# ID: svediakorp-per2488
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1922
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 20,052
# sentences: 1,207
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Pris 25 öre.
N:r 5.
Maj 1922.
M O R G O N B R I S -, M ' orgonbri+ Tidning f ör den socialdemokratiska.
kvinnororelsen.
. '
.
.
utgives ' av styrelsen för Sverges Socialdemolrratislra ' K \ 7 ' 1 3.
1 1 1 0 - f örbiind.
R e c l s l i t ö r: Signe Wessmaij .. Allm.
Tel. Norr 244 36.
Upp1.a.ndsgatan 85, Stoslcholm.
Expedition: Anna Svensson, Grindsgatan 10, III, Stoclrholm Sö.
St.-Tel. Söder 78 98.
P r e n u m e r a t i o n s p r i s: Helt 81 kr.
3: -, halvt år kr.
1: 50; lös- nixmmer 25 öre.
B A.
N K A K T I E B O L A G E T N0RDE.N Alla slag a " bankaffärer Eakilrtuna sot.-dem.
krinnoklubb illller ordinarie möten l: &amp; mandageii i varje nanad kl..
7.30 e. m. i .Folkets .Hus l i l l i sal.
Styrclsen .. Ludvika soc.-dem '.
kvinnoklubb iiiller sina möten 2:dra mhndagen i varje ma- lad kl. ' /, g i Folkets Hus ' B-sal.
Stgrelsen.
Solna soc.-dem.
kvinnoklubb hhller möte 2:dra tidagen i varje manad kl. 8 e. m i Huvudsta, Folkets Hus och 4:de onsdagen i varje m h a d kl. 8 e. m. i Hagalunds Folkets / Styrelsen.
Hus.
Sundbybergs sot.-dem.
krinnon Stockholms stads, Stockholms o. klubb haller möte l s t a tisdagen i rarje Uppsala läns sot.-dem.
hwinnodi.
rnilnad kl. 8 e. m. i Folkets Hus.
strikt.
Adr.
: Ordf.
Fröken &amp; i n a Svens.
son, Grindsgatan 10, Stockholm S &amp; I (as (iöi Tumba soc.-dem.
kvinnoklubb hal- Fru Sara, Audersson, Igelboda, Saltsjö-Duvn !ls ler ordinarie möten 1:sta onsdagen i mii.naden kl. 8 e. m. i Folkets Hus, Tumba.
Styrelsen.
Sthlmi Allm.
kvinnoklubh (soc.-dem.
: hllller ordinarie möte 4:de mandagen i vorjc m h a d k l.
7.30 e. m.
Obs.!
Lokal i D-salen, Folkets Hus.
.
Fö,r a g i t a t i o n.
: klubbarna!
Expeditionen.
.
På en konferens meddelades f rån en klubb, att vid det ena mötet- i månaden förekom all tid uppläsning ur M.orgo~.b.risi.-~.-E~t .-efterfö.ljan:s- vart exempel.
Fareningen f i b HembiQrSden i Stockholm hiiller möte 1:ste torsdagen varje m h a d kl. 8.30 e. m. i Folkets Hus P sal, 3:dje torsdagen i Folkets Hus C-sal.
Styrelsen.
Arrika roa.-dam.
kviimnaklubb IiAller ordinarie möte %dra mandagen i mana.
den kl. 8 e. m. i Folkets Hus C-sal.
Styrelsen.
tionsfirenin gen Stoekholm m. o. ' Billesholms sot.-dem, kvinno.
klubb hiiller ord.
möte i Folkera Hus i Södrr Vram 2:dra tisdagen i varje mhnaci kl. 7 e. m Ordf. fru Anna Fors, Villorna.
Bille:rh.oZms gruva.
Stlpelsen.
orkniatfor, Bordvaxduk.
M j u k a M a t t o r och G a r d i n e r köpes fördelaktigast i min nyöppnade specialaffär - P - - Sand samtidigt med kontingen- ten kvartalsrapporten.
Alla klubb- kassörer ha erhållit sådana.
Skulle det dock vara någon klubb, som ej fått sig dem tillsända, så med- dela detta till Morgonbris expedi: tion, Grindsgat.
1 O, Stockholm Sö.
Agitera för tillslutning till kvinna.
ö. g.
-.
Glöm ej att å postkupongen an- giva för vad pengarna äro sanda, om det ar betalning för ' Morgon- bris, kontingent eller ryska insam- lingen.
* *.
* av Sverges kvinnor,, uppropet iTill den svenska arbetarekvinnan n samt Morgonbris.
Kungsholms soom-dem.
krinnoa klubb avhiiller .ord.
möte 3:dje onsdagen: varje m&amp;nad kl. 8 e. m.
S:t Eriksgatan 21.
Ordf. Hildegard Ström, Bergsgatan 27, 1 tr p kassören.
n &amp; hon avrltder mannen.
a t t teckna försäk- ring i D E FO R E M A D E B sitt eget e l i e ~ kan erhållas ' överblivna exemplar bagge makarnas liv.
Premiebefrielse vid sjuk- dom och olycksfall m. fl.
förmaner.
av broschyren &gt;Vad vantar 1921 Styrelsen.
- Meddelande från Kvinnan motarbetsr sitt eget basta Vasastadens set.-dem.
kvlnnom klubb har ord.
möte 1:sta m&amp;ndagen i varje m&amp;nad kl. 8 e. m.
B lokalen Upplandsg.
51 1 tr. (Gustav Vasa-automaten).
Uppbörd och inskrivning varje mfite.
K ~ o r ~ o i i b .. exi~edition ris: Skivarps soc.~dem.
kvinnoklublm iAller ord.
möte andra söndagen i varje, m %-, lad kl. 1,30 e. m. i Folkets Hus, Skirarp.
Sya modlemrnar vinna, intriide.
Styrelsen.
Sverges Sot-Dem.
Kvinnoförbund: Ordf. och korresp.
sekreterare: Fru Stookholmm mbdrr krinnoklubb (soc.-dem.)
haller.
ordinarie sammantriide 1:sts onsdagen i, r a ~ j e m&amp;nad kl. 8 e. m. i lokaler 3 tr. 8ödra Folkets Hus.
Ordf. fru Elin Magnusson, Timmermansga.
Styrelsen.
tan 40, 3 tr, Stockliolm.
fra, &amp; ledleinsl&lt;ort med avdelniiigsstacigar, ar.
Pris 10 öre pr st. 5 kr.
pr st. Sgihga.
soc.-dem.
.
krinnoklubb d l l e r ordinarie möte 1:sta ' torsaagen i varjo n h a d kl. 8 e. m. i Folkets Hus.
~tyrclscn.
Styrclsen,.
För klabbarna finnes att rekvirera Hbganas sot.-dem.
kvinnoklubb ~Illler ord.
möte 1:sta och 3:dje m0ndag~n i som galla i ' två nhaden.
Ordf. fru Helen ~ l s s o n ~, ö r e ~ &amp; g s - Matriklar till; atan.
Högands.
A n n o n s p r i s: Sista sidan 25 öre, textsida 40 öre pr mm.
Signe Wessman, Upplandsgatan 85: S t o c k h o l m.
A.
T.
Norr 244 36.
- Hagsta inlhningsrän %a.
-- - --.
.
MORGONBRIS 3 Mönstring.
.
.
.
- Mot en himmel i vacker och strålande maj klingar ungdomens marsch, dånar tusendens tramp och ett myllrande .folk under fanornas svaj O går att mönstra i frihetens trotsiga kamp.
Det a r kvinnor och män, det &amp; .äldre och barn, det ä r arbetets mörka och vaxande har, som i dag strönimar ut ifrån Grottes kvarn och sin ratt och sin frihet som fordom begär - Det var mycket som brast nar kanonernas dån över länderna ljöd, genom rymderna sprang, ty vår vackraste dröm a r nu vorden ett h i n och vår stoltaste hymn har forlorat sin klang.
Ack, vår trotsiga kamp för en frihetens stat, som oss lyfter ur träldom till lycka och ljus, den har trampats i blod, den har dränkts i hat, den har kvavts, den har baddats i spillror och grus.
Som en sorlande flod över gator och torg böljar tåget nu fram under sångernas brus, men i blickarnas djup skymtar ' tryckande sorg och försvunnet och släckt a r förhoppningens ljus.
Se, den stamning av seger och glimmande vår, som i hållning och blick fick sin lyckliga tolk, den har skuggats och flytt, ej den längre nu rår, ty förstämt och betryckt &amp; r nu arbetets folk.
Det är tyngd, det ä r smärta, som fyller virt bröst, och vår framtid ar stängd som en tillbommad dörr och den vaknande vår har en stamning av .höst, ' men vbr tro och v&amp;r kamplust a r ändå som förr.
Fram vi tiga med vilja av hirdat stål över hinder mot stormen i kommande år, och i striden för rattens och frihetens mål skall den sköna och väntade segern bli vår!
-.
Gustao Fura.
Skaror taga i rad framat!
Röda fanor de förs!
Utan vapen och utan &amp; (it, Ingen maktar dein skilja Lt, Ingen v5gar de tyste röra!
D5 hörcs dar ord f r&amp;n ta1:irebord E j om brand eller niord; Blott om oriitt och ratt!
Rat.
t 1 vill vi ha!
Ja!
Augiist Strindberg.
d % tror jag vi lruima säga att vårt män- nislrovarde väger lätt, ävensom inför de arbetslöiier soni nu sattes.
Men detta är dock inte det värsta.
Annii mey har människovärdet varit i fara.
Det vi kalla för 1914 iirs idéer s r väl de yttersta id6erna om förakt för människovärdet.
Visserligen sliippo vi iindan med sydviiidar och vastanflalrtar den gången, men vad som hände iitc i viirlden ligger oss dock nara om hjärtat.
Och det vi lida i dessa dagay är eri del av dess frukter.
Världens ansikte ä r icke fagert för Det är ini 20 &amp; r sedan August Strind- niirvarande, det ses härjat och förstört Det bar vittne om skräck och berg diktade " Maj p &amp; heden ", den.
dikt lit.
varur de ovan citerade raderna aro svalt, u öd; osakerh.et och alla upp tank- tagna.
Det var år 1902, storstrejksåret liga lidanden och belrymmes.
Söncl- för röstriitteii, d &amp; Sverges arbetareklass ringeiis makter och makterna som vilja slogs för sit.t maiinisko~riirde.
Tätt hela och f &amp; viirldeiis ansikte att se slutna vor0 leden iinder dagarna om- mera: harnioniskt ut äro i standig fejd krin, B l: sta maj; och spänningen intill med varann.
Det %r strideii om man- lnistningspunlcten.
Alla känna dock nislrovardets upprättande som nu ut- till häiidelseriias g %ng och veta, att kämpas.
Huru ' skall den striden av- först 1921 infiirdes deii allmänna, lika löpa?
och direkta rösträtten för man och Därom iir helt visst omöjl.igt att pko- kvinnor i vårt land.
Och Clarmed slriille f et era.
vi då vilja tillägga, att vi aven erövrade Meil det k~iiina vi säga, att mycket vfirt rn.änniskovarde.
Ja, så tänkte vi kon~nier att bero p &amp; dig och mig och och kände det kanske ocksa.
Men hurii alle~a~mmans som lriirina räknas till mycket aga vi darav i denna sttind?
" hjorden ' '.
MBnnc det, tanker nog R ' liAiiga tänka nog att människovärdet mången som laser dessa rader.
Det ar 1111 det ar min egendom, nggot som jag har 20 $r sedan vi med storstrejkens vapen inom mig själv och som ingen kan taga stridde för att f % " rösta fritt " och ifr %n mig.
Och det kali vara sant .. " icke vägas i köprnäns mitt, likt pen- Men om vi tanka oss som ' klass, eller ningpasar på vitgar ", och sedan vi nu som cn del i den arbetssökande ska,i~an, viiniiit det n$ilet, .&amp;ro vi, den d % ka.m- pande skaran eller rättare arvingar till den, fattigare än d&amp;.
Vi ha iiiider alla iir kampat i våra fackföreningar, de- monstrerat och uppvaktat dar vi trott detta vara de rätta vägama för att vinna gehör för våra krav och s &amp; se vi att trots detta och trots politisk lik- ställighet väger v %rt människovärde s &amp; lätt inför den ekonomiska.
maktens inne havare.
Detta kan helt visst göra mången förtvivlad och pessimistisk inför v %ra möjligheter att komma framåt.
Inför detta kaos i förhiillandena isynes oss inga medel ra,cka till.
Ja, s % kali m8n kanna om man stannar och enbart lodar i svhrigheterna.
Men sedan kunna vi göra oss alla inom arbetarc- ldasseii, b %de har i Sverge och om man kunde nå utanför gränserna, den fr&amp;- gan: Ha vi gjort allt vi kunnat?
Ha vi icke förstimm; tt en hel del?
Ha vi iclw lagt arbetet på för f % slciildror och dragit oss för lätt undan c S, fort för- hållandenas tryck något lättat?
Ha vi icke allt för ofta varit nog så slreii- heliga loch menat att det betyder intet om inte jag är med, eller av tankelättja eller småborgerlig högfärd hållit oss -.
iindan?
Detta ar en sida av saken.
Meii % andra sidan 1r.iinna vi fråga oss: Hur skulle det sett ut för oss, om icke vi alla som lriimpat för vårt mannisko- varde p % alla områden vi lriinnat, inom partiet och f ackföreningarna, deltagit i bildningsarbetet och andra fol1dig; i '
synta.
Debatten i riksdagen bjöd inte på mycket nytt, frågan var diskuterad Beslutet.
Iangt i förväg och ändå tog den en hel dags Intensivt arbete.
I Morgonbris förra n:r rectogjordes På tal om jungfrutalare så hände i två artiklar för folkoiiiröstningen, dess just det som V. i förra n:r av " Bris " princip och tillämpning, inför den då misstänkte.
Fru Thuring var första förestående behandlingen i riltsdagen.
kvinnonamn i debatten, sakligt och klar1 När detta skrives ar beslutet fattat: Del vederlade hon skalen fös den föreslagna blev uppdelning.
Mäns och kvinnors uppdelningen av rösterna och uttalade röster skola raknas var för sig.
sin fruktan för att ett sådant beslut En stor id6 har härigenom blivit be- skulle mottagas ined misstro av kvin- tydligt mindre och den glädje och stolt- tiorna.
Jag förstår, sade fru Thuring, het man kände den dag beslutet fatta- skalen till att nian vill ha denna uppdel- des om folkoiiiröstningsinstitiitets in- ning av rösterna.
Vi förstå, sade även förande i vårt land, har fördunklats.
fröken, Tamm, som var i tur att tala Kvinnorna ha från första stund denna några timmar senare, varför detta för- tanke på uppdelning fördes ut: till dis- slag om uppdelning kommit.
Vi förstå, kussion opponerat mot densamnia.
När att detta är en rådgivande omröstning, inan äntligen vunnit den medborgarrätt att riksdagen således har det slutliga man så länge kämpat för, kan det inte avgörandet i sin hand - inen vi veta tänkas man frivilligt skall utlämna den också att riksdagen består av 375 män att tummas på.
