# ID: svediakorp-per2493
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1923
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 15,639
# sentences: 897
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDNING F O R DEN SOCIALDEMOKRATISKA K V I N N O R O R E L S E N.
Utgiven av etyrelsee för Sverges Socialdemokratiska Kvinn,rförbund.
19:de Arg.
1923.
N:r l.
Januari.
Pris 25 6re.
VAD V A N T A R O S S?
\ Vi gå riu &amp; ter mot et &amp; nytt &amp; r och en-) ha till syfte.
Efter varje stor konfe- 1 präglades även .av utstakande av linjer, - ligt traditionen måste man naturligtvis rens, som statcrna låtit gå a v stapeln, som skola Ituiiila gå mot målet: varak- skriva " med nya förhoppningar om har misströstan doclr gripit oss djiipare.
tig fred.
Och detta måste bliva allas ljusare t-ider ".
De stora .arbetslöshets- Alltsammails har synts oss som skiigg- var sak att omfatta.
Det far inte ' e ?- siffrorna ha visserligcn smultit ihop, spel med bilder, lco~istrucradc för upp- dast vara 1ramslosv.all vid parad- tillf iilleii, utan men för de slra- hela v %rt arbetes ror, SOEL ännu inriktande här- gå utan arbete, på.
Uppbyggan- ter sig framtiden det .av.
varlds- mycket hopplös fred måste bliva och nö,den blir arbet.arerörelsens naturligtvis bitit- verk.
Men d % mil- rare ju längre ste hela varlds- det dröjer med proletariatet utsikterna till ar- betsanstallning.
valma upp t il1 insikt om denna Ovissheten om s h makt.
Och att n %go ' nsin åter derina makt viii- kunna komma iii aes inte med en- p % sitt aribefsom- dast resolutioners rade gör stallnin- p % - antagande gen ännu mer uärldsfredskon- f örtvivlad.
Nar gresser, utan är man möter sådn- ditt och mitt o.av- na syner blir briitiia och han- man ocksh för- givna arbete £ör siktig att tala om allt som kan in- att vi gå mot rymmas av ratt- ljusare tider.
fardighetskrav i Och det som sy- s o c i a l i s m e n s lies har hemnia G.
A, FjaestaB: VINTERLANDSKAP.
idéer.
är doclr endoast skuggbilder, av det mänskliga lidande visning, men e j med- uppriktig vi1 ja till Inom vaarje organisation, liten eller och elände, som fimes ute i den övriga framslrapa.nde # av en verklig fred.
stor, kan varje kvinna och varje.
matn världen.
Och ändock f å vi ' icke för- Aiinars kunna vi val beteckha 1922 bidraga till detta stora m&amp;ls förverk-.
.
tvivla.
Vi måste arbeta och t-ro för att som fredsltonferensernas %.r.
Det som ligaiide, men då f % vi ocksii # akta oss hålla oss ovan vattnet, om vi ej kunna för oss därvid lättar sinii.et och sprider f ör allt för mycken uppdelning i rang- iistadkomma, mer.
M&amp;nga viljor och en smula förhoppning i det stora kaos skalor av ' det arbete som skall utföras.
m.ä.ktiga viljor är det, som brottas oin ä r iiaturligtvis arbetarnas fredskori- ' Värdet .av arbetet som utföres består i m,akten har i världen.
Vi söka följa gresser, f ackf öreiiii~gsi~~teriiationalens dess inpassning i det hela.
de olik % krafternas ansträngningar att kongress i Rom och ailbetarevärldsfreds- Oss kvinnor vänta mycket arbete.
bringa ratt och orcining, som .alla de kom gressen i Haaag.
Bägge priiglades J u längre man far vara med, ju mera storas samma:nl~omster jii ytt.erst skola.
av starli vilja till fred.
Deras arbete nian blir i tillfälie att överblicka v&amp;s, '.
# MORGONBRIS Morgonbris.
Klassdivideringens historia.
Tidning för den sociddemokratiska.
kvinnorörelsen.
Av Maja B jörkman-Broberg.
I. ning som " klassdividering " och " klass- privilegier " ar en avskyvärd samhalle- Ett intressant faktum i mansklighe- lig orättvisa) som aldrig ägt och aldrig tcns historia under olika tidsperiod,er cch i olika länder utgör klassdividerin- kommer att aga justification i ett de- gens historia, uppdelningen av man- niokratiskt samhalle.
Denna ståndpunkt har blivit val företradd av Samuel R e d s k t ö r: Signe Wwsman.
Allm.
niskorna i hijgre och lagre klasser.
Longhorne Clerriens (Mark Tvain) i Tel. Norr 244 36.
Upplandsgatan Cenna klassdividering ändrade former hans arbete " A Connecticut Yankee in efter det sociala tidssystemets utveck- 85, Stockholm.
ling och karaktär.
I antikens och det king Arthurs Court ", dar han säger: Expedition: Anna Svensson, gamla Romarväldets dagar dividerades " Varje överklassare, hur modifierad Grindsgatan 10, III, Stockholm Sö.
rr !anniskor i klasserna " mästare och den an uppträder,.
varje aristokrati- St.-Tel. Söder 78 98. slavar ".
Under medeltiden spelade klass ar en utmaning] not varje man, P r e i i u m e r.
a t i o n s p r i s: Helt &amp; r feodallorderna å ' ena sidan och de liv- mot hela mäiiskligheten. "
kr.
3: -, halvt &amp; r kr.
1: 50; lös- egna å andra sidan de principiella rol- Den oppositionella åskådningen mot nummer 25 öre.
lerna i klassdivideringeii bland den denna demokratiska grundsyn ar val A n n o n s p r i s: Sista sidan 25 öre, tidens människor.
företradd av Friedrich Nietzsche.
Han textsida 40 öre pr mm.
S å långt vi mäkta följa historiens förklarar, att " klassdividering " och skrivna blad om " klassformer " och " klassprivilegier " ar en institutionell " klassdivider~ing ", kunna vi fastsla: att mänsklig ordning av godo för alla Sverges Soc.-Dem.
Kvinnoförbund: denna klassdividering alltid baserats tider, att klasserna av rnanniskor alltid Ordf. och korresp.
sekreterare: Fru på grundvalen av privatagandeskap, måste leva i slavdoni, så att några ' få Signe ' Wessman, Upplandsgatan 85, ett ägandeskap som sedan ytterligare utvalda skola kunna utveckla sina kul- S t o c k h o l m.
A.
T.
Norr 244 36. övergick till barnen inom den klass av turella möjligh.eter och resa.
sig som rnanniskor, som genom egendomsskap människor till höjden av skapande lyckats skaffa sig denna sociala styrka: kraft och darigenom och så småningom till det högsta denna skapelsens kraft att vara en besittande " högre klass ".
förmår frambringa.
Denna högre egendomsbesittande Båda dessa ovan framförda åsikter klass av mänskligheten har också enligt vittnesbörd alltid varit sko- äro personliga uppfattningar hos t v i M e d tack för gott sam- historiens nad från det hårda tunga produktiva kända högt stående man.
De utgöra arbetet i sarnhallet.
I huvudsak har personliga idéer om klassdivideringens arbete under förra dret till- deras arbete varit engagemang i admi- vara eller icke vara.
De utgöra ej en.
ilistrativa organisationer och guverne- objektiv analysering eller ståndpunkt.
önskas alla M o r g o n b r i s ments angelägenheter.
En sådan kan endast byggas på den hava genom tidernas lopp utgjort sociala historiens vetenskapliga grund.
uanner ett gott och lycko- den De bestämmande maktägande repre- Endast i ljuset därav kan klassdivide- sentativa delen av mänskligheten.
ringen förstås, värdesättas och tolkas.
De stora utvecklande händelserna samt nytt d r.
Världshistorien ar fylld av denna klass ' inom det nittonde århundradets biolo-.
göranden och låtanden.
Kännetecknet, som historien visar oss på den klassen giska vetenskapsvärld, då Charles - har alltid varit densamma: " de hava Darvin i sitt epokgörande arbete " Ar- genom privat aganderatt skaffat sig en ternas ursprung " bevisade lagarna av social makts1:allning i samhället, som den ständigt pågående organiska evolu- [befriat dem f r h produktiv arbetsplikt ".
tionara utvecklingen, har fört frågan rörelses vitt£amnande betydelse, desto Denna sociala maktposition liar se- om klassernas utveckling in på en histo- starkare och djupare rotar sig överty- dan urminnes tider satt sin prägel ge- risk vetenskaplig plan.
Darvinismens gelsen a t t Itvinnorila maste med.
.
nom traditionernas formel på varje bevisande teori: att manskligheten så- V %r rörelses strävanden måste v i medlem av den regerande agande som ras avancerat från en mental, mo- taga på djiipaste mallvar och iitveckla aristokratiklasseii.
Och denna makt- ralisk och materiell nivå, ej högre an den som vi kalla " de lägre djurens ", densamm.a till högsta möjliga aalctivitet.
ställning har också satt sina synbarliga till våra dagars utveckling, att man- märken i alla livets realiteter.
För~itoni att giva det basta av vara En moralkodex finnes för den aristo- niskorasen ar bestämd att genomgå.
en ännu högre organisk utvecklings höjd, tailk.ar och känslor i ahetet f ör mänsk- kratiska klassen i sanihallet.
ligare livsf örh&amp;llailde.n Sir0 vi icke ~ri-ir- En annan alldeles motsatt ar uppsatt har ytterligare fastslagits genom en an- vetenskapsn~ans bevisande studier.
diga medarbetare i den .arbetets här av de maktägande för den lagre, den nan Genom Levis H. Morgans, den store vars program ar frihet, jämlikhet och Fattiga klasser].
Vad som ar eii dygd i den ena, ar eii amerikanske vetenskapsmannen, etno- broderskap och som lcviimorörelsen ar k.st i den andra.
logiska livsverk har det blivit möjligt en sadan viktig faktor i.
Inom den- Två olika åskådningssätt göra sig att historiskt följa och bevisa såväl spå-.
samma ar det som fram.tids1cviiiilan och gällande vid bedömandet av klassdivi- ren som linjerna av mänsklighetens ut- uppfostrariiln~an skall fostras att föra deringens stallning på gott eller ont.
veckling och framåtskridande från ti-.
dernas morgon fram till dagningen av frani slaktet till den ngeniensamhetsanda Den ena omfattar den demokratiska civilisationen.
iisikten, att alla äro födda likaberatti- och kultur som inrymmes i socia.lismens gade, att alla människor böra $ga I Levis H. Morgans stora vetenskap- ide,?, s, V. samma rättigheter till frihet att existera liga arbete i etnologi " Ancient Socie- -.
- i sainhallet, att en sadan tingens ~ r d - ty ' ' följer Morgan de första spåren av Utgives av styrelsen för Sverges Socialdemokratiska Kvinno- förbund.
b.
råd i Kristiania, har varit osynlig, men.
helt stöta 1 7 i slamman med hen- Några ögonblicksbilder från varldlsfredskon- ne i plötsligt en trång passage och ögonblickli- gen ber hon om ursäkt på - svenska.
gressen i Haag.
Vi börja, min kamrat från Skåne, Maja I s jaha öpp.ningsögoizblicket, d &amp; del natione1l.a kongrcsseii i Paris Ar 1900, Björkrnan-Broberg och jag att liaiina ss 1oka.liserade, och planera nu sailimlan- babyloniska.
språkf ö.rbilstrin~gss~irret som ger illusionen.
.
.
med ett kl.ubb.sllag från p.reside:nten J, Aftonen ar ungdomeris.
De ha an- träff anden med kvinnor f r h olika lan- 13.
Thoinas tystnar, inträder en högtid- ordnat en fest för ombuden.
Allt pre- der.
Maja Broberg tar hand om alla lig stämning som gör en inkktig verkail steras med egii ' a krafter.
Tal, sång, som kunna intervjuas på engelska och på särskilt: den otränade internationella d.eklamat.ion, tablåer och danser.
