# ID: svediakorp-per2491
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1922
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 16,051
# sentences: 921
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDNING F O R DEN S O C I A L D E M O K R A T I S K A KVINNORORELSEN.
Utgiven av styrelsen för Sverges Socialdemokratiska Kvinndförbund.
18:de.
H q. '
192 2..
De stora idéerna ha f a t t bryta fram genom ett intensivt motstAnd: Idéernas man ha fängslats, straffats, berövats hem och .f osterland, bränts å Bål.
Vi kunna påhällda aldrig fullt uppskat.
att det funnits män, som " tänkt den nya tidens tankar, högt och modigt för- kiinnat deras sanning och älskat sanningen mer än livet ".
När en senare tid fullnit, att dessa banbrytare haft ratt - beklagar man deras öde, m911 detta 3de har drabbat alltför m %nga av dem, som sökt rubbs på gamla rotf iista åskådningar.
Det var förgångna tiders satt att reagera mot vad nytt var och man oska ' dliggjor~de väl perso- nen - ineh idén en gang väckt kunde inte ens elden förtära, den var odödlig.
och lever.
Vår tid har väl kommit något langre; vi f5ngsl.a inte någon ' människa för e ' il ny idé.
Ja, siig det - men briinna göra vi i a l l i händelser inte.
Det- finns andra.
.
medel,.
som äro nästlan lika verk- samma, polemiken, överliigsen- ' - heten, h å m t och löjet, man kan ju t. o. m. tiga ihjäl en sak hur god eller rättvis den än i och för sig kan vara.
Och lidelserna h n n a komnia i svallning.
Som nu.
Vi ha en fråga föreliggande till lösning hom den närmaste tiden i vart land, som - # djupt ingri- pande som den ar i den emkildes liv - har förmatt sätta känslorna i brand.
.
Det .ar den förestående folkomröst- ningen- och d e t eventuellt darav f öl- jande rusdrycksförbudet.
Twentals och hundratusentale UV man ' och kvinnor ha omfattat i d 6 n O ...
Pris 25.
Öre.
N:r 8.
Augusti.
.om ett rusdrycksbefriat land, arbetat som tvingat fram nykterhetsarbetet, för denna.
idé krtionde efter årtiond~, att det varit alla, dessut erfarenheter från livet i vardagslag, medEans1a.n.
utan att kuiina.
.
förutse nar.
.
tanlrun skulle k w &amp; förverkligas, men arbetat med de olyckliga, som sporrat till arbe- t. tet, och att det a r siamma erfa- renheter - men icke förbudet för dess egeh skull - som lig- ger till grund f ör förbedskravet.
Nu stå vi inför ett indirekt avgörande genom f.olkomröst- iiingen.
Visserligen matas och vagas möjligheterna för och emot redan nu; det a r en råd- givande omröstnhg, och dar- med dess betydelse som grund f ör ett förbud så svag som %möj- ligt, saga r.usdrycksbrukets för- svarare, men detta hindiar tro- ligen icke, att om omröstningen skulle giva ett negativt resultat, motståndarna till förbudet skul- le utnyttja detta till .det yttersta.
Det ar första gången eh folk- tillämpa^ i v&amp; &amp; land oGröst&amp;ng .-.
och det ar vars och ens plikt att &amp; sta under socialt * insvar.
.
.
De.
arbetande gr&amp;perna - den ena som önskar se sitt m3ingårig.a arbete bära frukt ge- nom rusdrycksförbudet, och den andra gruppen, som vill ha sinn vanor i fred, ha redan iklätt sig.
ansvaret för sin propaganda och.
.
för !sin.
röstning - men anritt.
finnas så många " neutrala ",.
.
Skulptur av C.
J.
Allen.
tveksamma och likgiltiga, Isom ocksa borde betänka att den dag hoppfullt likaväl - mot v a n la n att vi lägga vårt ja eller.
n - e j i rösturnan, använda rusdrycker, som egentligen eller sitta hemma, den dag ha ~i rnangn, inte h a r annan grund-eller anliat för- många anni is ko öden i &amp; s Ginder svar - an a t t.
det ä r en gammal v-a.
och vi rösta inte endast om en m a k - .. =in bom .aldrig l &amp; känna livet an- fraga.
nat an som ett sall~kapsliöje, diar sti- Det är tk&amp;als sm8ttingar; indirek- mulansen utgöres av sprit, hur skulle ta offer för rusdrycksmhnsbruk&amp;~ vars den kunna förstii de djupa orsaker, framtid vi skola avgöra med vllr röst. '
'
MORGONBRIS 2 Morgon bris.
S %tolf örhållanden i.
Amerika.
,.
.. Tidning för den socialdemokrartiska kvinnorörelsen.
Utgives av styrelsen för Sverges Socialdemokratiska Kvinno- förbund.
Föredrag hållet av Overlarare fröken Math.
Holmgren i Malmö, vid Skånes soc.-dem.
kvinnodistrikts upplysningskurs i februari 1922. '
(Forts. fr. föreg.
n:r.)
och tidningarna hade ganska mycket Det liiter, som.
om det vore inlärt att tala lom huru pass dåligt utrustad .men .så var ej förhållandet.
Florestbil staden var, då det gällde att bereda darinnan, miss Shaw3 har ubmärkt lös1 plats för denna väldiga skara.
Om- R e d a k t ö r: Signe Wessman.
Allm uppgiften, att,, som hon själv säger kring 90,000 barn måste under inneva- Tel. Norr 244 36.
Upplandsgatan &gt; 9 arrange the vr ?ork so.
that young rande lastir undervisas på s. k. halv- 85, Stockholm.
people are standing on tiptoe witl.
timme på grund av vederbörandes eagerness to be a part of any giver oförmåga att skaffa tillräckligt med Expedition: Anna Svensson, work ' ' .J " - skolhus.
Nemorks skolviken beteck- Grindsgatan 10, III, Stockholm Sö, Varje enskild stat h0.m U.
S.
A. hal nades som " a c ' omplete failui-e f ör St.-Tel. Söder 78 98. bestämmanderätt - ang&amp;ende sitt skol.
borgmästare qylan, som yttemt var P r e n u m e r a t i o n s p r i s: Helt %: väsen.
En ganska ator olikhet a r hell ansvarig f ör skolbyggnadsf örh %llan- kr.
3: -, halvt Ar kr.
1: 50; lös.
naturligt därför radande barde med av.
dena.
En av stadens tidningar skrev nummer 25 öre.
seende på den tid för .skolpliktere om- bland annat: " Ne~v ' york ar rikt fattar undervisnings,meto.der och sko.
nog att ha de basta skolor i varl- A n n o n s p r i s: Sista sidan 25 öre: lornas utveckling i allmänhet, Gemen.
den och tillräckligt av dem för att upp- textsida 40 öre pr mm.
s ?mt för dem alla a r dock den demo.
fostra alla s i n a barn.
Men 8 % länge kratiska a.ndra, som genomsyrar hela etadens slcolyasende ar beroende av po- Sverges Soc.-Dem.
Kvhnoförbund: skolvikendet,- och som - görj att s k o h li$iken, s &amp; länge komma dhliga skolför- Ordf. och korresp.
sekreterare: Fru baras upp av hela fo.lkets intresse, h %llanden att finnas.
Därför: " Take Signe Wessman, Upplandsgataii 85, U.
S.
A. ar framförallt barnens och the schools out of politics9).
* Det var S t o c k h o l m.
A.
T.
Norr 24436. ungdomens land, och vad som offras lösensordet.
Sedan undervisningen på- p &amp; dessa kategorier, offras med glädje.
gått ungefär tre veckor, anordnades en Enligt en uppgift hämtad fran s. k. föräldrarnas vecka, the parentx Det a r tuse~den av hem, som skola Thildrens bureau of United states de- week, då genom pressen och genom brev Aterställ~as till hem om vi rosta j a. partement of laboï " ha fem av U.
' S.
skrivna av barnen under vederbörande Det har lyckats den segrande demo- A: s stater skolplikten utsträckt till lär: s ledning, f öraldrar och måkmän kratin att på många omraden !bryta 18-års åldern, tv % till 17, trettiotv % in- inbjödos att besöka skolan för att bese med gamla fördomar och gamla tradi- till 16, en till 15, sex jämte the district kol lokalerna, %höra undervisningen of Columbia till 14 och en till 12 %m och vara i tillfälle att framställa sina tioner.
Arbetarerörelsen och nykter- ålder.
Men från denna skolplikt be- önskemål i olika avseenden.
Denna.
hetsrörelsen följdes &amp; t und.er många.
Ar viljas undantag efter mycket olika prin- föra~draveclra - ej den första i sitt som tv % trofasta kamrater, fo.str.ande ciper.
olyckligtvis säger byrån, ' ar slag - var mycket uppskattad och såväl varandra som de ska~or, som fyl- mängden av dem, vilka erhalla till- hade säkerligen stor betydelse f ör kade sig inom de olika orga ' nisatioiler- stånd att avgå före den lagstadgade fram jandet a; gott am arbete mellan skol %lderns uppn %ende, så stior, att den hem och skola.
na, till samhörighet och socialt amvar.
i mycket hög grad gör lagen ineffek- I samtliga skolor jag besökte omfat- Till samma mal: Högistla möjliga lycka tiv.
The board of Eduction i Washing- tade den egentliga folkskolan - the för största möjliga flertal människor) ton, som har att undersöka, handleda Public school - åtta .klasser.
Under- och till en högre kultur, eyftade b %da.
och lämna uppgifter ang. undervis- visningstiden upptog fem timmar pr Lör- Med nästan våldsam kraft slunpdes ningsväsendet i U.
S.
A., strävar ockdi Jag, i regel från 9-12 samt 1-3. vfter att få fram mer enhetlighet i det- iiagen.
var allmän lovdag.
Somliga sko- ut parollen: " Bort med rusdryckerna! "
jamma.
lor hade samundervisning, andra voro Det var en av de fjätt.rar, som först Det var 900,000 barn, som mötte upp, svsedda för uteslutande gossar eller borde lösas.
Men ropet förklingade 1 % skolorna i Great Newyork öppnades flickor., Vid gasskolorna fanns manlig ohört.
Fjättrarna äro ännu olösta.
Nu Y)) Att ordna arbetet sa, att unga man- Sverlarare, vid samskolorna, oftast har v %rt lands rö~tberättigade män och aiskor st % p % tå av iver för att f &amp; hjälpa till kvinnlig och vid flickskolorna tjänst-: j orde endast kvinnor.
Disciplinen kvinnor att genom stark uppslutning ued det. "
var utmärkt och ordningen den den 27 augusti visa genom sin röstning det arbete, som vi nedlagt för att d l r a basta, detta i t r o t ~ s a v eller vad den verkliga folkmeningen vill i väcka ansvarskänslan hos varje med- kanske rättare d ä r f ö r a t t kropps- aga var förbjuden.
Vid olika tillfallen denna frliga.
borgare och för att mana fram röstbe- fragade jag lärarinnor, som undervisa- Äger icke aven vår tid de stora .per- rättigade mtin och kvinnor till röst- de i de högsta gmsklasserna, om daet e j sonligheter, som äro villiga att offra uriiorna, och hur .an röstningen utfaller var svårighet med disciplinen, helst i sitt eget för framtidens skiill.
ett skola vi alltid minnas: Idén skall klasser,.
d i r en del emigrantbarn fun- Jag har just framför mig Elleh Keys Leva,.
utvecklingen skall för.a oss allt DOS, pojkar, vars Alder kunde uppg % till halsning till förra numret av Morgon- längre framåt, och s % visst som, det &amp; r bemot 17 %r.
Svaret blev alltid, att bris.
S % oväntat den halsningen kom, en god sak vi arbetat för och de basta det inte var förenat .med n %gon som helst svhighet.
Tvärtom.
