärl-ek och hen1 och och förnuft, i längden ej varit befriim- i i e b a t t ö r e n, av Eod.
D a v i d ut- Eos tr.an, ja, kanske ut a11 den tillräck- jaiide för det iindam.8Jsenliga och sant kommit, bearbetad av Z. E&amp;glund, pris liga matbiten f ör dagen, just darf ör at.t nza ' iislrliga.
l kr.
K a r l M a r x, h m a n s l i v Jet okristliga sanzhällssystemet tvingar Givetvis sysselsätter sig förf.
asen o c h 1 5 r a av M. Beer, övers., pris Elertalet in pk en mindrevardig lev- - ined Kants försök att förkllara en sede- kr.
1:50.
J e b s u m o r a l l ä r a tiadsstandard under det att fåtalet le- lag som n %go~itiiig normerande oavsett D c h r e l i g i DO n, pris kr.
1: 75. ver i lyx och överflöd?
Att se detta iriai~nisk~a~z, sakdes något .över och Det.ta arbete avser att vara en handbok och inte reagera emot det och inte vilja utoin.
Förf.
frannhåller däremot ihur Eör l h a r e vid deras undervisning i sho- hjälpa till med att rätta dessa missför- ur givna fönitsattningar i livet, fram- Loraa om kristen tno sch 1ivsåsk.ådning.
håll.anden ar dumhet, feghet och char- d r i x t ur kausalförhfill.amdet mellan or- R a g n a r J ä n d e l har genom.
för- Lataneri i stallet för kristlighet.
Inte sak soch verkan och vilande pfi det ma- laget utgivit ett band dikter kallat skapar de daglilga bekymren för tillva- teriella underlaget, det a r mgnniskan H a v e t s l r l o c l i o r.
I v a n O l j e - ron fram v.are sig tid eller intresse f ö r som skapar de # andliga värdena, som L u n d har 1ikal.edes låtit utgiva ett ~jäl~arnas kultivering, ej heller det mil- upphöjas till sedelagar och uppställas nytt verk, denna gfing drlama.tik, betit- iia kristussinnet.
E j !heller bortarbetas som ideal att sträva till loch p &amp; detta .at D o c t o r B i b l i c ii s.
Till iiess.a ~ryclcenskapslasten - som dock kol- satt verka eggande och befrämjande piii låda arbeten återk.omma vi senare.
portören ifraga ville n1edverk.a till - slaktens och fol1c.e~ utveckling.
genom att den ene tvingas till a t t för Det är några av de främsta engelska tillfallet döva sina bekymmer i brann- filosoferna under olika tidsskeden soam vin på k~ogen, under - det den .andre vid mest bilclragit att befikta de tankar le dagliga besöken p % lyxrestauranter- över filosofislra spörsam.ål,.
som Karl na aldrig behöver agna en tanke at Kautsky har i sammanträngd foim gett.
Under den kommunala va; lrörelseii varifriin han skall få pengar för att delvis ny Belysning ur, siil marsistiskn iräffade jag g &amp; t; figet en frireligiös pre- med de yppersta viiler döva det krist- synpunkt och &amp; a erfareithet.
En av likaat - kolportör kallade han sig Liga samvetets röst.
Vad skulle mfinnc dessa engelska filosofer framför syn- själv - .som omtalade, att ha.n inte ens Kristus sjalv säga om han gjorde en nerligen betonat den riktiga # och saker- visste av att vi: förrättade val i dessa rundvandrhg bara inom v %rt goda ligen med Kautsky övereizsstii.mmandc, lagar.
" Föf se; jag röstar nämligen 3tockholm?
Skulle han tycka a t t vi Asilrteii, att aven om m2~inislran .och li- tldiig!
J.ag röstade en g %ng i mitt liv, Eöljt halis uppm.aning: ' att älska var- vet överhumd endast ar en episod i leil 27 .augusti, men jag kommer aldrig sndra inbördes och taga oss an de %tt röstla mer. "
svaga och förkrossade ".
Jag var stum av förv&amp;ning över en Nej, vi kiiana ha olika uppfattning kurs.
ATa~mare uppl~ysningur om kur- lylik deklaration och fick för ögoriblic- lm de vägar varpå vi skola vandra för sen erhåltas i lizarsnu ?itret av A.
B.
3:s ket inte fram me]: an: " Men detta me- att &amp; stadkomma ' mera broderliga och tidning.
nar Ni naturligtvis inte! "
kristliga förhållanden i världen, men T ' nrje kvinizoklubb bör prenumerera " Jo, det menar jag visst, och jag slla kunna val varna ense om nödvh- på ett ex. av A.
B.
2:s tidning, så att Ippmanar all.tid mina frireligiösa vän- iigheten av att nggot göres.
Genom A.
B.
3 ': s verksam- ner att inte heller g % ut och rösta.
Jrag itt bara sl &amp; sig till ro inom sin egen de kunna ~ ö @ med a het.
Den kostar endast 1 kr.
pr h. tnser nämligen att de religiösa inte förträfflighet och självbelåtenhet gag- skola befatta sig med politik o. d.,, det nar ana ' n inte det stora helas utvecli- Litteratur.
En farlig uppmaning. '
MOBGONBRIS Kommunistiska kvinnorna inbjuda till gemensamma överläggningar.
trollering a v livsmedelspriser (mjölkpris o. s. v.) samt för a t t i övrigt tillvarataga ar- bctarekvinnornas intressen.
Till svar härpå har f iiribundsstyrelsen översiint nedanstaende skrivelse: 5 Barnarbetet exploa= teras.
Washingt~onkonferensen 1919 antog F r an kommunistiska t.s kvinno- Till Koliimunistiska Partiets Kvinnoutskot t, en skyddslagst.iftningsparagraf mot Stockholm.
utsk.ott ha vi i dagarna f %tt mottaga in- nattarbete inom vissa industrier för Frökcn Anna Pripp!
b judan till Överläggning on1 f öl jande barn under 16 ar.
Till svar % Eder skrivelse av den 13 / 3 19.23, f örslag till åtgärder: Dct synes emellertid som om dessa I. Uppv:~kt.ning för regeringen nied följan- vari vi inbjudas till Överläggning för genien- paragrafer i realiteten # endast förblivit samt uppträdailde i a v Eder föreslagna åt- skrivna - ord p % papperet i en del länder.
de krav: gärder för lättande av det ckonomiska tryc- I Fackliga internationalens pressrap- 1) statsundcrstöd %t arbetslösa efter kct för arbetslösa, ä.ve~isom till uppträdandc porter meddelas i en artikel rubricerad cn veckas arbetslöshet, 2) statsanslag nied viss summa %t varjc för principen lika lön för kvinnor som för " Ahstallandet av barn i n.attlarbete barn undcr 16 år inom a~betslösas familjer män vid lika arbcte, be vi härmed f å meddela, inom glasindustrin i Frankrike ", föl- (efter cn vcckss arbctslöshet) samt inoni a t t förbundsstyrelsen i allo .beaktar Edra för- jande bevis på,, hur .denna skyd.dslag- ' stiftnings hiimanit.ära.
karaktär borteli- familjcr, där familjeförsörjaren a r syssel.satt slag.
D &amp; vi dock tro a t t det ickc a r Eder obe- mineras av de, som sitta i ledningen för med s. k. nödhjälp&amp;rbete, 3) avtalsenliga löner vid allt s. k. nöd- k,ant a t t fragan om direktiven för arbetslös- denna industri i Frankrike.
hetsunderstödens utbetalande f. n. ä r e t t av Den 8 j.an.
intr.oducerades denna lag hjälpsarbete.
II.
~ ä n v a n d e l s c till kommunala institu- de sviiraste problem a t t få löst och där rege- £ör ratificering.
Samtidigt reste sig ringen kraftigt f ört de arbetslösas talan, s &amp; &amp; en kapitalistiska ledningen.
(Saint tioner med följande följande krav: 1) arbetslösa f amiljef örsörjare (varnleil torde Ni även första .att en uppvaktning med Etinne Chamber of commerce) och menas var och cn, som försörjer annan per- franiförandet av skärpta fordringar för de visade sig sio-m aggressiva - motst åndarr, son) vid alla större bo1a.g och bruk erh %lls arbetslösa icke nu kan förbättra deras stall- till lagehs antagande.
Deras mot lagen inlämnade rappor- f r i bostad under arbetslsöhet; kommunala hy- ning.
Angående hänvändelsen till komniunala in- ter, vittna bättre an något annat rcsbidrag till alla övriga arbetslösa och vid stitutioner, så äro vi övertygade om a t t ar- om det kompakta oförstånd för liultu- s. k. nödlijiilpsarbete sysselsatttt personer, dc socialdemokra- rell samhällssträ~an, som kapitalistre- 2) koniniunala n %tgärder dels för betryg- betarurepresentanterna, gnnclc av hyresgiisternas (arbetarnas) stsll- tiska och koniniunistiska, gjort allt vad gimen besitber.
De finna det under nu- ning vid närmast kommande kvartalsskiften, soin stgtt i deras makt för ingripande till Lin- varande omstiindigheter vara bäst att dran.det av svårigheterna bland dc arbetslö.sa.
nämnda lagf ördag ännu f ör Frankri- dels för byggandc a v nya .bostäder.
A t t nu, d % sommaren tillstundar med, som kes vidkommande blir " status quo " in- 3) f r i eller mot mycket låg avgift ordnad bespisning s5väl för ' spisning i matsalar (cen- vi hoppas, bättre tillgang till arbete, sök.
till dess andra länder tagit upp proble- tralkök), som för hämtning i h e m c n för ordna särskild kommunal bespisning utöver met till lösning.
arbetslösa och vid s. k. nödhjälpsarbete sys- den som lämnas av fattigvården o &amp; i skolor- Antagandet av lagen skulle fulllrom- na, tro vi ä r nfigot sent piltänkt, men ä r e t t ligt ruinera landets glasindustri.
Kon- selsatta personer med familj.
III.
Hänvänclelse till alla fackorganisatio- uppslag, som .bör ihiigkomxnas och söka f &amp; kurrensen med den tyska tillverknin- ner med krav a t t dessa organisationer vid realiserat, om arbetslöshetep vid hösten blir gen skinlle omöjliggöras.
Produktions- kostnaderna skulle genom f örändrad alls Iöncuppgörclser fordrar lika lön för kvin- nier onifattande.
Principen likoa lön för kvinnor som för nian srbetsskiftsindelning gå vidla över de nor som f ö r män vid likma arbete.
vid lika arbete, har sedan .m %nga %r tillbt~ks litländska.