Och får sålunda på sin lott engelskorna kongressclelegaten.
Har står man iii-t- de förrn8 hålla en fa.ngslad i flera tim- Margarethe Bondfield och Marion.
för en upplevelse, som sent skall g1ö.m- mar, om an vi soni äro vana vid de Philip, Emmy Freuncllich från Oster- mas.
Hela den.iia saml.ing har kommit mera rena linjerna i vara folkdanser rike och Tilaniis fran Eiollaiid.
Alla hit med ett syfte, et.t mål, att få fram och övriga uppvisningar, reagera en littala sin glädje ö ~ e ' att k.vinnor från ett starkt motstå.nd till förhindrande smida inför sentimei~tla1.itete.n i vad som srbetarerörelsen.
i Sverge kom.ilut med av nya krig noeh framskapa~~det av har uppvisas s8 nänns vi doek inte yttra på denna kongress.
Med hjälp av den få vi intres- grundvalar för varaktig fred.
T.al och oss därom då allt uppbäres av en så- manliga ~~p~åkknnskapen ranta samtal med Gertriid Hanna f r i n sang avlösa varandra.
Det är rytm dan stark idealism.
Nästa dag börjar f iirhai~dlingarna.
l !ysk1and och Susanne Lion f rån Frank- över det hela.
Intet pral.
" Krig mot kriget " m.anifesteras överallt i ord och Det Kr de storla talens dag.
Framman- rike.
Den sistnamnda %r ensam repre- holländaren Edo Fim- gentant för det stora t.extilar~bet.areför- bild.
Duken över det långa bordet är ilen L. Joiiha~~u, röd, icke blodröd, utan mörkt vinröd, vilket gör gott &amp; t ögat.
Ligger inte heller pedantiskt slit, gwcl ske lov.
Uan kianner sig liksom hemma, tycker att man varit med om detta förut.
Min- net söker.
A, det är ju teckningen i " Socialisinens arhiindrade " över inter- kulturell utveckling bland människorna, - fram genom barbarismens tidevarv till civilisationens gryning.
I Morgans epokgörande verk följa vi utvecklingen av människors framåt-.
skridande - ursprung och histo- ria - .- av familjeinstitutionernas upp- komst - av äganderättens och gover- mentala institutioners ursprung och ut-.
veckling.
Morgan visar hurusom framåtskri- dandet i den mänskliga utvecklingen vilar på grundvalen av det historiska utvecklingsplan, då.
människorna nått s2 l h g t att de genom verktygen i pro-.
duktionens tjänst reste sig som mästare över naturen.
Denna utvecklingsepok konstituerar basisen för all vidare mental, moralisk och social kultur i mänsklighetens fram- marsch.
.
Genom att följa de produktionsmeto- der varav människorna i tidernas bör- ' Haagse soc.-dem.
kvinnoklubbs fredsdeputation.
men och eiigelsm.aiiiien A:rthur Hinders- son avlösa varandra,.
Vi få god tid att se oss om1rrin.g och vi börja titta efter kviniioprofiler.
I förteclrningen ha vi raknat till bortat 20 stycken.
En del man intressera oss ocltså.
Friedrich Adler nied sitt mycket allvarl.iga utseende upptacka vi, Pan- jan vor0 hänvisade till för sitt livs dervelde ser icke, s3 fransk ut langre, uppehälle.
Genom att följa vidare den Camille Huysmans är fortfarande smart mänskliga utvecklingens egen histo- qom en aa,l.g~mnastiserad yngling.
Mac riska progress och institutionella tids Donald titta vi efter, men lcunna inte se.
skedesformer står klassdivideringens [Ifan ar väl hemma och slåss i under- i huset.
historia fram i sin objektiva be1y:ning sin historiska mission.
33ngelsmanneii ko:mmo och foro visst Karl Marx och Friedrich Engels i flygskepp, t y man tycker att de grundade sina sociala studier pa Gistan samtidigt %ro på kongressen och mänsklighetens historiska etnologiska håller stora tal i parlamentet för de utveckling.
Vid de etnologiska forsk- 3rbetslösa.
Men det ar inte så gott att ningarnas rasindelning vid bestämman- dilla reda på tidfikningen har.
D &amp; det av den kulturella nivå föregående nyska gruppen iiitl.esserar alla och nar människoraser nått fram till, bygger ve- Radek s k d l upp på, talamtolen så ru- tenskapen sin historiska grundval och sar halva kongressen fram.
Mannen utsago genom en djup och ingående Sömma att beundra den " demoniskt " examination över d,e produktionsverk- sköna dam.en %om, civiiljes i ryssarnas tyg som människorna använt i kampen ' 1 mitt,.
för sensationen att höra Radek.
Alexandra Kollontay, numera legations- för sitt livs uppehälle, (Forts.) 1miid.ets samorganisation i Paris, om- fattande 56,000 arbetare, da.rav om- kring 20,000 man.
Mycket som intresserar och gläder oss fingo.
vi reda på av # dessa kvinnor, till vilket vi aterkomrna senare.
Kon- gressdagarna gå och vi närma o,ss slutet.
Det har nog varit en ratt så homogen sammansättning, &amp; tm:inst.oiie ur syn- punkten att vara kongresstrantad, ty 1.iignet avbrytes endast några gånger.
Ryska gruppen har en kvinna och en man som, allt emellanilt ge lite ' högljutt Luft å t .sina lranslor nar: de angripas.
.
Nar Vandervdde s; kulle upp och tala sar det en liten " lym.me1 " som vissla- de, vilket föranledde stark i~pphetsning, vilken dock ganska snart lad ' e sig och hyllades Vandervelde med ovationsar- tade applåder.
Kongressen ar nu över och man åter hemma.
Mycket skulle kunna skrivas och vi skola aven åter- komma.
Givetvis måste vi dock kon- centrera oss och komma därför att hu- vudsakligen skriva om v %ra gemensam- ma intressen med internationale ' ns S. v. Ikvinnor.
.
Camilla Collet t.
Mod.
(Oversättnjag f or Morgonbris;) Att bli stpmoderligt behandlad, av Att h-ava mod .det är, att icke låta sin samtid är ofta ett osvikligt tecken sin vilja bestämmas av slumpens ögon- p &amp; att eftervärlden i gengäld skall s &amp; blicksintryck och överlämna sig åt dess mycket mer uppskatta och stundom; att i oundvikliga stunder av krafter överdriva f örtjänsterna.
Så har det trötthet bevara viljan till arbete och gfitt med Camilla Collet.
handling.
.
Bortsett från en mängd an.grepps- Att hava mod det ar,-att i det grans- och försvarsslirifter, givs det icke min- lösa underordnandet, som samhallslivet dre an ett halvt dussin böcker om hen- f ordrar av den enskilda individen, välja ne, lall.esammans utmynnande i en liri- en verksamhet och dar göra sitt basta; tiklös panegyrik.
Detta betar nog 11.- att Övervinna motviljan för de till sy- sten # att studera hennes egna verk och nes obetydliga och enf ormiga enskild- det ar så mycket mer beklagligt, som heterna i verks~mheten.
Att havla mod Camilla Collet skrivit sin egen självbio- det gr, att så gott m.an ka.n utbilda sig graf i.
Denna st år ovedersägligen med i sin verksamhet; att först % och under- siii iiylrtra .opartiskhet över alla de öv- kasta sig arbetsförde1ningen.s lagar riga .. Gustaf Vigeland: Staty av Camille Collett.
som ett villkor för den nyttiga produk- Denna artikel vill, med anslutning att i allt; ionen.
Att haxa mod det till hennes egen redogörelse, e d a s t ge terna " är en blalidning, av s jalvbiografi arbete ändock finna tid att rikta några .antydning.ar, så objektiva som och erinringar om norska personlighe- blicken och.
ta.ii1cen utöver sin dagliga möjligt, över hennes verksamhet, men ter, som stått f örfattarinnan nara.
verksamhet u t i den vida (världen och för övrigt hänvisa till hennes verk, som Var Carnilla Collett icke en stor för- från en högre och vidiwe utsiktspunkt också föreligga i svensk tolkning.
fattarinna, var hon däremot en bety- Eörnimma livetg .större och rikare möj- Camilla Collett, f. 1813, d.
1895, var dande personlighet och stor och sann ligheter.
Att hava mod dat ar, vilken dotter till &amp; en f rån imionsstriderna inänniska.
verksamhet man an idkar, a t t på sam- kände norske prästen Nicolai Werge- Henrik Ibsen är bl.
a. i " S.amfundets ma gång ma.n ägnar sig åt det prak- land och syster till diktaren Henrilr stötter " och " l3t.t ' doclrhem " åtskilligt tiska aven vara en filosof.
- Wergeland.
påverkd av henne och icke heller Jo- Att hava mod det ar, att förstå, leda ' U:ppvusen i ett patricierhem, vars nas Lie har j.
sin~.
" Kommendörens dot- 3ch fördjupa sitt eget liv, att stå själv- medlemmar togo aktiv del i s h a l det ter " undgatt hen ' nes stora inflytande.
standigt och p % samma g h g bringa sitt politiska som konstnärliga livet, blev Hos Ibsen fann hon också tidigt den iget liv i samklang med det stora all- hon snart själv ryckt med i 1c.ampen.
största förståelse.
Ban skrev 1881 till nanmänsliliga.
Bon blev i akten.slc.ap förenad omed henne bl.
a.: " Jag känner mig f örvis- Att havsr mod det är; a t t noggrant.
jur. professor Jonas Collett och debu- sad om att Ni, trots, alla %ranskligheter, svervaka sin spinn-.
och vävmaskiii tel:ade i fyratioirs %ldeï ' n, uppmuntracl en dag i full livskraft och styrka skall 3 &amp; att ingen tråd m % brista, men sam- av sin man, med ett band " Betraktel- uppleva den seger, som Eder geniala Lidigt vara med och förbereda en större ser ", vareft.er hon 1855 utgav sin första och uthål1ig.a kamp i s % ful1.t matt be-) ch broderligaxe.
social samhallsord- och enda roman, " Amtm.annens dot- rättigar till. "
ning, varest maskinen blivit den ge- ter ".
Boken, en realistisk skildring av Ibsen fick ratt.
nemamma tjänaren aven åt den befria- de sociala.
f örhfillandena i den tidens I senare år mötte henne fr %n alla .hall le arbetaren.
patricierliv, ar, som alla Camilla Col- en stigande .våg av erkännande.
En Att hava mod det ar, att beakta de lets verk, en utpräglad tende ' nsroman staty restes av h - e n ~ e utförd, av Gustaf nya villkoren, a t t vet enskapen och och har i likhet med hennes övriga pro- Wigela~id, p % iioilsnkaa kvinnors initiativ konsten skapa flör livet; att utforska duktion mindre betydelse ur lionstnar- i slottsparlien i Kristiania; och på sin Zet oandligt invecklade i huvudsak ocb lig synpunkt än som det första verk &amp; tt.ioåriga f iidelsedag blev hon firad nskildheter av det samhiilleliga livet.
f ö r 1; vinnosalien i Norge.
Sverge hade med fackeltåg och st0r.a festligheter av Att hava mod d.et ar, att inse sina ju Fredrika Bremer, som gått förut och det n0rsk.a studentersamfundet.
3gna fel, att bemästra och bortarbeta med sitt p i ~ n i ä ~ a r b e t kommit e nyn " Lida, t %la,, tiga, när det galler nå- lesamma, i st.a.llet för att lata dem f %.
.
verksam hetsgrenar f ö r Irvinnorna att got blott personligt ..
Lida,, men icke herhanden.
öppna sig.
Men spörsmålens mera tala na.ra det galler id6er. "
Detta.
skrev Att h,ava mod det ar, att älska livet ideella sidor i kviiinosaken fick i Ca- hosn i ett förord till en # av sina böcker ch med ro möta döden.
Att vara verk- niil1.a Golllett, sin f örsta talesman.
