# ID: svediakorp-per2478
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1921
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 14,292
# sentences: 881
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDNING FOR DEN SOCIALDEMOKRATISKA KVINNORORELSEN.
Utgiven av styrelsen för Sverges Socialdemokratiska Kvinnoförbund.
17:de arg.
W2I.
.
Pris 25 Öre.
N:r 8.
Augusti.
u AV MARTA LARSSON.
Kvinnorörelsens historia.
har en viss likhet med H. C. Andersens saga om, a den fula ankungen B.
Visserligen är den ännu endast en ankunge, men det lbje, begabberi och motstand, varmed man i bö j a n bemötte den, är numera i det närmaste in saga blott.
Rollerna äro nu ombytta, och med ett litet ' medlid- samt löje tän- ker man p$ de gångna arens ofta mycket obehärskade utbrott mot kvinnoeman- cipationen~.
Och under den rubriken in- rymdes allt mellan himmel och jord.
Att uttala ordet B kvinnosaks- kvinna&gt; var som att vifta med ett rött skynke framför en tjur.
Stormen har nu rasat förbi, kvar fin- nes endast enstaka dyningar, men vaga och konturlösa försvinna de tämligen .obeaktade.
- Kvinnornas rättighet att deltaga i de politiska valen har blivit ett fak- tum, och därmed ar respekten för dem också betydligt stadgad.
Man inser, att det är mödan värt att söka värva dem var och en för sitt parti, och i olika variationer spelar man sina lock- toner för att om möjligt bedara en eller annan, som ännu icke hunnit taga ståndpunkt till de olika partiernas pro- $am.
Den hetaste kampen om kvin-.
nornas röster kommer säkerligen att gälla arbetarepartiets.
Därför att där är klassinstinkten mindre utpräglad än hos de andra partiernas kvinnor.
Hur ofta.
har jag inte, ända i n i det yttersta av dessa dagar, hört arbetarkvinnor, delar för arbetarna, hur skulle det d$ varit, om arbetarna varit hänvisade var och en at sig själv.
Situationen är inte alls svår att tanka sig.
Arbe- tarklassen, p &amp; vars trägna slit de an- dra klasserna prof itera, skulle i mera än en bemar- kelse behand- lats och be- traktats som en rättslös pö- belhop, dar en arbetarkvinna vore värd min- dre än ingen- ting.
D % nu hös- tens valrörel- se närmar sig medstorasteg, borde varje arbetarkvinna taga sig en li- ten funderare över var hon har sina in- tressen fotade.
Vy fr %n Stockholms sk2irgCird.
Det är intet tvhiel om, att som begabbat kvinnorörelsen, f örkätt- bhde högern och liberalerna till det.
rat f ackföreningarna och tagit avstånd yttersta komma att anstränga sig för fr %n allt vad arbetarrörelse heter.
Dessa att fiska röster bland arbetarklassens kvinnor äro fullständigt okunniga om, kvinnor.
Dessa partiers valmelodier att just denna föraktade arbetarrörelse komma säkerligen att bliva biide är den försvarsadvokat, som satt dem lockande och trånande, men vi f$ i stand att föra en efter förhalllandena hoppas att de förklinga obeaktade.
niigorlunda dräglig tillvaro.
Hur skulle Deras braskande löften äro värda plus väl arbetarnas ställning under detta minus mindre ' än ingenting alls.
Där-.
industrialismens tidevarv gestaltat sig, om vittnar deras hänsynslösa uppträ- om icke organisationen utgjort.
den dande under krigs- och krisaren, vilka betäckning, vilken sa vitt möjligt sökt voro tillräckligt bohyggliga för att varje skydda dem mot kapitalismens anfall arbetarkvinna borde ha dem i en livs- i ryggen.
D$ det med en fast orga- lang hagkomst.
Därom vittnar även nisation är s &amp; oerhört svårt att deras hållning i skatte- och t.ullfrå- driva de minsta förbättrilngar h!
o för- gorm, gent emot.
arbetslöshetsproble- '
MORGONBRIS.
.
..
Morgonbris.
