# ID: svediakorp-per2481
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1922
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 19,124
# sentences: 1,002
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


P TIDNING F O R DEN SOCIALD.EMOKRATISKA K V I N N O R O R E L S E N.
.
Utgiven av styrelsen för Sverges Socialdemokratiska Kvinnoförbund.
18:de Arg.
.. 1922.
N:r I.
Januari.
Pris 2 5 öre; Inför d e t nya A r e t!
Det %r inte ai5ing.a m.ännislror som ha givariias dilctanieii.
Att vi a ii id er kris- iiadslrrav under hela lrristiden.
Och till vana att da kvällen lroii-imer ti.iiiliti, ticlcn.
1.yclsades genom v %ra organisa- sliall straff et utina tas i proportion dar- över dagens händelser och rannsaka tioner halla huvudet ovan vattnet i efter, då ha vi iiigenting att friilrta.
sina g8riiinga1:, eller att on1 m.orgoneii ekoiiioniislrt avseende kan troligen inte 3Zen tyvärr ar det val efter legendbild- söka överbliclia dagens arbete och f örlatas oss.
De l.egend11ildniiigar om niiiga.rna, som det är upplagt.
För var giva sina ta.iikar riktning att handla v&amp;ra stora i.nkomstes mrned ty Atföljandc del 1cunn.a vi .icke gå in i detaljer utan som en god och fösiiuftig niänniska.
In- överklassliv bara vittne därom.
Vi ha reflexionerna gjorts med intrycket för ett Arsslut vill man doclr gärna se spökade på de basta platserna p &amp; teat- av hela aktionen.
Inför dessa mörka tillbaka och söka.
göra c11 i:.csunié över rar och andra nöjessalonger, bileri~isn £ranitidsperspel.rtiv, som betingas av vad dct inneburit clen ekoiiomislra av vi1it.iga hiiiidel.- depressionen, vil- scr.
A.1l.t cf ter siii- ken i sin tur är en ii csart en lcomincr £öljd av den ma- viil c15 tealdrar na viirlds- skulina att cizbai % lw~tsa, klokhetens maiii- Iwiiig sina pcrsoii- festation, varlds- liga upplevclsel: kriget, f &amp; vi doclr ellcr f l yt.tas lit att icke tappa bort %veizornf at.ta ' ' vad OSS.
som sig i rilrct till- På natt kommer dragit ".
: För oss dag, livet och haii- inom den lcropps- delseriia växla, sa- arbetande 1~1.a.sseiz val i den enskildes ter s.ig Arss1ntc.t som i olika .grup- mycket mörkt och pers och nationers till det nya å.sct liv.
Vi skola hop- skönja vi ingen pas att denna I jusning.
Allt av mörka tid, som av- den mörka ha rda., Stockhgm.
Vinterbild fr&amp;n Kungstradg&amp;rden.
sl.utar året, även Ical.1.a verklighet eli bar i sitt skötc synes hopa sig över oss.
Alla starka ~:ii.clrt~ inte till att slcjiitsa hem alla ljusaix möjligheter f ör arbetareklas- Irra,fteil förenar sig.
att nu vinna ctt ai.
* betare fran, arBetspI.atsei~~a om lrviil- sen, saval som dessa svarta dagar skola stort slag I? &amp; viir bekostnad.
Nu skolti larna., som ville bka siidana i: ställ.et för f &amp; giva vika för den till oss 8,tervä.u- vi slas tillbalta s &amp; lfiiigt att vi f$ m h g a den enIda men demo1rrai; islca sparvag- daiide solen.
Icke ett ögonblick få vi ars arbete oss förelagt fös att åter iiii nen, meii som den stackars foi~utvaran- nu bringas ur fattningen och löpa piP fram till den levnadsstandard vi de överldasseii nu fick nöja sig med.
sidolinjes, som f örryclza vii * sanin1a.n- lyclrats tillkiimpa oss.
Dmen stora ar- J a - förvisso, vi iiro värda att piinin- h8llning och gör förhållandena aliiiii 1) ctslösheten har kommit som dcii utom- ilas on1 v8.r dödlighet.
M:en vi alla som mera kaotiska.
VSir sanimanhå,ll.ning i o~dciltliga ock efterlängtade chailcen höra till c2eima grupp av mä.iinislcor höstas vid vale11 räddade nlycket &amp; t o &amp; f ör arbetsgivarna.
Med densamma och soni helt naturligt strävat och stra- oss och det iir cin av de ljusi~ h8gliorn-.
skola vi iiii lromnia till botten av nöd var att även f &amp; en plats i sol.en, vi Iriin- ster vi ha fr %n det ganila arets stra- och svalt och bliva luttrade till endast na lugnt bliclta tillbaka, inte blott p &amp; patser.
Fr911 de dagarna ha vi myclwt ctt ja-si gandc proletariat p &amp; arbets- detta Amts handelser, utan p &amp; våra lev- att taga vari p &amp; och m h g a lärdomar '
MORQ.ONBRIS _ C _ r - - trigo irna i ii.om.
Itl.ubbai:na.
No j, alla i Ini b l l ~ t t U i ~ ~ ~ C PB a~11et~slna~.lc1i&amp;ll: Tidning f ör den socialdemokratiska n %ste fijrst och friiinst vai ' a anslutnix i.
.
sin faclcorgai-iisat.iori, n x n ickc kvinnorörelsen.
rtaima vid endast f aclif rigor utan Dct 81: soiu gbtt har \ .arit ett politiskt Utgives av styrelsen för Sverges iven.
vara politiskt valrna och arbeta livligt Ar och för 1.winnornas vidkoni- Socialdemokratiska Kvinno- tör de sociala och politiska f~: %goïnas naizclc ett sk iitonzordentligt lxtydelse- förbund.
.ösii.ing i ~ %tteas och hiimanitcteiis Enllt sadalit.
Val!
första framniarscb R e d a li t ö r: Signe Wessman.
Allin.
nida.
Och dc som tillhöra vara poli- till valiir~iorna priigl.ades av gott hopp Tel. Norr 244 34.
Upp ' l andsgat an tiska organisationer fil alltid ocksa] .uv m politisk vakenhet bland dem.
Även 85, Stockholm .. %tt ha ett vaket öga för vad som till- kIo~go:~~bri.s fick Iiiiiming av st öïr e liv- Anna Svensson, iirager sig inom f ackf örcningsv~rl.dcii tlitighct för våra st; avandcn bland Expedition: Grindsgatan 10, III, Stockholm Sö.
och liiiiina sig solida~.iska mcd c1c1.w kviiino:ima i. clct a t t iipplagaii steg avse- St.-Tel. Söder 78 98. i i t t miitiga st~.i~ail~l (: i~.
vart.
lngeii avnlattiiing syncs harutin- P r e n u m e r a t i o n s p r i s: Helt %r Till allt dct altbete för vtir lilass ' fri- naii ritaii tycks nu av lwinnoriia om- kr.
3: -, halvt år kr.
1: 50; lös- qörelse u r fattigdomens förtryck, som fattas med förståe1.s~.
V %r önskan iir nummer 25 ore.
ir oss förel.agt, £ordi; as klara huvuden iock, och behovct för vårt upplysniugs- A n n o n s p r i s: Sista sidan 25 öre,) ch varma hjaxtan.
Sentimentala c l i * ö ~ ~ - &gt;ch samarbete, att tidniiigen vinner textsida 40 öre pr mm.
nerier att riittcns och saimingens biid iimu större instcg Bland arbetarklas- dca.11 scgra och clcn clel av niänskl.ighc- ieiis och s:mitfolkets kvinnor.
Till detta Sverges Sot.-Dem.
Kvinnoförbund:; en, som t15ildomsolset vilar pil skall fU.
niistc vi uu genom ctt cizcrgiskt arbete Ordf. Öch korresp.
sekreterare: Fru h t crsatt med arbetsgliidjc, skall 1~1111- lidraga.
Signe Wessman, Upplandsgataii 85, na realiseras utan ctl; cii.crgislit och Tidiiingciis red.
kommer a t t göra allt X t o c le h o l m.
A.
T.
Norr 244 36. riblmedvetet arbetc, f; vi aldrig in- ?ör att f &amp; den s &amp; upplysande och agita- vagga oss i. torisk som möjligt, med artiklar i dags- a t t minnas.
F ö r l i ~ ~ i n l i o ~ här i i a i laii- Di.rnied ar inte sagt att vi i vtiït, politiska och sociala fragor och det det var det ett bemarleelseår, som vi sinne skola söka plåna u t de l i n g i: ~ som ~ är särskilt bemirlzande för lcviii- aldrig s1zol.a tanka på med slöhet utan bort 1.iggande idealen och tro att endast nornas strävanden.
Som de socialisti- giva den helgd ett rättfärdighetslcravs vardagssinnets förnufts slit mcd de ska probl emcii alltmcr triinga fram, genomförande betingar.
Och kunna vi srng stegcn skall föra oss framAt.
Nej.
lovar Morgonbris att si % mycket som 1zvrii.aor inom arbetarelilassei~ skriva v i behöva nog ävcn helgdagssinnets möjligt införa ai:tilil.ar som behandla oss det till godo, att vi ej voro blaikeii kämpalrist och tron på rättvisan i vira dem.
om fotcn på våra män iitaii en god idéer för att komnia frambt.
För övrigt skall red.
sölia hålla tid- hjälp att Atereröviia vad som männen Ma vi därför vid det nya h e t s in- ningen p &amp; samma höga lcultu~ella niv5 lato sig gb ur handerna vid föregående g h g samla oss, trots svårigheterna, till som fönit och vara cii andlig förbin- val, d i ha vi alla skal att minnas våra att giva den biista riktning bt vbra in- delselänk niel.laii de socialdemolcrati~a~ första.
insatscr till de politiska valen, satser, intc lbta småsinnets frataiick kvinnorna.
med en ' smiila gliidje.
Ty villien stor zift droppa in i viira förehavaadcn: Preiitinleration skcr p &amp; posten.
betydelse har det icke varit för oss i ~ t a n mcd arlighet räcka varandra hän- Tidningen lronimcr, som förut, att ut- denna bedrövelsens tid att vi lyckades lerna till arbetet för spridaiidet alr givas med 12 nummer pr &amp; r, och priset lionima dithiin att vid statsmdret sitta socialisnieiis idéer.
.
detsamma., nämligen 3 kr.
pr %r och 25 m511,, som kanna arbetareklassens nöd i S. v. öre pr lösnummer med kommissionars- dcssa dagar.
ECur mycket svar arc villkor som förut.
Vi ha ännu ej 1cu11- sk.iille icke förhallandena vara med s&amp;- nat sanka prjsct, men torde olika iium- dana styrande som måste ratta kappan mer iii-ider året lctinna göras större, d- efter vinden eller sbdana soin förut äro Med anledning av denna frågas aktu- liet lioiuilier att ske i den m&amp;n förhal- stadca genom den ekonomiska makten.
alitet utlystes av Svenska kvinnors Med- landena det medgiva.
Slirille de di, som ctt-plus även lcommit borgareförbund och fackföreningar till- Till sist bedja vi om alla partikamra.- i besittning av den politiska s % ku.nna hörande Soc.-dem.
kvinnoförbundet, ett möte i K. F. U:M:s lokal i Stockholm ters m.edrei.1~aii till tidningens sprid- vi gai~slra - oföïbehbUsamt eii.ga ifr %n den 12 dec.
ning och intresse för dcnsainma.
, hand att det d % 11l.ivit $11 ~ ~ i i r r i e första Inför fullsatt hus talade advokaten l. ?. '
~tihilsizjng!
för dc arbetslösa.
fröken Eva Ancih, fröken Beda Ceder- Morgonbris redaktion.
I dagspi * csscn finna vi ju allt cmcl- borg och f r u Anna Johansson-Visborg, laii %t smakprov diispii, &amp; vida vi inte vilka från sina olika synpunkter fran ' i- iiro sa politiskt sltolade att vi iiiidoch höllo det soiii mycket olyckligt om så- dant förfarande skulle vinna insteg 241 första detta.
Som en ' facit ur aret^ gifta kvinnor först skall avskedas utan hiiizddscr, saviil 11 % det pol.itisBa som hänsyn till deras anställ,ningstid, arbets- a rinumret koiiitiler.
att införas clco~i n~iska omrkdet,.
kuiina vi clraga prestationer eller inöjlighet till pens$y.
förteckning över de koinmissionarer, vi aldrig EL tro oss tjiina vara Efter föredragen följde en livlig Hish; - som äro skyldiga för Morgonbris syftc~i m o f l att endera endast vara in- sion och syntes auditoriet rned - få un- t o. tri.
n:r 12 1921. dantag vara ense med inledarna.
- .&gt;bi tross er ad^ f ör de f aclrliga f rbggkiia torde återkonima i denna fråga.
Morgonbris.
u ' lilla kvinnors rät1 till ar hat sanställning, zt \
MORGONBRIS 3 N ö j e s l i v e t.
o c h personligheten.
Det ar lranskc rent av banalt att j Iran det vara lyckligt för oss männislror 3iaii ka-n f &amp; verklig fcstst&amp;nning tider soni dessa tala om nöjesliv, och att aven vtirt andliga liv, vart nöjesliv med de enklaste medel.
Inte behöver för en läselcrets som M-orgoiihris '.
1 \ 13:eli skall i~dustsialise~as.
man alltid ha ett helt kapell som skall det ar nii en gång så nied oss männislto- Ty va.d man L11 " ger " på en biograf- spela, clet kan bli lika bra med en fiol barn, att vi alltid ha behov av nfigot förestiilliliug, nog har man en lrailsla och piano och mycket b i l l i g a r c. slag av nöje, hur våra materiel1.a för- av ' ' inasstill~~erlniig '.
Och om man Och in.aii behöver heller inte ha en hållanden an gestalta sig.
Ja, behoven gör sig besvär att höra pk resonernan- långviiga " talare " f ör att en f est skall kännas t. o. m. större d5 de clconomislra get mellan ständiga biobesökare, om bliva vardefull, litet grönt och blom- svårigheterna trycka mest.
" hjältarna ", nog lcänner man igen dem inor och litet uppläsning k a n göra p2 hrivudets hallning, 115 händerna gagn %ven det.