8 % och har som alltid har hon själv.
givit sam,: att ägna sig åt stora mål, utan t. es.
angrep hon den härskande dubbel- sig den mest traffande lraraktaristilc.
att veta vilken lan strävandet i det moralen; en Överseende med mannen, När Camilla Collet således stod som ljupa, out grundliga världsalt et erhål- .men en strängare flör: kvinnorna.
Hon en av de centrala gestalterna i det nit- ler.
hade nu för alltid ristat sitt namn i tonde 5rhund:radets norska, andliga liv, Attohava mod det ar, att sök.a san- kvini~osakens historia.
I denna rörelse syntes dett.a a.llen.ast f ör ' henne som ningen och även saga - den,: och icke är .det som hon betydae mest loch för hennes livs kamp för livinfiors frigö- underkasta sig, d,eii övergkende, trium- dess uppgifter vigde hon sitt liv.
relse.
" Den dag skall ", som hon ut- Eerande lögnens bud.
Att icke &amp; ta v %r Det visade sig snart att romanen tryckte sig,. '
' otvivelaktigt komma, dH sjiil, vår mun, d r a händer bli ett eko.
blott var en ~rnkladn~ad för att kunna lrvinnosaken löser sina problem genom sv eafaldens bifall eller av fanatismens livinnorna s j älva.
Medvetandet, om hån.
J e a n J-aures.
f örkunna sina idéer.
Hennes niista verk, " Berättelser9 ', lrvinornas ratt; skall då h.a genomträngt har 1~ar~aktäriser.ats - i likhet med de samfuhdsatmosfaren.
Vi inand.as den men för kvinnan, den dag skall komma senare utkomna: " Oktoberfdntasier ", med luften, den sprides som blommor- då det heller icke galler för kvinnan, " Fran de .stummas vägar ", " Sista nas doft med vinden, osynlig, ofattlig men med, henne; vid vlarandras sida, blad " och " Mot .strömmen9 ' - såsom och med oemotst %ndlig makt skall den stödjande varandra, skola man och huvudsakligeii varande polemiska in- gripa .alla.
Den dag skall komma, d % kvinnor gemensamt g % fram för upp- A. V-e.
slag i kvinnosaken.
" I de langa niit- kampen icke mer galler om kvinnan, höjda inal. "
ar,.
. '
J,
En sommardag i Kristiania.
Av] dia Ström.
Först vill jag be mina eventuella ar det vi sakna i Stockholm.
Någor Idsare förlåta, att jag varken varit i ersättning för den kunde vi haft Saharas öknar eller på Robinsons o Gustav Adolfs torg.
Detta skulle varii eller ens på den lilla vulkaniska Strom- vårt " strög ".
Det har i stal1et; blivii boli på min sommartripp.
Ty om kon- det tråkigaste av allt vi ha med sina tinenten skola vi ej längre tala, den ar gallerförsedda mammonstempel.
Vis- ju för längesedan såväl fysiskt som serligen icke fula, men en skönhet utar psykiskt kartlagd för svenska läsare.
liv ar en blomma utan doft.
.Annars Det är nu lika up to date att tala om ha vi ju så mycket som ar vackert j italiensk makaroni, som det ar ogrann- Stockholm, som Kristiania sakiiar, laga att påminna om de kålrötter vi åto Framförallt ar iu Stockholm en så obe- i Sverge 1918.
Ja, hos oss är blått skrivligt lius och ren stad.
Icke mins!
icke längre blått, blått det ar Medel-.
l i iämf&amp;eise med Kristiania, som ligger instängd och inklämd mellan fjorden och de höje fjeld.
Vill man andas, skall man upp på dem - till Holmenkollen och, ännu bättre, Frognesztern.
Dar hr luft och perspektiv, som bör tillfreds- ställa den förmätnaste.
Man skall åka dit, men man skall gå därifrån.
Ila, om ~ågonsin, får man besannat, hur ljuvlig och lättsam vägen utför ar!
Ja, så skall man ju gå på museum, när man besöker en främmande stad.
Och det gjorde jag samvetsgranl:.
Allt- för samvetsgrant förresten.
Men det ar en hemlighet med Kristiania: man kan gå dar och njuta av de skönaste konst- verk också utan att gå in i .varma, kvava museer.
Kristiania har nämligen en livslevande, verkande konstnär, en som det bara g&amp;- en på seklet av - om ens det.
Man behöver ej gå så långt, förr- än man stannar inför ett sådarit verk av det Vigelanciska snillet.
Det liar sagts att Vigeland haft vind i seglen.
Ja; jag vet inte.
Han h a r börjat som Fernanda Nissen.
en fattig sjömanspojke.
Vid 18, år kom havef.
Och det ar val för salig Palmax, han efter sina säkert ei för rosiga far- att han ar borta nu, hans lilla resa till der på havet till m ris tia nia och iiörjade månen skulle icke ha väckt det ringaste studera skulptur.
Han ar nu iiver 50 ar.
Och Kristiania kommun har verk- uppseende.
Alltså: bekännelsen har jag ju gjort ligen slagit sin ekonomiskt beskyddan- redan i rubriken.
Jag har bara varit de arm om honom.
Han far alltså nu- och halsat på hos närmaste granne.
mera arbeta ostörd av sådana bekym- Det ar en form av visit, som en skåning mer.
Men bör man verkligen ondgöras sällan försummar, iitminstone någon över att ett folk för en gdngs skull upp- gång av sitt liv.
Märkvärdigt nog fal- täcker och tar hand om ett ännu levan- ler det sig icke lika naturligt för t. ex. de och verkande geni!
Att det ej bju- värmlänningen att besöka Norge.
(Har- der sina verkliga snillen stenar i stallet med har jag icke påstiitt mig vara för bröd, landsflyktens gungf lyosäkra värmländska.)
Och ändå ligger det tillvaro för skaparandan i stallet för icke något hav emellan.
Fast lika mak- hemlandets trygga ro.
- Se nu på detta Abelmon~m~ent.
tig, men ack, icke så befriande, ar ju Kölen.
För den, som fått slattens him- Abel var en norsk matematiker, som mel och hav och sugande vidder en numera betraktas som ett av de största gång i ögat, kan icke den mörka, tunga snillen som uppträtt pa de exa ' kta ve- kompakta, tryckande storskogen bli ett tenskapernas områden och anses jäm- med hans hjärta och sjal.
Den ar för förlig med Archimedes och Newton.
honom ett skönhetsmoment av storslag- Rans barndoms förhållanden voro myc- ria dimensioner, som han erkänner, som ket sorgliga och hans ungdom fylld av han vill se och erfara, men - den be- arbete och försakelse.
Fattigdom och bveranstrangning knäckte- honom.
Han friar honom icke.
i lungsot ar 1829, 27 ar garnnial doog Men nog därom.
Jag var i Kristiania.
Jag gick på Karl Johan.
Det ar det - just som han stod i färd med att till- första man gör, nar man kommer dit.
tiada en erhållen professur vid univer- jag konstaterade, att just en sådan puls sitetet i Berlin, - Se alltså på detta l n.
Gustaf Vigeland: ABELMONUMENTET.
nonument, en naken yngling, det av ilja, kraf t och segerglans omstrålade iuvudet, buren av två vinglösa manliga; estalter i frainåtflygande stallning.
rad har konstnären velat ge annat an, om det sagts, " en idealisering av; enjet, andens segling genom rymden ned blicken fast på avlägsna mål ".
Och iar han icke lyckats!
Sedan tog jag Camilla Collett.
Ven1 itan Vigeland kunde göra något så ackert!
Men hon står ju i medvind!
a, det ar Vigelands hemlighet.
Titta p3 nsiktet, p2 hållningen, på händernas datering; denna betänksamma beslut- amhet far man icke i medvind.
Men .lan ser, att det är en kvinna, som gett n Ibsen, en Lie något att tanka över.
) ch ett ar det över allt annat: en konst- ars dikt i granit, en adel dikt, liksom let ar akta guld och adel dikt i Obst- elders, poesi.
Men bland Vigelands konst söker jag örgäves efter ännu en bild: Fernando Jissen.
Jag söker henne därför, att jag et, att hon ' stod den store konstnären livet så nara.
Och darför tror jag ock- å, att ett monument över henne kom- ler.
Ty sådana vänner mötas ej för tt skiljas av döden.
Fernanda Nissen var förresten en av le första, som i norska Social-Demo-: raten spetsade sin djärva, intelligenta ienna för Vigeland.
Ack, Fernanda Nissen, vad har ~ L j T med pennan i din vänstra hand, y din högra var lam - förmått!
Hur iar du ej lidelsefullt kampat och arbe- at p i andligt och ekonomiskt uppsving (Forts. a sid.
8.)
I
6 M O R G O N B R I S -- Kvinnorna o c h pressen.
Ser man i borgarbladens sp.alter de Vilka fö~~inäti-i~a~ anspråk när det gal- .åt er kommande kvinnliga signatnrerna ler kvinnor.
&amp; l~:n hur kom niiinnea så ar det i regel under an~asalrer om.
riied?
Hur mycket betydde de första barn, mat och kläder.
Det- specifikt partivännerna i rilrscla.geii nar de togo kviiiiiliga slcall fkngas därmed.
Någon säte och sta.ni.ma diii som representaii- gång dislrut.eras i spalterna en etiketts- ter för de djupa ledea?
Är det månne fraga eller en erotisk situation, till hat- bara de våra soni m h g a gånger kom- iiad och nöje för toii&amp;ldersläsarna.
Ur mit till riksdagen med en kiiilsla av att aff a.rspsylro ' logis:lz synp~inlzt $.r det siir- paa nytt sitta p &amp; skolbäiilren?
Många deles lyckligt att odla dessa pralrtblom- ha lconirriit med utan att man irisste om ste~säriga~.
Dessa spalter, i vil.keii tid- cleni vad de ~ h l.
l e kii ' iiiia bli eller ut- ning de nu än förelroinma, och vad de rätta.
Man .anade möjligheter, hade ~ i u än kallas, läsas grundligast., dislrn- £uniiit förntsättningaï hos dem för det teras flitigast och mest av livii~iiorna.
koniinunala och politiska varvet.
En- Kvinnotidningar med speciell husino- dast av lrviiinor begär man#att.de skola deretikett samla ocksA den största vara f d l t koin.
: peteiita f ör sina upp- lcviniiliga läselrretseii.
J u mer de ockra drag iana1n de fik lov att &amp; taga sig ett pit den Iwinnliga svagheten.?
ju larvi- m.andat om clet så Gr bara inom 0rg.a- gare dess f råge- och svarsavdelning, aisationen.
Att oclrsA hos dem sliim.rar dess stiirre popularitet lzrii-ig bladet i möjligheter som 1curi.na iitvecklas var- fråga.
Men behöva cj vi kvinnor nu ken vill eller v8,gar man tro pa,.
Och för tiden något ' annat och mera, ilagot vad gör vetr pims för att slrola kvin- större och djiipare?
Är intresset för iioixa?
Från m h g a håll.
klagas dessa m.atesperiment och etiket.tsfrågo~ det bittert över kvinnornas ovilja fortfarande så stort # att blad efter blad och 1ikgil.tighet mot partipressen.
Ar- måste skaffa sig en expert som utarbe- betarhustriiima göda och underhhll.a, tar veckans matsedel ell.er att sp.al t deii press som i r den värsta fienden efter spalt fy1.l.a.s med dessa frågor och till.
# allt arbetarel~lassens frigör el sea^ svar.
Tiden kriiver av oss lzbviimor .att bete.
De läsa och köpa, mot männens vi 1runn:a mera iin laga god m.at, duka vilja., de tidningar soin de last i sina ett .fint bord och placera chefens fru hem iiinau de gifte sig.
De ha blivit och taiiten som skall ärvas, sa, att in- vana vid dessa ' blaskor av melerad po- gen av dem Iranner sig förbig8ngen.
litisk färg, medan den egna pressen Vi ni; li.ste l i r a oss .att leva och verka ej dras med svårigheter jiist för denna endast för hemmet,.
.attt fostra våra barn Irviniioriias lcoiiservatism.