Tidning för den socialdemokratiska kvinnorörelsen.
Utgives av styrelsen för Sverges Socialdemokratiska Kvinno-.
.
förbund. '
Under juni, juli och augusti månader åtnjuter .redaktoren tjänstledighet, var- för alla redaktionella skrivelser skola adresseras till f orbundsordf öranden, Upplandsgatan 85, ~tocdholm.
E x p e d i t l o n: Anna Svensson,.
Grindsgatan 10, III, $tockholm Sö.
St.-Tel. Söder 78 98.
P r e n u m e r a t i o n s p r i s: Helt &amp; I kr.
3: -, halvt år kr.
1: 50; lös- nummer 25 öre.
A n n o n s p r i s: Sista sidan 25 .öre, textsida 40 öre pr mm.
Sverges Soc.-Dem.
Kvinnoförbund: Ordf. och korresp.
sekreterare: Fru Signe Wessrnan, Upplandsgatan 85 III, S t o c k h o l m.
A.
T.
24436 ...
, met och sist, men icke minst, deras tilltag att bilda den strejkbrytarliga, vilken under i a m n av D Samhallshjäl- pen * har till.
andamAl att biträda ar- betsgivarna i deras försök att drapa arbetarorganisationerna och därigenom bringa arbetarna in under förtryckets stövelklack.
Endast.
detta senaste utslag av de- r- hat gentemot arbetarna ar tillräck- ligt för att dokumentera dem, trots alla deras klingande fraser.
Arbetarna maste satta till- alla krafter för .. att till- bakaslg den alltmera f ramträngande reaktionen.
Och om denna reaktion skulle gå som segrare ur den stun- dande valrörelsen, betyder det .för ar- betarna ett nederlag, vars konsekven- ser det ar omöjligt att beräkna.
Och i den brandskattning, som segrarna då komma att företaga på &amp; e beseg- rade, rna ingen - arbetarkvinna inbilla sig att hon blir hallen skadeslös, även om hon varit tillräckligt naiv att stalla sig neutral under valen eller kanske ännu naivare att rösta med fiende- p.artierna I SA fall komma vi att skaras över en kam och mera än ett arbetarhem att krossas i ' spillror.
Si- tuationen för arbetarna ar icke att leka med, den ar så blodigt allvarlig, att man knappast vAgar tänka en för- ändring till det sämre.
Den arbets- löshetens landspltlga vi sá länge dra- gits med ar ett intet mot vad den da kommer att bli, .och ytterligare, skat - ter, tullar och lönenedsattningar kom- mer att följa den tätt i spåren.
Det ar en allvarlig maning till kvinnorna, då man uppmanar dem att ställa sig till förfogande och på ratt sida i den kommande valkampanjen.
Mycket av arbetarnas ve eller val kommer att bero av, om arbetarna äro tillräckligt rikt representerade d$ rättmätigheten av arbetarnas krav skall avgöras. '
Under en lång tid har.
nu ' ?p-artiets £örut utsedd ' medlem de ses första ka- sömmerskor " varit i intensivt arbete pitlen i Verdandis småskrift n:r 239. ute i bygdema, med resultat att en hel " Något om folkskolans undervis.nings-, del nya klubbar sett.
dagens.
] .jus.
Det plan av år 1919. "
Den, som.skal1 fö-.
kan kanske därefter vara på.
sin plnts relasa, bör först noga ha läst igenom att vi prata litet om klubb.arbete.
1 det som skall läsas .. Haftet kostar 1 första hand resonerar jag här om nya kr.
och finnes i varje bokhandel, bör klnbbar; Det ar en vanlig invändning, köpas av klubben.
Om vi inte kunna il5 man söker varva nya medlemmal ' åstadkomma nämnda Verdandiskrif t, till våra nybildade organisationer: kunna vi i kommunens broschyrförlag ' ' Det t j anar ingelitin g till, vi st8.
ä.11da taga Bauers ' ' Vägen till socialism ".
på, samma flack ".
Den klubb jag själv Den kostar 40 öre.
Vi bli säkert nöjda tiilhör startade med ett medlemsantal med en val anvand eftermiddag.
