# ID: svediakorp-per2494
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1923
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 15,967
# sentences: 972
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDNING F O R DEN S O C I A L D E M O K R A T I S K A KVINNORORELSEN.
Utgiven av .tyrelien för Sverges Socialdemokratiska Kvinn,rförbund.
Under dessa dagar råder i många hem oro och förtvivlan.
Bo- stadslöshetens spöke visar sig inte endast vara vidskepelse utan en företeelse som upp- träder med bistert all- var.
Förh&amp;llandena försvaras också p &amp; mangahanda sätt.
Det ar.
inte bara de sv&amp;- righeter, som av de soc.- dem.
representan- terna förutsades skulke inträffa d &amp; hyressteg- ringslagen f 611, utan därtill komma de som allsköns jobbare driva fram.
Det ser ut som om själva nöden vore den basta högkonjunk- turen för dem att göra- sig rika p&amp;.
Inte nog med att hyrorna dri- vas i svindlande höjd, utan vad som är än värre oc ' h som .klav- binder .småfolket i langa tider framiit, är jobberiet nied smh- lägenheter, en trafik som det för en utom- stående synes under- ligt att det ej sattes stopp för.
Skulle ej här ett regeringsin- gripande kunna ske?
Som ett slag i ansiktet pH de bostadsbehövande är ocksa den.
statistik, som gång efter annan tages fram, varmed man söker bevisa att det finnes tillgHng p &amp; bostäder, som svarar mot behovet.
Statistik är nog bra, nar den uppträder p &amp; ett försynt; och sakligt sätt i sin tjänande stall- Pris 25 öre.
k r 10.
Oktober.
19:de Hrg.
1923. '
E.
A: B0isse.a~: OFFER FöR KRZGET.
G 1.
.
.
.
ning, men när den vill uppträda som agitator mot de faktiska.
f örhhllandena, främjande ensidiga syften och var- igenom begreppeq sneckridas, då ' rea- gerar man.
NAgra ensidiga intressen fAr den inte tjäna, d &amp; har den dömt sig själv som vetenskap.
.
'. '
Mitt uppe, i detta elände har ocksh hu- vudst adens borgerliga press panna till att huvudsakligen skylla all bostadsbrist i Stock- holm p &amp; socialdemo- kraternas genomdri- vande av kommunalt byggande av mindre bostadslägenheter, just shdana som behövas och som den privata byggnadsverksamhe- ten alltid försummat och troligen aven nu skulle gjort.
Sv.
Dag- bladet börjar redan agitera för nästa stads- fullmaktigval, till vil- ket deras läsare manas g &amp; man ur huse för att slk ut den soc.-dem.
majoriteten.
Vi hop- pas att arbetarklassens kvinnor ocksh skola minnas dessa dagar och aman ur huse.
gå till valurnorna och skydda den soc.-dem.
majoriteten, som ar den säkraste grunden för hemmens beva- rande.
Ty, som det är nu, är det faktiskt s &amp; att familjer med barn ha de största svkrig- heterna att f &amp; bostad; Förr gällde det 5-6 barn, men nu kan t. o. m. endast tvii barn vara orsaken till att önskad bo- stad ej fAr hyras.
I Kvinnornas tidning har ocksA en mor talat om en hel del av sina veder- mödor i-detta avseende.
Jag har upp- fostrats, skriver hon, i den tron att -
MORGONB ' RIS 2.
barn äro en välsignelse, ' icke.
.allenas t för föräldrarna utaq ä v e n för si&amp;häll (e och stat.
Men min tro har rubbat S Htskilligt s.edan.
vi blivit uppsagda til .l avflyttning, just av den orsaken at vi ha barn.
Och härefter berättar hol sina strapatser aför att få en lägenhet Och vilken moder i samma belägenhe känner icke till detta.
Men ändock &amp; kola socialdemokra terna s t a s.
an ske just därför, at Ueras åtgöranden i bostadsfrågan kom mer att framskapa ett bättre järnvikts läge mellan tillgang och efterfråga, på bostiider, och som kan göra de möjligt för e n familj med större elle: mindre barnskara att få en- dräglig bostad.
Och så .. underligt är ocksk livet ocl miinniskornas sinnen, så att kanskc Just den moder, som skriver om sin: svårigheter i ditta avseende, ändocl kommer att vara fastighetsägarna be h jälplig.
i deras mullvadsarbete a t f &amp; bort den socialdemokratiska rnajori ' teten och bibeh81lGde av nuvarandc 01idl.ighetstillstAnd.
T y därom kunnr vi vara ftkvisade, att numera sköta nog fastighet sföreningarna om att der privata företagsamheten, som de si högt lovorda och i sina agitations, artiklar saga sig sl &amp; vakt om för all, manhetens basta, hhlles inom behörig gränser.
Emedan det ligger i saken8 natur att de, för att skydda sina före- ningsmedlemmars intressen, maste hal: la bostadstillgången knapp.
Men mec kommunalt bostadsbyggande kan n a - turligtvis inte marknaden hallas liks snäv.
Det är nog den för dem sjuka punkten, som de vilja ha bortopererad Vår tro ar dock, att arbetarklassens kvinnor icke l&amp;ta sig duperas utan komma att vara p &amp; sin vakt.
Men det är dock icke nog härmed, utan det galler aven att kunna verka medan tider ar.
Och d &amp; vi tro oss veta, att agitationen redan ar i full @ ng ps motsatta sidan, s &amp; torde det väl inte behöva uppfattas illa att vi redan nu uppmana kvinnorna inom soc.-dem.
partiet att agitera i den.
anda, som för oss fram till lyckligare bostadsfdr- hållanden och därmed lyckligare hern- S. V. fö~hållanden;.
...
.
.
.
.
- ' r1, ' sysselsatta med ' olika yrkesarbete i n Moderskapsfo:r&amp;kringen innebär - under - denna s jukf örsakringslag.
.
Den- så.
som den hittills praktiserats och ut na paragraf har emellertid existerat formats - i första hand en anordning anda s.eda.n 1909 &amp; h; hade aven en enligt vilken kvinnor.
tillhörande del bestämmelse om barnsängsunderstöd ekonomiskt.
svaga delen i v bef olknin f ö r kvinnliga medlemmsr, alltså en gen få sak,erstallt sin ekontomi under et.
m o d e.
r.
s.
k.
.
a.
p s f ö r s a k r i n g f ö r ' visst tidsrum i sammanhang med ned k v i n n o r s o m s j a i v a a r b e t a komsten.
Det u.n:derstöd denna !moder i n o m i n d u s t r i e n.
Med 1916 års lag sked &amp; en betydlig skapsförsakring avser att # giva, skal Nu galler mo,derskapsun- utvidgning.
för den mindre bemedlade kvinnan moj derstödet icke .blott lrret~sjukkassornas liggöra nödig vila före och efter ned kvinnliga ' medlemmar utan aven h u s t- kometen samt hjälpa henne att bara dc r u r n a t i l l d e m a n l i g a med- sarskilda kostnader, som iiro förbundni med banistangeil ' och uppmuntra dt 1. e m m a.r n a, antingen dessa äro pliktiga eller f rivilliga- medlemmar.
madrar som själva amma sina barn.
D e av paragrafer, som beröra - Det.ta ar själva principen.
Men föl denna speciella punkt, går u t på att de flesta länders vidkommande har ' der kvinnlig medlem vid .. sin nedkomsst er- i praktiken fått en.
mycket begransac håller f r i barnmorska jämte sjukpen- tilyajmpning.
I stort, sett kan man saga gar två veckor före och, sex veckor ef- att de länder, som ha infört obligata, ter nedkomstd.agen.
D.ock måste hon risk sjukförsakriiig sö.kt lösa problenael .av kretssjukkassari ha varit medlem genom anknytning till sjukf örsakrings.
lagen, medan lander med endast frivil, minst tio månader.
Till hustru, som lig s jukf örsakririg antingen kunna in * icke själv a r medlem, skaffas vid ned- registrera denna fråga abland de hell kornst f r i barnmorska jamte en viss olösta socialförs~kringsproblemen ellei summa ' i barnsangspengar om mannen ha de försökt.
lösa den på e t t för varjt varit medlem i tio månader.
Duet går ock. &amp; under vissa f örutsattningar f ö r Land egenartat satt.
sig att i stallet för f r i bqrnmorska utfå Till Ide förstnamnd ' a likderna höra mobsvarande pennin.gbelopp.
: I stal- ett Tyskland, Österrike, Ungarn, Blolsnier sjukpengar och fri barnmorska let för och.
Herxegovina samt Norge; till dt kunna de vidkommande kvinnorna - iistnamnda höra Frankrike, Italien, o:m så önskas ' - erhålla fri beha ' ndling England, Schweiz,.
Danmark och Fin.
och uppehåll på hem för födande.
och Land.
Låt oss först se litet på Norges m.0- erhåller i så fall hennes ' familj 50 pro- lerska-psf örsakring, som tradde i kraf t cent av de.t belopp som åtg %r till extra len ï januari 1916 ' och ralrnas f ö r att hushjalp medan hustrun a r borta.
a har en havande kvin- vara den mest vittgående p &amp; sitt om- ~ å s a &amp;.
m gång na icke ratt att " utan rimlig orsak ' ' 4 d.e.
neka a.tt låta in&amp;gga på hem för I .Norgehar.
man något s,oin kalla6 födande, om kretssjukkassan så beslu- rretsgjukkaksor, d. v. .s.
offentliga sjuk: t ar.
rawor i vilka alla lönearbetare jämte ?uiiktionarer i offentlig eller priqat.
Ingen kan utfaras krav på b ' arn-: janost ' äro försakringspliktiga, ' då de @ ngspengar utan betyg från barnmor- iyllt femton år, såvida deras lan&amp;tall- rka eller läkare men km dock krets- iingstid icke .ar begränsad till kortare i j iikliassan - dar det vållar vansklig-; id an sex dagar.
Urdantagen från för- beter att förskaffa !sådant betyg - sakringsplikten ax likväl den, som en- godtaga annat intyg Barnsängspengarna utbetalas som re- ism eller tillsaimman .med icke försak-; el till barnsangskvinnan personligen.
~ingsplikt~g maka (make) har en ini] ör denna inhan den tid har förflutit: amst p å m e r an 1,600 kronor på lan-; om.
svarar till de utbetalta pengarna [et eller 1,800 i .staden.
.
Mark - att la7 ikall dock ingenting tillbakabetalas.
: &amp; n blev stiftad före kristid !en med .d-s ' örandrade penningvärde.
Frivillig 3ch det fastslås uttryckligen.
att barn- icke under några för- örsakring kan dessutom viiinas av ' allii, iäng~~nder~tötdet il1 sovanetå.ende kategori hörande man- Gillanden kan anses .som fattigunder- iisk.or i åhdern mellan 15 .och 50 år.
itöa.
&amp; ed lönearbete förstå.s i detta sammani.
Detta - var således Norge, där man ge- lang lalla arbbetare vars lön helt eller Lomf ört obligatorisk sjukf örsakring.
Bland de länder dar - min .endast har lelvis utbetalas i pengar.
Tjänare och.
...
orpare raknas med, aven om de icke ' rivillig s jukf örsakrinlg .. att bygga p &amp; rhålla penninglön. '
Tidare personer ir England d e t.
land, dar man vunnit om leva av fiske samt lärlingar, volon- Le basta resultaten med avseende på arer och liknande aven om de icke er- wedandet av hjalp till.
larbetarekvin-.
.
.
bris!
: Alla lön, nar.
arbetet ar ett led i deras ior och med dem jämnstallda.
Har ha Ingen klubbmedlem får o a r ~ ooerksam t bildning.
Le så lralllade Fiiend1.y S.ocieties (hjalp- vare sig det galler agitationen för khbben Som det, frarnghr a v: ovanstående [assorna) givit blarnsangsunderstöd till.
.
: omma de allra flesta kvinnor som äro orts.
å sid. 4).
.. eller.
Morgonbris.
.
.
: ' ' ' ' ' ' ' Sprid Morgon e: ' ' '
.
.
.
Ellen Key.
Det talas mycket, b %de inom ' aocl utom Sverge, om .att Nobels fredsprii borde tilldelas nfigon av de tre kvin- norna: E l l e 11 K o y, A n n a W i e Ii- s e l 1 och E l s a.