, Och kr det ej end.ast för iiniganget, utan för sani- underligt?
Den:na press ger kvinnorna hallet.
Därför maste vi lära känna ett litet be11 då och d&amp;, men vår egen sanihä.llets struktur, deltaga i-dess upp- som här känner.
kvinnornas m.akt och byggande.
Vi ' b1.i varken sjiiha skoladc jam.t talar om den, besvarar sig ej med eller kaniia slrola våra baim om vi.
st3 att ge den kvi:nnliga publilren något .. som ovei; lrsan-inia åskådare.
Vi slrola ej D % ja.g en g&amp;ng diskuterade den saken vänta: p &amp; .uppgiften, de11 väntar redan med en partiredalrtör svarade han irri- på oss.
Att brottas med den, a t t vaxa terad: med den och lyckas, det ar a t t utveclc- " Varför behijva kviiinoi.
' iia vara ef- las.
Det mSan lzäniier sig vilja och kun- terblivna?
De ha samm,a tillfälle att na, det ar ocksa till hälften vuiliiet.
bliva del.aktiga av den soci.ala och po- Jag erinrar mig en vers av 0ssianiiil.s- litiska ktiiislrapen som mannen, samma son i dikten Adolf Hedin: Iciillor att ösa ur, f$ läsa samma ledare i I stora och starka tider, hos efi mäktig samma tidningar.
Vore det ej att iiii- deilr5,rder.a.
dem om man tillagade sär- och stolt nation, ä]!
nmiinen .av a.nnan sksala och musilreii skild spaltniat f ör dem? "
Det kan synas som om inannen hade en aiinaii toii.
ratt, men vi kvinnor veta att det ej ar D i r stiger, en &amp; ng 11 % seklet, vid blom- niors och kulors vin s&amp;.
All uppfostran har förut marit till t ronen och.
tal~urette ' n eii ma.n som ruaslruliiit betonad.
Gossen har annii tillgang till bättre och billigare under- Adolf Hedin.
visning an flickan, gossens slöjd var Ossiannilsson ar en alinii jämförelse- på min skoltid och är troligen än, miii- vis inng m-an, dikten förefaller så rys- dre antal timnxar $, ' n flickans, vad hon ligt gammal.
Till taburetten har för förlorar av bokliga lcuiislcaper ar hans länge sedan kl.ivit nisaniien soni lrnappt vinst.
Och fritiderna?
I hemmet ar fått ~l&amp;gon sltola alls och mannen som gossen fri till den egna bolcen och här- bara gått iiilgra år i folkskolan.
Sedan dande friluftsliv, liar läxan a.r genom- länge sitter han vid de högsta ämbeten.
gången, tinder det att flickan ständigt S a g m blev sanning nar det galler man- £&amp;r höra: " Näx dii last din läxa måste nen, rneii 5.r 51iiiu saga när det gäller du hjälpa.
mor n1.d diske ' n, eller st0pp.a kvinnan.
Nar skall hon placeras i rege- ett par striinipor, eller se till småbar- ringen?
Slrall hon f a landshövdinge- nen, eller ta ett h.andarbete9 ', ja, ni stolen.
eller ej?
1ca.nner nog igen dct litet var.
När gos- sarna hade sina klubbar och föreiiingail d i r de antingen odlade kroppslcultur eller .andliga intressen och shlunda re- d a då ~ slrolade sig för samhället, men i vilket f.all som helst, lärde parl.amen- tarislc tukt och ordning, fingo flickor- na, endast i säll.syn.ta fall, vara med i en sy- eller sångförening.
Vi äro efter, vi lcviniior, soiii samhällsgrupp.
Vi äro medvetna om det och vilja ratta det.
Vi kunna och vilja lära och nar vi dar- för lromnia och förklara .att vi inte längre blygsamt ha ' lla oss bakom, så är det därför att.
vi veta att det praktiska deltag,aiidet ar de11 Basta skolan.
Gång efter annan hör jag på kvinnomöteiz och konferenser överlägsna.
kvinnor stå upp och deklarera kvilinornas omogexi- het med exem.pe1: " Nar de inte be- gripa battre an så och så, k~inna de ej göra anspråk på att få k0m.m.a med. "
De glömma att de ha battre insikter och större kunskaper ta &amp; vare, att det varit dem möjligt att få vara med och praktiskt deltaga i förenings- och sani- hällsarbete och borde veta battre, an att slunga, a t e t t anatema över sina säniïe 1ott.ad.e medsystrar, som dock aga det brinnaiide- intresset och den goda viljan.
Den, som i sin bail ' ildorn trälat i föräldr.ahemmet, i sin iingdoni på arbetsmarknaden, i sina basta &amp; r varit bunden vid det egna hemmet och först nar barnen ugphört a t t vara min- deråriga, fitr tid över för förenings- och ~anihällsangel.ageiiheter, hoSn v e t att ho11 är mannen och sin 1.yclrligare lot- tade medsyster uriderlägsen.
Hon vill veta och hon vill lära, men pressens Ledare är ej ' f ör henne.
Sam.hallskim- 3lcapeii ni.Aste serveras; populärt f ör .att hon slcall fatta den.
En lärare som un- dervisar i sitt ämne för olika årsklasser börjar filån början med den yngsta klassen.
När kviiinorii.a nu vakna och ~ r ä v a att bli.
delaktiga av samhällskuii- skapen ar det d e n y n g s t a 5 s- k l a s s e n som kommer med.
De som tröttnat på att eiib&gt;art lyssna till slamret av grytor och kastruller, tröttnat på att sluka sp.alterna med matrecept och råd i levnadsvett, trött- nat p &amp; att diskutera skvallerhistorien för dagen, de äro lika niogna, som män- nen voro, 1Gir d e erövrade sin plats i samhället.
Nar iingdomeii - och alltid deil manliga, ungdomen - kräver plats £ör de ' iirnga, lyskras det så gama och platsen vikes beredvill.igt.
Men niir kvinnorna, som äro mer an halva na- tionen, komma och kräva plats för kvinnorna, d &amp; heter det.
: snava köns- synpunkter och upprivande könsstri- der.
Det ar olrlolzt att se på saken pi % detta satt, diimt och orättvist.
Nej, plats för lrviiinorna och kvinnointres- sen i parti och press!
Bort med iiollor- na 5 v e!
I om de.
a.ro m a n, fram med £örmågorna ii v e n o m d e a r o k v i II 11 o r.
Man och lclviiina m e d varanda i arbetets stora har, inte m o t.
Parti och press &amp; all vinim p &amp; det.
Sigrid Lundin. '
.
Kvinnorörelsen i Osterri ke.
Av parlatnentsledamoten Fr. Emnzy Freundlich.
(Forts. fr. föreg.
n:r.)
En lag antogs emellertid nu, sonl till- erkände kvinnorna rätten till att utses som förmyndare.
Underhållningsskyl- digheten från mannens sida gentemot barn till skilda föräldrar, såväl som mot den frånskilda hustrun motsvarade ingalunda det alltjämt sjunkande pen- r !ingvärdet.
Det niåste ihärdigt arbetas på att orientera cle döniande myndig- heterna och påverka donlarna i den riktningen, att underhållet, någotsånär skulle anpassas efter de faktiska lev- 1:adskostnaderna.
Adelheid Popp ar- betade framförallt outtröttligt på detta område.
Hit hörde också vår fordran, att det på vissa, allvarliga grunder skulle tillåtas blivande mödrar, som bli- vit ensamstående, och kvinnor, soni se sig ur stånd att uppdraga flera barn, att ej heller behöva bekomma flera.
utan skulle de kunna söka Iakarehjälp häremot utan fruktan att bli bestraffa- de.
, Mot detta reste nu de klerikala och konservativa kretsarna en häftig agita- tion.
De sade: Man bör.
icke ingripa i Guds bestamnielser; även om hustrun 21. sjuk och familjen medellös, och man vet att det ar omöjligt sörja för barnens uppehälle och fostran bör man ända hava barn.
I österrike hava vi ännu, i motsats till alla andra stater, alltjämt cn katolsk äktenskapslag, som icke till- later skilsmässa; mannen kan visserli- gen skiljas, men tillåtes icke att ingå nytt äktenskap.
Dessa bestämmelser, som härstamma från sextiotalet i förra arhundradet, hindra många tusende kvinnor och män att åter gifta sig och döma därtill dessas barn soni varande oheliga.
Kampen för att reformera äkten- skapslagstiftnigen har ej kunnat leda till någon åtgärd, emedan vårt starkaste parti, det kristligt sociala, har motsatt sig eri ändring av den nuvarand,e lagen.
Endast för prinsessorna blev på sin tid en dispens beviljad.
Densamma måste visserligen utställas av påven i Rom, under det han förklarade, att aktenska- pet annars vore att anse som ogiltigt.
Många (agar, som kvinnorna garna skulle vilja ha genomförda, stranda på grund av de sorgliga, materiella för- hållandena, som äro rådande.
Så t. ex. ä r det oss ännu ej möjligt att genom- föra en lag, sonl giver alla barn rätt till imderstöd och uppfostran genom det allmännas försorg, emedan vi icke veta var niedlen härtill skola tagas.
Det ekonomiska nödläget inskränker den sociala utvecklingen på mångfal- digt satt.
Både personligt och samhälle- ligt niåste vi försaka allt mer och mer av de kulturella värdena.
Alla de in- stitutioner, som framstå som mest na- turliga och sympati- ska i det sanihälle- liga kvinnoarbetet och som ligga oss varmt om hjärtat, som t. ex. skapandet av barnhem, skol kök etc., kunna vi icke upprätta, emedan vi äro för fattiga.
Denna brist på ekonomiska resurser kanna vi måhända mera som medlem- mar i resp. koniinu- nalförvaltningar än som parlamentsleda- möter.
I parlarnen- tet är ju alltid ett vidsträckt arbetsfält, även om man ej ar i stånd att skapa så mycket positivt nytt.
I det komnlwnala be- står nu tyvärr det niesta arbetet däri att kunna anpassa jarn- vikten i den komrnu- nala hushållningen nied hänsyn till det sjunkande penning- värdet.
Ofta, aven om det ej lyckats bringa in- komsterna att täcka utgifterna, äro vi ändå nödsakade tipp- ratta nya inrättnin- gar och förbattra gamla, för vilket W. Churchill: SKULPTöREN.
garna ingen män- niska.
med social pliktkänsla kan dra sig undan.
de kvinnor, som äro utsedda som råd- Just i tider av nöd hava vi allesa ' m- givarinnor och tillsyningspersoner en mans därför mera både skyldighet och ständig och saklig kontroll, försökande väl aven behov att giva och hjälpa än att på bästa satt förbattra barnens vill- att mottaga.
Tyvärr kunna vi f. n. in- kor.
genting giva utan inåste genom prakti- Planmässiga reformer till hush Alls-.
ska och rationella metoder spara och ekonomisk uppfostran hava genom- förbilliga de nuvarande institutionernas förts.
Sålunda hava skolköken, som verksamhet för att på detta sätt få litet under den svåraste livsmedelsnöden rrier hjälp till barnen och de mest nöd- vor0 stängda, åter öppnats.
Vidare an- lidande bland befolkningen.
ordnas aftonkurser för arbeterskor,.
Trots detta har det dock lyckats oss, dessutom upprättas yrkesskolor och Främst i de större kommunerna, varest fortsattningsskolor, till vilka undervis- vi ha beprövade och erfarna kvinnliga ning i hushiillsspörsmål alltid tillkom- partivänner i förvaltningen, att uträtta mer.
mycket gott.
