# ID: svediakorp-per2482
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1922
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 15,728
# sentences: 991
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Utgiven av styrelsen för Sverges Socialdemokratiska Kvinn.,förbund.
18:de Arg.
1922.
N:r 10.
Oktober.
Pris 25 öre.
sta, söndrade vi falla.
.
- Inom en rörelse med s8 m&amp;iiga, skif- skola göra avkall på våra egna princi- att vi ej svikta iiär de iiärnia sig sin tande och .stora uppgift.er, som inom per och sudda ut .oss själva inlom parti- lösning.
det Socialdemokratislca arbetarepartiet, arbetet.
Tvärtom torde partiet bliva Viarje orgaiiisa.tion inom en &amp; datii ä r det helt naturligt oerhört sv8r-t att staidcare, ju fler, av dess medlemmar rörelse som den socialdemokratiska f$ alla dess medlenimar och anhängare vilja p &amp; allvar förfäkta sin mening och nigste därför i högsta grad taga vara f örst8ende f ör doss arbete och taktik.
med sina insikter rikta aiildras.
Det pi % krafterna.
Inom de soc.-dem.
kvin- För m h g a blir det tatnkeöveranstra.ng- farligaste för partiet är, om dess all- nokl.iibbarna är det därför av iitoni- iiing och för andra överansträngning hängare taga dess arbete bekvämt och ordent.1ig.t stor vikt att vi inrikta oss för känslorna.
Det ä r inte så m8nga tro &amp; .. s &amp; fort de konimit in i detsamma på ett upplysnings- och skolnings- människor som a ro arbete p % bredast så lyckligt lottade möjliga bas.
Vi ha att de kunna hålla i större antal kom- hjärtat varmt och mit n8got; sehare till .huvudet kallt.
ISn arbeta.rerörelseii, di- del äro helt natur- väl inom de politi- ligt mera in.tresse- ska som fackliga or- gai1isati:onerna och ïade för spörsmål, har härigenom och som andra agna med de nedärvda mycket litet intres- fördomarna mot se.
Vi veta ju akt kvinnans delt.agaii- för en del ar par- ' de i samhäll.ets all- ticts arbete i mili- tarfrilgan dess a gelägeiihcter, svart.
att 1div.a riitt ' vist re- och o, för andra presenterade pa an- dess socialpol.itisk,a, svlarsposteriia vare i nykterhetsfr8gaii o. s. v., och för en sig det gäller inom partiet eller inom del a r det kanske samhällets ol.ilca or- endast en löneregle- Bronillet: SKURDEARBETE.
gan.
Det hjal.per riiigskommitté.
Dar- av kommer det sig inte fatt vi ha kvin- att det alltid f ?n:ms en mängd miss- de iiveii iiro p &amp; det klara med allt vad iiokrafter som lriinna mata sig i begav- nöje lageat, d % aldrig iiAgioiis .synpunk- det förfäktar.
Och jn mer vi komma niiig och insikter med mannen, när den ter eller intressen kunna bliva helt till- in i samhallsarbetet och vinna för- breda f roiite ' ii av iiisiktsf ulla kvinnor godosedda.
I3u.r skall d % en s %daii troendeiippdrag, ju farligare a r det för saknas, som med värdighet och på rörelse, ett sådant parti som vårt kun- oss att tro a t t utan verkligt prövande disciplinärt satt framföra kraven p i na halla ihop?
Det beror naturligtvis på och mycket arbete kunna först8 fr &amp; rättvis likställighet.
Vi äro dock p &amp; hur stor procent av dess medlemsantal gornas rätta 1ö.sniiig blott vi hålla loss god yäg a t t få denna, och med några det a r som.
kan se över det hela, för till aiideme ' iiingen i vart program ..
Det års plaiimiissigt loch ihärdigt allbete huru niånga som £örstå att " enade vi som val iiger de största möjligheterna skola vi helt säkert kunna .som verk- st&amp;, söndrade vi filla " och som &amp; se att a.tt för-a oss framat ar, att vi äro verk- liga kamrater b8de i hållning och insik- vi, för att vi skola kunna vara en ' .borg ligt besjälade av de sociali.stiska idéer- ter kunna mötas i arbetet för våra ge- mat reaktionen, rnhste vara samlade na och genom ett oavbrutet fo.strings- mepsamma intressen med märmeii.
och - arbeta för våra fun ' damentala rätts- och skolningsarbete göra oss bäriga för Därför, kamrater, ldt ej missmodet över Diirmed a.1; icke sagt att vi dess stora uppgifters genomförande s &amp; ett tillsynes nederlag för mångas in-
MORGONBRIS p - P --- P - P - p - - - - -.
;.
-.
P,., -.
:.
.
.
- Morgon bris.
.
.
.
.
.
.
I.
.
.
.
.
.
.
.
.
...
?.
Äktenskapets revolutG,.
' i det tjbgonde ':.
:.
: Tidning för den socialdemokratiska kvinnorörelsen.
Utgives av styrelsen för Sverges Socialdemokratiska Kvinrlo- förbund.
Varje manskligt hjarta hungrar efter kärlek - inom landet.
.I sanning en respektabel siffra kamratskap -- samlevnad.
Lika sant som dettr aven för Amerikas vidkommande, ty Ame- Sr, ar diirför ocksa sanningen: att man ocl.
rika i. ju ända, trots allt, landet, dar kvin- kvinna alltid komma att söka samlevnad norna uppfostras som en clrivhusplanta inom Söka den som * ett oundgëngligt livsvillkoi hemmets sfär, i kärleksfull underdhoighet be- huru an formerna (de yttre) växla, för den skyddad av mannen.
Hemmet och kvinnan samma.
En kvinnas naturligaste instinkt ä1 agnar den amerikanske mannen sin heligaste.
R e d a k t ö r: Signe Wsssma~i.
Allm satt bli alskad, som maka, som moder, son dyrkan ocli den kvinnan.
han vabljer till sin - Tel. Norr 244 36.
Upplandsgataa kvinna.
Och denna kvinnans kärlek utgör del följeslagerska och giver sitt livs kärlek och elementara - det som binder allt liv samman kamratskap, denna enda bland i l l a andra 85, Stockholm.
Expedition: Anna Svensson Sh lsnge denna hos kvinnan medföddi lcanslr kvinnor,.
den kvinnan skall.
h a n.
arbeta för, Gli-indsgatan 10, III, Stockholm Sö finns och med nödvandighet maste leva kval beskydda, med komfort och ett hem.
T y, my s &amp; star ocksil faktum kvar, att sa.mlevnader home 1s my castle, säger den %merikanska.
St.-Tel. Söder 78 98. mellan man och kvinna val kan byta formel mannen.
De 12 miljonerna sj~lvförsörjande P r e n u m e r a t i o n s p r i s: Helt %: kr.
.
3: -, halvt ar kr.
1: 50; lös- p % grund av \ de ekonomiska betingelser var.
kvinnorna inom detta land, som statistiken under v k a dagars kvinnor leva.
Den kcan e; risar oss, peka emellertid p &amp; samma faktum nummer 25 öre.
försvinna, endast ommoderniseras med ticlenr fr8n landet *, d. %r den gamla hepkulturen h n u A n n o n s p r i s: Sista sidan 25 öre krav, föras in p &amp; nya vagar.
Äktenskapsfor.
lever med kvinnan som vardarinna, aden halter textsida 40 öre p r mm.
merna sta ej ~utunföra de sociala tidsström.
p &amp; att brista, inför andra sociala och ekono- ningarnas riktlinjer.
De maste följa med i miska tidsformer.
utvecklingens obönhörliga lag.
En revolutio.
Kvinnorna dragas av de sociala och ekono- Sverges Soc.-Dem.
Kvinnoförbund: nerande tidsanda haller p &amp; att göra sitt sociala miska omstandigheterna icke i f r h äktenskapet Ordf. och korresp.
sekreterare: Fru intrhng aven inom det omrade clär man och som ssdant, men samlevnaden m8ste baseras Signe Wessman, Upplandsgatan 85 kvinna.
mötas i karlek, i 1ä.ngtan efter ett hem p &amp; andra former an de som varit.
Har i Eu- S t o c k h o l m.
A.
T.
Norr 244 36.
Det tjugonde &amp; hundradets kvinnor skola ej ropa $ix den procentuella siffran av sjiilvför- krypa in i samma aktenskapsinrattning, som sörjande kvinnor ännu högre.
Kriget tog hennes medsystrar före henne gjort.
Varför 2 miljoner- av unga män i sina basta &amp; r och tressen .och livsuppfattning, behärska Helt enkelt därför att tidens ekonomiska och forcerade kvinnorna in i inclustrien.
Dar är eder; utan deltag i arbetet.
Denna vin.
sociala betingelser icke langre möjliggöra detta, i dag enligt statistikens nyligen publicerade ters arbete maste bliva ett betydelse- Mannen ar till sin.
natur s8 helt olik kvin- siffror sju miljoner flera kvinnor an man i fullt shdant inom .det socialdemokra- nan.
En man ar som en väl uppdelad apparat.
Europa.
En revolutionerande omvalvning kom- tiská Irvinnof örbundet.
Vi måste be- Kan kan med latthet skilja kropp och sjal, mer att framskapas inom mannens och kvinnans tankar och kanslor.
Hans kärlek och hans samlevnadsform.
Situationen tvingar fram den driva en iritensiv agitation för att fil arbete iiro tv8 olika kapitel i hans liv.
An- i verklighetens egna lagar.
Alla gamla akten- flera kvinnor anslutna till de klubbar tikens historia fran ', gamla rom ?reticlen~ be- skapliga formulär-ritualier, alla gamla krar- som finnas, vi maste agiteraa s &amp; att det ridttar:, Att männen.
dh inom sitt samlevnacls- levor av en gAngen tids uppkonstruerade sam- blir flera klubbar, vi måste ~dessutoq liv ägde en kvinna som var moder till barnen.
levnadslara komma att dö u t och det gamla En annan kvinna utkorades till alskminnan missbrukade ordet sunderdi % &amp; r kommer även st %rk.a arbetet inom klubbarna och vi: hetaren) - kamraten - som fyllde hans intel- att f örsvinna f ör.
kvinnorna i vigself ormulären måste skaffa o.ss verkliga l~un~skaper, lektuella karleksbehov., Det rhder viil knap- i framtidens äktenskap, helt enkelt dtirför att sa att vi kunna i allt v å ~ * arbeta t kämpa past något tyivel om aOt inte mannen aven i genom sin sjiilvständighet kvinnorna icke langre för de socialdemokratiska principerna.
iag skulle med glädje och tillfredsställelse för samlevnaden söker en man soni försörjer I dagarna utsändes fr %n förbunds- eter se denna gamla romersk-grekiska form dem, utan e,n man som alskar dem.
könen emellan.
Men!
Skulle detta ' tillfreds- Men likavisst som det är sant komma kvin- styrelsen instruktioner till klubbarna italla v h a dagars oberoende sjiil~lförsörjande norna alltid att söka sin kamrat i livet - män- - för det inre organisatoriska arbetet och svinnor?
Och den oberoende 7cvi~t~zan %r det non likasil - trots dessa förestaende rev&amp;- program för fragor latt tagas upp till; jugonde Arhundradets starkaste fbreteelse.
tionerande former inom samlevnaden könen behandling under vintern 1921-22, Bon har tack vare kriget ytterligare fatt ett emellan.
Samlevnaden man och kvinna emel- dessutom ars be rätte be^ för 1921, i vil- PörsprAng i denna .ut~eckling framat mot den lan kommer att bliva av en högre och finare mrs, som kommer att .utstaka det tjugonde relation On vAra dagars gktenskapliga försörj- ken a r infört litet statistik över klub- brhundradets äktenskapsform.
Den oberoende niugsförbindelser.
Äktenskapet gar mot en ny barnas arbete och representation inom rvinnan her k0mmi.t för att stanna med eller tid, där fogarna i de gamla konstitutionella olika styrelser, som ar vart att se litet not v8r vilja.
De offentliga arbetsomrhdena Eörordningarna brista av Alder.
Naturligtvis närmare p %.
Även kommer a t t utsän- lehaska kvinnorna numera permanent.
