# ID: svediakorp-per2498
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1923
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 15,719
# sentences: 940
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDNING F O R D E N SOCIALDEMOKRATISKA.
KVINNORORELSEN.
.
Utgiven 19:de Arg.
- av styrelsen för Sverges S~cialdemokratiska Kvinn.,förbund.
Pris 25 iire.
N:r 3, Mars.
1923.
K A M P E N.
FOR.
Den jattekamp, som nu pågår mellan arbetsgivare och arbetare ute i bygder- Ta, kan förvisso betecknas med kampen för brödet för arbetarklassen.
Visserli- gen ha ej nAgra lönesiffror publicerats, men till de frågor av principiell art, såsom föreningsrätten, för- handlingsrätten och titta- timmarsdagen, som arbe- tarna gatt ut att försvara, s &amp; föres även kampen mot de lönenedpressningskrav, som framförts av arbets- givarna.
De konflikter, som kom- mit mest till synes, ha va- rit skogsarbetarekonflikten och den vid verkstäderna och järnbruken.
Därtill kommer striden vid såg- verken och inom pappers- masseindustrin, byggnads- ämnesindustrin, bl.
hamn- arbetarna i Göteborg och lantarbetarekonflikten i Skåne med sina vräknin- gar av fattiga familjer p &amp; Vreten.
I början p &amp; Aret talades om att slagen skulle riktas huvudsakligen mot export- industrins arbetare, så att Sverge skulle- bliva kon- kurensdugligt med utlan- det.
.
Det talet ' har alltid ljudit här i landet fran arbetsgivarehU och ar ett av.
de klichhartade tal, som väl komma att reproduceras så länge jordytan är inordnad i olika stater.
Förra året gingo över ett och ett halvt hundrade tusen arbetare arbetslösa.
, RODET. '
strid.
Det är kampen för brödet som utspelas av dessa arbetsgrupper för att nästa @ ng bli andra arbetares uppgift att stå i breschen och försvara brödkakan.
För många kanske detta n u ' later väl proletariskt eller sentimen- talt, men till den nivå i lönehänseende och den utarmning, som arbetar klassen i ganska stor om fattning kommit till, så ar det icke så, utan i över ensstämmelse med verklig.
heten.
Ty högre ställer sig inte f. n. fordringarna än att man nästan kan saga, att i lönehänseende.
det i många fall galler livets nödtorft.
B Kampen för nianniskoviirdet B, som vi tillåtit oss rubricera föredragen till de pkgåen- de turneerna, ligger helt naturligt även i motstån- det mot underkastelsen och torde starkast mani- festeras i försvaret för för- eningsrätten och &amp; tt atim- marsdagen.
Och det är nu en gång så för oss människor, sedan ordet vart oss givet, att vi leva icke allenast av bröd, åt- minstone de flesta av oss.
$iAX BOHM: Kvinnan och barnet, Hari.
ligger.
nog ocksik hemligheten i vår styrka Nu, när industrin börjat - komma ' litet och att vi, även i ett till synes neder- ighng, så kastas de omedelbart ut i lag, alltid vunnit nhgot.
strid - någon ekonomisk &amp; terhamt- Det är.
aktningen - inför oss själva, ning far ej ske.
Att häri .ligger en att vi hävdat rättvisa och mannisko- hänsynslös taktik är .v&amp;l förstått och värdiga krav, som alltid lämnat oss ett gör striden an mer till en klasskamps- plus efter slutad strid.
Detta är dock, ' -.
d ofta så odefinierbart och icke förståelig för utomstdende och sorgligt nog int heller för alla som deltagit i stride] eller densamma berört.
För kvinnorn, vore det dock av oskattbart värde om de kände s. a. s. själva själen arbetarnas försvarskamp, S &amp; hopplös mörkt och tungt, som de nu oft; m b t e kanna det, när striden.
rasa och hemkänslan blir mindre trygg skulle de då icke behöva göra; sv8 righeterna äro tillräckligt stora ändi att övervinna för att hålla hemme uppe s &amp; att det icke blir alltför sto brist.
Här ha kvinnoklubbarna el stor uppgift att fylla, och vi hoppa att de överallt ute i bygderna nu sökl sprida upplysning och förstiielse ocl samhörighetskänsla bland sina klass systrar.
Att striden p &amp; flera omrhden kom mer att bliva bade Iingvarig och hän synslös är alldeles säkert, och det bäst1 vapnet E. n. torde vara den sega ut hålligheten.
Till detta hjälpa inga starka elle: upphetsande ord mot arhetsgivare ' väldet.
Vi skulle har kunna skriva mycke- som innerst kännes, men allt blir slag i luften, om vi icke desslikes vjljc offra nhgot av det, som ger underlag för stridens fortsättande, Ty allt hal en gräns, och om an viljan och för- sthelsen finnas i hela sin vidd, s4 förstå vi att inför Iingvarig sväll liunna lederna svikta.
Vi måste för- sta, att deras kamp är vår, att de även strida för oss, och därför mhste vi alla: som i dag ha arbete, lämna v&amp;r tribut, som förhjälper till att kampen kan föras effektivast möjlig.
Partistyrel- sens paroll om insamling till de lock- outade skola vi göra allt för att det verkligen blir en insamling.
Den har dubbel betydelse.
P &amp; samma @ ng den hjälper tiil det oundgäng- ligaste, ger den de stridande del OVQ- derligaste beviset p &amp; samhörigheten S. V. inom arbetarklassen.
En d.eklar ationsbok, som ar synnerli- gen praktiskt utarbetad av riksdags- man P.
E.
Sköld, har utgivits från Ti- dens förlag till pris av kr.
1: 50.
Bo- klen lämnar p &amp; ett hundratal sidor basta möjliga orientering inom avsedda ämne.
, Några axplock från den kvinnliga fack- f öreningsrörelsen i Tyskland.
'.
För Morgonbris av- Gertrud Hanna.
Morgonbris har från kvinnorna en fara, om arbeterskorna förblev0 oor- främsta, ledande kraft på det facklig, ganiserade.
området i Tyskland mottagit en Iangrc E n avgörande orsak till kvinnornas intressant historisk redogörelse för d långsamma organisation var den anda tyska arbetarekvinnornas organiserand till 1908 gal1and.e lag, som i regel för- i ' fackföreningar, varur vi har gör, bjöd kvinnornas deltagande i förenin- fiågra utdrag.
gar,.
som sysselsatte sig med politiska Inom den tyska landsorganisationet; angelägenheter) och under dessa inran- som.
innesluter det stora flertalet a gerades snart sagt allting, aven Iöne- rikets organiserade arbetare, gives de frågors dryftande.
inga särskilda kvinnoorganisatione~ Den så kallade socialistl~agen, gal- Alla fackförbund, ' inom vars yrken avel lande från den 12 okt.
1878 till 30 sept.
kvinnoarbete förekommer, upptag; 1890, gav myndigheterna dessutom rat- kvinnor som likaberättigade medlem tighet att upplösa vilket politiskt möte som helst och överhuvudtaget varje ar- mar med mannen.
betareorganisation, som de funno för Denna gemensamma organisations gott.
Detta hämmade hela rörelsen i Form ar i allmänhet ocks.å förharskandi högsta grad.
Först mot slutet av socia- inom de övriga fackliga arbetaresam, listlagens fall började organisationsar- manslutningarna.
Ett undantag bild; de Hirsch-Dunkerska fackföreningarna betet skjuta fart.
Dock, ännu långt som ha en särskild organisation fö, efter socialistlagens faB, anda in mot kvinnor med ganska litet medlemsantal sekelskiftet visar sig oviljan mot kvin- samt den kristliga f ackföreningsrörel- nornas organiserande ganska utbredd.
De, första mera framträdande kvin- sen, som har en speciell organisatior bildades mest av noorganisationer iör hemarbeterskor, vidare den inon sömmerskor, men upplöstes alltjd utan ienna rörelse ' verkande- organisationer undantag och dess ledarinnor blevo iv handels- och kontorsanstallda, vil: ten utövar en synnerligen kraftig agi- " lagligen " bestraffade.
Efter den andra fackföreningskon-: ation för kvinnornas organiserande gressen 1896, som uttalade sig för ge- ' ör att nå sitt mål har den sökt sam- mensamma organisationer i fackligt irbete med en sammanslutning, soif.
avseende för man och kvinnor, och då rallar sig:.
de tysknationella aff arsan- striden om organisationsformerna efter; talladas förening.
Denna.
förening al dlenna kongress avblåstes, har den lock, principiellt, motståndare till de1 f ackföreningsrörelsen så små- kvinnliga ivinnliga yrkesmässiga förvärvsarbetetc lingom utvecklats till.
sin nuvarande En stravah efter gemensamma orga- stallning.
iisationer för man och kvinnor ha!
Antalet organiserade kvinnor vor0: iastan allt ifrån början gjort sig gal- 1896 15,265, lika med 4.6 % av det ande inom den tyska fackförenings- gemensamma antalet organiserade ar- örelsen.
I borjan var det dock troligen ~etare, 1905 74,411, utgörande 5.7 % å organisationer, som särskilt bemö- IV de.
organiserade, 1913 223,676, !ika lade sig att få kvinnorna med.
En ned 8.8 %, 1919 1,192,767 eller 21.8 % rån privat håll ' 1877 utförd statistik ich 192 1 1,682,786, utgörande 2 1.2 O / o berättar om endast en organisation med iv samtliga fackligt organiserade arbe-: vinnliga medlemmar, nämligen inom are.
Den 30 sept.
1922 vor0 de fack- oanufakturbran.sc11en.
Denna raknade igt organiserade kvinnorna, i ett fyrtio- nalles 1,250 medlemmar, men huru al förbund, 1,753,576. långa av dessa som voro kvinnor Största antalet organiserade kvinnor ramgår ej av statistiken.
' aknar textilbranschen med 494,734.
I fackföreningsrörelsens början, och sedan komma fabriksarbeterskor med iånga år framåt, förklarade sig många 14,009,- metallarbeterskor 195,534, rkesförbund mot kvinn ' ors upptagande antarbeterskor 149,3 1 1, tobaksarbeter- densamma.
Det industriella kvinno-; kor 105,534, be.kladnadsarbeterskor rbetet var da ej heller vid.are utbrett, ned 83,910 o. s. v. tan inskränkte sig till ett.
fåtal yrken.
Blott under krigets första tid gick an- hinnoarbetet var även ytterst dåligt afet.
organiserade.
kvinnor starkt till- etalt, varför mannen i detsamma sågo laka, men denna tid ar ju ingen mått- n stor fara i lönehanseende och därför dock att jämföra normala förhållanden emödade sig om, att kvinnorna ej ned.
Efter revolutionen i november kulle vinna insteg inom resp. yrken.
918 steg antalet mycket snabbt, lik- I och med Tysklands så småningom om också det procentuella antalet ' av keende industrialisering ändrade emel- irganiserade kvinnor,.
jämfört med or-: rtid förhållandena sig och kvinnorna [aniserade man, gick i höjden på ett ommo alltmer in i förvärvsarbetet., och [ladjande satt.
Ännu mer tillfredsstäl- rbetarna insågo, att det för dem blev .. (Forts. % sid 11.)
, ' -.
.
. '
MORGONBRIS 3 ligger.
Och hos kungens g.amla mor!
Kristina i Odense, sitter det en biskop a v Grönlakid, som den helige fadern gett befallning att vårda de grönländ- Hur olika se ej historieskrivarna pfi ledning lrallar han - den ehuru på s e s ska församlingarna, men han har nu historien!
I den enes mun blir den hiindra sidor!
- träder samma svenska gått i D; anmark i m h g a år och kan man en skam och ett utslrum, som i deii historia, en till mötes som de andra inte lcommaa till sitt stift, för det finns siidres ar idel, stark och klto.lc.
Eri forskarna givit oss, nien hur olika!
ingen, .som vet, vad det är.