Det a.r ju bara mänskligt detta.
Och sådana sm.5 festligheter har det Mänskligt %r ocltså att man i ticler (som alltid p i bio äro oiiaturligt stora): p &amp; figuren, ja, p &amp; skrattet och tänder- goda med sig att de för oss tillsam- som, dessa later anspraken pti nöjena mans, vi få starkare fömim .. melse av na ..
Det ar detta stereotypa, som ovill- sjimlra till iniilirniim, d. v. s. man nöjer sig med det som .för tillfallet kostar korligen följer med all fotografering, sanihörighet och därmed ha vi ocksa minst med pengar.
Därmed är inte ally Om iiisii laser en bok, t. F. någon av fått nbgot som livar upp oss och som vi sagt att nöjet blir b i l l i g t: ty i re- Selina Lagerlöf.
Man ges peibsoneriia Imina gladjas At, att ' tanka på aven gel ge nöjen av det slaget ringa taill- liv och man lever sig själv in i handel- sedan det ar över.
Ha vi: nPlgonsin frcclsställelse eller uppryckning och det serna och man .kall läsa boken flera haft behov av samhörighetsltänsla, ar gåiiger om.
Får s &amp; se den p % bio och det val nu och vi.
böra använda oss av iii: ju detta vi just nu s &amp; val behöva.
Lika vii1 soni Brigsåren gav riklig 11 %- man vill aldrig veta av boken mer, a l l a medel för att få denna samhö- ring &amp; t en mängd jobbare på iiarighe- Eller om.
man ar nog okritisk att för- righetskaiisla levande.
Det är dessa tens område, likaväl har denna tid be- söka med ett drama.
Ett drama iir ju slag av nöjen, de verlcligt va~defulla, rett jordmån för en mbgd jobbare 118 något mycket allvarligt och djupt, ofta och de enklare, men inte miiidre vik- e ~ som jag menar ha förrnggag att det andliga området., b&amp;de då det gal- sorgligt, och så se dessa s t ~ i i t t a ~ i d tiga, halvspringande gestalter ined sina iitf orma clet bästa hos individen;, per- ler iiöjeii och mcm allvarliga spörsmiol, stora händer och onaturligt stora ögon sonlighctein, deii andliga ryggraden, För dessa blir jordmCiiien iiii mer upp- luclwad gciiorn dc11 nödtid som följt a.tf öra vissa rörelser,, varom tcstei?
dein andliga spa:nstigheteii.
Ty vad meddelar v a r f ö r dc utföras.
Ett gagnar det oss om.
vi kunna rida u t de krigs %ren i sparcn.
sEi.daiit c1i:ama lr a ii helt ciilrclt intc v %rsta e1; oiiomiska stormar, om vi få Här gallde det iiöjct.
Och man hal siitta iifigot sp8.r efter sig hos besölza- det största politiska inflytande, men skal att iindi; a om vi intc löpcr: Ea:ra att, im, eller ge nggot varaktigt intryck, vaii alidliga nivå inte följer med i ut- uiidcr trycket av allt elände, 1iom.iiia m i Det minst niisslyclrade p % bio är ma- vecldin.gen.
p &amp; den väg att nöjet, i. stallet för cn htinda lustspelet, m.en även om.
man A g n e s Sö.derclvist.
kalla till uppbyggelse och andlig rit- har ryckts ined av det tokroliga och veckling, blir en orsak till individens EBtt sig ett gott skratt, sfi har man f örslöande.
2fterit en kansla av att man narrats Vi, som alltid skola kanna de htir- att skratta 3.t ncigot orimligt menings- daste stötarna av samhällets ojiimnhe- Ilöst och rnau lräimer sig srngtt generad ter, ha cloqlc det allra största behov av Eör sig sjal:^.
Oni vi dSreniot spar ihop Ännu ha ej så många anmälningar in- personer nicd andlig spänstighet.
Vi tva biografbiljetter fti vi i 1:egel en bra komniit att vi kunnat ordna upp turné- ha inte r i d antt lita det mrvarande till- plats på teatern och d.
j e r ett I.i,mpligt i detta nummer publicera dem.
erna och stfindet s$ pressa oss, at.t personlighets- tillfälle, lcianna vi leva p &amp; detta txater- Satt dä,rför f a r t i anmälningarna och lrravet alldeles lämnas U:L ' rälmi~~gen.
besök flera veckor, ja, mhader.
En gör allt för att få till stånd stiliga agita- Vad kan n u nöjena ha nied person- 1~onse1:tbiljett kostar i regel inte mes tionsmöten.
lighetskravet att skaffa?
Jo, ofantligt in ein biobiljett och vi behöva visst inte Följande talare ha vi f. n. att på- mycket.
Icnnua alla fackets ternier f ör att 11 juta räkna: Maja Björkiiian-Broberg, Hulda Det fiiins visserligen en del iiiiii1- mcd hc1.a var varel.se, för att helt en- Flood, Ainanda Frösell, Marta Larsson, i~iskor, och i syiiiierhet inom vara egna Icelt ba en I.iten högtid.
Det a.
si,liinda ~ Alnia Norsell och Agnes Söderqvist.
Vi led, som sällan eller aldrig f A t i d att inte alltid p % pengarna det beror att så hoppas dock på medverkan av flera.
offra p &amp; ett nöje,, de bli oclrsa till slut m h g a söka niiiidervärdiga nöjeil.
Det allcle1.e~ uttorliadc.
Niigon g&amp;ng %r snia1ci:iktiiingen hos oss sjiilva, och Nelly Thiiring och Agda Östlund ha givetvis ej kunnat binda sig för strack- m A. s t c dock iiveii dessa ha nagot om- Dm sniak skall man ju iiitc dislrutera.
turneer, men stalla sina krafter till!
för- b y t ~ och i sin nöd k ii ii n a de inte Men då sinaken ar inissrilrtad och da fogande för möten som hållas på tider finna p5 något annat an biografen.
ienna missriktning.
hotar dra ner det då de kunna resa.
eller a.nw viirre bönemöteslolrale~i.
gom eljest skulle gora tillvaron dragli- mycket val att- det råder Vi förstå Vad har då dessa att bjuda oss av and- ?are, som kimde ge tankarna fl.ykt och i kassorna och att skaffa, pengar ebb lig iiiking?
Vii1 medveten att Biogra- Lite av helgd över clet fattiga grii var- genoni fester o. d. nu ar mycket små ut- fen ar ett f a k t u m.
, som vi intc lagslivct.
sikter till.
Agitationen får fördenskull ~ ~ I U I I Icommil L ifrlm, c11 nöjes- i n c1 ii- K~znlia inte \ .åra organisat,ioner göra dock ej utebli, utan uppmanas alla att s t, r i nog s &amp; 1.iickrativ f ör sina iitövaire n å g o t åt detta?
.och s? % iime i det allinanna medvetaii- Jag tii~il~er på viira folkparliers be- anmäla sig, aven om de ej kunna betala det att ett motarbetande iir fnl1sti.n- römviirda insatser d % det gäll.er v8.rt.
hela det i cirkuläret angivna beloppet för föredraget.
Förbundsstyrel~en tan- digt ineningslöst.
Men man Imii viil nöjesliv - pA sommaren.
ii.iid2i ha lov att spörja v a d den ger Och jag tänker på våra genomtriki- ker därvid på de nya klubbarna och för av andligt varde at de hiiiidratusental, ?a niöten hela vintern lång.
Vara 1cl.iib- deiii som det är särskilt hardarbetat för soin troget offrar sina lironor och sin bar lcunaa nog ibland göra det litet och skall efter basta förmåga söka fritid - och sin andliga spa.nstighet på h v l i g t för sig, nieii det ar s$ många hjälpa dem.
Insänd därför anmälan om biograf en.
indra.
Helt salcert lriinde maii flera deltagande omedelbart.
Rekvirera upp- Visserligeii har industrin helt slagit $i:ngcr under vi.ntern ha små högtider, rop, löpsedlar och affischer till mötena.
igenom i hela den s.
B. civiliserade vayl- lara man inte tog, det så miirlrvKrdigt Sprid Morgonbris!
Förbundsstyrelsen.
den, men det därför nödvändigt och) ch ' ' hogtidligt ".
-. '
Agitationen.
a
4 MORGONBRIS Berlin, en glädjens s t a d hungerns.
- och.
Det första intryck en främling, &amp; t- 9, vergniigen ", och nian undrar.
.
.
Alls minstone on1 han ar frfin Skandinavieil, lraf6er äro överfyllda av skrattande far, nar han stiger av tåget i Berlin pratande, gestikulerande mäniiiskor och blandar sig i vimlet omkring Stet- man sjunger till d e nya favoritmelo, tiner Ba.hnhof, är framför allt den oer- dierna " Salome " och " Jung-geselle ' hörds affärmnässighet, för att cj saga .- det dansas och: Eramförallt - dric, nligot viime, som överallt.
0111 lres.
Ständigt ciga.rettrö1rancle damer man pi.omeiierar blott ett litet stycke, bierdrickande herrar, halvmosiga säll, cfter den oändligt ' langa Friedrich- skap.
Eli stilla uiiclran om d c t t a strasse, möt ' cr man gatuföisaljase av skall vara tysk Iznltur inställer sig de mest va.rierande artiklar: böcker, Men man drar en oriktig konklusion iii f ~ ~ ~ IGngsnörea, kt, ~inderkla~clei:, tofl- sina premisser.
.
.
Ty det finns annat, Der Potsdamer Platz in Berlin.
Efter radering av Paul Paeschke.
lor, tavlor - kort sagt allt, cller nästao som verkligen representerar Tysklands allt vacl till livets andliga - såväl SOIN ännu ej helt " lrrossacle " kultur.
T. ex. tiniliga niiriiig hörer.
.
.
Och man för- gav man i föregående vecka p &amp; en del st.år a t t ' göra reklam för sina varor l teatrar, hade Goethe, Schiller, Haupt- Da.r breder en ut underkläder p % sitt mann och Schnitzler samt översättnin- bord,.
skriker ut., samtidigt som han vi- gar av S t r i n d b e r g s P å s k och sa.r, hur bast.anta och bia beskaffade Ibsens Peer Gynt.
Detta kan ju sägas hans ' varor %ro, hur .billiga - i] .&amp;u gdeu vara god teaterknltiir!
Och cletta ar förstrris!
Jag s5g hiiromdagen en 111 % nog intet särskilt avvikande från de frusen stackare (det var tt s &amp; ky- vanliga pjäsvalen.
Det finns dessutonz ligt!)
som sfilde 112i.got slags nytt patent vid Bulo,wplatz, en.
" liten " utmärkt p5 slipshil.larc ti1.l herrkragar.
Han teater, Vollisbuhne, som - esemplct a,r hadc tagit a.v sig rocken, stod i s1rjori; - efterf öljansvärt - genom fack- och 5,rmarn.a och knöt sin slips efter den andra arbetaref öreningar, tillhanda- iiya " oöverträffade "!
metoden, idcli- hgller billigare och dock goda platser gen, ideligen, under .det han pratade.
B t organiserade arbetare.
Den som Då och då, fast med långa mellanrum., skriver detta, har varit i tillfälle att i fann h m en köpare, alltnog - affären en kainrats sällskap besöka denna folk- gick.
.
.
teater.
Man gav d &amp; ett .socialt stycke: Och ' allt gick så gemytligt till att " M a s s e 3 % e i i s c h ", slcrivet av en man, förkla-rligt nog, fick den uppfatt- srbetarförfattare, E r 11 s t T o l l e r, iiingeii, att har maste det vara ett den som var av en mäktig, gripande ver- miinslrliga glädjens förlovade land, el1 kan, ett motstycke till " Vävarna ' ?.
uppfattning, som.
dock senare, åtskilligt 30111 ett sällsamt ödets ironi lran 1ia.m- 1corrigera.des.
li !ten, om nian rör sig p5 nas at.t diktaren, Toller, sitter f ängs- ytan, som nog de flesta reseniirer göra Lad i B a j e r n, ett land, som för G r - - då scr man mycket glädje, myclrei~.
varande icke just ar frihetens, d &amp; lrato- licismen där har ett svartfinger med i regeringen.
Som sagt - man roar sig i Berlin!
Men ej b a r a det.
Under denna mask av glad tillförsikt ligger all den besvilrelsens bitterhet, som vuxit fraiii ur alla dessa mörka, fasansfulla år.
Folket får bära den tyngsta bördan, och fast fabrikerna gå, en del dygnet om, fast ldet arbetas, arbetas och åter arbetas, syns ingen ä.ndring, ingen ljiisglimt s v nggot bättre - tvärtom.
Priserna g &amp; uppåt standigt, standigt - hungern väiita.r, som ett, mörkt spöke, maii ängs1.a~ för framtiden.
Och det i r snart jul.
.
.
Det skar en långt in i Iiröstet att se att denna mörka, dova ångést som s &amp; bitit sig in i det arbe- tande folkets sinnen; mail frågar sig h u r det skall ända, p % vad sätt.
En halv v5irld svälter!
V e m b. a r s k u l- d e n '?
.
.
.
Anade Tysklands krigsher- rar [och de andra med förresten) vad det skulle bli av deras kanon- och lna- jonettdyrkaii och deras chaiivinism, d a voro de skurkar, uppsåtl.iga möidarc sch borde dömas som sbdana.
Och 3 t i n 11 c s, Tyskl.ands olrrönte kung, som iiu förhandlar i London, vet han mån.nc vari:.
hans och hans gelilrars ka- pitalistiska politik leder han!
Ty icke nog med att 1rrigssliul.den tynger Tyslr- laiids arbeta.rldass som en mara, utan iven landets egna storkapitalist er göra - som alltid - sitt till för att pressa iled folket i en iinini mer förfäxlig ställ- iliiig.
Al1 logik, allt sunt inaiiskligt tihlrande, all.
rattfärdighetsliänsla rea- gerar iiiför detta -: men .vad hjäl- r.
.
.
?
Hjulet, i so in krossar hjärtan &gt;ch människor rullar fram i samma.
: akt som förr!
- till dess en ' katastrof mtriiffa.~:, ven].
set n ä r?