Var kommer det alltid att finnas kvinnor, som das cirkulär om agitationen, som bör iinna vi icke kvinnorna numera represente- villigt giva upp sitt offentliga arbete för &amp; k-: ade?
Lata vi blicken glida u t över varldens tenskapets och hemmets nuvarande gamla for- behandlas genast och lamnlas medde- dika m %ngskiftande arbetsomrAden skola vi dringar, men dessa komma a t t bli ett försvin- lande.
ie, att gamla tiders hemkvinnor iir en för- nande litet fatal.
Det tjugonde Arhundradets M % vi alla gå till vinterns arbete; &amp; ngen tidsbild.
Det .tjugonde Arhundradets kvinnor komma ej langre att behöva en man inom våra klubbar med fast föresats rvinnor möta vi i dag som sdomare, och Eör att bli försörjde.
De behöva en man för senatorer^, borgmistare och banktjansteman!
, att göra vart bästa möjliga, besjälas laii arkitekter, läkare, lararinnor, journalister ocli kamratskap, för gemensam intellektuell för- sthelse för kärlekens stora heliga lycka, som vilja att föra arbetareklassens strävan- Författarinnor, för att ej namna de mangfal- förena man och kvinna.
den framit och alltid lata dessa befrulr- ä i p andra arbetsomrhden, dar tusentals kvin- Men hemmet?
Vad skali ' bliva av hemmet?
nor genom offe * igt arbote äro sjalvförsör- Jo, aven karalctaren av vara nuvarande hem tias av socia.lismens idéer.
~Urj ande.
inom äktenskapet komma att ' ohjalpligt för- S.
En statistik från Amerika förbluffade mig svinna och förändras med tidens krav.
~ &amp; &amp; a, helt nyligen med sina statistiska Siffror P&amp;, av vara dagars kvinnor tycka att det vilar att 1 2 miljoner sjalvförsörjan.de kvinnor fann.s nhgot förskräckligt ohyggligt över blotta tan- ' ' v.
MORGONBRIS ' 3 ken p % ett för flera familjer gemensamt hus- halls kommunistiskt, kök - ty köket innefattax för dem uttrycket för hem;: För en mera kul- turellt anlagd kvinna ar det ej s&amp;.
Dar 51 hemmets personliga karakttir, ~rurnmen,,, mö- b l e r n a ~, r böckerna,, tavlorna,, allt detta som gör ett hem individueIJt, uttrycket för hemmet.
Och dette kan och koptmer saker- ligen också, att bevaxas av kvinnorna inom kommande tiders aktenskap.
Dar blir köks- departementets affiker fullföljda efter mera tidsbesparande affärsmassiga linjer.
Dessa smil detaljer i hemlivet Ironma ej att inverka pA hemmens individuella.
karaktar.
.
V h a dagars kvinnor ödsla en ofantligt dyrbar tid, som battre kunde anvandas till intellektuell fostran, pA att ordna och sköta en massa kölrsgöromfi.1.
Ett kök i. varje liten lagenhet - en kvinna i vart kök.
I ett hus med 10 familjer g &amp; tio J.
M. Boyriven: FöRENINGSBANDET.
.kvinnor dagligen och göra nppköp till var sitt hushkll.
HushAllskommunism, där köksavdelningen .drives i rationell affärsstil.
E t t hem, där ej som nu köket och diimed sammanhiingande göromAl blir det vasentliga, se dar den tids- besparande utvecklingslinjen som kvinnorna, de sjlilvförsörjande kvinnorna i ' det tjugonde Av A n n a P n l l i n.
Arhutidradet, nödgas sl &amp; in pi.
Kvinnan, ma- kan, modern, inom detta hem, hon som ejalv Jag v k en g h g ggst hos en gas- den framht.
Det gör endast det inre hAller en arbetsposition i samhallet, kommer verksarbetare i Edinburg.
Hans bo- behovet efter nhgot.
Behovet efter yttre att med gliidje överllimna hemmets tvgtt, stad- ~ t a d var en vanlig hyreskasern för renhet har drivit fram förb&amp;ttrade hy- ning, skurning, matlagning, A t det dep ' mte- arbetare dar.
han hade, ett rum och gieniska förhallanden i ett land, i en mentet i huset, som med ett tillrackligt antal cök (och en liten skrubb som jag bodde klass.
Renhet i tankar och kanalor hjiilpare kunna utföra detta arbete under till-.)
samt badrum.
Jag sade honom, att f örhdra, förf ina, försköna manniskors förlitlig uppsikt gemensamt f ör alla husets.
Sverge var badrum en lyxsak, en kroppar och anletsdrag.
familjer, battre, billigare, affiksmassigare &amp; n rikemanssak.
Han skrattade och sva- Det pihtha, att över halva Svergea som nu en kvinna inom varje litet kök förmb.
' ade: %Det &amp; r ' val det nödvandigaste befolkning inte tvattar sig över hela Detta kommer att bortelimimra hemmets pri- av allt.
Och det ar va1 just vi arbe- kroppen var dag.
Det r.
hart nar vata karaktar, sagir kvinnorna. '
Gångna ti-; are, eom behöver det bast.&gt; Hans otroligt, det .maste bero pA, att vi inte ders kvinnor skulle helt siikert ocksk sagt: Dem var sh rent överallt, att jag minns fatt lara oss det som barn.
Och dar- B att hemmets privrrta karaktir borteliminera- jag tankte, att man med god smak för- mhste vi lära vära barn det.
Lära des om de ej sjiilva bakade sitt bröd, bryggde runnat sitta p &amp; golvet och ata var som dem att ta sin avrivning över hela kroppen var dag med en vAt handduk.
sitt öl, spunno och vevde.
I dag st &amp; hemmet 3elst.
Har ar nhgot, som vi inte ha, men Lara dem att inte heller tåla inre smuts; trots detta pil.
den utvecklingslinjen, däx allt detta p i den tiden qödvandiga hushAllsslit iom vi alla borde ha - badrum, men att klippa av fula kanelor och tankar genom modern utveckling försvunnit frAn hem- ~cksh nhgot, som vi ha, men inte ut- och ersatta dem med andra, i samma vatten.
Men ögonblick de komma.
Lara dem, att met * diirför att det inte llingre betalar sig för lyttja, som vi borde ' kvinnorna- att h411i~ detta arliete kvar inom iet &amp; r klart, att vi, som slita och knoga det finns ett sammanhang mellan allt hemmet.
Men ingen kan med skal saga att 3x1 stor del av dagen, inte vill lagga fult och ont ph alla omraden, inom vAra hems individuella karaktar förlindrats) sa och skura den lilla stund vi äro dem, som utom dem, men ocksa mellan diirav.
dh behöva vi allt rent, allt vackert.
Dagligen droppa .ediga frAn arbetet De flesta kvinnor anse kökets miserabla Förströelse.
Och vidare ar det klart, i dem den tanken, att de alla iiro födda att vara verklig gent- sliip för hemmets privata karaktar.
Den nyare att yttre renlighet inte ar livets A och till gentleman tidens sj&amp;lvförsörja~ide kvinnor komma ej att 3, utan att renhet i tankar och kans- leman har ingenting med social eller och söka samlevnad med en man därför att hon i .or &amp; ro lllngt viktigare.
Det är aant, ekonomisk stallning att göra s underdiinighet;, vill .stoppa hans strumpors, mm andil - lite mera vatten skadar att den första fordra^, s o m stalles p &amp;, laga hans mata,, biidda hans sang, och d (ir- nte.
Och framförallt: om vi ockah en gentleman, ar renhet.
Om vi kunde jhlmte .lova honom: r a t t vad som &amp; n htinder .nte ha tid eller krafter att halla all- uppfostra det vaxande slaktet till ren- leva tillstwnmans med honom tills döden skil-; ing sh fint som gasarbetaren i Edin- het, a &amp; skulle deras behov driva fram jer dem &amp; t,.
Nej, kvinnorna komma att fordra mrg hade det, SA böra vi andii alltid förbathade, mera sanitara bostader.
en mera individuell och komplett förening med lalla klart för osa, att sådan renhet ar Det tar visserligen sin tid - det gAr den man, som hon väljer att leva ett samliv Idealet.
För varje g h g vi lamna vårt inte lika fort att förfina boatadsför- med.
Hon kommer att basera denria förening lem smutsigt eller slarvigt, böra vi hhllandena i ett samhalle eom att för- p &amp; högre lyckokrav, än kvinnorna före henne.
nom oss erkanna, att vi svikit idealet.
fina ett slaktes kroppar - det tar ain .Hon kommer .att krava ett samliv, dar hennes saga till oss ajalva: .Det ar mycket tid, men det går sakert, det vaxer sig egen kropp och sjal, tankar och lziinslor för-; rhkigt, så och så borde det vara, borde fram.
En annan sak, som vi liksom vatten enas i ktirlek med .den man sóm hon viger ïet se ut, men jag hinner inte nu, orkar nte nuo, s &amp; att man inom sig far upp inte utnyttja tili det yttersta, ar luft.
sig med.
Ur det tjugonde hrhundradets kommande 3tt krav pA sig sjalv p s renlighet, far Inte heller darvidlag &amp; ro.
vi mAna om aktenskap skall kvinnan stiga fram fullkom- ipp ett behov av renlighet.
Det &amp; r renhet.
Huru många av oss .sova för Det &amp; r lampligt att - nad ur drömmarna, som s % mknga man drömt, .nte kanslan att vi vill ha nhgot, bara öppet fönster?
skvinnan tctuecklad till mannens kamrat, som Eör att en annan liar det, det ar inte börja nu pk sommaren, da kan man delar livets intellekttiella esprit och kllrlek med len kanslan,.
som hatadkommer för- ocksh ha dem pA vid gavel hela natten.
indringar i samhället, eom driver varl- Och sedan man kommit in i vanan, ar honom,.
Maja Björ7cman-Broberg.
, Vi och vart.
Renhet.
- - - -,
4 MORGONBRIS det latt att fortsatta p &amp; vintern.
Ei liten springa, en eller ett par fingra OSS bred, ett snare och ett litet pappe emellan, tir allt vad som behövs; ii Ja, ksra M ' alin, vad kunna vi g6r.a Brev III?
allt som det kostar.
Det Br egendom för akt få en ändring till det battre?
ligt har i Sverge, att just dar oppni Kara Malin!
Bättre blir det ej förrän alla människor fönster b ~ s t behövas - i rum, da Allt arbete värdesättes så olika.
On I lärt sig förstå a t t det är allas pl.ikt a t t m h g a manniekor sova - dar före en kvinna tar anställnitng slom huisföre arbeta och att allt arbete ar värdefullt komma de minst.
Det mAste bero p4 stalndarinna får hon lön och blir rak och nödvändigt.
att vi inte fAtt lara oss det.
Vi hi nad som sjalvf örsörjande.
Nar el hallits i okunnighet om, att frisk luf Anna.
lrviniia gifter sig, heter det att hon - bli ar lattare att uppvärma irn fthkhrnd Brev IV.
Vi ha inte kommit att tanka p&amp;, hu f örsölrjd.
Båda utföra samma arbetc En hustru tir arbetarkl:assen, som utai orent, hur vidrigt det irr att inanda Kara varandras förgiftade avfallsproduktel hjälp av tjihare utför allt arbete i hem Roligt se, t t du * ck med p &amp; mitt Det finns ingen vitalitet, intet syr1 met, har ej samma sociala anseende son förslag att skriva brev till vår tidning.
kvar i den.
Detta maste vi ocksAl&amp;ri tjänstemani~lahustrim., s0.m lolfta satte Tack ska dii ha!
en heder uti att vaya bade okunnig ocl vara barn.
Ja, nu ha vi hösten här igen och med ovan vid en del sysslor som förekomrni Man kommer mycket snart under den ny fart i klubbarbetet.
J a g har mec i ett hem.
Ja, hon tycker till och fund med, hur mycket battre man so med tillfredsställelse tagit del av för- ver, hur vit1 man på det hela taget fa att det ar för simpelt att sköta sin; biindsstyrelsens beslut att ge ut en in- egna barn.
Hon måste ha barnjungfru av detta - man kanner sig mindr1 strukt.ion för klubbarna.
