# ID: svediakorp-per2487
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1922
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 15,385
# sentences: 980
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDNING FOR DEN S O C I A L D E M O K R A T I S K A K V I N N O R O R E L S E N.
Utgiven av styrelsen för Sverges Socialdemokratiska.
Kvinnoförbund.
N:r 4.
April.
18:de Hrg.
1922.
Pris 25- &amp; e.
I FOLKOMROSTNING.
s å är det sakert inte den mest idealiska och kan inte betraktas soni slutgiltig.
Men de va-.
gar som lett fram till detta relativt fria stats- skick kunna val föra oss vidare.
Vilka äro då dessa?
Den .ena, den man vanligen tän- ker pil, nar man talar om demokratins seger- t&amp;, är den som leder frhn den absoluta fur- stemaktens och god- tyckets starka faste aver krossade börds-, sthnds- och penning- privilegier fram till allas lika rätt inför lagen och allas lika, r ä t t att deltaga genom representanter i " lam dets styrelse.
~ o l k e t f &amp; r: sina rättigheter bekräftade, deras re- presentation erövrar den ena efter den andra av de befogen- Demokrati ar ett be- grepp, om vars om- fång och betydelse man visserligen kan tvista i civiliserade stater.
Men dess exi-.
stens ar ett faktum.
Inte ens Önskvärdhe- ten av ett mer eller mindre demokratiskt statsskick bestrider man.
I varje fall inte utan att förklara det f ör undantagsfall och under f örevändning att vilja åstadkomma en mycket större och finare demokrati.
Vad menar man d % med demokrati?
Ma- joritetens bestämman- derätt, allmän rösträtt.
Men även en minori- tet kan med skäl göra anspr&amp;k p &amp; att f &amp; sina krav beaktade.
Är den stor och först&amp;r den att ge sig till känna falr den också vanli- ' gen denna ratt erkänd.
Men när inträder skyl- digheten för den att lojalt böja sig för ma- joriteten?
Och när är rösträtten allmän?
Inte förrän 1921 blev det i praktiken erkänt hos oss, att en rösträtt, ' som begränsats till mindre ä n hälften av landets myndiga invanare, inte.
kunde kallas allmän.
Och ännu står e n del av nationens vuxna medborgare utim inflytahde på landets styrelse.
.
Ä r det demokrati, en att jag vart fjärde Ar röstar representant, vars sthdpunkt i vissa frkgor jag d&amp;- tror mig känna, men ' heter fursten utövat, Q som sedan i skydd av en hemlig om- röstning kan representera mig på ett sätt, som jag l h g t i f r h önskar, utan att jag hak möjlighet att Aterkalla +in röst?
Och är en verklig demokrati överhuvudtaget möjlig - i ett samhälle S ' &amp; fyllt av kampen för dagligt bröd att det stora flertalet f&amp;r överlämna ledningen &amp; t ett fital, p &amp; vilkas om- d.öme och hederlighet man sen f &amp; lita?
Om det är en. '
form av.
demokrati, tills man är framme vid den moderna par- lamentarismen, dar re- geringen måste ha stöd hos riksdagens majoritet för att kunna sitta kvar, och vid lika och allmän rösträtt.
Den andra vägen, som leder till ett ökat inflytande för folket p &amp; landets styrelse, skulle man kunna kalla den omedelbara demokratinu väg.
Den har tagit sig uttryck i folkomröstningar och folkinitiativ.
Folkomröstningen, referendum som den kallas i Schweiz, är av gammalt ursprung, fast .den i, I
MORGONBBI ' S.
m h g a stater helt nyligen inympats författning och samhällsliv och i andrt ännu saknas.
Man skulle kanske kunnt leda dess upphov tillbaka till fornti.
dens folkförsamlingar, där man över.
lade och beslöt, och där menigheter med vapengny gav sin vilja tillkänna Säkert är att man sedan gammalt: Schweiz samlats till folkomröstningai i alla viktiga angelägenheter.
I vissr kantoner samlas de röstagande er gáng om året och utöva t. o. m. självr den lagstiftande makten, under det at!
representationen huvudsakligen hal till uppgift att övervaka regeringen Detta blir möjligt pli grund av dc korta avstanden i delstaterna.
, Även i förbundsstatens författning spela] - referendum en stor roll, d &amp; de flesta lagar, sával grundlagar som andra måste eller p &amp; begäran av ett vissi antal medborgare elier kantoner kun .. na underställas folkomröstning.
Man kallar det förra obligatoriskt och del senare fakultativt referendum.
I Amerikas Förenta Stater med dest kalvinistiska fr8n politiskt förtryck flyd- da nybyggare blev folkomröstningen det naturliga sättet att avgöra gemen- samma angelägenheter och har sedan dess kommit till flitig användning, Rousseaus läror beredde marken i Frankrike för demokratisk lagstiftning.
Det suveräna folket kan blott repre- senteras genom sig själv, lärde han.
Det vet visserligen nu vad det vill: men inte vad det kommer att vilja i framtiden.
Den franska revolutionens kortlivade radikala författningar be- kräftades alla genom folkomröstning.
GAng p &amp; gáng kom metoden sedan till användning ända tills den av Na- poleon III sa missbrukades, att den avskaffades, och alla försök, som sedan dess gjorts att Aterinföra den, ha miss- lyckats.
Australiens olika stater och förbundsstaten, Tyskland, Osterrike, Danmark, Tjeckoslovakien och Estland ha alla infört folkomröstningen i sina moderna författningar.
I Norge kom den till användning vid unionskrisen och 19 19 i förbudsfriigan utan att vara grundlagsfäst, och hos oss har arets riksdag stadfäst en grundlags- ändring, som bereder plats för det slag av referendum, som är radgivande, det konsultativa.
Detta äger .rum före lag förslagets behandling i riksdagen.
Den vanligaste formen har annars varit den bekräftande, decisiva,.
som består däri, att en redah av riksdagen an- tagen lag ej blir gällande förrän en folkomröstning genom ja eller nej ut- talat sig därom.
Folket får härigenom makt att direkt ingripa i lagstiftningen, om denna makt ocksa kan sagas vara inskränkt till ett veto.
En tredje form, folkinitiativet, förekommer d &amp; ett visst antal av landets röstberättigade med- borgare har ratt att vacka lagförslag, Bom antingen behandlas och antagas av riksdagen med eller utan folkom- r6stning eller antagas direkt genom folkomröstning.
Sá ha i: Amerika la- avhålla sig frAn röstning i en fråga, gar tillkommit utan representationem som berör ' dem sa nära, ar säkert ett medverkan.
missgrepp.
- + Men varför skall överhuvud en om- Denna skillnad mellan konsultativi och bekrgeande referendum.
har mar röstning behövas?
Varför duger inte skäl att lägga märke till " nu, c15 den vanliga vägen för genomförande friigan om en konsultativ folkom- av en lag?
Fördelen.
av referendum röstning rörande förbudslag fram: i en sådän fraga som denna är den förts av nykterhetsvänner i riksda.
ovan berörda, ätt den ger riksdagen gen; Förbudsfrågan har utretts aT en tillförlitlig upplysning om folkviljan.
en kommitté,.
som 1920 kom med tvt När man hittills i en ÖmtAlig och vik- förslag.
Det ena gick ut p &amp; en be- tig fraga varit mån om att f &amp; stöd hos kräftande- folkomröstning efter av riks- väljarna,.
liar man inte haft nagon an- dagen antagen förbudslag.
Om 3 / 5 al nan utväg än riksdagsupplösn~ng och de röstande uttalade sig för en siidar nyval, en utväg som inte kan anlitas lag, skulle den efter en.
viss tid träd.2 alltför ofta.
Inte heller är det lämp- i kraft.
Det andra förslaget gällde en ligt eller möjligt att riksdagsmanna- konsultativ omröstning före lagens valen företagas uteslutande f r h syn- behandling i riksdagen, av vilken riks.
punkten av en enda frága t. ex. förbud dagen allts8 vore obunden.
.Det ä1 eller icke.
Isynnerhet f ör avgörande detta senare förslag, som motionen nu av sadana frágor som skära genom gäller.
D:r Bratt, som i nykterhets- partibanden, är folkomröstningen e n kommittén reserverat sig, * anser at1 smidigare metod.
Man kan isolera ett förbud, som genomdrivits mot en denna fraga och därigenom hindra den majoritet av männen, inte kommer ati att inverka p &amp; valen.
Religionsunder- kunna upprätthállas utan måste leda visningen och kyrkans skiljande frán tiil lagbrott och missaktning för lagen.
staten äro exempel p &amp; fragor av detta Med kristidens hembränningserfaren- slag, som på olika hH11 varit föremål heter i minnet kan ocksa en förbuds- för omröstning.
- En mycket vanlig vän inte annat än erkänna, att dessa användning av det bekraftande ref e- farhagor máste p &amp; allvar tagas up^ rendum är vid grundlagsändringar, en till - behandling.
Man har föreslagit: annan vid tvister mellan kamrarna, att om en konsultativ omröstning kom- där vi ha den gemensamma voteringen mer till sthnd, den ordnas sa, att den för att slita tvisten.
Det har vidare ger riksdagen s &amp;.
ingaende upplys- visat sig användbart för att klara upp ningar som möjligt om stämningen en trasslig politisk situation, där man för förbud och, möjligheten att upp- ville undvika nya val.
I allmänhet rätthålla ett sádant.
Ett förslag att kan man säga, att folkomröstningen skilja på mäns och kvinnors röster %stadkommer ett narmande mellan fol- (fördelningen mellan land och stad ket och riksdagen och kan bliva ett och olika åldersgrupper) har avvisats medel till.
att öka deltagandet i det i den ovan.
nämnda motionen, och har politiska livet.
Eva Wigforss.
alla utsikter att mötas av opposition frAn kvinnohHll.:.
,.
.
Om det gällde ' att i en bekräftande omröstning, där avgörandet beror pi$ omröstningen och där .en.
viss majori- tet sättes.
som villkor, väga ' kvinnor- Morgonbris majnummer nas r-Öst6r på ett annat sätt an män- nens, ' mhste man i demokratiens namn kommer ' att bliva särdeles omvax- stampla ett sådant försök som en kränkning av den lika rätten.
Ar lande, innehållsrikt och lättläst samt det däremot frHgan om en rent försett med goda konstnärliga re- konsultativ undersökning f ör att in- produktioner och andra intressanta hiimta upplysningar, kan väl inte den mest misstänksamme finna nagot illustrationer.
U tmarkta pennor ha ont i ett sa&amp;int särskiljande.
Fragan lovat sin medverkan.
blir onekligen mer komplicerad nar Dessutom.
blir numret 16-sidigt man tänker pk det moment av avgö- rande, som ligger i även den konsul- och således större a n vanligt men: tativa omröstningen.
Rättsligt och.
Formellt är riksdagen ju obunden och priset som förut 25 öre.
tänker den lita folkomröstningen spela Rekvirera omedelbart förhöjd denna roll .av aven i realiteten enbart ridgivande och själv taga hela ansva- upplaga till Morgonbris expedition.
ret, bör man väl kunna finna n&amp;gon Sprid Morgonbris Majnummer !orm för lagförslaget, som gör att det vid alla dernonstiationer och möten.
varken nu eller i framtiden kan anses Kom ihåg att spridning av Mor- innebära nágot tummande pil den lika medborgarrätten.
Att driva eller locka konbris hjälper oss få kvinnorna kvinnorna att i demonstrationssyfte ' ' ' ' ' ' * Ivan Bratt: Varför vi icke b6ra g &amp; far- mdsvllgen.