Berlin lever tv$ liv, dagens och ilat-; ens.
Dagens gr &amp; arbete - nattens iöjen och In I: o t t.
Brottsligheten har leii sista tiden ölratis i oroväckandc: rad.
Raii och mord förekomma i ständigt större ntsträckniiig, vilket ju iiaste vara en given följd av den all- naniia depressionen, den alltjämt öka- le nöden och - korriiptioiien.
Det iiiins iiigen bot för detta - fängelser- ia, som äro överfulla hjälpa.
icke.
Om man ar intresserad f ör f ollrpsy- iologi, gives tillfälle till en niassa in- ressanta studier överallt.
Det synes lara en fulll~omlig sport bland e n l e l aff arsmän, att ' ' köra upp " Imii.- ieïiia så myclret som möjligt.
Likasii ia en del kypare den ovanan att, sär- kil t c % det galler utlänningar, ' ' rälms el ", till egen favör.
Dock galler detta eke a l l a, det finns ock dem, som äro ' gentle ' '.
Brytningen mellan dag och natt Iran .ara stor i Berlins liv, meii åtminstone n företeelse möter man dygnet om - let a r krigets mest synliga frlikter: nvaliderna.
Det är en gripande syn, tt se dessa, fordom friska och he1.a nu stå i gathörn och tigga., r~ii.n11.iskor, 11 del blinda,.
en del med ' gripklor i .- ' L '
MORGONBRIS Det a r dctta ' jag iiraktlLtit med hiinsyn till min broder Linkeben.
S j a h a namnet val- görenliet iippviickte under filosofernas iir- Iiiiiidradc dc ljuvastc tankar i känsliga sin- naturen bör mycket förlåtas.
Langs stråk, nen.
J a g erlränncr, a t t jag i ordet välgörcn- vägarim stoclo tiggarc uppställds soin lykt het c j återfinner dcss ursprungliga skönhet.
stolpar eller viloaltare och bildade deltoratio Det har blivit förstört för mig av farisher, ncrna vid clcnna sanihallcts fest.
De hadc som alltför mycket ha begagnat clct.
Vi aga liominit f ör a t t pryda de burgna kvartcren i vårt sanihälle nianga valgörenhetsinratt- alla clcssa fattiga stackare, lösdrivare, stav, ningar, pantlånekontor, spa.rkassor, ömse- karl.ar, trashankar, ficktjiivar, busar, falsko sidiga f örsakringsanstalter.
Somliga äro till lcrymplingar och avsigkoinna bodbctjiinter nytta och tjäna till det bast:&amp;.
Deras genicn- Mcii clc voro underltastnclc det allmänna f ö r samina fel ar, a t t de h a framgått ur just den svinnandct: av utpräglade typer och rättadc samhällets orättvisa, som cle äro ämnade a t t sig cf ter nutidens jtininstrukna lcvnadsf ö r avlijtilpa, och a t t de iiro besmittade lake- hallandcn.
De skyltadc icke - som i 1500. n~edel.
Malet f ör en alltoiiif attancle valgö- talets store tiggarhövading Coesres clagar - renhet är, a t t var och en skall leva av sitt med hcnisk:,~ missbildningar och fruktans arbete och inte s v andras.
Allt utom ömse- varda sår.
De svepte e j sina stynipadc leim sidighet och soliclaritet a r Iiigt, skamligt och niar i blodiga trasor.
De voro cnkln man.
ofruktbart.
Manniskok.arlek a r d l a s mcd- ni.skor och I %tsade endast drägliga lytcn.
En verkan, biide nar det galler a t t frambriiign av dessa tiggare följde efter herr Bergeret fruktcrna och a t t dela dem.
c t t långt styckc mccl linkande och andl Den tir riittvisa; den ar kärlek, och de f a t - snabba steg.
Darpa stannade han och stiillde tiga h a mera färdighet däri a n dc rika.
Villtn sig 8nyo som lyktstolpe vid knntcn a v trot- rika utövade val nlgonsin karlek till man- toaren.
niskoslaktet så hclt och fullt som Epiktet och i t d &amp; till sin dotter: Hurr ~ e r ~ e r sade Benoit Malon B Den sanna manniskokarleken - J ' ng har gjort cn dålig handling, jag har a r var enskild mainiskas g&amp;va a v sitt arbete givit cn allniosa.
Genoni a t t skaulrzt t v å sous å t alla; den a r den sköna godheten, den ä r 9 t clcn har Linkeben bereddc jag mig dsu den liarmoniska rörelsc, varmed själen likt skniiiliga gliidjen a t t förödmjiika min like, en kruka full nied kostlig nardus lutar sig PV jag mitt samtycke till clct: .avskyvarcl:~ ncd ocli.
utgjutcr sig i välgärningar.
Dcn %r f ordrng, soni tillf örsiikrar den starke hans Michelangelo vid sin inalning i Sistins ' ka ka- makt och dcn svt~gc hans vanmakt, beseglade pellet; den ä r nationalf6rsaxnlingen natten till jag med mitt sigill clen uråldriga orättfiirdig- den 4 augusti.
Den a r en gåva som valler hetcn och bidrog jag till a t t clennc iuan fick ut i lyckobringande fullhet, den a r guldet cnclast cn halv själ.
som flödar i förcning nied kärlek och för- - Allt det skulle du ha gjort, pappa?
fr %- stånd.
Vi hava intet som ar vårt utom oss gade Pauline tvivlande.
sjava.
Det enda man i.sanning kan giva.
a r - Kistan allt det, svnradc hcrr B c r ~ e r e t.
sitt arbete, sin sjal, sin intelligens.
Och Dcn store fraaslre: £öïfattaren, som i J a g liar sålt broderskap cfter falsk v i i t a t detta storslagna offrandc av hela personlig- ar tilldelats Nobelpriset i litteratur, min broder Linkebcn.
J a g har förödmjukat heten riktar givaren lika mycket som dot själv, i det jag förödmjukade honoin.
Ty riktar samfundet.
har gastat vårt land och mycket har mig allmosan förnedrar lika mycket mottagaren - Men, invände Pauline, du kunde inte go skrivits om honom under dessa dagar.
som givaren.
J a g har handlat orätt.
Linkeben kärlek och skönhet.
Du gav hononi Vi tillata oss har avtrycka ett kapi- Det tror jag inte, sade Pauline.
vad han tycktc bast om.
tel ur ett av hans niest berömda arie- - Du tror clet intc, svarade herr Biergerot, - Sant ar, a t t Liiikeben har blivit e t t a t t du inte iir filosof och inte förstår oskäligt kreatur.
Av alla cle goda ting, soni ten: " Hei:r Be~geret i Paris ", vari n %- därför a t t draga ut de oandliga konsekvenser, son1 kunna förnöja människorna, bryr han sig en- got av hans l~ollelrtivistiska szi.mhä.11~- en skenbart oskyldig handling bar inom sig.
dast om spriten.
J a g antar clet, därför a t t syn fram.trii der.
.
Denne Linkeben har förlett mig till a t t giva han luktade brännvin, nar han koni mig nara.
Det var p &amp; arets första dag.
Under ett en allmosa.
J a g kunde inte niotstii hans Mcn sådan han ar, a r han v&amp;rt verk.
Var iippeh311 nicllan skurarna gingo herr Bergeret ef terh.angsna, och jammerf ulla s ta.mma.
J a g högfärd var hans far, var orättfärdighet lians och hans clottcr l ' auliric p5 dc av färsk ljus öinka.de mig övcr Bans magra hals utan nior.
I-Ian a r v8ra lasters onda frukt.
Varjc smörja täckta gatorna för a t t önska gott nytt skjorta, över hans knän, som med sina slitira, människa i e t t samhälle bör giva och niot- Br &amp; t cn ganimal moster, soni levde kvar, uttan jda byxor sorgligt liknade kamelknan, taga.
Denne man liar inte givit tillräckligt, fastän ensam och niecl föga liv, och som över hans fötter med skodon som gapade likt säkerligen därför a t t lian inte mottagit till- bodde vid Ruc Rousselct i en liten nunnecell, ett par anknabbar.
Förledare!
Farlige Lin- rackligt.
Det 5.r kanske en lätting, sade Pauline.
dar hon hade utsikt Kt en köksträdgård och kcbeii!
Förtjusande Linkeben!
Genom dig stiindigt kunde h.öra klosterklockorna ringa.
koniiiier niin slant en smula Ifighet, en smula Hur i dl vlirlden ska v i nu bara oss åt, för Pauline var miintcr utan någon s~rski ' lcl skam %stad.
Genom dig har jag nied min %tt det inte skall bli niigra fattiga eller svags orsak, cndast därför a t t högticlsdagarna, soin s ' lant givit upphov till ett grand a v ont och dler lata nianniskor nier?
Tror du inte, a t t utmärka tidens g h g, komnio henne a t t tyd1.i- fult.
Genom a t t skanka dig detta lilla tecken in.5nniskorna iiro goda av naturen och a t t gare kanna sin unga varelscs IiZrliga utveck- på rikedom och makt har jag gjort clig till sanihallet gör deni elalca?
kapitalist på spc, till deltagare utan iira i Nej.
J a g tror inte, a t t inSimiskorna iiro ling.
Herr Bergeret biljehöll ocksa p2 dcnnn sanihiillcts gästabud och civilisationens fester.
p d a av natureii, svarade hcrr Bergcret.
J a g högtidliga dag sin vanliga förclragsamhct.
Och genast käncle jag, a t t jag i jaiuförelsc ser snarare, hur de mödosamt och stcg för Han väntade e j Iiiiigrc stort nv mannisltorna mccl dig var cn av denna varldcns mäktige, stcg träda fram ur det ursprungliga barbariet och livct, men lilrsoiii Fngon inså.g lim, a t t cn rik innn.
vid sidan av dig, du älskeligc) ch med stor ansträngning bilda sig cn osiikw Liiikeben, clu bedårande tiggargubbe, du rattvisa och en vacklande godhet.
Den tid sinickrarc!
J a g har fröjdat mig, jag har i r Znnu I h g t avlägsen, d % de komma a t t stallet för h.ander, andra utan ben.
yvts, jag har kant välbehag övcr mitt över- diva inilda och välvilliga inbördes.
Den tid Sandiga 1.ivnara sig 111ccl att salja kort- flöd och min storhet.
Hcll dig, o Linkeben!
II * ännu Itngt avlagscn, dät de inte Iangrc Pulclier liymniis divitiariiin pauper inimor- komma a t t föra krig mot varandra och c % o. d. inlic p &amp; kaféer och i !estaiirai.iger, tnlis.
framstallands slaktningar komma a t t andra spel a positiv, eller ledas omkring Avskyvard:i. allmos~gi~7andc!
Barbariska; avlar, öni im ss uiidaii såsoni omoraliska och skain- pH gfirdari-ia och sjiinga.
Det %r dc uttryck för niecllidande!
Urganila villfarelse iga a t t sc p %.
J a g tror, a t t v %ldets niakt som slogos för " platsen i soleii ".
De hos clen burgne, som givcr en slant och nie- &lt;ommer a t t racka liinge ännu, a t t folken sig därmed göra val och tror sig infria .ange konima a t t slita sönder vamnclrn av fingo 1.öneiz - ctt dystert liv - andra,, n nar 11 skuld till sina bröder i och niecl denna Fåfängliga skal ocli a t t medborgarna inom c1.c blinda, ctt 1ivsl.ångt hopplöst mör- len klunipigaste, löjligaste, dumniaste, futti- iamiua nation.
langc komma .att ursinnigt Irer .. maste a v alla åtgärder) som kunna vidtagas ' ycka f rån varandra livets nöclvanclign gods SA har Bism.arclrs valdiga Tyskl and, k r a t t bättre fördela riksdonxen.
Brukct a t t.
stiillet för a t t rattvist fördela det.
Men allmosa star i strid mot den r a t t a val- jag tror oc.ksW, a t t nianniskorna iiro inindrc som var " uber alles ", fall.it i grus och giva görenhcten och a r barmhärtigheten en fasa.
grymma, när cleras elände ä r mindre stort, spillror, och det kejserliga Berliii bli- - Är det sant9 frågade Paulinc, som be- tt industriens fra.m.steg i langden befordra vit eil stor republiks centriim, ett cen- mödade sig a t t följa hans tankegiing.
iågon mildring i sederna; - jag har hört av trum som i sig koncentrerat vä.rldens - Allposcgivandet, fortfor herr Bergerct, ?n botanist, a t t hagtornet, när det flyttas lika litet jainf öras med valgörenheten ?r&amp;n en mager till cn f e t jordmån, förvnnd1n.r tvil stora m.otsatser - gliidje och sorg.
kan soni en apas grimascr med L a Gioncondas, ina törnen i blommor.
Bcrliii den 23 iiov.
1.921. lecnde.
TTalgöreiilieten ä r lika uppfinningsrik, - Ser du dar, du iir optimist, pappa!
Det E - d.
J - 11. som allmoscgivandet ' tir slappt.
Ilen a r vak- ~ i s s t e jag väl, utropade Pauline och stannade min, dcn 1Knipa.r sina 5tgarAer efter behovct.
nitt p: trottoaren och fastc ctt ögonbliclr p7~ Nobelpristagaren Anatole France. '
- - -.
p -
6 ' fadern sina ögon, gråa som den gryende da gen och fulla av mild glans och ~norgonfrisk het.
Du ä r optimist.
Du arbctar niccl frisk mod p % franlticlcns byggnad.
Det gör du Det a r skön.t a t t bygga .upp det nya rike, tillsaminans med dem soni vilja det goda!
Herr Bergeret log vid hennes förhoppnings fulla ord och hennes soluppgångsblick.
- Ja, sade han, clet vore skönt a t t fi grunda dct nya sanihället, dar envar fingc Iöncn för sitt arbete.
-- Slrall det inte bli s å g.
.
.
Mcn nar?
f r 2 gack Pauline trohjärtat.
Och herr Bergeret svarade, iiiilt och litc vemodigt: - Bed mig inte profctcrn, mitt barn.
Intc utan orsak betraktade de gamle förniagan at.
intränga i franiticlen som clcn olyckligaste: v dc gavor en människa kan fii.