Ville nu bara.
En tjä !nstemansh~istru med, vi antagr trött och nedstauid, man blir gladar (medlemmarna läsa .den ocksh, s å de inte till sinnet, man kanner sig lyckligare fyra barii, disponer.ar över fyra, fen p % den ett slag strax .den ' b.ara titta rum och kök, med alla bekvämligheter Barnen bli mindre kinkiga.
Man kal kommer, för att sedan lagga den till utai Hon kan inte själv sköta sitt hem, ofta se p &amp; folks hy, om de eova fö öppna fOnster, den blir sll mycke hon måste ha tjänare, adarför .att man handlingarna och i fortsättningen ilens inkomst tillater det.
Arbetar glömma bort a t t de ' il f !inns till.
Ja, det klarare.
Det skadar för resten inte alls at hustrun med åtta barn .disponerar ' et ra.cker naturligtvis inte med att d e en- ha en liten springa öppen hela dygne rum och kök.
Inga .bekvämligheter dast läsa.
* den, utan .de böra aven ta i om.
En och annan, inte m&amp;nga, kla lmappt s &amp; stora utrymmen .att de eqnk akt de råd och upplysningar den kan gar över, att hon f &amp; enuva., när hor I.mte krav ' på hygien kunna tillfreds ge, och försöka omsätta dem i prakti- borjar p &amp; detta satt.
Men lite snuvc ställas.
Arbetet, som tjänstemannei ken.
Vi behöva aalldeles säkert,.
p % de skadar inte heller.
Kroppen begagna.
utför, ar så mycket högre värdesatt ä1 allria flesta platser, Eagga om vårt ar- blott ett ktirkommet tillfrille att h8111 det .arbete yrkesarbetaren utför bete, och framförlallt behöva vi ny fart inre rengöring, att kasta ut smörja Ingenjören, som utför ritningen till et.
i detsamma.
Jag tror det skulle vara lyckligt ock- SAdane dar smhkriimpor iiro endas arbete, arbetar i ljusa, vanma, rena lo &amp;, om .viira kliibb.ar p i sina arbetsord- naturens försok att rensa kroppen, oct kaler.
Nar han kommer hem har hat man ar mycket friekare .efter.
dem a t sitt eget rum, d %r han f %r vara ostörd n i n g.
togo i ~ p p problemet, att studera För baimen har.
man barnkammare svenska språket i en eller, anvnan form.
man var fdrut.
Allts&amp;: ren luft, i den m&amp;n det .st&amp;: Mai1 äter i muatsal.
Man sover i säng BAde för .att kiinnuln la.ra sig avfatta att fli i våra stenöknar till städer.
Kan kammare.
Arbetaren, som.utför arbete1 kri iv els er och protokoll, men aven som ske nar en generation i den vagen gjor efter ritningen, han ar utsatt för kylr talövningar för att lära uttrycka sig.
det yttersta av sina-möjlighetor ock och smiits och obehtag av alla slag.
Har redigt och klart.
fostrat sin ungdom till verkligt behoj arbetar under koiitroll av förman, över, Det a r alldeles förvånande, vad det av frisk luft, kaneke da, att den föl ingenjörer, disciplin och diktatur.
Nä1; ör mycket till trevnaden på våra mö- jande generationen kan driva frarir han och sönerna komma hem veta dc; en - f ör a t t nu inte tala osm yilken eundare stader, tr8dgArdsstader etc. pl Iznappt var de sko1.a ' satta sig.
Tre h etyd el se udet har ute i det offei1t:liga ett mer effektivt sätt an vllr generatior sinutsiga, trötta arbetare ska tvätta sig .ivet - om vi lrii ' nna ge uttryck åt våra förmatt.
i köket.
Man äter i köket.
Tio perso.
; ankar i en någodiinda.
tilltalande.
Det ar inte endast for vdra hem v: ler i ett rum och kök a r ingenting iorm.
Det ar ett lyte, som man också åter- mhste kanna ansvar, utan ocksa föl) vanligt.
Fyra sovpl * atser i köket 1 0.
~ 2 - naturen.
En oberörd natur hr alltic ses i rummet.
Fyra barn i skolhldem linner hos många av våra icke språk- ren, det &amp; r vi manniskor, som van.
rkola läsa sina läxor.
Adannen noch fyra runniga föreningsmiinnkkor, att de ta helga den med vllra lamningar av et1) arii arbeta i yrken.
- Det airbete dessa ipp lalla möjliga utländska ord och eller annat slag.
Vi mAste alltid tage iem utföra %r ej tillsammaans s &amp; mycket rändnhgar, och .a.nvända dem vid alla med oss, griiva ned eller p &amp; annat sätl särdesatt som.
det en ingenjör ensam ipptanlrliga tillfallen, och utt.da dem oekadliggöra vart avfall.
Detta tir sa- ~ t f ö r.
Arbet.arh.nstriin htiller hemmet nte alltid så ratt och riktigt.
Det ar ker, som barn inte tanka p &amp; av sig wnt, hon tvättar, hon syr, hon hållei: iågot som bör arbetas bort, a1ldenstiin.d sjalva, men som de mycket val förstå,, ~ l l a hela och rena.
Blir någon eller Zet intt: alls ar n6dvandig.t; nog ha vi om man talar med dem därom.
Vj iågra sjuka, får hon vara sjiilwköter- ivenska ord så !det räcker till,, och # det miste lara vara barn ansvar för ren- ilca.
Na.r andra sova får hon vaka.
ir bättre latt vi lanviinda dem så länge heten i naturen.
3lir någon; sjuk i tjänstemaiiinens iom vi inte ha klart för oss varken ' iit- SA miste vi ocksh uppfostra oss till hmilj, så ställer man i ordning ett alet eller hnebörden i de iiblandska.
att fordra ren föda.
Det ar ett utom- lj~ilrrum och anställer en sköterska.
Det ar dock inte b a ~ a .de fördelar, ordentligt viktigt amne, som kraver!
i janstemannens hustrn skams inte alls iom jag har ovan pekat på, som följa sitt eget kapitel, och jag spar det dar- ör att g &amp; .till a~ !betarhustriin, med de ned studerandet av ett visst ämne, det för till nasta g h g.
nånga barilen och begära hennes dotter iar också sitt nöje om vi med intresse I alla dessa fall, nar det gäller vatten, il1 hjälp.
Ja, h.oen kan till och med tro gna oss däråt, och det skärper, också luft, föda, ha vi icke till det yttersta, tt hon, dihmed gör, arbetarhustrun mycket hög grad vår t-anlceserksani- utnyttjat de möjligheter vi redan ha, &amp; de en tjänst och en ära.
bet.
och.
just har mhste varje enskild indi- Med hjärtlig hälsning.
vid kanna sitt ansvar.
* Detta brev ar ett svar p &amp; Mdins, s m D i n Malin.
Strödda tankar.
sj,alva.
och arbete.
arta !. '
ar infört i n:r 8. '
ONBRIS Fackliga kongresser. '
Denna sommar synes ha varit d fackliga kongressernas.
En hel dc f ackförbiiiid har samlats till rådplag ning och så till sist i slutet av augusl Landsorganisationen.
Av dessa ar det sarskilt ett förbund kongress, niimligeh Skradderiarbetarc förbundets, som vi vilja stanna et ögonblick iidör.
Inte därför att del var något märkligare %n de andra, me1 därför at.t det kvinnliga inslaget i den samma förr i tiden stått Morgonbri mycket nara, .d % de utgjorde det stor; flertalet i kvinnornas fackförbund.
Ocl detta förbund var det som fr %n 1901 t. o. m.
1908 utgav denna tidning me (Anna Sterliy som redaktör.
Vi torde kanske också f % i detta sam manhang p2i.minn.a- om att kvinnoför biifidet med sina sömmerskeavclelninga: 1909 uppgick i Sv.
Skrädderiarbetare förbundet.
B ' 1:å.nga viiidar ha blåst se dan dess och intresset för organisatio nen har haft sina olika vågor.
Nu tyck!
dock f örståelsen f ör organisatioiier vara ganska väl utbredd och av .mer2 varaktig beskaffenhet.
De år 1909 om kring 600 sömmerskorna ha f&amp;tt si m %n.ga kamrater att de nu ~ ä k n a up1 till 4,000.
En del av dessa höra natur .ligtvis till skraddareskriiet, men dt flesta tillhöra de olika, kategorierna aT sömmerskor, * som inneslutas i beniim ningen: klädnings-, linne-, r0set.t- .möss- kapp-, konfektions- o. s. v. De mött (aven upp till kongressen med ett 30-ta: ombud, så att det kvinnliga inslagei blev synligt och inte försvann i mäng den.
N %gon särskild lrvii~nlig oppositioiis~ grupp bildade de inte, utan voro lojale 0c.h i en del fall tac:ksamma för der förståelse de rönt och den hjälp de fåt1 inom förbundet, vil.ket aven k1o:m till u1 tryck i det satt varmed de avtackadc f örbundets avgliende f örtroendenian hi: Andreasson.
Vi som alltid strävat att f &amp; kvinnor- na målmedvetna och tillhörande sina fackföreningar, ha aldrig varit radda för niigoii ovederhäftig opposition från deras sida, men väl kraav p &amp; att f &amp; bliva representerade i den m.ån de lrunna ha rättmätiga ansprgk krafter racka till.
I två stycken kvinnor, avensom i repre- sentafitskapet.
Annorlunda t edde sig förhallandet vid Landsorganisationens kongress, dar fick man sitta ga.iiska länge och titta innan man upptäckte någon kvin- na, men så till slut up:ptackte v a n att där var två stycken.
bland lomkring 250 ombud.
Hur kommer sig # d &amp; detta, nar 1.cvinnorna äro .nara 30,000 i Landsorga- niaatio ' nen.
I stor uts-träckning beror det p % organisationsformen.
Inom en hel del fack bilda aldrig kvinnorna 5 iiiigra egna f a c kf öreningar utan g &amp; tillsam- mans med maii- nen och liar .det då va.ljes om- bud till det eg- na f aclif örbuii- Jets kongresser, s &amp; väljes (alltid niän till desam- ma.
Kongres- serna välja om- bud till Lands- I rganisationens kongress och fia- turligtvis man.
På detta satt .Asa kvinnorna sig själva.
De runna aldrig Kvinnliga - buden vid comma med och; linria insikter) ch bliva satta i den ans~arsställnin~ $,om bör fordras av dem.
Det kan vis; erligen var,a eli bekväm ställning htta, men dock.
ingen rekominende rande för det framtida larbetet.
Vi ha inånga intressen att bevaka in) m det fackliga omrhdet, biide natio iellt och interi~ationellt, men aldrig blii Iet fragaii om, att friin ledande hål ' randa n %gon 1z.vinna till de iiiterilatio iella arbetarekoiigressern.a.
Då kvin ioriia genom de inre lorgaiiisationsfor~ nerna sålunIda hava svårigheter at1 ikaffa sig gehör .och representa1; ion s8 lade motionerats om att kongresser ikiille besluta om nigon särskild for.
nel, varigenom det gavs möjlighetei: ' ör 1ivinn.orna att represefitera och giva ittryck för sina meningar.
Till detta varades dock ' blankt nej och hänvisa- Les de till den lika 15strätt .och ~ralbar- iet de ha inom sina orgaiiisfationer.
På letta satt aiisCig landssekretariatet .det iktigt att tysta ned livinno~nia och iongressen följde efter och antog det rdrilta uttalandet, utan tanke på det ndast skenb.art möjliga för kvinnorni i t, kunna benytta sig av dess demokra- iska bestämmelser.
Med litet god vilja hade dock har: uima.t räckas kvinnorna en cham.
) elina ar mi försutten och kvinnorna .a att inrätta sig därefter.
S. v. Klubbkassore~ J Meddelande från expeditionen.
Sliitredovis~iiiigen för Rysslandls- nsamlin.gen Imeddelas i nästa nummer) ch uppmanas klubbal * som almii ej bedovisat att göra detta omedelbart.
iven blanka kort skola insändas.
Kontingent med kvart alsrapport f ö r I: dje kvartalet skall insändas till den .5 okt.
