# ID: svediakorp-per2495
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1923
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 15,667
# sentences: 1,063
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDNING F O R D E N SOCIALDEMOKRATISKA KVINNORORELSEN.
Utgiven av styrelsen för Sverges S~cicildennokratiska KvinnJÖrbund.
19:de Brg.
1923.
November.
N: l Pris 25 Öre.
MARGARET BONDFIELD.
1: P &amp; senaste engelska fackförenings- tildar i Londonpressen påvisa .för l .av sin verksamhet inom fackförenings- kongressen i Plymouth valdes miss offentligheten att butiksbitr5den.a~ rörelsen sitt intresse inriktat på det M a r g: a r e t B o n d f i e l d till, stallning i de flesta avseenden va?
a l l m ä n n a organisationsarbete blalid ordförande för det organ, .som i Eng- synnerligen usel.
Sedan unde~sö1cnii1- lrvinnorna, som M .a: r y M a c a r it h u r land motsvarar vår Landsorgmanisation.
gen v.ar avslutad satte miss Bondfield med flera redan vor0 sysselsatta med.
.Med ratta har detta %eteckn.ats som en under 10 års tid in adet mesta # av sina inom det med bistånd: av sir Charles mycket märklig händelse: kvinna krafter på arbetet, att stärka de affars- Dil ' ke och lady Dilke bildade Kvinnliga har satts i spetsen för en, av världens anstä1lda.s fackliga orgatnisation.
Att f a.ckföreniugsf örbundet.
största fackliga landsorga&amp;sationer.
denna organisation nu hal: uppnått Denna organisation bilclades för, ett Detta kan med sk51 betraktas som halvt sekel sedaii av erniss E m m, a en stor personlig triumf för miss P .a t e r s o n för iippfostrhig,s- och Bondfield.
I själva verket ä r .det propagand.aarbete bland arbetets en ännu större triumf för den so- kvinnor.
I sin början var denna cialdemol.rratiska kvinnor or el se^, organisation ingalunda vad den i till var,s f örgriindsfigiirer miss dag ar.
Det var många ' bland de B,ondfield sedan länge räknats.
manliga fackf öreningsrnedlemmar- l ?ackf öreningskongressen korade na som vor0 både misstanlrs~amma miss Bondfield till ordförande inte och fientligt stämda mot de i in.du- li därför att hon ar kvinna,.
~ ~ t a eme- strin arbetande kvinnorna.
Di, dan hon a.r en facklig ledare av energis1c.a kvinnorna f örmådde verklig betydelse, .skicklig som ta- emellertid s % småningom att över- lare och förhandlare sa.mt i besitt- vinnn.a både misstron och motstån- ning av en mindre vnanlig Irännc- det. '
De visade .att de för-mådde dom om apbetareklmsen och dess bygga upp .en kraftig facklig orga- f örhallanden.
nisation och, att föra en taktik, som Miss Bo ' ndfie1.d är född i Somer- gav de .arbet.ande kvinnorna bättre, setshire år 1873.
Hon uppnar - allt- villlror och större trygghet i arbe- så under innevaiiande %r 50-års- tet.
För iiärvar.ande äro de kvinn- åldern.
Innan hnon fyllt 16 år fick liga fackföreningarna en makt.
att hon ta plats som bitriide hos en r5l; na med i England.
köpman i kolonialvarubranschen.
Miss Bondfields, andel i denna b d e r 11 .år sainlade .hoil därefter utveckling ar icke ringa.
.Hon stod MARGARET BONDFIELD.
erfarenhet som handelsbitriide i som biträdande sekreterare i .de London och andra delar av England.
1 40,000 medlemm.ar ar till.
stor del miss afLEärsansta1ld.a~ organisation till 1908, Dassa erfarenheter gjorde .miss Bond- Bondfields förtjänst.
då hon ställde; sig i hela arbetarerörel- field till en ivrig medlem av affarsbi- Miss Bondfields utredning om de sens tjänst som skribent och talare.
trädems fackorganisation, i ~ i l k e r hon i affarsanställdas förhållaiiden sammaii- Politisk verksamhet i Labour ' Partys 1894 blev medlem.
Hon var den första föll med sir Charles Dilkes aktion i tjänst och socialistisk propag.anda för kvinnliga medlem som !deltog i sitt parlamentet, vilkeb hade s0.m följd a t t I.
L.
P.
(oberoende arbetarepartiet) tog.
f ackf öybnnds kongress.
23-årig n.t- ' butiklagen 1896 blev lamtagen.
För- henne, allt mera i anspråk.
Hon stod nämndes hon .till .aissisterande sekrete- bindelserna med.
Dilke kunde icke und- likväl kvar i styrelsen för Kvinnliga rare i fackförbiindet.
Under 90-talets g5 .att h.a inflytande på de djärva och fackf öreningsf örbundet.
1914 gick sista år företog hon en grundlig under- aktiva kvinnliga, f ackf ör5 (~ningsledariia, hon på nytt till fackföreningsrör ' e ' seli sökning av arbetsförhåll.andena i Lon- som just voro i färd med att ' börja upp- som funlvtionär.
Detta å r.
@ lev hon: dons butiker.
H.on kunde p &amp; grundva- bygga den f ackliga kvinnorörelsen.
nämligen hiivudsekreterare i de kvinn- len av denna undersök&amp;ng genom ar- Miss Bondfield hade redan från början liga arbetarnas landsorganisation (Na-,.
.
\ ' ' '
MORGONBRIS - ' lional.
Feder,ation of Women Workers) Hon.
.
h.ade dessutom samtidigt er mängd andra uppdrag inom såväl po, För M.orgonbris av Gertrud Hanna, Berlin.
litisk som facklig rörelse.
I den agitation, som börj.ade undei Den 1 juli 1023 trädde daen nya la- tillkänna för en lag, som möjliggör en kriget för # att förbihtra de l~vinnlig~l ?en om lönerna inom hemarbetet här j lagligt reglexad löneskala.
ammunitionsf abrilcsarbetarnas ställ, ryskland i kraf t.
Därmed har den, se- Xnligt den nya lagen utses av ike in- ning och a t t .organisera dem, tog misr 3a.n årtionden,; %V den organiserade lar- t.resser,ad.e p.arterna eller: av vederbö- Bond£ield livligt del.
Nar agitationer: eta are rörelsen h0jd.a fordran om lagligt rande myndigheter, fackutskott för re- började voro 100,000 kvinnor facklig1 reglerande av lijnevillkoren inom hem- spektive näringsgrenar.
Dessa utskott nbetet äntligen uppfyllts.
m å s t e atses p % begiiran lav arbetsta- organisersade.
I slutet av 1918 tillhördc Hernarbetslagen .w den 20 .dec.
1911 garen eller arbetsgiv.are å respektive ö v e r e n m i l j o n kvinnor de engel.
innehöll.
visserligen en bestämmelse om orten.
Foackutskotten hava.
n a t t att sksa f ackf öre1iingarn.a.
Defi nedgkng: hörande av ett s. k. fackatskott eller inom sina distrikt, när det anses f ackföreningarnas medlemsantal, .SOII kommitt6 angaende I ' öner, men detta att ersättningen.
för det utförda började 1921, drabbade svl %rwt dera: hade irngen rätt att 1bestam.ma lönesat- hemapbetet är uppenb.art för l %gt h %l- len och ett förstandigairide latt betala, kvinnligsa * del.
Vid senaste kongresser ser utan endast ge utlatande.
Den G- enl.igt deras as ' ikt ej iakttages, !att fast- len voro socialdemomkIrateraa ensamm i Plymouth rapporterades att hela del!
riksdlagen att fordra en laglig regle- slå en minimitariff efter vilken det kvinnliga medlemsantalet var 30 ' 0,000 5ng av lönerna inom hemarbetet, En- skall betalas.
Som otil.lra,cklig betalning för utfört NedgAngen hade saledes varit högsi last två eller tre b.orgerliga ledamöter arbete an.ses, .då .efter en aormal ar- mdersbödde dem.
Sedan dess h.ar för- betydlig.
M,en dean h:ar sina förklar.
&amp; t apbete, betstid-för- ett -- be~amt~-izt£ iiillandena och clen nallmanna meningen liga orsaker, Främst lav dessa stål Iörändrat sig i hög grad.
X vida kret- med lariviidiinde av full arbetskraft, am.munitionstillverknii~gens kolossa1.c r,ar inom den borgerliga världen har man ej kan i; ippn % .den å vederbörandc minskning sedan kriget a r slut.
Dess.
iörstaelsen för hemarbetarnas nödlage ort gällande # allmänna lönen för detta utom genomgår ju England just nu er iaxt fram.
Till stor del beror nog arbete, eller den ar lagre.
a n i andra distrikt med liknande f örh %l.land.eii.
arbets1öshet:slrris och dy1ik.a företeelsel letta p %, natt nu ~hundr,atiisentals man- jamf ör1ig.a i e1conomisk.t !avseende, elle r iiskor, huvudsal.
: ligast kvinnor u r den satta alltid djupa spar - hos ar1bet:arna.r iörra m.edelk1:assm och aven iir de batt- o.m lönesatserna äro lagre an vad som org.anisa.tioner.
Trots detta ar emeller.
ie stallda samliallsslcikten måste för- betalas i.nom verkstäder och fabriker tid de kvirnnliga f a~kförenin.glsmedlem-; örja sig p % - ett mödosam.t hemarb.ete.
p. &amp; samma ort.
Foackutslrotten skola vid.are medla i n~arnas antal nu betydligt större an d vinn or öst rätten har val aven bidragit: j så litet till en: ny syn på tingen, aven uppkoma tvister i andra hänseenden före kriget.
ir %n - den bocgerliga världen betraffan- Rom kunna uppkomma mellan arbetarc NZir.
Mary Macarthur,, denna kvinna le ett lagligt r.egler.ande .av hemarbetet.
och arbets, ' wivare.
.
som betytt .så oandligt mycket för Eng- l e borgerliga partierna fria ju för öv- För att förhindra, natt arbetet sändes lands kvinnliga arbetare, avled år i g t till: de lrvinfiliga vii1 j arnas gunst.
till distrikt, varest lönerna ej genom 1921, var miss Bondfield den, som fick 3tt av de bästa medlen a t t n % resultat utskott Lagligen reglerats,.
kan genom skaffa sig sym- vederbörande myndigheter ett allmänt övertaga de mest maktpåliggande av iynes dem nog va,ra,) ati fran dessa stora grupper av kvin- fackutskott utses, som gastställer löne- hennes uppdrag.
Hon vi,sade sig ocksd kor, som utföra s.
.k.
hemapbete, genom satserna.
Likaså best.ämmes av veder- wr8a i stånd att .g % i land med deras tt stalla sig sympatisk.a till kravet om börande myndigheter * distri.ktens stor- lek.
.
sköbel.
agligt reglerande .av lönesatserna.
Det var för o&amp;gt ej för tidigt att Facktitskotten iiro således mycket.
I det internationella arbetet har miss iettla steg nu äntligen togs.
Genom viktiga insti1; ntioner och för att de Bondfield spelat en framstgende roll.
len stora tillströmniiigen av hemarbe- skola 1yck.a~ t.illfredsstallande handhoa- Vid arbetarelrvinnornas internationell9 erskor från alla samhiillsskikt, för att va de uppgifter som överflyttas på dem radslag h.ar hennes ord alltid vtipt: unna ekistera, vi %r det största far.a för fordras, att de ' besättas med verkliga tu ' iigt.
Bon edeltog aven ja,mte Nary .tt lönesatserna skulle pressas ned till personligheter, som äro val inne i för- M:acarthur i.
Na; tionernas f örbtmds f ör- let yttersta av dessa företagare och hallandena samt besitta vilja och för- maga - att handla.
L,agen stadgar en .. sta.
internationella arbetsk-oii-ferens j gentep, som begagna: sig: av det rådan- Likartad sammansättning lav arbetare le nödläget.
Denna, g %ng gav riksda- Washingtoii 1919.
Hon gjorde därvid: en emellertid enstämmigt sin mening och arbetsgivare i utsk.otteki.
Då man e n uppmärksammad .och resultatrik iri- Isan, rakna med,; att hemarbetama ge- nom en bristEtillig organisation Snap-.
