# ID: svediakorp-per2492
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1922
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 18,961
# sentences: 1,295
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDNING F O R D E N SOCIALDIEMOKRATISKA KVINNORORELSEN.
.
.
Utgiven av etyrelaen bör Soergee ~dalden&amp;ratieksi Kvinn.rfÖrbund.
N:r 9.
September.
Pris 25 öre.
Michelangelo: =CA.
.
Rösträtt till lands- Känn ditt ansoarsom tingsoalen äga liyinnor- medborgarinna qch gör na så.0~1 som mannen din plikt oid l a n d s - oid fyllda 27 år.
.
...
.
Agitera.
för: mass-.
.
uppbad till 0a1en!
Rösta med Soc.-dem.
.
.
Arbetarepartiet!
.
Mycket få av oss inom aiibetar; kla$sen skonas i vart ' .&amp;ikilda liv, da reakiibnen vinner terräng.
Lagar och reformer till det arbetande folkets fromma.
bliva ej genomförda, utan i stället ahdana, som göra vart arbete tyngre och de ekonomiska svårigheterna större.
För - narvarande är jordmanen väl uppluckrad för reaktionär sadd, vara skörd kan bliva ödesdiger för de små hemmen.
Hgrda politiska strider stunda, där k.apitalet k-ommer att hänsynslöst kämpa om makten med det arbetande folket.
Vakenhet och ett väl tillvaratagande av våra lagliga medel är av noden.
.
Valrätten, - som tillkommer varje m a n och varje kvinna, ii.
det starkiste vi n u kunna bruka '.
.
och det värdef&amp;aste vi äga, i denna ' kamp.
Med valsédeln i .var hand kunna vi @ t-lbaka i reaktionen, och &amp; viiria m&amp;nga svarigheter, skydda vunna positioner och framskapa möjligheter till nödvändiga reformers genomförande.
Valen i september till landstingen äro av utomordentligt stor betydelse i detta avseende för hela det arbetande folket .i vårt land.
Utom den rätt landstingen äga att.
besluta i en hel del sociala och &amp; kononifska fragor för länens vidkommande, hava de aven betydelse som ' den part, till vilken miinga sociala lagstiftningsfrågor hän- skjutas för yttrande.
Sin stora politiska betydelse äga de dock i rätt &amp; att välja ledamöter till första kammaren, och det kan gott sägas att första kammarens sammansattning beror pA utgángen av landstingsvalen.
Inför detta och med tanke pH för arbetareklassen SH utomordentligt viktiga fragor som Btimmarsdagen och arbetslöshets~orsakringsfrågan maste vi, det arbetande folkets kiirinor, utnyttja var valrätt till det yttersta för att f &amp; ett starkare socialdemokratiskt inslag i första kammaren.
E n ansan fråga, inför vilken kvinnorna inom arbetarekliissen rnáste ha sinnena öppna såsom den part, som kanske fått den största delen av uppfostrargärningen p &amp; sin lott inom arbetarehemmen, är frågan om krnvet på folkskolans omdaning till bottenskola. '
Här veta, vi att starka reaktionära krafter redan äro i rörelse för att förhindra denna stora fragas lösning.
Detta mAste vi kvinnor vara medhjälpare till att sl &amp; tillbaka.
E n strid för de sm &amp; hemmens b e s t h d är det som kommer att utkämpas vid dessa val.
Arbetarehustrur, Ni som under dessa tunga arbetslöshetsár f å t t kämpa.
med allehanda försakelser, oro och förtvivlan för dagens brödbekymmer, ha Ni klart för Eder detta?
.
.
.
Kom ihHg, att det var första kammaren.
som fällde hyresstegringslagen.
Den lag, som varit srniifolkets.
2 skydd mot grovt hyresocker och vräkningar.
Arbetareklassens kvinn0r.f Tank p &amp; att med den rätt, som valsedeln ger, kan ni.
hjälpa till at.t ffa fram bättre förhållanden om ni röstar med socialdemokratiska arbetarepartiet.
Sitt d &amp; ej hemma valdagen, utan g &amp; och rösta ', Uppmana .även alla andra kvinnor i samma ställning därtill.
Det är alldeles oförlatligt att vid detta tillfälle för- summa utföra röstplikten.
Slås socialdemokratin tillbaka och reaktionen kommer till makten, så stunda ännu sv&amp;- ... rare år för de arbetslösa skarorna.
Men icke endast industriarbetareklassen är beroende av de politiska förhikllandena.
Den jordbruksarbetande klassens män, kvinnor och barn äro det i lika hög grad, vilket ' de.
; .da&amp;k icke ilitid förstått.
- För den.
ekonomiskt svaga jordbrukaren och egendomslösa lantarbetaren äro följande a r s riksdagar av vikt.
For dem betydelsefulla jordfrågor komma dá helt säkert upp till behandling och fordia att b6vtikás ' iv.
i; rb.etareklaiisens.
.
representanter.
Lantarbetets kvinnor!
Fram för att rösta!
För Eder egen ' och för.
.
.
.
Edra fakiljers skull.
Rësta &amp; ed soeial- clenzo7wntin; ~ ' mot oväld.
.
.
.
.
Ett betydelsefullt arb-e föreligger und ' er närmast &amp; tiden.
.
och vilja v [härpiipqka n8gra.
av de frågor, som.
.
.
.
komma att behandlas, sasom: ...
.
*.
, ' ' Arbetslöshets försäkriilgs frågan, Attatim mar slagen, Folkskolan s o m bottens kola, ~ a r n a v h d s - lagstiftningen, Militärfrågan, Förbudsspörs ' målet, J0rdfiago.r och Den industriella demokratien.
Heta strider komma alt st &amp; om dem alla.
Skola de lösas i- basta riktning for det arbetande folket, s &amp; fordras en radikalisering av första lrammaren och den är beroende p &amp; utgangen av ländstingsvalen.
Arbetets kvinnor!
Lat ej missmodet, tröttheten eller likgiltigheten behärska Edert sinne, så att reaktionen kom- mer till.
.
makten, utan fram till valurnorna och.
.
rösta .. frahstegaibetet,.
.
- för bevakanaet a+.
.
småfolkets.
.
.
intressh.
.
.
.
för .. - Evinn p i!
' (5 % till landstingsvnlen &amp; ch?
SociaMemohratis.ka Arbetarepartiet.
-.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
s.
.
.
.
-.
.
.
.
.
. '
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
3 M O R G O N B R I S.
Änkor och deras Av F r i g g.
a C a r l b e r g.
Överallt i världen klagas över slöse- riet, hittills ouppnått i mänsklighetens historia, med naturproclukter - tim- mer, kol och vattenkraft t. ex. - och hur vi leva p &amp; kapital i stallet för in- komst, utan.
hänsyn till våra ef&amp;rkom- mande.
Lika sj-digt ar !slöseriet med man- niskokapitalet.
Det var, om jag ej missminner mig, mr Roosevelt som f örst utslungade: ordet rass sj alv mord^ ' i prote &amp; mot uppblandning och urart- ning lav den amerikanska f olkstocken.
Hans yrkande p % ' ' kfonservering av na- Herm.
Neujd: POTATISPLOCKERSKAN.
.
turliga resurser " har- ännu e j trä ' ngt i11 i p am halls medvetandet.
Det har i en föregående artikel- talats fattigvår&amp;,kommun gom hade telen för detta at.t få växa upp hos sin om faderlösa barns ställning utom äk- sörja för familjen gjorde SOm alla: gen mor, f &amp; hennes ömhet och vård tenskapet, men faderlö~sa barns ställ- ning inom äktenskapet är, enligt sed sndra kommuner skulle ha gjort i lik-, ch försthdiga fostran vara värd och tradition, ej bättre.
--- Det g %r en nande.
fall: Barnen, aven den lilla nbgra kronor ur f attigkassan.
I tusen och åter tusentah år h.ar n o - tenderis genom tidcn, uttryckt i tale- Mringen, utackorder.ades på landet främmande människor och modern lerskärlekeln, ha hem- och familjeliv sättet:!
' ett barn har rätt.
till-sin mor ".
.
.
mera.
Stundom hör man.
aven, ehuru Elyttade tillbaka ' till Göteborg, dar hon ?risats och besjungits p &amp; prosa &amp; h dikt sällah, den satsen uttales, att " en nior underhåller sig med sömnad.
Allt hon s \ om de &amp; törsta moralkka vikden livet kan spara la?
arbetsförtjänsten anvan- har att .bjuda.
Och and % - n ' är en har rätt till sitt b&amp;n9 '.
Men det ar egent1l;; cn på tal om der hon till resor för att besöka bar- kvinna mister sin man, a r nedtyngd av Dlet sorg och bekymmer, så tar samhället nen och hjälpa dem med kläder.
~ g i!
: i ~ mödrar.
- ' Hur ställer sig principen ifråga om ar enda sambandet hon har med bar- barnflocken, hennes sista återstgende ' barn.
till änkor?
D. v. ' B; fattiga ankor nen hon fött till vadden, vilkas medel- trost, ifrån henne och skkgrar hemmet som måste själva försörja sig och sina.
purikt hon en &amp; ng varit, vilkas första - det a r f a t t i g d o m e n som be- En typisk bildkr livet kan måhända stapplande steg hon lett, vilkas tarar straff as - ensamma miidrars f a t t i g.
bäst klargöra tillvägagångssättet;, då hon avtorkat och vilkas leenden.
hon dom.
- samhället utsträcker, sin skfddandc lockat fram - nu stå de.
dar framman- I skolo ' rna hallas ~djurskyd&amp;föredra~.
.
.
.
de inför henne.
Hur tro ni, som själva för barnen och de förkalks att.
icki hand i ett sadant fa ' U.
Fa.milj ef adern blev azbetslos genom äro mödrar, att detta känns för en plundra fågelbon -.
det kallas med storstrejken 1909 och flyttalde med mor?
ratt.a obarmhärtigt och grymt - hur Metoden - som icke uppfunnits .av hustru och tv % barn till .sin hem- skulle det vaka att tillämpa samma vilket ä r dess enda ursäkt - uppfattning ifraga om mannisk,o; .barn bygd, dar han, som var kand och .aktad kvi~~nor, for ordning och skötsamhet, er- kunde - vara p &amp; sin plats, där modems i behov av modersvård.
- Fosterför- Söl1 anställning som sk !olvaktmä&amp;arc karaktär och levnadssätt gjorde henne äldrarna.
kunna na&amp;rligtvis vara goda med en lön av 60 kr.
i månaaen, järntf olämplig som uppfostrare; men dar och präktiga människor - att manga fri bastad, bränsle och ljus.
hustru^ hon gjort sig kand. som en god, redbar äro det vet jag, men det hindrar icke erhöll f or skuriing av.
lokalen 15 k r i och arbetsam kvinna och mor bör hon att plundring av fhgelbon ar grymt och månaden.
Barnantalet vaxti och då f %.
behtilla sina barn och tillerkännas hjartlost, att äggen kunna ' utklackas.
.
.
det samlade understöd barnen betinga av landra fåglar.
Har ni sett en fagel- ~name ' n dog 1918 funnos sex små fader- lösa i. det fattiga hemmet, det yngsta p &amp; annat hall.
.Även om det skulle be- mamma i förtvivlan flaxa - kring sitt.
.
ej aniiii fyllda två &amp; r. Hastrun var ex höva höjla-s, vore .det kanske en - god tommabo ?.
.
arbetsam och duglig kvinna, en god ock penningplacering.
På sina håll till- Den.
mor har omtalats., yttraide,.
d a kärleksfull mor, men dessa: egenskapel lämpas principen: mindre bidmg &amp; t hon i somi %s bereades tillfäll &amp; Vara:.
med en av.
sina.
gossar.
p &amp; landet: et,.
; voro inte nog räntebärande för ' ait.
för- barnet där mcdern &amp; ilv vårdar det.
&amp; n.
.när jag är och -.
s *: sörja .sex barn ..
Det blev n.aturligtvi~ till f &amp; terf öraldrama.
Det raknas med är nä&amp;ii.
~äi !r&amp;,.
.
det finns - barn da vederbörande fattigvård som ' måstt moderskirleken.
som.
handeivara vid n&amp;gm&amp;ans,. '
där uppgijrelsen.
Tänkte man p &amp; b a r - taga hand hm ' dem.
.
skriker, det ' i mig efter mina, " .. och de. '
...
Hur skedde nu detta?
Tillampader n e t &amp; basta - vilket.
ju borde.
vara kattenra .ii$: det ' inie @ t t f &amp; en b ~ u n d: i ' ' as - -.
principen: " Radda modern &amp; t barnet? '
f örsta .. synpunkten - så.
borde väl för.
bgorierP.
(u r ~ ~ i h n o r n Tidning.)
I - m en ' ' - ' ' ' % -, ' l b.
.
.
4, MORGONBRIS * Behiirighetslagen och f orsta kammaren.
Av E v a W i ' g f o r s s.
rädsla för 2tt låta henne sitta på namndemans- Då den s. k. behörighetslagen (lag.
I bidrog ~ts~ottsm~ajoritetens om kvinnas behörighet att inneha stats- I att om kungl.
mlaj: ts förslag bifölles banken.
Skulle det b,ehövas ännu t. j anst och ann ' at allmiint uppdrag) togs och trädde i kraft 1923, någonting så ytterligare skal att bevisa ' a t t de högre upp till behandling i rihsd1agen i våras, förfärligt skulle kunna inträffa som att domlareambet ena inte lampa sig f ör väntade man sig knappast, att den en kvinnlig befattningshavare under kvinnor, finner man sådana t. ex. i .ett skulle mötla något allvarligare mot- något år antingen komme att sitta med utlåtande av en.
av de allra högsta stånd från annak an utpräglat .antife- - en lön, som vore avsedd för en manlig; juridiskt bildade ambetsmanne ' n, som i ministiskt högerhåll.
Och att förslaget l eller staten göra en besparing lav skill- statsnyttans intresse faller hårfia ord skulle kunna helt och hiillat stjälpas, naden mellan dessa löner.