I V.
Möten och denionstrationer.
f Hur lika äro ej alla dessa motargii- 1) Anordnande s v gemensamma möten och örfälrtats av de .sot.-dem.
kvinnorna.
Vid fackliga kongresser har moti.onerats i ment mot denna lag, de, som från demonstrationer a v alla lokala kvinnoorgani- sationcr för fullföljande av ovan uppsatta fr.&amp;gan och genom möten, föredrag och reso- wensk arbetsgivareklass varit synliga lutioner, även tillsammans med andra kvinno- i var * egen press niot till exempel 8-tim- krav, 2) tillsättande av lokalkommitté för kon- organisationer, ha v i sökt påverka statsmak- marsdagen?
tcrna.
Den internationella 1rapitalists.am- Inom Stockholms stadsfullmäktige h a de manslutningen bekämpar arbetareklas- ling och förbättïiiig.
Och vad är detta soc.-dem.
kvinnorna apbetat för denna fraga, seil i alla lander med samma argument.
annat an själviskhet!
- De visa ha som dar i princip blev erkänd i motiveringeri Samma rapportörer i Frankrike sagt, att det finns intet annat ont.
i för förslag tri11 senaste löneregleringarna.
1konstater.a vidare f öljande f örsvarsin- Landsorganisati.onens senaste kongress ut- I.ägg mot lagen: vadden an okunnighet och själviskhet .och det m % vara mig förlgtet att j.ag talade sig också för principen, som förut vun- Genom de förbiittringar, som dag- tillämpar dessa epitet i allra högsta nit gillande vid flera förbundskongresser.
I.igen göras inom glasindustrin har ar- grad på ifrågavnarande kristliga lärare, Det torde .därför nu kunna p %räknas a t t betet för barnen blivit mindre farligt som uppvigl ' a folket gentemot siii med- de f a d d i g t organiserade Icvinnorna äro s5 i n förut.
För barn under 16 år har borgarplikt.
Om man tycker, att vfir vakna för denna.
princip, a t t de p % det för de hygieniska förbättringarna tillgodo- varlds och v %aa nationers förhållanden dem iiiest gagneliga satt bevakar densamma setts på bästa satt.
Fackliga interna- äro fullkomliga och kristliga kan man vid lönerörelser och underhandlingar.
tionalens pressorgan skriver till dessa s15 sig till ro, men om man inte tyckes Angaende sista punkten i förslaget s5 kommentarier följande sanningsord om att detta ar fallet, d &amp; har; man intet skola vi uppmana v %ra avdelningar a t t i dcn privatkapitalistisk produktion.
annat övrigt än att aiiviinda hela s h mån de äga möjligheter agna sin uppmärk- styrka och alla de resurser, som st % en samhet a t livs~iiedelspriscr och dylikt och Dessa Ömkansvärda argument reser till buds, i en oavlatlig kamp harför.
som hittills arbeta för arbetarcklassens in- tiiaii mot nattarbetet för barn.
Det synes f ör herrar industri " a g are vara Och skola inte ~ L I &amp; de, som äro besjii- tressen.
1attar.e att resa en billig produlrtions- Med halsning lade av den kristliga broderskärleken, kostnad genom att offra p % barnarbe- 6 % i teten för att iievande, dagliga li- För Svergcs Soc.-dem.
Kvinnoförbunds tets altare, än .genom att leda in indu- vet förverkliga .sin Herres och Ma.stares styrelse: strien i en hö.gre tekni.sk och bättre kärleks- och broderskapslara!
Signe Vessman.
rnanagerad tillverkning.
Ännu finnes Nelly Thuring.
Jet länder dar barn tillatas arbeta.
.
11an111 och, adress för att &amp; bcropa henne som vittne till hiindelsen, tog både hon och de andra hastigt till flykten.
Då gällde det ej annlat an att ge eii drummel en viilförtjänt skrapa.
Eli del a.v dessa, s o g bli skrack~s1agi-i vid taiilren p8 att vitt- na, frukta nog repressalier från svla- rauden.
Vid ett annat tillfälle iitc- blevo ett par vittnen ändm till tredje ite et, för att slippa vittna mot c11 person, som dc sjiilva fi:ul.rtade.
Att de själva fingo avtjii11.a bötcriia f ör ut,eblivaildet tycl.ctes iiitc hiiiclra deni.
Att endast grov olc~inilnighet ar skiil.den till dessa oldara vittnesnG1 s8val som till vittnessl~riicken ar tydligt.
Att tiga eller iieka a t t svara, iiar en vederhaftig peison imder aii- svar och i kraft avasitt ämbete fr &amp; gar, ar att göra sig till medb~otts- liiig.
I:Iur många gånger ser man ej att kända I.agÖvertradare slingra sig iiiidan rättvist straff och hiir ofta hör man ej f.olk säga ef terat: ' EIur l i ~.
l ~ han d e komma undan?
Om barn RICHARD BERG: De gamla p % stranden.
j a g ville säga vad j a g v e t " etc. .17Jnner ni: till d ' et?
ETur rnhnga, ej svarat i sa- g3ilger har g dana fall: N i ar medbrottding till den skojaren " eller " d. &amp; är tack vare e r och dylilra strykriidda och oansvariga medborgarc, som han ii11 cii.
gilil ' g.
giitt.
friy '.
Hiii: skall man Nli stacliais tjiinstf liclra har dömts vet, h a l i t o c h.
s a n t v a r a, väcka till ai~svar och kuiiskap om edens f ör niened, dömts till.
ett par a,rs st.ra.ff- i n.
g c n t i i i g f ö r t i g a o c h iii- vikt?
Huru spika in i - det allmiiiiila givits, .arhete för niciicd.
Hennes hiisboiidc, g e 11 t i ii g t i l l a g g a.
Det oaktat medvetandet att nar ~~ittiiesedcn soni var anstiftare, fick ctt h.alvt &amp; r har .DI a-n niån ga gånger en stark 1.cansl.a sk gäller det att tala sanning, ingenting till .. l h liten notis i pressen, som gli- av att vittnet ej vill minnas.
Det han- förtiga och ingenting tillagga.
DB kan.
des den stoaa al1:nianheten G t t förbi der att doin.areii måste: p&amp;peka det orim- j.ag ej, med basta vilja i världen, s l ~ o r ~ a och snart ar glömd, m.en fös de dari in- liga i att det iniilile, soni fungerar sa niin hasta vän om jag vet något om ho- blandade cii ryslig hist.oria.
Ett par ~trn. %rkt niir det gal.ler oviktiga de- inom, som kan bli fallande för honom .. ar klart, nar det galler dc En ny medborgerlig iiiidervisiiing om, affä~rsiii * ilcha~rare hava blivit iiitrassla- t a l j ~ aldrig dc i en del nncler1ig.a affarer incd var- avgöi~ancle.
3fan förs,ti:r intuitivt att ed.ens vikt och %etydelse beh.övs, en iiii.- andra.
För den c m giller det a t t fria vittnct vill.
skydda ena parten .och clar- dei:visning, so111 ej endast betoiiar clcii sig f ör alltf öl: stora iitbctalniiigar och för: ingenting vet och .på dessa h.a,lva andliga risken # av att svära falskt, utan m5,ste 13t ten lconstrnera upp också dc11 nog s % * materiella, straff et för den andra att f % sig till.11iii.tt si.
sa ' niii~iga~ mycket soin möjligt.
Vittnen inst5.n- ctt l~cslut, so111 ofta går i strid med det f ör mened.
mas och uancl.er trycket av h~isb011devB1- allrnaiina r2ttsm.edvetandet.
3fen vad Kristidens deltlaratioi~ei: av livsnie- dc, gan1rna.l viiiisl~~p el.ler aff acsf örbiii- ar att göra?
Vittnet har säkert nagoa delsiiinehav, avgivna på heder och sani- delser skal l sanniageii plockas f ram.
t f i n i sainvetet, dit han uiidersticlcer sig vete, liksom de årligen återkon~mande Niir man sett vittnen sitta intimt sain- sjalv för, att radda.
sin sjal.
E n 8annail 3 j älvdeklarationerna, h.a saker t bidra- nian med sv.araiideg i rattens förmak sorts vittncn äro de .al.lf ör samvetsöm.- git åtskilligt till att rättslcanslan av- och vct .at.t cle i11starn.t~ av Bäi:aiidcn, s % ma.
Det finns miiitiij.sl.roi., .som bli trubbats och det behövs en generation behövcr nian e j tvclcs om i vilken rikt- skrä,cksla.gua nar de aiin~odas vittna.
iman riittf iirdighetskiinsla ' ii hiimer SA 11ing ~it; t.nesmcï,l.et g&amp;r.
Var je g$:n g jag J a g minns en.
gång en Sldre dam, som genomtriinga.
f olkmedvetandet~ att hör ett vitt,iic avlii~ga vittneseden gri- föll i hysterisk grat i~lir hon sl.riille g:.
varje medborgare fattar, a t t det ar pes jag av bclil.ämi.iing.
Dct ar s &amp; van- eden.
Först sec1a.n domaren lugnat hans, s k y l d i g h e t att tala mar rikt- bjudit henne ett visan det fordrar och på sådant satt., ligt att d.orn.ai.cn får bitvis plocka tir hea ' il.~, val~tmiist~areii vittnct vad dct vct.
Och andii hal: ritt- glas vatten och givit heiine en stol, stt ingenting förtiges.
och ingenthg iiet g5tt ed p &amp; a t t tala oin v m d a h a n kunde hon eftcrsiiga eden.
Sedan gav tillägges.
Sko jaren, som hotar vri,da hon det mest rediga och l ~ l a r ~ vittnes- a iiaclcen av vittnet, blir 1.ag.o.m morsk niil jag hört n&amp;got vittne giva.
nar Iian får sin välförtjänta .dom, hus- fri .. 4: p &amp; e. ni.
till midnatt eller frAn inidiiatt.
til.1 8 p8 morgonen.
som vädjar till Men det finns f.olk, son1 tar till flyk- bonden och I flesa 1.iindcr $.r] .agen jii ratificerad, ten iiiilan man hinner f;.
deras namn, gott samförst.ånd och fortsatt aiiställ- so &amp; förbjuder barns nattarbetc.
