# ID: svediakorp-per2497
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1923
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 16,323
# sentences: 926
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDNING FOR DEN SOCIALDEMOKRATISKA K V I N N O R ~ R E L S E N.
Utgiven av rtyrclsen för ' Sverges Socialdemokratiska Kvinn.börbund, 19:de Arg.
1923.
N:r 2.
Februari.
- Pris 25 Öre. '
Låt oss bilda ett fredsblock i Europa!
- För ~ o r ~ o i i b; i av s Sven Backlund.
-, - .r r -.
, Folkhatets våg stiger Dessa institutioner ha - märkligt nog - på nytt på Europas kon- tinent.
Våldet breder kommit till stånd, men alltmera ut sig.
I ett leva nu endast ett halvt stort krig ha de sista liv ..
Folken tavla med självhärskarna störtats sina regeringar i att s i från sina troner och litet som möjligt syssel- många trodde, att den satta sig med dem.
Det sönderslitande inbör- finns i varje land ett deskamp som pågått i litet garde, som söker bringa kunskap om des- Europa alltsedan Ro- marrikets fall mellan de sa institutioner, väcka intresse kring dem och stora herrarna om 14- ken av dem, soin skulle därmed ge dem mening axla C ~ s a r s mantel till fortsatt utveckling och organisera världen, - men alla dessa an- många trodde den kam- strängningar visa sig pen slutad och att fol- nästan maktlösa inför kens timnze slagit -- en mur av likgiltighet, fientlighet eller hån äntligen!
; att en ny tid skulle begynna av inter- som reser sig framför nationell kooperatiori dem.
.
.
niellan alla folk i namn Och nu i dessa dagar av en sedlig princip - hota mörkmännen att ett samarbete för slak- slutgiltigt triumfera.
tets utveckling.
Väddskriget synes åter- uppblossa.
Amerika, Icke med.
järn och som lade grunden till blod skulle världen sty- ras, icke under detta Folkens förbund, vande tryck, utan under tryc- sig genast bort darifråii ket av en gemensaiii och bort från Europa.
hänförelse hos alla för England synes nu ga Fackföreningsintei-nationalens fredsaffisch.
Tecknad av Stcinlen.
samma vag; dra sig slaktets utveckling - \ för kampen mot fattig- bort från Europas affä- kens förbund och som dess kärna den rer, hotat som det ar i sitt orientariska domen, nöden och okunnigheten.
I den andan bildades Folkens för- interriationella arbetsorganisation, vars välde.
Och på kontinenten ser man re- bund; dess syfte var - för att begagna mål skulle vara att kampa för åvaga- dan konturerna av en tysk-rysk mili- ett ord, hört för många öron i vår de- bringandet av den sociala rättfärdighe- tarallians, som skall bjuda den franska mokratiska tid - att etablera den ve- ten, utan vilken ingen varaktig fred ar armen spetsen.
tenskapens diktatur, som alla frivilligt möjlig sasom det heter i Versaillesfre- För Folkens förbund slår ödestini- böja sig under, den slags diktatur som den, i inledningsorden till dess tretton- nian!
de kapitel, som avhandlar just den iii- läkaren utövar på sitt lasarett.
Finns det i varlden någonting kvar För den skull bildades ock inom Fol- teriiationella arbetsorganis-ationen.
.
av de hemliga krafter, som vid krigets.
,
2 -.
- slut 1919 lyckades ge form åt denna mänsklighetens största tanke?
Det ar den fråga som ställer sig; Fredsvan- nerna fingo fotfäste då åtminstone på branter, som reste sig framför dem och som de måste övervinna för att någon- sin kunna organisera den internatio- nella freden.
Skola de nu störtas ned av barbarerna i avgrunden p å nytt igen?
, L.åt oss vara praktiska och rakna över vad det kan finnas av fredskrafter i Europa och låt oss sedan söka samla dessa till en gemensam aktion!
Dar finns de små nationerna, som voro neutrala under kriget: Sverge,.
Norge, Danmark, Schweiz, Holland och jag skulle kunna tillfoga Spanien - deras fredsvilja kan icke sattas i tvi- velsmål, de utgöra sj alvf allet genom sitt läge och sin historia avantgarde1 till Europas Förenta stater.
Dar finns vidare den stora arbetare- internationalen, me,d sina starka förgre- ningar in i stormakternas liv.
Des5 fredsprogram ar detsamma som de neu- trala staternas program och det ar jusi den bundsförvant som de neutrala be- höva för att kunna saga till de " stora herrarna " nar de formulera sina krav på fred och ordning i Europa: stora de- lar av edra egna folk tanka ju såsoir: vi!
Och programmet?
Programmet al klart: 1) Freden internationellt garanterat av alla folk i enlighet med de allmänii; principer, som formulerats av den en- gelske pacifisten lord Robert Cecil: Folkens förbund och som arbetarein- ternationalen redan anslutit sig till mer tyvärr icke ännu de neutrala regerin- garna, - som tvärtom visat tendens at.
vilja stalla sig utanför den internatio- nella solidariteten.
Men nar saken va blir klar för den allmänna opinionei blir det helt visst uppenbart att dett, icke svarar emot de neutrala folken.
önskningar.
2) Tvinga fram de sociala synpunk terila i de internationella diskussioner na i överensstarnmelse med de förplik telser, regeringarna påtagit sig genoii sin - anslutning till Internationella ar betsorganisationen!
Vilken fast ut gångspunkt skulle man icke få, exem pelvis, för skadeståndstvisten i Europ.
om., såsom grundval för förhandlingar na lades de sociala och - humanitar.
synpunkterna och aven stormakte.rn, tvingades att upphöra med det orimlig, ' ' ' M O R G O N B R I S.
Moderspensionerinaen.
Det samhallsgagnande arbete en a t t betänkandet, i och för överarbet-; vinna utför genom att uppehålla ett ning och revidering, överlämnats till lem .och fostra en skara barn börjar revisor von Koch.
Så ännu ett år få vi ner o.ch mer erkännas i alla civilisersade ge oss till tåls.
om det an kommer att dröja Vi få val dock hoppas att frågan lig- ange an h n a n det b.lir t.illfullo erkänt.
ger till sig och a t t den snart skall bli Ijupt sett borde väl handhavandet av mogen för en lösning; detta så mycket let dyrbaraste material som världen hellre som den a r dels löst och dels, ger och varpå hela dess framtid ge- under bearbetning i ett stort antal taltas vara det mest erkändla och bast.
länder.
Alla " Bris " läsarinnor veta ivlönade av lalla arbeten.
D.en tid,en nog redan, att en dylik pensionering i commer förvisso också en gång, men Danm.ark varit inför.d sedan ' flera år örst då, nar kvinnovarlden rest sig till tillbaka.
samt också att den var en pro- u11 jämbördighet med den manliga.
grampunkt p &amp; arbetarpartiets valpro- Ich detta - m$ste givetvis vara en kviu- grlam vid höstens val i England.
Och iornas egen sak!
Tills dess få vi nog d % detta parti fick en stark frammarsch tinna oss .i att se massor av ~tslap~ade, vid valet dröjer - det.
nog inte langc ~tpinade och genomfattiga barna- förrän något försllag i denna fråga kom- nödrar.
och - upp£ostrarinnor.
.
E t t litet mer till synes.
; teg fram emot ea-början till åtmin- Men d &amp;, det säkert kan intressera oss.
itone en teoretisk behandling av detta har att f å del av hur systemet är ge- riktiga spörsmål aven i Sverge, finner nomfört i etn hel, del andra 1än.der vill nan i f attigv&amp;rdslagstiftningskommit- jag återge vad den enge1sk.a tidskrif-; éns förslag till en förbättrad barna- ten " Time and Tide " - .av Mrs P.
&amp; d.
I 10 k.ap.
beh.andlas " understöd Lawrence - skriver harom:.
!ör vård av barn till en.samstående - mo- " Det %r en förd,el för detta förslags ler m. m. "
och dar.
framhalles vikten förespråklare atat det redah - ar i verk- IV .att ett ordentligt understöd, utan samhet i så många-länder och a t t vi äro iattigvhdskaraktar, gives å t ensamsta- i besittning av auktoritativa redogörel- mde mödrar varigenom de sattas i ser för dess framgång.
Systemet verkar italnd till att .behålla och fostra sina tillfredsställande i Nya Zeeland, Vic-) arn i det egna hemmet.
toria och Queensland, Austral-Asien, i Som detta betänkande ov.rlamnades tre provinser av Canada, Dlanmark och; il1 Kungl.
Maj: t i juni 1921 kunde i fyrtio av Amerikas förenta stater: nan haft förhoppning om en proposi- Ingen stat har någolnsin tillbakaavisat; ion i enlighet därmed under 1923 ' Moderspensioneringen '.
Tvärtom, sy- Lrs riksdag, iien p8 förfragan i soci,al- stemet a r olipphörligt utvidgat och för- lepartementet fick jag besked om, a t t bättrat.
; å inte blir fallet.
Dels beror detta pi3 Vad a r d % i korthet denna pensions- le fina.nsiel1.a !svårlighete.rna .och dels p8 lag?
Det ar en Lag, som ur allmänna ~etraktelsesattet att endast rakna med regeringarna och se bort ifran återverk- ningarna av deras politik på folkens liv.
Så saga exempelvis fransmannen, att det ar den tyska regeringen som en- sam bar ansvaret för det tyska folkets armod, därför att den icke har kraft att mänskliga arbetsvil ' lkor i alla länder ar Werhuvudtaget ingen f red möjlig.
Det vore de neutralas plikt, och det ar deras, formella ratt också, allden- stund d e p å segermakternas egen inbju- dan anslutit sig högtidligen till.
detta Versaillesfredens - trettonde kapitel.
.
.
att nu med kraft föra fram just dessa sociala - synpunkter på skadestånds- tvisten.
Aven på denna punkt skulle de neu- trala h a bakom sig hela arbetareinter- nationalens obrutna stöd.
Alltså: fredskrafterna i Europa fin- nas, men de äro ännu ej tillräckligt or- ganiserade.
De neutrala ländernas ar- betare ha uppenbarligen en särskilt stor uppgift ' att fylla i detta arbete att åstadkomma ett fredsblock i Europa mellan de sm &amp; nationerna 0c.h arbefare- lagga beslag på de stora industriidkar- nas väldiga rikedomar och att det allt- så ar industriidkarna i Tyskland som utarma både det tyska folket och den tyska och den franska staten.
Men allt det dar ar ju endast tom och farlig pro- paganda.
Riktigheten därav har aldrig kunnat uppvisas.
Vad som fordras det ar just, att dylika ting tagas upp till allvarlig diskussion inom Folkens för- bund, som får i sin hand att lösa skade- ståndstvisten p5 grundvalen icke endast av vissa skadeståndskapitel i Versailles- freden utan ocksil på.
grundval av dess in f ernationalen.
trettonde kapitel, som säger att utan
3 MORGONBRIS.
medel sörjer för behövande barns vård och underhåll i deras egna hem.
l varje stat, dar lagen ar i tillämpning erhåller anko ' r med minderåriga barn pension; i somliga stater erhålla aven kv ?nnor, vars man äro sinnessjukma, j fiingelse iller permanent arbetsodug- liga dylik.
och i so.rnliga ä r den ut- sträckt till aven frånskilda hustrur.
1: fyra stater ha båda föraldr.arliia samma förmån.
Nevladoa utsträcker den aven till mor- och farf öräldrar.
Wiscounsin omsluter t. o. m. förmyndare eller-vår- dare.
I somliga stater erhålles pensio- nen tills bamen äro 14 å r; i andra ti1l.s G. Bricard: DE FöRSTA STEGEN.
de äro 15, 16 och 17.
Nebraska och 1llinoi.s fortsiitta tills barnen äro 18 år.
Det viktigaste i varje fall ar, a t t pen- s t t b e h a k t a s s:om e n sionen a r tillräcklig.
s 1 tjugotre av Amerikas statler gjorde j a l v f ö r s ö r j l a n d e m e d b o r - Några ord från Haag- nyligen de sociala arbetarnas klubb en g a r e.
kongressen.
omsorgsfull.
undersökning över syste- Ett mycket viktigt resultat av lagen mets verkningar i Förenta staterna.