Detta fram- och kvlnnans psykiska underlagsenhet hade man så mycket mindre anledning, hålles åtminstone av utskottets majori- och vissa sidor i den kvinnliga karak- befara, .som utskottets majoritet gick tet som deras skäl till att yrka, att la- tär en, hennes beroende av tillf alliga på antagande, visserligen med uppskju- gen ej skulle träda i kraft orneaelbart och oberakneliga impulser från kanslo- tande au lagens.
ikraf ttradande tills och den psykologiska verkan härav för- livets.
område etc. För den - som mö j- löne- och pensionsfrågan för kvinnor i modligen varit, att en del tveksamma ligen skulle hysa någon tvekan om, att stdatstjanst blivit reglerad, meen i alla ansett.
det då .. värdelöst a t t ha en lag, dessa egenskaper äro speciellt kvinn- fall utlan förändring i övrigt vare sig som " hängde i luften " !och kanske liga, hanvisas till ett infordrat ut-låtgn- av principen o m likstallighet eller av bara ' bleve till hinder vid bestämman- de från ett hundratal ämbetsverk och de olika undantagen härifrån.
Ännu det r v löner och pensioner.
, Och så institutioner om kvinnans lämplighet mer förvånande är att under det andra röstade mean för högerreserva~itemas för stabtjänst, ett dokument som efter- kammaren f öljcle utskottsmajoriteten, rena avslag, .och de kvinnor som vänta världen nog kommer # att få nöje av.
d. v. .s.
antog det kungliga förslaget I sig d e vidgad-e befordrings- och ut- Vilken förestallnilig sk:all f ör övrigt med uppsk jutailde; av dess ikrafttra- I l komstmöjligheter det allmännrr rätts- bara nasta generation få om oss, nar de dande, avslog f örsta kammaren med 3 medvetandet länge tillerkänt dem, få läsa dessa 8 övrigla unqantagna slagen statst janster.
Militärtjänster, av rösters majohet själva principen om, vänta ännu en tid.
att kvinnor i fråga om behörighet att Att farhågorna för att kvinnorna tjänster som fångvaktare vid fängelger i n ~ e h a statstjänst sk.ola vara likställda inte skulle kunna fylla de poster de er- f ö r manliga fangar, gymnastiklärare- med man.
Att det såväl i kammaren hö110 verklige^ - också på många håll tjänster vid manliga seminarier o. dyl., som i utskottet: fanns star-ka betänklig- varit ärliga och bidragit till utgången se dar de falt dar vår samtid med h t e r mot att slappa fram kvinnor till forstår, man av den misstro gärskilt lagens hjälp får värja sig mot kvinno- vissa statstjänster, särskilt domare- mot kvinnans förmaga .som: domare, invasionen.
Man får ge fr. Hesselgren tjänsten, kan ju knappast förviina; nå- som kom friam från olika hall i första och hr Lindhagen ratt nar de anse gon, men att man efter att förra året kammaren fastan frågan om de tjan- detta kunna med fördel ha överlimnats ha borttagit grundlagshindren för ster som skulle undan$ams ej blev ak- åt ett naturligt urvals smidigare och enklare anpassningsförmåga.
Men fast vi nu inte äro så stridbara som vissa f örsta kammarledamöter tycks tro, så ha de i alla fall sörjt för att vi nu p &amp; nytt m5st.e ut och slåss för justitieministeni i .sitt anförande i riks- dande erfordras lagkunskap, samt så- vad vi redan en gång trott vara vår er- dagen nu, nar dessa " grunder " för dana tjänster, med vilka.
chefsbefatt- kända &amp; t. Nar hr Lindhagen.
efter kvinnors utnämning och befordran de- ningar äro förenade ".
Hr C.
G. Ek- utgangen av denna fråga bebådade en batterades.
" Tydligt och klart fram- man ville utom de 8 undantaga " do- ny motion om 1avskaffan.de .av första gick av det d &amp; (i fjol) framlagda kungl.
martjänster, med vilka a r f örenand kammaren såsom f ördarvlig till sin förslagets motivering och (av hela den skyldighet att f öra ordet i underrätt ".
förra om dess avskafflande sasom obe- diskussion, som f örekom i riksdagen, D. v. s. praktiskt taget alla domartjän- höv1ig; förstå vi honam så val.
Men vi att man med beslutet avsåg latt giva s t e ~ eftersom det ar ett villkor för så behöva ' inte nöj.a oss med att motionera.
frågan en lösfiiiig p % en bredare basis gott som a l b högre juridiska ämbeten Den hänvisning riksdagskvinnorna i än förut varit på tal, nämligen på att ha suttit ting.
Dessutom h.ar man båda kamrarna g h o till höstens lands- grundvalen av principiell likstallighet därmed stängt vägen till en mängd tingsval.
som kvinnornas satt att .på- mellan man och kvinna i fråga om be- högre administrativa poster, f ör vilka verka en ovanlig första kammare kom- hörighet a t t innehava sbat !stjan.st. "
Så också kräves domaref örordnande.
Allt- mer helt säkert a t t bara frukt.
öppnar man ena året vägen till det så ar inte skillnaaen stor i den punkten stangda paradiset och säger till kvin- mellan de båda reservationerna och har norna!
: " Var så god och tag för er meningen varit att göra lagen i stor Uppropet " Ett ord till kvinnorna in- statsr %d.staburetter, riksdagsplatser, utsträckning illusorisk, har man slagit ' ' .erhålles g r a t i s fullmaktstjä.nster lav alla slag.
Tag ner på den riktiga punkten.
Nu ar för lafid~~tingsvalen bara vad som behagas.
Nu ska vi bara detta naturligtvis inte meningen, utan från förbundet.
De som ännu ej insänt rekvisition först ha en liten, lag om, i vilken ord- man har velat h g a hänsyn till att " den ning allt skla ske. ')
Och så nästa år jordbrukande befolkningen och vissa torde göra det omedelblart.
Rekvirera aven flera exemplar av har man %ngrat s h frikostighet och andra - befolkningslager i staderna " skulle finna det olämpligt m.ed en detta nummer till spridning bland val- smäller igen den öppnade porten.
" Inte vill vi veta av er därinne.
Det kvinnlig domare och vidare har man i jania.
Det rikhaltiga innehållet - ar: var ju aldrig vår mening. "
Man får omtanke.
om kvininans oskuld velat ägnat att verka missionerande för vår: val hoppas att det i alla, fall var en hindra henne att sitta i dornaresätet rörelse.
tillfällighet att lagen föll.
Kanske och höra stygga ting, och nöjt sig med I l, - # '
MORGONBRIS 5 Folkskolan s o m bottenskola.
. '
Av C.
T h o r b a r g. '
I dessa dtagar, da allmänhetens in- tresse i avsevärd grad upptages a!
skolkommiss ' ione~ns utlatande, eller rät- tare ' tidningarnas stallningstagandc härtill, kunde det ju för dem, som kanna rysningar och kväljningar vid tanken på utsikten att " hovmarslral- kens och gat~opar~ens " barn skulle un- dervisas i samma skola, äga ett visst intresse a t t ta del av, att denna sociala fraga redan ordnats på ett särdeles till- f redsstallaande sätt i åtskilliga samhal- len i vårt land.
Ett sådant samhälle, om vilket hal: skall berättas, ä.r Atvidaberg.
Atvidaberg ar a ett typiskt.
arbetar- samhälle oih i sitt nuvariande skick av ungt, datum.
1902 blev det municipal- samhälle och har f. n. något mer an 3,000 invånare.
Skaparen av samhället är baron Theodor Adelsiwiard.
Såsom inlieh.avare av baroniet Adelswlard med dess milsvida h r r - loch ekskogar har han grundat " At~idab~ergs.
f örenade industrier " f ö,r latt f öradla f iaeikom- missets egna skogsprodukter, genom upplåtelsen av tomtter till egnahems- byggare,, &amp;.
v. s: anbetarna på förenade industrierna, och genom kbntroll över 1att.dess.a egna hem uppfördes i en vär- dig stil har han över sig skapaat ett mo- nument " varaktigare an koppar ".
- Men under det samhallet i yttre au- seende gick emot en glansperiod, var det illa ställt med skolväsendet.
Ännu fyra år efter det Åtvidaberg blivit mu- nicipalsamhälle, var folkskolan halv- tidslasande.
Nar så den gamla skolan inte ens räckte till för varalnandags- läsning, blev man nödsakad .att bygga, och heltidslasningen inf ördw.
M.en skolan stod diet oaktat på len sorgligt l %g social nivå.
Det fanns inte en kusk, en förman eller en tradgårdsmas %are, som ville låta sina barn g &amp; i folkskolan.
Privatundervisningen och en mycket sämre undervisning an den som bestods i f olkskollan, .florerade.
Men vad gjorde det.
Inte kunde väl handlan- denas, tjanstemannens, direktörernas, lakarnas .m.
fl.
b.ami undervisas tillsam- ma ' ns med torpares, statares och fabriksarbetarnai Barn 8 Bort # det!
Det v.ar .alldeles för simpelt.
Vilken stallning intog då härskaren till brrroniet Adels.märd i denna fråga?
Sviaret darpil kan lättast ges genom hänvisning till en miotion, som väcktes av baron Ade1s; wlärd i andra kammaren 1908.
Motionens n x ar 102 och inne- håller en hel del förnuftiga tankar.
': Jag har ", säger motionären bl.
a., " fäsi mig vid att, redan då barnen vid 7 5 8 års alder börja sin skolgång, skel * i själva verket, oG jag så- far mig, en sortering av de blivande med- borgarna i tv &amp; grupper - i överklass och iinderkLtss.
&amp; ag a y a n d e r ogärna dessa benämningar, men i detta fall äro de .verkligen mycket - betecknande för f örhållandet.
Folkskolans elever ut göras nästan uteshtixnde av arbeta- res och den .mindre bemedlade a h o - gens barn.
Många, som i inkornster kommit över existensminimum, tyckas nästan betrakta .det .som en hederssak att icke satta sina barn i folkskolan, ehuru undervisiiingen i de första grun- d.erna i småskoleavdelningen ar erkänt &amp; en allra basta.
Förefinnes någon möjlighet, och den finnes alltid i sta- derna och de större swnhallena sattas barne ?i hellre i privata.
småskolor, i samskolor o. .d.
för # att eventuellt fort- satta i de allmänna läroverken.
Ofta %r det i grunden ffifänga, som ä r orsa- ken härtill.
Det torde betraktas för föraldrarn.as lanseende mera hedrande, att - barnen icke gå i, 501kskolan. "
.- Jojp, motionäreli kände tydligen sina medmann.islror.
Vid flera tillfallen sager sig motio- nären ha frågat battre ställda familjer, varför de ej late sina b-n gå i folk- skolan och .då fåit till svar fatt deras barn kunde ffi da- Liga vanor med av- seende på renlighet ch hyfsning, lära sig a t t tala ett fult sprgk o.s; v. " Men ", invänder motionä- ren, " vore det mera vanligt, att barnen ErCin battre lottade hem, med battre ~ppfostran och fi- 9are seder, .ginge i ?~olk~kolorna, borde jet kunna verka i notsatt riktning,; il1 f örbättrande ned avseende på lyfsning och goda seder lägre stiiende lariien.
Säkert ar, ttt kunde folksko- .ans så .att saga so-: iala anseende hö- bas och bleve den använd av alla sam- 1ällsklasser, skulle ntresset f ö r den- samma, för dess Iörllbattrande och ~tveckling bliva vi- la större hos de lurgna sa.mhalls- klamernai,.
vilkas in- hresse f8ör den- s a m a nu nog alltför mycket iii- skränker sig ' till frågan om kostnla.1 derna och dessas inverkan p &amp; debet- sedeln. '
' Ilet ' är ord för dagen, det!
Men j,ag citerar vidare: - - - " för ett gott och ändamålsenligt undervis- ningsvasende, för en folkskola i detta ords vidsträcktaste och basta mening kan icke nog mycket offras - och äro inga anslagskrav f ör stora. "
Vad saga östgötarna härom och de- ras nya f olkskolef örbund?
Ett annat brottstycke ur motionen: " Finnes icke enigheten och den gosa, sunda andan inom folket, gives icke det rätta underlaget av materiellt val- s t å d och andlig kultur, och besitter icke.
folkets mtassa en vederbörlig fysisk och andlig levnadsstandard, då fruktar jag, att mil jonerna till f örsvarsvasen- det förspillas, och att inga summor äro stiora nog för # att åstadkomma ett effek- tivt f örsvar. "
Motionen utmynnar i en hemställan om skriveke till kungl.
maj: t, som skulle verkställa utredning och fram- komma med förslag, att folkskolan komme att utgöra det första ledet i ' ' ' (Forts. å sid.
10.)
Dslaplaneli: MODERLIG UNDERVISNING.
. '
,
ternationell karaktar.
Ett krav, som arbetarna över hela Europa framfört och demonstrerat för otaliga gånger, och om det nu nara, sin fullbordan tillintetgjordes skulle innebära ett bak- slag, vars följder vi i närvarande stund knappast kunna beräkna.
Men det är knappast.
den sträng man skall spela på för at ' t påverka kvinnorna, arbetarkvinnorna.
För dem &amp; r i allmänhet åttatimmarslagein lika overklig - som försvarsfrågan och den industriella ' demokrdin, Att detta rust- ningsvansinne, som antagit allt oer- hördare proportioner och kostat SH enorma va~den att de knappast kunna beräknas, i själva verket.
icke blott betalats ur folkets kassor, utan aven innebära en beständig krigsfara, atal- ler man sig likgiltig för.
Kvinnorna klsga visserligen över de ökade skatte- bördorna, men de ~ra~ktlåta att forska efter orsakerna därtill.
Men d &amp; man till exempel påpekar, att far det lilla Sverges vidkommande kostade oss det militära väsendet 15 18 i rund.
summa miljoner trehundra -.
säger 300 -- kronor.
förstå kvinnorna kanske.
var- för visblivit pålagda skatter.
som vi, för att kunna betala, .. tvingats att driva försakelserna.
till .sin spets.
Det ä r denna.
- militarbudget; som a v vllra representanter i riksdagen under näst- kommande ar skall pressas ned till det minsta möjliga.
...
.
.
.