B r a i d s t r ö m.
.
Ellen .Keys förtjänster om fredssa- ken äro kandsa.
Hon har i tjugutals %I i.
skrift utsått fredstaiikar i manni- skors hjärtan.
Och hon h.ade mod at!
1905 och darförut offentligt uppträda för fred med Norge.
Som vi minnas, hetr.aktndes och betecknades sådan p2 deii tiden ' nästan som landsförräderi.
Och hon har under kriget med beröm.
värd neutralitet både muntligen och ekrif tligen verkat f ör försoning mellan krigförande länder.
.
Anna Wicksells f redsarbete h.ar dar- emot intill senare ' !år utförts mer i. det tysta.
Hon har i 3 0 4 0 å r på det mest offervilliga satt deltagit i aktivt freds- arbete.
Nu a r h011 sekreterare i den svenska " Nat.ionernas Förbunds För- ening ", och sjalen i den.
Hon skriver de upplysande ' ' Meddelanden ' ', son1 föreningen sprider bland sina medlem- m a r och i pressen.
Hoh har aven, som bekant, å r efter %r varit en av Sverges officiel1.a representanter i Nationernas F ' örbun.ds generalförsamling i Geneve.
Hon har som sakkunnig deltagit i ju- stitiedepartementets undersökning a v vad som a r nödvändigt att andra i våra lagar med hänsyn till N.
F: s pakt.
Vid N.
F,:s konferens rörande handel med ' '.
.
kvinnor och barn var hon regeringen telinislie deleger.ade.
Och s l ~ ~ t l i g e a n r hon av N. F. kalla (a t t vara en a.v de nio medlemmarna denn s. l&lt;.
n~aiid.atkomn~issioneii.
N.
F:, församling hade uttalat en önskan a t få cn kviiinlig medlem i denna kom mission.
Valet föll då givet på fri Wicksell, vilkens kvalifikationer son jurist och pacifist vor0 val kända.
Dar till kom a t t kvinnori1s.s internatio~elli röstrattsalli.ans aven hade föreslagi henne .. Kommissionens grannlaga upp gift a r att .granska de rapporter son h-ligen lämnas till " Rådet " f rå11 dc länder, soni f å t t N.
F: s maondat a t, sköt+ o m de f. d.
' tyska och turkislr: kolonierna.
Om redogorelsen f öi.
den na f örvaltning.
ger anledning därtill skall kommissionen avge betankandc till Rådet och f öreslå ' önskvärda iitgar der för att ' skydda de inföddas intres sen - såled &amp; ett 1ik.a ömtåligt som di, relrt fredsfriimjande verk.
.
.
Det är tydligt a t t varken i Svergc 2ll.er i ~ å g o annanstans i~ finns en liviiina med större ineriter p; det praktiski fredsarbetets områ.de, ingen som hal 311 mer betrodd ställning i det interna.
knella, fredsarbetet inom N. F..
O &amp; ?et måste erkännas a t t detta förbund ned # alla sina brister dock a r världens iredscentrum, av vilket man med tideii can hoppas mycket gott för fred mel-, an folken.
Allt som överhuvud.
lr a n: örss far fredens bevarande tordc verkligen göras dar.
Orn f r u Wicksells fredsarbete klall iog blott finnas en mening - det .ar yart fredspriset.
.
.
Elsa Brandström ar veterligen den inda av de tre, ' som, blivit föreslagen ir&amp;n f örslagsberattigat h %ll.
* Hennes itorverk i barmhärtigh&amp;ns tj2iM är iö jt över lallt beröm.
Hon har visat ett nod och en självuppoffring, vars make ra1 ingen sett ..
Hon ' vore viird det hög- ita hjalt,epris, om .ett sådant funnes.
VIeii hennes verk ligger ut-anför det.
igentliga fredsområdet, och bör därför d i g t var mening j n t e belönas med.
gobels fredspris.
Nu kan man invanda at.t i viss måil cunde detsamm.a sagas - om Nanseils .rbete, som belönades med fredspriset.
Men hans medlande verks:amhet mellan regerii1g.a.r f ör utväxling och utlam-, nirig.
, av fångar och mycket mer, som i ~ t x kan uppräknas har, ställer honom.
.....
Anna Wicksell.
.
.
.
.
i ett v&amp;entligen annat - f&amp;hållaiide.
till.
.
praktiskt fredsarbete, s5.mycket mei: som han intar en framstående plats i.
N. F. och a r en, av varldeiis främsta och ivrigaste pacif ister., till villrens ord och ' meningar folk lyssnar.
Detta senare a r en viktig sak.
Och härvidlag kan Ellen Key mata sig med vem som helst - så långt och så djupt tränga hennes ord.
vi anse.
därf.ör s &amp; val henne som Anna Wicksell värda .at.t.
hedras med fredspriset, lika visst som 3en till årets pris aven föreslagne och förtjai1t.e ~ a r Lindh-agen.
l Få vi blott ihärdi.ga förslagsstihwe,.
rå kan m.an nog hoppas att få.
uppleva a t t se dem som fredspristagare.
.
.
.
Ann Margret Holmgren. '
' ' Den, nya tidens mödrar, måste lará iina b.arn a t t den jord,.
överfylld av nänniskor, som kivas om.pl.ats och om) röd, av stater, som - for att uppe- i %Ila sin isolerade suveränitet, sitt tull- t.vsparrande, sitt vi; ipn.a.de försvar - iörringa s h a innevånares livsbetingel-; er, en sådan jord ' a r ännu ett !klao.s, u r rilket en ny joord m&amp;ste framgå, en jord.
ned farre men fullkomligare man- iiskor, manni$kor mid rikare l ?vsmö,j-.
.
igheter, biittre livsvillkor, säkrare livs-, ..: orelse, högre livsformer.
Och detta.
commer nar all tavlan och allt sammar, lete aga rum i v a r l d s m o r g a n i s a-.
* Förslagsställare äro bl.
a. mealemrnar av i.
0 n e l i s tecke-n .år riksdag.
.
.
E l l e n Key.
1909., ' ' '
(Forts fr.: sid. 2) sina medlemmar med ett fast .belopp per barnsäng.
Sålunda utdelar det makti- ga EIearts of O.ak Society 30 shillings per barnsäng.
Enligt den engelska la- I många av våra kvinnoklubbam f ortbildning f r h det allmannas krav gen om sjukförsäkring) vari det uppta- stadgar ingår shsom moment 1 följan- på oss, såsom det uttryckes I nästa ges bestämmelser om moders,kapsf ör- de: " Klubbens ändamål a r att tjäna punkt i stadgarna: " Väcka intresse för salrring, har en f örsakringspliktig, slom som samlingspunkt f ör den socialdemo- och delta.gande i alla p~olitis~ka och sam- varit medlem i 26 veckor och en frivil- kratiska kvinnorörelsen p % platsen, hälleliga angelägenheter '.
Allt svårare lig som varit medlem i 52 veckor - samt &amp; els a t t verka för kvinnans hö jan- och svårare blir .det inom alla klubbar gift eller ogift - krav p % ovannämnda de i int-ellekt~el~t avseende, dels att så- latt finna kvinnor, som vilja, åtaga sig 30 shillings.
Men villk.oret ar att man väl bl.anid egna medlemmar som bland olika uppdrag.
Det blir också allt avhåller sig f r h arbete under 4 veckor kvinnor i allmänhet viicka intresse för färre skohde kvinnor, som medverka vid.
nedkomsten.
Denna moderskaps- och deltagande i alla politiska och ' sam- i - det politiska arbetet, i stallet ' för att ersättning (maternity benefit) klommer halleliga lang elagenheter. '
det borde vara tvärtom.
S % ar ' .det in- aven medlemmarnas hustrur tillgodo ' Den första punkten i momentet kan om alla .partier.
En ~ n ~ e r s o k n i n ar g och beräknas a t t kosta sjukf örsä,kri ' n- man saga sig uppfylla genom a t t bilda jus t anställd av Allm.
Valmansf örbun- gen omkring 30 miljoner ' .om året.
en social.demokrati * rik hinnoklubb å or- det angå.eride de: svenska kvinnornas I F ~ a n k r i k e har man sökt lösa, frå- ten och hålla denna i livaktig verkaam- re~resentat~ion i: de iolika kommunernas gan genom uppr:attlandet av så kallade het.
DA blir den naturligtvis samlings- fullmaktigeförsiamlingar, och den ger m.oderskapskassor, som man byggt p &amp; punkt för den aocia.ldemokratiska kvin- tydligt uttryck ' f ö r hur denna sjunkit frfvillighet~ens grund.
Men Idet har vi- norörelsen å platsen.
Men det s y n a sedan %r 1919.
Harmed ett utdrag ur.
sa t sig svårt att ekonomiskt ba1an~:er.a mig, som .om vi b0r; d.e fasta större av- den intressanta unider %ökning.en: dessa kassor, emedan de självfallet s &amp; seende vid de två andra punkterna an S tadsf~llmakti~gef örsamlingarna be- gott .som utedutande f %tt anslutning av vi göra.
J a g tänker d å &amp; rskilt p % stodo 1919 av 2,694 man och 289 kvin- sådana medlemmar som f alla kassorna kvinnans höj ande i intellektuellt han- nor.
I å r rakna de 3,169 man och 223. till last ett obestämt antal gånger un- seen.de, alltså kvinnans utveckling till kvinnor.
Mannenu: antal har sålu$a der sin medlemstid, varför kassornas förståndet, hennes framåtskridande i stigit mezd 205, medan kvinnornas sjun- risker icke: bli " normala ".
bildning.
Just härvidlag tror jag vi kit med 68.
Bland koamunalfullmak- Motsatsen till det franska systemet ofba fela.
Många kvinnoklubbar äro tige a r förhå.llmdet samma.
Antalet bjuder de italienska.
Dar har maB av- visserlien kollektivt anslutna till A. män har sedan 1919 stigit med 1,512, stått från a t t taga vare sig de redan exi- B.
E '., men alla borde .vara det.
I och antalet kvinnor sjunkit med 287. sterande sjukkassorna eller annan fri- j ämf örelsie m.ed ungdomklu~b barnas Av socialdemokraternas stadsfullmak- villig verksamhet till hjälp vid resandet hildnin.gsarbete a r vart ganska lamt.
tige v o ~ o omkring 1919 omkring 7.8 av moderskapsf örsakringens organisa- Man 1a.r visserligen lättast i ungdomen.
procent kvinnor.
Nu Br siffran 5.7 pro- tion.
Man har byggt p % obligatorisk Detta ar: dock intet skäl att svara eom ' cent.
Även inom de andra partierna försiikring enligt lag och på centralisa- många göra, nar det galler att starta ar för kvinnorna siffran i nadgående.
tion av denna försäkring i en enda en cirkel i kommunalkun~skap eller so- Inom det liberalaqartiet är nedgången stlatsanstalt.
Den italienska lagen har cialismen eller vad ' d.et vara må: " Jag störst .. siffran har där sjunkit från anslutits direkt till f abrikslaagen loch ar för gammal, jag vill hellre a t t mina 12.0 procent till 8.5 och inam högern.
har samma !giltighetsområde som dennla.
barn, skola få lära '. '.
Att lära blir al- från 8.4 till 7.1.
Dar a r nedgången --- drig för sent f ör en inanniska.
Det a r mi.nst.
Så långt de olika systemen.
Meto- inte åren som göra en person gamimal Detta förvånande resultat a r agnat derna kan det tvistas om och det kunde eller ung, utan grsden av energi och att begrundas.
Behövas då ick.e kvin- måhända vara fruktbringande om spänstighet., ' Visst ha vi i allmänhet mr i våra beslutande församlingar?
Vi " Morgonbris ' ' upplät sina spalter för karaktär nog att börja lära ett ämne, äro säkert icke hågade a t t besvara den- en saklig diskussion i frågan.
Men en aven om vi ej äro tvungna, och sedan na fråga med nej.
Snarare kunna vi sak måste val i alla f all &amp; alla sociali- knoga igenom d.et ..
Men nu äro vi som vidgå, a t t den nyss skisserade utveck- stiska kvinnor vara werens om, och det socialdemokratiska kvinnor faktiskt lingen bak &amp; Br beroende på en ' brist hos är, att denna speciellt för arbetarekvin- tvungna akt fortbiLda * oss.