I lar konstaterats i betydande besparin- Den resolution som har ned.an införes tjugotvå av dessa kund.e man konsta- gar i hyror och skatter.
Dnet har blivit nycket både billigare och battre att ar av ett alldeles särskilt intresse för tera en markbar förbättring i såväl kvinnorna.
Den uttrycker p &amp; ett klart å t a barnen i sina egna hem an vårdas mödrars ~ ~ barns r n halsa och bland.
offentliga anstalter.
och tydligt satt allt det som bör göras andra, för samhället gynnsammk verk- Sparade utgifter, battre halsa för f ör iingdomens f ostxan till fredsalskan- ningar,.
en stadig minskning av ung- nudrar och barn, förminskning lav ung- de människor.
Den pekar darvid han domsbrottsligheten.
I Iova var resulta- iomsbrottsligheten äro väl varda att på .at.t kvinnorna måste vinnas för tet inte tillfredsställande: Dar konsta- lava, fransett att underh&amp;lland.et av ett detta uppfostringsarbete s &amp; a t t de kun- terades det .att, u n d e r s t ö d e t na p n t f ami1 j eliv a.r bibringa ungdomen redan i hemmet ' st at ens grundval '.
v a r otillräckligt.
Kvin- Kvinnans plats a r hemmet!
Ja, saker- en ny l i v ~ ~ s k å d n i n som g tar sikte på n a n k a n i n t e .stsanna i moder till sm &amp; .igen, nar k ~ i n n ~ a a n r samhallets omgestaltning till ett sam- hemmet.
H o n a r b e t a r som ia.rn.
M e n h o n m å s t .e h l a hälle på socialistisk grundval.
förut och barnen äro på, t t h e m a t t v a r a i.
o c h De kvinnor som uppträdde på kon- gata ' n.
Rapporten slutar med ett konstatc- 1 - å g o r l u n d a s ä k e r h e t f ö r gressen poängterade aven detta starkt.
Dren första var fru Perlen från Tysk- rande av de principer som ligga till L e s s u n d e r h å l l a n d e.
Tills innevarande ti,d har modern i land Som y t t ~ a d e sig och framförde grund för reformen: iemmet varit ringaktad.
Det omöjliga vikteqn av socialist.isk skolning bland 1) Modern ar barnets basta.
vår- iar fordrats av henne; det har inte för- kvinnorna.
Det ä.r inte nog att de äro dare; itåtts, a t t en kvinna genom sitt arbete f.ackligt organiserade, de måste aven 2) Fattigdom ar ett allt för stor ' t hemmet lika mycket underhåller f a- bliva socialister för a t t bliva verkliga problem f ö r filantropi; miljen som mannen, som säljer sitt ar- medkämpar i fredsarbetet.
Vi f å inte 3).
Ingen kvinna, utom i sällsynta bete på den industriella markmde~i.
heller i vår propaganda glömma de f all, kan vaiia ' både husmar och familj e- Nar en man lämnas ensam .med sma kvinnor som befolka kyrkorna.
Vinn barn &amp; r h,an nästan tvungen a t t gifta dessa och en generalstrejk mot kriget försörjare; 4) Det f örebyggande arbetet måste sig igen, vilket han i regel också gör skall f å större f örutsattning att lyck-as.
för att inte Samiljen skall gå- under .. Miss Bondfield påpekade ave^ vikten galla barnet och hemmet; 5) Sunt familjeliv a r statens gru~id- Men det har hittills fordrats av en av att kvinnorna uppfostrades till so- val och dess bevarande måste varla etk msam kvinna .att hon skall kunna cialister och samhallsansvarighet.
Nu iylla den dubbla uppgiften som far och aeo de all.tför mycket böjdla för a t t av stats1e~dn:ingens förnämsta plikter.
nor - och fylla dem båda val.
Men accepter:a de mera primitiva männens D.
e t h a r a v e n f r a m h å l - 3etta misslyckas i allmanhet.
Så, som åsikter och ha inga sympatier för den l i t s s % s o m m y c k e t v i k t i g t, Xr Neil - upphovsmannen till ' Mo- manliga pacifisten.
Och så länge den a t t d e t t a u n d e r s t ö.
d .inte lerspensionen ' - säger; ' så faller hon stora massan .av kvinnor e j träffas av fick b a i m h a r t i g h e t s.
p r i i - ler inellan skaldarna likt en överlastad freds propaganda^ kan icke heller ett g e l n.
D e t s k a l l b e t r a ' k t a s läst '.
Giv modern hennes egen börda verkligt framsteg för freden göras.
Ty s - o m m o d e r n s r ä t t m ä t i g a itt bara och, ehuru d,en kan bli ' tung dessa kkinnor öva ju ett; avgörande i11- - e r s ä t t n i n g.
a v s t i a t e n f ö r log skall, i del; o£antligt stora flertalet f lytande på den k.ommande generstio- d e t s a - m h a l l s g a g ~ a n d e a r - iall, k a r l e k e n latta den.
nen och ingiva barnen de avgörande b e t e h o n i h e m m e t u t f ö r, Låt staten göra sin plikt mot modern och bestämmande intrycken f ör livet.
genom a t t v å r d a o c h) ch hon skall utan varje tvivel göra Kriget ä r intet försvarsmedel längre, f o s t i r a b a r n e n o c h s k ö t a,; in plikt mot staten.
ty männen äro ej mer i stand a t t i o m h e ' m rn e t.
Ty för # m-odern ä r o plikt och kärlek krig skydda sina kvinnor och barn, da Härmed avlägsnas varje invändning iöreqnade till ett. "
den som säkrast lansedda plats i ett emot statens krsav på .en viss standard Som av ovanst.åen&amp;e fnamgår ha kommande krig förmodligen blir lika a v det utförda arbetet, ehuru de frlam- nånga länder gått i f r h ord till hand- svart utsatt som själva fronten.
Det ställda kraven maste vara av samma ing i denna fraga.
Att &amp; även blir räcker således ej a t t mannen äro med- art som för samhallets övriga tjänste- Callet i v %rt land m %ste vi arbeta för.
vetna socialister och fackföreningsmed- män och inte sådana .att de verka för- lemmar.
Kvinnorna Imilste vara det- Nelly Thuring.
ödmjuklande eller kunna framsta som samma.
ett inskränkrinde av m o d e r n s r ä t t Med iiessa ord, som i ytterst samman- -, ' '.
triiingd form .. har delgivits, motiverade hon kvinnornas förslag till resobtion i uppfostringsfrågan, vilken: remittera-.
des till uts1cotte.t .och .således ligger till.
grund för ieso1utione-h har nedan och som enhallsgt ' 8nt,ogs a v kongressen. '
.
&amp; solutionen i ' uppfostrings fragan.
Ilen internatioiiell ' a fredskongressen i Eaag, sammankallad a v ~ a c k öreningsinternatio- f nalen, förklarar att, med hänsyn till mansk- liglietens nuvarande utvecklingsläge, krig icke längre kan tolereras som medel för sli- tande av tvister mellan nationeina.
Förplik- telsen a t t: betrada fredliga vägar -:: för ' .bilag; garide av internationella tvistigheter måste ' erkännas som Gtf ' uttryck För den högsta mamkliga rLttvi.san o c h denna uppfattning måiste genomtrangx uppf ostringsarbetet bland barn, ungdom a h vuxna.
Elör detta ändamål måste i fiksta rummet kvinnornas medverk,an vinnas.
Kvinnan kan, " s3.väl genom det uppf ostringsarbete hon ut- öva.r i hemmet som genom sin sociala bild- ' ningsverksamhet, kraftigt medverka till ska- pandet av en ny 1ivsåskiLdning och till sam- hällets omgest.altning på en socialistisk och.
fredlig grunclval.
För detta ändamål a r det Önskvärt, a t t arbetareklassen med alla sina krafter understödjer kvinnornas politiska, f ac:kliga och kooperativa organisationer.
Kongressen u:ppf ordtar alla arbetare att vacka till liv en pacifistisk .anda i sina hem samt att, vid sidan av den statliga b.arna undervisningen, vidtaga åtgärder för a t t bi bringa barnen arbetarerörelsens idaeellr .grundsatser under kontroll av egna organisa tioner ävensom a t t understödja arnbetareung - domens organisat.ionsrörelse sasom var and^ en viktig faktor i fredsar.b,etet.
Det %r absolut nödväncligt a t t undervisningen i de offentliga sko lorija och utlbildningen av lärare genomträn ges av ovan angivna principer; a t t den historiska undervisningen blir re formerad i syfte a t t bereda större utrymmc å t det mänskliga samhällets utveckling me (tyngdpunkt på de ekonomiska och sociala f ör.
hållandena; a t t det blir e t t slut på förharligandet a.7 ' krigiska segrar och krigshjältar och a t t ung .damen f a r lära sig hedra arbetet; a t. t do unga bibringas, duen övertygelsen.
a t t nationerna kunna f ör sina mellanhavan den tillämpa samma slags rättsgrund.
Satser ' som redan galla inom nati ' onerna, särskilt dei grundsats som förbjuder den enskilde a t t mei våld.
skipa r a t t för egen rakning; a - t t det ges lika möjligheter f ör erhållancli av uppfostran, inklusive £ackutbildning, fö: alla barn; a t t ko.ntrol1 upprättas över skolb.öcker skolbibliotek och annan undervisningsmate riel, åsyftande .att hålla borta allt, som kar vara a p a t a t t vacka eller underblåsa mili .taristiska eller chauvinistiska känslor.
.
Kongressen uppfordrar ' föräldrar såväl * son alla lärare och uppfostrare.
a t t i sin verk, s.amhet f ölja dessa grundsatser och darigenon bana: * g f ör en ny uppfostran ' å t mannisko.
slaktet.
- ' ' n '.
.
.
.
e ' 4 I v vin nornas tidning " för den 14 göra upp allt utan reala proportioner, i-anuari läses under rubriken Desillu- fantasien får fritt föra oss ifrån verx- iionen och - f örhoppningen, några lighet,ens fasta mark och nar vi så e n: eflexioner och s y n p u ~ k t e r p % kvin- vacker ' dag komma underfund med a t t iornas arbete och särskilt representa- vi befinna oss kvar i den e ' nkla verk-; ion i kommunala och politiska försam- ligheten känna vi oss besvikna p &amp; ingar.
Synpunkter och önskemål, som, världen, p &amp; människorna och p å det) m de finge st. &amp; oemots; agda lätteligen hela.
M.an tar ut allt av tillf~edsstal-; kulle kunna tydas som ett uttryck för Lelse i förväg och det uppnhdda resul- lågon .allmännare uppfattning bland tatet m6tsvarar ' salla ' ri då våra förvant- irårt lands kvinnor - efter som de, som ningnar.
Kvinnorna skulle tydligen en- sagt., äro framförda i " Kvinnornas tid- ligt artikelf örfattarinnans mening ha 3å gott som skjutit bort sitt krut innan 1Wg ').
Men det är heller icke .enbart med röstrattsfr&amp;gan blev löst och nu vara tnhdning av ovannamrida tidnings ar- hänvisade till, att s ö, k: a.
efter " egna iikel som detta skrives, utan föranledes stora frågor ".
iven av e t t par yttranden i ' Det vore beklagligt om så vore för- htillandet och vittnar tyvärr om en obe- samrria stil.
Med utgångspiinlrt från röstratts- skrivlig trångsynthet eller, som n %gon frågans lösning då ju ett visst skede i uttryckt det: faran av enspårighet i kvintnornas arbete m.åste anses avslu- h j arnan.
lat, säger artikelförf.
