# ID: svediakorp-per2496
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1923
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 24,062
# sentences: 1,434
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
.
Utgiven av styrelsen för Sverges Socialdemokratiska Kvinn,börbund.
Julnurnrner N:r 12.
D e c e m b e r.
Pris 35. ' öre.
Wchdangelo: MADONNA.
9 MORGONBRIS -- E N - J U L P R E D I K A N.
I natt jag länge lag allena vaken.
och lyssnade och tänkte.
Världens hjarta s å tungt och ojamt kampade i mörkret.
Sa lång var sällan nagon natt som denna, sa kall av ångest, het av kvävda verop.
Jag sag hur.
himlens stjarnor gingo kalla i stelnad smarta fram igenom mörkret.
Dock nu det dagas.
Morgonrodnan breder sitt mjuka rosentäcke över töcknet.
Jag vill sta upp.
Nu ljuda helgens klockor.
Till templet vill jag ga, och alla bittra och glada tankar som i bröstet snyftat, dem ville jag för mänskorna förkunna i ödmjukhet, som broder ibland bröder:.
.
I dag är helg - men vem ibland oss alla har kvar en helig tanke till att aIska?
Vi klatt oss som till fest, och ljusen brinna, men vara hjartan äro vardagstunga och vara ögon sömniga och trötta.
Ja, alla kandelabrar äro tanda, men falskt de vittna dock, ty vara hjartan de kampa tungt och utan hopp i mörkret.
Var sjal ar oren och vart blod förgiftat, i nöd vi bärgat vad i hat vi sadde.
. '
Mefisto heter denna tidens herre,.
en tankande och adelt bildad djävul,.
men hjärtat ar av is och viljan mörker.
Han talar visa ord i parlamenten, med hat han hetsar massorna på torgen och lovar gunst och guld och gröna skogar.
Han ar prelat - i templet star han ofta, i Jesu namn högtidligt han orerar, förvandlande ett adelt vin till vatten.
Var helst i denna tid sig an församlar tv &amp; eller tre, s å ar.
han mitt ibland dem:: och ler och nickar och förvänder synen.
Han hycklar tro ', ' .han hycklar adel viija och talar vackra ord om varldens frälsning, men i sitt hjärta .hatar han till döden.
.
all barnslig tro, all ren och villig kärlek, Han talar kloka ord: » Vem vill va1:stanna p &amp; halva vägen? '
Huru fegt och futtigt!
Den som har tagit fan i baten maste ro över honom ... - till den andra stranden.
: ..
Du vill det ratta, kärlek, frid och godhet, - n&amp;, gott!
- da måste an e n tid du hata, s &amp; kommer d u ' n o g fram en dag till malet.
frid och fröjd i morgon.
Ett brott i d a g Av svart blir vitt, av nej blir ja - i morgon.
Du vill det rätta - högst sublimt!
- men glöm det tills.
världen blivit litet mer rättfärdig., e Nu skulle alla skratta At dig, käre, och göra dig till narr och peka finger.
.
.r - Sa talar han.
iNej3 är hans hela vasen, hans .glöm B en list och lögn ar hans &gt;&gt;i morgon,.
T y vad i dag vi sa i hat och ondska,.
i morgon vi i nöd och angest skörda.
I människor, I syskon - se, det vandrar ett heligt barn igenom ' världens mörker.
E n rosenkrans, som ej förvissnar, kröner dess blonda har och evighetens tecken emot oss stralar fran dess rena panna.
Ej tidens vilddjur maktat sönderriva dess veka lemmar, ej mefistogrinet har maktat gjuta gift uti dess adror.
I natt jag lag och blickade mot himmeln: dess stjarnor gingo stelnade och kalla, men djupt i jordens mörker an jag hörde ett barn som grät, dess varma tarar föllo som karlekstankar över varldens hjarta.
Da blev det stilla i mitt eget sinne, och varm av ödmjukhet min sjal sig böjde.
Med slutna läppar bad jag: hjälp oss, fräls oss!
Gör våra hjartan älskande och rena, du barn, som vi ha utestängt och hånat.
Jag säger ej, I människor, I syskon, gan ut och gören stora verk - ej heller gan in i klostrets frid och gömmen eder.
jag säger: låtom oss sta upp och bjuda var famn a t livet, låt oss tro och älskz.
Det star ett heligt barn och ler vid porten, ett litet barn med ljuvligt milda ögon .och veka lemmar.
Lat oss alla böja oss ned och kyssa detta barn pa pannan och bliva goda utav barnets godhet och bliva visa, sasom barnet a r det.
.
Ty intet kan oss frälsa mer om icke den ljusa, goda viljan - barnaviljan.
Blott den kan leda oss till varens rike, dar ljuset ar " och där vår längtans blommor emot oss dofta, tröstande och vänligt.
- ' Ragnar jändel.
a o a a!!
a o a o o o a i a a a o a o o a o a i m a a a o
.
'.
Michelangdo: LIBYSKA SIBYLLAN.
G O D JUL!
.
- E n god jul tillönskas Morgonbris minuts tystnad.
Är det av fredskärlek alla läsare.
Att vi inskränka oss här- som denna manifestation kligen Ater- till och icke uttrycka att var önskan kommer eller ar det segerglädjen?
skall omfatta alla människor beror p &amp; För denna minuts vila och tystnad var begränsning att nA dit vi önska.
har det kanske icke sa stnor betydelse ' Innerst i ' vart hjärta är den nog SA vilketdera, men om denna minut ut- stark att den skulle vilja formas till sträcktes till att b ö j a med till fem en önskan för alla.
Men har är det minuter, da kanske tankarna börja ocksil tragiken börjar.
Man börjar väckas ' och frigan varför framstar.
tanka och tankarna löpa ut allt langre NAgon världsfrälsande betydelse frán och langre, tills de bliva dimmiga och krigets förbannelser kom me det nog oklara.
Man börjar med att tanka ändock icke att fA.
Ty allt har över: hur det skulle kännas om man SA lätt a t t.
bliva vanerörelser och visste att de närmaste hade en &gt;god vanet ankar.
Ursprunget glömmes bort juls i mera vanlig bemarkelse, man och seden träder i stii1,let och sa tanker p &amp; dem, som f &amp; tillbringa sin blir det legendbildningar.
Ty pk nA- jul som bostadslösa i ett bis och de got annat ar det vhl iike vi leva denna familjer som av samma orsak äro splitt- och önska varandra god jul.
" vid.
...
.
rade.
Sedan löpa tankarna till de au tid varje Ar.
sjukdom ha jade och arbetslösa och Men tank, om vi skulle börja skjuta till de folk, där hungern och inbördes- in ett nytt moment i julfirandet!
Vi kampen tynga livet, för att inte nämna socialister t. ex. skulle icke SA mycket alla dem, som förda av de politiska hängiva oss At att tala om hur julen kastvindarna försmäkta i fängelserna.
firades förr med mat och dryck och Även i Ar har dagen d &amp; vapenvilan seder som vi söka efterhärma, utan intradde firats i segerlanderna med en göra det till en högtid som ger nágot A t framtiden, nZigot även för kom- mande släkten.
Det ar ju alldeles riktigt att för de flesta människor innebar hälsningen igod juls, önskan om god mat, värme och hemtrevnad m. m. shdant.
Och det ligger ju ocksa i vara socialistiska strävanden att ingen milnniska skall behöva förgas av hunger och törst eller vara husvill eller tryckas av lidanden som det manskliga samfundslivet kan avhjälpa.
Men denna matkult,, som f. n. ligger i julfirandet, vare oss 1å.ngt ifrtln.
Det blir s &amp; latt osund tavlan t. o. m. vänner emellan och värdesättningen av varandra som socialister far samma förskjutning som vänskapen mellan kapitalister.
Och ha vi med julfiran- det infört sadant bruk.
i vart hem s &amp; ha vi även därmed kvävt brodden av socialistiska tankar i manget ungt sinne.
MA vi därför fira julen s &amp; att vart sinne stärkes för kampen att $god jul s skall kunna firas under de bästa ' mänskliga former av det största möjliga flertal.
.
S. V. '
Vårt v a c k r a Stoc ' kholm. '
Utsikt fr %n Stigberget.
Rosenberg foto Att Stockholm är en av varldeiis Men.
var stad.
tjusar oss ock oupp- vackraste stader har för allt flera blivit hörligt vart vi g % på ' dess gator eller ej bl.ott en fras akt med stolthet kasta öppna platser.
Ty ratt som det är ha fram utan ock en genomlevd verlclig- vi utsilrt.
över vatten eller: naturidyller.
het.
Det a r val sa.
Ty vi kunna nu Kan ni nggonasin] .&amp;ta bli a t t njuta av hoppas, a t t Stockholm icke skall bli för- den muntra friskhet, som vilar- över stört.
Det m.an verkligt uppskat.tar Skeppsbron, s %viil när: ni passerar Slot- och h. %ller av är man också rädd om.
tet som griindmynninga:rna u t ifrån n.i någonlsin upp- Allra mest bedgrade av vår stad äro gamla staden?
vi kanske, d % vi se.den fran vara höj- höra att bli glada vid en promenad p % der.
Fr %n Skansen, d å vi se Sö.der Skeppsholmen med dess gamla trad, mitt emot och även ga.mla Sbadeii, lummiga grönska och dess små trad- dess tinnar och torn.
Eller fran Sö- g %rd,ar och med så l %ga hus, att natu- Och s &amp; dess- der med utsikten över D jur garden rea själv går ' d,omine~a, ?~ utom vart ni vänder er har ni fran ock holmama kringflutna, av vatten- d e h a tillflyktsort utsikt över vatten!
dragen.
S1ceppsb~o.n och Slussen vas- terut., # segelleden rakt ut i öster.
Eller .Och mark .val: all denna !skönhet icke a Långh~ol.msiberget i solnedgången, i en utkant, utan mitt inne i stadens d % hela taakten omkring ligger som.
hjärta.
förklarad i aftonbelysning, hade na- Kan ni n&amp;gonsin undgå, ' att bli slagen tur - och Ridda~holniens arevördiga pa nytt ~ l a r j e .gå ' ng ni besöker Djur- m~ur~ar, och det nya Stadshuset.
Eller ggrden, av den oskattbara rikedom, u p p i f r h ~Olbservatoriets balkong, dar som huvudstaden har i denna storslag- m i n ser hela Stockholm med sina na naturpark, som striicker sig långt husmassor, s i ~ a .höjder och den leende och delvis ännu har bevaod den full- naturen bor; ta vid Brunnsviken.
Eller ständiga lantligheten, El % ni hittar sti- fr %n Stadshustomiet, dar nian ser vat- garna vid sidan om den.
stora striikväl tendragens sammanhang, dar man ser gen?
Och där längst ute vid Blockhus- Ma.laren och hur den förenar sig med udden skimrar en fyr, phminnande oss Saltsjöh, detta.
huvuddr.ag i Stockholms att vi # bo i en sjöstad och att vi ha den topografi och som ju just gör att dess härligaste skärgard och ' stora fjärdar läge a r något så.
enastfiende.
och ett ?JlgU hav:.
y har kanske kke an gatt inne i Djii~gardsstadens små laby- gang, sil rinter.
Men gör ni det .skaall ni alltid komma att längta dit igen.
Dar finner ni undangömt och bevarat en stadsplan och människobo-.
ningar och ' niistall .ocksh människorna själva alldeles såsom det var föir i varldeii, och ni glnömm,er er egen tid eller, rätt.are sragt; förstår a.t.t ni och £öregående slak.ten äro ett.
Känner iii icke # tacksanihet i t t levit i en stad, da.r n.aturen ' börjar a.lldeles vid dess gräns, såsom @ i gör utanför Val.hallavagen oc ' h Sta.dioii, iitanf ö r Norrtull, Kuiigsholmstull eller Skana- tull?
Norrut har ni först izeda.11 öppna vågiga falt., så den härliga- ste hagniarksnatur med stora lövträd ncir.
iii kommer till Fiskartorpet och 3lruggan och s % dar bortom granskogeii igen d~niinerande ' ~ &amp; höjderna med ut- sikt över sattnet emellan Stockholms- !andet.
.
.
- oclh - Lidingön.
Vid Brunnsviken ir ännu naturen-till Sin största ' del bi- ~eh %llen och p % Hasasidan nästan full-; tindigt.
Där lever icke blott minnen evar från Haga storhetstid p.å 1700-; alet, utan 1undern.a och ängarna.
äro innu lika vackra, som de vor0 det d i,) ch p % hojden,- dar Eli~ot.eriplet Står mar i sin iitomordentligt rena och kl ' s-; iska utformning, hör ni iinnu det äkta itockholmssuset, vare sig ni endast för-.
nimrner det i lövverkets rörelser för x t o, Varvsgrand i D jnrgBrdsstaden;.
.
U,.
m,,i,tföranjngens: gr9bok.
1922 ...
:.
MORGONBRIS - - 5 I i n n a.
~ vi komnia u t myckenhet av blommande buskar av till villastriderna, de alla slag, # av slån, vildrosor och hag- itn1i.u osparade natur- torn.
Oc ' h p &amp; andra sidan vilieii den områdena Fredhiil1 och mörka skogen med b !-anta sluttningar Kristineberg.8 Och och tallplatån med höga, raka stammar aven Kiingsholrnen &amp; r som i en tempelsal.
p % a.lla sidor va.tten- At H; ammarbyh %llet, %t Da ' nviksl:ull, omflutet ..
Det vetter ha vi redan förlorat ' och skola ännu nämligen icke 4110 tt mista mycken egentlig natur.
Men med sin m a sid8a åt nar Hammai4byleden en g h g blir far- Malareii utan med den dig blir där ett liv i landskapet me:llaii norra at Kar1be:rgslra- själva Södermalm och Brafinkyrka och iialen och Klara $ö.
Nacka, som skall ge den nya tavlan si ' n Södermalm har en särskilda tjusning.
Och ännu ligga de Bruiinsviken och udden n e d Hagi slott.
a.vsliit.1iing &amp; t söder, kulliga och ganska djärva bergen kvar, ' Ur Turistf Circnjngclis S.rsbok 192 ' 3.
soni ar ~t.oclrholm det ena bakom det andra, iitaaför Dan- riktigt värdig.
Det vikstull.
- ' Annu finns också Skifinar- vinden eller i dikterna o u " l ?jii~ilii vin- ar Ai~stavilcens iiatiiroiiir~cTen.
Arsta- viksberget kylar åt Mariasidan i sin ur- p r syns p &amp; Hags " och " Lilrso.nz en her- vilcen.
.
begransas a t norr, av IEriks- spriinglighet.
Dar a r ännu bevarat dinna högt.idsk1.a cld, vid kallan cn .juni- dag ".
.
Går a i tillbaks till stadeii har ni äniiii d:et rogi~v~nde med~~cta.nclet om, att ila- gen del av Brunke ' bergsåsen a.nnii finns k1va.r.
Ni t.anker kanske ej därpå, men gör så * alltid hädanefter nar ni gar förbi O ' bservatoriehöjden.
Dar fin ' ns icke blott natur i en mycket utsökt form, utan ock &amp; ett niinnesmarke från 1700-talet, då Sverges vetenskap slta- pade sig va.rldsrykte.
Det var den ny- bild-ade Veteiiskapsakadepiens man, s&amp;- dana som Per Elvius och Linné, som %e, sliito iippför.andet ' au Stockholms Ob- servatorium, d ' är nu i 170 år bedrivits astronomiska f orskningax.
.
Utanför Kungsholiristull.
ha vi.
R$- ' lsnibshov med sin.
hänförande iitsilrt över staden vid Riddarfjärden, över in- loppet från Mälnarert, .över L %ngholms- Eriksdalslmden.
A. sSvinhuviid foto.
landet och Söder.
E n avkrok, tilldïa-.
sina.
.
höjder, sin angs- södekbergens vildh.et, varför .vi icke gande aven, därför att ett intensivt .$alsIiinden nied stockholm.sinslag, dess båkliv, här har &amp;, ark, sina mellan dessa inlagda kolo- önska .att denna återstod skall bli aJlt- en av sina ' brännpunkter.
Sedan ha vi, nitriidgårda.r, sin hänförande iitsikt, sin för civiliserad.
Mitt.
emellan all denna natu.rsköahet 0c.h liksom förenad med densamma, därför .att det är vatt enomflutet, ligger vår stolthet: Staden mellan broa:riirl och Ridd.ariholmen, Det kan synas oss skumt i granderna därinne, men vi ha dock alltid kai~slan aven dar att vi bo i en sjöstad och a t t vi ha nära vatten- dragen.
Vi se ut till Skeppsbron och Skeppsho1nie:n f r811 Osterlånggat an.
Mariabergets grönska på .andra sidan Riddarfjärden lyser in i grand-erna, som korsa Nygatorna och Va.sterl %ng- gataon, frän trapporna., som gå ned bakom Slottet till Mynttorget, se vi M&amp;- laren,.
# och fr %n deln breda vid.a Slotts- backen ha vi ut.sikt mot Strömm.en; Utsikt fr %n R %la.mbshov.
.
, O.
O. '
'.
MORGONBRIS 6 Fredens stamma har talat.
Brev till Morgonbris av fru L. Tilanus, Amsterdam.
* E n och en ha:lv miljogïi man och h i i l: nor iindert.ecknade den folk-petitioll, som för parlmciitet gasr iittryck för ilen holländska ai ?bet.are:klassenis mot-, stånd mot den tilltä,nkt:a stora iit:l~ygg: naden av flottlan.
.
.
Den 26 okt.
föll flottförslaget mcd ea rösts majoritet i parlamentet .. Tio rornerslr-ka.t.olslra.
represeiitaiiter, bland vilka nagra.
ai %ct.are och .en kvin- na röstade emot regeringen i denerz f rbga.
Regeringen best.år av, en koali- tion av de kristliga pai3tierna.
Gamla staden.
Utgången var, ett framsteg för fred och avrustning.
Av lwinnorna röstadc 6 emot lagen och en för, den senare en Det ar båtar och liv överallt - det ä1 holmskaiialen mitt f ör Riddai ' hiisets ga- reaktionär-kristlig.
rörelse.
Och Xar finns även de vackra- velsida har man den fiillst.ändigaste E t t f redskecken, m.8 många f öl ja .. ste arliite1rtii:rpartier a t t njiita av.
