# ID: svediakorp-per2486
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1922
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 15,593
# sentences: 848
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDNING F O R DEN S O C I A L D E M O K R A T I S K A K V I N N O R O R E L S E N.
Utgiven av styrelsen, för Sverges Socialdemokratiska Kvinnoförbund.
18:de arg.
1922.
N:r 3.
Pris 25 Öre.
Mars.
REFLEXIONER FOR DAGEN.
- I d ' 1 .i sig med, att deras man äro med och tycka det ar " giidi nog " med att han slä- par ut sig och kastax ut pengar p &amp; rörclseii.
Eon räknar med alla större och mindre sl.antar han lämnar densamma och kallcy- lerar detta soni ett nii- nus i hemmets ekono- mi.
Att dessa s1aiita.r och mer till kommit tillbaka till hemmet., clärför att mannen vs- rit lanken i kedjan och gjort ' sin plikt, först9r hon inte i de £lesta fall.
Och var- £ör det?
Jo, därför att hon aldkg vant.
sig vid att ' tanka kon- timerligt.
Eller om vi skola utveckla det vi- d.are och saga: att alltf ör många kvinnor iiiiiiu inte fatta att tiden.
Lots hiistru a r en avskräckande bild, alla människor, och i som bibeln ger oss, p &amp; högsta grad arbetarna Saskia med röda blomman.
M&amp;lning av Rembranilt.
den soin staniiar och äro beroende av var- ser för ivrigt och en- andra.
Det ar intr!
visttillbaka.
Den stelnar t.ill och kan tarepartierna över he1.a varlden ha SS längre sk att varje familj ar ett sjalv- ej följa med utveck.lingen, och i dessa s v h t att f8 större anslutning f r k t kvin- hushåll och enbart beroende på arbetet rastlösa tider blir det ännu svårare för inoriias sida.
Österrike ar ju dämid ett och ekonomisering ' inom detsamma.
den som.
dväljes f ö r mycket i minnenas 1.ysande undantag, ävensoiii att de Inte ens lanthushållen &amp; o enbart sjal+ -- ra-rld.
Det lilla felet tycks k \ rinnorila ' engelska arbeterskorna visst iiro rätt hiish5.11 utan äro beroende av faktorer.
aga, tyvärr, inte s &amp; litet utav.
Diirför valma f ör l~lassl~aiiipeii.
utanför deras g5rd.
Den kapitalistiska deras sega fasthållande av gamla sed- Men inte kunna vi säga att arbetare- produ.ktionsutveclclingeii har fört oss vänjor, icke endast de goda utan även klassens och sm2lfolkets kviimor här dithän och hur vi slrola komma ur den- dem tiden ridit förbi och som iiro till Iiemma visa alltför stor benägenhet att ila el.coinomislra samhallsform ar ett skada fik framstegsarbetet.
sluta sig till socialdemokratin.
M %nga problem, som inte minst vi Icviniior ärf för ar det viil ocksf., som arbe- utav a.sbetarehustrurna veta vi, trösta niåste tanka p&amp;.
ICviinnaii på Bilden å denna sida hör till en £örgangen t.id.
Leende god, sjalfdl och har- monisk visar hon sig för oss.
Och man taii- Irer ofrivilligt Ijå " den gamla goda tiden ".
" Den gamla goda ti- den " - men nar fanns den egentligen?
Troligen har den aldrig funnits saldan vi önska tanka oss den.
Varje tid har sin plåga, 8,r va,1 det san- naste man kan koin- ina till vid litet filoso- ferande över det för- flutna.
Men så visst som v %ra förfäder icke stannade i det för- flutna eller endast ar- betade för stundens behov s &amp; ar det aven vår plikt att se framåt och arbeta för fram- '
MORGONBRIS Morgon bris.
Tidning för den socialdemokratiska kvinnorörelsen.
Utgives av styrelsen för Sverges Socialdemokratiska Kvinrio- förbund.
R e d a k t ö r: Signe Wmsmaii.
Allm.
Tel. Norr 244 36.
Upplandsgatan.
85, Stockholm.
Expedition: Anna Svensson, Grindsgatan 10, III, Stockholm Sö.
St.-Tel. Söder 78 98.
P r e i i r i m e r a t i o i i s p r i s: Helt ål kr.
3: -, halvt år kr.
1: 50; lös- nummer 25 öre.
A n n o n s p r i s: Sista sidan 25 öre, textsida 40 öre pr mm.
Sverges Soc.-Dem.
Kvinnoförbund: Ordf. och korresp.
sekreterare: Fru Signe Wessman, Upplandsgatsii 85, S t o c k h o l m.
A.
T.
Norr 244 36 .. Som det nu ii.11 se vi ju hu]: osakel: var stallniiig är.
Ena dagen finns ar- bete, och stark efterfrågan på arbets- kraf t.
Nagra grnpper av arbetare lcuia- ila hinna komma ikapp med höglcon- junkturen och få en sldigeii god in- komst och ser glatt p % framtiden.
De andra arbetsgriiyperna tro aven att dc skola hinna fram och få en inkomst, som lättar belcymreii och höjer ler- iiadsstandardeii.
Men nu äro varuhu- sen överfulla och fabrikerna fil.
ingen avsättning för sina produkter och sil stänges den ena fabriken och som en följd den andra o. s. v. Och så koni- mer arbetslösheten och ' löneiiedpress- niiigariia.
Fattigdom och umbaranden, oro och förtvivlan för kommande da- gar lagrar sig över arbetareh.enimen.
Detta ar icke en bild endast fran de11 arbetslöshetsperiod, som vi iiii genom- kampa, utan en bild, som med längre och kortare mellaiiriini, med större eller mindre oinf attiiiiig alltid iiztriiff ar i samhä,llen med Övervägande kapitalis- tisk prodnkt.ions- och distribu tionsord- 13ing.
Diidör slcola vi aldrig slå oss till ro och bliva likgiltiga för .de socialistiska idéerna och principerna eller f ör f ack- föreniagsrörelsens arbete och kaiinp.
Ett ganimnlt ordsprfik säger, att " hungriga hundar jagar bä st * ', vilket skulle iiinebära, om vi t.a det som ett esempel för vhrt intresse för arbetam- ' s rörelsens strävanden, att vi iiiider d %- liga och sv3,ra tider skulle vara bättre och ivrigare f örlcämpar f ör viira idéer .Agit.ationeii bland kvinnorna synes iiii iiiidcr tider i högkoiijunktur.
Men im.
på efte1:vintern bliva rätt s &amp; livlig. '
nia vi ha trampat ut de barndoms- Til.l förbundet har kommit in s % metiiga skorna inom det socialdemokratiska.
anmälningar, att agitationst urn &amp; arbetarepartiet.
Savä.1 bland kvinnor- ordnats inom flera distrikt.
I Vast- na som inknnen.
Vi måste konirna ifrån göta-Dals distrikt och Bohuslän lroni- ma möten, med Hulda Flood som ta- att i likhet nied naturbarnen endast:] .are, att anordnas på följande platser: vara ' stundens bar n ', som e j kunna 13orAs, Ö r g r y t e, SkÖv.de, förstå en saks beriittigaiide utan att G ö t e b o r g, M ö l n d a l, S k a l l - den trä.ngei ' p &amp; med hela si11 skoiiings- s j ö, T r o l l h ä t t a n, L i l l a E d e t,] .ösa iiödvandighet.
Meii f örståendet f ör V ä n e r s b o r g, U d d e v a l l a, Miiiilcedal.,Hiiiinebostr and, socialism och dess genomförande är M e l 1.
e r u d och B e n g t s f o r s.
icke endast en lcaiislosalr utean i högsta Agiies Söderqvist kommer att taga grad en förståndssak.
Vi kunna iclrc Östergötland, Småland, Sketne och Ble- genomföra socialisering endast ined vår kinge, varvid följande platser besökas: Norrlcöpiiig, Valdeniars- goda vilja utan diirtill fordras ett oav- v i k, L i n k ö p i n g, M o t a 1 a, J ö i i - br.~it c t f orslinings-, stiidie- och tankc- lc ö p i ii g, H u s k v a r n a, L j ii n g- arbete för att föra fram densamma p &amp; by, Ö r l c e l l j ~ i i i ~ g a H, ö g a n a s, rikt.iga linjer, s % att överg %ngeii d i Slrrombei:ga, L a n ' d s k r o n a, kunna ske utan för stora omkastnin- l?
~ i r u l u n d, M % l m ö, T r ä l l e - borg, S k i v a r p, Y s t a d, Es- gar, som vållcz onödiga lidanden.
l ö v, H ö r b y, V a n å s och K r i - Nu undras vZi.1 om meiiingen iir att vi s t i a i i s t a d.
.
alla slcola sätta oss till med ett sådant ITarefter fortsätter talariiinan i BTe- forsknings-,.
studie- och tankearbete.
Binge, där kviiznodistrilctet själv upp- Diii~pli, lian svaras biide ja och nej.
Hel t. gjort f öljande resplan: .S ö l. v e s-.
naturligt blir det endast ett fatal givet b o r g, L i s t e r, M j ä l l b y, S t i l - Leryd, S i g g a r p, K a r l s - att kunna helt f % ägna sig åt detta ar- h a m n, R o n ' i i e b y, K a l l i n g e, bete, men vad vi slcola., det ar att yalcet K a r l s k r o n a, Nät.traby, f ölja med taalreprojekten och menin.
B j ö r k e r y d, E r i n g s b o d a garna, som föras ut av de socialistislca och: R ö d e b y.
Sedan fortsätter ta.1ikarn.a ..
Vi slcola uppfostra oss till talarinnan och hiller föredrag på hem- viigeii i N y b r o, K l a v r e s t r ö m, att bliva socialistislct tänkande.
Det N i i s s j ö och A t v i d a b e r g, är ett viktigt arbete, som alagges vara För Gavleborgs 1ä.n har, med fru klubbar ?tt inrikt a sina medlemmar Ruth Giistafson som talare, f öljande p %.
Det är visserligen ont om socialis- turné uppgjorts: Gysiiige, Bollnas, Lotte- tisk litteratur, som ej ar vad man kal- lar tuiiglast,, men med övning komma f o r s, - I g g e s u n d, S t u g s u n d, Ljusne, Vallvik, Hälsinge-.
vi nog igenom d ~ n.
Men kl.ubbariza mo, G ä v l e och S a n d v i k e n.
inåste aven söka giva medlemmarna in- Dessutom h.a anmälningar kommit in: sikter i de socialpolitiska spörsrn.iilen, s % att turnéer 1z.iuma göras upp både B £ölja, med uppfostriiigs:Erågorna och de Halland, Dalarne och Södermanland ', Kvinnodistrikten ha aven ' varit verk- hiimanitiira idériktningarna.
samma och förutom Blekinge distrikt, Den i agitation bland kviniio~riia, SODL Iromnier även Medelpads, Stockholms.
ilii tagit sin börjain gäller det att ut- lans, Värmlands och Vistmanlands di- nyttja s i att många kvinnor, komma strikt att anordna agitation för klub- barna.
till v %r rörelse.
Vorc izu öaskligt att denna agitation.
Det galler även att sa ordna förhand- blev till gagn för vår kvinnorörelse, lingarna till vfiïa möten att vi aven: f &amp; Allt maste göras för att f % utomst %en- behå1l.n dem.
Kom ihag, att arbetare- de kvinnor till mötena och ahöra före- kvinnornas tid är dyrbar, varför sty- dragen.
Några särskilda direktiv för rel.seriia alltid maste ordna mötena s$ rn.ötenas ordnande ha vi icke ansett no, digt att göra, t y vi veta att kvinno-.
att de giva behiillniiig.