Oppositionen hal och 5 kvinnor.
också hela tiden velat varna principer Även undert.
sökte göra begripligt, at1 med det storslagna namnet: folkom- vi kvinnor, som opponerade mot upp- röstning.
delningen av rösterna, verkligen a n s å g Ett missförstånd, säger man, och s!
oss begripa vad det var fråga om.
rullas upp alla dessa argumenta- son- Det ar möjligt att sarskilliiadsnian- inte äro några argument - att dettc nen tyckte det vara helt naturligt att V blott ar en konsultativ oriiröstning.
förstod dem - men icke dess mindrc Kvinnorna ha genom sina organisa- äro de fullt Övertygade an i dag, att tioner i otaliga skrivelser och resolutio- kvinnorna inte förstlatt den fråga de ner uttryckt sina farhågor och vad soni demonstrerat för!
Men aven män kunna niissförstå.
Hr än svarats på alla dessa opinionsytt: ringar står en meiiing dari ä.nnu obe- Edén bemötte fru Thuring i något som svarad.
Det ar den, dari 9 av landets hon strängt taget aldrig hade sagt om större, kvinnosamnanslutningar uttala, ett kvinnoparti, hon hade endast uttala1 att " uppfattningen oni den principiella sin fruktan, det var allt.
Hr Edéns för- innebörden av ett folkomröst~~ingsinsti- tröstansfulla: " Känner jag kvinnorna tut skulle förryckas " genom ett beslut ratt ", visade just att han inte alls kän- om uppdelning av.rösterna.
Det bUr en iier kvinnorna rätt.
Icke ens, synes det, senare tid förbehållet att avgöra vem inom sitt eget parti, ty det ar så vitt jag som i den punkten varit de mest frani- vet inom det liberala partiet kvinnorna mest laborerat ined särgående vid striivaiiden, strcjka:t., demonstrerat och valen.
Annars ar det inte längre an vid tiden protesterat geiioni resolutioner och upp- för det sista beslutet i rösträttsfrågan vaktningar?
Ja, darsom kan bl.ott råda en ineliing - som det talades ratt mycket om ett bland de kiimpaiidc.
Och dea meiiin- kvinnornas parti som det " attonde gen franiföres bast om vi Atev niana partiet ".
Som vi veta beslöts i andra kani- alla inom arbetareklassen och med dem jamstallda att iclcc Blott forntsiitta att maren med 92 röster mot 88 att röster- begagna de medel som hitintills bidrnts iitaii a t t gö:ra det iin mera intensivt,; .n rncï valrsaint och iiil nier ni5lmed- vetet.
Vi ha nu kol7iniit till den l.: sta maj 1922.
Och appellen måste ljuda för samling f ör " en viildig allas sa.nilin g " till den dagens demonstrationer i allii Sverges bygder.
Vad vi dcmo1istrei.a f ör kaiina vi nog ' S &amp; ilmerlige~i va1 och iir nied fetstil uttryckt i socialdeino- Eratiska partiets manifest.
Kvinnor!
Deltag i demonstratio- nerna.
Sitt ej hemma.
i Edra kamrar så att ma.lcteils iiiii.ehavarc ti:o att ni äro belåtna.
Kann Edert ansvar och visa detsam- ma genom uppslutiiing i zlr11i:tarilas de- nionstrationsledes den l: sta maj.
S. v. Dikt för hlorgonbris av M. B-man.
Majsol stig fram med din glans över jorden, lys in i vart människohjirf~ ' att skuggornas sorg i din strilglans dör!
Majsol, stig fram som en värmande kmft!
Se, mödrar svfilta ned barn i famn, - vår jord ar sargad tjl1.
döds.
Låt fredem angel gå fram i diit Ijirs och resa på jorden ur spillror och grus i vårsolens glans ett lyrkans rike.
Låt blommor spira vid varJe dörr, &amp; r smärtornas vålnad gått fram, ldt barnahjartat glömma sin sorg, sänd strdiar som fika blödande s &amp; - sand strålar av kärlek, som lysa ner på vår fattiga, sargade jord: Fräls med förlösande vårsolsljus oss ur natten, som lagrat sig tung.
Låt oss stiga fram i strävan och strid och resa igen i kärlekens namn en lycklig värld för mänskornas ätt - en värld som skimrar i v d n s färg i majsolens &amp; sa strålar!
Arbetslöshetsunderstöd skall ut- betalas till försörjningspliktiga kvinnor.
Bland de senaste ukaserna från ar- ketslöshetsl~onimissionen märktes aven den att statsunderstödet skulle indragas för alla arbetslösa kvinnor, oavsett i vilked försörjningspliktig ställning de kefunno sig.
Vid förfrågan on1 orsaken härtill h a r svarats att det förelåg brist på kvinnlig arbetskraft och därför skulle understödet indragas, utan rin- gaste undersökning on1 möjligheterna na skulle uppdelas.
Det kan man ju fijr kvinnorna att taga detta arbete och kalla en ganska enkel majoritet!
Men cia särskilt de som Ila förs0rjningsplikt.
dock niajoritet.
Det ar intet att göra ål Regeringen har nu upphävt ukasen om den saken.
Kvinnorna ha framfört sina indragning av understödet för försörj- skäl och sina protester.
Vi ha kampat ningspliktiga kvinnor ävensoin att-dessa ärligt och - förlorat.
Nu gäller det at1 jämställas ineci f8rsörjningspliktiga kunna bära.
motgången och det galler man ifråga om anställning vid statliga för kvinnorna att ' för sin del vid den nödhjälpsarbeten.
stora omröstningen visa om det finns en enig vilja att befria vart folk från rus- ju gott och val om det vore sista ordet i fragan.
Men tyvärr " klargjordes " ~ dryckernas förödelse.
I första ka~nmaren vor0 siffrorna saken inte så fullständigt, av det enkla skalet att den val knappast kan 38 ~iiot och 89.för iippdelning.
den får val göras upp Nar nu frågan är avgjord skriver A. klargöras nu, efter oniröst~iingen och vid nästa riks-: - g i Arbetet:.
" Det klargjordes att hela talet om att clagsmannaval - men efter de försak- i11 ' vägning ' och ' vardering ' av man- ringar som gavs den 5 april och även iens och kvinnornas röster skulle kom- sedan givits har ju kvinnorna all anled- na att aga rum, sakilar varje skymt av iiing skriva sig till minnes dessa försäk- ringar och ännu en gång göra sin plikt, erattigande och sanningsenlighet. "
A. ö.
Detta ar ju mycket sagt och det vore vid röst- och valurnorna. '
-
5 MORGONBRIS P i turné genom Dalarnf Och vem det l ' mdet ' en gång sett Ilan laugtar dit igen.
Hur mAnga glinger har man ink hört denna shng och sjungit den själ som barn i skolan, utan att man doc rätt förstatt orden.
Det är först se dan man sett Dalarne man först4 hela dess sköna, betagande natur, oc.
denna mängd av sma röda stugor me vita knutar, som en givmild han tycks ha strött ut över hela Dalarnc NBgonting sa förtjusande far man eljes idte se i nSgot av Sverges mAng vackra landskap.
Det är en hel upplevelse att f A res genom Dalarne med dess många hi storiska minnen.
Det var strilland varsol med snö över hela landskape och man tänkte ofrivilligt på hur vac kert det matte te sig i soinmarsol ocl full grönska.
Det ligger en viss tjusning i at vara ute och tala nied och till var; kvinnor just nu, att kunna konstateri det verkligen levande intresse: son finns hos dem.
Det är som vore de helt andra människor ' mot förut, ocl man fragar sig vad !pm htadkomrni denna förändring.
., Ar det den ny; medborgarrätten?
Ar det känslan utal a t t kvinnorna numera ha nilgonting .mera än fönit a t t betyda i samhället: Ar det känslan utav att männen räknr med och vardera oss kvinnor pli hel annat sätt nu, sedan vi betyda nagon, ting?
Det maste vara detta som om skapat kvinnorna.
Känslan av att v värderas som kvinnor, mödrar och - människor.
Att man inte längre räka riar s %, som den som skulle räkna pu.
bliken i en lokal och pilstod att de var ungefär 75 människor och ett pai kvinnor.
.
.
Det är just människovärdet som mar .liksom sätter litet högre.
Alla kandi det ansvar, som rösträtten medfört och vor0 tydligen redo att bära an.
svaret.
Lat vara att arbetet kanskc blir svårt i början och kanske intr heller sa fullödigt, men som den goda viljan finns att göra det bästa möjliga, så f %r väl tiden och erfarenheten hjälpa upp vad som brister i början.
Och den goda viljan finnfis, var stlkei cim det!
.P % alla de datser, som besöktes, hade klu bbarnaL gjort sitt allra bästa: med festliga arrangemang, blommor, flaggarj sang, musik och u~pläsning samt kaffe förstas.
Mötena vbio fulitdigt besökta och i Borlänge bildades kvinnoklubb.
De andra klub- barna f ingo f lera nya medlemmar, och man kan säga att resultatet var bra, tack - vare.
vara duktiga, energiska kvinnoklubbsmedlemrnar, överallt i Da- larne.
.
.
.
Amandn .FröseEl.
, Morastuga.
Saxhugg.
I Japan finns det en stor grupp tankandi ' ramstegskvinnor, vilka omfatta och arbeti för nutidens sociala och politiska reforni irågor.
Som exempel kan naninas att sist idne nov.
hölls ett massmöte i staden Osaka) evistat, av 5,000 ' kvinnor, dar många olik: ' ragor rörande kvinnornas intressen behand ades såsom mat-, bostads-, nykterhets- ocf ~ppfostringsfrAgor, metersystemets införan, le, likställighet niellan könen m.
m .. D (iocialt arbetande och offentligt f ramtradan, le kvinnorna är.0 kristna japanskor.
En a \ lanbryterskorna, en utmärkt talarinna, är er 11 Gauntlett, gift med en i Japan bosatt en.
; elsk köpman.
Att det behöves reformer och mycket so.
: ialt arbete bevisas bland ' annat av industri- örhållandena i hamnstaden Kobe med sin2 ' 00,000 invinare.
Inom tandsticks- .och spin- ieri-industrin arbeta- ej mindre an 65,OOC inga kvinnor under särdeles dåliga förhål- anden.
39,000 bo hemma, men 26,000 arc nhysta i bolagets sovsalar.
Betalningen ai rtterst låg.
De lättaste arbeten utföras av O ars barn.
Medan de unga mödrarna stil ich mata maskinerna, vaktas deras små, som tka pA fabriksgården, av ett par orkeslösa lummor.
Småttingarna äro ytterligt van-, Ardade, smiitsiga, sariga och sjuka.
8C irocent av de äldre barnen, som arbeta pil abriken, äro flickor i tonaren.
Det lialso- Adliga arbetet, att doppa stickorna i fosfor, verlämnas å t " mannen ", d.
Y.
S.
.gossar i 4-18 Aren.
Vid spinnerierna äro förliAllandena battre; olagen bedriva mycket välfardsarbete, ha gna Iungsotssjukhus för sina arbetare I. m., men arbetet g i r natt och dag med lika skift och flickorna ha en 10 och tre varts timmars arbetsdag.
(Vita bandet.)
SmAnin~om tillerkändes alla barn ratf till undervisnSg, men ratten till sunda bostäder, till mat och kläder, till halsa och lek har gatt upp för oss som en samhälls- först nu Att olikt - denna 5,. att syndigt - - i Förslösa mänskliga varden.
Vad världen behöver a r en högre mänsklig standard - bättre folkstock.
Far ut p &amp; lands- bygden och betrakta de statliga ladugårdar @ ra bönder uppfört dessa senaste Ar för att FA en battre ' kreatursstock, studera sedan .iarnens bostadsförhallanden i våra stader] ch gör en jämförelse.
Med tillämpningen av socialhygienens enk- aste lagar slculle stora kostnader för sjuk- ILIS och asyler ktiima inbesparas, för att ej Der bölger en tone i luften i gyngende rytmelek -- vekslende spzndt og brusten, trodsende, sterk og vek -.
o Der skjzlver en sang i rummet, tonende naor og ny - og frem over bolgeskummet stiger en undrende .by1 - -.
N z t t e r og unge dage - funklende stiernetawdt!
Favnet av bölgedraget - skiftende farvestern t!
Og frem under vaarens vilde, drukken f forvovne ridt - vaagner .der szre, stille vzekster i grönt og hvit - -.
Adéle .Vin je.
iämna fängelser och förbattringsanstalter.
le, som befolka dessa, äro oftast en produkt iv missförhållanden, som kunnat undvikas.
) ch de komma att undvikas, nar vi lart oss nse att var första och ' närmast liggande ippgift a r att skapa stöi-re möjligheter för tt battre människomaterial, sundare och yckligare man och kvinnor.
Om vi icke äro, å det klara med alla de Atgärder som leda Iarhäii, så i e t a vi dock ett med säkerhet, att illa barii ha.
ratt till de förhallanden som kapa den samha.llsnyttiga medborgaren.
(Frigga Carlberg i Kvinnornas Tidning.)
6 MORGONBRIS --.
.
.
-.
-.
.
.
- ... - - Något om Finlands nsocial- demokratiska kvinnors riksdagsarbete.
Elva socialistiska lrvinnor valdes 1918 iii i finländska riksdagen.
Av dessa har en efter partisprängningen övergatt till kommunisterna, och utgiix för nar- varande detta partis halva riksdags- grupp.
De övriga tio kampera troget tillsammans med den s~cialdemol~~a- tiska av t samma ii lagt 78 medlemmar be- staende fraktionen.
Av de socialde~okratiska riksdags- kvinnorna ar endast en, kviilnof örbuii- dets ordförande M i i n a S i l l.
a n p ä ä, gammal i politiken.
De övriga ha kom- mit in i riksdagen efter upproret.
So- cialdemokratins kvinnor i den lantdag; so.m satt då revoliitionen utbröt, bura- cles alla in.
Och en av dem, den dulr- tiga H i l j a P a r s s i n e ii, sitter aiznu kvar i fängelset.
Det bör kanhäii- da anmärkas, att fröken Sillanpäa icke tillhörde den " farliga " l,antd.agen; De nya togo emellertid under fröken Sillanpäas ledning redan f r h början i med friska krafter.
MAnga av dem äro flitiga riksdagstalare.
&amp; fest energiska i detta avseende iiro fruarna S e t h o- k o .s k i och S e i n o n e m.
De so- cialdemokratiska kvinnorna ha även trängt in i utskotten, där de utföra ett intresserat arbete.
Vid ett besök i Helsingfors läiiinado Ernst Josephson: Mor och barn.
riksdagsledamoteii fru V i v i R o s- l a n d e r undertecknad en del uppgif- ter om den socialdemolrratiska kviimo- !I i n g i s t o r s lr a l a; p % basis av vil- De socialdemolcratiska kvinnorna ha eruppens axbete.
Liksom överallt .har ken sedan ett e f f e l~ t i v t s o c i a l t. dessutom nedlagt ett mycket energiskt b aven i Finland arbetarekvinnornas ii n g d o m s s k y d d skiille skapas.
arbete för att f % amnesti åt de efter in- verltsamhet inriktats.
på att bereda Motionen har i allt viisentligt B i- bördeskriget dömda.
De ha skaffat skydd för de sm % och svaga ' i samhället.
E a l l i t s av riksdagen, sedan ett en- material för sina aktioner i riksdagen De motioner fran detta hfill, som under hälligt utskott förordat densamma.
genom talrika besök i fängelser och senaste tiden frarnst5llt.s i finl~nclska Förvisso en vacker seger för den social- fångläger.
Mfinga gallger har det sett mörkt ut.
Men de ha icke givit tappt, i:iksdagen, äro en bekräftelse darp %.
iiemokratislia kvinnogruppen!