An- idyll man gärna kali önska sig, och gar --- tingen det ä r gamla gawelhiis e l l e ~ nian Storkyrkobrinken ii.pip:€ör och in i Storkyrliotornet ' eller S1ottet.s under- Storkyrkan känner mixin med stolthct, bara fasader eller de gamla adelspalat- att St.ockho1.m har en riktigt st %tlig " Det &amp; r ?log sant., säger man, a t t scn.
Och till sist få vi icke glömma att kyrka.
vetensk.apen kan skänka forskaren rilrtigt s5tt.a värde på Riddarholmen.
Aven den nya tiden har givit oss ögonblick av intensiv och ogriim1a.d Dess mittpiirikt., Birgcr Jarls t.org, iii byggnads,verlc av betydelse.
E t t av livslycka likavisst som den.
iir i stand kamlie StocKholms monumentaE~ste deni ä, ~ h d b u s c t.
Det ' sista är Stads- stt förlGittra iniinsklighetens liv,will- plats, antingen man scr uppiit mot alla huset.
Det Ban vara rinånga detaljer kor,.
men det metafysiska behov, s.om de gamla minnesrika byggnaderna, med däri, on1 jrillia man kan ha olika me- alltid gör sig gällande p &amp; ett visst.
kul- s som sammai~hållande ningar: Men dess arkit.ektur - o &amp; dess turst.ad:iiini, later sig ej avjarda varke ' n Birger ~ a r l stasty punkt, eller nedåt mot Ridda.rholmsl&lt;yr- läge i förening ha givit Stockholm yt- med vetenskapens handgripliga sannin- k a n och PeteioSQnska ocih Bergst-rlahlska terligare stora skönhetsvärden.
gar ellei.
med dess luftigaste hypoteser.
husen vid Miinkbr.0~11.
Vid Ridd.ar- Det ä r dettia metafysiska behov, denna Anna Lindhageii.
sta.ndigt uppdykande fraga.
: vadlan och vartha.n?
som Viktor Rydberg i en av sina xackrastc dikter syinb.oliserar i och utsikter.
Tomten, som i den stjaraklara midvin- Bilder från S t o c k h o h natur och be.
ternatten smyger .srig f flam till.
stugu- byggelse av Anna Lindhagen.
fönstret och betraktar den.
lille i vag- gan. '
' I pressla.ggningei1 h a vi £ r h.
Wahl- ströms &amp; W idstrimds förlag erhållii S &amp; haar ha.n sett dem, far och son, denna bok och hinna därför e j nu re- ren genom m h g a leder dogöra för densamma, mcn vilja p % det slumra som barn -, men sarifrån varmaste relro~i.ime~idcra deii.
Arbetet, komni.o de väl hit neder?
vArs pris ar 3.0 kr., måske betecknas, Slakte följde p &amp; släkte mart,.
som et.t praktverk.
Lämpligare jiil- blomstwa.de, åldra.des, gick - men klapp k.an icke givas den slonz har n&amp;- vart?
got- sinne för vår vackra huvudstads Gbtan som icke later säregna skönhetsvärden.
gissa sig, kom s, % Btei *.
. '
.
Idyller ' Bengt Lidfors.~.
S P R I D MORGONBRIS!
ANSLUT EDER TILL DEN SOC.- DEM.
KVINNORÖRELSEN, -- * Vi hiinvisa till brcvct i - förcg %ench niiin- ' Stadshusets borgargard.
inier.
w.
MORGONBRIS Socialistiska f öregångskvinnor.
Astrid Forsberg.
Redan da de socialistiska idierna endast lans än en tankens övertygelse. '
I er1 strids- vor0 oklara utopier, och kampen för prole- I skrift, riktad mot hennes landsman Burke, tariatets rättigheter knappt hade börjat, men tar hon " de mänskliga rättigheterna ", d. v. s. ropet pa frihet, jämlikhet och broderskap, pA den jämlikhet stande ' n emellan, .som prokla- mänskliga rättigheter för alla hade begynt merats vid den franska revolutionen, ener- skaka de gamla sa,mhallenas grundvalar, giskt i försvar.
Mary Wollstoriecraft hade trädde kvinnan fram i den sociala striden.
själv flera Ar just under revolutionstiden Många.
av kvinnorörelsens pioniarer vor0 vistats i Paris och alltsa kommit i nara be- verkliga rebeller, som ' inte bara kampade för röring med den tidens stora frihetsrörelse.
kvinnans rättigheter utan för hela mansklig- Genom sin skrift " Försvar för kvinnans rat- hetens och därför ställde sig i ledet bland tigheter " har hon blivit mest bekant.
Det dessa radikaler, som profeterade om den nya ar karaktäristiskt för rnAnga av de ivrigaste Flora Tristan; modigt offra personliga hänsyn för en stor sak.
Och de ha tagit del i de samhallsstri- der, som förberett jordmanen i norden för de socialistiska idéerna.
I knappast nagot land ha kvinnorna spelat en SA stor roll i den soicala och revolutionära kampen som i Ryssland.
Det torde vara svart att förklara varför.
Star manne den ryska kvinnan sa 1Angt framom sina vasteu- ropeiska systrar i initiativkraft och begav- ning?
Säkerligen inte.
Men hon a r mindre bunden av konventionella fördomar och av.
Vera Sassulitsch.
Vera Figner.
Louise Michel.
tiden, då rättvisa och frihet skulle råda bland folken.
De latinska kvinnornas amazon, George Sand (1804-1876), som under förra hälften av 1800-talet uppväckte eii storm över hela det bildade Europa genom sina an- grepp pa det konventionella äktenskapet, slö1 sig till de sociala rabulisterna i Frankrike.
Tillsammans med Leroux grundade hon 1841 den socialistiska tidskriften " Revue Indepen- dent ".
Och under februarirevolutionen 1848 stod hon helt pa proletariatets sida och räd- dade genom sitt inflytande flera revolutio- närer ur iangelset.
Aven om hennes idéer vor0 oklara var hennes medkänsla med de förtryckta och hennes vilja att kampa för det ratta SA varm och helgjuten, att hon paverkade sin samtid betydligt.
Och hennes författareskap eldade oppositionen mot sam- hallsfördomarna.
Den engelska kvinnorörelsens moder, Mary Wollstonecraft-Godwin (född 1759), var en mera utpräglad och malmedveten anhängare av de revolutionära idéerna än George Sand.
Men aven hos heniie var det mera en kans-.
Ada Negri.
Sophia Pedrowskaja.
Maiia Spiridonowa .. förkämparna för kvinnorörelsen, att de ville se ett nytt samhälle, byggt pA frihetens och rättfärdighetens grundvalar.
Därför vor0 de aven, liksom Mary Wollstonecraft, ett helt sekel minst före sin tid.
Deras lott blev dar- för inte ara och berönrinelse av samtiden, nien de uppriadde, vad de hyftade, nämligen att vacka nya tankar, strid och opinion.
Stridsfanfaren var nödvändig, f0r att man- iiiskorna skulle kunna samlas till kamp mot lögn och orättfärdighet.
Det vore missvisande att namna vara nor- diska kvinnosakskampar, svenskan Fredrika Bremer och norskan Camilla Collet såsom socialistiska föregangskvinnor, ty deras kamp hade inte mycket gemensamt med proletaria- tets frigörelsekamp.
Men det var en social strid de förde, och de ha hjälpt till att vacka nordens kvinrior till eftertanke och ansvar inför samhällsproblemen.
De ha förberett kvinnornas framträdande pA den sociala stri- Jens arena, och genom helheten och värmen i sin egen tro p &amp; de idéer, de kampade för, ha de sporrat och eldat sina efterföljare att Argentine Altobelli.
ett borgerligt samhällslivs järnskrankor.
Ryskan ar ingen beräknande husrnodertyp, som först och främst fangas av tanken pA sitt personliga väl och ve, utan sna.rare den djupa konsekventa kanslomanniskan, som.
kan sa helt gripas av en idé, .en sak, att hänsyn och personliga synpunkter inte längre existera för henne.
Genom det odiplomatiska mod och den öppenhet, med vilken ryskorna deltagit i den revolutionära striden, ha de ofta blivit martyrer, som fått lida mycket för den sak de kampat för.
Redan i kosackupproret 1819 och i de revolutionära frihetsrörelserna 1825 deltogo kvinnorna vid mannens sida i striden och visade ett beundransvärt mod.
Vid ett uppror i Sydryssland dönides 375 kvinnor till döden, och modigt mötte de de dödande l&lt;ulorna.
Manga tusentals kvinnor ha sedan dess deltagit i de revolutioriara stri- derna .. Wera Sassulitsch hette en 17-årig, flicka, soni Ar 1878 inledde en attentatsperiod mot ryska folkets värsta förtryckare genom att avlossa ett dödande skott pA den beryk- tade polisministern Trepow.
Hon gjorde det,
MORGONBRIS 8 -.
fangel- I straffexpeditioner, för att hamiias sina kamrater, som i serna behandlades med omänsklig.
grymhet.
Och hon var fullt övertygad om att, priset för hennes garning var en dödsdom.- Tack vare den allmänna opinionen frikändes hon dock av juryn och undkom vidare forföljelse genom att fly till Schweiz, dar hon var bo- satt, tills den ryska revolutionen, l914 utbröt.
Wera Figner och Ljudnaila Wolkenstein till- bringade 22 ' ar som fangarbetare i de ohygg- liga sibiriska bergverken: Ljudmila Wolken- stein var av adlig familj och hade fått en mycket god uppfostran.
I mars 1879 var hon med om ett attentat mot den hatade gu- vernören i Charkow och avlossade ett dödligt sarande skott mot honom.
Hon lyckades först undkomma till utlandet men Atervande efter fyra Ar till Ryssland, blev ställd inför krigs- domstol och förklarade öppet inför sin do- som lato de r4.a soldater- na bränna byar, piska ihjäl hundratals bön- der och viildtaga bondkvinnor.
Den social- revolutionära exekutivkornmitté~i beslot att bringa en blodbesudlad despot, som ledde en av dessa straffexpeditioner, om livet, och den unga Maria Spiridoiiowa skulle verkställa be- slutet.
Både före och efter attentatet upp- tradde hon så, att man mAste gripas av vördnad inför hennes moraliska, mod och renhet.
I fängelset blev hon marterad, SA ohyggligt, att Västeuropa maste inlägga pro- tester mot hennes behandling ..
Hennes döds- dom förvandlades till livslångt fängelsestraff.
Under, den första ryska revolutionsepoken, iiar socialrevolutionarer och bolsjeviker kam- pade gemensamt, Aterfick hon friheten, men nu halles hon av bolsjevikerna i färigsligt förvar, bl.
a. därför, att hon inte gil- Eleonora.
Marx-Aveling gammal.
~ o r d e a u x arbetare ' ha rest i n min- nesvArd på hennes grav.
Louise Michel, " den röda juiigfruii ", var eii kvinna, som bland revolutionärerna nämnes med nästan helig vördnad.
Hennes liv ar också en saga om flammande hänförelse) tro och självuppgivelse, som kommer oss ' att tanka pA en annan fransk kvinna, S A, olika Louise Michel men ändå så besläktad - jungfrun av Orleans, som uppgav alla andra hänsyn för att radda sitt land.
Som en ny Jeanne d ' Arc kastade sig Louise Michel in i striden mot kejsardömet i Frankrike.
Under pariser-komunens dagar ryckte hon kvinnor- na med i striden.
Själv verkade hon som barmhartighetssyster men deltog ' aven med dödsförakt i gatukampeii mot Versaillestrup- perna.
Efter kommunens fall blev hon de- porterad till.
Nya Caledonien men Atervande .Emma Ihrer.
Mary.
Mac Arthur.
Clara Zetkin.
.Minna Kautzky.
mare, att hoii deltagit i attentatet av revo- lutionära skal, och att det var hennes mening att söka väcka den allmänna oponionen i Ryssland.
Genom denna bekännelse blev hennes straff hårdare.
Men det var hennes satt att agitera för revolutioneil.
A.r 1906 dog hon i Sibirien, dar 11011 vistades som landsflykting.
Hennes fangelsekamrat Wera Figner lever ännu.
: Hon var landsför- vist anda till 1917, därför attchon pA 1870-talet agnade sig 5.t den revolutionära propagandan bland bönderna och äv.en spe- lat en betydande roll i den terroristiska kamporganisationen.
Som revolutionär agi- tator bland bönderna var aven Sophia Pe- rowskoja kand. Genom sin intelligens och energi har hon varit till stor nytta, da det gallt att organisera bönderna.
Hon lever ännu och ar kand under namnet revolutio- nens mormor.
Hela hennes liv har varit strid och lidanden.
Maria Spiridonowa tillhör en senare tid.
Hon framträdde som ung flicka först 1905.
Under bonde- oroligheterna sände ryska regeringen ut s. k.
Rosa Luxemburg.
Adelheid Popp.
lade attentatet pA det tyska sändebudet Eichorn.
I Frankrike ha .vi den första kvirinliga för- kämpen för arbetarnas fackorganisationer, naniligen Flora Tristnn (1 803-1844).
Under ett besök i England lärde hon känna idCn om en " arbetareunion ", som ' skulle ha till syfte- mål erövrandet av arbetek grundrattigheter, ratten till arbete och uppfostran, a:rbetets or- ganisation, barn- och invalidförsörjning.
Nar hon kom hem till Frankrike igen, blev hon den första fackföreningsagitatorn i större stil.
Fackföreningar vor0 vid denna tid förbjudna i Frankrike, men efter arb.etareupproren i Lyon Ar 1832 bildade arbetarna nAgra hjälpkassor, som i själva verket vor0 fackorganisationer.
Flora Tristan genomreste de franska in- dustridistrikten och ryckte nied sig arbetare av bada köneri genom sin glansande val- talighet och sin egen energi.
FrAn saint- sinionisterna upptog hon läran .om könens likställighet och verkade även som kvinno- sakskämpe.
Under en agitationsresa sjukna- de hon och avled i Bordeaux, blott 41 Ar Lilly Braun.
till Paris efter amnestin 1880.
Med obruteii iver kastade hon sig Ater in i den revolutio- nära agitationen och verkade i tal och skrift for folkets resning mot de bestaende.
oratt- visorna.
Både till sitt stridssätt och.
sina iisikter stod Louise ~ i c h e l iiiirmast: de anar- kistiska idéerna.
Gent emot de fattiga och nödställda visade sig " den röda jungfrun " ön1 och uppoffrande som en moder.
En .latinsk kvinna, italienskan Ada Negri, har blivit en proletariatets diktare med världsrykte.
Själv ett äkta proletarbarn fick hon genom nästan Övermänskliga anstrang- ningar frAn moderns sida studera till Iararin- na.
Ada Negri a r en konstnär av Guds nåde.
men även socialist och kimpe.
Hon har skildrat griivarbetariias sorgliga tillvaro, ar- betslösheteri ocli strejkerna ocli den lilla proletarflickans liv i fabriken.
Hennes dikt- ning ar ej ensidigt tendentiös, titan hon dik- tar aven o ' n~ livsglädje och ljus förhoppning, om naturens skönhet och kärlekens glädje och smärta.
Just genom siii diktning tillhör (Forts. B sid.
22.)
MORGONBRIS.
9 E n kämpe för kultur och frihet.
Inför ett tioårsminne.
Beqiigt Lidforss var p % samma gållg aven lugnt.
Han agnade alla sina kraf.
tör, som blev val förtrogen med filoso- sl~dmännislran och .hövdingen.
Har ter A t ett .energiskt vetenskapligt stu, fiskt tiinkailde men anhängare av evo- hörde till dem, som endera bli alskadi dium: och lade mdiirnwd gri~n.dv.alen til.
: 1utionslär.an och r a l i t.
Den all- eller hatade .av sin samtid loch sin, om.
den gedigna bildning, s m han ssdar miinna jäsningen i Skand ?n.avien und er givning.
Och Bengt Lidfors var al- kuiide bygga sina s jälvsbändiga f orsk, 80-talet, ciå so.cialismens idéer började.
skad som f %, f,örst och främst lav der iiingar p %.
N&amp;gon gång upptradde har bryta fram oah vinna terräng, .gjorde radikala ungdomen i strlident- och ai ' be- i student-e~nas ~d.islmssioiisf ömingail aven sitt till att föra den unge begå- tarkretsar, som vaarindes och rycktes och ha.ns yttra.n.den gjorde alltid .et1 vade studenteii till oppositionsmiilinens.
.
med .av sin lärares och andlige ledare: visst intryck, pr %glade ' som de 1 101 1 r o, al led.
Ett kotteri av unga, radikala stu-.
livslidelse och str %laiide intelligens, er1 personlig f ram.stal.lningsf~oïm ocl denter, föi.f.att.a.re loch konsti~arer hade men a.v.eii av sina adbets- och strids.
en skarpt tanke.
Sarsikilda haii £ör Bengt Lidforss en i c h ringa bety- hamrater, ty var han ocks % huvudet delser inom uiiiversitetsvärliden gjorde delse genom det ärliga oc ' h skarpa ' mc- högre kn alla andra., så kiinde de alltid, a.tt st.udeiltra.dikalisnien i Luhd: 7akna, ningsutlbyt.e om snart sagt alla tillva- att han var .deil gode, plålitlige s~äiinen de till nytt liv omkring - år 1897; ocl rons fragor, som, dar ägde rum.
Dar.
oc ' h den glada, sa:nna miinniskan, som Bengt Lidforss blev d % de unga radika.
sa.mmantraff ade .även Bengt Lidforss mod " A~betet.~ " grundläggare, Axel med sin blotta till \ +aro lyste upp deras kretsar.
Av ljusskygghetens loch reak- Daniel.sson, sam blm hans trognaste tionens man var han hatad, därför att vän och blasta vapenbrioder.
G.enom Axel Danielsson fick han aven ogonen ban var deras fiadigaste fiende.
Bengt öppna för att han soni strid.sm. %n kundc ' Lidforss var inte flanatiker eller besja- uträtta något i den kamp för materiell lad av nigon lagande l~ansl.oradik.alis.m, frihet., som arbetarna började föra.
men han var socialdemo~krat,.
adärför att han ansag socia.lismen varia det enda, Men genom samvetsgrann pr-övning och kritiskt tiinka.nde vann han sin .tro p &amp; som kan radda vår tids mänsklighet undan ett allmänt fördärv.
Hans socialismen.
kamp i socialist.ernas led var egentiigeii Som socialist och socialdemokrat var en kamp för kultureii, ty han visste latt Be ' ngt Lidforss den ständigt rustade i ' iigeiiting vingklipper .anden som fat- stridsmannen, färdig att g % till an-.
tigdam och nöd.