Alb.
Bonnier l:Q20.
intresserade för vår rörelse. '
'
Arbete iåt tuberkulösa konvalescenter.
.
I.
första och andra kammaren har väckts motion av Gust.
Wahl och Agda östlund med begäran om att riksdagen i skrivelse till kungl.
maj: t måtte anhålla om utredning angående de åtgärder, som kunna vidtagas för beredande av lämplig1 arbete åt tuberkulossjuka konva- lescenter, samt för riksdagen fram- lägga de förslag, vartill en sådan ut- redning kan föranleda .. I motionen åberopas flera uttalanden av lakare på tuberkulossjukvårdens område, samtliga understrykande beho- vet av att sanatorievården kompletteras av konvalescenthem eller kolonier, dar den som ' återvunnit halsa och krafter skulle under en tids vistelse dels kunna återupptaga arbete i sitt yrke eller få tillfälle lära sig ett nytt lämpligt arbete, dels under tiden söka genom lämplig förmedling erhålla sådant hos arbets- givare.
Det ar i allmänhet en tid av stora bekymmer för den ' förbattrade sjuke vid utträdet från sanatoriet, att under ovissa förhållanden söka sin utkomst och söka bibehålla sin förbattrade hälsa, och.ofta blir den tvära övergån- gen till full arbetstid i olämpligt arbete av ödesdiger verkan för den sjuke, och ett snart återvändande till sanatoriet nödvändigt.
Andra kammarens andra titlfalliga utskott, som haft att förbereda ärendet, hade yrkat avslag på motionen på grund av att det kommit till utskottets kännedom, att Nationalföreningen för tuberkulos under senaste åren företagit .en liknande utredning, som ar i det nar- maste färdig och ansåg att denna borde användas, men genom hela utskottsut- låtandet talar förståelse och intresse för själva saken.
Utskottet sager:.
sa et i förevarande motion avhandla- de ämnet ar enligt utskottets mening av den vikt och beskaffenhet, att det måste anses vara förtjant av statsmakternas synnerliga beaktande.
Såsom i motio- nen påpekas och i lakarkretsar vid skilda tillfallen f ramhållits, har erfaren- heten redan länge givit vid .handen, att den i vårt land så storslaget .anlagda och med så stora kostnader bedrivna verksamheten för tuberkulossjukdo-a mens bekampande icke ' givit, eller rat- tare sagt, icke förmått - efter enbart.
.
denna verksamhet de linjer efter vilka hittills bedrivits - giva ' de resultat, som Önskvärt varit.
Orsakerna härtill ha flerfa1:diga gånger från sakkunnigt hall blivit berörda och skola i ' etta samband ej närmare utvecklas.
Ut- skottet vill endast i korthet betona, att &amp; n +ar åsyftade bristen vasentligen ' framträder dari, att de fran sanatorier- na utskrivna patienterna ' i de flesta fall, vilket givetvis särskilte galler ' de mindre bemedlade, sakna möjligheter att på 1-ampligt satt fullfö1,ja sin rekon- valescens, varför de genom att omedel- bart återgå till sina tidigare förvarvsar- beten av olika slag lätteligen ådraga sig recidiv av sin sjukdom.
Följden blir förnyad sanatorievistelse med betydlig1 minskade utsikter till räddning.
Felel ligger naturligtvis ej i sanatorievården i och för sig, det ligger dari, att sana- torievården är otillräcklig.
Den kan vis- serligen så till vida fylla sin uppgift, att den åstadkommer förbättring, dar sådan över huvud ar möjlig, men den kan ej i önskvärd grad trygga förbätt- ringens framtida bestånd.
Onskernålei ä.r därför, att sanatorievården utvidgas, eller rättare sagt, kompletteras med så- dana anordningar, varigenom de ut- skrivna patienterna erhålla möjlighet att efter för deras tillstånd avpassade förhållanden sysselsatta sig med lamp- ligt arbete för att, i den mån det låter sig göra, så småningom förbereda åter- gangen till ordinär verksamhet.
Endasi ciarigenom kan sanatorievistelsen van- tas medföra den nytta som avses.
Skall var sanatorieorganisation kunna bli verkligt effektiv och på rätta sättet fylla sin uppgift, synes inrqtandet av dylika kompletterande anordningar, som nyss antytts, vara en oundgänglig förutsatt- ning.
Att här sålunda föreligger ett stort och betydelsefullt.
spörsmål, som oavvisligen tränger till sin lösning, och att denna lösning ej utan ingripande från det allmännas sida kan ernås, ar enligt utskottets mening uppenbart: " Och slutligen säger, utskottet i sin. \ motivering: " under uttalande av sin förvissning att den utredning, som från Nationalför- eningen ar, att förvanta, skall vinna be- aktande av vederbörande myndigheter och så fort förhållandena medgiva för- anleda förslag från ' kungl.
maj:ts sida, I andra kammaren, dar motionen först behandlades, anförde Agda Ost- lund följande: ' * Det kunde vara betänkligt .att söka taIa iör en motion, a vilken ett enhälligt utskott -- i vilket jag för övrigt har förmanen att tara fedamot - yrkat att ' den matte till ' ingen Atgard föranleda ".
.Detta korta kalla " till ingen Atgard " skulle; u. lätt kunna tänkas avsett att avklippa rarje ' möjlighet att ens vaga hoppas på nå- zon framgiing for i motione ' n uttalade s k e m d l.
Men som var.
och en, som aser betänkandet, själv kan se, finns inte: n rad i det hela, som tyder pa att utskottet ' un nit saken för obetydlig eller oberatti gad, ~ t a n tvartom möter forstaelse och sympati ' ör motionens syfte, n Efter en del citat ur utskottets här Ater- givna motivering fortsatte tal.
: Detta säger tydligt nog, att det uteslutan- de varit formella skäl som gjort att detta avslagsyrkande kommit.
De motiv, s6m utskottet åberopar och för vilka jag ansåg mig böra böja mig, a r ju att hationalföreningen mot tuberkulos under se- naste &amp; r företagit en dylik utredning och att densamma snart vore färdig - de motiven kunna ju ocksa leda till denjanken, att mo- tionärerna bort kanna till- .. detta - men om så inte var fallet, S A v ' isste vidock, att såväl ~ationalföreningen som inom intresserade lokarekretsar och bland de sjuka man under många år sysslat med detta spörsmAl.
Det ar omkring 10 gr sedan de av d:r Berglund i motionen refererade uttalandena gjordes, och vi motionärer i första och andra kam- maren äro fullt övehgade om, ' att det inte bör skjutas p % denna sak längre.
Ju längre det drojer, innan sanatorievården komplette- ras ' med dessa konvalescenthem - ju fler människor förgfis.
Men då alltid penningfragan blir avgöran- de för realiserandet av planen, vore staten den rätta initiativtagaren.
Hur aktuell denna fraga är t. ex. inom lakarekretsar fick jag ett nytt bevis för häromdagen genom ett yttrande av förestfin- daren för Stockholms stads tub.-byra, d:r Kjellin.
Han sade nämligen: " Om jag hade haft pengar, skulle jag för länge sedan på egen risk ställt i gång med en slidan arbets- koloni. "
Men sii har också denne lakare sitt arbete på tub.-byrh uteslutande bland de mindre bemedlade.
Och samma nyss.
citerade läkare har haft sikte pa en sak till, som visserligen inte ä r omnämnd i motionen, men mycket värdefull.
Det ar att i och med upprättande av här om- talade arbetskolonier skulle ungdom, som at- njutit sjukvard, kunna f A tillfälle till utbild- ning i lämpligt yrke, vilket nu ofta inte blir fallet.
Det har s % m h g a gánger uttalats tvivel om nyttan av sanatorievarden och dock står den sjtikes hela för att inte saga sista - hopp dit.
Men om den vårdade inte kan behalla den halsa han återvunnit eller ät- minstone f örbattraf under vistelsen p3 sana- koriet, sa är det ofta beroende pCL de om- ständigheter som möta vid atervandandet till vardagsförhbllandena: oftast brist p i arbete och därmed brist pd allt.
Det ar, som nagon sade till mig härom dagen: " De ' fLi sörja för mycket. "
Detta är sanningen i all sin bitterhet.
Att jag emellertid i utskottet icke reserve- rade mig b,eror.icke på att jag på nágot sätt Zndrat mening angiiende själva saken.
Men IIå vi fingo detta meddelande, att National- Föreningens utredning.
var i det närmaste tardig, ansag jag att ha vi väntat i 10 dr 3 a detta, SA kunna vi emellertid vänta ett &gt;ar rnbnader till och ansZig att man därmed.
möjligen kan inom sa mycket kortare tid ' för- ' ' '
MORGONBRIS nför den praktiska tillämpningen av kvinnornas jämlikhet med männen.
August Palm.
Den 14 mars slutade August Palm sina dagar.
I arbetarerörelsens histork komnler han att minnas som den försti socialistiske banbrytaren i vårt land.
v. vänta ett förslag från kungl.
maj:t, än orr vi annu .ett par tre Ar skulle vänta på en n] utredning.
Jag skall inte saga mer om själva saken men den starka motiveringen till cle motio, ner, som väckts i denna fråga, är grunda (på mångårig erfarenhet och övertygelse " at snar hjalp är dubbel hjälp ".
Ingen, som kommit nAgot i beröring mec tuberkulossjukvården, torde kunna sta likgil tig eller tveksam inför den pAtagl.iga upp giften att snarast möjligt bringa denna frag; till lösning, och om de synpunkter, som tal: för åtgärder i motionens syfte, har utskotte varit fullf enigf.
När jag nu begärde ordet i denna fråga si.
var det inte för att tala för utskottet yrkande, men jag har velat begagna dett tillfälle att å deras vagnar, söm motione: avser att skydda, rikta den varmaste vädja, till regeringen att när nu Nationalföreningen utredigering föreligger färdig, to sig a. denna sak och, .för att an en gAng citera ul skottet, " så fort förhallandena medgiva, et furslag i motionens syfte rná vara at emotseJ '. '
Riksdagen följde utskottets förslag Kommissionärer!
Det har inrapporterats till oss at vid flera av de st.ora agitationsmöten som nu hållits för spridande av upplys ning bland .kvinnorna om vårt arbete har t i.
d n i n g e n M o r g o n b r i s a Ir n a t s.
Vi måste brännmärka detti som en oförlåtlig slöhet av kommissio narerna.
Kom ihåg att Morgonbri .sk.all.
finnas vid alla .möt.en!
.
.
.
.
Nar kvinnorna har i Sverge, skom tt resultat av den världsomstörtning om i och med kriget ägde rum, till- rkandes samma medborgarrattigheter om mannen hälsades detta med den törsta glädje och tillfredstallelse av illa tankande kvinnor.
De sågo häri: ryningen till en ny tid, till en tid upp- byggd på rattr&amp;dighet och mannisko- rarde.
Penningens, sa val som den: ysiska styrkans herradöme hade ram- at ispillror o c h m a n n i s k o r n a, in- lividerna hade övertagit makten.
Myndighetsaldern, med sina för var- e individ medföljande plikter, att, så tt saga taga sitt öde i egna händer,; ogs på allvar av kvinnorna, detta be- isar deras procentuellt ganska stora leltagande i 1921 års riksdagsval.