.
.
sats till förmån för reglering, av barn-.
.
ackliga organisationer sammaklsvetsats past kunna bliva till£redsstalland.e f öre- - arbetet i kolonierna.
.
tradda vid val till utskotten % vissa il1 en stark enhet.
De trettio .år miss Bo ' ndf ield deltagit orter, stadg,ar lagen att representanter ~ i s Margaret s Bondfield kommer sa- i arbetarer.örelsen beteckna en ftillstan- för sarnKallsmyndigheterna därstädes dig revo1:utioii i de engelska kvinnor-: ert att på utm ' a:rkt satt uppfylla sin skola, på .grundval av ' f örslagslistor, va- lya väldiga uppgift.
.
Hon .har de per- ra behjal ' pliga att b l a ~ d företagare och.
nas politiska och ekonomiska stallning.
hemarbetare organisera valen till £ack- Miss Bondfield har verksamt bidraagit onli.ga kvalifikationerna som behövs utskotten.
till .denna lycklig8a utveckling ..
Hon har iör den.
Dar .hon.
nu.står, ar hon den Ganska vi-ktigt, framför allt för upp- kampat med skälens, isu ' nda; förnuftets nest framskjutna: av den a e r n a t i o - fattningen, antt den basta g.ar.antien för och den goda viljans vapen.
Det icke iella larbetarerörelseiy kvinnor.
Hon gynnsamma 1ö:nevillkor a r a T ' b e t s- obetydligaste.
resultatet av hennes och ir en prydnad för sin klass och sitt k r a f t e n s o r g a n i s n a t i o n, ar be-.
.
L. stämmelsen, att fackutskotten först d &amp; tiera andra utmärkta kvinnors insats, and.
kunna ingripa, nar en, överen&amp;lom- %ar virit a t t kv&amp;nornas och männens m,else över lönevillkoren icke kan kom- Den nya tyska lagen om hernarbetslönerna. '
, ', n '.
är omöjligt kan man utanför klubben nog f6 niigon intresserad som Atar sig ledningen av cirkeln, men det blir da ofta s&amp;, att det blir en som lär och nhgra som lära, i stället för att vi skola lära varandra och lära oss själva.
När vi nu skola, sb att säga,, sätta fart s i studiearbetet inom klubbarna, har jag ansett dessa smA anmärknin- gar, som sarskilt gäller våra rnedtem- mar, pakallade.
Kvinnoklubbarnas studiecirklar.
(Nllgra randanmärkningar,).
.
Där sa är Iampligt bör givetvis vhra klubbmedlemmar deltaga i de cirklar som de manliga kamraterna organiserat eller planlagt.
Det är om vi inte känna oss vuxna detta samarbete eller om de ämnen, som .vi känna oss mest dragna till och som vi kunna behärska, inte finns upptaget i dessa cirklars arbete, det &amp; r d &amp; vi mA bilda cirklar inom vara klubbar, eller enbart kvinn- liga cirklar.
Om cirkelarbeten omfat- ta andra än klubbmedlemrnar och flera an en cirkel skall organiseras, bör man dela upp sig med hiinsyn till ämnesval eller lokala hänsyn.
A.
B.
F:s stora grundläggande princip ar sam- arbete.
Samlande av arbetsfolk oavsett kön, kikter, fack, alder: enda vilikoret är trängtan till ökade kunskaper.
Man bör saledes inte i onödan dela upp sig pil olika linjer för att studera samma ämne.
Arbetet inom cirklarna bör göras SA ekonomiskt lätt som möjligt.
T. ex. lokalhvror ma inte utan tran- gande n ö d f d erläggas.
De flesta större kommuner ha säkert en del möjligheter i lokalhänseende som kan utnyttjas för studiecirklarna, ex. skolor, kyrksalar, församlingshem, kommunal- rum etc.
Isynnerhet för vara klubb- medlemmar blir alltför ' stora ekono- misk,a uppoffringar mycket betungande för arbetet.
Lämpliga avgifter i en ci&amp;el blir ju i mycket beroende av tillghgen till böcker.
I klubbarna vore det nog lyckligt om man kunde hAlla avgiften till cirkeln vid 2 högst 3 kr.
pr Ar.
Något anslag kunde kanske erhållas från annan korporation.
Har man väl börjat arbetet och stretat genom första kret, kommer den ekonomiska fördelen av A.
B.
F:s organisation till sin rätt.
Förutom statsanslag som utgör 50 % p &amp; föregilende Ars bokinköp lämna nedanstaende landsting sina anslag.
Landstingens anslag utgöres dels av ma till st %nd, eller när över huvud ta- get ett %ariffördrag ej kan upprättas.
P.å den grund väntar man att hemarbe- tarna skola f ömt % organisationens nytta - och fackutskotten ej s % ofta be- höva ingripa.
Organisationen, hopptas man s %hnda, skall i stor utsträclrning biinna åstadkomm,a enighet om löneta- riffen utan utskottens ingripande.
Lagen om hemlalnbeteslöner av 27 juni 1923 betyder ett väsentligt steg framat f ör avskaffandet av svältlönerna inom hem.arbetet.
Som aUa, aniira dagar för arbetiamas skydd, blir även denna lag effektiv först nar en avsevärd del av arbetarna föxsth ' att använda sig av o~ganisationens medel.
bidrag till studiecirkelverksamheten, [els av bidrag till föreläsningsverk- amheten.
För Ar 1923 ha följande 8 landsting beviljat nedanst iiende nslag: A n s l a g e t u t g &amp; r m e d L a n Stockholms lan D Uppsala Söderman1 ands s Ostergötlands r Blekinge a Kristianstads Malmöhus D Gbgs o. Bohus r.
Alvsborgs a Skaraborgs Varmlands D Orebro Vastmanlands r Kopparbergs Gftvleborgs. '
Viisternorrlands r JZimtlands Norrbottens r.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
..........
.
.
.
.
.
.
.
.
.
s.
......... 30: - kr.
pr studiecirkel 25: - D D w 15:- s ' D s 25: - D D bibliotek 25: - D D studiecirkel 25: - r a s 25: - r a a 315: - s D att fördelas mellan cirklarna 25: - n D studiecirkel w 15: - r D i 25: - B r D 24: 20 D B l: - r r cirkelmedlem ' dock ej mer an med1.-avg.
26 - 2 D pr studiecirkel Samma belopp som statsanslaget, dock endast till en cirkel vid samma bibliotek 25: - kr.
pr studiecirkel 20: - D r bibliotek 25: - D r studiecirkel ' Samtliga landstingsanslag till bok- inköp förmedlas genom A.
B.
F:s cen- tralbyrk eller genom A.
R.
F:s instruk- törer.
Anslag till cirklarna utbetalas i form av bundna böcker, vilka rek- vireras genom A.
B.
F:s centralbyrd efter från centralbyrh utsänt med- delande hpom.
Anslag till A.
B.
F:s föreZasnBngs- verksamhet .utanordnas endast av lands- tingen i. Orebro- och Västmanlands län.
I Orebro Itin utg8r anslaget med 20 kr.
pr föreläsningskui~s.
Anslaget uppbäres och fördelas a.v A.
B.
F:s centralbyrh.
I Vastmanlsmds län lam- nas anslag upptill 50 kr.
pr kurs ..
De flesta landsting lämna shlunda anslag till A.
B. F. och klubbarna böra väl lata sig angeläget vara att utnyttja alla ekonomiska resurser.
Vad skall man behandla inom en cirkel?
Allt mänskligt.
Men givetvis främst, sAdant som gagnar oss i vAr dagliga gärning, sadant som förhjälper oss att bättre fylla var uppgift som mödrar, som hustrur, som medborgare.
Det gäller dock för cirkelarbetet jetsamma som för allt annat nytt, man f8r börja s &amp; vackert.
Och för att ' sporra intresset ar det klokt om en nybildad cirkel håller sig till ämnen, som ligger medlemmarna 38 nara som mögigt och som medlem- marna utan allt för stora svhrigheter kan beharska.
För nya cirklar beror mycket i det avseendet p &amp; ledarens omdömesför- mhga.
0.
helst bör man söka fA en le- iare bland medlemmarna.
Dar detta o Alla upplysningar, arbetsmaterial o. d. f&amp;.
vi alltid frhn A.
B.
3 ': s Cen- tralbyrå numera ChtraZposthuset, Stock- holm.
A.
S t.
Morgónbric julnummer kommer i %r, att bjuda sina läsare ett sirdeles rikhaltigt och omväxlande innehåll.
Många goda pennor h4a lämnat bi- drlag.
D,essiitom prydes numret .av god-a reproduktioner .av såväl konst- verk som andca illiistr.ationer.
Det 1comm.er aven att bliya, dubbelt sB stort som vanligt, men priset andock end-ast 35 öre.
D % vi kiinna försäkra .att julnumret kommer att bliva hade lärorikt, inne- hållsrikt, intressant och liittlast, s % uppni.aaa vi kommissionärer:na, att ar- beta för dess ~ p r i ~ n i n ~ g t l ö r s t a möjliga utsträckning.
K o m m i s s i o n ä r e r!
Hö j u p p - l a g .a n!
Insänd rekvisition därom fortast möjligt till M o r g o n b r i s expedition.
-
Kvinnofrågan och socialismen.
Nedanstlende d i k e l iir hiimtad ur det un- gerska socialdemokratiska partiets manadsskrift Szocializmus, en motsvarighet till vAr Tiden.
Författaren Josef Migray ar en originell och rik personlighet, som i olika avseenden gjort sitt parti nytta Han började som anarkist och hörde till Eritpotkins och Reclus viinner.
Den hhrda erfarenheten övertygade honom dock s &amp; smlningom om de socialdemokratiska vapnens överlägsenhet gent emot alla andra i arbetareldasseils befrielsekamp.
Migrays artikel i kvinnofrlgan ar 1hni ifr&amp;n nagot mgsterverk.
Siikerligen kunn mhnga invandningar göras mot densamrni Dess största v b d e ligger uti att den later d b+da fientliga uppfattningarna om kvinoofrhga bryta med varandra.
Den Atergiver ocksh de tankeriktning, i vilken diskussionen om k v i ~ nofrilgan rör sig bland talrika euzopeisk eocialistiaka kretsar.
Vi ha darför trott ai artikeln skulle ha sitt intresse fö ' r Morgonbrj lasekrets.
Kvinnofrkgan är en av dessa viktig sociala och psykologiska frhgor, var lösning icke allenast hindras av bor gerliga kretsar, som även inom dl socialistiska partierna, när den komme upp till diskussion, möter en kompak mur av oförstående och bristande vilji att ställa den p % rätt bog.
Allt fö många människor välja att ställa sil p % strutspolitikens standpunkt, när de gäller kvinnofrilgan.
Och dock.
är de tydligt och klart att denna frAga all mer och mer rycker fram till en cen tral plats bland de mAnga brännandc dagsproblemen.
Krigstidens ekonomiska nöd och dc d&amp;rpiiwföljande Arens ekonomiska om daningar har ~evolut~ionerat kvinnoar betets betingelser och både national ekonomiskt och psykologiskt skapa sadana nya faktorer som icke gärni kunna förbigas av de socialistiska par, tierna.
I samband med kvinnofrtigar ' har ett helt nytt komplex av olöstr sociala problem dykt upp.
Dessa pro.
blem kunna uppdelas i tvenne huvud.
grupper: sociala och psykologiska Det finnes väl knappast en enda frAga där de sociala och psykologiska mo- mentens sammanhang med varandrs träda s &amp; i dagen som i kvinnofrågan om vi med öppna ögon ge oss in pi en undersökning av denna fraga.
Den far all social omvandling gällande marxistiska tes, enligt vilken männi- skans andliga och intellektuella liv stAr i organiskt sammanhang med den härskande produktionsformen, kan knappast pli nitgot omrhde SA tydligt som med avseende p % kvinnofrhgan konstateras ha giltighet.
Om än denna friiga visar oss ett skiftande anlete, skola vi dock i varje hänseende kunna spilra de olika skiftningarnas samman- hang med den bakomliggande ekono- miska verkligheten. '
De .ekonomiska förhållandenas om Inom det socialistiska partiet i Tysk- daning under och efter kriget ha ryck land representerade Edmund Fischer.
mil joner kvinnor ur deras gamla gent emot Bebel en moderatare, ja, skenbart skyddade samhälleliga ställ en konservativ standpunkt i kvinno- ning vid.