Eli summarisk redogörelse för motio- En annan motion tar sikte på att be- och man kan utan tvekan saga, att de nerna lämnas har nedan.
reda understöd och hjälp i, olika avse- socialdemokratislra riksdagskvinnorna lTöreniå81et för en av dessa, motioner enden at f a t t i g a f o l l t s k o l c - ha en avsevärd del av förtjansten uti ar litgarder för stadk korn man de av b a r n.
Denna nzotsion är ännu icke att amnestieringeii Endå drivits s8 snabbt fram.
i i n g d o m s i i i i d e r s ö l i i i i n g.
dutbehandlad.
Denna undersökning iir Fis ' jftad att - Samma ar förh %llaiidet i fdiga om ett Denna a:xplockiliiig lammar en %skad- vara en förberedelse för en l a g s t i f t- förslag .fraii de socialde~okratiska lig bild utav, i vilken riktning fröken n i n g o m i i ~ n g d o m s s l r y d d.
Iwinnorna att statsbidrag skall lämnas Sillanpaa s lilla fraktions strävanden En uridersölming av arbetareiingdomen till s k y d d o c h.
v f i r d å t a n - gå.
Det ar de h u m a n i s t i s k a skall.
.igångsättas.
undersökningen Ir o r o c,h b a r n,.
som, genom inbör- I t r a v e n, som ligger lrvinnogruppen mest om hjärtat.
skulle omfatta landets hela såva.1 i in- Jeskriget f örlorat sina.
försörjare. '
Och i sina strävanden ha de alltid diistri som hantverk och lantbriik sys- Vidare ha våra kvinnliga finliindslra selsatta arbetareungdom och beröra partiviiniier väckt motion om l ö n e- mött stöd och förstfielse fr %n de man- dess arbetsf örh %llanden, utkomstmö j- f Ö r b ä t t r i i i g.
a r ?it.
s t ä d e r - liga partikamraternas sida.
Det blir nya val i Finland den 1 juli.
ligheter, bostads- och bilclningsförhål- s k o r o c h.
a.
i i d r a k v i n n l i g a landen in.
m. G.enom en srtinmaiistall- a r b e t g r e v i d s t a t s l:, a n o r n a.
De socialdemokratiska kvinnorna äro.
iiing av resultaten sltulle erlifillas en to- &amp; veii denna motion ligger .under be- säkra på att efter valen komma tillbaka till riksd.ageii minst lika numerärt.
talbi1.d av a r b e t a r e ~ g d o m e i stallning.
~s handling.
.
.
R.
L .. För planläggningen och orgaiiisationen Slutligeii: förtjänar en motion om starka som de nu äro.
.av denna ~nde~sölcning föreslAs tillsät- up ' pförandet av en.
t u b e i * k u l o s a n- tári8 ' et:av en kommitté, som skulle be- i t ' a l t f .ö r b a r n.
att iiamas.
.
Denna stam-ma, iindersökni~igsområde~a och notioil, .son1 heller icke sliitbeh.andla.ts, V i måste alltid kontma ihtig, att stor .och överv&amp;a arbetet samt framställa de synw komina att g8 igenom.
.
Regeriri- stark 6r den karaktär, som alltid &amp; r redo a f!
förslag,.
som föranledes av ~i~idersÖlc+ gen har nämligen i sitt.
budgetförslag ningen.
[Or ändamalet iippfört c11 summa av 10 offra stundens nöje för etf framfida gott.
Trine.
Det iii; all t.si fr; iga o111 (m u t r e (1- milj. fmk.
I
7 MORGONBRIS I Vid sista udden.
I 1 August Ur " Ordatek Strindberg.
Tioårsdagen av hans död.
och Småkonst ': av AUGUST S T R I N D B E R G.
Vid sista udden på vitnad hall en villa reser sig grå och förfallen; dörrarna sta öppna en blåsig kväll;.
.
det spelas på flygeln därinne i hallen.
E n okänd seglare ligger i fjarden på slag, ensam vid ror och med skoten klara; i seglet han hör, när det gdr över stag, en strof ifrån flygeln, en enda bdra.
S å är det tyst; men han lyjler sin hati och.
sander tillbaka ett tack med vinden, och hon därinne, hon får det fatt - det var som en kyss av en okänd pd kinden.
August Strindberg.
.
.
Sedan Strindberg gick ur tiden och pennan föll ur hans hand har ett de- Där famnadei de i en skön sekund; zennium rullat förbi.
Den strid, som i mörkret höljda de gåvo och togo; eu gAng stod kring hane namn och de hörde varandra aldrig från denna stund -- produktion och till överdrift hetsade och sågos ej heller till dess de dogo.
upp sinnena, &amp; r nu ett minne blott, och dtirtill ett minne man helst önskar glamma.
Mellan Strindbergs förstlingsarbete Det ar natt och oindstillt se ' n solen giclt Efi namnsdagsgåva och - Stora lands- ner, vägen ligger icke en sjals utveckling i halvljus på udden en trädgrupp sover utan milnga.
Det &amp; r omöjligt att med vid racket, uhgra ord draga upp ene de yttre dagens fåglar man ser ej mer, konturerna av hans diktning och de och böljorna lagt sig inunder halvgröna omráden hans penna behandlat.
' Strind.
tacket.
berg var sökaren, sanningssökaren, då öppnas dörrarna till villans hall, som oupphörligt droga från sökande och lösta löpa de ut, de bundna ljuden; till klarhet och darunder kastades fr8n flygeln sjunger, och tonernas svall den.
ena överdriften och ytterligheten det vacker natten, som sover i rosiga till den andra.
Han var som öken- skruden.
U p p ur djupen fiskarnas fylkingar dyka, N u går en krusning på havets spegel, gäddan slår slag i brynet och löjorna i träden susar det som i ett segel,.
stryka, en båt, en vit där glider ljudlöst fram, gyllene sarven och silverne mörten vid två, många, inunder stranden; bryggan, ljus&amp;dda mänskor i båtarnas stam vanda att lyss blott till summande myggan, de lyssna i andakt med åran i handen.
stanna med öppna munnar i stim för att h öra, Då vakna fåglarna på holmar och skär!
vila på fenorna, rädda att störa.
dar komma måsarna på vita vingar, tysta spejande, från jjärran och nar; Nattfiarlar dansa i rungande ring till de fälla pd uattnet, som gungar i lätta musiken, ringar.
vassarna buga och alarne niga i ' viken; Och strandens ärlor de stå på stenarne; hela naturen har vaknat och lyss; åkerns sparvar de komma frdn renarne, klippans glimmer som ögonstenar skatan från skogen och kråkan frdn trädan, tåras av daggen, som stenar lenar; stumma, undrande först, men satta .sig berget gråter vid tonernas kyss.
sedan.
* vandrareii, vilken standigt ser oasen ekimra i fjarran framför sig, och d &amp; han narmar sig ar den en villa, som upplöser sig ' till ett intet för att Ater samla sig nAgot langre.
bort.
.
Strindberg var varldsförbiittraren, som gjorde samh&amp;llets ortittvisor och missg ' repp till egen sak och sviingde sin pennas gissel med en.
h8nsynsl (he het, som höll pA a t t störta och splittra honom sjiilv.
Han var vetenskaps-, mannen, som brottades med proble- men med en iver, som stegrades i takt med svilrigheterna, han var fritanka- ren, ateisten, förnekaren av det oand- ligas tillvaro, och i n8sta nu var han de ockulta mysteriernas försvarare, blev swedenborgaren med den starka tron p &amp; de andliga makterna - och han dog med bibeln tryckt mot sitt br6st.
Han var diktaren, som lik Gud skapade en vadd utav intet, och han var manniskan med kanske ett över- mAtt av manskliga svagheter.
För honom var diktningen den sa-.
kerhetsventil, som reglerade det inre trycket av hans vhldsamt jasaude ' kiinsloliv, och i hans alstring kunna vi följa hans irrande, oroliga ande pil sin flrd genom evigt skiftande skug- gor och dagrar.
Strindbergs namn anses nu som det Eramsta inom den svenska litteraturen och hans verk komma att besth sedan mycket, som nu anses vardefullt, fallit i glömska och förgangelse.
.Tiden m6 nöta ut honom tiil sist., skrev Bernard Shaw vid dodsbudet den 14 maj 1912, .men Döden skall icke lyckae mörda honom., Martha Larsson.
I sommarhimmelens bldoitu oas ar stucken en stjärna, stjärnblomsli$ en enda, och månens rundel i sin sista ' face han väntar att få höstens lampa tanda -.
Då hörs i stranden svall av våg på våg, när flygeln klingat sina sista toner; ett böljeslag från ångarn ingen såg, ett eko.
kanske ifran andra regioner.
Dd lyfta fåglarna och skygga fly, de stumma fiskarna till djupen sig begiva, och allt blir stillt, en enda nattlig sky fälls ner och döljer månens röda shiva.
E R N S T JOS.EPHSON.
.
För Morgonbris sv Nartha Larsson.
.
.
.En livslusltig konstnär, som blan- tes konstverket av prins Eugen, som dade sitt blod p &amp; paletten - i, slrriver erbjöd det som gAva &amp; t National- Klas FAhreus om Josephson i Ord museum, men man tackade och av- ...
böjde och tavlan är ännu i prins och Bild 1907, Josephsons konstniirshana var kort Eugens ago.
men piäglad av en intensiv verksam- Spinnerskan är Josephsons sista ar- bete - och inAlades i Lkaaud 1887.
Han - - - liar visserligen senarerkilat tv % min- dre dukar, men den skapande konst- närsviljan är borta.
Spinnerskan hän.- ger i Göteborgs museum, skänkt 1891 av Pontus Farstenberg.
Josephson var till börden jude och föddes 1851 i Stockholm.
i867 blev han elev vid principskolan i de fria konsternas akademi.
Hans egentliga konstnärsbana började d % han 1872 lärnnade akademien och slutade med den sinnessjukdom, som 1 888 fullstän- digt bröt ned honom.
Som konstnar var Josephson oer- hört produktiv och vid hans utställ- ning 1893 fick man först en aning om vilken skaparvilja och förmaga han besuttit.
Bland hans mest kända och uppmärksammade arbeten äro David ' och Saul 1878, Konvalescens 1881, Spanska smeder och Spans7c dans 1882, .. ivucken 1882, Strörnkär~en 1884, Ernst Josephson: Sjiilvportriitt, B ?yskvallw och Böstsol 1886 samt Spin- het, en brinnande konstnärsvilja och n&amp;sknn 1887.
Josephson var även en fullödig por- en självständighet som gränsade till trattmalare och ett av hans mest upp- halsstarrighet.
En eldsjäl, oberäknelig märksammade är porträttet av den och skiftande som ett fyrverkeri, ett J.
P. Jaco,bsen samt danske författaren sinne obändigt till vAldsamlie-t och ?.e av kamraterna Hugo Birger, Allan 1at.trört ända till blödighet.
Skanberg och journa- Osterlind, Carl Josephsons två, intressantaste arbe- listen Renholm.
Av dessa hänga två.
ten äro bltrömkarlen och flpinmrskan.
i Göteborgs i Nationalmuseum och ett Bakom den förra ligger hela hans konstnärsödes utveckling och historia.
museum.
Josephsons konstnitrsinstinkter slock- Den var hans första skapardrörn., upp- nade aldrig fullständigt.
Anda in i runnen ur hans ungdoms förhoppnin- gar, och den blev hans mandoms tra- hans langvariga själssjukdom glimtade gik, dödsstöten &amp; t hans konstnärs- de fram, och Nationalmuseum har un- opGmism.
Den första inspirationen till Strömkarlen fick Josephson under en fotvandring i Norge 1872.
Men han låter den vila tills de först a stu- diearen gAtt förbi.
Han utfijr en större kompositionsstudie över moti- vet, men varken den eller den efter följande skissen i temperamalning giva honom tillräcklig utlösning för hans ungdoms vision, som för tredje ' gån- gen sätter honom penseln och.
palet- ten i hand och driver honom till.
den plats, där han första gå,ngen i forsens brusande fall hörde de kvalfyllda to- nerna frAn Näckens orosdrivna striike.
Strömkarlen är ett vittnesbörd om Josephsons lidelsefyllda temperaments oförmaga att hålla sig inom av andra uppdragna gränser.
D % tavlan g it st till- des 1885 p &amp; opponenternas egen ut- slällning, möttes den icke enbart av löje och han, utan aven av motvilja.
Pli den.
utställning, som 1893 anord- Ernst .Toscphson: Spansk dans.
nades till ~ o s e ~ h &amp; n förman, s inkup- - I V ' - - - - - Ernst Josephson: Ströimkarlen.
der de senare Aren förvärvat sig en avsevärd del av hans teckningar fr %n denna tid, men förutom det S n t psy- kologiska intresset äro de fullstandigt värdelösa.
Sinnet for proportioner ar borta och teckningarna bli med Aren allt barnsligare.
Josephson var b e n diktare och hösten 1888 utkom hans första dikt- samling Svarta rosor och nhgot &amp; r se- nare Gula rosor.
Hans diktning röjer en stark själsfrändskap med Fröding, men det är en annan historia.
Den 22 nov.
1906, efter att i ader- ton &amp; r ha levat undangömd och glömd, dog Ernst Josephson, och först efter sin död fick han det fulla erkännande, som i livstiden bort komma honom till del.
Hans konstnärsbana var präg- 1a.d av motglingar, fattigdom och för- sakelser.
Men även lidandet har sin uppgift att fylla; det är under dess tryck inspirationen och skapandet springer fram.
Lidandet alstrar den oro, som driver framat, ständigt frainiit, med medgangen följer lugnet.
Mangen konstnär, som i motgangen skapat odödliga verk, har i medgangen fam- nats av den olust, som blott alltför ofta blivit skapardriftens grav.
Joseplison blandade sitt blod p &amp; pa- letten, han gav sitt hjärteblod förrän han dagtingade med sin konst.
Det är det personliga, som gör konsi- verket till lionstverk.
Konstverket återger ej en yttre verklighet utan en inre upplevelse, ett stycke mänskligt själsliv.
Det blir därför ej blott beroende av vad i den yttre världen, som upplevts, utun i ndsfan högre grad av A x e l R o m d a h l. vem som upplevt.
Agitationen bland kvinnorna.
Den agitation, som inom förbnndet i till, in en iilsjiiknade talarinnan i SA Ar utförts, synes varit särdeles vällyc- hög feber, att hon icke kunde £ort- lcad.
FsAii alla håll rapporteras orii sätta.
Alma Norsell och Hiilcla Flood fulla hus och god stamning.
Föredra- togo då dem på sin lott.
gen ha, med f å undantag, avhörts med Den 18 rnam startade Disa Västberg största iippmärlrsa.m.hct och talarna i Södertiilje och fortsatte till Sparre- därigenom kommit i synnerligen god h olm, Malmlr öpiilg, Flen, Oxelös~ind, kontakt rncd åhör-arna.
De platser, sorn Katrineliolm., Vingålrer, Skogstorp, hitinti1l.s berörts av agitatioiieii, ha va- Kilsmo, Orebro och Almby.
rit närmarc 100, men har dari ej inbe- Samm.a dag eller rättare dagen efter räknats cii cnda plats i vaix sig Medel- bcgav sig Amanda Frösell till Dalarnc.
pads, Stoclcholnis cllcr TGistmanlaiids Turnén omfattadc platserna Ludvika; distrikt, där agitationen f ortfaraiide Borlänge (diir klubb bildades), li ' aluii, p %går.