Oin dct von möjligt för oss a t t se vacl som koniiner at.
hända, skulle intct winat stå oss åter än ni; dö, och vi skulle kaiiskc falla ncd slagna r11 smarta cller skrack.
l? &amp; framtiden iutstc man arbeta såsom haute-lissc- \ la \ larcn p t sil väv - utan a t t sc dcn.
Sålunda samta1:tde faclcr och dotter, uiido: det a t t de fortsatte sin vag.
E ' rmnfö+ dc1 inhägnadc planteringen vicl R.ue dc S6vi.e: stötte d.e p % en tiggare, soni stod stadigt fast nitad vicl trottoaren.
- Ja.g har intc flcr slnntn.r, sadc Iicrr Ber gcret.
Har du ctt tio-SOUS-stycke a t t ge mig Paulinc?
Den dar litsträckta hanclcn sparra] gatan för mig.
On1 vi vorc pii place dc l: Concorde, skullc clen sparr:.~ Iicla.
torget föl mig.
E n clanclig stackares utstoriickta nrir a r c t t hinder, som jag alclrjg skullc kunii: komma omr.
Dct %r on svaghet, soni jag inte förmår betvinga.
Giv Bt dcn dagdriva ren!
Det a r förlatljgt.
Maii bör intc övcr driva för sig sjalv clot oiidn nian gör.
- Pappa, jag %r ivrig a t t f &amp; veta, vacl dr ainnar göra,?
; v Linkcbcn i din republik.
Dr tanker väl intc, a t t han skall l c ~: ~ av.
friiktcr av sitt arbete?
- Mitt barn, svaradc hcrr Bcrgorct, jag tror, a t t han skall försvinna frivilligt.
Hai: har red.an avtagit betydligt.
Liittjan, s m ken för vila bereder honom för den slutlig2 upplösningen.
Han skall lätt nog $terg % til ' intet.
- J a g tror tvärtom, a t t 1it1.n Kr niyckcl nöjd med a t t leva.
- Sant ar, a t t han äger sina fröjder.
Del kanns säkerligen ljuvt för honom a t t sluka krogens vitriol.
ICan skall försvinna med doii siste krögaren.
Z inin republik skola intc finnas iibgra krögarc.
Dar skola varken fin.
nas köpare cller siiljare, varken rika elle1 fattiga.
Och var och cn skall njuta friikten av sitt arbete.
- Vi skola bli l y ~ k l i g a allesainman: pappa.
- Kcj.
.
Det Iicliga medlidandet, som Gr sjiilarms prydnad, skullc förgRs den dag lidandet försvunne.
Så skall det e j bli.
Det oupphörligt bekämpadc mordiska och fysiska onda skall oupphö.rligt dela m.akten över jor- den mccl lyckan och glädjcn, liksoin clagarno följas av niitter.
Det onda a r nöclvancligt, Det har liksom det goda sin djupa kiilla i naturen: ocli det cna kan icke utan dst a n c h sina ut.
Vi Gro lyckliga endast därför a t t Bi gro olyckliga.
Lidandet a r syster till gläcljen; 0c.h när deras förenade andedräkt f a r övcr våra strang:ir, ljucla clcssa harnionislrt.
Lyckans ancledräkt cnsain skullc giva e t t en- tonigt och Icclsanit Ij~id, a t t förlikna vicl tyst- naden.
Men till clet ounclvikliga onda, det p$ cn gång t r i v i d a och iipph.öjcla oiicla, soni härrör a v dc m %.nskli.ga förli %llandeiia, koni- iner c j mer a t t sluta sig det konstladc onda, som viira sanihallsf örh$llandcn frambringa.
Manniskorna skola c j nier bli vanskapade gcnoiii c t t oriittvist arbetc, soni cle snwrarc dii än lcva av.
Slaven skall träda i ~ t ur triil- clomshusct, ocli f abriken skall in tc langrc sliika kroppar mil jonvis.
Dcnna bcfrielsc vantar jag just av niaski- nen.
Maskincii, so111 söndertrasat så många människor, s k d l milt och Edelmodigt kominn dc svng:a niiinniskolcinniarna till hjälp.
Dcn MORGONBRIS -- -- Stockholm.
Stadshuset.
till cn början s &amp; gryinili:L och hårda iilaskiiics: ljusct tillhöra allt soiii a11d.a~ och ser.
Efter skall bliva cn god, välvillig van.
Mcn hiii alla cgennyttans och girighetens sekellånga skall dcn kunna byta sjals Jo, hör mig!
strävanden och trots inclividcrnas våldsanma Gnistan, som springcr ur Leydenflaskan, deii ansträngningar a t t gripa och kvarhålla skat- lilla fina stjärna, soni i det förflutna århund ter, Gr det dock SK, a t t vad dc rikaste blanc1 Iradet uppenbarade sig för den hiipnaiidc oss pcrsonligeu besitta %r en ringa ting i jam- fysikern, ska11 verka detta under.
Denna förclse mccl det som utan %tskillnad tillhör ~ k i n d a, som Ibtit sig fiingslas utan a t t låta alla.
Och scr du inte i sjalva vårt samhallc, sig utgrundas, clcnnw hcndighctsf ullti, och hur allt det skönas ' tc och präktigaste - va- fjättrade kraft, clctta ogripbara, a v vara gar, floder, skogar, soni fordom voro i kunglig länder gripna, clenna lydiga ilska, som.
iiinc.
iigo, bibliotek, museer - nu tillhör alla?
Iageii; lutcs i flaskor ocli siinclcs ut i otaliga t r a rik nian agcr i högre m&amp;tt %n ja.g de gamla h r, vilka o n q i n n a Jorclen riied sitt niit - ekarna i Fontai.neblcau cller tavlorna i: lektr.icitcten skall bara ut sin kraft och Louvrcn.
De gro mina mer an den rikes, on1 lijälp övera.llt, clar clcn behövcs, till, husenj jag förstår a t t biittrc njuta av dein.
Ägo-; il1 kamrarna, till 1iemniet.s hard, dar far d.elsgemenskapen, som man radcs för som för) ch mor och barn d &amp; e j m r behöva skiljas.
e t t avlägset vidunder, omgiver oss redan Det iir inte cn dröm.
Dcn hårda niaskineii, under tusen välbekanta former.
Den väcker rom krossar s5 miinga kroppar och sjalar p i förskrackclse, när den förkunnas, och man be- labriken, skall komma in i vbra hcm, bliva gagnar sig redan a v de förniåncr den er- b jiider.
tår van och förtrogna.
Positivisterna, som smilas i Auguste Dock, dct bctyder intet, nej intct, a t t hiss-) locken, kugghjulen, vevstakarna, rattarna, Comtes hus kring den arcvördige Pierre gejderna, blåsbälgarna förinanskligas, oin L ~ f f i t t e, visa ingen ivcr a t t bliva socialister.
Men en a v dem har gjort den välgrundade niinniskornas hjärtan förbliva av järn.
a t t egendomen har sin kalla i Vi vänta, vi ropa på en förändring, än mer anmarkningen, samliallet.
Och det a r fi~lllroiuligt sant, t y inderbar.
En dag skall komma, då arbets- all egendom, som förvärvats genom den en- svaren reser sig i inre skönhet och bliver en skildes bemödanden, har endast genom hela ~rbetare bland de frigjorda arbetarna, c15 det: j langrc skall finnas löner, cndast utbyte av samhallets medverkan kunnat uppkomna och Och eftcrsom den enskilda egen- igodelar.
Den högre indiistriella borgarklas- fortbestå.
har sin kalla i samhallet, innebar det; en skall liksom clen gamla adeln, vilken den domen varken e t t misskannande a v dess upphov: ftertratt och efterliknat, hava sin f jarde- eller e t t förryckande a v dess vasen a t t ut- iugustinatt.
Den skall uppgiva sina omtvis- sträcka den .till clet gemensamma och över-, ade inkomster och sina hotade privilegier.
) en skall visa sig adelmodig, när den känner liimna den å t staten, soni den med nödvan- dighet beror av.
Och vad a r väl staten ?.
.
k tt tiden ar inne.
Vacl säger val arbetsgiva- Fröken Bergeret skyndade sig a t t svara p &amp; .en den dag som iir?
A t t han ä r sjalen och denna frsga:, anlcen och a t t hans har s v ' a r b c t a r c utan lonom vore som en kropp utan förnuft.
N&amp;- - Staten, papp?, det ar en butter och räl!
Om han %r tanken, .m % han nöja sig ohövlig herre, som sitter bakom en lucka.
Du ned äran och glicljen a t t vara, detta.
Är det förstår, man har inte lust a t t utblotta sig för iödvandigt a t t överlasta sig med rikedomalg, hans skull ...
larför a t t man a r tanke och sjal8 Nar dcn - J a g förstår, svarade herr Bergeret och tore Donatello göt en bronsstaty tillsanimans log.
J a g har alltid varit Böjd a t t första, och ned ' sina gesiillcr, var lian, sj&amp;lcn i arbetet.
jag har darigcnoni f örlorat mycken vardef ull leii lön, han mottog av fursten eller mcdbor- kraft.
J a g inser sent omsicler, a t t dct liggcr prna, lade han i en korg, soni nied e t t hiss- &gt;n st.or styrka i a t t inte förstå.
Dct sätter dock lyftes upp till en bjiilke i atelj0n.
Var ibland nianniskor i stånd a t t erövra viirlcleii .. KAI cn av gesällerna lossade i tur och ord- 31n Napoleon hade varit lika intelligent som iiig p % repet och tog efter siiia bchov av 3pinoza) skullc han h a skrivit f y r a volynier: orgens innehbll.
Är det icke fröjd tillrack- L cn vindskammare.
J a g förstår.
Men %t igt a t t skapa mecl sin tanke - och kan val 3en där buttre och ohövlige herrn i luckan .enna.
förinån fritaga mastaren fr %n a t t dela införtror du dina brcv, Pauline, som clu intc, insten mecl siila ringa arbetskaniratert Men slculle anförtro å t nagon tvivelaktig agentur.
niin rcpiiblik ska.11 det varken finnas vinst Han förvaltar en del a v dina tillhörigheter, ller avlöning ni.cr - allt skall tillhöra alla.
) ch detta varken clen n h s t omfattande eller ininst v %rdcfdla.
Du tycker a t t han ser - Dct a r kollcktivisin, det, pappa, sade len; var ut.
Men nar han blir a-llt, blir han ' auline lugnt.
- Det värdefullaste goda, svarade herr ingenting.
Eller sattare - han blir bara lergeret, iir geniensani egendom för alla m.an- vi sjelva.
Han förintas genom sin allmänlig- (Forts. å sid.
0.)
iskor och har alltid sfi varit.
Luften och.
, '.
MORGONBRIS.
.... 7.
Hedens och Oljelunds n y a .böcker.
Erik Hedén har nu till sin samtids uppbyggelse och glädje full !bordat ett arbete om Sfrindberg.
Han kallar det helt anspråkslöst " En ledtråd vid stu- diet av hans verk ".
Det ar mer an så, det ar en utomordentligt val gjord över- sikt över Strindbergs liv och diktning.
Ett vittgående och samvetsgrant arbete av icke vanlig art måste ligga bakom en sådan bok.
Under en synnerligen njutningsbar form, vad såväl själva språket som framställningssättet angår, ar Strindberg har skilidrad med sådan oväld och förstående, att läsaren kan- ner, att man verkligen vid läsningen fatt följa Strindbergs liv.
Den 500 sidor tjocka boken lägger fram för oss alla de händelser i. Strindbergs liv, som ju delvis äro oss val bekanta, men av vilka har och var vi aga luckor i vårt vetande, som vi nu på ett överskådligt satt f i fyllda.
Hela skildringssattet är na- turligt berättande, Genom kapitlets olika r~ibriker har författaren ställt fram för oss liksom i blixtbelysning det mest betecknande för Strindbergs olika epoker.
" Den ovalkomne " kallas kapit- let om ' harndoinen - Strindberg kände sig .ju i hemniet som en icke gärna sedd.
Sedan kommer kapitlet " Söka- ren ", " Diktaren ", " Dramatikern ", " Den tvekande refornlatorn " o. s. v. ända till de sista kapitten som handla om den " Nye romantikern " (om skådespelen till Damaskus, Påsk, Svanehvit, Advent, Kronbruden, Drömspelet),.
" Den nye lyrikern ", " Den åter ensamnie " (efter upplösningen av det tredje aktenska- pet), " Histosiefilosofen ", " Grubbla- ren " (De blå böckerna, Svarta fanor) och till sist slutkapitlet " Mannen och hans verk ".
Denna sista sammanfattning är lika val utförd som förut beskrivna detaljer.
Dar förekommer ett par såsom mig sy- nes förut mer obeaktade drag i Strind- bergs diktning.
Heden skriver: " Strindbergs utveckling följer hapnadsvac- kande nara den ekonomiska utvecklingen, och detta i ovanlig grad medvetet.
Over- huvud faster Strindberg i sina skrifter, aven det rent skönlitterära, en .sällsynt och syn- nerlig vikt vid ekonomin.
Hans äktenskaps- historier låta standigt den ekonomiska bak- grunden framträda.
Kampen för brödet ar ett av hans mest alskade tragiska motiv - han nöjer sig ej med att kriiva ett nytt eko- ~ioniiskt system, han kräver en ny ekonomisk livsföring.
1 en hos utopister sällsynt grad talar han om nödvändigheten att ratta mun- nen efter ' niatsacken. "
Angående det moderna genombrottet säger Hedén, att detta präglas av tre förhärskande drag: utvecklingsl ' aran, klasskampen och den moderna.
psykolo- gien.
" I sin fulla följdriktighet ledde genombrot- tet till ateism, socialism och realism.
Strind- berg s a r realist (i modern mening) tidigare an någon annan svensk, men upphörde strax åter därmed och vart det fullt pA allvar efter nAgra Ar) då han samtidigt vart socialist, något soni ingen annan framskjuten diktare dittills vågat bliva.
Ateist vart han något se- nare; det hade mariga svenska genombrotts- diktare varit före honom, men ingen vart det s5 utpräglat och fränt som han. "
Hedén pivisar aven, huru Strindberg i sin Rousseaualiska naturpredikan och sin förkärlek för bönderna var en före- gångsman.