Styr- bara de förstå .att det giiller .att vittna .. niiig för att f % ~ i t t n e t för sig gyi~il- l w i i all skydclslsgstiftniing- ligger dock Vi sc ofta iiotis.er i pressen med uppina- samt, drar ju b&amp;de sig och sina under- i i.irbc t.arclilasse~~s i.ntcrnationclla makt.
ning till vittneii, att ge sig tilll- " \ amla.
lydande med i eländet,.
om han lyckas Dcn ndiistc i:csas till a~otviirn mot En gioiiig blev Jag grovt förolämpad av tubba til.1 falskt vittnesbörd, vännen, a ' l.la de hinder, soin innu ctt viilorgani- en tjihistcmail i tjänst.
De sonz &amp; hördc som hotar med nyprivancle a v gamla ser at kapitalistdöine rik tar mo t 111a:llsk- intcrmessot iittalacle sin h a ~ m i nog s8 vanskapsband, ar bast a t t mista, on1 lig ref olm st.i.Svan.
CIa1:té.
sta.rlrn ordalag, men iiiiï jag vinde mig det skall ske på bekostnad av sanning ti1.l den niirm~astc och lmcl oin hennes x h ra,ttfi:rclighet.
Den stackars tjiinst-, ' Ingenting förtiga.
- --,
Sätt Folkets hus htlgt!
tillfriiga.de en medlem av en arbe- ta.rel&lt;oninziin i Stoclrholmis iiarhet varfös inte ham hustru 1ri1.l.c g i nieci i I.; vilii.iolrliiblscii p &amp; platsen, svarade Ii an: ' Ja, sc levi.1i1i0lzlii1~1.1 c11 har lioii iiitet emot, nien hon vill inte g &amp; till Z1ollcets hi~s, för hon säger, att diir luktar det ba.ra siiiis och-dakm.
I!
' ol.lrets hus, sigci.
hon, iir nigot som fo:lilcet skall hålha högt! "
I %ir gjtor- dc ii~ailiieii en mycket tala.iide alt- börd med balda haaderila.
Ja, Folkets hus b o r d e vara iiiigot som fol ' lret sat.te hiigt, tillkom- inet som det oftast iir genom stora, ~ borde i~ppoffriiigar.
I F ~ l l i e t hus bjudas det biistoa möjiga i iiitellek- 1:uell.t, hai~seeiidc, dar borde man l&amp;iiia något av dct, rn~a; ii erfar vid j.nträ.clet i ett enlrelt men trevligt lneiii!
Den, soni lromnzer frhn ett dystert .och trångt krypin, borde få leiiilaa henitïevnad och den, som Icommer friii ett reat och gott hem,:; kidle icke behöva vantrivas.
Nu, då 1ivii.iiioriia sitta mcd i Fol- kets hiis ' styrelser litet xj~rstarns, borde man om deras insats här nied en viss f örandriug kunna tilliimpa gaiiilc O !dhiiers ord: " I och med lii.istendom.ens införande blevo sederna mildare.
.
. "
Pal 1rvi.iiiian beror idet mcst om hem-: m.et halles i helgd loch på henne faller givetvis största ansv-aret om osnygghet och vantrevnad hiimlca dtimtades.
En &amp; la11 iippgift borde lc~iiiiiorna ataga sig aven i det - offentliga.
Föi * st och främst: pruta aldrig ph ~rcnlighetsltravet!
Se till att lokalen blir ordentligt rengjord minst efi gc ' iing i i115~nadeii!
Vli,dra ut ordentligt onie- RICHARD BERG: Riddaren och jungfrun.
dcl.b.a.rl; eftcï varjc möte och Itifta ett nel, dörrar, b o d och bäadcar i en n-i.örIr ~ e ~ bort i alla b r i k färg, som biide Gr praktisk och tag f öre s a r n n i a ~ ~ t r ~!
~ c Tag tillf ällighetsclelc.orationes, sasom gir- delrorativ.
Bort med allt lirihskranw langer o. d., så s m r t en fest äx slut!
i 1.j.uskro ' ilor och dylikt och satt dit.eii- Dels sitter det blott, och samlar d m n, kel aarniatiir av järn eller, annsi hellre, dels verk:.ar det inte alls högtidligt vid av polerat tra.
Satt flör fönstren drag- f est er med dy1.ika prydnader, om rnan ga~diiier av vaiil.ig oilAekt vhv iller i vardagdag ii.r va11 a.tt se sjaskig till- ocl&amp;i av ilagot henislöljdstyg.
E t t p a r fii.ll.ighet~gra.nnl8~t sitta lrvrm lering v i g- enkla grönglaserade ~lerlrriilror till tall- gariia.
Det varsta torde.
d,oclr bliva ris och löv borde inte salmas.
Dess- att fal miiiiiieii sliita iipp med sin siii~s1c.i- utom borde 1.rviiiiiolzl.iibbaïiia li~iiii~a ga siiiistuggning och vedervärdiga £öi::£asdiga enkla diiikar till ewntiiel1.a spottning i trappor och lokaler.
Men bord s a i t något lilinande antependier-.
.
flickan i Hälsirrigborg, soni blev offret försök med anslag!
Nog ha val iia.dii na i lryrlcorna att - hiinga fmmf ör talare-: lin sist., bör ej få 1lag0i1 efterf ölj.are.
I j iiriiviigarnas iögo ' iienf allande.
an slag stolen vid högtidliga tillfällen.
Allt ~.~&amp;ttcns och riittfkrdighetens namn bör bidragit till större i vagnar detta t. ex. i någon varm röd fikg - det.
göras nig.ot fös att hindroa ett c ' ~1; eir- och vä.n.tsalar.
East icke ett .anslag i icke något ilsket skrilca.nde rött!
- el- ~ipprepande.
Tank om rtitteii skulle, i forni, utan ett &amp; dant, dar ler, varför inte, wågm vacker färgrik fall &amp; .r vittnet Ban ti.11ka.s st5 iindcr förbjudande - den l i ~ i ~ ~ t ~ l ö j d, piiverkaii av endera pa.rteS.n, f öroidna.
rnan viicljar till hedei.slrii,iirsla~i och m cd- viiv ' nad i oal.lrno~gestil aiisvaret i trevaad.en.
Nigot i s a m.
a som follcet sjalv skapat!
Detta i för- iG.got slags Iroi~sulent, niccl uppdrag stil, soin dai-islcai~~a ha i sina alliniiiina siiing nicd renl.ighetcn skulle s2.kerlige.n a t t iiï.
a ' I l a s y i l p i i i i l i t e r ldarg,öra edens vikt och betydelse för parker.
Dar .sti-r icke: " f örbjudet bidraga till deil ratta stämiiingeii vid vittnet och fraga ut det innan, sal a t t etc. " uta.11 t. es.
: " Sl~ona iuarl * .ei~s trad.
vara 1n.öten och fester.
" Satt Folkets hus högt! "
jngeiz tvekaii iippst&amp;r 0111. vad vittnet och bl.ornster " el.1.e~ " hjiilp till att ilar- "!
1ccn h %ll.es vacker 31.
13. verlrligcn has att saga och vittnet p &amp; Och sa.
mgste partipressen göra sitt!
samma g h g vardilas f ör falskt vittnes- börd?
Mcr iiii ett vittne skiillc iiilder Va.rför icke satta i gi ' i,ng en sadan l r m - sald.ana.
f örhalllandca lara sig f örs.t &amp; att paiij soni .arbetarep.i.ess.ei1rsei - til.1 sin internationell soc.
kvinnokonf erens dct osanila cllei: halva vittnesmalct stora heder -.
f ört mot sniiitts1ittera.- Icoinnier siilcerligcii att hrPi.llas i: Earn.- skyddar orä tten och nnderti; ycker 15t- tur en!
] ?ör övrigt tod.e det inte vara sa b~irg samtidigt nicd dcn stora enighets- ten och den slriillc vara bra förhärdad, o ressen.
oiiiöjligt iisen för en ga ' il.slra Iilen 1i.assa ko17 g sonz gå.13g efter aiinaii] runde fortsiitta Pörl:~creclelsei:~~a i i ~ o i fnl.1 giug, var- nied dc oriktiga uppgif tcidna!
Vi slriille att f &amp; Folkets hus ratt .s$ txevligt inom- Eör vi hoppas att dc tills iliista ~iiiinnicr hus, utan att fÖl: ?cleiisknll förlora pïa- s1ipp.a dc ohyggliga och upprörande gel11 .av all ni.a.11 laolr al.
Hål1 väggarila Kro sal pass Irlara, .att vi Itiinila 1a.nii1a menedsbrot.ten!
i en.
matt vitgul.
fä1; gtoii - iiiidvilr den.
redogörilse över dem.
S i g r i d L i i n d i n.
blaslrigs gi ?Öiia lrÖk,~f~krgen - och pa- '
-.
.
-.
I b a r n a v å r d s f r å g a n %r Anna Linclhagen väckt motion rörande omläggning i På turné genom Bergslagen +issa detaljer samt centralisering av och västmanland.
barnav %rden; tagit initiativ till en extra barnasyl Bled anledning av den iag %ngsatta mder krisåren, vilken da upprättades; ockotiten hade Kvinnofö.~~bundet ord- Stitdsf ullmaktigevalet ar nu s h t f ör t sbsom medlem av Barnav %rdsnibn ' n- lat med en turné för latt som vi trodde i Stockholm och h.ar arbetarepartiet iien stött det förel.iggaiide förslaget till i &amp; möjlighet att i störiie titsti.iackning ki~niiat hå.lla stä.llniiigeii, så att det uy bariiavårdslag.
iii vanligt samla .och nå kvinnorna.
Vi terk kon im er i nia jortiet.
E n beklaglig Beträ.ff.ande S t o c k h o l m s s t a d s- lade kalkylerat .alldeles ratt och man- förlust h.ar dock skett, i det att Anna p l .a n har Anna Lindhagen ien hade, .dar inte lann~rliinda k~innat hindhagen stiillts utanför.
P kampen verkat f ör förhindrande av Stock- brdnas, sta ' iznat h e n i m medan hustriin för de, olika sargruppernas i ' ntressen ho1.m~ förfulande, bl.
a. sta~banaizs gick I? &amp; mötet.
Det ar nied tillfreds- tillatas &amp; dana manövrer.
Att mhnga framdraga ' n.de mellan Riddarholmcii; tallelse man på flleiia hg11 konstaterar inom partiet nu kanna sig djupt upp- x h St.adsliuset .och partiernas vid tt mannen numer-a äro angelägna om rörda kan, ej andra salrf örhållandet, 3lussen f ördärvande.