Vi kunna doclr ej mcdclela bil- Mora, Sii.tcr och Iledemora.
daiidet av miinga nya klubbar, t y agi- Turnén i Ilalland, som började den tationen har ej varit lagd sa.
Dkii har 27 mars, föll p % Maja Björkman-Bro- i stallet åsyftat att starka de gamla bergs lott och höl.1 hon föredrag i klubbarna och lata dem f &amp; tillfälle till Genevad, Halmstad, Oskarström, Var- agitation för sin verksamhet, ävciisorn berg och I h ~ g s b a c k a.
att förbundsstyrelseiz sökt - E % de nybil.- VBra livinnliga riksdagsledamöter dade kliibbarna med i dessa turnéer, sil hava oclrsa varit ute så myclcet som dc- att vi skiillc få bättre kännedom om de- ras tid tillåtit dem, men hava de givct- ras vara eller icke vara oeh kunna giva vis icke kunnat åtaga sig några tur- Vy från Prästskogen i Rattvik.
.
dem en liten stöt framAt i sitt arbete.
n é ~ utan ~, i flesta fall endast söndags- Den tiirn6 som först började var dem möten.
Likas % ha alla de övriga tala- c ' ieiiiia omfattaiide agitation, ingen i Västgöta-Dals distrikt och Bohus- rinnorna härjat i bygderna omkring sin nämnd och ingen gliimd, ty det ar ge- län, nied Hulda Floocl som t.alare.
Star- hemort, varför vi gott kunna saga att nom det förenade arbetet, som den kun- ten skedde den 18 februari i Göteborg, agitationen varit 13ctigt livlig iiiider nat bliva så viillyckad och lämnat ' ef tei.
dar klubbeii till den dagen inbjudit detta &amp; r. sig s % mhnga goda ininnen hos såviil kvinnoldinbbarna i distriktet till en kon- Soin vi niiniiide i början så.
ha ej s &amp; %hörare som talare.
8.
V. ferens mecl frågan om distrikts bildaii- mAiiga nya kliibbar bildah, mcn kunna dc p % progranimct.
Hulda Fl.oocl fick vi doclr inregistrera ny kliibb i Bor- haz tillfä.lle att sp1.4ka f ör sin alslrlings- Ilinge, Köpingebro, Mölndal, Örgryte Socialdemokratiska kvinnornas in- idé, distrikt, och var ävcii narvarande och Nybro.
Den sistnämnda hör doclr t,ill hiiiigrancle ryska barns be- samling vid dess bildande i Vastgöta-Dal.
till dem, son1 vilat sig litet *, men nu Kr spisning har 1nottagit.s över all för~riiil- 13a.reftcr fortsattes farden och kom att redo att börja on1 igen.
omfatta följande platser: Borgs, Ör- R !ten clartill kommer, att srid nästan tan välvilligt.
Dagligen inströmma nya gryte, Skövde, Göteborg, M.ölndal (dar alla dessa möten ha klubbarna fått nya rclcvisitioiier pfi kort f &amp; II liviiinokliib- klubb bildades), Floda,.
Trol.1ha.tta.n: niccll.emrn.ar, c11 del anda upp till ett barna.
Men iiven andra organisationer anmB1,a sig till in,sainlii~gen.
I nästa Vaiiersborg, Uddevalla, Muiilrcdal: tiotal.
EIunnebostrand, Mellci~ud och Bengts- Det är Sven att hoppas at.t lrlnbbariia iiurniner kommer förteckning att infö- fors.
blivit stärkta i sitt arbete inåt, s % att ras över alla dem som deltagit i insam- Nästa tiirné började den 21 februari, de kiinna vara aktiva, ' t y mycket arbete liiigcn.
Vi började med a t t bespisa 20 mcd Agnes ~öd&amp;c.vist som talare, i föreligger oss.
I höst komnia ju såväl barn, har iiii omedelbart ökat antalet Östergötl.ancl och fortsatte i Smaland, landstiiigs- som kommiii~alval att gå av till 40 och kniina trol.igen ganska snart Slrane och Blekinge.
Följande platser stapeln iiveiisom att follcomröst.iii~igeii tanka ojss komma upp till ett antal av 100 barn i månaden, som £8, bespisnirig besöktcs: Norrköping, Valdemarsvik: i förbiidsfr %gaii då skall äga rim.
Linköping, Motala, Jönköping, Vislaii- Till sist vilja vi uttala v5,i.t var- genom denna iixamliiig.
da, Ljungby, OrBelljuiiga, Höganiis: mastc tack till alla m.edhja.1,pare till ~ltromberga, ~andskroiia, Furdu ' nd, IGivlingc, Malmö, TrSilleborg, Skivarp; Ystad, .&amp;löv, Hörby, Vanas, Kristian- stad, Åhus, Sölvesborg, Listcr-Mjällhy, Stilleryd, Siggarp, Karlshamn, Ronne- by, Kallinge, Karlskro~~a, Nattraby, Björlreryd, Eringsboda, Rödeby, Kal- mar, Nybro, I~lavreström, Nassjö och Atvidaberg.
Den 1 mars började Ruth Gustafsoi: i Cavleborgs läii och höll föredrag p$.
.
f öljaiide platser: Gysiiigc, Bolliias: Lottefors, Iggesund, Stugsund, Ljiisnc, Vallvik, Cavle och Sandvikeii.
I Orebro lan och Viirmland reste Maja Sandler.
Började den 2 mars j Hallsberg, vareftcr färden sta~lldes till Degerfors, Karlskoga, Hällefors, Skog- hall, Karlstad, Forshaga, A.svika och Vy frhl Karlstad.
Jösscf ors.
T plaiien iii.gicli trc p1 atsci-
Kvinnornas arbete i Belgien I dct belgiska arbetarepartiets %rsbe- rättelse för 1921, som ar en intressant bok på 560 sidor, finnes ett avsnitt son1 bchaiidlar kvinnornas arbete.
Detta avsnitt inledes med f öl jande ord: ' s r 1921 utmarker en ny etapp i den hel giska Iiviiiiior ör elsens historia,. '
Vad som i fortsiittningen beraattas i det givande aktstycket bekräftar till fullo detta uttalande.
Det fastslh, att 1921 är det första aret, d &amp; de belgiska kvinnorna överskridit sin isolerings gränser för att deltaga i de medborger- liga a.ngelägenheterna och att lrvinnor- na under detta Ar tagit plats i de be- slutande iiistanserna.
Efter många och 1.8nga diskinssioner Ernst Joscphsoii: Byskvaller.
beslutades nämligen den 3 mars 1920 akt de belgiska kvinnorna s1z:ulle få kommunal rösträtt.
Beslutet fattades i Liga verltsamhct.
Denna kommitt6 be- parlamentet med 120 röster (70 katoli- slöt anordna en k v i n n o d a g, som Kritik.
Ber, 46 soc.-dem., 3 liberaler och 1 iia- hölls den 13 mars samt fick ett glaiis- tionalist) mot 37 (11 socialister och 26 £ullt och succesartat förlopp.
På kviii- Då ordet kritik ofta missbrukas och liberaler).
nodagen bedrevs huviidsaldigeii agita- misstydes, torde det ej vara ur vägen Den 24 april ägde de första Irommii- tion f ör de stlindande kommunalvalen.
iialvalen, i vilka lrvinnor delto; 0 0,.
1 ' 11n1.
Cent.ralkonimittén (" Le Comité na- att skärskåda dess innebörd litet när- Efter valen konstaterades, att lwiiinor- tional d ' Action feminine ") samman- mare.
na i regel röstat sbsom sina föräldrar trädde sedan den 2 maj och 19 decem- Man hör esomoftast det omdömet om och makar, men att cle för socialdemo- ber och fattade diirvid en rad viktiga en människa, att hon eller han är så kritisk, och detta, i nio fall.
av tio, lik- kratin hasta rcsiiltaten vii ii ii it.^ inom beslut.
tydande med iiågon mindre god egen- kret.sar, d5.r kviiinoriia varit starkt Nagon fiillstandig och Idar statistik skap.
Oin man därmed menar, .att per- och fast organiserade.
Man har darav f ör kvinnornas orga.nisationsf örh %llail- draagit den naturliga slutsatsen, att ett den finnes tyvärr icke i denna för öv- sonen ifraga i sina omdömen alltid ut- intensivt organsiations- och upplys- rigt s8 detaljerade berättelse.
Endast övar en negativ kritik, d. v. s. uppe- ningsarbete bland kvinnorim ar ytterst för några orter erhålles ordentliga håller sig uteslutande vid det förkast- liga och felaktiga, har man otvivelaktigt betydelsefullt.
siffror.
Vi namna några av dessa.
rätt.
Men om hon utövar sin kritik för De klerikala had.e väntat vinna .c11 I B r y s s e l tillhöra 1,200 kvinnor att bedöma föremålet för den mera all- st.or seger genom den kommunala lrviniioröstriittens införande.
De bc- partiorganisationerna, 9,049 fackf ör- sidigt och för att sorgfälligt pröva och drogo- sig storligen.
" De borgerliga eningarna och 17,500 de kooperativa granska, gör man henne orätt med att partiernas desillusion var oerhörd, t y förcningarna; i A n t w e r p e n al förväxla den negativa kritiken, som var seger blev fiillsta:ndig ", heter det j siffran f ör partiorganisationerna 2,350 ofta också ar tendentiös, med hennes berättelsen.
" Den 24 april var eii veri- och för fackföreningarna 5,167, iiilder positiva, som är liktydigt med skarp tabel socialistislr triumf ", tillägges det det att siffran för de koop.
organisatio- granskning och lika ofta faller ett gil- bekräftan de.
De social.ister, som varit nerna alldeles saknas; f ör G e n t f in- lande omdöme som tvärtom.
radda för kvinnorösträtten, darf ör att nes endast siffran för anslutningen till.
Kommer så till, att denna positiva de frnkta.de lrlerikala vinster, fingo sin partiorganisationerna, som ar 2,500; kritiker i de flesta fall besitter en all- uppfattning grundligt desavouei:ad ge- L i 6 g e har 2,800 lrviniior i partiorga- sidig självkritik) då däremot den nega- iiisationerna, 7,139 i faclrf öreningarna tiva i så gott som alla fall saknar sådan.
nom denna valutgång.
Den kritiska självprövningen och Kvinnorna bedrev0 en liraftig agita- och 2,31.0 i de koopeilativa förenin- tion före valen.
Bland annat spriddes garna.
värderingen av den egna personen ar c11 broschyr, " Kvinnorna och de kom- Dessutoin finnes har och dar rena en lika ovärderlig som nödvändig egen- socialistislca kvinnogrupper, som dock skap.
Det är en moralisk plikt att för- munala valen ", i 320,000 exemplar.
Även i annat avseende var förra aret icke synes ha fatt nbgon vidare bety- söka tillägna sig den genom att be- R.
L. kämpa sin benägenhet för att alltid marlr1.igt för de belgiska arbetarekvin- delse.
norna.
Deras organisationsarbete tog gilla sina egna handlingar och genom iiamligcn det.ta år fastare former.
PU att bedöma sig själv som man skulle f örslag av arbetarepartiets styrclse bed6mt en annan.
Tyvärr brister det hadc den 13 juni 1920 skapats cii cen- Vänrzer uro en dyrbar lyx, och när man nog icke så sällan härutinnan.
.
trallrommi~tt6 för kvinnoagitationen j sitter in sitt kapital p6 en kallelse och en N.
A. landet.
Dcnna kommitt6 bestar av en mission i livet, så har nian e j råd att hdlla kvinnlig representant för varje provins sig med vänner.
Dct kostsamma i att hålla samt tre maiiliga medlemmar (en frbil sig nicd vänner ligger ej i vad man gör för partiet, cn från f aclrf öreningsrörelsen dem, utan i vad man uv hänsyn till dem urz- Att vara en lekboll för sitt lynne ar att och en f r h i den kooperativa rijrelsen), derlåtcr att göra.
Därigenom förkrympas vara maktlös, olycklig och av ' föga verkligt Sitt första sammanträde höll denna rndnga andliga broddar inom en.
gagn i världen.
l a m e s Allen.
Itonmitt6 den 27 januari 1921, från vil- ket datum man kan r a k m dess egeiit-
MOBOONBRIS Behärska ditt sinne!
En arabisk magiker infångade en gång under sina forskningar en liten demon, som dittills hållits i säkert för- var under Salomos insegel.
- Är det någonting jag kan uträtta i dag?
frågade den lille demonen ivrigt.
- Ja, svarade magikern.
Jag har arbete åt dig.
Och glad åt hans bered- villighet gav han honom ett litet upp- drag.
Detta uträttades med förvånande snabbhet.
Därpa följde det ena efter det andra, så att efter några få dagar alla magikerns uppdrag vor0 utförda och denne icke såg sig istånd att hitta på någon, sysselsättning åt den lille tjänsteanden.
Men sysselsättning ville det till, ty eljest hittade han själv pil ~iågonting, och da alltid något ofog, och då haii nu en gång blivit hemma- stadd, ville han ej mer tillbaka dit, var- ifrån han kornmit.
Den stackars magikern brydde sin hjärna oavbrutet, tills han blev alldeles uttröttad, och da tröttheten småningom angrep hans vilja, så att den blev både förlamad och slö, kunde han till sist ej förhindra, att hela hans hem blev upp- och nedvänt, hans husgeråd förstö ' rt och hans hemlighetsfulla apparater uppbrända.
Först nar intet mera fanns att förstöra och magikerns förstånd var för alltid f&amp;-mörkat, försvann demonen.
Detta ar ju en sorglig saga, men den har faktiskt sin tillämpning pA var och en av oss.
Det är utan tvivel i sin ord- ning och i enlighet med utvecklingens lag, att människan ur naturens stora förrådsrum fått till sitt förfogande hågen eller sinnef, men hennes stora fel är, att hon ej hållit detta under sträng uppsikt.
Emedaii vi ej tillhållit det att vid givna tillfällen och på befallning uppföra ' sig på det ena eller andra sättet eller att endast förhålla sig avvaktande, så har det urartat till en fullkomlig tyrann, som ej vill tillåta att vi ägna vår uppmärksamhet åt någonting an- nat.
iakttaga ett gott uppförande och ickc bedraga sjn herre samt.
mera sarskili att fullgöra det dagliga livets plikter: noggrann överensstammelse med sir heders anvisningar och varken göra föl mycket eller för litet.
För det andra bör sinnet, nar så krä- ves, kunna vara budbärare mellan sin herres egen högre natur, hans andliga medvetande, och honom själv.
Födel- sen till jordelivet förorsakar nämligen ett visst åtskiljande av dessa två, i del att människan själv är bunden vid kroppen, under det att den högre natu- len är fri.
Förmedlaren mellan dem båda är sinnet, och.
dess herre måste därför vara i stånd att kalla detta till- baka från den yttre varlden, måste kunna stilla dess skälvande oro och sanda det han till det andliga jaget för att därifrån bringa tillbaka åt honom sadana föreställningar och idéer, som kunna bliva till ledning och inspiration.
För att kunna fylla denna medlarene uppgift måste sinnet tranas genom dag- lig övning i inre stillhet och tystnad - en liten stund morgon och afton.
Härom säger en nu levande skriftställare, en Sioux-indian, vars höga bildning - han intager en framstaende plats inom den medicinska varlden - sätter ho- nom i stånd att meddela oss något om indianernas ideella föreställningssatt: " Tystnad ar (för indianen) kroppens, sjalens och andens fullkomliga jämvikt och vila. "
- - - Om man frågade honom: " Vad är tystnad? "
skall han svara: " Det är det stora mysteriet.