Se till att kommissioiniirerna betalt tidningen för samma kvartal.
l~örbii~idsliassören.
Skrädderiarbetareförbundets kongress 1922.
I ' Strömmen.
Mot eviga hav den rinner, med eviga kval den går, dess vågsvall mot stranden slår, men aldrig den malet hinner.
Den bar alla dunkla drömmar, som andats i brustfia hopp.
Med buktande rygg den strömmar i evigt flödande lopp.
R a r bars alla gångna tider i famn av st~ömmande hr, med dränkta hopp ' om den vår, som nog skall komma omsider.
&amp; st mörk och dyster är färden.
på ödenas svarta ström, den ändå i famnen bar den hägrande framtidens dröm.
Men mänskor söka bland tingen %&amp;got att hejda dess fart, de söka att uppenbart få se det som setts av ingen.
Och.
mänskor söka att hindra den ström dar världarnas ljus i speglandets skimmer tindra, som fönster i Alltets hus.
Mot eviga hav den glider,.
.
mot eviga kval den går,.
- - med döda hopp ona den vår, som hagraf för tiders tider.
H ä r blandas alla öden, som stormade segervisst., Här kämpar livet mot, döde??
och döden segrar till sist.
Eyvind Johnson.
MORGONBRIS 6.
Folkskolan.
s o m bottenskola.
.
.
.
Av C.
T h o r b o r g.
, de allmänna läro~~erkeiis.
För ~ II.
Härmed a r b o t t e m k o l e p r o g r ~ a m skrida Kravet, att folkskolan skall vara en p a r t i e l l t genomfört.
Det beror på att nu av hänsyn till tidningens iitrym- hela folkets barndomsskola, ar hundra vara dagsrs demokrati, om denna I. me endast taga 1920 års exmensresul- Ar gammalt.
Från början v.ar tredje sociala angelägenhet, en av de största j tat, så framgår, att procenttalet god-.
ståndet förespråkare för denna reforni, närvarande tid, slutgiltigt skall kunna lränlda lärjungar i roaLskoleexamen vid de högre la,roverken utgjorde 85, vid för 60 år sedan motionerade bollde- lö.sm.
öbt ta steget ar taget genom den L i ?ealskolor f ör gossar 90.1, vid stateng ståndet om blortta@ndet av larover- kens två lägsta klasser.
Motionen föll sl~olkommission, som under Värner Ry-.
samslcolor 92.3 .och vid de kommuna1,z men återkom och vann p.artiel1 seger: déns auspicier tillsattes # den 31 dec.
mellanskolorna 92.4.
Det &amp; r sålunda den lägsta läroverksklamen slopaderi, 1918, och som i vårbas fr.amlade sitt be- et.t-påstående, som hänger i luften, att 1869, arig igenom kursen vid läroverken tänkande.
N %gra av de skal skolkom- lcunska+ps- och bildningsnivån skulle missionen förebragt för enhetsskolan, sjunka i vårt land, om esnhetsslcolan ge- blev 9-årig.
I. tre %rtiofiden kampa sedan reform- skola här framläggas.
Intra~dwf ordri~ig- nomf ör de^.
väri ' nerna för en revisioil: lav undervis- alana till läroverkens lägsta klass äro Lärjungemateria~et i f olkslcdan ar ningsväsendet, g %ende ut på en gemen- fastställda till det kunskapsmått, som emellertid mycket ojämnt, och skall sam 5- %rig nederskola, latinfri, ett av- inhämtas i follcskohs av A-form första fo~kskolan lruniia bliva.
en verklig bot- slutat helt för dem, som icke ämnade klass.
De lägsta klasserna i läroverken tenskola, på vilken de högre bild&amp;nlgs- sig fra,m till studentex.amen.
På .denna ge, en undervisning, som väsentligen a r austalternta bygga, ar h j alpklassystemet f emklassiga skola skulle lärdomsskolan par.allel1 med .den, folk~skolan medde- för intellektuellt e f erblivna barn ett bygga med tvenne linjer, den klassiska lar.
Så är förhållandet i an högre grad oavvisligt k:rav.
Siaafit finnes pedal1 och den reala.
Det sku1l.e föra med de högre flickskolorna och de nu i våila större och medelstora stiider.
mig för långt .att i detalj redo- högre samslcolorn.a, ty dessa mottaga.
ju 1920 års riksdag har också vidtagit göra f ör daagkampen mellan f örsta och bariien redan p % smRsk,olestadiet.
.
atgarder g&amp;ende u t p ' a en fönbättrad Men l~ommuriiala m ellanskolan byg- larareutbildning f ör de efterblivna bar- andra lcammaren .om denna sak.
Ar 1904 fördes reformkravet i hamn i ger j ~ ~ s på t den 6- %riga folkskolan~s nen.
Stötestenen och förargelseklippan, samband med laroverlrslar.arnas löne- basta f orm,, och vid inträdesprövning reglering, vilken andra kammaren till f örstla klassen skall sålundsa lärjunge!
emot vilken hela mandarinkåren upp- gjort till villkor för omorganislationen visa sig ha inhämtat det kunskapsm %tt, hävt sitt ljudliga skall, ar emellertid denna skolform meddelar.
" studietidens förlängning mod ett år ' ' av läroverken.
Skulle då ej a l l a b.arn i landet fram ' till studefitexamen.
Normalt be- En särskild avslutning.sk.lass med realskoleexamen mm m %l lades på den kunnia .gå i samma sk.ola i &amp; ä.llet för att tingar d-enna examen nu 12 hr, enligt redan från början fostras i kasstskolor?
kommissionsf örslaget 13.
Men .det ar f.emklassiga latiiifiia nederskolan.
De enda egentliga överbyggnaderna All edarenhet ger vid handen, att själs- faktiskt så, att medelåldern vid real- på folkskolan voro de högre follcsko- £örmögenheterna hos alla bam fungera skoleexamens.
avlälggande understiger lorm, ' villcas födelsegr # dateras.
1862.
De i stort sett p &amp; samrn~a satt, oavsett om den teoretiskt beräknade, d. v. s. 17 %r.
hade emellertid fört ett tynande liv.
de äro bestämda för den .ena eller an- Läsåret 1915-16 avlgingo från Stock- Bästa beviset härför är, att deras antal dra levnadsbanan.
- holms folkskolor 3,888 barn, däriav 518, i hela Sverge så sent som 1904, således En invälldning mot botten~koleidén d. v. s. 13.3 proc., f ö ~ utgången e av det.
det år realskoleexamen inrättados, ut- ar, att språkstudierna maiste frarnflyt- kalenderår, under vilket de fyllt 12 år.
gjordes av 20 st.
Nu 1clasta; de reform- tas till ett senare &amp; ldersistadium.
Nen.
.
För landsortens samtliga städer utexa- vännerna sina ögon p % denna sk.olform, clessa olagenheter motverkas darige- mineilades 18,322 barn, varav 1,819, m n lyckades f % bort hindren för denna nom, att i folkskolaan spr %kundervis- nara 10 proc.,.
före ingAngen lav det skolas utveckling och Igj,orde den ge- ning en uteslutande agnias %t moders- lcaleiider %r, då de fyllde 13 år.
For nom riksdagsbedut 1907 till e11 med- målet och övriga icke språkliga iimnen, lanc1,sbygden voro siffrorna 72,664 barn borgerligt praktisk överbyggnad pB va~ef ter p &amp; skolans mellianstadiiim de; och av-dessa utexaminerades 14.6-proc., f ollcskolan.
Defi högre folkskolan vi- frammImde språkeii til.l.komm:a med d. v. s. 10,603, för,e utg %ngen av det sade på sina ställen vad den dög till.
stort timtal.
Dessutom bör i detta '.
kalenderar,, då de fyllt 12 %r.
Med Icke sällan hände det, latt privatister sammanhang påpekas,, att enligt kom- fortsatta studier skulle alltså dessa ha f rån de högre f 01kslro~orii.a # avlade real- missionens förslag engelskaii i stallet '.
hunnit till reialskoleexam.e ' n vid 16 år.
sk,oleexamen och sBlunda uppvisade rei för tyskan kommer som första fram- Varpå bero dessa förh %llanden?
Jo, an- sultat, som vor0 likvärdiga med real- mande språk, .Die erf.arenheter man.
antingen ha barnen Ibörjat sin skolgång skolans.
Genom denna paibyggnad på reaan har av.
lde lcommunala mel- före 7-årsiildern eller, vilket ar det tro- folksl~olan skulle man allts % kiinna få lanskolorna; ~ arbetsresultat, jämförda '.
ligaste, ha de visat sig s &amp; intellektuellt fram en skolform av 3arnm.a valör som med de allmänna läroverke~ts, visa, försigkomna, .att de kunnat " hoppa realsk.olan.
Proposition i fri.ga1n av- att de förra l.aroaiistalternas under- över " en eller annla ' n klass i follmko- gavs till 1.908.
% riksdag, och genom visning fullt ut k m jämföras med.
.
lan.
Studiebegåv.ad1e lärjungar höra b.eslut 1909 tillkom den kommunala de senares p &amp; samma stadium.
Korn- nämligen ha mö jli.ghet att genonilgå mellaiiskoLan, som för fram till real- missionen har ii&amp;mligen utnyttjat ' .den folkskolan p &amp;: kortare tid an 6 %r, och skoleexameii med en fyr.aA.rig över- statistik, vederbörande .fört .allt sedan l det finns ingenting i ko.mmieio-nser- byggnad p % folkskola av Alforni.
Se- mell.a; nskolorn~ tillkonxst.
.
I tyska slaget, gom lägger hinder i vägen har- dan dess ha de hö,gre follrskolorrila maiste sålunda mellanskolornas ~esul- för.
blomstrat.
S % snart en högre folkskola tat betecknas såsom något bättre, i Tentamen till första klassen imellan- ar fyra %rig och är försedd med till- engelska d.äpemot s %som något svagare!
skolan skall ju ske,, antingen barnen fredsstal1.a.nd.e ' lokaler och materiel, ikn läroverkens.
I den skriftliga real- l komma frå:n den ena eller andra skol- f örvandlas den - till kommunval mellazi- slcoleexanieii .såväl ~aom den muntliga Eormen, antingen de genomgått folk- skola, och f. n.
finnes ej mindre Eiz 71 ha mellanskolorna haft latt uppvisa I skolan på 5, eller 6 år.
: Harmed %r na- dylika i landet .. exa.mensresultat, som väaent.ligen över- 1 turligtvis ej sagt, att ej: de barn, som '.
i 1 l I l ' l e &lt; 1 ' I &lt; I.
l.
l.
1 f.
l ' r l I l l I # I 8 l l b '
De holländska kvinnornas första deltagande i parlamentsvalen, (Brev till Morgonbris.)
Det parlamentsval vari lcviii- norna i Holland för första gangen deltagit; ägde rum den 5 sistlidne .jiili.
- Det bragte dock tyvärr det socialdemokratiska partiet en f ör- lnst p8 tv8 mandat.
I sta.llet för 22 medlcnzmar förnt i 2:dra kamiizareii raknar den iiii 20 av vart parti.
Bl.and dessa valdes emellertid 2 kvinnor, fr. Siise Gcenweg och dia.
Vries- Bruiiis.
Utom dessa valdes 5 bor- gerliga Itviinnor.
De kristliga partierna har i landet blevo i hög grad f örstarkta genom detta vaal;.
framförallt de romersk-katolska och ortodox- kristliga partierna.
Sociialdemolrrateriia utveclrlsde synnerligen kraf tig val.agitation bland kvhnorna.
I hi~vudstad.en Amst erdam hade denna, agitation den g0d.a verkan, att vart parti erövrade ett mandat mer an vid föregaende val.
Ocksa vid de kommiinlala valen har kvinnorö~strätten i Amsterdam visat sig sig mycket gynnsam för vart paarti.
Den sega och uthålliga propaganda, som särskilt kvinnolilubbal~iia här be- diivit bland kvinnorna har visat gott och biirit frukt.
Det soci.aldemokratisl;; a partiet har som de tv % vilctigaste punlrterna i val- agitationen bland l ~ v i n ~ o r n framfört a kravet på avvkpning och moderskaps- hjälp.
.