Ia miljehärden.
Kvinnorn: friigan.
Fischer gick ut ifrAn det fak- inträdde i det produktiva arbetet n % tum, att de gifta kvinnorna, s % snart männen drogo i fält; de stannade h a.
ett tillfälle därtill.
yppade sig, drogo där sedan männen fallit på slagtältel sig tillbaka friin det yrkesmassiga för- och ' de själva maste pataga sig börda1 värvsarbetet för att finna sin livsfriigas som familieförsöriare.
Detta ändradc lösning i grundandet av en familj och materiella " och sóciala läge har ävei sedermera i vardandet av densamma.
omvandlat den andliga fysionomien ho: Kvinnan stannade kvar i sitt ur- massor av v %r tids kvinnor - en hel sprungliga förvärvsarbete endast i s&amp;- ny kvinnotyp har skapats inom samt ' dana fall, da de ekonomiska förhallan- dena obetingat framtvingade det.
För liga arbetande samhällsgrupper.
Denna andliga omläggning och der övrigt visade även männen böjelse för i samband därmed staende omvärderin, den ahusligav lyckan och de sågo gen av tingen agde naturligtvis förs.
hellre sina hustrur därhemma än ute och främst rum bland de kvinnokate, i förvärvsarbetet, genom vilket.
den gorier, som vor0 tvungna att st &amp; pi husliga lyckan - om inte.
mrdärsades SA egna fötter Iiär i livet, vare sig nu htminstone utsattes för svåra risker.
egenskap av hjärnans eller handen8 Denna standpunkt bär p &amp; tvenne vä- arbetare.
Denna sociala och andlig sentliga fel ur socialistisk synpunkt.
omvandlingsprocess tvingar oss ati Det ena av dessa fel är, att man för- stgndigt ha kvinnofrBr8ga.n p % vBr d a g bisett den ' väsentligt nya organisation ordning, emedan det är SA ytterst vik * iv det samhälleliga arbetet, som skil- tigt ur socialistisk synpunkt att en al jer det socialistiska samhället f r h det de för det framtida samhället mest be- kapitalistiska, samt att man glömmer tydande fr&amp;gorna blir ordentligt belys1 ien ekonomiska och etiska nödvändig- och behandlad.
Annu ligger stora dela1 het som föreskriver att samhället av varje arbetsduglig människa mast e av detta problem i dunkel.
' ordra.
nyttig verksamhet.
Det var en tid - d-en tid d %: Be- bels stora verk Kvinnan och socialis- Det andra felet hos denna uppfatt- men såg dagens ljus -- då nian inom iing är att den glömmer bort att de socialistieka partierna började in- iamtidens hush~llsviisen skall vila på taga en radikalare stlindpunkt än de ielt andra grundvalar än det nuva- borgerliga kretsarna, i kvinnofritgan.
vande kropp och själ fördärvande Bebel phvisade att kvinnoarbetet allt Javarbetet i hushallet.
mera och mera vann mark inom Kvinnofragans kärnpunkt ser Edvard jet kapitalistiska produktionssystemets fischer i föl jande: Tvingar utvecklie ram, att det över huvud war en tendens; en kvinnorna med nedvandighet in i nos det nuvarande .ekonomiska syste- let yrkesmassiga arbetet för brödet net ' att massor av kvinnor sletos bort) ch skola vi i s &amp; fall hälsa detta som - kan den husliga härden för att kastas !tt faktiskt framsteg och allts8 med- n i det planmässiga förvärvsarbetet.
rerka till att ett sadant förhiillande Denna omvandling med avseende på lppstar att kvinnan blir ekonomiskt ~roduktionssättet betydde samtidigt en) beroende av mannen, eller skola vi iasentlig förändring och omgestaltning träva i motsatt riktning?
Fischer är ilhiil i familjernas hushhllning som i keptiker i kvinnofragan och han har rönens kärleksförhiillanden, i äkten- Jarlagt denna sin tvivlande stånd-; kapet, i familjelivet och måste slut- ~unkt utförligt i sin bok Socialismen igen betyda det för sa.mhällets eko- c h kvinnofrilgan.
Han pAvisar, att iomiska grundfästen.
ocialdemokraternas sthndpunkt i kvin- Bebels uppfattning var i sina grund- ~ofrtlgan icke alltid var lika med den lrag riktig.
Han sAg de naturnöd- ippfattning som Bebel, Kautsky, Clara randiga riktlinjerna för den samhäl-: etkin och deras anhängare förfäktade.
eliga utvecklingen klart och tydligt.
; Blunda hade den kände tyske social- Ians argument och hanii boks förtrol- demokraten W. Bracke p &amp; ett möte i ande kraft vor0 under lang tid be- Berlin den 29 november 1867 höjt en tämmande för det social.istiska tänke- energisk protest mot kvinnornas sys- ättet i denna frAga.
Radikalismen selsättande i industrin.
På denna tid örsvagades.
dock med tiden.
Icke ljöd parollen: Giv familjen kvinnan rarje teoretiker sAg utvecklingen p &amp; &amp; tey!
amma sätt som Bebel.
MAnga hefunno DK för tiden ville den stora massan ig aven frhn psykologisk synpunkt av socialister icke syssels&amp;tta sig med A en helt annan basis än han och fragan om kvinnornas emancipation.
s förklarade friin sina utgångspunkter Men självfallet har mycket ändrats i rig mot radikalismen i kvinnofrBgan.
detta avseende.
Det socialistiska tan- ' '
- MORGONBRIS ' kesättet fördjupades allt mera, horison- ten vidgades och icke allenast ledarna utan även de stora massorna växte ur de borgerliga tänkesättens triinga ram.
.
Med inarxismens utbredning lärde sig människorna, att kvinno- och barn- arbetet stAr i organiskt sammanhang med det kapitalistiska produktions- systemet, emedan det ligger i löne- nedpressningstendensens natur att ställa kvinnor och barn vid den vuxne mannens sida i arbetet.
Familjen fal- ler sönder, i den hjärtevärmande idyl- lens ställe träder den dystraste kamp.
Detta är familjelivets upplösningspro- cess som oavlhtligen fortskrider hand i hand med det kapii alistiska samliällets.
Familjens söndersplittring, över huvud taget hela denna upplösningsprocess betyder för kvinnorna ett sannskyldigt Golgata: en väg full av kamp och li- dande, vars slutmAl dock för den stora massan av kvinnor skall betyda - befrielse ur den husliga slavtjänsten.
Det av kapitalismen förorsakade fa- miljens sönderfallande leder till kvin- Honor6 Daurnier: UPPROR.
nornas ekonomiska självständighet, varigenom de bliva oberoende eller bättre uttryckt: helt och hiillet fria .ng silsom oriktiga och hävdar att iakttaga hos utövarinnorna av höire fr&amp;n mannens herrevälde.
den s. k. kvinnoemancipationen sthr i intellektuella yrken shsom kvinnliga Bebel har p &amp; ett klart satt skildrat motsättning till den kvinnliga och över läkare, lärarinnor, konstnärinnor.
Dessa denna utveckling och hänvisat p &amp; att huvud den mänskliga naturen och sa- bilda nu till följd av sin självstiindighet och oberoende en ny typ i samhället.
den framtida omgestaltningens första lunda är omöjlig att genomföra.
Samhället s omvandling, det socia- broddar redan kunna iakttagas inom För Fischers resonemang ar det helt det nuvarande borgerliga samhället, och hAllet likgiltigt om kvinnan för- listiska produktionssätte.ts förverkli- vilket bäst kommer till uttryck i de Eogar över samma andliga möjligheter gande skall möjliggöra för de bredare nya institutionerna, varvid Amerika i som mannen.
I hans ögon betyda Folklagren att harmoniskt utbilda sig.i detta avseende går i spetsen.
Dessa de rent fysiska skiljaktligheterna mel- kroppslig och andlig bemärkelse, eme- tecken p &amp; en ny ordning äro de stora lan kvinna och man, att aven stora dan endast andligt oberoende, likvärda iingtvattinrättningarna, centralköken, andliga klyftor äro.
för handen.
Men kön skola kunna förverkliga historiens centraluppvarmningsanordningarna o. detta behöver dock i alla ri:mligheters nya socialistiska tidsalder.
s. v., vilka till stor del befia kvin- namn icke utan vidare betyda att Josef Migray.
norna f r h det tunga mödofulla arbe- kvinnan icke kan vara andligt jämn- tet inom hushållet.
Omgestaltningen ställd med mannen.
De hittillsvarande av hushiillsgörom~len gör det.
möjligt erfarenheterna ha visat, att kvinnorna för kvinnan att uppgA i det yrkesrnas- i allmänhet st &amp; efter männen i fraga Nya klubbar.
sigt arbetande samhället.
Dm andliga egenskaper.
Detta faktum Sedan vår förrna n0ti.s med meddelan- P &amp; den internationella arbetare- kan ocksil förklaras genom uppfost- skyddskongressen i Ziirich 1897 för- ringsmetoder eller av kvinnans &gt;Ar- de om nybildvade klubbar ha vi nu att förklarade Clara ' Zetkin, att kvinnans hundraden langa slaveri,.
Orsakerna delgiva, # att sådana bild-ats i Grödinge, sociala befrielse 1Ag i yrkesarbetet.
P &amp; därtill äro icke sociala utan få sökas Horndal, Hållnas, Hög,adal, Kalhäll, denna kongress framlades naturligen i kvinuans fysiologiska gestaltning.
L&amp;ngö, RydsgArd, Tilllberga och Akers.
aven andra uppfattningar, som alla Och vi maste erkänna att kvinnans Som laiikar i k.edjafi halsa vi dem val- stämde med W. Brackes.
Det saknar andliga krafter starkt lida av könsli- komna till vårt gemensanimta ar ' bete.
icke sitt intresse, att Emile Vander- vets fysiologiska rubbningar.
Fischers velde p &amp; den internationella socialist- argument utmynna i slutresultatet att kongressen i Bryssel 189 1 visserligen kvinnan skall htervanda til ' l familjen, Olycksfall i arbete.
gjorde sig till tolk för kvinnornas lika- emedan denna är hennes egentliga Upplysningar om 01yc.ksfallsföasiik- berättigande men ändock starkt un- uppgift.
ringslagens bestiimmelser och tillamp- Iderströ k B att kvinnornas främsta plikt Alla dessa argument för och emot %r att leva för hemmet B.
Denna upp- äktenskapet, kvinnors förvd.rvsarbete, riing i visst uppgivet fall lämnas bered- fattning ut löste larmande mot sägelser barnauppfostrans metod äro som vi se, villigt och kostnadsfrit$, av lednarnoten särskilt fran tysk och fransk sida, av subjektiv natur.
För det mesta i Försäkringsrådet Olof Carlsso ' n, Tulc- varför Vandervelde fann sig föranlitten utgöra de individuella uppfattningar, gatan 10 A, Stockholm ..
Dubbelt porto deklarera att han principiellt var enig beroende av i vilket läge vederbörande torde bifogas vid förfrågan.
med alla de andra i kvinnofrågan.
befinna sig.
I historiskt: hänseende Besvar över försakringsinrättningar- avgöres dock fragan av de ekonomiska lias beslut rörande ersattning, invalidi- Att denna fraga behöver diskut eras bevisar bäst en artikel av Edrnund och sociala förhallandenas faktiska ut- tet ell.er lagens tillämpning i övrigt in- Fischer under rubriken kvinnofragan.
veckling.
Kvinnans förvärvsmässiga sSi !ndas till K.
F ö r s a k r i n g s- .I denna artikel betecknar Fischer Be- sysselsättning skall även förilndra hen- r i d e t, S t o c k h o l m, som kost- bels, Kautskys och Zetkins uttalanden nes känslors och viljelivs karaktär.
nadsfi~itt prövar ingivn-a besvär och rörande.
kvinnoarbetete utvecklings- Denna förändring kunna vi redan meddelar ut.sl-ag.,.
,
6 MORGONBRIS Den moderna karikatyrkonatens fader.
En man framför en spegel.