I Wien har det sedan det För en direkt ämnesundervisning i stora sammanbrottet varit möjligt - skolan om hushållningskunskap kunna visserligen med understöd friin utlail- vi ej förklara oss, emedan en dylik blott det - att årligen bereda några tiotu- torde leda till att betrakta det hela som sental barn i skolåldern läiigre lant- lek och ej leda till praktiska resultat.
vistelse, vilket för niånga tusenden av Först när flickorna äro mera försigkoin- dessa betytt förbättrat hälsotillstånd.
na och stå i begrepp att lämna skolan Också i barnasylerna, i hemmen, fram- och något senare torde de vara i stånd för allt de som mottagit fosterbarn, äro att tillägna sig den undervisning i hus-
hAllsangelagenheter, innefattande skif- tande uppgifter och skyldigheter, son meddelas.
Det har nämligen visat sig att något äldre flickor lära sig dyliks ting mycket bättre och fortare.
Tyvärr ar det i ett land med Oster- rikes olyckliga ekonomiska struktui knappast möjligt att hela de skador som kriget och dess följder förorsakat Vår kamp liknar den som utföres at en som håller p3 att drunkna och icke kan radda sig, men som anda uppbju-, der all sin kraft för att icke dragas nec i djupet.
Denna.
kamp tager de bastc krafterna av oss och det blir ej myckel över för de nya uppgifterna.
Den som försöker radda manniskol från ett sjunkande fartyg utför en lika stor garning som den som bygger far- tyget, skillnaden mellan de bådas verk ar, att den förres garning ar mer faro- fylld plikt och den senares mer för- hoppningsfull tanke på att kunna be- träda nya farvatten och nya länder.
Kvinnorna i Österrike hava undet kriget använt hela sin kraft på at1 skydda barnen och så långt möjligi säkerställa deras sundhet och utveck- hg.
De hava sedan., med rikets förändra- de styrelseform, vunnit så mycket som det varit möjligt av ratt.
och frihet och diirmed ernått lika mycket som kvin- Rorna i många av de neutrala länderna och aven i segerländerna.
Kvinnorna bemöda sig om att göra allt vad i deras förmåga star för att hjälpa till att för- btittra det arbetande folkets villkor och skydda och vidare utgestalta dess upp- iladda rattighe.ter.
De hoppas alltjämt att det snart n12 bli ett internationellt samarbete mellan kvinnorna i alla Ian- der till skydd och vård för det spirande nya som gror, och att den stora kvinno- solidariteten skall bli mäktig att bryta ner de sista företradesrattigheterna och privilegierna, soni ännu hindra kvinnor- ila att i full frihet utveckla sin .förmåga och sina möjligheter.
(Forts. fr. sid.
5.)
at arbetareklassen.
Du hade förtjänt slippa uppleva den bittra stund, då ditt parti sprängdes och din begåvning just ingenstans hade hemortsrätt.
Ty du kunde icke sta över partierna.
Du ville vara med och mot och mitt i elden.
Och vad an Vigeland kommer att göra - du har dock s j ä h rest dig det basta och vackraste minnesmärket i din garning.
- En nyhet för svenska läsare kanske ar, att Fröding en gång för trettio år sedan gav Fernanda Nissen manuskrip- tet till Det borde varit stjärnor.
Nu vill jag ej skriva mer om Kristia- nia.
Det skulle då bara bli om Vige- lands konst och Fernanda Nissens gar- ' ning, och de tala för sig själva.
] ufia Ström.
Husmoder~ns nationalekonomiska funktioner.
För Norgonbris av H a r r y S u II d e l l. Husmoderns lott ar förvisso ofta hart Men hon har större betydelse an s %.
) ch föga tacksam.
Icke nog med at1 Hur viktigt heaiies .arb,ete i köket an ar, izbetarens eller den lägre tjänsteman.
s % ar hennes uppgift, när hon tar ko % riens hustru - vilken det här och i del gen på armen för att gå ut och .göra följande niiimast a r tal om - har at1 iilköp, av ännu större betydelse.
Denna .ösa det matematiska problemet a \ hennes iwpgift kan nämligen,.
därest ganska hög ordning att få en.
månger hon vill, va.r.a av stor reformatorisk be- $ng mycket knappt tillmätt lön at1 tydelse, och hon är i själva verket i ~acka till hemmets alla utgifter, hox stånd att genom en riktig inriktnhg av ~etralrt~as dessutom av ~nånga endasi sina hushållsinköp i högsta grad bi- som mannens hush %llersk:a, och andra draga till att.
radikalt omgestalta hela d j a göra gullande, att hon överhuvud- det niivsanande ekonomiska samhälls-; aget icke utför nggot produktivt ar- skicke t. lete, jämförl.igt med mannens - en Detta förefaller kanske.
vara val.
nissuppfattning, som torde ha alstrats stora ord, men låt oss blott un6dersöka IV den .omständigheten, a,tt hennes ar- vilka krafter, husmodern s.atter i rö- ~ e t e inom hemmet vanligtvis icke av- relse, när hon gör sina inköp.
rastar några kontanter.
Och dock a r Vad ar det som sporrar en saffarsinafi iusmoderiis arbete, inom hemmets vag- att öppna en butik eller en annan före- gar minst 1ik.a viktigt som mannens tagare att bygg.a en fabrik?
Svaret ly- xtanför; det galler bl.ott att se det j der: det är den vinst, som han vantar - less ratta samn~anharzg.
sig p$ företaget.
Men han kan icke er- En, ar hiismoderils viktigaste uppgif- h %lla vinst p i vilket företag som helst.
; er ar ju att lagma mat.
Vad innebar d3 Om en person toge sig för att ' tillverka letta .att laga mat?
Jag ä r icke kom- en sak, som ingen människas hade den jetent att med denna tid.skrifts aradc ringaste användning f ör ' och följaktli- asarinnor ingå i diskussion om det tek- gen icke ville ' offra ett öre på, s % skulle iiska utförandet av matlagningen, och han icke skörda den minsta vinst p &amp; wsikten m.ed dessa rader är ej heller sitt företag.
Första föriitsattningen r tt ligga min nasa i blöt i grytor och £ör att vinst skall kunna uppstå ar att castruller.
Däremot vill jag i korthet varan 1r.a.n v ?nna avsättning, och för att d r a inställa, matlagningen och husxno- detta skall vara möjligt m. %ste det fin- lems övriga arbete i deras national- nas en effektiv efterfriigan på denna !lconomiska sammanhang.
vara.
Konsumenternas behov och efter- Produktionen, till vi1ke:n vi ju ocksä £rti.gan äro sålunda de krafter, som ~akna handeln, har enligt vanligt sutnt satta produktionen i g h g och hålla den ~ondf örstånd och all ekonomisk logik i verksamhet.
Och vem i hemmets hus- [teslutande till uppgift att frambringa hållnhg är det.
som i högsta grad re- le.
medel, som manniskorria behöva f ör presenterar denna efterfragan om icke itt uppehiille, allts % tfan.a konsu- husmodern!
Henne &amp; ligger d.et # att göra nenternas behov.
Varje arbete, som p &amp; inköpen av mat och husgerild, att om- rna eller alidra sättet ar ägnat att göra besörja tvätt och att köpa större delen in vara rn.eraa tjänlig för konsumenter- av kläderna %t familjemedlemmarna.
la, a r produktivt i nationalekonomisk Soim var och en vet ar det också stora ~enlarkel.se.
summor, som gå genom husmoderns V,anligtvis betraktas handeln, varor- händer.
Det ligger dirför till stor del las distribution från producent till i hennes hand att avgörsa p i vad sätt consument, som det sista, leclet i pro- produktionen skall inriktas.
D % hon luktionsprocessen.
I och, med att en av gammal vana går in till niamaste överlämnas a v distributören till privata handlare och hos honom gör iusmodern har den visserligen förlorat sina inköp, s t ö d j e r o c h b e ' f a s- in egenskap av handelsvara, men dar- t e r h o n.
d e n p r i ~ ~ a t k a p i - ned ä r den vanligen icke konsumtions- t a l i s t i s k a p r o d u k t i o n s - ärdig.
Det återstar ännu den sista be- o r d n i n g e n.
ednhgen av livsmedlen, vilken ju hus- Mefi hon kan också handla på ett an- aodern utför i sitt kök.
: Matlagningen nat satt.
Hon kan göra sina inköp i - eller, om man.
s % vill: den färdig- gen Z~ooper~ativa föreningens butik och sgade niatens distribuering fr %n köket därigenom ge sina pengar en sådan il1 matsalen - skulle s %linnda vara det riktning, att de helt och hållet tjäna llra sista ledet i prod~iktionsprocessen.
hennes egna behov och intressen.
Vin- Husmoderns arbete i hemmet ar allt- sten, som i den privatlcapitalistiska å alls icke s % föraktligt s0.m mången ?rodiiktionen och handeln ar drivf ja- Inser, utan väl så produktivt och nöd- lerii, är inom kooperationen ersatt av andigt som mannens.
Kvinnan kan så- i n t r e s s e t f ö r 1 r o n.
s u m e n - nnda med stolthet säga sig, att hon a r; e r n a s b e h .o v. En konsumtions- n mycket viktig pers ' on i det ekonomi- iöre ' nings enda uppgift är # att p % basta.
ka kretsloppet.
) ch billigaste sat.t varna Iroilsiimentern~t
tum, aven om skillnaden icke ax s % stor Men värre blir det då man erfar i vi1 kel1 utsträckning fiillmalrt; .an~ränts al Några reflexioner om partiets ansva: de båda könen.
Medan endast 173,88 (maii röstat genom f~illm.akt hade icki f ör kvinnorörelsen.
mindre an 617,010 kvinnor latit .annal person utöva sin rösträtt.
Endast l!
I. proc.
av kvinnorna deltogo direkt ocl %vinnorna ha antligen fått lik: personligt i valhanclliiigen.
medborgarrätt med mannen.
Det kvini~ Vid riksdagsv !alet 1921 sjönk kvin liga element &amp; ar i majoritet inom val nornas valintresse, %tminstoiie i förhål manslråren.
Kviaiiorna ha alltså dl lande till ant.alet röstberat.tig.ade kviri teo:retislra förutsiittaingar~ia för at nor och till antalet röstande mäh.
Val kunna spe1.a en dominerande roll i bådc mansk %ren iippniidde den imponerandc det komnimala och politiska livet dar summan av 3,222,.917, vsarav: L,532,18: est de begagna sin rösträtt.
Ingen ve, man och 1,690,734 kvinnor.
Av dess: i detta avseende vad framtiden kar röstade 949,681 man och 797,872 kvin komma at.t bara i skötet.
nor eller respektive 62 och 47.2 proc Hur ha kviiinorna hittills begagna, Den tendens, som ligger uttryckt i de, sin rösträtt?
procentuellt minskade v.aldeltaga ' nde, Vid landstingsvalen 1919 vor (fr %n kvinnornas sida ar för svag fö: 2,352,887 personer röstberättigade, var att man därav skall våga chaga någri ' av 1,119,739 man och 1,233J.48 k?
rinnor slutsatser om deras valintresse.
Meu Av dessa deltogo i valet endas, förskjutningen i den passiva och aktivi 1,533,694 personer, varav 771,568 mal och 762,126 kvinnor.
Ehuru det alltsi delen a v valmanskåren inom de bå &amp; fanns flena 1cvinnl.iga än maldiga röst könen ar dock stor nog for .att vack: berättigade så vor0 dock kvinnorna bekymmer bland alla ivrare f ör kvin minoritet bland de röstande.
Redar: bornas medinfl.ytaiide i samhället.
detta %r ju ett ganska nedslående fal&lt; Men varp &amp; beror nu detta?
Det lär knappast g % .att förklara sa ken endast som en följd av olikhetera behjälplig vid ti1.lfredsstallandet av de mellan man och kvinnor p % grund aT ras behov av 1ivsförnödenhet.er.
Vin, deras Bön.
Däremot ar det up:penbart sten ar har f~illkomligt borteliminerai att de gifta kvinnornas isolering i hem som drivfjalder för arbetet.
Det upp, men och de ogifta kvhnornas bristandf står visserligen ett överskott h e n i er: organisation spelat en mycket betydan, val skött konsumtionsförening, och lik.
som i det privata företaget tillfallei de roll.
