# ID: svediakorp-per2479
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1921
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 15,960
# sentences: 953
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDNING F O R D E N S O C I A L D E M O K R A T I S K A KVINNORORELS-EN. '
Utgiven av styrelsen för Sverges Socialdemokratiska Kvinnoförbund.
17:de årp.
.
. '
1921.,.
.
.
.
, i J -.
N: 9.
September.
Pris 25 %e.
.
.
Valen äro over och vi hava nu att följa resultaten av vårt arbete och våra ansträngningar till desamans.
Social- demokratin visar på en frarngilng, som vi icke vågat hopp % och dirför känns så mycket mer glädjande.
Våra kvinnor ha bestått provet!
Vilken lycka f,ör oss alla och för vår kiin- norörelse.
Det %r s&amp;.
mycket vär- de,fullare, gom msträiig- ningalma varit stora fr %n högerhg11 att f &amp; kvinnor- na suilrtande.
Agitationen har ju varit siirslrild lagd för att slrr~mimma kvinnor- na.
för socialism och.
dess målsmän.
Hemmens.
so- cialisering, s?
d3r, vad vi komnia till, if all arbetare- partict gar h m a t.
Det ar spöket som burits ' £ram av dess kvinnor.
under valrörelsen.
.
Men arbe- ta&amp;vinn&amp;na.
ha icke ' l&amp;- tit slzramma sig.
" Hem- men vill m m ha bort och s barnen skola e j langre ti.llhöra föriildrsrna ' ', har m av d2 mera kanda .hö- g ' erlrvinAorna yttrat, en- lighrof erat, p &amp; ett möte.
Det kanske kan ' tyckas litet post festum att vi taga upp slagordeil.
efter vilen, men vi ha ' ansett oss böra göra detta, ty det ä r.
niistan de mest oför- synta tillvitelser, som kunna kiastg ut mot arbetarcrörclsens strävanden.
' Vi h.a det minsann under nuvarande f örhallanden E &amp; bedrövligt ställt med arbetslöshet och bostadsbrist,, så att hemmen mångenstädes ar0 endast en, vrfingbild av han.
Och det just nu i det så beprioade kapitalistiska ssmhäl- let.
Som förut sagts så ha arbetarekvin- norna icke heller kastat sig i.
armarna strävanden att skydda hemmen och barnen.
Men vi ha varit lojala och våra kvinnor arbletat med en emrgi och målmedvetenhet, som a r all pris värd.
och med all säkerhet höjt u i p valrö- relsens arbete och f %tt, särskilt över de möten, som av dem arrangerats, - något av f estivitet, son1 absolut haft stor betydel- se f ör den kvinnliga val- jitrek5reii.
Om &amp; nu ett ögonblick kunna kanna oss ratt nöjda, både med vad som presterades uii- der valagitstionen av våra organiserade lcvin: nor och clet vi viiimit clar- med, så är det icke någon orsak f ö r oss a t t ett ögoii- blick förbliva " på stället vila ".
Nej, tvärtom.
Vi ha sett vad vår kviimo- rörelse.
nu betytt och al1.a års mödor att genom den- samma sprida iipplysiiiii g. ute ibland skarorna.
Det har betytt SS, mycket, att vi aPLt fastare fatt.
klart för ess att våra organisa- tioner .iiro alldeles nöd- vändiga f ör ar11 etarerö-.
relsens och socialdenno- kratins frammarsch.
Den- M %lning f r h 1830-talot av Jörgen Roed.
na f örvissning ar en av de.
.
&lt;.
.
stora vinster vi vunnit ge- på dess &amp; h e r n d n s apostlar utan ' för- nom detta v d.
Det ar en glädjande viss- s t i t t s.e .. sanningen i ögonen och röstat het men en så oiindligt ansvarsfull sa- mued dem soin sökt under %rens ' lopp dan.
Kraven kornrna ocks % .med all sa-.
viirna arbetarehemmen.
Vi kunna dock.
kerhet att vika och partiet och kvinno- ej underliita att uttrycka att vår ön- rörelsen komma att ställa anni- större skan hade virit a t t fatt se flera social- fordringar på osg.
Vi få inte stanna vid demokratiska kvinnor valda som sett.
att vara goda arrangörer av mötena, ännu starlrare bevis för var rörelses organisatörer och agitatorer, vi m$ste '
Morgon bris ..
., Tidning f ör den socialdemokratiska kvinnorörelsen,.
Utgives av styrelsen för Sverges socialdemokratiska Kvinno- förbund.
För Morgonbris av M a j a B j ö r k m a n - B r o b e r g.
För närvarande äro vi * även här i De veta också att a i: b e t e t är Sverge mitt uppe i ekonomisk depres- mänsklighetens medfödda rikedom, som sion, saval inom industri som affars- ratt organiserad ar vår lycka och v5.r R e d a k t ö r: Sigm Wmsmaii.
Allm.
varlden.
Kapitalistklassen ropar högt gliidje - nien som nu under industri-.
Tel. 244 36.
Upplandsgatan 85, på lönenedpressningar för den arbetan- kapitalismens produktionssystem och de klassen.
Denna ekon0misk.a kris, utsugning - blivit mansklighet.ens f ör- Stockholm.
med srbetslöshet och konflikter på ar- bannelse.
- Det fattiga folkets lidande Expedition: Anna Svensson, betsmarknaden, kommer.
säkerligen att ' - orsa1cer:na till krig och blodbad - Grindsgatan 10, III, Stoclrholm Sö.
föra med sig konsekvenser, som vi ännu till hunger - arbetslöshet - och pest St.-Tel. Söder 78 98. e j fullt mäkta överskåda, men vars or- till svältande kvinnors och barm ta- vi inom arbetarerörel.sen f örsta saker rar - till ett brott mot allt vad civili- P r e n u m e r - a t i o n s p r i s: Helt ål och veta att de äro en direkt följd av sation och humanism heter.
Ja.t,ill en kr.
3: -, halvt %r kr.
1: 50; lös- det prod,uktionssystem., varmed privat- mara som kapprider alla länders sval- nummer 25 öre.
kapitalismen leder och ordnar samhälls- tande, hungrande proletärklasser.
A n n o n s p r i s: Sista sidan 25 öre, produktionen och arbetet.
Kapitalist- Det ar detta system, detta utsug- produktionen, för profit och rikedo- nings- och produktionssystem, som vi textsida 40 öre pr mm.
mars hopande.
på ett fåtals händer.
arbetareklassens man och kviiinor vilja Rikedomarna som hopas på arbetare- auskaffa - vilja omskapa.
Sverges Sot-Dem.
~vinnof~rbund: klassens bekostnad p % profitutsugan- Och vad ar det vi vilja?
Vilja M Ordf. &amp; h korresp.
sekreterare: Fni dets heliga ratt och på v %ldets och störta vart nuvarande samhaUe för att i lattja, i sus och dus leva livet?
Vilja Signe Wessman, Upplandsgatan 85, lockouternas stridsmetoder.
.
Dessa ekonomiska strider utkämpas j vi riva ner och f örstöra?
Vilja vi plun- S t o c k.
h o l m.
A.
T.
24436. dag mellan de två sista maktklasserna dra, mörda och röva?
Nej och $ter nej.
p &amp; den sociala- trappstegen - me1-n Vi vilja på grundvalen av vara rattfar- I i a p i t a l klassen och a r b e t a r e- diga, mänskliga existenskrav bygga klasse?, och i den striden veta vi, att u.pp en ny produktionsordning.
Vi vil- den klass som representerar a r.b e t e t ja aterföra produktionsmedlen i sa.in- till samhallet kommer att gå segern till mötes - ty hallets vård och h:and ~rbetet en gång rätt .organiserat beh5r- lär vi " a l l a " skola arbeta och produ- rera för s a m h a l l s ~ b e h o v e t och skar.
saval ratten som makten.
~ndustrikapitalismen, så som den efi- e j langre för profit och rikedomars ho- Ruth Gustafson, som under somnia- sterar i d a g, ar av jamfQrelsevis sent pande .. ren Atnjutit tjänstledighet fran tidnin- datum.
Ullder medeltiden VO &amp; arbe- Vi vilja inf öra ' * samhallet, dar arbets- gen, har .nu till följd av bristande tid tarna i regeln sjalva ägarna av såväl kraftens rätt och varde utgöra den enda.
f ör # en / manniskovardig lika- att sköta densamma, d a arbetet för de verktygen som p r ~ d ~ t i o n s m e d l e n garantien Varje f !amil.j försåg sig i all- beriit ' tigad tillvaro.
.
Dar icke längre kommunala uppdragen tir så.
krävande, s jalv med livsförnödenheter, mänhet penningens makt och kapitalismens avträtt som redaktör för Morgonbris.
eller var utbyte till stor d &amp; .möjligt i11- litsugningsvalde f örslava del .. arbe- Signe Wessman, som under tiden om kommunernas egna grahsrr - 1 tande klassen.
' Genom våra organi- redigerat tidningen, har nu av för- form av ömsesidiga tjänster.
.Då fanns sationer vilja vi införa en kooperativ bundsstyrelsen utsetts till redaktör.
nl.ltså .en enkel.
sann typ av p r i v t gemensam samhällelig produktionsord- e g e n d o m s j a l.
v f ö r.
$ ' j ä n a d.
ning.
En socialisering " som omöjlig- Då fanns.
iidividuellt.agandeskap av gör " .privatkapitalismens äganderiitt aven bliva i n s i k t s f u l l a social- poctuktionsmedlen: - Men med pro- bill produktionsmedel och nationalrike- demokrater.
duktionens ordnande efter en ständigt lomar.
Till detta ar det, som vi Sven skola stigande ' industriell skal.a, har arbetar- Vi vi1 j a införa en produktionsord- begagna tiden till nästa val.
Vi äro nii na blivit.
* exproprierade - det vill säga iing, uppbyggd och avsedd för samhal- - de aga icke liingre.
produktionsme.d- Lets behov, dar ' vi alla genom var arbets- så starka att vi helt sSkert kunna len; Egendom, .som en gång var själv- insats - uppfylla de krav samhället har bygga upp en.
god upplysnings- och stu- förtjänt - vilar nu ' p &amp; utsugandet av rättighet att fordra av oss - f ö r r a t- dieverksamhet.
arbetarna - och till .dein som aga pro- l i g h e t e n a t t n j u t a a v a r - Göra vi detta och fortsätta var a&amp;- duktioqsrti,edleh går värdet av a1l.t som, b e t e t s f r u k t e r.
Vi vilja framskapa en arbetsproduk- tatoriska verlrsaxnhet och slå vakt cm prodweras.
P å den andra sidan star pro1,etarlö- lionserdnirig dar den mänskliga arbets- vår tidning, så skola vi helt siikert med neslaven agande intet - utom sin ar: g1a.dj en kan utvecklas, och dar I önesla- ganska lugn tillförrsikt, såvida ej för- betskraft.
- Men denna arbetskraft ar veriets förnedring icke langre förtryc- hilllandena bliva a.lltf %r svha, kunna det som ar skaparen tjll all rikedom, ker manniskornia.
g &amp; niista val tillmötes och ej behöva och produktionsmaskineriets drivande Men för att nå fram till detta mål befara tillbakagång utan ytterligar e forcé.
Arbetets man.
och kvii~nor av maste vi skola oss själva i arbetet, så frammarsch, som ger oss möjligheter i dag veta också att arbetet fanns till att d e n.
dagen vi avkasta det ka- ' före kapitalet - och att det kommer pitalistiska utsugningssystemet, vi då komma vårt ideella mål Ikirrnare.
att finnas till långt efter det.
bapitalis- ccksh äro mäktiga och medvetna om som vi nu s.nsvaret.
Ansvaret att bara upp det S. IV.
tiska kampa emot, ligger dött och.
begravet.
nya.
samhällets struktur, det nya, ratt-.
- ', Ombyte av redaktör för .Morgon bris.
' - ' ' ' a - - ' '
MORGONBRIS 3 färdiga produktionssystem, vi genom våra organisationer franiskapat, så att socialismens lycka blir verkligt b e s t h dande bland människorna.