- - - handling fra.mstalles ibland som ett Till oigenlriiiinlighet olika!
Med ytterst Verkligen dråpligt.
E t t helt 1a:lid slar- högförräderi, ibland som ett hjaltedå.d, få undantag äro har 1400-talets styres- vas bort!
beroende p % vem som skildrar hand- män, vare sig de äro konungar eller Ge ' ijer, Fryxell och Starbäck äro 11 %- lingen.
Vbra historieforskare, Geijer, höra till adeln alls inga ädla hjältar gorlunda ense om att Unionstidens Fryxell, St-arbäclc, Grimberg, Odhner och kulturbäroare utan en samling gi- s v e n s k a regenter vorio .sl.apl.igt m.
fl., hur olika äro de ej i sin syn p % riga, baalc.sluga, niaktlystna slagskäm- hyggligt folk, .medan danskarna agdc en och samma sak.
Dessutom utvälja par, ma,iislcliga och naturliga i si ' n för- al.1 världens ondska i sina för synden de för sin forskning med gaiislca stor firande råhet.
Man har anmärkt p % rymliga hjärtan.
Bfen Fabiaki Måns- partiskhet, alltefter sin personliga lagg- de oandliga s1äktregistre:n i boken.
S&amp;- soii tar en griindligt u r varje till även- ning, an det ena århundradet, an det dant ar ju aldrig vidare nöjsamt at.t tyrs närd ill~~sion om de svenskes mo- andra.
Den ene ägnar sig %t 1700-talet studera.
Sant.
Men just detta oerhörda raliska överragsenhet.
Det ena folket.
och s.amlar fakta, försvarar och för- slaktiiät, som band de tre nlordislra st.od sannerligen icke högre an det an- w d a r vad en annan, som specialiserat rikena samman med intriger, våldsdåd dra.
Han har ej ett ögonblick förlorat 9 sig p % 1500-talet, inte finner det minsta och gemensam f örliiningshung ' ei, orsa- al: sikte att de alla voro m a n a i- viktigt.
eller intressant.
Denne andre kade detta.
olyckliga 1.400-tals botten- s k o r, som under vissa, givna förh %l- letar i stallet upp massor av händelser lösa elände, som i mer a11 hundrade år landen visade upp sina allra sämsta si- u r gamla papper och muntliga legendes l %g strypande över det # arma folket.
I dor.
Frälset - den styrande loch in, och kommer den oerfarne historielasa- detta niit sutto för .övrigt rilrsförest %ii- trigerande adeln - gav löften och lejd ren att tro, att det överhuvud inte darna och konunga.rna som tillspillo- och bröt båda, stämde till riksmöte loch finns annat av vikt för den historiskt givna f l u g o ~ ett, rov för \ ?arje spindel, ~t~eblevo, stodo a n på svensk, an dansk int.resser.ade an just 1500-talet.
som behagade vara hungrig.
Nå, s &amp; sida, tack vare slaktiiatet och beroende Geijer ut gick från .att konungarna.
synd om regenterna var det egentligen p % var: de största förlaningarnsa stodo voro de handlande,, de verksamma.
ej.
Det; överflödar ej av martyrer och att vinna, de korade gladeligen en Kri- Sverges historia blev i hans tollc~iing anglar i den högre politiken.
Genlom stiern I till lconiiiig, han, som inte för en kungabrönilca.
Fryxell opponerade detta täta och starka nät ser m.an den inte harstamniade frfin boskapstjuvar sig mot detta.
Nej, för honom stod svenska n a t i o n e n s vaknande kamp vid nedre Weser, t y med en oduglig rc- a d e l n som den kulturbarande mak- mycket klarare och mer trolig an ge- gent hoppades de själva regera.
Någon ten.
Den fick p &amp; ing.a villkor åsido- nom de gamla ~i~tor~eslcrivarnas skönt tanke p % ett fosterland, .slo.m de ödelade sattas.
Det ä.r snart hundra %r sedan färgade glas.
Kan man bara f å en titt och f örsvagade, på ett saensktalandc den Geijer-fiyxellslca stridens flam- mellan maskorna, så uppfattar man folk, som de försökt pl %ga ihjäl, hade mor slogo # högt mot skyn, och vi, sena händelser och personer utan alla för- de ej.
E n skara rovriddare voro de.
tider6 barn, äro i allmänhet vanvör- slcöningar eller motsatsen, just sådana Och folket, som intet ' begrepp hade om diga nog att tycka att den var gaiislcaa de m %ste vara.
avsttiiid och tider, sin egen stallning Ironiisk.
Sant ar, a t t adel och präster HLIP drgplig är ej skildringen # at.
och sina rättigheter, följde snällt med en gång i tiden under sin blonist- Erik av Ponlmerii.
Trenne krnonor vid de täta upproren, okunniga, röran- ringstid p %: L400-talet besutto den enda lyckades hasii förverka och slutade sina de villiga verktyg.
lrultur, som överhuvud fanils, men hur dagar helt belåten.
som sjörövare i C enoni hela den digra ' ' iiiledni~ig~n " de förvaltade den ä r en annah sak!
Östersjön.
Och drfiplig iiven ideii lilla tala tvenne präster.
Först Orsa sjala- Grimberg, som representerar en senare detaljen oin Grönlands bisp!
Har ci- ryktare, den.
gamle St.eno, resignerad, tids niera fria syn pet historien, kan ge terar j-ag så att läsarna skola f % det trött, matt p &amp;: allt, utan energi eller en del ganska humoristiska esem.pe1 p8 ratta intrycket av språket.
Orsapra- hopp, och sedan Mloraprasten, Arvid dessa kulturbärare.
sten Steiio berättar: - - - Vi veta Siggeson, vars kämpagestalt och djupa.
Det finns emellertid en historief or- av gamla kröliiklor, som nian berättat kraft och lidelse ge färg och liv åt sk~are, soni jmt nu i dag.arna börjat oss att de norske en g %ng varit varldens skildringar, som i S t e ' nos mun skullc utgiva resiilt atet av sitt arbete: Fabian friimsta .sjöfol.I.r.
Fyra, femhundra å r te: sig helt a~iiorlunda.
Hiir hemsk och M %nsso+n.
Han kommer med en helt in ' nan spanior erna och kastilia.nariia hotfull är han ej med allt sitt djupa ny och revolutioneraiide syn p8 Sverges vågade sig ut p % de stora varldsh.aveii, lidande, sin förtvivlan och vrede, d &amp; historia.
För honom börjar den ej - £oro de: p % dem.
De ha för m %ng hua- han skildrar Erik Gyllenstiernas förrii- efter gammalt mönster - i hedenhös - drade Br tillbaka bef ollrat Island och deri.
Hur Alvsborg lä-mnades å t dan- den urtid med vill.ren vi inga gemen- Grönland och sedan kristnat dessa, skarna.
Hur bGnderiia samlades kring samma tankar ha - utau med det stora lander.
Men nu (1517) ha de engelska Erik Gyllenstierna med mordlusten ly- genondnottets &amp; ilhiiiidrade - 1400- köpman för längesedan triiiigt u t Norge sande i sina ansilcte ' n.
Hur Arvid Sig- talet.
Detta stridernas, förtryckets, f r h Island.
Och id.ag fiiins det ingen geson med sin väldiga näve - en ma- sjukdomarnas, det svå.ra lidandets år- i hela världen, som hittar vägen till.
surbjörksknota - grep om Erik Gyl- hundrade för sm %follcet, ha de övriga Grönland.
Ärlrebidrop V.al1rendorf i lenstiernas nacke - ett ögonblick blott, historieforskarna behandlat ratt styv- Trondhj,em håller ' ilu p % a t t föiihöra alla en vickning, som då man vrider nacken moderligt.
Men jiist u r den hopplösa nittio- och huiidra %ringar han lcaommer av en hona - och förrädaren föll fram- ovissheten och f örtryclret och eländet över om - de ha hört talas om hur man stupa i den slaende bondhopen.
Det föddes hos Sserges folk 1ransl.an av att förr i världen styrde för att komma hette, att bönderna dödat honom.
.
.
höra samniaii i nö:deii och tanken p5 till Gi~önlaiid.
Ty den iiye da ' ns1r.e Arvid Siggeson a r icke mild.
E t t barn att h %lla samman mot förtryckarP1ia.
kung Kristiern tycker, att det ar en av sin tid.
Men han höll troget fast Engelbrelcts tanke!
Den nationella evig skam, att de i p %ve~is gård skall vid den herre, han svurit trohet.
Ge- samlingens allra första lilla skri under skratta At, att ett helt kristet rike har nom de vedervärdigaste öden höll han kommit bort s % i hans länder, att ingen £ast.
SA var han heller ' icke av frälset., trycket, av f ödelsens plåga.
!
I S: t E r i k s G &amp; r d - en in- kan h i t h .det eller s5 ga; .t vad hal.1.
det Vilket ljus kaastar hah e j Över sin Fabian Månsson: S:t Eriks Gård. '
MORGONBRIS 4 läste i går blott i e n 4 t e n enkel notis, så kanhända vi ej kunna redogöra klart därför.
Detta visar - hur litet det fasts.
I vår tid, då läsning blivit allmän ock missförhållande.
Dessa två äro skolar: sig i vårt minne och säkerligen he-er tryckalster.
spridas med alla vindar, och pressen!
Skolan till följd av ati ej var vart att fasta sig dar, men det borde det vara en borgen för framåt- den, åtminstone förr, offrat för mycken visar aven på en större fara, och det skridande och andlig odling, men alla dyrbar tid till utan- och minneslasning ar att man genom sådan lasning~laser veta vi, att så a r ' det ej, av en massa oviktiga saker, samt peda- sig till minnesslöhet och förslappar sir.
Den synnerligen korta historia man- gogiskt varit bunden av olyckliga for- iakttagelseförmåga.
Alltså må vi läsa iiiskoslaktet kanrier visar, att med kul- mer, som verkat negerande i stallet föl tidningar med kritisk iakttagelseförmå- turens stigande i dess sicksacklinje^ befrämjande.
Även torde de, som leda ga och ej offra för mycken tid däråt.
följa nivellerande skeden, som kasta de ungas uppfostran i skolorna, i Låt läsningen glida fortast möjligt over sina skuggor och ofta skymma den and- många fall ej ha den psykologiska ur- det rent " journalistiska " och " repor- liga odlingens ljus, som skulle skänka skillning och intuiti0.n som fordras.
toarmassiga " och hoppa helst alldeles vägledning.
samt får man ta i betraktande del över det rent kriminella och det ' smak-.
lösa, så räcker tiden så mycket battre Det depressionsskede pA alla omrli- olycksaliga mångläseriet.
den, vi nu, på grund av kulturens Allt detta gör, att de unga i de flesta för det värdefulla innehållet.
Försöka ringa djup, nar det gällde stark påfrest- fall, aven vid äldre år, få avsmak f ö ~ vi detta, skola vi erfara mindre uppri- ning, kommit in i, visar på stora brister den gedigna Iasningen eller för verk- venhet och olwst och i stallet hitta och en livsföring ovärdig och snedvri- ligt studium, till stor skada för deras många bra saker och sål.edes bidra, vad den.
utveckling och förmåga att tillgodogora på oss ankommer, att skapa förutsatt-.
Botemedlen, eller battre, skapande1 sig vardebeframjande tillflöden från ningar för battre smak an nu i prissen.
Genom den förståndiga tidningslas-.
av andra förutsättningar för ett me- olika områden.
ningsfullare liv kunna vara många och Tidningarna .äro för de t stora f lerta- ningen få vi tid och ett uppodlat in- dika, men ett aVde avgörande ar utan let ännu betydelsefullare i deras verk- tresse för högre art av läsning; för de.
ningar, nar det galler att konstituera goda och lärorika böckernas innehåll.
tvivel vad vi Iasa och hur vi Iasa.
Vår tids massproduktion har aven ett släktes och tidevarvs andliga psyke.