De isade sin politiska mognad aven däri, %tt de ingenstädes bedrevo någon pro- ?aganda för eventuella särintressen ~ t a n de arbetade lo j alt.
tillsammans ned mannen inom de olika partierna, ch de gjorde inga fordringar på nå- gon större könsrepresentation i riks- dagen.
De sprungo: alltså inte iväg, rom omogna barn och bara begärde för egen rakning vare sig d.et ena eller det andra utan de voro vidsynta nog att se uteslutande på hela folkets basts, Det första steget framåt ' mot ett bli.
vande folkvalde var taget och tagel med värdighet.
Det andra steget togs i riksdager den 25 januari.
.Då antogs nämliger det vilande grundlagsf örslaget om der konsultativa f olkomrö~stningen.
Vis serligen ger inte detta slag av referen dum folket s jalvt den direkta makten men otvivelal~tigt den indirekta.
Vissr betydelsefulla frågor kunna nu inclirek laggas i folkets egna händer.
D.ettc maste vara av ett ' oskattbart och an svarskannande va.rde för ett målmed vetet folk.
Att de reaktionära elementen in det sista skulle m0tsatt.a sig aven.
den, na reform var ju givet.
V d her] Lindman yttrade i andra kammarer vid lagfrågans antagande kan jag intt underlata att i detta sammanhang citera, enar det kastar ett blixtlju: över den principiella inneböyden a.i folkomröstningen.
som sådan, samt hö gerns och vänsterns olika syn harpa Han säger: j i ~ a g anser, att folkrepresentanternas ställ ning, sadan den a r inskriven i våra grund lagar, icke f h f örsvagas, ' icke f år.
f örminskas utan att den skall upprätthållas, och .att f01 kets ombud i riksdagen äro de första, son böra se till att den icke blir försvagad.
Ef ter detta kommer ' icke svenska folket langr att kunna sagas representeras av riksdagen då .det tillkommit.
ett annat moment, folk omröstningen, som kommer a t t försvaga re presentanternas stallning. '
I fjol uttalade av herr Branting, den nuvarande statsminie iern, a t t det alltid skulle komma " att kvar- 3tå ett behov av en representation, som kan mer odelat satta sig in i mängden av viktiga detaljfrågor, men fortsatte han, " en del itora principiella frägor kunna och böra överlämnas å t folket självt till direkt av-; örande ".
Den, som uttalade detta, måste öljaktligen ha den uppfattningen att folk- mröstning kommer a t t aga rum i en del stora irincipiella fr&amp;gor, och han maste vidare ha len meningen, a t t riksdagen, sådan den hit- .ills har varit, icke skall ha den betydelse c h den stallning, för framtiden, som den nu iar enligt den.
svenska grundlagen. '
j ', Så långt herr Lindman.
Som framgår av ' ovanstående anser nan,.
att den nu beslutade f olkomröst- iingen ar ännu ett betydelsefullt steg iram emot ett verkligt folkvalde.
För - s kvinnor var detta ett nytt glädje- noment, enär .det utsträckte våra möj- igheter i att ytterligare influera p % ~mhallsf örhållandena, .ännu ett steg.
3ch vi äro förvisso en herr Branting tacksamma för hans hävdande av de rent mänskliga principerna vid f olb- ~mröstningsinstitutets genomförande.
Men, nu gå vi över till en ' konkret be- handling av dewa principer.
Vid arets riksdag föreligger till snar behandling en motion om att vi för första gången skulle använda oss av. '
den nyss genomförda folkomröstningen för att på så satt avgöra frågon om rusdryckernas vara eller icke vara.
Förvisso äro alla ense om att denna fråga länge nog utgjort ett tvistefrö både inom partierna och vid valen och att det därför ar tid på att fortast möj- ligt få !den avkopplad.
Men av allt att döma tycks det inte g % att enligt folk- omröstningens principer avgöra denna fråga.
Den meningen tycks nämligen ganska allmänt göra sig gällade, att man, vid en eventuell omröstning bör skilja p &amp; mannens och kvinnornas rös- ter för att få reda p % vilka önskem %l m ä n n e n ha därvidlag.
Det ar alltså inte nu längre frågan om att det skall vara f o l k e t, som skall avgöra har- utinnan.
Folket blir f ölj.aktligen när vi stå inför den praktiska tillämpnin- reducerat till gen av ' f olk~mrö~stningen mannen.
Innebar inte .detta en inkonsekvens och en motsä.gelse i teori och praktik?
Aro mämien verkligen redo .att på den kara " nubbens " altare offra sina nyss hävdade mänskliga principer?
Saken blir inte smakligare genom de motiv man f örebar harf ör.
Frågan an- g %r ju huvudsakligen mannen, menar man, enar kvinnorna inte supa och då en eventuell f örbudslag skulle upprätt- h %llas av mannen, vågar man inte ba- sera ett förbud på kvinnoröster.
Ävensa menar man, att ett dylikt särskiljande av rösterna inte .alls skulle kunna in- krlikta på kvinnornas- manskliga rat-, ' ' ' '
- - ".
tigheter eller varde, alldenstund om- till om, mor är bara en kvinna!
röstningsresultatet inte var.
utav be- Vilket härligt ögonblick hade inte upp- stämmande utan endast av .upplysande n % t b i den mänskliga evolutionen!
art. Kkinnan inte langre till bara för man- (I realiteten innebar detta emellertid nens skull, kvinnan inte langre mindre- att, om an kvinnorna i Överväldigande vardig utan jamnbördig med honom.
majoritet uttala sig f ö r ett.
rus- Vilka oanade perspektiv av samarbete drycksf örbud, kan ingen hänsyn härtill för hela slaktets biista öppnades inte tagas, om det blir en majoritet e m o t darigenom.
ibland mannen.)
Det må nu vara hur Om mannen kunde försatta sig i som helst med tvistigheterna i förbuds- kvinnornas ställe, så skulle de kunna frågan, men enligt mitt förmenande ffi f örstå våra kanslor härvidlag, men vi kvinnor inte se på omröstningen eftersom de aldrig varit i samma bero- baraxr den synpunkten.
Den koinmer ende stallning kunna de val inte förstnå först i andra hand.
Den viktigaste oss.
Jo, de förut fattiga och med- ar ovillkorligen den principiella inne- borgarriittslöea borde kunna det.
Ha.
börden i folkomröstningen, och det ' ar iiven.de månne glöBmt hur det känns, att därför vi inte kunna gå med på, att i blint behöva.
foga sig efter andras någon som helst fråga, det må vara bestammelser 8 Det ar några av dessa den ' eller den, bli placerade i en sar- tankar som mannen borde begrunda st.allning gentemot mannen.
Om vi liu innan de nu gå åstad och stifta nya antli&amp;en hava.
fått samma medborgar- sarlagar för kvinnorna.
rätt; som mannen och om vi ha samma Och det märkvärdiga intraf f ar, att blev den första kvinnliga riksdagsleda- skyldigheter i samhället som de, då Sverges man finge den tvivelaktiga mot som yttrade sig i riksdagen.
Hen- kunna vi inte ge avkall p &amp; att också-f % nes " jungfrutal " blev aven.
mycket upp- samma medinflytande i silmhallsfrå- aran av att vara d e e n d.
a m a n i märksammat och alla förmena att det, gornas avgörande, som de.
Är inte v a r 1.d e n, som ställde kvinnorna i verkligen ksndes som en historisk till- en särställning vid en folkomröstning.
detta alldeles naturligt?
dragelse; I,.
kammaren inträffade aven 1nt.e i något land eller i någon, av de.
Vore det .inte också absurt, a t t man- ng frågorna, det icke så:alldeIes vanliga, att det var genom ~ m ~ ö ~ s t n i avgjorda niskovardet, som man erkänt ' i princip, har man kammit p&amp;, den genialiska idén så tyst medan hon talade, att man kun- med en gång skulle kunna bortelimi- nat höra en knappnål falla.
Talet gällde neras i praktiken.
Förvisso vore det att skilja könen .åt; detta - inte ens i en den motion om ' arbete för tuberkulösa bestämmande omröstning.
Och dock ett slag i ansiktet på alla.
Svergee har så typiska kanslofrågor, som reli- konvalescenter, som av henne väckts i kvinnor, utan partiskillnad, om man- &amp; msproblem varit f öremål f ö r.
omröst- andra kammaren, och hon klarade det nen genomdrevo en dylik bestamm ' else.
b. ningar.
Om referenduminstitutet skall på ett utmärkt satt.
Det var sakligt och Härigenom finge vi ett prejudikat som fylla sin tillämnade uppgift bör .det na- klart och därtill kom det en underton för framtiden kunde få de mest oberak- av verklig känsla för deras svårigheter, neliga följder, ty om de inte anse oss turligtvis baseras på landets röstbe- vars talan hon förde, vilket gav orden ha ~m~dömesgillhet, sakkunskap eller rättigade individer i samma utstriiclr- en sådan varme, som det kanske endast inflytande nog i denna fråga kommer ning som i fråga om representantval.
ar förunnat en kvinna att kunna göra förvisso f örhållandet att bli detsamma Ddka nu angående folkomröstningens att verka sentimental och därför innebörd,.
som jag,.
vjlket utan principiella i alla andra, som kunna bli föremål för gör ett så djupt intryck.
I denna stund frarngar av det föregående, anser vara omröstning.
" Kvinnorna bedöma all-.
.
.
härvidlag.
.
ha nästan alla kvinnliga ledamöter hål- huvudsaken ting u r kanslosynpunkt ", heter det ju lit sina " jungfrutal " och till dess tidnin- alltid och .darför kunna de inte till- OM man sedan i d e n har .speciella i press och till sina läsare) gen kommer matas lsamma sakliga omdömesförmåga fr&amp;- anser sig behöva en.
stor major så hör det kanske till det alldagliga att som mannen.
Mänskliga ' känslor äro ritet av ' jaröstande ' för att .ett eventu.- aven kvinnorna yttra sig i riksdagen; ellt rusdrycksförbud skall.
kunna.
upp- alltså värdelösa!
Den.tragiken ar det just som en må- Ja, men då stå vi ju har återigen ratthållas blir en helt ' annan .sak; nadstidning kan f å uppleva.
V. a ' inte på principerna med den könsfråga, sam vi trodde nyss ~ ~ t t inkraktmar vara löst.
Man vill ha bort klasskill- utan blir en lämplighetsfråga.
Nyk- naden och man tar blort alla streck terhekviinnerna gå nog gärna '.
meld på frågan en prineipfriiga som angår alla ifråga om medborgarrätten.
men så in- att basera sitt förbud p % en viss pro- Sverges kvinnor oavsett.förbudsfrågan.
cents majoritet av män och kvliinor För min del skulle jag känna mig h a f ör man konsstreck istället.
Det ar säkerligen ett, psykologiskt tillsammans, ehuruval aven detta vore svikit kvinnornas sak om jag inte föx- sett, illa valt Ggonblick av männen att olikt andra länder.
Norge t. ex. nöjde f aktade dessa synpunkter i riksdagen.
k0mm.a med ett dylikt förslag då vi sig med att inhämta röstsiffrorna för Det ä r därför som jag skulle ön-ska att natt och jämt hunnit få vårt mannisko- och emot och audig den demokratiska åtminstone alla våra klubbar ville ta varde konstaterat.
Hur trodde vi inte principen om den enkla majoriteten stådpunkt ifrågan.- Det har förut av-, och hur gladde vi oss inte åt att .det nog för ett ståndpuakttagande i .saken.
visats f örslag om, att.
vid de .. allmänna äntligen var slut på den särstallning Och ' om kvinnornas röster ändå inte valen skilja p % m.ans och kvinnors som ju kvinnorna i alla tider statt uti.
skola tillmätas något varde a r det ju röster.