B %d.a dessa van- tt aven kvinnorna skola k o m a med meii vi hoppas a t t det vid nästa va.1 ilaliseriiigsf öïslag äro nii fallna;) ch deltaga i det samhälleliga arbetet.
ick:e ä r för sent att $iterbtirda Anna väckt förslag i trafildrfigor, dels ge- 3 % uttalades på flera platser, dar kviil- Lindhagen till stadsfnUmalrtige.
Vi nom motion om slussbroarrias bredd- iorna.
äro med, bleliitenthet över den 1rii.nna icke i detta iit.slag se sa- ning, vilket genomförts, dels gjort sig jal lp kvinnorna äro s %val vid valtill- ken ur enbart kvinnosynptinkt, t y till tolk för kravet på va.stra stamba- iallen som # annars.
Nix vid l~ockoiiteiz Amia Lindhagens intressen äro av s5 nans inledande över Smedsndden; lade 0rdnat.s med gemensamma möten vid omfattning och hennes intellelct i nz-otionerat om bevarandet av pitto-) ch samkväm, dar såvIa.1 man som kviii- mångt och mycket mera m.anligt, aven- reska stadspartier, vilket redan delvis ior narvor.0 och dar kvinnorna också som att hon har en ut,praglad sjii.lvsth- viinnit beaktande; Eingo del av bekymren för dagen och dig uppfattning och handlar darefter, genomdrivit förslag om kndring av raledes ocli &amp; en helt axman syn på, deii ~il ' ket doclr icke får tydas dithän, att stadsplanen vid Norrttdlgatan för beva- rtrid som pågick, och det ä r ju klart hon uppträtt osolidariskt mot partiet.
rande av ett parkområde därstädes; %tt livinnorna i lrknsla av att det a~ Men för många kanske synes s &amp; som verkat för förbättringar i förstäder- dem det beror mången $ %ng vilken om det vore för dessa sina egenskaper nas planering dels genom motion, vil- .itgAiig striden skall f å, avensolm hon lcon~mit i slagsm %lslinjen med ken viionnit beaktande,.
dels g e n m per- riinslan av att inte hållas utanför ger niannen.
Vi vilja dock inte tro att s % sonligt arbete Gsom medlem av stads- lattre kraft a t t bara svårigheterna.
varit fallet,, då) hon har så rnanga planenamnden.
För manaen iiro jii alltid för.st %elseii strängar p &amp; sin hage, som gör hen8ne Av övriga komm~iizala fragor i vilka ~h den goda viljan från Itvinnornas oviirderlig ur Wide man- noch lcvinno- Anna Lindh.agen verkat &amp; r särskilt att sida ett bra stöd.
s yripiinkt.
märlta, att hon Uiuderteckiiad: besökte saledes Band- Vi kunna has Iimna en kortfattad arbetat för liigre befattizingshairares r41ren, Barlange, Avesta,.
Rorndal, Fa- redogörelse för vad hon uträttat under uppflyttning i högre lönegrupper, vil- gersta., Långshyttan, Stjärnsund, Ram- cle år hon varit staclsfiillmäktig.
ket i flera fall genomdrivits, samt rias, Surah.ammar och HGallstahammar.
F ö r p a r k e r, i i s a t u r s k y d d stött Riittsh jä.lpsanstaltens verksam- M6taena hade överallt samlat över- o c h o d l i n g har Anna Lindhageii het genom a t t p %yrka dess utvidgning: Eulla hus till övervaga; nde antal leviil- arbetat f ör: Erilcsdalsl.undens beva- vilket genoinf örts.
S. V. nor.
i.
* aSnde ' som naturpark och darom väckt Att där vid lalla möten or ' dnats f.e&amp;- mo tioii; Ligt i samkwamsstil behöver val knap- nyligen väckt i mo tio ii pm iia.turpar- past sagas, d % kvinnor i de flesta fall lcers avsattande västerut friin Stock- por0 med som anopdnare av dem.
Men.
Sand in f ortast.
nzö jligt.
ii.i ?srappor- hol:rn; iven dEr .arbetarekommui~erna ensani- t erna.
Q 9 motionerat om nattirskydd på sta- na o~diiat var det på bswnma satt, över-.
dens marker, vilken motion f öranlett dit med sång, musik, uppläsning, ja, Klubbreven införas i - deii, ordning de en snart färdig utredning; ?å ett ställe t. o. m. en liten teaterpjäs.
väckt motion om stadeiis initiativ för inkomma till reda,lrtionen.
Hitintills Kaffe bjöds gratis - och stämningen var ha ett 50-tal iiisants.
~ippmuntra.n av planterade gårdar (bi- ej god.
Vi piminna än eh g&amp;ng om f allen); Klubbar bildades i L %ngshyttai.i, dem f ö r 19i.ng.a.
göra arbetat s %som ledare och organisatör Skriv ned det väsentligaste av kliils- 3 tjiirnsund, Avesta och H !orndzil.
av kolonitradg&amp;rdsrörelsen gren 1904- Som.
total.omdöme kan sägas att tur- 1921; och) har därefter varit medlem av b a ~ n a s arbete, .det som kan var.a en nén var lyckad och resultatet gott.
gliidjc att nedd dela och till nytta ocl lcolonitri-idgårdsrådet.
även glaedje for de andra klubblarnla ati Med halsning till kamraterna p &amp; dc I b o s t a d s f r å g a n har Anna 1.5 sa.
besökta platserna.
Am.
Fr. - Lindhagen verkat f ör bostäder å t mödrar och barn (inon1, villren fråga nu barn.avårds~amnden) till eii del ar löst av stadsfullniaktige 1 Majnumret av Morgonbric ~~lderdomshemmeiis f Örb %ttring cnzc- utltoninier: i god tid innan 1 maj.
Nya klubbar.
clelst motion), vilken fraga nu ar m- Innehåll och utstyrsel kommer .at1 I Avestas, I-lornd.al, Lhgshytt.ai1 och bliva det biista möjliga.
D e t ' blir i v e r der utredning; direkta gtgöraiiden från stadciis sida större an vranligt numruc?, men prisel Stjiiriisniid bildades klubbar efter före- drag av Amandia Frösell, anvenså i Jar- för att öka bostadstillgangen i tider av detsamma.
I Laxå bildades klubb efter före- falla.
Organisatio~~er loch kommissionarer bostadsbrist; a:nlaggni ' iig av för-ortsbanor, på det Sprid Morgonbris vid alla möten och drag av Agnes Söderquist.
I Aby och .att f örstaderilas kommunikationer demonstrationer!
Höj upplagan!
In.
Söderköping bildades kliibb.ar efter fö- skola få sin lösning och vaarom motion sand omedelbart relcvisitio ' ii härom till redrag av fru Ruth Gustafson.
Morgonbris expeditinon.
av: helme a r nncler utredning. '
Till ordf. klubbarna! '
'
Från Blekinge soca-dem.
kvinnodistrikt. '
Blekinge socialdemokratiska kvinnodi.st.rik liar anorclnat tvenne upplysiiingskurscr til vilka erliållit4s föreläsare genom Arbetarner Bildningsförbiind.
Den en,a kursen försiggid den 2 ocli 3 dcc.
1922 och var förlagd til: Karlshninn sain t oinfattade f ciii f örclasiiinga~ i) Xommundkunskap Före1asa.r~ val ~.iksclagsninn Bernhard Eriksson, vilken b e linndlaclo anmet för kursen p$ e t t intres.
smit och mcclryckancle satt samt gav m h g o värdefulla upplysningar. '
Tal.
lämnade en översikt över dcn borgerliga kommunen.s ' al1.
manna uppgifter, .beskattningsrätt ooh rätt a t t upptaga Iiin samt komruuncns beslutande myndigheter ocli förvaltning.
Desslikes över clen kyrkliga komnuincn, vilka ärenden kyrko.
stanuna har a t t bchnndla, kyrko- och skolråd samt b:irnav %rdsnbiacl.
E n i n g k n d e be- Iiandling gavs ocksa över &amp; viktigastc punk- tcrnn, i fattigvårdslagstiftningcn samt dc nya praktisk a ungdomsskolorna.
Dcn a d r a kursen gick av stapeln i Ronne- by clcn (i och 7 sistlidne jan.
Ämiict för dcn- oni- nn kurs var ' Undcrvisnings.vasendct fattande s e s förcläsiiingar med riksdagsman Ruban Vagnsson som föreläsare.
Tal.
gav cn historisk överblick av undervisningsvä- sendets utveckling f r8n klosterskolornas in- f örancle fram till vart niiva.rande skolvasendes införande.
Redogjorde för folkskolnns övcr- byggnader s&amp;val de teoretisks skolkurserna som clc yrkcsbctonadc, Zvcnsoni dcn liögre p &amp; folkskolan gr.unc1aclc tekniska ocli tcorc- i.iskn, u~dsrvisninigen; meningen mecl dcssa skolkursc~r och Ziiznesvalet för desamma samt dc lokaln förutsättningarna för inrättandet av dcssa skolformar.
ICursens båda sista fö- reläsningar om f attack en redogörelse över skolkommissioncns förslag till undervisnings.
vRsendets oni~organisation med folkskolan som bottenskola.
I anknytning härtill lämnade tal.
en historik över folkskolans och det högre uridervisningsvasenclets utveckling in- till nHrvaranmdc tid, rcdogjorclo därefter f ör det viktigaste i komissionens förslag samt Iiur clet s ' lculle inverka pK det nuvarande systc- nict om förslaget upphöjdes till lag.
Dct popullira satt på vilket tal.
behandladc sitt ämne vittnade oin a t t han ä r en mycket god f öreläsare.
Bada ticssa kurser h a varit vällyckade och tiiniligen talrikt besökta.
Fastan det hade siikert in.tc skadat on1 dc manliga kamraterna iiiött UH) till kursen i Ronneby i nggot större flertal a:n vad dar var fallet.
E t t r a t t stort antal alr kvinnodistriktets niccllemmar dcl- togo i kiirscrna till vilka de ägde avgiftsfritt tillträde d5 clarcrnot för övriga kursdeltagare var satt en lägre kurasavgift.
Före föreläsningarnas början söndagen den 7 jan.
hiillo de a v kvinnodistriktets medlem- mar soni kommit till Ronneby i och for dcl- tagande " i kursen, en kortare enskild konfe- rens vid vilken distriktets ses klubbar vor0 representerade.
A denna konferens diskute- racks fra.gan ang8ende)) kvinnornas ställ- Distriktets ni.ng till skyddslagstif t ningen ordf. inledde fr8gnnJ varvid redogjordes nå- j).
j, ".
got f ör skyddslagstif tningens uppkomst ocl fortskridande fram till de bestammeber son nu finnas.