Har får man tillgång till vad världens lagt under sig det tryckta ordet och Redan för ett kvartssekel sedan skrev vise lämnat oss i erfarenhet och i siande gjort, att det medel, som skulle be- Georg Brandes: " att Iasa ar nu en ut- drömmar.
Vad forskare tänkt och fordra vår andliga växt, i många fall döende konst sedan alla.kunna det.
Av utfört.
Har får man njuta skaldens iritellektuellt hotar att dränka vårt hundra läsa nittio överhuvud intet an- formsköna verk och den lyhörde konst- nären när han ger oss språkets sjal.
battre jag och förflacka vårt känsloliv.
nat an tidningar. "
Liksom det yttre ögat blivit vant vid Om det galler om någonting, att del Har få .vi skönhetsmattade syner från biografdukens fladdrande hit och dit i ar ett ämne på gott och ont, s å måste alla tider och a l l a folk som levat och sitt bildupptagande, så har det inre det vara till ytterlighet slående - san1 kampat.
Har få vi en eggelse för vår rättskänsla och harm.
mot det låga.
ögat .genomgått en liknande förvand- ifråga om tidningar.
Boken skänker oss på alla områden för Tidningspressen kunde vara ett ovär- ling i sin lustbetoning för det fjärilslik- nande hit- och ditfladdrandet inom las- derligt smidigt och andamåls~enligf en ringa ekonomisk uppoffring omat- bildningsmedel, passande vår moderna liga varden.
Men förutsättningen har- ningens områden.
Då man erfar, vad största ' delen av tid, om den ej låtit främst två saker för är att man i verklig mening kan vårt folk laser och hur, den laser, och fördärva sig, för att tack vare den dar- Iasa, vilket ej alla som ha två goda samtidigt tanker på den korta tid, som igenom uppkomna och vidmakthållna ögon kunna.
Som nästan allt ar ' individuellt, bö.r står till buds därför för många, fram- sensationslusten bli en lukrativ affär man ju ej heller i lasning ' föreskriva vad för dess ägare, nämligen det i sämre förallt för arbetarekvinnorna, gripes som ' skall läsas, endast det ar, objektivt bemärkelse så kallade journalistiska och man av verklig ledsnad.
.
sett, vard,efullt.
Arbetarekvinnorna böra, Det kan ju låta paradoxalt, men ' ar reportoarmassiga - frånsett den sub- dock jämsides med någon god bok all- därför ej mindre sant, nar det påstås.
jektiva, politiska ohedoerligheten.
Genom att tidningarna inregistrera tid Iasa något arbete, som behandlar att två av våra främsta bildningsmöj- lieheter aga stor del i ovan bmerörda allt möjligt lappri och dåliga saker, un- samhälls- och samfundsspörsmål, enar.
der det att det verkligt nyttiga sällan det ar ytterst viktigt a t t kvinnorna få -- samtid i sin skildring av Knut Alfsens beröres, ha de blivit den största befor- Fördjupade insikter och vaknare blick död!
Denne * narras i falla med lejde- draren av det dåliga i folkets instinkts- för det rent kollektiva, varav vi alla äro brev, dödas ntan misskund eller rätt- liv och utbredaren av den simpla sma- beroende och varpå vi alla böra söka visa.
Sedan öppna hans dråp.are - ken och de tarvliga tänkesätten.
Ellen inverka.
Det galier nu aven, liksom vid tid- för a t t rättfärdiga sig - en process Key har träffande liknat pressen vid att Iasa med kritik och ningsläsni.ngen, mot den döde, däri lian beskylles f ö r den gula smutsfloden, som varje dag förräderi och dömes till döden.!
Myc- väller fram, förande med sig all slags reflexion, fast i än högre grad.
Det g ?- ler aven att ej läsa förstrött utan for- damm och orenlighet.
.
ket vackert!
- Och dock finnes det så mycket varde- söka koncentrera oss på det lasta.
Att Om utrymmet tilläte, skulle jag ci- tera en hel rad utmärkta skildringar.
fullt jämsides med detta underhaltiga överge snabbläsningen och Iasa s å att saga med studievana.
Att ej Iasa för Men # nu A.terst %r det för var och en en- i tidningarna.
Det ar har man varje dag måste öva mycket åt gången utan försöka smälta skild, som ar en smula bevandrad i hi- sig i konsten att Qmna Iasa.
Ellen stoffet.
och omsatta det till vår andliga storien, att taga del av Fsbian Måns- Xey har också ett bra och traf- egendom.
sons f ramställning.
Hur den digra lun- Ha vi böjelse för dålig romanlasning, tan kan förefalla en person, som just Fande omdöme om den saken, då hon icke a r hemma på området, vet jag ej, säger ungefär så, att konsten att läsa måste vi motarbeta densamma.
Vi måste koinma ih&amp;.
att det galler men för alla dem, som en smula tränatl tidningar det ar att kunna konsten att att uppfostra viljan genom Iasningen, sin t-a ' nke med allvarligare läsning, m %- hoppa över allt oväsentligt.
ste en sadan bok som S: t Eriks g %rd Vi böra på allvar för oss själva pröva att göra oss till karaktarer, och till, vi läsa vår tidning, att börja detta duger ej den mindrevärdiga mottagas med stor glädje.
Och med ~ S S hur stort intresse motser man fortsät.tnin- med, och vi skola lära oss en hel del romanlasningen.
Faktiskt gives det ' ota-.
gen - Gustaf Vasas tid, tndast genom denna eftertanke.
liga, människor, som genom olämplig O m vi försöka.
tänka efter, vad vi läsning läst sig till fördumt-nelse.
L i n d a Öberg.
Något o m läsning. '
' ', ' '
Det nödvändigaste.
Vad iir kultur?
Angplogar och snällpressar lokomotiv och gnisttelegraf, Bleriotplan tanks och jättekanoner) Javäl; men kultui ar för.f+t och sist,, inåt och utat, t u k t a r - tuktan av manniskodjuret.
A t t stänga in djuret i mä:nniskan i järn * bur och hålla vakt d.ag och n a t t utanföl dubbla dörrar - det iir kultur; a t t bemästra .och disciplinera kaos i hjärnorna och sjals- livet och härdhjärtat sl &amp; dövörat till f ö r den listigt tiggande s e n t i m e n t a l i t e t ' e n ~ ödmjukii röst ur jorddjupen, som v i lämna1 det iir kultur; a t t icke förtröttas vid slip- stenen, a t t slipa sin sjals diamant, ärvd av förf ade:r genoiu sekl-er, upphämtad u r svind lande äjup, ren, ' klar, glansande - det 5.1 kultur; således tuktan, vilddjurets i manni.
skan tuktan, tuktan .av själslivets kaos, den inrc ') diamantens)) fintu.kt - det a r i san- ning vald v i mena med kultur.
A t t somna utanför den dar j ' arnburen och lagga piskan i f r h sig; a t t glömma sig och inedlidsamt och ömkande lyssna till den dar ödmjukt listiga, lata rösten ur jorddjupen och skänka kaos eftergift; a t t förtröttas vid slipstenen och ansvarshöst skjuta i f r h sig sitt arbete, som om e j a l l t berodde därya det a r någont.ing som aldrig boade för-] %tas.
I v a n Oljelund.
- -.
.
.
.
i Utvecklingen på det tekniska och in- nt.e f örtröttas vild slipstenen utan slipa vi skola nog ocksa finna vägarna till dustziella omradet har g %tt fram %t med, år sjals diamant, vi f &amp; inte ansvars- högre lycka, ty det ar dock till sist på jättesteg) - manniskoaanden behiimkar öst skjuta ifrlin ossi det a~betet, ty det mann$koiiaturevns förmåga att arbeta snart b %de jorden, vattnet - och luften, ir nog till syvende ' og sidst detta som sig framiit- och uppåt till.
det högre och battre som all verklig kultur beror.
men utvecklingen på det andli.ga omra- ir det allra viktigaste; Det a r oerhört nödvändigt att vi H. Fl-d.
det har inte hallit jamua steg med den ikaffa oss ett stort tmått av kunskaper, materiella.
Förädlingen av mannisko- materialet har försummats, och därf ör nen vi måste tillägna oss bildningen f &amp; vi ännu i v %ra dagar bevittna dylika 1 % ett &amp; dant sätt att var sjal väx.er, iiterfall i rzhet och barbari, som de.
tt personligheten utvécklas och för- S &amp; underliga äro människorna, att .vilka den senare tiden va-rit så rik på.
idlas.
Vi ha dock under dessa .år; fatt lära Det ar nödvändigt att vi arbeta för det fula förr synes toch uppmärksmi- åtskilligt, oly ckan har öppnat våra let politiska och ekonomiska livets om- ma.s sin det vackra.
J.a, så förunder- ögon och sinnen för mycket, som vi ~rganisation, det ar nödvbdigt att vi liga äro människorna) a t t en fåne med förut d d r i g tänkte på, och: bland allt.
bmdana våra samhällen så, att alla dess sitt prat framkallar flin och skratt, - annat ar val detta det viktigaste, att mabyggare där kunna sklapa sig lycka men ett friskt, vackert barn icke ens vi måste iigns mera, omtanke åt den) ch trevnad, men jämnsides med detta Eramkallar ett leende.
kommaande generationen, vi lm %ste läg- nåste vi outtröttli,gt verka för det inrc?
Jag kom en gång in i en fullsatt.
ga ner mera ' arbete på föriidling ' en av ~ildningsarbetet.
Vi få inte för stri- sparvagn.
Då jag val fått en plats Len för det dagliga br,ö.det förgäta de väckte det min undran, att alla tycktes manniskomaterialet.
Har ha kvinnorna ett stort verk,sam- mdliga värdena, ty ku~ina vi också om- vara s % gladda, alla hade så leende hetsfält.
Det ar ju mö$rarna, som först lana samhället, kunna vi fr %n grunden ansikten, och alla vände de sig åt sam, få h a ~ ~ om d barnen, det ä r i h e ~ e n lygga om detsamma och människorna ma ' liåll.
Även jag vande ögonen efter som dessa f % de första intrycken, vilka oitfarande förbli sig likna, så ar inte 3e andras och faste mig vid åsynen av i de allra flesta £all bli de, som bli be- nycket.
vunnet, då äro vi nästan lika.
en mor med ett barn i knät.
.
Tre Br stämmande för hela deras livs riktning.
ångt från det idealsamhälle ' som vi tycktes pysen vara.
Blå ögon och gult Därför ar det också en tvingande nöd- lrömt om, ty det ar dock medborgarfia hår.
Kinderna voro röda och munnen-.
vändighet att vi kvinnor försöka skola om äno samhällets viktigaste bestånds- log.
Det va.r ett vack-ert barn, och jag €ann .det så naturligt, att alla skulle och fostra oss själva s % mycket s-om [el.
Den brinnande kärleken till rattf är- glädjas vid- åsynen av barnet.
Så hör möjligt.
Vi få inte längre vara liknöjda ligheten f attas of tast, hos människorna, jag ett helt.
fånigt, sluddrande pladder kskådare, utan vi måste deltaga i bild- ich i stallet möter m.an inte så sällan W en halwuxen pojke strax bredvid ningsrörelsen, vi måste utbilda oss till.
m %lmedvetna och ansvarskiinnande n hard och hänsynsllös sj-alvorattf.är- modern, och genast ldrog:os passagerar- nas ansikten till skratt, och miner medbiorgare, som vill och våga göra lighet.
Om vi stängde in djuret i oss själva, gjordes mot varandra.
Jag förstod!
vår plj.kt.
För att var-en ska bli battre så lm vi ägnade lite mer omtalnke åt fin- Det var icke barnet man log mot -.
måste manriiskosinnena skapas om, uktea av var sjals diamant, då skulle h t var mot fånen.
Men .alla de som människorna måst,e bli battre, .och det.
i slippa ifrån bra mycket av det som skrattade voro friska., normala, unga människor, på vag till en nöjestillstall- ar.
detta .vi ska komma ihåg nu när vi, ru hindrar oss i vår utveelding ..