De större var den som en fridsröst miht i strids- bevekelsegrunder mtanat oes till detta pojkarna voro i regel.
lättare att hand- larmet, s &amp; likt Ellen Key -, god ' och arbete, s % skola vi kunna upprepa och skas med an de mindre.
Man vädjade storsint.
Tusen tack Ellen Key för de kanske f &amp; ratt, att utvecklingen " rör till deras hederskänsla, till kamrat- mdan i klassen, ' och att uppföra sig or deun.
sig ' ' framht.
~höviekt mot en " lady) ' skulle omöj- ~ n d a s t nagra veckor &amp; terst &amp; nu till.
- A. o. .. .. den stora röstningsdagen, Efter.
' allt * &gt; ' Tag bort politiken frlin skolor; a.jJ - - j, I.
.
e.
.
' ligt fallit dem in.
De voro redan sml gentlemän.
Man skulle vara glad on något iner av .den hyvsning och de1 takt i upptriidande mot såväl lär.
son besökande lcom till synes hos våra egnr gossar i motsvaraiz.de alder.
Säker ligen hade lär.
vid ordnii1gen.s uppratt hållande en utmärkt hjälp i kl.assenr förtroendemän, till vilka utsiigos dt bast begåvade och harmoniskt utveck, 1ad.e bland ungdomarn.a, präktiga po j kar, som nog, om det gällde, visst (länipligaste sättet att försvara och var na om klassens ' heder.
Denna solida, ritetslränsl.a, som syftar till lyftning ax hela klassen, är något särskilt utmär, kande f ör de amerikanska skolorna.
Genom hänvändelse till .skolmyndig hetaerila i här förut nämnda atäder hadc jag .erhallit uppgift p % sådana skolor däi: man var intresserad av nyare un- dervisningsmetoder, säaskilt the pro.
ject method, vilken syftat till a t t föra skolan närmare " livet ".
PA Ne.wyorks stora bibliotek samt p8 l~iblioteket tillhörande " the board OJ cdncation " i Washington hade jag till.
fä1l.e att t.aga del av den bästa littera.
turen i ny,wnämnda ämne.
Miinga m U.
S.
A: s främsta pedagoger sysselsätta sig.
med lösningen a.v the project me.
thod.
James Stockton, ph.
dok., prin.
cipal of State Normal school, Califor.
nia isäger: " Det moderna.
perspektivet (outlook) för iippfostran ä r socialt, Den största anklagelsen gent emot den gamla skolan är att den är isolerad fr %n livet.
Kravet ar, att skolan bere- der för livet genom att exemplifiera detsamma. "
Bland de skolor i Great N w o r k, db jag hade tillfälle åhöra nndervis- ningen, var det framförallt the Union Righe school, vacation &amp; public school, belägen vid Hester &amp; Eesex street, soin tillvann sig mitt intresse.
En av lär.
Miss Stove, vilken undervisade i bio- logi i high school, använde i stor ut- strackning the project method.
I regel brukade hon uppdela klassen, i mindre p p p e r, vilka hade att gemensamt lösa nagon uppgift.
Til.1 .skolan hörde ett rikhaltigt bibliotek, dit eleverna hänvi- eadm för att taga reda p % nödig litte- ratur, göra experiment och nedskrivs de iakttagelser, de gjort.
I sa,mm.a skola besökte jag en flickklass, som tillhörde the vacatioii school, och vil- ken .-der tre m.ånaders tid hade att studera ämnet " Novelty ", har lika med konsten att med enlrla medel in- reda ett hem praktiskt och smakfullt.
Lektionerna, vilka uppburos av elever- nas synnerliga intresse, omfattade allt, som hörde till ett hems inrediiing: Möbler, konstalster, kläder m. m.,.
allt med * g %ng från verkliga livet och de- monstrerat p8 det mest praktiska sätt.
Var .och en elev hade att lämna e n teckning av det tänkta " rummet ", uppgiva dess dimensioner, plats för fönster och dörrar, möblernas.
anord- ning m. m.
Val av tapeter, mattor,, draperier och anordningen av de senar (väldigt bord, där man byggt upp sta- var föremål för diskussion, liksoir den Plymoiith, sådan, den sett ut någon aven rummets ventilation flitigt " ven tid efter sedan pilgrimerna slagit sig til erades ' '.
Hemmets ekonomi gav upp ned i denna trakt.
I " hamnen " l %g slag till synnerligen givande lektioner " Mayf lower ", det mångbesjungna far- I: Washington besökte jag bland an tyg, som fört de tappra till den nya dra skolor Franklin school, dar jag världen, och därutanför höjde sig " Ply- klass 6 kunde glädja mi ' g &amp; t att finnc mouth rock ".
Bland skolor i Boston hade sargkilt P.
R. tillämpad, särskilt i geografi.
Lär.
ville.
klargöra transportens be rekommenderats We11 school, belägen i tydelse f ör landets utveckling.
: Del West Boston i ett juded:istrikt.
Det gällde då för henne a t t lära elevernc var en fliclcskola.
Mer än 90 % av ele- 1 känna olika transportmedel, trampor, verna tillhörde den judiska nationali- tens förhållande till industrien sam1 teten.
Det var väluppfostrade, vakna, dess betydelse med avseende på landets intelligenta barn, de flesta från val- stallning till ' främmande stater.
Dessz situerade hem.
I en .av de högre klas- lektioner avsågo framförallt att ut., serna, 7 kl., hade jag tillfälle övervara veckla barnens omdöme, initiativ oc2: en dramatiserad framställning av hur Columbus upptäckte Amerika.
En organisationsförmåga.
grupp av flickorna hade gemensamt Eleverna hade samlat material frår utarbetat styckets innehåll med den ' böclier, tidslirifter och tavlor.
De hadt största, möjliga hiinsyn till histor.isk f %tt anordna en iitstallning.
En del trohet.
De sceni-ska anordningarna förem.ii1 hade de själva förfärdigat, an.
voro .synnerligen enkla - det ersattes nat var hämtat från deras lelr.sakssk2p av barnens livliga fantasi - men in- Utställningen visade transportmedlens tcnsiteten i f ramställningen sAväl soni utveckling fran de primitivaste till dc klassens intresse lämnade intet övrigt mest sammansatta.
önska.
Columbus var verkligen I smA häften fingo de.
lämna redogö- att Levandegjord shom ingen lektion relse för sin uppfattning ang. dessa skulle kiinm ha gjort honom.
ting.
I samm~a skola åhörde ja-g en lektion - I en annan klass i samma skola fingo i litterat~irhilstoria.
Ett av Kiplings barnen p % ett praktiskt sätt omsätta hölgstämda poem, skrivet med anled- sina tankar gentemot mindre lyckligt ning av en minnesfest, var ämnet för lottade kamrater.
En av lär.
hade jnst iensamma.
En av eleverna ledde lelc- talat med eleverna i en 4-klass om de bionen.
Med naiva men gripande ord sjuka smA barnen, som vor0 intagna p3 Eramställde hon de tankar, diktens in- vårdanstalterna, d % en av gossarna nehA11 väckt hos henne, en framstall- €öreslog, att man i klassen skulle f % ning, soin formade sig till en vidrak, göra små leksaksdjiir och sända till de iing med gud " Mammon ".
Samtliga stackars sjuka barnen för ' att glädja Ihörare, kamraterna, klassl.
loch jag lem.
A.v överlär.
p % skolan fingo bar- iroro djupt gripna och jag måste be- nen material, papp och färger.
J.ag 1 %- daga att inte de äldre bland barnens: er en liten gosse,.
som tillhörde klassen,; ro.sfränder voro tillstiides.
Det var en Seratta om saken.
" We cut out the .ektion, skriven som för att blotta in- mima1.s first ' and gave them a coat of; igheten i deras strävanden och det av White point.
After that dried in we11 21-1, .som tillhörde deras eget kött och [painted mine brown as it Wc:= ' a bear.
dod.
rhen I m.ade a stand for it using I de flesta skolor jag besökte fanns: heclrers for wheels I. painted the stand ?n st.or samlingssal, som flitigt anvan- &gt;railge and the wheels blue.
- Then.w ' e les.
Hit.
vor0 kinematograff örestall- lad an exhibition sho.wiing the different lingarna f örlagda, och deras betydelse; hings that the children made.
After Eö.r undervisningen var utomordentligt; his they were send to the childrens itor.
iospital to help make them hlappy.
* - En gång i veckan hölls " assembly ", Var inte detta en lektion bättre 9n nöte, efter omväxlande program.
I nången för att lära barnen glädjen i 3rooklpn hade jag tillfälle ' övervara j tt hjälpa och giva.
3t.t dylikt möte i bue Public school Ar 1920 högtidlighölls överallt i U. i0 st., en gosskola.
Det v8r terminens 3.
A. de 300 ar, som f6rflutit sedan iörsta och darf ör " hallet under synner- " pilgrimerna " landade.
Skolorna voro igen högtidliga former.
Enda &amp; dc .vriga att ' # giva barnen en sa åskådlig iögre klasserna voro tillstädes, men.
~ i l d som möjligt av tilldragelsen ifrå- !fter den slculle de yngre årskl.a; ssernn ga.
Ännu hade man kvar anordningar ia sin sammankomst.
Dessa möten lärifrAn, och b.arnen talade med för- 11ev.o emell.ertid särskilt betydelsefulla, jusning därom.
I ett rum ' såg jag ett sådana slcol.or, där eleverna aktivt i uppgörandet av program för leltogo * F r i översiittning: " Vi klippte ut djur) ch gåvo dem olilrn färg.
Jag malade initt lesamma, och detta v.ar ej ovanligt.
) runt, eftersoin d.ct var en björn.
Sedm: Jppgi£ten växlade mellan olika klas: cjorde jag en ställning för det.
J a g använde ier och grupper .inom desamma, " The im5 marken som hjul.
J a g målade stallnin- Lssembly " åsyftade fram.förallt att: en gul.
och hjulen blåa.
Sedan hade vi en ~tstGlliiing för a t t visa, vad barnen gjort.
iox skolans " invånare " vacka gemen- lärefter skickades sakerna till barnsjukhuset ramhetskänslan, solidariteten, till liv.
!ör %tt glädja de srn&amp;.j3 (Forts. å sid.
12.)
' ',
MORGONBRIS 4 A n d r e a s Hofer.
.
Tyrolarnas avgud och hjälte.
.
tro att Elofers sunda jamnvikt bragtes i olag av framgången!
Hafi överlam- riade &amp; t österrikarna att körda, vad ban själv i möda, &amp; tt, och återgick som simpel bonde till sin gard, Sand.
Men lyckai .vände sig från österri- karna.
I Pressburg måste de ånyo av- präster hö110 sina mässor i vildskoger st % Tyrolen &amp; t Napoleon, som sände och utsatte sig för livsfara genom at1 smyga till döen8e, med sakramenten sina generaler till .Méran att grundligt Och i de långmodiga, genomhederliga gora upp affärerna med det " upprori- tyrolarnas hjart.an gro-dde det hatets ska bergsfolket ".
Flyktingar begynte och hänförelsens frö, Bom skulle gt skocka sig %t Osterrike, dar .de s.ökte upphov till ett av detta bewndran~värd~a huld .och skydd.
Blott Hofer och ett par andra, läto ej övertala sig till flykt, folks mest gripafide tragedier.
Sitter man, som jag, n %gonstädes p4 och satte sig envist till motvärn, d &amp; ett berg i det sköna landet och ser u1 vännerna nästan.
med våld vil1.e föra över fjällvidder, dar gröna angar ocl b.ort dem.
Till och med Hofers vän och kyrkbyar gå änaa upp mot snögränsen närmaste vapenbroder, Speckbacher, där kastanjeskogar och vinphnteringar hade tappat huvudet och sällade sig till.
omväxlande med bok, björk, gran och flyktingarna.