: ' Var ar den Natiirligtvis kunde kvinnorna från stora kraft som fanns innesluten i den olika utgångspunkter sett stalla vitt kvinnliga rösträttsrörelsen innan .den skilda krav, men icke ett ögonblick innu nått målet för sin strava ' ii, denna böra vi glömma a t t för många var röst- vackra enighet som ställde kvinnorna ratt.e !ns erövrande ett mål - för många 3id.a vid sida utan hänsyn till politi~slc andra, däribland de soc.-dem.
kvinnor- färg eller samhallsstallning och gav ett na - ett medel till fortsatt .arbete och 3 % imponerande intryck av sjalvmed-) ' den stora enigheten " inom röstratts- veten styrka, av makt och myndighet rörelsen gällde icke minst det som nu klart utstakade rata va.gar mot höga skett: Kvinnornas uppslutning inom gem ensamma., till hela folkets lycka sina respektive.
partier j-t emedan ut- syftande mål?
Splittrad, borta!
Enig vecldingen lärt det stora flertalet av heten inom kvinnovärldeii ar f örsvun- dem att om£atta de rent * mansk- liga.
sociala och politiska intressena ilen. '
' Så konstaterar förf.
vidare a t t ' kvin- framför de feminina.
Otaliga gån- norna slutit upp i respektive " manliga ger ha de soc.-dem.
kvinnorna de- partiers mäktiga strömfåror " o. s. v. klarerat och t. o. m. bevis ' at detta.
Den egentliga desillusion som talas om Vart arbete har inte på något satt av- synes.
emellertid gälla den kvinnliga riiatt.at,s - tvärtom - och ej heller har representation, som vi vågat försöket det letts i några nya 2,strömfåror ".
att inväljs i kommunala och p.olitiska Emellertid - det m % vara aldrig så f örvaltningar.
D,et heter nämligen, .att # ärlig vilja bakom .orden, viljan att dessa kvinnor icke ïnneha sina mand-at n å g o t skall göras, men v a d, det ar som " kvinnoviirldens representanter ", som det sa.gs i .artikeln " svårt att defi- utan som " det.
partipolitiska intresset s niera " - så ar det dock litet brådstör- företriidare)) och .att " deras inflyt.an- tat atat re.d:a,n nu tala .om .desillusion.
0.m vi se ut över den kvinnliga repre- de i speciellt kvinnligt hänseende ar lika med noll ", och vidiare: ' Det före- senhtionen i vårt lands stad,s- och faller den utanför stående som om de kommunalfullmakt.ige, s % sitter dar - i de förvaltande my11dighetern.a invai- e n kvinnlig representant kanske, n %- da kvinnorna ännu icke funnit några gon g %ng en eller ett par från olika egna stora frågor att arbeta för, utan partier och det a r val endast Stock- ~ e a n å g o t högre endast intresserat deltaga i det arbete, holm, som k.
a uppvisa som framlägges och ledes a y mannen numerär .- kvinnor, som mycket viil och inom de .av dem uppdragna grön- varit förtrogna med a t t gen.ombrottet.
var det svåraste och de första represen- serna. '
' .Tonen i hela den ovan cit.erade tanternas vag den törnigaste, men som artikeln påminner mig vid genom- dock riskerade och ställde sig i bre- lasandet om en pristavla !ii för några schen för idén .om kvinnornas represen- om den lagstiftande försam- år sedan i en: tidning (D.
N.).
tation lingen där vi haft kvinnliga represen- Den stora fraga, som skulle besvaras, lydde: Nar ar man lyckligast?
Bland tanter endast i ett enda å r skola vi val tusentals svar var ett.
enkelt, ' fyndigt alls icke tala.
och psykologiskt, som besvarade frågan Att kvinnorna haft oturen komma med: D a g e n f ö r e, - vilketvann som valjare.och representanter till ' för- priset.
D e t synes vara s &amp; i de flesta valtning och lagstiftning i en tid, da (Forts. 9, sid. ' 7;).
fall i det mänskliga livet, niir man vill - - ' '
Kvinnliga representanter inom den internationella arbetarrörelsen.
.
.
.
.
.
som.
uppträdde på fredskongressen och Någon internationell soc.
kvinnok.011- vi kunna icke neka oss nöjet att citera gress.
h a r.
oss veterligt e j hållits se- hur hon har hemma refererades.
Ena d.a,n kongressen i Köpenh !am.n 191.0.
.Det tidningen säger: %r m.ånga år sedan dess och av de " ' ~ f t e r honom kom M i s s M la r- kvinnliga represmta.nter som nu mötte g a, r e t B o n d f i e l d från ' Eng- upp från.
arbetarerörelsen vid kon- land med ett sympatiskt, inlägg om gressen i Haag kunde vi ej kanna igen kvinnornas stall- någon.
Dock vo- ning till pacifis- ro alla beprövadc - men; ' ' och mångåriga -.
Den andra skri- arbetare.
inom ver sålunda: var sitt 1an.d~ ar- " Miss M a r - betareor ganisa- g a r e t Bond- tion.
V i skulle Gertrud Hanna.
f i e 1.
d) en av de d % först vilja pre-.
Tyskland.
engelska arbeta- ' sentera G e r t- rekvi ' nnornas re- r:ud H.ann.a presentanter,, från Tyskland, framförde i .e$t, en mycket CL r 11 var- manhaftigt, ener- l i g och gedigen giskt tal de spe- personlighet, ciellt kvinnliga som inom fack- synpunkterna.
- f öreningsi:nter- -- - - Men.
vad hon Margaret Bondfield.
nationalen till- Sussane idon.
vunnit sig allas England.
Frankrike.
sade ha vi i sammanträngd aktping.
Hon in-.
.
f.orm ' infört.
i nehar aven myc- samma artikel ket krävande po- som uppf~ostringsresolutione~.
ster inom den tyska landsorgani- Margnaret Bondfield var uppsatt som sationen.
Dar som har, a.ro kvin- kandidat till parlamentet vid senastc norna inom alla arbet.somr %den, utan L. Tilanus.
vlaleli och fick 14,498 röster.
hembit.raden, anslutna till samma f ör- Holland.
Den andra.
engelskan, d: r M a r i o 11 bund som mannen.
I politiskt h h s e - P h i l l i p s a r ledsare för kvinnorörd- ende asro aven kvinnorna numera an-.
sen inom det sot.-d,em.
partiet och re- slutna till samm.a partiföreningar som miinnen, men haya en gkng i veckan manslutningar.
Hon ar ett arbetare- daktör för dess tidning- " The Llabour sina .egna möten, som kallas lasaftnar.
b !arn som tidigt fick arbet.a f ör sitt Wom.an ".
Kvinnorörelsen inom partiet För mannen har det inglitt i det all- uppehälle och började vi,d 14-årsåldern har börjat vinna allt mer.
förståelse männa soc.
rattsniledvetandet att den som rosettasömmerska, men övergick bland mannen, särskilt efter valet i livallen, om- det behövs, staana hemnz.~ sedan till boktryckeribrailschen.
Vid höstas, då.
t .. o. m. Arthur Hjendersson och .. se om huset.
P! &amp; dessa 1a.saftn.a~ 18-årsiilder11 ingick h.on i organisatio- sade att det var till stor del tack vare upptages en hel del sa-mhälls- .och parti- nen och då hennes födelseår ar 1876 s % kvinnornas intensiva medarbete i val.- frågor, som framföras - så,, att kvinnor- hsr hon snart ' varit med i 30 år.
Gert- agitationen slom det vart möjligt hem- na, skola erhålla god inblick i dem och rud Hanna tillhör sedan 1921 preussi- f ö r a de valsegrar som gjordes.
I Eng- få insikter, som kvalificera .dem till ska lantdagen.
I nästa nummer skola h d synes upplysningsarbetet vara duktiga p.artikamrater och medarbe- vi liimna en redogörelse över de fack- lagt på mycket bred front bland ar- tare i ' samhallsuppgif terna.
Deiina liga org; anisatioiisf.örh&amp;lland bbaiid betareklassens kvinnor.
Vi fingo den upplysningen att de soc.-dem., fackligt upplysningsverk.amhet uppehålles helt kvinnornn i Tyskland.
Fr %n England ha vi att anteckna och kooperativt organiserade kvinnor- # av partiet.
För att kvinnornas speciel1.a intressen M a r g a r.
e t B o n d f i e l d slisom na årligeln.
hava stora.
upplysningsmö- inom fackf oreningsrörelsen skola bliva en god pendang till Gertrud Hanna.
ten tillsammans, vilka ha god agita- tillvanatagna har upprättats ett sar- Även i England h; a kvinnorna ett sar- torisk verkian och många vinnas för skilt kvinriosekretariat inom .deras skilt sekreta:riat h o m den fackliga soci.alismen.
landsorganisation och utgives sedan i landsorganisationen, vars ledare Mar- För att nu fortsatta med de stora garet Bondfield ar.
Över ' 800,000 kvin- ländernas kvinnor så vilja vi ave ' n början p % 1916 en särskild l~vinnotid~ ning " Ge~erkschaftliche Frauenzei- nor äro ' fackligt orgamiserade och till- namna n %gra ord om E m m y F r e- u n d l i c h från ' österrike.
Riket a r nu $ung9 ' som utkommer 2 gånger i må- höra den stora gemensamma ~rg~anisa- tionen.
naden.
Gertrud Hanna ar reda-ktör för visserligen litet, men rörelsen h a r ratt denna tidning och förestår lrvinfio- Bondfield var en mycket: sympatisk stora mått.
Hon har förut i ett par ar- sekretariatet.
Sedan 1909 har h.on inne- personlighet och h a r.
aven lange till- tiklm för Morgonbris lasaye beskrivit haft, denna post, men inom landsorga- hört.
arbetarerörelsen.
Hon har gått i 1cvinnorn.a~ stallning och arbete och i nisationen har.
hon varit helt alnstalld aod skola hos den stora kvinnliga faclr- detta nummer ha vi eh utförlig redogö- sedan 1907 och fr %n 20-årslildern h.ar kreningsledaren Miss Artur, som bort- relse # om de soc.
kvinnornla.s organisa- hon o.avbrutet innehaft ledande för- rycktes från arbetet i sina basta %r.
tionsförh&amp;llande,n, skriven # av henne.
(Forts. å sid.
9.)
troendeposter inom .olika fackliga sam- Bondfield hör till en .av de få kvinnor a.
G, ' ' r '
6.
-.
MORGONBRIS.
Vi.
kufina icke i parlamenten och rommunalf örsamling.aru handla som rvinnor, utan alltid endait som med- emmar av ett stort parti, och det gal- e r framför allt:: Vsd vi vilja ernå i de: epresentati ' va församlingarna maste vi tlltid först vinna männen för.
Dessa f akta allena gör det värdefullt iör oss om vi också .organisatoriskt äro iörbuadna.
Ut.an .detta skulle vi ha nycket svårare att komma i den nara iörbindclse, som a r.
nödvändigt för ett zott offentligt samarbete, * Då vi efter omstörtningen för- handlade med vår partiledning över iammlanslagnirigen hava vi i v %ra partistadgar tillf örsälrrat oss våra.
rättigheter.
F r a m f ö r .a l l t l o- v a d e s vi, s o m o c k s å h i t - t i l l s h å l l i t s, a t t f, % be-.
h å l l a v å r e g e n kvinno-.
t i d n i n g.
Den måste visserligen p % grund av ekonomiska skal förminskas till omfång.
Detta löfte var så ~myc- ket mer värdefgillt sedan trycksakerna i vart 1aBd blivit så oerhört dyra, s &amp; .det dess ir med synnerligen tunga offer, som organisationerna f örmå att bring-a sam- För.Morgonbris, av E m m y F r e u n d l i c h, Wien.
man de medel som fordras hartill, för Då vi sysselsätta oss med kvinnoor- den hade till enda mål att vinna och att som hittills l å t a a l 1 a o r g a n i- ganisationen i Österrike .och dws ar- säkra för kvinnorna den fulla likheten, s e r a d e k v i n n l i g a m e d l e m - betsmetoder, så torde vi icke endast statligt och medborgerligt.
Nu ha vi m a r e r h å l l a t i d n i n g e n g r a t i s.