Det finns ingen maktfilosofi, som ning utanför staden.
Det sved till i. blivit: meddelaktiga i makten.
Vi få a n ersatta den innerliga tron p % rät:- mitt hjärta.
Detta var nu i. korthet litet om ' las- ens och manniskokiirleke~s kommande Varför!
ropade det .. ning.
Vi ' återkomma möjligen i en ike, om vi endsast på ett rätt &amp; tt.
Varför skall någon behöva födas s %?
kommande uppsats med några omnäm- mmma den i våra själar.
.
Göra vi den Varför skall en mor upp1ev.a detta,?
nanden av några.
lämpliga, värdefulla il1 v %r religion, och agna v %ra krafter Att leva: men icke veta, vad liv var.
arbeten för att åskådliggöra de syn- k förverkligandet av densamma, - d5 I d Att skratta, men icke veta vad glädje A. W.; kall tomhet &amp; i våmra liv utfyl:las, och (Forts. å sid. O.) punkter vi här framhållit.
E n mor.
. "
'
.
6 MORGONBRIS REMBRANDT: Konstnären och hans hustru.
Den franska arbetarkvinnans stallning i den sociala striden.
... -.
Den franska, och särskilt den parisi- inte den möjlighet mannen har .att för- ska kvinnan, överhuvud ar ej samma bättra sin sociala och ' ekonomiska stal !- kvinnotyp, som man möter t .. ex. i de ning.
Men htresset finns, även om det germanska och skandinaviska länderna.
oftare tar sig blott spontana uttryck.
Hon har också blivit föremål för legen- Det syns exempelvis vid de täta de- der, som inte endast spridas muntligt monstrationerna uppe i Paris arbetare- .s.å dar i allmänhet, utan aven i littera- kvarter.
Då äro proletarkvinnorna med.
tur ' och press.
Antingen är hon fantas- T. o. m. om det, som ju stundom han- tiskt skön, otroligt livlig, överjordiskt der, kommer till handgripligheter mel- g~dhjarta~d eller rent av infernaliskt lan polisen och demonstranterna.
demoniskt hämndgirig i hat.
Detta får Det berättas att under första krigs- ju till största delen tas från den skamt- året, 1914, en intensiv agitation mot kri- samma sidan.
Den franska (och den get bedrivits.
I.
Man trodde måhända ej romanska kvinnan i allmänhet) har vis- så mycket på resultatet, men man stred serligen mer sydländsk prägel an t. ex. för principen '. '
och för vad samvetet svenskan, men sådan himmelsvid ' skill- bjöd .. Och man vädjade till mösdrarna nad finns nog inte.
Åtminstonle ej så och hustrurna.
Det bar frukt.
En dag,, stor som en del mycket romantiskt an- då ett trupptåg med nyutskrivet man- lagda skriftställare velat antyda.
skap skulle avgå från en av Paris ban- Den höglitterara typen med de långa gårdar till krigsskådeplatsen, ställde ögonfransarna har val, som så mycket sig några tiotal kvinnor framför loko- annat från romantismens tidevarv, fått motivet, bredde ut armarna och ropade gå till förgängelsen och glömskan för till lokomotivföraren: " Ni får inte köra!
att lämna plats för den moderna, strav- Endast över våra lik får ni frakta ut de samma, griller-fria och praktiska röst- våra att mördas. "
Det gavs befallning rätts- eller affärskvinnan.
Och dBen att tåget skulle ' sattas igång.
Men kvin- rent proletariska typen - fabriksarbe- norna stodo kvar.
Lokförarna vägrade terskan.
att köra, trots order.
Då ingrep pölisen Dar står hon mitt uppe i striden för och skingrade ' eller anhöll kvinnorna.
tillvaron, och i denna strid är hon sva- I Det var arbeterskor uppe frin Paris gare an männen.
Hon har icke den proletärkvarter.
.r egna, fasta organisationen, och alltsa.
.
* ' Den parisiska arbeterskans liv ar en ständig kamp - för tillvaron.
De flesta industrier, som drivas med tillhjälp av kvinnlig arbetskraft, äro i mycket be- roende av konjunkturerna inom mark- naderna.
Oftast ha de arbete blott för säsongen, och då denna ar slut avske- das stora delar av personalen.
Ett slående exempel på detta " för-dagen- system " ger oss skradderibranschen.
Dar anställer man arbeterskor i nästan obegränsat antal och forcerar arbetet, som ju i regel ar på ackord, för att då den döda säsongen kommer kasta ut ar- beterskorna på gatan.
Likadant inom hatt- och ylleindustrin.
Därför galler det för arbeterskan att " lagga undan " så många sou som möjligt - om det nu ens går!
- i mening att någorlunda kunna möta ett ovisst öde.
Ty en " död- säsong " ger problem att lösa!
Alltså får en parisisk sasongarbeter- ska halvsvalta under den tid hon har arbete, för att kunna dra sig fram nå- gorlunda och vara åtminstone halvmatt un ' der den tid hon går utan och på jakt efter.
Sådant liv bryter ner .. Och ar hon gift och bor.
uppe i något kyffe i Bellville eller ilett te, måste hon också arbeta på fabrik, ty.-en pariser- arbetare har icke råd att låta sin hustru helt agna sig åt " hemmet ".
" Hem " ar ju en hädelse att säga, då man talar om ett rum med ett bord, en sang.
och ett par stolar i ett billigt: ' maison menuble ", eleler hotell.
Det går helt enkelt inte att föra något or- dentligt hemliv.
Sådant anses som lyx.
Man nöjer sig med att laga maten på spritkök eller också äter man ute, på: n arbetarerestaurant.
Undantag ges ju för familjer med många barn.
Under sådana förhållanden bor man i något sammalt ruckel i ett par rum som, om de inte precis äro mod.ernt inredda och absolut dragfria, åtminstone inte äro jyra.
Om vintern får familjen frysa x h om sommaren får den i nittio fall av hundra slåss med råttor och ohyra, ~ilkef finns gott om.
- *.
Då en turistande svensk kom ' mer till Paris, blir han i flesta fall stormförtjust.
Han besöker teatrar, kaféer, museer och, syrkogårdar och " ser så ofantligt ' myc- ket ...
Som han läst om förut.
Men han håller sig på de stora stråk- ragarna och förirrar sig sällan.
Allt vad han vill ha och se finns nere i cen- brum och på stora boulevarderna.
Och lan farhem till sitt land igen med hu- rudet fullt av intryck, som han talar om ' Iler skriver ner för en tidning.
Han lar ju sett Paris och kant en fläkt av ' stora världens " luft!
Kanske?
Kanske inte.
.
.
Säkert iar han fått parfymens narkos i hjar- jan, men det ar ovisst om han (eller lon) andats in den av annan odör mat-: ade luft som finns uppe på höjd,erna.
.
Inte de sociala höjderna, utan de höjder- Eir Paris proletarkvarter äro uppklatt- ' ', '
MORGONBRIS.
.
rade på.
Man ar rädd för legendernas och Nick-carterlitteraturens apacher.
Daruppe äro, hur paradoxalt det än låter, djupen.
De sociala.
Smala, krokiga gator och grander slingra sig från de yttre boulevarderna in i labyrinten.
Husen stå hoppackade och dystra med sina trasiga fönster och mörka portar.
I vart hörn en krog eller liten specerihand,el.
Och på gatan leka barnen.
Det stinker gammalt häruppe, det ar brist på ljus och luft och allt vittnar om fattigdom.
Ändå ar det inte samhällets avgrunders största djup.
Har bo de fattiga arbetarna.
Hederligt folk, som trala varje dag i fabrikerna och ' dricka och göra sig glatt så mycket det går på lijrdagskvallen.
Går ner och pro- menerar på boulevarden på söndags- eftermiddagen för att krypa in i den sotiga och surrande födkroken en kom- rnand,e måndag.
Sådant folk hysa turisterna fasa för ...
Har äro de flesta organiserade.
Och de åka punktligt ned till fackförenings- mötena vid Place de la Republique varje eller varannan söndagsmorgon i / z 9.
Kvinnorna äro i allmänhet organise- rade inom det fack de arbeta.
Någon speciellt kvinnlig facklig organisation ar ju inte .heller nödvändig annat an under sällsynta omständigheter.
Hon deltar därför ratt så aktivt i mannens organisationsarbete och p å en del facks möten kunna mötesdeltagarna stundom i majoritet vara kvinnor.
7.
Det saknas, som sagt, en spe- ciell kvinnlig organisation med socialistisk prägel.
" Kommunis- ternas " utsvävningar på området har, liksom så mycket som timrats upp av den ryska staten och dess ambetsinan i utlandet, fått gå för- bi utan att lämna spår.
Som en av andra påkostad modenyck.
Då man vet att kommunistpartiets medlemsanial ' av 200,000 krupit ner till 60,000 (sextiotusen) en- ligt deras egen hövding Fossards yttrande på senaste kongressen, då förstår man hur deras dröni- inar om en fransk kvinnoorgani- sation, sorterande under heIiga kyrkan i Moskva, gått i uppfyl- lelse.
.
.
Man lyckades ej dupera de fattiga kvinnorna uppe i Paris förstäder mer an i ytterst ringa utsträckning.
Och det ar dock bland dessa fattiga arbeterskor de starkaste sociala strömningarna gå.
Säkerligen skola de en dag träda fram fullständigt och i s h - ten trupp stalla sig i ledet av dem som kampa - icke för den ryska staten och bolsjevismen - utan för socialismen.
D.
N.
ERNST JOSEPHSON: Höstsol.
Strödda tankar: om oss själva och vårt arbete.
Kara s al in!
. '
Däremot ar livaktigheten och.
intres- Vaad skola vi göra för att få folk att set mindre på det parlamentariskt poli- f örsta partipressens betydelse?
tiska området.
Endast inom intellek-.
Det ar alldeles oerhört vad det bri- tuel-la, radikala och demokratiska kret- ster mycket i det avseendet.
Det han- sar intresserar man sig för kvinnoröst- der mycket ofta, nar man resonerar rätten och dithörande frågor.
Det är ju med arbetare om nödvändigheten av att också förklarligt.
Den miljö den pari- hålla sig med en ledande politisk tid- siska arbetarekvinnan i allmänhet lever ning och därför rekommenderar Social- i gör henne knappast hågad för politi- Demokraten, att man får det svaret att densamma håller sig alldeles f ör dyr ska spörsmål.
Hon.
ser den ekonomiska sidan av och det finns kvinnor, t. o. m. bl.and våra egna klubbmedlemmar, som jämra saken och det ar allt för henne.
sig över att priset på Morgonbris a r f ö r En daglig tidning, " Le lourna1 du högt.
Peuple " ', Henri Fabres " fria organ för fria manniskor ", gjorde för en tid sedar.
&amp; !len nar man kommer in i arbetare- en rundfråga bland kvinnorna angåen- hemmen så a r det ingenting ovanligt de deras stallning till kvinnans politi- att man dar hittar högvis med Allers ska rösträtt.
Det visade sig, att de och journaler av alla möjliga kulörer, kvinnor, som propagera för d,ensamma, tidningar och tidskrifter, som gå till tik1 största delen vor0 aktivt arbetande mycket större summor, men dem köpa medlernmar i Liean för mai~niskorätt.
de precis som om det vore något som Några bolsjevistisvkt yrande, några pas- hörde till livets nödtorft.
Aldrig reso- sivt lojala och några få utan partistånd- nerar en arbetarehustru, som går och punkt utgjorde resten.
Enqueten vitt- köper kanske ibland ett par stycken nade d.ock om intresse för saken.
Men tidskrifter i veckan, vilka pr styck be- man bygger mest sina framtidsideal på tinga ett högre pris än Morgonbris, att fackfö~~eningsverksamhetens grund.
det blir för dyrt, men skall ho11 köpa Det franska psyket ar sådant.