Fi. %n kapi- F6r en tid sedan gick genom pressen talistiskt håll reses oppositionens höga skri ' mot dessa vara krav, och: rart ar- nieddelanden om en oärlig fackför- bete inom organisationerna för att ge- eningsfunktionär.
I tidningen Arbetets nom dem framskapa en ny produktions- redogörelse över f6rhöret läses bl.
B. ordning.
För närvarande råder över)) Tillgreppm synas ha ägt rum under 192C hela varlden ett ekonomiskt kaos, en samt till någon del under 1919 och i å.r samt depression, vars hemsk.a följder äro hava bortslösats p &amp; lrvinnor och spiitdryck,er; varjiinlte en.
av L a r s ~ o n innehavd blomster- frukterna av just detta förvrängda pro- affiir, enligt ett hastigt överslag, g %tt.
med duktionssystem, medförande svalt,.
ar- förlust, som beriiknas till bortåh 10,000 kr, betslöshet och alla umbärandets lidan- Larsson och en förutvarande k e s ö r i samma Börjesson, vilken på sin tid straf- den %t de fattiga arbetande klasserna.
förening, fades för f örskingring j5mte.
en del andra Ingen tidssituation har förut visat personer ha tillsammans besökt restaurangeq.
arbetareklassen med.
sådan tydlig- varvid Larsson i allmänhet 1, Lagt ut " eller het, hur bankrutt det kapitalisti- ock har d$ i föreningens kontorslokal föran- staltats nattliga fester och spelpartier, vid ska produktionssystemets regim över vilka lösaktigs kvinnor m.edtagits.
E t t stort hela varlden ar som just nu.
Aldrig antal sådana ha hörts.
De uppgiva a t t ofta, förr har nödvändigheten att arbetare- ibland flera gånger i veckan, Larsson och klassen måste stå sammanlänkad i star- andra män tagit dem med upp på kontoret och de .hade därvid erhiillit Ibetyd.ands penning- ka solidariska organisationer, f ör att summor.
En av de hörda förklarade, a t t hon taga upp striden mot kapitalistklassen, under dessa besök sannolikt mottagit samman- f ör införande av ett nytt.
samhällel.igt lagt 2,500 .kr., en annan a t t hon erhållit nar- produktionssystern, framträtt i sB öp- mare .2,000.kr.
Spritdrycker ha inköpts bl.
a. pen dag som just nu.
Nar dag .för dag på hotell och betalts med 30 kr.
flaskan.))
de svältande arbetslösa skarorna vaxa., E a r maii kanske inte skii1 till frågan därför att samhällets produktionssy- har ovan?
ste~n under kapitalismens ledning i hela I vårt arbete ingår som ett huvud- rarlden visar sig i all sin obotliga moment höjandet av de arbetande klas- oduglighet och omöjlighet att längre serna i ekonomiskt och andligt avseen- kunna existera.
de.
Men ingen hade val någonsin Genom hårda strider blir det som vi tiiikt att så fort man i ekonomiskt han- genom våra organisationers.
makt en seende kommit en smula över svalt- gång skola i samhallsutvecklingens gränsen., detta ' skulle ta sig uttryck j marsch framåt f örverkliga socialismens denna stiindiga.
efterapning av över- slutliga mål: den industriella dem~okra- klassens vanor, som man sorgligt nog tien.
ser allt för ofta inom vårt lager, och Intill dess detta mål vunnits skola en efterapning av.en av ö v e r k l a s- \ - åra sirider mot den besittande lrapita-?
e l i s b a s t e r.
listklassens regim bliva många och s.i.a- En sorglig tendens visar sig inom allt ra.
J a ibland skola vi i förtvivlad tröst- större lager.
av vår arbetarbef olkning, löshet kanske skåda pessimisnlens slrep- särskilt i storstiiderna och större in- nad, sorn ' ett hotande, skrämmande spö- iiustrisamhallen, en tendens till andlig förflackning.
Man liar slutat upp med ke på vår vag framåt.
%tt försolra förkovra aven sin andliga Men ur alla villors töckeri, ur alla människa.
Detta visar sig på många strider, som rasa partigrupper emellan ~mråden, hos både män och lcvinnor, -- " om a r b e t s v a g a r ", " om m å l o c h m e d e l i ka.mp.en i a r b e t.
e t .f ö r v å r a i d é e r ", sationer.
Din organisation ar en lank skall tidens och utvecklingens egen ba- i kedjan.
.Du själv ar en kraft i strids- na lysa oss till mötes med sin solklara, Iiaren, om du tillhör din organisation.
.orubbliga sanning och leda oss framat.
I stridsharen, som kampar mot det V %ra fack- och politiska org ariiratio- dande, den nöd, fattigdom och arbets- ner äro det byggnadsmaterial., varur löshet, so:m du ser runt omkring dig i framtidens nya sociala ekonomiska sam- lag.
En fattigdom) dar samhällets barn gå samhallsproduktionssystem skall växa svältande utanför fyllda varumagasin fram.
Arbetets man och kvinnor äro) ch förråd - därför att det nuvarande de, som genom sina ' organisationer hjäl- produktionssystemets rikedomar tillfal- per tidsutvecklingen framåt - mot so- .a den lilla privatagande överklassen.
cialismens seger.
vi1 j a avslcaff a Våra organisationer Den ekonomiska depression, som nu lenna orättfärdiga nöd och eliinde.
Ar- går över ' varlden, tvingar arbetarklas- ~etarklassens organisationer ar bryg- sen fram.
till nya uppoffrande strider.
; an, som leder arbetarklassen fram till Stridema för ett nytt produktionssy- Jet kooperativa samhälleliga produk- stem.
Striderna för arbetets ratta var- dering.
Striderna f ör socialismens f ör- ionssystem, som srbetareklassen satt verkligande.
Striderna för kultur, och rom sitt in&amp;l att förverkliga.
mänsklig lycka skall utkämpas av ar- M a j a B j ö r k m a n - B r o b e r g.
betarklassen genom deras nationella och internationella klasskampsorgani- Vart.
bar det hiin ?. '
b ' ' och.
nian måste ibland fråga sig, oin d5r verkligen finns någon socialistisk överty gelse eller hur djupt den sitter.
Ty jag har ännu s % mycken tro pii so- cialismen kvar, att jag anser man.
åt- miiistone bör försöka omsatta något av dess idéer i det praktiska livet.
Men inte omsiitta vi val socialismens idéer med att bara i vått och torrt apa efter den klass, vars åsikter vi gått att be- kampa.
Jag undrar också, om våra or- ganisationer egentligen h a r å d mat visa denna hänsyn, som vi så ofta göra, mot en hel del rgggradslösa kräk, som inte tyckas makta b5ra litet medgång eller en smula förtroende från k a r a - ter, utan genast skola visa, att de kun- ila, som man sager, ' ' flyta ovanpå ' '.
E n fullständigt cbefintlig eller också en förvand smak gör att man i - sin upp- höjda enfald tar till det första basta beviset på " flottheten " - restawan- gerna - och så ar resan utför begynt.
En del ansvarslösa element inom vårt parti kunna lent av sagas ha ba- nat vag f ör.
den uppfattningen, att det hör till .det ökade förtroendet från or- ganisationerna att kunna ' leva flott ' på restaurangerna, och man försvarar sin propaganda med ropet om " med- borgerlig frihet Hur ' menar man detta en gång skall sluta?
Vi ha val andå inriktat vårt ar- bete på framtiden ' och måste kunna rakna med en kommande generation.
Men vilka exempel ge vi själva var ungdom?
Hur ofta söker man fostra dem till socialister?
Och ' vilka impulser till £ortsatta ansträngningar för våra idéers framgång kunna de unga få med dessa exempel p &amp; h&amp;llningslöshet f ör ögonen?
Vi må aktla oss.
för att inonl våra led låta de gamla prästmoralen.
få utbredning, ty det g5ller aven för oss att: D e ii s o m o m s .ö n d a- g a r n a och p å v å r a möten e l j e s t.
p r e d i k a soci.alism- men dessemellan lever a n s v a r s l ö s t S T e n hun ni bing.
Agnes Söderquist.)
.
.
.)
' j.
För uppgörande i v en tillförlitlig adresslista f ör v %ra klubbar, distrikt och f ackföreningar, uppmgnas desam- ma att omedelbart ihsanda namn och adress p &amp; ordf. eller korresp.
sekr. till förbundsexpeditionen, Upplandsgatan.
85, Stockholm, Varje förening, som insänder begärda uppgifter, erhåller l ex. av den tryckta adressförteck- ningen.
Obs.
!
Alla SOC.-dem.
kvinnoklubbar, som bildats under året, uppmanas sar- skilt beakta denna vår anhållan.
.
.
O ~ d f.
I '.
MORGON ' BRIS Det kooperativa samarbetet.
.
Vi leva i en tid full av strider och l Detta m a prov på samarbete hal brytningar, d.ar klass står mot klass, l sedan tagits s,om mönster över hel; m m em.ot man och kvinna emot kvin- världen och frambragt skapelser on na, ja, till och med de, som till synes vilka.
vi, utan att se dem,, knappas, borde arbeta gemensamt för samma kunna göra oss en förestiillning.
Ta sak, gå ofta skilda vägar.
Man sår ger m1an sedan i betraktande unde: tvedräkt i stallet för endräkt, hat och vilka små förhållanden alla dessa före mistroende i stiillet för lcärlek och för- tag vuxit fram, de svårigheter d e haf ståelse, varigenom man kommer längre att bekämpa och den oförståelse dc och längre fran samarbetet individerna rönt aven abland sina egna anhängare bli resultaten i ännwhögre grad hap.
emellan.
Samarbete a r och f örblir lösenordet nadsvackande.
I England, dar omsätt för all verksamhet, man kan säga att ningen i d e kooperativa f öreningarn: det ä r det avgörande för allt levande, uppgår i milliarder, dar partihandels Gå vi till natureii, ' se v i vilket innerligt föreningen utvecklat sig till världen; största aff arsföretag med egna fabriker.
samarbete diar rå.der mellan växterna och mellan djuren, och det ser nästan oceanångare, jordbruk och ' teplantage: ut som om de skulle utnyttja samar- m. m., och dar man årpgen offrar stor; betsprincipen bättre a n människorna.
summ.or f ör allmännyttiga och kultur Visserligen hsar ju samverkan natio- iindamål.
: nerna .bch folken emellan praktiserats Tanken på samarbete i och för i11 i alla tider i mer eller mindre grad: köp av livsmedel klom snart aven til vilken-bidragit till större existens: soch vårt land. '
Redan på 1860-talet gjor kulturmö jligheter.
Genom sama~bete des de första nämiiv.ärda fömöken a t kunna de små krafterna, so % var för s a d a konsumenterna kooperativt.
V sig intet förmå,, utratta storverk.
Ge- ha dock ej kunnat räkna med någor nom samarbete kunna stora kapital framgångsrik rörelse förrän de senastt samlas, och handel och produktion ord- tiotalen av gr.
Omsättningen i Koope nas s&amp;, att konsum ' enterna f5 den stör- rativa f örbundet uppgick 1920 till k r.
sta möjliga fördel och komma t.ill en 69,149,626 och den sa.mmanlagda om bättre ekonomisk stalliling.
Vidare sättningen i de till föribundet anslutnr skall, genom ett enigt samarbete, den f öreningarna ubgjorde 255,443,421. blodiga konkurrensen.
och de oupphör- Kooperationen strävar givetvis ati liga striderna inom affädivet bortfal- nå aven andra omraiden an distributior la.
och göra människorna till vänner i nv varor.
Små f örsök .ha gjorts til: stallet för fiender, vilka alla sträva produktiv verksamhet, de f örn am st^ till ett gemensamt m&amp;l.
på detta 0mråd.e äro bageriföreningar Det var denna samarbetstanke, som men finnas aven andra små, ' produktive besjälade de 28 fattiga vavarna i sta- i olika branscher.
Ett produk.