Men just däEför har ocksë böra tanka på det lilla land, som i dag ernått alls dessa rättigheter.
heter Österrike, utan vi böra t a i be- Vi kunna bekläda alla offentliga %m- vår tidning en upplaga på 1 3 0,O 0 0 traktande, att de metoder vi använda beten, som stå öppna för medborgarna.
ex. och htranger i all# &amp; kretsar bland ocl~.sa # anvants i, alla andra Mellan- Vi kunna välja efter jamma grunder Landets numer till blott något över s e r europeiska stater, och om vi nu i - många som mannen.
Vi kunna som fullgoda milj oner uppgående befolkning.
ej längre tillbakaträn- En annan rättighet vi fingo var att avseenden använda oss av något andra statsniedb~rg~are metoder än hitt.ills, S &amp; ar det emedan gas.
Detta vore nu rattsbrott och för- k v i ' n n o k o m m i t t 6 e r s k u l l e den.
fulla likställigheten mellan könen f.attningsövertradelse.
Endast genom u p p r ä t t h å l l a s o c h b i l d a s realrtionens seg,er, genom en statskupp, v i d v a r j e l o k a l o r g.
a n i s.
a - betingat detta.
Tidigare ha.de vi i våra länder aclrså som f örmådde andra vår f örfattning, t i o n, som vi nämna våra partigrup- kvinnoorganisationer, emedan vi enligt k.an n %got sådant inträffa.
Men så per, på de eiiski1d.a orterna.
.Dessa lagen icke tillatos medlemsskap i ge- länge vårt parti innehar det bestam- lrvinnokommittéer skulle val j as av alla mensampa politiska organisationer.
T mande och avgörande inflytandet p5 medlemmarna på rekpektive platser .och Tyskland erhöll0 kvinnorna redan f öre statsförfattningen, ar det naturligtvis sedan handha alla a n g e l a g e n- kriget samma f öreningsrätt sam man- uteslutet a t t vårt likaberättigande h e t e r s ' o m v a r a v i n t r e s - s e f ö r k v i n n o r n # a, samtidigt nen och blevo då båda organisationerna skulle b edraras.
f örenade omedelbart, varför sedan dess Men nar vi nu ha vår medborgarrätt, som deskulle s ' e t i l l, a t t k v i n - i Tyskland ej finnes någon särskild ar då en särskild kvinnorörelse, med n o r n l a f 0 s t r.
a d e.
s ', o c h f ö r - kvinnoorganisation mer.
I Österrike egen ekonomi, som dock aldrig räcker b e r e d d e s t ' i l l a r b e t e o c h h.ava vi genast, så £ort därtill gavs mö j- att täcka utgifterna.
men väl att l e d n i n g i v i d a a r e b e m a r - lighet, uppgivit den särskilda organisa- flatta de egna besluten, som dock k e l s e.
tionen f ö r kvinnorna; således hava vi kunna genomföras endast genom Varje lokalorganisation i vårt laad nu blott en socialdemokrat.i:sk.
partior- proletariatets samlade gemensamma är en distriktsorganisation s.amtidigt, ganisation för bade man och kvinnor.
kraft, ar den berättigad?
Har den nå- denna är ansluten till 1andsk.apsor ga- Många kvinnliga partivänner i ut- got niål mer?
Ern &amp; vi icke mycket nisationer, som i sin t u r äro samman- landet kunna icke riktigt förstå hur mer genom att dagligen och stundligen slutna tiu.
en riksorganisation.
I a l l a det ar möjligt a t t utan en särskild or- deltaga i den gemensamma rörelsen, j d e s s a i n.
s t.
a a s e r h a v i ganisation upprätthålla vår kvinno- dess beslut och öva inverkan på de- v å r a e g n a k o m m i t t é.
e r o c h rörelse .. Framför allt uttala de sin far- samma?
öve.rla1lt e r h å l l a v i f ö r haga för att vi därigenom skulle för- Nu ar vår uppgift, efter likställighe- v å r a s i i r s k i l d a u t g i f t e r lora i inflytande, frihet och bestäm- tens genomför.anlde, dock en alnnan am 5 p r o c e n t a v d e n g e m e n - manderätt.
P % grund härav är det nyt- förut.
Nu galler det icke - mersa att s, a m m a i n k o ni s t e n.
För dessa tigt att v i redogöra f ör den gemensam- vinna kvinnorna som protester andc medel tacka vi löpande utgifter, dock ma organisationens arbetsmetoder, för utan som organiserade medarbeterslxos ej utgifterna för den mera .omfattande att visa partikvinnorna i andra länder i statsorganismens tjänst och i f örvalt- huru vi handh.ava v %rt arbete och vil- ningsorganisationens vasen.
Men dar- " Organisationsformerna äro i Österrike ken del av de gemensamma uppgifterna till behöva de en särskild skolning, eii helt andra an .hos oss.
Dar finnes e j denna rikare erfarenhet.
Möjligheter till kollelrtiva anslutningsf orm av fackföreningar vi utföra.
landra föreningar, såsom kvinnoklubbar Vi fraga liu först: Vilken avsikt hade stora offentliga diskussioner och myc- och o c h ungdomsklubbar; till.
arbetarekommuner; egentligen var kvinnorörel.se f öre f ör- ket annat, som de genom en särskild utan medlemmarna äro direkt anslutna till partif öreningen på platsen.
eningen med mannen?
Svaret blir, att organisation icke kunna få.
Kvinnoorganisationen i Osterrike och.
arbete. '
MORGONBRIS.
,;, 7 agitationen för representation o. d., kostnad.erna härför tagas av gemen- samhetso.rganisationen i sin helhet, var- igeno:m vi erhålla större resurser att.
arbeta an om vi ensamma skulle stå för dem.
Vart uppfostri ' ngsarbete är nu så mycket mer .omfattande an förr.
Do kvinnor som förut deltagit i det weer agitatoriska arbetet ha nu måst agna sig åt det offentliga, och nya krafter måste uppdragas.
Har i Wien h.ar detta lyckats bra, på den grund att vi föranstaltat f ortlöpande lrurser: £ör dett.a syfte.
- Dessutom h.a vi esn hel del andra un- dervisnings.lr; urser.
S % ha vi t. ex. upp- rättat kurser f ö r kvinnor som deltaga.
i s k.
o l f ö r v a l t n i n g e n. '
Har i Österrike ha vi lyckats genomföra stora reform.er i vårt skolvasen.
I alla skolor ha barnens föräldrar nu egna Sommarlandskap.
.
föreningar som giver dem möjlighet att övna inflytande i vissa avseen.den.
För att kvirinorna skola få förutsat.t- Många av oss ha närt den stora tron, ning till detta såväl ' ~som till andra of- krets.
Detta a r en disproportion, men f entliga plikt er, är det nödvändigt att efter enträget arbete bör det gå fö.r att nar 1cvinn.orna en gång komma s % de först f &amp; skolning i hiarför av~edda oss att få kvinnorna organiserade i långt, att vi inte langre endast hade a t t samma grad som # mannen.
I min val- tillgå opinionsmöten och resolutioner undervisningskurser.
krets äro 96 proceat av de msanliga ' so- for att föra fram, i någon fråga en av- FOT kvinnor i kommiiilalf örvaltning cialdemokratislra val jarna organise- vikande mening, skulle det icke langre finnes också dyl. kurser så att de m % rade.
firmas n. %gra kvinnofrågor, som vi kvin- f % insikt de sk.ola, arbeta för # att Helt nor ensamma .skulle kampa för, utan nat-urligt kampa vi också.
mån- mest gagna det allmänna.
A11 denna gen hård dust med männen och ha alla slmlle föras in under .den stora intensiva skolning giver oss oavbrutet nya krafter: f ör rörelsen # och tillförsak- o %ra svårigheter för att uppnå vad vi rubriken: S a m h ä l l s f r å g o r.
rar loss ett vaxande inflytande inom ön.sk.a.
Allt detta ar dock smäsaker i Ett kunna vi aldrig komma ifrån: v %rt gemensamraa intresse som förbin- Arbetarekvinnorna ha fatt lara med partiorgsmisationen.
Nu kanhända mångla läsarinnor tro der oss och giver oss ' möjligheter att eller mot sin vilja a t t lösaadet av de att vi genom delnna gemensamhet för- gå framåt.
Vi hindras således ingla- frågor, som kunde giva folket bröd på lora mycket i rent agitatoriskt avse- lunda i vart arbete trots vissa motsat- bordet och möjlighet till arbete och ser.
Vi vinna.
i styrka och vidare ut- fred, f. n. öv.erskygga alla andra.
ende.
Detta har - dock visat sig ogrundeat.
veckling s v större betydelse.
Vi kunna Likaså äro arbetareklassens kvinnor Numer gå nämligen ej, i sinla resp. f ör vårsa - m %l insatta proletariatets helt säkert besjälade av andra tankar distrikt, kvinnor och inkassera av kvin- samlade * kraft i .det offentligô livet och an den troligen något fascistanstuckna nor och män .av man resp. lavgifter, stiledes öva långt starkare inflytande dam, vilken härom dagen citerades i en morgontidning.
I ett mycket tydligt utan båda parterna arbeta gemensamt, an förut.
Med uppngende av det likaberätti- språk utta.lar hon sitt storia förakt för vilket gör, a t t kvinnor vid dessa besök gade medborgarskapet a r intet ~iiyska- den nuvarande.
" obetyd1ig.a " represen- nu komma i kontakt med många ännu ha att förverk- plat.
Det a r sed-an vi tationen och uttalar som sitt politiska oorglaniserade eller som stå helt fr.äm- För att namna liga våra fordringar.
ÖnskemH: " Nu kräves det män - mande för våra ideer loch påverka digra, t. ex. kvinnoskyddslagstiftning, riktiga karlakarlmar av gamla stam- dessa och så.ledes utföra ett ständigt moderskapsf örsakring och framför allt men " - " som icke ens veta vad rädsla nyvarvningsazbete.
Dessutom Ila vi erfarenhet av att s % nygestaltning .av den b-orgerliga lagen vill saga länge vi hade en egen organisation voro i en mängd savseenden.
Kartill fordras Man kunde ju inte behöva taga det mannen tämligen likgiltiga för om mycket arbete och aven hela v %r sam- ena eller; andra utslaget av missnöje.
så allvarligt och det a r heller i ' nt e avsik- kvinnorna tillhörde dea eller ej, numer Lade kraft.
äro de måna om deras .deltagande, d &amp; Vi hoppas nu ucks % få en ny inter- ten med dessa rader, men det ar ett: giv de vid valen kunna öva be.sta.mmande n.ationa1 för kvinnorna och att inter- akt!
till kvinnorna.
Den tid borde nn inflytande.
Likaledes a r det u r eko- nationellt kuana genomdrivla vad vi vara inne, att kvinnorria vore fullt p % nomisk synpunkt på ett annat satt än ef terstrava, kvi ' nnornas likstallighet.
det klsara.
med att det finns sociala in- förr betydelsefullt a t t få kvinnoldnaa tressen som dock äro .så vitt skilda som (Forts. fr. sid.
4.)
avgifter varför nu ocksa mannen göra " två parallella linjer, som aldrig kunna allt för a t t lrvinnornla må bli organi- vart land och folk - såväl som andra mötas ", och om såd.ana f örsö1~sb:allon- nationers - lida under den hårdaste gen, som nu utsänts från " Kvinnornas serade.
1920 hade vi 76,000 kvinnliga parti- depression på så gott som alla områ- tidning ", spricka genom sin egen Ove- medlemmar, 1921 110,000 och nu den, vilket ålägger var och en den stör- derhäftighet, s % får det viil anses som 125,000 så att vi på tre år erhållit sta betanksamhet inför nog så behjar- ödets lek.