Tvin- iiver 100, men på.
ett halvt år hade vi gas vi av viidrets makter.
att ' vara inne, .. sniiilt ihop till.
ett 30 -- 40-tal, diirför att fast .det a r juli månad, ha vi protokoll ingenting blivit.
annorlunda än d &amp; vi och de vanliga föreningsarendena, som ':) ildade klubben.
Som ett botemedel vi dock m.åste blanda upp- med.
m y c- ' mot detta.
vilie.
jag rada till.
atr.
se p &amp; k .. e t s % n .g (Tidens sångbok l ' kr.).
andra rörelser, hur ' l.än,ge de fått halla Måste finnas i varje klubb.
I början ' p.8.
Visserligen - kunna vi saga at t re- av augusti, innan skolan, börjar, taga.
sultat nåtts, men vad har inte kraxts vi avsked av sommaren på.
det sättet, att där några klubbar finnas i nar- av tid, möda och intresse.
S &amp; böra vi ocksa tanka pE hum myc- heteil av varandra, dessa samlas hos.
ket vi k u n n a,.
när ' vi sluta oss till den, som ' ' bor " centralast, f ör att ha: en organisation, det ar ju kimskapen en trevlig dag tillsammans.
Även ' nu.
r i m 1 atföljande förm %ga, so= vi skola böra vi så vitt möjligt vara ute: Kaffe ' .&amp;alfa oss i vår klubb.
Inte hel ler tror är självfallet, de besökande ha - mat-: j j g d e t är nyttigt att vi ta rRri arbete säck med sig.
Med nöjet ' mktstevi;.
.
bl.
så märkvärdigt .i början.
Vi kiiima dock.
förena ' nyttan.
Och vi kunna @ inii ta litet tid på oss för att befiista a. homma överens.
om planeringen.
a ~.
kamratskapet och göra det hemtrevligt valarbetet, som vi ' sedan fullf öl.
j a ' ge- för oss i klubben, så att ' vi kanna att mensamt med mannen.
S o 8 p mera.
s jiils- vi trivas.
När vi hunnit s % långt, kun- odlande kan någon medlem, som förut.
na vi gärna börja taga itu med gro * blivit bestämd, och som gjort sig be- jobbet.
Men ' aven då böra vi .alltid redd, föreläsa:.
Ater ha vi- utmärkta - söka få litet med av gemyt i vårt ar- Verdandiskrifter,.
antingen n: r ' 231 el-.
.
bete, d&amp;ta hjälper oss att inte tröttna.
ler 232: .Kvinnornas del i moralens ' Under sommaren bruka en del klub- utveckling, eller n:r 77, Skönhet .för bar inte arbeta, detta är alldeles fel.
alla.
Samtliga av Ellen Eey: En bok,- Om vi inskränka miötena till ett: må- som också a r utmärkt att förelika &amp;, ' l samlade skrif- naden, bör det vara nog med sommar- är: ~ x e Danielssons vila.
H61st böra vi vara ute om vi ha ter.
Vid en sådan.
dar eftersommar-.
möjlighet och a1lti.d böra vi ha litet samvaro ' böra vi dock i n t e anstl.tlnga.
: trevligt.
.
Om yi under d &amp; vackra ti- oss till det yttersta f ö r a t t f å s % m å n- den inte kunna samla så många med- g a punkter som möjligt, utan det ar lemmar, gör det ingenting, men vi sko- samvaron, som skall ge oss uppryck- la låta dem, som v i l j a .och k u n n a, ning.
Det a r emellertid viktigt, att samlas.
I ' lär endast ett.
par förslag inte heller vid dessa tillf äll.eri glömma.
h u r vi kunna ordna våra sammanträ- sången.
Så ha vi vårt vanliga klubb-, den.
Vi äro ju redan i. juli och ha möte i augu~ti, som vi, kanske få flytta kanske bara ett par m ' öten att ordna på för det gemensamma mötets skull.
ute.
Vi ha då åter n:r 239. om innan ' hösten.