Och ' han slog med grepp p % - motstandaren eller försvara 8örFarande skarpa ned p % .alla dem, soni sina egna idéer.
Men han lade ' lalltid.
av lojhet eller egoism.
vägrade att för- can strangt vetensltstplig sp även på * den stå det stömta i vår tid, arbetarklas- socialistislra 1ivsa:skådningen; därför sens kalmp £ör ljus och frihet.
Som po- ansåg ha.n även samKallslivet loch de.
lemiker och publicist var han en av sociala rö:relsern.a s %s.om i~aturföreteel- Sverges fr5mste.
.
Hans tidiiingsp~le- ser, vilka oundvikligen ~ å s e t under mik lascs med samma nöje an i aag, givna betingelser utveckla sig i en viss som iiii: deii f ör st a gtiiigen publicera- riktizing.
Hans egen ' naturvetenskap- ' # des, ty hans vyer st.riickte sig vida lit liga orientering .p % det sociala omr %d.et.
över d~ag~politike ' i~s~ trånga ram, och haide fört kiv-er till den strängt haas idévarld var ej bunden till tid el- Meii- marxistiska samhiillsBs~l~,Pldningen.
Bengt Lidforss.
ler rim.
Som veteiiskapsman var hall hans tro p &amp; socialismens framtidsmöj- ' inte blott den snillrike universitetslära- Ligheter var * först oc ' h främst en tro pil ren och den intressera.de forskar-en, Leriias sjalvskri-ma - h.övding: odh 1ed.are.
sr~betarklassens fr.amti.dsmlöjligheter att utail genom sin f6rmå.ga att i föreläs- I ' illtro, hiingivenhet, ja, nästan dy:rlcan omdana samhället till kulturem och aingar och essayer popularkera biolo- kom den unga skarans talesmatn till-del hela inänsklighetens fromma, ieke, dar-.
gin slog hail en brygga.
~pellaii veten- Eråii deras sida, !om fyllrat sig omkring €ör a.tt han.
trodde; a t t.
proletariatet skapen, och nlass.aiz.
honom Hans personligh.et var skapa J; t.odA över andra samhallsklassur i ' and- Bengt Lid %orss rycktes bort medaii att boharska, ty den liksom ii.tstr %lBdc lig ' f ort-äfflighet, men diirför .. att han ' haii iiilnu stod mitt uppe i sitt livsver ' lr.
sndlig IraaXt, snille och optimistisk ' tro hos ' deilila samhallsklass spiåraide livs- att högtidlightllla t.io %rsdageii av på idealen.
Nar Bengt Lidf,orss p viljan.
loch ' ny.aningsintresset starkare hans b:ort&amp;ng ha ' hans vinner och sjutton %ring började a h a .stu.d.ier vid iii .hos.
n %gon alinan,.
fränder tecknat hans personlighet och imiversitetet var ha ' n Iannu d-en still- Vid sidan m sin livsgärning so:m bio- gärning i en minnesskrift, som Fram- samma, tillbakadragna ynglingen, som Logisk forskare, iiniversitetslärare !och tidens förlag i Malmö utsände till den igiiade sitt största intresse. %i; studiet vetenskaplig kåsör k h p a d e Bengt 23 september detta &amp; r.
Vi, som lart sv sina kära växter.
Men med det ' ve: Lid:ifiorss som journalist för sin iisklid- kanfia och älska Bengt Lidforss genom Lenskapliga intresset följde intr&amp;set riing.
Denflesta av hans uppsatser och: hans skrifter endast, fil i denna puIblika- Eör de naturvetenskapliga %sh&amp;dnihga~: ?olemiska inliigg, som.
varit.
t ~ y c k t a i - tion en s % levande bild aiT hma person- na, f ör Darwhs utve&amp;lings ' lärii och .frök " Arbetet ", ha .av Framtidens förl.ag lighet, a t t, sri i st.ället för ila-mnet im .se FIleclcels idéer.
Fran de vetenskapliga ~tgivita under - titeln- ' ' S~cia~listjsk j om- .. människan Lidforss bakom hans ord. '
?roblemen .f,ördes ha.n snart .in .på.
filo- i.alistilr ".
.. Och ' Som journalist kan B,engt Lidfsorss linar.
son till eii p ~ o -; ofiens - omr&amp;de.
Intresset för - .de stora Sen @: Lidforss: utan överdrif t sagas fessor i Lund och född 1868.
När han iilosof islra spörsmålen vaar ett ut.mai ?-?
?ra; - koiistniir.
Hans - spr %k ar klart.
gick i skolan, va.r haii.
en .blyg loch till- cahide drag för Bengt Lidfforss, och i) ch enkelt men samtidigt smidigt - och: bakadragen pojke, en god kamrat i le akademiska kretsarnas di~k:ussi~o.ner &lt;onstilärligt.
En av minnessk~r~ftens kamratkretsen och en begfivad E r - m filosofiska problem skolades de?
riedaivbetaye har traffancie karakterise-.
jnnge: Han-s föi * stzl st.iident.
!ir faörflöto mge studentern Till ' 6n.Xkic; ldig dcbat- %t .. Beilgt.
- Lidforss ' förfa.ttarskxp .sa. -- 0 3 ' - - - --- -- -
lunda: " Hans pr; osa mar av det stal!
sorn bhde blänker .och biter, Mde skim- rar och skär. "
Genom, att popularisera naturvetenskapen och filosofien, lcri- tiskt framlagga den teologiska forsk- Av M l a r t h a L a r s s o n.
ningens resulbiat, med granskarens skarpblick behandla den moderna skon- 1itt.eratnren ellex i öppen fejd med san- ~g den röstreform genomfördes, vil- bete, Den av mannen skapade värl- ningens vapen d t a den socialistiska ken i politiskt hänseende ställde kvin- d e n ~ bland annat: v.5rlds~skådningens fiender har Bmgt norna jämsides med männen, trodde, Om vi studera i en tidning en Lidforss gJort en ovärderlig insats i man gärna inom kvinnokretsar, att de artikel, som särskilt hänvänder sig till vart fio1 ' 1cbilc ' ilningsarbet.e p % samma gå.iig, som han rest ett minnesmärko ökade rättigheterna även skulle med- kvinnor, finna vi, att den huvudsak- över en livsgiirning, som knappast har föra ökat intresse för de politiska och ligen avhandlar Kaiserns fyra K - sitt m !otstycke i Sverge.
Bengt Lid- sociala fragorna.
Det tyckes som om Kiiche, Kinder, Kirche, Kleider.
Där forss var ofta skarp i sina dlomar över man skulle misstagit sig.
Icke SA att förekomma oändliga diskussioner om m.otståndaren,.
men han var alltid oh- kvinnorna lyste med sin franvaro, dA kokkonst, s h ä l gammal som ny, bar- jektiv ooh varje hans uttryck var be- själat som ett omutlilgt sanningskrav.
det gällde att använda sig av de ny- navtlrd, uppfostran och det outslitliga Han blandade aldrig 5hop sak och per- förvärvade politiska rattighetema, lan # iimnet - kläder., son, utan visade sig alltid vara idéens därifran.
De mötte troget upp vid Charlott P. Gilman har fullständigt kämpe.
Han lyfte dagspol~emiken till valurnorna och infriade där tillfullo rätt, dessa ämnen iiro verkligen de ett högre plan och filck fram det cen- alla de förhoppningar man gjort sig, trala i livet p % samma gång som han lugnt och sansat, utan den minsta enda, som aga förmaga att väcka in- tresse hos kvinnorna, det stora antalet vidgade synkretsen, s % att aden kom att.
tvekan.
Men sedan tyckes intresset kvinnor.
Intresset för dessa frhgor, omfatta .de stora, p~o~blemen och stora vyerna.
Därför har .ännu hans jonina- ha tagit slut, eller sover det kanske som dock i och för sig själv ha en listik san~ma friska glam, som d.en dag blott, tills nästa valrörelse Ater kallar viss betydelse, om de blott icke odla- den vax saktnell.
Ehuru, den, sorn ha11 det till liv?
des sa fruktansvärt ensidigt, tvinga själv uttryckte det, iir " saklig tendens- Som man vet specialiserade sig den in i en evig kretsgdng, kvinnorna jouriidistik ", s &amp; blir den aldrig db- i socialdemokratiska kvinnorörelsen som starkt piiminner om en liten strakt eller utan liv, ty nastan allt har, skrivit ar genomglö~dgat .av en varni likhet med de borgerliga röstrattsför- historia om tallens processionsspinnare, .och ljus livstro och av ett anodi,gt, le- eningarna icke uteslutande pA röst- som jag för nhgon tid sedan läste i vande trots.
B.ei1g-t Lidforss var som rattsfrågan, den har genom sin agita- den franske vetenskapsmannen J.
H. miinniska ~jartegod och hans.
med- 1ra:ilsla med de fattiga och föirtryckta, tion sökt samla kvinnorna även kring Fabres, Instinktens mysteriers.
- bans kamratliga, solidaritetskänsla med en mängd andra gemensamma intres- Tallens processionsspinnare är en li- arbetarklassen speglas alltid i hans po- sen.
Och i stort sett utan att lyckas.
ten fj8rilslarv, som till sin- natur är lemiska uppsatser.
Han var som jour- Ty i förhiillande till det stora antal ytterst sällskaplig och vid sina pro- nalist en svensk Lass.alle, med Lassalles kvinnor, som enligt statistiken böra glöd .och kamplidelse såväl som tanke- finnas ' inom arbetarklassen, är det en- menader vandrar i procession.
Denna utgöres av en sammanhängande kedja, skärpa loch mod.
fatal, som till- dast ett försvinnande som bildas därigenom att varje larv, Både i sina tidningsuppsatser och i höra den socialdemokrcitiska kvinno- med undantag av anföraren, berör den apbetet " Kristenaomen förr och nu " tar Bengt Lidforss upp en skarp kritik rörelsen.
Orsakerna kunna nu vara närmast föregaende individens bak- mot v u l g ä ~ r k r i ~ s t e n d o m e vilka n soin helst, men fitktum är obe- kropp med sitt huvud.
Denna van- och r e l i g i o n s t v f i n g e t.
Bakom stridligt.
drande kedja lämnar eRer sig ledd av denna kris~endomskritik skymtar b e- Den engelska författarinnan Charlott instinkten en trAd spunnen av finaste hovet a t t finn.a n&amp;got h a l l b a r t a t t t r o p å, och Perkina Gilman skriver i sitt lilla ar- silke, och som vid Aterfärden tjanar själva det allvar, varmed Lidforss gick som ledtrad mot hemmet.
Med denna till ratta med Ide kristna dogmerna, enligt hans mening.
H m var intelli- trad mellan sina fötter vandrar sedan vittnar om, .att han i grund .och botten gensaristokrat själv, # men hade absolut processionsspinnaren utan tvekan raka var en religiös natur.
Men han for.dra- ingenthg av den Nietziheanska över- viigen till utgángspunkten.
Fabre var - de sammanhang mellan l.ära .och liv, och människans sjiilvförhävelse i sig.
intresserad av att utforska,.
oerhort f ör honom f anm ingen möj.lig ' het till Dar£ör att B,engt Lidforss ande stän- kompromi.ss mellan krist.endomen och digt var ung, förmildde .han in i det vad dessa larver skulle taga sig till, den moderna kulturen.
sista samla ungdomeii omkring sig.
om han pli ett eller annat - sätt lycka- Aven i sina biologislra essayeT k a ~ Blåde arbetarungdomens och studenter- des att f &amp; den utlagda silkesskenan Bengt LidTorss sägas ha i i p p d t t konst- nas tillgivenhet tog sig nastan rörande att bilda en aluten ring.
Om larverna närsskapet.
Ty de avse inte endast att uttryck.
När sjukdomen tärde på haus giva kunskap eller väcka vetgirighet, krafter, och han visste, .att döden van- skulle märka sin resultatlösa vandring.
utan %ven, att tillfredsställa skönhets- tade, gjorde hans egen livs %skå,dning och andock finna vägen till boet.
kravet.
Han gör med andra ord biolo- honom lugn # och resignemd.
Som en Han försökte p &amp; manga sätt att Mad-.
gin konstnärligt njutbar - och öppliar man lämnade han livet.
Som en m.a ' n komma denna cirkel, men utan resul- porten till undrens värld iiven för lek- hadie han också levat, oc:h därför min- tat, dels, var traden för skör och dels - mamen.
Bengt Lidfiorss vände sig int c nas vi honom med vördnad och glädje., märkt e larverna .den minsta beröring heller till en liten utvald krets för att ty det ar ont om amiin i var trötta tid.
av traden och rullade sig samman.
vinna gehör solm vetenskapsman, ty A s t r i d F 0 r s b.
e r.
g.
Slutligen kom honom slumpen till.
kunskap noch bildning var inte något slags frimureri utan a1la.s privilegium: hjälp och han upplevde en historia, Kaise.rns f y r a K., ' I x '.
r
MORG0N:BRIS 4 6 vars f6rlopp han berattar på det mes Då.
vgrldskriget utbröt med alla desi dramatiska sätt.
fasor och alla dess följdföreteelsei Fabre hade i sitt växthus inhyst e1 trodde man, att all varlden skull (del olika insekter för att underlättr vakna upp, och även kvinnorna skullc studierna över insekternas liv ocl inse, att deras små.
intressen ickt bland andra fanns aven ett flertal al skydda dem friin att beröras av dc processionslarver bestaende samhällen stora händelserna, och att hemme.
En dag fann Fabre att en del larver icke är den isolerade punkt i v&amp;rldss enligt vanan bildande procession,.
bör, vimlet, som de alltid i sin blindhe ' jat krypa uppför en stor urna mec inbillat sig.
Kvinnorna blevo visser.
gesimsliknande överkant.
DA larverni ligen uppmärksamma ett ögonblick hunnit upp började de krypa run.
men sedan gick, htminntone hos oss: kanten, som i omkrets mätte en ocl de neutrala länderna, &amp; ter allt sin gillr en halv meter.
' DA anföraren vandra, gling.
När livsmedelsbristen börjadc varvet runt och ' hter kom till utgå.ogss inställa ' sig bö jade kvinnorna försi punkten stötte han med sitt huvuc n8got inse sin ställning, detta var dem mot den sist uppkomnes bakkropp ras eget omrhde, men aven kristider Fabre passade d &amp; p &amp; att med en pena hade e n överg8ng och kretsghgen sel sopa ned de överflödiga larvernr böljade p i nytt, och nu ghr den si och med en grov borste utpliina alli stadig och trygg som niigonsin.
När mitt huoud tätt Kvinnorna glömma, att den svrlra sp&amp;r av silkestrhdar.
på urnans sidoi.
och under tiden fortsatte larverna dar ' tid, vi lamnat bakom oss, kan uppsta V i d ditt hjärta låg uppe sin vandring.
Kedjan var sluter på.
nytt.
Alla försäkringar till trotr Bleo det soåra lätt och ' utan anförare, alla larverna bil- ar kriget en företeelse, som när som Röst fick det, som helst bort glommas.
dade endast led i den egendomligr helst &amp; ter kan visa sig och vem ga- ranterar oss, att vi inte niista g h g processionen.
Larverna hade ingen föda tillgänglig dragas med in i virveln.
Vad borde Nu, när ouset tänts uppe pA urnans kant, varför Fabrt vi inte ha lart av denna fruktansvarda - trodde, att, då.
hungern inställde sig orkan, som virvlade människorna kring Och jag ser din sorg, de ekulle söka sig andra vägar ock som stoftkorn, borde vi inte ha lär1 Att jag bikta nänts Atervända till boet.
Men han misstog oss, att vi endast liga utsikt att skydda Våller jag för brott, du kära.
sig.
Larverna behövde Htta dagar föl oss mot en övertalig fiende genom at1 att bli övertygade om det vansinnigr sluta oss samman, en för en bli vi i denna aldrig slutande kretsgång nedsopade utan det minsta förbar- Dodligt blek du är, Under dessa dagar vandrade de runl mande.
Och även om vi vore nog s &amp; lyck- Vörk din blick ao s k ä c k: och beständigt Qter runt, utan födr och nästan utan vila.
Om natterne liga att kunna säga oss skyddade föl Den du hiller kär skockade de sig samman för att biittrt ett nytt världskrig, s &amp; finnes det i dr en annan än du trodde.
skydda sig mot kölden och p &amp; morgo- varje fall tilliäckligt med andra före- nen, sá fort de kände silkesskenar teelser, som på.
det mest förödande mellan sina fötter, fortsatte de sir satt kunna imgripa i vhrt dagliga pri- Varför lät jag dig lönlösa vandring.
Fabre sökte lockr vata liv.
Hur m h g a tusentals arbe- dem att övergiva den förrädiska cir.
tarhem ha till ex. icke blivit lidande Själens avgrund se!
keln, genom att alldeles i närheter genom arbetslösheten, detta onda, som Frihet gao det mig - placera en tallkvist, larvernas föda fräter överallt pA samhäl1sk.roppen ch V e n för dig brast ndgot sönder.
men deras luktsinne var för litet ut- som det icke tyckes finnas nigon bot MARY BORJESSON.
.
vecklat för att de skulle märka den för.
Även bostadstrsgan gr ett bran- Under de .sista dagarna marktes vis- nande problem och bostadsabristen ut- serligen märkbara tecken till förvir- väljer alltid bland sina offer de sva- ring, framkallade av trötthet en och gaste.
Hyreslagen, som dock var oss ' RENUMERERA PA MORGONBRIS!
utmattningen.
Fabre hoppades att dar-, tt nhgorlunda skydd mot utpressning igenom förtrollningen skulle upphavas) ch uppsägning, finnes inte mera, den och skänka befrielse efter de oerhörda !ö11 darför att arbetarpartiet, var en xbetarnas skaror efter världskrigets strapatserna.
Befrielsen kom ocksii till %st för svagt att hálla den ' kvar.
c h revolutionens ohyggliga Ar Ater slut, men d &amp; hade larverna enligt Kvinnorna f &amp; inte längre under di allt tgtare.
Men an så.
lange finns Fabres berakning vandrat icke mindre iágra förhállanden som helst 1Ata let luckor i leden, luckor, som till än 453 meter, nästan en halv kilo- Kaiserns fyra K bli de förharskande.
varje pris milste fyllas och fyllas just meter, utan föda.
En avsevärd längd irbetarkvinnorna ha den största skyl- 3v kvinnorna.