50,000 nya +medlemmar, vilket ej varit tansvarda önskem %l, det få vi söka bara Arbetareklassens kvinnor skola sa- med jiimnrnod -- men detta faktum bör kerligen lika litet nu som förr hängiva möjligt utman mannens h jalp.
ingalmda f örringa värdet av kvinnor- sig %t utopier med faste i det blå eller Men det f h n s i Östexrike .orter vi på 100 kvinnliga aocia1demokrat.iska nas arbete, tvärtom borde det snar.are lyssna till den förhoppning, som till sist väljare endast hava 46 politiskt orga- mana oss att se litet djupare på de sam- uttalas i den citerade artikeln, att vi niserade, så ar förhållandet i .mil1 val- hälleliga f ragorna.
kvinnor ahdock slutligen skola finna ', i S i I n, j '.
, '
liga inför de onekligen fruktansvärda former lidandet t.ager.
Hon ser blott den mörka sidsan av tingen.
Men det finns alltid flera sidor till varje ting.
Maj Hirdman: M a 11 n i s k o- Detta ser hon ej och häri ligger ett fel.
Om denna Berättelse på tjuguåtta sidor trasket.
spulnnits ut till en diger volym p % tre- Det har .alltid förv %nat mig att yr- hundrasjuttiofem hade skuggorna, nu keskritici uthärda sitt svåra arbete.
tätt hopade och följaktligen svåra att J a g menar ' naturligtvis dem, som taga sin uppgift på.
' .allvar och verkligen uppfatta i det allmanna lmörlrret, fått satta sig jn i och överväga de arbeten, sin riktigsa ooh rättvisa inramning av de åtagit sig att kritisera.
Nar " höst- ljus.
' och ' sol oih skildringefi av sjuk- f loden ') drager dem med sig,, begriper hiislivet blivit ' mer gripande och sann. '
i .boken finns en novell jag inte, hur de kunna hålla huvudet:.
~ ä n g r e fram.
e: n o k a: .. q d.-e.
f a d e r n) som (D: ovan böljorna och blicken stadig och daremot beratia. &amp; lugiit,.
utan alla över- klar f ör att i~ppnå en.
fast piinkt,: ' ett drifter och.-fri från.
agifat~risl&lt;t patos.
stycke orubbligt land.
J a g.
f å r - ' e m - pelvis till uppgift at t anmäla .Maj Den '.
: verkar ' sann,, djupt rörande och Hir.dmai~s M a, n n. i s. k o t r a, k e t, i,n$$t&amp;in mening ar &amp; en bast i samlin- en samling noveller o m en vadd, som g. &amp; / M a n n 6 1 c a n g e r hör aven ar mig praktiskt taget så framlm.alnd&lt;: til.l~,cle goda.
: I dessa har Maj H-irdman som negerk.olonierna.
i Sudan.
Detta - Er v %rd.at sig .om språket, skildrat perso- ingen lätt uppgift.
Det ä r mycket nerna med den objektiva sympati, som svårt att döma rättvist, och hur kan jag ar absolut nödvändig för att skapa Överhuvud veta, att min åsikt a r .deii venklig litteratur.
Nar en - gammaal mor, låt vara f öga ratt-a?
aktningsvärd, talar en un o; f abrikqjiin- .Förf.at t arinnaii till " M1annis.ko- trasket ' ' känner det hon talar om, de.t tas slang får maii ginast det intrycket marker moan genast.
Hon skildrar j att författarinnan en stund varit oklar det stora hela medryckande loch sant.
om.
den gamlas karaktär.
.
Likaså, d5 Man laser med intresse och beundran.
en av sin egen iiat-ur, redan vid tio års H.on har levat bl.and de fattigaste, p i ålder - predestinerad slinka,, vid mog- nara håll sett de mest beklagansvärda.
nare år (sedan hon langese ' n ar utkörd Hon har k.a.mplat och förtvivlat bland fr %n hemmet) intages av en svärmisk dem och med dem.
Hjälplösheten inför och sentimeiitaal kärlek till sin lilla elandet har i såratal stockat bitt.erhet, syster (den hon knappt; sett!
), men ef- hat och ett våldsamt befrielsebegär ter dennas död återgår till sin osmak- inom hei3ne.
Så har hon sökt lindring liga: råehet och hånar sin förlamade mor, och ut16sning i skrift, t y varje konstnar emedan denna ej mer Iran köra ut heii- miiste alltid skapa uttryck åt sitt vasen ne - då.
reagerar man.
Så utvecklas på ett eller annat satt.
Men nu a r det icke karaktärer.
P2, detta område som så: att, ju längre kandor och erfarenhe- på niåiiga andra verka oförander1ig.a ter t~ing-ats ned inom en- och hållits lagar.
Lika.
litet h o r moan på den lilla heniliga och undertryckta, desto våld- arbet.arhustrun i) ' Snärjd ".
En liten först. %ndig, redbar och klok kvinlna, som sammare blir deras slutliga ge~ombiiott.
Det våldsamm.a, obalanserade och dartill ar kar i sin man, låter e j en an- nan ta sig i besittning utan vidare pre- ibland ' oskönt överdrivna trader en ' har och v.ar till mötes i Maj Hirdmans no- ludier.
Karleksliyet har också sina vellsamlin.g, och detta ar, ' tror jag mig lagmar.
Sist i boken st %r en liten berättelse: med fog kunna påstå, dess största fel.
J.
a g o c h m i t t, b a r n.
Dien ar E t t ohyggligt faktum mister sin ohygg- en ädelsten av klara.ste vatten, akta, lighet, då det skildras med alltför genomlevad och genomliden, en sorgens många faso-ord.
.
Lid.aadet f örrmår e j idyll, som lockar tararna upp i ens röra oss, då det .omtualas i det oändliga.
ögon.
' i skildringarna från ett sjiikihu.~ har Maj Hirdmans iiovellsamling har f åt t. f örfattarinnan.
hopat bedrövelsen så, beröm lav våra friimsta bedömsare.
E t t att man till sist befiniler sig i et.t.
valf östjiht beröm.
Stilen är kraftfull, okandighetens tillstånd, i vilket man löper lätt och inneh %llet fangs1a.r.
Nar tar emot va.d som helst med lugn.
N&amp;- författarinlnan skrivit ur sig det mesta got inom .en ropar: har ar ett fel, # men.
av g %ngna års hopade skräck och bit- vad?
Och något annat svarar: Maj terhet inför det ofrånk-omliga lid-andet Hirdmans hjärta har lidit för mycket.
i tillvaron och vunnit # det vissa lugn, hennes nerver aio sjukligt överkans- son ar nödvändigt för att skapa hög konst, tror jag mig kunna sp % henne varandra - av fruktan för " den ' social-a en god fraintid som författariinna.
oron ", bör säga arbetarekvinnorna lan- icke det lugn, som bottnar i l i k g i 1- det runt a t t det galler för oss att fa- t i g h e t, utan i f ö r s t å e l s e stare och enigare an någonsin g % fram sv allt, a v orsakssammanhanget i varl- för arbetareldassens gemensamma basta len och av lidandets omätliga uppgift, och att knyta baliden ännu starkare iven om mycket tillsynes oskyldigt saniman inom våra organisati.oner.
b1o.d maste offras.
Agda Östlund.
L i n d a Öberg.
Litteratur.
-.
,.
.
.
Bland jul.ens väldiga bokflad.
f annsi ett arbete, som intager .en särplats för: sig.
En bok av helt .anvilat slag a n den .. övriga massproduktioneni alster på.
gott loch ont-.
, Det ar några av Knut Kjellbergs: söndagsförelasningar.
i Stockholms Ar-.
!betarebibliotek över " Etisk kultur.)
som, hoar samlats i i n volym till-pris av 3 kr.
på Gebers förlag: De äro försed- da ' (med ett enkelt, sympatiskt förord ' a v en .av föreläsarens hanghnaste v ' an- iner, prins Ezige~. '
-.
.
.
Hela v %rt land vet- siikerligen, a t t.
den folkliga bildningsrörelsen i Knut Kjellberg hade sin-friimste .markesinan.
: Den helgjutna personlighet ' han var: gjorde, att han inom bildnin.gsrorelse~~ red.an tidigt kbm att, allt mer.
.och .mer.
betona, a t t det ej var nog meii den ini: tel.lektnella bildniilgen, utan.
den måste- förenas med den moraliska.- ' Sjalvan- svaret och det positiva - .etiska var lika nö.dfindigt i bildningsrörelsen.
Han bebonade vissirligen.
.alltid e n.
faktiska kunsk.apens höga varde och utgående från den naturvetenskapliga.
ståndpunkten, kampsade han # of örtrutet ' sin ungdoms kamp anda in i det sista ' mot vidskepelse och övertro; men sam- tidigt framhållande intellëkt.~~aliimens~ och lrunskapens otillräcklighet och fara, om den ej innerst syftade till den inre bildningen, till rättrådighet, till känslans förfinhg, att odla så Iangt möjligt karaktären, hela personlighel.
.
.
tens psyke och växt.
Slagordet: kun-.
skap a r makt, i yttre bemärkelse, var.
ej tillfyllest.
Vi behöva ' genom en dju- pare personlighetsbildning aven ockr framförallt makt över vårt eget @ als -- liv, över var vilja, över hela vår livs- föring.
Makt att sk.ap.a ett rik-are och värdigare liv, utan att i så .hög grad vara beroende av yttre betingelser eller slavar ynder våra egna nycker och: in- £all.
Vi borde alles~ammans försöka någon gång ibland i stillhet och ro gå in i oss själva, känna oss ' sjalva och trots a11 tidens jak.t och oro tillägna oss- en smula lugn och harm.oni- och förnimma något av det upphöjda, som gjorde ' li-.
vet vart att 1ev.a.
Dessa tankar utvecklade Knut Kjell- berg i sina f örelasnin.gar med aldrig.
tröttnande eftertryck.
Desom vor.0 nog lyckliga a t t ha till: fälle eller, rättare,.
fönstodo använda tillfallet att besök.a Knut Kje1.lberg.s söndagsförelasningar, bav.a säkerligen sllesammans från dessa högtidsstunder.
.
.
ett rikt minne för hela livet.- Att sitta andäktigt lyssnande ti1l ' den.i ne i sann mening vise man, med det varma hjärtat, det klara f örståndet, ' len först %ende humorn och f ölja.
hans belysning av olika ' livsproblem, det ef- terlämnade out.pl %nliga livsintryck:, Dar mtto ocks % sår efter år den grånade ve; ' j,.
; ' ' ' ':
(Forts. fr. sid: 5.)
icke .k~inna .bestridas att d.etta också Frau Emmy Prei~nd~ich ar en mycket skulle .starka partiet.
.
För det andra maste det bli- ett mera betrodd kvinna i sit.t ' hemland.
Under ~&amp;gra ref 1ex:ioner om.
partiets ansvar intimt samarbete mellan partiets.
olika dessa krisår har hon kommit in i flera organisationer på en plats.
Arbetare- statliga kommittéer, som blivit tillsatta '.
f ör kvinnorörelsen.
kommunen bör giv.etvis va.ra.
medel- för uppordnandet: av de.svåra förhål- punkten, utan att hindra de .övriga a t t landena inom olika område! !ii.
Dessut0.m II.
utveck1,a en verksam.het efter sina re- ar.
hon parlamentsledamot och stads- ' Socia1demo:kratin ar numera icke surser och möjligheter.
Genom anord- fullmaktig och president för den inter- blott det naturliga, uttrycket för indu- naridet a v gemensamma kamratmöteil.
nationella kooperiativ kvinnliga sam- striarbetarekl.a.ssens stravlailden o.ch samkviim, dislrussionsaftnar, agitations- manslagningen.
Vi förstå a t t ett hårt förhoppningar, utan aven det enda f öredrag, cirklar och kurser skulle dock och ansvarsfullt arbete vilar på de verkliga folkpartiet, som i sig uppsuger mycket vinnas för att stark.a alla orga- kvinnor, som st % i spetxen for rörelseii .alla utsugna grupper i samhället.
Det nisationerna och i främsta rummet de i Österrike, ty där Ader fortfarande eii .knyter aven ' till sig ej mindre ungdo- svagaste.
Kvinnoklubbarna äro under mycket stor nöd och landet pressar .den men $n ock kvinnorna.