Vidare.
ha vi fråge; n om a~bet&amp;- hetsförgakring, en.
fråga, som snar.ast måste lösas, och måste lösas till arbe- tarnas ' förmån.
.
Alla andra frågor kunna - arbetarkvinnorna - stalla - sig lik- giltiga inför, men arbetslösheten gir det näppeligen att ignorera, därtill.
ha vi lidit allt för mycket av den under, de gångna åren och annu.
star.
den oss .ansikte mot ansikte. '
Vi ha sett hur arbetarna, sedan arbetslösheten på allvar gjorde sit$ .insteg, trängts tillbaka .från sina med mycken möda Eorut vunna positioner, och d &amp; de.
p å grund av den på arbetsmarknaden ridande depressionen .varit till det yttersta blottställda, ha de helt enkelt av de kapitalstarka arbetsköparna kastats H t sidan som vrakgods ..
Vi ha sett till vems fördel arbetslöshets- kommissionen och lodning- för nöd- hjälpsarbetena.
f ungerat, efter .. vilka principer man från reaktionärt hall arbetat, dal det gällt att lindra nöd- läget bland de arbetslösa.
.
Hyreslagen, som i sig innebar, ett stöd för de fattiga familjerna, föll back vare reakt ionens maj oritet inom.
första hmmaren; Detta för oss s &amp; ödesdigra tilltag hade kunnat förhin- dras om den socialdemokratiska frak- tionen raknat endast ett par få roster mera ..
Detta raserade skydd: mo$ hy.- resocker.
och godtycke från.
.husvar- darnas - sida måste.
under.
den: kom- mande riksdagen repareras om vi icke under .nu rådande bostadsbrist .skols st &amp; f ullständigt prisgivna åt en.
h a n ' Dawmieri AGITATION.
SbtR: kedjan! '
,.
.
.
Av M a ' r t h a L a r s s o n.
Landet står i narvarande stund i röstningens tecken.
Om några dagar går svenska folket att genom röiitning visa sin vilja i förbudsfragan.
Då detta går i tryck ha vi lämnat bakom oss såväl den hetsiga agitationen för och emot förbudet som den 27 au- gusti.
Vi st &amp; inför den andra röst- ningen: valen till landstinget.
Dessa val.
äro för arbetarna och smalfolket landet runt av den allra största betydelse.
Det är för oss en tvingande nödvändighet att få till at ånd en demokratisering av förs ta kammaren, och- som landstingen välja ledamoterna till denna först &amp; vi hur viktigt det är att inte försitta tillfiillet att bli eå rikt representerade som möjligt.
.Första kammaren har alltför länge varit en härd för reaktionen, en hämsko på den allmanna utveck- lingen, för att vi inte med alla kraf- ter skulle arbeta på, att få den att fungera mera i överensstimmelse med våra, d. v. e. massornas krav.
Under ett par av de föregående valperioderna har det visat aig vissa tecken, till.
en valtrötthet, som kulmi- nerade i 1920 års valrörelse.
Detta far under inga som helst förhållanden Aterupprepas, vi ha därtill allt för bitter erfarenhet av hur dyrt en så- dan avslappning inom arbetarnas le- der låter betala sig, och vi sågo hur man genast från reaktionärt håll be- gagnade sig av situationen för att med några f &amp; rösters majoritet ge- nomdriva tullar och pålagor, som i huvudsak träffade de mindre bemed- lade.
Under det föregående årets val- rörelse såg det verkligen ut ' som om man blivit vis av skadan, och vid andrakammarvalen mötte man upp i en utsträckning, som både bhdade gott för framtiden och resulterade i en anmärkningsvärd framgång för arbetarpartiet.
.
.
Det var då kvinnorfia första gången visade sig vid de politiska,-valurnorna.
En leksak, pistod man från skeptiskt hhll, när kvinnorna marka att de verk- ligen f &amp; rösta.
har det för dem icke längre nyhetens behag.
Det ar just ohåll ' barheten i detta påstående vi skola visa genom att iier möta upp vid valen, led vid led i en.
kolonn, som akdl ' övertyga, våra vedersakare om, a t t ' det för oss ar mera an en lek och ' att arbetarkvinnornas vilja kan bli för reaktionen ett blodigt all- var, då de viii en @ ng kommit att inse sin makt.
Det kr flera för oss livsviktiga frå- gor, som under den kommande riks- dagsperioden vänta sitt avgörande.
En av d,em ar åttatimmarslagen, vil- ken hittills ' endast varit provisorisk, men som nu kommer att stadfänstas - eller slopas.
Denna lag om åtta tim- mars arbetstid innebar icke enbart en lindring, i synnerhet för den in- dustriarbetande befolkningen, utan är &amp; ven ett socialpolitiskt framsteg av den störeta.
betydellie, därtill av in-, '
synslöshet, som icke vet av några -.
.
gränser.
Bland.
de speciella kvinnofr$gorna, om man så vill kalla dem; därför att de genom barnen direkt beröra hem- men, stå i främsta rummet skolrefor- merna och barnavårdslagstiftningen.
Båda dessa komma troligen att avgö- ras av den kommande riksdagen.
Den förra är med förslaget om bottenskola ett gammalt socialt krav, bom med varj; år gör sig allt sta.rkare påmint.
.Hittills har det ju visat sig att bild- ningen 6 t h - i kapitalets OCK icke i be- gåvningens tjgnst.
Den senare, aven den med social bakgrund, är en stark - fordran om skvdd å t samhällets oan- svariga.
För d e n frågan är det en oavvialig plikt av alfa Sverges arbe- tarkvinnor att möta upp.
Det ar våra barn det galler.
Laget är på arbets- marknaden för närvarande sadant, och .kommer ännu länge att vara det ... att ingen kan kanna sig saker.
Aven .om mina barns existens i dag kan förefalla tryggad, &amp; r det intet som hindrar att det ändock i morgon kan galla just dem.
Hur m b g a arbetar- .hem ha vi inte under den senaste ti.
den sett skövlas och hur många ar- betarbarn ha, vi inte sett kastas u t i umbäranden, prisgivna åt en säker underghng.
För vår egen skull måste vi således möta upp, bilda landet runt e n kedja tillräckligt stark atk.
kunna hålla även mot de kraf tigas te påtryckningar.
Den skall bara upp hela den svenska arbetarklassens fordringar på en för- bättrad existens och brister ' den ar det oss alla det galler.
Kom ihgg, att singen kedja är irtarkare än dess svagaste lank, och att reaktionens seger ar ett nederlag för arbetarna.
Det far icke finnas en enda svag lank i vår simmanslutning kring valen.
Hans krank: LANDSVAGEN.
.
.
Inför landstin~svalen.
.
.
Av S i g r i d L u, n ' d i n.
. '
$2 ppoceent män, 58 procent kvinnor.
jarskaran socialdemokratisk.a kvin- är orepresenterad.
Det är, .. f ör Jag-såg dessa siffror i en tidning här: att nu räkna andra klamamaren, m dagen.
De sngåvo procenttalet procent r.eprersentanter på procent viiljrtre, Blygsamt röstberittigade män och kvinnor i 3tockholm.
Säkerligen äro proportio- men dem blygsamhet nerna enahanda landet runt.
Vi kvin- förkla,ras av ritt kvinnorna, som nor äro - överallt i m y oritet.
När vi mera sällan aro revolutionära av sig, tlltså, nu gå, till valmöten och valurnor ytterst aogärna vilja rubba det beathen- kunna vi göra dat i den stolta förviss- de.
.Den hårdhet och hets varmed val- ningen att vi äro ' värda att räkna striderna ofta förts, såväl mell, %n som med.
De ' n tid ar förbi, d % vi gjor,de inom partierna, avskräcker de mera &amp; ?artha Laisson.
vår fattiga insats i samhisllet genom att känsliga från latt sliks om mandaten.
komma med vår enda.
lilla röst, som En sak maste emellertid påpekas: Det inte betydde det minsta mot.
fyrtio- har ofta varit liandidatnöd och mången pundingens, s h i d a vi ej varit nong för- g %ng har för mandaten mindre kvali- tanksahima att beväpna oss med en fi- ficerade skjutits fram Idarför .att deras.
I artikeln " Ankor och deras blam ", nlare fullmakt.
Det stundar nu till borgerliga .sysselsattning, inkomster so-m iiterfinnes å sid. 3, har.
Frigga Landstingsval och vi ha redan g %tt till eller andra företräden gjort: det möj- Carlberg på # ett utomordentligt sätt b.e- lessa val en gång under principen ' &amp; en ligt för dem.
a stalla sig till för- lyst ankornlzs sv åra stallning.
SOL- medborgare, en röst ". '
Om jag minns togande.
Även om det funnits för man-: dem.
kvinnorna ha Balltid uelat verka ratt var kyinno~nas deltagande ganskla daten kvalificerade kvinnokrafter hava för införandet av ank.epen~ion.
I Mor- Livligt, fullt jämngott med .männens dessa ratats.
Könstrecket, .ehuru do- gonbris har f ler£aldiga ganger införts artiklar har om ': med påpekanden hur) ch på, sitia ställen till och med bättre.
pat i lagen, finnes fortfarande i prak- Dlanmark lölst denna sociala fraga.
I Trots detta tycks det .ej ingått i kvin- tiken.
I landstingen fhnes s % vitt jag f örslaget till ny barnavkrdslagstift- momedvetandet att vi nu verkligen be- vet, e n d e t några kYinnor, oeh där, ning, som i den närmaste tiden kommer Lyda digot.
' Ännu a r den k v h d i g a om nkgonsin, borde sättas in krafter, upp på karnr-arnas bord, finn=.
infört representationen ytterst fåtalig i riks- vars styrka ä r hushållning.
Lands- om.
r ä t t för i-inkor och deras.
: barn att fiag, landsting och de kommunala myn- tingets uppgift ar ju att fördela anslag få underhåll.
Detta förslag.
innebär .en iighekernii.
I rikdagens andra kam- till .samhiallets f attigvårds-, S jukvå.r&amp;-, skolärenden o &amp; att början till drägliga f örhållanden f ör nare sthtar d ' et socialdemokratiska I.
bsrnavårds- partiet med hela tv &amp; kvinnliga repre- besluta i dessa fr&amp;gor, Det bör bli en f:atti.ga änkor.
M % vi slå vakt qtn det- I sentanter,: det frisinnade 10~h högern, kvinnornas stora latt samma.
En möjlighet därtill finnes, i det att vi vid lands.tingsv,al-en röstïa iom i det Jangsta kämpade mot kvin- &amp; aj? &amp; .sig säte och stämma där.
~ u k - intresserade kGnnor in kvinnor # och man u r våra egna led.
1orn.a~ rÖ1stratt ~h %albarhet, med tiga, präktiga vardera en och i första kammla- finns nog litet varstans och det är en ?en ha liberalerna en representant, uppigift för er, klubbister.
Se till att ni medan hijgern och den stora val- (Forts. å sid.
11.)
1 nor ' i t '
Landstingens uppgifter.
Av B e r n h a r d, E r i k s s o n.
retten eller sjukstugorna.
Av några landsting har inrättats särskilda sjuk- hem för kroniskt sjuka och det är en tvingande nödvändighet ctt sAdana i tillräcklig omfattning inrättas inom samtliga Ian.
I ett av särskilda kom- mitterade - år 1921 angivet yttrande föreslogs,; tt staten med visst belopp skulle ' bidraga till uppförande av så- dana hem samt att vårdkostnaden å hemmen för obemedlade sjuka skulle fördelas med en tredjedel p &amp; vardera av staten, landstinget och den sjukes hemortskommun.
Förslaget tillstyrk- tes av ~edic&amp;~alst~relsen men fram- lades icke för riksdagen tillföljd av den i övrigt hårt anstrangda budgeten.
Vid.
sidan av den egentliga lasaretts- vården utövar landstingen dessutom en omfattande tuberkulossjukvård.
För vård av de tuberkulösa ha lands- tingen med statsbidrag uppfört större eller mindre sanatorier samt lämnar bidrag tiU av kommunerna anordnad dispensarvård i hemmen.
För ledning av.
de.
kommunala dispensarnamnder- nas och dispensiirsjuksköterskornas ar- bete utser landstingen en länsdispen- särnämnd.
Epidemivården har hittills varit en kommunernas angelägenhet, men se- nast från och med år 1928 skall denna sjukvird med bidrag av statsmedel helt övertagas av landstingen.
Före denna tidpunkt skall inom varje lands- tingsomrhde uppföras tillräckligt an- tal epidemisjukhus.
Det ar av största vikt att vi.
få, en effektiv och .väl ordnad epidemisjulivård, men härför kommer att kravas av landstingen Jag är hemma, hemma nu Landstingens allmänna arbetsupp- gifter och verksamhet ar av kommunal karaktiir, varför desamma brukar be- namnas landstingskommuner eller kom- muner av högre ordning och deras verksamhet ar reglerad i 1862 års landstingsförordning samt i ett flertal senare tillkomna lagar och författ- ningar.
Landstingens kommunala ka- raktar brytes dock i. ett viktigt av- seende, namligen därigenom att de skola välj a ledamö ter till riksdagens företa kammare.
Som följd härav får landstingens sammansättning ur rent politisk synpunkt den allra största.
betydelge.
Varje län ntgor ett landstingsom- råde, utom Kalmar län, som är delat i tv8 landstingsområden.
Staderna Stockholm, Göteborg, Malmö, Norr- köping, Gävle och Haleiniborg till- höra icke landsting utan f8rvaltlt själva de åligganden som tillhöra landsting.
Frånsett första - kammarevalen ha landstingens hittillsvarande viktigaste uppgift varit att ordna sjukhusvården inom lanen.
Visserligen har varje kommun laglig ratt att inrätta sjuk- hus for vård av sina sjuka, men den centralisering, genom - uppförande av stora lasarett, som på detta område är nödvändig, ha helt naturligt över- flyttat uppgiften på landstingen.
Landstingens hittillsvarande verksam- het p å detta omra ' de h a med få un- dantag begransats till beredande av vård jämlikt lasarettsstadgan åt akut kroppsligen sjuka sa.mt till hrättande sv upptagningsanstalter för sådana sinnessjuka, som icke kunnat beredas efter alla ghngna plats p &amp; statens hospital.