Den heliga tystnaden är dess röst. "
Om man frågar honom: " Vilka äro tystnadens frukter? "
skall han svara: " De äro självbehärskning samt mod och uthållighet, tålamod, värdighet och ödmjukhet.
Tystnad är karaktärens hörnsten. "
Och, vilja vi tillägga, det ar endast i stunder av inre tystnad, som tro och bävande hopp kunna omvandlas till kunskap och människolivets djupaste Arne.
fragor få sin lösning.
. '
E n d a s t sällan kan d e t f ö r m å s a t t S a m m a d a g folkomröstningsfrågan uträtta ett uppdrag, och sanda vi det L I ~ för att fullfölja vissa tankelinjer, så gör det tusen awagar och underlåter ofta helt och hållet att uträtta sitt ärende.
Men oupphörlig sysselsättning fordrar det för att ej ställa till förar- gelse.
En bok, en tidning, någon att prata med måste det ha, eljes har det ingen ro, utan börjar gnola melodier, tills vi bli dödströtta.
Eller också letar det igenom minnets förrådsrum och drar frani gammalt skräp, som det vore tusen gåiiger bättre att lämna i fred.
Man kan aldrig vara säker för, att det icke rakar riva ner ett helt getingbo av oro och bekymmer, av gammalt agg och otämda begär.
Men vilka äro då sinnets verkliga uppgifter?
För det första och i allmän- het att intaga en tjänande stallning, att behandlades i riksdagen samlades re- dan tidigt på förmiddagen ute på planen framför riksdagshuset och på Norrbro några hundratal säkert mycket fredliga kvinnor som på SA nära håll som inöj- ligt ville följa frågans avgörande.
Det såg farligt ut.
Polisen som anat oråd var väl förbe- redd och ryckte hjältemodigt ut och en- ligt en lugnande förklaring i en kvälls- tidning samma dag " föste den undan kvinnorna och det uppstod inte någol vidare bråk ".
Ordningsmakten firade en värdig seger, 300 kvinnliga med- borgare måste fly och polismakten tog platsen i besittning för resten av dagen och Sverge var räddat!
Så skönt!
Och tryggt!
Att ha en polismakt som reder upp det som behövs!
Brigide de Gomés.
Denna, dam a r spanska och var nyli- gen p % besök här i Sverge i sällskap med sin make, som var delegerad vid Transportarbetaref örbundets interna- tionella konferens i Stockholm.
Hon ar mycket intresserad för arbetarerörelsen och vi sökte komma i förbindelse med henne, nien misslycl.cades.
Vi ha dock erfarit att hon gärna vclat del- giva oss n %got om kviiinornas ställning till arbetarerörelseii i sitt hemland och hoppas vi kunna komma .i förbindelse med henne genoni korrespondens.
Förh %llandena äro ju så helt annor- lunda i Spanien.
Klerikalismen h %ller siil h %rda hand särskilt om kvinnorna x h de aga ej alls samma rörelsefrihet som vi.
Äro vi fattiga och ha det eko- nomiskt svårt så äro vi.
dock rika iiär vi tänka på den frihet vi aga att få kampa Eör socialismens idéer.
Gammal %r illusionen, att ett land rail vinna på att " göra allting själv ".
Man " skyddar " genom tullar vissa läringar och tror sig på så vis ölrs andets valstånd.
Man skyddar jord- ~ r u k e t och man skyddar industrien, rian skyddar fruktodlingen och inan ikyddar f iskeriiiaringen.
Kunde man) ckså skydda exportnäringarna, sk rom allt viil beställt.
Men lika litet runna alla niiringsgrenar betala sk.yc1- iet för varaiidra?
soni baron Miinch- lausen förrniidde lyfta sig själv i håret - annat an i sin egen fantasi!
" Skyd- iet " idiste betalas av någon, det ar ieii bittra sanningen!
Sätter man tull y &amp; spaaiirn.i ?il, så stiger spaiinm %ls- priset; siitter man tu11 p &amp; kläder, och skor, S &amp; stiga priserna p % dessa varor.
Men stiga levnadskostnaderna, sa stiga des % arbetarnas lönekrav, och slutet blir, att exportindustrierna f8 lida, ty iie f % intet mera betalt för sina pro- h k t e r nien de malste betala mera föi.
%]: bete och ha1vfabrika.t.
Vad tull- skyddet ger at vissa niiïingsgrenar, ta8r let från andra.
Att hindra importen ir a t t hindra espoït:en, att isolera sig från utlandet är att isolera sig i4rån le vinster, som den interilatioiiella ar- ~etsf ö~deliliiigen skiii~lrer.
(Ur Natioiialekoi~.or~ii för alla av Westin Sjl.verstolpc.)
Sverges första Socialdemokratiska kvinnoklubb jubilerar.
tillvaro.
Stockholms Allm.
Kvinnoklubb firar sin Måndagcn dc11 27 mars firaclc Stockholm Allni.
kvinnoklnbb sin 30-åriga tillvaim mei cn stäniningfullt fest .i Folkets Hus.
131 dcnsamnia hadc infunnit sig många ganil, partivänner, nien iiven clct yngrc ilakte hade niött upp i stort antal., och iriå.nga träffa des samman, som.
annars siillnn ffi tillfall därtill.
Programnict var uppgjort; nicd störst: omsorg.
Den prolog, som var införd i förr: numret, upplästcs av författaren l ?.
A.
C. ocl gjorde e t t djupt intryck.
Talen: LV Amandi Horncy, Bcriihnrd Eriksson och Agcla östluiic voro aftonens hu \; udnummcr, soni.
vGslnc11 mellan såiig, musik och kdfescrvering.
Se dan fcstcn öppnats: iv klubbens ordf., fri Anna Carlsson, som .val i dagarna kan f i n sitt 10- ?irsjubilcuni som clcss ordf., med ct, hälsningstal, besteg knianda Horney talam stolcn och gav en Iiistorisk redogörelse fö: klubbens arbete.
Eon yttrade därvid a t t närninstc anlcdnin gen till klubbens bilclanclc var den svara nr betskonfliktcn i Norberg p l vlren 1892, clI bruksledningcn skonlöst vrakte, arbetarn2 nicd hustru oeh barn trots r5dan:d.e köld ocl snö.
En arbctarehustru skildrade i, Soc.-D det rWdande eländet, bland dessa ' arina männi skor och ifrågasatte oni ej kvinnorna skullc kunna sanda sig för a t t framtvinga cii än clring av förlilllnndcna.
Denna appell besva racles niecl a t t flera radikalt sinnacic kvinnor bl.
a.
E n d i e Xathou, tillsammans med cn litcr skara hustrur till fackföreningsniaii anordna de ett möte, clär beslut fattades on1 bildande1 a v en kvinnoorganisation.
Vid ctt andra möte den Il juni 1892 i då varande Murarefackförcningcns lokal, Tunnel gatan 3.2, konstituerades klubbcii och clen 1 augusti saminsi, Hr beslöts efter en lång ocl inglencle diskussion niecl 30 röstar mot 6 at1 föreningen under namn av Stoi:kholnis all iniinna Icvinnoklubb skulle ansluta sig till clg socialdemokratiska partiet.
Av intresse kan vara a t t näiiina a t t med Jcnisavgiften bestämdes till 10 Zirc pr månad Dc, som voro ur stknd a t t erlagga detta fingo ändå ra.kna sig som ~iiedlernrui:~, cnligl givna stadgar.
S t r a s e t t steg ' franiat tyckte nian det var: iiar klubbcn e j långt efter det konstitucrancie niöt.et hyrde cn särskild lokal för sig i Tunncl- gatan 14: mot en arshyra a v 750 Irr.
.
Deniin upplät sedan klubben avcn för andra orga- nisationcr.
- Agitationen bland de yrkesarbetande.
kvinnorna.
Under sina första å r tog klubben som en av sina främsta uppgifter a t t clriva f ram fack- föreningar bland dc yrkesarbctan.de kvinnor na.
M:m vände sig i detta syftc till stryker skorna, tjänstflickorna., sömnierskekåren, byggnaclshantlangorslrorna, porslinsfabriker- nas arbeterskor, triklstickerskonia, bader skorna, personalen vid Reymersholms yllcfa- brik och Barntingens boniullsspinn~ri, tvätter- skorna ?id Inedal samt clen stora skaran av hjälphustrur.
Bland de flesta a v dessa yrlceskategoricr bildncles fackförcningar, nicn si1:ii.t niiirktes a t t klubbens krafter c j räckte till a t t uppbära detta ansenliga organisationsairbetc.
I kans- Ian härav yacktes i början av Lr 1897 förslag i ltliibbcn ntt snmin:inknlln styrclscrnn för dc ' fackföreningar, som bestodo a v siiva.1 kvinn- Arbetareföreningens stora sal.
Fru Bugge- liga som manliga niedlenunar, och nicd deni Wicksell höll inledningsanförandet till diskus- övcr.liigga on1 ba.sta sättet för bcclrivnnclc: iv sionen, soni mynnade ut i en resolution, vari uttalades krav på a t t de, soni gjort allmän organisation bland kvinnorna.
Detta möte resulterade i tillsättandet av rösträtt till sin sak, skulle p &amp; sitt program ävcn uppta kvinnorna.^ medbestämmanderatt.
') IiConmittón för den kvinnliga .agitn tionen Från klubl~en utgick även clen motion oni nied uppgift a t t utcslutande ägna sig å t or- ganisationsarbetet bland kvinnorna.
Resulta- politisk upplysning bland kvinnorna, soin tet av denna konmitt &amp; under flera Wr inten- f öreladcs dcn andra folkriksdagen.
.
.
Klubben företog också energiska insamliu- sivt bedrivni agitation blev l r 1902 IZvinnor- gar till förrniin för denna folkriksdag och all- nas fackförbund.
Även på en annan punkt beträffandc kvinii ni8nna rösträttens valkommittó.
liga yrkesutöva.re kan klubbcn beröinnia si.g av a t t h a gjort cn god insats, nämligen j Kvinnoklubbens ihgrdiga röstrattspropaganda.
f r l g a om arbeterskornas lönc- och bostadsför Undc ' r de följande åren anordnades gång hLllanden.
Ar 1893 kom frani förslag olii at1 klubbens niedleninixr skulle insamla statistik cftcr annan stora propaganclamöten.
P å hö- haröver.
E n kommitté tillsattes och uppgif, sten 1006, dii rösträttsfr5gan koni i c t t an- ten oiiifattacles nied stort intresse.
E.n med.
clrat I.äge, utsändes cn broschyr övcr hela lem t. ex. tog under en tid plats på Barnän.
landet.
geris spinneri, då det visade Sig omöjligt at1 Stockholms arbetarehustrurs deltagande i p l annat satt f 5 inblick i arbetsför håll an^ första maj-demonstrationerna.
dcim i denna och 1ikna.nde fabriker.
Trotr den goda vi1ja.n visaclc det sig eiiicllerticl at1 E j heller iir i detta sainnianhang a t t för- dc frivilliga krafterna voro otillräckliga, t y glön~.ina arbetarekvinnornas deltagande i inedlemmarna vor0 ju själva nrbctcrskor och första maj-clonionstrationernla, vilka ju även hade e j nödig tid för a t t göra undersökniu.
förde fram kravet på allmän rösträtt.
Allt- gama s$ tillförlitliga soni var önskviirt.
ifrån 1893 samlades de å r eftcr a r under klub- Klubben beslöt därför a t t väncla sig till bens egen.fana ..
Det var icke alla gånger de- Lorenska stiftelsen nicd begärfin orii undcr uionstrationsdagcn hade a t t bjudla vårsol, spi- stöd f ör a t t kunna f ortsatta nndcrsökninga.~ randc grönska och flgelkvittcr.
Men regn na, och på sammanträde den 16 april 1894 och rusk skramde icke arbetarekvinnorna.
meddelades a t t stiftelsen beviljat clet begarda J a g niinns just cn saclan ovädersfyllcl första anslaget, vilket sattc nämnda koinmitté j inaj - jag tror det var 1901.
Dct blåstc och stlncl till a t t fullföl.ja sin uppgift uncler l t t a snöblaskacle sfi sviirt a t t man befnradc a t t iii.&amp;nader.
Dare.ftcr tog Loróiiska stifte1st:n inga kvinnor skulle våga sig ut.
Trots allt upp arbetet och avslutadc det niecl tillhjälp vor0 dc med i t %get - och dct till e t t ov ' an- av ctt par klubbnwdlemninr.
ligt stort antal - med sina barn vid handen.
Resultatet av de gjorda undersökningarna Askiidarna, soni kantade gatorna, utbringade sarnlades i en a v d:r Johan Leffler utarbetad när vi kvinnor tiigade förbi, e t t spontant publikatioii, utgiven av stiftelsen och rubrice hurra.
D,et fyllde oss med så stor gliidje a t t rad: De industriella arbeterskornas lcvnads.
vi icke längre togo notis om blåsten och våra och löneförh %llandcn i 8tock.holni.
genomvlta kläder.
Klubbens efterföljare ute i landet.
Är 1893 bildades pfi initiativ av klubbcn on ii~.otsvarande organisation på Söclcr oeh dcss- iitoni klubbar i Sundbyberg, Huvudsta, Nacka och Ektorp.
Sedau dröjde det icke länge förrän dylika samnianslutningar koniinit till sttnd över hcla ' landet.
kbetarekvinnornas deltagande i folkriks- dagarna.
Det har alltid gjorts gällande a t t clet ä r de borgerlie % kvinnorna, soin burit f ram kvin- nornas rösträttskrav, fortsatte f r u Horiiey.
Att arbetarekvinnorna i detta fall utfört ett ganska aktningsvärt a !betc synes nian i all- manhct märkligt nog ej h+ reGa p&amp;.
' Sr %r klubbs verbsamhetsber~ttclser friin de gångna åren ha ltskilligt a t t criara haroni.
Först %r a t t anteckna de av klubben anord- nade stora kvinnomötena i Sveateatern den 2 s ch 5 december 1892, då clct gällde a t t för- Gkra kvinnorna om %tnlinstone en plats i len första folkriksdagen.
Hela den stora Iivesteatern vartill trängsel fylld mcd kvin- Tor vid b l d a, tillfällena och resultatet blev ttt fröken Emilie Rathou utsligs till kvinnor- las representant.
Sot.-D.
skrcv i sitt referat ivcr clet första mötet a t t det förmodligen var leii största kvinnoförsainling, soni nggonsin, rarit sedd i Stockholm.
Till iien andra folkriksdagen förde klubben irain f r u ICata Dklström, vilken iiven blev raid.
Den 11 februari 1595 inbjöd 1iviun.oklubbe:n rvinnorna till ctt stort offentligt mötc p5 Med den första socialdemokratiska kvinno- konferensen 1907 hade vi glädjen latt sc hur cle förkätt- rade idóer, soni.
vi för femton Hr tillbaka gjort till våra, vunnit spridning och fotfäste över hela landet, t y reclan vid dcnna konfe- rens märktes oii~bud ands uppe i f r h Kiruna och landct nor igenom til.1.
Ysta.d.
: " t Tanken pi % ett fdkets eget hus förd fram av kvinnoklubben.
Klubben k m också rakna sig till förtjänst a t t ha på al1va.r väckt till liv förslaget on1 byggandet av c t t Folkets hus.
Kvinnoklubbens aktningsvarda upplysnings- verksamhet.