Fönst för oss .sjalva.
Denna b r k t ar för arbetar- nor i å utomorflentligt viktiga fr %ga den egna trevnadens skull.
I en kvin- kvinnornas vidkommande nog i .allmän- också måste bli löst har i Sverge och nolrlublb ar - det, oftast .så, att det a r het otillräcklig te:oretisk skolning.
Vis- några få, som sitta i d l a lrommittii~er, serligen ar också praktiken nö~dv ' andig, bli löst; snart!
Det ar en skam för ett land, som som a r med i d.e st.udiecirklar, som möj- och h a ~ m e d räcker d.et icke # att enidast vill raknas med bland kulturstaterna,] .igen kunna förekomma, och som skola deltaga i en lwinnoklubbs eller arbe- att man icke tillförsäkrar de kvinn.or, styra med allt.
Men de många?
De tarekommuns f örhandlingar.
Skola ar- som i " barnets århundrade ' ' gå med m %nga kunna allla vägra att vara med betarkvinnorna bliva dugli- k.ommu- det kommande slaktet urtder sina hjär- i en cirkel i t. ex. socialism~ens historia, nalkvinnor måste våra manliga kam- t.an mot ekonomisk nöd # och förtviilan men veta kanske ej ens, vad Marx var rater, som hittills skött allting själva, under nedkomstperioden.
Det är en för landsman eller vad socialismen iii- i l %ngt större utsträckning än vad hit- skam, att våra möbdrar icke själva: !slcol.a nebar.
Nog kan man ordna så i. sitt tills skett bereda dem plats i fullmak- få amma sina barn i en s % u p p l y ~ t tid hem, att mtan kan ha en kväll ledig i tige, nämnder och skolråd.
Men nar en som vår,: då man vet-enskapligt bevisat veckan till ' yintellektu.ellt hö jande ' kvinna fått platb i en sådan institution,.
vilken betydelse detta har för hela fol- Hur skola våra barn få intresse att lar:a, hindras hon ofta av den osakerh.et, som ket.
Det ä r en skam, a t t man genom om ej deras föräldrar ha det?
Hur Irun- följer med bristande teoretisk insikt i la~bestämmelser fråntager en havande na leda barnen till en ratt uppfattning ämnen sådana som f öreningskmskap, kvinna.
rätten att arb,eta under narma- av samhället,: då du kanske själv ej kommunalkunikap, samhällslära m. fl.
av Darför a r för nKrvaraad.e den angelag- ste perioden efter nedkomsten, emeidan vet vad dle olika u.ppfattningamrma detta &amp; samkar isamhallet ett mindrevär- saamhallet innebara?
Hur skola barnen ilaste uppgiften för v %ra kvinnoklub- .digt tillskott t-il1 befolkningen, men lära sig respekt för föräldrarnas vetan- bars medlemmar över hela.lanldet ett in- man på samma g %ng icke seko.nomiskt de, d8 du kanske ej själv kan stava ratt.
tensivt stu.diearbete i det tysta.
Då håller henne skadeslös för .de offer hon i det enklaste brev, och ej bryr dig om skall i sinom tid deras insats i det d l -.
.
därigenom bringar samhället.
att lara det?
mannas tjänst göra sig gallande som E l i s e O. J-n.
För det andra koimmer tvånget till denkanoc ' hhör.
SigneHijjer.
Bildningsarbetet och kvinnoklubbarna.)
* j.
de rika möjligheter, vars frukter också skola tillfalla andra länder och bliva till nytta för hela världen.
Inom de av.
arbetareklassen etable- r.ade kulturella skolorna ivrar man med järnhård vilja för att motarbeta den militaristiska andafi.
De $äro övertygade om seger i sin k a m p ' mot krig och militarism.
Följande ord stå som motto över en av dessa skolor i Thuringen: D: r O l g a E s s i n g beskriver det och Thuringen, ha genom plartiet.s för- vid den internationella kvinnliga fack- sorg utomordentliga hygieniska åtgar- f öreningskongressen i Wien salunda: der vidtagits f ör sundare hälsovard f ör att förbättra allt det onda som kriget Ledarna för Tysklands socia.ldemo- i detta avseende förde med sig.
lrratiska parti första, a t t arbetareklas- 1 Dessa sjukhus såväl som privata sen b,ehöver .n % fram till ett vida högre halsovårdsanstalter stängas emedan er- Där finns end#ast en nat.ion; plan a v upplysning för a t t genomföra forderliga .avgifter f ör patienternas viira inte längre kunna erlagg-as.
Hela det är mänskligheten.
de sociala reformer, som partiet om- fattar.
Men för närvarande finnes det denna nödvändiga; halsov %rd har m&amp;st Där finns endast ett f adernesland; frågor, som fordra större uppmarksam- avstanna i brist p % ekonomiska medel.
det ar hela jorden.
Där finns endast en religion; het än dessa kulturella upplysnings- I Weimar ha sålunda sjukhusen redan fr %gor.
En fraga a r: Ruru skola vi stiingts.
Även bespisningsstallena för det ar kärleken.
Carté.
kunna föda 60,000,000 människor under skolbsarnen ha f %tt upp:höra med sin den narm.ast kommande tiden?
behjartansvarda verksamhet.
Denna Det a r lönlöst att tala om all den vä1görenhetsorganisa.tion etablerades nöd som för närvarande redan finnes efter kriget av Barnens vänner.
Seder- inom landet, likaså om ve ' m som bar mera övertogs: denna bespisning av Verkan ansvaret härför.
, V i m %ste se och kon- staten.
För att hjälpa till a t t uppe-.
halla densamma förenas alla goda kraf- statera fakta som de framträda.
.
Under de senaste veckorna ' har mar- ter.
I Thuringen h.ar nian sålunda in- Eltt uttalande som b,emötes.
ken fallit med f örf-ärande hastighet - dragit all betald arbetsh jälp.
Flickorna livsmedelsprisen stiga för varje minut.
i skolköken koka maten och utföra allt i början av augusti må- Ingenting kan göras f6r att hindra arbete, förenat med denna gratisbe- Någon katastrof en, endast sedelpressarnaii.
spisning åt de mindre.
Ofta.
neka dessa nad har ' genom en del av Pressen gått kasta ut nya massor av pappersmynt.
16-17 ars flickor sig själva mat, för ett uttalande lav Ehenska fattigvårds- Lönerna h a stigit, dock långt ifrån i att giva sin portion .åt någon minder- förbundet över verkningarna av 1917 den, som i likhet samma tempo som livsmedel.
Den 11 %rig.
Trots .all denna vackra hjalp står års ' barnlagar.
med undertecknad i sin dagliga * gär-.
augusti kostade ett agg 500,000 mark, man inför utsikten att adbryta denna ning sysslar med tillämpningen av ett pund smör 1,200,000 mark, ett p u ~ d behjartansvarda verksa-mhet, ' ernedlaan dessa lagar, ä r ju varje uttalande om potat.is 45,000 mark.
Stor brist raider medel sakilas att fortsatta därmed.
p &amp; livsförnödenheter.
.Alla varuhus I Weimar framdrog d.en socialdemo- dem föremål för ett särskilt intresse- et äro redan tonuna.
Den nya .skörden ar kratiska gruppen inom.
skolstyrelsen Så mycket mera Som ~ ~ t a h n d göres.
ännu ej hargad.
Alla hotell äro fyllda " att ett stort antal barn saknade un- av Svellska fattigvårdsförbundet, som m.ed utlänningar, som äta upp de livs- derklader ".
I den undersökning soin ju kan ta %t sig en stor del av aran för förnödenheteer s6m finnas.
I timtal m&amp;- med anledning därav igångsattes, vi- dessa lagars tillkomst och spridandet ste människorna stå i köaer utanför sade det sig också att flera hundra .av kär~nedom om dem.
det finns i detta uttalande även livsmedelsaffärerna för att f å köpa lite barn saknade det mest nödv3ndig.a i m.at, våld och tjuveri samt olagliga denna vag, ävensom a t t de måste emot- ett Par synpunkter, som torde kunna övertniidelser äro lätta att först. %, nar se en lång kall vinter utan a t t kunna illtressera icke blott fackmiin och dem, de t.illgripas av människorna i syfteml&amp;l erhålla någ &amp; hjalp.
Tvenne ting maste som beröras av 1917 års barnlagar, utan a t t stilla hungern.
Sjuka människor göras.
För - det först.a m %ste marken även folk i allmiinhet 0ch.kvhmrna i kunna intelängre erhålla nösdig vård, stabiliseras; detta kan ej ske med min- syllnerhet * Jag rmnar i första hand operationer äro s % kostbsra, att.
knap- dre än: alla lander hjälpa Tyskland den omständigheten, a t t Svenska fattig- past ntigon kan, betala desamma.
At därmed.
För det andra måste lönerna vhrdsförbundet med.
så pass stor be- barn tilldelas mjölkkort, men mödrarna höjas, så att de Överensstämma med stämdhet frlamkastar en beskyllning om kunna ej köpa den till de svindlande priserna.
Denna fraga måste Tyskland ökat lättsinne bland kvim~orna som en priser, som råda.
Som en naturlig kon- sjalv klara.
Den nya regeringen har föUd av de nya 1barnlagarn.a.
För ull- sekvens följer att de tuberkulösa sjulr- ocksa lovat göra allt härför.
Alla de, dertecknad förefaller det som om.Sven- domarna åter utbrett sig med en oro- som sedermera erhålla ordentligt till- ska fat.ti~ %rdsförbundet dragit den väckande bastighet.
Ingenthg förmår mätta löner m&amp;st.e sedermera hjalpa slutsatsen allt för lättvindigt och en- man.
göra mot denna sjukdomsfara, ty varahdra inbördes, dessutom lämna dast raknat som sa: ökade ut~mäkten- alla allmänna doneringar och reserver hjälp at barn, sjuk.a samt å t dem som skapliga föiielser = ökat lättsinnehos äro uttö,mda.
äro oförmögna att arbeta.
De statliga kvinnorfia (icke hos mannen!).
Man Sköirbjugg, är en sjukdom, som varit hjliilpinrattningarna f % anlitas endast i tycker, att en siidan institution som Svenska f attigvårdsf örbundet skulle se okänd i Tyskland, under de sist f ör- särskilda högst nödirandigga fall,.
flutna.
åren.
Denna sjukdom sprider sig Arbetareklassen har redan börjat mera djupgående på saken.
För min nu, tack vare undernäringen) med för- övertaga flera av de förutvar.ande stat- ringa del tror jaag, a t t om statistiken ' farande hastighet.
Samma ä r förliål- liga välgörenhetsinrättningarna.
S %- verkligen visar ökning i de utxmäk- landet med de veneriska sjukdomarna.
1ufida har en organisation av kvinnliga teilskapli @ födelsernas antal, så är Vid Jenauxhersitetet förklarade helt arbeterskor övertagit ekonomiseringen kvinnornas ökade lättsinne P % grund nyligen en av profess~rern~a, att över och skötseln a v sommar-skollovskolo- av skyddet av de nya barnlagarna den 25 procent.
av den studerande ungdo- nierna.
Även denna sociala välgören- minst bidrlagande omständigheten till denna ök ' lling.
Vad som till största de- men lider av de veneriska sjukdomarna hetsgren uppehölls förut ctv staten.
under det man står utan möjlighet a t t Alla de, som sitta i ledningen för len bidragit till ökningen ä r helt visst giva dem nöldig läkarehjälp och medi- Tyslrlands skolor, kanna det soa sh bost.~dsbrist.en.
Just dessa feni ar, son1 cinslr behandling.
På d$ platser inom plikt att rikta en, appell u t till den d e nya barnl,agarna varit i kraft, ha vi landet, där det socialdemokratiska par- övriga världens folk, om .Iljalp för a t t haft.
en svår b,ostadsbrist.
De till- (Forts. % sid. 12) tiet ar starkast, exempelvis i Sachsen radda Tysk1.and.s kulturella framsteg, ' års U,
0.
.
.
yare sociala och pedagogiska strömningar.
Den österrikiska " Kinderfreunderörelsen ", socialdemokraternas arbete för det uppväxande slaktet. '
I. tur att ingripa.
Det är alltsså här fråga ' l och ge dem en.
socialistisk .,uppfostran.