I juli alltså: Möte ute, helst i en skogsbacke; medlem- Nu att diskutera vad v i fick Firegåen- t marna kunna gärna ha hand.arbeten de möte.
Den medlem, som då före- med sig.
Om några v i k t i g a för- läste, erinrar med några sammanfat-,.
eningsärenden f ordrar avgörande kun- tande ord om innehållet, så att minnet. '
.
.
na vi behandla dem, Så föredrar en mjukas upp.
En annan medlem, som.
-.
.
, ' ' ' ', ' et,
:.
Kooperativa kvinnogillesför bundefs kongress, Från finska socialdemokratiska kvinnoförbundets kongress.
Kiwperativa kvinnogillesf örbundet Måndagen den 20 juni öppnades i beslöts att f örbundsavdelning skall höll sin 8: de kongress den 25 juni i Hälsingfors ' Folkets hus en l~ongress med alla.
.
sina.
medlemmar tillhö.ra par- Norrköping.
AV styrelsens berättelse - framgår att 68 gille11 äro anslutna till av representanter för socia1,demokra- tiet.
förbundet med ett mledlemsantal på tiska avdelningarna av .d &amp; forna so- Angående militären p a ~ r k a s att den- 2,272.
Av sekreteraren har hållits 40 eialdemokratidca kvinnoförbundet, nu- na ombildas på folkmilisens grund och mera kommunistiskt fastan det obe- att skyddskårerna upplösas.
föredrag för 4,845 personer.
.
En broschyr, " Hernm !ets finansmi- rättigat bär sitt forna namn.
Dessutom uttalade sig kongressen f ö.r nister ", har utgivits och försålts i ÄndamijJet med kongressen var att inrättandet av somntarkolonier för ar- 10,000 ex. Vidare har upprättats en slutligen organisera ett socialdemokra- betarmödrar och barn från stader och kongressfond samt program tillställts tiskt kvinnof örburid.
industrisamhällen.
Representerade voro 32 avdelningar gillena kvartalsvis.
Ett e g e t o r ' g a n skall utgivas På kongressen f örelåg tio motioner, genom, 43. ombud.
en gång i måiiaden ..
Namnet bestäm- Eongramen öppnades av riksda@- &lt;e flesta av dessa gällde den direkta des till " Toveritar " (Kamraten).
agitationen.
Debatten om denna blev man Miina Sillanpä5, på den interi- Till förbundets ordf örande va-ldes livlig och beslutades att med all kraft riiiistislca f örbuiidsstyrelsens vagnar.
Miina Sillanpaä.
inrikta arbetet på att göra Scerges: ?LIS- Från Sverges Socialdemokratiska - Kongressen pågick i.
tre dagar.
mödrar till trogna köpare i de koope- Kvinnoförbund hade anlänt en skrift- lig halsning.
Ralsningst elegrsm san- rativa affärerna., Angående en motion om den skrift- des till; systerorganisationen i Sverge liga propagandan beslöts a t t ingå till ' Konsumentbladets redaktion med öns- kemål att få en särskild spalt för kvinnogillena.
' Vidare diskuterades kvinnornas re- presentation i föreningsstyrelserna, gillenas indehing i distrikt och gillena och gruppverksamheten.
E11 ' resolution angående kvinnornas stallning till kooperativ produktion an- togs enhälligt av kongressen, vilken manade landets kooperativt organise- rnde och för övrigt alla husmödrar att stöd ja de kooperativa produktion~f öre- tagen och vaka över att de kooperativa företagens produkter föras och köpas i alla konsumtiorisf öreningar.
Vidare antogs en resolution i tull- samt till .de ' i Tavaitehus f ängslade Nar våra finska kamrater ~ L I gå ut i frågan, vari protesterades mot de livs- kamraterna.