Under sina senare &amp; r ha.r klubben koncen- trerat sitt intresse p % upplysningsarbetet bland kvinnorna, varvid den lyckats f å som niedhjälpare s % betydande krafter som t. es.
Ellen Key, Knut Wicksell, Karl Erik Fors- lund, Knut Kjellberg, läkarna Karolina derström, Julia IGnberg, Inez Laurell och Alma Sundqvist, Elna Tenom, Larsson m. fl.
De timnen, som förekommit vid klubbens in %nga föreläsningsaftnar och upplysnings- kurser, ha varit: socialism, samh.ällskunskap, kooperation, fredsrörelsen, lagstiftnings-, kälsovårds-, barnavards- och bildningsfrågor n. ni.
Aven litterära föredrag ha förekom- init.
(Forts.
Ti sid.
3.6.)
oi- o
= MORGONBRIS. '
l3 Morgon vid mitt fönster.
.
.
En stilla, tyst, dröi~imaiiclc skyiiining.
Iiitct ljud höres, ingen vinclpust s:iiiggcr gen011 dc slappa trlidcns grcnai; dallrar i I ö \ ~ \ d r c: cllcr krusar den lilla insjöns blanka yta.
En dast en stilla inen r~iiiiigsfull, väntaiidc, biclsri de tystnad.
Borta vid bcrgstoppnrnn i iiori synes cn niörkblll fiirgton, undcr dct.
st; ' IcuI larna %t väster ännu ligga i djiipnstc s~:irl At nord och &amp; t öst 11örja.r clen ~iiörlrbl &amp; slöjni över bcrg och h r a t t bliva allt tu ?iiiarc ocl ggr till slut övcr i e11 svag, skiir-violctt nyans På östra stranden av insjön bilcladcs s1115 ljus: svagt rödfärgadc strimnor, soni till slut flyt: ut och bliva fliickar och sträcka sig d l t 1tiiig.rc och längrc 5t alla hall.
Blott invid stranden t t vastci; clar skogen g i r äiida iiccl till vatt nct., dä.r dunklet iinnu vilnr.tjockt ocli lockan dc, Iiggcr natten kvar niecl sin clröiii ocl mystik.
Och Iaiigt borta i skogcn liggcr B det håller ännu skyniiiingcns bllik slöja övc: iingar, kullar ocli kantiga bergssilhiiettcr.
Nu börjar deii rödfärgadc toncn i östcr at.
breda u t sig allt Inera och bliva: i.llt varmarc och dji1pa.r~ i siii nyans.
S t r a s clärefter kom incr cn viiidkke miiyganclc borta frfin östcr t: ~ r siicda, oroliga vittfaniiiaiidc linst övc.
insjöns yta, försvinner iblaiicl, lilrsoni nzojnn: av, för a t t seclan koninla igcn några liundr: iiicter langrc bort.
Nu iir clen över pG niil sida a v insjön och jag likson1 anar .i förväg hur dcn koniinar upp till iiiig i fönstret, flada rar c t t tag i gardiiicn, lekcr ett ögonblick mitt htr, susar s &amp; förbi nicd ett sv: @ viiianclc Ijrid ocli fortsätter sin viig frnin&amp;t i-ry~nclen Och knappast har jag tänkt tankeii lit förr lin jag käiincr, Ilur clcn iiiiininr sig.
W11 clarrai gardinen svagt, scdnn börjar den sakta bölj: frain och Ktcs i fönstret, ocli i saninia ögon blick k5iincr jag vincl1rt " lrcn susa halt l a t t on ini t t Iiiivuil, kittla mig i haret, förniiiiskn: styrka, SH a t t gardiiicn böljar allt motvilli gare och till slut hangcr orörlig i runimet, son förut.
DA lir vindk8rcn över och borta til ' ett annat Iius, i c t t aniiat fönster.
u n d &amp; några ögonblick blir allt omkring mig soni förut: tyst, dröntinande, stilla, likson viiiitaiide på a t t nggot slrall kornnia., någol skall hända.
.
D$, i c t t cncla nu, börjar del lvinna ocli flaiiuiia niellan trädstammarnas kronor borta p &amp; kkiiarn:~ i östci; och i iiiisto ögonblick syns eii guldstriinnin.
p5 jiisjöii ct f par hundra meter fr8n stranden flyta fram och clrnga sig allt längre och längre å t väster föl a t t till slut fanina hela ytan i cn glansanclc Ijiisflocl av guld, p i i i p r och cinobcr.
Det Kr dagens hiirolcl, soiii gjort si.tt iiit5.g över jordcn, clet iir solcn soni vRnt Ztcr, det Kr L i v e t som kysscr bort all söinn och dröm, som skliiikcr livslust och gliidje, solcn - livgivaren.
Och nu %r det ic.kc langrc tyst; nej, hunclra, $1, tusentals röstcr, tungor ocli Iiitcn, knoppar, t-dornmor och blad, allt fröjclris ocli glädjes $t cn n y dag.
Först Iiördes blott c t t ocli nnnnt cnstakn kvitter, soiii p % försök, prö \ wlde rösten.
Mcii s$ lioni dct svar fr3n anclra jub- lniide stiiininor, som ocks % eiiclast pi.örtic1e sina tiiiigors styrka.
Ocli till slut blcv &amp;: t cn hel kör - och ännu incra - wni släindc iii i, lovet, i tncksagclsehyiniicn för en ny chg.
.
.
.
Sk&amp;rg %rdsmotiv, Karlshamn.
- Och nii koinnia vinclkgrerna; allt oftare ocb illt krnftigarc rusar det i min gardin och om.
Ikring mitt Iiuvucl.
.Och en cfter cii flyga rlc bort i \ .iister; och ixer och mer bliva dc segrerc Uvcr dc inörkbl&amp;a och svartu slöjorna rill slut hava clc spriiiigt skymnisigen innc iicllnn lövwrket ncre vid stranden, rivit.
bor1 len clrönimaiiclc niystikcn, trängt viaare in 1 Ijiipct av skogcii och förbytt natten i dag ivcn 115.
Ocli allt högre stcg det röcla klotet.
östcr, allt breclarc blevo flainmorn; .~ niellaii ik~g~k~:irii:i, allt kraftigare Ijusfloclen pC in.
rj6ns yta, soiii nu ' syntcs som cn enda stol rpcgcl av giilil cch purpiir.
Och jii härliga.ro, tlangfullare ocli jublanclc liördcs kvittret, rRiides fröjden d:irra i Iiiftcii, p &amp; trädens blad, ' r511 niai.1tcii.s ldonistcr - övci-all t .clär liv i i i Dct viis e j Iiiiigrc natt, morgonen hade: nkiin.t, cii ny dag Iiaclc rtiniii t tipp.
.
.
---]) Hr uppc på krönct av kullcn ligger ett iimatoriuiri.
+W:L föiistcr Ht östcr b:id:i, i sol- jusct, några sta öppna., kanske varit clct hcla inttcii.
Ftiglnrnas kvittcr, skatorlins skrat- niicla liitc, Irr~lrorn:.is krasandc - alla ljud örns sti tydligt och rciit frani till mitt ' ijiistcr, som om avstknclet alls intet bet,ydclc.
Och allt liögrc p5 cii blaliög hiinn~cl stiger, olcn; incii iiiinu syns ellcr hörs icke nilgoii nsnsklig. \ - arclsc, ännu denna stilla, liiirliga .ndalrt fran f5gl:tr och aiiclra liv, som.
kvittra di jubla.
Diir; it viister, nedanför m i n a fötter, ligger, iinu storsta.dcn ocli sover, och clröninzcr halvt iluiilrcl ocli 1ia.lvt i solstSlarniis purpur, vilka Grjat f örgglla kyrkspiror, torn ocli stiinger,: n v1a.r~ och vinskupors tit östcr vlinc1:i. fönstcr.
ii te t I jucl hurcs, ingcn rök stiger aiinii upp r h alla fabrikeriias jiittcslrorsteiiar, ocli inga istva.gnrir eller autoniobiler köra övcr gator-: i.
Ännu sovcr stkclcn.
.
.
iiiinu.
.
.
Och i cu tidiga morgoncn ila mina tankar till dcnz, om %ro mig kara.
De iiro 18ngt, 1Liigt bort:i: r h iiiitt fönstcr, wcn jag scr och talar niecl .en1 iiiicl&amp;, t y för mig betyclcr e j tid eller, vstKucl; det är min nncle sorii iir hos clem, iitt viktigaste, ja, verkliga jag.
jag vet, a t t Iion tliiiker pii mig, t y Iion ä r min moder, och jag - hcnnes soii.
.
.
Och diis p &amp; badclcii slum.rar annu miii hustrti och mitt barn, niiii lilla kerub, min gossc, mitt al.lt p5 jorclcn - dessa trc.
.
Och jag vet, a t t nar hon nu vaknar, rnin liustru., d5 skall hen- ncs tankar gcnast flyga till mig; och hon skall kinna, a t t vi mötas p % halva ~age11, t y hon yct - tt jag tänker pli heniic.
Och s %.
sk:111 ' Iioii stiga upp och stalla sig vid s i l; t. föiistcr; och c15 ska11 Iion iriinnns nlla g h g c r.
vi gcmensanit statt vid niitt - Iiiir hos mig - och sett p % bcrgeii och sltogcii, som flnin-.
inat i östcrlccl, och p$ nat:ten, soni dragit s i g undan i viistcr.
Ocli iindcr dct hon .it %r diii.,.
sii stZr jag har vid mitt föxstcr.
Ocli vara tankar bygga förhind.elses bro ocli rim själar niötn vawncl.ra; v i tala incd vnranilrn,, känna varniidra trots tid och rum, son1 till det yttrc skiljcr oss $t.
1 7 5.
.
.
Och dar st % vi.
tv %, ensainnia och clock icke oiisnniii.ia, sltild:~ och clock förcnaclc.
Och v i bedja s % bligge till v 5 r Gud, Han, som a r illtcts skxparc.
Han soni Kr v 5, r - ocli cir- dast v fot r Gucl, emeclan ingen annan s k u l ~ e första v 5.1- religion, v i % r t tillbecljandc, dar- för iir H a ii v 5, r G U c ..
Ty vi bcdja och tillbcdj:~ och vörda och Glslra ocli Skalla och m f a t t a v il r G u d s5 soni v i pltiga, s5 som r7 i första, soni vi inom oss lriinna, a t t vi skoTa göm, e j sj., som andra saga a t t iiiaii skall ...
\ %r rcligion a r kiirlekens, fridens, lyckans, ~oppets.
V L; I ' Gnd st %+ övcr: dit och alla, finns övert~llt och inorii - oss sjiilva.
V i iro gudasöner.
och döttrar, t y vi Kro cii clc3 IV Honoin, c-en Högste, och slrol:~ en @ ng &gt;liva som Han, om vi 11s inod ocli vilja offra) ss i .kärlek, i givanclet för sndrn, för alla.
D e t i i r v a r Gucl och var r e l i g i o n och ivstro, vart liv; t y rcligion %r c j lara, liicn iv, I c v a n.
d c l i v.
!.
Och sa st8 vi Iiinge rid fönstret och bygga vcii: bro allt fiistnrc d i säkrare, fastiin materialet iir clet finaste Tina; - det iir var aiicle so111 bygger, och iiaterialet %r karlelr, karlek soni givcr, encliist; iver ocli o:ffrar Och ned i v8rt Iijiirta och necl i var sjal) ch i yårt iiineqta djup,.
i t som blott. \ - i J a g ser iiiiii gamla, kara nioder g &amp; dar och; unii:L g %, dit necl triiiigcr n5got gv oss bagge; yssla, ticligt uppe för a t t börja dagens id.
) ch vi uppfyllas darav och glädjas i tyst, Ieuiies ögon viiiiclas iblaiicl till niin bild, soin; till:i glädje.
iingcr p &amp; viiggcii, ocli sa ut gcnom det öppna öiislrct, ut i ryii~dcn, d i t tanken vill.
Och (Forts. 5 sid.
16.)
1
14 ' MORGONBRIS.
3 Fr %n Munkfors.
Interiör fr %n Kooperativa Förbundets Margarinfabrik i Norrköping.
Ett kooperativt produktionsföretag.
Ater a r dct livligt pa margarinmarlr- Ir1,assiga i yiirldeil.
För clet andra iiges naden.
Under he1.a krisen lriinde ej mar- fabriken icke av några privata bapita- garin erhiillas, det var så tyst om den lister iitaii a v 2 5 0, 0 0 0 o r g a i i i - varan tills dess några fabrikcr började s e r a d e s v e n s l r a f a m i l j e r &amp; terupptaga sin verlrsa.mhet riiir rava- e l l e r o n i k r i i i g a v c11 m i l - ran Irunde importeras.
Det 11lov stora j o n.
a v l a n d e t s b c f o l l i - relrl.amannonser, men köplusteii vi1l.c 11 i n g. inte infinna, sig.
NLI har dock en om- BIargariiif al~rikeii har gjort en lysan- kastning skett i och med Koop.
förbnn- de start, och därmed har det skapats dets margarinfabriks start.
Nu kunna f öriitsattningar för en fortsatt frani- vi få god margarin till billigt pris.
niarsch på den 1cooperat.iva produktio- Framstallningen av K.
F: s margarin nens väg.
Konsumtionsföreningarna demonstrcras .på film, som ger en god omsatta nu varor för omlrriiig 250 mil- iiiblick i verksamheten.
Filmen iipp- joner kr.
om året och om man då lägger tager bilder f r&amp;n råvarornas iiif ösande undan besparingar, motsvarande en- i fabriken till dess f örvandlling till dast en procent av omsättnin.gen, har niargarin.
Det var oerhörda mängder man tillräckliga medel för att starta en av kokosfett och nijölli, som 1co:usiime- fabrik on1 året. "
ras i de stora bassängerna och man nn- De som äro kannarc av margarin drade nar allt detta skulle kiinna om- niena också, att K.
F:s margarin inte sattas ute i marknaden.
Dasom fick bara ä r billigare utan även m.ycket go- man d.ock c11 god föreställning genom dare iiii övriga fabrikat.
I de sista da- det korta men uppl.ysande fijredrag, garna ha vi sett a t t margarinringen som höl.1~ av direlctöi Albin Johanson i sprängts och vi f &amp; val bliva vittne till samband med uppvisande av filmen en hänsynslös kamp emellan de övriga " De vises sten ", villret ar i~ainnet p5 fabrikerna.
För allmänheten kommer denna reklamfilm.
val denna kam.p till synes i starka pris- " Denna f abrilr, sade bl .. a.
tal., skiljer fall p &amp; margarinet, villret måste sporra sig i tv &amp; avseenden fr&amp;n landets övriga oss till an större valrth %llning om koo- inargarinfabriker.
Först och främst Sr perationen, d5 vi den ena gången efter den modeimare och mera hygieniskt den andra se vilken.möjlighet det lig- inrättad än nig011 anuan svensk fabrik ger i kooperationen sam prisbildande - ja, den a.r troligen den mest först- faktor p &amp; variimarknaden.
:S NYA FABRIK.
Kooperativa Förbundets Margarinfabrik är landets modernaste K.
F:s Margarin framställes av de bästa råvaror - - - - - K.
F:s Margarin fyller de högsta anspråk - - - - - - - K. F.s Margarin säljes e n d a s t i de Kooperativa föreningarna Munkf ors soc.-dem.
kvinnolrlubb höll si tt h m ö t e måndagen den 16 januari i Munk- fors ordenshus.