Bartlzn Lausson, för dessa smA djur.
lighet att möta upp, icke enbart f &amp; Det &amp; r som Kaiserns fyra K, som lin egen skull utan även för hemmets framkalla en evig kretsgling tiven de.
, ch barnens.
Vi se hur leden bland BIKTEN. '
' i \
MORGONBRIS l2 l \ llichelangelo: JEREMIAS.
Michelangelo: DELFISKA SIBYLLAN.
Michelangelo Buonaroti.
Född i Caprere 1475, död i Florens 1564.
Michelaiigelos karaktai~, liksom halis Om inan intresserar sig för &amp; oix mäns liv och leverne börjar man van -- begiivniilg var över maiukli.gn mlCtt.
ligen med biografier ' av iner eller Oin flera olilcla persoiier komma till miiiadre samtidi pei7soiier.
Allts % med vitt skilda result.at vad h.onom betraf- piidras uppfattning av den och den far, skulle jag dock vara böjed att tro, lronstiiäre:n, rel.igioiisstiftareii, sta.ts- det alla ha rätt.
Var och en har upp- mannen o. s. v. Den ene biografen £att-at det han förm.i %tt fatta, meii för framställer saken p &amp; ett sätt, som att ratt första en slidan andens jätte.
kanske går stick i stäv med den .andre.
som JYIichelangelo Buonaroti måste man]: bland ha de ej annat gemensamt, äil vara skuren efter hans eget; miitt.
Och de fakta, som e j kuiiiia förandras.
Hos hur många iiro det?
en a r exempelvis litichelaiigelo den Ty uton1 att han som niAlare, bild- mildaste av människor, underlgiveii huggare och larkite:lct står ouppnildd, sina pockande; oförslcamda bröder ' och var han en sällsynt f:in och etiskt högt- sin lika pockande och of,ör.skamda fai-.
stHelide människa.
r,iessuto.m.
som alla,.
Des.sutom i sina tänkesätt ytterst ari- vil1~a.s snille sprängt tamti ide ils gränser, stokratislr.
Bos en anillan a r han en djupt ensam och olycklig.
Icke för arro ' gaiit ' bråkmakare, som p &amp; gatan intet .arbetade han rastlöst, unnade sig kastar gliipord efter Rafael10 Sauti; under sitt 1Anga liv knappt mat och emedan denne uppträder i hovdräkt sömn, t y .allentast i skapandet fick haii och med eskort.
Hos en ä r han själv lindring för febern o (ih plagan i huvud en krypande hovman färdig till vilka och bröst.
fega medgivanden som helst- inför de Om 3fichelaiigelots barndom och mäktige, men en .annan prisar hos ho- första ungdom känner m.a.n jämförelse- nom snillets oförlikneliga höghet över vis litet.
Som de flesta till övemniitt världsliga f ördomar.
rika b e g h i n g a r, war han troligen bide iitmaiiaiicle och överlägsen.
Han ritade och högg bättre %n alla apdm och kritiserade dem s % pass ogenerat att en .av dein.
en g %ng i vredesmod gav honom ett knytiiavsslag pk näsaii som vanställde honom för.
livet .. Dess- iito.m kan man av hans förhåll.ande till fadern förs ' tä a t t haii ägde en ihärdig- het, som hos varje vanlig n~aiiniska akiille betecknas som envishet.
Böner; hot, stryk, in.gentiiig hjälpte.
Rica skulle h,aii.
* 4tt - faderii höjde verop, &amp; beropade sitt (för övrigt Iganska enkla) adelskap och skämdes ögonen, ur sig över en pojke, som.
ville bli lronstiiär, eii vanartad medlem av derm respektabla och fr %n varje onödig be- g %vning ganska fria f ami1 j, rubbade hon,om ej en tum ur hans.
bana.
Och dock &amp; hyste han, utom då det gällde hans kallelse, en nästan smiiborgerlig vörd- nad för sin slakt, sitt rykte som god medborgare, siii stams fortbesthd.
E n fältherres liv ä r tiden mellan slag och slag, en lronstnars mellan ska- pelse och skapelse.
Vid tjugufyra åm ' '
reras.
Skapelseii.
och svara stladen Florens.
.Va.d ha.r cn så.iilaii som han p &amp; f iistriingsvall~arna s y ~ l d ~ a l l e t bibelns, prof eter och.
sibyllor att skaffa?
Historien slutar ock- omgivna, av allchaii- s &amp; olyckligt f ör &amp; lichelaingelo med sta- da figniw och sym- dens kapitulation och eii anklagelse boler fyllde småaing- m.ot kommissarien f ör f örraderi.
En .om kapellets vilvda.
rebell mot sitt ilskade Florens!
Till tak.
Miist.aren stod hans lycla regerade Bd % p %ven Klemens p i hög.a, stalliihgar VII, som tydligen had.e mera förinift och m %lade, av den an de flesta andra p &amp; # den tiden.
Han st.andiga bak &amp; tl~tliill- lade sig emellan och Michelangelo blev gen iblev hsris iiaclte fri.
Detta var 1530.
Men i all oron, s % stcl a t t han ej ens under flykt och rattegiing skapade haii på gataix kunde åter- Moses ', R,achels och Lem skönla gestal- taga sin naturliga ter.
Sex år senare högg han Lorenzo hållning:, han var av Medicis staty.
Den vilande kraften " i n g ~ målare ", han och tanken förkroppsligade i bilden av " förnötte sin tid till en rustningsldadd italiensk storman.
ingcn nytta ' ', till sist Jag kan har endast nii ' mim ett filtal föll han ned fraii en av hans mest kända arbeten.
Eans st.iillning och bröt .ett.
mejsel och pensel, ritstift och penna beil.
Men sixt.inska vilade aldrig.
~ å h av ~ hans a skapel- kapelleta otaliga f i- ser ha förkommit och förstörts, och gurer, soni var och en dock har in1aii svart att fatta att de till ar ett l~onstverlc, en vipa dagar bevarade åstadkommits av g i e n rn.anniska, låt vara under cii gan- Iiarakt; a1 ' ~skildri ' i~ Michelangelo: PIET ' A.
linjer och fiirg, f~i11- ska lång livstid.
Icke blott slrulptiirer ålder hade Michelangelo ur inarmorn iidig och skön, st &amp; den dag i dag iii!
och i~~åliiiiigar lämnar han efter.
sig.
huggit fram ett ELV sina biista plastiska som Michclangelos största serk.
Varhelst man går i Rom, ropa fasader verk: Piet&amp;, den oförgängligt unga Kilt m %stc han slrötla sjalv.
Han med underbara., fulllromliga proportio- gudsmodern nied sin fra11 korset ned- litade p % ingen annan.
15116-1520 ner, om den store arkitekten.
Kon- tagne, döde son i knät.
IIeimes ljtiva, vistades han mest i Canara och Soru- servatoriebyggi~aden, Capitolinska mu- milda drag visa ingen linje av mä.nsk- vezza för att övervara marmoi * brytnin- sett, Palazzo Farnese, Porta Pia., Santa.
lig, bitter sorg.
Hon a.r Gudsmodern.
geii.
Han byggde vii- Allt hak hoii förstått.
D i r vilar fast- gar att f o~:sl !a d.e örn- mer cn salig stillhet över hennes unga taliga.
hlockc,~~.
Ha.n drag.
Den son1 föt.t världens fralsare, hyrdc prhnai: att ' kan ej rrildras, ty Alder &amp; r lavtyning, och hclbrcgda f 6r.a dciri lika litet kan hon åldras och lavtyna, till cieras lbes.tä.in- som frälsningen kan # det.
Det gudom- ~nelseort.
Fömrgei- liga a r evigt iiiigt .. ser över medhjal-pa- Ar 1504 hade Michelangelo h m - res söl, slam, oplilit- nit påbörja och vraka flera stora ligh.elt, .oduglighc b arbeten.
E t t blcv clock färdigt.
, gj or de h 01101n 1iiist.ail Den uiigc David, vars spända galen.
Han m r helleil drag och skarpa blick viiiltvar inte deii, som tigaildc Goliat till strid.
Vars pallila och ögon, led alla f örargelsens trots den ungdomliga oron tala om en Iivd och troligen kraft och beslutsamhet som fällde hade hans medhjal- jättar och tamde jiidamas oroliga sin- pare inte alltid sk nen men vars inn:n ar en diktares och oaelat roligt!
En vacker dag ut- sångares - och en svag miiiliiiskas.
Ett helt livs öde, strålar klart och pro- bryter krig i det ' fetiskt i Davids gossegestalt och den stihdigt jäsande Ita- som tvingade fram denna niarmorpro- lien.
N %gon ansvarig fetia ur ett till på köpet förhiigget och som psykolog block var själv endast tjugunio %r.
oduglig person ut- Michelaiigelos rykte flög hastigt nämner d.eii störste över Italien.
1.508-12 arbetade han av konstniirer till p % piivens befalhing i Vatikanens Generalkommissarie Sixtinska kapell.
Taket skulle deko- med uppgift att föï- Michelangelo: CUMXISKA SIBYLLAN.
d s. '
.
- .. Kvinnoprofiler från GenBve.
Michelangelo: ETRURIEISKA SIBYLLAN.
.
Narila del hiigeli, Termmimet och sist, soni den viildigaste av hans arlritekto- niska skapelser Pctriiskyrkan i Rom.
M&amp;lare, bildhiigg.arc, arkitekt utan likc och till allt detta skald.
Sonetter och madrigaler.
0rn lrarlelreii, om mäilnislrans lott i världen, om det gu- domliga och f örgäiigliga.
' Icke rim- smideri av eii lrlApai.c, utan fullödiga., tekniskt f ullliomliga dikter.
Michelaizgelo överlevde nästan hela sin familj.
Han gifte sig aldrig och man hör aldrig talas om någoii kvinna i ' hans liv.
Som sextiogring fattade han en djup tillgivenhet för en hö.gt bildad och intelligent kviiliia, den för siii slcönhet och - dygd prisade Vittoria Coloiina.
Neii cfter ilagra %r gjorde döden slut på deras vaiiskap och Michelaiigelo blev &amp; ter en ensam och hemlös maiuii~ska.
När han till aist vid aktioiiio års ålder fick sluta, kom döden ej som en .befrielse.
I n i det sista plagades hlan av tanken a t t ha förspillt sin tid, plottrat bor t siii gudaingivna inspiration.
I sarnvet.skvalen över att ha begynt mycket, som h m aldrig av- slutat, planerat stort som fullbord ' ades futtigt, glömde han alldeles latt han i skapandet varit det gitdomlipas verk- Det finns nog At- skill iga paragrafer i det * ryktbara Ver- saillesfördraget, som handla om kvinnan.
Men.
det finns en som ar av större betydelse an de an- dra.
Det är den paragraf i trettonde kapitlet, som före- skriver, att varje land skall ha sin yrkes- inspektion och att denna yrkesinspek- tion skall omfatta aven kutnnor.
1 överenssiammel- se härmed mötte Iltskilliga kvinnliga yrkesinspektörer upp vid den senaste in- ternat ionella arbets- konferens, som hölls i Geneve i oktober i &amp; r och som utarbe- tade allmanna rikt- tyg, at.t det för~innats honom kanna befrie1se:n fran materien och gemenska- pen ined det översinnliga och eviga. '
' Segraren ", yngl.ingei1, som tmmpat fieacleii till jorden, men seda.11 med sorgsna.
och lilrgil- tiga ögon iser %ort över och f ö ~ b i sitt offer, ar, enligt Ro- main Roll.aiid som slrrivit en av de basta biogrdierna över deii store florentinaren, el1 symbol av Miche- langelo själv.
Segra- re, som ej glades ii segern, som ständigt söker nya segrar och aldrig filmer ro och i tillf red ' sstallelse dem.
Kanhända !hay Rollaiid ratt, kan- hända tänkte Michc- langelo som ha.11, ty detta: verk var det, enda, han ständigt ville lia hos sig i siil at elier.
linjer för yrkesinspektionen i olika länder.
Och mer an sh.
De kvinn: liga inspektörerna spelade en av; görande roll i utskottsarbetet.
I det viktiga utskott som hade att syssel: sätta sig med yrkesinspektörernas be- fogenheter och arbetsmetoder vor0 de ledande statsmakterna Frankrike och England representerade av tvenne kvinnor, fru Letellier och fröken Constance Smith.
Representerade och val representerade.
Det ar ingen över- drift att saga, att de hela tiden hollo ledningen av diskussionen i sina hän- der, genom den sakkunskap och de personliga erfarenheter, som ständigt hterspeglade sig i deras anföranden.
Och Morgonbris läsarinnor m &amp; icke taga illa upp om den manliga signa- turen av dessa rader tillfogar, att detta mästerskap i debatten ingalunda ut- vecklade sig p &amp; bekostnad av deras kvinnliga värdighet.
Det lag en charma över deras uppträdinde, som icke far- ' felade att göra intryck p &amp; de manliga kollegerna.
Madame Letellier är yrkesinspektör och miss Constance Smith är det också.
Men Smith ar högre i graderna än Letellier.
Smith ar den engelska över- inspektörens närmaste man, Letellier tillhör den lokala inspektionen i Frank- rike.
Michelangelo: DAVID.
MORGONBRIS Constance Smith är nu en mycket men socialiserad med hull och har, gammal, vitharig och vördnadsvard Hon fraterniserar med sina manliga Johanna fröken, som ägnat hela sitt liv At kolleger pA det mest hansynalöst kam- August Pa-lms maka har 1111 vid cirka socialt arbete.
Hon hhller konferen- ratliga satt - och man får intrycket ser.
Hon skriver böcker.
Hon var av att hon personligen skulle vara 73 ars %Ider .gått u r tiden.
bland de första i England, som tog mest tillfredsställd, om det: bara fun- Vi ha velat inregistrera detta aven i Morgoiibris, d % vi veta a t t måiilga, say- upp det internationella samarbetet.
nes ett kön Iiär i världen.
En sidan skilt de äldre inom vår rörelse,.
skola Hon var bland de första engelska kvinnotyp kan näppeligen uppstP an- skänka hennes liv och giiriiing nigra nat an i höga norden.
delegerade i Basel.
ininuesgoda s tiindcr.
Madame Letellier hterigen var &gt;ma- En märklig kvinna är miss Bond- Det ä r sikskilt friii ka.mpdagariia, d a m e ~ rätt och slätt, innan hon blev field.
Hon är särskilt märklig därför som bilden .av ' henne framträder.
Hon .al.drig själv framträtt, men hennes yrkesinspektör.
r Elle est tres fenime s, att hon är för ögonblicket Englands har giirniiig har icke varit mindre f ö r det, som fransmännen säga.
Men hon ställ- Arvid Thorberg.
Hon är nämligen t y som; livet d % gestaltade sig för des ensam i livet och miste söka sitt ordförande för de engelska fackför- August Ylalm var det icke lätt atst leva bröd.
Hennes man hade varit socio- eningarna.
Men bara för ett år.
Ord- vid hans sida och fostra upp en stor log.
Hon hade levat och utvecklat förandeskapet i Landsorganisationen barnskara, Alla vctla också, vilket stöd sig i den idkvärlden, och hon gjorde är nämligen i England en plats, som hon va?
för honom.
Alltid god och förstående och med tro på rattfardig- nu sin karriär som yrkesinspektör.
gAr runt bland förbundsord:Förandena heteii i hans kamp, v-ar hon clen verk- Och som sidan har hon arbetat i över och som byter innehavare varje &amp; r. ligt goda makan och socialisteii, som Miss Bondfield är redan ratt till Aren.
på detta satt .gjorde sin insats till so- tjugo ar.
Hon är sund er ii is pek tör^.
I Frank- Hon har orginiserat de kvinnliga cia.lisnieiw föi.hati else ' ha.17 i l a adct.
rike kan en kvinna icke bli söverin- handelsanställda i England, grundat spektör~.
&gt;Och det ar alldeles riktigt#, deras förbund.
Nu ar hon vid sidan säger hon.
.Det lämpar sig icke att av Clynes generalsekreterare för grov- Marie Knudisen.
vi övervaka vara manliga kolleger.
arbetareförbundet.
Vi skulle d &amp; tvingas att sysselsätta Ho.11 iis cii ganinial pioniars hustrii oss med arbeten, som icke passa oss.
inom norska social.deniokra2tin, soin Det fanns andra kvinnor ocksh p4 ocksR ny1.igen f å t t .sluta siiila da-gar.
En kvinna kan icke komma till en fabrik och kliva upp för stegar och konferensen, vilkas bekantskap jag Dessa la4i~iioi.s öden sa.mmanfalla .i titta pli Bngpannor.
DB skulle arbe- tyvärr ej hade tillfälle att stifta.
Ka- m. %ngt och mycket.
Bagge st; o1do dc tarna skratta A t oss.
Vi skulle icke nadas regering företräddes bl.
a. av trofasta vid sina mäns sida under dc ha samma.
auktoritet.
Så är det i Kanadas främsta feminist Caroline haordaste kampdagarna och följede deni troget in till det sista.
Ninnet av firn Frankrike *, säger fru Letellier.
r Jag Carmichael och denna hade som Knudseii a r särskilt förknlppak med ut- vet, att det icke är s$ i edra länder.
r8dgivare vid ein sida en mycket givandet a v det första norska.
arbetare- Men varje land mhste taga hänsyn till bekant engelsk dam med kanadensiska organet.
Dar liksom övcra.llt annorstk- sina egna seder.
Och vi miste ha förbindelser, fru James Carruthers.
des var början mycket sv %r och att Schweiz och Italien hade ocks8 dele- söka f % lit ett so.cialistiskt organ, hörade arbeten som passa oss kvinnor.
p &amp; den t.ideii till det svaraste mau I övrigt r8der i Frankrike absolut gerat var sin yrkesinspektur, fröken nog kunde taga sig till med.
Vi hla fått oss likställighet mellan de manliga och de Schaffner friin Basel och frljken Pag- berattat, a t t då hennes make ig %iig- kvinnliga yrkesinspektörerna.
s lari-Volont eri, som utövar yrkesin- satte och utgav detta första .organ vay Set frii Kiludsen, som drog tiyckpres- I England gAr man längre.
Dar spektion i Milano.
finns intet som hindrar en kvinna att Och SA m % till sist nämna.s en lit-en seii så länge som ekonomin var så, svag, intagande japanska, som tyvärr en- att tryckningen maste utföras på detta bli överinspektör.
satt.
Hon v a r aven en pio~iiiir inom * dast talade sitt hemlands sprBk.
den soc.
k~iiiiiorörelsen i Norge.