Men med de kliibbarna äro goda mötesarran, " morer rida.
intressen vi ha pfi vårt pro gran^., och 1.comma säkerligen att uppbjuda behöva heller aldrig mötena bliva in- hela sin förniiiga även denna gang för tresselösa och tiden dar tillspillogiven.
S~ledcs niii vi inrikta oss p$ ett rikt Illiva äveii den e11 stark och oumbärlig och givande iipplysningsarbete i allt faktor inom det socialdernokratislin som hör till det socialistislca elcoliiings- arbetarepartiet.
S.
V .. arbetet och v8.r kvinnorörelse skall Agitationen.
, -.
- -- p -.
- .W 1- - ..
MORGONBRIS Gift kvinnas förlust av medborgarrätten, nied annan nieclborgarrätt iin det lands, val est hon liar sitt hemvist.
Oaktat hon vari född i landet och alltid bott därstädes, ha hon t. cs.
på grund av sitt genom aktenska: ~ 6 r v ~ r v ~ c utländska le medborgarskap blivi internerad, oiii hoa ej lyckats f l y till det fö henne frammanclc iziiidetj och utsatts f ö svara obehag.
På grund av dessa genor kriget v unna erfarenheter f ramst5 kvinnol nas l r r m därplt, a t t de forst genom ta-gand av hemvist i dct land, varest de genom sit äktenskap nied utländsk inan förvärvs med borg&amp;rratt, flkulle förlora sin fö:rutvarand medborgarriitt, aCi.soiii fullt berättigade.
V ause, a t t det naturligs Gr, a t t makar havi samma nieilborga.rrätt, men dc diigenhete soni kunna iippstii genom skilcl inedborgar ratt synes oss vara mindre väsentliga än cli som uppkomina gciiom e t t förvärv av ut landsk medborgarrätt under kva.rboende he ' mla~ide t., - Som vi alla veta förlorar lrviniia sir medborgarrätt vid giftermål med ut Iiindsk undersåte även om hon kvarboi i sitt hemland.
I förslaget till med borgarrat.tslagstiftning for Sverge Norge ocli Danmark, som nu föreligger har ej denna sak berörts, varför Fred rika Bremerförbundet i en skrivelse til regeringen påpekat det orättvisa här utinnaii och framhiillit de svgrigheter som i iii %riga fall därigenom lran drabb: ea kvinna i denna belägenhet.
Vi till låta oss har gora riågrri d r a g i i i För dcn &amp; ndclsc man och hustru hava skilc skrivelsen för att belysa frågari: niodborgarr2itt, m M c maii tnga stiillning til Sedan litilge har dct varit %tt önskemfi bland kvicnorna., a t t cn ändring inåtte sk, i nu gällande lagstiftuing p &amp; detta omr&amp;clc i syfte a t t en kvinna e j undantagslöst för lorar sin niedborgarriitt vid ingaende a v nk teiisiap meii utlandsk undcrsåte, avensoiii f ö, a t t bercda lattuader i och för &amp; tervzrv al hennes gamla mcdborgarriitt.
Dessa f rågo, h a dislcutorats vid intcrnatioiiells kvinno kongresser och voro för ile nordiska kvinnor nas del senast föreni51 för överlaggninga vid det saniarbete inellnii olika kviniioorga nisationer, som agdc ruin i och för franif5 r a d e t a v Irvinnornas ö~islceniiil vid utarbc tandct av dcn nya gifterin3sbalkcn.
E t t par a v de stötande konsckvenser, soil kunna uppkoninia diirav, a t t en utlands2 kvinna, solil giftor sig niccl svensk man, där igenom förvärvar svensk medborgnrrittt, ha: uppin&amp;rkssniinats i inotiwn till lagförslägct sid. 35, därciiiot ha icke berörts de olägen heter, som kunna uppstil för en s \ ?ensl kvinna., darigenoiii a t t hon genoiii gifte niei u t l h d s k nian f orlorar sin medborgarrätt Mer eller iuindre torde olagenheter och sv &amp; righcter uppkonima för henne för så vit1 makarna bosätta sig i hennes hemland.
Hor har icke f örlorat samhörigheten med siti fo.sterland, inen hon berövas sin rösträtt, hor blir ogynnsammare stiilld i bes1ca.ttningshan seende, hon ä r utesluten fr5.n den hjälp det allmänna kan giva vid sjukdom, vid behov av understöd från fattigvården m. m., och hon blir i flera viktigs avseenden under- kastad främmande lag, vilket för henne ofta nog kan komnia a t t medföra väsentliga sv&amp;- righeter.
Detta senare franihålles i motiven sCi.soiii skiil för a t t svensk kvinna e j bör f örlora d n svenska niedborgarrätt vid hennes mans f örvarv av utlandsk medborgar- r ä t t förrän hon tager sitt hemvist i dennes nya hemland.
Med alldeles särskild styrka har under krigsåren framträtt de svårigheter av, olika slag, som drabba en gift kvinna frbgan oiii barnens i a t t &amp; dant äktenska] I vissa fall, skirakilt d a modhorgarriitt.
ha.rnen Btnjuta svcnsk uppfostran, tordc de £öljdriktigaste vara, a t t de erhålla modern; medborgarrätt och f örst genom iitfly ttnini i omyndig $.
] .der till faderns hemland; för si vitt han b i b e h i l i t sin g ~ m l a nied ' boqprratt f örlor &amp; ddnne, under f örutsattning.
a t t de till Lika med m.odeidn förvärva samma inedborgar ratt som fadern.
.
4 par.
av förslaget iiinehilller iiya rcglcr enligt vilka f.örutvarand svenslcar kunn: a,utomatiskt Zlterförvarva sin svenska nied borgarratt.
Undaatag har dock gjorts.
f ö: gift kvinna.
Detta torde incdföra en orätt visa niot dcn kvinna, som under, beståendc iktcnskap %tervänder till sitt fost~rland, fö: den händelsc niannen ej a r henne följaktlig Ofta torde e t t st " idant iitervandande bero p9 sikt snrnninnlevnaden med niannen f alrtiskt m än e j rättsligt, a r hiivd.
Skilsin5ss:~ kan ske e j kan ernas, nianncn Iranske a r för svunnen eller det främmande landets laga: lagga hinder i vägen därför.
Vi anse, at1 hennes egenskap av gift e j bör I a ~ g a hindei i vägen för henne a t t på samma villkor son 3t:~dgas i 4 par.
aterviiina sitt svenska med borgarskap.
För s % vitt hon skulle g &amp; si1 Erlimmandc medborgarrätt f örlustig genon 6x1 utflyttning, riskerar hon även a t t bliv:.
nedborgarrättslös.
Då det emellertid kan rara lanipligt a t t hennes vilja a t t förvärva i n gamla medborgarrätt, villcen i så fall tor- Le böra jämväl tillfalla do hennes mindcr- leriga barn, som jämte henne taga sitt h ' eni- iist i det gamla hemlaudet, nia,nifesterau, orde hennes r a t t a t t åter förvärva medbor- prratten kunna tillgodoses genoni naturalisa- ion enligt förslagets 5 par.
3 niom.
Vi f &amp; detta aveende endast hemställa, a t t i mo- iven dcnna möjlighet a t t tillgodose hennes iitt till e t t ~terförviirv framh&amp;lles.
.att f &amp; mötena så inbjudande som möj- Föraldrar och barn enligt gällande ligt.
Men vi böra ej heller försumma vensk lag heter ett arbete av prof essor föragitationen, utan nedlägga mycket isten Undén, som i dagarna utsänts arbete p % densamma och föra den p % s % bred bas som möjligt.
Sök upp kvin- rån Norstedt &amp; Söners förlag.
Den norna i hemmen!
MAnga sitta nu en- $gör en franist.ällning av gällande, ny- samma och äro bittra till sinnes och för- igen så helt omgestaltade lagstiftning tvivlade över de ekonomiska svarighe- leträffande denna del av familjerätten terna.
Försök att f &amp; dem med!
Det ch har närmast tillkommit shom före- har stor betydelse b %de för dem och oss LSsniiigar vid Lppsala universitet, men torde aga ett vidsträcktare intresse.
I a t t vi komma samman.
Saledes: Energisk och m.ålmedveten fyra olika avdelningar behandlas Här- föragitation, präktigt arrangerade mö- .&lt;:omst, Föräldrar och iikteriskapliga ten och denna agitation ska1.l bara goda &gt;aril, Föräldrar och utomäktenskaplig6) arn samt Adoption.
S. V. f rnlrter.
Ett arbetsområde som kommer att stängas for kvinnorna, I de flesta fall hålla yrkesarbetarna, manliga s %väl som kvinnliga, mycket styvt på sitt yrke och man måste er- Iranaa att an i dag finnes mycket av den gamla yrkeshögf arden kvar.
Börja resonera med en yrkeslärd arbetare och klandra hans yrke så skall man i all- mänhet få, se p &amp; en människa som kan förrsvara sin sak.
Därvid glömmes d5 alla förtretligheter, siisom arbetets svii- ~4gheter, lönenedpressning, hårda ve * - stadsregler, yrkesfara o. s. v. SA ar det ocksa, med vårt sjöfolk.
Vi veta akt desamma sällan ha ro att länge vara på landbacken.
" S jöfaraiide kvinnor: ', som yrkestermen lyder, äro 1.ikadana.
De vilja icke garna, så länge krafterna räcka, byta ut sitt arbete mot något annat.
Vilket arbete de utföra på fartygen veta vi alla.
D,et hör ju till hemsysslornas omritde såsom mat- lagning, städning, servering, diskning, skurning m. m. sådant, Och nu skall i lag bestämmas att detta arbetsområde ej längre får tillhöra kvinnorna.
Ett atrbetsomr$de, som Iion innehaft sedan den första ångbåten sjösattes.
Det iir i skcppstj änstkommitterades betankaii- de som vi spåra detta.
Visserligen ä r iiär icke fastslaget att de kvinnor som n.u inneha platser skola avskedas, men mågra nya skola ej läras upp utan skall nian intagas i stallet.
Och redan nu.
har sadana åtgärder vidtagits som k a l l kvalificera mannen att intaga kvinnornas platser.
På statsanslag har riämligen anordnats en hiishållskurs för rj of arande kockar, manliga nämligen, .z:vinnorna f å e j tillträde.
Vi ha försökt att f &amp; fatt i motiven il1 detta i förslaget, men ej kunnat fA ag i nhgra siidana som vi anse baraii- le.
Men betankandet ar som alla så- lana av voluminös omfattning.
De: ilda skäl, vi kunna finna blivit fram- agda, äro de moraliska.
Men riar iiannen ge sig på de moraliska £akto- lerna för kvinnorna, s % kan man inte &amp; t.a bli att tänka på egennamnet idani.
Vi hoppas doclr att sjöfaranae; vinnors organisationer äro vakna ocli össvara sitt arbetsomr2ide och med akskäl söker förnlå de instanser som ia avgörande betydelse för förslagets ' lutliga forinuleriiig till.
riksdagen att beakta deras intressen.
V. Glöm ej inbetalningarna till.
,
MORGONBRIS 4 Hand i hand med Barbarskogen.
rörelse var b %de överspänd och himla- stormade, att man proppade i hjärnan betydligt mera an den hade den ringa- ste utsikt att smälta, att man avgudade Nietzsche och var .kamrat med Fichtc och Kant och Hegel och Schopenhauer, avtt man ständigt gick Krapotkin i den ena fickan och all världens so- cialistiska tidningar och broschyrer i den andra, att man föraktade att vrida Sig efter rörelsemekaniserande musik och vid de.
niest .. omotiverade tillfallen Maj Hirdman.
A ii 11 a H o l b e r g. vacker dag brakar samman, Itrossaiidc P.
9.
N0rstedt.s förlag.