Krokig rygg, vass nasa; långhakad, storögt för- vån$d; de smala vita händerna fingra nervöst.
på.
ansiktsdragen som synas ungar till ett annat, för att erövra ' eller förlora.
Taktfast marschera de över torget och slå säkerligen läger vid första basta karamellförsäljare, om de inte.
d.essförinnan flykta för några av de stora poj- karna ...
Monsieur.
et Ma- dame Bourgeois råka olyckligtvis ta vägen över torget och då det ar i revolutions- r3dslans tidevarv, må ingen undra.
över,.
att de gripas av fasa vid anblicken av den hot- .filllt f ramtågande upp- rorsharen.
' A - - -!
Monsieur et Madame göra.
en tvärvändning och fly i en allt över- v:innande fart mot lug- nare landskap och rrionsieur skriker i för- tvivlan och skräck: " Varifrån ko,mlmer d3 detta beväpnade band?!
Låtom oss fly - -! "
Ha-ha-ha-ha!
Den gode mäster Honoré står framför spegeln och skrattar åt idén; eller han sitter lutad Daurnier: REPUBLIKEN över sin teckning - och i .morgon skrattar vilja hoppa hur som helst; vilja bilda Paris, i nästa ' vecka Frankrike och om de konstigaste.
grimascher, från det hundra år hela världen.
djuptragiska, genom alla skiftningar Honoré Daurnier anda fram till det befriade skrattet: föddes 26 februari Honoré Dautnier.
1810.
Hans far var Den gode master Honor6 står och glasmästare, staden tittar på sig själv och förvånas tydligen.
Marseilles antagligen En tanke ligger färdig att bli ord: ar enda poetiskt begfiva- det jag, jag ar förvånad över att jag de glasmästare.
AlltsA ser så förvånad u t.
.
.
Men d,et ar var Honoré ej alldeles klart: en som själv åstadkommitt för- utan konstnärlig tradi- våning har val rätt att vara förv.
,, Ha- tion.
Han utvecklade ha-ha-ha.
mycket tidigt sina an- En annan bild: Skräcken.
Ingen lag, men hade, soni de vanlig, med likblått ansikte, öppet gap, flesta, svårt att bryta krökt, förvriden kropp, famlande armar, sig fram som konstnär.
utspärrade fingrar; nej, en liten snabb- Föraldrama flyttade fotad borgerlig skräck, som mer trana- från Marseille till Pa- de mänskor kalla räddhåga och fruktan.
ris och sonens ungdom Så har ser den ut: Ett torg i Paris; blir: springpojke åt eii omkring stora höga hyreskaserner med rättstjänare.
Slutligen många små fönster.
Lekande barn.
De efter många hit-och- ha tagit efter det nu nyss var förfärlig dithopp blir han bok- verklighet, eller kanske blir det i mor- handelsbitrade och då gon.
De leka revolution.
En liten upp- kan han mer agna sig näst parvel går i spetsen, bakom honom at sin konst.
skymta andra från samma kvarter.
En Vid denna tid ar det plåtburk ar trumma, kappar äro tänkta oroligt i Franrike.
gevär.
Och så traska ett fattigkvarters: Louis-Philippe, " bor- smutsiga, snoriga och kamplystna garkungen ", började så vackert med löften o m bättre för- hållanden, reformer o. dyl., .men det blir ej mer än ord.
Folket hatar denne " paronkung Roi-Poire " och det jäser.
" Roi-Poire ", " Roi-Poire! "
ljuder över- allt.
Uppfinnareri av ordet ar Charles Philipon, utgivare av tidskriften " La Caricature ".
Philipon, som själv har en vass penna, samlar de radikala kmstnarerna och skriftställarna om- kring sig och går .ständigt till attack mot ' " le Roi-Poire " och " juliregerin- gen ".
Balzac ' är med i skaran.
Såväl tecknarna som skriftställarna i " Cari- cature " tavla om att på basta sätt med ritstift och penna förlöjliga regeringen.
Bland tecknarna i denna ypperliga tid- ning var den 22-årige Honoré Daumier.
Och han var snart den främste, både ifråga om idéer och .i idéernas konst- närliga utförande.
Det ar naturligt att Louis-Philippe gjorde allt för att komma åt sina oom- bedda biografer och det första han får rtt tillfälle - och det är lätt!
- förbju- des " Caricature ".
Det var ett hårt slag För Philipon och Daumier, men de ge sig ej.
" Charivari " heter den nya tid- ningen.
.
.!
Och då den politiska kari- katyren ar förbjuden - - nå, så teck- nar man änd.2, resonerar master Ho- nor6 - och tecknar.
Inte direkt för det dagspolitiska vimlet. '
Men han gör sin serie " Borgare ", och i alla de typer 3enna mångfald teckningar har, ligger alltid en politisk mening.
Philipon och Daumier äro ' republikaner, republiken 3eras mål och att förlöjliga det borger- liga kungadömet och dess företrädare ar dem en - ack så kar!
- uppgift.
Resultatet blir: åtal, och att: - " Chari- ~ a r i " blir det dåtidla Paris ' ledande tid- skrift.
En av Daumiers tacksammaste typer.
1 ' Daumier: DRAMA.
MORGONBRIS ar " Robert Macaireuy.
Ursprungligen huvudperson i en melodram, gör skåde- spelaren Lemaitre honom till en allmän figur i den grotesk-komiska stilen.
Phi- lipon får fatt på iden och till P:s vit- siga dialoger gör Honoré Daumier teck- ningarna.
" Macaire " blir skojaren inom alla yrken; en av dem som alltid lura mänskligheten, var de an placeras.
La- kare, advokat, journalist, minister eller apotekare - överallt finns det eii " Robert-Macaire ".
Det m4 ej förundra att typen gjorde lycka bland " Chari- varis ' " publik, då denna varje dag och i alla skiften såg den riktige " Mataire " traska kring har - på jorden och lura f o1 k.
Ar l848 kom omvälvningen.
" Revo- lution! "
Ropet höjdes i Paris och ekot spreds över Europa.
Louis-Philippe flyr till England och Daumier sander en giftig pil efter honom.
Republiken!
Och ' ~ a u r n i e r tecknar den: det ar den gamla regimens sista konselj.
Herrarna diskutera ängsligt.
Då slås dörrarna upp och en ung kvinn- lig gestalt trader in i salen och skram- mer bort ålderdomen och skröpligheten.
Dauinier har tecknat republiken aven på ett annat sätt.
Som moder.
Omvälvningen ' har gett honom nytt stoff och anya ideer till gissel.
Trots han ar utpräglad republikan - och kanske just därför - angriper han haf- tigt den nya ordningens svagheter och brister.
--- Kom friheten hastigt, så försvann den 7 dock lika fort.
Redan 185 1 gjorde Napoleon sin bekanta statskupp och en följld av detta blev nytt presstvång och ny andlig ofrihet.
Daumier tillgrep sitt gamla alsklingstema " Borgaren ".
Aven soni målare använde han det.
Och icke blott som skamt.bild, utan aven för allvarligare saker.
I " Drama " ser man aven ett hav av huvu- den ner på scenen: ett dramas sista hemska akt.
Den utspelas i det grella ljuset från rampen.
Publiken ser mer ut som skuggor än mänskor, deras pro- filer avteckna sig skarpt med sin verk- lighet mot din overk- liga tragedin på sce- nen.
Allt ar spänning, Dawiier: PöBELN I TUILEBIERNA.
gripenhet; Också Don Quichotc har han niålat.
Denna löjliga och tra- giska fantast, som ständigt slagits och koninler att slåss m ' ot en brutal verk-.
lighets fantasilösa väderkvarnar och vinsackar.
Sebastian, ditt grin ar grymt,.
Daumier sysselsatte sig aven med fin blick ar ilsk och har en skymt plastik och skulpturk.onst, men karika- rv clen heliga bärsarkavreden.
tyrstiftet var hans starkaste och käraste Sebast !ian, din anstora att rar frusen och fängslad och sällan matt.
vapen.
.
1872 gör Daurnier sin sista bild för, ch vandrade aldrig i Eden.
" Charivari ", den tid- ning han tillhört se- Sebastian, jag har sett din mor, dan dess första grun- hon stod svart i ett hörn och tiggde.
dande, alltså omkring Hon sjöng med grötig och sprucken röst 40 Ar .. En mannisko- för ett mynt, för en stackars sliten slant.
ålder.
Och då han går Är det inte sant?
-- Det ar sant!
.
därifrån är han den Men gör ingenting - var tröst!
främste, li:ksom då han kom.
Sebastian, jag har sett din far, han satt krokig bak kraken och nicka.
En ögonsjukdom Han lalla nied spritfördarvad röst tvingar honom att av- och svangde sin piska full och galan+.
bryta.
Men han firar Är det inte sant?
- Det ar sant!
ännu en stor triumf, Men gör ingenting - var tröst!
1878 arrangeras e11 utställning av hans Sebastian, jag har sett din bror, verk.
Hela pressen, han grubblade bakom sitt galler.
hela staden hyllar h.0- Hans blick var grå, och grå har hans röst, nom.
Meri det ar sent, för ett enda litet kap satt han grant.
Redan der1 l l. februar: Är det inte sant?
- Det är sant!
1879 sluter han sinc Men gör ingenting - var tröst!
blinda - ögon för alltic och Frankrike står vic Sebastian, på din vapensköld den grav, som gömme] stdr: slagsmål och hunger och sprit och stöld en av dess störstc och en rasande lust att fara tecknare.
kring jorden och pröva och härja och slå,.
.
E.
J. sen döda och dödas, sen återuppstå SEBASTIAN. '
' P - - Daumier: DON QUICHOTE. '
med ett pockande:] ag vill vara!
EYVIND IOHNSON.
Redogörelse över den intressanta tuberkuloskongressen i Göteborg den 12 -- 13 augusti 1922.
(Forts. fr. förcg.
n:r.)
-.
görelse f ö r de iitlän,dslca iakttagelsern: p % området.
I ö y r i g t, f r a m h ö l l t a l a r e 1 som sin erfarenhet, a t t näst Tysklanc står Sverge främst vad b e t r ä f f n a r griiv h y g i e n och betydligt f r.amf ör all-a öv riga länder.
Sista tal-aren var p r o f e .s s o r GC W i r g i n, Uppsala, s o n i redogjord (f ö r de internationella strävandena p: yrkeshygienens område.
T.al.aren ' be gynte m e d # att r e d o g ö r a f ö r den iiiteï synpunkter för ögonen skulle mycket kunna.
vinnas efter det ganila rönet: sin % orsaker Andra d a g e n s förhandlingar i n l e d d e: stora verkningar.
S e vi nu först på.
vad som kan göras i av d: r K. A.
E d iii, var.s föredrag heminen så a r det va,l för de flesta en över- h.aiidlade .om " Liingsote~i inom olik; konilig sak a.tt arligeii eller vart annat å r samhäl.lslda,sser i S v e r ge f öm och nu ' underkasta sig och ba.rnen en lakareundersök- och ~ i l l r e stödde t sig på .ett omflattaiidt ning.
Den, ekonomiska utgiften spelar siiker- ligcn praktiskt en underordnad roll, det galler statistiskt material, som ta18aren kiindt bara a t t lara sig inse dct enkla faktum a t t tillgodogöra sig genom t.illmötesgi.eiidc cn människa så val som en maskin behöver f r å n Statistiska eeiitralbyrån.
Den se, s % a t t saga avsynss emellanåt för a t t man iiaste folkriikningens material, bearbe ej skall Gverraskas av.
någon katastrof.
Låta v i tanken gå vidam och anta denna undcr- tat f ö r Mälarlandsl~apen vad b e t r i i f f a l sökning som ett erkänt och allmänt följt ålder, yrken, förmögenhet och .döds.
i i a t i o n e l l a arbetareorganisation, son bruk så # ha vi däri dels möjligheten a t t kunna orsak.er, hade a v t a l.
a r e n g r a n s k a t s väste f r a m.
efter Versaill.esfrede:n ock angrip?
s; jukdonien i dess linda, vilket som som iignat yrkeshygienen aden stör.sta.
dödsorsakeriia h.ade siirskilt iiiidersökt: erfarenheten visat är cn synnerligen gynn- b e t r i i f f a n d e k1.draïn.a 20-40 år, o c h ta.
uppmärksamhet samt satt, dess utvec.lr saiii oiiistiindigliet för individen, dels: blir det till bwnmen a t t faran står för t t giv lareii var ö v e r t y g a d om att intet land ling p &amp; sitt progr.am.