Genom kongressens tren- arbetet för mal, som äro gemensamma medektullar som införts, vilka hår- ne ordförande beslöts aven att hos ju- för arbetarkvinnorna i alla länder, då dast komma att drabba småfolket, som stitieministern begara dessa kamraters ha de att arbeta under förhållanden, nu lider av arbetslöshet och sankta £rigivnirig.
som f örvisso äro l %ngt ogynnsammare löner och vilkas stallning i hög grad är Interimsstyrelsens berättelse över än i de flesta länder, men detta bör bekymmersam utan ytterligare bördor.
sin verksamhet godkändes, för dem bli.
en sporre att med akta * Kongressen som pågick hela dagen l? &amp; f örslag av interimsstyrelsen an- finsk uthållighet gripa sig arbetet an.
hade samlat ett 30-tal ombud.
P &amp; af- togs ett uttalande, vari förbinndssty- En gång skall val aven för Finlands tonen samlades deltagarna till gemen- relsen uppmanas att noggrant f 81 j a arbeta.rklass stunda tider mera drägliga sam supé på Strömsholmen.
R e f. utvecklingen av uden internationella or- an de under den vita terrorns tid!
P;.
B-11.
ganisationen och att så snart tecken till utsågs vid julimötet, f ortsatter så f ö- uppkomsten av en internationell soc.- relzisningen av de övriga sex kapitlen lem.
kvinnoorganisation f ÖrrnLrkes Trakigt är förvisso i häftet, som vi s %lunda diskutera ett stärka denna, rörelse.
Bland de många viktiga spörsmål, att f % dylika rader: kommande möte.
Så ha vi kanske fått som behandlades av kongressen mär- en liten hum om en del av den nya m- kes förbuclslagen; styrelsen skall utge " Ni får vara så vänliga och sluta att dervisningsplanen.
IHa vi valt att fö- 3n skrift i frågan och en energisk ak- sanda några mera brev mig.
f ö r jag reläsa om socialismen, så ha vi åter tion påbörjas för lagen.
I skattefrå- har gått ur klubben. "
~ &amp; tråkigaste t ar dock att inte s &amp; kommunens broschyrf örslag: Wigforss: gan uttalades en vädjan till partiets dant blir anmält tili ' förbundet, utan riksdagsgrupp att verka för de indi- Industriell demokrati, eller Kautsky: rekta skatterna ersättande med direk- vi hålla på och sanda våra meddelan- Demokrati eller Diktatur, och Möller: ta, varifrån de sm % inkomsttagarna den till orätt person i ' långa tider.
Vi Socialiseringsproblemet.
Allt detta lock böra bef~ias.
Ett langre utta- kunna under sådana förhållanden ald- till klub- a r kortfattade framstallningar, som lande antogs vari kräves ordnande av rig veta om det komm.er frarav gott I~innas med på ett möte, Ja detta pensioner ' och v %rd åt ankor och barn ben.
A n m 5 1 d a r f ö r a l l t i d är bara en del, s % få val medlemmarna 2fter i inbördeskriget p % den röda si- n y t t v a l a v k o r r e s p s e k r.
lan fallna.
I skolfrågan antogs lika- till ' förbundets ordf., U p p l a n d s g a- fylla ut resten s j l v a.
t a n 85, S t o c k h o l m.
Ledes e11 langre resolution.
A g n e.
s ' ~ ö d e r q ' u i s t.
I fråga om stallningen till partiet, ' J '
MORGONBRIS 4 I möter ovaiiligt välvuxna kvinnor, vilka med ädelt behig bära sina vattenkrukor p % huvudet.
Den första maj upprann strålande vacker.
Turistflockarna; Av A l m a S u n d q u i s t.
samlades som vanligt på förmiddagen I.
Myndigheterna stodo ganska han6 på det 1ill.a torget framför kyrkan, ur fallna inför dessa våldsamheter, att c: vilken öborna efter slutad gudstjänst Första maj på Capri.
Första .maj inföll i år i Italien mil fascist häktades förekom åtminston strömmade ut, vigvatténsstankta och under förberedelserna för de till de ytterst sällan och man kunde med ska andäktiga.
Plötsligt såg man en hop 15 i samma månad utsatta politiska vr tala om, en fascistisk terror i viss, människor, mest unga man skynda in mot en smal gata å vilken vi nyss sett len.
Stamningen hade under de fi trakt er.