Pris kr.
4: 75.
Annas idealism under sig.
Det första allvarsz~mma hugget fick Anna Holberg Bomnier nedifrh, fraii hon under en kongress, då hon upp- samhällets undre lager.
Från hemmets att likgiltigheten bland arbetar- tröstlösa armod kastas hon kna,ppast täckte na var större an lrlasslcanslan, och då trettonarig ut i kampen för existeilsen.
hon fick en aning om att en strejkbry- Hennes första plats ar som piga p % en tare inte alltid är den usling mindre Bondgkrd: och som alltid då det hon h %llit honom för.
Sedan galler proletärbaril blir hon utnyttjad; Ar det hastigt utför, tills Anna på det hänsynslösaste.
Hon blir cläref- kommit p % de likgiltigas t er scrveringsf liclra på pensionatet själv sida.
" Majsen ".
Tillvaron ä r glad je1 ös och Hon reser till Stoclzholm för det dagliga livet ar som arbetet i en att f % " se nilgot av värl.den ".
t rampkvarn.
Dar rakar hon ut för landsorts- Anna besitter emellertid en viss flickornas vanliga öde.
Hon o~ippodlad intelligens, som lr ommer triiffar på en karl med ett vac- henne att narmarc reflektera över tin- kert ansikte och en ansvarslös gens ordning, och som pensionatet ar karaktar, och den frukt, soiii ett stamlokus för en del ungsocialister blir f öl j den av deras f örbindel- fangas hon ganska ~ n a.
av ~ t deras lära se, Överlämnar han generöst %t och verksam het.
09örf axad, iiistink- henile att draga försorg om, tivt ärlig och besjälad av den okuvliga och själv avdustar han från vetgirighet, som slukar utan förbehall, Annas horisont.
Men Anna tar blir hon snart en agitatorisk lrraf t inom det med lugn, med gliidje; hon rörelsen.
har %ter fått n %got att leva för.
Men arbetet på peiisioiiatet .bljr hen- D$ barnet.
dör strax efter f ödel- ne för hart, arbetsdagen ar föl: l %ng sen gripes hon av en f örtvivlan, och friheten iiastaii ingen, och sB tar som ställer henne p &amp; vaiisinnets hon plats på sulfatfabrilren .. Visserli- gräns.
Hon repar sig dock sa gen ar iiistängdheteii pafrestancle och sm %iiingom och söker sig ett arbetet själsdödande, men i gengäld nytt levnadsmal ..
Wo:n vill bli har hon den gyllene friheten.
.Varje lärarinna.
G-anska sn.art inser Kvinno~udie.
Miilning av Alphonse De Ferrare.
Bvall och alla söndagar har hon till sitt hon dock att denna livsuppgift f örf ogande, och de giva henne ti1:l.f alle icke tillfredsställer henne: och hoii av-] &amp; de en fläkt av filosofiens vinge över att tillfredssta.1la sin lasl13st.
En av bryter seminarielrursen.
Hennes blod sig.
Låt vara, att den tidens dislriis- kliibbisterna, som fattat tycke for blir alltemera pockande.
Moderskiinslan sioiier rörde sig på ' ett val högt plan Anna, f örser hexiiie med lämplig litte- fordrar ett eget barn att vårda - icke okh oftast dansade på knivseggen ' mel- riztiir.
Okritiskt och utan.
urskiljning andras.
Och .då detta krav icke låter lan det sublima och det löjliga - och kastar hon sig över de mest svårsmaltri.
sig nedtystas tar hon sitt parti och i regel dumpade ned i det löjliga, fast saker.
Darwin, Nietzsche, MTilde, Kra- gifter sig med en iing arbetare, en tro- det märkte man inte då - så utgick potkin, Strindberg och I h g o äro var- fast kamrat fr %n klubbkretsen i Salbo.
dock tir denna av Maj Hirdman s % för- dagsmat, som hon naturligtvis inte för- För den, som varit i tillfälle att p % kättrade rörelse - jag menar nu inte når smälta.
Hon sallar vad som över- nara hall följa ungdomsrörelsens upp- e n b a ~ t den ungsocialistiska, utan ung- eiisstämmcr med hennes uppfattning, komst och utveckling, är A n n a El o 1- domsrörelsen i sin helhet - krafter, det övriga faller tillbaka bland den b e r g som en svag fliilrt från en svun- s0.m ' man i iiamarande stund riiknar stora mängden obrukbart gods.
För nen tid.
Första hälften av romanen med, fostrades förmågor, som veta att henne ar samhället ytterst enkelt och ar iiamligen en uppgörelse med förfat- f ylla sina .platser i lrlasskampens t j änst.
består av föïtryckare och förtryckta.
tarinnans makulerade ideal.
Bengt Och det ar säkerligen mera an man kan Onivalvningen av det genomruttna, Lidforss skrev en g %ng om Rosa vaiita ' av den imevarande geiler.atio- sanihallssystemet slreille g % som en dans Luxemburg, att hon gjorde ett ovanligt ne:ns shimmyskumpande, f otbollsf åniga och massorna instal.lera sig i sina rät- vederhäftigt intryck för att vara kvin- och boxande arbetareungdorn.
tigheter.
A ii ii a I3 o l b e T g ar också något.
na ..
Men nian kan knappast saga detta Som hon ar en god talare blir hon om Maj Hirdman, aven om s % Iran före- val högtravai1d.e till och med för, .&amp;t föreslagen en agitatorsplats, men sva- falla för en utomst %eiide.
Hennes vara en barbarskogsroman.
Knappast rar ett bestamt: " Nej. "
Det finnes skildringar fr %n klubblivet .verka vis- mera iiii tjuguårig ar hjältinnan färdig redan förut tillräckligt med f ollr, som serligen för den ytlige iakttagaren upp- med livet, och.
talar om " ett trött ' existerar på rörelsen.
Men all sin le- levade, men de äro dock y t, t e r s t eil- hjiirta ".
Varför?
m r f ö r att hennes diga tid och kraft ställer hoii till dispo- sidiga.
Av den rörelse, som dock.
var fanatiska tro p % samhallets omedelbara sition.
Anna Holbergs första trappsteg ur det demokratisering visat sig vara e n s&amp;p- Hennes tro p % rörelsens ofelbarhet andliga armodet, hennes f örsta fostran bubbla, som sprang sonder d % ye~klig- och rättvisa sak ar som ett träd, som till intellektuell självständighet, har hetens finger rörde vid dem Och.dari viiser .sig-allt högre och högre upp mot författarinnan iclre,form %tt teckna ett.
f ör att några ofördragsamma kamra- himlen.
Men så konimer den ena.
lilla enda sympatiskt eller fögonande drag.
ter - ofördragsamheten tyckes för öv- tillfälligheten efter den aiidra och hug- Icke en enda gång berört vilken tiägen rigt vara ömsesidig - icke försthtt att ger ett spiiii ur stammen, och till.
sliit ihärdighet, som.
ligger bakom den ar- tillfullo uppskatta henne. '
Men ar det börjar det himlastormande trädet.
att betande ungdomens självstudier.
L %t inte något hysteriskt att för den skiill: vackla, allt mera och mera, tills det en vara, att det unga seklets tingdomsrö- bryta staven över cn hel rörelse.
I ' *.
MORGONBRIS 5 Fra et besök hos forfatterinden fru Anna Branting .. - - Hör,.
det skälver likt en bön i va: vind, som drar förbi, och det ropar såsom ångest ur var vrå ' och.
det spelar ifrån strängar mec tunga toner i ifrån skogarna mot stjärnornas blå Se, det lägger sig likt .mantlar a7 darrande ljus och det dröjer likt solslöjor kvar, genom träden går en viskning i et bävande ljus, går i frågan en bön, som ej får svar SIG SEIDB.
Det a.r.
inte s&amp;, länge sedan det p &amp; svenska utkom n&amp;gi ' a av den irländsk (författaren Patrick Mat Gills böcker ciiirikland aven.
hans debutbok - ocl.
självbiografi I n f ö r a v g r ull d e n Men vilken .ömhet och medkänsla hal inte.
besjiilat honom, då han teckna1 sina kainrater iiiider oket.
Hiir sökei han inte klargöra för läsaren, att dessa samhällets parasiter äro mäiinislror mec rniiiisldiga instinkter och drif ter, även om de av en vanvet.tig världsordning blivit förlwympta.
Eli aiin.an sak ä r den, att d % man soni Anna, Holberg sett samhället från bottnen, så småningom arbetat sig upp.
At, deltagit i den sociala rörelse, som har till m81 att både materiellt och in- tellelctuell t hö ja henne och hennes klasskamrater, statt vid vansinnets gräns och dödens port, med ett ord, som hon själv säger, " l %tit tidens kaos strömma genom sig ", då m8ste man ha något mera kvar an modersinstinkten.
Och antingen är Maj Hirdman en då- lig psylrolog, som illa tecknat sin hjal- tinna, eller ocksa a11 Anna Holberg en vanlig gås, som flutit ovaiipfi.
och glömt sitt ursprung.
&amp; Iodersiiistinkt ha viil de flesta lrvinnor, meii för den skiill behöver nian ju inte kasta allt annat över bord.
Det är bara i romanerna maii till %tcr sig &amp; dana extravaganser.
Vi, det tjugonde århundradets, indu- strins, krigets, arbetslöshetens och lockouternas kvinnor, niåste just för våra barns sladl tänka, något längre %n till det innevarande ögonblicket.
M a r t h a Laprsson. '
.
s 1 samma m2ån v i &amp; - o slavar under vlir vlixlande sinnesstämning i samma m2&amp;n konanaer v i att under vår färd ge- n o a liret l ä m av andra oc ?a yttre för- h6lZanden.
S i Naar De reiser til Stockholrn, sa del n ja i de fleste tilfzlder endog altforfkor- riii avdöde talentfulde norske journalis it rekt.
og socialdemokrat Fernanda Nissen ti i l Men stilen gaar uten undtagelse rnig engang, maa De först og frems It mere eller mindre tapt.
Der gies sik- söke at faa anledning til at trsffe fri U kert ikke mange, om der overhodet gies Anna Branting og Ellen Key.
Det e r nogen, som kan dikte om et verk fra ve1 unödvendig at gjöre opmerksom pai a et sprog til et andet.
at det var journalisten og forfatterindel n - Jeg har faat indtryk av at Stock- fru Anna Branting jeg sökte, og je1 J holm har altfor mange teatre i forhold blev unektelig lit motfalden da je1 J til de virkelig betydelige krefter.
Og erfarte hvilken höi social stilling hu1 n det har av den grund let for at bli indtok.
Jeg hadde gjennem Lena, Sta stjernekornedie.
Vilde man ikke vinde den o. a. dannet mig et billede av Ren (i ved at indskrmke antallet av disse som en elegant ironisk George Sand, mange teatre til halvparten og til gjen- type, men kunne det passe paa en stats, - gjnld samle flere bedre kraefter paa de övrige?
raadinde?
Jo, m~rkvcerdig n.ok.
Med den störste ehskvcerdighet tar fri 1 - Jo det er nok en udmzrkt tanke, statsraadinden imot mig; men nogen ut * - den lar sig bare saa vanskelig realisere.
talelse av mig kan neppe ha riogen in- Hvad vi först og fremst mangler er en tresse, sier hun beskedent; jag har ikkc 2 dyktig instruktör, en virkelig personlig- Izngre tid til- at fölga med paa noge t het, bestemt og streng, +m kunne tvin- omraade og hvad jeg sier har alikeve 1 ge de forskjellige stjerner til at under- ordne sig og lyde, men en saadan mand ingen ' vaerdi.
.
Undertegnede er imidlertid av er 1 har vi ikke.