Hennes namn ar Kigo Ishihara.
H e m e s halsa hlev dock iinaer dc Madame Letellier ar feminist.
Men Och darmed ar galleriet fullständigt.
hårda .dag.ama knäckt, varför hon naturligtvis icke i samma grad som.
B.
D. l h g a t.ider varit bunden vid ' .sjuk !bad- den.
miss Smith.
Eftersom Frankrike och Morgka a.1.hetarekviiiilocs tack till England äro tv8 s &amp; vitt skilda ting.
henne lyder: " Velsignelsesrikt vor - dit virke, uforglemmelig er dit minde. "
Palm. '
Lämplig julklapp.
S. v. Det fanns aven andra kvinnor p &amp; Ett prenunierntionskvitto p &amp; Mor- arbetskonferensen.
Fröken Iierstin Hesselgren frAn Sverge fick tyvärr gonbris för 1924 torde vara en god " Den piinkt, vari modern naturve- icke tillfälle att bringa sin eminenta julklapp ntt giva kvinnliga viinner tenskap och modern filosofi mötas, al: saklrunskap till uttryck direkt i ut- och anförvanter som mnn önsknr f &amp; just insikten om at.t varldens grund a r skottsarbetet, vAr parlivän fru Julie förstlonde för socialdeii~oli; ratPn.
ett stort myst.erium, dit - afningens beviii- Arenholt frAxi Danmark var i samma Med detta nummer följer pinenii- gade vasen stundom kunna nå, men lage.
medan däremot fru Betsy Kjels- merntionsblankett för Norgonbris, som tankarna, dessa sjalens ambets- berg från Norge lat sin sol lysa i de- p &amp; vilken endikst priset behöver ifyl- man., aldrig f &amp; beträda. "
Bengt Lidforss.
batterna.
Fru Kjelsberg är en mycket lus.
Dettn iir kr.
3: - pr hel:Ir ' och - - originell feminist, mamma till sex barn 1: 60 för hnlft &amp; r.
MORGONBRIS 16 - - Fabian Månssons svens: r a historia.
Med den iiya deleii av sia svenska historia har Fabian Bzånsson kommit s &amp; pass nii~c?, Vasa-tiden och reforma- ti,onstidevar.vet latt inan börjar skö ' nja strändler och en # och annan salccr klipp- spets i det fradgande och lopålitliga hav som i v.ai~liga historicskildriiigar $allas Senare niectelt ' iden.
Den natio- nella samlingei~s f ödslo- vånidor heter den p &amp; Fa- biaiz Måi~ssoes lcvaiide spr5k och skildrades i fömta, delen av Sanctn, Eriks gård som utll~oni i jiilss.
Urkunderna ha blivit fler oc ' h mera till- f örlitliga, &amp; en Natio- nella samlingen bar fött sitt barn, Enhe; ts.tanlreii.
Visserligen trevande och osäker, aniiii iblind loch döv soni ett.
nyfött barn, men a t t barii, som lova:.
mycket oc ' h har kraft a t t leva.
Boken börjar m~ccl X,tureiis färd till.
Upp- sala, där ha.11 sk.a.iil ut- kämpa en fiwktansvlard vilje- och orcMcamp med ärkebiskopen Gustav Trolle, deii har 388 siaor och på de sista segrar Trollen över Rik.sf öre- .st8nldare1i.
Alltså spiin- ila dessa 388 sidor över en tidrymd av n %gra dagar Bllott.
Men ingen skall tro, akt &amp; et givits plats f,ör ett enda trå- kigt tomrum!
Även den, som: last n~.yclreil och m.ångalian.da hisho- ria måste medge, att.
ri- kare # och mer laddad pk gnistrande och glödan- de intresse och styrks iiail.de a.v var egen tid:, d$ 8ha.n 1asc.r cii paissus som - delma: - Men d ' et har ur $,got krs skilt, SVU,- rar Nicol.ai sjiilarykt-are.
Kung Hans hade pil sin tic1 avgivit ett cdligt Iöftc.
Sedun hade ha.n för dyra pengar för- varvat en pihebulZa, som löste honlom fr&amp;n clet.
löftc han gjcirt ..
Nu h.ar War- '. '
h.ar va.1 aldrig c11 ' hisbo- risk slrildri.ng fraint~ätt.
Hgr ar dock ej l a n g m fi+igaomhiinde4scr, sasoin krig, kiiilgamord, uppror, stats- välvningar, med.
niassor lav torra år ta!
och namn p. &amp; tralciga och intetsiigande regenter.
Fixbian 31 %nssoil skildra^ m ii n n i s k lo r, s1cildra.r deni till den gr.ad mänskliga, och levande - dock mo&amp;ernisera.r han Iderni inte, de äro miiisaiin ' barn av sin tid!
- att maii tycker sig ha levlat ' bland, dem, fömtatt deras tlanka~ och haii~dliiigar, der-as all t- f ör mänskliga fiel och svagheter.
Ehuru - det; rent yttre an förändrat sedan d,en tiden, och vi exempelvis ha zipphöït a t t ~ P O på dkarselden o. d.,.
måste var och.
en dra p. % inurnuiien i ironiskt igedcä.n- sigi1lera.r man inte några bullor för iii- tet.
Och iiii slites Kung Kristiern jam- merliga mellan sin önskan att f &amp; sin far lösgiven ur sk5arselden och Begäret att $å behålla pengarna i egen pung.
- Hur föga förrnår e11 tidrymd p5 riågra hrindia år $örandra människorna mora.liskt!
S jiilviskheten ar evig, f 8- fangan ar likaslå evig o c h lyckligtvis även kärleken och iippoff rin- gen, fastin anan lägger mindre märke till .dem.
De plåga en icke.
HUT lik iingdiomen.
i. dag %r icke den unge G u t a v Eriksson på Distings- marknaden.
Han g ' år i skock med andrta yng- l.ingar, roar sig och skämtar, har ögonen incd sig, kritisepar, och] .ar.
Han.
ar öve~mo- dig, pojkaktig och barnsligt få.fang.
Med ett ord:: han 1 e V e r, in- geii.
kvi:nna och inor som laser om hononz kan annat an smale, kanske mead tarar i ögo- nen, ty i den övermodi- ga,.
l.ivslustiga ungdo- men, som an ej lart fruktan,: misstro oeh be-.
svikelse ar alltid ' aågo t c1 jupt römnde.
Har ' tvenne prov p % miaster- lig lrai~aktarsskildrin,o.
Erik Jahansson p &amp; Ryd (bloholm går nedåt Uppsala huvudgata f ör att höra efter om hans fogde gjort iiagon god handel m.ed ealt ström- ' miiig, å1 loch torsk.
Ty det ar hu.n~dparten a v vad Rydboholm har a t t s&amp;lj !a.
Än mer nyfiken h a r ~ å ar hem Erik Jo- hjai.i.sso ' iis eon, Gustav Erikssoii, som ti~ots sin ungdom Yaiigesen Övertrumfat fadern i vad det galler att styra och st.alla med go &amp; och folk.
Gustav Ei * ikslson Vasa., den st-orri R2kshusih %lllaren!
Ocih p &amp; gillei;: Gustav Erikssoil: kaliiler a t t värmen.
i rumanet a r sildan, a t t han helgonen vare lovade kan t a av sig manteln loch visa, shur han ser u t innanför.
- -- Han &amp; r något till nysydd och fin!
Gustav V~+sa, den st %,- och praktal- sk !an~de och av he1.a samtiden fölr sin rikedom respekt.era; .de menska kungen!
Fabian Mansson.
deiiberg i Itom upl~t-ackt a t t dema.
på.vebulla %r en, f Örf !al&amp;ning.
Den l sal ma^ de riktiga sigillen och är intc införd i piivens.
, diarium.
Vadan kung I-Lans ligger i skärselden soch ha.1i.s dyra penhi; iigutllagg a r till iiilgeii iiyt.ta.
Nu har det ett .halvt %T varit ett ideligt slcrivan.de &gt;och bu.dslricikande melhan Boin och IGpeiihamii för a t t frnå ut.
gub- .ben u r skärselden.
Men.
Kung Kri- stiern vill inte slalppa till mynten, t y bullan ar betald en gång, säger han, och ar mycket f~örgrymmad.
00 % i på: ~ii1.s gård vill man ha betlalt en gana till, ty dar stä.mplar och registrerar och ' ' (Forts. 8. sid ..
23.).
.
.
E n attemor.
Ghrden var en stor, fyrkantig lada som reste sig pá backens krön, ett rov f6r alla vresiga vindar som stupade kullerbyt ta över Steukavares rundsli- pade kägla och knottrade fjällsj6n till smil toppiga vAgor.
En- ghng i tiden hade den lyst röd och grann mot den bistra muren av gr&amp;a fjäll, men snö- stormarna hade piskat den, solen blekt &amp; en.
och regnet sköljt över den, och nu syntes det röda endast som .en förtonande skiftning i allt det silver- gr&amp;.
Han, som en gling timrat gkrden, hade haft nigot storvulet över sig.
Folk berattade att han orkade mer och uträttade mer än nA- gon annan.
Björn hade han fällt och varg hade han slagit, och sjalv hade han varit ett högvilt, som jagats genom de stora sko; garna.
Uppe bland fjällen hade de tröttnat p % jakten, och sa timrade han sin gard och bröt mark i de magra sluttningarna och blev en av dem som ristade ' sitt namn och sin gärning in i ödemarkens historia.
r Kungen$ kallades han av folket i de spridda g&amp;- darna, ochj n ä 4 blev en konungzsatt att ráda över ett härligare rike?
Un- der honom I %g sjön, som speglade fjäl- lens snöstrimmiga hjässor, och bakom honom skogsranden, över vars taggiga kontur gárden Ifingade de sista sol- str&amp;larna och 1Ag blodröd, när sko- garna redan vilade i dunkel.
Fjäll- björkarna p &amp; strandremsan kunde be- rätta om stormens harda famntag.
En och annan stod vit och rank mot den ljusa grönskan, men andra kastades omkull under sin brottning mot vind- kasten.
De reste sig, men tvingades Ater ned p % knä, med snedvridna, de- formerade grenar, .som buktade sig över strandgraset.
Där fanns också stldana som tvinnat sina stammar till- sammans för att finna stöd och fäste, och 1idelseEullt sammanslingrade mötte de stormens anlopp.
Varje g h g jag sHg mor Syna, miste jag tänka p &amp; en skdan där smärt, ung ' björk, som livet slagit och böjt och anpassat efter sina harda villkor.
Det fanns inte mycket kvar av det smarta.
ljusa och ranka efter 50 Ars arbete mot en karg och ogiiistvänlig natur, men det fanns s &amp; mycket mer av mod och viljekraft, av styrka att fördraga och umbära och att and8 halla sin nacke rak.
Vid fyrtio %r hade hon följt sin man till den lilla kyrkoghrden, där lappar och nybyggare vilade un- der de smala, vita korsen; sju barn hade hon fostrat, och själv burit yng- ste sonen de mdnga milen ned till bygden, när sjukdomen härjade hans lilla späda kropp.
Teg lade hon till starka behöver känna att hon har ná- gon vid sin sida, men fjällens gud får ocksá drag av fjällens kynne och.
blir mera av hArd och tuktande mästare än av förlht ande och kärleksfull broder.
Hans stämma hörs när fjällvinden ry- ter över vidderna och nar h a r n a kros- sas som skört glas, och de finnas, vilka inför hans väldighet bliisas ut som ljus i gatten.
Men när fjiillena fagra sommar kom- mer med ljus och värme, med &amp; gel- sang och blomsterdoft och knoppande björkar i de g r ö i liderna, da bereder man sig till en ljusets och glädjens högtid.
D % kan det hända att mor Syna en sAcian dag ställer sig p % trappstenen, med handen skuggande för ögo- nen, och betraktar den fjällvärld, som i ett hav av stelnade böljor sträcker sig runt horisonten.
De smil grhbruna ögonen äro vana vid 1Ang sikt, och hon skun- jer konturerna av Graipa- vares jätte, som vilar i för- stenad evighetssömn, och som är vackrast i solned- gangen dh himlens guld- grund framhäver profilens rena kontur.
Hon ser upp mot Karkanjojkes slutt- ningar och minns lappen som gátt vilse.
i snötjockan.
Hon hade .själv varit med när man gatt skallghag efter honom, men fatt Aterväncia tom- hänt.
Fjället liksom sjön, behöll vad det tog.
Först flera år senare hittade man ett benrangel, som satt böjt över en kaffepanna, som ännu hängde svart och sotig i sin klyka.
Sedan vänder den gamla sin blick mot Steukavare och då, bli ininiiena henne Övermäktiga.
Hon ser in i sitt eget liv, ser under en kort minut allt vad det rymt av ängslan och förkros- ' selse, av smärta och tyngd och av korta ögonblicks fröjd.
Vilan, den förnam hon visst endast när hon Mg med ett litet nyfött barn i sina armar och när mannen tvingade henne att ligga till sängs i tv8 dagar.
Annars var det mest arbete och släp.
Det var att.
hhlla sju barn hela och rena; ' Steukavare vid Kultsjön.
teg, och när frosten bet och haglet piskade, pressade hon blott läpparna hhrdare samman och blandade bark i mjölet.
Med solen och v %rblommorna och ae ljusa nätterna kommo turisterna som myggsvärmar.
De stannade en dag eller tv&amp;, övernattade i höla- dan och köpte mjölk och bröd.
M h g a sAgo viil endast en liten brun och barkad gumma med fArade drag och liigmäld stamma.
Hon yttrade inte mer än nödvändigt var.
Hon var föl stolt och för rädd om sitt titt ge del till pris At främlingar, men hon neka.
de dem aldrig en hjälpsam hand.
Livel i ensligheten skapade hos henne er sann och levande religion, ett gemen.
skapsförhhllande med Gud som blel den bärande grunden i hennes tillvarc när de obanade stigarna och de stora vattnen avskuro alla möjligheter til: umgänge med människorna.
h e n den.
.
18 MORGONBRIS det var att laga mat A t sju hungriga ruskor vid hornen.
Men det fanns munnar, fast mjölet sinade i bingen gott om insjöar pA Steukavares slutt- och mjölken inte ville racka till.
Det ningar, och det var lockande för en var slatter p &amp; ängarna i hetaste au- liten getarpojke att draga skjortan av gustisol och slåtter i september p &amp; sin svettiga kropp och dyka ned i det vattensjuka myrar, när man fick sova svala vattnet.
under bar himmel med ett tindrande jag varnade och jag bad *, sade stjärnvalv till.
tak.
Det var arbete och mor Syna, # men vad hjälpte det ?&gt; släp, det var sjukdom och svält, men .Hur vet mor att jag badat? # frti- det gick därEör att det måste gå.
gade han.
E n ytlig betraktare skulle kanske, Jag matte fäll.
si hur vit du ar,^ ha trott att livet brant bort alla ve- svarade jag.
kare känslor hos den lilla gumman.
Och en dag inträffade olyckan.
En De ömma och smeksamma orden ' voro fá.
Hon hade formats av den omgi- liten stel och solbränd pojkkropp blev vande naturen, och den var karg och hemburen av tvenne lappar.
En en- hárd.
Man kunde fá se henne g &amp; in kel och alldaglig histora.
Ett sorge- i granngtirden till den sjuka dottern, spel med fjällen och björkarna som utan ett vanligt eller uppmuntrande stumma vittnen.
Men ännu efter ord pá lapparna.
Hon kunde dra på fyrtio Ar blödde modershjärtat och munnen, när turisterna berättade om runno tararna för en liten gosses skull sina vedermödor, men hon yttrade som drunknat i vildmarkssjön.
Ännu ser jag henne för mig, den varken det ena eller det andra.
Hon lilla gumman.
med.
sitt fárade ansikte tänkte val sá mycket mar.
Hennes känsloliv var varken för- och sina kloka ögon, knotig och ma- torkat eller utbrunnet.
Det var en ger som en fjällbjörk, men ock &amp; med källa nied friska flöden ur hennes vä- dess sega virke.
Först uppe om mor- sens hemligaste djup.
Men det som narna, sist i säng, troget hägnande är gömt och fördolt, stiger vid enstaka vad hon blivit satt att varda.
Jag tillfällen upp i ' dagsljuset som en såg henne ligga böjd över potatislan- springbrunns skimrande vattenstrtile.
den, och jag sAg henne med räfsan Hon var sig inte riktigt lik den dagen, y &amp; slktterangarna.
Jag sag henne om mor Syna.
Det var inte samma be- kvällarna, när hon rodde ut i sin eka stämda tald i arbetet, inte samma fart för att vittja näten och när hon bar i sysslorna.
Hon satt och tuggade in hö till korna, men helst minns jag rensenorna till en seg, vit tr&amp;d, som henne som hun zstod där i solskenet tanjdes och tvinnades, men händernas p &amp; gardsplanen, civant strävande att röre.lser vor0 mekaniska och blicken forma tankarna till ord, men med en Ungt borta.
När vi möttes ute pil röst som fick varme och klang av den gårdsplanen, där det karva, sträva ömhet som svällde fram ur hennes gräset växte i ruskor och torvor, sade hjärta.
.
hon plötsligt: - - - Jag gAr och tänker pá en vers som jag skall sjunga för er.
Och med sin darrande gumröst sjöng ' hon enkelt och innerligt en vers o m synd och död, men om kommande fröjder och återförening i liimmelska nejder, tills stämman plötsligt bröts i grát och t&amp;- raina droppade utför de bruna kin- derna.
Och s % kom det i hackiga och avbrutna satser, som om hon haft svArt att finna de ratta orden, historien om den fjärde sonen.
en liten getar- pojke, som föddes en lika stralande högsommardag som denna.
Han hade haft ett sh glatt och lustigt sinnelag, den pojken, och när han om kvällarna kom hemdragande med kor och getter, satt han själv gränsle pH dan vita tjuren, som var utstyrd med blom- Eli av årets allra trevligaste sago- böcker!
Slrriven av en, som tydligen kr fört.ro.geii med barnets psyke.
Ker- stins och U1la.s äventyr iiro vkserligen ej originella - av ~ippriktigt hjärta suckar anmälar en Gudskelov f ör det!
- ej estetiska och moderna ..
Flickorna ~ippleva vad alla barn mest älska och aldrig tröbtna på,: Färden till S.ago- land med sina leksaker som följesla- gar.e, raddiii~igeil iinclan trollen, besök på aagoslottct och lek med sagoprinsen.