Vad det gäller clen adel a v skydds lagstiftningen som inrymmes i nattarbets lagcn och vars bestämnuclser ha sin tillanip ning på cn dc1 kvinnliga fabriks- och yrkes arbctcrskor, ansåg inl.
dessa innebära ett in t r l n g p &amp; ar.bctsanstiilln4ngen och till och rnci f ara f ör avskednnclen f ör dessa arbeterskor De iianinda bestiin~mclserna stadga a t t kvinna anstiilld i frcbriks- eller annan industriell r ö rclsc icke f a r hållas till arbete i företaget j vicl.are utstrackni.ng an a t t hon f8r fitnjuta oawbriitcn lc,dighet niellan kl. 1.0 e. ni.
och kl. 5 f. m.
Om, 9 % grund av Wttatiinmars lagen, arbetet skall indelas p &amp; tv8.skift om 3 timmar vardera omöjliggöres för kvinnor i t t deltaga i skif tsarbete med full arbets- rcclca d &amp; med bestii.mmelserna om ledighet för kvinnor från kl. 10 e. ni.
följden blir att h t andra skiftet lcoinmer a t t om ' fatta endast iju ni-bctstimmar, t y det kan vii1 knappast raknas in&amp;l kortare rastetid a n en timme 5 mrjc skif t. Bestäinmdserna ifraga iiro en 1nc1:~ntagslagstif tning f ör kvinnorna soni latt can leda till a t t dessa unclantrangns av man- icn alldenstund nrbctsgivarcn icke har %tt 5 k n a nielcl motsvarandc svårigheter vid ikiftsinclelning clå det g a l h r d n n c n s apbets-; id.
Dct har nu ifragasatts a t t denna lag- Aiftning ska11 revideras och mecl anledning larav $öra kvinnorna .slå vakt on1 sina in-, ressen h~rvicllag 0011 fordra sLdan iindring tt likstalligliet nwllan manlig och kvinnlig mbetarc må bli r:fidancle dar cletta a r möjligt.
Inl.
berördc ocl&lt;st en andra d d av skydds- agstiftningen, som särskilt berör kvinnorna, ilimligcn moderskapsförsakringcn, dc.
bestani- nclscr om förbud för kvinna soni f6tt !barn tt nrbcta en viss tic1 cf tcr bsrnsbör.dcii sanit I5r.mcd sanmanliii~igande spörsmlål a v, ekono- nisk art.
Efter inledningen följde en livlig cliskus- ion och undorströks därvid in1:s mening a t t: vinnorna bora fordra ändring av nattarbets: agens nuvarande b e s t ä ~ e 1 ~ s e i.
r ovan berörda ianseencle.
Eonf ercnsen: beslöt bordlägga len del av fragan soni galler moderskapsför- iikringen.
För övrigt antogs följande ut- alande: Bot.-dem.
kvinn.or i Blekinge, saxnlacle till möte i Ronneby söndagen clen 7 jan.
1923, ieslöto, efter diskussion av nattarbetslagcn ch därmed samn~snhangande spörsmAl, som arskilt beröra en dc1 kvinnliga yrkesarbe- crskor, uttala föl.jandc: I lagen av den 20 nov.
1909 stadgas a t t: vi.iina, som sysselsattes i fabriks- eller annan iidustriell rörelse, icke ni. % till .arbete i före- agct användas i aiclare utsträckning än a t t .on må komma i fitnjutandc av oav ' brutcn eclighct m.ellan Id.
10 e. q .., och kl. 5 f. m., wn, d &amp; denna lagbestämmelse innebar ett in- rång på arbotsanstallningen samt f a r a för vslcedanden för kvinnor i kvalificerade och ii1 avlönade a.rbetcn, och CIA p &amp; grund av åttatimmarslagen arbetet kall indelas p5 två skift, omöjliggöres ge- .oni nämnda förhud för kvinnor a t t kunna eltaga i slriftsarbetc med full ai; betsvecka, å det val näppeligen kan raknas mcd rniiiclre astetid an en ti.in,me å varje skift Från Stockholms och Upp- sala lans soc.-dem.
kvinnodistrikt.
.
Anna Svensson, Stockholm.
Anna Brita Berg- strand, lärarinna.
Förra söndagen höll Stockholms stads, Stockholms och Uppsda lans kvinnodistrikt Brsinöte i Studichemmet, Drottninggatan 85.
C mötet iieltogo 30 ombud, rcpresenteranclc L6 kvinnoklubbar.
Som representanter för rc- spcktivc Ian narvoro riksclagsmannen Borg) ch Söderbcrg.
Mötet öppnados av distriktsorclföranc1c11 fröken A n n a S v e n s s o n, som i sitt viil- komsttal beröbde dct viktigaste a v arbetet mder aret.
Flera agitation.smöten hade hal- its, med fruarna Ruth Gustafson, N .. Thii-: insg, A. östlund, S. Lundin, A. Frösell sanit frökcn S. Gillner som talarinnor.
Två, nya clubbxr h a bildats och tre anslutit sig till listriktet.
Trevliga och välbesökts kamrat- nöten niecl föredrag i aktuella frRgor Iiaclc Karolina Karlsson, Nynäshamn.
Sigrid Karlsson, Hässelby.
anhalla.
vi oin sådan ändring i lagstiftnin-: en, a t t den tid p % dygnet, undm vilken: vinna icke.
f å r hallas i airbete inom industrin, måtte faststallas till tiden mellan kl. 11 e. m. c h kl. 5 f.
ni., abt kungl.
miaj:ts r a t t till ispens matte utsträckas b5de vad tid ocli mfuttning beträffar avcnsom a t t liiinsyn ages till bagerilngen.
Vi anse, a t t sådan nattarbetslagen nu ar,, r den on undantagslngstiftning, som.
för kviii- iorna kan komma a t t medföra, a t t clessa i en le1 yrken helt undanträngas av männcn, nar vicl förläggningen av de senares arbets- id ickc rLikna.s med motsvarande svårig- .eter vicl skif tsindehing.
Vi vi1 j a skydds- ngstiftning men rcagcra mot unclantagslng- tiftning för kvinnorna oeh begära likställig- R.
B. et, dar detta a r möjligt.
niiorclnats och bidragit till a t t styrka, känsla] friska arbetdrrafter.
Med i n b g a a j Av nicill.einii.imna tir0 tv % kon~niunalf~ull- av samhörighet klubbaixa cnicllan, vilkct j1 landets Baiislce ' biista söner och döttrar niiiktige saiiit en suppleant .i landstinget.
Söndagen clen 18 febr.
hndc Irviniioklubbcn ar cn av distriktets uppgifter.
son1 draga til.1 bygderna clär iite i vii,: inorclnc~t cii fcst, vars beh; " tllning skullc til !- Vicl lanclstingsvalcn necllaclcs ett betydandl ster, till landet, där svens1ra1l ' iia.s anta: f d l a en partiv5i1, som f a t t sina armar av- briiiida genoni olcktrisk strönii.
Pi % gruncl av nrbctc ~iiccl mtnga agitationsinijtcn, varvid ut ar större a11 i fostei:laiidet.
ilet bclijiirtansvärcla iindamUct stäilclc sig de1:~clcs Morgonbris ' va.liiunimcr och flyg Vid relingen star den i n g a svenslia alla cle meclvcrknncle f öriii ?igoi:na gratis .till blad., iitgivna av förbundsstyrelsen.
ma ' llnen.
Och vid Imiii sida pb kajen klub bcns förfogandc och b k v resultatet cn Förra hwnötets sbeslu t a t t aiiordiis iiistruk stiir " Lisbeth " f ortf araiide loch ser d i synnedigcn vallyckacl fest nied gccligct pro- tionskiirser i funktioniirs- och föreningsarbeti och d &amp; iipp mot vannen niellan tZii:arila, g r a m Musik utfördes: iv Rönninge orkester- - 1.6 nian - på e t t niycket för- sanit iivcn tslnrclrutscr, hacle cf terf öljts.
Di " Kaiislce vi hade lriuinat reda o,ss förening tj %nstfu.llt satt.
Scclnn ord.€.
uppläst iic&amp;i !l: givna Icurscrna oinf:ittaclcs med.
stort intressc hiii.
hemma iindb ", siiger hon milt före- st&amp;mh prolog höll riksc1:~gsnia.n.
Bernhard oc ' h rcsulta,tcii voro s$ godn att.
styrelsen hop braende till hononi.
Eriksson ett instruktivt och incdryckcinclc p:iclcs Krsiilötct ville Inta den i fortsättningci Raii ler, db han liitar sig £mm övem föl-edmg oni dcn socia.1 w Iagstiftningcns ut- nnorclnn såclana.
Fröken Svciisson slutadc rel.ingen .och svarar: " l1iin1c p &amp; dem veclrliiig unclcr clc scnastc 10 Zrcii.
Prolog viil ' lhniba wc.-clcni.
k \; innoklubbs sitt tal nicd a t t uttala clcn förhoppningen at.
sista nödh jiilp~~vlöniiigen, I~i&amp;eth fcst clcn I S febr.
1923. det arbcte clistriktct hncle a t t utföra, skullc 1 8 lc r.!
l h m kronor g h g o till skat- Vattenfallet.
01iif:~ttas niocl snniiiia livliga intrcssc soni hit, ten.
Trettoii lir1 ' 0noï hade 14 kvar att tills.
i ~ O.
.
~ reda oss på i t ~ ~ T i W Du sjungit din lovsång sc ' n tusendc $r Ars- och rc \ ~isionsberkttclseriia uppli.iste!
Båten g %]:.
Linsbetsh och jag vai~dram I vi1cbarken.s helgacle 1:mcl.
och cr1iöl:l stgrclscn full och tacksani nn ut till den yttersta hamnpiren för att Du brutit clin viig, d5.r klipporna stQr, E j clc clig h i n j m l d c btincl.
svnrsfrihct f ör clct .gångira arbetsaret.
vinka ett " sista f arviil ').
Scdan on del beslut oni agitations- och or E n .stor röd tnlpanbiikett glimmar j Och d ä r stupet var br:iiitnst ocli liinclrct störst, gaiiisntionsarbctct inom clistriktet fattats solen .och sinder sin hä.lsiiiilg till mig D.u sjöd, av livslust och niod.
S ~ I I I I I L ~ C trsniötets S iiitressc on1 instruktions högt uppe f r h lrommand@b~ylgga:n.
Och 1ovsri.ngcn blcv till cn hiiiilarnas riist, Du sjiiiv cii silvcriic flocl.
Irnrscrnns anorc1n:indc.