Den internatio e dörren och a t t åtiriinstone de hjal.pmede1 an- hade m ö j l i g h e t att l å s t a d k o m m a.
ett IS % nel1.a arbetsbyr %n i G e n e v e h-ar en s ä r.
litas som st % till bucls i varje hem - frisk dant at,atistislrt material som S v e r g c skild hygienisk lavdel~iiiig, bitra.dd aT; luft och sträng personlig hygien.
Sedan niåste och diirför ingen stlatistik vom s % till- eii 24-mannakommitté, ~ i ' l l r e i i t a l a r e n sainhallet med sina större resurser gripa in hade ära11 att tillhöra.
lh4,ii Geiievc och uiiderlatta och göra hemmens kamp mot f örlitlig som .den erhålln-a.
u t g i v e s en g h g i kvartalet en f ö ~ t e c k - tuberkulosfaran effektivare.
Mycket .har Vid g r a n s k n i n g e n av statistiken har redan nien oand.ligt mycket mera åter- ning över yrkeshygieiiisls: ' litteratur: gjorts s t h .att göra, särskilt på de vägar man p5 det visat sig, att trrberkiilos som dölds- vid-are i i i i d e m ö k e r man y r k e n och nä- senare aren slagit in.
J a g syftar då på sana- orsak är vanligare bland godsägare och ringar, som kunna vara farliga.
torier, upprättandet av och beredandet a v hemni-ansägare än bland arr enclatorer, möjligheter för barn a t t tidvis komma bort brukare och t o r p a r e.
Undm åldern 30 Stsom resultat av senare tiders vetenskap.
f r l n en ogynnsam miljö oclh .hämta krafter år ar dödligheten dock minimal.
1 liga f o r s h i n g om den industriella hygienen a t t motstå denna.
s:tadliga miljös vådor.
E t t medclelade talaren, a t t lungsoten numera gå1 gruppen j ordbruksarbetare är Idiid1i.g- tillbaka i framåtgående industriländer, m e beaktansvärt lecl i denna kamp som enligt rön, som framförts på kongressen, har sin ibe- heteii störst i 20-30-års adern, betyd- dan den i niindre industriområden och jord stanida uppgift a tt fylla a r upprättandet av ligt större an i ny.ssiiamnda grupper, b.ruksland.er a r stadd i t i l h a s t.
Detta visar, dagsanatorier, vilohem dar sjuka, som av en men .avtar m a x k l i g t hastigt vid h ö g r e ittt tuberkulosen kan bekiimpas, och a t t in.
eller .annan anledning sakna möjligheter a t t dustrien e j .behöver vara dess h j a l p a ~ e.
Vi- vistas p. &amp; sanatorier, eller som utskrivits dar- alder.
Inom prästerskapet är Idet så, att dare har det i Baden visat sig, a t t porslins- ifrån, få ' möjligheter a t t %tnjuta lämplig be- få fall .av l u n g s o t förelrom&amp;a i y n g r e wbetet icke alls bef,ord~ar lungsot, soni man handling och vård under dagarna.
En sjuk år, medsaii den kräver flera, offer i %l- hittills antagit, utan .snar:ne tvärtom.
Där- som vardats på sanatorium esempelvis några dern över 40 år.
Om indiistriarbetare- smot kunna .bensol ur stenkolstjära och ar- inaiiader eller i lyckligare fall e t t halvår k a z senikväte ofta vara giftiga f ö r blodet och b e f o l k n i n g e n ord:nas i inkomster, s8 sjulcdo~nsalstran~e.
Taljaren slutade med att visserligen vara, s &amp; pass återstallil a t t d-en kan utskrivas för a t t bereda plats för svårare visar adet .sig .att dödligh,eten i tiiberkii- redogöra för den upplysningsverksaphet, soni sju ' ka - men det ligger i sakens natur a t t los är hela t i o gånger större i de 15- bedrevs inom varje yrke i Amerika - må- patientcii e j a r frisk,, blott: en olämplig miljö 20 proc.
av a i i b e t a ~ n a, som utgöra, de larna fingo upplysning om h u r de skulle kan behövas för a t t sjukdomen skall blossa skydda sig mot %lyförgiftning, bagarna mot upp på nytt, den sjuke därmed ånyo bliva lägst avlönade skikten.
I åren na,rm,ast trötthet i benen .etc.
- o &amp; franihöll a t t det ?n f a r a för sin omgivning.
Sammalunda till.
och om kring 40 &amp; r ar, d ö d l i g h e t e n samarbete, som etablerats mell.an National- 3täller sig saken för d.em som på g h n d av a.v detta skäl också rel-ativt oerhört föreningen och de svenska fackföreningarna, platsbrist pä sanatorierna, vilket beklagligt- s t o r.
De på en plats infödd-as dödlighet närmast berör tuberkuloseii nien dock.
bör vis e j så sallan inträffar för närvarande, f å allmän t iiidiistrihygieniskt.
Med tack ~å hemma och vänta kanske månader, samt i tuberkulos h a a r i regel visat sig mycket .aggas för vad Nationalföreningen rcclan uträttat k r scn~esterfir~ande, för vilka en sanatorie- större än de inflyttades.
$i detta oinråde hopyades talaren på en vistelse nied åtföljande resa ställer sig för iyr ' bar.
Nästa f ö r e d r a g s h h l l a r e, d: r G.
A.
1- fruktbringande fortsättning.
l i ii g, komp ' letterade på sitt sätt .den Xfter lunch företog man iitflyktcr till: Kall- I dagsanatoriet har man en möjlighet a t t i.vhjalpa dessa brister och understödja hem- föregfieiide talaren g e n o m .att reiiogöxa; orp och Anlundön, vars konvalcscentheni be- liens kamp mot tuberkillosfaran, och särskilt f ö r hiilsotillstindet hos !de skii11s1r.a l a g ~.
.
dessa tider av ekonomiskt betryck och bo- kolgriivearbetarna, särskilt.
tiiberkulo- Det ar givetvis svårt a t t yttra sig om s % stadsbrist - t v å av tuberku1osen.s bästa sens f ö r e k o m s t bl.aii4 d e m.
Antalet m e d riktiga frf~gor som dcssa, men clet sunda för- mndsf örvan ter - står upprättandet av dag- bjuder mig framf öra de refIekti.oner rahatoricr som e t t s$ mycket mer behjartans- griivarbete i Höganäst rakt en syssel- lufter loin under clenns för mig S % vii~:defiilla kon-; Tärt önskem %l, för vars reali.serancle såviil satta a r b e t a r e a.r 2,500, o c h nar talaren gress inställde sig.
ramhalle som individ borde p % det krafti- 1915 kom, dit som p ~ ~ o v i i ~ s i a l l ~ k war a r e, De erfarenheter och synpunkter soin fack- gaste ingripa.
A.
J. V-bg.
han av den t r o n, att m8ng.a liingsots- iiannen f r a d a g t vid denna ko~igrcss måste a t t .bli e t t verksamt vapen i vår k a n q Redaan efter iör f a l l där skiillc f örekomn~~a.
not tuberk.ulosen i största utsträckning göras et &amp; par år hade talaren till sin ö ~ w -; il1 var mans cgcndoni.
Liikarna och sjuk- raslriiing kunn.at konstatera.
e t t rent iiisen ha sin uppgift - a t t taga hand om motsatt förh&amp;ll.ande, den jämna teni- ie i klinisk ineniiig sjuka .- nien san~hälls- och san-vhiillets uppgift ar a t t peratiiren, liifteiis f n l r t i g h e t, s o m för- iiedlemmarnas niöjliga.stc mån hindra .sjukdomens sprid- Ingen klubbmedlem vara overksam h i i i d r a r.
d a m m b i l d n i n g,, h a r a n g i v i t s iing och förebygga a t t de som angripits av) are sig det galler agitationen för klubben f ö r k l a ~: i r i g s g r u n d e r.
L i k n a n d e len för livet # bliva saiii~hallsinvalicler.
som g1a:cljande c r f a r e i i h e t e r o m förhål- Erfarenhctcn liar visat a t t ilen främsta1 eller Morgonbris.
-.
iinittohärden vi ha a t t rakna, med ä r hcm- lancle ' iia mellan kolgriivearbete och iicn och dessutom.
a t t de scm i första hand tiiberlriilos hade gjorts mångenstä- iro utsatta för smittofaran dar .äro ba.rncn.
des, och talaren lämnade en redo-) in var .och cn i sin stad handlade iiied dessa Sprid Morgon bris!
fat.
dornligt trotsig och oböjligt käck, son- Det billiga priset a v 5 0 ö r e t a r bort alla önslc~iingar eller lust till an- han alltid varit.
Bolrens första kapitel, som äro dc rnarlrningar mot dess tekniska utstyr- basta ur konstnärlig synpunkt, kan be.
sel.
Vi uppmana klubbstyre1sern.a i första band, att för.se sig med den- tecknas som levande slril.driiigslrollst,i~st Ragnar Casparsson: A .d e l lb e r g s Den lille gossen Edviiis stolta fram- sa~nma.
Den rekvireras från Vita .B.andets b r u k. Ase1 Holmströms förl-ag.
: Pris tidsdrömmar och glada, sorglösa lek saviil, som ha.ns f örtirivlade f asa inför födag, Smalandsgatan 42, Stockholm.
3 kr.
de larmande, livsfarliga ~n~askineriia i P r o l e t a r f ö r f a t t a a r e och det helvete, som slukat honom, har der idens Kalender p r o 1 e t a r r o m.a n hJa blivit .al.ltrr~era iipplevel.seils intensitet; över sig, som vanliga uttryck, som kommit till för att den verklige - diktaren stu * iidom intiii- för 1924, som i dagzuma utkommit med 270 sidor text och kmartor, slår, utan beteckna en ny genre inom diktning.en tivt k5.nner.
f raga, rekord bland-alla dylilrea hand- Bonden och statkaden äro klassiska Soin socilal skildrin g uthiidar R a g böcker ifråga om kvalitet och prisbillig- som litterära företeelser, under det lat1 nar C~aspSarssoiis b.ok gott en jämf örelsc industriaarbetar.en (= proletären) sir et1 med de basta .av Upton Sinclmairs romla.
het.
Den bör liimpa sig som en g0.d och billig julklapp i alba kretsar.
B1.and av skildringslroiistens, inte bara dikt- nei:.
Astrid Forsberg.
ilnnehållet märkes en hel mängd upp- ningens utan aveii mglar- och bildhug- satser i praktisksa och teoretiska am- garko~istens # allra m ~ ~ e r n a s t objekt e Johan Bojer: D e n s i s t e v i k i n.
ilen a v allmänt intresse.
Samtidigt a r Konstkritikerna ha blesyni~erl.igt !nog g e n.
Tidens förlag.
Pris 3 kr.
den uppställd s % den blir ett litet kon- inte alls kommit på den i (iéi1 a t t kalla versationslexikon och e n ~ippsl.ags %ok t .. es.
RXeunier f ö r ' proletarskulptör ": T i d e n s f ö r l q a g har pl.anlagt en för många, som ej aro i tillfälle aga dy- £astan h.an i sin lroiist förevigat jiisi romanse:rie, .som med prisbillighet - 2 arbetet.^ söner ".
Men det a r viil sk, kr.
pr volym - förenar god kvalitet 1ik.a) varför man bör gö.mmma de - olika att litter.aturlr.ritilce~m b.ehövei ett be- och sålunda ar amiiad " fylla ett be- årgångarna, som komplett ena varan- dra. '.
Priset ar endast kr.
.
2: 50. tydligt större ordförråd,, därför att hov ' '.
han h-ar: så inA.ng-a fler nya %öreteelser I alla hafidelser iir .starteii god, då att t a itu med Siii hans broder konst- förlaget som nummer .€:tt i serien utgi- Julf a c k h, Soc.-dem.
plartiets julpublikation, frani- kritikern.
vit en så verkligt god: iofilivsskilclring Det vore missvisande: att .saga, som " Den siste vilciage ' ii " av Johan trader även i Ar i festlig utstyrsel och med fint litterärt innehåll.