Jag vill ej nämila alla utmärkta smi- detaljcr i skj.ldringen, för, att ej i för- vag avtrubba nöjet för dem, som esen- tiiellt köpa den lilla sma.kfiil1.a och hu- moristiska boken.
Il1iistra:tionerna - s. k. klipp -- borde skänka vuxna saval som barn st-ort nöje.
Först och friimst %ro de verkligen lc l i 13 p t a silhuetter, icke rita.de, och dessutom levande, ' behag- Eiilla och Iiumorist:islca.
Isyiiiierhet.
taxen och lianincn gc iitrnärlrt illiision av att 11jii.t.a äventyret och.
ivrigt följa med.
På, sina.
ställen kr det nastari.
obegripligt hur 1.ionstnäreii kunna.t giva så mycket uttryck bt de små s w r t a fign- rerna.
Utrymmet tillåter ej någon vidare ut- la.ggning eller grund- lig # anmalan a.v bo- ken, me.11 det bör vara en rel~onimeiidlt- tion a t t dca höjer sig ojarnf örligt över ju- lens övriga sagoböc- ker, åtniinstone över dem.
anm ' alaren h.af.t möj ligheteii jämföra med.
Och både, text och teckningar äro idealiska u r barnsyn- punkt.
Den a r iitgi- ven på, Framtidens Bokförlag .. L.
0.
Silhucttbilcl ur sagoboken " Kerstin och ' U11.
: ~ i Sagoland j.
MORGONBRIS 19 Landsorganisationen i Sverg.e 25 ar.
AV P e r B e r g m a n.
Fredrik Sterky.
ilen 5-8 augusti 1898 hölls i Stockholm den koiigress, varvid beslöts att bilda Lands- organisationen i Sverge.
Icke mindre an 24 fackförbund hade sänt representanter till kongressen, till ett antal av 216.
Därjämte företräddes 13 enskilda fackföreningar och 30 lokala samorganisatiolier av 50 ombud.
Hela antalet representanter II tgjorde allts4 266.
Förhandlingarna ägde rim i Viktoria- teatern i Tivolit p i DjurgArden.
Kongressens beslut att bilda Landsorgani- sationen var enhiilligt.
Alla kände behovet av att en facklig centralorganisation skapa- des.
Alla voro medvetna om, att det ej var nog med den konsolidering av den svenska fackföreningsrörelsen, som bestod däri, att de lokala fackföreningarila sammanslöto sig i förbuild.
Fackförbunden funno snart att s %- dana situationer kunde uppstå, dar det en- skilda förbundets resurser icke räckte till och d &amp; det var nödvändigt att de olika för- bundsorganisationeri.ia ömsesidigt stödde var- andra.
Likaledes framträdde behovet av att genom gemensamma Överläggningar planlag- ga och granska de organisatoriska och tak- tiska atgarder som fackförbundens verksani- het gjorde aktuella.
Ävensa visade det sig nödvändigt att agitationen sträcktes ut till ännu oberörda arbetsomrhden, samt att ett kraftcentrum skapades för att kunna verk- samt skydda föreningsrätten.
Det ridde därför ingen tvekan om nödväii- digheten av att skapa en centralorganisation för fackföreningsrörelsen.
Allan enades dar- för ganska lätt om riktlinjerna för organisa- tionens verksamhet.
Det riidde nara nog fullständig enighet om att Landsorganisatio- nens uppgifter skulle begi-ansas SA, att fack- förbundens sjalvbestämningsrätt ifraga om lönerörelser och arbetskonflikter bevarades.
Landsorganisationen skulle inrikta sitt arbete pii försvaret.
I stadgarna angavs andamalet vara: " att genom upptagande av rapporter och meddelanden f8 en s8 fullständig översik som möjligt av den fackliga verksamheten landet; att genom sekretariatet uppsamla och för medla dessa rapporter samt att ömsesidigt understödja varandra vid dr tillfällen, da arbetsköparna genom lockou, sökt hindra organisationsarbetet eller arbe.
tarnas försök att förbiittra sina avlönings.
förhllllariden, avelisom vid alla tillfallen d$ föreningsrätten hotas och arbetarna utestan.
gas vid försök att bilda organisatiotier sarni vid lönenedsattningar ".
Redan ni1 framfördes kravet om att Lands- organisationen aven skulle biträda förbunder vid strider av annan karaktär.
Detta] &lt;ra \; vann emellertid intet gehör.
Vid samtliga kongresser, soni sedan h~llits, har detta krav Framförts men utan att vinna nAgon större tillsltitning.
Ratt till inträde i Laiidsorganisationen fick varje " fackförbund sanit de ensk.ilda förenin-: ar, vilka ej ha n %got fackförbund att an-; luta sig till ", " savitt de erkänna dess ända- nAl och äro villiga att följa dess stadgar ".
kledlemsskapet för eiiskilda föreriingar skulle ike " genom den lokala samorganisationen, ".
Om dessa lokala samorganisationers befo- genhet radde ganska delade meningar men nan stannade vid att de endasi: skulle " ha il1 uppgift att leda organisatiorisarbetet pA) latsen, verka för bildandet av föreningar i ack, dar sadana ej finnas, samt att Icontrol- Era och stödja organisationen pil platsen vid: onflikter och andra organisationens angela- !enheterJ '.
Ett förslag on1 att de skulle till-: rkaniias beiogenhet att " behandla och be-, luta i frdgor om strejk " vann ej kongressens) ifall.
(Dessa lokala samorganisationer blevo enare som arbetarekomrnuner grundstom- nen till det Soc.-dem.
arbetarepartiet.)
Ledningen av verksamheten anförtroddes it ett sekretariat, bestaende av fem personer, av vilka ordföraiideii, vice ordföraiiden och sekreteraren valdes av kongressen och de övriga tv8 av socialdemokratiska arbetare- partiets styrelse.
Dessutoni inrättades ett representantskap med uppgift " att mellan kongresserna kontrollera se1:retariatets verk- samhet " samt vara högsta beslutande myn- dighet mellan kongresserna.
I representant- skapet ägde varje anslutet förbund att in- välja en ledamot.
Avgifterna till Landsorganisationen be- stämdes till 20 öre pr medlem och Ar.
I fragan om vilken stallning Laiidsorgatii- sationen skulle iiitaga till det socialdemolcra~ tiska arbetarepartiet uppstod en lang och livlig debatt.
Meningsskiljaktigheterna rörde sig dock mest om sättet för anslutiiingen: att sambandet skulle upprätthallas och på be- tryggande satt markeras, dirom radde full- ständig enighet.
Nagra ville ha en frivillig anslutning, under det andra ville ha den obligatorisk ..
Den senare meningen segrade 3ch det kom att i stadgarna heta: " Andiiteii Förening har ' att senast inom tre a r efter sitt inträde i Laridsorganisationen även ansluta sig till det socialdemokratiska arbetarepar- biet; i annat fall anses föreningen frAn Lands- ~rganisatioiien skild. "
Det dröjde emellertid ej SA länge, innan ietta beslut maste korrigeras.
Redan vid congressen år 1900 ströks bestämmelsen .on1 tvCingsanslutning ur stadgarna och iippliav- ies partistyrelsens ratt att ' utse tvh ledamö-: er av Landssekretariatet.
Någon brytning ned partiet innebar denna Atgard ej.
Detta iramgAr med all önskvärd tydlighet av föl- ande uttalande, som koligressen gjorde: " Självständig och framsynt arbelarepolitik nbste i var tid nied nödvändighet upptaga; ocialismens synpunkter och anknyta sig till; ocialdemokratins program.
Det fackliga ar-) etet far fördenskull heller aldrig så bedri- ras, att det lösryckes frAn sambandet med ~rbetarerörelsen i dess helhet, utan bör Arvid Thorberg.
, tvärtom den fackliga sidan.
av den enhetliga arbetarerörelseil sta i stindig och nara växel- verkan med densammas övriga grenar.
U1 sAdan synpsinkt vidgar sig Landsorganisatio.
ilen utöver den rent fackliga ramen, och för att i sin man medverka till hela den svenska arbetarerörelsens jämna frammarsch, poli- tiskt och socialt likaväl som fackligt, g81 Landsorganisationen ytterligare till &amp; n u p p gift att verka för varje fackförenings anslut- ning till sin orts arbetarekommun och genom denna till Sverges socialdemokratiska arbe- tareparti. "
1 anslutning till detta uttalande infördes en SA lydande bestämmelse i stadgarna: " Laiidsorganisationens Aligganden äro till- lika: att verka för varje fackförenings anslut- ning till sin orts arbetarekomnitin och genom denna till Sverges socialdemokratiska arbe- tareparti. "
Vid kongressen Ar 1909 borttogs denna be- stämmelse ur stadgarna och samtidigt gjor- des följande uttalande: " I anslutning till kongressens besht att icke vidare i Landsorganisationens stadgar upptaga någon punkt, som formellt hänvisar till nAgot politiskt parti, vill kongressen, gent emot alla misstolkningsförsök .av detta be- sluts innebörd ha uttalat, att därmed icke i nAgon minsta man avsetts nagon förändring i den arbetarerörelsens andliga enhetlighet och solidaritet, som alltifrAn dess början bundit samman svensk fackföreningsrörelse och socialdemokrati.
Kongressen betraktar för sin del Sverges socialdemokratiska arbe- tareparti som den naturliga och självskrivna bäraren av den svenska arbetareklassens po- litiska strävanden. "
D &amp; ingen senare kongress gjort nAgot an- nat uttalande, torde detta f A anses ange Landsorganisationens politiska karaktär och fortfarande aga giltighet.
* I enlighet med den konstituerande kon- gressens beslut trädde Landssekretariatet i funktion den 1 januari 1899 och Landsorga- nisationen soni sadan, med avseende pA un- derstödsverksamhet o. d. fran och med den 1 april samma ar.
.
.
Till ordförande för Landsorganisationen valde kongressen Frcdrik Sterky och till vice ordförande Herman Lindqvist.
Sekreterare blev Ernst Blomberg.
Partistyrelsen utsag för sin del Skrädderiarbetareförbundets för- troendeman] ohaiznes Andreasson och redak- tören för tidningen Folkbladet, K.
1.
Gabriels- son.
Av dem var endast ordföranden helt anställd.
Den som fick det krävande värvet att som ordförande leda den nya organisa~onen i dess arbete var en sällsynt kunnig och du- gande man med utomordentlig organisato- risk och administrativ begavning.
Tyvärr fick Landsorganisationen ej länge tillgodo- göra sig Fredrik Sterkys eminenta kraft.
Han avled år 1900, endast 40 ar gammal.
Det blev nu Herman Lindqvist, som fick upptaga och fullfölja Sterkys arbete; att han var den uppgiften fullt vuxen det känna alla, som pa ett eller annat satt ha deltagit i rörel- sen.
En ledare av hans matt ä r svensk fack- föreningsrörelse stolt över att ha ägt.
Lind- qvist stannade p &amp; ordförandeposten i 20 Ar och avgick Ar 1920 och eftzrtraddes av Arvid Thorberg, som sedan 1908 vqrit Landsorga- nisationens sekreterare.
A.
B.
F:s sommarkurs Det stora intresse, varmed A.
B.
F:s ut- bildningskurs för studieledare under den gängna sommaren mottagits, bar föranlett A.
B.
F:s rorpresentantskalp a t t ans16 medel till en liknande kurs under sommaren 1924.
Kursen, som äger rum i Brunnsviks folk- högskola under tiden omfattar un- dervisning i. de ämnen, som ha särskild be- tydelse för a.nbetarerörelsen och som äro de vanligast förekommande inom A.
B; F:s studiecirklar.
Utom de tre grupperna natio- nalekonomi, stats- och konin~unalkunskap och fackf öreningskunskap, i vilka un.dervisning ingick i %rets sommarkurs ouh i vilka under arbetsåret 1922-23 arabetade respektive 433, 357 och 30 studi,ecirklar, kommer 1924 åra somrqarkurs aven a t t omfatta undervisning i en.
f järde grupp: livsåskådningsfrågor.
A t t döma av det stora antal studiecirklar, soni finnas i humanistiska ämnen (i skönlittera.- tur, historia, litteraturhistoria och filosofi tillsammans 560 cirklar, d. v. s. inemot en tredjedel zilv samtliga cirklar) synes intresset för d,yJika frågor vara mycket stort inom ar- betarerördsen.
Undervisningen i varje grupp piigår ett 30- tal timmar, omfattande dels f örelasningar, dels studiecirkelarbete.
De fyra gruppernas arbete p %går samtidigt, varför ingen kan del- taga i mer a n e % grupp.
I varje gnupp anta- gas 15 deltagare, vilka förpliktiga sig dels a t t f öre kursens början studera ifrågavarande ämne efter av respektive kursledare opp- gjord plan, dels, att utar.beta en inledning till.
diskussion i av kurdedaren an~befallt ämne, d d s ock a t t under arbetsåret 1 9 2 6 2 5 i sin hemort leda en studiecirkel inom den amnes- grupp, deltagaren tillhört.
Ledare för de olika grupperna bli: Grupp I.
Nationalekonomi: Rickardl Sand- ler.
Grupp II.
Stats- och komm~unalkunskap: Edgar Sjödahl.
Grupp III.
Fackf öreningskunskap: Sigf rid Hansson.
Grupp IV.
Livsalskådningsf ragor: Oscar Cronholm.
Iitoni undervisningen i de olika grupperna förekommer gemensamt f ör .samtliga delta- gare instruktionsföreläsningar om bildnings- arbetet (10 tim.) av Yngve Hugo.
Svgiften för deltagande i kursen &amp; r 50 kronor, för vilken avgift &amp; eltagarna erh %ll; i, fritt uppehiille under vistelsen i Brunnsvik, avensom ersättning för halva resekostnader- na.
Lampligt torde vara, a t t denna kursav- gift jämte ersättning för resten a v resekost- naderna betalas av bildningsraden, studiecirk- larna eller a~betareorganisationerna i form av stipendier till d e h g a r n a.
Av de 60 or- dinarie deltagarna i 1923 års kurs uppburo icke mindre än 43 sådana .stipendier.
Ansökan om deltagande i kursen insändes till A.
B.
F:s centrallbyrå, postfack 550, Stockholm I, före den 15 december.
Ansö- kan skall om möjligt innehalla följande upy- gLfter och vara %tföljd av följande intyg: 1.
Den sökandes namn yrke och alder.
2.
Uppgift om, vilken grupp den sökande önskar tillhöra.
Ansökan kan galla alterna- tivt den ena eller andra gruppen.
3.
Uppgift om huruvida oczh p % vad sätt (Forts. f öljcr i ni st:^ nuiiimer.)
sökanden förut deltagit; i A.
B.
5 ': s arbete.
4.
Uppgift om,.
vilken eller vilka arbe- tareorgan.isationer den .sökande tillhör, aven- som eventuellt om förtroendouppdrag inom dessa organisationer.
5.
Uppgift om eventuella f örtroendeupp- drag inom stat, bnclsting eller komniun.
C.
En skriftlig rekommendation från bild- Ingen &amp; bbmedlem fdr vara over ?pam uingsråd, .studiecirkel eller annan arbetare- vare sig det gäller agitationen för klubben organisation.
7.
En f öiibindelse, a t t f öre: kursens början stuclern if rägavnrandc iiinne efter av kiirslc- eller Morgonbris.
.
Landsorganisationen.
blev fran början en försvarsorganisation, vars direkta ingripande i, pAgAende strider ej I.I.avdes förr an det gällde för organisationerna att försvara sina intressen mot angrepp frAn arbetsgivarna.
Vid lönerörelser och de av dessa föranledda strejkerna pavilar det varje förbund att föra dem med de resurser varöver de själva för- foga.
Dock i samförstltnd med Landsorga- nisationens verkställande ledning, Landsse- Itretariatet.
Skulle en p i SA sätt igangsatt strid medföra mot !tgärder frAn arbetsgivare- parten, genom lockout mot i striden ej in- dragna arbitaregrupper, intriider Landsorga- nisationens understödsplikt och direkta med- verkan i konfliktens fortsatta förlopp.
Varje till Landsorganisationen anslutet for- bund stbr sålullda, ifraga om verksamheten inom sitt omrade, obundet att handla sa som det finner för sina intressen bast.
Det sam- förstAlid med Landssekretariatet, som enligt Landsorganisationens stadgar Aligger varje ansluten organisation, ar det naturliga ' lit- trycket för det behov av sa-marbete med andra arbetaregrupper, vilket under alla för- hallariden ar nödvändigt.
Framgangen be- ror nämligen i ej ringa grad av den förmaga till anpass,ning gentemot andra arbetaregrup- pers intresse, som fran de olika organisatio- nernas sida kommer till uttryck i det prak- tiska arbetet.
Landsorgaiiisationen är det av organisationerna gemensamt skapade orga- net för tillvaratagandet av.
detta gemensam- hetsintresse.
Friheten att handla efter eget gottfinnan- de kan aldrig utsträckas längre an till den punkt, där detta handlande rakar i motsatt- ning till en eller flera andra gruppers intres- sen.
Dar inaste den egna handlingsfrihe- ten underkasta sig de begränsningar, som det gemensam~ma intresset kräver, och som utgör förutsättningen för ömsesidigt stöd vid de tillfallen, d5 nagon eller nagra grupper komma i det laget, att detta stöd pakallas.
Samarbetet m h t e, vila pa förstaelse för var- andras intressen, och medvetandet om att det endast med varandras bistand a r möjligt att nA de avsedda restiltaten.
Detta i samband med det1 fullt riktiga upp- fattningen, att varje enhet inom den stora centrala organisationen utför det värdeful- laste arbetet, bade för sig själv och för rörel- sen i sin helhet, om den med de har anförda begränsningarna handlar under eget ansvar.
Dessa synpunkter Ila utformat den taktik och jet arbetssätt, som Landsorganisationen till- lämpar.
Sprid Morgon bris!
o. '
'.
.
--- .. - I C 1 O R G O N B R.
I: S - .... -.
.
.
.
.
.
.
2 1.
.-.
p - c Hus av stampad jord.
niii pil allvar beakta, att man kan bygga solida, hemtrevliga bostäder av stampad jord - och för en ringa kostnad.
SAdcina hus bli sunda, varma, torra, varaktiga, bränsle- besparande, pA allt satt behagliga at2 bo uti.
Och sa uppföras de enligt en metod, som är så enkel, att vilken arbetare som helst kan uppföra husets stonime själv.