Styrclscn liimnadi: E n bliigul flagga lyser och fladdrar hmdlingsf rilict vicl organisntioncn av deni.
och sander Lisbeth en sista hälsiliiig S5 vart clu en urbilcl för iingclonilig tid, ' -: En vila för tankcii iblancl.
La.rarinnsn frökcn A n n a B r i t .a B c r g fran vänilen vid reliiigeii.
Nar solen förgyllclc din stoltaste stricl, s t r a n d, medlem av skolkommissioiicn, redo, Längre och längre bort glider bAteii.
Ilu ~nincle om sc~lljusa Iancl.
gjorde i ett klart och instruktivt anforandc In emot land stiga.
toilei-na frbn miisi- oni komniisionens förslag, soin ~iiötcsdeltagnr.
Lten o,mbo-t:d: " Ja vi elskcr dette lm- S % vas du clig lik se7n tusende dr - Sjöng ensniii och mäktig din sing,.
n s Uiörclc inccl stort intressc, och utta-lncle sir: det. ')
tillfrcdsstiillelsc Liver a t t soci:~lclcmokrntiri~ De blandas n ~ e d ordeii,.
som Li,sbeth Tills ouisich för clig cii människil, stzr, Att bctvingn och hcjcln cliii @ ng.
ganila krav oni f olkskoln n som bottenskola a. % oavbrutet npprepa:r dar hon star vid lroii~inissioiicn beaktats.
M,a.n hopp:iclcs at1 niin sida och grliter: ' ' Ti~ils om han Hoii ser c j clin skoiihct och ickc din prakt, riksilagcns Icd.aniötcr, n %r fr8gan kominci iiid &amp; fAtt stanna hemm,a.
Om vi Bara Förniiiiiiicr .c,j lov.sftiigcn din.
före, skola nicd förståelse bcli.aiic1l.n iiiimncl:~ Lainnat reda oss.
Men det gick inte. "
Hcniics t:.~nkc blott niStcr c % ii vii1ilig:i. k ~ n f t.
, Hon iiiircr cu plan i sitt sinn.
f rKga.
Solen lyscr p2 havet, diir loccau~.ilga-.
Till styrclse för det konliunnclc arbetsaret ren nii biir b,ort hiindradeta1.s av vart Väl tillhör bctvi iigarn ej jiittnrnas liiir,.
valdcs: Sara Andersson, Nacka, Alma Herlin, Lands söner och döttrar.
M; cn clock iir hon fnr1i.g för dig.
som stii.iicligt hon SpBriga, Karolina Karlsson, Nynäshamn, Lisbeth, som stdr vid min sida, scr Hon har blott cn önskan, bar, Hnlcla Floocl oph Olga Hecl6n från Uppsala, inte sole~i.
Hon tycker att livet iir sa Och dcii giiller livet för dig.
Gu.ii.h.ild Klang f ra n Eiiköpi.ng ocli Annr ~barnihartigt grymt, s &amp; grymt, att ma.n Svcnsson fran Stockholm, som valrles till ord- till och.med berövas rätten att f å stan- Ditt niocl vill hoii bryta, förtaga ' din lust, Och i kaniniarcns mörker spiirra dig iii.
förnnclc för clistriktct.
na i sitt eget land.
3ch din h.ctastc längtim 0111 hnv.cts k ~ s t " Snart f&amp;r ni sjalv resa dit ", sägei Vill hon kv,ii.va i turbinernas ' ring.
e. "
iag npprniintra.u.de.
DA spelar iintligen ett solske.iissliini- nier i d e av tarar fuktiga ögonen nar hon svarar: " Ja jag maste ju.
.
. "
Javisst., biinker jag, l.iksom d e miiliga P5 kajen star en iing, vaclrcr rcslig tiidïa tusenden, son1 %i:ligen drag.a ballt.
inan mc.d ett akta sveizsli t ut sccrn.de.
ifï; " iii vArt land, även de " mbste ju ".
Den stora oceanbiigaim ligger f~irdig M. B-rn a 11. till.
, avg %:ug.
Än en girig kommer Ett avsked.
] .in jcagcntcn och pHmiiincr var unge Ditt.
öclc hon önskar clock varrc iincln .. C triid utilv koppar du prcssas iiiccl cl8.n.
C clcniia cln tvingas slutligen .st " t, titt iidnijiilrt: föl.j:i. hcnnes nyck, du fjiillcts.
friborlic son!
.
.
Men clock!
Du frie, clu stolte, av urkraftens ticl, Ej gav clu dig helt uti c1v:j.rg:irnns hand!
Ncj!
Xnnu du kiimpnr din ojämna stricl, 3cli iiiinu clu miniicr oni urkrx€tcrs lnncl.
.
mail om att g5 ombord.
D u clöljcr ditt viiscndcs inncrstn art För dcii, smil.
vill tolka din lag.
Vit1 hans sida s t h c:tz liten rar ung- Mcd livcts förlust tar du h. %iilnd pri ciiv:iiB, in !ö och grc ' ltcr - igrlitcr dirför att hcn- Joiii triider förnara ditt.
j8.g.
11cs viin skall resa.
Tumba soc.-dem.
kvinnoklubb Nu hiiuiiiclcn har drabbat v l r broclcr och viin Varje @ ng .ha11 gör en .ansats att g; on~bord, griper hon hfirdare tag i h.ana laclc sitt krsinöte orisdngcn ilcn 7 febr., c15 DR han kom för niira clin vigg.
' öljniicle styrclsolcdsinöter vdclcs: f r u Mattis Din avsikt har varit a t t SIA oss jgcu hand.
&gt; 9 Var 1111 en modig liten flicka, Lis- Iör1611, orclf., f röken Hulda Rcimcrs, v.
orclf., För \ .i kvävde din livslust s$ het.
r u Hildur V all6en: selcr., f r u Anna Carlsson~ scgern blcv äiicl5, ej clin till sist, l~cth ", hör jag hlonom saga.
.
sekr., och f r u Elin Viclcrgrcn,.
kassör.
30ck, h o t s brannandc s %rcii du slog!
Linjea.geiztcii f ök hoiin.om nii obevclr- ilubbens inedlenmint: l1 h m un.clcr 5rct ökats Vc j, ni5n.ni.skokiirlcken Iielar rlcni viss t ligt ombord och gör ctt hastigt sliit 11 % ' r h 13 till 31.
Förutom ord.
iiiötcii .varje m5- Jcli giver, cliir hilmnaren tog.
1n.d har kliibbcn clcssiitoiii: ~nordn:it c t t ngita- sltil~nn~Lssosccilci1.
- ioii.siiiötc nied f r u Ruth Gustafson som ta.- Ta, ovan sviirtastc moln finns cii sol iincl; " i, La~.idghgeii dras in!
Slreppsltloclcaa: ir.innn siinit en familjcfcst för snnitliga klubb- Soni gjuter nytt liv i v3.rt sinn!
i.iiiger, niiisiltcn spelal:.
sina a~~slredsto- i~ccllciiiii~ars f nmiljcr.
Avcn har klubben clel ta- 3ch cltirför niecl Iiopp och förtröstan vi g5 nei.
# av fosterl5.ndslra latar - " Ja, vi: it i e t t kaiiiratniöte i Soiuiic1:i. sniiit m r i t iii- Att ski3cla i friiiiitj.clen iii.
~juclcn till Hiiclclingc och Norsborgs xrbctnrc- clslcc~ clcltc Iaiiclct - toncima stiga; oniiiiniicrs agitationsriiötcn.
För bildanclct av Eftcr p:i.us f iir kaff edrickning ?öl; j (lc ctt f1:ani soin m ailldagclse.
Dcn stora, n: ivClcliiiiig av A.
B. F. i.noiii Botkyrka liar ncrn ninii t rnnclc inslag j. p.isogra.manct.
Eii oc !caiiiiigai:cii iir fiillsatt ni cc1 n11 pa, i \ .cii 1; liil:) hcn iiicilvci~1~:it.
~mntiir iijrcc1 rog flcra 1iiinioristisk; i singcr Från kvinnokluihbarnas arbetsfilt.
.
f 112; tt utu.inorclcntligt s s t t ocli dct iiitcnsiva bif iillct visaclc, at t pu ' bli ' lccn ock &amp; iippskat- tade clc vcrlrligt roliga visorna.
En energisk ocli fynrlig: tuktion.srop:irc bidrog till ctt gott resultat nied cn s. k. pa.ketauktion.
Fcstcii inbragtc cn ncttobeh (l1lning av 250 kr.
.
M.
H. kunclc Ila ratt a t t forclra mera förslåelse för var sak, men sorgligt nog m.öh man ofta., då inan försöker a t t agitcra för klubben, av hån och sniadelsc.
Men vad gör h t, av motst8ncl bliver nian än ivrigare, och det är med viss- licten om a t t vi kampa för en rsttvis sak, som nian li&amp;llcr humöret up.pe då clet inbland ser mörkt ut.
Från Kristianstad; Sänclcr nu, d % vi för första gangen viss Sot.-dciii.
kvinnoklii.bbcn liadc clcn 1.9 f c b.
oss i BiLorgonbsis spalter, cn .hjärtlig hälsning T. S-d.
sitt Brsmötc.
Av styrelsens bcriit~tclsc Sör till partikainrater landet runt.
1.022 fraingick a t t klubbcn hiillit 11 ord.
niö- ten, darav 3 so111 f riluftsrnötcn.
Diskussione- Från Ortviken-Skönsberg.
iiniiicn 1i:i. varit elds koq ?crationcn, dc1.s f.at- 0rtvj.ken-Sköiisl~crgs kvinnokliibb i 1 \ IIc- tigv8rcl och soci:ila frågor i allinanl~ict.
Klubbcn har dcssutoin anordnat tv8 offcnt- del-pacls clistrikt haclc in5ndagen clcn 5. fthru- liga föredrag, ctt nicc1 f r u Agncs Söclerqvist ari sitt fLrsmötc, v::li:t.ill ett stort an tal med- Halsingborgs kvinnoklubbs styrelse.
f G n Viister5.s soni tal., samt e t t meel f r u lcniniar infunnit sig.
Mötet öp,pnades av ordf. Agcla östlund, Stockholm.
Dct senarc i Mariana Johansson, som hälsade alla väl- sambancl med stadsfiilln~ %ktigevalcn.
Dessa komna.
Sedan en del ärenden behancllats nns samhallsslryldigheter och - rättigheter.
möten ha varit gott besökta, 0c.h ckononiiskt upp:astcs styrelse- och rcvisionsberiittelserna.