En och annan ' gång hände det vi, en röd fana hänga ut genom ett fönster.
regående veckorna på många håll ve rit ytterst hetsig.
Många med krige sammandrabbningar mellan socialiste Man hörde skrik och skratt och ett direkt eller indirekt sammanhangan och fascister att aven alldeles utomsta bullrande ljud, som av försök att de omständigheter hade satt sinnen, ende personer blevo sårade,, ja t. o. m spränga en dörr.
Därpå komma en i svallning, och stora arbetarc död.ade av förlupna kulor, och turiste: massa ynglingar springande med un- derliga föremål i händerna, bitar av oroligheter hade under den gångn.
söndedbrutna stolar och bord,, plank- våren ägt rum särskilt i norr; stycken, tidningspackor.
De rusa fram Italien.
En kommunistisk stamnini på torget ' och inom några minuter ha med starka sympatier för Sovjet-Ryss de mitt på detta tant upp ett flamman- land gjorde sig gällande bland socia iie bål till vilket den ena efter den and- listerna, och man såg överallt på hus ca kommer springande med nytt bräns- knutarna valupprop, som # började me (Lematerial.
Av de omkringstående få " Leve Lenin ".
Denna riktnings ar vi veta, att det ar fascister som byggt gaste motståndare utgjordes av en ny bålet och att.
de stormat de ytterst få- bildad politisk sammanslutning, f ascis baliga socialisternas valbyrå.
Vi få terna.
Dessa hade på sitt progran nu också åse, hur den röda fanan och upptagit dels några moderna social; stora högar av socialistisk agitations- reformsträvanden, dels och huvudsak itteratur ' brännes å bålet under triumf- ligen en obändig nationalism, som bl.
a; jut från fascisterna, under skratt och fordrade Fiumes f örening med Italien iyfikna fragor från turisterea.
och hade därjamte &gt;satt som sin xppgifi Åtminstone några av åskådarna kan- att hänsynslöst " i ha~1dling9 ' bekampi le sig dock trots den flammande elden socialismen.
Det sistnämnda gick bl iom brann i solskenet ' liksom berörda a. så till, att fascister i samlad t r u p ~ iv en iskall fläkt f rån religionsf örf öl- iiifunno sig vid socialistiska offentlige elsernas och inkvisitionens som man möten och f ordrade dessas upplösning, Venezia-Gondola.
loppats för alltid gravlagda tidevarv, liksom de också oupphörligt fordrade, att den röda fanan skulle avlägsnas ~levo därför ofta varnade f ö r att ge sig) ch ' denna stamning förstärktes ytter- f rån möteslokaler, ttdningsredaktioner, nt i närheten av folksamlingar eller i igare, då vi fingo se ett par militärer valbyråer och dylikt och att den ita-) säkra trakter.
Särskilt hade man rått ilka tydligen f ör tillfället tjänstgjor- lienska flaggan i stället skulle hissas.
&gt;ss att &amp; ma f örsiktiga .deo f örsta maj.
le som poliser komma och leda en ung Då deras fordringar ej efterkommos i För den som kommer från ett så still- lan, vilkens båda händer voro hop godo skreds till " handling ".
R å n vil- amt och sansat land som Sverge ar ~undna nied en kedja, vars ena ande ' ken sida det första revolverskottet vid [et ju svårt att ta dylika farhågor på janade polisen till.
handtag.
Den unge dyl3ka tillfällen avlossades kunde ej fullt allvar, och det var icke heller av ången som uppgavs Vara en av stadens alltia avgöras, men blodiga samm !an- försiktighetsskäl utan på grund av vår lycket få socialister ansågs förmodli- stötningar hörde till ordiiingen för da- förut uppgjorda resplan, som vi kom-: en h,a använt " större våld an nöden gen i vissa trakter, m~ånga fingo satta mo att tillbringa dagen i fråga på: rävde " vid försvaret av valbyrån.
.
Capri; den underbart vackra lilla ön can gick med bart, trotsigt tillbalra- ännu fler sblevo sårade .. livet till,.