Som det nu er vi1 de leden- anden opfatning, men indsaa det haab- - de kunstnere ikke underordne sig noget I; öse i at forfekte denne over for fri 1 samspil men spille udelukkende solo.
- Og Reinhardt er jo bare kulisser statsraadinden.
.
Det avsl~ittende far- ve1 uteblev dog heldigvis forelöbig ' og ydre effektmidler.
Forfatteren for- wist av hvilken grund, og samtaler 1: svinner, det blir bare Reinhardt igjen.
- Ja, just det.
Man bli i det gled ganske naturlig ind p a a teater og r &gt; l hele tat mere og mere skuffet over litteratur.
- Det er " roligt " nu og da t r ~ f f 3 c.
1 teatrerne herhjemme scerlig ved mel- ?n som förer det samme liv sorn en sel \ r l lemforestillingerne.
Hovedvzekten h g - nar gjort en gang, sier statsraadinden; 1 ges paa premiceren.
Jeg overvar saa- ieg trzffer av og til gamle kolleger I i 1 ledes for en tid siden eil intres- sublicistklubben, det er liksorn for en L: sant premiaxe men da jeg nogen; id at leve det gamle Iiivet op igjen.
Del t c jage senere saa samme stykke var det {ar jo ikke altid like hyggelig at vam t i kke til at kjende igjen.
Statistantallet tvindelig teaterrecensent som for ek- - l sar saaledes bl.
a. reduseret til det halve mnpel for en del aar ' tilbake, da her) g en danie med en praktfuld haarbe- klte fantes gatebelysning og der kun I.
iztning var simpelten försvundet.
Jeg iantes fire biler i hele Stockholm.
Spor-.
:; purte saa regissören om grunden.
Og lognerne var som regel overfyldte og; 1 lan forklarte at ' det var bare paa pre- eg var rnangen gang noksaa aengsteliig 1 nizeren aa teatret hadde raad til at ha Iver at gaa alene hjem fra redaktion i ille statister i virksomhed og at man av Im jeg kunne jo ikke forlange i (len grund hadde maattet slöife flere it piken .skulde hente mig.
Dog det: $; cener, og med hensyn.
til damen med rar et lierlig liv som jeg mere.
end (jet praktfulde haaret, saa vilde hun ikke cjzrne skulde fortsat med.
Men nu E; aa frem paa scenen saa ' n da hun var a x jeg nzeppe tid til at se aviserne, i engstelig for at mishage sin mand som; at i orkestret.
md si teater og litteratur.
- - Det var ogsaa en opfatning av - Saa De russerne?
- Ja, jeg saa Brödrene Karamasjow, s ikuespilkunsten!
- Ja.
Ogsaa blir der tat saa meget ioin jeg hadde saerlig intresse av.
Det rar storartet.
Deres sprog er jo som f iensyn overfor alt gammelt husinven- nusik og deres forunderlige tempera- t ar, barn av skuespillere som har vaxet cient med de bratte overgange gjorde 1 teatrets tjeneste i laengre tid, som: t sterkt indtryk paa mig.
Rigtignok f aar gaa der av elskvaxdighet o. s. v.) ör man i almindelighet ikke dramati- - Men teatret er da ikke nogen - t r e en roman eller omvendt, rnen med t ~arnihjertighetsanstalt?
it saadant spi1 er det dog undskyldelig.
- Nei, man skulde tro det, men jet er blot beklagelig at man ikke kan S iaa ' n er det nu engang og vi1 det vek i~ssisk.
C gsaa fortsztte, saa Iaenge der ikke Man skuMe jo idetheltat k s e ai?
; ies nogen instruktör, som gies frie iteratur paa originalsproget.
Over- h iznder til at foreta en gjennemgripende i~ttelse er io altid mere eller mindre f orandring.
Vi faar haabe han snart lette.
0rderie blir nok oversat korrekt, vi1 komme.
l l I C C
MORGONBRIS 6 Kvinnogestalterna i Stephan Sindings konst.
.
Av bildhuggarinnan Elna Borch.
Oversättning for Morgonbris ur " Tidens kvinder ".
Det är icke meningen att har skriva en historik över Stephan Sindings rika konstnarsliv eller en skildring av alla hans arbeten utan endast att teckna ' en bild av några av de mest framstaende kvinnogestaliter som denna konstnär har skapat.
Det har otvivelaktigt för Stephan Sindings konst varit av största betydelse att han vid sin sida haft en hustru med djup och innerlig förståelse av hans konst.
Han levde med henne i ett sall- synt lyckligt äktenskap tills döden kal- lade honom, som vi tyckte alltför tidigt.
Och dock var döden kanske skonsam, I Sindings senare arbeten får hani konst ett mörkare drag, särskilt fram trader detta i skulpturen " Barbarkvin- iian " som bar sin dräpta son bort frål slagfältet, efter min mening Sindingi djupaste och skönaste verk.
Denna mo.
ders förstenade tysta sorg lir vidunder- ligt levande uttrycktj hennes oböjlig; kraft tycks låta förstå att endast genon att döda henne skall sonens lik kunn; slitas ur hennes armar.
Den döda krop.
pen ar mästerligt modellerad och mar.
morarbetet röjer en utmärkt teknisl duglighet.
Den mäktiga kolossen, " ~ o d e r Jord ' daremo har aldrig kunna fånga mitt in- tresse, jag ha förblivit tamlh gen kylig gen emot denna soni det vill sy.
nas, ratt hård.
hänta symbolil av en tankt som val svårli- gen låter sig symbolisera.
De två sovandt manniskobar- ilen som slum- rat in i den all- famnande " Mo- der lords " skö- Den f h g n a modern.
te ar daremol mycket vackra, som lat honom gå bort innan ålder- Men av allla Sindings arbeten ar otvi- doinen brutit hans kraft.
velaktigt " Den fångna modern " det Det villt synas som om hustruns för- som ar mest kant och högst uppskattat.
staelse för hans verksamhet har utgjort De härliga linjer i kvinnans rygg och: en livskalla för honom i hans strävan, huvudets fina böjning hos denna fångna den rijda tråden i hans konstnärliga nioder, då hon med bakbundna händer produktion.
böjer sig ned för att giva sitt lilla barn En djup och helig pietet för kvinnan bröstet, detta uttryck för den djupaste framträder i de flesta av Sindings skulp- modersinstinkt, som visar sig så röran- turer, vi vilja omnämna några av de de i all sin hjälplöshet, är det säkerligen mera betydande.
.
.
.
som gjort detta verk förstått, älskat Det vill synas som 0111 konstnärens cch uppskattat av tusenden.
dröm 0111 kvinnan varit drömmen om " SEiktens äldste " ar aven det ett kärleken, vilket i synnerhet kommer till säreget fantasifullt verk.
En gam- uttryck i hans ungdoms arbeten i grup- mal kvinna utskuren i ek, och starkt pen " To memesker ", " Tillbedelse " och stiliserad som framträder i hander- " Adoratio ".
nas sammanknäppta stallning, i drape- " Valkyrien " verkar som ett yrväder riets veck och i hela figurens ino- av vild ungdom och kraft i en kvinnas nunientala byggnad.
Vördnaden för gestalt.
Denna högst dekorativa grupp den höga ålderns storhet verkar med en borde icke uppställas inom staden, utan förunderlig makt från denna märkliga fritt i naturen eller i skogen på U.lve- staty.
Sinding utförde detta verk till backens högsta topp.
Däruppe skulle minne av ' sin moder och ansåg det vara vi tänka oss henne koinma ridahde rtt av sina basta arbeten.
" L ' Offrande ", en stor grupp, skapa- C M O ~ OSS en gyllene höstdag nar löven falla och stormen susar i trädens kronor.
3es under kriget och skänktes som gåva från Nordman till Frankrike ' och uppställdes i La Sorbonne kyrka.
Sin- ding skriver härom: " Jag har uppnått den glädjen att på gamha dagar göra mina landsman ara med min konst; stoltare plats i världen för mitt verk kan jag icke drömma om. "
Också denna grupp framställer en moder, bärande sitt livs dyraste offer för Frankrikes bloddrankta jord.
Det ar ett verk av sällsynt storhet, lidelse och srnärtsamt hjältemod förenat som i en hyllnings- dikt till Frankrikes ara.
Sinding, som levde i Paris, visar genom detta konst- verk, att han l ' idit med folket under krigets fasansfulla tid.
Sindings sista arbete var en gåva till Danmark.
Gruppen föreställer moder Barbarmoder.
.
MORGONBRIS 7 Företagsledningens, f rikonkurrensens och egendoms- systemets nya gestaltning.
Utdrag ur Professor G. F. Steffens " Socialiseringsfrågans läge i England ". '
Liksom det nya produktioiissattets ekonomiska effektivitet visa.t sig vara icke ett enkelt, utan ett sardeles iii- vecklat problem - framförallt kompli- cerat genom den ofrånkomliga frågan om en oavbruten, jättelik kapitalbild- ning - så ha ock de med maskinindu- strialismen sammanhiingande, nya spörsmAlen om företagsledningen om- sider avslöjat sig - s %soni vida svarlösta- re, än vare sig " kapitalister " eller " arbetare ", vardera ur sina speciella, delvis he1.t motsatta syiipiirilcter, länge velat föreställa sig.
Den pri~atkapit~alistiska~ " arbetsgi- varens " diktatur över den maskintek- niska stordriftens företag är ett arv frbii hantverket.^ smådrift - " mästa- rens " husbondeviilde i hemverkstadeii.
Men arvet har till oigenkannelighet förvandlats i händerna på arvtagaren.
Vi häpna numera över naiviteten uti de äldsta engelska arbetareskydds- lagarna (från 1800-talets första år), d8 lagstiftaren envisas att i de nya ång- fabrikanterna se hyggliga faderliga hantverksmästare och i ångf abrikernas harnarbetare små trevliga lärlingar, som med mild fadershand skulle bi- bringas ett yrkes hemligheter för att sedan i frid och fröjd kunna leva p$ att praktisera bemälda yrkeshemlighe- ter.
Geiiom den i England under hela 1800-talet långsamt f ortskridande ar- betareskyddslagstif tningen och legali- seringen av faclrföreningsrörelsen gavs dock å samhallets sida efter hand ett.
fullt erkännande %t de radikala förand- .ringarna inom den industriella verklig- heten.
Angfabriken kräver på helt an- nat sätt an sni5v.erkstaden samhallets ingripande uti förhållandet.
mellan företagsledare och arbetare.
Fabriks- arbetaren maste, såsom lönarbetare för hela livet, gentemot företagsledaren tillvarataga helt andra ekonomiska in- förhärjande krigiska konflikter mellan tressen, an lärlingen eller gesiillen kun- folken - då är det friimst de ekono- na,t behöva.
Ett kollektivt ingripande niiskt svaga, icke minst industriens från arbetarnas sida (genom deras egendomslösa löntjänare, som bli li- f ackf öreningar) uti vissa av företags- dande.
.
ledningens dispositioner blev en ofrån- Vilken annan bot mot sådan £ördam- komlig nödvändighet - för att icke en lig ekonomisk omyndighet kan det bli ensidigt av företagsledningen dikterad tal om, an att arbetaren och hela sam- lönbildning och anordning av arbets- hället skaffa sig del i företagslednin- förhallanden skulle nedpressa arbeta- gen?
Icke kan det väl p % allvar ifråga- ren uti ett ovärdigt och pk längden sattas, att frikonkurrensens, av ingen ohållbart 1ivsla.g~.
borgerlig ekonomisk teoretiker eller Härigenom berördes dock knappast praktiker f örutsedda moderna sjalv- och löstes ännu mindre den d j u- I i o r d - genom ringbildning, kar- p a s t e socialekonomiska motsattnin- I teller, truster, privatmonopolistiska gen mellan den nya industrialismens, sammanslutningar av hundratals - den nya kapitalismens företagsledare olika slag, - utgör en för sam- och k.roppsarbetande löntj änare - en hället tillf redsstallandc lösning av intressemotsättning, som .den " borger- det organisationsproblem, till vilket liga " ekonomiska teorien in i det sista den maskintekniska stordriften ä r yt- tersta upphovet.