Företag -.
den Bochdale i algland,.
kooperatio- tionsföretag i stor stil blir snart er nens första och främsta pionjärer, att, verklighet i och med Kooperativa för.
i tider av arbetslöshet och högt upp- Sundets nzargarinfabrik i Norrköping skruvade livsmedelspriser söka för- bättra sin stallning.
Utan agbete och kommer i gång.
P~oduktion ar ju et1 pengar, som de uoro, var det under viktigt led i konsumenternas stravail mycket stora uppoffringar; som .de sat- 3.8 vi därigenom, komha i direkt.
för- sade 15 öre i veckan for att få ett litet bindelse med tillverkningen woch f ör.
rörelsekapital.
Efter någon tid för- hindra onödiga mellanhänders f ördy- hyrdes en liten ansprålrslös affär och ring.
Den kooperativa produktionen och inköptes varor, som försåldes bland med1em:marna.
E t t ' gott arbete hade rörelsen i sin helhet har de allra största p,åbörja.ts, och en var sökte, var på, sitt förutsättningar # därest enighet, trcih.ei 3ch fralmförallt ett gott samarbete fö.
satt verka för dess framgång.
refinnes bl.and # dess anhangare; Vad Men man arbetade ej i.
medvind.
rorelsen främst behöver ä r husmödrar, Många voro de hinder och svhigheter, som man i - början hade att bekämpa.
nas trohet oah hängivenhet och skola Hur sv %rt föll det sig inte för hus- le, som professor Staudinger i Tysk- mödrarna, med deras stora familjer: and träffande sagt, " genom koopera- och knappa tid, a t t g å förbi andra val- ionen snart bli sina mans arbetsgiva- sorterade affärer, d % de skulle köpa: e '.
Agnes Jonson.
sina varor, och d % de äntligen kommo till sin egen affär de kunde f å höra att " sockret var slut ", att " de inte förde ost ", och a t t " de väntade en säck mjöl i de närmaate dagarna ".
Men denna uppoffrande trohet blev ej heller obelönad, ty det kan i stort sett raknas dem # det till förtjänst att före- Sprid Morgon bris!
taget växte och gick framåt.
Kvinnorna och arbetarpressen.
För någon tid sedan var ' i en soc.- dem.
landsortstidning införd en artikel vari partimedlemmarna fingo en skarp, tillrättavisning därför, att de i stallet för sin egen press gynnade den liberala .. Skulden till detta missförhållande ar kvinnornas, påstods det.
I första hand känner man sig nedstämd vid dylika.på- ståenden, men vid litet närmare efter- tanke finner man att vi kvinnor behöva så.
innerligt väl en liten knuff ibland för att vi skola kunna hålla oss vakna.
Vad gör egentligen våra kvinnoklubbar för partipressens spridning?
Vi anse nog att vi göra vår plikt nar vi arbeta för:.
att få Morgonbris.
spridd.
Men vi få ej nöja oss med detta, utan vi skola be- driva en energisk agitation så att en daglig socialistisk tidning må läsas ' i var @ arbetarehem.
Vad hade vi kvin- nor betytt i samhället om ej arbetare- partiet och dess press fört vår talan? '
Genom vår nyvunna medborgarrätt äro- vi en makt att rakna med, detta saga oss tidningar av olika färger i dessa da- gar.
Må vi då lagga .denna makt i hän -- derna på det parti och den ' press som- alltid bevakat våra intressen och fört vår talan.
Man bör ju gärna aven läsa den borgerliga pressen, den agiterar för socialismen på sitt vis för dem som nå- got reflektera.
Men i många arbetare-.
hem har man ej råd att hålla mer an.en tidning, i så fall bör det givetvis vara.
den som tillvaratager småfolkets intres- sen, det har ännu aldrig den borgerliga pressen gjort.
Det finnes många sätt: att agitera för en tidning.
Jag läste- i, van citerade soc.-dem.
tidning en an-, nälan om ny följetong.
Dar vädjades bill kvinnorna att de skulle påpeka för: Sina kvinnliga bekanta att följetongen.
iar mycket Spännande och intressant.
Varför - just vädja till de " kvinnliga " Ia- sarna?
Denna agitation är överflödig;: Följetongen blir nog last ändå och det- av bAde man och kvinnor.
Vad vi böra påpeka är att ledaren 1 % ' ses .med eftertanke.
.
Dar få vi inblick ' i de stora dagsfrågorna; såväl politiska ' som ekonomiska, och detta bora vi kvin-, lor ha, för att kunna deltaga i den stora rainhällsomdaningen.
Alltsii, kamrater, deltag i agitationen .. iör sot-dem.
arbetarepartiets press.
-.
b e n s å vår egen Morgonbris skola vi slå enig vakt omkriiig.
Jag vill hänvisa 511 fru Thurings artikel i n:r 8 av Mor-.
zonbris. '
Lis noga igenom den och jag nr förvissad om, att ni alla skola bliva 2esjalade av en innerlig.önskan att hjal-.,) as åt för att förverkliga de stora pla-: ler och ljusa förhoppningar hon d %r ställes på Morgonbris.
. '
A-a: Agitera för anslutning till koinno- '.
.
klubbarna!
Johan - Tobias Sergel.
.
C Porträttstudie av Carl.
Larsion.
.
, Jämfört med rnålorie~ hm skdpturen fört ett tynande liv.
Det var först med den man, vms namn vi läsa här ovan, scm skulpturen blev stark nog att taga upp tavlan med systerkonsten måleriet.
Johan Tobias Sergel föddes 1740, me3 rcdan under sextochundratalet skapa- d.e måleriet genom inhcmska mas tare konstverk av %n i dag bestående varde.
Skulpturen har större krav p % omgiv- ning, den fordrar god arkitektur, om den skall komma till riitta såsom monu- mentalsl~ulptu~, skall den iiter vara en- bart prydande vill det till ick,e borgar- hem, utan en rikmansboning.
Kort sagt: skulpturen ar mera beroende .av yttre fördelaktigheter än ' måleriet, må- hiinda ock # av mera framskriden kultur.
Ekonomisk som andlig.
Efter Stockholms slotts brand erhöll Nicodemus Tessin i uppdrag, att på- körja byggandet av ett nytt.
Och den högkonjunktur för konst och konst- hantverk, som nu inbradde, var den yttersta orsaken till att det fanns möj- ligheter för den unge Sergel att skola sin talang.
D % landet saknade inhemska konst- närer inkallades fran utlandet, huvud- sakligast fr&amp;n Frankrike, ett stort aii- tal siival bildhuggare som målare.
Bland dessa var den franske bildhugga- ren Larclievesques den som blev Sergels lärare och mästare.
- Larchevesques ar- betade i sin tids anda.
Typiska för ti- cten såväl som för skaparen ar Larche- vesques Guctav Vasa-staty på Ridaar- hustorget.
Bar ar man långt borta E rran det enkla och natursanna.
J u mera pompös en, figur är, ju mera tillkrång- lad den stiillning som intages, desto bättre.
ueil saaan var tidens anda, Och tiden var den som i Frankrike be- r9dde jordmanen för revolutionen.
Sergel fick snart deltaga i sin inästa- res arbeten.
Och det .dröjde icke.
länge, 0 innan lian väckte uppmärksamhet med sin talang.
Från denna tid datera sig hans porträtt av fadern och av Lorenz Pasch.
Efter delaktighet i utförandet av den stora altarrelief en i slottskapel- let erhöll han ett reseunderstöd för att i sin mästares sällskap b,esöka Paris.
Denna resa blev av stor betydelse för hans fortsatta utveckling.
Ty i Paris stiftade I~a11 bekantskap med de gamla miktariias konst, och fick sina ögon öppnade för skönheten i mer förklarad form an han hittills sett den.
Och nu lärde han sig inse, att vad som var da- gens sanning inom konst e11 ingalunda kunde vars den saliggörande.
Och vid sin hemkomst grep han med större iver än någcnsin itii ined sina studier och sitt arbete.
Efter att ha deltagit i utförandet av bland annat statyerna i rikssa.lei1 och mottagit sitt gesällbrev som bildhug- gare (den tiden voro aven konstiia.rer underkastade skråväsendet) erhöll Sergel sin andra stora belöning.
Riksens ständer voterade ett flerårigt reseunderstöd, och inom kort reste Sergel till .deii eviga staden, till Rom, konsternas huvudstad.
Har började arbetet på allvar.
Och nu.
såg h.an med.
fullt öppna ögon konstens förvillelser. '
Inför de gamla grekiska och romerska mästarnas arbe- ten, dar sanning och sundhet var det första budet, lyste tidens konst i all sin nak,enhet med sin onatur, sin f alska storvulenhet och oklarhet.
Sergel satte sig p &amp; skolbänken och började med att kopiera de gamlas konst för att lära vad de velat.
Som ett försba resultat av dessa stu- dier skapade Sergel det konstverk, som i d !ag som ar ar den svenska konstens parla: " Vilande faun ".
Det Kr hart när ofattbart huru Sergel maktat att så i ett enda slag slå an den nya ton, som skulle bli den .han hela sin livstid ige- nom skulle bli trogen men aldrig över- träffa.
Faunen ligger utsträckt på marken, höjer en druvklase mot himlen och ler mot solen.
Motivet ar enkelt, inen det ar icke däri dess varde ligger, utan i den sunClla och adla naturuppf attnin- gen, i friheten f ~ % allt n som ar onatur och falskhet.
Detta verk väckte stort uppseende, och det följdes av flere.
" Amor och Psyche ", detta nobla verk, som skildrar kärleksgudens avsked från sin älskade.
Jämför mlan detta verk med samtidens skildringar lav lik- nande motiv, ser nian om möjligt skill- naden mellan Sergel och samtida an skarpare.
I Sergels verk finnes inte en tillstymnielse till den osunda sensua- lism, som r2dde i allt vad skildrkgar av kärlek hette.
Har ar lu£ten kliar och hög, nggot kylig kanske, men inner- lig i sin nobla uppfattning av kärlekens vasen.
I " Mars och Venus " skildrar Sergel krigets gud, räddande Venus från slag- fältet.
" Diornedes " ar en vacker f statyett, en ung man som skrider.bort med blicken kastad mot den hotande faran fr5n förföljare, sedan han berö- vat templet d-ess ' heliga skatt,, ett skrin.
Som vi se, hämtar Sergel sina motiv friiii den grekiska guda- och hjälte- sagan.
Och det tog för mycket ruin att räkna upp dem alla.
Men de äro alla besläktade, det ar aldrig valdsam- ma handlingar, och är ämnet tragiskt behandlas det lugnt och värdigt, utan falsk patos.
Och varefter %ren gå, iiår Sergel allt högre i ara och kunnighet.
IEsn blir sitt lands stolthet, och,en vac- ker dag kommer fran hemlandet e11 kal- lelse hem.
Det a r kungen, som vill till sitt.
hovs prydnad ha en man av Se~ge1.s berömmelse.
I längden nekar han, ty han visste att hans konst slrulle lida av att byta vistelseort och flytta upp till Stockholm, soin intet ägde av allt det en konstnär Ilar behov av för sin iit- veckling.
M.en så kom en regelrätt be- £allning, och då var det att lyda.
Och efter en tio %rig vistelse i den eviga staden rcste han hem med sorg i. hjiirtat.
Vad han befarat skulle gå i uppfyl- lelse.
Sergel, som varit van att i sitt arbnete spiinila sin båge högt, mottog en racka; portrattbmtallningar av den kungliga f ami1 jen och hovets al la koryféer.
Som ett bevis på arten av uppgifter kan namnas att han av kun- gen, Gustaf III, mottog en bestalliiing av en Venus-staty, men huvudet skulle vara ett potriitt av den för sitt latta satt a t t både tanka och handla kända grevinnan Höpkeii.
Enligt utsagor kun- gens mätress, ä1sk.arinna.
Att Sergel Led, kan nian fatta,: men det skulle dock imiias den gamle mästaren .att f % höja sig till en högre flykt.
Då kung Gustaf dog, beslöts uppresandet av hans staty, och uppdraget gavs naturligtvis åt Sergel.
, (Forts. E sid.
8.)
Sergel: ' MARS ' OCH VENUS.