Men det berättas # att den- tall kläda bergen mellan forslande bäck- vagn, i vilken hlan satt, vid ett vad- språng och blommande .sluttningar,.
sti.
ställe hejdades av en svartskiiggig ryt- ger det en oemotståndligt kvävande om tare p % en stor brun häst.
Ryttaren strupen: .Vad ar d % människan för ett hälsade ingen och såg åt ingen utom vidunder,.
som kan systematiskt slå och 3peclrbacher: Seppl, ropade han,.
Seppl, mörda sitt eget släkte och &amp; ta kriget8 rad ar det med dig?
Är det inte bättre Tyrolarens dräkt, den stor.a, svarta fasor clr&amp;ga fram genom själva paradi- dtt dö bland dessa berg än att.
föras hatten prydd med blommor och lranskc set?
På d.en ängen, där nere, fem- bort i skarn och landsflykt?
Vad har en m.ad.onnabild i pärlarbete eller m %- hundra fot under berget, dir jag sitter, 3u sedan h a r?
- Och Speckbacher - lad; den urblekta, gulgröna rocken, röd mottog Hofer och hans passeirare döds- hoppade ur vagnen och sprang .fram skjorta och gröna hängslen, slcinh- sakramentet u r sirh bortjagade pras.
till Hofer, gratande av glädje över att byxor och stövlar, I ' ever kvar än i dag ters händer.
Där knäböjde medel.
en vilja, starkare än hans egeln, givit med smärre f örändringar.
Små pojkar!
%Iders man och ynglingar med den honom %ter hans mod att möta ödet.
som natt kunna g % h.a sin käclria fjäder stora hat te^ tryckt mot bröstet, lyss- Och än en g %ng skulle tyrollarna seg- i hatten, och magra, brunsvarta gubbar nande till de uppmuntrande orden, ra över fienden.
Hur rörande och sorg- gå i knäbyxor med aakna knän.
Folket kanske litet var med bivande hjärta ligt ter sig icke, deras segerjubel för känner, att dräkten har anor och byter för denna frihetskamp av ett bondc- len, som har historisk överblick # och ser h r a s lilla .skara av £attig.a bönder mot- i vissa trakter ej ut den mot civilisa.
folk mot allerövrarens tiotusental.
tionens långbyxor och flärglösa tr %kig- Genom dessa blommaad~e dalar fran l e omgivande tiotusentalen, de orisk -- het.
På Hofers tid visste man aej av Innsbruck över Brenner ned till Méran neliga nap.ole.onska härarna, den out- annat än tyroler.drä1rten.
S.om bilden gick uppbildet med hemliga budskap töniliga napoleonska börsen!
Men de visar honom, så gingo mannen kläddla, som en löpeld.
Ingen blev förrädare, jublade!
Det fria bergsfolket hade under 450 alla vor0 eniga * och trogna.
Österrikes österrikarna vor0 maktlösa och fjär- år av slapp österrikisk överhö.ghet styrt kejsare, tyrolarnas högt - älskade Fram, ran, fransmannen fördrima.
Tyrolar- sig självt, laglydigt betalat sina skat- underrättades och sände i ratta ögon.
na utropade som en man Andreas ter och varit Österrikes basta stöd mot blicket förstärkning, slag följde pa Hofer till regent.
Men han var ovil- kejsaren och de sfin ' digt trätande ita- slag, kvinnor d.eltogo i Striderna, barn lig.
I varje fall kunde han icke fktta, användes som buiibärmare - frivilliga vad .han hade att göra i residenset.
1ie ' nsli.a srngstaterna.
Så kom fnanska revolutionen, Napo- budbärare m.ed större dödsförakt och Ett land kan väl styras var som helst, leon och kejsar6imet.
Allerövrarem mer hänförelse, - an afi.gon vuxen kunde ms %g han.
Och när han lav praktiska 3ka1 maste flytta fr %n sin gård till resi- glupskhet kände inga gränser.
Det lilla visa.
Och sjalen i allt, din utmärkte anfö- genset, utvalde han det minsta och enk- Bajern, där ett modigt folk tvangs ga i den hänsynslöse korsikanens ledband, raren, som tänkte p. &amp; allt, förutsåg allt, Laste rummet och envisades a t t hämta fick 5 ' uppdrag att.
" förvaalta " Tyrolen.
ordnade slagliniler och gjorde ekonomi- sin mat f r h ett närbeliiget v.ärdshiis P &amp; den tiden hade nästan var monark ska och strategiska uträkningar.
var till f p t i o kreuzer om dagen!
' I.
sin obe- en orubblig tro p % sitt gudomliga ur- bonden Andreas Hofer, som knappast gripliga anspr %kslöshet ville han på sprung.
Efter hans vi1j.a eller nyck kunde skriva och rakt inte stava och bga ~il1ko:r " göra intr&amp;ngy ' och h8an.s törst.a dag un.der regentskapet var den, skulle hundraåriga sedvänjor, djupt interpunktera.
I ett slag had,e han återvunnit Tyro- iå ' kejsar Franz sände honom en guld- rotad rel.igiös.
ritual, folktro o. s. v. med ens on~skapas.
På tyrolarna lades Len åt bterrike.
Efter den sikta,.
av- zedja, som tacks.amt erkännande - av.
skatter, som drevo bönderna från hus görande striden i Imsbruck inbjöds lans stora tjänster.
och hem, s % att ' dnlarna lago öde och han som hedersgäst till österrikarnas f något s % fasansfullt och under al.lia vingårdarna förf öl.10.
Prästerna fingo segerbankett.
Han infann sig ' i sin lmständigheter så brottsligt, som krig, e j mer välsigna vallfartsorter, c!
j halla Sondedräkt, utan tanke p % sitt ringare, ir det för en teänkande malirniska omöj- midn.attsm.ässor, e j giva döende sakra- dler de förnäma herrarnas högre stand.
igt begripa, hur en segrare kan menteh.
Man var klanvinka, så " upp- som självägande bonde hade han all- u b l a.
Ty segerjublet är dock en lyst " efter 1789, altt mlan stolt förkas- tid Fint sitt varde 1.ugnt och utan att gravsång över mö.drars söner, hustrurs Ofta, .om ej all- tade allt överjordiskt och uteslutande jämföra sig med andra.
Som ett lyck- nän och barns - der.
litade till sitt eget storartade " sunda ligt.
barn tog h a n emot lyckönsknin- id, har " fienden " lika goda käl för förnuft j '.
Men tyrolska bönder hade garna .och var så uppt.agen av att gran- itriden som.
jag ajälv, och var och - en ej brytt si ' g om n.8.gon revolution.
De ska allt och alla - uniformer, betjiin- a kallar sin gud i god tro på ' sin rättvisa hade sin goda, kärnsunda religion i be- ter, möbler, speglar - att han totalt ak.
Andreas Hofer ville visserligen glömde bort att äta.
Men ingen skall befria sitt folk från olidliga och obetal- h %ll.
Depas avsatta och ~a~dsförvisade, Av L i n d a Ö b e r g. '
. '
MORGONBRIS 5 bara skatter - men, han drevs till kamp " också av ett langt sta.rkare loch ädlarc motiv.
Bajrarna t hade förgripit sig I Med synnerligen gott samvete kan på tyrolarnas reli- man rösta mot förbudet; av följande gion.
Dessa bergs- skäl: bönder och vin- 1 1) För I.A11 &amp; glende- regleringar om gårdsodlare ägde, vad rna ' n, far, göra och icke f.år gora Annu primitivt, omöjliggör den vis.sa individ-ella fsi- starkt och orubb- het, som aiaste fiiinas för att inom sam- ligt, tron p % skärs- Garden Sand i Passeier.
hället skal1 bli trevnad.
Att behärskaa eld och himmel och sig av.
fiihet och icke av tvång står helvete.
De erkände helgonens bemed generalerna blevo i högsta grad upp- dessutom moraliskt.
högre.
ling och trodde b o k s t a v l i g e n ocl rörda över fångarnas tillstand och liito.
2) Allcoholen i sig självt, måttligt i allvarlig, outrotlig fromhet, att mas strängt straffa dem, .som förgått sig njiiten,, skadar icke.
.Därom ' vittnar.
sor, allniosor, vallfärder och sakramen mot Hofer och hans familj.
Bisson, en Överväldigande ma j orit et av Yakar- byggde över dödens och föri.ntelsefii Baraguay och Beauharnais, ville, impo- na, liksom deras ' .erfarenhet, slom för- svalg en bro till de gyllene gatorna ocl: nerade av Hofers lugn och kanske med- bära sprit och vin och, darför veta hur skimrande änglarna i Paradis.
Nu tog (vetna om hans stora personliga över- dessa dryc.ker verka.
.
kaji * arna i sin e:nfald allt detta frgr lägsenhet, p % allt sätt radda honom.
3) Missbruk.
av .alkohol: - har det.
i dem och följden blev deras hå.rdriiaclra Han blev t.
$0.
m. erbjudeili frihet och S ' verge.
införda restriktion~systemet i de uppror och d i n g a goda, och priilc förlåtelse, om han ville inga i franska hög grad lyckats förininska, vartill sä- armén, och han förespeglades ä ria n av kerligen aven bidragit lagen om inter- tiga mäns plydca och döld.
att tjäna världens härskare, Napoleon.
nering lav alkoholister.
Hofer hade va.rit stor i medgången I: de bittra missräkningarnas och olyc Men de förm.ådde ej ändra Hof er.
Han 4) Den numera rildande opinionen kornas tid sviktade han icke.
We1 förklarade öppet sin kärlek till Oster- inom alla kret.sar att misebruk .av alko- störst och ädlast hamstår hans gestali rike och kejsar Franz.
D &amp; skrev Beau- hol iir minniskan ovärdigt kommer, i fångenskapens, smälekens.
, och dödem harnais - Napoleons styvson - till all- förutom vad i punkt 3) framhållits, att erövraren och bad för Hofer.
Men leda därtill att missbruken kunna in- timmar.
Napoleon, som mor.aliskt stod alltf ö r registreras såsom fullsthdiga undan- Sin sista vinter levde han som flyk, ting, jagamd av kfransman och bajrare lågt att kunna uppskatta eln motstan- hg.
5) E t t förbud åter öppnar portarna ingen dag säker för upptäckt i en liter dares ädelhet och storhet svarade kort: .alphydda, dit hans trogna regelbundel En krigsrätt för syns skull., men inom För hembränningens och smugglingem buro mat .,och nyheter .till honom.
DE 24 timmar skall .maimen vara död.
- 2land-e.
A:lkohol, på detba sätt åtkom- Cikte nu # &amp; ter, ehuru förgäves; övertala För att kunna bedöina Napoleon, behö- Lig, kastar den tvångsabstinenta sig honom till flykt.
Kejsar Franz, son!
ver man endast jämföra Hofers och h e r med girigare och farligare begiir in ePi ransonerad vara.
personligen var fästad vid Eofer, er- hans porträtt.
.
.
Hofers f %ngva.ktare gjorde ständigt 6) Ett förbud leder vidare till lag- bjöd .sig att sörja för honom och han8 familj, om han blott ville fly.
Men all1 narr av honom och hans fromma vanor, brott, då en lag ej kan upprätth %llas, förgäves.
Sina sm. % döttrar satte han i men nådde Carmed intet.
Utan rädsla som av stora massor av ett folk anses eäkerhet, men hustrutn och den tolv.
eller vrede lät.
han deim htillas ..
Han) rättrådig och elifaldig emedan andra årige sonen ville ej lämna honom.
Ock hade den långa vhtern i alphydaan nedel firiinlas till mimbrukens övervin-.
en dag lyckades fransmännen genom under gud vet hiir m %ng.a och långa riande.
att satta ett högt pris ' pa hlans huvnd nätter utkämpat striden med sig själv 7) Ett förbud ä r till nytta huvud- f % en man fr %n sorteli att förråda hans och var nu färdig med livet och oåt- sakligast för samhällets sämre element, k,omlig för de Apen som vålla oss män- som p &amp; smygvägar göra sig vinning.
fristad.