Det tjugonde seklet har blivit kallat om en individuel.1 uppfostran i frihet .. I Men i denna, uppfattning ligger ett " Barnets århundrade) ' och säkert ar, En italiensk läkare, M a r i a Moiit essori, missförstånd.
Det ar inte och har hel- att aldrig tidigare.
har ett sådant in- har från denna utgångspunkt byggt ler aldrig varit ' %Kinder-freundes ' me- f resse för harnauppfost.ran och ped.ago- upp ett storartat system för småbarns ning att ' blanda politik i barnens under- giska frågor spirat upp och blomstrat iippfostran, dar barnen redan genom visning eller leda deras uppfostran som jiist under de sista två decennier- en systematisk men * dock fri lek, utan efter något visst politiskt program.
I staden Graz i Österrike, dar tusen- xa.
Och .det som för ett tiotal.
år se- a t t de själva veta .det.,.
inhamt.a kun- bo, kom en so- dan endast var nya revolutionerbande skaper o &amp; tillfredsställa sitt rastlösa tals a~betaref~amiljer tidningsredakt ör, Anton idéer på papperet ha under och efter ver1isamhetsbega:r.
Till Montessorisyste- cialis tisk världskriget omsatts i praktiken, och met och dess skaaparinila återkommer Afritsch, på den tanken, att just bland arbetarna bilda en förening, som skulle har och var över hela världen ha nya jag i nästa artikel.
Att f ostra f ö livet och att ' skapa inrikta sig p % .att göra proletarbarnens f örsöks- och mönsterskolor uppstått, dar hiindra %riga principer och ideal ansvarsmedvet.na; fria människor ar liv litet ljusare och gladare.
Barnens ifrag ' a o m upl~fostr8ai~ få vika för full- m %let och ut#g %ïlgspunkten för ' italien- föräldrar.
inb jödos att bli medlemmar ständigt nya system.
Det ar omöjligt skan Montessoris refornistravanden.
i föreningen, och medlemsavgiften sat- tes så pass lagt, a t t den inte ' kunde avskräcka någon.
Om söndag.arna samlade föreningsmed1emmarn.a sarbe- tarekaserneriias små, bleka inlievånare omkring sig och företogo långa vand- ringar med dem eller gjorde utflykter till landet och slrogen.
På detta satt sökte de ge barnen förståelse för na- tirrens skönhet och dessiutom vänja dem vid ett friskt oc ' h haridandc fri- liiftsliv.
Som föreniiigean snart fick lin- derstöd från arbetareorganisationcr och enskilda personer samt t .. o. m.lyckades erhålla e t t smärre anslag f&amp;n kom- m~iiiei~, lxiinde den förverkliga flera av sina prlal-itiska planer.
Den inrättade val ' f örsedda barnbibliotek, dar elidast den basta litteratur fick förekomma, och små trevliga läsrum, dar " ornen lrunde tillbringa sina eftermiddagar.
Föreningen skämkte $ven sina sma skyddslingar lclrplatser och samlings- rum, vilka barnen under gemeasamt Wien: Slottet Schönbrunn med en detalj av Neptungrottan i förgrunden.
ansvar fritt fingo förfoga över.
Men karnpu.nkten i " Kinder-f remdes ' ' ar- att i en kort tidningsnppsats giva eii Och hon erkände med glädje, vid ett bete var dock, a t t den direkt, sökte ' på- redogörelse ens för de mest uppmark- besök hon gjorde förra året i " Kinder- verka barnens uppfostran, först oih ' huvudcentral j främst genom ' att leda deras val aTr sammajde och ii1tressant.ast.e av de aya f reunde ' Wrelsens pedagogiska riktningarna och syste- Wien,, att de österrikiska socialdemo- lektyr och ge dem smak för goda nö- men.
De iiro alla skapade av uptimis- knaterna ledas .av samma tanke i sitt jen men aven genom att, i den mån tiska utopister, som i barnet se fram- arbete f ö r det uppväxande slaktet .. det var mö.jligt, samtala med de sm &amp; tiden och världen och därför anse, att " Kinder-freunde T a r: dock i f örsta om .allmä,nna och etiska frågor, som det inte räcker med a t t helt .maskin- hand en social organisation, som ' har röra det dagliga livets f örhållanden.
ina&amp;igt proppa Iruiiskaper i ett b.arii., till uppgift att göra pr~letärb~arnenci Darvid sökte man ge .barnen en så klar Ty l~unskaper endast ar eii bristfällig tillvaro litet ljusare och på samma och san.n uppfattning av livet och värl- utrustning för livet.
Inom ett manni- gång leda deras uppfostran, så att dc den omkring dem som möjligt.
Exemplet från Oraz följdes snart av slrobarn kan stora möjligheter slumra, uiiga lära kanna ansvar inför livet och och en föruts.attning för att dessa ?nöj- att friheten f örplil .. tair.
Det sociala och socialldemokrater över hela, den Öster- ligheter skola komma till utveclrling ar, pedag0gisk.a arbetet flyter har s a n - rikisk-Uilgers1c.a monarkien och " Kin- a.t t man .tar hänsyn till b.aronet.s indivi- man, och i s jalva organisationsformen der-freiinde) - föreningar bildades litet dualitet.
Detta kan man göra genom ligge ' r ju något uppfostrande både f ör har och viar i alla större stader och sociala grund- indu~tricentr~a.
Men det ar först under .att,låta barnet vara verksamt och i sin barn och föräldrar.
D ~ Q valen skapar aven en ekonomisk, som världskriget och de fruktansvärda nöd- verlrsamhet ge uttryck för sig själv.
möjliggör uppförandet av barnhem och åren, som ' Hinder-freiinde " blivit den - Barnet slcall inte vara den passive mot- tagaren, o &amp; läraren den aktive giva- skolor och praktiserandet av det basta, storartade organisation, som det nu ar.
ren, utan barnet måste sjalvsbli den ak- som de moderna pedagogiska ström- Under kriget var fast sammanslutning t h e, därigenom att det s jalv välj er en ningarna ha .att komma med.
" Kinder- den elda livsbetingelsen för alla .för- Och f ör syssel.sattning, ett ämne, som viicker f reiinde " (Barnens vänner) betraktas eningar och orgaili~~atione~.
intresse och framkallar frågor och be- 0ft.a .av utomståe ' i.ide som en f örening,.
att inte " Kinder-freunde " - foreningar- prol.etärbarne~i n.ss arbete skulle avstanna eller gå till- vill .t a gär efter vetande.
D &amp; äz det lärarens),)
MORGONBRIS baka förenade sig de olika lokalgrup- perna år 1916 till en riksorganisation.
Då omfattade organisationen 23 lokal- grupper med sammanlagt 300 medlem- m.ar, och 1922 omfattade den 300 lokal- grupper med sammanlagt 70,000 med- lemm.ar.
Och från 1916 hade " Kinder- freunde " en alldeles ny uppgift # att fylla.
Den skulle vara en ekonomisk sjalvlijalpsorga~isation, som ersatte de privata välgörenhetsf öreningarna och räddade proletärbarnen från a ' tt i un- derdånigt kryperi betala ett allt för högt pris, priset av sin karaktar, till sina välgörare som tack för krigssoppan. '
' Kinder-freun.de " inrättade barnhem, barnkrubbor, daghem och bespisni ' ngs- stallen, barnkolonier och viloställen för b,arnen för, att radda dem # att fysiskt duka under.
Olyckskren förmådde att väcka arbetareklassens solidaritets- känsla på ett alldeles särskilt satt, ' och den satte j11 en storartad kraft i det praktiska, arb.ete, som representerades av ' ' Kinder-f reunde ' ?.
DarigeBnom upp- nådde .aven f öreningen fabelaktiga r.e- sultat i siila strävanden och torde knap- past ha någon motsvarighet inom pri- vata valgörenhetsorganisationer.
Men hur ord ' nades den ekonomiska sidan av saken?
Medlemsavgifterna räckte givetvis inte till att tacka kost- naderna.
för föreningens alla inratt- ningar.
Men mycket pengar strömmade in genom en frivillig beskattning .av arbetareklassen.
Redan ilär ' ' Kiiider- freunde " uppstod) började den göra propaganda för den s. k.
" Kinder- heller " (barnpenningen), Varje arbe- tare med intresse f ör " Kinder-freun- des .arbete f örboand sig .att till .orga- nisationen betala en Heller (1 öre ung.)
för varje krona av afietslönen.
Under arbets1öshet.stiden ha många både ' Kinderheller ' och medlem.savgifter indragits, men fackföreningar, kom- mu * ner och enskilda ha genom sitt un- derstöd berett organisationen mijjlig- het att fortsatta och vidare utveckla sitt arbete.
Förra sommaren var den som skriver denna artikel i tillfalle att under led- ning av " Kinder-freundes " ordf örande, medlemmen, av ' arbeit er-Zeitungs ' redaktion, Max Winter, litet narm.arc ta kaïmedom om organisationens prak- tiska arbete.
~ ö r e n i n ~ e huvudcentral ns ä-r förlagd till det vackra och historiskt bekanta Maria-Teresia-slottet ' ' Schön- brunn " i Wien.
I det för Österrike så minnesvärda året 1918 öppn.ades f ör den skriande nödens skull en flygel i slottet till barnhem å t 60 av " Kiiider- freundes " skyddslingar.
De barn, som Ivoro intagria i Schönbrunnhemmet, gingo i de allmiinna folkskolorn-a.
Men nar deras skolgang vsr avslutad måste förening- c1rag.a försorg om deras vidare utbilldning.
Och det gjorde den genom att inrätta en yrkes- och borgar- skola i sam.band med barnhemmet.
Förra liret voro 70 barn intagna j Schönbruniihemmet och 50 av d 7 gingo i skola dar, desmtom planerades d &amp; en Montessori- skola f ör ~ m ~ b a r n e i i.
l Schönbrunnskol.aii äro prygel: och straff från överor.dnades si- da förbjiudna,, och barnen bilda re.pdblik med egen domstol.
Nar ' n %gon .av repu- blikens medlemmar g j ort sig skyldig till en förseelse, s.ammaii- trader domstolen och dömer den skyldige.
Republllreii har &amp; veii då och då sarnm.an.- trade f ö r att stifta eller förbatt.ra lagar ' till kommunens f rom- ma.
Detta försök att ha " s.jalustyreise i ett b.arnhem h.ar att dö.ma .av lärarnas och ledarn.as utsago en- d.ast givit glädjande resultat.
Barnens am- bition och självtukt växer gefioin att de Parti fran slottsparken i Schönbrunn: En gammal ruin.
f å gemensamt a1isv.a- - ra för varai1dr.a~ k ..,:, .r * ... c. i handlingar.
Inn.an vi länmade Schön- utdan att därför lagga band på de sm&amp;s bruiin visade Max Wint.ei: med stolthet, frihet .. Både ' barnkoloniernas innc- ' ' K.
P: s " bolrf örlag och bibliotek, som vanare och de äldre skolbarnen från förvaras d ' ar.
Deras bokf.örlag ar byggt staderna få genom " Kinder-freundes " p % kooperativ grund och k.aoii betrak- försorg komma ut - på långa fotvaondrin- tas som ett led i " Kind ' er-freiindes " gar, som stundom kunna racka veckor, f ostrargarning, därigenom at.t Idess och f % då tillräcklig proviant i ranx- verksaamhet g %r ut på a t t sprida den larna och en liimplig ledvare.
Förenin- verkligt värdefulla varl.dslit.teraturen gen har har aven på några platser i och.
n %got av den storna konst.en .till landet uppfört särskilda härbärgen och arbetarhemmeii.
De flesta, av för1.aget.s tnristhyddor för sina små vandrare, böc1re.r förclågo aven i ut.omordentligt som dock för det mest-a få sova i tält vackra och ' konstnärligt påkostade eller under bar hi.mmel.
billighets " - upplagor.
&amp; ven f ör1aget.s Eri regnig dag för etat Ar sedan, d &amp; koiistreprodulrtioner voro förstkl.assiga.
NTiens follrsl~olor nyss börjat, besökte En solig eftermiddag besökte vi en vi ett daghem.