Då samhället i sitt ihärdigt viigrat att se och.
erkanna.
Tvisten mellan fabrikant och fabriks- eget intresse tvingas att övervaka de arbetare har slutligen visat sig vara privatrnonopolistiska organisationer, i icke enbart eller vaseiitligast en, kamp vilka den nya frikonkurrensen o f r h - om lägre eller högre lön och mer eller komligt utmynnat, ar steget.
sannolikt mindre arbetsprestation.
Det moderna icke längre långt till ett mer aktivt produktionssystemets arbetare är miss- deltagande av samhället såsom sådant nöjd med nagonting vida mer djup- uti den redan på privat .vag ytterligt gtiende än löneinkomstens magerhet koncentrerade eller centraliserade före- och fabriksarbetets själlösa rriekanisk- tagsledningen.
(Forts. 5, sid.
10.)
het.
Han ser sig hela livet igenom fös- nedrad till rol- len av ett os jalvstandigt pr oduktionsme- del, övei: vilket f öretagsleda- ren .disponerail som över ma- s:kinerna och råämnena, och vilket lika litet s m dessa .har 11.i3.got att saga till om uti före- tagets organise- Danmark sittande på ett stenrös med ring och led- sin döda son i sitt knä.
Motivet ar nin.
Likväl får tragiskt, det ar, byggt efter krigets ar ' betaren vid- tunga tid och ar av en egen mörk stam- kännas ekono- ning.
Verket ar av monumental stor- miskt, om led- lek, men av en djup och innerlig stam- ningen.
ar da- ning.
Sinding har yttrat om detta sitt lig.
Och d % hela sista verk, att det är " Danmark som det enligt pri- en gång rned bundna händer måste se vata vinstprin- det tragiska öde dess söner fick lida ".
ciper ledda pro- Man hoppas att en gång kunna resa duktionssyste- detta verk, det sista av Stephan Sin- rïiet periodiskt ding, på en plats nasa Danmarks y !- kommer i oord- tersta grans mot syd.
ning (uti kri- Stephan Sinding har nu gatt bort.
: sel: och depres- Vi kunna endast säga honom tack, icke sion) eller kraf- endast för hans konst, utan aven för tigt medverkar den goda människa han var.
til.1.
utb~ottet av.
Valkyria ...
och smörberedning, bak- ning, mjölkning, vård av svin, får och höns,.
f ösutom rengöring, En mor och husmor, som cj har go (tvätt och tusen andra huslijiilp är väl en av de mest aastriing saker.
Männen rackte da varelser i vadden.
För henne gäl ej ut ett finger till ler minsann ingeii &amp; ttatimm.arsdag hjälp.
De buro ej ens Tidigt maste hon upp för att laga man in vattnet i köket.
Och allesammans, nciis och barnens friikost och sköta dl mil, om srsidana finnas, och sent; kom kvinnor som man, tyck- mer hon i säng.
P i kvallen, då hol tes a:nse att detta för- kunde behöva - litet re1creat:ion ' ocl hiillande var alldeles i skulle önska att i ro få läsa och tank: sin ordning.
" Kvinnan en stund efter dagens ihållande tra.nq %r skapad att vara man- och stök, d % &amp; r det som oftast någo nens tjänarinna ", sva- plagg som nigste stoppas och] .agas fö: rade moran på min morgondagen, isylinerhet om.
slit svaga antydan till en anmärkning.
vargarna äro mgnga.
Sådana fördomar äro Men sknlle ej, mors arbete i någor seglivade, men böra ut- m %n lruizna lättas av den övriga famil jen?
.
I Amerika, som i många a,vseen rotas fortast möjligt till den är föregangslandet, har man redar ömsesidig vinst för fa- gjort genomgripande f örandrin gar til mil j ens medlemmar.
En annari och kraftig husmödrars och heinbitra,dens: &amp; mån hjälp, som varje hus- och finna dem högst naturliga.
mor borde kunna göra Så t. ex. borstar var och cm sjäh p&amp;, vore ordent- sprak sina skor och bäddar sin @ ng.
D:e. i hus- li-g utbildning I sovrummet.
Målning av V. Hammershöj.
skulle aldrig falla e n amerikan in a t modersyrket.
De flesta låta sin hustru borsta hans skodon, er sådan ohövlighet vore otankbar föl husmödrar spilla bort en massa tid och krafter och pengar honom på grund av okunnighet - en okun- Barnen läras tidigt upp j. denng uighet, som säkerligen vållar en natio- enkla konst och bli dirigenom aktsamm nalekonomisk f örliist av m %ngf al- Den 26 januari träffades under på- mare att ej söla ner skorna onödigtvis diga miljoner för vartenda år.
Det är gående plenum i tyska riksdagen frii Redan detta är en god hjälp, men ickc len of rankomliga hamnden f ör statens nog med det, husets manliga rnedleni, 11 jugghet mot kvinnorna, vilkas f ack- Luise Zietz av ett vaqmaktsanfa1.l.
nmr pataga sig ofta avdukningens ocl skolor i huslig ekonomi, husmoders- partikamrater, .vilka sutto i h.ennes iiveii diskningens besvär.
Det g&amp;r i et1 skolor m. m. än så länge gtnjuta rela- närhet, hjälpte henne att bomma till huj, medan mor, som har lagat mater tivt bedrövligt s x å statsanslag, trots sitt hem ..
Ingen i hela riksdagen trod- och dukat far vila ett tag.
Sed.an han.
det att hemv %rd dock utgör flertalet de att det var fråga om något annat der det att familjen sätter sig i sin lilla kvinnors huvudyrke, antingen i eget än ett övergående illamående.
Fru Zietz ' krafter avtogo dock hastigt och bil, som föres av herrn ellei frun, ock eller andras hem.
rullar i väg en liten uppfriskande tur. "
Det återstår många förandringar i redan påföljande dags morgon kl. 6 ~ e t ~ a f f a n arbetets de fördelning inom; ankesatt och många förbättringar i fanns hon icke mera bland de levande.
Med fru Zietz gick en sällsynt tro- hemniet ar det ingenting annat ar ?raktiska anordnin.gar - bland dem gammal fördom att gossar skola vara zölrens elektrifiering - innan mors gen, offervillig och duglig kämpe för befriade f r h alla, hemgörornål, medar ~rbctsdag kan närma sig åttatimmars- arbetareklassens sak ur tiden.
Un ' der flickor, som ha lika d i n g a s1co:ltimmai dler låt oss kanske hellre säga tolv- årtionden var hon att finna bland de ledande, icke blott för den socialisti- ' och lika langa k o r f % hjälpa till i Limmarsdagen.
huset ..
Denna fördom har aveii den be.
Men mor skall själv hjalpa till att ska kvinnorörelsen i Tyskland, utan Idagliga följden att den gör många: örbättra sina förhgllanden och inte även för arbetareklassens politiska rö- alda män egoistiska för hela.livet i sitt aanta att de komma av sig själva, för relse överhuvud.
Hon föll på sin post, stående mitt uppe i denna kamp.
f örhå~llande till hustrun.
iet dröjer alltför länge.
.Och- det bråd- annu Hon var utgången från arbetareklas- Blödrarna torde besiiiim att till; liar med att få mors arbehdag kor- sen själv och lärde sig genom bittra grund för iippfattningen om det berat-; are och lättare.
barna %rs erfarenhet kanna arbetare- tigade i att frita gossarna fran husligt A n n M a r g r e t H o l m g r e n.
klassens dystra läge. '
Hon släppte arbete ligger en ringaktning biide för heller icke under hela sitt liv kontak- Iwinnaii och f ör hemmets gärning.
Om ten med arbetarna själva, utan levde nian lägger märke till det, skal.1 man j bland dem och mottog ständigt de ome- snart sagt varje hem lruima upptäcka delbara intrycken f r i h deras h h d a att fördomen finns, om också ej i s8 kamp.
eklatant form som j8g fick se en som- Luise Zietz skildras a.v dem, som mar p % en stor bondgård.
Det W L kommo i beröring med henne, såsom en under en regnperiod.
Männen sutto p % verandan och rökte dagen lAng och ksta vapen mot arbetöltisheten &amp; r att alltid kvinna utrustad med viljekraft och lrlolihet av mindre vanligt.
matt.
Hen- anvanda svenska varor.
passades upp med kaffebrickor och an- nes, viljekraft kom särskilt under de nat av husets kvinnor, som vor0 över- Iöp darför k e x och OYIärstaskorpor av senaste &amp; ren till synes, då hon, trots hopade a.v arbete med matlagnin.g, ost- en sv %r sjukdom, kunde utföra mycket och värdefullt arbete för sitt parti.
utmarkt o tillverkning.
* I Amrika är det-,n&amp;ngenst&amp;de %lika van- ligt att ha en liten bil, som dct är i Sverge Fabrikatet föres av varje viilsorterad hand- Att hon var en kvinna, som verkligen att ha en cykel.
lande i landet.
visste vad hon vi1.l.e och som förfogade Mors arbetsdag.
Luise Zietz. '
I ivenska iiexla briks Aktiibolspats, M irsta,
9 MORGONBRIS över en oYaillig fond av energi, bevisas ocks &amp; därigenom, att hon kunde uppnå en.
så betydande ställning inom Tysklands arbetarerörelse.
.
Diht för Morgonbris av M.
Barnen.
Liiise Zietz föddes deii 25 mars 1865 i Bargteheide i Holstein.
Hon genom- gick där folkskola och utbildade sig Stillhetens ro - håller silvervit natt i senare till lrindergartenlärarinna.
Ar famnen, 1892 anslöt hon sig till den socialde- in i min sjal gå dess ljud - lik musik mokratiska arbetarerörelsen, i vilken.
som fortonar hon redan.
fr %n början spel.ade en stor såväl agitatorisk som organisatorisk i c h strömmar till helig och andakts full roll.
Hermes talarebegåvning var myc- högtidsstund.
ket betydande.
Särskilt hade hon för- måga att i osedvanlig grad elda och hänföra sina åhörare.
Genom hennes Dur brinner en enslig stjärna.
mea strålar som stracka lysande talekonst h a r den tyska ' arbeta- rerörelsen tillförts många inedlemmar.
sig trdnande nar - en annan irrande Även som skriftställare var hon .flitigt sol.
verksam.
Hon har författat ett flertal Vid skogsbry ' nelts dörr står graven med skrifter om politkka och sociala snö på sin hjässa lrvinnof r8.gor.
ut silvergrenar i natt som Det är ganska självfallet att honmed och breder.
.
gnistrar.
liv och eld deltog i kvinnornas: frigö- relsesträvanden.
Hon var emellertid redan fr %n början klar däröver, att kvinnans .sociala frigörelse endast var jag ensamme vandrare stiger nzed var- samma f jat möjlig genom arbetareklassens seger.
Diirför ansag hon att den verksamma- in i skogarnas silvrade skrud; ste insatsen för kvinnosakeii kunde gö- jag böjer mitt huvud mot jorden ras inom och geiiom socialdeniokratin och lyss - till tystnadens bud.
och enligt denna grundsats handladc I underbar skönhet strålar skapelsens hon alltid.
stora rike, Ar 1908 invaldes frii Zietz i socialde.
Itraden stracktu mot him- i andakt stå mo1ri; atislra partistyrelsen, där hon melens stjärnor.
hade sate och stäamrna då världskriget ar 1914 bröt ut.