Såväl landsbygdens husmöd.
detta överskott f öretagarna, men den rar som kvinnorna i arbetarehemmer: betydelsefulla sl~illfia~den ligger däri st % i förfarande grad utanför varjc att konsumtionsf öreningens f öretagarc ilnkiiytning till det kommunalsa och po.
äro desamma som göra sina uppköp j litiska livet och de massor av lzvin~ior den.
Då nu överskottet Bterbetalas till som äro inkastade i förvärvslivet i hem.
affärens kiinder, vilka genom sina in- men, butikerna, kaféerna och kontoren: köp ha skaapat den, innebar detta nar- stå i de flesta fall utan organisation, m.are besett, att vins te^ helt och hållet racklig som politisk.
H1iru.vid.a det ar ar avskaff.ad inom konsumtionsf öreniii- le gift.a kvinnorna eller de ogi£ta som visa det minsta valintresset ar nog gan- garna.
Koiisi~mentl~ooperat.ioiien syftar s %- ska svårt att yttra sig o:m, men, det lunda till att göra konsunieiiterna till förefaller icke otroligt att de förra ge- herrar i eget hus, eller - utan bilder nom sina mans piiverkan och genom örsiiiidelserna i större ut- - att göra 1ronsii:menterna själva till ralsedelsf; träckning deltagit i valen.
ägare a.v de företag bilde inom distribii- Vad ar då .att göra?
tioneii och i möjligaste m&amp;ii aven inom produlrtionen, som behovas f ö r f sarn- svaret synes vara sjä1v:hlarl;.
Det bringandet och f ördelningen, av behova- zräves ökad organisation, mera person- .ig agitation, mera medborgerlig upp- tillfredsstallelsemecilen.
Inom den kooperativa rörelsen ha ysning, ök.ad stimulans f ör deltagande kvinnorna en större uppgift att fylla det offentliga arbetet.
Detta galler a1i de k.anslre själva tro.
G.enom att i rvinnorea i .alla samhällslager, men gi- konsumtionsföreningarna troget göra retvis fra.mst bland 1aiidsb; ygdens och sina inköp av alla varor, som de föra ~rbetarelcvarterens kvinnor .. Har an- och icke låta et.t öre onödigtvis gå till d a sig väldiga uppgifter, dels för de de privat.a affärsmännen, kunna hus- lackliga organisationerna att samla mödrarna i hög grad medverka till att iörvarvsarbetets olika kvj.nnokatego- koopecationen irmm en överskadlig bier inom sin ram, dels för den politiska framtid kan i grunden rationalisera di- ammanslutningen för att; intressera stributionsapparaten .och på produktio- cvinnorna till mera .direkt deltagande nem omr %de lagga den ena grenen efter det offentliga livet, dels för den spe-, den andra under konsumenternas kon- iiella kvinnorörelsen för att fostra en troll - till gagn för dem själva och ~ l l t större och en allt aktivare elit- hela f olkhush %llni~gen.
rupp av arbetets kvinnor och dels för ~ildningsorganisationerna f ör att kun- Partiet och kvinnorna, Reflexioner.
.
.
.
frHn en agitationsresa i Västman- land 28 okt.-10 nov.
Det ar synd om Vastmanlands kvin- nodistrikts styrelse.
Ibland.
Nar dess sekreterare skickar ut cirkulär till ar- betarekommunqma angående .agitatio- nen bland kvinnorna och lovar dem gratis föredrag samt i de mest beve- kande ordalag ber dem ordna trevliga möten för att kunna samla kv ?nnorn,a, så hiinder det ganska ofta,, att kom- munstyrelserna inte bry sig om att göra ett dugg mer an hyra lokal och nödtorftligen sätta upp n %gra få affischer.
Och nar m.an seda:n kommer dit, SA förklara de, att " har g %r det inte, att samla folk till föredrag ".
Om kvinnorna tillhöra p.artiet eller ej,, tycks inte röra dem.
Det enda de bry sig om ar tydligen, ifall de kunna, få deras röster vid a al tillfallen för a t t trygga de manliga kandidaterna.
Det ar dock inte alla kommunstyrel- ser i västmanland, som äro lika slöa.
Undan.t.ag finnas, lysande undantag t. o. m.
Och på platser, dar våra man- Liga partivGner verkligen visat # att de velat göra någonting, dar har det ocksfi Lyc.kats # att samla kvinnorna.
Dar kvin- noklubbar finnas ha även trevliga sam- kvamsmöten varit anordnade.
Vår.a klubbar äro duktiga mötesarrangörer.
skötte de bara det inre # arbetet lika Dra, kunde vi vara stolta över vår vinno or ör el se.
Klubbar h.a bildats i Morgokig %va och Köphg och interimsstyrelser tillsatts i Beby och Kungsör.
P % alla dessa plat- ier samt ett p.ar till tillsattes aven kom- nissionarer för Morgonbris.
Under min resa har jag dock börjat beflektera över, om vi inte skulle kunna wdna .agitationen på ett battre satt.
!.
i ex. a t t var klubb åtoge sig en eller ilera platser i grannskapet, dar ett or- lentligt förarbete bedreves och sedan nöte på någon för den datsen lämplig dag.
Dylik agitation ledrevs av en del klubb.ar vid senaste lik~dagsm~annavalet och visade sig myc-; et fruktbringande.
Detta kommer na-, urligtvis a.tt stalla sig dyrare för var rnskild plats, men i det stora hela blir iet nog billigare, emedan vi då finge ira in utgifterna för .agitation på de datser, dar inga utsikter finaas att få cvinnorna m.ed i organisationen.
Och ijalpas vi åt allesammans s % blir de$: ivetvis ett l %ngt battre resultat; an oni r i sko1.a överlämna, åt förbunds- och.
, la bjuda kvinnorna ökad medb ' orger- ig utbildning och kunskap.
N %gra synpunkter p % hur detta bör ke, Atminstone i vad som kan inne- lutas under rubriken har ovan, för- jana ett sarskilt kapitel.
ma ur it.^ V a s t b e r g.
.
,.
' nor iiro helt saokert på ett mycket v.ar.
mare och .aktivare sätt hiingivna arbe tarerörelsen.
Bi Ila alla för~it~sattiiiil g.ar för at$ kulinra wara det.samma.
I sin 19 ': de - årgång i1igli.r nu Morgon, M &amp; vi darfor under komm.ande bris.
Det ä.r nu langesedan det först^ ' beflita oss om att verklige ' n läsa tidniil: Folkhä.lsa.!
Ja, det ar ett ord.
av så numret gavs ut och torde för de flesta gen och sprida den ut i vidaste kretsa] djup och genonigående betydelse för vara obekant.
Därom ar ej heller me.
bland kvinnorna.
Det är våra idéer v: landet at.t det är nast.a.n ofattbart.
för ningen .att nu göra någon historia.
Vart därmed betjäna, det är takten i arbe.
dem, som icke ha den under sin ome- det nog sagt, att det va.r i känslan a \ tireklassens frammarsch, som, därme6 delbara ' kontroll.
att kvinnorna behövde ett organ inon, bestämmes, Ty komma kvinnorna med Folkets halsa.
Det ar icke individen arbetarrörelsen f ör f ram.f örandet av d€ vakna, idérika, goda, målmedvetna ocl- den representerar, utan en hel nsationa fragor som 11ii~nlast berörde dem sou med intellektuellt tränade hjärnor, så individer.
Är icke månne ett friskt och arbeterskor och kvinnor och för at1 kommer deiisarnma icke blott att ökar arbetsdugligt folk en liations största sprida upplysning om .arbetarrörelsen$ utan även gemensamhetskii.nslan i våra rikedom?
Och har .en liten, svag na- mål och medel bland, dem.
Under.
alla strävaiideii .. att fördjup.as och det blir tion, råd att förlora en rikedom?
Nej år har Norgoiibris följt detta program så att siga mera humaniserad och kul- och åter nej!
Därför måste .allt göras och dartill sökt giva sin läsekrets and.
tiverad hemkänsla inom rörelsen.
för att bibehålla de bred.are lagrens, lig näring iitöver vad som bjudes i po.
Tidningen skall, som alltid hitintills: de arbetande klassernas hiilsa, b %de litiska, sociala och agitatoriska .artik.
i möjligaste mån söka vara ett upplys- liroppsligt och andligt.
Lar.
.H~ir h.a arbetarkvinnoma omfat- iiings- och agitationsorgan för de socia- Grundlaggande för folkhälsan är tat tidningen?
listiska idGeriia, slå vakt om de frågor, barnens hälsa ..
Skolbarnens; och dar Sorgligt nog maste vi erl&amp;ma att som kvinnorna 511nu ur kvinnosyn- måste förbättringar ske.
Nar kommer de flesta .av aïbetarlivinnoriia hellrc punkt måste 1ca.mpa för, sprida kim- det darhall, # att en kontroll a v hälsan läsa de mei:a h järnuppmjiilca~de alst- skap om bildnings.strävandena inom !ar- hos landsbygdens skolbarn införes?
rea, som .till ratt sCi dyra priser sandaas betarerörelsen och i övrigt Isöka labmna Barnen, som f &amp; gå långa vägar i snö ut frha de stora bokförlagen, i stallet basta möjliga upplysningar i arbetare- och storm, ur och skur, gå p &amp; morgonen för .att ti-äna hjärnan ined den mera rörelsens och: kvinnorörelsens arbete, så tidigt att nattky1:an eller den råa .di- kultiverade liisilillg som n / Iorgoizbris samt fö.r övrigt sträva efter att hålla siga lnften får svepa om deras kroppar klena och mot- bjuder, för att icke tal.a om att dess den p &amp; s % hög Izultiirell nivå som moj- och fylla deras l~~anslce sttindslösa liingor.
De, som f å g % till idéinnehåll sli~ille göm, deii ef terläng- ligt.
tad oc:h gama läst.
Under god samverkan och gerue ' n- skolan medah stadens skolbarn ännu Ticlilinge ' ri Morgonbris spridning ar samt arbete föi.
Morgonbris spridning sova sin söt.a n~orgonsömn, för att sedan en god barometer på salceiihet hos våra skola vi helt slikert under kommandc sitta med våta fötter hela skoldagen.
kviiinor oeh förståelse för våra idéer.
å,r f å tidningens upplaga f ördubblad.
B.arnen, som få leka och rasa pa rastera Så länge som en kvinna inom rörelsen Med förenade krafter inom kvinnorö- na, f ö r att varma och svettiga kallas ännu tror att det ar " finare " att skylta relsen skall deii helt säkert kiinna vin- in av klockan, då de ~ ~ a n l i g e först n med t. ex. " Allt för alla " o. d. alster n.a fotfäste i .allt flera hem och tilkam- slä.cka sin genom lekens hets uppkomna p &amp; tidningshyllan eller bordet i ixm- mans med den.
övriga partipressea t.örst med kallt vatten, för, att sed.an met och stoppar uiida ' n Morgonbris j bliva f am.il.
j ens husorgan, till glad j e sitta st.illa vid ett öppet f h s t e r s drag köket och flottar ned den, så ä r hon och 11 jiitniiig f ör alla.
och bliva avkylda.
Dessa b.arn, som icke blott i mycket hög grad obildad Hur Önskvärt det an kan vara, har komma från de mest .olika hem, blan- utan hon ar helt enkelt en mindrevar- icke f örbuiids.styrdsen vågat bes1ut.a das tillhopa i sko ' ban, utan någon som dig medlem i vår rörelse om ökning .av antalet nummer pr år, helst säkerhet finnes för deras fysiks Många tycka kanske a t t detta ar för utan iitkonzmer Morgonbris som hitin- styrka och, dess utveckling.
Vilken ga- h %rt sagt, men med tanke på, icke blott tills ' med ett nu:mmer i månaden.
Lös- ranti h.a v i för att de äro friska nar de tidniiigeii, utan de idéer yi kampa för, numnwrpriset 25 öre .och prenume- börja sin skolgång?
Att de ej k0mm.a s % maste vi, saga ifrån, att ansvarslös- rationspriset 3 kr.
pr %r.