Barnen hade just kom- av " Kinder-freundes ' j-f:riluftshem.
I mit tillbaka från skolan och voro i en angsbacke lAgo ett hundratal nästan färd med att inta sin middagsmåltid.
okliidda smått.ingar och solbadade.
De reste sig och .halsade oss med ordet Under tpäden nedanför baxken stod det ' Preundschaf t " (" vänskap ") och ännu oavdukade matbordet, medan sågo gladô och belåtna ut.
De allra stallets förest %ndarinna gjorde .sina flesta voro från mycket fattiga a.r ' betar- förberedelser till rniddagisdis.lreii.
Bar- hem, dar det var trångt om ' utrymmet: neri sågo glada och solbrända ut.
Kam- och smått om maten, och dar kanske rat Winter berättade, att " Kinder- håde far och mor gingo arbetslösa.
Nu: freuncie " endast i Wien har 100 sådai1.a fingo de, in ' naii.
de gingo till skolan,.
sommarhem, tjugu dar barnen f % äta inta sin frukost i adaghemmet och sedan middag, och åttio, där de endast få till- återvända dit, åter få mat och sedan bringa dagen.
Genom föreningen f å tillbringa hela eftermiddagen dar un- I3:ariien fran arbetarkv.arteren en serie- der lek och läxläsning.
Särskilda las- biljett till spårvagnen, så att de varje rum funnos, och dar hade barnen till- dag kunna åka ut t.ill det sommarhem, g %ng b-åde till k.artor och böcker, ja, dar de fått en andel.
Idealet ar natur- iiven rit- och skrivpapper.
Endast i ligtvis att kunna sanda ut barnen till Wien håller f öreningen 10 daghem.
Irolonier plå landet, och ' Kinder-f reun- Och a t t dessa ha en rent uppfostrande de " ' har avein en hel del sådaana kolo- betydelse ar tydligt.
Det föreföll mig nier, dar tiisentals skolbarn varje som- som om dessa (barn redan fullt fattade, m.ar f å tillbringa sina sommarferier.
vad solidaritet och kamratskap bety- Dessa ' ' kolonier förestås i3v förenings- der, och $nnu ljiider i mina öron deras m.edlemmar, som söka övervaka och leda barnens nöjen och f erierasning (Eort-s.
å sid. 11)
Redogörelse över den intressanta tuberkuloskongressen i Göteborg, den 12-13 augusti 1922.
Svenska nationalföreningens mot tu- b.arn som leva i tuiberkulös iniljö ..
Antalet reaktioner ökas hastigt och a r vid barn berkulos kongress hade samlat m %nga i dylika 14- %rsåldern uppe i 80 h 90 procent.
deltagare, ej blott de led-ande personer- Immunitet i vanlig * bemärkelse finnes i na inom denna orglanislation, utan också varje tuberkulos.
Men - baciller som inträngt i sclhack genom krop- v %ra grannländer Danmark, Norge och i kroppen kunna pens egen motståndskraft.
Det finns givet-, Finland samt 12 f ackf örband hade sänt vis en svaghet som a r medföadd eller förvar- representanter.
Föreningens vice ord- vad och som gör kroppen mottaglig för infek- för.ande; landshövding Cedercra~tz, tion.
Men det mesta som kallas med-född förklarlade kongressen öppnad.
Han svaghet a r e j annat an, en svit av redan skedd tuberkulös infekt2on.
De bleka, klena bar- valdes sed.an till dess ordförande.
E j nen med skmfulos oeh körtelsvulster äro e j mindre an sju läkare Iiollo föredrag.
disponerade för tu %erkulos.
De ha den re- Det var mycket intressant att höra så dan.
Den tidiga infektionen är klinisk i flesta många experter på detta område uttala fall omöjlig a t t diagnostisera.
med v å r s nu- sig.
De ha satt in hela sin energi för varande hjälpmedel.
att råda bot: p % denna både för sam- Patologiskt-anatomiskt har man &amp; ock fun.
hälle och individ s % ödesdigra sjuk- nit, a t t infektionen .till större delen äger runi i lungan.
Även tarmkanalen kan dock vara # dom.
för en primär infektion.
Det - första föredraget hölls av för- ingångsport,en För a t t utröna d e vuxnas: mottaglighet föl eningens sekreterare, d: r G.
N e s n- infektionen har man gjlort ett flertal under.
d e r, St.ockholm, över amnet: " L u n g- sökningar betrafisande a k t a makar, d %r ena s o t e n o c h ' 1 u n.
g s o t e n.
s, b e - parten varit lungsiktig.
man har därvid fun.
h a n d l i n g s ä l d r e h i s t o r i a nit, a t t infektionen spelar liten roll inom äk.
tenskapet.
Talaren slutade med a t t statistiskt i Sverge. "
belysa resultatet av kampen mot tuberkulo.
genom användandet av ljuset, såväl det na- turliga som det artificiella; i bbhandlingeo av derina tuberkulos4 orin.
I de skandinaviska länderna har man aven ägnat denna fråga stor upprizarksamhet de senare åren, bl.
a. genom a t t vid olika tillfal.
len, senast vid Nordiska ortopediska kongres sen i Stockholm, detta år, till diskussion upp taga frågan om en av de allra viktigaste for- incrna av iben.tuiberkulos, nämligen den tu- .berkulösa spondyliten tuberkulos i kotpela ren.
Även.
tuberkulosiföreningar har agnat fri.
gan sitt intresse genom a t t för några å r se- d a n utse, en särskild kommitt6 med uppdrag latt in1rornm.a nied förslag till eventuell ök- ning av nuvarande resurser för benturber ' ku- Josens behandling här i landet.
Talaren hade nyligen avslutat en .undersök.
ning - till vilken Nationalföreningen lämnat bidrag - över ben- och ledtuberkulosen un- Även der barnaåren i Göteborg 1909-1923.
.om sjukdomen kan uppträda i vuxen ålder,, ar det dock barnaåldern, som företrädesvis angripes.
Av denna ' undersökning framgar bl.
a. a t t antalet fall på dessa 14 å r utgjort .nggot över 400, ungefär jämnt fördelade på olika åren.
Det visade sig bl.
a. a t t 84 dött, motsvarande en mortalitetssififra s v c:a a2 Tal.
framhöll, a t t lungsoten a r en av man- sen.
Under åren 1899-1803 var dödligheten grocent.
Den vanligaste formen och, den, niskoslaktets, äldsta sjukdomar.
Av såviil i tuberkulos i Göteborg på 10,000 invånare som har högsta mortaliteten ä r spondyliten, ekelettfynd som andra teaken har man kun- 29.14.
Ar 1921 var motsvararide sif.fra 12.92, darnast i ordningen tuberkulos i handen och foten - den kallas spina venbosa.
I tredjc nat konstatera detta.
Under medeltiden äg- nade man sjukdomen obetydligt intresse, del: Sundhetsinspektören d: r G.
G ö t h. ruminet kommer c.ositen - hödtsjuk.an.
Bland dödsorsakerna kommer den tuberku- .på grund av obekantskap med dess karaktär l i n lämnade darefter en översikt övel lös,a hjarnhinneinfla,mmationen i G r s t a rum- dels p &amp; grund av tillvaron av andra svårc ~jukdomar, såsoni pest och rödsot.
I sin l ä åtgärderna mot tuberkulosen i Göte.
111e t. Lu.ngtuiberkulosen hade krävt l 9 offer karblok k av 1578 behandlar d:r Benedictun borg.
bland hela antalet; Vad lungt~berkuloseii Olai aven lungsoten.
Sedermera blir der Liksom a.nnorsta.des i in- och utlandet hal föremal för andra lärda mans studier och in.
man, i Göteborg börjat ' kampen msot tuberku, bland ile levande beträfifar hade talaren fun- tresse, men begreppen a.
~ o mycket svävande, losen genom a t t ordna ett mindre antal .v %rd, nit a t t denna a r betydligt mycket .mindre, och de botem~edel, som föreskrivas, äro i över.
platser i slutna anstaher.
I mån mar vanlig an man förest.aller sig.
Av c:a 300 enssl; ammelse därmed högst egendomliga en.
lärde kanna tuberkulosens natur, framstoi levande efterundersö1rt.a fall var det endast ligt v a r t satt att.
se.
allt mer det .otillf redsstallande i a t t betrakta 7 som hade lungtuiberkulos av sådan utbred- F r h mitten av 1700-talet finnas statisti.ska sjukdomen enbart eller ens huvudsakligen son: ning, a t t de vor0 sjuka i klinisk mening.
uppgifter .om dödsorsakerna i vårt land.
Ett ett sjukvårdspro~blc !m.
Tuberkulosen.
visadc Dessutom hade e t t 10-tal tuberkulösa förän- studivim a v dessa ger många intressanta upp- sig så sammknvavd med, hela samhällslivet, dringar av ni:estadels lindrig beskaffenhet å lysningar angående lungsotsdö~dlighetons för- a t t en framgångsrik kamp måste föras med 1ungorn.a.
Det före.faller nästan som om ett relativt antogonismbörh~ll~ande f örelage mel-, ändring i vårt land.
8.å t. ex. synes Korrbot- sociala .och socialhygieniska, medel.
lan lung- och bentuberkulosen, eller som om ten, som nu a r synnerligen svårt hemsökt av Till stadens födogande stlå numera.
e t t be- tuberkulos, fiör c:a 150 å r sedan varit den tydande antal v.årdplatser.
Sammanräknas dea-senare formen i viss m&amp;n ökade kroppens resistensfördga eller immuniserade den mot .allra gynnsammast ställda 1andsdel.en - alla sjukhusplatser, dar vuxna ock [barn m8nga andra stora: förskjutningar a t t f örtiga.
na vårdas året runt o &amp; jämföres summan lungt-uberkulos.
I den tidi.ga barnaåldern a r bentnberkulo- motsvarande siffr.or f r å n våra största Nästa föredrag hölls av d:r P.
G.
med sen mycket vanligare an i den senare.
50 svenska stader, visar Göteiborg 206, Norrkö- proc: s v alla dessa fall vol9 und,er 5 %r vid C a r l s- t r ö m, Göteborg, och behand- ping 192, Stockholm 208, Malmö 133. början.
lade de nyare åskådningarna om tuber- Döds£ all pr 100,000 inv$ina.re: ' Göteb,org symptomens J u yngre individen är, dess oftare urpptrkir 166.9, Stockholm 16G.4, Norrköping 161.4, (ler sjukdomen multipelt.
kulosen och dess bekämpande.
Malmö 136.4.
Beträff ande behandlingen ville f öredragan- Den viktigaste upptäckten inlom luiigso ts- Talaren: framhöll till sist, hur man genom forskningen under 1900-talet, framhöll tala- badresor, skollovskoEonier o. d. söker åstad- l e n poängtera 3 moment, som framförallt ren, var den, .att det finns mer än e t t slag komma, a t t barnen f å halsa och, dihigenoni äro av vikt så länge vi e j aga något specifikt botemedel mot tuberkulosen, nämligen 1) so- ' a v tuberkdosbaciller.
Man lyckades nämli- motstlandskraft m,ot smitta.
ziult omharidertagande av fallen, 2) allman- gen pfivisa en hum.an o &amp; en bovin.
Den hu- behandling, frainfölrallt ljuslbehandling,.
3) in- mana bacillen lever hos människan och ä r Som sista och kanske intres~~afitaste oskadlig f ör d juren.
Den bovina bacillen iöredrag under första dagen kom s % lividualiserande kirurgortopedisk behandling.
Beträffande det första momentet meddela-, daremot, som finnes hos nötkreaturen, ä r det a t t i Göteborg sedan något mer e j omöjligt a t t överföra på människor.
Den jverläkaren vid Barnsjukhuset i Göte- 3e talar., ä r emellertid av liten betydeke som sjuk- Iorg d:r S v e n J o h a n s s o n s re- in 2 å r finnes en sarskild dislpensär f ö r ben- ledtubei:kdosen, till vilken motsvarighet domsalstrare hos människor.
iogörelse för ben- och ledtuberkulosen?
) ch j finnes p % annat håll, i alla händelser e j j Ar 1903 dranikastade Behring det @, staen-.
barnahen under tiden l 9 0 9 1 9 2 3 i 3verge. '
det, a t t .all fuberkulos förvärvas i ba~na %ren ooh geniom förtärande av inifekterad konijölk.