Även om betydande kostnader och ett intresse- hkrda år; i mitt spar ligga visor och dar var ju de forna dagar fiingna.
inom nhgot län ännu icke allt ar val ordnat beträffande denna sjukvård måste man dock säga att landstingen härvidlag utfört e t t storartat och fram- gångsrikt arbete.
Nya sjukvårdsuppgifter vantar dock landstingen.
Vid sidan om de akut kroppsligen sjuks finnes de kroniskt 3juka, vilka ofta ha svåra lidanden, varjämte många av dem framsläpa lin tillvaro i största fattigdom och löd.
De kroniskt sjuka få enligt la- sarettsstadgan icke.
upptaga plats.
för le akut sjuka, varför de endast i un- jadagsfall intagas å de vanliga lasa- Ruth Milles: TVÄTTERSIUN.
Hemkomst.
Han sade:, Tungt g &amp; mina grova skor, tungt av skammens börda.
Som man satt, ont och gott, det vaxer upp nar man blir etor; nar man en gång skall skörda.
- Mor! '
Jag lyssnar vid grinden vid huset vi ägde da - du var till.
Det snyftar i vinden: Här bo andra, du har gatt vill.
.
.D.
Eyvind Johnsotl. '
rat arbete: Inom de flesta lan upp- står vid lösande av denna uppgift bland flera viktiga spörsm&amp;l en kvistig fråga, nämligen om det skall anläggas ett fåtal större eller ett flertal mindre sjukhus.
Vid bedömande av denna fråga måste hänsyn tagas icke enbart till kostnadssynpunkten utan aven till den helt naturliga önskan, som gör sig gällande hos de sjukes - i all- mänhet barn - anhöriga, att- ' sjuk- buaen skola vara sk belägna att de utan allt för stora kostnader kunna besöka de sjuka.
Inom varje Ian skall finnas on barn- '
morskestyrelse, vald av landstingei anordnat nödigt antal uppfostrings ooh med första provinsialläkaren son hem för vanartiga gossar och flickor ledamot.
Denna styrelse har att in, En annan gruppöver dem som rna dela lanet i barnmorskedistrikt och at1 eller mindre f ångat landstingens in tilleätta distriktsbarnmorskor; Dessa tresse äro anslag till upplysnings- ocl barnmorskor avlönas till viss del a \ undervisningsä,ndamål.
Med den van staten, landstinget och den eller dt liga skolundervisningen har landstin ' kommuner som distriktet omfattar.
gen intet att bestyra.
Däremot hal ~etriiffande sjukvarden i övrigt ägei allmiinbildande undervisning i.
folk landstinget lämna bidrag till behövliga högskolor och vid folk högs kol ek ur se^ &amp; tgarder, såsom till avlönande av extra samt genom föreläsningar och studie provinsialläkare och veterinarer m. m cirklai rönt landstingens valvilja.
Der Utan att dartill ha obligatorisk skyl ' framträdande plats i folkbildningsar * dighet ha landstingen f ilttat som sin betet, som folkhögskolan i .vårt lanc uppgift at t omhändertaga vården a * erhållit, i &amp; till väsentlig - mån att till ' de sinnesslöa.
Dessa olyckliga upp.
skriva l&amp;ndsticgens omvårdnad.
Ävex delas i bildbara, obildbara och arbets * på andra undervisningsomr&amp;den spå ' hemselever.
För de bildbara har in.
ras landstingens intresse.
Sålundc rättats skolor, för de obildbara asylei lamnas av olika landsting anslag til och för arbetseleverna - i allmänhel lantbruks- och l a ~ t h ~ ~ h å l l ~ s k o til l o t, sådana skolelever vilka ha så .svag skolköks-, trädgårds-, hemslöjds-, gym ' fattningsförmåga, att de efter skolti- nastik- och nykterhetsundervisnings dens slut icke kunna reda sig på egen kurser .m.
m.
Förutom dessa allmänt förekom, hand och icke har några anhörigs som kunna taga hand om dem * - mande hdamål .. lämnas av landstingex arbetahem, dar de ~yssel~attes med årligen betydande anslag pikallade aT lämpligt arbete.
Till denna verksam: inom sarskilda länet speciellt förekom, mande behov av viss tids aärskildr het erhiilles bidrag av staten.
I sådant avseende böl förhållanden, Enligt f olkpmsionslagen åligger det landstinget att tacka en attondel1 av erinras om den insats genom anslag Ruth Milles: UNG MODER.
: kostnaden för de pensionstillagg, som som vissa landsting gjort för järna erhållits inom landstingeområdet och vggsnätets utveckling inom l ä n e t ock enligt fattigvårdslagen att liimna kom- för de betydande anslag, som lsndr munerna vissa bidrag till deras fattig- tingen lämnat som direkta bidrag vårdsutgifter och att inom viss i lagen eller som lån till kommunerna för Sao, sao, susa.
.
deras arbetslöshets- underlattande av angiven tid med bidrag av statsmedel Sav, sav, susa, anordna tvångsarbetshem för de för- understödsverksamhet under dessa krisår.
vag, vag, SM, sumliga familjeförsörjarna.
Denna Av denna kortfattade framstallning, I sägen mig var Ingalill fråga hör tillsamman med en val ord- vari endast i storsta, allmänhet laids- den unga månd-e gå?
nad fattigvård.
Inom många fattig- tingens arbetsuppgifter blivit berörda, vårdssamhallen förekommer det att understöd miste lamnas till en arbets- torde framgå den stora betydelse lands- 30n skrek som en vingsk jiit en land, 11ä.r - .. för, men arbetsovillig mans hustru tingen ha ur kommunal synpunkt och ho11 sjönk i sjön, detta icke minst för arbetarklassens och minderåriga barn ..
Orsaken till iet r a r när sista vår stoad grön.
nöden i hemmet beror icke på sjok- kviunor och man.
Det bör därför dom eller.
att familjef~rsörjaren iir vara en bjudande plikt för alla arbe- I arbetslös, utan darpi % atttt han ar ar- tarvalman att enigt och målmedvetet De voro henne gramse vid Östai~ %lid, betsovillig.
Enligt lagen kan en så- göra, sin vilja och röst gällande vid h t tog hon sig så illa vid.
i J dan person av fattigvårdsstyrelsen de f örestående lands tingsvalen.
De voro henne g r m e för gods och, l ' I ålaggas arbete.
varje enskild kom-) ch för hennes unga kärleks skull.
mun har dock icke behov av att in- Ratta tiden ar nu inne för klubbarna rätta shdant arbetshem.
I nggra större stt börja ordnla vinterns förelasnings- De stucko en ögonstten med tagg; stader ha provisoriska arbetshem re-) ch stii.die.cirkelv.erks.amhet.
I cirkulär har A.
B. F. meddelat a t t till deras för- de kastade srniitos i en liljas dagg.
dan inrättats och under uppförande Cogiande står ett 20-tal föreläsare i så- ar det första landstingahemmet avrett lana ajmilen som stats- och kommunal- Så sjungen, sjungen sorgsång,.
for män, som blir gemensamt för kunskap, äktenskaps-, fattigvtirds- och I sorgsna vågor a.må, Göteborgs och Kopparbergs kris lands- ~arnav %cdslagstiftningen, skolvasenldet sav, säv, susa, våg, våg, SI. %!
ting och Gävle s t a d s f n ~ m ä k t ~ ~ I e.
n. fl.
Skriv till A.
B. F., S ö r v i ' k, och in- Gustaf Fröcling.
samband härmed.
m &amp; omnämnas .att itr~~ktioner erhållas.
enligt av statsmakterna fattat beslut skola landstingen efter viss tid ha '
MORGONBRIS 10 Fo1k.s kolan som bottenskola.
Från Enudska Kooperativa kvinna- organisationens Congr ess.
(Forts. fr. sid.
5.)
undervisningssystemet och omorgani- seras till s. k. bottenskola, vidare in- Dagarna den 19-22 juni höll Wo- rättandet i större utsträckning än hit- mens guild, den enge1.ska kooperativa tills av yrkes- och f~ackskolor i sam- kvinfioorganisationen, motsvtarande u.11- band med en inskränkning i fordran gefär ode kooperativa kvinnogillenas på lakadernisk examen såsom lcompe- fö~bund i Sverge, sin ' kongress i Perts- tensvillkor f ör vissa allmänna tjänster.
mouth.
Som kant är, föll motionen, men per- Kongressen Sppnades kl. 7 p å kväl- sonligen tog baron Ad-els~ard konse- len den ' l9 i stadshuset av .ordföranden kvenserna av sin motion, ty så snart i den kooperativa föreningen på plat- hans barn kommo i skolåldern, skicka-.
sen, varpå ordet överlam~ade till sta- des, de utan vidare till folkskolan.
dens borgmästare) som hälsade kon- gressdeltagarna välkomna och lyckon- Och det va.r högst egendomligt.
För skade kongressen till ett gott !arbete.
den sakens skull blev det ingen jord- Det är i England vanligt a t t ' ongres- bävning i Atvidaberg, inte ens det serna hållas i stadshtils.en och att delta- minstla lilla jordskred kunde för- garna halsas välkomna av vederbörande märkas.
borgmästare.
Men f ör hans f örnamliga släktingar Kongressen * behaudlade frågor a v var det ju chockerande.
Och för en vitt skilda slag, dock naturligtvis f örst grupp till: guvernantflocken måste och främst frågor av kooperativt in- hux flux ta till flykten, man hade tresse.
.
ingen användning för ' dem längre.
D1 Av å kongressen lämnad redogörelse baronen .sände sina b a ~ n till folkskolan framgick att i mars voro, 672 kvinnor kunde hans tjänsteman och det övrigr med somm medlemmar i kooperativa för- " fina " folket för skams skull inte un.
.
eningars styrelser och 970 kvinnor voro derlåta att göra sammaledes.
medlemmar i 256 propagandakommit- .Etösten 1911 inrättades högre folk.
téer. '
Kvinnorna ha även varit med och Den kooperativa kvinnogillesrörelsen skola, som vid 1918 års.
inträde föränd- gått i täten då det .gällt det internatio- i England har under förra aret lidit en rades till kommunal m,ellanskola .. nella arbetet och de internationella i och med det, a t t dess ge- svår förlust,.
Vartenda lav baronelis .sex ibarn an.
£örbindel.serna och förbundet var repre- newlsekret erare, miss Da; w,ie,s och den- tingen ha genomgått eller hålla på me6 Iden internationella koope- senterat vid nes assistent miss Harris lämnat sina att genomgå folkskolan och därpå kom- i Basel, .då Womens rativa kongressen attniingar.
bef munala mellanskolan.
Fideikornmis, internationella kommitt 6 tillsattes.
Till Miss - D a ~ i e har i varit gillessekr&amp;e- sarien blev i våras utexaminerad frår äro anslutna de kooperativa denna rare .i 32 .och.
miss Harris har i ' 20 är folkskolan och tenterade omede~barl i England, Ös- kvinnoorganisationerna yarit.
hennes assistent.
därpå till mellanskolan.
Båda äro fortfarande kvar inom terrike, Irland, Skottland, Rankrik % Vilken verkan har au detta haft mec Sverge och Norge.
Det tillkännagavs, sig, att &amp; eras barn, som äro födda pE rörelsen, ' men ansågo, att de stått i led- att en kooperativ uppryckning kan för- solsidan i livet, uppfostras och under.
ningen alltför länge och att deras plat- märkas bland kvinnorha &amp; ven i Bel- visas tillsamman med fabriksarbetar.
ser borde besättas: med nya.
krafter.
Miss Dawies har offrat största delen nas, torparnas och statarnas barn?
3ag avsitt liv i rörelsaens tjänst och det är de: bada Iriimparna, varefter till dein tror, att alla, som verkligen kanna till säkerligen till stor del hennes f örtj änst, b&amp;da överlämnades var sin medal j ong gaken, enstämmigt skola svara: f öl j- att röre1; sen blivit vad den just nu ar.
av oxiderat silver.
Vidare överlä.mnades dernur äro goda förb&amp;d.a parterna.
Ba- A t t skapa en stark organisation bland till miss Damfies en kontant summa p % ron Ade1s; y:ard tog inte fel nar han j säkert inte alltid varit i00 pund, som insamlats inom kvinnorna har sin motion gjorde gällande, att om bar- m dans p &amp; en vag beströdd med rosor, Kongressen hade fönit beslutat, att nen fr %n bättre lottade hem, med bätt- ~ t a n .den .vagen har varit tömbeströdd ile båda slrulle vars själ~skrivna leda- re uppfostran och finare seder ginge j x.h svår, men hindren ha övervunnits möter i alla kommittéer och styrelser folkskolorna, b,orde det verka till.
f ör-) ch arbetet har ' lett till framg %ng och, samt ha piittighet a t t bevista och del- bättrande cch höjande .av de med avse-; riuimf.
taga i alla .möten .. ende på hyfsning och goda seder lägre Det ar tack v.are miis Damies och Miss Dawies tackade rörld f ö r all vi- stbende barnen.
rndra.
intr,esserade och varmhjartade rad välvilja samt meddelade, att hon Gud skall veba, att den tid, arbetar- klassen nu genomlider, a r allt annat an rvinnors ledning, som England h a r s % skune radgöra med .miss Harris om till ljus, icke minst i Atvidaberg med dess niinga präktiga kvinnliga kooperatö- vilket ändamål pengarna skulle aavaii- las.
stora arbetslöshet och fattigdom i ler.
Kvinnorna ha ocksa förstiitt att upp- Kooperationen i dess helhet har även hundratals familjer.
Men det oaktat ikatta de avgåendes arbete, vilket bäst jivit miss Dawies sin hyllning, i.
det anstränga sig föraldrarnla till det ytter- levisas av den hyllning, som visades ion utsetts till hedersordföraiide p % sta att sända sina barn snygga och lessa pioniarer å den p % annat ställe Kooperativa Unionens alla kongresser, välklädda till skolan.
Ett .mera lätt- hanterligt barnmaterial får mali länge lmtalade k~ongressens sista .dags afton.