Numera.
att Ragnar .Casp.arssoii a r .en a y p r o- Bojer, överflyttad till svei.~sk~a av Per l e t a r f ö r f a t t a r e.
Han kommei: I~dviii Sköld.
E n &amp; l a v tidningens la- £iiines ingen anledniiig f ör arbetare- va.rlren med röd- eller vitglödgad klnasa- sare torde h.a gjort belcsntslzap med henwien att k.asta ut peng.ar p &amp; de bor- lianipsagitation i sin nyutkomna bok Johan Bojer förnt;, då aggra * av han3 g e r l i g ~ fiörlageiis tidningar.
Vår p.arti- " Adeherga brnk ", men visar sig i arbeten de .seiiare åren blivit mera press har utfGr1.ig.a referat över dess stallet vara - en ung diktare, som l&lt; a n lnanda aven i Sverge.
Det 51: isynnerhet innehåll, varför vi inskränka oss till a t t bli en diktare .av Guds nåde.
Bolrens e11 bok, utgiven för ii&amp;g:rra å r sedan, uppmana1rvifinoima.attse tillattJii1- Gas- som genom sibt # djupna, etiska patos och facklan och Morgonbris bli hemmets titel angiver mil j ön f ör Raig~i~ar parss0n.s skildring.
Edvin Guiron, bo- sitt mj~ika, vackra sprhlr gjorde Joh.an f estskrift.er under h.elgen.
v. kens huviidperson, a r son till en cfattig Bojer känd och iippskatt.aci .av en an- bruksarbetare och hamnar själv redlan ii.a:ii publik än den gängse romaiillisa ' il- soin barn i den sotiga, larn~aude fabri- de a,llmanheten, aven i Sverge.
Detta Det a r ma.nneiis sak att hjal.pa kvin- lcen bland förr2iad.e gamla smeder, som arbete hette " Den Stoile Ekinger " och ha en sardistisk ~ j u t n i i i g a v a t t pina hade till syfte a t t skildna den, aldrig norna .avsliiidda sig alla f ördomaar och de smil iiylr~rnling~arna i grottekvarnen.
tillfredssttallllda andliga hiingem.
Fök- att understödja deras deltagande i stri- Med Gillberg, filosofen på landsviigen, liggande arbete behmaii.dlar livet ablanii den.
Ingen må underskatta sin egen soin lromnzei * vuandrande till Adelberga f isliarbef ollaiingen.
En olaigeiihet, aveii krasft loch tro, att, det icke kan ber.0 p &amp; bruk och £Lir arbete i samm-a flabrik vid goda översattiiing.ar,.
lcvarstar all: honom.
För miinsldighetens fr-amåt- som E.dvin, kom, en glimt livslyckn in tid, a t t m !an g %r miste om fOrf: s lrarak- s k d a n d e kan ingen.
1craf.t) vore .den an så svag, undvaaras.
Droppens oavbrut- i Edviiis tillvaro.
!Fy Gillberg öppnade teristidta stil och sprA:k, som a r en hans ögon för den verkliga diktens de största njutningar nar man laser ' e11 na nedfallande urh&amp;lk.ar .slutligen den skönhertsvarden och lärde honom känna förf.
p % htans eget ori&amp;ialspråk.
Nor- hardaste klippsa.
Och av mariga drop- Dostojewslzi ' j och Schopenhauer.
Med sk.a .spr&amp;et sir .s &amp; lätt att lisa, så, .det par bildas biiclren, av baclren floden, Gillber g t,riiingde aven ~ocialism~ens borde vara uteslutet för svenskar att av ett antal floder sti; öammen.
Till sist andsa och nya revolterande idéer in lasa detsamma i Övei~sattniiig.
Men %r intet hinder starkt iiog att hejda bland de Isrnut.sigsa, f örslövade arbetania den .a.llrnanhet, för ~ i l l ~ c spr&amp;lcet m 1.o~aJ den i dess majestätiska lopp.
Alldeles vid Adelberga bruk, och, det ledde till till hinders latt f; del av Joh8an Bojers s % går det i miin.sldighetens ~l~ulturliv.
en kraftmiitning inellan .ar betarna och författaresl~ap, bör passa på och laza satta alla., .som kanna sig kallande,.
in arbetsgivarna.
De förra greps för för- kanna honom och njuta.
av det som h- hela sin kraft på denna strid, så måste ' sta gange11 i sitt liv av frihet~entusi~asrn dock gives i den svenska översättiiin- segern fö1j.a.
Be ' bel.
to- gemu.
och kampg1a.d j e.: Gnt erimtio~i~alens ner elcade niellan hiisviiggarna på brn- " Kvinnokrafter ", v i t a Bandets års- ket, och en hel .armé av industriarbe- inneh %ller rit.om tare fr %n grannsamhsillena kom till bok 1922-1923, Adelberga bruk f ör att malnifesterna sin less egen å.r&amp;erätt.else, som ä r solid.aritet inför strejken.
Efter en nycket inti:ess.ant, ' aven redogörelse sammandr.abbning med polisen sking- över olika kvinnosainmansliitningar På alla agitationsmöten måste rades arbetar armén, ett p.ar av strejk- har i landet.
Den kan darf ör b.etraktas ledarna, däribland Gillberg, rymde till som ' e11 liten uppslagsbok för dem, som Amerikas och n %gr:a andrea h.arnn.a.de i vilja orienter.a sig i begreppet kvinno- fängelset.
Bland dem var Edvin.
Ef- intressen, men t or de a ~ e n kunna vara finnas.
ter ett å r var han ater fri och fiird ' ig vardefiill f ör dem, som önska s.akupp- att ta iipp kqnmpeii med livet, likla ung- lysningar.
Litteratur.
, Kommissionärer!
MORGONBRIS '.
MORGONBRIS 10 Internat.
Kvinnliga arbetare förbundets kongress i Wien.
Den holländska ar betar- klassens kamp mot lan- dets militarisering.
Angående Irvhinornas arbete för fre- daminternationalen.
Mot beslutet re- Brev till 31orgonbris av fru L. Tilanus, Amsterdam.
den gjorde kongressen följande utta- serverade sig Arnerikas .om ' bud p % lande: gnmd av a t t dems organisation ickc I Amsterdam hölls den 23 sept.
el1 tillhör Amsterdami.nternationalen.
storartad demonstration med 160,000 ti, Beslutet innehöll f öljande punkter: 70,000 delbagare.
Dess paroll var infö- Kongressen a r ~ J V den meningen, a t t er- sättningen skall bli iiiskrankt till ~ o t t g ö - Att verkstkllande kommittén b,lir be- rande .av drif tsr %d, socialisering, men i Iii- frsamför allt för freden och nu närmast relse av den verkliga maimiella skadan, för- ordrad a t t öppna f örh~andllngar.na orsakad av kriget, under f6rtb&amp;All, a t t Tysk- bernationella f ackföreningsförbundet att avvarja den .stor.a fl~ttbyggn~adspla- land f å r hjälp s t t hjälpa sig sjglv a t t be- med avsikt a t t förverkliga våra grund- fria.
sig fran de tunga skiuldtbördorna till i Den, Bom skulle kosta oss 450 milj.oner första nummet Frankrike, Bellgien och Hol- satser p % följande vag: kronor.
Genom iitveckling a v den nuvarande land.
Vi uppmanla &amp; en a t t granskningen av undeahandlingarna mellan Tysklanii, en- kvinnliga .avdelningen i Amsterdoam- D,et nya flo-ttprogr.ammet, som f öre- tenten och Italien i versailile rpåsbkyndas, ef- internationalen och genozi .att utse en Lagts parl.amentet ii ' nder okt.
månad, t~rsoiil dessa underhandlingar ha, bragt hat vill daen reaktioniira regeringen nu f ör- och niissamja i stallet f ö r fred och överens- kvinnlig .sekretersare.
söka trumfa ' igenom, medan har, som G enom a t t välja en kvinnok ' ornmi.tté, kommelse ang4,end.e krigsskulderna.
nästan över-allt annorstädes, reaktionen som skall bestå av representanter för fått stor makt.
skilda liinders faclrfijreniiig~~örelse och Ruhr.
Demonstrationen, som tog en tid av Denna kongress f ördömer den militära oc- som skall aybeta inom kvinnliga avdel- kupationen a v Ruihro.mr %clet, vilken a r en ningen oc,h verkställande utskottet i fyra timmar, v-al: i tAlgets börjlain syn- Överträdelse av Versaille-traktaten.
Denna hternationella fackfö.reningsf örbundet, nerligen eff elrtiv och gripande genom ockupation hotar fredsgrundvalen och har arbeten för fackföreni~gsrörel~ens ut- det satt, p$ vilket, det holläadska sot.- hjälpt till a t t framibrin.ga den industrielh dem.
kvinnoförbundet dar h.ade orgalil- blalid.
1ixinno.rna.
Denna veckling krisen, vilken hotar a t t sanka levnadsstan- darden.
för tusentals .a~betare.
Till närva- kommitté skall saminankallas minst en serat - en mängd aallegorisk.a grupper rande tid har ockupatilonen av .Buhr klart g&amp;ng om Aret eller oftare om det ar och f.an,or.
I tåg&amp;.s tät bars, ett stort bevisat, a t t urpiprdlttelsen aldrig kan, tryggas niidvandigt.
s t a n b r med.
orden: " Krigets elände ", p % denna väg.
Enadast under fredstillstånd följt av tolv kvinnor, ihelt höljda i Genom a t t hålla .en.
.arbetersikekon- kan Tyskland bli i s t h d a t t betala.
Vi se med glädje varje ansträngning som ' blir gjord gress Iminst en gång vartannat Ar, helst svart, ffamskridande tysta och allvar- för a t t föi~battra detta tillstand oah begarn före 1ntern.ai; ionella fackförefiin,dör- liga.
Denna gripande, mörksa grupp, a t t alla friimniande tru.pper sa.mtidigt lämna Eöljdes omed.elbaart .av en väldig färg- bundeb tvåårskong:ress.
Tyskland.
rik duk, buren av fyra man, varå syntes A t t resultaten %v delssa maerhand- vn vampyr sugande blodet u r .en män- Awapning och världsunderhandiing.
lingar och badut bli upptagna till be- niska.
E n gmipp, adekorerad med Kongrcsscn uttalar sig för .en förliknings- handling vid 1iitern.ationella fackf ör- mörkgröna guirlanger, förde en f.ana politik genom Öppen undenhandling i alla eningsf örbundets koliigress i, april 1924 internation ella f rågor.
Världsfreden, f ordrar och a t t verkstal1aiid:e utskottet medde- med fralgan: ' Vlarför så mycket elan- iie? "
Efter kom len grupp med rödsi- en, social o ~ h e1conomi:sk.
gemenskap nationer emellan.
Kon.gressen f örklarar, a t t det skulle lar detta till.
alla iippt.ag:na organisatio- r.ad utstyrsel, baraande lett baner med &amp; all se- svbildning # av en ljudande kloclra, var- vara $örmånli.gt a t t få denna genienskap till ner.
Verkstallar,.de ~~ts:kott:et stand och vill q p n i a n a respektive regerin- dan enligt organisationernas sv.ar p2 gar a t t taga initiativ till saminankallandet meddelandst, besluta om f ortsattningen ifrån orden: " Ned ' med vapnen) ' ' ström- ma.de ut.
E n fanla bar inskriptionen: av en världskon.gress, a t t genlom noggrann ~nder~s6knin.g och r %tiplagning finna e t t satt, av detta arbete inom förbundet.
" Vi ring.a in den nya tidel ?. "
Därefter vanpå man kan iivagabringa f ullstbndig.
av- A t t i ' b ' etralrtande av dessa för-slag följde ett med blommor sirat, vitt stan- väpning inon1 d l a nation,er genom örnswidigt förbundet fortsätter det nuvarande ar- 1.a.r med inskrift: " Freden ", omgivet.
samtycke och sanzverkande universella atgas- der.