Jag hoppas att ett .. liknande Friborenhetens timma hade till sist sla- obehövligt att; de överhuvudtaget kom- förslag skall avvisas aven nu.
git aven för oss och vi kände oss, som ma med i en omröstning.
D. % m a g Men jag ber er att behandla refe- om vi hade koramit ut.i solljuset, ut i a n s e r a t t, d e t b a r a ä r e n rendumfrågan fullt skild ifrån förbuds- den friska luften efter seklers fången- m a n n e n s f r å g a o c h d å d e t frågan.
.
.
.
skap.
Slavoket hade avlyftats och vi ä r d e r a s m e n i n g m a n v i l l S.tockholm i mars. '.
..:.
.
.
.
kände oss starkare inför livets veder- i n h ä m t a ä r d e t j u m e n i n g s - T.
h C r.
i.
n.
g.
,.
.
.
mödor.
Hur mycket lättare skulle det l ö s t m e d e n o m r ö s t n i n g inte bli att fostra sönerna, sedan de inte b l a n d k v i n n o r n a.
Låt då heli längre med berättigad Överlägsenhet enkelt kvinnorna stanna hemma.
De kunde förringa vår auktoritet med bleve ju endast en onöldigt dyrbar bar- t. ex. ' ett ': " Mor har ingenting att saga, Laat i bliten.
Som sagt, ar referendum- ' ' ' ' I.
.
.
Gustav Vigeland.
Ilet är naturl ' igtiis omöjligt; att p5 ett par spalter ens tillnarmelsevis kun- na ge en bild av denna egendomliga konstnär, som jag i några få ord vill beteckna som det tjugonde århundra- dets.
största stenhuggare.
..
Ty bild- 1 nen som man hoppas att kunna f å be- t rakt.a endast som ' en överggng, f % r sitt r n.est typiska exempel i Vigelands fon- t an.
Fontänen, som a r antagen och f ö r.
övrigt redan inköpt av Kristiania S itad och som har sysselsatt Vigeland S iedan 1902 men på långt nar ännu ej 2 ir färdig, ä r hans livs huvudsakliga Till.
att börja med hade han T Terk.
t .ankt att utföra den i mycket anspråks- 1 ösa dimensioner, men - efterhand arbe- t, et f ortskred tillförde han nya grupper C) ch nu kommer den vas~ntligen a t t be- E; tå av en stor bronssk&amp;l, 6 m. i dia- ï: neter, buren av 6 giganter i brons., 3 m. höga.
Omkring denna mittgrupp s skall - så anbringas 20 bassänger av I nindre dimensioner (1 m. i .diameter) C ijorda a v trädgrupper i brons, var och t m utsmyckade med figurer av inän., 1 ivinnor och barn, symboliserande livets (dika åldrar.
.
Socklarna till dessa trad.
t skola ' sammmbindas med relief er av 1 brons och ' det hela vilsj p % en ' platt- j f o r n a v moaaik, kring vilken ' skall vara en balustrad av granit, utstyrd l med gigantiska figurer och fantad- djur.
Användandet av detolika mate- r ialet, brons och granit, har resulterat en olikartad teknik.
N %gon utförlig - Gustav Vtgelan&amp;.
jehandling i v detta kdossala,verk kan Teckning av bildhuggaren Tho.
Agdestein.
uan icke ' giva i några få rader.
Na.
urligtvis finnas där många vackra de.
huggare i ordets égentliga ' mening äi al ' jer, men i stort s e t t verkar den, åt.
Gustav Vigeland icke.
Han sakna] ninstone på mig som en själlös sten- ock.sä den viktigaste, och jag hade si iög.
Högst når Vigeland efter mir nar.
.
.
sagt mest elementära betingels &amp; nening i sina träsnitt, men också flen som sadan, nämligen linjen eller on IV hans fran ungdomstiden starkt rea man så vill rytmen.
Skulle hans gigan istiska arbeten, k m Tiggarna, Kvinno tislca, i ' hög grad gammalegyptisk iorso och andra komma för alltid at: präglade och mycket primitiva konst levara ' bins namn f ör eftervärlden.
betraktas som skulptur, komme den a t Att Gustav Vigeland i sitt hemlani betyda en beklaglig tillbakagång.
Ge sedan länge a r .förklarad för geni falle: norn sin stora förkärlek för helhets iv sig själv och den samlade pressen verkan p % bekost-nad av uttrycket., sii stortinget, stadsstyrelsen, skönhets st.riivan efter det dekorativa, om ocksi &amp; det och vad det nu allt heter, liggei delvis det.
monumentala, har hans bru för .hans f ötter ..
Det kunde naturligt tala i stort,.sett själlösa kon &amp; övermåt vis aldrig falla Kristiania stadsstyrelst t.an lätt att bli arkitektur.
Denna in in att resa en staty i staden eller des diviili.aIitet.slöshet, varp % t. ex. Rein omnejd utan a t t.
först ödmjukast hi hardts regi ar ett slående bevis, ocl utbett sig Vigelands samtycke och tigg som för övrigt under senare tid på et om ett utkast av honom.
Denna a v hotande satt har gjort sig gallandc gudadyrkan ä r dock icke alltid till de bästa, speciellt då ett av gudens mång bud a r: du skall inga andra guda hava jämte mig.
Vilket naturligtvis första handen går ut över de andr bildhuggarna, som på denna grund ar hänvisade att föra en fullstandi slrnggt.illvaro.
A d e l e V i n j e.
-, l 7,, Satt i ' gång agitation för spridnin av Morgonbris Ma j - nummer!
Gustav Vigeland: Gnipp i grani0 Gill fontänen; Gustav Vigeland: Träsnitt; ...
.
: F:,, .. Vetenskap och konst skilja - sig va&amp;-; en genom det sätt, - varpå, ' de träda: i wlrsamhet: den förra ' ssm vetari &amp;; len Senare sasom f öränaraide,.
.
Gtr &amp; le eller skapande.
Men e n ändå ' +-; are åtskillnad ligger i naturen av d.
e.
ing de behandla.
Vetenskapen sysseb ätter sig uteslutande med ' tingen, si % lana de kro i och ' f ör sig själva, ' k6fisteil.
.
.
.. 1aremot - uteslutande med tingen '; så;.
lana de m&amp;&amp;skans sinnen.
...
.
) ch manniskos j alen.-.
_.
_. '
'.
.
.
.
r.
.
.
.
.
.
.
Musee ' t med f ont ananlaggningen.
.
.
.
.
.
Intet särskiljande av kvinnornas roster ...
s.
.
.
.
.
.
.
.
-.
e;. '
För sen: ' .meniag, som fraxdöres i nedan- ståendo.
Öpinioiisyf t&amp;g, h a r f örbundsstyrel-.!
sen .. u.ttalat sig-vid.
saurmanträde den 13 mars.
i å r och kommer saledes a t t vara- med och.
ui&amp;rl$ickna.
densamma .. I .beslutet, som var; enhälligt, doltogo nila förbuidsstyrelsexis kb.t&amp;ötel;.
.utom Anna Lindhagen, som var franvarande p &amp;; runa av .utrikes res&amp;.
.
.
.
.
.
.
-.
.
Till riksdagens ledamöter!
.
.
Sedan lag pm folkomröstning stad- f ästiitk h a r riksdagen nu att besluta om.
denna.
- lags ' till$mpning för första gan- gen.
Stammor ha höjts för att vid detta folk &amp; uttalande mans O c ~ ~ v i n n o rös- rs t e r ' böra.
räknas var f ö r sig, f ör att man slc all kunna ' utröna männens o ch kvin- nornas håll&amp;-q till .den f öreliggande. '
i 1 1.
.
.
friigan.
Mot ett sådant särskiljande av mans och kvinnors röster, vilket med nödvindighet skiille - betyda e 6 olika värdesättning av dessa, vilja vi uttala e n kraftig protest.
Då kvinnorna nu erhållit medborgarrätt p. &amp; samma vill- kor .som mannen böra också deras rös- ter väga lika- med mannens- vid ' folk- 6rn&amp;tning saväl som h d val till riks- bagen.
vi unilerteoknade hålla på den grund före,, att vid det uttslande av folk-.
v i l j h, .som en allmän omrostning ' är, aven om den ' blott ä r lrons&amp;ativ, e tt samfällt räknande a?
röstsedlarna.
ut- ~~ö~i.
' - det - en&amp;a logiska förfaringssättet.
.
- sätt.
.
vid utf ö r a d i t .av det %$t -.
ännit - .b$lutj som hu ' skall f sttas, skulle ö&amp;- .,-. -- -.
-.
' i &amp; kilda pi$u&amp;kat, vilket b &amp;.
.
.
.
.f&amp;e.
, '.
K. '
, e Nationalekonomi för alla ..
Det viktigaste av nationalekonomien tretton kap.itel av G.
' Westin Silver- kolpe.
Pris kr.
3: 50 .. Kooperativa ?örbundets Förlag. '
ammas.
.. Även skulle därigenom f ör- Nan måste genast ' säga, att just ett tyckas ipPfattningen om den princi- ~rbete.
' som detta ar .. vad många intres- hiella innebörden av ett folkomrös ' t- ierade kvinnor 1. vår rörelse .länge.
.
.
.
iingsinstitut.
Vi kvinnor i underteck- inskat.
~.ade föreningar.
hysa skiftande menin- G-enast frapperas man av huru än-: ar i politiska frågor, men i denna iorlunlda detta - arbete a r till sin all- nänna laggning i rent yttre form, gent, sikt om folkomröstningens princip st &amp; m o t andra, ' äldre dylika.
Med sina r i eniga.
.
.
~ f t a s mycket t torra, tråkiga, man vore säga rent ' ' tyska '. '
stilarter och: restad.
På grund av vad som anförts vilja; eo.retiska konstruktioner, ' ha dessa all- ?i inla-gga var gensaga mot en uppdel-, id verkat en smula svårtillgängliga f or ling av mans och kvinnors röster vid MS kvinnor.
Om f öreliggande.
arbete in eventuell f ollcoinröstning och v %ga ir däremot ej för vågsamt påstå, .att ittala den förhoppningen, att i t~6t.s, av iet ' är ' lika ' lättläst och underhållande rtt vi lcvinnor äro fåtaligt f öreträdda i gom en verkligt god roman.
Detta yiksdagen var mening dar dock skall tack vare förf attarens prisvarda f ör- måga av saklig koncentration på det rinna beaktande.
väsentliga samt en besittning av origi- nell lormgivningsf örmåga som öveli- skådligt belyser huvuddragen av san- hall.ets ekonomiska &amp; kuktur.
Arbetet behandlar i ' korta avdelnin- De .första fem!
gar en mängd - ekonomiska spörsmål, ur Svenska kvinnonias seger vid valen.
så.va1 kollektiv,.
samhällelig .synpunkt som enskild.
Bland annat behandlas Ur internationella röstrattsorganel först det primära, produktivt skapande arbetet och det så kallade realkapitalet, ha vi hämtat f öljande: som med tillh jalp ' av tekniska uppfin- " Om vi kknde det svenska ordet föl ningar och organisation uppbygga vår ' gratulerar ' si % skulle vi trycka del materiella kultur.
Naturligtvis skar- ~ e stora d bokstäver.