Det är nedslående att se hur frans.
niskor smärta och bedrövelse.
v i d det Anna Lindhagen.
männen behandlade en sådan man som siska avskedet f örloracle hans arma Hofer.
Femtonhundra ' man sändes atl hustru och son alldeles sin själv- tillfångataga honom, den ensamme, som behärskning,.
men av själslr.riser och umbäranden synt.es Andreas Hof er för- halft bruten.
De bakbuntlo honom, blev lugn och talade och sleto hår lir hans skägg och huvud s8 Övertygande att han bl.ödde och hiinade h.ofiom med förtröstansfullt till att de ville ha denyaom minne av den dem.
Ögonvittnen store upprorsgeneralen.
Hhutrun .och påstå, att halis an- sonen fingo ' ej ens taga på sig skorna lete " lyste av Para- utaQ fördes bundna som kreatur genom disets återglans ' ', janiilarinatten, fr8.n alphyddan ned till nar han försäkrade dem, att ' den bästa Méran.
Ingen har mellan tillfilngatagandets $ivan f ör honom och dödens ögoliblick sett Hiofer svikta.
var döden.
Eiir nere De gångna %rens strider, hopp,.
span- hade han ej kunnat ning och förtvivlan hade bragt honom rädda sitt älskade därhän, at$ huan nu i de^ djupna för- Tyrolen, men dar- nedringen och - olyckan med stilla uti- q p e funnos Gud) ch de goda helngo-.
dergivenhet fann sig i sitt 6de.
De franska soldate~na hade behand- nen och nu skulle personligen lat honom med all den rahet en obildad han .-.
galler är miiktig, men för rättvisans; rada inför dem och Hofers tillfgngatagande.
skull måste jag tillägga, a t t de franska iranilägga Tyrolens Ett ord till de icke fanatiska kvinnorna.
b ' a (Forts. % sid.
11.)
stalt eller att pk operativ vag be- röva dem fortplantningsförmågan.
Många sinnesslöa äro ju ulider alla förhållanden i behov av anstalts- vård, men icke s,ä.llan slrïulle dle sin- aesslöa utan olägenhet kunna vistas ute Av med.
d: r A l f r e d P e t r é n, överinspektör för sinnessjukvården.
i samhället, blott de vore Sterilisera- de.
Det vore för den skull - s %som från det ' för f allandesjuka gäl- riksdagen i sin skrivelse framh %llit - Som bekant h.ar årets riksdag tat en skrivelse till k. m: t med begaran aktenskapf örbudet sålunda bli- synnerligen önskvärt, att det bleve till- om utredning, under vil.1ia förutsätt- ö it avslagen, hava ko~trahenterna latet att sterilisera sinnesslöa på begti- ningar loch i vilken ordning sterilise-: mellertid redan haft barn tillsammans, ran av veder1börand.e förmyndare, när- ring av sinnesslöa, sinnessjuka och fal-) ch har det i dylika f-11 även förekom- maste anhörig eller koxminmala mln- landesjuka: må kunna företagas.
nit, att.
de fortsatt latt a,vla barn, trots dighkt.
De uttalanden man hört om detta let f örbindelsen ej blivit legaliserad.
Vad de s i n 11 e s s j u k a betraffar, riksdagsbeslut ha gå.tt i tvenne olika Under nuvarande f örhgllanden kaln den ar saken icke lika enkel.som ifråga om riktningar.
A ena sidan har - särskilt fallandesjuke visserligen f örhindras att de sinnesslöa.
Ty medan den sinnes- från jurimsthåll- givits uttryck %t den ix @ aktenskap men icke att fortplanta slöes abnormitet är a v besthende art, meningen, a t t .den ifrågasatta åtgär- sig.
Då det emellertid är detta, soni kan defi sinn.essju1ce i månget fall %ter den, dock vore ett betänkligt iingrepp % iktenskapslagefi av8er att förhindra, bliva frisk; och, om ocks % aktenskaps- den personliga integriteten.
A den an- så kan man med skäl fr %ga sig, om det förbud gäller för den, som ä r sinnes- dra sidan blar man - icke minst fran icke vore bättre att, st,erilisering av en sjuk, är äktenskap tillåtet för den som kvinnohåll - förebratt rikisdagen att fallandesjuk p % hans ' egen begaran L kan styrka, att han tillfrisknat fran defi icke gatt nog långt, d % den in- vore tillaten, så att han efter (ienna sinnessjukdom.
Vissa f ormer av ' sin- skränkt kravet p % utredning 1o.m sterili- ~perations verkställande kunde f a nessjukaom hava emellertid karaktä- sering att gälla ovannämnda grupper dispens fr %n ' äl&lt;tenskapsförbudet.
Där- reB.
av obotlighet.
Nu äro visserligen av abnorma.
med.
vore det rashygieniska kravet att det stora flertalet ob ' otligt .sinnes juka Vad förstnämnda mening beträffar: aen fallandesjuke icke bör fortplanta pA grund av sjukdo:mens yttringar i be- har ' den nog ofta # haft siln grund uti en sig tillgodosett, på samma gång, deniic hov av mstaltsvard.
Atskilliga av dem missuppfattning rörande den f öreslag.
icke behövde bli utestängd frhn den L komma dock under %rens lopp in i ett na åtgärdens karaktär, i det man före- äktenskapliga 1yck:an vid egen hardc lugnare skede, så att utskrivning från ställt sig, att det gällde borttagandel För de psykiskt normala fallandesjuka L sinnessjukhuset kall ifrhgasättas.
In- av själva könskörtlarna, ifr %ga om skulle salunda en lagbestämmelse, som L, nan den obotligt .sinnessjuke återväll- mannefi allts % av testiklarna (vilker medgåve frivillig sterilisering, bliva av r der till samhället, skulle det emellertid operation gemenligen benämnes liastra.
stor h u m a n i t ä r b e t y a e l s e.
ofta vara lainpligt, latt han först steri- tion), ifråga om kvinnan av ägg Ovriga grupper, beträffande vilka L liserades.
Detta gäller i synnerhet s&amp;- stockarna (s. k. ovariotomi).
M.ot köns.
sterilisering if r %gasa.tts,, .äro de sinnes.
dana, som äro gifta, d &amp; det visat ~ i a g t t körtlarnas borttagande, soni är der slöa (även benämrnaa idioter) .ooh de!
i dylika fall den ä1rten.skapliga sam- äldsta metoden för upphävande at siiimessjuka.
För båda dessa gruppel manlevnaden.
ofta fortsatt efter den fortplantningsfördigan, kunna i s jäb av abnorma är även iiktenskapsförbud l sinnessjukes återvända.nde till hemnet va verket också berättigade invandnin.
stadgat.
Vad då först betraffar: dc!
och at.t denne också givit livet %t nyn, gar göras, då ingreppet ofta för med s i n n e a s l ö a, rhder ännu stor brist p3 i blarn.
Detta kan ju, frfinsett graden av sig svåra följdkymtom på både del anstaltsplatser för shdana, varför kom.
ärftlighet h.os sinne~ssjukdom.en, icke kr.op; psliga och psykiska området.
Nu., munerna i varje fall tills vidare ärc vara.
lampligt, då sinnessjuk ju ar mera känner kirurgien emellertii nödsakade att i stor utsträckning om- oförmögen att fullgöra föriildrakallet.
andra och sida enklare steriliserings3 händertaga dem.
Detta omhihderta.
Förutlom- kroniskt sinnessjuka, som äro I metoder.
Hos mannen kan nämliger - 1, gande kan emellertid i allmänhet icki - ofruktbarhet ilstadkommas genom bort, ske under sådana förhållanden, att möj-.
skärande lav en, del av sädesled ' aren p8 i ligheten för a t t &amp; e * få tillfiille till båda sidorna (vesektomi), hos kvinna1 l sexuellt umgänge kan uteslirtas.
.Och %ter genom motsvarande ingrepp % ägg - om de sinnesslöa gäller ofta, att decfull- ledarna (tuberektorni).
Dessa opera - ständigt behärskas lav sitt diriftliv och tioner äro i sig ofarliga och åstadkom - icke bekymra sig det ringaste över att.
+a ?eke., &amp; eller några f öljdsymtom .. d i de satta det ena barnet efter det andra Om innebörden av riksdagens beslut i steriliserings frågan.
1 ' l l f I i L '.
, a.ndra siaan h a r s t e r i l i s e r i n g s - till världen.
Deras frrtktsamhet ar ock-; m e t o d e n i f r å g a i c k e n &amp; - ' g o n i n v e r k a % p % k ö n s - d P i f t e n eller p % förmågan .att till -.
?redisstiilla denna och hindrar såleder 3 icke äktenskaplig sa,mmanle.vnad föa r vare sig kvinnan-eller mannen, medar 1 den dock helt, och hållet omöjliggöl r fortplantning.
i Sistnämnaa förhållanden äro av stol r betydelse för sadana f a l l a n d e- s j u k a, som äro psykiskt normala.
1 " ven ' f ör dylika f allandesjuka gäller i t e fall, där sjukdomen star på ärftlig äktenskapsf örbud.
Visserligen ar k. m: t rättighet att .meddela dispens arifrån, men har så8an icke plägat eviljas i andra fall än dar äktenska- pet uppen ' b,arligeun m %ste bliva barn- löst.
I %tslrilliga fall, dar ansökan om så ofta mycket stor.
Och i sakens na- tur ligger, att den sinnesslöes barn 0ft.a i mycket stor utsträc1r:iiing aven bli sin- nesslöa eller p % lamat satt.
abnorma, så att de falla samhallet till last.
.Det ar sålunda stora kostnader, som harige- nom förorsakas samhället, Av stor be- tydelse är, det därför; att de sinnesslöa förhindras att fortplanta .sig.
I och för sig saknar aktenskapsförbudet hlarutin- nan all betydelse, # med hänsyn till arten av de .sinnesslöas psykiska defekt, - ett lagbud icke kafi hava något som helst inflytande på -, deras handlingar, och det allra minst imm det sexuella omraiiet.
För förhindrande av dc sinliesslöas f ortpliintning har laman därför endast tv % vägar att viilja: antingen att internera dem p &amp; an- En förare över fjallvidderna.
. '
MORGONBRIS 7, obotliga, finnes det emellertid.
ännu en ser vimas.
Orn också förmbgan grupp av sinnessjulra, dar steyiliseriiig till sexuellt umgänge efter kastre- ävenledes kunde ifrågakomma, nämli- ring så småningom förminskas och geh de periodiskt.
sinnessju ' lca - d. V. S. med årens lopp kanske helt upphör, personer, hos villra sinnesajulrdomeli så kvarstår dock hos ' den som vuxen uppträder den ena gången efter den kastrerade de sexuella fantasierna, andra, m,en villca under inte~qralleiz själva lustan, enligt vad erfarelnhe- mellan de olika ejnkdomsperiodei+na ten givit vid handen.
Den, som visat kunna vara fullt normlala - enar det ju abnorma tendenser p % det sexuella .om- iclce kan vara lam.pligt, att det inom ett radet., såsom t. ex. åtrå efter småflickor, äktenskap, dar den ena lcontrahenten blir al.ltms % icke botad hai-för genom tidvis ar sinilessjdr, födes fi&amp;gra ytter- kastrering.
Detta ingrepp hindrar ho- ligare barn.
Då för övrigt just denna nom iclce att begå s % mgnga valdtakts- form av periodisk sinnessjiikdom st2i.r försök som helst mot småflickor, även p % starkt .ärftlig girund., borde darför om han icke kan fullborda sina avsik- även i dylikt fall ~teriliserin~g vara till- .ter.