Vi föres15 som medel härvidlag a t t betet enligt den ordning, som antogs zv 60 viltkladda flickor med blomster- förklaringen uv krig skall betraktas som ett 1921 i Genu.a.
slingor i håret och en inramning av ' brott, skyldigt under nationcrnss lag a t t Bland de celebra gäster som bevista- gruppen nied guirlanger i vitt och stifta internationells lagar i fnggan och a t t inrätta en internationell domstol mcd myn- de kongressen var mr Sassenbach, re- grönt.
Allt detta oallegorisk.a hade len dighet a t t sammankalla några nationer, som presentant från Amster.dams-hternatio- jjiip verklan på allmanhetetii, som fyll- försyndat sig mot dc internationella lagarna.
nalen och parlamentsledamoten Emy l e gatorna dar taget .drog fram.
M.ånga och aven falla utslag mellan dessa.
Vi ut- Freundlich från Österrike,.
en k1 ~ ' i n n a man och kvinnor (griito också högljutt tala oss f ö r a t t c t t fulls+iindi.gt nationernas som av, allt att döma kommer a t t sätta vid .anbliclzen .av dessa enk1.a men trä£- föii ' nund skulle f % en - ovi.llkorlig juridisk ratt, och, deesutom anbeEalla v i uppihalvanclct av ~pilr i ÖsterrTkes nya historia.
Detta €ande motsatser som hskådliggjordes.
internationella skulder under f örbehåll, a t t lands intress.anta nyda1ilingsar; lbete, som För närvarande påggr i hela laindet detta verkligen blir ett steg mot avväpning.
uppbäres, av e.n entusiasm ach en hanfö- samlandet .av en .stor folkpetition, för- Genom tiderna har kriget inte bara !betraktats relse, soin äro beuiidrai~sviiirda, kräves mstaltat .av doen 0rganiserad.e arbetare- som ett medel vid förlikning av tvister, utan även som .ett patriotiskt och 1iäi:ligt kall.
det spa1Wing.a resebrev för a t t ge en klassen, vilken skall föreläggas parla- Detta s.ätt a t t se kriget är ödesdigert för en förwtiillning om.
Eil !d.ast det arbete?
nentet, mot flottförslaget och otvivel- varaktig fred.
Vi skulle dai.Sör med gladjc soin bedrives bland barnen och som se, a t t en ny tredubbel allians av kvinnor, k~iigre~ssdeltagarna bereddes tillfälle ~ k t i g t .komm.a.
lrviiinorna att kmftigt leltaga i denna protest.
.
lärare o &amp; ungclom rattade detta.
misstag.
Liksom andra misstag bortelimin.eras ur en att se en del iita-v, Sr va.rt # sitt sar- De kooperativa företa- skulle i också kri- skilda framskriden civilisation, &amp; gets ande försvinna ur uppfostran och man gen inom olika yrkesgre,nar likas %.
av oerhört stor betydelse.
Vad som skulle i stallet lära ungdomen, a t t.
först5 för övrigt icke ar i dag kafi ju morgon- Helhetsintrycket - vid kongresse ' ils av- storheten i internationella sammanslutningar.
dagen giva kanske i rik.are m %bt an vi slutning måste nog bli detta: om an Bland d.e mer vikt5gga nbl~slut, som kongressen icke till synes givit positiva våga profetera.
E.
J. Wien, aug.
23. kongresisen fattat, a r beslutet, a t t f6r- resultat s % a r likval nyttan .av kontak- biindet.
skall ansluta sig till Amster- ten mellan de olika ländernas # kvinnor ' ' ' I
MORGONBRIS 1 ' 1 clistriktet fr %n 10 till 25 öre.
Konferensen bcslöt i likhet med motionen.
Beslöts a t t förlagga distriktsårsmötena .till våren.
Nastcl konfercns skall hiill-as i Flen i maj nästa å r i sainband med en instruktionskurs.
Till sty- relse återvaldes de avgiiende, näniligen fruar- na I d a Aclamsson, ordf., Anna Lindgren, kas- sör, ooh Ellen Svedberg, sekr., samtliga i sot.-dem ..
Eskihtuiia., och ' bildande e t t verkstal1:ande ut- skott, samt fruarna Anna Kall, Sparreholm, Malin Dahl, Katrineholm, och fröken Math.
Olsson, Nyköping.
Ett kvinnodistrikt bildat.
A mötet, soni Ivar präglat .av den .5astn Söndagen den 19 augusti hölls i Granges- stamning förekom förutom unison sang ni.
m. berg en talrikt besökt konferens med kvinno- ett niyclcet intressant fsreclrag av red.
Con- rad Jonsson över ämnet " Socialdemokratien klubbarna inom Dalarne.
Mötet öppnades av f r u Ebba M~attsson, i Sverge Grangesberg, som halsade de närvarande val- Mötet, soin pagick fr %n ll-tiden på f.
m., komna smit förklarade konferensen öppnad.
avlöts först vid G-tiden på kvallen.
Därefter företogs val av funktionärer vid konferensen, vartill utsågos f r u Ebba Matts- son, Grängesberg, ordf., sanit f r u Hanna Sik- Från Katrineholm.
ström, Xmedjcbacken, sekr. A t t justera pro- Katrineholms soc.-dem .. kvinnoklubb höll tokollet valdes Charlotta Carlsson och Frida Backström, Smedjdbacken.
Till referent ut- nråndagen den 5 mars iirsniöte, varvid .års- s %gs f r u Ragna Liniiberg, Borlange.
och revisioiisber5ittelserna godkändes och an- Representerade voro 7 klubbar, ntimligen svarsfrihet beviljades.
Klubben har Under Ludvika, Sinedjebackcn, Hedeinora, Borlänge, året anordnat tvenne offsentliga föredrag, det Grangesberg, Falun och Mora.
Dessutoin med- ena med kyrk0hcrd.e-Gunoar IlrIall som talare delades, a t t klubbar finnas i Siiter, Långa- och det andra nied föredrag av f r u Disa hyttan, Stjärnsund och Horndal.
Fr %n Stjarn- Wästberg.
Tidningen Morgonbris haz för- sund aii1and.e telegram under konfcrensens sålts i 500 ex. Rakenskaperna ha under året lopp.
Samnianlagda antalet d,eltagar.e uppgick balanserat på kr.
344: 67, med e n behållning till 64. p &amp; kr.
33: 00.
Fru Ebba Mattsson inledde frågan om bil- Till styrelse för 1923 valdes: f r u Berta dandet av ett disti-ikt f ör kvinnoklubbarna Lamson, ordf., f r u Helena Hagberg, v. ordf., inom Dalarne, varvid [hon starkt underströk fröken Hedvig Karlsson, sekr., f r u Lisa nyttan och iiödviindigheten av detta steg.
Eriksson, v. sekr., fröken Brita IlTedin, kas- Förbundets ordförande f r u Signe Ivessman sör.
Suppleanterna blevo fruarna Ester An- påvisade behovet och fördclarna av en dylik dersson och Garda Findh6.
Till.
oviso or er val- kvinnosamn~anslutnirig, varigenom bättre kon- des fruarna Malin Dahl och Hulda Engmaii takt kunde upprätthållas klubbarna .emellan med f r u Susanna Lagerkvist som swppleant.
s a ~ n t agitations- och upplysningsarbetet nicd Vidare valdes en kommitté på 6 personer för större kraft kunde bedrivas.
Hr Sigfr.
Ring- spridning !av tidningen Morgonbris.
sjö, Ludvika,: rcpr.
för partidistriktet, ansåg Med kamrathalsning till alla klubbar.
för sin del a t t svårigheterna nied ekonomi R e f. o. d. nog skulle ordnas, trots a t t han ej kunde utlova ~ i å g o t stöd.
Från Mora.
Harefter beslöts enhälligt a t t bilda ett distrikt för klubbarna.
inom Dalarne.
Stad- Mora soc.-dem.
kvinnok1ub.b böll tisdagen gar f öredrogos och godkändes.
Avgiften skulle bli 40 öre pr kvartal ooh niedlem, vari den 17 april sitt årsmöte.
Btyrelsen.
bevilja- ' ing:ir 25 öre till förbundet.
Bcslutadcs a t t des full och tacksam ansvarsfrilhet.
Under årskonferens skul1.e hållas i augusti varje år, %.ret har klubben behandlat en del ärenden, varvid klubbarna aga rätt a t t representcr:~ av vilka m % namn8as beklädnadskomniittén.
nied ett ombud för varje 10-tal niedlemmar.
Genoin denna har klubben kunnat bekläda 18 V. U. förlades till Falun och erhöll följande medellösa skol ' barn.
Insamling till ryska sammansattning: ordf. f r u Anna MTallin, Las- barn.
Deltagandet i 1 maj-demonstrationen.
sor f r u Kerstin Olsson, ' sekr. frii Hilma Hed- Genom sin orc1.f.
I d a Is,zksson representerat ström; övriga ledamöter i styrelsen: frua ' rna vid kvinnok~onferenscn i Sater den 19 augusti.
Ebba Mattsson, Grängesberg, och Ragna Lind- Medverkat vid av arbetarekoinniunen den 7 juli anordnade fester i berg, Borlänge.
I ' ill revisorer valdes Anna inaj och den 8-9 Dahlrot och Emma Eklund, Falun.
Supplelan- folkparken.
Behandlat tidningsfrågan samt ter blevo Hildur Korsgren och Hanna Hed- utsett referent för partipressen.
Anordnat en instruktionskurs med f r u Agnes Söder- ströin.
Hr Ringsjö höll darpå ett anförande, vari ?vist f r i a Vasteraås som föreläsare och till han framhöll behovet av a t t f å kvinnorna vilken voro in %judna Mora och Förnas arabe- nied i vårt arbete, särskilt nar det gal.ler det tarekorninuner samt Sot.-deril.
Uiigdomsklub- komlnunala.
Nar kvimorna nu aga samma ben.
Vid clensanima uttalades att skolnings- rättigheter som miinncn a r det också kvin- arbetet a r nödvändigt för höjande av effekti- viteten i arbetet f ö r vAra idéer.
Aterigen be- nornas plikt a t t deltaga i arbetet f ö r v %rt handlat den till M,ora, skolråd den 20 febr.
gemensamma, mal, ett lyckligare samhälle.
Efter konferensen hölls ett festligt mm- kvam.
F rh kvinno klu bliarnas ar betdilt.
Dalarnes kvinnoklwbbars konferens i Grängesberg.
".
Sörmlands soc.-dem.
kvinnodistrikbs årskonferens.
Sörmlands socialdemokratiska kvinnodi- strikt .höll söndagen den 30 sept.
årsmöte i Eskil~tun~a.
Mötet var besökt av .ett 40-tal Geltagare.
Styrelse- och revisionsberattelserna godkändes.
Av styrelseber.attelsen framgick a t t f. n.
9 kvinnoklubbar äro anslutna till distrilctet.
F r u Anna Kali, Bparreholm, redogjorde i korthet över studie- och instruktionskursen i Stockholm.
En motion var inlämnad br %n Oxelösundsklubben om f örhöj d avgift t.ill ingivna skrivelsen om kostnadsfri undervis- ningsmateriel i smZtskolan samt Sörslag om ändrad tid för nybörjare från kl. 8.20 till 9 f. ni.
Till styrelse bör 1.923 valdes fruarna Lina Syström, Anna Nilsson, Hulda Lövgren, Ing- rid Jansson, I d a Isakssson och Kerstin, ' Lönn.
Med kamrathalsning till alla klubbar landet runt.
I.
I.
Från Hässleholm.
Soc.-dem.
bvinnoklubben lever fortfarande, fast det sällan syns något i Morgonbris har- ifrån.
Intresset för vårt aribete har en tid slappnat av, men trots allt &amp; r adjetet fram- a t noch mötena äro alltid talrikt besokta.
Och förekommer utom annan underhållning dis- kussionsfrågor i olika ämnen.
P &amp; senaste mötet diskuterades barnavardslagen och sar- skilt övergivna fiattiga mödrars lott, dar bar- net tages ifrån modern och utackorderas.
Barn och moder borde f &amp; stanna tillsam- mans, åtnlinstone den första tiden, fast kvin- nan ar olycklig n.og a t t vara fattig och sj.älv- försörjande.
I denna fråga borde mera för- söka vinnas f ör dranitiden.