' 6 bl ' O l3 G O N ' B R ' 1: S K v i n n o r n a s insatser.
i 3 Under tiden vi väntat på valresdta- iingen f ör sina prestationer i anordnin- nöten i uIjps&amp;a 1 %.
Till des.sa möten tet ha vi sökt tagareda på de socialde- cama av mötena.
Partidistriktet synen ia anlitats Nelly vhuring, Ruth Gustaf- mokratiska kvinnornas insatser i valar-, ara stolt Över att inom proviiiseii aga; on, Signc Wessman, h a i i d a Frösell, betet.
Helt naturligt önskar man i vi- m sådan stark och 1.ivaktig kviniio- Jerda Bergstrand och Karolina Karls- daste mån få reda på, om de politiskt .örelse ..
Vi vilja gärna kvittera detta; on.
Även har.
framkommer, att kvin- organiserade kvinnorna fyllt sin npp- ned ett tack till mannen för deras för- iok1ubbarn.a varit präktiga anordnare, gift.
Att här kunna framlägga en hel; tående f ör vår kvinnorörelse.
Utöver; y de basta, mötena ha varit sådana soin framställning .a.v .allt arbete, scm ut.-.
lessa meddelanden ha.
de medverkat mangerats av dem.
Sång, musik, och.
lokalerna kladda i förts .av våra klubbar, ar.
icke möjligt, som.
valkoininitterade, hållit speciella ~elclamation ' ~ elnedan vi icke haft tid att infordra zvinnoinöteii för instruktion i valtekni- nassor av blommor och grön.t .ha hört rapport från klubbarna utan vant oss keii, ordnat med bilar på valdagen och.
; il1 programmet.
Något särskilt ' val-; ryck h.ar ej distriktet givit ut utan an- ö r t ' en v51 planerad husagitation.
till kviniiodistril.~teii och sådana.
finnas ~itf ju tyvärr ännu icke i alla delar av För att följ a den kronologiska - ord-; rant kviniioförbuhdets.
och partiets, landet, vilka vi dock, inom parentes uiiigeii i denna redogörelse, så få vi nu men har detta på - ett mycket effektivt sagt, hoppas snart f5 bildade överallt, företaga en fiird aiida ned till Skåne.
satt blivit spritt av kvinnorna,, som med där förutsättningar finnas.
I Morgon- Distriktets ordf. Ma ja B jörkman-Bro- stor ' livaktighet deltagit i arbetet som bris 11: r 7 och 8 redogjordes .för den berg har lanlpat en mycket utförlig ~alkommitterade.
Morgonhris valnum- s. k. föragitationen till valen och kom- rapport, som med alla.
prov p % de olika mer har aven vunnit en uto~ordentligt ina darför nu endast att tagas upp de 5rkularen kviiinoklubbarna och di- itor ' spridning och har ett par klubbar föredrag och det arbete, som utförts för striktet givit ut drulle fylla halva Mor- inköpt flera hundra tidningar var till själva valet.
Vi kunna icke heller sar- gonbris, vilket vi givetvis icke kunna utdelning.
under valagitationen.
Även skilja den agitation, som utförts av införa.
Vi skola dock på basta satt här h.a klubbar bestått biler till valloka- klubbarna s jalva, kvinnodistriktet en- söka få framfört, hur stiliga och duk- len för kvinnor som haft svart att gå sam.t eller med h jalp av kvinnof örbun- tiga kvinnorna varit i Skåne.
Vi ha långa vägar.
det eller i samband med partidistriktet, långt förut fått en aning .darom genom " Ack Varmeland du sköna ", nu blir ty det löper ofta sammm detta .arbete en jämmerlåt i högerpressen, som v %r det din tur att visa ' att skönheten icke och ekonomiska ansvar.
Gla.djande press saxat.
I denna beklaga de sig fördumar: utan tvärtom ar ett livs- framgår av iapporterna, att ett gott över den energi, som arbetarkvinnorna elixir för kvinnorna.
Har har ock~å samarbete med mannen6 organisation i Skåne lade i dagen s0.m huskommitte- un.der brinnande valagitation bildats ägt rum på de flesta platserna .. kvinnoklubbar, två stycken, en i Jösse- rade och agitatorer.
Vi taga d % först Blekinge under skar- ' Har har ockdi varit det basta sam- fors och en i Vghlberg.
.
Agitationen skådande och finna, att.
kvinnodistrik- a.rbete med valledningen, som med sin har planerats med många krafter i ' rö- tet anordnat 20 rriöten och p.artidistrik- ombudsman i spetsen varit nog så på- relse på en gång.
Kvinnorna hava tet 5.
Alma Norsell fran Karlstad har drivande och ej låtit de kvinnliga ta- flera stycken rest ut tillsammans till talat p &amp; 18 och Bernhardiiia Bengtsson larna sitta hemma.
Men detta ar ej samhällena och verkställt e n ' energisk på 7 platser.
De möten, som kvinno- kvinnorna ledsna över utan tacksamma hnsagitation om dagarna med möten på klubbarna arrangepat, ha varit mycket för .och notera, att det funnits söii&amp;a- kv5llarna, vilket givit goda resultat.
festligt anordnade med blommor och gar, då de liållit intill 5 föredrag.
En turné, omfattande 19 platser, med grönt samt sång, musik, uppläsning och 56 föredrag med kvinnliga tialaze ha ge- Marta Larsson som talare, hade kvinno- kaffeservering.
nom distriktet hållits och fördela sig distriktet anordnat och 16 möten till, - Som vallrommitterade ha så gott soin siilullda: Anna Ekberg-Åkesson 22, vid vilka Hulda Flood, Alma Norsell alla lcvinnoklubbsmedleinmar inom di- Maja Björkban-Broberg 15, Olivia och S&amp;na, iller ström hållit föredrag.
striktet fungerat och en intensiv hus- Mordgren 14, Elma Danielsson G och Morgonbris har haft god %f gång i dessa.
agitation har bedrivits, varvid sa- fru Ida Rosenqvist 1.
Härtill .koinma bygder och i övrigt har förbundets ooh val kvinnoförbundets agitationsskrift er kvinnoklubbarnas egna möten, f ester parti&amp;s valtryck blivit rikligt spritt.
som ett särskilt cirkulär från kvinnor- och konferenser, id vilka dessa talare.
Mötena ha varit val besökta och kvin- na i ~1eking-e delats ut i 25,000 ex. krafter medverkat.
Ett särskilt upp.
noklubbarna fint ordnade med festlig Vi förflytta &amp; s nu .till ~ e d e l ~ a rop d ~ har kvinnodistriktet givit ut ock pragel.
Ett extra plus anse visst Varm vårt nordligaste - distrikt.
och se efter, även kvinnoklubbarna ha låtit tryclca landskvinnorna att de .erhållit genom vad det förtaljer oss om sin agitation.
upprop, varibland märkes ett från der denna valagitation, nämligen de.
manli- ' Kar ha parti- och kvinnodistrilrtet ar- nybildade klubben i Sjöbo.
Vi för.
ga partivännernas f örståelse f ÖT vår betat samman p % ett mycket lyckligt marka i rapporten, att kvinnoklubbar.
kvinnorörelse, och det ar inte det minst satt.
id ni ng en Nya Samhället ha1 ria skött sig utmärkt och flemtädei värdefulla.
- också st %tt i full .samklang ined agita- ordnat stona valmöten med såväl man- I: Västmanland har aven agitationen tionen och på ett utomordentligt sätt lig som kvinnlig talare, och ha dessi varit livlig och flera turnéer gått av.
följt den och reklamerat för, den.
Såd möten: arrangerats på ett utomordent.
stapeln.
Både Nelly Tliurin.g, Agda lyida har Ruth Gu~tafsson haft en av ligt stiligt satt.
Vi veta ju också nu östlund och Agnas ~ ö d e r ~ v i ha s t rest sina turnéer förlagda ditupp och talade att kvinnorna mött upp fullt jambör- igenom det landet och prisa kvinnornas på 16 möten, som voro besökta av cirka digt med mannen och att de kallt sir oförtrutna arbetsvillighet, så att över- 2,500 ahörare.
Ester Nordin, Essvik, ansva.rsful1.a stallning.
allt dik.
kvinnorna stått som arrangö- talade pil 13 möten med omkring 1,OOC Valkommitterade ha lagt i dagen er rer har det varit stiimningsfulla och gi- åhörare, och Selma Nordlander hade 9 energi och arbetslust, som ar nlyckel vande möten.
Aldrig behöver man be- möten med 500 åhörare.
- Dessutom fick hedrande för dem.
Socialdemokratiskr fara, att dar kvinnorna ordna mötena Disa Vastberg omedelbart hon kom kvinnorörelsen i Skåne komm.er nog dörrarna öppnas endast en ha.lv timme från tymen i Gävleborgs lan ge ' sig ut oclcså att härefter f å, stor anslutning £öre mötet eller att talaren skall behöva Stockl~olms och Uppsala lans kvin taga reda p5 den som skall öppna loka-.
.
och tala på 11 platser, som samlade om- kring 1,COO %hörare.
På de flesta av nor.
som ännu anse sig böra höra sam * len o. s. v. Ahörareantalet beräknas till desfia möten ha kvinnoklubbarna stått man i ett distrikt, meddelar att det an.
3,500.
H; Sr ha också kvinnorna i myc- som arrangörer och prisas de av valled- ordnat 22 möten:.i Stockholms och l€ (Forts. å sid. 8.9.
'.
* ' ' ' ' \. '
,,
.
MOR ' GONBRIS .. Våra första socialdemokratiska kvinnorepresentanter i riksdagen, 7 Eget hem!
') Yar finns pil.
jorden val ett ord mer1 klang, som Du!
Eget Hem!
Vad givs på jorden högre, l juvare, ännu?
Varmare g &amp; blodets strönmar då Du ler på manncns stig.
Ungmön s rosigast e drömmar kretsa skimrandc kring Dig. '
A ~ &amp; östlund.
Nelly Thuring.
Vår kvinnliga talarelista.
I Dcn mest gladjande s.tunden i en nianniskas liv tror jag ar den, cli % hon ser sig utsikter a t t bilda e.tt eget Hem.
J a g tror inte något i världen skall kunna föra med sig en störrc gladje %n just skapandet av detta egna hem.
Varför ' 8 Jo!
Den hos människan inneboen- dc känslan säger henne i och med det- samnia man har ett hem, har man vunnit ltra.ft, inspiration, trevnad, glädje, lugn, och framförallt lugn.
E t t hem a r och skall vara som en lugn fridfull famn, i vars sköte man får pusta ut efter dagens id och strid, f å ro att tanka över sava1,gjorda som ännu ogjorda handlingar, och framförallt häint a nya krafter till fortsatt kamp för tillvaron.
Inte mindre iiii 25 kvinnliga talare dem märkes Agda Ostlund, som varit e11 ha för vart partois valagitation yarit u t e, god Stockholmare under valagitationen Denna medfödda instinkt.
(on1 jag så f %r i arbete.
Därav a r det helt naturligt, och endast gett sig u t pi % någ-ra blixt- kalla den) ger sig a.lltid tillkänna mycket.
t i -.
att en dc1 f&amp;tt tillfälle att endast Mlla turnéer i; landsorten, Ma ja Björkman- digt.
E t t barn må vara.aldrig så vanlottat i några föredrag.
Det har varit lörda- Broberg.
Olivia Nordgren, Elna Da- lekamligt häns.eende, det fattar i alla fall den garna och söndagarna, sóm jnåst ut- nielsson och Ida Rosenqvist ha rest i rat.ta innebörden ' i ordet Hem ..
Hennnet., soni nyttjas till det yttersta.
och då ha Slråne, Arnanda Prösell, Gerda Berg- far och mor skapat, om an aldrig så tarvligt; .s % många av kvinnorna, som det varit strand, Wilhelmina Karlsson och Signe utgör friden, tryggheten, glad~en och trösten.
möjligt, fått lov giva sig ut.
Av detta We,,smaii ha hållit sig i Uppland, Ester De barn, som f å tillf alle a t t ' utveckla denna finna vi också, vilken god skola var Nordin cch Selma Nord1,aiider ha rest inneboende känsla till en vaim, ' hängiven kar- kvinnorörelse varit.