Det stora beh,ovet av sparsamhet söker man ej ' ernå genom en förnuf- tig inskranlzning av m.ilitarutgiftema, .titan i stallet gen0.m ett till.bakasattlaiide av den sociala lagstiftningen.
Den reaktionära andan har triumferat vid detta .val.
Kraf tigare a.
iiagonsiii ~ m8 ste social- demokratin satta in sitt arbete mot dciina anda.
L.
T i l a n u s.
Sekreterare f ör Hollaiids ' ka Socialderno-, Versailles.
En söndag i Versailles.
' 1; Te.rsailles i aug.
1922. sAlltså dansades revolutionen fram I dag ar det .Stora Vattnets Dags.
.
hlirs, tänker man för sig sjä.1~.
&gt;Det måtte varit plats att dansa har !&gt;.
Fransmännen.
säga så.
Så väcks jag u r mina funderingar Fontanerna spela en gång i måna.
av någon som skriker till.
Av för- den här ute i Versailles slottspark och tjusning.
P i svenska.
E n svenska!
skådespelet är alltid vart en resa från I svensk studentmössa.
Hon bär kun- Paris hit ut.
akapen med sig.
.
Maudarinmärket.
.
Strömmen av mitnniskor brusar om- Det .Stora Vattnets Dags &amp; r det!
kring mig, men jag sitter i lugn och Versailles-direktionen låter alla fonta- ro på min soffa och skriver.
Nyfikna ner spela.
blickar betyda ej ett dugg p8 en så- Praktfullt!
Stora fontänen kastar en Jan underbar dag som denna.
stråle pil omkring 20 meter i höjden.
Efter att ha Akt spå takets hit ut Och det stanker, plaskar, susar, klin-: d. v. s. järnvägskupens andra ~ v å - gar; det ar musik i luften.
n i n g ~) och trängts med medpassage- .Belgisk-Franska sälljkapet s har rare och sväljt mängder av sot, är stor middag härute i dag och man Jet skönt att andas ut här i Ludvig har dukat långbord, och man kter len sextondes park.
- Här, mitt emot frukt och dricker vin till någon stor mig, står Marie Antoinettes paviljong notabilitets ara.
Eller kanske för %de precis sa som den stod den g h g e r tappra vid ' Rhens.
.
.?
- som pina Europas s goda smak s dirigerades härd Tysklands svältande folk.
- Skrål ifrån.
.
.
Och man behöver ej så oer.
hört stort stycke fintasi för att tycka och sång.
kratislra Kviimof örlmndet.
Nar det mörknar blir det fyrver- sig se rankamidaren och undergöra.
keri.
Äkta franskt, med raketer, med ren Cagliostros hånande ansikte titta ' iiormalt genorngii folksk~olaii p &amp; 6 hr, ord, med färger.
Det blandar nastan, skulle med god fi.afmgåiig lcunna bedri- fram mellan trädstammarna.
.
ellei och reflexerna spela p i slottets fönster- va studier.
Det myckna pratet om se unge Copet, blodsbarnet, springa glas.
.
Nar man ser - deet dar slottet studietidens ovillkorliga f örliingning omkring i de grusade gångarna och med ett år håller sZi111nd.a e j streck.
leka i siden, leka så att det franska med sin stolta fasad och sin spegel- Men det a.r tydligt a.tt en sovring av folket tappade Mamodet; s &amp; att det sal, d &amp; funderar man om det använts p &amp; något vidare förnuftigt satt.
.
.
lärjungem.ateria,let vid eiihetsslrola~is genomförande milste aga rum.
De, som Eranska folket gjorde revolution.
.
.
, &amp; denr skreva under dar för några äro stiidiebegavade, rna haiivisas till Det är ju historisk mark härute!
- Er sedan.
Men den saken hör ju ' ej studier, de som ej ha,.
vad nian lallar Vördnad ..
.?
- A nej!
hit - nu.
läshiivud, skola sättas att 1är:a ett yrke, * Därborta ligger madame Dubarrys .för vilket de ha liist och alilag - allt och Pompadoure Trianon med sina Versailles är fästet för den franska detta oberoende av f öraldrarnas sociala levande blommor och begravna syn- ~ationalismen och har varit det i stallning.
Det ar om denna nivellering den slutliga.
stora striden konimer att der.
- Det ar som om allt sov i ro nånga generationer.
Därför kanner aga rum.
(Forts.) - sedan det där aret - 1789..
.
(Forts. i % sid. 9) m.
.
,,.
.
.
.
.
t Jubileer i B ' runnsvik.
Rickard Sandler.
) Den f örsta planen till en saiiiorganisa- tion inori~ ilen svenska arbctarcrörelscn för ett j~laiiiiiassigt bildiiingsarbete franilades av Rickard Sandler vid Brunnsvikarnas inicl- soniniarfest 1912.
Vid e t t möte i Stockholm den 13 sept.
mellan 6 riksorganisationer inoni iirbetarerörclsen utformacles.
planen vi.darc och den 16 nov.
samma å r var A:rbetarnes Bildningsförbund färdigt a t t konstitueras.
A.
R. F. kan si %luncla i Br blicka tillbaka på en 10-å.rig vei.ltsmnhet.
Trots a t t 8 av de 10 h e n saninianfallit med krigs- och kristider har A.
13.
1 ".
var.it statt i ständig utveckling.
Sarskilt har detta varit fallet efter författ- ningsref o m e n s genomf örand.e 191.9, som stiillcle n y s krav på de svenska arbetarna, samt f randör allt efter S-timmarlagens ikraft- trädande 1920, soim gav arbetarna större möj- ligheter iin förtit a t t agna sig %t självbild- ningsarbcte.
E ' ör närvarande äro 20 organisationer an- slutna, däribla.nd L,zndsorganisatione~i med sina 33 fackförbund.
Inalles ha sålunda 53 svenska riksorganisationer ställt sig stöcljan- de bakom den bildningsverksamihet, som; be- drives genoni A.
B. F. Man kan sålunda saga at.t praktiskt taget hela den svenska arbe- tarerörelsen, alldeles oberoende .av olika upp- fattningar i politiska, fackliga och ekonomi- ska frfigor, ar niecl i denna ibildningsverk- snnihet.
Dc av cle olika organisationerna utscdcla re- presentanterna.
utgöra A.
B.
F:.s styrelse, A.
B.
F: s rcpresen tantskap.
Repimentantskapet, som f. n. bestbr av 26 pecsoner, utser inoni sig e t t vcrkställande utskott på 4 personer.
De 1öpa.nde angelägenheterna skötas av en in- för reprcsmtnnskapet och verkställnnde ut- skottet ansvarig centralbyr %, vilken varit förlagd till Brunnsvik utom mellan Gren 1912 - 15 och 1917-15, d; den varit förlagd till Stoclrholn.1. '
' läsnings- och studiecirkelverksamheten, har dock såväl A.
B.
F:s centralledning som dess olika] .okalavdelningar också beträtt nya va- gar f ör bildriingsarbetet, vilka måste f öljas för a t t bildningsarbetet skall kunna bli en verklig folkrörelse.
Fr %n Arbetarnes Bild- ningsförbunds centralbyrå har i 10,000-tals - cs.
spritts broschyrer, i vilka rad och anvis- ningar lämnats hur konsten, musiken och tea- tern skall tagas .i bildningsarbetets tjänst, dar det plvisats hur vid sidan av bildnings- arbetet nigste aga rum en sund fysisk fost- ran, dar det franihMlits vikten av a t t bild- ' ningsarbetet erli8l ' ler egna lokaler, hur vid sidan om den allvarligare studiecirkel- och f örelasningsverksamheten bör hållas f ör- ströclse- och undcrh5llningsaftnar avseclda a t t framalstra ett förädlat nöjesliv o. s. v. Dc olika lokalavdelningarna ha också, i allt stör- re omfattning bö j a t bedriva bildningsarbe- tet på bred front.
I Stockholm har under ett.
par å r föreningen Nöjeskultur i Folkets Hus anordnat nöjes- och saankvainsaftnar för de olika n.rbetareorganis,ztioiierna.
med prograni soni vmit b %de roande och gedigna.
I en del av de större städerna ha A.
B. F.-avdelning; arna anordnat planmässiga och regelbundna besök vid konserter och teaterföreställningar.
avcnsom vid.
museer.
Studiecirklar i kam- marnmsik och amatörklubbar ha bildats, en sund fysisk fostran i forni av gymnaistik, lek och fotvandringar har alltmer börjat uttränga den ensidigt; sensationsbetonade idrotten.
Under somniaren 1922 har A.
B. F. i sam- arbete med Svenska Gymnastikförbundet i Brunnsvik anordnat en sarskild instruktions- kurs för gyninastikleda.re inom A.
B. F. P % allt fler platser börja A.
B. F.-avdelningarna efter !iiönster från Arolsgården i Vi4sterå.s a t t skaffa sig egna samlingslokaler, ofta synner- ligen sniakfullt och konstnärligt inredda.
A.
B. F. har också inlett sainarbcte inecl central- ledningen för landets Folkparker, vilka ju under de senaste 10 åren jamsides med A.
B. F. gjort betydande insatsor för skapandet sv ett förä.dlat nöjesliv.
. '
Under september har det 1.yst alldeles särskilt ljust ' ifrån Briiii~lsvik.
Först var det A.
B. F. som firade sitt 10-tirs- jubileiini dä.r med sarnliiig .av represen- t.anter från hela landet och från vitt skilda läger.
Dar var förutvarande Br~iniisvil~seleve~~, sorn nu.
i stor ut- st.rackniiig äro studieledare, represeii- tanter f ör partist.yrel.sen och landsorga- iiisatiotiien,.
riksd.agsmän loch regerings- ledamöter.
Som gast var aven en pro- fessor Steenberg fran Danmark, som har sin verlrsamhet inom follrbibliotel~s- Sedan följer redogörelse för föreläs- Det andra jiibileet i Briilliiis~ilr gall- de Karl.-Ei4B Forsslund, som den 14 rörelsen och som rest hit för .att studera iiin gs-, biblioteks- loch ~st~i.diecirl~elverlc- samheten och övrigt bildniqgsai~bete, september fyllde 50 .&amp;r.
A.
B. F.,.
till vilken ingen motsvarighet Hela landet kan man saga aGen då finnes i Danmark.
Rst.ligheterna prag- ävensom v.erksamheteiis elioiiomiserin g. lades av den basta stamning, högtidlig Bland alla de impoiie- glädje och spritiiel1 miiintei ?het vaslade.
rande siffror, som tala " De olika tal- gåvo inslagen härtill.
sitt tydliga .spr&amp;k om Där talade Y n e e &amp; go om A.
B.
F:s verksamhetens omf-au- 10 &amp; r och agnade Rickard Sandler hyll- niag, vilja.
vi införa ning som initiativtagaren och första le- £ölj,ande redogörelse: " 13land cle försök, soni dare för A.
B.
F.
B. F. gjort a t t knyta Rickard Sa.ndler framhöll i sitt tal A. f öi~eläsningsverksa111heten a t t det var en .sådan eldrel sak, och in- till aktuella amncn ina genting att bliva tackad för, förresten särskilt namnas dc s. k. Uncler så var det visst hans hestrn som kom- dyrtidskurscrna.
mit med id&amp;.
nnoïclnados ett O m det ' var dessa ord dyrtiden 20-tal sadana kuwer.
Kur- eller nggot # annat, som.
kom eclrlesiastik- ministern hr Olof Olsson att i sitt tal förklara att han i bibelii fiin:nit någon mening med kvinnans tipptradande har p &amp; jorden, d i det tydligt säges i deilsamma att Gud skapade henne till mannens hjälpreda och hon sålunda blivit tilldelad ett ämbete, men så icke m1annen.
Till talens rad får icke glömmas att namna prof. Stoenbergs, ty han excel- lerade i talekonstei~s finesser.
Till själva A.
B.
F: s arlxte och ut- veckling be vi få hänvisa till de utfor- liga redogörelsei.ila i ldagspressen, d % vi endast kunna göra några asploclr ur den 10-årsberät.telse som Yngve Hugo f ramstallt och.
dar h.an slrriver: ' serna som anordnades av Statens Skolköksscniina- kooperativ:^ riiim och Förbundet (ar 1915-16) i alliniinhet koope- rativa f öreningar, oinf at- tande dels inleclningsf öre- - clrag om dyrtidshushåJ1- ning dels praktisk deinonstration av för dyr- tiden Iiimpad motlagning.