Fem kvinnliga skådas ' så viktiga frågor - som penning- riksdagsledamöter hava valts vid dc väsendet, prisbildningen, befolknings- nyligen f örrättade valen - en verkliger fråg.an etc. storartad seger från kvinnornas förstt För alla kvinnor i var rörel.se son1 rösträttsdag.
.Det konservativa, arbe, 6nska lattf attliga, objektiva redogörel- tare- och det liberala partiet äro r e p e, ser över de viktiga ekonomiska spörs- senterade i de valda kvinnorna.
.
Mer m.ål sorn i ' v %r tid blivit de, mer än förr, vi betvivla inte att när det gäller ge oundvikligt primära f ör .f örståelse av mensamma frågor .de nya lrvinnornr - ' ' samhället, sådant.
det är och sådant skola rösta gemensamt. "
det borde vara ",.
kan .detta billiga och f ö r alla lattf attliga arbete rekomnien- deras på det varmaste.
.
.
.
:.
.
.
.
.W,: i I.
.
.
.
.
.
.
.
:.
.
8.
MORGONBRIS.
t i i v kejsaren - - " Giv ' kejsaren vad kejsaren tillhörer ", liar alltid varit grundlaget för den ka- pitalistiska klassmoralen då den vän1 sig mot underklassen, men aldrig hat detta bevingade ord framkastats med mera gudsförnekande hansynslöshet än just nu.
Låt vara, att den egendomsl.ösa klas- ' sen alltid betraktats som den egen- domsbesittandes livegne och att slaven .2ir årsbarn med varje samhälle hur pri- mitivt det än varit uppkonstruerat, men med seklernas glidande ha aven för- hållandena och ornstandigheterna vax- lat.
Då man därför säger, att utsugnin- gen av underklassen aldrig varit ' prag- lzd av en så hänsynslös brutalitet som just nu, ar det ingen överdrift.
Forn- tidens slavar och medeltidens pöbel - stamfäderna till nutidens proleta.riat - vor0 visserligen som rö för de penning- starkare klassernas vind, men .SA stodc de också berövade det stöd och upp- lysning, klassmedvetande och organisa- tion giver åt det tjugonde århundradets arbetare.
Och.
ändock.
Se vi grans- kande på viirldsutvecklingen och tids- andan upptäcka vi vilka starka krafter som äro i rörelse för att driva de genom den ekonomiska världskrisen blottställ- da massorna tillbaka tilE livegenskapen och slavinstinkten.
Historien visar oss att de svunna seklerna ofta fårats av upprorsström- riingar, som kostat de underkuvade flo- der av blod och hekatomber av lidanden.
.Vår kamp för en rättvis existens ar visserligen mera oblodig, men .ar den val mindre bitter, Det.
ar visserligen numera - tyvärr - förbjudet att stalla de fullhangda galgarna på rad utanför stadsmuren, till skräck och varnagel för dem det vederbör, humaniteten förbju- der att stympa och- stegla missnöjet och cppositionen, men den förbjuder inte alls att bokstavligen svälta ihjal den, och man använder sig också med en ge- nerös gest av denna storslagna tillåtel- se.
Det ar för närvarande en ytterst ojämn kamp som föres mellan kapital och arbete och den dag då kompassen svänger åt den motsatta.polen: giv ar- betaren vad arbetaren tillhörer, tyckes ännu så långt avlägsen, att den icke ens kan skymtas i det avlagsnas ' te f j arran.
' ' Kejsaren ".
har med kulturens ' fraix- åtskridande blivit ett alltmera vidstrzckt begrepp, så att saga förmerats, och i samma takt ha också skatterna ryckt in under allt flei-a former.
Den direkta skattepennigen har fått i släptåg egi hel svans av indirekta skatter, vilka pressa ur arbetarklassen, icke tionde, utan tio gånger tionde.
Nazaréens ' ord gällde den direkta skattepenningen: myntet.
Arbetsköpa- ren, en av de många som roffat åt si; en flik av " kejsarens " mantel, sökur ' ' ' ' ' -.
- - med alta medel pressa ut sin skatfe- tribut: arbetskraften.
Den ekononliskz depression, ' som drivit arbetarklassen5 elände till den spets varpå det nn balan- serar., har samtidigt givit arbetsköparer vind i seglen och skulle han val då visa hänsyn mot dem som äro beroende ab honom.
Bort det.
Han kräver tvärtom, gynnad av ornstandigheterna, den ena obefogade skatteprocenten efter den andra.
Vad gör det- att arbetarehem- men skövlas och barnen gå under, bloti " kejsaren f år vad kejsaren tillhörer ".
" Det ar hederligheten, som hållel proletariatet nere ", säger Martin Ander- sen Nexö i sin .stora arbetarroman Dittt .Menneskebarn, och då man ser sam- hällsutvecklingen efter världskriget f år man upp ögonen för den djupa inne- börden i detta påstående.
.
" Tag den ur världen ", fortsätter för- fattaren, " så ar problemet löst ".
Kan- ske.
Från kapitalist- och arbetsgivare- underlåter man i varje fall icke at1 giva den ena lektionen efter den andra i ' " hederlighet ", och sparar inga an- strängningar för att.
driva situationen till den ytterlighet, att arbetarklassen kastar - sin så ofta.
påfrestade tålmodig- het över bord och tillägnar sig den knut- piskmoral som man så länge svangi över den.
Det ar hemmens - arbetarhemmens - existens som står på spel.
Det at arbetarbarnens - halsa barnens -.
som undermineras, deras vara eller ickc vara ligger bokstavligen mellan kapita- lets järnfingrar, vilka varken äro ömma eller varsamma.
'.
Tvärtom.
Den förbittrade kampen mellan kapi- tal och arbete har dock medfört den fördelen att arbetarkvinnorna börja in- tressera sig för dagshändelserna.
Men det räcker inte med detta platoniska in- tresse.
Kvinnorna måste mönstra upp i massornas led, de ha alltför länge lys1 med sin frånvaro.
Den här gången a r det direkt deras genom artusenden till- erkända område hemmet och barnen det galler, och de måste förstå,.
att det inte längre duger att barrikera sig bak- om hemmets dörr, därtill är hemmet alltför mycket beroende av stridens ut- gång,.
de måste aven de ut i klass- kampen.
Vi se hur mot arbetarna an- vändes alla upptänkliga vapen, hur ar- betslösheten, både den verkliga och den uppkonstruerade, griper omkring sig, och hur vi mot detta endast ha att uppsätta vår solidaritet, uthållighet och cffervilja och de ko,mma icke att svika.
Men vi måste ha kvinnorna med oss.
De kunna icke inåt isolera sig från svaltkriget och dess verkningar och varför då icke utat markera sin vilja till kamp för arbetarnas rättvisa existens.
Marta Larsson.
.. Fru Hanna Berg.
(Ett ungdomsporträtt.)
Nar Marholmens gästvänliga dörrar om nggrla veckor åter öppnas för som- margäster, mottagas de av ett sorge- budskap.
Dionatorn groisshandl.
Nils Bergs värderade maka har gått bort.
Bon avled den tredje mars efter flera.
.
månaders svår sjukdolm.
Till upplysning för de, som icke kanna Marholmen, k.an tjäna, att denna i r en större.
, egendom belagen i skär- garden åt ~firusundsh&amp;llet.
.Den bestär %v åtskilliga tunnland skog, äng och kkerland.
Utom.
själva gården finns ?tt v.ackert semesterhem for man, med några små familjerum inrymda i. sam- ma byggnad, en särskild byggnad in- rymd till.
semesterhem f ö r kvinnor, och s % det för oss viktigaste, v i l o h e m- m.et f ö r a r b e t a r e h u s t r u r) ch s j ä l v f ö r s ö r j a n d e kvin- n o r, vilka dar under några sommar- veckor kunna n j u t a.
vila, och genom sol och luft och f öreståndarinnans goda) ch narande kost vinna krafter till att.
lpptagal arbetet och fylla sina plikter $i skilda håll.
Det var år 1913 donationen gavs med i~arm hand av grosshandl.
Berg.
och ?ans maka.
till den svenska landsorga- ikationens huvudstyrelse, landssekre- iariatet.
Med gåvan följde ett kapital, Tarav en del av rantan skall användas; il1 underhåll f ör vilohemmet, varf ör xppehållet därute de första åren var hllständigt fritt.
Numera, sedan pen- Iingvärdets fall, måste en mindre av-; ift upptagas f ör att omkostnaderna ik; ola kunna balanseras.
Det .ar sällsynt att någon på detta ~torslagna satt tänker p % arbetarekvin- loma, som dessa två goda människor cjort.
Att mor skulle få vila, och den aktade industriarbeterskan.
slippa från sitt tröttsamma slit, att få vara iågon tid ute i detta trevli,ga och vack- .a hem, detta var i sanning en lycklig ngivelse.
. '
'
MORGONBRIS - Den arbetslöses dröm.
.
9.
Hur vi skola varda oss och våra småbarn.
H a n var dåligt klädd med en hålig kini och ögat bar feberglans.
.
Och kroppen rös av morgonens vind och lövens yrande dans.
.
.
Några råd till unga mödrar.
Av L i n d a Ö b e r g.
Han satt på en bank i en höstlig park -, trött efter natten lång.
.
.
Och han somnade in utan välgött m a r k - han andades knappt engång.
.
.
skjortor, blöja och kantkasta sateslappm.
Maglindor böra vara dubbla, av något stadigt Ar 1919, då min gosse föddes, kostade et dussin mantlar f emtioatta kronor (58!
! ').
Mai tyg - oblekt domestik eller piqué.
Navel- bindorna däremot a v mjukt tyg.
Som de drog sig sannerligen för a t t skaffa nytt båda sistnämnda plaggen icke användas mer Och i drömmarn.as la ?zd va,r det skön Fullt så tokigt ar det inte nu, men man ha h. några veckor behöva de e j förefinnas i jIirnförelsevis mindre pengar.
Hade man 8 och gott:.
stort antal.
Sköter man själv sitt barn och 1 !319 haft s % billiga varor som nu, kunde bar han ägde arbete, bröd och sang följaktligen lyfter det försiktigt med ordent- nen f å t t förstklassiga utstyrslar.
Som de Och han drömde sig s t a r k i den har di % var, fingo de reda sig med mycket litet ligt stöd för dess örntaliga rygg och nacke, och man a r klok nog a t t l %ta den lilla ligga liga lott Är man emel1ertid.m smula praktisk och intc stilla och e j bar den med sig överallt, behöver d. &amp; bryr sig om vad grannarna saga och tro att vara kung Grottes dräng.
man navelbinda endast till dess naveln ar kan man även under nuvarande olidliga eko läkt och magbinda någon vecka längre.
J a g nomiska förhallanden f % sina nyfödda småt H a n slet och han åt, han scuu som et tingar ordentligt utrustade.
Hur mycken tic har mycket snart befriat mina barn från badadera, emedan den ena ju blir.
obehövlig djur - och pengar, arbete och krafter offra vi e j fö: ond &gt;,folk skall säga ')!
'?
Naturligtvis runki (navelbindan) och den andra värmer för med ett leende kring sin mun ' mycket.
De manga varven styft tyg om ma- Men väcktes till liv av en svarvad skw grannfruarna på huvudet, emedan man hal gen kan icke vara hälsosamt.
Men naturligt- blöjor av vad gammalt som helst och mantlar ' betalt ovett i samma stund vis f&amp;r man vara ytterst försiktig om bsr- iom äro hade skarvade och mönstriga.
Elle] nets ömtåliga rygg.
D.en blir lätt skadad, m skjortor, sydda av n %gon urväxt, ur En polis !.