~ilket innebar den största utmärkelse,.
leta efter, och ett särdeles gott kam- Miss Dawles anlände p &amp; eftermidda- iom kan komma någon till del.
ratskap råder mellan de välbärgades gen och efter k.ongressefis slut samla- Miss Dawies satt i anledning därav ies deltagarna för att halsa henne val-) ckså som ordförande på unionens och de fattigas barn.
rommen och för att giva henne och rongress, som hölls i juni månad i Friherrinnan Akerhielm, f ödd Qui- niss Harris sin hyllning.
3rigthon och var besökt av 1,600 del- ding, ska inte vara orolig.
Kongressens ordförande höll ett; agare.
rarmt och .av innerlighet präglat tal till Miss llewel y n Dawies, den kooperativa i England kvinno~illiisror~~Isens ~ingiiriga ledare. '
' '
MORGONBRIS.
.
P.
.
1,i.
.gien, Atmerika och Schweiz .. Bland an- .nat.
internatiionellt arbete har insänts Inför l ' andstingsvalen.
.
.en resolution till Washingtonkonf er en- sen.
(Forts. fr. sid.
7.)
P &amp; morgonen den 20 förekom först få er ordförande, er sekreterare eller presentation av de.
inbjudna gasterila någon, annan av dem som kan föra samt tal lav dessa, varp % man skred till ordet .och pennan ' placerade på valbar de egentliga f örhandlingarna.
plats och ej b o r t o m d e t e v en-.
.
Bland.
de.
behandlade frågorna, var tuellt säkra.
.en som.
tilldrog: sig särskilt intresse, Jag upprepar att kvinnorna e j: vilja.
nämligen hur man på * effektivaste sätt tränga sig fram; e j heller sl %ss om - skulle ekonomsikt starka .de koopera- mandaten, men det.
finns nog både ' plat- tiva och övriga arbetareo organisationer- ser att erövra och platser som behöva .na till värn f ör arbetarnas.
och småf.01- bytas ut och: då galler det för kvinnor- - kets- intressen överhuvud gent emot de na att pass.a på.
Arbetarko.mmunefna kapitalistiska intres.sena och deras kon- gjorde klokt i att ta hänsyn till kvin- sekvenser, vilka nu.
störtat.
Europa i norna och bereda plats för kvinnoniam- namnlöst elände.
nen.
Det ar något helt annat i, ~ b e t e t -.
Vidare ~behandllades pressfrågan.
I nar man har egna intresen ' att bevaka.
.
denna förelåg en.
motioa om startandet Ett eller ett par.
kvinnonamn att .av en daglig tidning i samarbete med för skall helt - saIliert verka inspirerande anbetarepartiet och fackföreningsrörel- p %.
kvinnodeltagandet.
sen.
Kongressens majoritet var dock Någon ' invänder kanske: Vad skola.
av den åsikten, att man hellre borde kvinnorna- i riksdag och landsting att sluta- upp kring Eoop.
New, vilken .ar ' gö ?a?
Nar vi ha männen dar och de veckotidning samt Womeas oiitlock, representera partiet e &amp; måtte det viil Stadshuset i Portsmouth.
.som ar månadstidning, i större ut- racka.
.
Är det nu skalldeles säkert .sträckning an .. vad nu.
ä r f allet innan detta?
Lailhtinget, såväl som riksda- - man start&amp;.
en daglig tidning .. Trhgboddheten är mycket &amp; or.
Det gen, skulle vinna på ' ett kvinnligt .in- Även behandlades a~betslöshetsfrå upplystes, att sådant förekom som att slag, utom det att rättvisan fordrar, att gan.
Kongressen var av - den uppfatt 16 personer bao i 4 mycket smh rum och en så stor samhiillsgnipp som kvhnor- ningen, att arbetslösheten icke behövd (det fanns hus, som vore så uselt bygg na bör vara företräldd.
Genom lands- sin vara så stor, om produktionen vor (da, att man inte ens kunde rekommen tingen tillf öre$.
f ö ~ s t a - kooperativt organiserad.
Alla koope, dera dem som hundstallar.
Men likva: representat.ion och deasa val, ärso lalltaá rativt organiserade uppmanades darföi måste människor inhysas i dessa.
De av s t o r betydelse för denna ' k a m a r e s av kongressen, att stödja de kooperati, betonades, att regeringen mycket va ' sammansättning.
Den .måste få en ra- va f öseningarna och de kooperativ2 har reda på &amp; e abnorma förhållandenr dikalare sammansattning.
Den m %ste produktion.sföretagen, samt att utnytt.
på bostads~m~arknaden, men att icke till få, en radikalare lanstrykning om.
ej, de ja alla tillfallen för propaganda rackliga åtgärder vidta.ges från stats stora frågor, som nu vants på sin lös- nämnda syfte.
Vidare uppmanade: maktens sida för att råda bot m ' ot del ning, slrola förfuskas.
Ocksi % för kvin- norna äro dema frågor av stor bety- de kooperativa f öreaingarnas styrel, onda. '
ser att göra allt vad göras k.an föl Kongressen antog en resolution, var, delse.
Kommunalskatte-, arbetstids- &amp; stad.komma1nde av prisreduceringar.
bl.
a. kräves en utsträckning av hyres, lags-, arbetslöshets- och f örbudsslsilgsfrå- I avvapningsf ragan f ömlag en mo * lagen, samt åtgärder mot husspekula, gorna äro ej .endast mannelns, utan lock- ' tion.
Darom utförligare i niista aum.
tion.
Vederbörande uppmlanades p2 så kvinnornas och hemmens angeliigen- m er; det .bestämdaste, att vidtaga snara åt, heter .. ~ör&amp;varsbordorna p &amp; avskriv- ning, har alltid stått på vått partipro- En hel del upplysnings- och skolfra.
garder för bostadsfrágans lösning.
gor behandlades.
Arbetslösheten, meC Vidare behandlades lö.sdrivarelagn gram.
Sannerligen behövas penningar- ty %tf öl jande elände, har ' bragt f örh %l- sitf tningen, f r å g e om sänkning al na till andra och nödvanndig are lang el ' landena dithän, att över en halv miljon 51der.domspensioneringdrecket smni lägenheter an dessa övningar ' i krig- barn ha mast sluta sin s:kolgång.
: I den- om lika %l.der för män och kvinnor vi6 förings- och försitör elsekonster.
Re- formförislagen f &amp; .ej gång efter annan na fraga framhöll en.
talarinna, att allo ratt till pension m. fl.
fragor.
.
föräldrar borde och skulle ha rad, at1 För .den.
som har tillfälle att bevista undanskjutas .av f örsta k a m a r e n.
' htilla .sinla barn i skola till 1 6: .de året, en engelsk kvinnokongress blir det sa.
.
Till en starkare social&amp;emokratisk Att bibringa ett barn skolundervisning ker-t ett minne för livet.
Inte bara dar.
representation milste Idesia val f öra.
ko.star staten endast 8 pence om dagen, för, att man har tillfalle att konstaterz Kvinnornas insats, och framförallt de under det att staten for utbildning.
av det livliga kooperativa intresset ock socialdemokratiska kvinnornas, måste Ajöofficerare iitbetalar 2 pund om da- det hanf örande !arbete, som bedrhes bli glangande.
De för sitt dagliga bröd gen.
för * denna samt de storartade resultai kampande, i hem, £abrik, kontor .eller Vidare förelag en motion om kravet till vilka man kommit, utan &amp; ven för aff ar sysse1satt.a arbetande kvinnorna p &amp; skydd.för mödrar och blam vid skils- det man har tillfälle att konstatera ha varken r a t t eller r å d att vara mässa !samt en motion om samma ålder den stora, skicklighet och energi de bland de skolkandes istora skara.
Nu f ö r man och kvinnor vid utövningen ?ngelska kvinnorna.
&amp; dagal,ägga som galler det att !&amp;teruppbygga och därför, a v röstriitt. '
Kvinnorna.
skola nu vara talare.
Många års arbete l organisa- máste kvinnorna vara med.
Till val- fyllda 30 år innan de.
erhhlla denna tioneha och många arsS träning lág riöteli och valurnor, kvinnor i massa!
medborgarrätt, under det att mannen säkerligen b a h m deras fasta uppträ- Det a r de m.ogm kvinnorna ovärdigt icke behöva vara fyllda mer an 21 år, lande och deras givande inlägg i de- itt va.ra för sitt samhälles.
intressen, ikgiltiga.
.
d &amp; de erhalla rösträtt.
.
Kongressen llatterna.
S i g r i d s undin.
antog en resolution, att ställas till rege- Man skulle kunna önska, att de sven- ringen, vari kravet om lika alder i be- ska lr~innornas kongresser karaktärise- rörda avseende kräves.
' ades .av samma rutin.
Men vi komma Bostadsfrågan ar även mycket brän- räl även dithän sa småningom.
nknde - i Ekgland liksom i Sverge.
A.
J. w. ",.
,, ', ' '. '
'
MORGONBRIS 12 På rundresa i vårt vackra Sverge.
Vad vgrt land ändå a r förtjusande vackert och omväxlande!
Ingen slags natur saknas.
Sllitter, med grönskande sadesf alt, tradgår- dar med dignande fruktträd) sjöar, floder, vattenfall, myrar, skogar, snök1add.a fjall- jättar och eist men icke minst - midnatts- solen.
Är icke har, inom .ett land, samlat tillsammans vad man f å r resa i många andra för a t t finna.
Och dock a r det många av Sverges innevanare som inte ha en aning om sitt lands skönhet.
Men just därför a r det deras,, som haft denna f örmån, skyldighet,.
a t t deja med sig av vad de sett.
Av part.ivanner i Skåne ombedd a t t med- verka vid ett sommarting, en julisöndag, skedde uppbrottet från S t ~ c k ~ h o l m en dag före riksdage &amp; officiella slut - ledsamt nog härför - i övrigt var det ljuvligt a t t slippa undan storstadens kvalm och orena luft.
Trots snälltågets syn- och hörbara f a r t kan man f å ett begrepp om de många idyller som villasamhällena runt Stockholm innesluta, fast den första mera storslagna vyn blir från järnvägsbron över Södertälje kanal, varifrån staden med samma namn synes djupt nere inbäddad i grönska.
Vid Gnesta ä r man inne i det idylliska och i Vy över Vättern.
rara S ö d a n d och högt uppe på den mystiska men hänförande KolmårdsPLsen kommer man ien var stor a t t eta.blera föredragsstrejk och in i de feta östgötaslätterna.
Som jag f å r tillfälle a t t senare återkomma aar vila ut efter vinterns oro, men, " plik- hit skall jag inte nu fördjup.a mig in i dessa ten framför de egna intressena " lyder sam-] .andskap, ehuru&amp;l en stor bit av mitt hjärta vetets paroll.
Efter sommartinget, som vaderleksmakter- för länge sedan tapp.at bort sig har, och då .snälltåg inte visa den ringaste hänsyn för ua behagade förstöra med svarta, skyar och resenärernas större eller mindre sympatier örj jan de ragn, bar det iväg mot västkusten, drar det en vidare till S d l a n d.
Ja, inte genom de fyra åarnas långsmala land.
San- .visd.r Småland sina fördelaktigaste sidor ifrån nerligen, vore rnan inte ibland under färden denna järnvägslinje, men jag vet förut .att frestad a t t ge hallänningen som skriver)) Halland, du fagraste bit av jord) ' ratt.
Om.
det finns m h g a vackra platser aven har.
Folksägnen vet ju berätta, a t t nar vår .nte för annat s % för a t t dina stränder famna herre skapade Sverge så glömde han helt iet svallande, blgnsnde Kattegatt.
- I Sverges andra stad blåste och bet det enkelt bort Bm %land, varför han blev nöd- s0.m vanligt och då naturligtvis alla kanna sakad a t t t a en bit av alla de övriga pro- till hur vackert d,et k a n vara på västkusten vinserna för a t t fylla det stora hålet.
Om - nar, vill saga, man kommer till de vackra han tog de sämsta eller de basta bitarna till platserna och s % t a r vackert ' vader med sig detta puzzle vet väl ingen, men a t t små- - darf ör f öredro-g jag a t t njuta inomhu-s tills länningarna äro stolta över sin vackra och f arden ställdes.
mot Gästrikland, omväxlande provins, det veta vi alla.
Som det a r en lång dagsresa från Göteborg Resans mal, norra S k h c, n&amp;d,des en varm till Gävle hinner man at.t genomfara r a t t så .och harlig sommarkv ' äll och efter allt det res- många provinser.
Först Bohuslän, som visst damm man slukat var det ljuvligt med ren inte bara a r klippor, utan tvärtom, har en skogsluft.
riktig dalanatur på sina stall.en.
Vagen Helst borde jag nu tiga för a t t inte bli ~öteborg-uddevalla bl.
a. skams inte för sig.
beskylld för ' partiskhet, men jag kan inte Men å t Göta alv finns framförallt Kungälv underlåta +tt tala om a t t Sk.åne inte a r en histokiska minnen och sina förtju- med sina enda stor slatt med vete och betor, utan a t t sande skogshö j.der med milsvida vyer.
clar också finns berg, och det riktigt höga) ' Mors mössa) ' och " Fars h a t t)) tfona i och maleriska ändå.
Nar de v.alfödda slatt- stolt majestät mot himlen när taget su&amp;r borna bli riktigt trötta på blåst, möen mad o go mad, så fa.ra de upp till sina " Tyringe j!
- förbi för a t t inte stanna förrän vid Troll- ' berg, dar det a r lugnt, fridfullt och star- hättan.
Alla.
kanna naturligtvis Trollhättan, kande.
Dar uppe har man ingen fuktighet, om ' inte .som berömd turistort, så åtminstone då sanden uppsuger vattnet och gör luften som den plats, där de ryska loken fabriceras.
ozonmattad och d a r har man dessutom en Har man inte varit i ~ r o l l h a t € a n får man förstklassig kurort, hypermodern t. o. m., ifrbn tåget liten aning om de= skönhet, t y med hyggliga priser och den härligaste vege- man ser knappt ' mer än tv &amp; stora broar över tariska ' mat, om m m så hava vill.
Frestel- alv och kanal. '
'.
ard den går snabbt över Dalslands slätter och genom dess noira, mycket ' måleriska bygder, so ' m mycket påminna om karmeland du sköna)).