Från A.
B. F. utgick o c h &amp; initiativet till den utbildningskurs för förelasarc bchancllandc dyrtidshushållning, soni 1918 anordnades i Stockholm.
Uncler de senaste åren har också e t t anta.1 kurser för arbetdöm anordnats av A.
B. F. och dess olika lokala \ rdelningar.
Under arbetsåret 1920-21 gjordes ' ctt försök a t t taga filmen i fÖrel&amp;sniii~verksamhetens tjänst.
P5 102 platser anordnades 150. f iliiiförevi sningar, kombinerade med f öi.ela.sningar.
Fastän dc g h g i i a gren f ramförallt; använts för ett fast organiscroncle av biblioteks-, före- var representerat dar, och fran vasent- ligt olika hål.1.
På sin.
50-årsdag hylla- des han som författaren, hembygskiil- turens geniale f örespråkare,.
f olkupp- lysningens förkämpe och danaren av follchögslrola~i i Briinnsvilr, och mycket m er.
Allt har bildat mannen som förstås och uppskattas av alla som rönt infly- tande .av hams personlighets rika väsen- de.
Hans väsende a r konservativt och
MORGONBRIS 9 På rundresa i vårt vackra Sverge.
(Forts. fr. föreg.
n:r.)
Genom Svergcs onekligen vackraste pro- vins, Jaintlancl, g %r färden raskt förbi kanda ocli hcundracle platser av vilka Ragunda ocli Bispg5.rdeii nog taga priset å t clcn här linjen, Nar nian befar den storslagna järnvägsbron över 1ndal.salven betages man av längtan efter hela Jämtland och dess rena, ljuvliga luft.
Om Janitland skulle man: k.unna skriva volyiner, nien d d s fKr detta bli endast en nillfilni ocli dels måste man f a r a å t andra hål1 oni inan vill f å en aning oni den provin- sen och därför fortsatta vi norrut.
Vid Långsele f å r man en glirnt av Anger- inanalvens - som ju lär vara Sverges vack- raste flod - storslagna skönhet och helst 3kulle inan vilja stiga.av för a t t fiilja älven ?ed genom Sollefteå och vidare till Hudiks- d l.
Men,: ' det ena du ' vill; det andra du ska.UJ), hetcr det, och darför går det vidare iorrut över alv efter alv, myr efter myr i al1) andlighet.
Nar man ser de oandliga vid- lerna över dessa s. k. trask förstar nian var- iör det a1.bcta.s på a t t här åstadkomma jord) ch hem för tiotusental av vårt arbetslösa) ch jordhungrande folk, t y här finna.s möj- ighetcr om nägonstans.
Karl-Erik Forslund.
allt hans verk ' bar innerst lionsei * va tivismens prägel, saga uttolkarna, h r lzritici.
Vi tacka dem för denna iitto1.k n h g, ty därmed har det ordet vniini ett annat burskap och sb:all konin~a at förstfis bättre och.få .en ani1a.n valö: iiven i det politiska tankelivet.
Allt hans arbete liiiiiiia vi va1 ickc omfatta och fömtå till fullo, men hail!
insatser f ör Briintnsviks f olkhögslrolai bildande och ledningen LZV d e n s a n ~ ~ l under dess mest svåra och ka.nlpfylldi 5 = niljer f n t t biirgning och helii och där va Ar, kolmnier alltld att minnas, av oss, s nart hunclraclen igen skola f ölja cfter.
Vid Boden fbr inan en känning av vår som fiiigo kanna fläktarna därifran vii översvariiningar enar Uinc äh7 bilda] ' loclens ' f den tiden ocli uppskattas som en oför.
gatlig insats för sve~islca tarbetareiing C n veritabel ' storsjö niecl flytande lador ocE r ocncle vandrare.
) Melangtären ' behärska] domens fostr.an loch kiiltiir.
u Boden och oni inte på annat sä atmin j S. v. s tone på tungon~ålets förbistring bland dc nian möttc på perrongen förstar mar a, tt har har Sverge en knutpunkt.
T. o. ni Skörd och sagen av .K a r l- E r i k; d en allra, bredaste) %kmin,skn " £ (löt fram ui F o r s s l ii n d.
Till 50-arsdagen hal b lrunstekta och köldbitna)) pågarJ7.
Soni man.
iiu ä r i n~idnattssolcns land ai på Wahlström &amp; Widstrands förlag ' c1 et naturligtvis ingen tanke på sömn och denna bok iitlcommit.
Recension övei I f ast det a r mitt i ~ i a t t e n sitter man f o r t f a densainma koinmer att införas senare r andc vid fönstret och slulrnr dc förbii1:indc v ' ycrn:i.
Ovanför Boden iniirkcr man %tt ödsligheten (Forts. fr. sid.
7.)
b iörjnr och nar man sedan endast famnni sig en netalist ej vidare hemma har, ö dslighet med stationerna som de enda oaser.
Alla eådana dlir historiska minnens n n i ökncn s &amp; gott soni till Gällivare, hinnei verka pinsamt på en, även om de) 1 ' 1 lan n a s t m bli sömnig.
- Regn, regn och a ter regn öscr och forsar iier och nar söndags.
iiro vackra.
~ Hiirute 1å.g reaktionens fade undel f öriniddagcn förgår nicd.
s a i n ~ n: skva1,ziicle n iisströstar inaii om hela deinonstrationen, Pariskommunen, har dirigerade Thiers h Ien,)) hast du mir geselien) ', kl. 1 konune1 mördandet av Paris arbetarbefolkning, n. iiddagssolen fram och kl. 2, n5ir denionstra- den gången.
Och nu efter kriget har tj ioncn ' skall gå av.
stapeln, gassar hon från ~1 ' Action Franpiser, sin stora fot har.
C1 n molnfri h.iinmc1 och festen bl.ir en oväntad S1 licces.
S % blev 5.nclå intc den långa resan förspilld och de tappra, duktiga nykterhets- Men snart gir tåget in till Paris 1 l iiiiiiniskornas möda ogjorcl.
och människomassorna börja glesna.
Men vi tv. %, - vid festen eiigagcracle prat- r nakarc, blevo a.llcleles s h s k i l t belönade - Det beräknas vara ppikring 60,000 1 rarför vet jag oj - iuccl ' den allra.
härligaste blott från Paris.
r nidnattssol frLn Dundret.
Vägen eller ratta- Det &amp; r ju # Stora Vattnets Dag.
1 ' ' e sagt ickevägcii, ditupp var p % sina stiillcn a ~gangbar och myggen som gliipande ulvar, t7.
r iien, allt vad nian vill bbn man ju, och cl5.r- S karor l ' ' 0 l g *.
.
.
E. för s &amp; nidde vi ock en gång målet, bergets.
topp.
När.
flygniaskinerna kunna vecklas ihop och stoppas i väskan för a t t vid behov kunna spännas upp, så skall jag- bjuda alla ') Morgonbris) ' läsarinnor ~necl upp till niicl- nattssolens och de oandliga vyernas berg.
Ty en upplevelse ar det, som aldrig glöm- mes, a t t stå dar uppe och beskåda.
solens l %ngsa.nima vandring ned mot sitt niål och s % se henne vands uppat igen ineclan hon ännu är högt på himlen.
Senare i juli, nar hon tangerar h~ri~sonten, blir skldespelet säkert mycket v ackrare and %.
Men en medtävlare har hon i de mäktiga fjällvidderna, där snö- kliiilda hjässor glida in i molnens blåvita tappar.
Nar luften, som nu, ä r kristallklar ' lär man kunna se fjiill soin ligga en 20 ini1 Sstad och då förstår inan hur panoramat kan ie ut.
Soni man fortfarande inte har råd a t t sova l) ort,.de ljusa, vackra nätterna fortsätter nian f 3fter återkoinsten fr8n Dundret med tåget) s t ~ d '.
t; il1 Kiruna, Svergcs nordligaste 7 7isserligen inte officiellt stad, men dock mycket stiirre och komfortablare an de flesta av vara mindre stader.
Bl.
a.
finnes har sp %rvagn, som man kan f å 8ka riktigt långt Kiruna a r en ska:pelse av Grängesbergs- bolagets verksamhet j bergen Kirunava.ara och Luossavaara.
Oanclliga mängder av här- lig järnmalm.
brytes ur clesss ofantliga berg och malmtågen både å t haninen i Lulel och iit Narvik gä osvbrutet.
0.m man konimer till Kiruna en sen kväll ocli går och lägger sig med önskan on1 en I %ng natts sömn, efter d l a vaknätterna, sä blir clenna önskan långt ifrån uppfylld, i t y att man vaknar tidigt nog vid den mest 5ronbectövande kanonad.
M.ed livlig fantasi Irunde man tro sig försatt till en krigsfront, så hemskt smällde alla dessa sprängskott In i den hårda berg; jatten.
Men, behagligt uog f ör arbetarna, f örsiggår arbetet utifrån.
Malniberget a r ett liknande sanihälle ocli ett till synes oiittöniligt järnberg.
Tank, oni alla våra fjälljattar innehålla 3ylika rikedoniar!
Vem vet vad uppdagas kan, nar man riktigt börjar undersöka dem.
Viket rikt land Sverge d &amp; vore.
Den finaste järnnlalm; de största skogar, de incst forsand.e irattenfall f ör lrraftanclamil och oandliga fidder av ännu ouppodlad jord.
Vårt land mrken a.r fattigt eller skall s &amp; bli, clen g&amp;ng ri förstå a t t anvand:i, resurserna och d &amp; intc mskilda till %tas a t t exploatera dem.
Men, an a r inte riksgransbanan slut och larför använder jag ett par lediga dagar för: n tur upp till Narvik.
Den stora öclsligheten) lir an iiier kännbar ovanför Kiruna och nu rcr man inte till e t t liv iitoni vid de små ärnvagsstationerna, intc ens renar eller appar.
Vid stationerna leva knappast andra in de n.ödvandiga tjänstemannen, med sina iamiljcr.
Hiir blir nian inte.
bortskämd med ' %llslkapsliv eller nöjen!
(Forts.) N e l l y ~ h i i r i n ~.
.
.
.
MORGONBRIS Socialdemokratiskt kvinno- distrikt i Sörmland.
Bildades på ett möte sönd.
.20 aug.
i Eskilstuna.
P % inbjudan av Eskilstuna soc.-dem.
kvinno- klubb hade söndagen den 20 aug.
socialdemo- kratiska kvinnor fr8n olika delar av Sörmland samlats till möte i.
Eskilstuna Folkets hus.
Mötet öppnades av ordföranden i Eskilstuna lcvinnoklubb, fru Ida Adamsson.
H k e f t e r upptogs till beliandljng frhgan .om bildandet av ett sörmlandskt distrikt av social- demokratiska kvinnoförbundet.
Efter en längre diskussion beslöt mötet bilda ett distrikt.
Verk- ställatkle utskottet blev förlagt till Eskilstuna.
.
Till styrelse valdes fruarna Ida Adamsson, Anna Lindgren och Ellen Svedberg, samtliga fr %n Eskilstuna, samt fruarna Anna Kiill, Sparreholm, Malin Dahl, Katrineholm, och - 41ma Nyström, Skogstorp.
Suppleanter blevo fruarna Ester Backman, Eskilstuna, Elvira Jansson, Sparreholm, och fröken Hedvig Rarls- son, Katrineholm.
Iievisorer f r u a r n c Alma Olsson och Julia PalrnBr, Eslrilstuna.
Därefter höll fru Agnes Söderquist f r h Vasteras en kort redogörelse över moderskaps- försäkringen.
Från Sparreholms kvinnoklubb hade inläm- nats en diskussionsfr&amp;ga: &gt;Huru böra kvin- norna ställa sig till Pfirbiidsomr6stningen ?~ Hlirefter ffi1j.de en ingaende debatt, dsri alla talare framhöll0 betydelsen av ett förbud.