; töteborg.
Talaren påpekade däri, att Under hela sjukdomstiden - som i medel- Seiiare delen a v satsen blev kullkastad.
Dar- lehandlingen av denna tuberlrulosform; a1 torde kunna uppskattas till 3 &amp;.
4 å r - em.ot var man alltmera övertygad om, a t t in- t. n. är föremål för diskussioner över; kola patienterna s a undsr st.&amp;ndig kontroll 9ektionen sker i ibarnaåren.
Talaren kom så iela världen.
) ch - e j mindre viktigt - även deras hem.
i n på de qolrgörande u p ~ t ä c k t e r n a betraf- över 70 proc.
av alla fallen hade föredra- Detta ä r bl.
s. beroende på den ökade ut- ganden Sunnit a t t hemmen i socialt avseende f ande tuberkulinreaktionerna.
på huden.
Xassundersiikningar h a gj-orts med dessa re- nedning som bentuberkulosen liksom tuber- 7oro ~nderm~å ' liga.
I e t t mycket stort pro- aktioner och # ha visat, a t t man f å r positiv culoseii över huvud f å t t i de krigförande lan-: enttal funnos personer med öppen lungtu- reaktion i en ganska stor procent fall redan ierna; d e t beror o.ckså på d.et intresse, som lerkulos i hemmet, smittokällor sålunda.
Denna dispensarvård ville föredraganden under de första levnatjskren, isynnerhet hos ~lltmera ägnas de goda resultat, som uppnåtts,. '
9, " Hlar Ni.
r %d, s. &amp; res till Brunnsvik eller Jakobsberg ", bruka vi många gån- ger saga.
" Ni kan siikert samla E r bättre till studier dar an i en stad ' som Stockholm.
Har!
Ni E r t !arbete eller.
" En ' högskola lagd ute p å rama hållandena under denna tid ha varit s8 hem i .Stockholm, så kom till oss! "
landsbygden, ej v i d en stadsgata - onorm.ala med först högkonjunktur och - I Tysikland har man de sista åren redan detta stämmer sinnet. ' "
Så bör- sedan den långa arbetslökhetstiden, att upprättat s. k. folkhögskolor i de flesta: jar den kände f olkhögskolemannen m.an ej vagar av dessa första års erfa- städer ..
Dessa skolor äro ej folkhögsko- j Teodor Holmb,erg en artikel om sina renhet profetera om skolans framtid.
.
lor i ordets vanliga bemärkelse utan.
: Tiirnaminnen.
Birkagårdens f olkkiigskola ar en del kvalls.kurser, liknande våra studiecirk-: För de flesta hör nog också folkhög- av Birkagården, och som småsyskon lar, dar man kombinerat f,öredrag och, ' skola och landgbygd tillsammans, och f %r skolan rkkna Birkagårdens ung- självverksamhet.
Liknande folkhög- en folkhögskola, placerad vid en stads- domsklub~bar, arbets~tuga och kinder- skolor ha %ven upprattah hos oss i Gö-: gata, har för många nggot av minder- garten.
En mor kom vid ett tillfälle teborg, Kalmar, Jönköping och kanskc I värdighet.
tjll ' irökein Ebba Pauli, soni jämte d:r på flera stallen.
Birkagårdens folkhögskola ligger Natanael Beskow är ~ i r k a ~ å r d e n le- s Fr %n början har också Birkagårdens vid en stadsgata.
Genom sitt läge skil- dare.
Hon ville f % sin lilla pys pllace- folkhögskola ordnat dylika kvällskur- ' jer den sig från andra folkhögsk~olo~ rad i Kindergarten, och så frågade hon, .Den har ingen gammal herrgård .till vad Birkagården var fö-r något.
Frö- ser och sökt göra .aftoar; ko.lan till en del: skolbyggnad, ingen skön natur r-unt ken P.auli berättade # då om de olika av folkhögskolan.
Birkaglirdens f o1.k-.l högskola ar sålunda delad i tvenne av-: lomkring, eleverna kunna ej bo på sko- v.erksamhetsgrenarna.
Nar modern delningar: dagskola och aftonskola .., lan.
Den saknar mycket av det, som hade lyssnat en stund, sade hon: " Ja, Elever f rån båda avdelningarna bilda.
" stämmer sinnet) d % onskar jag, att min lille pojke skall tillssmmans Birkagårdens folkhogsko-.
Birkagårdens folkhögskola ar ett för- gå ' igenom hela Birkag&amp;rden anda upp sök att i storstaden skapa en folkhög- i folkhögskolan. "
För Birkagårdens Las elevförbund och mötas varje m %nad p % de ordinarie elevf örbundsmötena.
skola.
Det ar .ännu ett f örsök, fastan ledare vore naturligtvis ett s %dant sam- Genom denna organisation skilj er sig skolan snart ar åtta år gammal; För- manhang mellan de olika verksamhets- ockhå Birkagårdens fo.lkhö:gskola fran grenarna en kar tanke, men olm den i de vanliga f olkhogskolorna, och m-an särskilt understryka vikten och betydelsen n %gon mån l %ter sig realisera, ar ännu söker genom denna förening av dag-, utav.
Beträffande det andra momentet, ljus- för tidigt a t t yttra sig om.
Endast ett behandling, vor0 f öredragandens erfarenheter, par elever ha hit,tills kommit från klub- skola o &amp; laftonskolla att f % så många som möjligt, in i folkhögskolans sfär.
liksom andras, i hög gr.ad uppmuntrande, aven 0111 man ingalunda ville anse, a t t denna buarna till f olkhö-gskol.an.
.
För Birkagårdens folk ' högskala, som För vilka har då Birhagårdeils folk- på sätt och vis ar en fattigmans sko1.a) behandiing a r den enda som bör ifrågakom- ni ?.
Förhållandena äro ju ock &amp; annodunda högskola betydelse?
är det naturligtvis nödvändigt att ha i vårt land med dess korta.
soinr~ar an i de Man finner svaret genom att under- billiga kursavgifter och på a.llt satt scihweiziska högalperna ', dar denna b h a n d - lingsmetod mest och biist lc~onimit till .sin r a t t söka, vilka som under dessa åtta år be- saka ekonomiskt .hjälpa elevernoa.
Av- och dar den articfi ' ciella ljusbehandlingen sökt skolan.
E t t sto.rt antal.
elever ' ha giften i 1dlagskol.an ar darför enda &amp; 25 ' kommit a t t spela en stor roll allt seadail Fin- varit arbetslösa, som: ha velat utnyttja k a s epokgörande undersökningar.
På Barn- sin arbetslö~hetstid.
Särskilt under dc kr.
och avgiften i aftonskolan ar 15 kr.
i terminen för 4 timmar i veckan och ' sjukhuset användes i stor utsträckning båg- - ljus enligt Finseninstitutets metodik.
Efter sista två åren har omkrhg halva anta- kr.
7: 50 för 2 timmar i veckan.
Vid den all.manna 1jusibehandlin.gens införande - let elever på grund av arbetslöshet kom-, 1917 har ' mortaliteten sjunkit högst .avsevärt, mit till skolan.
Även under normala samkilt ömmande fail kan skolans rek- tor helt och hållet befria från avgift.
ned till c:a 9 procent.
Vad slutligen den operativa behandlingen förhiillanden kan man beräkna, a t t en Men eleverna i dagskolan f å dessutom IbetrMfar var talaren av d e n meningen, a t t del arbetslöua, sarskilt fran .s&amp;ongyi.- en ratt k ~ a f t i g ekonomis~k hjalp dels p a n i månoga f all kunde uppdå s&amp;v.al saab- kena, skola söka utnyttja sin arbetslöls- genom stlatsstipendium, som i &amp; r för bare som f.unktionellt ibattre r e s d t a t om man hetstid genom ' att gå på skolan.
o ' bcmedlad elev uppg %r till 180 kr., och opererade - utan a t t därför naturligtvis för- Meii skolan har aven besökts av ele- dels genom Birkagardens folkhögskolils summa allmanibehandfing.
Särskilt galler detta srpondyliten, den vanligaste och .svåraste v&amp;, som under skoltiden arbetat.
Om- stipendiefond, som f ö~skoltterar stats- kring 20 spårvagsman hla under de stipendiet och desisutam ger ett tilläggs- av .all bentuberkulos.
I över 40 fall har fikedragaren utfiö~.t den ggngna åren gått igenom s:koLan.
Dassa stipendium, vilket i fjol dock endast s. IL Albeeska orper-ationen, som utgöres av ha haft en vinter.
Skolarbe- uppgick till 50 h 60 kr., men som andra fri behtransplantation i syfte a t t öka rygg- radens stabilitek olch hindra puckelbildnin- tet börjar varje dag kl. 9 f. m. och hål- %r glitt upp anda till 200 kr.
ler på till kl. 2.30 e. m. med ungefär en .gen.
Talaren hade opererat icke endast 1 utlkk- timmas frukost.
Mein nar de # andra Genom denna ekonomiska hjalp blir solm ej bar sb ning stadda fall, utan aven s %daana i mera: eleverna vila efter skolarbetet eller sys- det möjligt för ~m %ngen, akut studium och an.såg sig kunna re.kom- stor sparad slant, a t t.
gå igenom en mendera denna metod, vilken belystes med selsatta sig med sina skolnppgif ter, må- f ollFhögskolekum.
Och en sådan; kurs, ste spårvägsman~~en göra sitt egentliga bilder.
.Talaren hade vidare vid efterunders6knin- arbete, som under föregliende vinter $ven om den ej ar så lång eller kan ge gen funnit a t t av c:a 300 levande patienter varade från 4 e. m. till 12 p % natten.
så mycket kunskaper, ar dock i bild- vor0 endast 4 .verkliga invalider, 67 voro ningsarbetet av största betydelse ge- sjalvf.örsörja.nd,e, 9 asbeta i hemmet, 128 g5 Det blir en väldig arbetsdag, som dessa nom de impulser till studier och den frivilligt åtaga sig, ocl de i skola, 33 iiro friska, men e j i skolåldern, ~p %rvägsmiin formella bildning, som den ger.
Bön-.
ett 50-tal alltjämt i beihandlinlg.
äro v ar da, all beunldraii.
derna ha i sina bygdeskolor haft en god ' För ibentuberkulosen~ rationella tillgo do- Ä ~ e n andra elever ha samtidigt med seende .behöves f ö r Göteborg ett 30-tal plat- hjalp i sitt bildningsarbete.
Arbetare- ser o &amp; dessa finnas.
Som slutomdöme ville skola^^ haft ett arlibete.
Flera elever ha klassen behöver vid sidan av studiecir- talaren framhålla; att bentaberkulosen, om haft sina hem i Stockholm och för den den tidigt kommer i rationell behandling, har skull kommit till skolan.
Vi ha sålun- keln.
och yrkesskolan - f olkliögskolan.
stora utsikter a t t läkas.
u t definitivt noch med da under de gångna åren haft en fem, I sin man vill Birkagårdens!
folkhög- ' relativt liten kvarstfiende deforniitet.
sex gifta kvinnor, som samtidigt med skola med sin speciella org.anisation P k.
eft.ermiddagen företogo mötesdel- skolggngen skött sina hem.
Birkagar- göra en insats i arbetareklassien~s bild- tagarna en utflykt till Smdarne.
och dens folkhögskola blir alltsa en skola iiingsarrbete.
G i l l i s H H m m0a ~ r.
A. J.-W-g.
Barnsjukhuset.
för många, som annars aldrig skulle f8 råd att komma till en folkhögskola.
(Forts. i nästa n x.)
.
.. Birkagårdens f ~lkhög~k~lia.
I, l S j.,!
, '
MORGONBRIS 10 lösa efter våra egna länders förl~ållan- den, t. ex. hemarbetare och deras löner eller kvinnornas facklilga organisering.
I den sist namnd.a frågan gjordje kon- gressen det uttlandet, " att de allmänna.
förordningarna i delina fråga måste laggas på så bred basis, att de respek: ' tive landerna själva kunna utveckla och bestä,mma detaljerna.
Att dar man och kvinnor äro anst.ällda i samma i ' ndust.ri, skola de aven ha gemensam org.anisa- tion.