Och bygg- materialet - lämplig jord - har han i de flesta fall pit sin egen tomt eller i dess nar- het.
Helt säkert äro manga av denna tidnings läsare i saknad av - ett eget hem.
Tiotu- sentals arbetarefamiljer f5 nöja sig med att bo i trAnga ' lägenheter i stadernas hyres- kaserner, dar en allt för stor portion av Ars- inkomsten stryker med till hyran.
Lägenhe- ten a r kanske i saknad av tillräckligt av sol och frisk luft.
Varförutom det aldrig kan bli den rätta hernkanslaii eller alstras den ratta hemandan genom att bo under annans tak.
Ett av gr~indvillkoren för att arbetare- klassen skall kunna sattas.
i tillfälle att f i sin rättmätiga del av kiilt~irens Välsignelser ar att varje arbetarefamilj far bo i eget heni, under eget tak, pa egen grund, f A en jord- flack att disponera över, f i l tillgAng tiii s ~ l och frisk luft, bli i tillfälle att ha blomnior och grönt omkring sig - att icke uts~ig.-i; Stampjordbygge hos förf.
Knut Hanisum.
.
av höga hyror eller av nästan lika svira imkontributioner till s. k. egnahemsbolag.
förut Atskilligt har ju gjorts för underlattarides De flesta av denna tidnings läsare av tillkomsten av egna hem.
Men detta ' zii.
hört talas om denna byggnadsmetod.
Jag r derlattande " ä r ännu allmännast sa besksf.
har i fem ars tid arbetat pA att införa den.
fat, att vare sig det a r frAga om statlig samma i Sverge, Norge, Danmark och Fin- kommunal eller bolagsförvaltad lönehj ' il; land.
Men det har statt en hop fördom ock I Qgnahemsbyggaren i allt fall maste kampa misstro i vägen.
Denna m.isstro haller dock nied en alltför ' tung skuldbörda, dels emedar nu pa att ge vika, sedan under de seiiastt!
redan.
tomten kostar.
för mycket och del$ tre a fyra Aren en hel niängd stampjordshus; emedan själva bygget blir dyrt.
.
blivit byggda bade i Sverge och i grannlan.
Vad.
som behövs a r en .lagstiftning, som derna.
Att det ändå gAr allt för sakta med avser expropriation av jord kring .städerm metodens.
bekantgörande och ' utnyttjande efter vanligt jordbruksvärde för användning beror aven darpA, att metoden.
a r sa enkel: till rymliga och billiga tomter At dem s o 3 att vem som helst kan fil full kännedom om vilja bo utanför staden, samt expropriation förfaringssättet genom att studera den in- ay jord å landet till egna hem At dem s n i struktionsbok (med illustrationer), som jag vilja agna sig åt jordbruk .. utgivit just för att satta egnahemsbyggareti Men reformer pa dessa omraden ga trogt.
i ståiid att med egna händer bygga sitt egel Och.
under den.IAnga väntan på deras varma och solida stanipjordshus.
Da.
såle- nomförande ar den enskilde egnaliemssokareii ies byggaren har byggnadsmaterialet (jord- hänvisad till att lösa sin hemfraga bast iia !i massa) gratis och kan själv utföra arbetet, kan pa basis av nu befintliga möjlighetzr.
gives ingen chance för jobbare eller bolag at1.
Jag önskar att denna tidnings läsekrets nii göra nAgot försök att sla mynt av metoden.
Nen i följd härav uteblir också all den daren uppgjord plan, att till kursen utanbeta reklani och annonsering, som man skulle få en diskussionsinledning (föredrag) i anvisat; e viinla i alla tidningar,.
därest metoden arme och att under arbets5re.t 1024-25 ledn sore nAgot som sniarta företagare kunde en studiecirkel inom den iimnesgrurpp, den sö- loppa pA och göra till vinstutdelningsföre- kande tillhört.
8. övriga uppgifter och intyg, som kunna tag.
- Nar nu sa icke ar fallet, fiir det styrka den sökandes lämplighet till studielc- stanna vid att folket självt f a r söka sig upp- dam i if rhgavarande ämne.
ysning .om saken och av eget initiativ ta E n förteckning över de antagna kursdelta- land om metoden; deii föres inte orrikring ga.rna offentliggöres i januarinmiret av A.
B.
F: s tidning.
S % smrt deltagarna ut- iv nagot bolag.
I-lus av stampad jord finnas numera i setts, erhtilla dessa från respektive kiursledarc detaljerade anvisningar ri.rig ?iendc vartermi- lastan varje ' provins i vårt land.
Det sydli- nons f örstudier.
gast belägna stampjordshuset finns i Malmö Stockholm i nov.
1923.; tad och ar ett bostadshus för tvii farniljer.
) et tillsvidare nordligaste ar en skidfabrik i Iörii i Norrland.
I Skåne finnas ytterhgare itt tjugutal, nitgra i Halland och ett flertal i.
Vi uppma.na kviiinomia att i största Jastergötland.
En del egnahemsbyggare har möjliga &amp; sträckning lämna in ansökaii) ch dar ha utnyttjat metoden bAde för bo- 0111 deltagande i demta kurs.
Upptag iingshus ' och uthus.
Malmöhus lans egna- ärendet på dagordnin~a:rna inom av- ienisförening använder stampbyggesmetoden deliiingama och sök ordna för stipen- rid uppförandet av hem å till småbruk styc- diater.
tade egendomar.
Aven er1 del herrgirdar Pö~bzmdsstyretsen.
ia varit kvicka att inse metodens fördelar 1c.h använt den för ekonomibyggnader .. xh Y L arbetarebostader.
Ett sadant bostadshus a r uppfört A Sallerups prostgard i Skane.
Huset ar 25 meter IAngt och innehaller lagenheter för tre arbetarefamiljer.
Ett ungefär lika stort stampjordshus ar uppfört i herresätet Hjuleberg i Halland.
I närheten av Skövde i Västergötland har en bondeförbundare visat att metoden utgör en förtjusande lamplig och billig vag att f A till stand en föreningslokal.
Men, metoden statar också redan med ett postkontor i Uppland.
O. s. v. En detaljerad beskrivning om förfarings- sättet vid uppförandet av hus av stampad jord kan omöjligen inrymmas i en tidnings- artikel.
Men saken bör nu utan längre dröjs- mål beaktas av en och var, som önskar komnia fram till ett eget rymligt och varmt hem.
Tusentals, som aldrig sl&lt;ulle kunna f A sig ett eget hem enligt vanliga byggnads- metoder, kunna f A sin dröm förverkligad genom att bygga med stampad jord.
Och ingen behöver tro, att han därmed fAr ett mindrevärdigt hiis eller en bostad, son1 icke fyller alla anspråk ifrAga om nutida bostads- kultur.
Nobelpristagaren Knut Hamsun har utnyttjat metoden.
.Norska staten har be- kostat larokurser i jordhusbygge vid nAgra stycken lantbruksinstitut.
Danska järnvägs- ingeiljörer ha rest hit och erhallit kurser av mig.
Likasa ingenjörer frAn Finland.
Min instruktionsbok om jordbyggen ar utkommer!
aven i norsk och dansk .översättning.
Det är bara hos de hemlösa svenska arbetarna och fördomen sitter så fast: arbetarehustrurna kvar, att endast ett fatal kommit sig för att undersöka metoden och, bygga - medan lantpatroner och, brukspatroner visat sig mera snartroende och praktiska.
ii .. - Egnahemshus i pis6 a småbruk i Skåne.
Der1 omnämilda instruktionsboken kostar 5 kr.
och erhålles icke i bokhandeln utan hos ~ndertecknad, som aven undersöker jordprov] ch i övrigt bistar med rad och ripplysnw- Ear beträffande husbygge av stampad jtjrd.
Boken bör rekvireras nu och förbererizidc irbeten för bygge påbörjas under höstcn.
Karl 1.
Ellingtoi~.
Ingenjör, adr.
H e s s e l b y. '
Kommissionärer!
På alla agitationsmöten måste finnas.
b
MORGONBRIS -- 22 Socialistiska f öregångskvinnor.
(Forts. fr. sid.
7.)
Hon skrev aven en bok om den kooperativ hon de kvinnliga kamparna inom socialismen, rörelsen.
Ar 1892 ingick hon äktenskap me och hennes vackra dikter äro en agitation, Sidney Webb.
De bada makarna utarbetad - som nar hela världen.
tillsammans fackföreningsrörelsens histork Den kvinna, som spelat den största rollei ' l Fru Webb har gjort sig kand som en kun som agitator och organisator inom Italien S skapsrik och klok kvinna.
Hon betrakta socialdemokrati torde vara Anna Kulisciofj r som en verklig auktoritet i sociala fragoi Hon ar av slavisk börd.
I Paris samman De tyska kvinnor, som framträtt akth träffade hon pa 1870-talet med den italiensk; a inom den socialistiska rörelsen, Ila inte stal socialistledaren Costa, som da levde i lands Iangt efter männen i energi och kraft, e flykt.
Hon följde honom tillbaka till Italiei n kampakraft, som hos den germanska kvinna och blev i sitt nya hemland en energisk agi ersätter, vad hon saknar av den latinsk, tator bland proletariatet.
kvinnans värme och av ryskans mod.
E: Argentine Altobelli a r en italiensk kvinna, veteran bland Tysklands kvinnliga socialde som arbetat i över tjugo Ar inom den italien- mokrater ar Klara Zetkin.
Som lararinn, ska lantarbetareklassen.
Hon har organise- vistades hon en lang tid under sin ungdon rat denna klass pa socialistisk basis, ocf 1 utomlarids, tills hon ingick fritt aktenska] hennes arbete har vunnit allniant erkännandi I med den ryske skriftställaren Zetkin.
bade inom och utom hennes eget land.
På den internationella socialistkongressei Knappast nAgot land har att framvisa s!
k i Paris 1889 representerade hon tillsammani manga framstående kvinnor inom den socia- med Emma Ihrer Tysklands socialdemokra listiska rörelsen som England.
En av dt tiska kvinnor.
Ar 1892 övertog hon redige gedignaste och basta krafter den engelsk2 l ringen av de tyska socialdemokratiska kvin arbetarerörelsen ägt ar Eleanor Marx-Axe- nornas tidning.
Som agitator hör fru Zetkii ling, Karl Marx ' yngsta .dotter.
Hon födde:; till de främsta inom Tysklands socialdemo under faderns vistelse i London 1856.
Tidig1 t krati.
Som debattör ar hon skarp och kvick kom hon att agria, hela sitt intresse åt arbe- Både i tal och genom broschyrer och sin tid tarerörelsen.
Först verkade hon en tid son: I ning har fru Zetkin agiterat bl.
a. för el lärarinna, men sedan togos hennes kraftei skol- och uppfostringsreform,, soni skulle för helt i ansprak av agitation och organisation bereda en ny tid.
Nar kriget utbröt, va Under den stora dockstrejken i London p4 L Klara Zetkin en bland de fil modiga, son 1880-talet var hon outtröttlig som agitator, vagade höja sin stamma mot en förblindat Senare organiserade hon fackföreningar l nationalism.
Följden blev, att hon i likhe bland icke yrkeslarda arbeterskor i London, l med Rosa Luxemburg inspärrades i fängelse Genom sin stora sprak- och personkännedom l (3ch dar satt hon ensam och vanmäktig, me- var fru Aveling till stor hjälp för Englands i f dan hennes söner kampade vid fronten.
Mer socialister, nar det gällde att anordna de 1 I med obruten kraft gick hon igenom fängelse.
första inter~iationella arbetarekongresserna.
1 tiden för att an en gang höja sin stamm2 Sorger av privat natur bröto tyvärr ned hen- 1 iör f redssaken.
nes krafter, och viiren 1878 slutade hon sina L Enma Ihrer (f. 1859, d.
1.911) upptraddr dagal.
~ffentligt redan i början av 1880-talet ocf Som agitator och organisatör har aven I iampade inom den tyska socialdemokratir Annie Besant gjort en betydande insats i i Ynda till sin död.
Hennes varme och han.
Englands arbetarerorelse.
Denna märkliga 1 givenhet för saken blev endast djupare ocf kvinna föddes 1847.
Vid 20 ars Alder gifte L rtörre, ju dildre hon blev.
Hennes livsverl hon sig med en präst men skildes frAn ho- l rar agitation i allmänhet inom proletariatei nom, da hon hacle frigjort sig från den reli- () ch i synnerhet bland kvicnorna.
Henne$ giösa tron.
FrAn 1873 agnade hon sig Lit I igitationsresor sträckte sig ijver hela Tysk- ateistisk propaganda och kom i början av 1 and, och hon varvade rnanga nya medlem- 80-talet i kontakt med socialismen, som snart I nar å t partiet, särskilt bland arbeterskorna, fangade hela hennes intresse.
Som skolrads- i ' ör vilkas organisering hon ' arbetade.
Mon ledamot verkade hon för praktiska reformer, \ rar med om att 1885 bilda Berlins första och som agitator kampade hon för fabriks- ~rbeterskeförening p3 socialdemokratisk ba- arbeterskornas sak.
I sin lilla tidning " The S iis.
Den första tyska socialdemokratiska Link " förde hon särskilt tandsticksarbeter- k: vinnotidningen " Die Arbeiterin " börjadc skornas talan och lyckades aven föra deras 1 891 att utkomma under hennes ledning.
Et1 strejk till ett lyckligt slut.
Nar Annie F, ar a r senare lyckades det henne aven att Besant sedan fangades av teosofien och blev f a till stand en bildningsorgaliisation bland madame Blavatskys vapendragare, gick hon C le socialdemokratisl&lt;a kvinnorna.
Hennes praktiskt taget förlorad för arbetarerörelsen.
F lersonliga kraft lag i hennes optimistiska Beatrice Webb, som tillsammans med sin f ramtidstro.
man Sidney Webb skrivit fackföreningsrörel- Rosa Luxemburg föll pA sin post, föll i sens historia, utgick Lir en radikal engelsk S triden mot militarismen och kapitalismen.
familj, och hennes uppfostran stod under (&gt;enom sin andliga kraft och överlagsna in- Herbert Spencers inflytande.
1 början av.
1 t elligens var hon en av de främsta kvinnor, 80-talet lämnade hon sin umgängeskrets, slog S om nagonsin deltagit i samhällskampen.
sig ned i Londons arbetarekvarter och börja- 5 tosa Luxemburg var till börden polska och de agitera för bättre arbetarebostader samt v, axte upp i en miljö, dar en: humanistisk och studerade det s. k. utsvettningssystemet.
n nanniskovanlig liberalism var v2rldsAskAd- l 1 l 8 n ' C ningen.
Nar hon studerade vid gymnasiet, ': kom hon i beröring med en krets ungdomar, som flitigt studerade socialistisk litteratur.
De socialistiska ideerna hade vid denna tid nyss trängt in i Polen, och proletariatet hade börjat organisera sig.
Nar Rosa Luxemburg redan som ung flicka vunnits för de social- demokratiska idherna, började hon aven driva socialistisk propaganda och ta del i agitatio- nen.
Men detta var farligt i det datida Polen och endast genom att kamrater hjälpte henne fly över gränsen, kom hon undan fan- gelset.
Sedan studerade hon i flera a r na- tionalekonomi vid universitetet i Zurich och sysslade samtidigt med den polska arbetare- rörelsens problem.
Hon var med om att bilda det rysk-polska socialclemokratiska partiet och satte aven teoretiska vapen i händerna pa detta parti genom sina manga p &amp; fakta grundade artiklar och avhandlingar om de ~konomiska problemen.
Sedan Rosa Luxem- ourg avslutar sina universitetsstudier, bosatte hon sig i Tyskland och deltog soni en val rustad kämpe i den tyska, polska och ryska iocialdemokratins kamp.
Efter krigsutbrot-: et var hon sjalen i den radikala tyska oppo- jitionen mot den falska nationalism, som ~ ~ r g l i nog g t ryckte aven Tysklands arbetare- dass med.
Hennes modiga opposition förde ienne i fängelset, dar hon fick sitta anda tills iet tyska kejsardömet störtade samman.
Nar ron ater fick träda ut i kampen, trodde hon nte längre pil demokratin utan såg i kom- nunismen proletariatets räddning.
Det ver- rar nästan symboliskt, att hon slutligen föll ör en kula fran den tyska militarismens öretradare.
Den kvinna, som säkerligen gjort mest för le österrikiska arbeterskornas organisation) ch sociala väckelse, heter Adelheid Popp.
jenries eget liv a r en saga, om hur en stark lilja och vaken intelligens segrar över vidri-; a yttre förhållanden.
Hennes barndom var nörk och bitter, och hennes ungdom som abriksarbeterska under harda, hjärtlösa le- [are och tillsammans med okunniga, förslöa- le kamrater var tung.
Med en outtröttlig arnflit skaffade hon sig själv kunskaper.
Sa maningom kastade hon .den katolska kyr-; ans fjättrar och i stallet för den vördnad, ion hyst för kun.garnakten under sina tidiga ingdomsår, blev hon republikan, nar hon bör- ade självständigt tanka över samhallsproble- nen.
Genom pressen lärde hon kanna socia- ismen och blev slutligen en hänförd kämpe ör arbetarerörelsen.
Som agitator och or-; anisatör kom hon sedan att agna alla sina.
: rafter At arbetet för sina medsystrar.
Ingen: unde vara mera agnad därtill an hon, som n i minsta detalj kände arbeterskans liv och varigheter.
Lily Braun var Adelheid Popps motsats i [et avseendet, att hon genom sin börd .till- örde Tysklands högsta aristokrati.
Hennes ar var en ultrakonservativ preussisk general, ch hennes mor var dotterdotter till Napo-: ans broder Jerome.
Som ung gjorde hon ekalitskap med en professor von Gizycki, ilken bl &amp; hennes lärare och van.
Under ans ledning studerade hon bl.
a. filosofi och istoria och kom sil smAningom in i socialis- iens idevärld.
Ar 1893 blev hon Gizyckis ustru.
Aktenskapet räckte i tvA Ar, tills '
CAPRICE. '
En caprice - och publiken i ursinnig fröjd M e d a pplddernas brak honom hyllar.
En bikt i skälvande toner lagd, U r dr av lidande formad, Och publiken med otåligt kort appldd Ser i möte hans näs.
nummer.
- Varför spelar han dd, varför kasfar han ej I förakt och leda den stråke, Vars hemliga sprak bloit de få först &amp; fast en jublande mängd honom hyllar.