.
med staden av samma namn i närheten atat huvud, de långa, svarta lockarna I3amnd för fallna och sårade utkräv- des från båda sidor, ofta genom lömska av Neapel, dar enligt allas utsago n&amp;- laddrade och ögonen glödde.
Vi igen- överfall av hela grupper mo t ensamma gon jordmån f ör politi,ska oroligheter ande i honom en kypare, som dagen örut på det mest älskvärda och arti-.
och vlirnlösa samt genom förstöring icke var till finnand.es.
: a sätt serverat oss vår middag.
Himmel och h.av flyta samman i sil- av .egendom.
Svåra övergrepp begin- En svensk .dam i min närhet utbrast gos av båd.a de stridande grupperna, verskimrande blå f örtoningar kring Capriön.
Ekt.
glädjefylld frid ligger villkorligen med en rysning mitt i men utan tvivel uppträdde fascisterna utbredd över den lilla staden på klip- 3endet: ' ' O, de tanka väl inte bränna mest vålds~mt och mest utmanande.
Bl.
a. anlade de eldsvgdor i en mängd pan med sina ' tradgardar fulla av apel- onom på bålet ".
Så medeltidsaktigt lokaler som tillhörde apbetaresamman- sinträd, rosor och vinrankor och med erkade hela uppträdet, som dock jam- smala och slingriga gator, dar man ört med vad vi dagligen laste om i tid- slutningar.
Ett par reseminnen från Italien. '
, ' ' '
MORGONBRIS 5 -- Männen stifta lagar, Och kvinnorna dömas efter dem, Det var en gång, s % börja alla sa.
Den reflektionen kommer man .ofti gor.
Ordföranden i Sveriges soc-dem.
till, d å man närmare tager del av ei kvinnoförbund hade beordrat e,n del sorgliga f öreteelser, där iblanc kvinnlig, agitator att.
resa till Spett kvinnor trad:a i förgrunden.
kakelandet.
.
Nu ' var emellertid resan Genom pressen har nyligen gått med andad, och den kvinnliga agitatorn delande: " Ung kvinna haktad föl var hemma i sitt land igen, till vilket vanvard av sitt spada b a ~ vanvårc, det släk- som medfört döden.
Kvinnan dömi hon &amp; df6rt ett exemplar av.
.
till två månaders fängelse. "
Men de.
tet .spettekaka.
ar så litet, ' som genom pressmeddelan Och vi förflytta oss nu till den lilla deil kommer till allmänhetens kanne stadens nybyggda stiliga Folkets hus, dom.
I d.etta fall kan man dock läsr där kvinnof öreningen # anordnat sam- ut en hel tragedi.
Bland vittnesmålen mot den ungr kväm i, den ljusa, vackra festsalen.
modern befann sig ocksi barnet!
Mitt på golvet står dukat ett kaffebord ' far ') ' eller rättare upphov.
En m.ar med mycket blomrrtor, och åt vilket som har sin hustru på tuberkulossjuk, spettkakan, en har aldrig förut sk %- hus och sex minderåriga barn, för vil, lra den åtalade skulle vara i moden dad gast, ger särskilt.
festlig prägel.
ställe.
He,mmet var fattigt.
Barner Dörrar och fönster stå öppna, så att i arbetet.
Man enas om att vandra voro sex im&amp;.
Hurudan mannen var vårens hela rikedom av doft och val- flockvis ut i bygderna för att förkunna har inte nämnts om.
Kvinnan, SOII lulc6 strömmar in, och framme vid de f attigas evangelium, socialismen, skulle uppehålla husmoderns plats, val estraden står föreningens egen violi- för de efter frihet hungrande manni- väl kanske inte så stark, som det tro-: Eramtroll.ar de ' allra vackraste nist och skorna.
Så sjunges några sång.er, och ligen krävdes.
Ocih när olyckan val låtar i kapp med fåglarna därute.
Nar 3 % avslutas den trevliga festen, lam- skedd såg hon måhända ingen %ter.
hon slutat, framträder en annan av gång ur eländet, och sjönk ihop i lik.
nande efter sig ett vackert och ljust nö jdhet.