Annat arbetarekvinnornas egen tidning en var ju på Jean Jaurks tid, då det fanns gång i m %n,aden, då tycker hon genast ett stort,.
samlande namn.
att priset ar alldeles för högt.
Och det allra sorg1igast.e av allt Kr just detta, a t t man Aterfinner dessa kvinnor myc- ket ofta inom våra egna leder.
Arbe- tarnas egna tidningar, de som vid alla möjliga tillfällen ensamma f å f örf akta arbetareklassens .intressen, dem köp.a arbetarna om de ha råd, d. v. s. om de få nggot över sedan d e köpt al1.a moj- liga andra tidningar och publikationer.
Det ä r val detta, latt folk inte ännu lart sig konstlen a t t läsa.
De betrakta läsningen endast ur nö jessynpunkt, de läsa inte för att sk#affa sig vetande och fördjupa sina kunskaper, utan de göra det endast för att fördriva några trå- kiga timmar med.
Och då välja de helst ut det lättaste .och mlest innehålls- lösa, som finns att få,- och vänja sig därigenom a t t endast kunna smälta lät.- tare gods.
Tror du a t t vi inom och genom vara klubbar kunna göra n %got för att an- dra dessa f örhållanden?
Nog vet du, a t t nar man vant sig vid a t t.
för var dag läsa partipressen, s % kan man helt eillcelt inte undvara den.
D % betraktar man densamma som något vilket hör till vårt dagliga bröd.
Ocli kunde vi f &amp; .alla # arbetare och arbetare- kviiinor att riktigt på allvar intressera sig f ör parti- och upplysningsarbetet och för samhällsarbetet i dess helhet, d &amp; skulle nog också för dem partipressen bli en nödvändighetsvara.
-.
.
MOBOONBRIS 8 Opinionsmöten i Ruhwfrågan.
Tvenne stora möten höllos den 15 februari i Stockholm, det ena i Audi- torium och det andsra i Södra Latinlaro- verket.
Bland inbjudarna märktes: Svenska freds- och skiljedomsförenin- gen, Sv.
avd. av int.
kvinnoförbundet, Fred och Frihet, Sthlms Albetarekom- mun, Soc.-dem.
ungdomsförbundet och Soc.-dem.
kvinnoförbundet ' m. f l. Före- drag höllos av partisekreterare G. Möl- ler, riksdagsledamoten fröken Elisabeth Tamm, kyrkoherde Sam.
Thysell, borg- mästare C. Lindhagen, lektor E. Wig- forss, riksdags1ed:amoten fru Nellj Thuring och d:r Nathanael Beskow.
Talen hö110 sig vid vad som betona3 i resolutionen och dess krav.
Gustal Möller och Ernst Wigforss, som vorc första talare på mötena, inledde dess; med översikter för frågans lage frår första fixeringen av skadeståndet.
Resol$ionen, som följer har nedan, antogs enhälligt på bagge mötena: ~ y Ödeläggelser a drabba i dessa daga] mänskligheten.
Den franska Ruhraktioner hotar det besegra.de och utarmade tyska fal.
ket med fullständigt sammanbrott; den bal i sig fröet till hämnd och ytterligare för.
störelse över de redan mer an nog prövadt Frankrike och Belgien; den bebådar; liksorr ock den strandade överenskommelsen orientfrågan, ett nytt världskrig och ofarc över alla.
Mötet betonar den ofrånlko.mliga pliktet för regeringar och folk att göra sitt.ytter~ti för att förebygga en ny världskatastrof; mötet kräver att Nationernas förbund, son i sitt nuvarande skick ej maktar sin uppgif som fredsstiftare, omvandlas till ett alla na, tioner ' och saledes aven Tyskland, Rysslanc och Nordamerikas förenta stater omfattan de folkförbund, som söker sin grundval i rat ten och ej vidare förankras i eil fredstrakta mellan krigförande; mötet vädjar till Englands och Amerika: folk att ofördröjligen medverka till en fred lig lösning av den nu skärpta världskrisen mötet fordrar internationell avrustning ocl att de segrande makterna, som avväpna Tyskland, själva medverka till att avrust, ningsfrågan upptages på de mellanfolklig; konferensernas dagordningar; mötet uppmanar till målmedvetet arbetc för en sadan ekonomisk och andlig nydaning som undanrödjer krigsorsakerna och bana: vag för verklig folkförbrödring.
Efter mötenas avslutande upptog: kollekt, avsedd att stödja dem, som Tyskland, Frankrike och Belgien sök: resa ett värn mot krigsfaran och föi folkfreden.
Sammandrag a v Gustaf Möllers h l.
Om man vill söka bilda sig ett cmdörni om Ruhrfragan, ar det nödvandigt att bringz Och n o g t r o r j a g att kvinnoklubbar.
na k u n d e g ö r a m y c k e t f ö r partipres- sens s p r i d n i n g genom a t t samla p r e n u - m e r a n t e r och agitera.
f ö r densamma och %tminstone f örsöka intresser-a medlem- msarna, s5 att de allesammans blevc p r e n u m e r a n t e r på n å g o n a v v å r a s o t - dem.
t i d n i n g a r.
Och n o g k u n d e vi hjal- p a s å t l i t e t mera m e d försäl-jningen av Morgonbris och därigenom v i n n a ett låmgt b ä t t r e resultat.
- Och särdeles n ö d v a n d i g t ar a t t v i ge- n o m a r b e t e t inom varna k l u b b a r försöka h j ä l p a medlemmlarna till att k u n n a f lasnrng.
tillgodogöra sig ~ a r d e ullare Vi skola i n t e l a g g a an p å att dra n,er vår andliga, n a r i n g till v %r egen bild- ningsnivå, utan +vi - skola i stallet vinn- lägga oss o m att h %lla oss med e n # and- lig n a r i n g, s o m h ö j e r och f öraadlar oss.
Och v i skola i stallet f ö r värdelös läs- ning ska.ffa oss goda böcker och högt staende k u l t u r o r g a n v a d t i d n i n g a r be- träff ar.
Man får i b l a n d h o r a att Morgonbris är f ö r f i n och d a r f ö r a l l t f ö r sv %rför- stå-elig, m e n h u r skulle d e t v a r a o m v i rikt.igt a n s t r ä n g d e oss f ö r att k u n n a f o r s t å den.
Vi b ö r a f o r d r a att v % r a tid- n i n g a r och f. ö. all vår, andliga spis, star över oss.
E n d a s t då h a r d e n f ö r - u t s ä t t n i n g a r att k u n n a 1yft.a oss i a n d - l i g t avseende.
Och v i skola sluta u p p m e d d e t m y c k n a k ä b b l e t .om att våra e g n a t i d n i n g a r ä r o f ö r d y r a, ty därige- nom s u g g e r e r a v i f o l k att tro, a t t de i n t e ha rSid a t t h å l l a s i g m e d dem.
Din Marta.
i erinran de omständigheter, som framst: sasom avgörande i fransk motivering föl Ruhrocku ' pationen.
Det ar bekant, att i Vera saillesfreden jämnades fragan om skadestån- det öppen.
Den summa Tyslkland skulle be- tala, skulle bestämmas senare.
Första g3n- gen fixerades denna summa till omkring 300 miljarder guldmark.
Den tyska samla- de nationalförmögenheten före världskrigei uppgick till just omkring 300 miljarder AlltsB skulle Tyskland lämna ifrån sig hels sin gamla nationalförmögenhet.
Efter kri- get måste denna emellertid vara mindre än Före, ty även om landet ej hade nagra skov- lade provinser, är det klart, att blotta under- hållet av miljonhar i fält under fem år naste minska tillgi ' ingarna.
Man insåg ock- ja tämligen snart, att den sålunda fixerade summan inneba.r en orimlighet och satte följ- aktligen ner sina pretentiorier giing efter !man.
Som neutralt omdöme måste sagas, att illtjamt framställas krav, som gå IAngt över rysklands betalningsförmåga.
Fransman- len framställa den anklagelsen, att Tysk- and städse visat bristande god vilja i att .ullgöra sina skyldigheter.
Något bestämt mdöme om denna anklagelse kan man inte ittala.
Det ar ett faktum, att manga perso- ler genom kapitalflykt sökt undandraga sig) ch därmed landet de förpliktelser, som ivila detsamma.
Detta maste erkännas av rarje opartisk.
Riktas däremot beskyllnin- gen mot den tyska regeringen, så ar .den ei jerattigad från den dag, då d:r Wirth ivertog regeringsansvaret.
Fransmannen mse sig emellertid ha.
fatt orimligt litet kadestånd i förhållande till de bördor, det niast bara.
Tyskland har dock betalat ut be- tydande belopp, och man maste härvidlag aven ta med i rakningen, att d6 extra bör- dor, som palagts gen,om Rhenlandsockupa- tionen, minskat landets betalningsförmaga.
En neutral kan icke utan vidare till sina göra de franska synpunkterna.
Dartill kommer, att enligt alla psykologiska lagar krav, ' som äro omöjliga att ' uppfylla och orimliga till sin natur, åstadkomma ett försvagande av själva viljan att utföra pålagda prestationer.
' Frankrike motiverar sin aktion med att det syftar till dels att tilltvinga sig betalning och dels skapa trygghet å t sig självt.
Men metoden a r uppenbarligen vansinnig.
Av- klippes hela den tyska ko~l.tillförseln och öde- lägges den tyska industrin, måste betalnings- förmagan bli mycket mindre an förut.
För eri utomstående äro de franska åtgärderna ett av de kraftigaste utslagen av oförnuftet sedan 1914.
Vad den .föregivna tryggheten beträffar, ar metoden sa d.esperat, att den måste leda till raka motsatsen mot vad den åsyftar.
I det ögonblkk en vittomfattande arbetslöshet inträder i Tyskland, kommer allt det hat, som kan koncentreras hos ett Folk, att uppväckas och riktas mot upphovs- niannen till det elände, som skapas.
Vid re- sor i Tyskland kan man redan iakttaga ett.
vaxande hat mot Frankrike.
Om några må- iiader kunna sadana hat- och hämndkänslor mobiliseras, att de ej kunna slackas i denna - generation.
Har sås definitivt ' frön till ett nytt jätte-.
krig i Eiiropa.
De tyska barnen komma att Fostras i ett mot Frankrike.
outsläckligt hat.
Därför ar det en angelägenhet av högsta likt att s2 snart som möjligt f3 Ruhrocku- pationen avvecklad och till stånd förhandlin- isar ' i en fredlig och försonlig anda mellari k båda folken.
Man.
måste emellertid er-.
nanna, att hoppet.
därom a r synnerligen ringa.
Försöket med Nationernas ' förbund lar strandat, men det ar att hoppas, att de stora makterna, framförallt England och kmerika, icke länge skola stillatigande åse ' jkiidespelet.
Amerika a r Europas fordrings- igare och intar en så stark stallning, att =rankrike inte iitan vidare kan .ignorera för-; lag därifran.
England åter a r en gammal illierad, till vilkeri också hänsyn måste ' agas.
Detta sammandrag av några huvudfakto- .er i Ruhrfrågan ha gjorts i hopp, att aven ietta möte skall kunna bidraga till att skapa ten starka folkopinionen mot valdet, utan rilken ingenting kan vinnas.
Till slut ' inlade hr Möller en bestämd: ensaga mot försök, som gjorts, att fram- italla detta möte som ett " oväntat " ivar pA .den svenska utrikesministerns j nteivjuuttalanden.
Man hade påbördat ut- ikesministern ett yttrande om, att man i ' iverge saknade, förstiielse för den ' franska '.
itgarden, ehuru denna icke saknat skal för ig.
Jag ar övertygad - sade hr Möllers- ' ' .tt utrikesministern aldrig yttrat sig på sh- lant satt och vill nedlägga en bestämd pro- 1 est emot försöket att ställa oss i motsätt- iing mot honom.