Först mot slutet av 90-talet skulle en rad dalaskalder och andra fullfölja dessa Strindbergs sympati- och tankevagar.
Vad Strindbergs stallning till&gt; kvinno- fragan angår säger Heden: V a d avser kvinnoemancipationen, som han gillade till en början, vart han den förste havdareii av det program, som sedan full- ständigt slagit igenoni, nämligen programmet att ingen frigörelsekamp kan upphäva skill- naden mellan könen, och att alltså en biolo- gisk nödvändighet gör maka- och moders- kallet eller något närliggande till kvinnans förnanista. "
Därpå påvisar Hedén, att Strindberg var äien e n av övermähiskans förste förkarnpar; liksom han också var en av de förste, som i sin diktning införde forskning i det dunkla själslivet samt symbolismeii.
Heden säger vidare: " Ja, om nagot ar skiftande onibytligt, så a r det Strindbergs idoliv.
Just lians utom- ordentliga känslighet för tidens strömningar, hans förmiiga.
att standigt giva tiden vad den, visserligen Iangt ifrån genast, men dock inom kort tarvade, medförde med naturnöd- vändighet, att han standigt maste gå över från den ena utpraglade standpunkten till den andra; ty han levde i maiisklighetens största och framför allt snabbaste brytnings- tider. "
Hedén har ock genom sin utomor- dentliga sammanfattning av Strind- bergs liv fört sina läsare genom dessa brytningstider och givit oss ' ett arbete av outtömlig rikedom, icke blott därige- nom att det skildrar Strindberg utan ock genom dess översiktlighet, samvets- grannhet och andliga storslagenhet.
En annan bok, som val läses lika mycket som Hedens bok om Strindberg, ar Ivan Oljelunds bok om sig själv och sin egen omvändel !se " Med stort G ".
Det är en ärlig bok, som icke bort bliva utsatt för hån, ty en ärlig bekännelse om ett trosliv fordrar hänsyn.
Det ar också glädjande att ungdoinen fortsat- ter att tanka och icke endast i den stora depressionens tecken hänger sig åt slö likgiltighet.
Boken innehåller vidare ett nytt bevis på, att det finns man- niskor, som ha behov av att gå ut i en- samheten för att tanka ut, så att saga, och koinrna till klarhet.
Härmed synes mig bokeiis förtjänster i få ord fram- hållna.
Men - - - Alla, soiii koniniit til.1 samma resul- tat, efter en sådan granskningstid som Oljelund, tycka naturligtvis att det är ett glädjande resultat han kommit till; de som icke ha samn~a åsikter som Oljelund kunna naturligtvis ej finna det- sainnia glädjande - det ar helt natur- ligt.
Dock kan man vara ganska saker om att den stora majoriteten av sökan- de människor finna Oljelunds religion Fullt tillfredsställande.
Författaren av " Med stort G " ar ju nu så obeskrivligt saker på sin sak och att han just nått.
det ratta resultatet, att han antagligen endast ler ett Överlägset löje inför dem, som förklara att de icke alls äro tilh fredsstallda med Oljelunds Gud, att de tillbedja i sitt hjarta ett begrepp, som för dem ar vida högre.
De äro över- tygade om att mänskligheten, eller åt- minstone en stor del av den kommande m ' anskligheten, har behov av ett för- djupat religionsbegrepp, en helt annan gudsföreställning an föreställningen om en personlig gud.
I denna religion in- går vidare så stor tolerans, att man icke vill indela människor i ' religiösa och frälsta och i icke religiösa och ofrälsta.
Ehuru man själv bekänner sig hava en religion, i likhet med Oljelund, ehuru en helt annan an denne, vild man alls icke instämma i Oljelunds ord: " Därför måste den, som ingen gud erfar och ingen religion bekänner, som icke bävar i sitt hjarta över dessa ting, vara en oxe. "
Nu oavsett själva ut- tryckets ungdomliga osmaklighet, så ligger i detta och i så många andra om- dömen av Oljelund ett uttryck för sam- ma intolerans och fördömande ande, som utmarker kasarna och som fullstan- digt svar emot den sanna kristendom, till vilken Oljelund aven bekänner sig.
Bland annat.
framträder detta då Oljelund på- ett par sidor avfärdar den av honom så kalrade " teosofiska appa- raten ".
Oljelund påpekar dar, att läran om inkarnationen och att man måste uppskära vad man.
själv sår icke skulle kunna leda tilL att man gör det goda för dess egen skull utan endast skulle leda till en sorts kalkyl om ett belö- ningssystein.
Hur liten översikt över det djupaste hos olika religioner har Oljelund icke kunnat giva med ett så- dant framställningssätt.
Man f å r aldrig fram kärnan i nagon religion, om man snedvrider utläggningarna om densam- ma.
(Teosofin ar en utläggning särskilt av österlandets religioner.)
Oljelund erkänner ja också, att det finns kristna, som snedvrida kristendomen.
Det ar verkligen synd att Oljelunds bok skall lida på flera stal !len av banali- teter, ty det ar många som skola fastna för dessa, av okunnighet eller hypnoti- serade av en i sig själv syn~patisk ung människas omvändelse.
Som banalitet räknar jag också bokens titel.
Det ar riagot neddragande i den vikt Oljelund lägger vid oni Gud stavas med stort eller litet G. Gudsbegreppet ar val dock r1 agat annat ä n ett egennamn.
Vi kunde ' (Forts. i sid.
9.)
'
8 Hur MORGONBRIS skola vårda småbarn.
- --- w och våra Några råd till unga mödrar.
AV I-r i 1.1 d a O b e r g. cliiliai; förr modern under $11 l.
) arnet Våra baril bry sig icke om vare si- Dessutom mås hennes egen mage biittri 3 cle Gro kärkomna eller icke, vare sig av för litet mat än för mycket.
Av tiderna 9.
~ 0 goda eller då1.ig.a.
De koni.
slryï hon nagon sarsl.cild sorts föda, ma hclt cizlrelt till väsldeii och ~i f8 slrall hon.
undvika den.
Under havan fiiina oss 1 det ökade besva.ret, de störrc deskap äro iiervema hos många lwin utgifterna.
Är nian ej alltlör trött och rior liäiisliga ända till ytterlighet.
Rc, utjaktad.
representera emellertid dc dan t a ii lt e n p &amp; en viss maträtt viic sm &amp; fridstörarna ej endast kostnader ker leda och äckel.
L u 1.c t e ii aTi r och besvär, utan även myclreii gladjc escmpelvis kaffe och fisk lian driva eil L och många lyckliga stunder isynnerhet iila huset.
Och detta är alls iclic om de äro friska och man ej skänit bort p j &amp; s k, som så rnsnga oerfarna m ä n L dem och fått riktiga skrilihalsar av dc och även kviimor tro.
Den nyfödde badas.
snin pyrena.
Inte heller är det pjåsk att man blil ' I hoto f6,i.i Al.lm.
B.
B., t:igeii unclcr Icluns För att föda ett friskt barn behövel: sarad, misstanlcsam., oroad av det miii- barnnv~rdsveckns förcläsning clärstaclcs.
inan ej själv vara frisk.
Naturen har sta.
Att man lider av de befängdaste!
.
otroliga resurser, då det galler att re- idéer.
Jag har själv för vart barn ge- parera skador och f örnya material, nomlevat tre till fem månaders olidliga 1 Vleii en sniu1.a eftertanke bör kunna Men det.
friskaste lilla barn i varldeii kroppsliga obehag och andlig överkans-.
S; äga henne att s it s v h t kan det inte kan bli kinkigt, sjukligt, odrägligt ge- lighet, men ar under normala förhål-.
r rara, eftersom varenda varelse på den- nom felaktig behandling.
Och man be- landen visst intet vap.
Kan darföil la jord a r f ö d d.
Plågorna äro höver inte heller oroa sig över sin even- stryka under att havandeskapets id6er r nestadels oundvikliga.
Men de likna tuella oförmåga att förstå sig på srnåt- och krampor för den gravida själv äro I i nga audra plågor.
Smarta ax i de tingar, ty ju mindre " behandling " dc pbtagliga verkligheter; de må te sig f ilesta fall tecken p % sjukdom.
Hela äro utsatta för, de.sto bättre för dem.
hur otroliga som hel-st för omgivningen.
Ii croppen lider och någoii viss del pinas Långt innan de äro födda, skall man En " normal " vänima kan naturligtvis I a h a värst.
Men födandets smarta emell.ertid börja sköta om dem - i det inte fatta att man, d &amp; hon uppträder j L I iar en helt annan karaktär an sjuk- man sköter om sig själv på ett förniif- en mycket vackel:, violett klädning: c lomssmärtan.
Den ar stärkande, he- tigt sätt.
Jag menar darm.ed inte, att plötsligt vänder om i dörren, ett rov.
1, ande, god.
Icke nedbrytande och för- i sy- £ör de grasligaste kväljningar.
Eller s törande.
Den mynnar ut i ett resul- ~ man bör satta all v a r l d e i ~ pj %sk stem och tillägna sig det.
Nej, nian att en f örtjusande, mörkröd soffkudde i t. at, som väl kan kallas det rikaste p5 skall leva sitt liv som man alltid levat utan all orsak vacker ens avsmak till j orden.
Ett helt människoliv med ar- det.
Blott man skaffar sig s5 nriycliet den grad, att man inte kan se den, inte k, etej ' glädje och sorg skall ur chaos frisk luft och motion som möjligt.
Ni1 tanka på den.
För den, som under ' S lungas in i den ljusa och ordnade till- e händer det emellertid ej sällan att man vanliga f örhållancieii icke har iialgra v raron - s l d l e nggot sådant ~ k utan helt enkelt inte orkar röra sig mycliet, som helst besynnerliga infall, ligger det, li; amp?
Det fattades bara.
Att denna att nian mår alltför illa f ö r att kunna nara till hands, att oroa sig över sina k: amp är s i obegripligt svår och fasaiis- övervinila sin apati.
Ja,.
det kali hiin- egna galenskaper.
I: synnerhet om man f ii11 - det ä r helt enkelt icke sant.
En da, att illamaendet tilltar betydligt vid har väninnor med många barn, m.en L tatt i feber med brii.mande torr hals rörelse i friska luften, dar - om man som aldrig känt det ringaste ') kon- O ch brinnande klar hjiirna är mycket är stadsbo - sta.deiis alla dål.iga lukter stigt ".
Men man bör ta det med ro.
v rärre.
H.os de flesta bariiaf öderskor nästan komma c11 att svimma.
Un.der Den tredje och viktigaste regeln för en a ~stadlroinnier radslaii mer äii smärtan.
stidana onistaiidigheter far man iiatiis- havande kvinna ar namligen att hoii I) e ha iiigeii aning om, vad son1 sker 1.igtvis cj göra alltför mycket v&amp;ld 11 % tager allt som skor med lugn och besiii- i deras kropp och tro, att det galler sig, trots läkares och slrötersl~ors UPP- ahg.
Blir hon jäktad, ängslig, uttröt- Zi ivet vid första lilla knip, t y många, inaningar.
Varken 1.a.kare ell.er slzö- tad,] %kar ofta matsma1.tniiigeii i olag, k xiiinor ha sa lätt att tappa hiivudet.
terslcor kunna skriva lagar för cm liv och får hon hal~sbriiiina och förstopp- 1 teii den som håller sig lugn och iiitc iiiider havaiideslrapet.
Var och en får ning med i %tföljande obehag, d % vet.
a, r alltför ytlig, må.sto £5 hjälp av att försöka alivanda det mcr cller mindre hon, att hon levcr.
Hon skall allts % b: a.iiaa sig som verktyg för ett Uiidcrs stora.
lcvantiim.
sunt fÖi:nuft, som Vår inte förskrackas över sendrag i beii och 11 ~tförande.
Ty varjc fiidelse är ett lin- herro l~estiitt hennc.
Me11 f r i s k föttel:, andnöd, ischias, stelhet, hja.rt- d lervesk, of sttbart och vördnadsb ju- l ii f t och m o t i o n s &amp; mycket till- Iklappniug, iierv- och taiidvärli och alla d !ande.
A.tt 1Gra till världen den nya stzriiiclet medgiver 5s dock en av de vik- 3e övriga, trevliga krämporna,, som, g: eneration.
va.ri man själv 1.15i.de förgås tigaste rcglerna vid havandeslcap.
) m det vill sig väl ', samma blivande mo- O ch återiippstiir!
Är inan däremot cii D6raast 1romn1.cr: icke f ör mycket ler lraii få smaka p % hela raden.
Nej, l j iten ytlig fjolla, som lcanskc inte kan- inat.
I dessa tider, d5 idn.ga blivanclc i möjligaste man slrall hon taga allt 13 .er annat än föi:argel.se Ö.vcr att i långa mödrar f &amp; halvsvi.l.ta, kiiiiila de, i syii- ned 1.0.
Det ar oerhört viktigt.
n iZinader ej liniznat ldäcla sig fin och cj iierhet om dc iiro unga, Iranske f$ för IIon behöver varje uns sinnesliigi~, 0 fi på dans (!)
, d$ tror; jag nog att man sig, att barnet darav skall taga skada.
ly ett faktum ä r att andra kvinnor a i~ser f ödamdet förskra c1rl.ig.t.
Jfen da Men de behöva ej oroa sig.
Det slrall: öra sitt bästa för att skranima iipi) ii r det ocksii nästan rKtt åt en!
Ellcr g5 bra IBngt, ilinan fostret röner iii- len stacliare, som.
viintar ett barn.
I O m. man burit barnet i sorg - och niot- tryck av modcrns bedrövel.scr.
Livs-: ylinerhet, om det iir första barnet.
vilja, om nian gruvar sig för mödoriia, viljan är hänsyi~slös, dm1 nya varelsen Viiiitetiden och mest förlossningen ut- utgifterna, nattvak och barnskrik, kan I: nownala fall nglas soni nfi,goiiting frii1ctans1riii.t.
dct I~snske 1ia.nnas tu.iigt nog.
Man gör ska.11 frani till v a ~ j pris.
c h 4 I I b b ' b 1 t 8 '
sig ' dock o f t a onödiga bekymmer.