Om denna taktik f öl j ea, söndras icke arbetareklasseii så lätt.
Att varje land skall föra en inbensiv agitation bland arbeterskorna, varvid saï- skilt bös rilkta uppmarksadheten på de lägst avlönade bland dessa.
Agitatio- nen bör Erau med blstånd av kvinnliga talare och org.anisatörer, som ha prak; t&amp;k .eïf.arenhet av förhållanikena bland industriarbetare.
Att utbyte av lit-terahir och upplys- ningar bor ske mellan de olika lan- derlia.
Att plats bör lämnas f-ör det allmän- na bildningsarbetet-.
Det soci.ala med- vetandet måste väckas hos medlemmar- na, s &amp; att nar de lämna sitt arbete in- om indu.st.rin för att iigli-a sig å t hem- me t &amp; eras kans1.a f ör arb et arer ör ebsen icke må förlsvvina, utan baras upp av Delegerade vid kongressen.
mortafiska skal ".
En fr %ga, som internat.
.arb.etarelag- Etet virrvarr av spr8.k) en .atmosfär .av I t alien f örs t.&amp;,, 1fyr.a intagande kvinnor sttiftning, måste ju givetvis i särdeles int.ellekt.uel1 kvinnlig kraft., et$ kaos av i debat.t med Rumaniens älskvärda re- hög grad samla intresset omkring sig.
stora frAgor, vilka vänta på att bli 1ö- present-sant.
Rnmanien har endast .sant Dr. Martha Mundt från internat.
Arbe- sta, se dar första intrycket av Interna- en manlig representant .. Tala de om barebyrall redogjorde för vad som ut- tionella Kvinnligas Arbetaref ö-rbun- Mus,solinil Vi Ix~iiria gissa på vad som rattah i denna sak, under d e gångiia dets kongress: Denna reprmentativa helst.
Frankrike har o c h % fyra re- år en.
samling av kvinnor.
f rån nästan alla pr.esent.anter.
Den temperamentsfulla Kongressen utt,al.ade sitt livligastc la.rider, vilken samlad styrka bör de!
Susanne Lioii från den parEsisk.a söm- erkännande .sv byråns arbete, samt be- icke vara i denna k~iiinoröre~se ar v&amp;ï merske-organisationen kommer mig att klagade de angrepp, som gjorts mot önska at.t St.ockholm lag närmare Pa- iensam.ma av åtskilliga kapitalistintres- 11ast.a reflesion.
i ris.
Se dar ha vi Japan, och Kina arm senter.
Samt uppmanaar organiserade Med den innehiillsr1k.a kongressport- följen under armen ämnar underteck- i arm, konverswande på välljudande trbetemkor a t t anvariida varje tillfälle, na ' d i all stillhet och,; obemarkthet titta engelska.
iom den moderna industrin bjuder, för Tfetton nationer ha motts vid d.enna tt.t sam1.a kunskap för att stedan kunna ett tag på den livliga fömamlingen, d5 ett hurtigt: ' !Hej gamla Sverge " kom- Kongress, icke a.1l.a som delegater från.
genienesamt fastställa en internationell mer mig a t t förskräckt rycka till.
Den sina respektive land, utan en del som måttstock f ör .arbetet.
of ösf alsksde ' Viirmland !sdialekten klin- g ä ~ t e r.
med f ört.jusning, skaka vi hand Kongressen anser, att såval n.ationel ' lt gar dock som musik, i mina öro:i.
Det med den narska.
gasten.
Svenska och som.
inte.rnatione1l.t b6r det finnas en a r en käck svensk-amerikanska, soni norska språken äro ju lättare att kom- mikiiminorm för.
arblettet, s h o m åtta ma till rätta med för oss .skandiiisaver; immars .arbetstdag, men den väg v.arpi bringar mig hemlandstonerna.
Nu .blir det att befätta om Sverge, an de övriga.
ländernas språk och lylika normer uppnh, vare sig det blir och sa.mtalet får en ilågot egendomlig Värmland ligger ju, s6m bekant., gan- genom f ackf öreningarnlas uppgörelser k.arakt.är.
Till ex.: " Har det hänt nå- ska nära Norge.
dler genom lagstiftning eller bådadera, Presidenteii, rnrs.
Raymond Robins, ör bestämmas av de organiserade ar- got nytt i Sverge? "
- " Ja då, vi ha byggt et.t st.a~dkhus. "
- V e m a r den klocka ljuder och snart hanskar still- 3et-arna i respektive liinder, allt eftei.
het i den höga, vackra kongressalen l e ekonomilska ock politiska forhållaii- damen i blått? "
" A, känner du icke henne, det var dar under fyra dagar s å stora och vik- lena X varje la !nd.
oförlåtligt, en av A.merika.s delegater, tigga frågor skola be ' handla6.
Allt efter Vidare vill kongressen fästa upp- vi ha tio .stycken! '
- " Nej, tank då, som iiagarna g % i arbete vid ' de langa - det kostade val en massa dollazs! "
- borden giva r.esolution; erna.
och beslum- narksam !he:heten på, a t t nästa internatio- " Ja, det är en förtjusande kvinna, och ten utkrryk för den samladde meningen.
lella arbetarekongress, som almnar t a god talare.
- " Ja, men ni ha ju d i Tillfred~stallande?
Ja, de mänskliga $pp frågan om fabriksinspelktionen, ar gott om förtjusande kvinnor i Amerika, fordringarna äro s % olika, och de olika, IV högst vital betyd.else för kvinnorn-a.
som samtidigt äro goda talare.
Å yes 1anderii.a~ förhtillanden sa skirft.ande.
Därför uppmanas varje land på det.
.
.
Vad som ar " splendid) i Amlerika och illvarligaste att till kongressen lsanda very well. "
Har ha vi Englaniis tio representaii- England har kanske icke någon bety-: n kvinnlig delegat.
med.
teknisk ut- ter ivrigt diskuterande.
Dr. Narion delw i Sverge m e d dess mindre för- ~ildning.
E: J. ler förtjust,, och miss Margaret hållanden.
(Forts. i nästa n:r)] Det ar nog många för oss arbeterskor Bondfield .ser tacksam ut.
livliga grlippen dar borta viktiga frågor, som vi måst~e se till att Internat.
Kvinnliga arbetad orb:s kongress, i Wien. '
' ', '
So.cialdemokratiska kvinnofirbundets instruktions kurs.
hon redogjorde för denna fr.ågas utveckling i olika länder.
För dem, som önska .f % mera ingående kanned.om i detta spörsmå.1, rekom- menderas Morgonbris artikl1a.r i " f rågan.
Alla timmar, som inte upptagit.^ .av.
f.örelasningar, ha använts till instruktions.övningar och dis- kassi.oner om det inre ar ' betet.
Därjämte har tillfälle beretts ku~sdeltagarna a t t under sak- kunnig ledning bese Shdshuset, Allmänna Barnbördshuset, Kommunala tvatthmet, Roo- xinlunds Alderdomsbem ooh Guldbröllopshem-: n &amp; för %ldriga makar.
På lörclagskvallen hade ~St~oc ' loholms läns di- strikt anordnat eii.
utflykt till klubben i Sqämga, vilken ordnat för gästerna på e t t uto:mordentligt satt.
Vid mötet, som var syn- n e ~ l i g t angenämt) hölls t a l av f r u Agnes Sö- iiercpist f r a n Västerås om kvinnornas ansva.r som mödrar och uppf ostrarinnor.
Brunnsviks folkhögskola I syfte a t t utibilda s %val studieledare, som börja-r nytt läsår den 10. oktober 1923. agitatorer f ör sin rörelse har kvinnof öribun- 26 veekors lästid.
dets styrelse i dagarna hallit en.
instruktions- Första årskurs med manlig och kurs för medlemmar ur f örbundets distrikts- kvinnlig.
lavdelning.
styrelser i studiehemmet Drottninggatan 88, Andra årskurs för man och lwinnor, S tockiholm.
som genlomgått follrhogskola eller aga Behovet av en dylik kurs b a r länge gjort mot-svarahde Bunskaper.
Statsstipen- sig gällande, enar man ansett a t t det inom iiiier för obemedlade.
- Prospekt erhål- varje distrikt bör finnas en s. k. instruktör, les genom rektor Sigfrid Gunnas, som klubbarna kunna vanda sig till vid be- 3 ö r v ik.
hov av hjälp noch anvisningar # om huru .ar- betet bör !bedrivas.
Varje lokalförening betraktar sig Under den vecka kursen pågått bar h a Fru Flood talade .om sin vistelse vid soin- som en f.amilj, där en medlem ä r plik- varit samlade kvinnor f r % n landets olika markurseii ' i Brunnsvik.
tig att offra iltminstone två timmar.
i de1a.r för a t t .&amp;höra förelasning.ar ooh disku- Hon framhöll betydelsen, av dessa Brunns- mänaden för barnen.
E ' n medlem, soin tera olika prablem.
vikskurser och uppmanade kvinnorna a t t sölra t. ex. ar intresserad av tradgårdssköt- Kursen tog sin ' början torsdagen den 30 tillfälle a t t bevista en sildan kurs.
sel, leder.
b.arnens arbete i deras ge- augusti med föreläsning av A.
B.
F:s studie- Dessutom medverkade medlemm-ar f r h n mensamma koloniträdgård) en annan ledare, fil.
kand. Yngve Hugo, om bildnings- olika klubibar m e d deklamation och upplas- leder: deras simövningar, en tredje tar verksamIheten.
Han betonade, a t t de soc.- ning.
hand om deras vandringar, och en fjar- dem.
kvinnorna verkligen borde på allvar Denna kamratfest var särdeles vällyckad de blir bibliotekarie i .barnbiblioteket göra klart f ö r.
sig, vad det egentligen inne- och med sina inslag av skämt och allvar blev eller såagledare.
lbar a t t de anslutit sig till den socialdemo- den ett verkligt avbrott, som gav uppryck- ' ' Styrelsen ligger i massan ' ' ar ' ' Kin- kratiska rörelsen.
I och med a t t de förklara.
ning, v a r k g och goda hågkomster.
der-f reundes ' j valspr %k, och or glanisa- sig villiga deltaga i aribetarerörelsen.
!ha de Till Constancia) Brunnsviks folkihögsko- tionen anser sig aven vara en dags uttryckt sin önslran a t t vilja arbeta f ö r ett las, båt, insa.mlades ett ibelopp: iv kr.
10: 35, fackförening av fader, mödrar och an- bättre samhälle och för battrb och lyckligare - s t t exempel.
som mana-r till efterföljd.
förihållanden å t mannisk,orna.
Men då höra svarsmedvetna medborgare, som h s e Kursen avsluta.des på onsdagsefteriniddagc.,n att k.ampen för framtiden aven ar de ocksg göra detta .på e t t ' s a t t som verkligen leder till något resultat, de # böra, med andra % studie.hemnlet med tal av f6rbundsordf.ö- kampen för b.arnet, och för den upp- växande gener,ationen.
Och de entu- lord, ha plan .och reda i-sitt arbete.
Geiiom randen m. fl.
e t t för.djupat bildningsaribete bli vi i till- F r u.
Agnes Söderqvist ö.verla,mnade blom- ~i~astiska " Kinder-freunde " - ledarna fälle a t t tränga djupare i n i och f å mera mor till f srbundsstyrelsen och f ramf ördc!
hoppas, att denna nya " fackf ö m i n g s - f örståelse f ö r våra sam ' h.allsfrtågor g % alla orn- kursdel tagarnas tack.
rörelse " skall löpa som en kedja jorden råaen, och detta ä r inte minst viktigt för Till, sist uhbringades ett leve för det social- runt och uträtta något Överallt, dar ar- dem, som f å t t sig det viktiga vgrvet ålagt demokratiska kvinnoförbundet och sjöngs betets män och kvinnor deltaga i orga- a t t fostra framtidens människor.
nisationen för barnen.
Denna tanke) ' Internationalen ' R e f. Efter .föredraget blev en: stunds diskussion, Eramf ördes läveen g å en ' ' Kinder~freun- varvid kand. Yngve Hugo fönor.dade, a t t de " - kongress, som hölls i Salz.burg kvinnofö~bundet i lilfhet .med en del andra förra året och dar bl.
a. England, Hol- stnörre organi.sation.er borde anställla en sar-.