.
Värmland ar så b,esjunget så det a r onö- digt a t t nu dra ' fram några speciella punkter till berskådande, men jag uppmanar var och en a t t skaffa sig en bra fönsterplats på.,tåget nar färden ställes genom bygderna, annars kunna s % förtjusande partier som bron över Klarälven och vid Loka gå en spårlöst förbi.
Genom ~ s l a r n e går färden allt för fort och .det a r knappt rnan hinner a t t sanda beund- rande blickar å t höjderna och sjöarna vid det allbekanta Grangesberg samt över Dal- älven ' ifrån den storslagna överfarten vid Domnarvet förrän man a r i Falun,)) masar- nas) och " kullornas " stqd.
M:ålet för tillfallet a r Gävle och S.
G. U.- ungdomens kongress dar.
- Sent eller aldrig skall dera.s fest under midsommaraftonen ute i stadeni vackra ' Boulognerskog glömmas.
Tusental3 manniskor å höjderna omkring dansplanen, dar folkdanslagen efter före- draget ' hade sina uppvisningar i de livfyllda sveuska folkdanserna, de måleriska och f arg- glada nationddräkterna omdutande levnads- friska ungdomar, med sol i blick och sinne och grace i. varje rörelse och såsom en av- slutning $ hela den stamningsfyllda tavlan en i nordvest nedgående sol, prunkande i regnbågens alla f arger.
f edan de yttre ögonen njöto av all denna prakt såg jag för min inre syn det framtida Sverges ungdom, som levde under liknande förhållanden överallt i bygderna.
Kunna vi ens narmelsevls uppskatta den vinst ett land skulle göra genom a t t fostra en ungdom till sund, livsglädje utan sprit B J a g skulle vilja tillf r %ga varje f örbudsmot.st&amp;ndare om de föredraga ' en skara halyrusig, skrålande och dansande ungdom framför dessa nyktra, sun- da och levnadsglada folkdansare.
hïidsommardagen fortsattes f arden uppåt genom trikl kl and och Halsinglands bedå- rande höjder.
De norrländska flodernas makalösa scenerier börj.a har riktigt på all- var med Ljusnans slingrande vattenådra.
Sedan kommer slag i slag den ena forsande alven efter den andra.
upp genom hela norr- land., Som mitt mål för den dagen ä r Sunds- vall stiger man vid Ange av norrlandsex-.
för a t t fortsätta nedåt Ljungans f agra stränder och slrurnmande vattenf dl.
Det lilla men kraftiga Medelpad blir an mindre genom dess koncentration vid Sunds- vall och nejd.erna däromkring.
Mas har inte en aning om Norrlands storhet och na- turrikedomar om man .inte sett Medelpads in- dustricentrum, som just befinner sig har.
I å r var.
det gudskelov liv och rörelse vid de flesta fabrikerna och sågverken, vilket e j förra året var fallet.
0.m man står på en av ön Alnöns ' höjd.er och ser u t över de härliga vidder och, höjderna dar .. bakom.
instämmer man helt ofrivilligt med skalden som sjunger:)) Och såg vid såg jag såg, varthän jag såg "!
Som jag för den har g %ngen endast gjorde en fransysk visit.
hos några ' av d r a livaktiga kcinnoklubbar där, dröjde det e j många da- gar förrän jag åter besteg norrlandsexpressen i Ange.
för a t t fortsatta till Gällivare.
NeZly.
Th~ifilz &amp; (Forts. i nästa n:r.)
)
Hava kvinnorna några in- tressen att bevaka vid landstingsvalen utom detta, att vid k~~dstingsvalen ha ett avgörande inflytande på första kammarens sammansättning?
Detta ar en fråga som kvinnorna böra göra sig reda för och sätta sig in i nu före valen.
Och nog veta h i n - norna, trots a t t de ej ännu äro så tranade väljarskaror som mannen, att de h.a en h.el del av f ör .dem speciellt betydelsefulla frågor, som landstingen ha a t t handlägga och slutligen bestäm- m över.
Då galler .det för kvinnorna att se till a t t med sina manliga kam- ra-ters hjalp få dessa frå.gor luftade och diskuterade för att pa b,ästa satt sedan f % dem genomförda.
Nar man reser omkring litet varstädes ute i landet så f &amp; r mtan Y erkligen alldeles ofrivilligt reda på etit och annat, som kvinnorna kanske närmast borde vara .de rätta att ta hand om och- se till: att få ord- ride på ett mera förnuftigt satt an vad som nu ar fallet.
En sådan viktig sak a r frggan .om sjukvården och ord- nandet av .b arnmorskef&amp;g.an inom lanen.
Det finnes verkligen platser dar.
det ä r så illa ställt, att det ej finns lakare att f % p % flera mils håll och samma ar f örhållandet med barnmorska, sjuk- sköterska finns inte alls.
D.et har kant att mycket svårt sjuka personer f %tt viinta i dagar på läkarhjälp, som varit av nöden genast.
Likasil med barn- morskan, som bor alldeles i utekanten av samhället och till vilken .det från det ihre av socknen ar mer an en mils vag.
Skall man d % från den motsatta klanten av sockn.en nödgas hämta henne kan det ju dröja 6 6 timmar i bästa fall, ar hon ute på " förrätt- ning ", som .det heter, så dröjer det ju ännu längre.
Vådorna: av len s % ord- nad sjukvård inses ju lätt a v vem som helst.
- Hur skulle det nu vara om kvinnor- h &amp; p % sadans platser, där dessa för- hållanden äro tillfinnandes, allvarligt tog itu med latt 8nd.ra p % dem till det bättre.
Kvinnorna veta åtminstone huru ångestfyllda minuterna och tima marna äro under väntan på lakare eller b.arnmorska.
Lik.as % att .det har han1 att människor fatt sätta livet till j brist p &amp; lämplig vård i raitt tid.
Man- nen bor.de också veta och känna hur svårt det kans vid sjukdomsfall, at1 fönsöka skaffa hjälp och ej ' lyckas, all1 under det n %gon kar anhörig lider.
under &amp; dana f orhallanden b ordf val mannen och kvinnorna inom er: landstingskrets kunna enas om tatt råde bot på dessa olidliga f örhållanaen ocl söka att i varje socken f &amp; en sjukska, terska, som kunde vara till hjalp undei vantan p. &amp; den mera sakkunniga hjälp ' rom .eventuellt kunde be- hövas.
Sjukhjälpen och utstallande av ba.ri&amp;or- 3ka inom räckhåll ar vad gom ovillkorligen b6r 3rdna.s inom varje, &amp; ocken p %land,et.
.
Detta kunna kvinnor- na åstadkomma genom a t t se till nu vid valen a t t få in i land8tingen.
och i .de kommunala &amp; y- relseriia sadana kvinnor och m&amp;, som ha .först %- else för reformer, som kunna i görligate mån f örekomma och lin.dra mänskligt lidande.
Amanda Frösell!
Passionerna stimule- ra - i ytlig mening men fördumma - i djup.
Det sköna är aldrig utan köld och stolthet.
Men det täcka blir i 99 fall av 100 taget för det sköna.
Vilhelm Ekelund.
Ruth Milles: BONDHUSTRUN.
Strödda tankar om oss sjalva och vårt arbete.
~ e.
är t på arbetarekommunernas mö- Brev II.
ten som listorna fasbstallas, och det ar Kär.a Malin!
Hjärtligt tack f ör lditt brev!
Ja, nog dar som vi m %ste möta upp ' om vi vilja ar det mycket inom våra egna organi- ha våra krav beaktade.
Och .det räcker sationer, Bom inte är som det borde 3nt.e med a t t ett par stycken av klub- vara, så nog ar det: mycket som vi be- bens medlemmar bevista kommunmö- tena utan det galler lika för oss alla, höva resonera om.
Vi ha ju n u o e h å i höst både lands- och naturligtvis inte endast vid valt.il1- tingsmannaval och val till stads- och fällen utan alltid.
Om vi kunde lära: oss att uppträda., kormnuaalfullmaktiige.
Agitationen f ör dessa a r ju redan börjad litet smått, enigt, så skulle vi alldeles.sakert få litet och !ar väl.
nar dessla rader ko.mma un- mera respekt utåt, och vi skulle också der dina ögon i full gång.
Men, vet av vara manliga partikamrater komma du, jag tycker inte man blir glad av att att tagas mera på allvar, än vad vi nu.
tanka p % detta, för d % börja naturligt- göra.
Om vi inom vara organisationer vis ocksh de evinnerliga striderna mel- kunde fostra oss själva ' till mera an- lan män och kvinnor.
Mannen predika s~amkänsla så vore mycket vunnet.
f ö r oss, att vi sk * föra fram dugliga I samhallsarbetet behövas vi lika val krafter, oavsett vilket kön de tillhöra, alla, och därför a r det också nödvan- och f örmanla oss: dgiirför mycket fader- digt, att vi lära oss mötas, inte för att ligt att inte envisas a t t skicka fram bekampoa varandra d ' arför att somliga kvinnor.
Men de glömma oftast ejalva äro man och andra.
kvinnor, utan vi bort att följa denna princip, det händer skola möt.= som manni.sikor snoam racka allt för ofta att det inte tas hänsyn, till varandra händerna till gemensamt ar- dugligh,eten, utan vederbtirande f %r bete för ett bättre samhälle å t de kom- lämna sin plats åt en manlig medtäv- mande slakatena.
Tror du någonsin at.t denna tanke lare endast därför att hon ar kvinna.
Och kvilrmorna själva, ja, de kunna nog kan bli den förhärskande hos det stora vara ganska fordrande nä.r v4 # amla8 flertalet?
Nog borde det val, vara ett på vara enskilda möt,en, men när det mal, som vi alla och inte minst kvin- sedan gäller det slutliga.
avgörandet: norna skulle sträva efter att nå.
Hjärtliga hälsningar f r å n din till- då föredra de flesta i regel att stanna hemma, och överlåta å t " d e a n .d r a " givna Marta.
att klara.
upp, affärerna bäst, de kunna.
.
.
MORGONBRIS partiprogrammet, enär utan- en grundlig Kai nedom i detta det ä r omöjligt.
a t t första va socialismen i ' stort strävar efter a t t genon f öra.
För att.
vinna flera kvinnor för det politisk arbetet bör klubben inbjuda kvinnliga facl föreningar och utomst %ende till ett och anna möte.
Likaså rekommenderades ett livlig eamarbete.
med ungdomisklubbarna.
Vid varj möte, samkvam ' och diskussion bör endast de bast.a möjliga f örekomrna och varje medler bör kanna det som sin plikt a t t bidraga til: att arbetet och den a.llmänna andan hålles p ' ett högt plan.
Kommun- och distriktmöten; böra besökas, dels för a t t kvinnorna därige nom skola f å en djupare inblick i partiet strävanden och för a t t skola sig själva.
I diskus,sionen, som val ' både livlig och i n nehållsrik, framhölls bl.
a., a t t öppna möte] skiille hallas då, och d.&amp;, a t t genom utsandandl zv inbjudningskort och dylikt till utomst %en ile och isynnerhet de ledande mannens hust rur, väcka intresse för klubben.
Medlemmar im tröttnat eller av andra orsaker uteblivi skulle e j 1amna.s.
vind för våg.
.
Sarskil.
btuellt var förslaget om inledande av sam vbete med örgryte&amp;morn.a.
D-e &amp; nga 8 ~ I goda förslagen vittna- om stort intresse fö: r klubbans arbete och borga för a t t arbetet under 1922. skall bli ett gott sådant.
Det talrikt besökta mötet; som präglades av den basta stamning och god kamratanda, för- höjdes genom sång.
Bex nya medlemmar in- N.
T. gingo i klubben.
Från kiiinoklntbbarnas arbetsfilt.
Från Göteborg.
Scicialdemohratiska kvinnoklubben ' har h5 lit årsmöte i Arbetarf öreningens H-sal.
St] relsevalet utföll sä, a t t fruarna, Hedvig Jc hansson, Amanda Landholm, Sigrid Johani son, Amanda Gullberg samt fröken Lilly AI dreasson blevo ordinarie ledamöter och frua] na Maria Johansson och Sofia Jonsson sup1 leanter för 1922.
Bevisorer: f r u Clara Ve] bag6 och fröken Augusta Nilsson, med frua] na Klara And.ersson ' och Seagerberg som sup1 leanter.
Till referent för året ut.sågs f r Ester Jonasson.
Till ombud i Tryckeri-A.-E Fram %t omivaldes f r u Emma Akerman och til ombud i A.
B.
3 ': s ' lokalavdelning fruarni Hedvig-.Johansson och Ester Jonasson.
Di stribut ör f ör ' Morgonbris blev f rökel Augusta Nilsson.
Det g å n p a arets styrelse framlade en myc ket intressant blerattelse, u r vilken vi av trycka några punkter.
Förutom de ordinaril klubbmötena 2 gånger i d n a d e n har klubbei haft flera off.entliga möten med olika före dragshållare.
Dessutom h.ar klubben diskute rat och gjort instämmanden uti flera viktig8 f rågor, bl.
a. o.m ett skyniclsamit iggngsattandc av riödhjalpsarbeten s+mt utbetalande av ar betslöshetsunderstQd.
Den ' har uttalat sig emot bl.
a .. d,et av riksdagen b.egär&amp;a högrc Från Kristinehamn.
ansla.get för militärutgifter, i de nuvarandt bälsovå.rds- o.ch bostadsfrågorna m. m .. I 1:a Kristinehamns sot.-dem.
kvinnoklubb ha majdemonstrationen deltog klubben mycb ' ei talrikt och vid såväl elektors- ' som ri1rsdag.s ned det g %ngna året tillryggalagt sitt först valen utvecklade klubben och medlemmarne igentliga arbetsår.
Klubben bildades, i ok!
ett intensivt arbete.
Tusentals exemplar a t, 920, efter ett föredrag av fru Agda östlund och .broschyrer h a sålts sam1 rarvid 10 kvinnor ingingo som med le ma^ " M,orgonbris massor av flygblad och upprop h a r spritts Itarten var ju ganska blygsam, men intresse Många, nya medlem.mar ha under året tillkom, ör klubben ökades s % småningom s &amp; a t t vi1 .mit och mötena h a i regel varit mycket tal,, 921 års slut bestod klubben av 42 medlem rikt besökta.