B a r: b e h ö v a e j bli varken över hövan bc s v ä r l i g a och l r o s t s a m m a om m a n sköte sig o c h dem efter basta förmaga.
Et av de unga mödrarnas värsta p l a g o r i är besväret med bröstvArtorna.
I all näi il het agna kvinnorna dessa för bar 11eii si2 viktiga k r o p p s d e l a r ingen an c l l e r tillsyn.
M e n sadalit hiimiiar sig Ä v e n med fu1l.t hela o c h v ä l s k ö t t; r amningen under dl h r öst ~ t i ~ t o kall f örsta veckorna vålla häf tiga s i u ä r t o: i det ö g o n b l i c k barnet tar bröstet.
Hu: &amp; all det dA ej k a n n a s i såriga?
Pö: att härda i de ömtåliga tiiigestarix skall man dagligen tvätta dem ocl borsta med en e j a l l t f ö r hård borste Eller o c k s a med sprit rengöra och dar e f t e r med fett iilgnida dem.
Nar baniet viil l&lt;onzmit till.
världel och som de flesta friska sm.å barn me (hänsyilslös o c h g l u p a n d e aptit kasta sig över moderns bröst, g ä l l e r det att dubbel.
n d t t o hålla vi.rtorna r c n a 1: ii 11 a n barnet liiggs t i l l bröistet b ö r; d e vara t v ä t t a d e n i e d borsyra o c h el tiiss r e n a d homi; ill. Niix 11ai:net ii.t.it si!
mätt torkar man $ter av a å r t o r n a ocl strykes litet fctt pB dem.
0t.al.iga fal.
av bi:öst.böl.d h a i i p p k o i m z i t emedai:: man haft smuts - osynligt f ö r blot.tr ögat - på fingrarna, nian tagit: bröstvartan, där n å g o n liten omiirlrlig spricka slappt s m i t t a n gcnoin huden.
Mali hör o f t a Idagomål öve~: besvii ret av för mycket mjölk.
Detta be svar kan betydligt l i n d r a s och i dc f lesta f all göres a l l d e l e s.
o m ä r k l i g t ge i l o m att 11i.ai-1, så snart mjölken börja] 141ina till, alltid, dag och natt, bal bröstbiizda.
T s y i i n e r h e t on1 nian .är s o m termen sa I.adugiirdsidYlliskt heter lösn~.jölkad, blir o b e h a g e t av att s t a n digt vara vAt o c h f &amp; sur lukt i lcladeriia o f t a olidligt.
Son1 mödrar i dessa tider ha d 4 gaiislra l c n a p p t och svart, kanske svit rare &amp; n nligoii annan, ar det på siil plats att resonera litet om, hur mail kan ställa f ö r att f å en smula t r e v n a d o c h lugn t r o t s barn och bekymmer, Kur man kan ordna billigt o c h p r a l r - tiskt - s &amp; litet utgifter o c h arbete som 1n.ö jligt.
Varje m o r, s o m läser detta, s k a l l o i n e l l e r t i d e j t r o att jag funnit ett pa- t e n t, som helt befriar henne f rån varje inöda med barnen o c h deras s k ö t s e l!
Ii~gentiiig vinnes utan a i i s t r l i n g n i n g o c h arbete.
Vill m a n ha lättskötta och snälla barn f å r man själv g e n o m g å en saiiiislq4dig u p p f o s t r a n.
.
Man måste a.iivanda sin fantasi, sitt förstålid, s i n I c a r a k t ä r s t y r l r a.
Bli ordentlig, omtänk- sani, t å l m o d i g.
Isynnerhet t a l m o d i g!
Vilket minsam inte ar lätt.
Men gör mitii sitt basta, blir man oclcs,~ belönad, aven o m det ibland ser hopplöst ut, k r a f t e r n a ej racka till, peng; ai.iia tryta oc ' h det blir skralt både med sömn och mat.
Det galler b l o t t att halla ut, att inte tappa m o d e t, inte tröttna, h å l a målet: friska, välskötta och i följd d a.
r a v snälla barn klart för blicken.
(Forts. fr. sid.
7.)
d3 också strida för att Helighet ocl Sanning stavades med stor bokstav.
Boken ar vidare på satt och vis far.
lig genom sitt ratt ytliga framhållandc av, att kommer man till tron på Gud så får man frid.
Nej och åter nej Aven om Ni aldrig så mycket aren över- tygade om en personlig guds existens som tanker på Er och vårdar Er, vara!
följer att Ni aldrig behöver kanna Edei ensamma, så hava Ni därför icke rattig- het att kanna frid.
Ty ingen har rat- tigliet att kanna frid just nu, då stor: ideers realiserande, såsom fattigdomen!
övervinnelse, synes ännu så långt av- lägsnad!
då vår värld har krigets följ- der inpa sig; då revolutioner gåt iipp i hat, tyranni, dödande och milita- rism.
Nej, icke frid, utan hjärtana: skälvande av lidande!
Kanslail av enhet av niedansvarighet, ja av övertygelsc av en evighet måste endast förstärk; vår plikt att lida och arbeta och sök; sanningen.
Det ar därför farligt at1 tala om frid, om iilan icke på samin; ging frainhåller, att den frid vi ha rat1 att kanna ligger så djupt inne, att der ar dold av vår kamp och vårt lidande Men den kommer till synes, nai.
helst v. förmå föra var kamp oförtröttat ock bära vårt lidande tåligt.
Anna Lindhagen.
Frin utlandets kvinnorörelse, Ö s t e r r i l ~ e s s o c i a l d e m o k m t i s l c a partj xan med stolthet bl.icka tillbaka p å letta &amp; r.
M o t ett Irviiinligt iizedleni.santa1 av 76,709 vid årets början iiro nu 118,902 k v i n n o r a n s l.
u t n a till partiet.
Det ar på ett år c11 avscviird ökning.
Då par-; iet i sin helhet nu räknar 491,160 med- .erninar iitgör således k v i n n o r n a en fjärdedel av partiet mot en Attonde- le1 1913.
Vi måstc med beundran se upp till Sstei ' rikes social.demolrratislca lrvinilor,; om t r o t s den svbraste nöd icke försiim- nat sina.
plikter.
Vi v i l j a taga dem s o m f ö r e b i l d.
(Ur Die Gleichheit.)
Ett prenumerationskvitto pri M ORGO NBRIS för 1922.
- (Forts. fr. sid.
6.)
et 0c.h upphör a t t synas oss besvarlig.
Man, r inte elak, min dotter, nar man icke 1Rngrc, r någon.
Dct obehagliga med honom för arvaranclc ar, a t t han skaver av den en- kilda cgcndomcn, iitt han skrapar och filar ch gnager - litet p % de f e t a och myckot p % .e magra.
Det gör honom outhirdlig.
Han, r sniken.
Han har behov.
I niin republik kall lian var:i utan önskningar, lik gudarna.
Ian skall aga allt och aga intet.
Vi skola j kanna honom, diirför a t t han skall .vara i t med oss, oskiljbar från oss.
H a n skall Inra sRsoiii Tore lian ej.
Och niir du tror, a t t jag uppoffrar de enskilda för staten, Kvet för en abstraktion, s % a r det tvärtom abstrak- tionen som jag underordnar verkligheten, staten som jag avskaffar, därigenom a t t jag identifierar den med hela den samhälleliga verksamheten.
Om också denna republik aldrig skall kom- ma a t t finnas till, skulle jag a l d å skatta m ' ig lycklig a t t ha, omhuldat tanken på den.
Det a r lovligt a t t resa byggnader i Utopia.
Sjalve Auguste Conite, som smickrade sig med a t t endast bygga p &amp; den positiva vetenskapens fasta grund, har satt in Campanella i sin kalender över stora nian.
Filosofernas drömmar ha i alla tider väckt handlingens man, som gripit sig an med a t t omsätta dem i livet.
Det a r var tanke som skapar f ramtiden.
Statsmännen arbeta en- ligt de planer, som vi lämna efter oss vid vår död.
De äro vara niurare och hantlangare.
Ncj, mitt barn, det ar icke några luftslott jag b ~ g g e r.
Min dröm, som inte ä r min och som i den stund som a r drömmes a v tusen och %ter tusen själar, ä r sann och profetisk .. Varjc sainhalle, vars organ inte längre mot- s m r a de andam.51, soni de äro skapade för, och vars nicdlenimar inte erh %lla sin näring i. förh&amp;llancle till nyttan a v det arbete cle ut- föra, miistc dö.
Djupa skakningar och in- gripan de n~issf örhilllanclen f örcg % och till- kännagiva dess slut.
Fcodalsmh.iillct \ lar f nst grundat.
Nar prastcrsknpct i dctta upphörde a t t represen- t e r s kunskapen och adeln s1ut; ade a t t nied sin varja försvara jordarbetaren och hant- verkarcii; nar clcssa tv &amp; stBnc1 intet annat blcvo an ~ppsviillda, skadliga lenimar, gick hela kroppen unclcr.
En oförutsecld men nöd- viiuclig rcvolution bortryckte sjuklingen.
Veni vill plstft, a t t organen i dct nuvarande sani- Iiallct motsvara sina iinclain.B1 och a t t alla dess niedlcinniax fi sin naring i förhållande kil1 nyttan av det arbete dc utföra?
Vcni vill pasta, a t t rikedomen a r rättvist fördelad?
Och slutligen - vem kan tro på orättfärdig- hetens fortbestftnd?
-.
Mcn.
hur skall man få slut på den, pappa?
I h r skall man göra för a t t andra viirlden 8 - Genoin orclet, mitt barn.
I n t e t a r mäk- tigare ' an ordet.
De starka skälens och dc höga tankarnas ked; ja kan intet bryta.
Likt Davids slunga nedslar orclet v %ldsmännen och faller de starka.
Det a r vapnet som e j kan 5vervinnas: Utan clct skulle världen tillhöra 3c väpnade vilddjuren.
Veiii håller dem väl L styr?
Intct annat %n tankcn - naken, utau irnpen.
J a g fttr inte skåda den n.ya staten.
AIIE förändringar i samhällsordningen liksom i iaturens rike ske långsamt och nästan omark- .igt.
En djuptänkt geolog, Charles Lyell, har? %visat, a t t de häpnadsväckande spgren av .stidens framfart, de väldiga klippblockens Eörflyttning ned i dalarna, glacialflorans och le ludna djurens uppträdande i stallet för de mrma ländernas flora och fauna, allt detta,; om tyder p % naturrcvolutiorier, i själva vcr- rct varit följder av inångfaldige och lång- rariga p&amp;verkningar, och a t t alla dessa stora iörandringar, som skedde med naturkrafter- las skonsamma långsandiet, icke ens anades IV, dc otaliga generationer levande varelser,; om voro med om dem.
De sociala omgestalt- ~ i n g a r n a försiggli p5 sanima satt.,.
omärkligt) ch utan avbrott.
Den skygga nianniskaii irukta.r soiu en kommande plötslig onistört- iing clcn förändring, som bijrjat innan Iion coiii till, som försiggår inför hennes ögon, itan a t t hon ser den, och som intc koninicl: tt bliva mä.rkbar förrän efter e t t århund- asle.
&amp; t gott nytt år tillöns~as alla Morgonbris läsare l, -
.- Från agitationen i --- - - vad som varit ' Övervägande på de övriga platserna, som mest varit besökta av folk soni annars ej ') brukar g5 p % möten)) och clct är ju sldana man vill träffa.
Emellertid kan jag e j nied tystnad gå förbi Karlshamns u.ngdoniar, dem ja.g träffade dels på mötet, dels privat.
Det var såclan ungdom, som nian längtar och ropar efter, öppen blick, glada, energiska, utan åthävor, fulla av ar- betslust med det mest otillgängliga.
Ack oiii iii ville plantera u t er i många krokar!
Så milste man lämna aven clcnna idyll) ' KarlshamnJ), för a t t nariiia sig slutet av turnbn så siiiiningom iucd att ' f a r a till Sand- back.
Det ä.r litet avsvalning a t t koninis från citt centrum, med en rad av fullsatta lo- kaler och livlig stänining, ljus, musik och blommor, och till en liten mörk skollokal ute @ landsbygden, men nar man anclå mitt i en arbetsvecka kan träffa e t t.
40-tal %hörare med långa vägar till inötcsplatsen, då kiinner man sig oandligt mycket mindre, fast man alltid a r liten.
Nasta dag var Sölvcsborg, där man alltid kom till kyrkan, hur stora utflykter man %n gjorde, men var nästan omöjligt a t t hitta ~ t a t i o n nlir nian skulle d a r i f r h.
Det x7ar även en plats dar man märkte gott samarbete inellnn klubbcn och kommiincn.
TiWevligt orcl- uat i. Folk.ets hus.
Hiillevik var sista platsen och dcn nicst d; &amp; niningsf ulla.
E n Iiel del Sölvesborgskvin- nor, med koin.niiinordföranclcn jämte nägra znclra komniunmedlemmar, reste med för a t t göra slutet så gott som möjligt.
Den mest rörande enighet r %clclc, nar nian vid skilsniiis- san skulle avgöra intrycket av Blekinge kvinnodistrikts volturn6, a t t clcn varit lyc- kad, och har fick clistriktsordföranden ater- igen cn välförtjänt lovsång för sin arbcts- vilja och ordnande hand.
Turnbn var nu slut den 15 scpt., nien liinge lover minnet frLn d.c niiiliga soliga hiinförcl- scns dagar, d i så många krafter voro i rö- relse för a t t bevara och erövra clct basta uiöjliga för arbetarklasscn, och resultatet blev ju e t t bevis för a t t clet e j endast var munväder utan.
även a t t viljan var ärlig.
Tack alla ni, tysta kvinnor, soni göra vad iii kunna!
Vad soin frapperade var, a t t nian ined ytterst fii uudantag, ordnat niötcna s % trevliga, aven clgr act c j fanns kvinnoklub- bar, och.
det var ju riitt l i l h g a stiillcn.
Aven slog det mig a t t nian i stor utstrackning: fter niötena stannade ocli liksom ville ge sin förstiielse tillklinna gcnoin e t t vanligt igcn- kgnnandc eller en handskakning.