I den stora stridsfra- Ur tystnadens djupa dröm - ur still- gan om lri:.igskrediten stod hon ständigt hetens vida: famn på Hugo EIaases sida.
Hon deltog med ur levande livet själv stiga likt stor häftighet i oppositionen mot parti- majoiitetein.
Väl inne på dessa vägar dallrande djupa ackord från d t stranga- s a r det helt natiirligt, att hon blev en spel - - - av dem, soin l~röto sig ut ur det gamla o, underbar - underbar ar livets mak- partiet och grundade Tysklands oav- tiga rika skönhet.
hängiga socialdemokratiska parti.
Inom den oavhangiga socialdemokra- tin kom hon redan frA.11 början med j .- Min sjal sjunger andaktsfullt med ledningen.
Hon var medlem i parti- i frostklar nzånvit silvernatt - -.
styrelsen (?ch en av partiets sekreterare.
Bland de oavhängiga ' ledarna hörde hon till.
den grupp, som uppträdde mest Men mest underbart - och störst agr essivt emot nia j oritetssocialisterna ar -- att till människa född vara ach än1111 på Leipzigkongressen, tvi3 veckor föiie sin död, förde hon intransi- gensens talan.
Man kan tyväzr icke Liga halsa nedlade, har fr5iii alla håll riiknh henne bland dem, som- positivt € %tt betyget att ha bedrivits med oer- \ rerkade för den tyska arbetarerörel- hörd energi.
sens %teïf öreiiiiig.
Mot den bolsjeviki-: De socialdemolcratiska lwiniioriia: ska pol ' itiken hade hon f r h och med icke bara i Tyskland utan även i alla sonimaren 1920 många fräna och sanna kinder, böra i Liiise Zietz minnas och ord att saga.
Sedan i~iiieh %llet i de ir; z &amp; i kämpe för sina idéer, vam offer- famösa 21 teserna blivit bekant, slog vrilja, hingivenhet och brinnande ande hon ' ögonblickligeiz allarm, och hoa iiva henne en oförytterlig katt att räk- följde sedan ' utan tvekan den linje, las bland kvinnosakens och.
rättfärdig- som forde till den bekanta brytningen hetens modigaste och verksammaste niellaii oavhängiga.
och kommunister p &amp; ?:ioniärer.
Hela Iieimes liv var en enda.
koilgressen i Hal ' le i sepieniber ' 1920: .-. %ng arbetsdag för att höja .de be-.
: Frii Ziets!
invaldes i den författniiGs-; ryckta och för att,bringa sol %t grän- givande tysks nationa~försainlingen leriias folk.
Hon f örsm %dde lugnet och ' blev 1920 medlem av riksdagen:) ch vilan medan.
han ' levde; endast dö- Som riksdagsledamot iihesserade hon len kuiicle bringa henne till .ro:.
sig: särskilt f ör de sociala fr; kgorna, och - Y- - det arbete, hoil tr0t.s siii mycket brack-.
ju ' 9 vinternatt. '
' n ' Den.
största segern;.
- Av.
.
.
- Abdon Furinhage - Som diktare var han iiii visserligen erkänd, inen förläggaren påstod att han förlorat p % de böcker han utgivit och det var nog sant.
- Ni måste skriva något.
lättare.
- ni måste göra er populär bland pub.li- keii.
H r Grönlunds böcker gå ju all: deles iitmärkt, men han skriver sådant som folk tycker om.
Han- stod framför förlägga.ren och denne satt och tummade på manuskrip- tet till hans nya bok.
- Jag kan inte ta hänsyn till publi- ken, sade han kort och bestämt.
Jag vill ge det bästa och om publiken.vill ba det sämsta, så må den läsa hr Grön- lunds böcker.
Jag vill inte sjunka .- jag vill stiga!
.
.
- Men ni förstår .att jag inte kali förlora i det oändliga på edra böcker - och .ni maste leva.
Jag tvivlar inte p &amp; at.t ni i en framtid kommer att bli uppskattad av en större publik, men ni förstar att; både för mig och för er vore det bittre om ni kunde bli populär &lt;.
snart.
.
- Jag tror inte på någon lättköpt seger och .för övrigt skulle det inte bli nggo11 seger för mig, om jag.
s l d l e börja sl.aiva sådant som folk tycker oni - det skulle i stället bli ett nederlag.
En diktare måste- vara suvera.n.
.
.
- Ja, jag högaktar er ju.
för att ni inte lrom.promissar, det måste jag er- känna.
och det här manuskriptet .&amp;r bland det basta som jag fått på länge,.
.
inen iii förstar - - - Jo, jag förstår - Han tog manuskriptet och lade det i portföljen.
- Nej, för all del, visst vill jag utge - iien!
Nej, jag vill inte att ni ska.
for- Loïa .på deii.
- Jo, nien kom igen - det.
ska.
väl bättra sig!
.
.
- Nar det blir andra människor -- 143h andra -.
-.
.
&amp; i1 bugade sig och gick.
.
.
- .- a Han-kände en bitter stolthet där han gick på de vimlande gatorna - när han kom upp p % sitt:eiilil~ &amp; m,.sjönk $an ner p % en stol i griibblande betrak-.
nienings-: elser över tillvaroks.
.väldiga kllhet.
Med ens genoniströmniades han son1 e,
MOBQONBRIS 10 (Forts. W sid 7.)
företagsledare).
N %gon djupare inre: av en.
elektrisk styrka och hans medve- En a m a h sak är egendomsfr %gan.
nödva,ndighet att l i k s ä t t a ägare- 4ande höjde sig som ur ett tungt mör- I den hantverksmässiga smgdrif ten intressena och ledareintressena existe- ' ker mot en ljus genomskinlig klarhet.
ar kapitalet obetydligt, och därför kan rar icke.
Ägare (kapitalister) behövtt Han Bände en glad förvissning - him litail svårighet eller social olägenhet ej vara företagsledare.
Dessa senare hade vunnit en seger - han hade gjort i en hand förenas ägaremakt och förc- behöva e j vara ägare (kapitalister).
sitt val att g % den svå.ra, ensamma tagsledaremakt.
Lärlingen eller gesäl- Gentemot företagets egendomslösa len avancerar i sinom tid till denna kroppsarbetare representera ägare och vägen.
- självständiga ekonomiska sta-llning.
ledare tvenne skilda arter av sarintres- Det knackade 18tt på dörren och Uti den oerhört lrapitallrrävande nio- sen.
Ägarna (kapitalisterna) stå som hans käresta kom in.
Det s1ra.lvde till derna maskintekniska stordriften blir sgdana mycket främmande f ör arbetar- inom honom.
Vad skulle hon nu säga?
företagsledarens ekonomiska makt.stäl1- tia och deras synpunkter - ja, stå ofta Hon som gatt och väntat många %r p3 iiing gentemot samhälle och arbetare nog ganska främ.mande för f öretaget fruktansvärt förstärkt, om ägare- och självt, vilket då blott betraktas som en att de skiilie få ett eget litet hem.
Hon böjde sig ner och kysste honoin .. ledareii~tresscpa äro förenade i en eiicia tillfallig mjöl.kko, uti aktiemarknaden Regeln tir ju dock, att upplånad utbytbar mot en annan, om .hon hotar - Du ser sa " g1ad u t - har du vmit f hand.
rammande kapitalegendom m %ste an- att sina.
Företagsledarna däremot hava till f örlaget?
litas - varigenom en socialt betydelse- arbeta.riias anställande och behandling - Ja, jag kom just nu därifran.
full klyvning mellan egendomsmakt till en av sina uppgifter.
Att komma - Nar kommer din nya bok di$!
och ledaremakt uppskar.
Någon till- till uppgörelse med arbetarna är ound- £reclsstdlande lösning av de hithörande gängligt.
Är dessas stallning stark för .Hon såg strålande på honom.
sociala problemerna synes dock icke tillfall.et, måste deras anspråk och idéer -- J a g vet inte - kanske om tio år skymta.
Aktiebolagsf orm.eii har vis- på allva; granskas.
kanske senare.
- serligen den oskattbara fördelen att till Men visst torde vara, att ett arbe- Tian log emot henne.
produktiv användning fran breda follz- tareanspråk, som man p % företags- lager iiisamla allehanda SEL % sparmedel.
ledarehall har f öga " naturlig " beiiii- .- Kanske den redan ar tryckt!
- Nej, lilla du, det iir sant som jag Men med aktieiigarnas deltagande i bo- genhet att taga på fulla allvaret, ar lagslediiingeil blir det vanligen nöd- £ragan om arbetarnas andel i företags- säger.
väncligtvis lrlent beställt.
Viktigt att Han berättade om sitt samtal mcd observera &amp; r dock, att de jättelika ledningen.
Att låta andra " fuska " i.
ens eget yrke, har man vanligen ej förläggaren och hennes ögon vidgade aktiebolagen ofta bevisa mö jligheteiz mycket sympati för.
Och här förelig- sig och fick en vemodig glans.
Ham av att erhalla den mest effektiva stor- ger nggot mer - en ren maktfrhga, satt och undrade om.
hon skulle bli ka.11 företagsledning genom l ö ii t j ä n a r e en maktfråga, som icke är i d e n- - uppsägbara och avlönade direktörer emot honom - Iranske liimna honom.
- eller disponenter.
Men å andra sidan t i s lr med ägareintresset som sådant.
Meii när han tystnat klängde hon sig äro, eller bliva, dessa senare nästan Att gestalta och leda ett .ekonomiskt företag är n %got vida mer än bloft det innerligt intill honom och deras blickar undantagslöst rika män, som i sin att disponera över egendomen.
Före- af f a8rspolitik och arbetarepolitik repre- tagets produktion slrall anpassas efter smälte samman.
- Du starke, viskade hon, du skall sentera alla de typiska storkapitalisti- en till.räc1rligt köplrraf tig efterfrkgan ska synpunkterna.
och skall hämta sina ralstoffer, där de segra!
Att kapitalägarna, de egentliga " ka- äro billigast och bäst p % en gång.
De -- -- - pitalisterna j ', krava största möjliga olika prbduktionsfaktorerna skola sam- På kvällen vandrade de utanför sta- vinst eller utdelning, är s jiilvlrlart.
För organiseras.
den i den höstliga skogen.
Hon hade aktieägare, som köpt sina andelar till smugit sin lilla vita hand i hans.
De spekulativt uppdrivna f ondbörspriser, gingo och talade stilla till varandra och blir f öretagets hänsynslösa iitplund- En utveckling inom arbetarerörelsen ring i ntdelningssyf te ofta en skenbart ett tindrande skimmer lyste i dera,a " berättigadH taktik.
Det kommer da till större klarhet beträffande före- tagsledningsproblemet - till skillnad ögon.
an p % högsta ledningen att kraftigt be- frän egendomsproblemet - har utan - Jag slculle inte kunna älska Grön kämpa &amp; dant ägarerofferi - för att tvivel ägt rum, icke minst i England.
Lund om han också hade alla möjliga rädda f öretagets existens.
Men häri Uti detta land har dock den marxisti- egenskaper, sade hon.
Han vill intc ligger ingalunda nfigon garanti för, att ska teorien, med sin starka tonvikt pA de lägre löntjänarna inom företaget bli något högre - men det vill du och skyddade mot ekonomiskt tryck i aktie- egendomsspörsm %let, aldrig vunnit n %- goii övermaktig ställning i arbetarnas därför älskar jag dig så mycket, s4 ägarnas intresse.
medvetande.
Desamma ha dessutom, 9 mycket.
- - liksom engelsman i gemen, föga sinne.
- Jag iir så stolt över dig - du lir Så mycket frarngar dock av den mo- för teorier, men s % mycket mer för en en s3 ovanlig kvinna - s % stark - sll derna storkapitalismens senaste ut- praktisk syn p &amp; tingen.
modig.