Och för att taga ett i presseii låten, darest vederbörande själv önskar mycket uppmärksammat fall: lustmor- operationen.
Niir fraga ä r om en av h o - det å Nyköpings hospital.
Då en kastre- nisk obotlig sinness jukdoin lidande bor- ring icke tager bort lustan, den per- de däremot, lilrsom ifraga om sinnes- versa driften, hade ju själva mordet slöa, ' sterilisering kiinna aga rum p i be- icke kunnat hindras genom.
att detta gäran av vederbörande förmyndare, ingrepp företagits, om också det efter närmaste anhörig eller kommunala mordet begångna nesliga våldet darige- myndighet.
n0.m o.mö jliggjorts.
Man kom,mer så- Vad nu är sagt, är i korthet iimebör- ledes icke långt med kastrering vid be- den av den framställning i fr&amp;gatii riks- 1tarn.pandet av ~sedlighetsf örbrytelser.
dagen beslutat.
Som synes har rilcsda- Skola sådana förekommas,, lrraves .det i allmänhet livslång internering av eren be~riinsat kravet p &amp; ett steri ' lise- En typisk borg för Brennerdalen.
ringsförfavande i rashygieniskt, syfte sedlighetsförbrytarnla under betryg- att gälla endast .sådana individer, för gande fornier.
E n aQnan sak ar; att ' vilka älrtenskapsförbud redatn ar stad- f r h i Amerika.
Inom utskottet atannrt- det i hiimanitetene intresee m d ratta gat i gallaiide lag.
Genom att ittskot- de man därför vid den ståndpunkten, lcan f ordras, att en.
internerad se.dlig- tet, som behandlade ärendet, inskränlr- att sterilisering av en - p s y k i s k t hetsförbrytare skall .ha ratt att bli te sig till att så11ind.a begapa en sterili- n o P m a l icke utan dennes medgivan- Inastrepad, nar han så begär för a t t f % seringslag; allenast sbsom annex till de skulle kunna iikilgasattas.
ein lindring uti de obehag, den otil1.- äktenskapslagstiftningen med uppgift Det i presseli och särskilt i ivinno- fredsstlillda, kroppsligt förnimbara att göra har stadgat aktenskapsför- pressen ofta synliga klandret mot riks- lcönsdriften f örorsalrar honom.
Denna bud effektivt, Tranns f1111 enighet, så, att dagen i denna fråga galler särskilt, att synpunkt blev ock framförd under de- riksdagens beslut i fragan blev fattat det icke begärdes utredning angående batten i riksdagen.
Det torde emeller- utaa någon opposition.
sterilisering lav 4s e d l i g h e t: s f ö r- tid icke vara nigot hinder att det un- Som nämntis har det emellertid utta- b r y t a r e.
Denna frbga ar emellertid der utredningefi tages upp %ven andra lats klander mot riksdagen för att den alls icke så enkel, som man i allmanhet synpunkter an de i riksdagsskrivelsen iclce begärt ein mera vidsträckt utred- synes föreställa sig.
För det första %r preciserlade.
ning i frågaii.
En stidan var osksh.
på det att marlr.a, att, när kravet p % steri- K. m: t har n u anbefallt medicinal- - tal under f örhandingarna i utskottet, lisering av sedlighetsförbrytare fram- styrelsen att verkställa utredningen i &amp; arvid mian islirskilt syftade till ' dels ställes, ar detta krav synlba.rl.igen min- £råga.
Det a r att hoppas, a t t r i h d a - alkoholisterna, dels vaneförbrytarna.
dre dikterat av rashygieniska.
synpunk- gen skall ställa sig lika välvillig till Vad de lrronislra alkoholisterna betraf- ter, utan har man därvid framförallt frågan, ' nar den kommer tillb.akla .dit i far, stå de ju i rashygiehislrt h " anseeiz- tänkt sig åtgärden som ett led i brotts- form av ett utarbetat 1agförs.lag.
de särslr.ilt l&amp;@, vartill k o m e r att lighete~s bekämpande: med steriliserin- Alfred Petrén.
allroliolisthenimen sannerligen iclre äro gen vill man f örelromma sedlighetsf ör-.
.
någon liimplig miljö för barn att växla brytelser.
Haremot ar först och främst tippi.
A l l ~ o h o l i s n i e n s k a n - att erinra, att den enkla vasektomin, s k e a l l r a s t ö r s t a s k u l d - vilken ju - sasom ovan framhållits - b ö r d a iir d.
e t f ö r r &amp; a i i c l e icke har n&amp;gon som i n f l y t a n d e d e n ö v a r p 8 helst inirerkan p2 f a m i l j e l i v e t.
Det iir fullkom- lrönsdrif t en eller p6 ligt upprörande, hur ans:sarslöst.
alko- £örm %gan att till- holistei~na taga det heliga föraldrakal- £redsställa denna, let.
Att icke heller en vaneförbrytares för den skull ocksfi hem lcan vara.
någon lam-plig plats f ör saknar varje bety- barn att vaxa tipp uti, ligger i sakens delse som medel att natur.
förekomma sedlig- Överhuvi~dtaget vore det naturligtvis hetsbrott.
Icke hel- önslcvart, att barn iclre sattes till varl- ler med kastratio- den av andra individer an sadana, som nen, en operation, äro b2de intellektuellt noch moraliskt vilken - som i det fullm %liga.
I sakens natur ligger emel- föreg %en.de nämnts lertid, att det slrul; le.
vara mycket s d r t - ofta medför att genomf öra t v 5 ii g s ' s t e r i l i ' s e-.
svåra s jukdomssym- r i n g av atora gruppner av indhider, torn, kan emellertid som dock i; clre aro psykiskt abnornia.
syftet .att f örhindra En Kristusbild p % högfjäJlsihgen.
Detta visar ock &amp; tillfullo erfarenheten sedlighetsf örbrytel- w '
8.
MORGONBRIS Om farliga alkoholisters Vi och vårt.
omhandgrtagan de, Funderingar.
I Tidskrift för nykterhetsnamndern a Av A n n a P a l l i a.
n:r 1-2 för i år, redogör överinspek tören för sinnessjukvården, d: r Alf re d Jag läste en gång i en australisk tid-.
gifter i staten.
Hela mänslrligheten Petrén, för lagen om tvångsinternerin g skrift, att det på Nya Zeeland öppnats i strävar efter att nå högsta möjliga av för annans personliga säkerhet oc h en skola för blivande fäder och mödrar.
mått av duglighet, men trots detta-for- En nlalralöis idé!
" Det ska vara i summa vi f~räldrauppfostran, vilken - liv farliga alkoholister.
Han påpekar hurusom i Stockholr n Australien, i det frramtidslandet, som om den sköttes riktigt - skiille mer än det finnes en mängd familjer, dar hus1 - ' något &amp; daat skall kunna g &amp; för sig.
något.
afinat bidraga till rasens föräd- run och barnen leva i ständig fara fä I r Har i Europa skulle de bara skratta 8.t ling. '
' Ord av detta slag ska man naturligt- liv och lemmar och att före alkoholisl - ett dylikt förslag ", tiinlrte jag då.
Men lagens tillkomst det inte fanns någr a det %r femton %r sedan.
Tiderna ha vis inte bara l ä s a, utan man bör g &amp; möjligheter att ingripa och skydda fa - £örandrats och Eiiropa med dem.
Även och t a n k a över dem, g &amp; tillbaka till miljen mot sådana farliga alkoholistei r. vi ha gått framåt.
Rashygien och ras- dem, tills de bli en levande verklighet I och med denna lags tillkomst finne S biologi äro ämnen på dagordningen i en, som inspirerar till handling.
Och det nu dock möjligheter i det att be ocksa här.
Staterna ha fått upp ögo- Dar man verkligen tillägnat sig inne- stämmelserna äro sådana att ingripan - nen inte blott för att man k a n, utan börden .av dessa ord, fylls man av häp- de kan ske innan våldshandlingen be att mlan också b ö r göra något för att nad över, hur det kan förhålla sig s % gåtts.
Vidare redogöres för hos vilk a renod1.a och förädla den mänskliga ra- som dar påpekas: till allt annat en lång myndigheter anmälan skall ske och os I l: sen.
Och vetenisk.apsman i de flesta förberedelsetid, till det viktigaste av undersökn.ingar sorn göres före inter - länder arbeta pit det rasbiologiska pro- allt - ingen förberedelse alls.
Det neringen.
Nykterhetsnämnderna h a blemet.
Men alla problem bottna yt- enklaste av allt - att se till att vårt härvid .sig en viktig uppgift förelagc I. terst i individen.
Och för var och en utsäde för det kommande aret ar gott De exempel på alkoholisters upptra av oss ar dock de ' n viktigaste fragan: - det försumma vi.
Den enda förkla- dande inom hemmet som finnas införd, a Vad kan individen göra?
Gör indivi- ringe ' n ar, att vi sakna ansvarskanslia.
Mr.
Krishnamurtis ord ha också sin äro belysande för nödvändigheten a. v ' den sitt yttersta?
denna lag och man liar endast en kansl, a Framför mig ligger ett par nummer tillämpning i f ortsattningen.
Ty sam- av .att den bort komma till långt förul.
i &lt; zv en internationell social-religiö,~ tid- na slöhet i ansv vans kans la, som vi visa, De äro också belysande för den, mal skrift " The Herald of the Star ", ut- nar det galler att satta barn till varl- skulle nästan vilja saga, brottsliga tål n -; given i England.
Redaktören, mr.
den, följer oss under helga deras upp- modighet hustrurna ha med sina för l Krishamurti, skriver i en av sina le: växttid.
V a r j e i n d i v i d, s o m Eöde.s i e t t s a m h ä l l e, h a r supna man.
Ofta ar det icke förr 21 i (Iaze följande: " Over hela världen tycklas fader och r ä t t i g h e t t i l l ett.
g o t t r barnen blivit stora som anmälan ske l mot fäderna, då de fortfarande upptra nödrar hla barn utan den minsta taiike h e m, m e.
d o r d e i i t l i g v å r d, cia brutalt mot dem.
Lagen ar ju ocksi !i l ?å sina oerhörda plikter och sitt stora l ä r a n d e f ö d a o c h g o d l msvar mot sina barn, utan att på något ganska ny och icke så kand, det va s rom.
helst satt för.bereda sig på att bli I p p f o s t r a n.
Det ar varje barns först på hösten 1916 som den trädde j (lugliga föräldrar.
För att bli läkare, mkla, oavvisliga rättighet, sanihallets kraft och nykterhetsnämnderna kundc L.
I ~dvolrat, officer måste mlan gå igen.om Iörsta, .meist primitiva skyldighet.
Man börja sin alkoholistvårdande verksam- - 1 åhga och besvärliga förberedelser, men ~ehöver endast se in i några av de tu- het.
Före alkoholistlagens tillkomst va; r 7 rillret omaka och omoget par som helst,; entals arbetarehemmen i Stockholm, det i Stockholm, skriver d:r Petrén, e; om raka förälska sig i varandra, till # Er ett enda rum härbarge~ar vuxna, intet ovanligt, att dylika för orngivnin- - l .&amp;tas, att sätta barn i världen och att lalirviurna och småbarn, familjemed- och hneboeade, för att första, gen i sitt rusiga tillstånd livsfarlig: l 1 jaga p % sig den heligaste av alla ~ ~ p p .emmar - långt vi äro från idealet - ett eget lur alkoholister varpå jag anfört åtskillig: i, L- I I 8- I- l.
l t,.
exempel, då polis tillkallats i anledning av något svårare uppträde, av denix lem som under rus äro farliga, då detta myndighet blevo inremitterade till sin- ' eaktionssätt gentemot alkohol i all- nessjukhus, sedan läkare utfärdat intyg nanhet ar beroende på en genom lång- om behovet av vård å sådant.