Hade vi- ej haft i Medelpad och Angennanland samt lek till hemmet; de äro i sanning lyckans skötebarn.
De- kunna icke nog högt varde- denna och vår tidning, som vi k.äm- Selma Hillemtröm i Varmlancl.
sätta det ljusa, sköna minne, som barndoms- För en turné på 11 platser i Väster- pat för under 17 å r för: att uppehålla, hemmet lämnat kvar inom dem; och detta s % hade med d l säkerhet ej kvinnorna botten ställde fru Maja Saniiler sina minne kommer mer an de någonsin ana, a t t kunnat giva vart parti den hjälp, som krafter till förfogande.
Det var första spela en.
oandligt stor roll i fieras liv, evad det nu varit möjligt och som med rätta gången fru Sandler reste och.
hö11 f öre- de skola välja sig en framtidsbana eller um- aven börjar uppsk.attss ute i byg- drag för oss, men hoppas vi nu få p&amp;- t. o. m. då valet kommer gangeskret ' s.
Ja, rakna h.ennes medverkan flera gånger, derna.
att galla livsledsagare eller ledsagarinna och Om vi nu bland dem som varit niest ävensom fru Marta Larsson, som hande dcnna skapa sitt egna drömda h a.
Da en .turné på 1 9 platser i Värmland.
.
ute skulle.
göra en liten axplockning ratta fordringarna, prestationerna, på ett hem, Flera ha varit ute och hallit föredrag; G C se ~ vsd de förmått, si % torde vi få ha+a till största delen kamrater och vänner men då antalet understigit 5, så vänta vända oss först till Nelly Thuring.
Hon framskapat s ur barnciomshemmets goda miljö.
vi med omnämnande av .dem till någon har nämligen legat ute s5 gott som hela Tyvärr ar det dock ej ' alla barn ' som f å aret och sedan 1 m i j ej haft mer a n 5 annan g h g, då de låta höra av sig.
fridagar.
TJtrymmet tillåter inte att vi E t t varmt tack vilja vi, harmed denna F edf ödda ') instinkt ') ') om barndonzs- rakna upp vare sig platserna eller land- bringa dem * alla.
Vi se nu vad deras kemmets betingelser utvecklade till kärlek för-.
skap &amp; hon utan få, nöja oss arbete betytt pch vi ar.o ' !all.a glada över detta hem, utan i många " svåra ') fall utveck- med .. att ange antalet föredrag hon hål- resultatet, som de varit s % goda med- las den i rakt motsatt riktning.
Barnet kör- lit och som varit 212 under 8ret.
hjälpare till att få fram.
jar bara hat till detta hem, som inte fullgjort.
Ahörareantillet torde kunna uppskattas Samtidigt vilja vi aven siinda alla sin plikt som hem.
I andra mindre sv %ra fall till 35,000.
Earefter torde Agnes Sö- " tysta " kraftcr ett lika varmt tack för kanhända barnasinnet slipper undan detta derqvist varit den som korsat Sverge deras arbete.
Det h:ar inte varit det hat; i stallet har sorg och vemod intagit plat- flitigast och predikat mest, t y 82 före- minst viktiga, t y utan ' deras eiler ' gklca sen i barnets tankar, dar kärlekens rena drag har hon hållit för cirka 8,000 åhö- arbete skulle vi icke heller kunnat f att skyddsfackla skulle flammat vid minsta.
berö- rare.
Hulda Flood kan nog sina fram den p5 sina platser så .gladjande ring av barndonishemmets ininne.
modiga 70 föredrag och Ruth Gustaf- frammarschen för v %rt parti, Huru och på vad satt skapas ett verkligt S. v. son torde aven hållit omkring 70 styc- lyckligt hem?
ken; Disa Vastberg h a r lamhat god Den frägan kan nog besvaras på .olika satt, tribut i.
40 föredrag, avens &amp; Alma men det finnes dock vissa grunddrag soni i Norsell, Anna dohansson-Wisborg och alla verkligt allvarligt avgivna svar, som för- Anna Ekborg-Akesson ha hållit mr- dera omkring 25 i 30 föredrag.
Som ar arbetarerörelsens enda kvinnotidning bliva lika i dem a.lla.
Det a r själva huvud.
vi inte lzngre lrunna hålla riikning för och bör således finnas i varje arbetare- betingelserna varpa cict lyckliga hen1me.t byg- ges.
.
varje talare, så meddela vi dem som hem.
h %llit mellan 10-20 f öredfag.
Bland PRENUMERERA P Å MORGONBRIS!
Den första av dessa ä r då Ärligheten mccl, Mor.gon b r i s.
MORGONBRIS.
.
sin bundsförvant Förtroendet familjemedlem- marna em.ellan.
Därnäst kommer Fördrag- wnheten eller Talmodighe t en mo t varandra, och som ett .tredje k o m e r förståelse,.
samt respekt för den enes eller andres åsikter och tankar lika väl som inan gai-na ser a t t ens egna Zsikter skola vinna förståelse hoa de andra.
an föräldrarna, ju intimare blir f örhållalidet nellan föräldrar och barnen, och även mellan) amen själva.
Det allra basta och sundaste iörhållandet är nar modern och fadern äro # om ' ' storc bror ' ' och Wora syster) f ör sina) am.
Allt som barnen ha .., på hjärtat skola de runna komma fram med till far och mor.
Far) ch nior skola förstå dem, såväl deras böjelser: or lek och nöjen som i allyarliga frågor; r8Aa lem och gladjas med dein, och trösta dem.
2espekten uppehålles bast genoin a t t fGrSld-, ama alltid skola kunna st5 för vad dc Iiam lagt, bestämdhet i a l l a råd, och framför- d !t genom sitt egna goda ' f6redöm.e.
En kamrat sade till mig en gång:) Jag h r nycket svårare för att göra f a r emot än nor!
Dett.a förvånade mig m.ycket, darför .tt jag visste a t t modern var strängare än fa- lern.
Men när jag bad om en förklaring, sva- ade hon:)) Ser du, far säger till m.ig endast i n gång och det .ganska bestanit, sin mening, nen nior hon ' tjatar jämt ' '.
Man f örstår så- edes a t t föräldrar skola aldrig vänja barncn rid a t t det skall %j.atas) ' innan .de ge sig, id at.t lyda, utan e n gång med bestämdhet, ör och skall vara nog.
E t t lydigt barn ar becken på goda föriildrar.
J a g känner en familj, som.
över sitt hem^ Iörr låtit måla det förut citerade ordspråket: &gt;) Allt vad Du vill ' a t t andra skola göra Dig, Jag vet aven at1 jet göre Du ock dem!
lenna familjs medlemmar försöka a t t leva 3ftor detta språk och ha.
.de aven lyckats n8 3tt gott resultat.
Jag 3kulle vilja uppman.a mdra hem göra sanmalunda.
Till sist vill jag- bikta min egen dröm on?
n i t t hems utseende och atmosfär i de enkla Irden, som en gång skrivits av ~ a r Nilssor l dikten W i t t Hem (ur Off erinunt): Men ska jag uppå hasta vis min stuga ordnad ha, som kvinna vill garna vara god och vis för a t t min makes trohet vinna.
Förtal och skvaller från mitt bo ska aldrig n5gonsin f å höras Dess lycka, trevnad, frid och ro, lav spritens missljud aldrig stpras.
Nora.
(Forts. fr. sid.
6.)
; et stor utsträckning varit med i val- ~rbetet och.
' spritt partiets och kvinno- ' örbundets vallitteratur och Morgon- ris.
Cfavleborgs lans partidistrikt har an- rdnat turnéer med kvinnliga talare.
leii ena omfattade 27 platser med Disa 7astberg som talare och den ' andra ned Anna ~ohanss ' on-Wisborg som ta- are raknade 12 platser .. I Gävleborgs a11 ha kvinnorna lagt sarskilt an.
.på tor spridning av Morgonbris valnum- ner, som av dem förshlts och delats ut många tusen exemplar.
T Götebo~g har f örbundets valtryck, %som upprop, broschyrer och Morgon- r i s ' valnuinmer delats ut och sålts i tora mängder.
Dar höllos aven de ista dagarna intill valet stora kvinno- ' nöten.
Nelly Tliuring skulle ha talat ii dem men insjuknade och blev liggan- le febersjuk i Småland.
.
Fru Anna Jo- ö ans so ii-Wisborg reste ned och kom ' ram i sista stund till ett av de största: vinnomöte~a, som, vi hoppas därmed) lev räddat.
Hon fortsatte sedan och; alade p5 al1.a kvinnomöten som då voro ?lanerade.
Vårt yngsta diatrikt ar Orebro lans.
Det har bildats tinder valrörelsen och ralunda ej kunnat utföra något gemen- samt arbete med de andra klubbarna, nen visste.dess ordf. berätta, att klub- larna .sökt göra sitt basta.
Ehallsbergs- dubben tycks varit den livligaste vid inordnandet av möten.
F r u Thiiring n.ar genomrest distriktet och hållit 12 nöten o &amp; fru Frösell talade p å 3 mö- len, arrangerade av Rallsbergs-klub- Den.
I Orebro har varenda klubbmed- Lem deltagit i valarbetet och mycket vallitteratur har delats ut.
Detta a r nu det meddelande vi kunna: ämna från vårt arbetsfält.
Men helt säkert skulle såval mötenas antal som 5vriga uppgifter om utfört valarbete av v %ra kvinnor kunna mångfaldigas, men tror dock att denna lilla redogörelse ar 3 n nog så god spegelbild,av arbetet och (Forts. fr. sid.
5.)
intresset i sin helhet.
Uppslutningen Gustaf den tredjes staty blev hanr kring valurnorna f å vi genom &amp; agspres- svanesång.
Och som gådan honom var, sen ..
Valresultatet a r ej känt i denna dig.
Det a r en upphöjd ädelhet övei stund, men så mycket veta vi- dock, att detta verk, en klarhet och en sanning !eke några förebråelser kunna göras som i svensk konst icke sedan des2 irbetarekvinnorna f ör slöhet och plikt- natts.
M !an glömmer vem det skall före Eörgatenbet.
Av de rapporter.
varav stalla.
Att det ar en lcui~g a r oss .likgi.l, lessa .. rader utgöra ett sammandrag, tigt.
Ty det a r ett konstverk som al Eramgår.
aven att arbetarekvinnorna till och lever genom sitt.
inileboend (visat stor livaktighet och kant sitt an- varde.
Har har Sergel visat huru rat svar samt slutit upp vid sina klassbrö- han anammat de stora gamlas visdom ders sida ' med röstsedeln.
deras upphöjda ii.aturuppfattning, de, S. w. ras kärlek till det klara och stolta.
J s ..
Ärlighet!
Förtroen de!
Finns det månne något annat, som kan sammanhålla ett hen1 bättre och soni kan sEanka mora trygghet i ett heix än vad just Ärlighet makarna emellan, kan göra?
Förvisso nej!
Finns det inånne något, som kan föra med sig större oro och därmed rika bekymmer an just oiirlighet och misstänksamhet maka!
emellan9 Nej, det finnes ej!
Detsamma gäl- ler förliållandet mellan föräldrar och barn.
Det finnes ingenting, som barnasinnet reage- rar s ä emot och dömer så hårt som lögner och svikna löften.
De g1örn; rna det sent: Förstår barnet a t t f a r eller mor ljugit, så f å r dessa sedan umgälla det många gånger. '
Huru många gånger har det e j hänt a t t en lögn eller e j hållet löfte fran föräldrarnas sida för alltid rubbat barnets förtroende till dem.
Även har detta fel ett annat mycket svårt drag i hälarna, nämligen a t t det garna)) smit- t a r)), manar till efterföljd.
B,arnet tager efter allt; vad föräldrarna göra.