- Och nu kamier jag mig star- veckling, a.tt oklarhet och förvirring I England har företagsledningspro- kare a!
n %gonsin - i dag har jag viin- maste uppst % genom bibehiillandet av blernets och arbetarf ragans utveckling den frzon äldre tongivande national- omedelbart före samt u d e r och efter nit min största seger.
ekonomer övertagna ' s a m m a ii- världskriget mer och mer bragt oss i Han slöt henne i sin fainil medail b l a n d n i n g e n av begreppen kapi- beröring med en helt ny situation - höststjärnorna tändes genom de gyl- talägare (kapitalist i egentlig mening) ny icke rn.iiist ur marxistisk synpunkt .. och kapita.lanvandare fkapitalistislr lene traden.
De engelska arbetarna synas alls icke vilja viinta på n %g6t eventuellt.
och för.
.
dem själva orimligt riskabelt samriian- störtande av den nuvarande, p % de pri- vatkapitalistiska ledarnas envälde Kooperativa Förbundets Margarinfabrik är landets modernaste inom f öretagen grundade ekonomiska K.
F:s Margarin framställes av de basta råvaror - - - 1 - samhällsordningen.
De krava omedel- K.
F:s Margarin fyller de högsta anspråk - - - - - - - bara reformer, som innebära att vissa K.
F:s Margarin säljes e n d a s t i de Kooperativa föreningarna produktionsmedel (t .. ex. jorden, pm- -, ' :S NYA FABRIK.
vor och järnvägar) genast överg % i statens ägo, samt att arbetarna och Skånekvinnornas instruk- samhället utan dröjsmål erhålla väsent- tionsmö ten.
lig del i företagsledningen inom %t.slril- Det andra i ordningen hölls i Malmö.
liga viktigare produktionsgrenar.
Den S k h e s soc.-dem.
kvinnodistrikts andra in- mer allmanna socialiseringen av pro- atruktionsniöte hölls den januari i Malmö diiktionsmedlen så val som den full- under tillslutning a v ett tiotal klubbar.
Da- ständigare demokratiseringen av före- gens f örelasniiigsprogram inleddes av över- fröken Mathilda Holmgren över tagsledningen skola utgöra f ortsätt.
lärarinnan ilmnet ' NHgot om skolf örhållandena i Ame- ningen av sådana omedelbara, inledan.
rika Talarinnan lämnade en del intres- de reformer.
Man eftersträvar sålunda santa upplysningar om utvecklingen a v skol- en på praktisk erfarenhet byggd vasenilet inom U.
IS.
A. från en studieresa clarstädcs.
Den genicnsamma samhälleliga f o r t s k r i d a n d e s o c i a l i s e - bottenskolan Kr dar cn konstitutionell verk- r i n g, som steg för steg awecklar en- lighet, inga privatskolor erhålla något stats- våldssystem.et inom företagens ledning understöd i sin verksamhet varför avgifterna och det privata agareintressets allmakt inom dcsanima äro så högt tilltagna a t t de kunna begagnas a v de samhällsmecl- bakom desamma.
Metoderna för ' pro- endast borgare, som äro rika nog a t t kunna erlägga duktionens anpassning direkt enligt dessa avgifter.
Tal.
prisade den genomgåen- samhällets behov - i stallet för in- de demokratiska förf attning och laggning direkt, enligt privatägares vinstintresse som skolväsendet nktt fram till i U.
S.
A., och med skii1 kan man saga, yttrade talarin- - skola utformas genom en reform- nan, a t t Amerika i det avseendet a r barnens praktik, som bedrives med all energi, och ungdomens land.
Det goda f örhallandc, men ickc snabbare an den ekonomiska soin esisterade mellan larjungarna och Iara- framgången fr&amp;n fall till fall beratti- rinnorna, den personliga ansvarskänslan för arbetet inom skolorna bars upp av detta gar.
samförsthd mellan ledningen och Iarjungar- Den sociala ' fragan kan icke lösas p i na, p % ett s s t t .soin utan vare sig 1; vångs- eller papperet; eller genom teorier och debat- strafflltgarder utvecklats till ett plan, där personliga uppfostran ansvarsfullt ter, utan endast genom en ref ormpralc- barnens.
lydde den disciplinära ordningen inom sko- tik, vilken innebär de enskilda agare- lornas olika utvecklingskurser.
intressenas avlösning inom vissa vik- Det intressanta föredraget, soni belystes av tiga näringsgrenar samt arbetarnas in- niånga personliga intryck, ernottogs och av- a v kursdeltagarna med varmt bi- gripande i företagsledningen och städse f tackades all.
i är direkt inriktad p &amp; välstånd och eko- Nästa föredrag inleddes a v ombudsman hr nomisk trygghet för alla.
Olof Andersson och behandlade amnet " Före- landstingsmannaval) '.
Efter a t t hava Socialiseringskravet framstår som el] staende givit en kortfattad resum6 över landstingens fordran .pi, fred och ordning, rättvisa konstitutionella grunclval och arbetsverlr- och planmässighet, uti motsättning till samhet övergick talaren s % till a t t belysa det partipolitiska intresse v i som arbetareklass en f öregiven ekonomisk ' ' ordning a t t bcvalra vid landstingsmannavalcn.
In- som i våra dagar faktiskt framgår dels ha tresscn, som itro gmcnsamma för oss alle, ur allas kamp mot alla och dels ur nSn och lrvinnoii inom partiet, därför a t t de en.skildas strävan att genom monopolis- beröra oss som klass geniensanit.
E t t inslag tiska sammanslagningar uti rent pri- av kvinnlig kraft inom landstingsrepresen- för vårt parti fann tal.
skulle v a r s vatelronomiskt vinstsyfte ihjälsl &amp; fri- t:rtionen ur alla synpunkter Önskvärt - derför a t t do konkurrensen.
sociala sanihallsfrågornas ventilering och lös- krav som inannen a t t föras fram till.
Diskus- sionen lämnade en del intressanta upplys- ningar och riktlinjer, fra.niförda av dc olika onibudeii; Under c. in.
åhörde kursdeltagarna doktor Ernst Wigforss f örelasning, anordnad a v A.
B. F. övcr ämnet) Industriell debokrati Ngsta instruktionsmöte .förlagges till Tral- leborg i rnars manad.
Maja Björkman Broberg.
j. j '.
j, Förteckningen över skulder till tidningen M o r g o n b r i s skulle införas i. detta nummer.
Den finnen även fardig och ligger på red: s bord, Men vi txeka att föra in den, ty den ar en verklig skam för m h g a av våra kommissionärer.
Det ar alldeles oför- klarligt hur den som fått förtroendet att vara kommissionär vill missbruka detsamma till den grad som här är fal- let.
Vi vilja dock giva ännu en liten respittid, inte av hinsyn till lrommis- siona~e~na, utan av hänsyn till organi- sationerna de tillhöila, vilka dock en- dera dagen komma att bliva underrat- tade om förhållandet, d i det ej hjälper att kräva, kommissionärerna.
Vi hoppas dock, att de komma matt begagna denna sista möjlighet att klara upp sina ekonomiska mellanha- vanden med tidningen innan den 15 mars, ty daref ter kommer f örtecknin- gen att off entliggörccs.
R e d. ning otvivelaktigt skulle bliva för sanihallet i sin helhet mera gagneliga om både man och kvinnor i samförstånd möttes inom sådana verksanihetsområclen dar våra reformer och var lagstiftning konstituerar paragrafer och förhållanden, soni vi som medborgam och .manniskor niåste lcva under.
Till sist manade t d.
de naivarancle kvinnorna a t t enigt gå frani med partiet i agitationen för de i sept.
detta a r föresl; %ende landstingsniaiinavalcii.
Efter detta f öredrag, som varnit avtacka- des av de försainlade, utspann sig en livaktig diskussion kring f +&amp;gan " Om mera kvinnlig: representation inom siival partiets egen verksamlictsrani som jitnival utåt bland de wolitiska och kommunala institiitionek dar Lrwinnoriia genom sina vunna medborgerliga rättigheter nu hava full och lika ' berättigade I Friin kvinnokluhharnas arbtt~filt.
Fosie.
Då man slår upp vart förbundsorgan Mor-.
gonbris a r det ett särskilt intressant nöje a t t se hur klubbarna p5 sina respektive platser.
arbeta.
Vi har nere p % slatten h a ju ocksk.
en klubb, ehuru den a r e j mer an ett halvt: år, s % a r den dock ganska livskraftig.
V ?.
göra allt för a t t skola oss till de rättigheter), som vi genom höga vederbörande blivit till-.
erkanda kvinnan, för a t t aven inom det kom- munala kiinna göra oss hörda.
Klubben t a r sig med dessa radcr friheten!
m.eddela den arbetsordning den i stort sett.
följer.
Den ekonomiska frågan har a v klub-.
ben lösts p &amp; ett glansande satt.
Efter en: basartillstallning, som klubben anordnat i l gemenskap med v t arbetarekommun, blea- beh5llningen för vårt vidkommande 200 kr;.
Härav h a vi skänkt gamla orkeslösa 150 kr.,, vilket berett dessk gamla litet glädje i dessai.
tröstlösa tider.
Var f örsta diskussionsfråga var f öljand ' e:)) Huru böra vi kvinnor skols oss för atii bliva dc mcdbestiimmande i det kommunala) I denna fråga hade vi partidistriktets om- budshan hr Olof Andersson från Malmö som inledare; det blev en mycket intressant diskussion~afton denna gången.
DenBa fragn anma vi vid lämpligt tillfälle taga upp igen, för det a r en ganska tungrodd apparat.
P &amp; grund av niellankommande hinder äro ' f öljande diskussionsfrågor bordlagda: 1) Fattigvlrdens handhavande jämte .e nya barnalagarna.
2) Bildande av en studiecirkel för bok- föring i det kommunala.
3) Förelasningsafton av nigot skönlitto- rärt vcrk.
4) Den för hela arbetareklassen aktuella) Socialiseringsf rågan Vid varjc a v v5ra niöteii förekonimer upp- läsning av för tillfällct lanipliga böcker sa.mt sång, dcls solo, dcls unisont och då arbetarc- sänger.
Sådan a r var arbetsordning inom Fosic soc.-dem.
k.vinnoklubb.
' Me &amp; detta program i klubben ti:llHta vi oss dock uppställa en f ö r hela landet inom arbetarerörelsen i Sverge mest briinnande fråga: " Huru skola vi fR våra möten talrikt besökta ' I hopp a t t någon i Morgonbris ' spalter skall giva ett gott uppslag i denna fr %ga slu- tar jag med önskan om god fortsättning och intensiv agitation fö r kvinnornas sociala strävanden och frammarsch i Sverges land.
I d a Sjölin.
Sekreterare.
'.
l, j. j. Fernqvists Kappaffir 8 3 Drottninggatan 3 3 n. b. och 1 tir.
, ' '.
upp Storf b e r .av in-.
.
och atMndska ngheter Damkappor, Drakter.
och Kjolar I till b i l k r besthnds priser.
Obs.
l Beatiiiiningor uti ' öree tfll billiga priser.
MORGONBRIS Karlstads soc.-dem.
kvinnoklubb.
BAIYKAKUIEBOLAGET M O R D EN - höll sitt 5rsmötc tisdagen dcn 17 jan.
1022 Alla slam a r brnkaffärer.
Blkgsta inl&amp;ningsränta.
Ars- och rcvisionsberättelscrna upplastos ocl: godlcauiles.
Av den seiisro framgick, a t t in Med partihalsning till klubbar landet rim lrornster och utgifter balanserade p$ en.
sum ma a v kr.