Även diskuterades det förestaende landstings- valet och framhölls under diskussionen att de socialdemokratiska, kvinnorna i Sörm.land trots det, att ingen av dem placerats p8 valbar plats till landstinget, dock borde deltaga i agi- tationen för ett lyckligt socialdemokratiskt val.
Under den angeniima sammanvaron förekom dessutom unison s %ng och servering av kaffe och smörg8sar s m t utbringades ' till slut ett leve för det nya distriktet.
Dcn 25 scpt.
fyller cn av clenna tidnings förespakare ute i landsorten 60 åi, niimligen Eru Rulda Nyman, Linköping, men inte en- bart för denna tidnings spridning, utan aven för dess i.dber har hon i hög grad hunnit a t t redca.
Hon a r n ' än~ligen sedan 4 å r tillbaka itadsfiillmaktig och har under dessa Ar dcl- tagit i e t t flertal komnittóer och fLtt upp- h g .sarskilt inom f attigvårdsoimrådet, dar zon tillhör styrelsen och förestår e t t distrikt.
Här har hennes lcrafber tagits mycket i an- sprak, och det a r g l a d j a d e a t t se med vilken) msorg hon agnar .sig å t dessa sina behövan- je medmtinniskor.
Sedan i unga å r gift med m statens lokreparatör har hon f a t t lära sig %tt kakan tir ytterst liten, särskilt nar mun- narna äro mariga, men aven på detta område har hennes klara förstånd, praktiska och goda sinnelag räckt till a t t aven vara en mycket god husmoder.
Det %r med verklig respekt man 5 soc.-dem lcvinnoklubbens möten hör och iakttager hennes stora intresse för d a sociala fragor.
Icke minst värdefull ar hennes insats, nar hon i klubben, så a t t saga, € %r taga till riset, da nggot mankerat dar.
Detta gör hon d &amp; med sådan kraft och.
efter- tryck a t t alla förstå det djupa allvar varmed hon omfattar dess arbete.
Aktning, och van- 3kap höjes ytterligare från k s n i ~ a t c r n m sicla 8f ter sådana bataljer.
E t t innerligt tack för vad d u varit och velat, och hoppcm insändaren härav a t t ' du innu i många %r f å r behålla krafter och vigör a t t verka för de idéer som besjälar dig.
A.
T. Distriktsmeddelande.
Distriktets kassör, h n a Ekberg Akesson, huar ändrat sin adress till: Egna hem n:r 2, Östra, Förstaden 6: e gatan n:r 32.
Ordfömridens adress andras till K o r n e t t g a t ~ n 1 4, Malmö.
Vi bedj,a klubbarnas styrelser att kom,ma ihåg denna iiii meddelade adressf örihdring.
.Med halsning.
För Skå.nes soc.-dem.
lcvinnodistrilrt: Maja Björkman-Br.oberg.
S Kritik.
att segra.
De kritiklö.sa äro just de po- litiskt döda elementen, vilka vår rörel- se har så oandligt svårt att vbna.
Men kritiken bör ingalunda u r a r h i en yldig småaktighet.
Den är d &amp; lika of r11ktb.a~ och of örmögen till handling, som det tanklösa eftersagandet.
Den hitiklöse blir lav den sluge och förslag- ne grund.ligt utnyttjad.
Den lystne, småaktige, som med en spårhunds iver söker saker .att tadlia ar också i många fall i stånd att fördarva framstegssträ- vanden i livet och gjuta lanalört i arbe- tet.
Tadelsjukan gör fiig mest, bred i mindre kretsar.
Den, f ö r s ~ ~ å r a of r ta arbetet för våra kvinnliga kamrater,.
som råka bekläda några förtroende- poster i rörels.eii.
Den mest triogila plilctuppfyllelse blir i b l a ~ d helt enkelt aldrig erlräild, utan av s % många tadlad, sa att med den allra bästa vilja förm.ås ingenting.
Mången menar nämligen, att man endast kan visa sitt intresse genom l&lt;ritislra betraktelser och förväxlar vak- samh,et med tadelsjuka.
V !arje kritik måste vara valgrunclad, endast därigenom vigar den, sitt berät- tigande.
Kritiken skall vara en tjänare åt den stora saken.
Verklig kritik ar uppbyggande, aden skall vaara i; st %iid att - visa po,sitiv.a vägar, praktiska för- slag.
Klara och s a k l i g t målmed- vetna människor kunna med sin kritik verka för en saks biista.
Därför måste vi kvin ' nor stiidse göra det, allvarligaste försök att få de utom- staende, kritiklösa kritiskt stä.mda, och.
å andra sidan, vanda oss mot den tadel- sjuka lystenheten, ty mangen f örnelrar blott emô&amp;an den inre kraften till be ja- kande fatbas hon0.m.
(Gleichheit.)
Billigare böcker: Restupp- lagor realiseras av Tidens förlag.
Böcker som kostat 215 kronor nu 60 kr.
Ett lämpligt tillfälie för bokvanner att föi~iirva böcker.
O - " Det l~ritislca brister hos lwinnorna ", i r ett tal vi ofta höra.
Tytvärr har det Nu nar da kulna h %tkvi %llarna göra sitt sitt berättigande.
De i den social- intåg blir längtan och behovet efter litteratur ~emolwatiska rörelsen .rrerlcsamma kvin- a v olika slag allt starkare.
Har man dess- a t t motse en höst och f ö r v i n t ~ r som loma förnimma det ratt tyc3lig.t.
Hur utom tyckes omöjliggöra tillbringandet av fritiden 3fta pladdrar icke den politiskt ointres- utomhus kan nian knappast tänka sig e t t an- mwade kvinnan kritildöst efter vad geniimare och trevligare sällskap an en bok, hon hört hos handlanden eller i .kol- god eller rolig; Därför kommer också soni beställning den rea1is:ztion med utom- %ffäreii, vad husvärden eller slaktaren p5 ordentligt låga priser som Tidens förlag i da- berättat.
Detta omsä,ttes hois henne garna gått i författning om.
I en tid av och gör, att hon förvaxlar orsak och nedatgående löner och med de höga prisen på all slags litteratur ä r det därför hugnesamt verkan.
a t t taga närmare kännedom om huru förlaget Därför har sdemagogien ofta så lätt ifråga verkligen realiserar, och e j blott kal- N Y A FABRIK.
Kooperativa Förbundets Margarinfabrik ar landets modernaste K.
F:s Margarin framställes av de basta råvaror - - - - K.
F:s Margarin fyller de högsta anspråk - - - - - K. Fis Margarin säljes e n d a s t i de Kooperativa föreningarna - - - lar det så.
Det a r nämligen e j mindre a n c:a 50,000 böcker som till mindre an jS a v bokhandelspriset komma a t t utf örsaljas.
Böcker som tillhopa kostat närmare 215 kr.
kan man nu förskaffa sig för 60 kr.
Reali- sationen pågår till den 1 november, s å ' d e t giiller aför d l a bokvanner, och litet var för- resten, a t t skrida till verket med inköpen omedelbart.
.
MORQONBRIS l l -- över aninet: iNagra crinriiigar i valtider nv klubbens se.kreterarc.
Till sanikviiniet hade varje medlem ratt a t t inbjuda tvA personcr .utom klubben.
E t t GO-tal voro nlirvarande och stämningen var clcn biista.
Efter mötet ingingo ctt 10-tal nya niedleinrn.ar i klubben.
En seric föredrag har hallits av sekreteraren om " Kvinnans stallning i hem och samhälle under tidernas lopp " - i huvudsak utgörande e t t samiman- drag av Aug.
Bebels arbete, Kvinnan " samt vid deceinbcrmötet ett föredrag om)) Fredri- ka Bromer, f öregaengskvinnan).
Dessutom har vid mötena förekonimit upp1.äsning och deklamation av niedleinmarna .. - Vissa sam- hallsfragor ha diskuterats.
Bl.
a. har frågan oni iiedsatt avgift vid bad- och tvattinratt- ningarna cliskuterats, och vid senaste mötet utsggs cn koniniitt6 a t t till styrelsen f r k m f öra kvinnornas önskemål.
I november har hållits en kurs i hemsko- mskeri (tillverkning av inneskor och tofflor av filt och tyglappar, e j av skinn), då e t t 50-tal par skor och tofflor tillverkats undcr ledning av en klubbmedlcin.
Som g %va från harv.
arb.-kom.
har klubben mottagit 20 kr., fran koop.
kvinnogillet 25 kr.
samt från ~ a e d l m m a r i klubben 11 kr.
Vid dccmbermötet beslöts a t t anordna en julfest, familjefest, i Folkets Hus på nyåret.
3$eILl.emsantalct u.tgjorde.
vid %rets slut 36.
Klubbens kassa balanserar p % 235: 95.
G e r t r u d ö s t e r b e r g, v. ordf. j), Realisationen onifattar flera av do basta arbeten som utgått fran Tidens förlag och a v kritiken vid sin debut halsades med de var.
niaste ' lovord.
Det a r böcker a v olika slag som allinanhctcn härmed beredes tillfälle att förskaffa sig, ett varde3ullt litet bibliotek p3 48 band om inalles 5,000 boksidor för cnclast 60 kronor.
Av de skönlittera.ra arbeten som sålunda bjudas markas Dan Andersson Det kallas vid- skepelse, Bojer V.ärldens ansiktc, Falkberget Sagof jall, Hedcnvind-Eriksson Järnets gata, Lundegård Strin ' dbergsminnen, Maria Sandel Häxdansen, Ström Hjiirtan soni kampa, Vik- sten Bortom lagen.
Inom kol1ekti:onen av social och politisk litteratur finner man Bran- tings .festskrift, Gorkis Rysk revolution, Kautskys Vägen till makt, Strannikdvs Bol- sjevismen i Sovjctriket, Vanderveldes Socia- lismen mot staten, TVigforss9 Världskriget och Xarldsfredcn.
I utför&amp;äljningen ing %r aven cn rad ytterst valredigerade och nyttiga upp- slagsböckcr av skilda författare rörande ar- betstiden, v d och skatter.
Som esempcl på kraf tiga prisreduceringar kunna nämnas Bojers Världcns ansikte nu 2: 50 förr 5: 75, Fdkbcrgcts Sagofjall 2 kr.
förr 5: 75, Maxim Gorkis Rysk revolution 25 öre förr 2 kr., Hedenvind-Erikssons Jar- ncts gåta kr.
2: 25 fOrr 4: 25, Axel Lunde- gårds Strindbergsminnen 2 kr.
förr 4: 75, Strannikovs Bolsjevieiien i sovjetr riket 2 kr.
förr 5: 75, Marin Sax \ dels Haxdansen 3: 25 förr 7: 25.
Dct a r alltså fiignesanit a t t konstatera a t t nian 8ter en tid kan bli i tillfallc a t t f &amp; böckcr till skapligt pris.
Från Atvidaberg.
l ?$ initiakiv av Atvidabergs srbetarekoiu- mun hölls i början a v maj e t t mötc vartill kvinnorna inbjudits.
Efter f öreclrag av folk- - dcoll.
Fr. Ekholm on1 ' ' Kvinnans stallning i sanihallet)) tillsattes en interiinstyrelse, som fick i uppdrag att.
utlysa möte.
Konstituerande möte hölls den 18 maj 1921, d % e t t 20-tal mcd.lemmar ingingo i klubben.
Till styrelse valdes: f r u Liindalil, ordf., f r u Österberg, v. ordf., fru Thorborg, sekretcrarc, f r u Jansson, kassör, samt f r u Joiiasson.
Supp- leanter f r u Zanderholm och f r u H. Karlsson.
samt till revisorssuppleanter fruar Lundgren och Skepp.
Till kommissionär för tidningen)) Morgonbris valdes f r u Zaniflerholm, till uppbördsmän f i u Olga Jansson och f r u Jonasson.
Beslöts a t t niötcn skola hållas en gang i incdio a v varje månad på Folkets Hus C-sal, kl. S c. m.
Under aret ha hållih 8 ordinarie möten, därav ett med samkvani.
E n soinniarfat hölls i folkparken den 15 och 19 juni för a t t stärka klubbens kassa.