Partiet har sin första tid i särskilt behov av upp- fattiga.re befolkningen med sina livsme- .både en ungdoms- och en kvinnorörelse; muntran och stöd från de mera erfarna delsskatter gränslöst hårt.
Vi ha eefa- med egna organisationer, egen verk- manliga partivännernas sida.
Kvinno- rit genom underrättelser därifrån !att samhet och egna tidningsorgan.
Syftet klubbisterna behöva instru.ktioii i f ör- det a r påtänkt att skatt skall laggas p &amp; ' med dessa specialrörelser a r givetvis eningsarbet.et., .anvisningar på Överlägg- säden från bonden till kvarnen, p5 .icke att iistadkomma ko~~kurreiisorga- ni~igsamiien, diskussionsinledare, lit-te- mjölet från lrvarnen till grosshandla- nisationer till partiet, utan en partiets ratur etc. ren, sedan från grosshandlaren .till ba- arhete kompletterande.
verksamhet För det tredje måste partipressen garen, därifrån till brödbutiken och bland kvinnorna och ungdomen.
Erf a- agna kvinnorörelsen större utrymme från detnna till kunden.
Daremot lär penheten har aveil visat och bekräftat, och intresse.
Liksom man iiii överallt sklatt på a1koh:ol och lyxartiklar icke i att båda ick.e blott äro nyttiga, utan har en sarskild spalt för ungdomsrörel- proportion .me,d nödvändighetsvarorna nödvändiga för .partiet.
.
Daarav synes sen, bör man $.veii kunna åstadkomma stå lika högt.
Över 250,000 kvinnor äro jn avei, följa, # att partiet på allt satt en liknande för kvinnolrlubbarna.
Dessa fackligt organiserade och 125,000 i soc.- bör uppmuntra dessa rörelser.
Vad böra iippinuntras att ins,ända referat, dem.
partiet.
Deras tidning utgår i som har kom.mer att sagas om kvinno- över sina möten och sammankomster, 130,000 ex. I övrigt hänvisa vi till ar- rörelsen kan lika gärna tillämpas p5 aven om ingenting av större vikt före- tikeln i detta nummer.
' ungdomsröre:lseii.
kommit.
Darnled stimuleras kvinnor- Fr %n Frankrike fingo vi litet med- Vad kräves nii av partiet och deras nas intresse ' för klubbarbetet.
Någon delande genom den unga p:arisiskan organ?
av med.arbetarna, som får denna spalt S u s s a n O e L, i o n, som var end,a repre- Först galler d e t rekryteringsfrågan.
på sitt ansvar, kan söka följa med verk- sentant för 56,000 arbetare, och fingo Partiets man och ej minst de i ledande sa.mheten också, på andra områden och a v hen1iie veta a t t dar finnes ej någon stallning inom kommunerna, ' böra söka meddela sin egen läsekrets därom.
Då soci~aldemolrratislr kvinnorörelse.
Det intressera sina hustrur, sina döttrar och kviiinoklubbarna anordna agitations- etnda de aga a r en kvinnoklubb p &amp; 40 ' sina systrar f ör kvinnolclubbarna.
Dar möten eller föredragsturnéer böra dessa medlemm.ar i P:aris.
Arbetarekvinilor- kvinnoklubbar existera bör man agitera uppmarksam.mas i partiorganet bådc na äro icke något vidare politiskt.
iii- för anslut.nii~g till desamma, och dar genom förhandsreklam och referat.
tresserade, men i stallet rätt ' gott 5aclr- inga klubbar anhu kommit till stånd Med aridra.
ord: partitidningaraa böra ligt organiserade.
.Under de första kris- bör ' det vara en sollrlar plikt för arbe- agna kvinnorörelsen precis lika stor åren voro de ännu starkare, men genom tarekommiinen att förbereda en sådan uppmärksamhet som arbetarekommu- bolsjevismen ha de blivit splittrade ocli klubb.
Finge månheten om partiets nerna och ungdomsklubbarna.
Detta äro svåra att nu få tillbaka.
F. 11. rak- biista - och därmed det arbetande fol- borde val vara en självkl.ar och natur- nas med omkring 80,000 fackligt arga- kets intressen - g % före personlig be- lig sak.
.
iiiserade lrviiinor.
I nästia ilummer kvämlighet och småskurna egoistiska För det fjärde galler det att så små- skola vi införa e n artikel, som ger en synpunkter skulle vi i detta nu säkert ningom förbereda kvinnornas inträde j ganska god inblick i de fraiiska arbe- - h-a socialdemokratisk kvinn-orörelse sju- det samhälleliga livet.
Defi manliga stallning till organisa-.
.
dande av liv och med förgreningar pa egoismen och självtillräckligheten bör tarekvinnornas tionen.
alla viktigaare platser.
Det lär val söka inritta sig för vad de nya förhål- Till sist vilja vi meddela om det lan- landena kräva.
Men det synes vara dets kvinnorörelse, dar vi voro gäster.
tenskapsmannen och den unge arbeta- nästan lika svårt för mannen inom vårt Har fanns en soc.-dem.
kvinnorörelse, ren och arbeter~k~afi sid.a vid sida som p.arti att lära sig respektera kvirinori1.a uppbyggd som v %r.
Ö ~ e r ~ a l u l t e i törstande oc ' h mottagande lärjung-ar.
som det var oc:h a r omöjligt f ö r de har- bygderna hade de 1cvinnoklubb.ar som I föreliggande bok, dar n %gra av de skande klasserna a t t uppsknatta och göra verkade.
Medlemsantalet efter sista mer intellektuellt betonade föreliisniil- rattvisa %t arbetareklassen.
De leda &amp; rapporterna var 5,100, vilken siffra vi garna äro samlade, behandlande skif- de mannen inom föreningslivet, som i h %lla oss nara i ' ntill.
.Deras tidning, tande sidor inom bildningslivet soamt det offentliga livet glömma så lätt, stot " De proletarische Vrouw!
", går ut i en med iiågra brottstyclren medt-ag ' na ur de haft en g.a:nska lång lärotid innan uppl.aga av 20,000 ex. pr numm.er och andra föreläsningar, ha medlemmarna de funno sig tillrätta och kunde ut- kommer ut 2 gånger 1 månaden.
Så- i kvinnorörelsen, men aven klubbarna, rätta något på allvar.
Även kvhnorna ledes medan vi sprida 6,000-7,000 och en enastående god kalla a t t ösa ur till böra beredas tillfälle att genom leda- i basta fall 10,000, så sprida de holland- bildning och vederkvickelse.
Liksom motskap av kommittéer, styrelser, ska kvinnorna 40,000 av sin tidning.
Av dessa föreläsningar äro avsedda för en- nämnder, fullmäktige, landsting och fru Ii .. T i l a n u s, som med expedi- skilt studium, så lampa de sig.
synner- riksdaag f örvama sig praktiska insikter tionshjalp förestår f örbundet.
och leder ' ligen val att; föredraga på klubbmöten i det kommunala och politiska livet,.
så- dess agitations- och organisati.onsarbete, som högläsning av därtill.
kompetenta vitt m-an vill att kvinnorna skola vara f ingo vi de upplysning.arna, att.
piartiet medlemmar.
annat än röstmaskiner och a t t deras p &amp; basta sätt stödjer dess .arhete.
I Vi vilja rekommendera denna bok p &amp; speciella syn på frågorna sk.all f.å kom- ekonomiskt hänseende hade de det så det varmaste till Morgonbris läsekrets.
1 ma fram.
ordnat, att partiet betalade .all agita- tion och fingo de aven hjälp till admi-,.
A. W. I M.aurit.z V a s t b e r g.
Partiet .. och kvinnoyna. '
' ', '.
MORGONBRIS ref eratskrivning, 18 nov.
t. o. m. den 5 dec.
Följiz ' nde f öreningslrunskap, platser besöktes: Giivle, Bomhus, S.and- kortare f öredrag och diskussionsinled- viken, Hofors, Storvilc, Jädraas, Norr- ningar.
sundet, Ockel bo, Bergvik, Kilafors, Den blev mycket givande för ' delta- Lottefors, Arbrå, Ljusdal, Forsa, Hu- garna, vilka alla uttryckte sin ' belateri- diksvall och Iggesund.
iiveii dar höllos het .och önskan att det skulle bliva möj- både agitations- .och instrulctionsföre- ligt för alla förbundets avdelningar att drag.
Nya klubbar bildades i B o m- hå1l.a sådana lwrser för sina medlem- mar.
h1i.s och J a d r # a d s. Agitat ionea.
A g n e a S ö.
d e r q v i s t fick Meddelande från expeditionen.
Det mes1.a av höstens agitation som D a l a r n e på sin lott, vilken turné genom f örbundet ordnats utfördes un- förl.ades till tiden 12-26 nov.
och p &amp; der nove.mBer och december månader.
följafitle platser: A~r,est,a, Krylbo, Härmed meddelas att Morgonbris Från den 4 t. o. m.
9 november reste Horndal, Långshyttan, Hedemora, Sä- expedition från och mted detta års redo- A g d a O s t l u n d i n o r r a ter, Borlänge, Falun, Mora, Vansbro, visning a r nödsakad införa aven för S ni å l a n d och besökte platserna: Grangesberg, Ludvika, Smedjeb.ackei1 tidningen, ett rapportsystem.
Var je Nässjö, Norrahammar, Huskvarna, Jön- och Söderbärke.
I B o r l a n g e lrommissionär skall samtidigt med in- köping, Hvetlaiida och Savsjö.
Fort- ilterinpptog kvinnoklnbben sin verk- sandandet av likviden insända ein rap- port, vilken även &amp; all undertecknaas av satte sedan direkt upp till G a V 1 e- samhet.
b o r g s l a n och talade i Bollniis, Även denna turné omfattade .såväl ordf.
Blanketter härtill sändas med det snaraste till kommissionar~en.
Ingen Söderhamn, Lervik, Vallvik och Ljus- agitatioas- som instruktionsmöten.
likvid utlcvitteras, som ej %tf öljes av ile.
På de flesta av .dessa platser höl- Dessa turnéer ha omfattat mång.a 1.0s både agitations- och ii~struktions- nya pl.atser för att om möjligt vinna rapport.
möten.
mark för kvinnoklubhars bildande.
För- Nya klubbar I G ä v l e b o r g, s l a n fort- ståe1se:n ute ' i laandet bland partivan- satte H u l d a F l .o o d från den nerna för att kvinnorna sko1.a komma ar.0 bildade i ICungsa ' ngen efter före- med i partiet synes vara ganska riilga.
chag av Sigrid Gillner, Bomhus, Jädra- histrationen.
Förra året fingo, de så- Vill i detta avseende hänvis.a till Hulda %s, Morgongiiva och Köping efter före- lunda över 2,000 kr.
därtill.
Som ett Floods artikel i detta nummer och taga drag av Bulda Flood och i Borlänge exempel hur hemarbetet uppskattas i under överviigande hennes förslag till efter föredrag av Agnes Söderqvist.
På flera platser äro interimstyrelser Holland kan anföras, att partiet ocks &amp; agitationsmetoder.
Det .ar av vikt att bet.ala.r: omkring 45 kr.
i veckan till vi inrikta vår agitation på f örniiftigaste tillsatta.
Hoppas dessa fullfölja sitt uppdrag sa, att vi snart få rappoxter oin hjälp i hemmet, när en husmoder ar ute och mest givande satt.
att klubblar iiro bildade även där.
p &amp; agitationsresor.
Angående repre- sentationen i samhiillslivet s &amp; synes 5cke Instruktioas- och upplysoings- vi vara efter, utall tvärtom något star- Nedlagda klubbar.
kare representerade.
I stadsfullmäli- arbetet inom Plitbundet.
tige och därmed jämförliga iiistitutio- E ' osieklubben har nedlagt sin verk- ner hade de 60 lwiniior invalda, d &amp; den- Vid, de agitationstur1iéer, som under samhet, ävenså klubben i Ljungby.