Tack för ien förståelsen, den komnicr e j oss j ' agita- torer) ' alltid till del.
Blekingcrcsan komner dltid a t t för mig framstå soni en ljus resa.
Alma Norsell.
Nar nu valyran a r över och inan liksom Iiamtat sig litet, kunde man kmisko pigga upp minnet med a t t skildra rcseintrycket f rå.n det lilla vackra, giistvanliga Blekinge.
Efter cn bestariid föresats a t t c j lämna vart distrikts gränser under valrörelsen, d % har var tillräckligt a t t göra aven för licnifolk, trots a t t början gjordes redan i början av juli, så haclc nian utsikt a t t det skulle racka ända till i sept.
Mcn nar allas vRr respelct- ingivimdc Bcrnhardina Bengtsson nied de trofasta ögoncn?
som man niinns och fröjdas $t länge, skrev från sitt residens Karlshamn i mitten av augusti, a t t cn turné var ord- nad där, d % förstod man a t t föresatsen oni a t t vara hemmavid ni8ste nzakas på.
Situa- tionen i Rlckinge nigste raddas p s någons bekostnad.
Alltså var det bara a t t ordna för sig har sa Bott som möjligt och svara: Ja.
Dcn 1 scpt.
i Karlskrona löd ord.ern.
Karlstad-Karlskrona, det ryser i en bara a.tt tanka göra en sadan resa, tank vad ' ticl till ingen nytta.
Men när man vii1 kom dit, då villu nian inte gärna d ä r i f r h.
Kvinnoklub- ben &amp; r har nia.ng:i b&amp;le energiska och.
m %l- medvetna ineclleinniar.
E t t iögoncnfallandc bra saniarbctc niarkte man iivcn blanc1 kvin- iioklubben och arbctarkonuiiuncn, hoppas a t t det e j uppliör niecl valrörclscn, utan a t t clct iir och blir permnncnt, det förlorar ingen part pil.
Mötet val ordiiat, viidigt mottag:~iidc!
I j u s, rymlig och f ullsatt lokal.
Stauiningen clcn basta.
P &amp; ngsta plats, Lyckcby, blev hiinförelsen nggot dämpad, nien tog upp sig igen i Natt- ruby, dar kommunalsa.len var packad av cn intresserad och tacksam publik.
I Sköncvik och Laxenia, niest manliga niötcscleltagaro, men i Kallinge blev clet åter iitniii.rkt stäin- ning, n~tlnga kvinnliga deltagare.
I R.oniieby niisströstadc inan i clet längsta, cliirför a t t bl &amp; bilen skulle göra sitt intag samtidigt.
Men det blev åhörare på båda h.ållen.
: Det var trevligt ordnat, lclubbniccllciiiii~ariia m- viindc badc iiiyckcn ticl och cncrgi för a t t göra mötena b5dc i Roniicby och omnejd s % givande som niöjljgt.
Dct +ar iiicd djupt ve- mod jag liilnnaclc ltaniratcriia i RonncBy, clar nian Iiiiiinit bli bortskiiincl av all omsorg soiii koiuniit en till.
del i rikt mått.
Aryd, Vekc- rum och Sviingsta iiro lsndsbygcl, nicn bra ordnade möten niccl god tillslutning.
Sigg- arp var en bland de platser som var ovan.- ligt vällyckat, b %de stiinining och tillslut- ning.
S t e y ö, Asariini ocli Stilleryd togos p5 cn dag (sönd:~.g förstås).
Stcrnö kl. 10 f. m., nRstan f ullsatt, rymlig, l jus lokal, kaffebord och blommor gjorclc a t t b %clc krafter och i hiiniör stod sig till cle två andra niötcna.
I Stillcryd var som i Siggarp fullt inccl för- stäcndc deltagare, som c j tröttnaclc, fast Söndagen den 13 november hö110 Sparre- clrygn, cii och en halv tjiiinie använclcs p5 att klargiira f ör, isynncrhct kvinnorna, vad soni holiiis, Flens och Malmköpings kvinnoklubbar krävcs av: irbetai:klasscn f ör den nariiiaste kainra.tmöte i Sparreholin, på inbjudan av franitidcii.
Ansvamt inför clet narvaraiidr!
hiirvaranclc kvinnoklubb.
och koninimclc.
Mötet öppnades av frii Elvira Jansson, I Karlsliniiin m r iivcn festligt ordnat, iiicn soni hälsacle cle niirvarancle valkonina.
Där- dur var nog inest partifolk, i motsats till cftcr höll f r u Agcla östlund f r i n Stockholir? '
Prdin kamratmötet Sparre- holrn.
instruktioiisföredrag om klubbarbetct.
Tn- larinnan Iainnadc cn ingående redogörelse för hur klubbarbctet bör bedrivas.
De d i n g a värdefulla rad och upplysningar tal.
gav kom- nia sakerligen a t t bliva till stort gagn för respektive klubbar.
Frågan om lrlubbarbctct diskuterades även.
Härefter upptogs till behandling: " Kvin- nornas stallning till nykterhetsfrilgan)), vil- ken inlecldes av f r u Lisa Eriksson från Flcn.
I sitt anförande franihöll f r u Eriksson bl.
a., a t t kvinnorna borde mer agna sig å t nyk- terhetsfriigan iin vad som nu vore fallCt. '
N8r nu kvinnorna äntligen f a t t medbestäui- manderiitt i samhället böra cle ocksa.
använda densamma.
Socialdemokraterna skola val följa sitt p:srtiprogram, nien huru respekteras punkt XI.
Skall clcn cnd.ast vara en skylt för partiet?
Inledarinnan trodde e j a t t e t t lyckligare sanilialle kunde nå.s f örran rus- dryckerna vore borta.
Unclcr den därpå föl- jancle diskussionen iinclerströks kravet p 5 rusdrycksförbud, ocli att, vid en eventuell förbudsoniröstning kvinnornas röster skola vara likvärdiga med niannens.
Vidare beslöts a t t i fortsättningen h8113 kamratmöten, och uppdrogs a t respektive klubbars styrelser a t t bestamma ticl och plats för nästa möte.
Föriitoni detta förclconi sang, uppliisning och kaffeservering.
1 % kviillen höll f r u östluncl off cntligt f iire- drag, Incsökt av onikring 3.50 personer.
Förc- firaget rörclc sig om partiprogrammet och iiiottogs med livliga appl5cler.
A-s. '
Skins ka kvinnodistri ktek lirsta instruk-.
i Landskrona haclc samlat onibud från e t t 20- t.d av dc soc.
klubbarna med en represeiita- bion av e t t 1.00-tal kvinnor.
Förinidclngcns f örhandlingar upptog f a t - tigvårdsfrQan, inledd av riksdagsman An- ders Paulseii, Arlöv.
Dct t a inledningsanf ö- rande formade talaren till cn varmhjärtad framställning, skisserad iinecl exempel friin sitt eget: irbct ' e inom fattigvardsverksanihc- ten i Burlövs fattiggard, dar Anders Paulsen ar orclföranclc, och som inom parentes sagt Sr en av Svcrgcs mönsterfattigghiar.
Den iiiänskligt hunianitara kanslan bör framför allt bchiirska ledniugcn inom fnttigvi=~rds- institutionerna i vart land, om f attigvarcls- utövningen för nödstalldn människor skall bliva till gagn för san~hällct i sin helhet.
Dct gccligna föredraget mottogs mcd tack- samhct a v dc narvarandc ombudcn, och den livliga frågocliskussion soni följde efter in- Lcclningsanf örandets slut, varunder riksdags- 1na.n Paulsen upplysanclc besvaradc fraiiistall- ningar, gjorda av ombuden fr8.n cle olika platserna och i olika situationsfall inom f a t - tigvårdsvcrksamhct.cn, blcv e t t tankeiitbytc av rikaste art, och de olika niccllcniniarnas enhälliga uppfattning var säkerligen a t t be- hallningen a v denna fr:tg:u ventilation ocli upplysning varit oersättlig, så lcunskapsgi- vancle och liirorik blev den för de f örsamlade.
Eftermiddagens föredrag blev ej, som pro- graiiimct bestanit, förcdrag av red.
Engbcrg i socinliscringsfr %gan.
H r Engberg var för-.
.
1linclr:id a t t niirvaro.
1.35. grund a v iit1:ciidsrcsa.
Föredmgct blcv cliirför över Ziiiiict)) Yrkes- ocli uiigdoiusskoloriia)) iiiccl förcst5nd:ircil för Landskrona larlings- och yrkesskola, hr Nils Sjögren, som iiiledare.
Förcdragshallarcn liimiiade cn rcsum6 över vart skolviisenclcs reformatoriska utveckling i vart land under de senaste 40 a r m, betonaclc nödvandigb.eten al7 a t t samhällets ansvar för ungdoriicns fost- ran sträckcs längre än vad föregående tider gjort.
De fortsättniiigs- och yrkesskolor, soiii enligt lagstadgad rcforiuwiiig i vart land nu böra grundas, omfattas niecl varmastc intresse av alla nicclborgarc: som vilja föra fram det, unga uppvikindc släktet till cii högrc ocli för dcm själva nicm gladjcrik livsuppgift och.
sanihiillelig arhetsinsats an vad hittills varit fallet.
Även hr Sjögren besvnradc välvilligt alla f ramställningar och f rågor, soni gjordes nv de församladc ombiidcii, ocli avcn i dcnna frLga blev diirigenoni tankeutby tct belysanclc ocli rikt.
Rr Sjögrcii förar:~ilcs cri större blomsterbukett soiiz tack för a t t han vKlvil- ligt stiilldc sig till förfogandc nicd detta upp- lysningsf örcclrag, iitaii a t t vara förberedd ocli t.ill och inecl p % en dag (1 % han i f:i.mil- jens sköte firade sin si1vcrbrö11opsda.g.
, Skånska lr \ riniiodistriktct.s första instruk.
tionsmötc blev cn iippfosti.ingsda.g, utnyttjad incd glädje och tacksamhet av de försandadc ombuden, och dcn allmänna stamningen vitt.
nade om a t t detta första niötc bör efterfölja?
sv niCinga flei:a, a t t clct ä r självfostran ock upplysning vi franiför allt nu behöva i vLri sociJn ku1tur:crbcta för arbctarcklasscn.
.Hurrarop och tacksnnihetsbetggelser avslw tade k \ ~iiinaclistrilrtcts f örsta instruktions niiitc.
Maja Björkman-Broberg.
Från Enköping.
Norrköpings sot.-dem.
kvinnoklubb.
klubbarbetct, vilket var både lärorikt och roande.
Snirikvsnict blev allt i allo lyckat.
h s u l t n - tet blev a t t ses nya inedlemmar ingingo i klubben.
E t t tack till f r u Södcrqvist och dc som mcclverkaclc till trevnaden.
Halsning till alla klubbkamrater landet P U t.
~ G u n h i l d IClangh.
Korresp.
sckr. '
Från Norrköping.
Norrköpings lrvinnoklubb högtidlighöll minnet av sin 15-åriga tillvaro lördagen den S dcc., varvid bjöds på c t t omvaslancle pro- gram.
Sedan ordf. halsat ds närvarande val- konina och redogjort för klubbens uppgifter, lämnades en sanimanfattad historik övcr klub- bens verksamhet under dc gångna åren.
Av denna franigår a t t klubben, som bilda- d.cs dcn 27 nov.
1906, redan vid starten erhöll ctt 50-tal medlemmar.
Redan efter e t t å r kunde klubben hålla en f aniuvigningsf est ch har sedan varje %r deltagit ined fana i l-iiiajdei.iionstrationerna.
Den 1 januari 1908 blev klubben ansluten till Norrköpings arbetarekommun.
Den ar iven niedlem a v Sverges soci:ildemokratiskn kvinnoförbund och har varit representerad vid dc kongresser, som hållits allt sedan 1908.
Under dc femton å r klubben varit i verk- samhet, liar orclförandebefattningen innc- hafts av Karolina Göransson, Anna Gustafs- son, Ellen Cederstrand, Hulda Wadlund och sion, inii aiiföras följande: Kvinnan i famil- jen och sainhäll.et.
Människohandel och de privata platsanskaffningsbyråcrna.
Rattig- hcter och skyldigheter gent emot statskyrkan.
Sniiihäll.ets barnav8rd.
Kooperation.
Det personliga i f attigvTLrdsväsendet.
Nykt.erhets- f riigaii.
Djurskyddsfragan.
Normal.arbets- dagen.
Fredsfrågan.
Röstrattsfragan.
Fr; .- gan oiii modcrskapsf örsakring.
Bostsdsf rågan.
De nya iiktenskapslagarna.
värdesättning av kvinnans arbete i hcnimct.
Skolan och hem- nict.
Ogifta mödrar och cleras barns sttill- ning.
H:yrcsstegringcn och inncboenclesystc- met.
Ävcn har klubben aiiordnnt ctt 20-tal of f entliga f öredrag.
Klubben har, soin synes, p 5 basta satt och så lan @ ekonoru.icn medgivit, arbetat för a t t sprida upplysning bland kvinnorna, såviil incdleniniar som utoinståcnde.
Mcdlcmsavgiften har varit lag för a t t göm inträdet lättare för dem soni h a det svfirt i ekononiiskt avseenclc.
Följden har blivit a t t det inte varit möjligt a t t f å medel övcr till hcdrivandc av agitation.
Dessa ha m %st an- skaffas gen om tillsttiillningar i Folkets park samt genom anorcluaiiclet av paketauktioner, soni blivit ganska inkomstbrin.gande tack vare medleniniarnas villighet a t t tillverka och skanktt nyttiga handarbeten.
Sedan kvinnornas ra.ttighet a t t deltaga i saviil kommunala soul politiska val blivit verklighet, tycks intresset glädjande nog ha ökah, vilket särskilt koni till synes vid årets riksdagsval, dar kvinnornas insats säkerligen bidrog till e t t för vårt parti s &amp; g p n s a i n t resultat.
Som represcntantcr för arbetarekvinnorna ha v i fyra a v v %re medlemmar i stadsfiill- mäktige, en av dessa a r även ledamot av folkskol.estyrelsen och barnnvlrdsniimndcn.