Vänjer sig s5 snart vid den dagliga ') lögnatmosf ären småningom kan det vaxa in i deras sinne som ett ~ounc1vikli.gt ont, ja, t. o. ni.
utveckla sig till ren odygd. '
Huru förfärligt ohållbart skall e j ett sådant hems lycka vara, som blir byggt på lögner, misstiinksanihet och många gånger aven intriger.
j, T %lmodighet och fördragsamhet är icke blott en dygd soni man och hustru skall ut- veckla nar det galler t. es.
karnen, när de äro besvärliga om nätterna eller vid sjukdom, eller nar lasorna skola pluggas in i barna- hjärnorna, utan den skall först och främst finnas till hands nar det gäller förhallandet mellan kontrahenterna själva.
- Huru många s&amp;val hustrur som män finnes det e j som skulle vilja ge a l 1 t, för a t t ha vissa hårda ord och bittra handlingar osagda och ogjorda, Ord och handlingar, som ödelagt och förhitt.
rat bagge deras liv!
- Om e j Dom falldes s3 ofta över andras ord och handlingar utan j st&amp;llet fördragsamheten mera användes till försvar och hjälp mellan människor i allmän.
het och mel1a.n makar i synnerhet; huru många, m %nga tårar skulle d % ej varda sparda: huiw många hem skulle d &amp; ej varit raddadc fran a t t splittras till grus och ruinhögar, tiU skändade minnep av vad som en gång v a r.
.
Som en given följd av fördragsamhet oci: t~linoclighet kommer f örsti.else f ör andra tankar.
- Oin den ene familjem.edilemmen hy ser en åsikt som e j kan godtagas dler god kannas av den andre, så skall dock e j den se nare brutalt motsäga den framburna åsikten och framförallt e j bemöta den med förakt Här gäller mer an någonsin det goda ordspr &amp; ket:)) Allt vad du vill a t t andra skola gör2 dig, det göre du ock dem ').
Man måste re spektera en annans åsikter lika va1 som ma1 önskar f % sina egna åsikter respekterade.
Ju godare och intimare förhållandet är me1 j ' ' J j) L J, ' I detta verk liksom i hans första Faunen, strålar oss till mötes en sun (livsbejakelse och en tro på mänsldighe ten, som varande värdigt iiämnas gu darnas beläte.
Och det är detta son a r nyckeln till hans storhet.
Att hal älskade livet och a ör da de det.
Och har har han, lilrsom i hela sin verksamhet mycket att lära nutiden.
Sund livsbe j akelse!
Efter det Sergel fått statyn färdig, var han ock färdig med sitt liv.
Några %r efteråt dog han, 1814, och blev be- graven på Adolf Fredriks kyrkogård.
Det ä r över-hundra: år sedan dess, men hans Ironstnamgarning lever, och kom- rrier att leva.
.
.
N a t h a n a e l Casaén.
STROVTAG 1 HEMBYGDEN.
III.
.
Det ar skimmer i molnen och glitter i sjön, det ar &amp; s över stränder och näs och omkring står den ltarliga skogen grön bakom ängarnas gungande gräs.
Här ar stigen trängre, bär ar vildskog, har går sagans vallgång vild och lös, här är stenen kastad av ett bergtroll mot en kristmunk långt i hedenhös.
Har är ~h-gem gård av ris och stenrös, här Ijöd Vargens &amp; &amp; öst gall och dolsk, har satt Ulva lilla, Vargens dotter, ludenbarmad, vanvettsögd och trolsk.
Och med sommar och skönhet och skogs- vin.dsackord står min hembygd och halsar mig glad, var, mig halsad -- Men var ar min faders gård, det ar tomt bakom lönnarnas rad.
f Här går vägen .fram till Lyckolandet, den ar lång och trång och stängd av snår, ingen knbslug mästerkatt i stövlor finns att visa.
oss, hur vägen g&amp;.
Det ar tomt, det.
ar brant, det ar hädat.
och kalt, där den låg, ligger beighällrn bar, men däröver går minnet med vin &amp;.
.
svalt och det minne1 ar allt som ar kvar.
Och det!
ar sont jag såge en gavel sta vit Frödingstenen i Alster.
och ett fönster.
st6 öppet dar4 Alster - Ennu.
ett bland de m %nga namn, som i hi- som piano det Ijöd och en munter bit storia och nutid göra Värmland för oss kärt och känt.
Alster - n8gra kilometer hitom Karlstad - ser mest av en visa med käck melodi.
ut som en liten stilla och fridfull sommarby och dess prägel skall ' viil knappast störas a q den ström av .Frö- dingsbeundrande vandrare, som n&amp;gon g&amp;ng söka sig hitut för att i, minnets ljusa tempelgArda genomleva nhgra Och det ar som det vore min stunder.
röst H5r var Gustaf Fröding född och här i ngrheten var hans barndomshem och har st&amp;r nu den viildiga sten, dar nar han ännu var lycklig och ung,.
.
konstnären Christian Eriksson ristat bilder ur hans dikt- innan sången blev tyst i hans dödss / ' uka ning.
Där är &gt;Mannen och kvinnan&gt;, och vi se &amp; nästa sida ett fruktansvart gammalt bergtroll och den lilla lilla bröst prinsessan, % fj5rd.e sidan ett ungdomsportratt av Fröding, och hans levnad blev sorgsen och tung.
sant ristat som av Gustaf Fröding själv.
Kung Liljekonvage av dungen, kung Liljekonvalje ar vit som snO; nu sörJ ' er unga kungen ptinsessan LiQekonvalJemö.
.
&amp; ng LiQekonvalje han sänker sitt sorgsna, huvud så tungt och vekt, och silverhjalnten blänker i sommarskymningen blekt. '
Och här ' ar dungen där göken gol ', och här var det gott om nattviol.
Kring bårens s; &gt;indelvävar från rökelsekaren med blomsterstoft en virak sakta svävar, all skogen ar full av doft.
Det ar.
tomt, det ar brant, jag vill lagga Meningen var, att stenen skulle st &amp; just i den dungen mig ned i byn, varom detta var skrivet, men stenen befanns s % hvid $öti för att höra hans tal stor och tung, att oöverstigliga hinder mötte för fraktm- om .det.
gamla, som gått, medan tiden det den längre och oländiga vägen till Byn.
Och nu är led, om det gamla i Alsterns dal.
stenen rest p % en liten kulle bland höga, vita björkstam- mar, den fagraste dunge Varmland kunnat bjuda sin %l- sksde store son.
, Och sitt sorgsna o+ sohnde svar han sldr, men - s @.
s &amp;.
som det blott vore drömt: .. _ ..
. '
': '; Det ar kastat för vind sedan Yugu år, det ä / dött och begravet och glömt.
i ' Dar du kara gestalter och syner minns, dar st &amp; tomheten.
öde .och.
.
kal, och min eviga vaggsång ar allt som finns av det gamla i Akterns dal.)
II .. Och har ar dungen, dar ' göken gol, små töser s; rungo här med bara fötter och trasig kjol att plocka dungens bar, och har var det skugga och har var sol och httr var det gott om nattviol, den dungen ar mig kär, min barndom susar dar.
F &amp; bjökeens gu&amp;de krona, från vindens vaggande gröna hus små sorgevisor tona, all skogen ar uppfylZd av sus.
, DA susar ett bud genom dhden ' om kungssorg bland viskande blad, i skogens vida välden f d n liIJ ' ekonvaljernas huvudstad.
socialdemokratiska kvinnorna Skåne hålla konferens.
Vilja ha kvinnliga medarbetare i partipressen.
Skånska distriktet av socialdemokratiskz kvinnoklubbar hyll sin 13:de års.konferens: Lund söndagcn den 14 augusti.
Fru Olivig Nordgren, Trälleborg, öppnade konf erense1 och höll- ett hälsningstal till de försam ladc onibuclen, representanter f rån de flesta av de socialdemokratiska lcvinnolrlubbar Fru Nordgren betonade, na i Skåne.
a.tt arbetet bland arbet~areklassens lrvin, nor nu mer an n %gonsin krävde a t t vår1 arbeta inriktades på a t t göra arbetare.
klassens kvinnor ansvarsfullt ~iiedvetna om dc plikter och det ansvar som genom kvinnornas politiska medbestiinunanderatt nu är rådande, Hoppades a t t konferensens beslut under da.
gens f örhandlingar skulle landa a ~ b e arelrlas- t sens sak och våra gemensainma strävanden f ramåt.
Haref ter f öredrogs och godkändes dagord.
ningen.
Till ordförande utsågos fru Friberg, Triil- leborg, samt fru Rosenkvist, Hälsingborg.
Till sekreterare utsågs f röken Hanna Pet tersson, Lund.
Bedaktionsutskott: fru Anna Ekberg- ABesson, Malmö, fru Maja Björknian-Broberg Landsk ?ona, fröken Karla Johansson, Svedala.
Styrelsens årsberättelse föredrogs och lades med tacksamhet till handlingarna.
Arsbergt- telsen visade a t t ett gott agitationsarbete under det gång&amp;, årets lopp utförts genom agitationsföredrag av distriktets kvinnliga agitatorer, fru Anna Ekberg-Åkesson, fru Olivia Nordgren och f i u Maja Björkman- Sroberg.
Revisionsberättelsen föredrogs och godkan- des.
Förslag till stadgeändring föredrogs och an- togs.
Motion från Malmijklubben om anordnandet av instruktionskurser för kvinnorna inom de respektive klubbarna på olika platser be- handlades.
Flera av l.:ongress.
; nedlemmarna betonade nödvändigheten av a t t ina truktionsliurser f ör- lades inom de olika klubbarnas o.mr&amp;den, så a t t största möjliga antal kvinnor inom arbe- tarrörelsen och dc socialdemolrratislra kvinno- lclubbarna ii&amp;ddes.
Sai ' skilt nu behöves en upplysningspropaganda bland kvinnorna i så stor utsträckning som möjligt.
Kongressen yrkade bifall till motionen samt gav dist.riktsstyrelsen i uppdrag a t t på basta möjliga satt anordna dessa kurser.
Dessutom antog konferensen det förslag, som av s.tyre1- sen utarbetats: ' att föreslå lclubbarna.
a t t exempelvi ' s avsatta 10 öre pr medlem och kvartal till .cn fond för instruktionskursers anordnande i sociala ' och politiska samhiills- f rågor j.
En annan motion från almö ök lubben före: låg: " P5 v2d satt kunna vi kvinnor med)) kr:wft protestera mot livsmedels- eller s v a t - tullar, so * innevarande års riksdag beslu- t a t V! '
Efter en livlig diskussion beslutade ko.nferensen .att göra följande uttalandc, som av ' redalrtionsutskottet föredrogs: " Då tull å livsmedel drabb,ar konsumen- terna ur alla sanihallslager vasentligen lika pr individ utan hinsyn till deras ekonomiska bä:rki.af t; då.
: dessa tullar såluiida måste kän- nas mest betungaiide Tör små inkomsttagare och under arbetslöshetsperiodcr samt därför o f t i verka som svälttuillar och då vidare en- dast ett ' f Htal av ' den jordbiuka,nde befolknin- gen, de större godaiigama, hava fördel av livs- lnedclstullarna, så bcalutar konferensen ' a t t till kvinnorna rikta en kraftig maning att, vid höstens val sluta upp kring det socialdemo- kratiska partiets kandidater och verka för a t t cleii socialdemokra~iska representationen i. riksdagen växer sig star$ nog a t t motarbetla rez.lctionens fcrsölc till svält- och livsmedels- tullar.
!
Motion från Landskrona eoc.-dem.
kvinno- klubb ' så lydande föredrogs: ') Den skriftliga agitationspropsgandan inom arbetarepressin f ör a t t väcka arbetare- klassens kvinnor med i arbetet för de social- ienmkrativka idéernas spridning har varit mcr an lovligt försummad.
Nu stå vi emel- .ertid genom kvinnornas medbestämmanderätt vid.
valen i en situation som kräver a t t fram- iörallt denna agitationspropaganda utnytt jas &gt;ch tillvaratages p5 ett mera fruktbringande &lt;att an hittills.
Stora.
skaror, ja,, de flesta &amp; v arbetarehemmens kvinnor stå i dag.
oför- hående för det socialdemokratiska.
paktiets.
trbete och striivan.