Javisst.
H a n var husvill lekt sommarkliidning.
Eanhanda de VO je vilket visar sig senare,, då den lilla skall lig, emedan man e j har lakan i lillans sang börja gä.
och trött - Blöjor av gammalt, mjukt tyg åttio (80) Cier emedan lillan rent av ligger i en k1ad.
och greps ju för lösdriveri cm.
i fyrkant äro utmärkta.
Mantlar, om mrgl Och unga mödrar bli generade ocl: Och polisen ha-n somnade sedan sött, möjligt något större på ena leden och av .erlsna och anstränga sig med all flit ocE bomullsflanell, har jag ' funnit b b t.
Sates.
efter fullgjort rapportskriveri.
nycket över förmåga a t t anskaffa finarc lapparna (det viktigaste plagget, som man Ragnar ~ o l n k t r (r m.
laker -- för grannarnas skull.
Ja, sakerli.
nogsaamt lär sig inse, då man dagligen blas- gen för grannarnas, t y den lilla nyfödda bry] k r i tvättbaljan!)
böra vara avlanga, endast Det var också kvinnornas vilohem, iig bra litet om färg och snitt, blott hon kantkastade, trettio X sextio (30 X 60) om., som ägde fru Bergs varmaste intresse: &amp; Iler han) ä r ren och torr.
ty det a r utmärkt, a t t kunna lagga sates- och kärleksfulla omsorg.
Det ingick j Till sangen bör man ha en madrass av n$- lappen högt på mage och rygg: En hel del hennes uppfattning att just detta kvin- fot e j för mjukt material.
Icke.
fjäder tv lillans ') stordåd " stanna d &amp; i den, och nornas lilla sommarhem skulle vara nå- iller dun.
Det blir för hett.
Om kudden, nan slipper t v 9 t a mantel och underlag.
gonting stilfiillt, och de, som varit dar, om.
bör vara mycket platt, galler detsamma kan intyga att det a r verklig stil över oin om madrassen.
.Kudden överdrages helst I allmänhet sys de små skjortorna så Marholmens vilohem.
Inredningen och iied vax- eller gummiduk, emedan småbarn !&amp;nga a t t de f å vikas upp runt omkring.
Vad .anordningarna i rum och kök vittna La, som bekant, den obehagliga vanan att ietta skall tjäna till, förstår ' jag inte.
D ä r- om stif tarinnans varma omtanke.
lregla och krakas upp överflödig mat.
öru- m o t a r det praktiskt, med en bred skarv Hennes sista handling innan hon i fjol lottet kan tvättas) men en ofta genomblöt,.
ryggen, så a t t skjortkanterna gå ett stycke lämnade Marholmen var också att råd-; udde luktar surt och möglar, emedan den nn varandra.
göra med hemmets sympatiska före- nte utan mycket besvär kan rengöras, och Man behöver inte oroa sig över en och an- ståndarinna, fröken M. Jansson, om sa- .&amp;rt lösensord skulle vara: Så litet arbete ian söm och skarv.
Det talas så mycket om ker rörande hemmet, som skulle verk- om möjligt.
Det blir gudi nog av det slaget imåbarns ömtåliga hud, men jag har då ni&amp;.
På madrassen - min a r bomulls- rldrig p &amp; mina egna barn märkt nagon sar: stallas till nästa säsong.
lägger man rkilt stor ömtiilighet.
Blott man håller dem Fru Berg hörde genom sin ekono- .add med oblekt domestik miska stallning till de människor, som .ax- eller gummiduk.
På denna hopvikta lena och smorda med fett i veck och vrär med penningens hjalp kunna göra ygstyckcn av vad slag som helst, förutsatt itharda de nog en och annan skarv på klii- mycket gott, men hon verkade i sitt t t de suga &amp; t sig vätan &amp; h kunna tvättas.
Ierna.
satt så långt ifrån vad man vanligen lamla,.~alcan, linnen, överkast, dukar, vita Halsremsor anses av många onödigt.
De fö.rst&amp;r med välgörenhet.
Enkel och .n ' derkjolar o. s. v. med ett ord: allt, som ä r iylla dock ett andamU, namligen a t t taga anspråkslös f ardades hon ibland oss,. %nött och odugligt till sitt ursprungliga, mot dregel och mjölk och skydda halsen för som don goda, klart tankande kvinnan ndamål.
Vill man visa lillan fin för främ- röjlinningens nöta.nde.
Tröjan, som oftast sökte hon hjiilpa och jämna vägen iande, kan man breda ett litet lakan över ir av ylle och följaktligen skaver.
f ö r dem som lida och äro betunga- et hela.
Eljest a r lakan ganska överflödigt Frägan om tröjor av bomullsflanell eller de.
Ron saknas av många och icke ör sm&amp;barn.
över barnen skall man icke Y rlle diskuteras ofta.
Den frågan hör till: minst kommer hon att saknas av kvin- red.a tacken, de m &amp; se aldrig s &amp; förtjusande d lem som var och en måste avgöra för sig.
som nya.
De bli snart illaluktande I) et ena barnet tål sig för ingen del med norna på Marholmens vilohem.
Vi, t som kant henne, kanna den djupaste 01 ch.
smutsiga.
Allra bast .äro bomulls- och V rarme, det andra a r ständigt fruset.
Och tacksamhet ' för v d hon varit och ver- ' yllofiltar, som kunna tvattas.
Dessutom detta beror e j alltid på mer eller mindre god hälsa.
.
in gosse frös aldrig - skrek om kat och hennes minne kommer a t t leva myck.et billigare an de smil täckena.
.
Vad barnets egen " toalett beträffar kan han fick på sig mer an sin yllefilt.
Min lange.
A. t. man av allt upptänkligt gammalt sy smä Iflicka a r aldrig varm nog.
Och dock är hon III.
.
.
.
...
.
.
.
.
.
.
.
.
,.
.
l s - -
MORGONBRIS 10.
PR.OLOG vid Stockholms Allrnfgnna Kvinnoklubbs 30-årsfest den 27 mars 1922.
Det är högtid i dag.
Efter tröttande trantp ilr det samling kring minnet av år som förgått.
Efter osparad möda och mblsäker kam:p, kan nu skörd bärgas in där det förr blivit sått.
Och i hågkomstens ljus skymta skuggor i mdngdj kvinnor som icke lystrat till tidens giv akt och som ingenthg lärt under tidernas langd, men mot fi.ammarschen stått som förlamande makt, Vad som skett under trenne decenniers tid, det har hopats åt minnet, i smått och i stort; det är hågkomst av mången fruktbärande strid likaväl som av våndan i motgbngens port.
Tre decennier - .det är e n, fiyktig sekzmd som dock utnyttjats väl f ö d a den hunnit alt fty, det har strävats att lägga en fastare g r a d för e n samhällets ordning rättfärdig och n.y.
Det som och och Det var mer än en sed, det - var lag i vårt lami att 7tur kvimorrta stredo och strävade än och för 8amhällets val slcänkte huv~sd.
och hana fick bestämmaprdertitten blott.
ägas av män.
är hågkomst av tusende strävsamma steg beslutsamt gått hän mot ett hagrande mål; en orubblig vilja, energisk och s ~ g; en entusiasm lik ett flammande bål.
, Men det uppstod en önskan som växte, till krat Det är hågkomst av kämpar, sont modigt gått p å och fann genklang i stad och i skog och yå slät1 i sitt synbarligt hopplösa banbrytarv&amp;irv, dan gick fram över landet sont storm över hav, hur iin urgammal.t motstånd kompakt syntes stå, det var kravet p b kvinnornas människorätt.
hur iin olycksprofeterna varslat ftlrdärv.
Det blev larm, det blev klagan, t y världen blev störa Det d r hågkomst av fejder på liv eller död i sin ljuvliga slummer varvid den var van,.
emot hävdvunnen orätt i krassaste forn?,; S &amp; omstöl.tande fordran ej finge bli 7aörd, och av samling kring fanan som fladdrande röd, det var majestätsbl.ott emot yrd slentrian.
käckt har burits fi.amåt genom mörker och storm.
Det &amp; ' verklighet nu, det son3 förr lät som dikt, Det är hågkomst av dagar i framgång och glans kvinnans människovärde bekräftat i lag, dd med ungdonzligt mod varje hinder togs lätt hon 72ar medborgarrätt, hon har medborgarplikt,.
av en skara för vilken ej &gt;om.öjligt fanm nu m å töcknen gb bort för den gryende,dag.
som till halt kunde tvingas, men ej till reträtt.
Det är högtid just n u efter år som förgått; men av minnenas mdngd f &amp; ej blicken bli skymd, Det är hågkomst av växlande mörker och, @ s; av ' försåtliga fib1st.i.g sont sargade styg !gt; än finns arbete kvar, än dr målet ej nått: Lyckodrömmarnas rena och solljusa rymd.
och av oro vid verklighetsstormarnas brus kring den enighets borg som id&amp;rna byggt.
P.
A.
.C.
I ' - P - - p det fetaste och kraftigaste av barnen.
Sä- dessutom hålla huvud och nerver sk lugna dant ä r individuellt.
som möjligt.
.
Om jag uttömmande skulle ingå pi % spad- Det .later så lätt och bekymmerslöst, d &amp; barnsvården, skulle jag f ylla volymer.
Detta man skriver om saken!
Ofta a r det ju ocksa a r ej ens ett försök därtill.
J a g har endast barnlösa, oerfarna Irvinnor, som roa sig med i största ' allmänhet anmärkt p % de viktigaste a t t giva sina medsystrar visa och goda råd.
sakerna till ledning för dem, som äro oerfar- Det %r då inte felet, vad mig beträffar.
Där- na och kan.ske icke kanna sig särdeles hem- för hoppas jag mina råd kunna bli till nytta.
mastadda på området.
Mina erfarenheter Med förvärvsarbete) hushåll, småbarn och äro i varje fall ur livet, e j ur böcker, som dessutom inga .guldgruvor a t t ösa ur vet man just inte ha något värde vid barnavkd, eme- nog emellanåt a t t man lever, och de mödrar, dan barn sinsemellan visa så oerhört stora som regelbundet störts i sin nattsö.mn, under olikheter.
Det ena tål exempelvis ett bad langa mbnader icke haft tillfnlle, icke möj- på 35-36 " C., det andra ej mer an lighet a t t sova en stund på dagen - som ej 25-26 ' C.
E t t tredje barn kan badas vågat taga lillan till sig på natt.en av fruk- dagligen, ett fjärde blir av dagliga bad: för tan a t t somna ifrån henne, utan suttit nickande p % en stol, yra av sömnbrist medan utmattat o. s. v. En äter mycket och sällan, en annan litet barnet f a t t sin nattmåltid - de skola be- och ofta, en tredje måste hejdas mitt i målet, gripa, a t t under lösensordet: så litet arbete emedan han a r for glupsk, f å r maten f ör haf - som möjligt, blott det viktiga, det oundgäng- tigt och kräks, vilket resulterar i knip och liga!
ligger icke slarv, utan karv nödvändig- skrik.
Det enda en mor kan göra, är a t t an- het, om man e j alldeles ' vill duka under.
.Men vända sin iakttagelseförmåga, sin fantasi.
och unga mödrar, som ännu e j prövat på, kanske + +: S NYA FAB.RIK.
Kooperativa Förbundets Margarinfabrik a r landets modernaste K.
F ': s Margarin framställes av de basta råvaror - - - -.
.
- K.