Sodan niötet öppnats med &amp; ng, föredrogs styrelserapporteii.
Den visade a t t under året hållits 10 ordinarie, 1 estra och 12 styrelse- möten.
E t t kamratmöte med narliggandc klubbar har Lven under året anordnats.
Un- der valrörelsen företogs av några klubbmed- lemmar cn agitationsturn0 till en plats bela- gen cn inil h a r i f r h, nämligen Sunnemo, med fru Norsell som talare.
Resultatet därav blcv 5 kvinnliga medl.
i arbetarekommunen där- städes.
Även pH en annan plats har i nar- beten anordnades valmötc n1e.d f r u Hulda Flood som talare.
Även höll f r u Marta Larsson från Malmö ett valagitatoriskt föredrag har under höstens valstrid.
10 andelar i Munkfors Folkets-hus- förening har undcr h e t inbetalts.
Av revi- sionsberättelsen framgick a t t klubbens in- komster och utg4ftcr balanserat p &amp; en suni- ma av kr.
690: 32 med en kontant behallning till 1922 av kr.
40: 32.
Medlemsantalet ii.r för narvarande 42; 2 ha utgått under året.
Intresserade ur klubben h a under höstcn anordnat med symöten i och för utdelning a v kläder till arbetslösa i samhallet, och har det lyckats ganska bra, tack vare den allmänna hjälpsamheten, s 5 a t t v i kundc glädja oss å t a t t kunna hjälpa några stycken a v ile mest bc- 4övande.
Nöden och arbetslösheten ä r stor har sa a t t det behövs så val göras något.
Man tycker bara a t t man kan uträtta s % litet.
Kar skall dcn dag inbryta nar var o c h en har det han behöver och ingen s. k.
" valgö- renhet " behövs8 Kamrater!
Låt oss aldrig fälla modet utan alltid vara entusiastiska i vart arbetc och sporra varandra till mera iver och uthalighet, t y v i veta ju and % a t t det a r en rattfardig sak v i kampa för som en gang - om det än tycks dröja - s k d l föra oss till seger.
Till styrelse för innevarande %r valdes: fruarna Emma Törnell, ordf., Augusta Lind, sekr., ' Anna Skoglund, kassör, Anna Nilsson, vice ordförande,.
Mina Olsson, vice sekr.; suppleanter fruarna Frida Persson, Tyr &amp; Holinkvist.
Revisorer: fruarna Emma Ull- ström, Amanda Henriksson, med f r u Frida Forsberg som ersättare.
Till korresp.
sekr. valdes Elin Byström.
Vi h a i %r distrikts- konferensen förlagd hit till Munkfors.
Till prenumerantsamlare på Morgonbris valdes fru Jenny Setterkvist.
Mötet avslutades helt gemytligt med sång och musik, som trakterades a v ett par till knytgubbar utkladda medlemmar, iivensom serverades kaffe.
Munkforsklubbens halsning till alla klub- bar i landets genom E.
B - m.
Från Alnö.
Alnö norra soc.-deni.
kvinnoklubb höll Iör- dagen den 4 febr.
sitt andra arsmöte.
2 nya medlemmar ingick.
Ars- och revisionsberat- telsen föredrogos samt beviljades styrelsen p &amp; revisorernas f örslag full och tacksam an- svarsf rihet.
Av arsberattelsen f ramgick a t t klubben hgllit 17 ordinarie välbesökta möten, 1 kam- ratmöte, 2 utfärder till andra kamratmöten.
I övrigt deltagit i valagitationen, skinkt 25 kr.
till valfonden sanit sålt 470 ex. a v Mor- gonbris.
Under året h.a 3 agitationsföredrag med fest hgllits i Hovids godtemplarlokal med f öredrag av f r u Disa Vastberg, Sun.dsval Fru Nelly Thuring, Göteborg, f r u Ruth Gustafson, Stockholm.
E n sommarfest mcd redaktör M. Vastberg, Sundsvall, som talarc har avcn Iiiillits.
Inkomster och utgifter har
MORGONBRIS under året balanserat p5 802: 15.
Till styrcl, för kommande å r valdes f r u I d a Larsson, or förande, f r u Fanny Larsson, kassör, f r u Ani Strömberg, sekr.; suppleanter Helena Bernd Elin Sundström, Liva Backlund.
Revisore Alma Eklund, Hilma Ottinger och Ulla Krig man.
Korresponderande Ulla Krigsman. '
Vid mötet förekom s h g a v klubbkamrat^ samt diskuterades fr %gan: ') Komnicr f or slittningsskolan a t t bliva a v någon större b tydelse i det kulturella livet? "
klart och b lysande.
E f t e r det egentliga mötct var sar kvarn anordnat med musik, &amp; ng, kaffcserv ring, lekar och dans.
Till sist frambar arbetarekommuncns ord Ernst Berg, e t t tack å mannens vagnar san manade till enighet och sammanhiillning dessa splittringstider, för a t t nå malet soci liseringen.
Mannen ' utbringade e t t fyrfaldi1 leve för kvinnoklubbens framgång.
Arsmötc avslöts med ilen förhoppningen a t t v i år 195 måtte bliva ännu starkare och mera upplysi i den stora socialiseringsfr8gan så a t t v i I e t t mera m51medvetet s a t t må kunna val med i omdaningsarbetet till ljusare och lycl ligare samh ' allsförhållandena.
Två nya med ingingo vid mötet.
Med kamrathalsning landet runt!
H.
B.
F r h Matf ors.
Matfors soc.-deiii.
kvinnoklubb höll den februari sitt tredje arsmöte.
Mötet oppnadc ' av ordf. f r u Anna Bergenheiii, som med någr ord hälsade de närvarande viilkomna, val ofter sjöngs ') Arbetets söner j '.
Darefter up1 lästes ars- och revisionsberättelsen och på rc vi soreriias f örslag beviljades den avgåencl styrelsen full och tacksaiii ansvarsfrihet.
A NUTIDENS FÖ R N A M S T A firsberattelseii framgick, a t t klubben uncle h c t hR.llit 14 ordinaric niöten.
Vidare ha e dc1 agitationsföredrag anorclnats tillsaiman nens och Ny Krafts nicdlcminar niecl fsniiljcr ined arbctarekomniunen p % platsen s m i t c voro inbjudna.
fest med föreclrag av f r u Nelly Thiiring frii Söndagen den 19 febr.
vxr offentligt sani- Göteborg.
Vid höstens val nedlade klubben.
inecllcniinar, särskilt \ 7alkommitt6n, e t t enej kviim anorclnat nicd föredrag av f r u Nelly giskt arbete f ö r vårt parti.
Dessutom har e Tliiiring övcr Zmnet: " Hur vi Bo och hur vi Dct var nog e j endast nyfikc~i-.
paketauktion och e t t par syaftnar varit an bordc bo ".
ordnade till f örinån f ör klubbens kassa.
Mccl hct a t t f 5 höra cn a v v i r a riksdagskvinnor, lc.
: msantdet var vid årets slut endast 27 nied som lockat don talrik?
publiken, utan fast-] .anniar, vi; ke ' t ju a r a t t bekltiga en s5 sto incr cldu stora popularitet f r u Thuring varin plats soin denna .. Av Morgonbris har uncle vid sitt föreg %cncle besök i Mjölby.
Fösc- arat f ö r s a t s 400 cs.
Klubbcn ä r anslutcn til iirwgct, som belystcs med skioptikonbilclcr, Sv.
soc.-dem.
kvinnoförbund saint till Medc1 var syniicrligen i i i trcssant och fangslanclc.
pads Iwinnodistrikt och till Matf ors arbeta1 Eftcr a t t ha fraiiililllit bristf alligheterna i 1 visat hur konimun.
IClubbeii lyckacl~s iinclcr fjolarct fi r4rn cgna b o s t a c l s f ö r h ~ ~ l a n c och en medlem invald i. koiniiiun:i.l.t ' ulliiial~tige.
A, vi.
borclc bo genom bilder f r t n den ciigelska re~cisionsberiittelsc~~ framgick a t t inkomste; r5 .. idgi.rdsstadcn I.ctchworth, pttpckacle tala- och utgifter balanserat H 635 kr.
81 örc.
Til: iniian till slut nöclv %nilighcten a v a t t folket styrelse ' för 1922 vddes: Lilly Persson, orclf, i j d v t iiied levanclc intresse t a r sig an denna Från Fagersta.
, Hulda Johansson, lcsssör, Anna Högbom ErQa och driver dcn fram till en lösning.
sekr., Anna Blom, vice ordf., Anna Gustavs Sarslrilt lcvirinoriia bör bostadsfragan iiitrcs- Fagersta socialdem.
kvinnoklubb hadc Gr, son, vice sekr. Till rcvisorcr valclcs Aiiii: rcrs ocli darför h a de Soc.-dem.
kvinnok1ul) - möte söndagen den 15 januari.
Av de iipi Borgenhciit och Annettc Björck.
Till upp 1arna har e t t iimnc a t t satta sig i n uti och lästa styrelse- och revisionsberattelscrn bördsnian onivaldes Olivia Nyström och Lis: liskutcra.
Kravet på människovärdiga bo- framgick, a t t klubben under året hållit 1 Lindström.
Till kommissioniir onivalde: rtadcr för alla skall därigenom v ä s a sig allt ord.
samt e t t extra möte och e t t kaniratmöt~ bfiirta Sunclberg saiiit nyvaldes Sigrid Lund rtarkare, och s5 sliii,ningoiii framtvinga dc Vidare ha v i haft besök a v Surahammar: ström.
Till ombud i Matfors nya koop.
han: r£ orderliga reformerna.
kamraterna, d % aven e t t möte hölls.
Klul FGreclragct iiiottogs nicd livligt bifall a v lc ' lsförcning Ester Sunclberg.
Vid mötet in bens inkomster och utgifter balanserade p gick 4 nya medlemmar, vilket b&amp;dar gott f ö lcn intresseraclc publiken.
Yrograin.niet ut- kr.
1,251: 08.
Den avgaende styrelsen bevi.
Ict nya h c t.
' ylldes nied niusilc s v U. F. W. jades full och tacksam ansvarsfrihet.
Klul Mötet, till vilket arbctarkoinniuncn var i n Rlubbcn raknar nu 53 mcd1cinm:ir.
A v ben har under aret varit representerad v i 3jiiden, priiglades av den basta stanqing ocl: viorgonhris iiro 600 es.
siXla.
distriktskonferensen med 1 ombud, samt 5 s.; cdan de befintliga ärendena behandlats av J a g önskar s &amp; varmt a t t vår klubb i Mjö1l.y ombud vid instruktionslrursen i Vaster %e; ackades den avgående styrelsen av den n y ~iincle bli till verklig nytta för Njölby arbc- klubben h a r 1 medlem i distriktsstyrelsen.
7ald.a orclf., varjämte arbctarkoniniuncns ord twkviniior, kunclc bli den f örening, soin arbctet för klubbmedlemmarnas upplysnin Iörande tackade f ör gott sainarbctc.
Vii kiinkte sinn iiicdl.~miiiar cleii upplysning i h a v i försökt med föredrag a v h r A w nötet, soiii var viil besökt, förekom föi-uton ociala och politiska fragor, som a r nödvan- Bengtsson, dar b %de arbetarkommunen oc sa:ffe iuusik och deklamation.
lig för a t t v i skol:^ kunna: förstå och.
fylla ungdomsklubben voro inbjudna, men tyvar Ic nya, s:wnhallsuppgift; er v i nu stå inför.
Med kauirnthälsning till klubbarna landd var det f % som Infunno sig.
Under valagitri ' prarr a r.
dct nog så i Mjölby, och kanslic uii t gen on1 tionen anordnade klubben och kommunen ge, ven p5 andra.
platser, a t t fijrm %gor sakn:~s, Aiiiicttc Björck.
mensamt e t t möte, med f r u Nelly Thurini.
om kunna lcd:~ kliibbens arbete så, a t t dcri som talarinna för omkring 800 personer, mej xxkligoii blir vad den borde vara ..
Men dcir tyviirr voro kvinnorna dåligt representerad.^ ' ocla viljan f a r vtil överskyla vad somm brister Från Mjölby.
Vi ha på inbjudan a v kommunistiska kvinno ' ar ocli dar.
Med intrcsseradc rncdlei1~11ia.i: Dct k:ln helt skrivas p &amp; f r u Nelly Thiiriiigs ch c t t gott kanirntskap hoppas jag a t t v @ klubben diskuterat frågan om kyrkans skil; oiito a t t Mjölby Xoc.-deni.
kvinnoklubb s3.g: lubb skall vaxa sig stark och i n8.gon iiitn jande från staten och uttalades en önskan a t kvinnorna landet runt borde upptaga denn: lagens ljus clen 12 aug.
1921.
Vid konsti- ylls sin plats.
uernnde samiaantriide ingingo i klubben II) fråga till diskussion.
Med partihalsning till kamrater lanclct Till styrclse valcles: f rökcn Som uppmuntran %t klubbens niedleniina.
iedlemniar.
nit frZn Mjölby socialdemolcratiska kvinno- Innna Nygrcn, ordf., f rii Sclnia Ternbcrg, har anordnats en utflykt i det gröna, d &amp; H. N-ii.
lubb.
ekr., f r u Beda Sclinlacliclie, lc,assör, f r u Grctti handarbete medhades och så den obligatorisk: kaffepannan förstås.
Vidare ha v i haft ei ' ohmsson, v.
orclf., och fröken E v a Anders- Alvesta.
fest samt en sillsexa, då v i ocksi ' hnde ct, on, v. sekr.
Förutom ord.
niötcn, som li %llns: djc nil~idrigcii i varjc in8nac1, har klubben Alvestn sot.-cloin.
kvinnoklubb hnclc den 17 gott föredrag a v hr Bengtsson.
nordxiat e t t sainkvani till vilket Arbetm- ennes sitt iirsinötc d5 gingna årets rakcn- Flera frägor ha under året diskuterats dar oiiunuxicn ocli Soc.-ileni.
iingdomsklubben caper godk ' iindcs och val a v styrelse för ibland nykterhetsfrågan, vart sociala ansvai iy K r a f t voro i n b j u d n: ~ Tillsaininans med oni~nande &amp; r företogs.
samt samarbete mellan larare och föraldrar ly K r a f t Iiar e t t offentligt~samkvam hallits Av 5rsberiittelsen frimgick a t t tio klubb- Vita bandet har inbjudit alla kvinnliga f ö r eningar p5 platsen till en samarbetskoinmitti ch till föriiihi för de arbetslösa ha de soc.- för nykterheten; klubben a r representerad med t v å ombud.
E n studiecirkel p % 10 st. ölls dcn 2s dec., till vilken Arbetarkommii- medl.
har under första las %ret studerat skön- litteratur och under nuvarande läsår koni- munalkunskap; medlemssiffran v m vid års- skiftet 40 st. Av Norgonbris har sålts 1,025 ex. Var kamrat Ebba Spgngberg a r vard en särskilt honnör f ö r sitt energiska arbete meil a t t sälja tidningen.
Till styrelse valdes fruar- s a Alma Melin, ordf., Berta Johansson, vice ordf., Greta Andersson, sekr., Frida Sund- n. b. och 1 tr. upp blad, vice sekr., Anna Söderberg, kassör.
Rc- Stort lager av och aflindska nyhefer visorer blevo fruarna Edla Bagge, Hilnia Wallin.