IZvinnorna fordra sin särskilda avpassade tgitation, de fordra a t t man direkt vänder sig; il1 dem, talar till dem genom v&amp;r arbetar- p x s.
- Om vi skola för framtiden vara för- rissa.de om ai ' betarelclassens kvinnors solida- iitet i arbetareklassens kampstrider, måste len skriftliga agitationspropagandan inom, ar- &gt;etarepressen inriktas på a t t f b kvinnorna nå:lmedvetna och mcd i partiets leder som rampar för var gemenszma sak.
Landskrona soc.-dem.
kvinnoklubb hemstäl- er därför a t t distrilrtskonferensen g6r ett be-; t5mt uttalande i clenna för oss kvinnor livs- viktiga angeliigenhet samt a t t frågan jämte konferensens f attade ' beslut remitteras till de irbetaretidningar inom Skåne, som närmast erö ör Skåneklubbarnas läsekrets.
Konferensen gjorde efter en livlig diskus- jio~i, däri motionens syftemal varmt under- jtröks, f öljande uttdznde:)) Att den skriftliga propagandan inom ar- letarepressen för lrvinnorna hädanefter ut- iyttjas i största möjliga utsträckning) och; om ett krav på våra partitidningar i detta), sylte hemstiiller konferensen, a t t kvinnliga medarbetare.
anställas inom vHr partipress.
En motion frän Ystads-kvinnolrlubb i nyk- terhetsfrågan och så lydande togs till behand- ling;:)) ICvi:nnorna böra rösta för ett rus- drycksförbud oberoende av vad ståndpunkt niannen inom vårt parti intaga till den- samma.
Fiu Anna Elrbe~g-Akesson, Malmö, föreslog att fol~ande uttalande antogs av ' konferen- sen.
Eftcr en livlig diskussion blev detta f Erslag, så lydande, antaget: " Att kvinnorna havda sin egen övertygelse i förbudsfrågan vid en eventuell omröstning och rösta i överensstämozelse härmed. "
Från Malmö nykterhetskommitté fiirelåg en anhiillan om anslag av 200 kr.
för anordnande.
av en nykterhetslwrs.
Distriktsstyrelsen, av- styrkte förslaget på grund av a t t medel ej funnos inom distriktct för anslagsgivande.
Konferensen beslutade i enlighet med detta förslag.
Val av styrelse och verkstallanae utskott företogs.
Verlrst.
utskott: ordf. Maja Björk- Ekberg-Akes- man-Broberg, Landskrona, An.
son, fru Hilda Svensson, M.aKo.
övriga sty- relse1edamöte:r blevo fru Ida Rosenkvist, Hal- singborg, fröken Jönsson, Eslöv, fru Hansson, Trälleborg, f iu L jungkvist, Åhus.
Supplean- ter blevo fröken Hanna Petterson, Lund, fru rhuresson, Landskrona, fru Jönsson, Malmö.
Revisorer blevo fru Fredrika Larsson, Malmö, fru Appelgren, Malmö, och fru Karl- son, Malmö.
Revisorssuppleanter blevo Hol- gersson och Laxsuon.
Innan .konferensen avslöts uttalades ett varmt tack till den avgående styrelsen och ut-; alades den förhoppningen, a t t arbetet i fort- sättningen måtte bli till gagn för våra ge- nensamma sociala intressen inom arbetarrö- relsen.
Maja Björkm.an-Broberg.
j, ' Dalarnes kvinnoklubbar balla konferens i Srnedjebacken.
Kvinnolrlubbarna från Säter, Falun, Lud- rika, Griingesberg och Smedjebacken vor?
iamlade till konferens i Smedjebacken siinda- gen den 21 augusti.
?eltagarna halsades välkomna av fru Lotta Carlsson.
Till wdf örandc utsggs fru Ebba Mattsson, Xriinge~beg, och till sekreterare fröken Han- - la SikstrGm, Smedjebacken ..
Den fr3n föregåcnde möte bordlagda frå-.
can om ett distrikts bildande upptogs till för- ly ad behandling.
Under debatten f ramhölls fördelen av ett distrikt, särskilt med taake.
?å agitatimen.
Men ekonomin lagger fort- farande hinder i vägen för bildande av sär- s.kild distriktsorganisation för kvinnorna.
På grund av a t t Dalarnes partidistrikts sty- relse har visat den största f ijrsttielse för kvin- iolrlubbarnas arbete aasågs a t t vi även i fort-.
sattningca.
böra kun na f &amp; hjälp a t t planera €ör vår agitation.
För a t t f b full klarhet om lrvinnodistrilrtens.
itadgar och ' arbetnsiitt tillsattes en koniniitt6 ' att göra Edra uppköp i KONSUMTIONSFORENINGEN STOCKHOLM MED OM NEJ^
för a t t till niista konferens iitreda frågan.
Till kommitterade utsågos Ebba Mattsson, Grän- gesberg, Anna Vestman, Säter, och Lotta Karlsson, Morgårdshammar.
Frågan om hur man skall bedriva valarbc- tet inleddes av Rann.a Silström och föran- ledde en livlig dislrus~ion.
Frggan)) Är det nöduiindigt a t t klubbarna äro anslutna till arbetarkommun nar vi ha eget förbundl ') inleddes av Lotta Karlsson.
Frågan har viil närmast kommit upp p % grund av klubbarnas dubbelbeskattning.
Men för- bundets stadgar innehålla a t t klubb skall vara ansluten till partiet genom kommunen.
Frani- hölls ocksa faran av a t t klubbarna skiljdes från kommunon.
Man bör i stallet göra allt för a t t starka samarbetet.
Beslöts göra en vädjan till arbetarkommu- nerna a t t inviilja en kvinnlig representant i komnzunstyrelsen för a t t bevisa sin goda vilja a t t planlägga samarbetet.
I frågan om kvinnoklubhars bildande utta- lades den förhoppni~gen att .. var klubb bör t a under ' övei-vägande om något kan göras.
Ar- betarkommunerna borde val också intressera sig för den saken.
Nasta frbga: ') Hur månne kvinnorna koni- ina a t t stiilla sig till en blivande förbudsonl- röstning5 inleddes aven den ' av Lotta Karls- son.
Beslöts a t t protestera mot den opinion som talar för a t t lrvinnorna i denna fråga e j skulle f å samma rösträtt, som männen.
Kvin- norna höllo även i denna frågas avgörande på lilrst5llighet med mannen.
P å inbjudan a v klubben i Säter beslöts hålla niista lronfcrens i Siiter ngsta år.
.
Ordföranden tackade Smedjebackens livin- noldubh för de utmärkt trevliga anordningar- na och hjSrtliga mottagandet och utbringades ett leve för ett enigt och målmedvetet arbete för socialdemokratins framgång och för Smed- jebacksklubben.
Referenten.
Blekinge socialdemo kr at s i ka kvinno klu b bar samlade till kamratmöte.
Kamratmöte för Blekinge kvinnoklubbar hölls i Karlskroria shdagen den 7 aug.
Mötet, som var talrikt besökt, öppnades med avsjun- gzndet a.v kvinnoshgen ' unisont.
Till a t t leda mötets fcrhandlingar valdes Stina Nor- din samt till sekr. och referent Maria Peter- son, båda från Karlskrona .. Följande f r5gor upptogos till behandling. '
' Kan det vara .lämpligt a t t arbetarebvin- nan tillhör Svonska kvinnornas medborgarf ör- bund?
Upp5 f rägan f öl j de en skarp diskus- sion, varpå mötet gjorde följande utt.alandc.
) Blekinge lrvinnoklubbar, samlade till inö t e i Karlskrona söndagen den 7 aug. / uttala son1 sin bestämda &amp; sikt, a t t arbetarekvinnans plats ar inom sin egen klass) föreninvar och a t t Svenska hon skall taga avståfia från kvinnornas medborgarförbund som övriga bor- gerliga f öreningar.)
Darefter diskuterades det koinhande riks-.
dagsvalet, då kvinnorna i &amp; r för första gån- gen ha rösträtt till riksdagen och uttalades a t t lrvinnorna b ~ r d e bedriva en kraftig agita- tion samt; sprida broschyrer i varje hus .. Dess-.
utom har Blekinge kvinnodistrikt anordnat en turné med talarinna, som upptager en hel del platser inom Blekinge.
En uppinaning gjordes at.t anordna s % många livskraftiga möten som in6 jligt.
Behandlades f rågan:) Mödrarnas ansvar gentemot den vaxande ungdomen i f öraldra- hemmet och där rådande familjeliv8 " Av diskussionen framkom, a t t mödrarna framför- allt böra ge akt p5 sig själva och en sann stark vilja bör finnas hos modern, d5 hon har ett 3 % stort ansvar för barnens och ung- domens f ostran.
A.rbetsamhet och självbe- harskning Sr vad hon maste fostra dem till, Benihardina Bengtson, Karlshamn, lämnade upplysning om f Srhandlingarna.
f rån instruka))) rbetarekornmuner!
L&amp;t ej intresset för vårt parti, som genom valkrelsen blev väckt hos kvinnorna., domna bort!
Sök att nu samla dem till bildandet av kvinno- klubbar.
- För vidare meddelanden hlskriv Sa.
Soe.-dem.
Kvinnoförbund, Ypplandsgatan 85, Stockholm.
; ions- och upplysiiingskursen, som hölls-i febr.
ridare förekom sång och delrlamation.
Mötet avslöts med arsjungandet av Inter- mtionalen, v ~.
r p å k a f f e serverades.
DSrefter företogs en färd med ångslup ut; il1 Varnö för a t t bese sevärdheterna d5rsta- les, va.rp &amp; den .angenäma dagen s a r tilliinda: upon.
M.
P., sekr. I samband med avslutningen tackade fru Ruth Gusta.fson och arbetarekomn~unens ordf. niötesdeltagarna för visat intresse vid bildan- det av klubben samt uttalade en förhoppning, a t t klubben &amp; atte g &amp; en ljus f r ~ m t i d till mötes.
D.
T. Sölvesborgs socialdemokratiska kviiuioklubb F [in kvinnoklubbarnas ar betsfilt, Från Säter.
har hållit sitt andra årsmcite.
Mötet, so111 hade festlig prsgel, öppnades av Amalia Ras- musson, som i ett anförande vidrörde de olika spörsm&amp;l, soin ligga oss kvinnor närmast, samt uppmanade till fortsatt arbete för vår klubb och kraftigt agitera för vara idéer.
Därefter uppliistes års- och revisionsberättelsen och be- viljades den avgående styrelsen ful!
och tack- sam ansvarsfrihet.
Av årsberättelsen framgick, a t t klubben.
under aret hållit 1 2 ordinarie samt 3 estra mö- ten och har klubben tillsamma~is nied arbe- tarelcor_imcnen anordnat ett f öredrag med fru Bernharclina Bengtsson och redaktör Algot Törnlrvist som talare.
Även ett kamratmöte har klubben anordnat, talrikt besökt.
Under Hret har försålts 370 ex. av Morgonbris.
Av revisionsberättelsen framgick, a t t klubbens utgifter och inkomster bal.anserat 9 % kr.
607: 02.
Till styrelse för det nya året valdes: Anialia Rasmusson, ordf., Anna Ihd, vice .ordf., Alma Ågren, sekr., Augusta E ' röberg, vice sekr, Elin B l o n ~ ist, q ~ Itassijr.
Reviserer blevo Miaria Ols- son, Jenny Danielsson och Kerstin Lindström.
Efter det egentliga årsmötet höll fru Bern- hnrdina Bengtsson från Karlshamn en gedigen Pörela.sning över) Det frivilliga bildningsar- betet ')) av rektor Oskar Olsson, vilken avtac- kades med en kraftig applåd.
Flera sådana präktiga föredrag och vår klubb skulle säkert vaxa i numersr.
Efter föredraget intogs kaffe.
Sedan n3gra andra frågor behandlats, A.
A. avslöts mötet msd sång.
~oc.-dem.
partiets distriktsstyrelse i Dalar- le har under april anordnat en föredrags- turné i ' ~ a l a ~ n i e syfte a t t bilda socia1dem.o- cratiska lrvirinoklubbar.
Talare var fru Ruth h t a f son f r h Stockholm.