Det a r Önskvärt, att vi i I lippa se denna sak; dar det finns: alla I örutsattningar till samling, utnyttjas i parti-.
I ~olitiskt syfte. '
' ' I: ' i l I
Kvinnornas behörighet till statstjänst.
Elin Lindley 50 år. '
I slutet av januari hölls i Stockholm ett opinionsmöte med anledning av den förestiiende propositionen om kvinnors tillträde till st.atstjanst a v ett flertal livinnoorganisationer, däribland för- bundet.
Wahlström, Talare vor0 d: r fröken Tora Pedersen från.
Köpen- hamn, som meddelade, a t t alla ambe- ten med lika lön .som männen äro se- dan 1909 öppaa för de danska kvinnor- na ut om militära, prästerliga och diplomatiska.
Fran Norge hade kom- mit höjesteretsadvokat Elise Sem.
Där ha kvini1orn.a h.aft tilltra .. de till stats- Numera anses det ej vara iiagon 81- tjänst sedan 1912 och kunna med der att träda i11 i det ' aiidra h-alvseklet samma lijneförmåiier inneha alla stats- av sin levnad.
Icke desto mindre up- tjänster, utom som minister, präst, pehålles traditionen att bringa hyllnhig konsul och militär.
Sista talare var på 50-iirsdagen.
Fru Elin Lindley, som d: r Gulli Petrini, som anförde att genom i slutet av ' januari ingick i .sitt 51:a grundl-sgsändringen 1909 fick .den ar, bl.ev avei hjärtligt hyllad av parti- svenska kvinnan tilltriide till arnbets- vännerna.
tjänst, men p % vissa grunder, som Hon har sedan - slutet p &amp; 90-talet till- skulle senare bestamraas .och ' som inte hört Stockholms Allm.
Kvinnoklubb nch inom densamma innehaft olika ännu, 14 å r efter, äro utredda.
uppdrag.
Under %ren 1909 t. o. m.
Mötet antog följande resolution: Kvinnor från skilda verksarnhetsom- april 1911 var hon Morgonbris kassör &amp; len och tillhörande olika karsam- o c h i Soc.-dem.
kvinnornas arbetsut- msanslutningar och politiska partier, skott verkade hon från konferensen samlade till offentligt möte i Stockholm.
1907 till kongressen 1911.
Inom klub- den 16 januari 1923, uttala härmed ett ben har hon innehaft olika uppdrag.
bestämt krav, att d % k. proposition Sedan 4, %r tillbaka Er fru Lindley leda- rörande lrvinnors tillträde till stats- mot av Stockholms stadsfullmäktige tjänst horn kort %ny0 framlägges f ö r och h.ar flera kommunala uppdr.ag, så- riksdagen, denna fr8,jg.a matte vinna en som ledamotskap i fatt.igvårdsnärnn- siidan lösning, a t t den principiella lik- den, styrelsen för S: t Eriks sjuk- och ställighet mellan man och kvinna i dy- vårdhem, Adolf Fredriks fattigvårds- lik tjänst, som de av 1921 års riksdag styrelse och i stadens upplysnings- och slutligt a.iit.ag ' na grundlagsaiidringarna tinderstödsby r %ers f ör tiiberkulossjuka iniiebar.a, kommer till fullt uthyck i Eört.roender %d.
de nya lagbestärnmelsern~a.
Tillika vilja vi med anledning av Ung hade ho11 själv varit - taiilrlös den förest %ende behandlingen av fr %- xkså.
Men den halvvuxna pojken gan om avlönings- och pensioneriiigs- bredvid henne hade format .om hela förhallanden för kvinnor i statstjänst hennes varelse.
Kantigheterna i lyn- uttryckligen havda, att avlöningen bör net hade s1ipat.s av, t.åloamodet hade hos göras oberoende a v befattningshavares henne blivit en dygd, moderskarlekon kön och a t t # alltså samma avlönings- blev en pina av intensitet mot detta grunder mA bli gällande för man och barn.
Och vreden emot ödet ' hon icke kvinnor.
förstod fl.amm.ade till .emellanåt.
Lidit hadc hon,.
men ett h.ade tiden d o c k lart (Forts. fr. ' sid.
5.)
henne: försynthet mot andra, som och gamman var.
Att äta, sova alla.
hade det viirre.
Och någonting annat Aren and,a t.ill slutet, Ytan resultat .. begärde hon icke heller själv.
Ho11 Tank, de friska, unga, glada rnan- fordrade, ja just fordrade detta av iiiskorna son1 drogo till fest-.
Livet ar rnännisko:rna .. så.
vackert för # dem som kan se.
Gläd- Jag såg hur gråtean torkade i ögonen jen ar så intensiv och ger så mycket och dragen str.amade till.
Hon blev livskraft %t dein som k-an ta emot.
Liv, hård.
Jag kände s jälv en lättnad, då hälsa och krafter förplikta.
Något ont jag såg henne resa på sin hopsjunkna menade iingdonien icke, det var tank- kropp och litet bestamt rätta den lille likhet,- men för modern var det en tillrätta p % kniit ..
Så strök hon Sorgen, olidlig pina.
Ho11 var blek och röd som sat.t bredvid henne, över haret och.
varannan gkng, och det låg pina och vände ögonen till ungdomen.
grå$ i ögonen.
Inte ens hon kunde se Det var ' som a t t .klippa a v en trad!
det lilla r.ara barnet i knät.
De unga, S % hög och stor syntes bon.
Och det, friska, kraftiga pirniilde henne om.
som lag i ögonen, var underbart ..
Det.
livets grymhet; dock ut.an a t t veta hur var en människa som lidit, tänkt och gyym tari.liIöshetei~ 1ra:n vara.
kommit till klarhet.
Hon var den som, d dia. '
',!
Internationella kvinnliga håller sin nionde kongress i Rom den 12-19 maj.
Mrs Carrie Chapman Catt, president inom alliansen, kommer efter Rom- kongressen i maj att Iamna denna sin und.er många år innehavda befattning.
Kongressens arbetsprogram upptager till behandling en massa sociala och po- litiska frågor.
Nar man studerar detta arbetsprogram frestas man upprepa de gamla.
kvinnliga röstrattskamparnas ord:: " Rösträtten är icke målet - en- dast medlet "., varmed vi skola arbeta fram de stora sociala frfigor, som stora livsfrågor, med varmaste intresse.
Dagordningen på Romkonferensen vittnar om, att sådana frågor finnas.
Vi hämta ur den digra rapporteringen därur följande för oss socialdemokra- tiska kvinnor aven synnerligen aktuella f sågor: Lika ratt och lika lön för kvinnliga arbeterskor, anställda inom industrier,.
yrkesgrenar, stats- och civilbefattnin- gar.
Lagar, som skydda kvinnornas ratt härutinnan.
Kvinnorna och de politiska partierna.
1) Skola kvinnorna bilda ett kvinnornas parti?
2) Skola kvinnorna tillhöra förutvarande politiska partier?
3) Skola kvinnorna bilda särskilda orga-, iksationer för valjandet av .kvinnliga kandi- dater?
4) Vad kan göras för att stimulera det Iwinnliga intresset för politiska val?
Bland de många övriga intressanta frågor, som komma att behandlas, namna vi dissutom: Kamp emot de veneriska sjukdomarna.
Skydd för hiistrur och barn inom akten- skapet för venerisk infektion från mannen.
Vad medel kunna tillgripas i denna kamp?
Sexuellhygienisk undervisning å t det upp- växande slaktet.
Är denna undervisning nödvändig?
Hur kan denna undervisning bast tillatn- y as?
Från vårt land kommer ju Anna Wickseli att deltaga såsom vicepresi- dent inom alliaiisen.
Fr ' ån Finland kommer Annie Furuhjelm att deltaga och inleda ett flertal frågor.
Romkonferensen kommer säkerligen att ' lagga många nya stenar till bygg- nadsverket, som kvinnorna genom sina röstr~ttssammanslutningar reste, för social ratt och likställighet.
Clarté.
Imrit sin börda tills h ' on blivit.
niigon- ting stort och helgjutet .. Lidandet.
.
hade nie jslat fram en personlighet, och det .var detta som ögonen meddelade.
Ungd.0marn.a sutto tysta, de sågo icke ens upp 1a.ngre.
Och i sitt inre böjde de sig tysta och högt.idliga f ö r henne.
De hade.först %tt.
.
Dis.a Viistberg. '
Anna Alzén 50 Ar.
Eslöv ........................................... Forshaga .................................... Furulund .................................... Fagerviksr erken ........................... Flen .......................................... Grangesberg ......................... .... Halmstad .................................... Halsingborg ................................. Hudiksvall ................................. Holmsund .................................... Hedemora .............................:.
.... Iggesund .................................... Johannedal ................................ Jöasefors- Ottebol ..................... I .. ... Klippan ....................................... Kristianstad ................................. Karlshamn ................................. Karlskoga-Bofors .. ......................... Karlstad .................................... Kristinehamn .............................. Knisslinge-Vanas ........................... Lund ........................................... Lesjö fors .................................... Landskrona ................................. Logen 3298, UlvBsa .................... Linkisping ................................... Lo ttefors .................................... Lilla Edet.
.................................. Lerum ....................................... Matfors .............................
;.
...... Mora .......................................... Mjölby ..................................... Nacka-Sundsvall ........................... Ny II ashamn ................................. Norrköping ........................., ....... Oskarström ................................. Ortviken ..................................... Oskarshamn ................................. Ronneby .................................... Simrishamn ................................. Söderhamn .................................
Skara .......................................... SkattkBrr ......:.
............................. Smedjebacken .........................
., ... Stockvik .................................... Sundbyberg ................................. Svartvik .. ..................................... Surte .......................................... Skövde ....................................... Skoghall ................................... Stugsund ................................... Stockholms Södra Kvinnoklubb n Vasa D 2 Gamlo stadens B B Stiiderske fackföreningen .. D Bryggeriarb.
avd. 15 ... B Eommunalarb.
avd - 108 B Kungsholmens Kvinnokl.
a Fru Anna Sberky .......... B Tobaksarb.
............., Trelleborg .. .................................. Trollhattan ................................. Torshalla .................................... Tomelilla .................................... Uppsala ...................................... Vivstavarv ................................ Västerås .. ..................................... Viskafors .....................................
.
Instruktionsarbetet inom avdelningarna.
Vid dcii kurs i föreningsa.rbete och parlameatarism, som i dessa dagar har anordnats av Göteborgs s.oc.-dem.
kvin- iioklubb, ha ett avseva.rt antal social- dem.
lwiiinor deltagit.
Klnbbarna i Göteborgs, omnejd voro inbjudna och hach även sänt ombud till densamma.
Till ledariiiiina f ör lriirsen hade kallats 50 &amp; r fyllde nyligen itnedlemmeii i f sii Sigfrid Liindéii fran Stockholm.
3panga 1rviiiiioklii.bb fru Anna Alzé ' il, Att detta var ett lyckligt val] &lt;#an del &amp; 3rornsten.
soni varit i tillfiille a t t iiiirvara koli- Hon har under flera år tillhört Idtib- statera och att intresse ej fattades &gt;ens styrelse som dess sekreterare och kii1:sdeltagarna ar sakert.
Allt lovas läriiiider nedlagt ett, outtröttligt ar- att kursen, soni ä r den första i sitt jete för deimas framg %ng och .för vara slag, f ör G~öteborgsklnbben, skall kom-: déers spridande.
För sina kamrater ma att bära goda frukter,.
till fördel nar Anna Alzén varit ett föredömt, i för bbdc partiet och samhallet och iclzc let hon alltid stått !orubbligt f.ast vid minst för kvinnorna själva.
rin mcniiig och alltid plikttroget utfört itagna uppdrag.
F r u Alzén har iiveii iiiider .de tre Kampen för mannisko-; ista Aren varit medlem .av arbetare- - romnziiiieas styrelse och även där fatt varde.