Detta a r i korta drag klubbens ar- i beto under året och harmed sanda vi, Fagerstn sdcialdemokratiska kvinnor, en halsning till våra liktänkande kamrater landet runt.
till billiga bestëmda priser.
Obs.
l Beatalininaar utföres Tecknar ' f ör kvinnoklubben: A.
M.
B A K P U L V E R:.
rån Fernqvists Kappaffar 8 3 Drottninggatan 88 h- Damkappor, DrBkter och Kjolar
MORGONBRIS ' s:~iiit gcnoiri bcclrivandc av husagitation.
(Forts. fr. sid.
12.)
Från Varberg.
Förbundcts tidning Morgonbris har rönt cn Kvinnoklubben har även alltsedan 1899 Varbcrgs wc.-deni.
kvinnoklubb hade söii- livlig Htgång och oiiikring 250 es.
ha försUts.
haft en cgcn sångkör, som väsentligt bidrttgit Till soc.-cleiii.
fi~llin.aktigegriippeii på jagen den 22 ' januari e t t stort möte till till clcn goda stämningen p &amp; klubbens sam- glatscii Iinr avgivits cn slcrivclsc med upp- vilkct Fallccnbergs klubb iiven inbjnclits.
kViil11.
~iinning a t t samtliga kvinnlige anf örvantor Klubbcns egna ineclleiniiixr voro alla nar- skola bliva iiiedlciniiiar ocli stödja ' kliibbcn.
var:mde och diskuterade livligt.
Bland annat Eo annan betydelsefull verksamhetsgren Endast till cii dc1 t p k s skrivdscii blivit hör- som förckoni s5 blev beslut f a t t a t a t t söka som klubben gjort till sin, a r den som närmast E % till s t h d cn Hallands-krets, vilket niötct samiiin il.
uppbarcs av den k o m i t t e, vilken klubben på Av rc \ ~isioiisbcrattclscn fra~ngiclc: ~t.t arcts 1nsii.g vara a v stor betydelse.
Vidarc före- initiativ a v Soc.-D.
dåvarande ekonomichef r i i k e ~ i s ~ i p c r b:~l:insci.
: it p ?1 cn suiiiii~:~ av kom sail g; iiiiisik, upplasniiig och kaffe- tillsatt och givit uppgiften a t t insamla rncdcl drickning sanit semirc frnm p5 nftoncn, in- kr.
1l3: 50. till fattiga f eriebarns beklädnad.
Styrclscvalct utföll sillunda: orc1.f.
f r u iian v5i.n friimniandc 1c:~iuratcr skulle rcsa, Seclan dcnna vorksam ' het börjadc ha gcnoin bcstod kliibbcn cn fin tesilp &amp; Kl. 8 restc Naiiiiy Lindblad, sclcr.
f r u Hcclvig, Znsr, clcn 1,300 gossar och 1,140 flickor erhållit hel vHr:~ Iinnirntcr niccl cii önskan a t t snart f 5 Irassör f r u Olivi.
: ~ Striclh, vicc orclf.
irökcii ellcr delvis beklädnad till c t t saiuiiiaiilagt Vicc sckr.
Aiinn Roos ocli v i w sckim.
f r u Olg:~ Bcrgh, tr %ff:~s.
vardc a v 60,000 kr.
samt s8soiii styrelscsuppl.
fru:i,rii:.l Annn Vicl stiirrc arbetslöshets- och strcjkperiodcr Från Lilla Edet.
Licdbcrg, Gustav:~ Nilsson och Aiigusta h r klubben sökt a t t i mesta möjliga m511 Holin.
Till rcv.isorcr rnldcs frn:irnn Hulda, ~rrsi~iötc höll Lilla Edcts socialdcinokraticjka l5.nina hjälp.
Eklöv, 3I:ttil c1:t Fick och Eva Svcnssoïi.
1 % t a l om ekon.omi kan även niininas, a t t Icviiinoklubb dcu 20 fcbr.
Klubben, soni Kliibbcn 1i.nr uiidcr 3 c t w b c t t ~ t i syför- klubbcn st %r soin andelsägare i Folkcts Hus- bildades unclcr valagitationen cfter föredrag cniiig dWr cn dc1 arbctcn tillvcrk:its, vilka föreningen, Soc.-D., Koopcrativa Syföreningen skola försii1,j:is i saniib:i.iiil ii.icd en: IV S.
D.
%v f r u Hiilcl:~ Flood, liar under aret haft c t t Liiinb:~ ni.
fl.
företag.
U. lir.
" Frilict ' anor (ln:id pa.kctnuktion.
tiotal i.iiUtcn sanit cn offentlig Luciafest, N5gra n.icdlcmniar c l c l t: ~ oclcsd ~ ~ i S.
D.
U. I&lt;.
w r s bclilllning överl %iiinades till valgörnnclc Den första kvinnan i stadsfullm %ktige och " Frilicts " studiccirkcl .. Undcr Qret liar iiidx1ni.1.
E n f örcliisning i Iroin~iiunalkun- riksdagens andra kammare har kommit fr %n hållits tvZ förcclrng av f r u Agiics Söderkvist, 3ka.p liar hiilli ts.
klubben.
Till styrclsc för 1922 valdcs friinrna Wen- det cna vid första-~nnj.f.irandct och clct andra Soiii ctt gott bctyg för klubben f8r det vii1: Ich Bryngcl, ordf., Erika Anclr~b, vice orclf., vicl höstagitatioiicn.
hn:iia Sjögren, sckr., Hedvig Aberg, vicc sckr., oclrs % anses vara, a t t Stockholms första kvinn- Mötet nvsliitaclcs niccl 1raffcdri.ckiiing och 3ch kassör f rii Edla Lindström.
Styrelse- liga stadsfullmäktige och andra kamm:~rciis kring clct vackert clulcnc1c kaffebordet wir suppl.
blcvo f runrnn A n m Ekström och första kvinnliga ledamot k o m a från klubbcii.
clct liv och inuntcrli~t.
S:ilcn hadc, tack Biliiin Lnndegrcn.
Rcvisorcr: fruarna Sigiic Mcn clcssutom äro en hel del ' av dess mcdlciii- vare d i g r a iuedl.cnnni:ir vackcrt clclcorcrats Elaiiison och Fricla Nilsson.
inar tt återfinna i fattigvZirdsn5mndcn, f a t -] nod: blo~iimor och vita c1uk:i.r 11 % varjc bord.
: Medleiiis~iffrnn var vid %rsslriftet 24 st., tigv5,rdsstyrclscrna, halsov ?trdsnämnden, tu- E t t, uttalaiidc gjorcles, a t t saiiiarbctet niitte en litcn nunierar, (1 % Wubben har sin vcrlc- be~klosbyran, utackordcringsbyrån, hyres- bliva.
lika gott soni hittills och iiicdlomsan- ~amlict födagcl .i c t t inc1iistrisa.mliiille.
Dct S:LIIZ~ pens~onsnämnder.
talct matte ök:.
sk a t t ' i-srjc arbetaxkviiin:~ Lir a t t Iioppas: %tt f l c r: ~ kvinnor i fortsatt- ~ &amp; tro r p % id6erna ha aldrig.rubbats, hop- sluter sig till.
Sverges sociddcmok~ntiskn.
ningen ansluta sig till vår kvi.nnorörclse.
pet p % ett rattfardigarc samhälle ha.r drivit kviniloförbund .. -.
oss franlat, vår solidaritet har starkt oss.
Ar- V. B.
3tccl k:~ii~ratIiOlsii.iiig 1:mclct runt!
.
betarnas strävan so v i ha krönts a v vissa rc- sultat,.nien ännu ha v i icke hunnit m %lkt, slöt.
.
K .. L..
fru Horney mcd ctt .lj.ust leend ?.
.
.
.
-.
: 3Xlubbcn bildades din l 9: &lt;pil cf tcr f örc- Från ~ollnas.
.,.
.
Irag av f r u.
Nclly Tliiiri.ng .från Göteborg. (Forts.
fr. sid.
13.)
~ o l l i i k s soc; inlcleniokratiska kvjnp&gt;klubb varvid elva nicdleminar anslöto sig;.
Och niir ii.draga o @ tillbaks från.
v~r:indih 1iöll.sitt 8rsniötc den 4 ' iri:irs v:irvi.cl styrclsc-.
Undcr Wret har hällits tio .ordinarie möten, godlciiiidcs; In- vtt.
c s t m och tv &amp; protokollforda styrclsc- €ör stunden, för a t t agna oss Zt dagens rnöclti, och .~rcvisioiisbci.Kttclscr~i:~ koinstcr ocli utgifter balan.scr:ldc 5: kronor inötcn.
Dcssuto~n har lcliibbcii h a f t cn offent- d &amp; ha.
vi ' vår kerub, vor iingcl, Värt gemen- 1,451: $0 nicd cn bcliålliiing av lir.
S90: 61 .. lig fcst meii för.eclrag a v.
Stcfan Oljclunul Ay styrclscbcri.ittclscn f r a n i g 3 a t t unclcr €+n Götcb.org - stint c t t föredrag a v frii sainma a l l t, som bindcr oss iiiinu ocli allt- osli t- K.rct hll1i.t~ 12 oiSdinn rie klubbin.öteii och 16 Agncs Söderqvist .. Q6ii.icnsanit meCl aibetar- jamt - med silkesfinn, ja, 8synljgs,.mcn.
.
.
.
.
.
.
.
Styrel.sesaimri:~ii triidcn.
En.
syf örciiingsaulc- konm~uiicn liar hiillits e t t samkvarn.
:.
Liga, stiilstthka .band. '
.
tion har hKlljts, soni.liirnn:~de god vinst.
Soin Blaiid: viktigare bhslut in % namnas a t t Dcssa band.
äro icke.
' b&amp;jor, tynga, &amp;, t bärii.
en uppiiiiintran för iiiiclcrstöclst:igt.iidc p % för- kliibben tcckn.at tio niidclar i c t t av Dem.
därför a t t avståndet ' ar emellan oss .-,-nej, sörjiiingslicin.i~~ot bjöd klubbcii där på k:i.ffc l.
(rctscii planerat .. tidningsföretag f ö r Norra p t " Mors dag ".
Vicl: \ rc tog lclubbeii initia- Halland och Iiar tidiiingcii - Morgonbris f ör- de äro ickc.
tunga, alls, t y det ar ' k5rlclc.
ich.
.
.
tiv till s:iiiilirinn.lrallmiclet nv, en konfcrkns, s5lts.i-330.
cs.
hopp,.
som dcisa bojor, äro sinidrld., av. '
Och soiii hölls.
iiicd Giivlcborgs Iiins sa.intlig:z Följandc diskussionsfr, ' tgor ha behandlats: s$ skriva ' v i brev och .f ragorna och '.
svare: ' kvinnok1ubb:ir dcn 31 jdi .. .Klubben har clcl- ') Böra v i använda kroppslig aga d 8 vi u p p Ty v i ' nit+ vnii:: i tagit i flcrri, fester.
soiii * tillfört .k:issaii in- fostra.
v a n t barii?
",.?
' Vad uppgift hm korsa varandra i. breven.
.
.
.svarr ' Ar skola skriva " p5 förband ", och dadii ' r Knngsbncka Soc.- ' ~cm.
ICviiinolrlub; b?
lcomstci.
I agi.tationsarbctct fjir rik~cln.gsia:iiii~: \ v:ilct dct r a t t a t t lcvin~ans nr ' bctc viirdcras mindrc v i innan &amp; an n å t t fr &amp; till oss, +i.
$a i i i.
.
.
dcltog kl.ubbcn livligt vilkct iivcn vis:~dc ctt iin mtnncns?
.
dast läst varandras tankar och önskningar - gott rcsultnt.
.tt $orcclr~ig.
h a r hållits av I&lt;liibhcri riikiizl.
vid slut 26 medlcin.
v i iiro ju e t t i e t t.
Och s % stii .vi ofta vid f 1-11 RLI tli Qusthfsoii.
f r&amp;n .Stockholn !.
n1:xr.
-.
S:tsrclsen.
V i i l ~ r c har.
klabben.
köpt amdelsr, i: för.
oss våra .fö&amp;ter ' och byggs ' allt &amp; rh .p5 var bro.
SOL-dclsi.
viii:clcfull+ f öre tag s %som Folkets Och allt cftcr ' .som tidcn.
g5r och; hoppct USscr, hus-f örcningcn, Hc1singl:tnds.
Follcb ' lqd och Vi leva icke för.
att blott och .bart tillfreds- blir var bro .It staikare; i c h sna &amp; mijtas \ - i Iioopcrntiva ' 1iarii:lelsförei~ingen.
Forutoin.
: %Ut - - dcl.tagaiiclc.
i dkt politiska arbetet Ilni stalla en ton1 nojeslysfnad,.
utan för att ni p5 och gcnoin dcn - för a l l t i d.
.
T y &amp; t a r ' var kärlek ' s&amp;n byg &amp; - &amp; h kliibbcn doltagit i clct - 11chj5rtansviird:~ ar- den högsta möjliga.
utvkkling, dana.
fram.
.
betet för insmiding ' av pcngar och.
m a t ffit den noblast.
mojliga - karaktär och: ' .vara Jcn öreri~inricr .alla hinder. '.
-.
.
.
.
v a r s arbctslos:i, 1r:rmrntcr inoiii BolliiSs n18nsklighei~n.
.
.
till Sii: .stoj-: n y f f a som möjbigf.
.- -.
.
,.
soclccn.
.
.
Trine.
Ljudct i v cn fabrilispipn skiii i mitt &amp; r. ?.
och .Kliibbens n~ccl1cnisant:rl utgör för] Gr- xnclra '.
falla: in f rån m ' anga ', håll ' och kactcr; varmdc 36.
Dcn föriitv:~rande styrclscn onivaldes, som jag ' kornmcr iiter till mig själv - nu liar stor- bcstocl a v f r u Aliiiu Ccdcrholin, ' ordf., fru staden, vaknat.
Där ngro G t väster stigor &amp; t Elsa Forsberg, sekrctererc, f r u Estor Sancl- rök från ' oi-äkncliga skorstenar och, ' .ö~as d i a berg, kassör, f r u Signc Ceder, vioc orclf., f rökcn Hclfrid Borg, vicc sekrctcrarc.
Be ljud, som ' tillsam&amp;ans flyta ilmo .na5 IilrSa Efter mötct vidtog saiiikviiin vartill arbe- På alla frilufts- akt enda monotont surrande, kvidande, dar- ' Fri- tarkommunens och ungdoiiisklubben rande ljud som f r å n en människa som lidcr hets " mcd1eniina.r vor0 inbjudna, tillslutnin- och agitations- - eller ibland som f r å n en kvinna i födslo- gen blcv storartad.
E t t rikhaltigt och om- möten måste vaslandc program utfördes nled föredrag, vånda.
Ja, staden, storstaden mcd all rike- lrnffc, teater och musik.
E n animerad stain- dom och all fattigdom, all lycka och sorg - iiing r %ddc Iiela aftoncii.
liar vaknat.
Jag Iingtar äter till morgonen, Mcd hopp om god tillslutning till v8ra min - andaktsstund .. klibbar .halsa v i alla k a n i r a t h .landet riint.
finnas.
F r i t z Julius Karlsson.
E l s a F o r s b e r g, sckr.
J,, ' - m j, ' ' j).
.
.. '.
-. '
e.
,.
Kommissionärer!
MORGONBRIS.
Stockholm.
b.-B.
Arbetunea Trvckm 1944