DA emel- rarigt aIkoI~olrnissbruk åstadkommen å nervsystemet.
lertid blott ruset var över, några sym- ikada Vi tillåta o s s har avtrycka ett exern- tom å " sinnessjukdom " icke vidare vorc för handen, utan det " sinnesförvirrade ") el på sådan som internerats: uppträdandet uteslutande berott p i O., gift, 45 Ar, har på inAnga Ar icke arbe- alkoholinverkan, måste, så snart detta tat utan tillsammans med supkamrater suttit på kaféer och druckit saviil öl i stora kvan- blivit konstaterat, dessa under rus far- titeter som alla slag av spritdrycker; själv liga alkoholister utan vidare återgivas brant brännvin, varför han haft tillgäng friheten.
I och med den nya lagen har darpå i obegränsad-mängd; fast han därtill det emellertid blivit möjligt a t t få så- uppburit arbetslöshetsunderstöd (med 3: 60 pr dag) har han dock ej försörjt vare sig dana personer tvångsinternerade å familjen (vilken består av hustru och 3 alkoholistanstalt under längre tid, första barn) eller sig själv, meii gjort förhållande- gången högst 1 år, vid recidiv högst 2 na i hemmet olidliga genom sitt spritbegär år.
Att marka ar dock, att detta icke och svara ölsinne.
Mot sAväl hustrun som galler den, som under &amp; t mera tillfal- barnen har han under flera Ar varit synner- ligen svAr och brutal, varför trätor, slagsmål hgt rus visar ett för omgivningen far- och hört till ordningen för dagen.
ligt upptradande, Inen eljest plägar Varst utsatt för 0: s rahet var hans äldste vara nykter och ordentlig, i det att den- I son, vilken ä r invalid; denne brukade han, dA han var berusad - vilket han sa gott - na lagMal1drig ar.tillämpfig på andra som alltid var - misshalidla och SIA Vid som, ett dylikt tillfälle körde 0. ut sonen; r bo- skap.
Emellertid ar detta i regel ' med ' staden, i det han under sparkar och slag formligen kastade honom ner för trapporna.
Även har O. upprepade gAnger hotat hustrun till livet.
SAlunda hade han en kvall, da han som vanligt hemkom berusad, frågat efter yxan ' med utropet: " Jag tar gärna Langhol- men, bara jag far klämma till dig, käring- djävul! "
D5 O. slutligen f a n n yxan, upp- stod en vild brottning mellan .makarna, var- vid hustrun emellertid fick hjälp av sönerna, sa att hon lyckades taga yxan från den ra- sande mannen.
Enligt grannarnas intyg var O. en Skräck för sin omgivning, icke allenast för hustru och barn, utan även för de när- boende.
Slutligen anmälde hustrun honom för nykterhetsriämnden, som efter att ha latit undersöka förhallandena nästa dag gjorde framställning till ÖverståthAllareämbetet om hans intagning å alkoholistanstalt.
Han blev darpa av polisen omhändertagen och förd till rannsakningshäktet, varifrån han sa pil ÖverstAthAllareambetets beslut flyttades till statens alkoholistanstalt, där han ännu vistas.
D:r Petrén omtalar aven, att vården 2 alkoholistanstalt för många betytt ett tillfrisknande och att.
de sedan fört ett nyktert liv.
9 MORQONBRIS gott hem för varje familj.
O m v i h.a,de a n s v a r s k ä n s l a g e n t emot vAra barn, s k u l l e d.
e n n a d r i v a oss.
a t t ar- b e t a som a l d r i g f ö r r för a t t s k a f f a c1e.m d e r a s r a t - t i g h e t e r.
Den skiille bli en kraft, ' som vällde upp inom oss och kom oss att förflytta berg.
Meditera över Mr.
Krkhnamurtis ord, tills de bli en inspi- ration till hanldling.
Yank över, vad som ligger uti ut- trycket " g0d.a hem ".
Staten - och det är vi!
- tillkommer det att ordna förhiillandena, s % att det blir möjligt att skapa m a t e r i e l l t goda hem.
och individerna Men individerna endast - tillkommer det .att se till att alla .möjligheter utnyttjas och att dessa hem bli e t i s lr t goda hem.
Staten har brastit i sina förplilrtelser.
Mefi det a r blott en droppe i havet i jam.förelsc med, vad vi - individerna - brustit i vara.
Hur föga vi tillgodogjort oss, vad vi verkligen h ' aft, hur litet vi gjort av.
det.
Om vi, var och en lav MS, satte spettet inider vår egen nihmaste sten och flyttade den, så slrulle den upp- växande generationen snart för- vandlas.
O m v i h a.
d k a n s v a r s - känsla g e n t emot v % r a barn, s k u l l e d e n n a d r i v a oss a t t som aldrig förr utnyttja, vad vi redan h a, den skulle bli en kraft, som viallde upp honi oss och kom oiss att förflytta.
berg.
Jag vill i det följande visa n&amp;gi:a möjligheter, som vi iake ha, men som vi böra skaffa oss för att leva ett miinniskovärdigi liv och för att förverk- liga det geiitlemaiina- skap, vartill vi alla äro födda, samt n&amp;gi.ia möj- ligheter, som vi hla, men ej utnyttja till det yt- tersta.
Anna Pallin.
-.
En halsning från Finland.
.
Under två veckor har jag varit nog lycklig att vara över i Finland.
Vi ha ju hört, att det ar ett mycket vackert land.
Det ar det också, kanske vack- rare an man tror.
Dar finns nämligen så mycken orörd natur.
Far man de långa sjöarna uppför, tycker man sig vila ut hos naturen själv, så tyst och langt borta ar dar från varld.ens buller.
Gör man en tur från Helsingfors, kom- mer man strax ut till havs.
Ja, Finlands huvudstad tigger ju vid öppna havet.
Från hamnen ser man det blåna.
Det ar emellertid icke bara skönhet som finns i Finland utan aven en mängd välordnade inrättningar för sociala an- uaniål.
En av dessa ar Finlands ut- märkta barntradgårdar, som i antal äro osedvanligt många i förhållande till folknumerären.
Finland har ju ock varit ett av de första länder, som infört detta utmärkta skydd för barn, vars mödrar äro borta på arbete.
- Även Elanto, den stora kända Helsingfofs- kooperationen, har infört barntradgår- dar för barnen till.
hos dem anställda.
Elanto har dessutom varit nog lycklig att kunna förvärva en hel ö till sin disposition för detta ändamål.
Minna Sillanpaa, tillhörig socialde- Uppfostran maste stra- va att göra sinnena finare och uppfattiiiiigen nog- grannare för att siitta m+innislrorna,a i stand att glädja sig åt 1iign.a i stal- let för bjlarta färger, At behagfullla i stiillet för grova former, och att ge- nom bekantskap med de bästa ting urskilja ved som %r fint fran vad som är simpelt.
R 6 s l&lt; i n.
- mokratiska arbetarepartiet, ar anst ' alld som inspektör för Elantos många restauranger, som har en omsättning av 18 miljoner mark om året och 400 an- ställda.
Hon har också varit med om att bilda El ' antorörelsen.
Hon kom själv in frin tjanarinneföreningens vilohem, som hon också har att göra med och där hon tillbringat sina semesterdagar, för att visa mig det verk hon varit med om att bygga upp.
Huru mycket man an hört talas om dessa storartade anordningar, häpnar man dock.
Elantos butiker återfinnas överallt i Helsingfors och dess omgivningar, stora ljusa och med en utpräglad trev- lig stil över sig.
Aven de, som ej äro kooperatörer, få handla dar och kunna aven de mot uppvisande av sina kvitton få vara med om en viss utdelning.
Elanto har vidare egna fabriker.
De tillverka allt sitt bröd, såva1 hårt och mjukt som småbröd och bakelser.
Ba- geriet formligen skiner av snygghet och moderna anordningar.
Elanto tillreder vidare sin korv själv samt har eget mejeri och svagdricksfabrik, bartorkeri och konservfabrik.
Den har hundra försaljningsbutiker och ettusen fyra hundra anställda i fabrikation och restauranger.
Endast ett smalt sund skiljer stran- den, dar fabrikerna äro belägna, från Skulptur av C.
J. Ailen.
Elantos egen holme.
Ditut går deras egen motorbåt var eller varannan timme.
Kl. 10 föras barnen ut, kl '.
4 återvända de.
.Dessutom fara de an- ställda dit efter slutat dagsarbete och.
taga med sig matsäck, handarbeten och lektyr.
För barnen finnas.
ett par lärarinnor anställda, som leka med dem och lär dem förfärdiga små handarbe-.
ten i kand barntradgh-dsstil.
Elanto fortsätter aven det tradgårdsmasteri, som sedan gammalt ar anlagt på ön, dar barnen få hjälpa till så smått då och då med trädgårdsskötsel - allt i underhållande och pedagogiskt syfte.
Man fick verkligen det intrycket, då man var på denna ö, omsluten av friskt vatten och som stod.
till disposition för alla vid Elanto anställdas barn, att man såg in i framtidens land.
Och s3 ar det därtill så lyckligt, att denna prov- bild på paradis redan ar realiserad.
Den finska arbetarerörelsen har den största heder av Elanto, aven om man ihågkommer, att Finland i all1man ' het ar kooperationens förlovade land och att aven några från andra partiet del- taga i styrelsen.
Huvudsakligen ar Elanto, en arbetarnas insats såväl för sig själva som för samhället i sin helhet.
Anna Lindhagen. '
'
Strödda tankar o m os: Kristinr Enpstriim i Hi~anäs 6 0 ir.
själva och vart arbete.
Från kvinnoklulibarnas aritetsfilt.
Kamratmöte i Ronneby.
Blekinge socialdemokratiska kvinnoklubbar Brev I. höllo söndagen den 2 juli kamratmöte i Ron- neby under f r u Bernh.
Bengtssons ordförande- Kära Marta!
skap.
BGiste absolut delge dig en sak, son 1 ' Mötet.
öppnades av Betty Andersson, som under den senas ' te tide ' n-ständigt syssel hälsade de inbjudna kamraterna välkomna.
satt mind tankar.
J a g tyckcr vi kvin Efter protokollsuppläsning vidtog diskus- nor äro lite underliga ibland.
Vid V ~ L Z sion.
över f rågan: ' ' Hur böra klubbarna ar- stora kvinnomöten och kongresser, hz Z beta för a t t vinna nya medlemmar ') t FrSn vi som staende fr %gor på våra dagord hela Blekinge fick man härvid samma vitt- ningar kravet p &amp; lika lön f ör lika ar nesbörd konstaterat, nämligen det, a t t slöhet bete samt ' friigan om vardesattninger 1 oc.h rädslan för a t t anslutning till arbetar- av kvinnornas larbete i hemmen, mer I nganisationerna icke anses " fint " nog, i samtidigt s o v dessa krav framföras gI i mycket hög grad behärskar kvinnorna, yar- kvinnorna ute i de olika hemmen ocl I €ör endast e t t fåtal f å hålla organisations- bibringa sina söner en uppfostran, son.
L Kristina, Engström, wbetet uppe, ofta under svara förhållanden.
lär dem se ner på allt kvinnligt arbete Diskussionen fick utgöra svar p % frågan.
I stallet för .att lära barnen iilsks L Nästa fr %ga på dagordningen var: " Arbe- och ära allt hederligt arbete, lär Den juli fyller fru Kristina Eng man dem, att det är-under &amp; nem r strön1 år.
Fru Engströlm ar e ' n a9; arkvinnornas stallning vid kommande för- värdighet att utföra en del arbe,ten, t de första kvinnor i ~ o ~ a n ä som s, tog uds som röstning ".
Till inledare hade erhål- som # av Alder varit hänvisade till kviin.
initiativ till bildande av Höganäi itu pastor Lackström, vilken i ett medryckan- nornas område.