Vi na siffra har troligen ä r dubbelt SH hösten och förvintern gått av stapeln, f % väl dock tro att d.etta endast a r .stor, men i riksdagen hsa de liksom vi ha instmktioner i föreningskunskap iii- n %gra lindrigare f all; av sömnsjuka .och.
två kvinnliga representanter.
I övrigt.
gått som ett led.
att partivännerna på platsern8a h.a m.edi- Bade äldre och nyare klubbaar h.a vi- cin att giva som påskyndar tillfrisk- syntes vi varna rätt så jämbördiga,.
varför vi resonera.de om .att varna rö- sat intresse för desamma, så a t t vid alla nandet.
relsers utveckling troligen vorno nor- turnéer höllos en hel del såd.ana.
Det mala för våra bef ollcningssiffror.
De blir dock alldeles för litet som kan gi- aga docli svårigheter i katolicismen, vas med den tid som klubbarna amd % som lägger .ett starkt tryck p &amp; till dessa möten, varför f örbundsstyrel- kvinnornas rörelsefrihet, varav vi intet sen vill uppmsan.a klubbarna * att fort- veta ha.r i Norden.
Det skulle varit satta (larmed och utsändes i dagarna I mitt förra resebrev kastade jag nöjsamt a t t fatt nixnna något aven om ett cirlcular härom m,ed &amp; gr.a riktlinjer fram en tanke p&amp;, att klubbarna helt fru Tilanus olika uppdrz~g, men hon för azbetet.
hallet skulle t a hand om agitatio- och v,ar en sfdail personlighet, som val för- I Stockholm har under hela hösten iie ' n bland kvinnorna ute i bygderna.
skaiisade sig bakom beskrivningarna förbiin.dets alla avdelningar varit i .oav- Och under min resa i Gävleborgs 1an.
om rörelsen.
Hon var mycket intresse- bruten verksamhet och nu p &amp; nyaret ha har jag blivit ytterligare styrkt i min rad av viirt arbete, dels därför a t t hon de i t e r börjat sina ~nstruktionsl~urser.
uppfattning, att detta a r enda sättet att tyckte att vi hade mycket gemensamt, Dle ha delat upp sig på ett flertal cirk- göna agitationen effektiv.
Visserligen och varje cirkel har nedlagt 30 tim- ävensom att ho11 varit i Sverge s % länge, att hon talat ratt god svenska.
Hion mars arbete på dessa övningar och finns det en del .arbetarekommuner, hoppades ilii # att snart få komma till oss, skall, som omtalats, fortsatta * dessa.
som visa en berömvärd iver a t t göra Stockholms läns kviiinodistrikt och något för att s.amla kvinnor:na, men of- vilket även.
vi önska och naza vi nu den förhoppningen, att var rörelse till kon- förbundet, anordn,ade en sammanhän- tast inskränker .sig förarbetet till hy- gressen skall bliva så stark a t t vi våga gande kurs på tre dagar i slutet på no- rande av lokal samt mimta möjliga oss på att till densamma inbjuda inter- vember, med fru Sigrid Lundin som 1a- affischering.
Att vidtaga några åtgar- der för att göra mötena trevliga faller nationalens kvinnor.
S. V. rare och leda~e.
Denna kurs ~rnf~attade dem högst sällan in, trots att de äro alldeles övertygade om, # att " till mö- ten med enbart föredrag går inte folk ".
Det a r nästan häpnadsväckande hur oförst %ende manga av vara man- 5 Kooperativa Förbundets Margarinfabrik är landets modernaste liga partikamrater sta till fragan om K.
F:s Margarin fram ' stalles av de bästa råvaror - - vinnande .av kvinn0rn.a för partiet.
K.
F:s Margarin fyller de högsta ansprik - - - Med dc sm % resurser, som v %rt K.
F:s Margarin säljes e n d a s t i de Kooperativa föreningarna ' O Resebrac från Gävleiior~s lin. '
- - - - - - -
Från Eskilstuna.
V i n fe rstamning.
Ytterst sällan syns i vår tidning några meddelanden om arbetet i våra klubbars studiecirklar.
Och dock äro dessa, enligt un- dertecknads mening, ett mycket viktigt led i Blekt lyser .morgonsolens gula ljus Från Kungsiingen.
vårt arbete.
J kring ödemarkens vida, frusna värld Eskilstuna soc.
dem.
kvinnoklubbs studie- Kungsangens arbetarekommun anordnade cirkel .avslutade Löstterminen den 12 decein- i # maj e t t möte med fröken Sigrid Gillner och sakta lyffa sig vid vindens sus ber med en verkligt lyckad och stamnings- f rån Uppsala som talare.
Talarinnad fram- de vita immorna till luftig färd.
full ' !Lucia-afton)).
.Det a r ibland s å litet höll särskilt) vad * v i kvinnor kunde oeh borde som behöver göras för a t t f å e t t samkväm göra för insakser i .det socia1.a ~oeh politiska.
trevligt, a t t det lönar rikligen mödan.
Alla Efter det medryckande föredraget,, som E n vinterdag, då kölden står som rök hade nu tydligen gjort sitt allra .basta, var mottogs med livliga applåder, hölls enskilt nu bter skänkes dessa öde fölt.
.
och en drog sitt strå till stacken, och alla kvinnornöte, varvid .beslöts bilda Kungsan- hade ' v i tagit nied et.t gott humör och ett gens Soc.
dem.
kvinnoklubb.
12 medlemmar Se några nakna, björkar som på krök vanligt ansikte.
anmälde sitt inträde.
Till samma.nhallande i fialets mörka; lugna lä sig ställt E n av medlemm.arna hade nied sig e t t utsågs: fru Jennie Sjölander.
Nästa möte be- lakan, a t t användas som duk på d e t stora stämdes a t t hållas den 15 oktober med: riks- en .anaan kom med Lucia-kransen med dagsledamoten f r u Agda östlund som talare.
loch blott en ensam fura har och dar (bordet, ljus i, en annan kom åter med ljus, och ytter- På bestämd dag hölls ocks % möte, och hade en talrik publik infunnit sig, vilken med som än a v - dödens hårda storm ej nåtts ligare ljus.
- E n)) kn,ogade)) dit den stora rykande kaffepannan,. '
en annan kom med ny- största intresse åhörde det präktiga före- mot ändlös himmel brustna grenar bär bakade, doftande ' Lusse-kattor ').
- draget över ämnet: " Högsta ' möjliga lycka liksom i skäl~ande och bittert trots.
E n medlem lastue för oss om Lucia.
Vida-re å t mesta möjliga antal människor.
Talaren lästes några dikter .sv Fröding.
K.affet in- belyste de olika uppgifter inom samhalls- togs vid det av ljus strålande lgngbordet livet, i vilka kvinnan kunde göra oerhörda Och denna ro!
E j ens en fågel ' rör under den underbara stamning som firandet insatser .. Talet om, a t t man ingenting kunde, sig hän i flykt med rymd så vid och fri.
av garnla vackra seder förmår skänka.
Cirkeln har under den gångna terminen Blott i mitt eget inre svagt jag hör last o m u p p f o s t r a n eller närmare be- kvinnoförbund har, ha vi på inga vill- stämt Ellen Reys)) Barnets århundrade " och mitt hjärtas rytm och blodets melodi.
kor råd att på detta satt offra pengar kommer förmodligen a t t fortsätta i samma på agitation, som blir till liten eller in- GUSTAV A S T R ~ M.
ämne på nyåret.
De kvinnoklubbar.
som ännu e j.
h a någon.
gen nytta.
Därför vill jag har göra " Gack och bilda en och gör studiecirkel: tillbakavisades p å det kraf tigaste.
Ingeii.
klubbarna ett f örslag.
Vi t a inom varje hade större sakkunskap i de sociala frågorna aven ni sammaledes! '
klubb på vårt nasta .möte upp agitatio- a n kvinnan, vilken dagligen och stundligen A. s.
A..
nen till behandling och undersöka om skaf fade sig erfarenheter inom hemmet.
Från Karlskoga.
det inte i närheten finns någon plats, Att föredraget senterades på .det livligaste, Karlskoga Bocialdemokra.tiska kvinnoklubb dar möjligheter finnas att få en klubb visa.de applåderna som följde.
Herr och f r u Sjölander inbj6do kvinno- firade den 10 april sitt 13:de årsmöte.
' Då bildad.
Sedan sattsa vi oss i förbindelse klubbens, larbetarek~mniu~ens o+ lantarbe- klubben bildades vor0 v i en liten grupp.
a v 15 med platsen ifråga .och nar vi blivit taref ackf öreningens medlemmar på k a f f e med arbetarekvinnor, men nu kan räkna 60 med- övertygade om a t t det inte skulle vara dopp, för vilket frambäres e t t hjärtligt tack.
lemmar.
alld.eles bortkastad möIda akt försöka, så Efter .samkväm.et höll klubben möte.
F r u Till styrelse för 1922 blevo valda: fruarna Sjölander öppnade mötet och åtog sig f r u Augusta Forsman, Emma Söderberg, A.nna tillskri-va vi distriktsstyrelsen eller, dar östlund a t t vara ordf.
Dagordningen upptog Valstrom, som ordinarie, och dessutom supp- distrikt ej finnes, förbundsstyrelsen konstituerande frågor.
leanter.
och begära talarinna.
Och sedan be- Styrelsevalet utf öl1 sålunda: F r u Jennie Ars- och revisionsberattelserna upplästes driver ' klubben ett o r d e n t l i g t för- Sjölander ordf., f r u Tvelin V. ordf., f r u W !ahl- och godkändes av mötet och styrelsen bevil- berg kassör, f r u Hjelm v. laassör, f r u Öberg: jades full och tacksam ansvarsfrihet för arbete i n n a ~ möte hålles.
sekr., f r u Höjer v. sekr. och f r u Sundblad ' det gångna # arbetsåret.
Under året: ha hal- På detta sätt.
kunde vi innan nasta utan särskilt uqpdrag.
.lits 12 ordinarie möten och flera extra.
Klub- kongress få vårt klubb.anta1 fördubblat.
Alla behövliga råd och u.pplysningar lam- ben har h a f t offentliga möten oeh talare ha varit f r u Nelly Thuring och f rii Sandler.
Dessa För att spara tid och pengar kunde nades lav f r u Östlund.
Beslöts a t t h.ålla möte andra månd.agen kl. lämpligen dessa agitationsmöten lrom- 1.30-e.
ni.
i varje månad hos .fru Sjölander, möten ha varit .av stort varde för mångeri!
som förstått a t t genom upplysning måste vi bineras med instruktionsmöten för .deil som välvilligt upplåter lokal.
komnia f ram till socialdemokratiens f örverk- anordnande klubben.
Till kommissionär för M.org0nbri.s utsåge ligande.
Fragor ha aven av klubben fram- kommit till diskussion, såsom f örbudsfrt3ga.n I ett .resebrev bör kanhända aven st5 f r u Öberg.
Klubben beslöt ansluta sig till Sverges Soc.
och förslag till ny barnavårdslag m. fl.
nggot om sjilva resan, och vad de mö- dem.
kvinnoförbund f r.
o. m. den 1 januari Genom ' initiativ lav Karlskoga klubb har ten beträffar, som an0rdnat.s a v.
klub- 1923 .. bildats Örebro kvinnodistrikt, som v i tro blir barna, så voro de trevligt anordnadc 12 nya medlemmar vunno intrade, vadan till stor hjälp för oss.
Vi behöva så val ha.
och aven i regel v %lbesökt.a, men jlag medlemsantalet nu a r 24, nien hoppas vi, gemensamhet med andra klubbar inom di- var lilla klubb skall g % ytterligare framåt.
striktaet för hjälp i de fragor soni äro av tror dock att instruktionsmötena gjor- a t t Till, sist ett hjartligt tack till båda våra stor vikt för oss och eventuellt andra de största nyttan och det a r troligtvis praktiga föredr.agsh %llare för ord, som sent mycket ting som rör vårt arbete.
Vi ha aven an- instruktion, som f ö r närvarande a r det skola g1öin:riias.