Vid septembcrinötet, som var anordnat i samband wcd samkväiii, förcko:ni sang och niusik, kaffedriekriing samt ctt kort f örcdrag Från Oskarshamn.
Under agitationen för riksdagsvalen i höstas fingo vi besck a v f r u Agnes Söder- qvist från Västerås, som kommilt hit narma.st i syfte a t t bikla en kvinnoklubb.
Fru Söder- qvist fick tala å Kooperativa föreningens halvårsmöte och träffade på så satt en efter tidigare Oskarshamnsf örhållanden ganska stor kvinnopublik.
Efter f öredraget bildades s % Oskarshamns soc.-dem.
kvinnoklubb.
Det var inte med några överdrivna ' för- hoppningar vi började vårt .arbete.
Men nu artar det sig bättre, an vi.
n %gonsin vågade tanka.
Vi h,a # möte cn gHng i .m ?inaden och medlmmiarna infinna sig punktligt ' och visa sig på alla satt intresserade.
A t t inte alltid diskussionens vågor gå &amp; höga som önskligt vore tillskriva vi ovana och blyghet och tro a t t den saken bättrar sig med tiden.
Medlemsantalet, som frLn början var 19, ar i stadigt stigande, och am an några av dem, som från början komrno med inte visat sig mera, SK ha vi som sagt f å t t många intresse- rade nya.
Vad som ju niaste stalla sig svf~rt för en så ny förening i dessa bistra tider a r natur- 1.igtvis den eviga bristen på pcngar.
Men också för det ha vi funnit råd.
Lördagen den 22 april slogo vi e t t stort slag för a t t bättra vår ekonomiska stallning.
Vi anordnade en gåvoauktion till förmån # dels för vår egen kassa, till .agitation och clels för förbundets insamling till hungrande ryska barn.
Vi hade gjort vart alla bästa.
Allt arbete utfördes a v klubbens egna medlemmar.
Tal hölls a v ordf. fru Helga Wagnson.
Vice ordf. f r u Amelio Rehnberg skötte auktionsklubban med bravur BAKPULVER N ' UTIDENS FORNAMSTA.
och det alldelcs nya i .vår stads historia har intraff at, a t t en kvinna) ropat auktion Kaffeserveringen sköttes ') förtjanstfullt a v kaffekomniittén.
Btamningcn var god och gemytlig.
Allt som allt SH kande vi oss allt litet stolta a t t i dessa clystra tider kunna an- teckna en behållning av 96 kr.
75 öre.
Vi &amp; ildes å t med den kanslan a t t detta göra vi cnn när kassan sinar.
En liten studiecirkel ha vi bildat, s m ju visserligen a n så länge nöjer sig med litte- rära arbeten, men som nog med tiden vågar sig på mera hårdsmälta saker.
Moigonbrist läses med intressc och a r av ovärderlig nytta för klubbens arbete.
E n hjärtlig halsning till alla kamrater lan- det runt från Oskarshamns soc.-dem.
kvinno- klubb.
H.
W g n. j).
Från Arvika.
Arvika soc.-dem.
kvinnoklubb höll nånd da- gen den 13 febr.
sitt %rsmöte.
Av styrelseberattelsen framgick a t t klub- ben under året hållit 11 ord.
och 9 styrelse- möten; dessutom ha hållits 1 offentligt, 1 en- skilt och 2 e s t r a möten.
Medlemsantalet ut- gjorde vild årets slut 29 medl.
Klubbens ut- gifter och inkomster h q under året balnnser-at på kr.
937: 68 med en behallning a v kr.
398: 94.
Till styrelse: för niistkommande a r valdes fruarna Julia Karlgren, Lydia Dalen, Anna Löfgren, Emelia Eriksson och Anna Hedin.
Revisorer blevo fruarna Signe Lilja, Karin Mossberg och Maria Hellberg.
Kom- missionärer för Morgonbris äro Julia Karl- gren och Anna Löfgren.
Till.
distriktskonferensen i Karlstad sande klubben 2 ombud och till Värmländska kvin: nornas f örbudsmöte 2 ombud.
I förbudsorganisationens lokdavd.
har äro 2 medl.
invalc1,z och har klubben till namnda förening skänkt 50 kr.
Trenne fester har klubben anordnat undcr aret, den ena för klubbens ckonomi, den andra för a t t stödja Varmlands Folkblad; båda fest.erna voro .mycket lyckade och lämnade.
.
god förtjänst.
Till en kamrat har klubben överlämnat 110 kr.
och 10 st. småttingar fingo skor och strumpor till julcn.
Till hjälpverksamheten för Ryssland har klubben skänkt 25 kr.
I agitat-ionsanbetet fijr riksda.gsvalen del- tog klubbens medlemmar synnerligen liv- ligt.
Vid tvenne bruk invid staden anord- nade v i föredrag och Iiusagitation samt dc- lade ut valli.tteratur och tidningar.
På sam- ma satt sköttes agitationen inom staden och dct visade sig a t t vårt a.rbete var till stor nytta isynnerhet på landet dar det fanns nqvists Kappafflir j ' 3 3 Drottninggatan 8 3 b. n. ooh 1 tr. upp Stort lager av in- och atlbndska nghefer i Damkappor, Dr akter och Kjolar I.
Obs.!
~eetllllni&amp;r atföra tiU billiga priser.
till biiiiga - beetlimdi priser.
.
n.
s MORGONBRIS 12 ' niangs .som e j visste a t t de hade rösträtt.
Vid Jössefors bruk bildades en khibb mitt i valbrIldslran, en liten duktig och pigg klubb förresten, så nog firins dat vakna och intr,cs- serade kvinnor aven på landet.
Vi Iriinna aven namna a t t vi hade en trev- lig julfest.
trettondarngsafton och hadc vi till densamma inbjudit v&amp;ra Iramiratcr fran Jösse- f ors samt a.rbetarckomniiiiiens niecllemmar.
Dcnna fest blcv utinarkt .lyckad, stani- ningen var dc11 basta., likaså ordningen.
Till sist vill undertecknad rikta en maning till dc kvinnor soin stå &lt;rförst %ende för vårt arbcte: Bliv niedleinniar i kvinnoklubben.
och ni skola finna a t t vi ha niyckct a t t arbeta för och lagg bort talet oiii a t t ingenting kan uträttas i en klubb och a t t ni ej förstå er på politiska frligor.
D,et botyd.er ej så mycket a t t vi ej kunna laggs våra ord så korrekt, om vi yttra oss i en klubb, v i kvinnor först % varandra så.
viil and$.
Mannen hit stor skuld till a t t kvinnorna äro så slöa, det händer ofta, a t t cn man, soin kallar sig socia.ldcmo- krat, t. o. ni.
svarar a t t hans hustru har intet i en kvinnoklubb a.tt görs.
Vad skall m p d % begära av en kvinna oin nianncn har den %sikten.
I hopp on, a t t v&amp;t.irbkte skall g % framat, fortsatts.
' vi vbrt: 8 f t s ot:~&amp;sarnina förcnings- arbete och sander v h hälsningar till klub- barna runt landet.
K-n.
J-a BANKAKTIEBOLAGET NORDEN Bankaffärer alla slag.
Högsta inldningaränta.
Staokholmm mbdrm krinnobsliibb Stockholms stads, Stockholms o. Uppsala I h s soc.=dem.
krinnodi- (soc.-dem.)
hilller ordinarie sammantriide 1:sta strikt.
Adr.
: Ordf.
Fröken Anna Svens- onsdagen i varje milnad kl. .8 e. m. i lokalen, son, Grindsgatan 10, Stockholm Sö.
Kassör 3 tr. Södra Folkets Hus.
Ordf. fru Elin Magnusson, Timmermansga- Fru Sara Andersson, Igelboda, Saltsjö-Duvnas.
tan 40, 3 tr., Stockholm.
Styrelsen.
Sthlmm AlIm.
krinnoklubb @ OG.-dem.)
Vmurstadlens uoc.-dem.
- krinno- hilller ordinarie möte 4:de mandagen i varje klubb har ord.
möte 1:sta mandagen i varje milnad kl. 7.30 e. m. mllnad kl. 8 e. m. t % lokalen Upplandsg.
51, Obs.!
Lokal i D-salen, Folkets Hus.
l tr. (Gustav Vasa-automaten).
Styrelsen.
Uppbörd och inskxivning varje möte.
Styrelsen.
Stockholms Gamla Stadens Soc.= dem.
kvinnokrubb haller ordinarie möte Kungsholms soc.=dem.
kvineio- 2:dra torsdagen i minaden kl. 7,so e. m., klubb avhllller ord.
möte 3:dje onsdagen i Stortorget 2, 2 tr. varje m h a d kl. 7.30 e. m.
S:t Eriksgatan 21..
Styrelsen.
Ordf. Hildegard Ström, Bergsgatan 27, 1 tr. ö. g.
Prenumerera p &amp; Fareninglen far MembitrSden i Stockholm hhller möte 1:sta torsdagen i M o r g o n b r i s.
!
varje m h a d U.
8.30 e. m. i Folkets Hus P- sal, 3:dje torsdagen i Folkets Hus C-sal.
Styrelsen.
Agitera för M o r g o n b r i s!
Arrika mo~.=demi krinnoklubb hilller ordinarie möte 2:dra mandagen i mAns- den k1:8 e. m. i Folkets Hus C-sal.
Styrelsen.
Billesholms sot.-dem, kvinnro- klubb hilller ord.
möte i Folkets Hus i Södra Vram 2:dra tisdagen i varje ' mllnad kl. 7 e. m. Broströms Atti ksprit ar nu kommen i marknaden.
Denna ättiksprit besitter förutom högsta styrka en enastående fin.
' arom och bör ej saknas i något hushåll, där krav ställes på en attika som verkligen förhöjer smaken på den mat vartill den användes.
.
CARL B R O S T R O M S F A B - R I K E R.
STOCKHOLM ' Ordf. fru Anna Fors, Villorna.
Billesholrns gruva.
Sturelsen.
Eskilstuna soc.=dem.
krinnoklubb hllller ordinarie möten 1:sta mllndagen i varje manad kl. 7.30 e; m. i Folkets Bus lilla sal.
Styrelses.
Göteborgs soc.=deun.
kvinnoklubb har möte 1:sla tisdagen i miloaden kl. 8 e. m. i Arb.-före ' ningens H-sal; 3:dje tisdagen i mil- naden Bondegatan 14 kl. 8 e. m.
Styrelsen.
Haganas sot.-deim.
kvinnoklubb hilller ord.
mote 1:sta och ' 3:dje milndagen i månaden.
Ordf. fru Helen Olsson, Förenings- gatan, Höganas.
Ludvika soc.=dem.
kvinnokl~bb hilller sina möten %dra m8ndagen i v a r j i i &amp; nad kl. l /, 9 i Folkets Hus ' B-sal; Styrelsen.
Skivapps aoc.-dem.
kvinnoklubb hilller ord.
möte ' andra sondagen.
i varje mi- nad kl. .1,30 e. m. i Folkets Hus, Skivasp.
.
.
.
.
Full raluta er- hZiiles endast d &amp; .WINBORGS ATTIKSPRIT användes.
Högsta styrka.
Finaste arom.
Nya ' medlemmar vinna intrade.
Styrelsen.
Spingr mo~.-dem.
krinnokluibb h a l e r ordinarie möte 1:sta torsdagen i varje mllnad kl. 8 e. m. i Folkete Hus.
Btyrelsen.
Solne sot.-dem.
krinnoklubb hllller möte 2:dra tisdagen i varje m h a d kl. 8 e. m. i Huvudsta Folkets Hus och 4:de onsdagen i varje m h d kl. 8 e. m. i Hagalunde Folkets Styrelsen.
Hm.
- Sundbybergs soc.-dem.
kuinno- klubb hilller möte 1:sta tisdagen i varje m h a d kl. 8 e. m. i Folkets Hus.
Konsumtionsfireningen Stockholm m. o. Tumba sot.-dem.
kvinnoklubb h a - ler ordinarie möten 1:sta onsdagen i mllnaden kl. 8 e. m. i Folkets Hus, Tumba.
Styrelsen.
Stockliolm A.4:.
hrbet.nmes Tryckeri.
IWI,