(Forts. fr. sid 7) land och Italien (kanske vågar jag skild studieledare eller instruktör för bild- aven Isaga Sverige) voro representerade.
friska sång: " Wir sind jung und das ningsverksamheten., Och från den kongressen tog man med '.
ist schön. '
' Under a:ftonen flortsatte diskvssionen om sig det intrycket, att # barnet kan och På några stallen i Österri1k.e har aven kvinnoklubbarnas studiearbete och som lämp- " Kinder-freunde " fullständiga barn- bör bli ett.
gemensamt och sammanbui- liga ämnen f or studiecirklar inom f öribun- hem för föräldralösa arbetarbarn, som dande intresse för oss alla, som arbeta dets avdelningar * nämndes: komm~n~alkun- organisationen t.ar hand o:m och ar i för en ny och, bättre tid, vilken nation skap, socialhygien, svenska spraket, asbetare- föraldras och förmyndares ställe för.
vi an tillhöra.
rörelsens historia samt ekonomisk historia.
Astrid Forsberg .. Och föreningen, gör allt för att rusta.
Fredagens första talare var riksdagsleda- dessa barn, så att de med glatt mod moten f r u Agda östlund, vilken inledde f r a - kunna möta kampen för tillvaron.
gan om uplprätta.nde av kommunala förloss- ningshem.
Den efterföljande diskussi.onen visade a t t e t t st,arkt intresse för n ' ämnda spörsmål redan förefinnes bland kvinnorna.
- På eftermiddagen började leaktor Odal Otte- lin~.förelasningar om " råd o &amp; anvisningar f &amp; det muntliga f öredraget vilket aven .Drottninggatan f ortsattes på.
m&amp;ndagen, varefter.
Anna Lind- n. b. och 1 fr. upp hagen redogjorde för Fattigvårdslagstift- StorL av in- och ningskommitténs f örslag till n y barnavArdu- i lag .. Lördag och söndag hölls föreläsningar i kornmunalk~nsk~ay av lektor Edgar Sjödahl fr&amp;n Göteborg.
till billigr bestlimdr priser.
Oba.
l Beatiiininarar utföres Tisdagens talare var f r u ' 6Tessman, vilken talade om moderskaipsförsakringan, v.arvid ' j, j., I j), ' ', Fernqvi:sts Kappaff &amp; 3 3. lager - 8 utländska nyheter Damkappor, Driikter och Kjolar S,
MORGONBRIS i2 (Forts. fr. sid 5) KAKTI ORDEN.
.
tänkta giftermålen ha i många fall Alla sling sv bankaffaper.
- Högsta in.i&amp;ningsränta.
. '
st-randsat på grund av omöjligheten att.
.
.
ska£fa bostad.
Ser man på de utom- Kungeho~ms som.-dem.
kvinno-.
äktenskapliga födelsernas antal under rian.
r1.m a v m i ord.
~ m,,: die onsdagen i år 1922, d &amp; bostadsbristen något min- varje m h a d kl. 7.30 e. m.
8:t ~ k k s ~ a t a 21.; skats, s å visa siffrornoa, åtminstone vad Korresp.
sekr. - F r u .Ellen Vidsjö, Karlsviks- u gatan 11; 1 l /, tr. el.
K.
35 94:.
de flesta större staderna beträffar, in- nar hon avriider mannen att teckna försgk- gen ökning utan tvärtom minskning och vill man ha ytterligare stöd för p %- stiiendet om bostadsbristens samband dom och olycksfall 1x1.
fl.
förmaner.
varje m k a d kl. 8.30 e. m. i Folkets H &amp; P- med de utomäktenskapliga födelserna, sal, 3:dje torsdagen i Folkets Hus C-sal.
så har man det i det faktum, att anta- Styrelsen.
let f all, då barnavårdsmannaskapet Svenska fattigvårdsförbundets slutsats, upphört på grund av föräldrarnas in- att 1917 års b a d a g a r skulle ha skuld A ~ v i k a ~~c.= (] Iem.
k r i n n ~ k l u b b ghngna gift-errnål, under just år 1922 till ökat lättsinne bland kvinnorna, a r hiiller.
ordinarie möte 2:dra miindagen i m %na- f örhastad.
den kl. 8 e. m. i Folkets Hus C-sal.
når sin kulmen.
Styieben.
Hälsingborg i augusti 1923.
För övrigt a r.
det ju inte bara vad L i l y Mhnsson.
bost.adsfrågan beträffar, som vi - under Blliesholms soo.-dem, kvinno-.
.
klubb ' hhller ord.
mate i Folkets Hus i Sodra de fem förflutna åren haft abnorma V r e 2:dra tisdagen i varje miinad kl. 7 e. m. förhållanden.
Jag behöver endast er- Ordf,Fru Anna Fors, Villorna, Billesholms gruva.
inra om lågkonjunkturen * med sin ar- Sekr: Fru Gerda Liljeroth, Billesholms gmvva.
betslöshet, den minskade emigraaBtionen,.
Styrelsen.
ökningen a v f olkmangden i stidern@a Tidning för ' den socialdemokratiska kvinr~orörelsen.
Emk6.pings soom-dem.
kwinnoklubb o. s. v. för att man inte ska behöva ta.
.
.
hhller ordinarie möten 4:de tisdagen i varje till kvinnornas lättsinne.
.som förkla- Utgives av styrelsen för Sverges.
manad kl. ' 8 e. m. i.
Folkets Hus.
ring.
Först efter en femårsperiod av.
.
Socialdemokratiska Kvhp~o- Styrelsen.
normala förhållanden, kan, man med förbind.
.
.
.
.
LsMRsbsisia moom-dem.
kwåntuo0irlaabb någor1und.a visshet draga sina slut.sat- haller ordinarie möten i:sta mhdagen i varje ser.
.Det finns salrert skal att hoppas, m h a d kl. 7.30 e. m. i Folkets Rus lilla sal.
a t t verkningarna av en .eventuell ök: R e d a k t ö r: Signe Wessman.
.
Allm; Styrelsen.
Tel. Norr 244 36; Upplandsgatan ning av kvinnornas lättsinne skola new Gtit~borgs soc.=dem.
kvinnoklubb 85, Stockholm.
traliseras av ett minskat dylikt hos har möte 1:sta tisdagen i mgoaden kl. 8 e:m. mannen, som ju fatt större f örpliktelser E x p e d i t i o n:.
Anna Svensson, i Arb.-föreningens H-sal; 3:dje tisdagen i mA- Grindsgatan 10, III, Stockholm ' Sö.
naden Bondegatan l 4 kl. 8 e. m. geiiom 1917 års barnlagar.
Styrelsen.
St.-Tel. Söder 78 98..
.
Det ar ännu en sak i Svenska f attigi P r e n u m e r a t i o n s p r i s: Helt Br vårdsförbundets uttalande, som jag kr .. 3: -, halvt &amp; r kr .. l: 50; lös- Moganils- sot.-dem.
.
kvinn.dclubb skulle viba saga några ord om.
Ocli haller.
ord; mote 1:sta. '
och 3:dje mlndagen i nummer 25 ijre.
det är om det av Svenska fattigvgrds- A n n o n s p r i s: Sista sidan 25 öre, månaden.
Ordi '.
fru Helen Olsson, Förenings- förbundet gjorda uttalandet.
om möd- gatan, Höganas.
: textsida 40 öre pr mm.
rarnas alltmera ofta f örekommande pockande krav mot ' barna£ader och Ludwika sot,-dem.
kvinnakllubb bsrnavårdsman.
Icke vill jag f örnelra, Sverges Soc.-:Dem Kvinnoförbund: haller sina möten 2:dra mhdagen i varje m&amp;- att sådant förekommer, men pockande Drdf.
och korresp.
sekreterare: Fru nad kl..
' /, 9 i Folkets Hus ' B-sal.
Styrelsen.
och orattmatiga krav h a salrert i alla Signe Wessman, Upplandsgatan 85, tider förekommit, fast det ar först ge- S t o c k h o l m.
A.
T.
N o r r 2 4 4 3 6.
Skivarps sot.-dem; kwinnoklubb haller ord., möte andra söndagen i vaje m&amp;- nom de nya barnlagarna,: som Qarna- vhdsnamnder och boarnavårdsman f ått, .Stcpck,ho~mr istaas, Stc~chhoUms .o.
nad.
kl. 1,,30 e. m. i Folkets Hus, Skivarp.
kannedom därom.
Innan 3.918 har Uppsala I i h a, sae.=dem.
kwönumcodå- Nye ' niedlemrnar viana intriide.
Styrelsen.
strikt.
Adr.
: Ordf.
Fröken Anna Svens- det val varit barnaf-adern, som.
ensam son, ' Grin dagitan.
.lo, Stockholm Sö.
Kassör varit utsatt för dem.
Mot utpressning Fru .Sara.
Andersson, Igelboda, Saltsjö-Duvnas.
(iplingo scc.-dkm.
krinnoklubb och för högt ställda anspråk gi17es.j~ 1 hiiller .ordina &amp; möte 1:sta torsda.gen i varje barnlagarna av år 1917 ' tvärtom skydd B (nilms AUh.
kwinmcallubb (soc.-dem.)
manad kl. 8 e; m. i Folketrr HUS.
Styrelsen.
.
mellan- hiiller.
ordinarie möte l:e mhdagen i va j e genom bmarna~&amp;rdsmannens m h a d kl. 7.30 e.: m. komst.
Obs.!
Lokal ' i Il-salen, ' Folkets Hus.
Solna soom-dem.
krinnoklubb haller De pockande kraven kunna natur- Styrelsen.
möte 2:dra tisdagen i varje m h a d kl. 8 e. m. ligtvis inte försvarlas, men val förkla- i: ' Huvudah ' Folkets Hus och .4:de m AndGen ras.
De bottna oftast i.
okunnighet .. Stockhalms Gamla Stadens 8oc.- i varje m h a d kl. 8 e. m. i Hagalunds .Folkets Styrelsen.
Och erfarenheten lär nog .saar.t den dem.
kvånnoklwbb haller ordinarie möte Hus.
.
kdra torsdagen i. manaden kl. 7,30 e. m., pocka.nde modern, att gransen för hen- stortorget 2, 2 tr. styrelse^.
storfors soom-dem.
kwinnoklubb iles krav a r satt.
Hon kaan ju t. ex. hiiller ordinarie möten sista söndagen i varje ha en av de burgna hemmasönerna, som StuaakbsBlma nrbd~a kwO~onoLlubb manad ' kl. 3 e. m. i Folkets Hus.
Styrelsen.
Svenska f attigvårdsf örbundet omnam- ' soc.-dem.)
hiiller ordinarie sammantriide 1:sta i varje miinad kl. 8 e. m. i lokalen insdagen ner, som far,åt sitt b,arn.
Det ar kan- Sodra Folkets Hus.
Sundbyberg.
sot.-dem.
.
kviano- ske litet svårt för henne att utan knot L tr. Ordf. fru Beda Jansson, Blekingeg.
65, 3 tri, klubb hAller mate 1:sta tisdagen i varje.
resignera inför det faktum, a t t han ar 3tockholm.
Styrelsen.
m h a d kl. 8 e. m. i Folkets .Hus.
o.åtkomlig, medan hon p % sin hembitra- Tumba soc.=Qem.
kwinnoklubb h &amp; deslön ksnske s jalv f år f örsörja sitt Vansastadena soc.=dem.
kvlnno- ler ordinarie möten 1:sta onsdagen i mbaden klubb har ord.
mote 1:sta mándagen i v a j e barn.
kl. 6,30 e. m. i Folkets Hus, Tumba.
m h a d kl. 8 e. in.
A lokalen Upplandsg.
51, Dessa rader äro icke tillkomna för Styrelsen.
fr. (Ghiatav Vam-automaten).
att framställa kvinnorna battre an de 1 Uppbörd och inskrivning varje möte.
äro, jag har endast velat påvisa, att.
....
.
5tyrelsen.
Stockholm 1923.
A.-B.
Arbetames Tryckeri.
Kvin motarbetar 1 I sitt enet biista ' l l Morqon bris.
Y,. '
' / - P - - - - P,.
P - - - - - P - - - -.
-- - - P - P - - - - p ' v ' '