600: 89.
Mötet bcviljade styrclsen från Karlstads soc.-dem.
k.vinnoklubb!
.
i enlighet med revisorernas förslag, full ocl Sclma Hillerström.
.
tacksam ansvnrsfrihct för den tid revisioner oinf a t t sr.
nar hon avrider mannen att teckna försak- Från Falun.
Till styrelse för iiiista arbetsåFvaldas: frr sitt eget eller ring i D E F &amp; RENA D E Alma Norsell, ordf., f r u Hilma Samuelsson F a h soc.-dem.
kvinnoklubb höll onsdager sck.r.
(nyvalda), samt fröken Alma Svensson clcii 18 jan.
sitt idrsmöte.
Klubben har undei bagge makarnas liv.
Premiebefrielse vid sjuk- kassör; v. ordf. blev f r u Anna Lindgrcn (n y 3rct hållit 12 ord., 1 estra samt 10 st. sty dom och olycksfall m. fl.
förminer.
vald), och f r u Anna Backman, v. sekr.
Re, relsemöten.
visorer blcvo fröken Maria Andersson och frr Inkomster och utgifter ha balanserat p &amp; er Stockholms stads, Stockholms o. Anna Hallin, med frökcn.Maja Jansson son s m ~ av ~ a kr.
1,605: 61.
D e n avgåendc sty Uplpsrla läns soc.-dem.
kvinnodim suppleant.
ralsen beviljades full och tacksahi a n s w r s strikt.
Adr.
: Kassören Fru Gerda Berg- Under %rot ha hållits 12 orclinarie och l frihet.
Medlemsantalet vid %rets slut 29. strand, Bromsten.
Till styrelse för å r 1922 valdes fruarna E extra möte.
Till det senare voro sanitliga organiserade kvinnor i Karlstad inbjudna föl Andersson, ordf., H. Hedström, v. ordf. S (hlmr Allm.
~rrinn&amp;lubb (soc.-dem.)
överl ' iggning om höstens riksdagsiuanria.va1 Kerstin Olsson, kassör, The:kls Carlsson, sekr. haller ordinarie möte 4:de mandagen i varje och Elin Hedén, v. sekr.; suppl ..: K. Sporra Föredrag hölls a v riksdagsman L.
J. Karls m&amp;nad kl. 7.30 e. m. son i Frosterud.
E t t offentligt möte har h l l.
och Hanna Hedström.
Obs.!
Lokal i D-salen, Folkets Hus.
Av Morgonbris har försålts 500 ex. 2 före, lits med föredrag a v f r u Marta Larsson från Styrelsen.
drag ha anordnats med f r u Ruth Gust:ifsoi: Malmö.
och red.
A. Hallberg som ixllare.
Genom oni Rlubbeii har under årct anordnat tre sani S~ckholmm m6di.b krinnorlubb kväiu för medlemmar med bekanta.
Vid ett bud har klubben deltagit i: - l konferenser sanil (sot.-dem.)
hiller ordinarie sammantriide 1:sta urider valtiden genom husagitation och spri, s v dessa höll redaktör J '.
Sancl6n förclasning onsdagen i varje manad kl. 8 e. m. i lokalen om Strindborg.
Vid e t t annat höll hr A, dandet a v broschyrcr dragit sitt str8 til ' 3 tr. Södra Folkets Hus.
stacken.
Norsell föreläsning om SkLne och skanska Ordf. fröken Anna Svensson, Grindsgatan 10, TTndcr februari anordnaile klubben en fes1 seder.
Styrelsen.
k Arbetarföreningen, som inbringadc k r 3 tr., Stockholm.
Bland ämnen för diskussion och föiielas.
792: 99, vilken summa oavkortad tillföll dc ningar, som hållits av klubbens egna nied.
arbetslösa i staden och Kopparbergs socken Vasaetadens soc.-dem.
krinno- leminar, kan namnas: En återblick på röst.
samt i nov.
en soarb ii Falu teater, a v var: klubb ' har ord.
möte 1:sta mándagen i varje rättsfrågans utveckling i viirt land; Socia- nettobehblhing 20 st. barn ur de arbetslösa: mhad kl. 8 e. m. ti lokalen Upplandsg.
51, lismen; Socialiseringsf rågan; Kvinnoklubl~ar.
familjer bekliiddes.
Dessutom har under som L tr. (Gustav Vasa-automaten).
nas uppgif tcr; Valagitationen.
Uppbörd och inskrivning varje möte.
maren för medl.
med familjer en, trevlig ut, Bland litterära föreläsningar kan nämnas färd med motorbåtar på sjön Runn gått av Sttyrelsen.
Frödings liv och diktning m. fl.
stapeln, och så till sist en trevlig julgrans Klubben ä r representerad i stadsfu1l:mäl~ fest, dar som naturligt var ssm&amp;ttingarna all.
Kungsholms soc.=dem.
kvinno- tige, fångv&amp;rdsstyrelsen, skolstyrelsen, ar.
deles dominerade.
klubb avhaller ord.
möte 3:dje onsdagen i betslöshetskomniittén och pensionsnäiiinden D e n 14 februari konmer klubben a t t fira varje m h a d kl. 8 e. m.
S:t Eriksgatan 21. aamt i styrelsen för organiserandet a v barn- 10-årsdageii av sin tillvaro med cn enkel fest, Ordf. Hildegaird Ström,, Bergsgatan 27, 1 tr. morskeväsendet i länet, varjämte en del av Det ä r int.ct lysande resultat ' a t t se p %: så ö. g..
klubbens medlemmar tjänstgöra som barna- många Brs arbete och s &amp; f å me@., men; jord v %rdsmän.
m %nen.
ä r också bra hbrdarbetad.
Genoiii ar.
Fibrerningen - far.
Hembiträden i Klubben har under I r e t bcdrivit en kraftig bete och upplysning hoppas v i .att kvinnorna $tookholm haller.
möte 1:sta torsdagen i agitation för höstens riksdagsniannaval ' b % &amp; Svcn liar skol.
komma till insikt om sarrunan.
varje månad kl. 8.30 e. m. i Folkets Hus P- inom Karlstad och på landsbygden, genoin slutningens stora betydelse.
sal, 3:dje torsdagen i Folkets Hus C-sal.
hitsa.gitation och skriftspridning och ' genom I förhoppning om a t t - till e t t k o m m a ~ d e 51 Styrelsen.
föredrag a v klubbens niedlemmar.
vara önskningar i det f allet f örvcrkligats, ' f å Klubben har med två ombud deltagit i den v i till- alla kamrater landet runt sända vårs AP&amp;^ roa.-dem.
krinnoklubb av Soc.-dem.
kvinnoförbundet anordnade in- bastn hälsningar!
T. C-n; haller ordinarie möte 2:dra mindagen i mana-.
.
strulrtionskursen i Stockholni samt nied tvii den kl. 8 e. m. i Folkets Hiis C-sal.
ombud i förbudskonferensen i Btockholm, och Styrelsen.
.
Kamratmöte.
likas % med tre oiiibud i förbudskonferensen i Karlstad.
~ a i n r a t m ö t e hölls .i ~ u n ~ e l s t söndagen a Bfillesholms.
sot.-dem, kvinno- Undertecknad vill på samma gång rikta en leii 20 nov.
med Nynäshamns, ösmo, Sorun- klubb hiiller '.
ord.
möte i Folkets Hus i Södra varm nianing till kvinnorna, som st &amp; utanför l a och Tungelsta sociddemokratiska kvinno- Vram 2:dra tis-dagen i varje minad kl. 7 e. m..
.
.
vår rörelse: Gå in i kvinnoklubbarna, och dubbar.
.
Drdf.
fru Anna Fors, Villorna.
Billesholms grwua.
Föredrag, till vilket - allmänheten hade iii-.
stå e j oförstående inför v å t t arbete, .ty det Styrelsen.
ä r den p ' ersonliga insatsen, soin ' gör kviniio- ~judits, hölls av f r u Agda östlund från rörelsen stark.
N a n tror a t t man e j kan ut- Jtockholm, som.
talade oni soci:tlismens id6 Eskilstuna krinnotslubb haller ordi- rätta s % mycket,.
' och akt det e j betyder iilgot allmänhet och manade alla, och i synnerhet oin inan själv deltager i arbetet eller intc.
iociald.emokraterna själva, a t t studera allt, xwie möten 1:sta mkndagen i varje manad Men det ä r e t t ftiktuiii a t t deltagandet i: kr- iorri ar agnat a t t vrdga begreppet om.
socia- kl. 7.30 e.- m. i Folkets Rus lilla sal.
betet inom orga.nisationerna kan sagas ua.m ismen.
Efter ' föredraget vidtog enskilt samkvam cn uppfostran s % ' god som n&amp;gon, det kan in- Haganas sot.-dem; krinnoklubb tygas t. ex. av den man @ beg %vningar, som ned sang, musik; uppläsning och diskussioii iver aninet: " kvinnan infiir de nya sam- ibller ord.
möte $sta och 3:dje mandagen i vi ha, inom viira olika organiastioner.
Förmagan a t t kunna tanka och kunna ut- GllsuppgifternaJ ', med f r u östlund som in- nanaden.
Ordf. fru ' Helen Olsson, Ftpenings- trycka sina tankar i ord, måstc läras in och edare.
F r u östlund betonade vikten av, a t t: atan, Hmands.
*.
d e t skcr vid diskussioner, rJar olika uppfatt- clubbmedlemniarna på sina sammanträden .Sp&amp;n@r sot.-dem.
kvinnoklubb ningar brytas mot varandra.
Genom a t t del-; tudera broschyrer och skrifter, som beröra iiiller .ordinarie möte 1:stp torsdagen i varje taga i arbetet gagnar man således aven sig le viktigaste sociala och politislm spörsmå- n81iad kl. 8 e. m. i ' Folkets Hus.
en som nara sammanhänga med arbetarrö- sjiilv.
- St? / relsen.
Och med en ' stigaiide upplysning och Sti- belscns syften för a t t bliva skickadc a t t.
.
gande delaktighet i kulturvärdena följer a t t töra sin personliga insats p % olika områden.
Solna soc.=dem.
krinnoklubb hhller Festen, soiii präglades a v sanihörighets- nöte vi börja inse a t t vi ha del i samhället, och 2:dra tisdagen i v a j e m h a d kl. 8 e. m.
med denna insikt följer en helt annan syn ciinsla och d m mest glada och hjärtliga stam-, Huvudsta Folkets Hus- och 4:de onsdagen ling, avslöts med tal på vers .för aftonens p % samhillsproblcmcn och e t t ökat samhalls- varje m&amp;nad.
kl. 8 e. m. i Hagalunds Folkets alarinna och kvinnliga.
reprcsentant i riks- lus.
ansvar.
Styrelsen.
lagen och nied e t t fyr.faldig1; hurra för den- Dju.pt i varje hjiirtcz döljer sig säkerligen amma.
något av ilen skaparkraft, som e j f å r rast Siondbybergs soc.-dem.
kuinno- Nasta kamratfest beslöts p % inbjudan, av eller ro förriin dcn gjort världen Ijusarc och hbiler möte 1:sta tisdagen i varje skönare.
Och vår tid erbjuder den stora upp- Vynasha.mnsklubben a t t hållas i ~~näsh,hRmn rlubim n h a d kl. 8 e. m. i Folkets Hus.
februari.
giften a t t väcka a.lla slumrande f rainstegs- Med halsning till kamrateina landet runt.
krafter till e t t praktiskt arbete i den stom Stockholm, A.
4.
Arbctiirne~~ Tryckeri, 1924 R. R-a.
v.a+isomdaningens tjänst.
Kvinnan motarbetar sitt eget basta, a ': I P -, ' I 7 P - P - - '