Klu %barna böra %ven intressera sig för barnav %rdsnamnder-.
nas afibete, så a t t de ej, som på somliga plat- ser, slöa till.
Vi h a har i Hassl&amp;olm många arbetarhustrur, som borde ansluta sig till vår förening och hjälpa oss fram till det gemen- samma m8let i frainskapandct av bättre exi- stensmöjligheter för de sm.å i sanfiället.
An- slut eder till soc.-dem.
kvinnokl ' u ' Uben vid na- sta möte.
Eniga vi stå, men söndrade vi falla!
Halsningar f r å n Hassleholmsklul~ben.
Sekr. Från Smedjebacken.
Smedjebackens soc.-dem.
kvinnoklubb har under vintermånaderna anordnat symöten, varvid föxfardigats arbeten av olika slag.
Nar tiderna bli gynnsamniare .är klubbens mening a t t anordna en b.asar.
Inkonisten a v denna skall tillifalla ett blivandme å.lderdoms- hem.
Den 26 och 27 xnaj samt den 2 ocih, 3 juni anordna.de klubben i samarbete med Sm~cdjeibackens ai .. betarekom,mun en f r i h f t s - fest.
Behållningen blev god.
.
Bland frågor, .som f6rekommit p % mötena, har varit frågan: Vad åligger varje medlem?
Klubben .enad,es om följande svar: Varje medlem bör noga ge no in la sa fönbundets tid- ning Morgonbris.
Där f å vi veta allt som bör intressera varje srbetarekvinna.
En ldubbmeiilan bör e j s:lösa .bort dyrbar tid med onyttig nöjeslasning ur .de dyra och and- ligen .f attiga skrif t.erna.
Vi %tira motanbetn ringaktande tal om kroppsarbetet ocih vår egen klass.
Vi skola hålla strängt på v %rt värde som människor och samhallsklass.
öva oss i sjalvtuktan och t a k t i vårt uppträdande.
Svaret 9 % len, a.nnan fr8,gn: Vad ' a r hanne- tecknet ip % en bildad människa8 H t e r flera uttalanden enades klubben om .att svaret p % den frågan a r ocih förblir att: A1,lt det I vil- jen a t t, människorna sko1.a göra eder, det gö- ren I .ock dem.
, Ref..
Fernqvists Kappaffik 8 8 DroWggatan 8 8 n. b. och 1 tre upp.
.
Stod lager w h- och afla " ndskangheder i Damkappor, Driikter och ~jolar ' '
MORGONBRIS 12 Från Munkfors.
.
Munkfom soc.-deni.
kvinnoklubb hade son dagen.
den 8 juli anordnat instruktionskur i ordenshuset h.arstädes under ledning av fr; Alnia Norsell, Karlstad.
som tog sil början kl. 11 f. ni.
, öppnades av fnu Naorsell som gav en .väi.defull inblick i v %rt ansva och v %ra plikter i föreningsa.nbetet.
Efter middagsrasten höll läraren hr Axels son ett med intresse &amp; ört anförande över Landskoinmunernas finanser.
.
.
.Antagligen kande e j någon av kursdelta garna det: sasoin nPtgon uppoffring a t t del variria sommardagtilr sitta inne i l.okalen, t: kunskapsvalutan uppvägde ni %ngdubbolt fri heten.
85dan.a skumer borde anordna lite oftare, då de äro av stort varde för deltagar nas skolning loch förstå,e1se för vårt !afil) &amp; och för kvinnornas deltagande i det allmKlina Kursen, som var tandigcn välbesökt, av slöts med ordinarie möte kl. 9 e. m. Referenten.
Till kvinnorna i de sma hemmen.
Knappast nagonsin förr har den ar betande klasseii i vårt land pressats sj hart p &amp; olilca omr %den, som under d!
senaste area.
Och ofkast ha svkrighe terna gatt ut över hemmet och famil, jen.
Det vackra talet om varnande1 av hemmet och bevarandet av familje, banden h.ar tystnat, och tusentals srnr £attiga hem befinna sig den dag, son: är, p2 gränsen till undergång och tu, sentals familjer ha fått skingrats pi!
grund .av olidliga arbetsförhållanden Vad ar då naturligare an ' .att kvinnorna reagera, - att de, av självbevarelsedrifl satt.a sig till motvärn moit ett system, som s &amp; illa tillvaratager de sm % hem- mens intressen.
Vad k r n.at~~rligare %n a t t de smä hem.mens kvinnor a~islnta sig till.
den rörelse, son1 försöker kom- ma tillrätta med ett samhällsskick, som utlämnar tusentals medborgare till svalt och umbäranden.
Olika omkastningar av den politiska makten kan val ii %got latta bördan för de egendomslösa aven inom de11 kapi- t.alistis1ca produktionsordningens ram.
Några bestgende f örbattringar kiiiina dock ej uppnas utan en omgest~altning av hela det ekonomiska sysrtemet.
För att någo ' nsin komna dar %an, f ordras dock ännu mycket- organisations- och upplysningsarbete.
Det ar med sikte på dessa förhållan- den,.
som den soc.-dem.
arbetarerörelseii gått till sina uppgifter.
Dess kvinno- rörelse, de soc.-dem.
kvinnokliibbarna, har till sin itppgift att väcka och h-, tressera kvinnorna för de socialistiskn id6erna.
Kamrater inom de smil., fattiga hem- men, anslut eder till den soc.-dem.
kvinnorörelsen!
Bl.iv medlemmar i platsens soc.-dem.
kvinnoklubb!
.
...
B A N K A K T I E B O L A G E T.
NORDEN.
Alla d a g av bankaffä~er.
- Högsta inlhingsränt &amp; Kvinnan motarbetaii sitt eget basta nar hon avrilder mannen t ~ t t teckna försak ring i D E FORENADE il sitt eget el1 bagge makarnas liv.
Premiebefrielse vid sjuk dom och olycksfall m. fl.
förmilner.
Kom m issiamarer!
Höj upplagan p4 Morgonbris!
De torde nog vara pA fil platser vHrt land där Morgonbris finne i alla arbetarehem.
U t det blivi vHr lösen att sprida tidningen til alla arbetarekvinnor Kungeholmm 800.-dem.
kwinno- klubb avháller ord.
mate 8:dje onsdagen i varje manad kl. 7.30 e. m.
8:t Eriksgatan 21.
Korresp.
sekr. Fru Ellen Vidsjö, Karlsviks- gatan 11, 1 l /, tr. Tel. E.
35 94.
- P Bibeningen 6br HembDtrlden i 8ltapokkolm hMler mote 1:sta torsdagen i varje m b a d kl. 8.30 e. m. i Folkets Hus P- sal, 3:dje torsdagen i Folkets Hus C-sal.
Styreben.
Arrika rao.-dem.
krinnoklubb h&amp;ller ordinarie möte 2:dra miladagen i mantir den kl. 8 e. m. i Folkets Hus C-sal.
Styrelsen.
Billerholms rat.-demi kwinno- klubb haller ord.
möte i Folkets Hus i Sodra Vram 2:dra tisdagen i varje manad kl. 7 e. m.
9 r d f.
R ~ Anna Fors, Villorna, BZZZeshoZms gruva.
Sekr. Fru Gerda Liljeroth, BdZeshoZms p v a.
Stweken.
Morgon bris.
Tidning för den sooialdemokratiska, kvinnorörelsari.
Utgives av styrelsen f6r Sverges Socialdemokratiska ~Kvinno- förbund.
R e d a k t ö r: Signe Wksman.
Allm Tel. Norr 244 36.
Upplanbgatal; Enkopings sot.-dem.
kvinnoklubb iMler ordinarie möten 4:de tisdagen i varje nilnad kl. 8 e. m. i Folkets Hua.
StweZscn.
ErLOl8Quna mat.-dem.
krlnnoklubb dller ordinarie möten 1:sta mdindagen i va j e d n a d kl. 7.30 e. m. i Folkets Hus lilla sal.
StweZsen.
Gateborgs sot.-dem.
kvinnoklubb .ar möte 1:sta tisdagen i manaden kl. 8 e. m. Arb.-föreningens H-sal; 3:dje tisdagen i m&amp;- maden Bondegatan 14 kl. 8 e. m.
Styrelsen.
85, Stockholm.
Zxpedition: Anna Svensson Grindsgatan 10, III, Stockholm Sö, St.-Tel. Söder 78 98.
Hoganas mot.-demn krloinoklubb P r e n u m e r a t i o n s p r ~ s: Helt 81 nhller ord.
möte 1:sta och 3:dje mhdagen i kr.
3: -, halvt &amp; r kr.
1: 50; lös- nanaden.
Ordf. fru Helen Olsson, i ?örenings- gatan, Hagands.
.
nummer 25 öre. '
i n n o n s p r i s: Sista sidan 25 öre, Ludvika rot.-dem.
kvinnoklubb textsida 40 öre pr mm.
iiller sina möten 2:dra mdindagen i varje m&amp;- lad kl. ' /, g Sverges Soo.-Dem, Kvhtnoförbund:) ra.
och korresp.
sekreterare: Fru Qne Wessman, Upplandsgatan 85, S t o c k h o l m.
A.
T.
Norr 24436. i Folkets Hus ' B-sal.
Styrelsen.
Skivarpr ooc.-dem.
kvinnoklubb iilller ord.
mate andra sondagen i varje m&amp;- iad kl. 1,30 e. m. i Folkets Hus, S k i v q rya medlemmar viana intrade.
StyreZaen.
Stockholmm utadm, Stookholms o. Ippuala lans uoc.=dem.
kvimnadi-; tr9kt.
Adr.
: Ordf. E ' röken .Anna Svens- 8 p l n a i moom-dem.
krinnoklubb on, Gtrindegaten 10, Stockholm Sö.
Kase61 iilller ordinarie möte 1:sta torsdagen i va j e i ' ru Sara Andersson, Igelboda, Sasltsjö-Duvnh.
n h a d kl. 8 e. m. i Folket6 Hus.
Styreken.
Sth9mr A i i h.
Lw~nnoLl~bb (aoc.-dem.)
iilller ordinarie möte 1:a mhdagen i varje Solna roo.=dem.
kwinnoklwbb haller ~ilnad kl. 7.30 e. m. nate 2:dra tisdagen i varje m&amp;nad kl. 8 e. m. Obs.
l Lokal i D-siilen, Folkets Hue.
Huvudsta Folkets Hus och 4:de mhdagen Styreken.
varje manad kl. 8 e. m. i Hagalunds Folkefa (Styrelgen.
Stockholms Gamla Stadlens Sot,- lm.
lem, kvinnoklubb hilller ordinarie möte -: dra torsdagen i manaden kl. 7,so e. m., Storfors sot.-dem.
kwinnoklubb tortorget 2, 2 tr. Styrelsen.
iilller ordinarie möten sista söndagen i varje a b a d kl. 3 e. m. i Folkets Hus.
SWokholmo rbdra kwlamoRlu8b Styrelsen.
; oc.-dem.)
haller ordinarie rammantriide 1:sta nsdagen i varje minad kl. 8 e. m. i lokalen sundbybkrgrr sot.-drin.
Lwinno- tr. Södra Folkets Hus.
Ordf. fru Beda Jansson, Blekingeg.
65, 3 tr., dubb hiiller möte 1:sta tisdagen i varje n h a d kl. 8 e. m. i Folkets Hus.
tockholm.
Styrelsen.
-- - P - p - p - Ovanst&amp;ende har utgivits som oirku- Vamastriden8 mocdem.
kwlnno.
rar, vilket avdelningma utan kostnad [lubb har ord.
mota 1:eta mandagen i varje kl. 8 e. m.
4 lokalen Upplandeg.
61, kan erhalla för att utdela vid agita %ion.
.
n&amp;nad tr. (Chutav Vaea-automaten).
~Rekvirerax från M o r g o n b r i s e x- Uppbord och inskrivning varje möfe.
8 * eZsan.
p,e,dition.
.
Tumba rot.-dem.
kvimnoklubb h a - er ordinarie möten 1:sta onsdagen i manaden d 6,30 e. m. i Folkets Hus, Tumba.
StyreZsen.
5tockholm ' 1923.
A.-B.
Arbetarnes Tryckeri.