Hur m h g a gånger Socialdemokratiska Kvinnof örening le anförande påvisade spritdryckernas skade- kan man inte f % höra en mor använda 1 som bildades den 5 november 1900.
Son görelse i hom och samhälle.
Tal.
undrade det uttrycket, nar hon talar till sin son: ordföl ' ande har ho11 under det mesta al) m .arbetarhemmen h a riid a t t undvara de det arbetet kam val inte du utföra, du L dessa 22 år arbetat med aldrig .svik !00,000,000 kr., eller * h av alla spritpengar, som är karl.
tande intresse för kvinnornas likställig rilka genom spritbruket dras från dessa hem.
Och samtidigt, förvana vi oss över att het med mannen i s å ~ ä l fackligt ocl Vilken försakelse av mat och kläder blir icko den gifta kvinnans arbete i hemmet politiskt hanseeride som f ö r npplysning Grav följden, och hurudant blir icke samhal- vsirderas så litet, att vi nästan siiga som 13eggvad med ett gott min ' iie från svun et, nar e j hemxnen äro, vad de böra vara!
pojken, som efter latt han hade uppra.k- na tider, ar det med glädje hon ser var Staten har icke r ä t t a t t på detta satt skaffa nat allt vad mamma gjorde, och för arbete krönt med framgång.
För när iig inkomster.
Förbudsmotstfindarna.
h a varit angelagna henne fått en längre arbetsdag an för varande ar hon, föru %om v. ordf. i kvin I m a t t kringskära kvinnornas likvärdighet alla de landra, &amp; lid &amp; kom till den slut- nokliibbIen, v. sekr. i arbetarekommu satsen: " mamma har ingen lön, för hon nen, komruiinalfullmälctig s.amt i lokdi ned mannen vid förbudsomröstningen.
Dess- itom uppm ' anar man kvinnorna a t t skrinlägga arbetar inte bilduingsutskottet.
Och h t e nog med detta, vi se ocksa Nar nu Kristina Engström går in: ina känslor av harm mot spriten, utan tanke många gånger mödrar, .soin formligen sitt 61 år, följer henne många hjärtligs 18, a t t detta tir e t t brott mot rättvisans alla släps ut sig för sina familjer, under det lyckönskningar på vägen med förhuopp ordringar, kvinnorna, som lidit så mycket sv barnen, av biida könen, hållas.
frAn allt ning, " att vi många år ihnu få behållr usdrycksmissbruket.
Talaren avslutade med arbete i hemmet.
Mödrarna tro, naivt henne till h j d p i kampen för vårz .tt rikta en vadjitn till kvinnorna a t t enigt, rbeta för förbuiiet.
nog, latt de därigenom göra ba~nen en drömmar.^ ideal.
H. O. Pastor Lackström avtackades med en hjiirt- tjänst, vilket dock i stallet blir, vad vi i ig applåd, varpa följde en livlig diskussion dagligt tal briika kallla det, c11 björn- Tycker detta b-orde vara en fragc ch beslöts göra följande uttalanclie: tjänst.
Ty genom dessa förhallanden, Mötet uttalar som sin enhälliga mening, som jag har påpekat,, så få människor- för vira kviilnoklubbar, att ta upp, ocl borde den då formuleras: vad ha kvin tt, d % rusdryckerna äro arbetarhemmens na frAn barndom.e ' n en felaktig syn p &amp; arbetet, och nar mannen vant uslig att norna s j ä l v a för skuld i att derar arsta fiend,e, och då hustrun och barnen ofta å lida oerhört under ma.nnens dryckenskap, betrakta kvinnornas arbete som min- arbete mindrevarderas?
vinnorna, i så stor utstrackning som möj- på samma utbildning soa: Kravet drevirdigt, s % kommer därav som en naturlig följd, att, de avea anse att det männen a r ju ocksa en fraga, som han, .gt, arbeta för genodörandet s v e t t rus- bör betalas sämre, aven om det ar pre- i ger samman med den föregående, och rycksf örbud.
cis samma arbete som det de själva ut- Bom av kvinnorna bör konsekvent ge.
Fragan " Kvinnorna och arbetarpressen " ilecldes av f r u Bengtsson, Karlshamn.
Td.
föra.
K-vinnorna måste först] .ara sig nomdrivas.
att s; jälva, värdesatba sitt arbete p &amp; ett Skulle vara tacksam för tankeutbyte örjade beklagande, a t t man ofta f å r höra, annat sätt an nu, och .sedaii iniiste de l i en del friigor och aven angaende ar- t t det a r hustruns skuld, a t t enda.st den bor- bibringa barnen denfna uppfattning.
1 betet .inom våra kvinnoklubbar, och erliga pressen hålles i m %n.ga arbetariiem: Utan detta kunna vi aldrig namnvart, l hoppas därför på nagra rader till svar ieii ansåg, a t t i de hem, dar detta förekom- Ler, den mera vidsynix mannen har skyldig- ' varken genom lagar, p %bud eller långa i nästa nummer av vår tidning.
et a t t stödja den tidning, som för arbetar- resolutioner f dessa missf örhallanden ' Med hjärtlig hälsning.
lassens talan.
avh jalpta,.
D i n Malin.
.
.
Nötet besl?
uttala en allvarlig maning till vionorna a t t tillse, a t t arbetarpressen finnes i hexninen, och, där förhålland-ena så kräva, mannen genom upplysning bibringar kvinnan insikt om nödvändigheten av a t t hålla och läsa sin egen tidning.
Kooperativa Förbundets Margarinfabrik ar landets modernaste Fru Dyring, Karlskrona, inledde fragan: K.
F:s Margarin framställes av de basta råvaror - - - " Kooperation ", betonande, hur viktig denna K: F:s Margarin fyller de högsta anspråk - - - -.
rörelse a r i arbetarnas frigör61aekamp.
I den K.
F s Margarin säljes e n d a s t i de Kooperativa föreningarna.
J I b b ". '
I S NYA FABRIK. "
- - - - -
uppdrogs å t Söderhamns-klubben, a t t bestiiin- nia dag och plats dar vi hoppas bildandet av distrikt skall bliva verklighet.
Kaffe och smörg %sar serverades, vare£ ter de besök.a.nde i omnibussar reste hem.
Avd:.s kamrathalsning till alla kl.ubbar.
S i g r i d Schelin.
B A K P U FÖ L RNAMSTA VER NUTIDENS Samling den 27 augusti.
- - -- daref ter f örda diskussionen f ramhöllos kraf - tiga önskemal om anslutning till kooperativa rörelsen och icke endast anslutning utaq att kvinnorna måtte bli v e r k l i g a koopera- törer.
Sista frågan var) ~ a n d s t i n ~ s m a n n a v a l c j.
n Även har var diskussionen livlig.
S e d m fru Bernhardina Bengtsson lamnat redogörelse över en konferens i Stockholm med ombud fr %n landets olika distrikt, avdöts det a v den allra basta stamning prä,gl.ade mötet, med ett av kraftiga hurrarop åtföljt leve för Blekingc kviiinodistrikt.
B. A-n.
J J Kamratmöte i Ljusne.
~fusne-t la Kamratmöbe höll soc.-dem.
kvinnoklubb måndagen den 10 juli.
Inbjudna vor0 f öljande klubbar: Söder- hamn, Bollnas, Lottefors, Vallvik, Lervik och Stugsund.
Ljusne-klubbens ordf. halsade de narvaran- de valko~mna.
Till ordf. valdes fru Inis Wik- ström och till sekr. f r u Sigrid Schelin.
Första frågan pii, dagordningen var bildan- de av distrikt, inledd a v f r u Agnes Söder- kvist fr %n Västerås.
Efter en ingående diskussion uttalade mötet sin anslutning till förslaget om bildandet a v distrikt och valdes en interimsstyrelse, som skulle utarbeta för- slag till stadgar och sända resp. klubbar och förbereda en lconferens a t t hallas i Söderhamn i .september, dar fr %gan oim distrikts bildando definitivt skall avgöras.
Därefter höll f r u Söderkvist on instruk- tionskurs i klubbarbetet, som mottogs med stor tacksamhet.
Följde s % diskussion om vad som var a t t göra med Lerviks-klubben, s m p % senaste tiden fört en tynande tillvaro, och beslutades a t t de niirliggande klubbarna böra rycka upp k l u b ben till fortsatt axbete f ö r socidismen.
.Solos %ng utfördes p &amp; e t t förtjänstfullt sätt a v fruarna 1nis Wiksträm, Söderhamn, och Agnes Söderkvist, mottaget med stort bifall.
Ordf. tackade därefter f r u Söderkvist f ör hennes insats f ör lrvinnoklubben.
Nasta kamratmöte skall h %llas i sept.
och över ovanstående ämne talade riksdags- ledaxnoten f r u Nelly Thuring den 6, 7 och S juli i Mahnköping, Flen och Sparreholm.
Föredragen vor0 anordnade av respektivu platsers kvinnoklubbar.
Fru Thuring uppehöll sig i början a v föro- draget vid L. F. U.
P., den förening, som man vid dess start troddc ha helt andra syf- ten an vad dcn nu i verkligheten visar sig ha.
Talarinnan citerade, en del av professor Lundstedts i pressen gjorda uttalanden samt gjorde en mycket saklig vidräkning mcd dessa.
Redogjorde Karp % för nykterhetsvan- nernas krav p &amp; rusdrycksförbud.
Uppmaaads saval man som kvinnor .att den 27 augusti möta upp vid valurnorna oavsett om de kom- ma a t t rösta ja eller nej.
Vi h a ej nu, ytt- rade tal., i vårt demokratiska land ratt, att klaga över missförhällanden om v i uraktläta a t t rösta (och detta gäller för övrigt vid alla val).
Alla böra kanna sitt ansvar och görs sin plikt, s % a t t man vid denna folkomröst- ning kan utröna hela folkets mening.
Mino- riteten f a r därefter böja sig för majoritetens onakan i vilken riktning denna an kommer a t t g %.
Tal.
Eoppades dock a t t Sverges kvin- nor nu skulle visa a t t de vor0 en faktor a t t räkna med.
E n mor kan ej, om hon nu ur- aktl8ter a t t rösta, sedan beldaga sig över om hennas barn hemfalla å t rusdiycksmiss- bruk.
Tal.
pibisade a t t rusdrycker alltid iiro till skada.
Varfölr skulle v i då e j kunna offra detta som vi veta skadar vara medman- niskor.
Vi m %ste frigöra oss från själviskheten och tanka p % a t t M a mänskligheten a r en enda stol familj, som har samma ursprung och vandrar mot samma mål.
Genom a t t un- danrödja orsakerna till d e t onda hjälpa vi kommande generationer framht och uppåt p &amp; utvecklingens bana.
Fru Thurings föredrag, som framfördes p5 ett medryckande sätt, åhördes med stort in- Lresse och belönades p % samtliga platser med livliga applgder.
80.m synes av ovanst %ende finnes det soc.- dem.
kvinnoklubbar, där f u l l e n i g h e t kan u p p a s i förbudsfriigan, d a r man vagar s15 ett +ag för ideal och dar nian ännu hiiller fast vid partiprogrammet, aven d % det griller nyktorhetsfragan.
A-s.
Från Nykropps.
Nykroppri, soc.-dem.
kvinnoklubb höll sitt irsmöte lördagen den 18 mars.
Ars- och revi- sionsberättelserna u p p l ä ~ t e s och godkandes.
Av dessa framgick a t t inkomster och utgifter balanserat p5 865 kr.
Till styrelse för 1922 valdes fruarna .Hanna Bratt, Hulda Edman) ch Ruth Gladh sanit fröknarna Hedvig Thor) ch Elin Dalström.
Styrelsesuppleanter: fruarna Hedvig Suiidelin och Viktoria Berg- ström.
Xevisorer: fruarna Lilly Rydén, ErU- n a Viklund och Hilds Jansson.