£rån hem dar esempelvis tuberkulos heten och duniheten icke längre har Vi uppmana iin eii gång alla organi- finnes?
Eller sjalva lida av .. smitto- ratt att florera i s &amp; hög grad bland sationer att arbeta för tidningens sprid- samma s j~kdom~ar.?
Undrar f ör övrigt om lararpersona- oss.
Ty i sådana hem, dar det filmes ning dels genom lösnummer£ ör saljning medel att köpa ett p.ar 35-öresblaskor och dels genom prenumeration.
A.ll le^ i skolorna a.r sh p.ass intresserad för i veckan, iir det icke fattigdomen som prennmeaat.ioii aker genom.
posten.
sina elevers halsa - att de verka för la- a.r v a h x d e till obildiiiilgeii.
I Holland, R e .d.
kariindersökning av ett sjukt skol- Några ord om landsbygdens fol khalsa.
Morgonbris 1923,.
med en barn?
soc.-dem.
1win:norörelse med precis lika många medlenimsar som vår, ut.gA.r deras tidning i tre gbnger SH stor upplaga som Morgonbris.
Dessa h i n - meii Meddelande fria expeditionen.
distriktsstyrelserna allt agitationsarbe- Kontingent med kvartalsrapport för tet.
Och d % kanhända vi också kunde i: de kvartalet skall insändas till1 den konima så långt, att vi finge slänga in L5 januari.
Fe till att kommissionärer- minnet av sträckturnéerna bland andra pinoredskap i inkvisitionens skrapk.am- ria betalt tidningen för samma kvartal.
Förbundskassören.
H!
P. mare.
S Har sjalv som b.arn h.aft till- £älle att se lramr,ater sjukna i skol.aii, NYA FABRIK.
Kooperativa Förbundets Margarinfabrik är landets modernaste K.
F:s Margarin framställes av de basta råvaror K.
F:s Margarin fyller de högsta ansprak - K. Fis Margarin säljes e n d a s t i de Kooperativa föreningarna - - - - - - - - - - ' - aldrig hört läraren .yrka på en noggrann liilcariindersölcnil~g f ör ett iiterstallande av barnets halsa på ett 2ffektivt sätt.
Tvärtom ha andr.a barn fått göra rent golvet efter upphostniil-; ar o. d. Sjalv hade undertecknad en .&amp;ng tid hnvudvarlc och näsblödning, irilket e~ida.st f öranledde läraren - att gräla.
.
.
Skulle iclce vart l.ands provinsial1.ä- karekår kunna göra något för var .andsbygds skolungdom och deras halsa vid andra tillfallen an vid epe- lemier?
Skulle d.et inte kunna ' göras got för en obligatorisk lakarunder- sökning p8 barn, som vid 7 ars alder it &amp; färdiga för skola ' ns stnapatser och -.
tvilng!
Bfånnc ej d % sjukdom och klenhet i mfinga.
fall kunde föi:el~yggasB - Jag slww nyss att foll~hälsan va:r en nations rikedom.
Vad skulle icke Från Fagervik.
staten kunna vinna genom.
att göra TTidst~encle foto vistir denna rikedoni rilntebaraiide?
At.t c11 del.
av ' kvinnoklub- börja med de smi., som en gång skola bcns iiicrlleinmar här på bilda staten.
Fagervik.
Dcn soni kän- ner till Fagervik inecl Och tandvfirden!
!
Varför skola clcss folkmängcl, skiille landsbygdens barn få försakas möjlig- ju kunna fordra., a t t har heten till en effektiv tandvård?
S1rull.e skulle finnas en väldigt e j en .ambulerande ta~idlälrarpr~aktili stor lrvinnokliibb.
hfcn SK ä r ej fallet.
Vi äro inom skoldistrikten lziinkia inriittas?
cnc1:rst ett 70-tal mecll.
Det klagas att sveiislra folket pfi lands- Var klu,bb bildadcs dcn bygden äro fula i nmiinen, mcn göres 20 inaj 1921 efter ett något för en f örbiittring?
Iiäkaren Iran förcclmg av Nclly Thii- och liar sedan dess fraga efter term.omet.er och sköljkanna., ring gRtt stadigt framåt.
men måmie han fr %gar efter om tvål, Mcn uton1 v %ra soc.-dem.
ungdonis- och kvinno- vatten och tandborste a.nvaizdes?
Var f iniias l andsbygdssliol ans hygi- klubbar arbeta ju ocksa hiis liknande klubbar ef- eniska anordningar?
T. ex. badrum, ter komriiunist.iskt isro- gyrnnastilrsal?
.
.
.
gram.
Även cle nnc ' lrn Fagerviks soc.-deni.
kvinnoklubb.
Det är mor, som slca ' ll halla barnen partierna äro, om an svagt, represen tecade.
rena och snygga i skolan och då lromma 3 % clet slciille viil tyckas, att hiir finns viil till- hottefors, Iggesuncl, Sandviken och Södcr- vi till frågaii om hemmets hygien.
falle a t t f 5 sina politiska intreissen framförda 11:amn.
Folkha1sa.n a.r förenad mecl hemmets och bevakaclc.
Trots detta, står än en stor Riksdagsman Ernst Linclley höll.
föredrag hygien och ' där maste förbättringarna ael oförståeride för allt vad organisation hc- över ainnet: Kvinnornas inasats i det poli- D ' ct ar just dessa som vi skola försöka tiska livet.
ske!
Hälsola.rems yppersta bud a r: ter.
väcka.
Samtidigt vill jag rikta den maningen Efter föredraget upptogs till behandling vatten och luft.
Detta predikas fra11 till de arbetarkvinnor, 4s011i stnå likgiltiga, a t t dagens viktigaste fråga, bilclandet av e t t distrikt.
Fru Bberg, sandv viken, tog först till gator och torg.
Vi få det till skänks, er plats ä r i kvinnoklubbcn.
men utiiyttj.andet av desamma till Ma.n möter ofta ett svårt motstånd hos de orda och föreslog bildandet av ett G.avleborgs som tala förnedrandle om våra klub- läns distrikt.
Bollnäsklubbcns ombud yrkade kroppens basta är förbundet medevissa kvinnor, b: och ~ satta en stor ära i a t t ej tillhöra en av~slag,, på grund av rädsla a t t f å V. U. för- omsorger och ej s &amp; f å besvar!
Av det Liknande organisation, fastän deras plats rätt- lagt t-il1 Bollnäs, som har d &amp; naturliga läget r e ~ ~ l i g svenska a follcet lida m.ånga.
a.v visligen borclc vara dar.
Det: är just en sak, a.tt ligga mitt i. distriktet.
R u Hellgren, " vattuslrrack ".
Nar intet badrum fiii- kamrater, soiii vi niåste t a aoni uppgift, a t t Ljusne, nt.
fl.
instam$e i det av f r u Aberg underratta dessa * om clet orätta i. clcras på- väckta förslaget och efter en stunds livlig lies att till &amp; måste man-vänja sig, av st5en.de.
Dct iir sorgligt nog så, a t t 1n.i debatt beslöts bildandet av distriktet.
E t t med ' skriickeii ', halla lrroppen ren ibland finner .det v5rst.a nxotståndet i ar fyrfaldjgt leve höjdes för det nybildade och härda sig (enligt lalcares tillriidaa) tarnas egna led.
Just i dessa slöa, s o m ' i ~ distri.ktet.
] ?ör anslutning tecknade sig orne- delbart Söderht~nms, .Sandvik.ens, Ljusne, inse sitt och sin klass bästa.
Men inpentir genom a ~ ~ i v ngar.
ni f å r hindra oss i kanlpen för e t t biittre, et Iggesuncls .och Lottefors klubbar.
som.
få stiga mäiiskligare förhållancle.
Vi laiit.ai ' l~etarefan~iljer, Sta.dgar fr511 Västinlanland~s distrikt upp- tipp vid en temp.
.av 5-8 gr. C. vin- Mccl kan.irnt1iäl.snin.g till J l a f ö-tbiin&amp;k:tin- lästes och godkändes efter en del mindre ändringar a t t aven galla för Gavleborgs lans tertiden, draga .OSS för att använda den rntcr Svergc runt.
distrikt.
Möbet beslöt .att förlägga V. U. till För Fagerviks S.
D.
E.
K.: reidighet~smetoden.
Söderhamn och valdes till V. U.: f r u Inez Rosa Nordin.
Wickströin ordf. och korrespo:nderande, fru I k f ten!
Ja.
den @ r oun~bärlig f ör Banna Möller, kassör, Söclerhamn, samt fru halsaii!
Sol och frisk luft!
Dar solen Anna Ecllgren Ljusne, övriga ledamöter i G-ävleborgs rans distrikt av Sverges stängs te lcoinrner läkaren in.
JIen hiir styrelsen blevo: fruarna Strandberg, Iggc- Soc.-dem.
Kvinnoförbund bildat.
blir det med 1.ufteii i en bostadsliigeii- lund, Aberg, S.andviken; suppleanter blevo.
het på rum och kök, dar en stor fa- .Söderhamns kvinnoklubb hadc söndagen f ruariia Anclersson, Lottef ors, Sjölin, Ljusne.
Till revisorer valdes fruarna Korssel och.
milj trängs ihop.
Där runimet utgör don l okt.
inbjuclit samtliga kvinnoklubbar Mal~nström, si~ppl.
Hedströni och Berglind, Gästrikland och Hialsiniglilnd till kaimat- matrum och sov:riim, baimlramniare och i möts i Söderhamn för bild.ande av en cli- Söderhainn.
sjukrum kalistie på en g h g.
Jo, luftigt strik.tsorganisation .. Mötet ijippnadw av fru Följande frågor, soni jnlccldcs av lolika ta- a r det nog, ty in genom väggar och Korssel, son1 1i.iilsacle de närvarande viilkoinnn lare, diskuterad.es livligt: Hur I h g t kan och golv tranger luften, genom otäta f önster samt föredrog den upps,atta d:lgordningen, bör kvinnan g å i det politiska ' livet; Kvin- g ~ ~ k i i i i c l e s.
Till a t t leda mötets för- nans likställighet mecl mmnen; Förbundssty- och dörrar, nien viidring i # ordets ratta vilken handlingar 11 tsHgs f r u Inez Wickström, till relscledarnötcrnas stiillniiig i förbudsfrågnn, bemarkelse blir det inte.
Fönstren äro sekreterare f r u ICorssel.
sanit H-a vi ratt uppfattat vkrt nuvartinde ofta fa; stspilrade eller hiinga p &amp; ett Vid f öretaget upprop bof unnos f öljande fattigvårdssystem och ha vi gjort vad vi gångjiirii, dörren kanslre vetter at Irlubbar vara represen.teracle genom oiubud: kunnat för clcss diil; sattnin.g i praktiken.
en förstuga fylld av grantnars niat- Ljusne, Wallvik, Lervik, Sl; ugsund, Bollnäs, Viclare beslöt ni ' öhet uttala sig för, a t t varje os, och al ' lehanda utldnnstiiingar.
- n föreläsare sade en gling, p2 skämt förmodar jag, att landsluften.
var s % frisk diirför att man aldrig öpp- nade fönstren!
Låt oss f8 en bostads- inspektion ur halsovårdssynp~mlct, sa.
Drottninggatan kanske vi lära tla ' var.a på möjligheten n. b. och 1 tr. upp att genom förbiittrad kroppsvård upp- Stort lager av M- och atl6ndska ngheter bygga vår halsa.
Låt oss få ha.l.so1ä- i raan som ämne i folkskolan, icke till tank1.ö~ iitaiiliisning, utan som praliti- ska övningar av varjehanda slag till m t a billiga bestbdr priser.
Obs.!
Beritiiiiningsr afPoFes kroppsh~l.tu.ens höjande.
tiii billiga priser.
I ?aEm.i Tocliii.
Från kvinnoklubbarnas arbetsfalt.