$i sin lott en hel del arbete.
På högtidsdagen hyllades hon incd Med cletta ämne för föredrageii ha tvenne turnéer startats i Bergslagen.
; &amp; ng, blom-or, telegram och presen- Agiies Söderquist har f %tt platserna; er.
Y &amp; aftoiien samlades ett stort antal.
iiarniast och i Varmland, där arbetarna coinmuiiniedlemm~ar och vänner i hen- äro iindra.gi1.a i konflikt, och h a n d a Frösell.
pl.a.tserna i Dalame och Viist- les hem och överlämnade som minnc irBn kamrater i kviiiiiokliibben en e:lek- m a~ilaii~ &amp; I s&amp;g~crlrsdjstriktm i Norrland korn-: risk talrlrroiia och fran arbeta.rek,om- iner Disa Vastbesg att besöka en ' hel nu ' ileii genom styrelsen ett vackert; lcrivborclsgariiityi * i kristall,.
# allt vi- clel platser.
.
För en turné i Östergötland iir aven; ande att hon inte blott av sina kvinn- iga kamrater utan även av de manliga arbete i gang.
is .aktad och iippslrattad. '
Nya klubbar.
.... I Am %l bildades l~viiinokl~ibb i slutet Redovisning för Rysslands- av förra aret efter föredrag av Nelly insamlingen.
Thi ' iring.
II Bro bland la~itarbetare- &amp; hus ......................................... hustrur efter f öredrag av Amai1d.a Frö- Transport 1,335: - Ostersund .................................... Kronor 3,345: 50, d l.
I Grillby efter föredrag av Riith Lsarum ....................................... 10: - Giistafsoii och i Söderfors av Hulda Blingsiis ....................................... 35: - blnö-Nacka ................................. 10: - Frivillig irisniuling utau kort.
:, Flood.
Alvesta ..................................... 10: - ' Klubbstyrelser!
Medd~ela ~ e f e ~ e i i t e r n vad a cirlr~ilaret on1 ref erateii i Morgonbris iiiileh %ller.
Alnö-vii .................................... 5: - Bollniis ....................................... 65: - Borh ......................................... 135: Djursholm ................................... 40: - a g:m fru Holm ............... 10: - Eskilstuna .................................... 33: 75 Zssvik ....................................... 5: - - :S N Y A F A B R I K.
Kooperativa Förbundets Margarinfabrik är landets modernaste K.
F:s Margarin framställes av de bästa råvaror - - - - - K.
F:s Margarin fyller de högsta anspråk - - - - - - - K.
F; s Margarin säljes e n d a s t i de Kooperativa föreningania Transport 135: 89.
Nacka-Saltsjö- Jiirla ........................ 2: 40 5: - Alveste ....................................... Essvik ...................................... 5: - Oskarshamn ................................. 25: - Kronor 173: 29 Referenter!
.
Sltriv med bläck och endast p % ena sidan av papperet.
Särskilt bör detta ih %glcommas för manuskript till parti- pressen.
-- - (Forts. fr. sid.
2.)
lelse skänka de senare årens erfarenhe- ter p5 det fackliga området, som givii kvinnorna den säkra vissheten, at1 också de måste handla efter nödvän- dighetens bud - och inse, att endast ge- nom facklig sammanslutning av alla gemensamt kan bättre resultat e d s.
Trots det glädjande faktum, att kvin- norna alltmera vakna till insikt om sammanslutningens nödvändighet, ar det dock bland kvinnorna alltid en viss passivitet, som gör sig gällande och som leder till att inom organisationerna alla ledande poster nästan uteslutande äro besatta av män.
Detta förhållande .har givit upprepade anledningar be- strida, att Tysklands, fackliga organi- ' sationsformer skulle vara ändamålsen- liga.
Det skulle bli för vidlyftigt at!
har narniare gå in på denna fråga.
Kvinnornas passivitet kan törhända ej helt övervinnas.
Att dra några slut- satser därom i nu berörda avseende är emellertid olämpligt och ' förhastat.
Kvinnornas deltagande i det offent- liga livet, såväl som i mera utvidgat förvärvsarbete) är i Tyskland av förhål- landevis sent datum.
Under denna korta period är det ej så lätt att övervinna gamla kara vanor och traditioner, Den insikt, vi nu vunnit, bör kunna visa, att det ej är nog med att organi- sera kvinnorna och låta dem regelmäs- sigt betala sina avgifter.
Vill man en stark, utvecklad och inflytelserik orga- nisation, måste man också bemöda sig om att göra kvinnorna till verkligt medvetna medlemmar, som satta orga- nisationens väl och styrka som en per- sonlig angelägenhet) och äro beredda att göra en verklig insats för dess syften.
F rån kvinnokluhharnas arbetsfilt.
Från Falun.
Falu sot.-dem.
kvinnoklubb höll årsmöte .onsdagen den 14 febr.
Styrelse- och revisions- beratklserna godka11d.e~.
Till styrelae f ö r 1923 nyvaldes: till oraf.
och korr.
sekr. f r u Anna Wallin, ka,ssör f r u Johanna Eriksson, sekr. f r u Hildur Korsgren, v. ordf. f r u Anna Dah1ro.t samt v. sekr, f r u Sofi Lindlrvist.
Revisorer: fruarna Emma Eklund och Malvina Jonsson.
E n festkommi.tt6 hade genom a t t smycka lokalen och ansvara för den lekamliga för- plagnad.en lyckats göra årsmötet synnerligen e s s %ng och angenämt, Vi.dare o n i v ä ~ l a ~ med musik.
Efter a t t den avgående styrelsen samt festkommitth avtackats avslutades .mötet vid halv 12-tidcm Klubben har ordinarie mö6en tredje onsda- gen i varje m5na.d å Arbetarföreningen.
Från Västerås, V a s t e r h soc.-dem.
kvinnoklubb höll sitt årsmöte den .7 jan.
1923.
Av styrelseb.er %t- telsen framgick, a t t klubben under året hal-, lit 12 ordinarie och 1 extra möte.
Sin 15-åriga tillvaro firade klubben den 8 april 1922 med .en trevlig och valbesiikt f.est.
Programmet upptog sång, musik, deklama- tion och ' en r.edo.gÖre1-se över klubbens verk- Hilma Ståhlkranz 50 år.
Klang.
Kvarståen.de f r å n föregaiende å r äro fruarna Matilda Groth och Vendla Hellberg .. Till revisorer vsl ' es f r u Agnes Söderqvist och Maria Bellqvist.
Av ~styi:else~berattelsen framgick vidare, a t t klubben vid t v å tillfällen insamlat medel p &amp; listor och kort till de nödlidande i Ryssland.
Från Göteborg.
Göteb0rg.s soc.-dem.
k v i n n ~ k ~ u b höll b tis- dagen den 2 januari sitt ordinarie årsmöte.
Av styrelseberiittelsen f ramgick, a t t 19 ordi- narie och 19: styrelsemöten hållits jämte 4 extra samt - 5 .festliga möten.
Föredrag ha hållits av hr A. Dalström i kommunala mjölk- frilgan, av h r H.enry Johansson i Fattigvårds- frågan, a v f r u Hulda Flood om kvinnornlas insats i samhället) a v Nelly Thuring om valen samt e t t föredrag i förbudsfrågan och e t t om kooperationen.
Dessutom h a mötena upptagits av diskussion samt - &amp; ng av klubbens sång- cirkel.
Av revisionsb,erat telsen f ramgick a t t klubbens inkomster och utgift * er under året balanserat på kr.
1,390: 03.
På revisorernas förslag beviljades styrelsen f d l och tacksam ansvarsfrihet för det gångna ' året.
Tidningen M.orgon1bris har försålts i 2,675 exemplar.
Till styrelse för å r 1923 valdes fruarna Sigrid Johanson 0rd.f., Sofia Jonsson v. ordf., Amanda Landholm kassör, Marila Johanssoii sekr., Jenny Vesterberg v. sekr.
Revisorer: fröken Augusta Nilsson och f r u Klara Ver- hage.
Till .ombud i A.
B. F. valdes fruarna Hedvig Johansson och I d a Andersson.
A t t distribuera tidningen Xorgonbris valdes en- hälligt Au.gusta Nilsson.
Till ombud vid - Ny Tide stamma valdes fru Emma Åkerman.
Därefter - upplastes e t t cirkulär om en instruktionskurs, vilket upp-.
togs till behandling, och valdes fruarna Na- talia Alström, H.edvig Johansson samt fröken Aiigusta Nilss-on till kommitté a t t försöka f &amp; till stand en kurs.
D.en avggende ordf. tac- k rde kamraterna i klubben # och styr.elsen f ö r den tid hon va.rit ordf. i densamma.
Därefter avslöts mötet med avsjungandet av Kvinno- sången.
.
Med k:amrathalsning till alla klub.bar och kamrater.
TVilma N i l s s o n.
, Fru Hilma Stfihlkranz, som den 25 februari fyller 50 år, ar en intresserad medlem i det fackliga och politiska för- sningsarbetet.
Hon ar en god kamrat, ch en mycket verksam tstyrelseledamot i Stookholms stiider,slre£ackf öreiiing.
Det politiska intresset visar hon ge- nom med ' lemsskac i K~mgsholm soc.- lem.
kvimoklubb i vars styrelse hon ar Y. sekreterare.
För sitt glada och van- saila viisen har kamrat Ståhlkranz till- vunnit sig de varmaste sympatier bland ranner och kambater och vilja yi har- ned bringa henne våra varmaste lyck- jnskningar med hopp a m att h.on ännu.
många år med obrutna kra.fter m % få ieltaga i fö~reniiigsarbetet.
R e f.; amhet under de gångna %ren.
E n förelas- iing, illustrerad ined ljusbilder, om Sigtuna iolkhö.gsk; ola hölls vid samma tillfälle.
Klubben har deltagit i 1 inajdemonstratio- i.en och med s i t t standar aven deltagit i för- mdsdemonstration.
Den 16 och 17 sept.
hölls i Sala en instruk-; ionskuiv, anordnad av Vastmanlands läns rvi.nnok1ubbar.s distrikt.
Klubben bepresen-; erades här med 2 ombud.
H a r m,edverksde iven klubbens sångkör vid, ett sistia dagen ~ % l l e samkvarn.
t Tv,enne - agitationsmöten ha åll lits, det första den 31 okt.
%ed f r u Hulda ?lood som talare.
Vid d-et .andra mötet hölls iörqdraget .av f r u M ?ja Sandler.
Vid saval 1andstingsmannav.alet i aug.
må- lad som stad~sfullmäktigevalet i nov.
månad iar klubben deltagit i sgtt8.tiosen f ör par- i e t s ka.ndiciatlista, .nien såviil i landstinget kom stadsfullmalrtige blevo de soc.-dem.
kvin- lorna orepresenterad.e.
Tidningen Morgonbris har hemtagits till !örsäljning till # ett antal .av 850 ex. Härtill rommer 53 f asta prenumeranter.
Klubbens utgifter .och inkomster ha uncler ir,et balanserat på en summa av kr.
494: 45.
Till styrelse för niista %r valdes: f r u 3lanche Daun, f r u Edla Sabel och Hilina.
Från Borås.
Boras soc.-dem.
kvinnof örening höll års- möte d,en 18 januari.
Från styrelsen f öre1å.g en.
utförlig rapport over f ö r b i n g e n s verksamhet under det gång- na året.
Av denna framgick a t t föreningen hållit 10 ordinarie, 1 extra sanit 2 frilufts- möten.
Tv.enne f öredrag ha varit anordnade: det första i Folkets.
hus den 20 f:ebruari med f r u Hulda Floöd, Karlstad, som talarinna över ainnet: ' ' Samhällsansvar '; det andra den 24 november med yrk.esinspekt.-assist.
fröken Ida Fischer, S t o c k b o h, som talarinna över ämnet: " Nattarbetdagen f ör kvinnor sanit ' Mod~erskapsförsakringen '.