Av styrelse- s er att els en framgick a t t e t t offentligt möte i a r hållits med föredrag a v f r u Marta Lars- ion frfin Malmö.
Vidare har en fest till för- måii f ör de arbetslösa hållits, vilket t i l l s m - mans med på listor och a v olika föreningar mbringade omkring 400 kr., vilka fördelades bland dc mest behövande i samhället.
I 1921 irs valrörelse har klubben deltagit.
Efter &amp; rsnzötet vidtog kaff ef est till vilken .nbjudits medlemmarnas familjer.
Vidare förekom musik, uppläsning m. m., vilket allt mottogs med stort bifall a v de närvarande.
.
Styrelsen.
Från Forshaga.
Forshaga soc.-dem.
kvinnoklubb höll Lrs- möte den 3 niars 1.922.
Ars- och revisions- berättelserna upplästes och godbandes.
Av h n senare framgick a t t inkoinster och utgif.
; er banlanserat på en summa a v kr.
719: 30. qötet beviljade sty:relsen i enlighet med revi- iorcrnas f örslag f ull och tacksam ansvars- frihet.
Till styrelse för %r 1922 utsagos f r u Beds Bergkvist, ordf., f r u Selma Schröder, &amp; x ordf. och korresponclerande sekreterare, fru Maria ' Eklöv, .sekr., f r u Elin Norback, ricc sekr., och f r u Elin Larsson, kassör och rommissionar f ör Morgonbris.
Till revisorer itsagos fruarna Hildur Bergkvist, Fina Berg-; ren och Agnes Nilsson.
Under aret h a hal- .its 11 ordinarie och.
l extra möte.
Även har dubben hållit e t t offentligt möte med £ * u Marta Larsson, &amp; i$lmö, som talare, och tv &amp; nöten tillsainmans med samarbetskommittén, ?å vilka fröken Christensson, Hiilsingborg,; alade samt e t t sanikvämsmöto tillsammsns ned arbetarekommunen, dar f r u Hulda Flood) ch fröken Alma Svensson f r å n Karlstad nedvcrkade: Klubben representerades vid distriktskon- ierensen i Karlstad med t v å ombud och vid le varmliindska kvinnornas nykterhetsmöte i Karlstad med tv % ombud.
Som under det gfingna året klubben e j gjort nggot vidare uppsving utan medlems- intalet sorgligt nog sjunkit, s % vilja vi mana medlemmarna till, e t t mera intensivt arbete €ör klubben, sa a t t dess verksamhet blir för- Fernqvists Kappafflr (Forta.
fr. sid.
5.)
8 3 Drottninggatan n. b. och 1 tr. upp 88 sak.
Och genom alla prövningar bevara- de han till sin sista stund, d % han lugnt avböjde en bindel för, ögonen och själv ropade skjut!
at solfiaterna, samma i djup, ödmjuk fromhet .och sijiilvf iinie- kande ans~rAkslÖshet rotade, av intet jordiskt inilytande försvsg&amp;dL och rub- Stort lager av in- och uflQindska nyhefer bade lugn.
Passeier i juni 1922. t U billim beethnda vrieer.
Linda Uberg.
I Damkappor, Ilrakter och Kjolar L Obs.!
Be~tGIUningar iiflores r.
MORGONBRIS stadd och vi åher kunna samla kvinnorna inom densainma till arbete för våra idbe ?.
Med partihalsning till klubbar landet runt För Forshaga soc.-dem.
kvinnoklubb: - Korresp.
sekr. A119 .. 81r~ av bankaffärer.
- Högsta inlhingsrlnta.
Stookholmm abdra krinnoklubb Stockholms stads, (liockholms o. Uppsala 18ns soon-dem.
kvinnadi.
(soc.-dem.)
haller ordinarie sammantrade 1:sta strikt.
Adr.
: Ordf.
Fröken Anna Svens.
onsdagen i varje m h a d kl. 8 e. m. i lokalen Skivarps SOL-desi.
kvinnoklubb höll sitf son, Grindsgatan 10, Stockholm Sö.
Kassöi 3 tr. Södra: Folkets Hus.
Ordf. fru Elin Magnusson, Timmermansga- första.
årsniöte den 12 februari 1922.
E l u b Fru Sara Andersson, Igelboda, Saltsjö-Dumas Styrelsen.
tan 40, 3 tr., Stockholm.
ben har under sin tillvaro, alltså sedan den 19 april 1921, hållit 10 ordinarie och 3 extra QQhlmm Allm.
krinnoklubb (soc.-dem: Vaarstadens soc.-dem.
kvinno- möten.
Inkomster och utgifter balanserade haller ordinarie möte 4:de mllndagen i varji klubb her ord.
möte 1:sta mhndagen i varje på kr.
320: 43.
Styrelsen beviljades full och manad kl. 7.30 e. m. m h a d kl. 8 e. m.
A lokalen Upplandsg.
61, tacksam ansvarsfrihet.
Till styrelse f ör %I Obs.
l Lokal i D-salen, Folkets Hus.
1 tr. (Quatav Vasa-automaten).
' 1922 återvaldes fruarna Elna Nilsson, ordf. # Styrelsen.
.Uppbörd och inskrivning v a j e möte.
Berta Lundgren, v. ordf., Nanny Nilsson, S~eZsm.
' kassör, sam t nyvalcles f röknarmr Inez Morin, sekr., och Ellen Nilsson, v. sekr. Medleras.
förstå.
samma.ndutningens makt, utan st % lik giltiga inför tidens stora frågor.
Men me6 antalet var vid Qrets slut 14.
Kungmholms soc.-dem.
kvinno- Av Morgonbris ha.r v %r kommissionär n %lt den lilla karntrupp som finns kvar, hoppas klubb avhaller ord.
möte 3:dje onsdagen i 300 es., dessutom ha klubbmedlemmarna un.
vi dock a t t klubben må g % ljusare tider til; varje m h a d kl. 8 e. m.
S:t Eriksgatan 21. der agitation till höstens riksdagsmannaval mötes.
Med hälsning till klubbar landet runl Ordf. Hildegard Ström, Bergsgatan 27, 1 tr. f rån Katrineholms sot.-dem.
kvinnoklubb l spritt broschyrer av Nelly Thuring.
ö. g.
Klubben har deltagit i instruktionsmöten j M.
D 1.
Landskrona och Trälleborg, vilka möten ha F4breniaaen fbr HemMtr5dan i varit anordnade av distriktets styrelse.
Till.
Stookhalm htiller möte 1:sta torsdagen i samnians nied arbetarekomunen på platsen varje m b a d kl. 8.30 e. m. i Folkets Hus P- hade klubben anordnat en fest den 3 4 sept.
: sal, 3:dje torsdagen i Folkets Hus C-sal.
som inbringade ett netto %t klubben p % kr, Sturelsen.
238: 32.
Med halsning till klubbarna landet runl Arriki moo.=dam.
kwinnokhbb Den kommissionär, som den 3 / 7 in- haler från Skivarps soc.-dem.
kvinnoklubb.
ordinarie möte 2:dra mandagen i mtina- sände till .exp.
kr.
20: 20, torde upp.
den kl. 8 e. m. i Folkets Hus C-sal.
E. N-n.
Från Skivarp.
Kommissionärer!
Fr %n Katrineholm.
Katrineholms sot.-dem.
kviirnoklubb höll sitt årsmöte måndagen den 6 mars.
Klubben har under %ret h %ll.it 12 ord.
möten, därav l i Folkets park.
Styrelsen har varit samlad.
till 13 sammantraclen.
Medlemsantalet val vid årets slut 25.
Kvarstående i styrelsen äro: fruarna Malin Dahl, Agnes Petteoson och Mathilda Svahn, och nyvaldes fruarna Lisa Eriksson och Gerda FindhB.
Till suppl, valdes fruarna Bertha Larsson och ' Ester An.
dersson.
Revisorer.
blevo fröknarna Hedvig Carlsson och Britta Wedin, båda omvalda.
Av Morgonbris har förs %lts 500 ex.
Under v d.
tiden deltog klubben i arbetarkommunens val- agitation, varvid bedrevs husagitation och spreds broschyrer och annan vallitteratur.
.
Till valen hölls ett föredrag med fru Karin Branting som talarinna.
Klubben har vid flera tillfallen varit inbjuden till diskussions- möten med soc.-dem.
ungdomsklubben, och hm aven ungdomsklubben varit inbjuden till ossj varvid olika ämnen diskuterats.
I betraktande av var stad med så manga arbetarkvinnor a r det .beklagligt a t t s % f5 giva namn och adress med snaraste, då detta alldeles saknas på poshnvisnin- gen.
.
övriga kommissionärer uppmanas att å postanvisningarna alltid utsätta tydligt n a k och adress samt vad pen- ningarna äro avsedda till.
Expeditionen-. '
--.
- Styrelsen.
Billesholms O so=.-dem, kvinno- klubb haler ord.
möte i Folkets Hus i Södra Vram 2:dra tisdagen i varje m&amp;nad kl. 7 e. m. Ordf. f p Anna Fors, Villorna, Billesho @ grwua.
Styrelsen.
Emkilmtuina soc.=dem.
kvinnoklubb haller ordinarie möten 1:sta mandagen i varje manad kl., ' 1.30 e. m. i Folkets Rus lilla sal.
Styrelsen.
(Forts. fr. sid. 3.
Tanken, att de olika individerna vöra ansvariga för varandra och att de där- för borde hjälpa och stödja ' varandra och s &amp; tillsammans arbeta på sin skolas höjande, den tanken var en av skolans Liv.spakciper, och de nämnda mötena vor0 av stor betydelse för densammas utveckling.
.
Malmö i maj 1922. '.
Matil-da Holmlgren. '
' ' '.
.
En härlig sommardryck!
Gateborgs soc.=dem.
kvinnoklubb har möte 1:sta tisdagen i rnaoaden kl. 8 e. m. i Arb.-föreningens H-sal; 3:dje tisdagen i ma- naden.
Bondegatan 14 kl. 8 e. m.
Styrelsen.
HBganäs sacn=demn kvinnoklubb htiller ord.
möte 1:sta och 3:dje mtindagen i manaden.
: Ordf. fru Helen Olsson, Pörenings-.
.
gatan, H ' ögands.
Ludvika.
soc.=dem.
kvinnoklubb haller sina möten 2:dra mhdagen i varje rna- nad kl. 1 /, 9 i Bolkets Hus ' B-sal.
Styreken.
Skivarps soc.=dem.
kvinnoklubb haller ord.
möte andra, söndagen i vmje m&amp;- nad kl. 1,30 e. m. i Folkets Hus, Skivarp.
Nya medlemmar vinna intriide.
Styrelsen.
Björnbär Körsbär Hallon garanteras tillverkade endast av fruktsaft och socker.
Spdngr soo.-dem.
.krinnoklubb haller ordinarie möte 1:sta torsdagen i varje mhnad kl. 8 e. m. i Folkets Hus.
Styrelsen.
Solna uoo.-dem.
krinnoklubb htiller möte 2:dra tisdagen i varje m h a d kl. 8 e. m. i Huvudsta Folkets Hua och 4:de onsdagen i varje m h a d kl. 8 e. m. i Hagalunds Folkets Finnes i de flesta speceri- L % matvrilruaffarer.
Hm.
A.-B.
TH. WINBORG &amp; C:O, Stockholm Sö.
Konsumtionsfireningen Stockholm m. o. Styrekm.
Sundbybergs soc.mdem.
kvinno- klubb haler möte 1:sta tisdagen i varje m h a d kl. 8 e. m. i Folkets Hus.
Tumba moc.=dem.
kvinnoklubb ha- Ler ordinarie möten 1:sta onsdagen i mAnaden U.
8 e. m. i Folkefe Hus, Tumba.
Styretoen.