Dcn första frågan niccl .inanlig inlcdarc, clcn st ödda av ai.betarekoniiiiunen (som f örresten Under clet gangna aret liar k l h b c n haft 11 andra frggan inleclclcs av f r u Icla Rosenqvist.
alltid ställer sig välvillig till kvinnoklubben).
ordi~iarie mötcn, ett; kaniratmöte och 4 sty- DislrustG.onen var .b %cle livlig och djupgaende.
I fircts valrörelse har klubben deltagit med rclsesanmiantraden.
.
2 syf,öreningar ha hållits, Klubben har på sina ord.
n~öbcn diskuterat arbctc inom arbetarkomn~unens valhommitt0.
en för kassan och cm för valfonden.
IClub- niånga viktiga frågor, claribland £,attigvårds- IClubben gjorde på sommaren en utfärd till ben har delbagit i 4: val.
E n insamling har och barnavård.slagarna, skolfrågan m. fl.
.och Åhus tillsanimans niecl Hessleholnisklubben.
gjorts för do nödlidande i Ryssland, vilken alltid med verkligt intresse.
Av årcts tolv Ahiisklubben stod föx värdskapct.
Mötet med inbragte 50 kr.
Dessutom har klubben haft möten ha tre varit friluftsmöten och hava alla dc trc klubbarna var synnerligen a n g e n h t, en barnfest ocli tvenne utfiirdw till fram- mötena varit välbesökta.
Klubben har aven den inbjudande klubbcn hade inte sparat p % inande klubbar.
Uiicler året h a 9 nya med- iiiedverk,z.t vid de basarer och sonmarfaster, anordningarna, b8clc den andliga och lokain- leminar iiig8tt.
300 es.
# ha förs %lts av Mor.
soni arbct:irek.oiliiiiunen hallit undcr Krci;.
1ig:t spiscn voro väl tillgodoscdcla.
Det blev gonbris.
Klubbens inkomster och utgifter ba- E t t s o m a r n i ö t c har hållits i Hälsingbor.g, en livlig debatt i den d. % aktuella förbuds- lanserad~ p8 kr.
545: 54.
Styrelsen fick full nucn soni ' viidret var cliligt s5 blev ocksa friigan, dock fick diskussionlen utgöra svar.
och tacksam ansvarsfrihet.
Till styrelse f ör sornmarmijtet icke det som man väntat sig.
Vidare har klubbcn tillsammans med öv- clet nya-året onivaldas fruar Mariana Johan- ' Klu ' bben har representanter i fattigvårcls- riga kviiiiioföreningar i .stad.en anordnat son, ordf., Anna Carlson, sekr., Augusta Val- styrelsen, skolrådet, - barnavLrdsnamaden och ström, kassör, Stina Johansson, v. ordf. Tora pensionsnamnden.
offentligt möte för frcclsarbetet.
Alla klubbmedlcnmiars önskan ä r a t t klu ' b- Ja, detta är en liten asplockning av vad Nordkvist, v. sekr. Till revisorer utsågos soni förckominit uncler dct gsngna året.
Var Anna Nordbcrg och Elvira, Johansson.
Koni- ben under 1923 miltte väsa och bli stor SIL klubb a r inte stor till nuineraron, men den missionär för Xorgonbris Irinnea Byiberg.
a t t den kan uträtta något verkligt.
Det a r utomordentligt goda sa~rmanh %llningen med- Till onibud i Skönsbergs Folkets hus-förening dock svart a t t kunna det nar icke arbetar-.
lemmarna cniellan, gör a t t vi var och en för- valdes Linnea Byberg, Signe Eriksson, Bigne kvinnorna komma med och hjälpa till.
Till söker, sa gott vi förnvir, sprida dc socialde- Gill ströni.
Till Nya Sanuhäll.ets årsstiii~nnm alla klubbar ' laiiclct runt siinder Hals.ingl~orgs- I.
R - q v i s k.
mokratiska icl6er11a, till froniina för det stora valdes till onibucl Signc Gillströin nied Anny klubbon sin halsning.
Södcrlund soni ersättare.
Mötct var nl1ti.g~- licla.
35. noin trevligt niocl oniviislandc s5ng och be- Från Örebro.
rättelscläsniiig.
Klubben bjöd de närvaran- Från örgryte, de p5 kaffe, och senarc p8 tcsupé.
Sedan örcbro kvinnoklubb höll den 22 jan.
sitt öryrytc soc.-dcin.
kvinnoklubb höll torscla- styrelse- ocli 1raffc ' koiiii.i~ittCn avtackats av- %rsniötc.
Ur åmbcriittelsen f ranigick, iqt t gel).
cleii 25 jan.
sitt första år.sniote.
Klubben slöts dct trevliga mötet mcd en uppmaning klubben under a+ct h %llit 11 ord.
och ett estra ibildades i februari 1922 p % initiativ av Göte- till medleniniarna a t t nycra flitigt besöka sammanträde.
E t t offentligt möte har nn- borgsklubben, och fick vid starten 24 medlem- mötena.
ordnats nued föredrag av f r u Disa Västberg, mar.
Vit1 arets slut iir nuedlenissiffran 33.
Med kaiiiratlig halsning samt e t t kan~rat-mate tillsampans med Karl- Styrolsc för aret ' har varit f r u Tora Skog- S i g n e G i l l s tröni.
skogakliibbeii.
på k1ub; bens 1.8-årsdag dcn 16 luncl, ordf., fröken Nisella Nilsson, sekr., och Ref erent.
ok ' t.
anordnades e t t sanikvani för i n e d l e m a r f r u Selma Boback, kassör, saiiit fruinna jämt,e deras manliga anförvanter.
Inom klnb- Anna Forsen och Hulda Ldiingberg.
Den av- {ben har arbetat en liten syförening, som för- rån Hälsingborg.
g %ende styrelsen onlvaldes, mccl undantag av farcligat en del kläder f,ör de arlmtslösas fru Ljungberg, som undanbad sig atcrval, Hiilsingborgs socialdemokratiska Jcviiino- hjiilpbyr8, s m i t vid julcn skinkt kläder till i stiillct valclcs f r u Ma.gda Joh:insson.
klu.bb vars styrclsc vi här prcselntcra triinger fattiga barn.
Klubben har f. n. en rcpresen- Ars- och rcvisionsberattdscrna uppliistes icke ofta on1 spalterna i Morgonbris, nicn tant i landstinget, 2 i stadsfullm; ziktige, l i och godkiiiidcs.
Av .den senare f ramgick, a t t klu-bibep lcvcr och Kr .ofta r ä t t livlig, trots fat,tigv~rdsstyre ' lscn och l i .nykterh.etsnamn- inkonistcxr och utgifter balanserat p$ kr.
atat icke alla våra arbetarkvinn.or först; % a t t den.
Dc sedvanliga imrapporterna f.örcdro- 345: 93. deras plats är i klubben.
Klubben har under gos och godkändes.
Till styrelse for inneva- Styrelsen beviljades full ansvarsfiihet.
å r 1922 firat sin 22-higa tillvaro en rande. %r valdes: fixarna Elisabeth Karlsson, Under t r e t ha li5llits 16 prdinaric niöten liten trcvlig fest och ined f r u Maja Björk- Ellen Sandberg, Ester Nil.sson, Hanna Nilsson, och 10 protokollfördn styrelscinöten.
Riks- man-Broberg soni f esttalzliinna.
iKil~i; bbcn Johanna Lundkvist och fröken Josefinc dagsnian Hansson har vicl ctt ni.ötc talat i har som en stttentlc dagordning upplZsning Ljungström.
Dct kan ju synas soni.
om vår " förbudsfrZ~gnii ".
E t t diskussioiismöte h m eller sång, vilkct alltid uppskattas uv med- klubb e j uträttat nt~gonting, och .på grund IGllits över fr8.ga.n: ') Kvinnans Btallning till lcnixnarna.
I inaj hade klubbcn ctt mycket av sitt ringa nxccllenlsantal kan klubben e j ----- de olika organisationerna.))
Till dctta möte vaillyckat kainrntkitc 1iicc1 besök.
av c16 oin- 170ro inhjiidn?
intrcsscradc orgnnisotioner.
Två offentliga agitationsmöten h a hållits iued fix Nelly T.huring och f r u Tcrcse 8vciis- son soni talare.
Vidare har klubbcn, tillsam- mins n ~ e d ungcloniSklub ' bon oeh kvinnogillct, anordnat soii~inarf est i l&lt;ärriilunclspai; k, och fiiigo vi vicl dcilna fest ett välkoniiiiet till- skott till var kassa.
Ii-lubbons 11iedleniiii.ar togo vcrlrsani clel i Iiösteris stadsfullmäktige ooh c l e k t o m d.
Av Morgonbris har s %lts onikring 325 ex. DroMnggah n. b. och 1 tre upp.
.
Detta iir i korthet var klubbs arbete undcr första %i.ct.
Den bildades p % cn ogynnsam Stod av och taflaYndska nghefer tid, på v %s.si.clan, d % nian ju vet, a t t niir det lider moc vår och sommar, ä r allt förenings- i arbete mera stillast %cncle.
En del av dem, som.
.srorci ined vid starten, försviinno genast: men andra ha kommit i stallet, och den lilla till b U a bestihnda priser.
Obs.
l Bestltllningar ntfores trupp vi nu ha, ä r iiitresserad och vaken och t f ~ billiga pri~er.
clet hoppas jag bådar gott för framtiden.
Vi leva ju i ett rent arbetarsnmhälle, s % man - I Fernqvists Kappafflir 8 s 8 3 lager in- Damkappor, DrBkter och Kjolar.
I
MORGONBRIS vårt arbete, det må nu vara av offentlig cller enskild art. P &amp; senaste ticlcn .hava dock våra sa.m~nantraden varit väl besökta och flera nya m,edlenunar kommit till, s % a t t vi, trots allt, bölja det nya arbetsaret med den förhoppningen, a t t våra id0er skola slå rot och s a d a allt flera kring socialisinens röda fanor!
En ha1si:ting till alla kamrater 1.anclet runt fr %n ömbro kvinnoklubb!
R e f. Från Arvika.
Arvika soc.-dem.
kvinnoklubb höll sitt nrs- möte m&amp;ndageii clcii 12 fcbr.
Klubben har undcr året hållit 11 ord.
och S styrelsenzöten.
E t t off entligt f öredrag och cii förelasningskurs i homunalkuskap.
K h b - ben .hnr anordnat en ekonoinifest, cn sillsexa och en.
julfest under gret.