M ' en sä har ju ocksa 1921 varit nar.
Styrelse under diet gångna aret har va ett för kvinnorna särdeles betydelsefullt år, it: Frida Gustafsson, ordf., Elin Lun ' dgren Styrelsen avslutar sin berättelse k e d en varin ekr., Anna Johansson, kassör, Vera Nilsson ordf., och Anna Vall, v. sekr. förhoppning om., a t t det nu ingångna hret Arsmötet hölb ' i februari, varvid ars- ocl måtte medföra en ljusning i förhållandena in- om och utom landet, samt a t t kvinnorna i d l t evisionsberattelsen upplästes och godkände större ska.ror måtte sluta upp inom det social- amt ansvar.sfrihet beviljades styrelsen.
I n demokratiska partiet f ör a t t såmedels .hjalpq: omster och utgifter ha under året balansera en summa av kr.
1,326: 22.
Under are till i arbetet för en bättre tingen,s,ordning.
Av revisionsberättelsen framgår a t t utgifter .a 12 ord.
möten och 15 styrelsesammantrii och inkomster för 1921 - balanserat på 1,079 .en hållits.
Två offentliga möten ha anord kr.
P &amp; revisorernas förslag tillerkändes sty.
ats med föredrag av fruarna Marta Larsson relsen .full och tacksam ansvarsfrihet.
Tre lalmö, och Hulda Floo:d,.
Karlstad.
Klubbei olika studi.egrupper finnas f. n. inom klubben.
nordnade Kristi himmelsfärdsdag en enke Den ena av dessa, nämligen sånggruppen, ar estlighet för de gamla å ålderdomshemme.
i, alldeles särskild grad förtjänt av uppmark.
arstades, .varvid f örekom musik, sång, upp samhet från de yngre och med sångröst begi- isning samt kaffeservering.
Dessutom ha: nd.er året anordnats ett par samkvam till vade kvinnornas sida.
Di.sknssionsfrågan f ör af tonen, som inled- Lmman.s med arbetarkommunen.
I valarbetel des av fru Thuring, rörde sig om: Hur kunna eltog klubben genom husagitation och spri ästadkomma an större livlighet för klubbens ande ' av broschyrer.
För a t t upphjälpa klub arbete och uppgifter ' 8 Inledarinnan påpekade ens ekonomi har under året anordnats trt först, a t t ett gott och resultatrikt arbete revf örsäljningar.
Tack vare .dessa kundt bottnar först och främst i det intresse, som l.ubben, trots att den var så gott som nybil, var och, en enskild medlem visar.
Om var och ad, deltaga med två ombud i den av förbun, en av oss infinna oss till mötena inte bara et i februari anordnade instruktionskurser: för a t t f % utan f ör a t t g e komma vi all- tmt aven lämna en ratt så god hjälp till ju ' tid a t t bevara intresset levande.
Var och en 11 de kamrater inom klubben vaks män, vorc bor sträva efter a t t göra mötena värdefulla rbetslösa.
Dessutom har en.
liten under * genom a t t vara en aktiv och inte bara .en; ödsfond kunnat ' bildas, utan a t t klubben5 v ass iv medlem.
E n stor tänkare har .len gång assa behöft anlitas, OmJcring 600 lex.
av sagt:: ') a.tt det a r inte den socialism, som.
[orgonbris ha under året f örs %lts.
Klubben t a r. utan den.
som g e r, som skall frälsa a 1 r ansluten till Kvinnoforbundet, Värmland9 ville talarin-, k vinnodistrikt samt platsens arbetarkommun, virldcn,), och j &amp; denga nen lägga till grund aven för en förenings Vj ha för ' närvarande en representant i stads- f ramgång.
Bland aImnen f ör behandling, stu- f ullmiiktige, en i yrkes- och 1ärlingsskola.na dium:.
och diskussioner.
framhölls särskilt styrelse samt en i zirbetarkommunens .styrelse. '
- ' j) r.
1 %.
. '
- - I ' 8.
8 N YA ..:: FA ' B R.
I K ...
Mötena ha i allmänhet varit välbesökta och intresset för klubbarbetet gott.
T111 styrelse.
för innevarande %r valdes:, Frida Giistafsson, ordf., Elin Lundgren, sekr., Hulda ' Djup,: kassör, Emma Aspenberg, v. ordf., .och Anna Andersson, v. sekr. Reviso- rer: Hilda Nilsson, Ester Pettersson och Hulda Jonsson.
Komrniissionar för Morgon- bris: Ester Pettersson.
,.
Till sist en hjärtlig halsning till .kamraterna i kvinnoklubbarna landet runt!
.
F. G..
Fr&amp;n Tungelsta.
Tungelsta socialdexhokratiska.
kvinnoklub b ' höll sitt första arsmöte onsdagen den 8. f-ebr.
1922.
Ars- och .revisionsberättelserna god- kändes.
Till styrelse f ör å r 1922. valdes.
fru Ragnhild Roos-Andersson, f r u Clara Levin, fru Emma Lindgren, f r u Hilma Hagberg och fru Emma Arvedsson.
.
.
Khbben bildades i december 1920 på initia- tiv av soc.-.dem.
kvinnoförbundets.
oxidf.
f rn Siine: Vessman, som höll härstädes ett före- ' särskilt riktat t.ill kvinnorna: E n inte- i drag, ri.msstyrelse tillsatt,es .. och funnerade till .i febr.
i921, d &amp; ny styrelse valdes, " och klubben.
började d % sin egentliga verksamhet.
.
I samband med en kamratfest med södra (listriktets kvinnokl ' iibbar liar klubben under i fret a n o ~ d n a t ett offentlig föredrag med fru Agda östlund som föredragshållare.
dess ut on^ I iar anordnats ett par offentliga fester, vilka varit talrikt besökta.
På k1ubbsammantrad; ena ha, f örutom do fanliga mötesf örhandlingarna;: olika viktiga Tr %gor diskuterats, särskilt sådan a, .$om be-: öra kvinnorna,.
barnen och hemiiien.
Även; %dana frågor, som berört den egna kommu- ien ha ' klargjorts och diskuterrzcs, f 6 r a t t nedlemmarna skolat f å en viss inblick i do riktigaste ' kommunala spörsmålen.
Klubben.
ir representerad i fullmiiktige och skolrådet.
Vid höstens riksdagsmannavr,l deltog klub- ') en livligt i valarbetet, dels, gcnom a t t vid.
rallokalen bitritda nied va !s~ddsutl3imnande.
c h dels genom personlig hcsnzi lation.
Tack rare denna agitation lyckades arbetarpartict !å ett flertal röster, som eljest gått till de.
.
indra partierna.
.
I förhoppning om a t t kvinnorna alltmera nse .vikten av sammanslutning och ökade in- ikter i sociala och politiska spörsmål, till- ~nskas kamraterna landet runt ett framga ' ngs- i k t arbete för ' vårt stora gemensamma mål!
Ragnhi1.d Roos-Andersson. '
1 " ' ' '.
.
.
&lt; Från Essvik. '
n.
.
.,.
.
: % Essviks.soc.-.dem.
kvinnoklubb höll si.tt 5.
r ~ - iöte måndagen den 6 febr.
å lokalen Jung- .allan.
Mötet öppmdes av ordf. H. Löven- - ahl.
Sedan klubben beviljat två nya med-.
?mrnar.
inträde i klubben, övergick mötet till eh.andling, av styrelse- och revisionsberatt.el- erna, varav framgick a t t klubben under ar- etsåret 1921 haft 21 ord.
möten, 1 samkvam, " kamratmöte, 1 .famil~e- och 1 friluftsfest, 1.
yf örening, varvid., f r u ' Nordlander medver- .. .at,: fest med f öredrag av .fru Thuring samt 6redrag av f r u Buth Gustafson.
Klubben.
a r livligt deltagit i valagitationen, samt in- imlat till: Svartviks .arbetslösa kr.
358: 3 3,.
iimte matvaror.
Klubben har aven.
skänkt iedel t i l l sjuka kamrater, till valfonden 35: r., varjämte på i n i h t i v av klubben för min- re bemedla.de skol barn &amp; ns,kaff ats gymna- ikklader, vilka; .överlämnats till .skolan.
: lubben har a ~ e .. n under året besökt en.
del lubbar i distriktet, samt Njurund.a arbetar- ornmun.
Utgifter och inkomister ' balanserade på kr.
36: 92.
Sedan mötet, beviljat styrelsen full: h tacksam ansvarsfrihet, övergicks.- till val 7 styrelse för .komrniande %r.
Dess samman; ktning blev: ordf. H. Lövendahl, uice ordf. ... Haharsson, sekr. C; Magnusson, A. Ni,ko- usson, k a s s ö ~ As.
Grelsson.
Revisorer:, uarna Byström, Holmkvist och G. Erikm ' on.
tt representera; Nya Samhallet i+~ågs:.
E&amp;, ' ' ' ' ' ~ o o ~ g a t i v ~ a ö r.
b &amp; d &amp; Margarinfabrik är landets modernaste K.
- F:s Margarin framställes av de basta rivaror --.
-.
- - K F:s Margarin fyller de högsta anspråk - - - - - K.
F:s Mai-gariri säljes e n d a s t i de ~ o o ~ e r a t i v ' föreningarna a. '
- - -, '.
. '
'
MORGONBRIS I valkommittén för riksdagsmannavalet ' var dubben representerad av 16 medlemmar.
Klubben a r representerad i barnav5rd.s- iämnden och f attigvårdenämnden, i skolråd, so.mmunstyrelse, A.
B; F., en suppleant i rommunalnamnden och en i arbetslöshetskom- nittén.
Under året har hållits ett gemensamt möte ned ungdoms.klubb.en)) Frihet och diskuto: ados över Smnet Nykterhetsfrågan i nuva- rande läge.
Klubben har deltagit i tv % kamratmöten, 3 t t i Osmo och ett i Tungelsta.
Vid mötet i 5smo ta.lade fru Amanda Frösell om Fattig- ~ å r d och barnavärd.
Vid Tungelsta-m6tet var; rår rilrsdagsledamot fru Östlund f öredrags- Gillare och ämnet var en del av de mest bran- börjar nytt läsår den 10 oktober.
iande Iagf örslag, som innevarande riksdag Kommer a t t behandla.
På båda ställena hade l.
Första årskurs med b w e manlig kamraterna ordnat trevligt och inbjudandc för oss.
Och beslöts a t t ösmo, Sorunda och och kvinnlig avdelning.
I ' ungelst a. klubbar skulle mötas i Ny näshamn 2.
Andra årskurs för dem, som ge I februari 1922, vilket ock har skett.
I förhoppning om gott samarbete aven i nomgått första arskurs eller aga mot fortsättningen f å r styrelsen härmed uttala ett svarande kunskaper.
tack till klubben för visat intresse och hoppas vi a t t i vårt gemensamma arbete komma nar- Obs.
!
Sankta inackorderingsavgifter.
mare varandra och hålla fast tillsammans.
Begär prospekt.!
Adr.
: Sbruik.
I ' iderna äro h %rda och svåra och framförallt bör arbetets folk, både man och kvinnor, hålla samman.
Med detta .mål för ögonen, Gnder klubben härmed.
sin kamrathalsning kronor, som överliimnades till de arbetslösas förening p5 platsen.
till klubbarna landet runt.
Vår .klubb siinder sin hälsning.
till socal- Styrelsen.
demokratiska kvinnor landet runt.
.
.
Styrelsen.
Från Eslöv.
j) ' Brunnsviks folkh~gskola Lövcndahl, i Essviks-Nyhamns koop.
han- delsför.
A. Halvarsson, i kaf6 Ny Tid, Ess- vik, A. Grelsson, i tra.fikför.
Framåt C.
Mag- nusson; ombud i distriktet blevo: A. Eriksson och K. Jakobsson.
Till tidningskommissionar valdes Anna Eriksson.
Klubben har 5 ande- lar.
i Njurunda Folkets husf örening.
Arsmötet gav i allt ett gott intryck, och man ser först vid ärsskiftet vaii som utrat- tats under året.
Men ännu Ila vi mycket a t t vänta av kvinnorna.
J a g sitter just och för- söker samla mina tankar kring klubbarbetet i stort gett.
Mig tyckes a t t vi skulle i ännu vidsträcktare m %n kunna delta i vårt klubb- och fostringsarbete.
Nar v i titta in på våra bönlokaler och se hur folket samlas dar kvall efter kvall, vecka efter vecka, med inte den ringaste tanke på talens innebörd, utan, jag må saga, för nyfikenhets skull och för .gyc- kels hgllande, då tycker man a t t vi i ' stallet slcul.le enas om a t t det e j borde finnas något hinder för oss a t t samlas på våra egna för- eninasmöt,en, som ju ock äro våra skolor, för a t t &amp;, r studera vgrt stora livsproblem, för a t t n &amp; frani till ett verkligt människovärdigt samhiille.
Det a r ju ocks % en bidragande orsak a t t vi, de, arbetande kvinnorna, alltid ha så mycket a t t göra, dä vi ensamma ska hålla hemmet vid makt.
Arbetarkvinnan har aldrig råd til.1 lejd hjaip, S &amp; det kr ju ej alltid så gott a t t bestika mötena för a t t dryfta de samhälleliga spörsmälen.
M., &amp; vi dock börja lara oss först&amp;, a t t det ej P %r möta några hinder a t t delta i klubb- arbetet - vi £ % ' ej heller tröttna fast vi e j kunna gå på ett möte, icke p % två möten.
Vi gå så ofta vi kunna, s % göra vi oss själva och tjIinst, t y sammanslutning ger makt!
Cecilia Magnusson.
* Från Nynashamn.
Klubben hade vid arets början 69 nied-lem- mar och vid areta slut 65; 2 ha under året med döden avgått.
Under gret har hiillits 10 ordinarie möten och 13 protokollförda styrelsemöten.
Klub- bens kassa har balanserat på en summa av kr.
2,184: 45.