F:s Margarin fyller de högsta anspråk - - - - - - - K. Fis Margarin säljes e n d a s t i de Kooperativa föreningarna Stockholms och Uppsala läns kvinnoili- strikts i is konferens.
Stockholms stads och Stockholms och Uppsala lans socialdemokratiska kvinno- distrikts 3:dje konferens hölls i Stockholm.
söndagen den 12 mars.
Representerade vor0 ett 20-tal klubbar ge- nom ombud, vilka jämte inbjudna och funk- tionarer uppgingo till ett 35-tal deltagare.
Distriktets ordf., frkn Anna Svensson, 6pp- riade föi-handlingarna med ett kortare an- f ö rande.
Att leda konferensens förhandlingar valdes lärarinnan frkn Sigrid Gillner, Uppsala, och till ' sekr.
fru Elsa Eriksson, Nynashamn.
Ur &amp; sberättelsen framgick; att det under året bildats 5 nya klubbar i Stockholms lan, näm- ligen i Sorunda, Osmo, Norsborg, Gustavs- berg och Tumba.
Agitationen har i huvudsak under aret koncentrerats kring riksdagsvalet, varvid ' 22 möten hållits i Stockholms lan och 15 i Upp- sala lan.
.
Anslutna .till distriktet äro 13 klubbar med ett medlemsantal av 467.
~ i s t r i k t e t s inkomster och utgifter ha ba- lanserat pA en summa av kr.
1,878: 77.
Ars- och rev ' isio,nsberättelserna lades till handlin- garna med.
godkännande, varvid full och tzcksam ansvarsfrihet beviljades styrelsen.
Härefter upptogs.
till behandling ett par stadgeandringsförslag om.
a t t styrelsen skulle öka ' s ut tiil 7 medlemmar och att tirs- konferensen skall välja ordf., vilka godkac- des.
Muntliga rapporter angaende arbetet ino,m klubbarna under Aret meddelades, varvid särskilt framfördes det som an ' sags h a be- främjat upplysningarbetet bland medlem- marna och hållit uppe kamratandan.
Därefter höll riltsdagsman 0.
Hagman föredrag i arbetslöshetsf rågan, varvid han pårett utomordentligt satt redogjorde för det som undet de två sista Artiondena gjorts i denna fraga, avensoni dagsstriderna mellan arbets1öshe.tskommissionen och de arbets- lösa.
En del förfragningar framfördes, vilka besvarades.
Till hr Hagman framför- des till sist ett hjärtligt tack för det instruk- ' tiva föredraget.
Nästa punkt pA dagordningen var agita- tionen, som inleddes av fru Signe Wessman.
Den följdes av en livlig debatt, varvid ' en hel del synpunkter för sival den yttre agita- rynka p5 näsan och tycka inom sig, a t t mina oarn d t t e vara riktiga små lapplassar och traslisor.
J a g betraktar de unga mödrarnas rynkade näsor med ro och tröstar mig med ocii det kan varje annan mor också göra - a t t har jag hållit barnen rena, h ä t t a och glada, iir det allt, som behövs.
Som jag ' i denna series först.a artikel påpekade: Ingen har annu blivit en framstäende och duglig människa, emedan han uppfostrats som en litm prins.
L i n d a Öberg, - I
Socialdemokratiskt kvinnodistrikt bildat för Vastgöta-Dal vid konferens i Göteborg den P9 febr.
1922.
Göteborgs socialdemokratiska kvinnoklubb hade inbjudit till konferens i Göteborg de socialdemokratiska kvinnoklubbarna inom Vastgöta-Dal f ör överläggning om ett distrikts bildande.
Konferensen, som var t d - rikt besökt, präglades av den basta stam- ning, vilket tyder på en uppryckning av .socialde.mokratiska kvinnorörelsen.
Efter några sångnummer av sångcirkeln, vidtog f örhandlingarna.
Fru Hulda Flood från Karl- stad inledde frågan om ett distrikts bildande, v-refter vidtog en livlig dislrussion om ett sådants bildande eller kamratmöten.
Konfe- rensen enades dock om bildandet av distrikt och valde konferensen till distriktsstyrelse fruarna Hedvig Johansson, Vilma Nilsson, Ester Jonason, Göteborg, Selma Andersson, ~rollhiittan, Berta Bod, Alingsås, de tre Göte- borgsledamöterna utgöra V. U.
Till supplean- ter valdes fruarna Edit Carlsson, Hanna Larsson, Göteborg, Fogel, Trollhättan) Anna Enander,.
Alingsås.
Till revisorer utsågos fröken Augusta Nilsson och fru Ahlströiii, med fruarna Emelis Lindroth och Clara Ver- hage som suppleanter.
E.
J., tionen som det inre organisationsarbetet f ramfördes.
Härefter följde val av styrelse och reviso- rer.
Till ordf. valdes fröken Anna sbens- son och till styrelse i övrigt frua-rna Sara Andersson, Nacka, Olga Heden, Uppsala, Agnes Andersson, Nynashamn, Gunhild Klang, Enköping, Mattis Hörlin, Tumba, och fröken Ebba Lundgren, Stockholm.
Revisorer: fruarna Walgren, Haglund, Sigrid Karlsson, Hässelby.
.
Till sist framförde riksdagsman Söderberg partidistriktets tack till kvinnodistriktet ' för den insats de gjort under riksdagsva- l$.
Fru Ruth Gustafson framförde Kvinno- förbundets tack och hälsningar f r h klubbar- ria uti landet samt redogjorde i ett kortare anförande för det växande intresset hos kvinnorna.
Hr Berg frAn Stockholm-Upp- sala lans ungdomsdistrikt framförde likale- des en halsning.
Konferensen avslöts Id.
7 e. m.
Telegram anlände friin Blekinge kvinnoklubbar.
Elsa ' Eriksson.
F ö r agitation - kan erhållas.
överblivna exemplai av broschyren &gt;) Vad vantar 1921 av Sverges kvinnor, samt Morgon- bris.
Agitera för tillslutning till kvinno- klubbarna!
Expeditionen .. - Skhekvinnornas in- struktionsrnöten.
punkternas mangskiftande spel.
Här s t a vi inför det faktum, att denna lag i en oroväc- kande grad hämmat sexuell-hygienisk.
upp- lysning och sjalvfostran och i stället för a t t leda till bättre sedlig fostran verkat raka motsatsen.
V$rt släktes, våra barns halsa offrades på altaret den gAngen preventivla- gen genomfördes.
Som kvinnor och mödrar ar det därför framförallt vi som hava a t t tillse a t t preventivlagens upphävande blir verklighet.
V i hava ratt a t t fordra detta, s å mycket mera som det a r kvinnorna själva som äro barare och mödrar och uppfostra- rinnor At kommande släkte.
Ansvaret för en livskraftig generation vilar dubbelt tungt på kvinnornas axlar, och som mödrar och kvin- tior böra vi i kulturens och sedlighetens ratta namn fordra att en lag, som visat sig i sina konsekvenser vara a v en sa fruktansvärd Fara för samhället och alla vara barns halsa, upphäves.
En upphöjd sedlig karaktär kan endast skapas fram hos ett släkte genom en upphöjd, fri och ansvarsfullt planlagd sexuell-hygienisk uppfostran.
Lakarna böra hava fria händer att i sitt yrkes kall sprida siidan sexuell-hygienisk f ostran och upplys- ning å t san~hallsmedlemmarna, a t t den fara, som de veneriska sjukdomarna under nuva- rande förhållanden hotar a t t bliva, i folkhal- sans och samhällets intresse avvärjes.
Efter föredraget utspann sig en givande och rik diskussion över ämnet och inneva- rande a r s motionsförslag i samband därmed.
Mötet beslutade att uttala sin fulla sympati och anslutning till det förslag om- preventiv- lagens upphävande som red.
Arthur Engberg väckt under årets riksdag.
Efter det Verdandis ungdomskör bidragit med ett par sangnummer, livligt senterade av deltagarna, avslutades instruktionsmötet och var och en reste hem igen till sina resp. klubbar med en ny fond av inhämtad kun- skap i fragor som beröra vart gemensamma sociala verksamhetsfält.
Kunna dessa kurser i fortsättningen ut- nyttjas så, att de omfatta partiets hela ar- betsfält, skall äntligen den planen vaxa fram iriom vårt parti, att man o ' ch kvinnor sam- las till gemensamma tankeutbyten i de so- ciala livsfragornas intresse.
Ett annat å r h a vi möjligen natt detta mål.
Diskussionerna skola då f å sin karaktär av mer an femi- riina Asikter och tankar.
Partidistriktet bör med lätthet kunna ut- vidga instruktionskurserna SA a t t gemensam- ma kurser till ett kommande Ar träda i stäl- let för de som kvinnodistriktet nu under sitt a r b e t s h med glädje och till stor nytta för deltagarna lyckats åstadkomma.
Ma ja B jörkman-Bro berg.
Då kvinnorna inom det skånska parti- iistriktet .i söndags ater samlades för, ett av i e upplysningsmöten, som distriktet under iinterns lopp anordnat, välkomnades ombu- ien av Trälleborgskamraterna med festligt ctukade kaffebord, blommor och vackra ar- rangemanger.
Redaktör, Allan Vougt börja- cte dagens föreläsningsprogram med ett ut- märkt föredrag över " den internationella ar- ~.etsorganisationen ".
Redaktör Vougt uppdrog konturerna av de inre representations- och organisationsfor- merna inom arbetsorganisationen och påpe- kade de brister som vidlåda organisationens janimansattning tir demokratisk synpunkt.
a l.
lämnade därefter en skisserad re- sumé över det arbete, som de olika samlade konferenserna inom ' den internatione ' lla ar- betsorganisationen fört fram som internatio- nella reformförslag, samt ' de svårigheter ' som organisationen har att kampa emot särskilt nu under reaktionens väldiga framfart i värl-.
den.
Tal.
berörde de internationella arbe- tarelagstiftningsf rågornas behandling vid de konferenser som hitintills hallits och berörde den utomordentliga betydelsen av ett inter- iiationellt samarbete mellan de olika lander- rias folk, för det sociala lagstiftningsarbetets [örverkligande.
Tal.
betonade vikten utav att detta internationella samarbete växte Fram efter mera demokratiska riktlinjer ge- nom arbetareklassens samfällda makt i varl- den, och sil a t t de stora betydelsefulla frå- gorna: " avrustningsfragan ", " internationell arbetareskyddslagstiftning " m.
fl., genom ar- betar.eklassens uppslutning kring desamma fönwkligades.
Föredragshallaren avtackades hjärtligt.
F ' örslaget till lag om den offentliga barna- varden inleddes därefter av fru Maja Björk- man-Broberg.
.
I ett detaljerat utdrag ur denna nya lag redogjorde talarinnan för den nya.
barnavårdslagens bestämmelser.
Inom vart land stå vi i socialrättsligt hänseende h g t efter såväl Norge som Danmark.
Ännu har fattigvården godtyckligt hand om sam- hällets behövande barn, om mödrar, som: ge- nom ekonomisk misär, förlust av make, sjuk- dom m. m. a i o.
nödsakade a t t vända sig till sanihället för erhållande av hjälp.
En ingaende diskussion utspann sig i denna f råga.
Särskilt betonade kvinnorna genom dessa diskussionsinlägg nödvandig- heten av ett mera demokratiskt organisa- tions1agstiftningskr.a~ p &amp; detta område.