Flera irinaehållsrika diskussioner i olika ak- t.uella s.pörsm %l ha förekommit, e s.
arbetarc- skyddslagstif tningen, moderskapsf örsakrin- p11, rusdrycksförbudet .etc.
Av arbetet i öv- rigt erinrades a t t föreningen f r å n den 1 april anslutit sig till Vastgöta-Dals kvinnodistrikt j ' ' ernqvists ~rottnhggatan n. b.
.och ' 1 tr. upp S M lager av in- och utländska ngheter i. Damkappor, Driikter och Kjolar till billiga b e s t h d n priser.
Oba.!
BestBllninairrr ntQöres.
MOBQONBRIS BANKA LAGET samt tillhör A.
B.
F:s lokala bildningsutskott.
Förbundets tidning Morgonbris har försålts till ett antal av c:a 1,000.
Därav ha 1:sta Alls slag av bankaffärer.
maj- och valnumret utgått i det största an- talet.
En d.el insamlingar h.a gjorts till olika h d a - pas a t t det endast sporrar övriga medlemmar mål.
Sålunda ha insamlats för underhåll av att än fastare slå vakt kring sin.
organisation bespisningslokaler till de ryska barnen 135 och tidning, t y det ar val på upplysningens kronor.
Dessubom ha 250 kg.
kläder hop- vag ' vi skola försöka gå 1ju.sare tider till samlats och avsänts till Ryssland.
Omkring mötes.
200 kr.
ha insamlats till förmån för sjulq~ Klubben beslöt hålla fastlagsfegt den 10 behövande med1.emma.r.
En f est f ör samma febr.
samt inbjuda Kavlinge kvinnoklubb.
5ndamå.l ha.r hållits.
Även beslöts a t t li %lla e t t arbetsmöte första Berättelsen-slöts m,ed n %gra valda ord oui tisdagen i varje1 månad.
- vikten för kvinnorna a t t söka tillvälla sig Es ny medlem ingick i klubben.
så mycken kunskap som möjligt i vad som Kamrater, ansluten .eder till var klubb och berör vår tids sociala spörsmål, i a11 synner- stå .ej oförstående u.t; anför.
Genom stor an- het de speciella kvinnofrågor, som a u äro slutning v i n ~ e.
s större resultat.
aktuella och som sna.ra.st fordira sin lösning., I.
J., ordf. Dessut,oni frambars .ett tack fran styrelsen f ör visat förtroende.
Revisionsb.erättelsen utvisade a t t inkomster och utgifter ha balanserat å kr.
367: 81, till- gångar och skulder å kr.
304: 25.
B %da iberattelserna lades med godkannandc Tidning f ör den socialdemokratiska till h.andlingarna.
Ansvarsfrihet beviljades, den avg.
styrelsen.
Till styrelse valdes: f r u Alma Noriman Utgives av styrelsen för Sverges ordf., Jenny Aronsson sekr., korresp.
ref., f r u Alida Vilén kassör, fröken Josefina Bo- Socialdemokratiska Kvimo- Iander v. ordf., Hulda F.ast ' v.
sekr. samt förbund.
fruarna Anna Englund och Hulds Friman.
D.essutom valdes revisorer samt tidningskom.
m. f l. smärre f unktionarer.
Beslöts a t t und.er vårens agitktions- och R e d a k t ö r: Signe Wessman.
Allm.
upplysningsarbete samarbeta mccl A.
B.
F:s Tel. Norr 244 36.
Upplandsgatan lokala bildningsutskott.
£35; Stockholm.
M.ed hjärtlig partihalsning till klubbarna ~ x ~ é d i t i o n.
: Anna Svensson, landet rant.
Referenten.
Morgon bris.
,, Från Furulund.
* E ' urulurids soc.-dem.
kvinnoklubb hade sitt för.sta möte på nygret tiedangen den 16 jan.
Ars- och revisionsberatteberna föredrog09 och godkändes och beviljades ansvarsfrihet å t styrelsen.
Av årsber.attelaen framgick, akt klubben hållit nio: ordinarie samt ett extra möte samt har: styrels.en varit samlad tolv vånger för Överläggning .om klubbens ange- kgenheter.
Styrelsen består av: ordf. Inge- borg Jönsson; kassör Johanna Friberg, sekr. Edit Nilsson, v. ordf. och korreap.
Anna Jo- hansson och v. sekr. Marta Nilsson.
Till kommissionär för Mnorgonbris valdes fru Ida Andersson.
Klubben bestod vid årets början av 28 godkända medlemmar samt vid årets slut av 35; alltså ha 7 nya rnectlemmar ingått under året.
Klubben är ansluten till Socialdemokrat.
kvinnoförbun- clet genom distriktet.
Även är den ansluten till arb.etarekommunen p % platsen.
Klubben ar representerad i kommunalfullmaktige, slrol- räd, pensionsnämnd samt sagostuadastyrelse.
Klubben har varit representerad vid en in- strukti~oizskurs i Tralleborg med ett ombud samt vid en konferens i Malmö med e t t oni- bud.
Grindsgatan 10, III, Stockholm Sö.
St.-Tel. Söder 78 ' 98.
P r e n u m e r a t i o n s p r i s: Helt Bi kr.
3: -, halvt &amp; r kr.
1: 50; lös- nummer 25 öre.
A n n o n s p r i s: Sista sidan 25 öre, textsida.
40 öre pr mm.
Sverges Soc.-Dem.
Kvinnoförbund: Ordf. och korresp.
sekreterare: Fru Signe Wessman, Upplandsgatan 85, S t o c k h o l m.
A.
T.
No ' rr 24436.
-, ORDE ' Högsta inlhingsränta.
RungshoIms soc.=dem.
krinno.
klubb avhiiller ord.
mote 3:dje onsdagen i varje miinad kl. 7.30 e. m.
S:t Eriksgatan 21; Ordf. Hildegrtrd Ström, Bergsgatan 27, 1 tr, ö. g.
F b ~ c n i n ~ e far n Hembit~äden i StamkEnolm hiiller möte 1:sta torsdagen i varje manad kl. 8.30 e. m. i Folkets, Hus P-.
sal, 3:dje torsdagen i Folkets Hus C-sal: Styrelsen.
Arriki uaa.=dem.
kwinsioklrubb, hiiller ordinarie möte 2:dra mandagen i mana-.
den kl. 8 e. m. i Folkets Hus C-sal.
Styrelsen.
: Billesholms sac.-dem, kvinnorni klubb hhller ord.
möte i Folkets Hus i Södra!
Vram 2:dra tisdagen i va j e mhnad kl. 7 e. m.: Ordf. Fru Anna Fors, Villorna, Billeholms gmva,: Sekr. Fru Gerda Liljeroth, Billesholrns gruva.
i Styrelsen.
I EnkiBpings see.-dem.
kwinnoklubb~ hiiller ordinarie möten 4:de tisdagen i varja; .L m h a d kl. 8 e. m. i Folkets, Hus.
Styrelsen.
i EsLil~Quwa soc.-dem.
kwlnnobtubbl hiiller ordinarie möten 1:sta mPndagen i varji månad kl. 7.30 e. m. i Folkets Rus lilla sal!
Styrelsen.
.
~ ö t k b o r ~ soc.=dem.
s kwinnoklubl har möte 1:sta tisdagen i milnaden kl. 8 e. n: i Arb.-föreningens H-sal; 3:dje tisdagen i m4 naden Bondegatan 14 kl. 8 e. m.
Styrelsen.
Möganas soc.=dem.
kwinnok !nibl hhller ord.
möte 1:sta och 3:dje måndagen malnaden.
Ordf. fru Helen.
Olsson, Förenings gatan, Högands.
Ludvika soc.=dem.
kuinnoklubl hilller sina möten 2:dra mandagen i varje m4 nad kl. l /, 9 i Folkets Hus ' B-sal., Styrelsen.
Skivarps soc.=dem.
kwinnok,Iubl Stockholms ' stads, Stockholms o. haller ord.
möte andra söndagen i varje .m4 Uppsala Wmns sot.-dem.
kvinnoaili- nad kl. 1,30 e. m. i Folkets Hus, Skivaq strikt.
Adr.
: Ordf ..
Fröken Anna Svens- Nya medlemmar vinna inträde.
son, Grindsgatan 10,.
Stockholm Sö.
Kassör Styrelsen.
Fru Sara Andersson, Igelboda,.
Saltsjö-Duvnäs.
SpSnge moa.=dem.
kwinnaklubl SthDmr A$Ini.
k * innok!
!ubb (ioc.-dem.]
hiiller ordinarie möte 1:sta torsdagen i varj hiller prdiname möte 1:a m h h g e n i varje m h a d kl. 8 e. m. i Folkete Hus.
Styvelsen. '
Även har klubben företagit .en biltur mainad kl. 7.30 e. m.
Obs.!
Lokal i D-salen, ~ o l k e t s Hus.
till Hälsingborg på ett $amratmöte.
E t t Styrelsen.
föredrag har an0rdnat.s med Agnes Söder-.
.qvist som talare.
.En f astlagsfest h.ar h %llits.
Även har klubben firat sin 15:,de å~sf.est.
Av: Stockholms Gamla Stadens Soc.= Morgonbris har under aret försalts 300 ex. dem.
kviainoktwlob.
haller ordinarie möte samt ett ex. har köpts av klubben a t t bevaras 2:dra torsdagen i miinaden kl. 7,so e. m., till ett bliviande 1bibli.ot.ek.
Klubbens ink:om- Stortorget 2,.
2 tr. ster och utgifter h a balanmrat pi % en summa Styvelsen.
av kr.
556: 77.
Y &amp; förslag av fru Friberg upptogs tidnings- f rågan.
till behandling, Morgonbris ha&amp;e iii- B ~ c h h o l m s uballm~ krininoklubb förts som lobligstorisk, men påstods av en (soc.-dem.)
hhller ordinarie sammanträde 1:sta klubbmedlem vara orik.tigt a t t tvinga zned- onsdagen i vazje mhnad kl. 8 e. m. i lokalen lemmarna a t t köpa .den.
Hon påstod a t t det 8 tr. Sodra Folkets Hus.
Ordf. fru Elin Magnusson, Timmermansga- var många av samma mening, men de vågade Styrelsen.
ej yttra sig.
Därför företogs sluten - omrös.t- tan 40, 3 tr., Stockholm .. ning, som gav til.1 resultat a t t bland 28 rö- &amp; ande voro 22 för och 5, emot samt, en neu- Vasastadens sot.-dem.
kvinno- tral.
Nämnda medlem begärde omedelbart klubb har ord.
möte Lata mAndagen i varje s i t t uttrade, ' vilket av klubben beviljades, m h a d kl. 8 e. m.
B lokalen Upplandsg.
61, m.en ansågs det vuara, en dålig motivering, il5 1 tr. (Glustav Vasa-automaten).
det val a r varje medlems skyldighet a t t Uppbord och inskrivning v a j e möte.
stödja sin organisations tidning.
Men vi hop- styrezsm.
. '
Solna soc.=dem.
kvinnak1ub.b hAUe möte 2:dra tisdagen i varje m h a d kl. 8 e. m i Huvudsta Folkets Hus och 1:sta onsaagel i varje miinad kl. 8 e. m. i Hagalunds Folketi Styrelam.
Hus.
Storfors soc.-dem.
kvinnoklublz h %ller ordinarie möten sista söndagen i varji månad kl. 3 e. m. i Folkets Hus.
Styrelsen.
Suadbyber~s sot.-dem.
kvinnol kIwb8 hiiller möte 1:sta tisdagen i varjc m h a d kl. 8 e. m. i Folkets Hus.
Tumba soc.=dem.
kvinnoklubb hQ ler ordinarie möten 1:sta onsdagen i manade1 kl. 6,30 e. m. i Folkets Hus, Tumba.
Styrelsen.
Stockholm 1923.
A.-B.
Arbetarnes Tryckeri I