Välkomna %ter!
ordnat k,amratmöten, vilka varit till både nödvändigaste dar det f h n s klubbar Halsningar till kamraterna landet runt från nytta och noje.
Under riksdagsmannavalet kvinnoklubb.
utförde klubben e t t energiskt arbete med a t t som .arbeta, Det vuar inte med små far- Kungsangeiis Soc.
dem.
S e k r e t e r a r e n.
sälja brpschyrer och aven v a r tidning samt I I I ' ') I hågor som jag denna gäng gick till mit.t varv.
] Det var nämligen första ghngen jag var ute för att hålla instruktions- - möten, men f arhåg.orna blaste snart bort till.
följd av det stora intresse,: som kom mig till mötes överallt.
Våra in- tresserade kvianor ute på landsbygden ha nog ett ganska hårdarbetat falt och de behöva, darför s % innerligen val litet hjälp och uppryckning ibland.
Endast tv % nya klubbar bildades, nämligen i Bomhus och Jadna %s, samt tillsattes en interimsstyrelse i Arbra.
Även lyckades det få några kommis- sionärer for Morgonbris.
R. F. I Fernqvists Kappaffar 3 8 Drottninggatan b.
88 n. och 1 tr. upp Stort krger w in- och utländska ngheter f Damkappor, Drakter och Kjolar 0be.l Beéittliiningar utfSrés till billiga priser.
till b w a beatalmda priser.
,, J
.
.
bedrev en livlig husagitation.
Fester ha till.
sammans med arbetarekommunen ' hållits och.
.
aven enskilda sådana för a t t stiirka sar.
h l l a slag av bankaffärer.
lrassa.
Som förening har klubben deltagit i f örbudsdenionst rationer i Karlskoga och De- gerfors, vilka h a f t en stor tillslutning.
Kvinn0rna.s rösträtt som grundlag har även firats ti.llsamn~ans med Degerfors klubb.
Pro- gram för festen var först en historik över rösträttens tillkomst, deklamation, musik och sång.
Även bjöds på kaffe.
Festen präglades a v en förståelse för vad vi vunnit genom att Höj upplagan på Morgonbris!
Det vi f b t t vgr .rösträtt.
torde nog vara på få platser i För de arbetslösa har klubben anordnat basnr för a t t i någon mån kunna hjälpa dem.
vårt land d ä r Morgonbris finnes Resultatet blev en behållning av 704 kronor vilka.
redan överlämnats till platsens hjälpor- i alla ' arbetarehem.
Låt det bliva ganisation, soin delade ut medlen till de mest; vår lösen att sprida tidningen till behövande.
Under året ha sfilts 1,150 ex. av Morgon- alla arbetarekvinnor bris, aven har Irlubbeii sålt 100 ex. av Nelly Thurings broschyr)) Vad väntar .. l921 av Sverges kvinnor D:en 14 januari höll klubben julgransfest til1sammai:ls nied sina familjer.
För anord- ningarna a r den kommitté, soin anordnat f.esten, värd en honnör.
Festen avslutades i den gladaste stamning med gemensam lång- dans kring granen.
Karlskoga ä r ett stort samhälle, men v5.r Tidning för den ~ocialdemokratiska klubb a r: inte ' helkr liten, men större borde kvinnorörelsen.
den kunna vara,, då ännu må.nga arbetare-.
.
kvinnor finns, som e j tillhöra vår förening, Utgives av styrelsen för Sverges vilka dock säkert kanna och förstå vårt a.r- bete.
Till utvecklingen av klubbens verk- ~ocialdemokratisks ' Kvinno- samhet hör * att vi ha klubbkamrater so ' m förbund.
representanter i de kommunala institutioner- na, nämligen i municip.alfull ' maktige, i kom- munalfullmälrtigc, i - f attigvårdsstyrelsen och i barnhems- och barnaviirdsstyrelsen.
Vi ha så1und.a kommit med i de institutioner som R e d s, k t - ö r: Signe Wessman.
Allm.
Tel. Norr 244 36.
Upplandsgatan arbetarekvinnorna f örut varit utestängda ifrån.
Må vi nu troget hålla samman i vår 85, Stockholm.
förening, försöka göra varna möten goda och Anna Svensson, lärorika) så a t t v i där mer än annorstädes E x p e d i t i o n: Orindsgatan ' 10, III, Stockholm Sö.
kanna a t t v i äro verkliga k,annrater.
St.-Tel. Söder 78 98.
K p r. KAKTIEB L A G E T Kom missionärer;!
j.
- ' ORDEBY .Hogsta inI8ningsränta.
Vasesitadens soom-dem.
kwiniea- klubb har ord.
möte 1:sta mkndagen i varje m h a d kl. 8 e. m.
9, lokalen Upplandsg.
51, 1 tr. (Gustav Vasa-automaten).
Uppbörd och inskrivning v a j e möte.
Styrelsen.
.
Kuncgsholms socm=dem.
.
kvinno- klubb avhhller ord.
möte 3:dje onsdagen i varje m h a d kl. 7.30 e. m.
S:t Eriksgatan 21.
Ordf. Hildegard Ström, Bergsgatan 27, 1 tr. ö. g .. Fbaninpen för Hembitriiden i Stoohholm hhller möte 1:sta, torsdagen i varje manad kl. 8.30 e. m. i ~ o l k e t s Hus P- sal, 3:dje, toredagen i Folkets Hus Styrelsen.
C-sal. '
Morgon bris.
Awwika rscrz.-dem.
kwinnoklubb hWer ordinarie möte 2:dra m9,ndagen i mana- den kl. 8 e. m. i Folkets Hus C-sal.
Styrelsen.
Billesholms sot.-dem.
kvinno- klu blb håller ord.
möte i Folkets Hus i Södra.
Vrap 2:dra ' tisdagen i va j e m h a d kl. 7 e. m. Ordf. Fru Gerda Liljeroth, Billesholms gruva. '
Styrelsen.
Enkopinas s6c.-dem.
kwinnoklubb htiller ordinarie möten 4:de tisdagen, i varje manad kl. 8 e. m. i Folkets Hus.
Styrelsen.
Eakillk~twumrs soc.~dem.
krinmoklubb haller ordinarie möten 1:sta m h d a g e n i varje m %nad kl. 7.30 e. m. i Folkets Hus lilla sal.
Styrelsen.
Göteboirgs soc.-dem.
kvinnoklubb har möte 1:sta tisdagen i milriaden kl. 8 e. m.
P r e n u m e r i i t i o n s p r i s: Helt &amp; I i Arb.-föreningens 3:dje tisdagen i m %- Ljusne-Ala soc.-dem.
kvinnoklubb höll kr.
3:, halvt &amp; r kr.
1: 50; lös- naden Bondegatan H-sal; 8 e. m.
14 kl. måadagen den .3: april sitt årsmöte.
Ars- och nummer 25 öre.
Styrelses.
.
revisionsberättelser upplästes och godkändes.
A n n o n s p r i s: Sista sidan 25 öre, Av den senare framgick a t t inkomster och ut- HGganSs stpc.=dem.
kwinmoklubb gifter balanserat på en summa av 1,519 kr.
textsida ' 40 öre pr mm.
haller ord.
möte 1:sta och 3:dje.mhdagen i Mötet beviljade styrelsen full ansvarsfrihet.
manaden.
Ordf. fru Helen Olsson, Förenings- F r u Anna Hellgren valdes till ordf., f r u gatan, Höganäs.
Hulda Leurén till sekr. och f r u Klara Forsell till kassör.
Sverges Soo.Sem.
Kvinnoförbund: Under h e t har hallits 12 ordinarie och 2 Drdf.
och korresp.
sekreterare: Fru Ludvika sot.-dem.
kvinnoklubb cxtra möten.
Medl~emsantalet var vid årcts hiiller sina möten 2:dra mandagen i varje ma- slut 85.
Under året har klubben haft t v 8 Jigne Wessman, Upplandsgatan 85, nad kl. 1 /, 9 i Folkets Hus ' B-sal.
offentliga.
föredrag, e t t av f r u Disa Vast- S ' t o c k h o l m.
A.
T.
Norr 24436.
Styrelsen.
berg, som talade över ämnet ' &gt;Kvinnorna och valet Det andra av f r u Ruth Gustafson, skiva&amp;m &amp; oc.=dem.
kvinnoklubb som talade om)) Socialt ansvar ').
Även har haller ord.
möte aiidra söndagen i varje m &amp;!
klubben anordnat e t t sanikvarn f ö r Stockholms retads, 8tocIciholms o. nad kl. 1,30 e. m. i Folkets Hus, Skivarp.
marna med förclasning av riksdagsmannen Uppsala Iaiars soc.=dem.
kwinnodi- Nya medlemmar vinna intrade.
Ch.
Lindley över ämnet ' %kolan ' '.
Styrelsen.
Klubben har på, sina möten diskuterat för- ~trikt.
Adr.
: Ordf.
Fröken Anna Svens- son, Grindsgatan 10, Stockholm Sö.
Kassör budsfr %gsn, skolfrågan samt flera andra sam- QpAngm roc.=demc kwioiiiiaklubb hällsfrågor.
Klubben.
har nied - två ombud Fru Sara, Andersson, Igelboda, Saltsjö-Duvnas.
hhller ordinarie möte 1:sta torsdagen i varje deltagit i en kon.ferens i Bollnas.
Dessutom m h a d kl. 8 e. m. i Folkete Hus.
har klubben bedrivit e t t storartat arbete för SthImm ACIIm.
kröaanoklubb (soc.-dem.)
Styrelsen.
riksdagsmann.avalet i höstas, biide inom sam- hället och inom närliggande byar genom hus- haller ordinarie möte 4:de mandagen i varje - agit.ation samt med spridning av skrifter och manad kl. 7.30 e. m .. Solna soc.=dem.
kwinns %lubb billler Obs.
! '
Lokal i D-salen, Folkets Hus.
t.idningar.
möte 2:dra tisdagen .i varje m h a d kl. 8 e. m .. Styrelsen.
Klabben har aven h a f t en sykommitté, som i Huvudsta Folkets Hus och 1:sta onsdagen nedlagt c t t stort arebte.
Av den behallning, varje m h a d kl. 8 e. m. i Hagalunds Folkets Styrelsen.
.
Bus.
den inbringat har 200 kr.
utdelats till julen Stockholms Gamla Stadens 9oc.m å t behövande.
Av Morgonbris har f örsålts dem.
kvinnoktubb haller ordiniarie möte 1,350 esciiiplar.
Sundbybergs sot.-dem.
kwinno- 2: d r ~ torsdagen i manaden kl .. 7,30 e. m., Und.ertcclmac1 vill på samma gång uppmana klubb haller möte 1:sta tisdagen i varje 2, 2 tr. 3tortorget alla kvinnor p5 platsen a t t ingSi i Itlubbc~i niinad kl. 8 e. m. i Folkets Hus.
Stgrc ' scn.
och t a del .av arbletet för a t t vi skola kunna havda v5r stallning och t a del av samhällets Tumba soc.=dem.
kvinnohi.ubb .hal- och koinniimens angelägenheter) dar v i ha S~oakhoBmr ~ l b d ~ kwinm (~khbB a ier ordixiarie möten 1:sta onsdagen i mQnaden många viktiga postm a t t slå vakt kring för: sot.-dem.)
hieller ordinarie sammanträde 1:sta d.
6,30 e. m. i Folkets .Hus, Tumba.
a t t f å e t t samhälle, som fyller .våra fordrin- msdagen i varje m h a d kl. 8 e. m. i lokalen Styrelsen .. 3 tr. Sodra Folkets Hus.
gar, som vi kvinnor i langa tider önskat.
fru Elin Magnusson, Thmermrinsga- Ordf..
Mcd hälsning till alla klubbar i landet ge- 9twkbol.m 1923, &amp; - B: Arbetarnes Tryckeri.
tr., Stockholm.
.
.
; an 40, Styrelsen.
nom H u l d?
Leur6n.
Från Ljusne-Ala. '
' j.
.
,