Före- liggande förslag till lag om offentlig barna- vArd inom vart land bör omfattas av kvin- norna och särskilt arbetarekvinnorna rnea F Ö klubbarna ~ finnes att rekvirera varmaste intresse och av vart partis riks- dagsfraktion understödjas, s a att det ' reali- från Morgonbris expedition: seras efter demokratiska rättslinjer.
F r u Martha Larssqn inledde däreft&amp;.
" Pre- Medlemskort m e d avdelningsstadgar, ventivlagen " i belysning av red.
Arthur E n g som galla i två år.
Pris ' 10 öre pr st. bergs vid Arets r.iksdag inlämnade motion Matriklar till 5 kr.
pr st. Fragan far icke snärjas in under personsyn.
Drottninggatan n. b. oeb I tir.
upp 8 ' Stort lager av in- och utlandska ngheter 1 Damkappor, Driikter och K i d a s till billiga besthdr.
prieer.
Obe.
!
Bestllilnlngar utiörse,.
B A N K A K T I E B O L A G E T.
.
ORDEN Frin kvinnaklubbarnas srBetsfi1~. '
Alla slag av bankaffairer inlhingsränta.
Från Fagervik.
Fr6n Jönköping.
Fagerviks soc.-de ' m.
kvinnoklubb ' hade sitt Jönköpings soc.-dem.
kvinnoklubb kan med årsr$jte söndagen den 29 jan.
Efter första g %ngna årets slut sägas ha tillryggalagt sitt femte arbetsår, då konstituerande samman- ett par val utförda musiknummer tog mötet triide hölls den 15 maj 1917 med Jönköpings sin början, varvid 5 nya medlemmar bevilja-.
woc.-dem.
valmansf örening, som sedan ombil- des inträde.
Av styrelseberättelsen fram- dats till kvinnolrlubb.
Fem5rsperiode:ns.
sista gick a t t klubben som bildades den 20 maj &amp; r inleddes med en känsla av glädje och till- 1921, har 52 go&amp;ä.nda medlemmar.
Under fredsställelse över a t t vårt partis första året har hållits 15 ordinarie möten samt e t t kvinna, Elin Neuman, tog sate i stadsfull- kamratmöte.
Klubben har deltagit i valagi- mäktige, och erkannandet a v kvinnornas fulla tationen simt anordnat en agitationsfest med medborgarrätt, vilken senare händelse hög- f r u Ruth Gustafson som talare samt utdelat tidlighölls gem.ensamt med de flesta kvinno- en del broschyrer och försålt 230 ex. Morgon- bris.
Dessutom har klubben genom anord- f öreningar i staden.
nandet av en syförening i samband med pa- Den svara arbetslösheten har satt sin häm- ketauktion samt en teaterafton hopsamlat en mande prägel på arbetet, men klubbeiis med- summa av kr.
195: 74, vilken summa klubben lemmar ha talrikt besökt mötena och clarige- fördelat bland en ' del gamla och sjuks p8 nom bar kamratandan vuxit starkare mellan platsen.
Klubben a r ansluten till Sverges oss alla.
soc.-dem.
kvinnof öqbund och kvinnodistrikt Under året h a hållits 15 styrelsemöten, 1 2 samt.
Timra arbetarlbnmun.
Styrelsen bevil- ordinarie och 3 extra föreningsmöton, 1 ~il1.- jades i enlighet meii, revisorernas förslag.ful1 sexa och några sm &amp; kaffefaster inom Irlubben och tacksam ansvarsfrihet. '
, Till styrelse för Bom fyllnad till mötena.
KamratmCiten ha kommande &amp; r valdes ordf. f r u Agnes Johans- hållits tillsammans med Huskvarnaklubben.
son, den övriga styrelsen- består av .fröken Vidare har, klubben deltagit i kommunens Rodé Söderlund, fruarna Hanna Haglund, valarbete och har på dess bekostnad hållits Elise Tunf ors och Syster.
Andersson.
Till 2 agitationsmöten, det första den 12 april med revisorer valdes fruarna Kristina Sörensén, f r u Agnes Söderqvist och det andra .den 7 Elfrida Norlin och e t i n a Edlund.
Efter valet höll f r u Ester Nordin, Essvik, eept.
ined f r u Nelly Thiiring som talare.
Tvenne klubbens medlemniar vor0 av andra ett med stort intresse åhört föredrag och dar- organisationer invalda i kvinnliga f orbuds- efter höll f r u Berglind en kortare föreläsning kommittén.
avens % h a flera av khbbens allt mottaget med livliga applåder.
Dessutom förekom omväxlande sång, musik, medlemmar deltagit i en större basar för de arbetslösa, samt så gott som klubbens alla gluntsang och deklmation.
Slutligen disku- medlemmar i en egen, av klubben anordnacl terades frågan:.
" Böra inte kvinnorna se till Insamling och basar för samma, syfte.
Till- a t t bli representerade i de kommunala insti- slutningen å kvinnornas basar, som hölls 5. tutionerna 9 vilken ' f öranledde en intressant Folkets hiis, var god och nettobehållningen och larorik debatt.
Till sist höll kamrat Hed- blev storartad, niimligen kr.
1,092: 75.
Delvis qvist ett kortare anförande i folkpensionsfr&amp;- inköptes ved och delvis tilldelades kontanter gan, däri han manade till förståelse för de- och skedde detta å ett enkelt samkviim, till mokratiska ref~rnler.
i r ä t t riktning.
.
Efter mötet förekom .lekar och dans.
vilket de arbetslösas hustrur inbjudits.
Till mötet vor0 klubbmedlemmarnas män Klubben har haft en representant i kom- A; J. munstyrelsen, en i arbetslöshetskonimittén ' inbjudna.
och en i stadsfullmäktige samt en i pensions- nämnden.
.
Ars- och revisionsberättelserna upplästes och godkändes.
Inkomster och utgifter ba- lansera på kr.
182: -, förutom en fanfond, aom nu uppgar till kr.
204: 25.
Som lcamra- terna Beda Adamsson, Gulli Lindqvist och Hilma Hallenborg skänkt en miniatyrflagga med därtill hörande stång, ä r således en bör- jan klar för vår fana, vartill kapital nu fin- nes.
Vid årsmötet i februari avgingo ur den gamla styrelsen tre kamrater, och nyvaldes i de avgåendes ställe Hilina Hallenborg, Signe Hjartqvist och Ester Perm, sanit k n r s t o d o Elin Keuman och Hilma Kron.
Suppleanter blevo fruarna Anna Brink .och Ada Anders- ' ' son.
Revisorer fruarna Frida Karlsson, Helga Ruland och Hanna Svensson.
Revisorssupp1.
f r u Gerda Andersson.
Till ordförande utsågs f r u Elin Neuman.
Klubbens kassör, fröken Gulli Lindqvist, som innehaft denna befatt- ning f ran f öreningen början, avtacka.des av ordföranden för nitiskt och troget arbete.
- Fran l juli har klubben anslutit sig till Evinnof örbundet.
Morgonbris har blivit spridd i 475 exemplar knder.
året.
Under förhoppning om goda frukter av vbrt arbete, hade v i.
glädjen se kvinnorna under vårt partis listor talrikt deltaga i valen och det a r p5 så sätt v i göra v %r nytta i samhället a t t börja med.
Klubbens kamratliga hälsningar till alla kvinnoklubbar i landet sandas genom ord- föranden, och tecknar eder kamrat - Högsta BAKPULVER Sthlmr Allm.
Lwinnohlubb (soc.-dem.)
haller ordinarie möte 4:de mandagen i varje mAnad kl. 7.30 e. m.
Obs.!
Lokal i D-salen, Folkets Hus.
Styrelsen.
OtockhoEme sodra kvinnokPulbb (soc.-dem.)
haller ordinarie sammanträde 1:sta onsdagen i varje månad kl. 8 e. m. i lokalen 3 tr.-Södra Folkets Hus.
Ordf. fru Elin Magnusson, Timmermansga- Styrelsen.
tan 40, 3 tr.; Stockholm.
Vasastadens soc.=dem.
kvinno- klubb har ord.
möte 1:sta mhndagen i varje m h a d kl. 8 e. m.
A lokalen Upplandsg.
51, l tr. (Gustav Vasa-automaten).
U,ppbGrd och inskrivning varje möte. '
Styrelsera.
Kungsholms soc.-dem.
kvinno- klubb avhAller ord.
möte 3:dje onsdagen i varje m h a d kl. 8 e. m.
S:t Eriksgatan 21.
Ordf. Hildegard Ström, Bergsgatan 27, 1 tr. ö. g. Fareningen tar HembltrWhmn i SQ~okhslm haller möte 1:sta .torsdagen i varje månad kl. 8.30 e. m. i Folkets Hus P- sal, 3:dje - torsdagen.
i Folkets Hus ' C-sal.
Stz~relsen.
.
.
.
Arvika.
mec.-dem, kvinnoklubb hiiller ordinarie möte ' 2:dra mandagen i m h a - den kl..
8.
e. m. i Folkets Hus C-sal.
Styrelsen.
Billeeholms sot.-dem.
kvinno- k !ubb hiiller ord.
möte i Folkets Hus i Södra Vram 2:dra tisdagen i va j e manad kl. 7 e. m. Qrdf.
fru Anna.
.
.
Fors, Villorna, Billesholms gruva.
Styrelsen ...
.
.
Eskilstuna soc.-dem.
krinnoklubb haller ordinarie möten 1:sta mandagen 1 varje.
.
.kl.
7; 30 e. m. i Folkets Hus lilla sal.
mariad Stqrelsen.
p H8aanäs soc.=dem.
kvinnoklubb hiiller ord.
möte 1:sta och 3:dje mlndagen i mhaden.
Ordf. fru Helen Olsson, Förenings- gatan, Högailis.
Ludvika soc.=dem.
kvinnoklubb h U e r sina möten 2:dra mandagen i varje má- nad kl. l /, 9 i Folkets Hus ' B-sal.
Styrelsen.
S p h ~ a sot.-dem.
kvinnoklubb hiiller ordinarie möte 1:sta torsdagen i varje mAnad kl. 8 e. m. i Folkets Hus.
Sturelsen.
Kvinnan motarbetar soc.=dem.
kvinnoklubb hhller sitt eget basta - =-= i möte Solna 2:dra tisdagen i varje m h a d kl. 8 e. m. Huvudsta, Folkets Hus och 4:de onsdagen.
nOr hon avrAder mannen a t t teckna försak- i v a j e m h a d kl. 8 e. m. i Hagalunds Folkeb ring i D E FORENADE B sitt eget eller Hus.
Styrelsen.
Ijiigge makarnas.
liv.
Premiebefrielse vid sjuk- Sundbybergs soc.=dem.
krinno- dom och olycksfall m.
' fl.
f4rmAner.
klubb hAller ' möte ' 1:sta tisdagen ' i va j e miinad kl. 8 e. m. i Folkets Hus.
Stockholms stads, Stockholms .o.
Uppsala lans smc.mdem.
kvinnadb Tumba sot.-dem.
kvinnoklubb h &amp; strikt.
Adr.
: Ordf.
Fröken Anna Svens- ler.
ordinarie möten 1:sta onsdagen i m&amp;naden son, Grindsgatan 10, Stockholm Sö.
Kassör kl. 8 e. m. i Folkets Hus, Tumba.
.
...
.
St yretsetr.
Fru ' Sara Andersson, Igelbode, Saltsjö-Duvnas.
orkmattor, Bordvaxduk, M j u k a M a t i o r, o c h Gardiner &amp; ~d&amp;4~d.c&gt;1u dc 1 +I I I