Till distriktskon- ferensen hade klubben sänt en motion i för- budsfrågan och två medl.
vor0 dar som om- bud.
Till Rysslandsi.nsamlingen har klubben bidragit mod 40 kr.
Av Morgonbris ha för- sålts 650 ex. 3Iedleiiisantalet vid &amp; rets slut var 23.
Inkomster ' och utgifter ha balanse- rat p; kr.
583: 60 med en kass; i; beh %llning av kr.
118: 91.
Till, styrelse s,zl.dcs Julia Karlgren, Anna Eedin, Anna Löfgren, Signe Lilja och Au- gusta Stake.
Korr.
sokr.
.blev Julia Karlgren och konimi&amp;ioiiai * er för Morgonlbris Anna Löfgren och Julia Karlgren.
Arsmiltet var talrikt besiikt ich stäm- ningen god, vilket vi hoppas skall fortsatta.
Vi önska att under året f % halsa många nya niedl.
v a l k o m a i klubben.
Till sist en nianing: Se till a t t det finns en arbetaretid- ning och Morgonibris i cdra hem, det är det ininsta du kan göra för att visa din förstaelse för arbetarrörelsen.
Meil kainrathalsning landet runt J-a K-n.
BAWKAKYIEBOLAGET W O R D EN Alla slag av bankaffärer.
klubbens möten ha förellisniqgar hållits i olika ämnen, t. ex. oin)) Dien nya barnavårds- Lagen '), ' ' Moderskapsf örsiikring '), Trihet ', ' Y3ocialt ansvar)) m. fl.
E n studiecirkel finnes inom klubben, som under året last up,pfostran)).
Av)) Morgonbris " har försålts 1,485 ex. Till de nödlidande i Ryssland har i n -; d a t s kläder och kontanter.
, Inkomster oc ' * utgifter ha under årct bdsnserat på kr.
32: 88.
I en- lighet med ' revisorernas, för ag ibeviljades styrelsen full och tacksam p svarsfrihet för det gångna årets förvalt~iir Mötet beslöt att under det kommande aret söka anordna ett extra möte i varje månad apeciellt för upp1ysnin.g~- och instruktionsarbetc.
Till styrelse f.ör 1923 .blev0 valda: Fru Ester Backman, ordf., fru Ellen Svcd- berg, kassör, fru al ni:^ Svansson-Ågren, sckr., fru Alma Ohlsson, v. ordf., och fru R e f .. Lovisa Brodd, v. sekr.)),.
- Hagsta inl&amp;nimgsränta.
Kungsholms soo.-dem.
kvinno- klubb avhBller ord.
möte 3:dje onsdagen i varje mánad kl. 7.30 e. m.
S:t Erikxgetan 21.
Ordf. Hildegard Strom, Bergsgatan 27, 1 fr. o. g. Fbraningen f6ip Hembitraden i Stookholm háller möte 1:sta torsdagen i varje m h a d kl. 8.30 e. m. i Folkets Hus P- sal, 3:dje torsdagen i Folkets Hus C-sal.
Styrelsen.
Arvika mo.o.=dem.
Rvinn~klubb h&amp;ller ordinarie möte 2:dra mándagen i m h a - den kl. 8 e. m. i Folkets Hus C-sal.
Styrelsen.
Billesholms sot.-dem, kvinno- klubb hMler ord.
mote i Folkets Hus i Södra V r m 2:drs tisdagen i varje m&amp;nad kl. 7 e. m. Ordf. Fru Anna Fors, Villorna, Bz ' lZe7~olms gnwn.
Sekr. Fru Gerda Liljeroth, Bilkshohs gnuva.
.
Morgon bris.
Tidning för den sooialdemokratiska kvinnorörelsen.
Utgives av styrelsen för Sverges ~ocisldemokratiska Kvi~mo-.
.
förbund.
.
- Styrelsen.
~nk6~ing sot.-dem.
s kvinnoklubb háller ordinarie möten 4:de tisdagen i varje manad kl. 8 e .. m. i Folkets Hus.
Stvrelselt.
Eukilstuna uoc.-dem.
krinnoklubb hBller ordinarie möten 1:stp m&amp;hdagen i varje m h a d kl. 7.30 e. m. i ' Folkets Hus lilla sal.
Stlurelsen. '
R e d a k t ö r: Signe Wwsman.
Allm.
Tel. Norr 244 36.
Upplandsgatan .Sot.-dcni.
kvinnoklubbcn harstiides höll 85, Stockholm.
ärsmöte torsdagen den 1 febr.
Anna Svensson, E x p e d i t i o n: Styrelse- och revisionsberiittelscrna god.
~lrinds~atan-10; III, Stockholm Sö.
kändes och styrelscn beviljades ansvarsfrihet.
St.-Tel. Söder 78 98.
I tur a t t avgg ur styrelsen voro f i u Elin Ncuman, och fru Hilnia Kron; bada .oli~vddes.
P r e n u m e r a t i o n s p r i s: Helt ar Till korr.
sekr. valclcs f r u Elin Ncuin:in.
kr.
3: -, halvt &amp; r kr.
1: 50; lös- Av styrelssberattelsen fralagick att klub- nummer 25 öre.
, ben ar representerad i stadsfullmäktige, pen- A n n o n s p r i s: Sista sidan 25 öre, sionsnämndcn, wbetslöshetskoinmitt6n, fos- textsida 40 öre pr mm.
terbarnsnamnden in.
in. '
Från Jönköping.
- Utgiferna under året h a varit kr.
109: 15 med ett saldo p % kr.
13: 15..
Kainrathalsning till landets kvinnokluibbar!
H. E. GBteborgs soca-demm kvinnoklubb har möte 1:sta tisdagen i máoaden kl. 8 e. m. i Arb.-föreningens H-sal; 3:dje tisdagen i m&amp;- naden Bondegatan 14 kl. 8 e. m..
.
Styrelsen.
Höganls.
s k d e m.
kvlnnoklubb h&amp;ller ord.
möte 1:sta och 3:dje m&amp;ndagen i mhaden.
Ordf. fru Helen Olsson, Förenings- gatan, Höganas.
Ludvika sot.-dem.
kvinnoklubb h&amp;ller sina möten 2:dra mándagen i varje m&amp;- nad kl. * /, 9 i Folkets Hus ' .B-sal.
Styreken.
Skivarps aoc.=dem.
kwinnoklubb Stockholms ' stads, Stockholms o. haller ord.
möte andra söndagen i va+ m&amp;- Uppsala lans .soc.=dom.
kvinnodi- nad kl. 1,30 e. m. i Folkets Hus, Skivasp.
strikt.
Adr.
: Ordf. F ' röken Anna Svens- Nya medlemmax viana intrade.
Från Vallvik.
son, Grindsgatan 10, Stoclrholm Sö. '
Kassör Styrelsen.
Vallviks soc.-dem.
kvinnoklubb hö11 sönda- Fru Sara Andersson,.
Igelboda,.
Saltsjö-Duvntls.
men den 4 febr.
sitt årsmöte.
Enligt årsbe- %ttelsen har klubben htllit 12 ordinarie mö- 6phngr soo.=dem.
krinnoklubb en, dessutoni ha hlllits 2 offentliga föredrag Stönlmr Allm.
kviinnoklubb (soc.-dem.)
h&amp;ller ordinarie möte 1:sta torsdagen i varje samt cn instruktionskurs.
Av tidningen Mor- haller ordinarie möte l: &amp; mhdagen i varje mBnad kl. 8 e. m. i Folkete Hus.
Styrelsen.
gonbris har försålts 370 es.
Klubben raknar m&amp;nad kl. 7.30 e. m..
Obs.!
Lokal i D-salen, Folkets Hus.
vid Ursskiftet 27 godk.5nda medlemmar.
I n - konister och utgifter ha balanserat på kr.
Styreben.
Solna sot.-dem.
kvinnoklubb hiiller 427: 85.
Under året ha flera viktiga frågor möte 2:dra tisdagen i varje manad kl. 8 e. m. diskuterats, däribland kan niinmas .den koope- Stockholms Gamla Stadens Soca- i .Huvudsta Folkets Hus och 4:de mhdagen rativa frligan samt skolfr5gan m.
- fl.
m u b - varje m h a d kl. 8 e. m. i Hagalunds Foikets ben har aven deltagit i Rysslandsinsamlin- dem.
kvinnoklubb hAller ordinarie möte i Hus.
Styrelsen.
gcn incd lcr.
86: Styrelsen beviljades full 2:dre torsdagen i MAnaden kl. 7,30 e. m., och tacksann ansvarsfrihet samt återvaldes Stortorget 2, 2 tr. Styreken.
Storfors soca-dem.
kvinnoklubb ordf. fru Hilda Lindholm, sckr.
fru E n m a Baller ordinarie möten sista söndagen i varje Frisk, kassör fru Tilli Norman, vice ordf. Stookholmm mbdrr kvinnoklubb i n b a d kl. 3 e. m. i Folkets Hus.
fru Hedvig Anderson, vice sekr. fru Signe Styrelsen.
Nagnuson.
Revisorer fruarna Berta Nilson, [soc.-dem.)
hiiller ordinarie sammantriide 1:sta onsdagen i varje manad kl. 8 e. m. i lokalen R.agnhild Vallström samt Hnlda Dahlgren.
1 tr. Sodra Folkets Hus.
R e f. Sundbybergs sot.-dem.
krinno- Ordf. fru Beda Jansson, Blekingeg.
64, 3 tr., klubb h&amp;ller möte 1:sta tisdagen i varje Från Eskilstuna, Styrelsen.
Stockholm.
m h a d kl. 8 e. m. i Folkets Hus.
Eskilstuna soc.-dem.
kvinnok1ub.b höll sitt Tumba sot.-dem.
kvinnoklubb hB1- irsmöte den 5 febr.
h v de föredragna sty- ler ordinaxie möten ksta onsdagen i ' msnaden relse- och revisionsberättelserna framg %r a t t klubb har ord.
möte psta i klubben under år &amp; haft 12 ord.
rn6ten.
Tv % m h s d kl. 8 e. m.
B lokalen Upplandag.
51, I kl. 6930 e. m. i Folkda Hus, Twnba.
1ramratmöt.en ha under aret hållits och vid ett 1 tr. (h t a v Vase-automaten).
Styrelsen.
av dessa bildades ett distrikt för Sörmland Uppbörd och inskrivning v a j e möte.
av Svergcs soc.-dem.
kvinnoförbund.
Vid A.-B.
Arbetarnes Tryckeri. '
' -.