' i Q + i Fernqvists Kappafftir $3 g (3 Damkappor, Drakter och Kjolar
- klubb bör on1 ~iiiöjligt bilda studiecirklar samt understödja kooperationen.
Program- met upptog dessutom supé, kaffe, s %ng och musik efter vil ' kens toner det t o p en svängoni soni rackte till midnatt.
1G.mra.tnititct av- slöts med Internationalen sanit Irraf tiga hurrarop för det nybildade distriktet, var- efter var och en gick hen1 till sitt med de basta intryck och den förhoppningen a t t vi trots allt gå en ljusare fraintid till mötes.
Sekr. F d n Sandviken.
B A W K A K T I E B O L A G E T WO R D E N Alla slag a r bankaffärer.
- HFigsta inl&amp;ningsränta.
s v a r och ina aven Furulu.nds kvinnor lägga Vasistidens uoc.-dem.
kwinno- det p % hjärtat och än mer an hittills söka klubb har ord.
möte 1:sta mhndagen i v a j e sätta sig in i dagens stora frågor, så de kunn:~ m h a d kl. 8 e. m. lokalen Upplandsg.
51, ffi sin ratta lösni~ig.
Bästa kuriskap kan in- 1 tr. (Gustav Vasa-automaten).
hämtas om 1na.n ansluter sig till A.
B. l ?.
Se- Uppbörd och inskrivning varje möte.
dan talaren svta.ckats samlades nian omkring Styrcken.
e t t festligt dukat bord, som lander arrangö- rerna till all heder.
Sed:m traddes dansen IKungsholms som.-dem.
kvinno- eftcr Furulunds sngostunds str5korkester in klubb avhaller ord.
möte 3:dje onsdagen i p5 srn %tinimarna.
Till sist rippmanaclc en varje manad kl. 7.30 e. m.
S:t Eriksgatan 21. festdeltagare de kvinnor, som c j vor0 anslut- Ordf. Hildegard Ström, Bergsgatan 27, 1 tr. na till klubben, a t t söka inträde .i densaninia ö. g. och utbringades ett fyrfaldigt leve för var soc.-deni.
kvinnoklubb.
Därefter skildes man, Fareninaen tsr Hembitraden i alla glada.
a t t ha tillbringat cn trcvlig stund Stookholm haller möte l:sta, torsdagen i til ' lsammnnrs.
I.
J., v. ordf. varje m h a d kl. 8.30 e. m. i Folkets Hus P- sal, 3:dje torsdagen i Folkets Hus C-sal.
F r h Skogstorp.
Styrelsen.
Få e t t möte härstädes bar, freasfr %gan Arrika .OG.-dem.
kwinnaklubb diskuterats och undrades därvid huruvida svenska historien, som den: nu delgives b:i.rnen, haller ordinarie möte 2:dra m h d a g e n i mi5na- Gr lämplig för fostrandet a v e t t fredligt den kl. 8 e. m. i Folkets Huu C-sal.
Styreis&amp;.
siiiiiat slakte.
AJla vor0 ense a t t s &amp; e j ar fall.ct, utim a t t den inger hatkanslor till främmande folk och karlek till krig, varför Billesholms sot.-dem, kvinno- utbalades a t t sådant borde uteslutas u r de klubb h&amp;ller ord.
möte i Folkets Hus i Södra historiska.
1sroböckcrn.g soin förhärliga kriget Vram 2:dra tisdagen i varje m&amp;nad kl. 7 e. m. och uppehåller ett krigiskt sin.velag.
Ordf. fru Anna Fors, Villorna; Billeshohns g w a.
Sttpelsen.
Klubben .h.= imdcr å r 1921 hallit 12 ordi- narie .och 1 e s t r a ii~öte s:mt 10 protokoll- förda styrclse~nöten.
Medlemsantalet a.r vid årets slut 40 st., en mcdlem har iindcr Bret avlidit och ' en av- flyttat fran orten.
Klubbens ekoiiorniska stiillniiig har balan- scrat på en sunliina a.v kr.
563: 94 ined cn be- hallning vid arets slut a v kr.
228: 40.
IUubbcn har inköpt 3 a !nclclar i Folkets- husf öreniiigen.
Tv &amp; större faniil jefester ha anordnats, cii p %skfcst d % arbetarekonimunens ii~edlemmar inbjödos och en julfest i s a m r - bete med arbetarekom~uii:en.
Vi h a p % vara möten diskuterat en del aktuella spörsri-iål.
Bland de mere av vikt inå namnas oliligatorisk tandv %rd i skolorna samt de nya slrolreformerna, och beslutadc klubben, nar den ej var s &amp; ekonortxiskt stark, a t t den kunde mcd sakkunnig hjalp sprida upplysning i iinmct, vändtt sig till IGoinmw - nala bildningsiitskottct med begara.n a t t dcssa skulle upptaga ämnena p % arets föreläsningar iEnk8pings soc.-dem.
kvinnoklubb vilket aven av Bildningsutskottet godhets- hiiller ordinarie möten 4:de tisdagen i varje fullt uppfyllts.
De nya valreforinerna till Landsorganisationens skriftserie, m h a d kl. 8 e. m. i Folkets Hus.
riksdagens andra k i i w i a r e har varit under Styrelsen.
behandling nied hjälp av C.
J. Hegstr~rn!
som utgives från Tidens förlag till pris, -.
som välvilligt ställt sig till klubbens förJo- varierande .fran 35-50 öre pr styck, Eskilstunu soca-dem.
irwlnnorrubb gande, avenst Oustav Gö.r; mssoii.
har hittills utsänt.
: h&amp;Uer ordinarie möten 1:sta mandagen i varje Vicl riksdagsmannavalet 1921 nedlade I.
V å r f a c k l i g a k a m r n p manad kl. 7 ?80 e. m. i Folkets Rus lilla sal.
klubbens medlcinmar .iills:imniians x e d våra Styrelsen.
manliga kamrater ett myckct intensivt arbete.
1 9 1 P 1 9 1 9 av.
Per Bergmah.
På klubbens eget initiativ kallades fröken II:&amp;toskvateserna o c h Göteborgs soc.-dem.
kvinnoklubb Anna Lindhagen a t t h %lla e t t föredrag, dess- f.
a c k f ö r e n i n g s r ö r e l s e n .av har möte 1:sia tisdagen i m h a d e n kl. 8 e. m. utom hemtogs 500 ex. a v Morgonbris val- i A-rb.-föreningens H-sal; 3:dje tisdagen i rna- nummer, v i l k i ~ gratis utdelades, ävensa 200 Sigf i.id Hansson.
III.
S y n p u n k t e r i f a c k - naden Bondegatan 14 kl. 8 e. m. ex. av Nelly Thurings skrift: Vad fordrar Styrelben.
1921 av Sverges kvinnor.
f ö r e n i n g s f r å g a n av Per P å grund av I&lt;.
Dahlströms energisks sr- Bergman.
HBganäs soom-dem.
kvinnoklubb bete har inoni klubben bildats en studie- IV.
.
A m s t e r d a m e l l e r haller ord.
möte 1:sta.
och 3:dje måndagen i cirkel, vilken vid sin start erhöll 15 mcdl., och mahaden.
.Ordf.
fru Helen Olsson, Förenings- som .första ämnet upptogs Kooperation.
.
S &amp; ' M o s k v a a+ A. Merrheirn.
Övers.
, har aven inom.
klubbcn bildats en syf örining, V. P r a k t i s k s o c i a l i s m gatan, Höganas.
som har till syftei~iál 11.tt stödja klubbens av Sigfrid Hansson; ekonomiska ' rcsiirser.
För stärkande av var Ludvika soc.=dlemm kvinnoklubb VI.
F a c k f ö r e r i i n g s i n t e r - h&amp;ller ekonomi har ej undcr det gångna aret gjorts sina möten 2:dra m h d a g e n i varje m&amp;- någon insats till följd av den nöd, som arbets- n a t i o n - a - l e n - 0 c.
h: in t e r n.
a - nad kl. l /, 9 i Folkets Hus ' B-sal.
.
lösheten spridit ibland oss och klubben har t i o n e l l a a r b e t s f.
r å.
g o r # av Styreken.
e j med nöjcstillst,allninger ytterligare velat Sven Backl~md. '
ockra p &amp; allmanheten.
Vi ha i sta ' llet arbetat Skivarpu socm-dem.
kvinnoklubb in&amp;t och sökt s ' kola oss sj alv:^ och höjs var hlller ord.
möte andra söndagen i vazje m&amp;- samhörighetsk5nsla, vil.ket aven har lyckats nad kl. 1,30 e. m. i Folkots Hus, Skivarp.
och till följd diirav st %r vår lilla klubb Stockholms stads, Stamkholms om Nya medlemmar vinna intrade.
kampstarkaxc vid 1922 .ars ingång a n till- Styrilsen.
förne.
Under arets lopp har spriclits och för- Uppralm lans sso.=tfiem.
kvinnodi- strikt.
Adr.
: Ordf.
Fröken Anna Svens- salts 1,325 ex. s v Morgonbris.
.
Grindsgatan - 10, Stockholm Sö.
Kaseör Med tack för det.
g %ngna %rets geiwnsain- son, S p h g i soam-dem.
kvinnoklubb Fru Sara Andersson, Igelboda, Saltsjö-Duvds.
htlller ordinarie möte 1:sta torsdagen i varje ma arbete ställer h a r a e d styrelsen sina platser m h a d kl. 8 e. m. i Folkete Hus.
till förfogande .. A n ii a A b e r g, ordf. Styrelsen.
Sthlmr Allm.
LrOnnoklaabb (eec.-dem; hilller ordinarie möte .4:d.e m h d a g e n i varje solnr sot.-dem.
krimnoklubb h&amp;ller manad kl. 7.30 e. m. möte 2:dra tisdagen i varje m h a d kl. 8 e. m.
Obs.!
L o k d i D-salen, Folkets Hus.
Furulunds soc.-dom.
k&amp;noklu.bb firadc i Huvudsta Folkets Hus och 4:de onsdagen Styrelsen.
jämte nfigra inbjudna kamrater lördagcn den i varje m h a d kl. 8 e. m. i Hagalunds Folkets den 4 nov.
sin 15:de firsfest. -- Sedan Siigostun- Styrelden.
Hus.
, &amp; ens orkester spelat ett.
par musiknumnicr Stockholms Gamlai Stadens Soca=: .halsadc klubbcns v. ordf. fcstdeltagarnn de.m.
kvinnoklubb h u l e r ordinarie möte Sundbybergs so&amp;-dem.
kvinno- hjärtligt välkomna och överlaiiinade ordct till 2:dra torsdagen i m&amp;nad.en.
kl. 740 e. m.!
klubb h&amp;ller möte 1:sta tisdagen i varje .en av Lokala bildningsutskottets niedleminar, Stortorget 2, 2 tr. m b a d kl. 8 e. m. i Folkets Hus.
I Sturelsen.
Karl Jönsson, som i e t t präktigt anförande, erinrade om dagens stora betydelse.
Han be- not.-dem.
kvinnoklubb h a - ' tonade a t t Furulunds kvinnor redan för 15 &amp; r Stoolrholmi rddili ikrinnoklubb ler Tumba ordinarie möten 1:sta onsdagen i mhnaden sedan insett att cn sanimanslutning var nöd- (soc.-dem.)
h&amp;ller ordinarie srtmmmtrade 1:sta .vandig och villra fördelar, som vunnits ge- onsdagen i varje milnad Id 8 e. m. i lokalen kl. 6,30 e. m. i Folkets Hus, Tumba.
Styretsen.
.
nom densamma.
Bland andra viktiga frngor 8 tr. Sodra Folkets Hus.
.som genoniförts har; ju kvinnan f % t t rösträtt, Ordf. fru Elin Magnusiaon, Timmermansga.
Stockholm 1923.
A.-B.
Arbetarnes Tryckeri.
.men p &amp; samina g&amp;ng har hon iiven f ä t t a n - tam 40, ô tr., Stockholm.
Styrelsen. '
', '.
- ._