Föredrag har under %ret hiillits av fru Nelly Thuring två gbn.ger, den ena gången gemen- samt med .arbetarekommunen.
H r Emil Nili- son har aven hållit föredrag över en)) Varm- landsresa '), belyst med skioptikonbilder.
E n enskild julgransfest har varit .anordnad, Klubben har aven inbjudit de gamla i sam- hället på kaffe med dopp och sång och musilr samt skioptikonbilder.
Den 17 juli Ilade klubben utflykt till s j ö s ~ med en av skärgårdens vackra öar som mål; färden var i allo lyckad.
Den 13 augusti hade klubben anordnat en sommarmarknad, som lämnade ett överskott på 490 kr., och had.e klubben den glädjen att f å lämna 100 kr.
till de- arbetslösa.
I maj och oktober ha varit anordnade sjuk- vårdskurser, som av samh.ällets innevånare ha varit oimf attade med intresse.
Klubben har med ett ornibud deltagit i in- st~ulrtionskursen, med ett ombud i parti.
distriktets kongress samt t v å ombud i kvinno.
distriktets ' konferens och med ett ombud i diatdktskonferensen i Tungelsta.
Det Iranske kan intressera f örbundsmed- .enimar p % andra platser a t t - i vår facktid- iing se något fr %n Eslöv, dar en soc.-dem.
rvinnoklubb verkar sedan nara ett %r till- 3.aka.
Närmare bestämt var det den 27 b pr il förra %ret under fru Hulda Floods agi-; ationsturné i Sk %ne klubben bildades.
Den whöll vid .sin start 18 medlemmar; antalet iar senare ökats och utgör nu 37.
NZigra stora resultat av sin verksamhet iar klubben icke a t t visa p %.
De f å komma; ä sm %ningom, .s.
a. s. väsa fram ur arbetet.
C den m %n v i kunna bidraga till a t t alla ivinnor lära sig inse sin makt och bruka %ensamma ratt, i samma m %n kunna vi säga) ss ha xppn.ått ett ' stort resultat (För ztt n % detta h8.lla vi våra nöten regelbun- jet, tv % i mhaden, då det diskuteras frk-; or av lokalt eller mera allmänt intresse.
Jålunda har diskuterats " kooperationenJ ', Iarvid det f ramhållits vilken stor insats kvinnan kan göra p % detta fijr folkets eko- nomiska frigörelse synnerligen viktiga om- råde.
Även nykterhetsfrågan har.
varit !örem %l f ör klubbens diskussion.
Denna frågas stora betydelse f ör arbetaneklassens iöjande behöver icke av oss nar.m.are utveck- as har.
Klubben deltog livligt - i agitationen för förra årets riksdagsval, vid vilket tillfälle avdeln.
anordnat föredrag med f r u Olivia Nordgnen,.
Trelleborg, som talare.
Fjarde ' dagjul hade klubben anordnat jul, fest till vilken inbjudits de arbetslizsa me6 F.amil jer inom samhället.
Genom ' till.
fester influtna g %vor uppstod ett överskott av 147 Från Falkenberg.
Falkenbergs Socia1de.mokr.atiska Kvinno- klubb hade sitt arsmöte i Folkets Hus 011s- dagen den 8 febr.
1922.
Sedan %rs- och revi- sionsberattelse föredragits, och den avgående styrelsen beviljats ansvacsf rihet, f örrattades styrelseval.
I tur a t t avgå från den gamla styrelsen voro fruama Anna Liljendahl och Josefina Carlsson.
Den nya styrelsen ter sig s %limda: fröken Ester Andersson, fruarna Clara Andersson, Anna Stenberg, Josef ina Carlsson och Alma Nilsson.
Suppleanter: fruarna Josefina Kristoffersson och Hilda Bengtsson.
Revisorer: fruarna Ellen Mår- tensson .och Natalia Bergman.
Suppleant: Anna Liljendahl.
.
Ur årsberättelsen kan anföras f öljande: Klubben har under året haft 5 styrgelse- och 9 ordinarie möten.
Klubben deltog med 1 ombud vid kvinnornas f örbudskonf erens i Stockholm den 17-20 februari.
Klubben had.e i april anordnat en fest för årets konfirmander.
De unga till ett 75-tal gossar och flickor, vilka vor0 inbjadna med kort, samlades i Folkets hus stora sal, dar det festligt dukade kaffebordet var dukat med blommor, tårtor och smkbröd.
Vidare f öre- kom musik samt e t t litet ungdomsföredrag.
Till sist öv.erlamnades till alla en ' liten min- nesbok - Ina Rogbergs ' &gt;En halsning från mor Klubben hade storslag &amp; nog anslagit 75 kr.
till bestridande av kostnaderna.
Klubben har under året anordnat två före- drag m.ed f r u Nelly Thuring och f r u Agnes ' j..
.
. '
' j..
Drottninggatan ' n. b. och 1 tr. upp Sforf - .. lager av.
in- och utlZndska nyhefer i.
~ i r n k a ~ ~ o Dr r akter, ' och ~jolar ' till.
billiga bestbda priser.
Obs.!
jhtlliiningnr utf ' öori ...
till: billiga priser. '
MORGONBRIS 16 Söderqvist som talare, i båda fallen val be- sökta .. I 1ikhe.t.
med ett föregående %r deltager 1dubbe.n med två ombud i och för anordnande av samhallskurser, till vilka Vita Bandets lokalavd.
har har tagit initiativ.
Klubben, som vid h e t s .slut raknar 52 med- lemmar, har sina möten i allmänhet val be- sölcta, varvid omväxlande förekommer n %gon uppläsning, någon gång en diskussiopsfråga samt en för varje.
g5n.g va1.d s. k. trevnads-.
kommitt6 (2 per.)
som sörjer för e t t billigt 0c.h gott kaffebord, vilket 1 sin mån förhöjer stizmningen.
Klubben har under året försålt omkr. 400 ex. av JJM,orgonbris)).
Inkomster och utgifter ha balanserat på 395 kr.
med en L.
C. behållning av 18 Itr.
BAWKAKTIEBOLAGET .Alla slag a v bankaffärer.
- O R D E,N Hogsta inlhingsränta. '
- Fr&amp;n Lesjöfors.
.
,.
Lcsjö soc.-dem.
kvinnoklubb höll sitt års- möte den 5 mars 1922.
Av revisionsberätteit- sen framgick a t t i n k ~ ~ m s t e och r utgifter ba- lanserat på en summa av kr.
198: 58 och sty- relsen til.lerkandes full och tacksam ansvars- frihet för det gångna året.
Till styrelse för nästkommande %r valdes f r u Ellen Steen, ordf., Augusta Larsson, sekr., omvalda, v. ord- f.örande Ester Steen, v. sekr. Rut Hellqvist, kassör Jenny An.dersson.
Revis.orer: Maria Nilsson och Hanna Nilsson, nyvalda.
Till kommissionär f ör Morgonbris omvaldes fru.
.
Beda Hellqvist.
Under året h a hållits 10 ord.
.och # &amp; t extra möte samt ett offentligt med föredrag av fru Marta Larsson fr @ Mialmö över ämnet)) I genombrottstider j; dett.a möte var ganska ta.lrikt besökt oc &amp; hade nog aven det goda med sig a t t icke kvinnorna stannaae hemma p h a l d s g e n utan voro talrikt representerade.
Klubben har under året ' tillsammans med ar- betarkommunen och ungdomsklubben Frihet anordnat en utflykt samt aven bes6kt Djup- rammens ålderdomshem och bjudit på kaffe.
Till k0nferensen.i Karlstad har klubben varit representerad med 1 ombud och 4 medlemmar representerade vid Storforsklubbens kamrat- möte.söndagen den 12 juni.
I valagitationen har klubben bidragit genom a t t försälja Mor- gonbris valnummer, och a t t p % valdagen ut- dela valsedlar till de röstande kvinnorna.
I extra nödhjalpskoinmittén har klubben med- verkat med 2 .representanter och kontant bi- drag.
360 exemplar av Morgonbris ha sålts; medlemsantalet - ar vid .årets slut 24.
Det å r som nu gatt till anda har varit fullt av tråkigheter av ' inånga .slag.
Intresset ser lit a t t slappna mer och mer och många ganger måste mötena inställas p % grund av a t t med- lemmarna lysa med sina frånvako; många av dem besöka e j mötena på hela året.
' Vad skall då digra f å kunna utratta.som trots allt för- söka hålla modet uppe.
Vi måste nedlag- ga mera energi i arbetet och vi f å hoppas a t t det kommande .året måtte i detta fall bli biittre an det föregående.
M.ed kamrathalsning till klubbarna landet runt.
Augusta Larsson, sekr. Morgon bris.
Ste~okhdme sadra krimnoklubb (soc.-dem.)
halller ordinarie sammanträde 1:sta onsdagen i varje malnad kl. 8 e. m. i lokalen 8 tr. Södra Folkets Hus.
Ordf. fru Elin Magnusson, Timmermansga- Styrelsen.
tan.
40, 3 ' tr., Stockholm.
VasasOadens sam.-dem.
kvinno- klubb h m ord.
möte 1:sta mandagen i varje manad kl. 8 e. m. lokalen Upplandsg.
51, 1 tr. (Gustav Vasa-automaten).
Uppbörd och inskrivning v a j e möte.
8tyrelscrr.
Tidning för den sociaklemokratiska kvinnorörelsen.
Utgives av styrelsen för Sverges.
Socialdemokratiska Kvinno-.
förbund.
R e d a k t ö r: Sighe Wmsman.
Allm.
Kungekolms sac.-dem.
kvinno- klubb avhalller ord.
möte 3:dje onsdagen i va j e manad kl. 8 e; m.
S:t Eriksgatan 21.
Ordf. Hildegard Ström, Bergsgatan 27, 1 tr. ö. g. Fa~einPwgen f 6 ~ HembitrSaien i Stsohkdm haller möte 1:sta torsdagen i varje manad kl. 8.30 e. m. i Folkets Hus P- sal, 3:dje torsdagen i Folkets Hus C-sal.
Tel. Norr 244 36.
Upplandsgatan Stgrelsen.
85, Stockholm.
Expedition: Anna Svensson, Apvika raso.-dem.
kvinnoklubb ordinarie möte 2:dra mhdagen i malna- Grindsgatan 10, III, Stockholm Sö.
haller den kl. 8 e. m. i Folkets Hus C-sal.
St.-Tel. Söder 78 98.
Styrelsen.
P r e n u m e r.
a t i o n s p r.
i s: Helt &amp; r kr.
3: -, halvt &amp; r kr.
1: 50; lös- Billesholims sot.-dem, kvinno- klubb.
halller ord, möte i Folkets Hus i Södra nummer 25 öre.
2:dra tisdagen:i varje m h a d kl. 7 e. m.
A n n o n s p r i s: Sista sidan 25 öre, Vrkm Ordf. fru Anna Fors, Villorna.
Billesholms gruva.
Styrelsen.
textsida 40 öre pr mm. '
sierges SO~.-Dem.
Kvinnoförbund: 3rdf.
och korresp.
sekreterare: Fru Jigne Wessman, Upplandsgatan 85, 3 t o c k h o l m.
A.
T.
- Norr 24436. '
' ~ s k i l r t u n s soc.-dem. '
Lvimnoklubb haller ordinarie möten 1:sta mandagen i varje manad kl. 7.30 e. m. i Folkets Hus.
lille sal.
Styrelsen.
GBtebo~gs sac.-dem.
kvinnoklubb har möte 1:sta .tisdagen i manaden kl. 8 e. m. Stockholms stads, Stockholms o. i Asb.-föreningens H-sal;.
3:dje tisdagen i ma- Uppsala läns sacm-dem.
kvinnodim naden Bondegatan 14 kl. S e. m..
Styrelsen.
etrikt.
Adr.
: Ordf.
Röken .Anna Svens- son, Grindsgatan 10, Stockholm Sö.
Kassör Fru Sara Andersson, Igelboda, Saltsjö-Duvnas,.
Höganäis s o c d e m.
kviiinoklubb halller .ord, möte 1:sta och ' 3:dje malndagen i Othlmr Nlm.
kvinnaklubb * (sot.-dem.)
manaden.
Ordf. ' fru Helen Olsson, Förenings- haller ordinarie möte 4:de mandagen .i varje gatan, H6gands.
malnad kl. 7.30 e. m.
Obs.!
Lokal i D-salen, Folkets Hus.
Ludvika soca-dem.
kvinnoklubb haller sina möten 2:dra mandagen .i varje m&amp;- Styrelsen.
nad kl. l /, 9 i Folkets, Hus ' B-sal. '
, ', ' ' '.
En härlig.
.
.
sommardryck!
.
.
.
Styrelsen.
- Skivarps aoc.-dem.
kvinnoklubb hhller ord.
, möte andra sondagen i vazje m&amp;- nad kl: 1,30 .e.
m; i Folkets Hus, Skivarp.
Nya medlemmar vinna inträde.
- Styrelsen.
Björn bar KÖ,rs bar Hallon garanteras.
tillverkade endast, av fruktsaft och socker.
Finnes i de flest-a speceri- &amp; matvaruaffier.
A.-B.
TH. WINBORG &amp;.
C:O, - B Konsumtionsföre-ninaen Stockholm Sö.
8pPnga soc.mdcm.
.
kvinnoklubb haller ordinarie möte 1:sta torsdagen i varje m h a d kl. 8 ' e.
m. i Folkets Hus.
.
Styrelsen.
.
Solna sot.-dem, kvinnaklubb håller möte 2:dra tisdagen i varje m h a d .kl.
8 e; m. i Huvudsta Folkets Hus och 4:de onsdagen i v a j e m h a d kl. 8 e. m. i Hagalunds Folkets Hus.
Styrelsen.
S ~ n d b ~ b e sam.-dem.
~~s krinno- k h b b háller möte 1:sta tisdagen i .varje manad kl. 8 e. m. i Folkets Hus.
Tumba sot .. - dem.
kvinnoklubb h &amp; ler ordinasie möten 1:sta onsdagen i. m %naden kl. 8 e. m. i Folkets Hus, Tumba.
Styrelsen.
Stockholm A.-B.
hrbetames Tryckeri, 1922.