I Säter, som aven besöktes, hölls föredrag löndagen dsn 24 april över ämnet:) ' Kvinnor ' - las ansvar som medborgare * ').
Den till om- iring 200 personer uppgående publiken, mest rvinnor, avtackade det utmärkta föredraget ned livliga applåder.
Efter f öredraget inbjöd arbet arekommunens ndf.
de socialdemokratiskt sinnade kvinnorna: il1 enskilt möte för dryftande av frågan om ddande av en socialdemokratisk kvinno- dubb.
Fru Ruth Gustafson redogjorde först för gillren uppgift en kvinnoklubb har a t t fylla, iattet för bildande av densamma samt lämna- le upplysningar om en del anslutningsformer.
Efter a t t flera talare haft ordet beslöt mö-; et a t t bilda en socialdemolrratisk kvinno- slubb och antecknade sig ett 30-tal kvinnor Lör medlemsskap i densamma.
Därps valdes till styrelse fröknarna Anna Vestman, hospitalet, Säter, ordf. och korresp.
sekr., Edit Strömvall, sekr., Helga Gustafsson, sassör, Signe Johansson, v. ordf., och fru knianda Lilja, v. sekr. Styrelsesuppleanter Aevo fröknarna Agda Andersson, Emma An- 3ersson och Rilda ~ustafsson.
Till revisorer c-aldes fröknarna Nanna Lundsten och Alma Surahammar.
Norén med fru Hulda B Ö som ~ ~ suppleant.
Harvasande soc.-dem.
kvinnoklubb höll Kommissionar f ör tidningen Morgonbris blev fröken Vestman.
söndagen den 3 april sitt åksmöte.
De före-, Drottninggatan n. b. och 1 tr. upp Sforf lager av in- och utlindska nyheter i Damkappor, II kter och Kjolar Obs.
l ~errtallnin~sr - utföres till billiga priser.
till billiga bestämda priser.
,
dragna berättelserna godkändes och full Öch tacksani ansvarsfrihet beviljades; ' Till styrelse valdes: ordf. Hilda Norström, Bankaffärer a b slag.
Högsta inlhingsranta, sekr. Elsa Ericksson, kassör &amp; %atilda Eklund, vice ordf.
Jenny Liljekerg och vice sekr. Ida Stockholms stads, Stockholms o. Fr&amp;n Bollnäs.
Lindmark.
Suppleanter blevo Amanda Ryd- Uppsala läns sot.-dem.
kvinnodi- Bollnas Soc.-dem.
kvinnoklubb höll sitt års- strikt.
Adr.
: Kassören Fru erd da Berg: berg, Agda Sjöberg och Emelia Norström.
möte den 8 mars.
Revisorer blevo Maria öhrman, Elvira Stock- strand, Bromsterc.
Av års- och revisionsberättelsen framgick, haus och Elin Stake med Selma Johansson och a t t.
inkomster och utgifter balanserat p &amp; en Jenny Nykvist som suppleanter.
Sthlnns Aliipi.
krinnoklubb (eoc.-dem.)
Till uppbördsman valdes Elvira Nilsson, summa av kr.
835: 91.
Under året ha hållits avhaller ordinarie mote 4:de mandagen i Emelia Johansson, Anna Spännare och Matil- 13. ordinarie möten och 12 styrelsesamrnanträ- vakje m4nad kl. 7.30 e. m. den.
E t t föredrag av fru Ruth Gustafson och da Kallberg.
Obe.
Lokal i D-salen, Poikete Hne.
3 f öreläsningar, nämligen om ' Socialismen Att under året representera klubben vid ~~&amp;lscn.
Surahammars org.
arb.
bostadsförening valdes) Den nya skattelagen ' och om ' Fattigvår- Stockholmo sddra kriamoklubb denJ ' ha hållits.
Vidare har klubben anord- Hilda Norström.
soc.-dem.)
avhbller ordinarie sammanlr8de nat ett samkväm tillsamntans med Bolluas Höstens riksdagsmannaval behandlades och 1:eta onedag ' en i varje manad ki.
8 e. m; i ' ' Den arbetarekommun, varvid förelästes om valdes en förberedande kommitté p5 3 perso- lokalen 3 .tre Sodra Folkets Hua.
nya undervisningsplanen ' '.
Klubben har ner, som skulle konferera med arbetarekom- Ordf. fröken Anna Svmrton, Grindsgatan 10, III,.
munen och ungdomsklubben för agitat1one.n~ ocksi$ arbetat for de kooperativa idéerna.
Så Stockholin.
&amp; !yrelsen.
har inom klubben bildats syförening, som av bedrivande.
medlemmarna omfattas med stort intresse, dar Till bestridande av omkostnaderna vid 1- Vasastadens soc.-dem, kvinno- diskussioner också.
f örekomma.
maj-festen skänktes 10 kr.
och skulle till den- hm ord.
möte 1:sta mandagen och 3:dje klubb Vid de politiska valen, dock särskilt vid de na fest rekvireras 50 ex. av lktorgonbris.
i varje manad H.
7,30 e. m. lokalen tisdagen kommunala, liar klubben deltagit och har re- Mötet b evistades av arbetarekommunens presentant såväl i 1; onzmunal- som municipal- Upplandsg.
51, 1 tr. (Gustav Vasa-automaten); Uppbörd och inskrivning varje möte.
.
ordf., vilken lämnade en del värdefulla upp- fullmäktige i fattigvårdsstyrelsen.
lysningar.
.
.
Stretsen.
Till styrelse för kommande år valdes: ordf. Vid mötet, som var talrikt besökt, förekom fru Alma Cederholm, sekr. fru Elsa Forsberg, Kungsholms soc.~dem.
kvinno- f örutom ' ' kaffe ' sång, musik och deklama- kassör fru Ester Sandberg, vice ordf. fru klubb avhaller ord.
möte 3:dje onsdagen i tion.
.
.
Sekr. Signe Ceder och vice sekr. fröken Helfrid varje manad kl. 8 e. m.
S:t Eriksgatan 21.
Borg.
Till revisorer valdes fruar Hilda Ordf. .Hildegard Ström, BBrgsgatan 27, 1 tr..
.
.
Aldén, Mimrni Forsgren och fröken Mina, Nils- ö. g.
Från Jönköpings soc.-dem.
kvinno- son.
Klubben tillhör Bollnas arbetarekommun Fareningen för Hembiträden ' i sedan klubben bildades våren 1919 och klubb.
Stockholm avhiiller möte 1:sta torsdagen Sverges Soc.-dem.
kvinnoförbund.
E t t å r har kvinnoklubben i Jönköping ar- i v a j e m h a d U.
8,30 e. m. i Folkets Hua Mötet, som var präglat av den ' .basta ' st5m- betat under namn av Jönköpings soc.-dem.
ning, avslutades med " kaffe) ' samt fotogra- P-sal, 3:dje torsdagen i .Folkets-Hus C-sal ..: -.
...
kvinnoklubb, och som sådan a r det nu vi kom- fering av samtliga klubbens inedlenmar.
- .. - Styrelsen ...
.
- ma för a t t rapporters något om vår klubb så- Vi bringa .härmed en hälsning tili alla Arrika: mm.-dem.
kwinnoklubb av- väl till förbundet som till M-orgonbris.
Enligt klubbkamrater i landet .. h&amp;U.er ordinarie möte i2:dra mhdqgen i m&amp;na- stadgarna återvaldes tre av den gamla sty- E l s a F o r s b e r g, sekr. den ki.
8 e. m.
B Poikets Huri ' U-sd.
relsen, nämligen kassören fröken Gulli Lind- Styrelren .. kvist, .vilken varit ' kassör sedan Valmansför- B juvs socialdemokratislia kvinnoklubb eningens första början, v. ordf. fru Gunhild kvinno- firade sin 15-Hriga tillvaro söndagen den 7,.
Billesholms soc.mdem.
1ngv.arsson samt undertecknad.
Som nya nied- augusti.
Mötet öppsadcs av .klqbbens nye klubb h U e r ord.
möte i Folkets Hus i Södra.
lemmar invaldes fru Elin Ncuman, som blev ordförande, fru Anna Johai~ssoii, som halsade Vram 2:dra tisdagen i varje manad kl. 7 e. m. sekreterare samt fru Hilmn Kron, v. sekr. de närvarande ~Zlliomna.
.
Styrelsen, Ditrefter redogjorde den nu avg %ende ord- Suppleanter blevo fruar Hilma Hallenborg f öranden, fru Kerstin.
Månssen för lrlubbens ~ s k i l s t ~ n krinnoklubb r avhhller or- och Anna Brink.
Reyisorer blevo fruar Helga verksamhet iiiider den @ ngna tiden.
.
Trots uland, Frida Karlsson och Hanna Svensson, det a t t klubben ej kan räkna mer an om- dinarie möten 1:sta mbdagen .i varje mAnad, kring 30 medlemmar, hålla vi ändock modet kl. 7 30 e. m. i Eoikets Hua, rum n: * 4. nied fru Ester Ferm som suppleant.
&amp; tyrelam.
Under f örra arbetsåret har f örenj ngen mest uppe och hcpsas a t t många av vår Isrlas~) kvinnor, som ännu e j f å t t blicken öppen för arbetat inom sig själv, om man undantager våra nyvunna rattigheter och f ö r det stora Höganäs sot.-dem.
kvinnoklubb den av densamma anordnade offentliga Skott- ansvar, som iien nya tiden lagt i vara han- haller ord.
möte 1:st; a och 3:dje ' mandagen i firsfeston, som gick av stapeln den 24 febr.
der, snart matte kiinna och första, a t t det ar manaden.
Ordf. fru Helen ~ l s s o n Böreniqgs-, deras plikt a t t alla .gemensamt slutá sig till och vilken var s9väl omtyckt som givande en osa och v5.r rörelse, s % att kedjan kan bli stor gatan, Elöganda.
liten behållning.
Några små enkla fester har och stark.
.
.
Klubben ar representerad inom kommund- ä.ven hållits och aven de under denna tid på.
S p i n g a ~&amp;-dem.
krinnoklubb a r började kam~atrnötena.
Vi f å hoppas mycket ocli rnunici~alfuhiiktige samt pensions-, nyk- huler ordinarie möte första torsdagen i varje ' terhets- och fa.ttigvårdsn5niinden.
.
gott samarbete och livgivande intresse för alla Det angcnuina mötet avslutades med sång, m h a d kl. 8 e. m. i Folkets Hus.
klubbar gcnom dcsm samm.anträffanden.
8tyreitcn.
deklamation ' och .kaffcdrickning.
' Med Barnrathiilsning till klubbarna landet ~ i n vid t valet i december lyckades det oss Solna so&amp;.-dem.
kvinnoklubb hiiller.
ICarolin ' a Persso .. n. socia !dbmoliratiska kvinnor har i Jönköping runt gm möte 2:dra tisdagen i a a j e mibnad kl. 8, e:m,.
fa iiivald vår första representant i stadsfull- i Huvudsta Folkets - HUS och 4:de onsdagen mäktige.
I första kretsen ingick, som andra B Den d u k tige skiljer sig från mang- i varje m h a d kl. 8 e. m. i Hagalupds Folkets.
namn frnr Elin Neuman.
Det är icke ett för HUS.
Styretsen.
- vår rörelse nytt namn, som härigenom fram- den darigenom, att han gör mer an sin Medel- fördes, t y redan under sin t i d, i Göteborg var plikt självmant, instinktivt.
Sundbybergs sot.-dem.
kuinno- hon med och har sedan fortsath oavbrutet har måttan gör.
sin plikt för uppehdtlets klubb h8ller möte - 1:ata tisdagen i va j$ i s ön köp in^, ofta kanske rent av som ensam skull och den undermålige endast nar manad kl. 8 e. m. i Folkets Hus.
kvinna i demonstrationståg och annorledes.
principalens ögon vila på honom., Agnes Lithman.
.
Stockholm, A.-B .. Arbetames Tryckeri, .l921 BA ORDEN I: ' a ', j, -- -, j, ' -- - -.
.
- - p --,: ' p ', 8 '