D e le vid foner, som sargat hans själ, Som våndas fram ur hans hjätta, Och sucka tungt, niir i yster fröjd Sina ljusaste stunder han jublar.
Nej, han spelar alltjämt Och biktar sin själ T y i den gjutits in En förtärande eld, Den som driver till konstnär en dödlig.
T v e n n e j.ulaftna-r.
drande och frdgande sig sjiilv, när val han skulle finna ljus och vlrme,, nar val han med mat och dryck skulle kunna komma sin hunger att slackas.
Vid tanken dsrpá fuktades hans Det myllrade av folk p &amp; de stora gatorna ögon.
En tar gled ned i hans yviga skagg, och deras ansikten lyste i dag SA stralande.
den frös och bildade diir en klar, ' liten parla.
Hur länge hade han ej f&amp;tt gdtt s % har, gata De hade alla tagit p &amp; sig den basta helgdags- minen och de gingo liksom i spiincl förvantan, upp och gata ned, utan hem, utan hard.
Han uudrande vad denna julafton viil skulle bara mindes som vore det an i dag, hur han för ett Ar se ' n med alla sina liktt&amp;nkande kamrater i sitt sköte.
Strax invid en park ldg ett stort; och ?V m blev utkastad frAn verksraden.
De hade ej fin arkitektur byggt hus.
Av en mangd ljus velat g &amp; i n på, ingenjörens förslag, lönened- och lampor tindrade det i varje rum och dar, sattriinn, och d &amp; var det ej annat an avsked, i matsalen, strdlande av ljus och prakt, stod som vantade dem.
Det var julafton.
Blandande vit 1Bg den nyfallna snön över gator och parker, och över det hela 1dg just den stamning, soxn en vacker vinterdag kan skanka.
den stolta, kara granen.
En febril bridska var ridande dar inne.
I köket larmades med fat och tallrikar.
Kokerskan stod s % r6d och varm vid spisen lagande julmaten och den lilla napna husan hade fullt upp med duk- ningen av julbordet, som ej fick sakna n&amp;got av det som ralrnas till god julmat, ' och det gav henne ej si5 litet huvudbry, att fundera ut var hon skulle stalla allt, t y i (h g s &amp; det ut, som om det stora matsalsbordet ej ville racka till alla de lackra anordningarna.
S % följde då, ett ivrigt sökande efter arbete, FrBn den ena fabriken efter den andra, men överallt möttes han av samma kalla, vresiga snej D.
Nu hade Aret gdtt och det var julafton.
Men ack!
Hur skulle v51 han kunna fira densamma.
Hans blick drages oemotst&amp;ndligt upp till de upplysta fönstren.
Han strgcker sina stel- nade hlnder upp mot dem, liksom ville han Fanga de tindrande ljusen, för att vid deras Även inne i vardagsrummet rddcle brddska.
Lilla fladdrande laga, varma sin förfrusna kropp.
Mary Börjesson.
Dar voro husets herre och ' fru sysselsatta med Vad var det han sAg därinne?
A!
det klack julklappar, som de langre fram p9 aiftonen till i hans bröst.
Var det ej en munter slang- skulle giva sina kara smil samt tjhsteperso- dans som traddes frdn rum till rum?
Han Gizycki rycktes bort av döden.
Under sitt nalen.
D k skrevs rim pA sklappamas, bilde kande sig för e ' tt ögonblick så, varm, han kom korta äktenskap utvecklades hon och mog- lustiga och allvarliga, alltefter desainmas inne- att tanka p5 sitt eget barndomahem och pd nade, blev den starka och socialt medvetna hall, dar doftade av lack och d.ar var ett personlighet, som kunde bli en livgivande alla de ' etiimningsfulla, julaftnar han där, till- tisslande och tasslande.
sammans med mor, far och kara syskon hade centralfigur i en krets av socialister, som S &amp; var da bradskan över, det smög liksom upplevat.
DA hade aven de tratt dansen, lik- själva stodo mitt uppe i samhallskampen.
För andra gangen ingick hon äktenskap med en högtidsstiimning over familjen och man som de lyckliga darinne nu gjorde.
Ja, det den socialdemokratiske redaktören och riks- samlades i den av ljus blandande salen för var den tiden, barndomsticlen, dar goda fór- dagsmannen Heinrich Braun.
Vid hans sida att dar under glam och lustiga rim förtara aldrar stodo som ett skydd, och dit livets bittra gjorde Iion en betydande insats i den social- julmaten, och med överfyllda magar gingo de stormar annu ej hade natt.
demokratiska rörelsen.
Som teoretiker och SA till aftonens a n g e n h a s t e, nöje, julklapps- Hans tmkegdng började mer och mer att auktoritet i sociala fragor betydde hon myc- utdelningen.
Skratt och stormande glädjerop stanna, det var ett enda virr-varr, det började ket, därför att hennes kunskaper vor0 grund- skallade, d &amp; den lilla jultomten kom dragande snurra runt för hans ögon, det susade och in med den stora kladkorgen överfylld av liga och gedigna.
brusade i lians öron och i bröstet stack det Även i Skandinavien ha vi haft kvinnliga, klappars, och hos var och en tronade upp s &amp; sm5rtsamt.
Stapplando niidde han husets förkämpar för arbetarerörelsen och socialis- ett helt litet berg av dyrbara sddana.
snöttickta trappa, och stilla, med en djup slick Omkring granen trilddes SA dansen och till dignade han dar ned.
Sömnens goda f6 tog men.
Vi känna dem, och vi veta, vad de be- tytt och fortfarande betyda på den front, där slutklam p % det hela slingrade sig sl.angdansen honom i sitt beskydd, och i drömmarnas sol- vi alla kampa för materiell och andlig frihet.
fran rum till rum.
ljusa land glömdes hunger och köld.
Dar var Natten, den heliga, fridfulla julenatten, san- han &amp; ter den lycklige mannen, firande julafton ker SA sin slöja över det hela.
Granens ljus med sprakande brasa, julmat och tindrande har brunnit slut och n u vilar var och- en av gran.
Du kan forma dig sjalv soni du vill, varje familjen p &amp; sitt mjuka, varma liiger, dröm- 1: * linje kring din mun iir ditt eget vcrk.
In-n mande ljusa, fagra drömmar, shdans som blott tavla kan framvisa en tydligare skrift an en ljus, sorgfri tillvaro kan skanka.
den, vart livs erfarenhet har ristat i vårt nn- E n ny dags morgon grydde, juldagsmorgo- Julaftonen för dessa lycklige manniskor var sikte.
Men, denna skrift kan du föran,dra nen.
Kyrkan kallade de sina till otteshng.
genom clitt tankeliv och clitt levnadssätt.
nu till anda, lamnande efter sig ett solljust Det började att tindra av ljus i. fonstren, gra- De ficsts nianniskor akta.
wllt för litet.
p % minne.
nar tandes och folk strömmade ivag till temp- sina tankar.
Band och spetsar välja vi kvin- nor med stor onisorg.
Vi söka, ocksa a t t kläda let, för att d &amp; lovsjunga och prisa en.
ratvist oss val och tala mjukt och vackert, vilket a r och barmhartig b ud.
Även d.et ovan beskrivna gott och vril, mon strava vi nagonsin cftcr P &amp; gatan nedanför det upplysta huset hade husets innevånare begiva sig dit och de funno a t t göra v8ra tankar fina och god.aB N,ej, allt .för sällan - och l i k v u äro tan- man lagt marke till en ensam man, som gick en man sittande död vid sin trappa.
karna sjiiJens spclgel.
Rena, miinnislcovänlign fram och Ater i den stilla, fridfulla julaftonen.
Den utsvultne, arbetslöse proletaren hade tankar göra ett a.nsiktc vackert, iiven o n dct Hans rygg var böjd och hela den briickliga nu funnit julefrid.
av naturen icke ä r synncrligen f ö r d ~ l a k t i g t gestalten skakade av köld.
Hans klader vora Sigrid Ohlsson-Bonde.
utrustat.
A andra.
sidm liander det a t t perso- ner med regelbundna drag tidigt bli gamla trasiga och hans bara tdr, som .stuck0 fram och fula, därför .att .de tanka ofint och h-andla genom söndriga skor, kande en isande kyla, illa mot sin nästa.
d &amp; de kommo i beröring med markens kalla snö.
Han gick dar i djupa funderingar, un-,
(Forts. fr. sid.
16.)
BANK ' AKTIEBOLAGET NORDEN.
Sturen symboliserar Enhetstanken Alla slag av bankaffärer.
- Högsta idhingsränta.
dess hjälplösa och famlande första lev iiadsar.
Han ser mis~föïhållaiiden~a Kungmholms soom-dem.
kvinno- han lider av att nöldgas fogla sig i den1 Med d,etta nummer följer.
som bilagz klubb avhaller ord.
mbte 3:dje onsdagen i men att spränga kecljornla, kasta undai en postprenum) 2ra,tionsbIr1nkett å, Mor.
varje m h a d kl. 7.30 e. m.
8:t Eriksgatan 21. den gamla, för~osbade s m ö ~ j a n och feji gqnbris.
Inlämnas på nihmaste post Korresp.
sekr. Fru Ellen Vidsjö, Karlsviks- rent för den nya tiden, det vågade hal gatan 11, 1 l /, tr. Tel. K.
35 04. ej, ja, möjligketen av att kunna gör: kontor.
.
.
.
det kom aldrig för honom.
Tiden va: Föreningen fair Hembiträden i Stockholm hbller möte 1:ata torsdagen i h - n u ej mogen och han var ett tiden; varje m %nad kl. 8.30 e m. i Folkets Hu3 P- verlrtyg.
Vasasonen, däremot, son sal, 8:dje torsdagen i Folkets Hus C-sai.
skymtar har och v.ar i olika situatioiie: Styreben.
och dislkussi.oiier h.a:r trots sin iiiigdon Höj upplagan p &amp; Morgonbris!
Del oiqxphörligt le j onklon framme.
Har Arrika mat.-dem.
kwinnaklubb hail, den utlrora.des genialiska och sorg torde nog vara pil f &amp; platser i hAller ordinarie mote 2:dra mándagen i m h a - lösa säkerhet.
Eli glad, stark, suni vart land där Morgombris finnes den kl. 8 e. m. i Folkets Hus C-sal.
Styrelsen.
och levnadslustig pojke * med skämtsair i alla arbetarehem.
L A t det bliva hetsighet och hister oiryggligdhet i blic v å r Iösen att sprida tidningen till Blllerholms mo=.-dem.
kvinno- kcn, klara tanik * tr daiinntaiif ö r loch in alla arbetarekv innor klubb háller ord.
möte i Folkete Hus i Sodra.
gen, on.ödig pietet eller lazuktoritetst~o Vram 2:dra tisdagen i varje m&amp;nad kl. 7 e. m.
0rdf.fiu Anna Forn, Villorna, Billesholms gruva.
Varhelst haii visar sig kallner mar Sekr. Fru Gerda Liljeroth, Billediholnls gruva.
igen hoiiom fi4n andra hisborieskildriii Stwvlrrlrrrn.
gny, ehuru de ständigt lcöra med der yördsn.adsvärdc laiidsfa:cleidn till des!
Enkapings sot.-dem.
kwinnoklubb man tror, .att Gustav Vasa talltid ha£.
Tidning för dm, socialdemokratisk^ hAller ordinarie möten 4:de tisdagen i vhrje mAnatl kl. 8 e. m. i Folkets Hus.
ihilgt skkigg loch t.io ba.rn i~ied Marga kvinnorörelsan.
Stwralselz.
reta Leij onhiivud.
Utgives av styrelsen fi3r Sverges Dist.ingsniarlrnadeii.s: niiiliga saliubo EsLllmtuns mot.-dem.
kwinnoriubb Socialdemokratiska Kvimo- clar för # allt upptankrligt från levandc hAller ordinarie möten 1:sta mhdagen i varje f ör bud.
m&amp;nad kl. 7.30 e. m. i Folkets Hus lilla sal.
vara till (kYac1er och 1ä.kcnicldel ger ma- Stwelsen.
t.ur1igtvi.s upphov till niydcet prat ocl R e d a k t 6.r: Signe Warsman.
All ' m.
slGimt bland det unga lii.stva * ii~drand~ GibQeborgs sot.-dem.
kwinnoklubb Tel. Norr 244 36.
Uppiandsgatan har möte 1:sta tisdagen i mAnaden kl. 8 e. m. friilset och nia3 £ar en c1.raplig bild a; t 85, Stockholm.
i Am.-föreningans H-sal; 3:dje W dagen i m&amp;- det sziirrandc livet, det myckna lr6psla.
laden Bondegatan 14 kl. 8 e. m.
E x p e d i t i o n: Anm Svensson, endet, grälet, hum.bugen och vidskepel.
styreisen.
Grindsgatan 10, 111, EItockholm Sö.
serna fr&amp;n den tiden.
Isynnerhet bordi St.-Tel. Söder 78 98. varjc molderii ap~t~elr~ares bbod isas vid HiiganQs moo.-dem.
kvlnnoklubb sir ildringen av hur f emtonhundratalei P r e n u m e r ~ a t i o n s p r i s: Helt 91 Aller ord.
möte 1:sta och 3:dje mhdagen i kr.
3: -, h a l e hr kr.
1: 50; lös- nánaden.
Ordf .. fru Helen Olseon, Förenings- satte ihop sina 0s.
lr.
lä.kemedel!
.
Lik.
nummer 25 öre.
gatan, Högan&amp;.
som f ör * budsviinnerna ocrh ldeims mot.
P n n o n a p r i s: Sista &amp; dan 25 öre, satta överdrifter lcunclc %la gott av att textsida 40 .öre pr mm.
Ludvika rot.-dem.
kvinnoklubb läsa sidan 171 om den taidens Iölbelrym.
i&amp;ller eina möten 2:dra mhdagen i varje mA- m e r. lad kl. ' 1.9 i Folkets Hus ' B-sal.
E n kritiker hmar anmärkt p % de Styrelaen.
Svergea 800.-Dem.
Kvinnoiörbund: ibland förekommande alltför stora aii- Irdf.
och korresp.
sekroterare: Fru hopningarlila av oväsentliga # detaljer qigne Wessmrln, Upplaridsgatan 85, Skivarps aoc.-dem.
kvinnoklubb i&amp;ller ord.
möte andra söndagen i varje m i - har och var i denna del, av Fabiai~ 3 t o c k h o l m.
A.
T.
Narr 244 36. lad kl. 1.30 e. m. i Folkets.
Hus, Skivarp Miii~ssons svenska hist; orila.
Kanhända Vya medlemmar vinna intrade.
Sr den som drrivcr detta i sin egenskap Stockholms rtadc, Stc~ckholms o. Rtyrelaen.
av kvinna.
mer bunden, av siil under- Jppralr lans sot.-dem, kwinnodi- mcclvetna tallveteiihet, som l ~ i i n n e ~ ~ t r i k t.
Adr.
: Ordf. F ' rökeri Anna Svens- Sphngr 800.-dem.
kvinnoltlubb Grindegatan 10, Stockholm S8.
Kaeuör iáller ordinarie möte 1:sta torsdagen i va j e ser med författaren, a n av det klara F on, r u Sara Andermon.
Igelboda.
Sahjö-Duvnas.
n h a d kl. 8 e. m. i Folketa Hus.
och kritiska försthdet, som stgr &amp; ep- Styreben.
tiskt, meii visst 81 ' a t t med undantag av b t n i m m &amp; l i m.
iIvinnoRiiuDb (sot.-dem.)
i1ågr.a släktnanm, hofn icke kunnat u p p iáller ordinarie möte 1:a m h d a g e n i va j e Solnr room-dem.
kwinnol ' lubb hMler h a d kl. 7.30 e. m. täcka dessa oväsentliga detaljer.
Ty n Obe.!
nöte 2:dre tiadagen i varje manad kl. 8 e. m.
Lokal i D-salen, Folkets Hus.
Huvudeta Folkete Hus och 4:de mAndagen en karilek, så stark och trosviss, .att Styrehen.
varje m h a d kl. 8 e. m. i Hagalunde Folkete längesedan multnade männisl~or st % Styrelsen .. Stockholms Gamla Stiadens Sot.= Rus.
upp och leva p &amp; nytt icke som på en lem.
kvinnoklubb h&amp;ller ordinarie möte skuggspelsteater, utan till verkligt lit:: dra torsdagen i mAnaden Id.
7 4 0 e. m., Storfors sot.-dem, kvinnoklubb smed hopp [och spänning, Iaregirighet, Itortorget 2.
2 tr.
Aller ordinarie möten sista söndagen .i varje Styrelsen.
n&amp;nad kl. 3 e. m. i Folkets Hus.
strid, seger och underghg, maste ocksil IlltoaRnoienm m d b a r r ltvinnotiula * Styrelsen.
3ncddeZa sig genom de wppstiandiias iiar- 3oc.-dem.)
bhller ordinarie sanlmantr&amp;de 1:sta het till alla, som ha möjligheten att, nsdagen i ' varje m&amp;nad kl. 8 e. m. i lokalen Sundbybergs soco-dem.
kvinno- upgfatta den.
Och i den glada spk- tr. Sodra Folkets Hus.
klubb h&amp;ller möte 1:sta tisdag * i varje Beda Jansson, Blekcingeg.
65, 3 tr., Ordf. fru ning och .det 1djup.a intresse, varmed ~tockholm .. n&amp;nad kl. 8 e. m. i Folkets Hus.
.
Styrelsen.
luan laser sig i.n i femtoithundratalets f örsta.
årtionde8ri.i, finns ingen plats för Vaemmtadenr: rot.-deim, kvinna- Tumba 8oc.-dem.
hrinnoklubb hB1- småkritik över .detaljer.
Men väl tlubb har ord.
möte .L:ata mlindagen i varje er ordinarie mötan 1: ~ t a onsdagen i månaden kl. 8 e. m.
B ' lokalen Upplandeg.
51. d.
6,80 e. m. i Folkeni Hus, Turnbe.
glädje över det saa; bba, rungande sprg- ïánad Stgrelsen.
lir.
(h t a v Vasa-automaten); het, den bre&amp;, goda hzumorn och, de Uppbbrd och inekrivning varje mote.
.
.
- .8ty * cken.
.
Itockholm 1923.
A.-B.
Arbetarnee Tryckeri.
rika.
bi1.derna.s skönhet .. P - - - P Kommissionärer!
M ~ r g o bris.
n - ' -.
n.
L, ' '