Nar det galler orgsnisationsarbctc a r Norr- köping cn svårarbetad plats och det fordras ' Enköpings soc.-deni.
kvinnoklubb hadc del 3 uov.
anordnat c t t cnkelt samkväm p % gruni av valens lyclcliga utgiing och inhjuclit arbe tarekominunens r3edlcmniar niccl fruar.
ICd lelscn hadc Iiörsaniniats av c t t 40-tal, mci önskligt hade varit om flera hade konimit isynnerhet flera kvinnor.
Föredrag hölls a v Agncs Söclerqvist fral Mininii Gyllsnder.
Vasteras över amnct: TT&amp;ra närmaste upp Av dessa har f r u Anna Gustafsson sam- gifter.
Fru Söderqvist fraiuhöll, a t t anm iiiaiilagt tillhört styrclscn i icke mindre an ha vi i n b nått nifilet för vara strävanden 12 Hr.
Av fragor, som klubben haft undcr cliskus- Vi böra e j nu slöa till, utan rycka upp os: och fortsätta dar vi h a börjat, s % a t t a r bctct till niista val blir betydligt Iättarc.
Vi (d u t e t a v förcdraget riktades cn kraftig viicl jan till koiiiniiinens iiicdlciruiiar, d k s i hustrur c j tillhörclc klubben, a t t upplysa ilen a t t deras plats var a t t v.id sidan av sina 111Si n. b. och 1 tr. upp dcltnga i clct politiska arbetct, soni nu ii cn skylcliglict gciioiii var nyvunna niedbor gsrrätt.
Föredraget niottogs mccl livligt bifall.
Efter förcdragct bjöcls pX niusik och sil till bring:des cn aiigcnnm stund vid clct gcnicn till billina bestilsida raiser.
Obs.
!
Bestallninrrar atföres igtninia knff cbordct.
tfil billiga priser.
Fru Söclcrqrist höll darcftcr instruktion I Fernqvists Kappafflir 3 3 Drottninggatan 88.
.
- Stort lager av in- och aflca " ndska n~hefer Damkappor, rikte er och Kjolar
MORQONBRIS - inyclcen upplysning a t t f l frarii de social dcmokratiska id6erna.
Men vi f 5 hoppas a t vi g &amp; ljiisarc tider till inötcs och a t t clct skal Icomnia den dag då kvinnorna förstå a t t d äro en lank i den stora kedjan, som saninian 1iå.llcr arbetareklassen.
Första, a t t vi alli böra deltaga i kaiapcn för ett rattvisarc sam hallssysteiii.
Va.1 komma.
vi även i fortsatt iiingen a t t mötas av oförst %ende, incn vi fi cj förtröttas utan var och en i sin niBn sök: bidraga till vart arbctcs fraingång, för a t nå clet niK1 vi alla känipa för: arbetar ek la^ scns bcfrielsc.
hl.
G. BANKAKTIEBOLAGET IY O R D EIY - Alla slag av bankaffärer.
Högsta inlaningsränta.
tvivcl få ctt avscvart ii~iiiclre antal lagbrg r- Stockholme stads, Stockholms o. tnrc under överg %ngstideii till c t t " iiyktcr ' t.
Uppsala lans .sot.-dem.
kvinnodi- Svcrge strikt Adr.
: Kassören Fru Gerda Berg- Mcd detta uttalande har klubben \ d a t saii L - da en inaning till alla klubbar i lanclct a t t strand, Bromsten.
i sitt klubbarbete upptaga iiylctcrhetsfrlga: n till behandling och spricla sB mycket upplys Slthlmm Allm.
kwinnoklubb (eec-dem.)
ning soin möjligt i dcnn:~ sak, t y på os s avhAiier ordinarie mate 4:de mlndagen i kvinnor beror det, med vilken t a k t marschci n varje m h a d kl. 7.30 e. m. fram till ett nyktert och då aven gott hcm 1.1 Från Halmstad.
Obe.
Lokal i D-salen, Foikete Hne.
för vårt goda svenska folk, koinincr a t t g3 L.
På iippmaiiiiig vill undertecknad i dett: &amp; reken.
Halnistails soc.-dcin.
kvinnoklubb Iiadc an ordnat kanzr:atmöte söndagen don 30 okt., di saininanhang till alla klubbar siiiida Nacka lr ' l~ibberna i 0ska.rströni och Gcncvacl voro in Icliibbens n y lrshalsning och önska a t t vi all: R ' Stookholmm sbdrr hwinnoklubb bjudna.
BBda klubbarna hadc infiiiinit sig genom c t t n&amp;lincdvetct, cnorgiskt, osjiilvisk t eec-dem.)
avhmer ordinarie eammantrade Oskarströmsklubben nied e t t 20-tal iuedl., vi1 nrbetc iindcr niista a r b e t s k åstadkomma åt ket flir betraktas som e t t gott resultat, enii: iiiinstonc nfigon h %llbar lank i dc goda h i n 1:eta onedagen i varje m h a d ki.
8 e. m. i niötet på grund av tåg- och lokalförhallan dclsernas kedja.
Vi ha c j tid a t t bcfatta os s lokalen 3 tr. Sodra Foikete Hne.
den maste ha.llas kl. 1 c. ni.
Klubbens cgn: inled futtige småaktigheter individer emellan I. Ordf. fröken Anna Svenmon, Grinbgatan, 10, III, nicdl.
voro aven ganska talrikt sanlladc Vår tid a r si kort, dcn a r säkert ämnad til Stockholm.
&amp; yreleen.
Frigan oiii valgörenhetsf öreningar kunna an iiågot mcra ädolt %.n en stor dc1 a v vad v i scs nyttiga för individ och samhiille, diskute kvinnor använda var övertid till.
Vi klubb Vasiutadens soc.-dema krinno- sades vid mötet.
Meningarna häroni vor (Icvinnor böra försöka a t t arbcta oss förb i olika.
De flesta ansago a t t vii1göi:enheter Icssa för kvinnor s % betecknande och otrev - 1 klubb h m ord.
möta 1:sta m h d a g e n i varje ofta %r till skada, men a t t vi iindcr nuva liga omdönien frlin våra nianliga kamrater m b e d kl. 8 e. m. d lokalen Upplandsg.
61, rande sainhallsf örhållanclen c j kunna uncl V i böra göra dct lilla vi kan, göra act villig t 1 tr. (Gustav Vasa-automaten).
vara desanima, iitan iilåste betrakta dcn sou) ch glatt.
Uppbörd och inskrivning varje möte.
Sekroterarcn.
c t t nödvändigt ont.
Vidare förckoin dishus Styrelaen.
sion.
om rusdryckshaiitcringcns bcrättigniidc under nuvarande.
sv&amp;ra tider nwcl irbctslös Från Solna kvinnoklubb.
Kuingsholms soc.-dem.
kvinno- het och niid.
Härom g j o ~ d c sig endast CT inening gällande, naniligen e t t ogilkmdc n \ Sol113 soc.-dem.
kvinnoklubb, som bildade!
5 1 klubb avhAller ord.
möte 3:dje onsdagen i nämnda hantering niecl allt dct ondta där:~r; 8.rcii l919 niccl e t t ringa antal medlemmar vmje m h a d kl. 8 e. m.
S:t Eriksgatan 21. följer.
Mötet beslöt a t t utta.h siii sknrpastc iar uuclcr dc g h g n a Brcn utvccklat sig övei r I Ordf. Hildegazd Ström, Bergsgattan 27, 1 tr. protest mot rusdryckslianteringcii under nu Iörvantan.
i varando sviira tiilcr, c15 nöd och arbctslöshd På griilid a v de vidsträckta lokala förh %l s. g. r %der landet riint.
sudens ha två niöten i niåmden niast hlllas Vidare f örekoni sang, clck1amat.ioii ocli !ii g h g i Huvudsta och en g5ng i Hagalund?
Forenimgen fibe Hembiitraden i kaffedrickning.
Mötct, soiii prägluclcs av Detta har ju i hög grad fördubblat arbetet 9 ' 4 Stockholm avhrner möte 1:sta torsdagen dcn basta stämnirig, avslöts med clcii förhopp.
iicn dct har ilarit e t t nöje a t t sc, inccl vilker ningcn, a t t ilct e j vorc clct sista lcsinratinötct, $idjo och saiiiliörighct.sk&amp;nsln nicdlcinniarno L I varje m h a d kl. 8,30 e. m. i Folkets Hus l P-sal, 3:dje torsdagen i Folkets Hus C-sal.
och v8ra gäster Iioppadcs f 5 besök av oss vid ~rbetat.
c t t konimnnclc mötc.
Styreken.
Klubbens liiivudsakligaste arbctc har varii Med halsning till kaniratcrii:~ landet runt!
~: t utbilda meillemmarna i koniniunala frågor, E i i i i l i: ~ J o l i: i.
n s s o n.
rarför iiven cn komniunal1turs anordiiadcc 1 Arrika soo.mdem.
krinnoklubb mv- ~iicler tidcn janiiari-npril dctta lir, omfat.
1 idiier ordinarie mote 2:dra m h d a g e n i m h a - andc 15 st. f örclasningar.
Fr %n Nackaklubben.
Dcssu.toni har klubben iiedlagt c t t gott a.r.
.
(len kl. 8 e. m.
B Foikefe Hua ' C-ed.
Styrelmn.
Det tir siillan något synes i vBrt organs) etc vid valtillfiillcna, och till detta ars riks.
spalter fr %n var klubb, iiieii den lcver och lagsinannaval iitrustacle kviiinoklubbcn en I Billesholms sot.-dem, kvinno- arbetar r a t t bra.
I allmänhet äro niöteua bc- igcn agitationsbil, incd talarc och trunipetare söktu a v 12-14 i~icclleiiwisr, rKtt bra proccnt.
: mit skeildc ävcn f r8n bilen f örsal jiiing av I klubb h a l e r ord.
möte i Folkets Hus i Södra niedan kliibbens niedleinsaiital oiiclast ä r 23. dorgonbris och valbloninior.
Klubben kan Qvcn glädja sig %t a t t bland I ' ?ram 2:dra tisdagon i varje m h a d kl. 7 e. m.
Mötena äro livliga och givaiide, isynnerhet Styrelsen.
iiccllenimarna finnes represciitwitcr till koni vårt senaste, d % " Kvinnans stallning till nykterhetsfrågan " diskuterades.
D8 var där uuna.1- och municipalfullmäktigc, fattigv %r.
Eskilstuna krinnoklubb evhdiier or- liv och intresse i medlemmarna, trots a t t alla len, arbetarkornmimen, Folkets-husstyrclsen närvarande hade sina &amp; sikter riktade Bt sam: ch erbetslöshetskommitt6n, samt kan ävcn c harig möten 1:stm mhdagen i varje m h a d ma håll.
Frågan inleddes a v Stina Borgnian akna sig som initiativtagare till dcn avd. av B d.
7.30 e. m. i Folkefe Hua, rum n:r 4. och dar berättades månge talandc verklig- i.
B. F., som i höst startades i Solna.
Bland &amp; yrelren.
hetsskildringar om bl.
a. kvinnans arbete för a n a t har a v influtna medel för fester och amkväm 300 kr.
skinkts till dc arbctslösa i nykterhetssaken och fälldes flera innehålls- Höganäs so=.-dem.
kvinnoklubb rika yttranden om betydelsen av kvinnans !olna förra julen.
En nyligcn li %lleu Basar i Huviidsta inbrin- E iAller ord.
möte 1:sta och 3:dje mhndagen i insats i arbetet för genomförande: av rus-; ade cn nettovinst av 700 kr.
I] uhaden.
Ordf. &amp; u Helen Olsson, Förenings- drycksf örbudet.
Vid sidan av det politiska arbetet har: atan, Höganils.
Resultatet a v debatten sammanfattaclcs i g: Inbbc11 ilveii en ungdonisavdelning.
följande uttalande: Dcnna omfattar e t t 100-tal barn i åldern Mötet uttalade som sin önskan a t t alla Sphngi soc.mdem.
kvinnaklubb av organiserade kvinnor - vilken orgsnisation r h 9 till 18 Rr, vilka sysselsiittas med hand- b W e r ordinarie möte första torsdagen i varje de an tillhöm - väcktcs till insikt om clet rbcten, bast-, papp- och lövsågniagsnrbctcn stora förarbetc, till rusdsycksf örbudets ge- amt finnes iiven inom denna avd. en barn- n n h a d kl. 8 e. m. i Folkets Hus.
noinförandc i vårt land, just dc kunna utföra, angkör och e t t f olkdanslag.
Btyelren.
Även dcnna jul kommcr eii suinnia pengar gcnoni a t t i sina hem och bland sina närmastc t t skinkas ' åt dc arbetslöse.
Solna sot.-dem.
kvinnokiubb hAller framhllla: i Solna P &amp; detta satt vill ävcn v i har ute n möte 2:dra tisdagen i varje m h a d kl. 8 e. m.
1) clet lidande och eläride spritmissbriikct örsöka a t t mccl c t t litet strå bidraga till i Huvudsta Folkets Hus och 4:de onsdagen nicdför i tusentals lieni; cn stora stack soni g %r under benamningcn i varje m h a d kl. 8 e. m. i Hagalunds Foikets 2) a t t dct Kr clcn starkes plikt a t t vara ocialcleniokratiska kvinnorörelsen.
aniiu starkare,)) a t t a v s t li f r å n r u s- Styrelsen.
Mecl h; järtliga pmtihalsningar till alla klub- I Tus.
cl r y c k c r " för de svagas skull; arnr landet riiiit frlin Solna soc.-dcm.
kvinno- 3) e t t licninict vinner i alla avseenden p % l iibb!
Sundbybergs sac.-dem.
krinno- a t t riisclryckcrna bannlysas, och först och sist.
n n a T, i l j c b c r g.
A n n a N y b e r g.
h [lubb htiller mate 1:sta tisdagen i varje) ' att aldrig sjalv taga befattning med clc- Ordf. Bckr.
itinad kl. 8 e. m. i Folkets Hus.
sa1111ne!
j. l- 0. '
- h - - m.
m Oni alle organiserade kvinnor började tiinka och handla i den andan skulle vi utan Stockholm, A.
4.
Arbetnrnes Tryckeri, 1911