Följderna f örtäl ja tidningar.
medlemmarna, en som- fötts och fost- minne i deltagainas sinnen.
Nar vi na, och rättfärdiga .m ' änniskor fasa in- rats i Spettkakelandet och skildrar.
det renare vanda åter till staden, tysta och för detta odjur i kvinnohamnoeh kun- folkets ' liv i helg och söcken.
S % sjun- tankfulla, med sinnena,.
uppfyllda av na inte förstå hur en så lindrig dom kunnat Fallas.
Mahanda var domen ga allesammans vårens lov,~och så sam- vad vi nyss ' genomlevat, och av vårens lindrig, jag vet inte.
Men vad jag las man slutligen kring kaffebordet.
hela skönhet, s % bryter min följesla- vet ar, att ' i detta som i så m %nga an- Där diskuteras med liv o.ch lust det gerska tystnaden och förtrollningen dra fall var det inte endaxt en, som stundande arbetet för upplysningens ned en så prosaisk anmärkning) som var den skyldiga, men - det var bara en, spridande bland k ' vinnorna,; allas ögon lenna: " det är bara synd, att det all- som fick sin dom, b %de den juridiska äro lika lysa av iver och kamplust, alla tid a r s % stor skillnad p % saga och och den moraliska.
h vi kvinnor skulle förs5ka att ivriga att få vara med och hjälpa till.
verkli&amp;et ' L a s p e.- T a j e. inte vara s % snara med vår ' dom, då del gäiller v %ra olyckliga medsystrar.
3 stället försöka göra oss förtrogna med deras förhAllanden, söka tanka oss iii i deras situation.
Och s % hos det upp- Landsorganisati~ae~m tidskrift;.
växande slaktet söka inge respekt och kommer säkerligen att bliva ett stor- ansvar för andras liv och främst de liv, som inte själva ha bestämmande- Denna tidskrif t, gom utkommer med artat nummer.
Redaktionen spänner ?tt nummer i veckan, hör till den värde- ratt över sitt vara eller ' inte vara.
alla sina .krafter för att fh detsain- fullare litteraturen inom arbetarrörel- Agnes söderqui ' st.
sen.
I likhet med partlets ' tidskrift ma sh innehallsrikt, agitatoriskt och " Tiden " skulle &amp; en .icke saknas inom vackert som möjligt.
Det kommer ningarna, endast var att betrakta som någon organisation ..
Den har redan ett r ä t t godmodigt teaterupptåg, satt kommit ut med 26 nummer far första dessutoin att.
innehiilla 16 sidor med.
i gång för att roa turister.
alvå året, som alla äro intressanta samma pris och villkor soni andra P r e n ~ ~ e r a t i ~ o n sker e n nummer.
Vi viinta därför att alla Av de anfallande fascisterna blev) ch gedigna.
naturligtvis ingen haktad.
Folksam- ?å posten och kostar, den.
kr.
6: 15 för nalv %ret.
Med denna lilla notis ha vi kommissionärer höja upplagan va- lingen upplöstes ganska hastigt, bilet irelat fästa klubbstyrelsernas uppmark- sontligt.
Kom ihhg att Morgonbris slocknade, staden låg lika idylliskt ramhet på den och vore det ' Önskvärt f ridfull som vanligt och ' kuskarna vid itt klubben prenumererade åtminstone maste @ ridas pi % alla valmöten, aven- torgets, kant började åter att högljutt ?å ett ex. som kunde cirkulera till las- som vid husagitation.
utbjuda sina tjänster.
.
åt de.
flanerande iing bland medlemmarna eller vald a Insänd genast meddelande om upp- itycken läsas upp på mötena.
turisterna.
Som en provbit ur ' densamma ha vi lagans storlek till Morgonbris ex- .Efter tv % dagar var den f %ngne illåtit oss i detta nummer.
avtrycka ar- pedition, Grindsgatan 10, 2 tt., kiittaren ' åter fri och serverade på sam- ikeln Kvinnor och fackfö.reningar av Stockholm Sö.
3ertil Mogård.
.
.
ma älskvärda sätt som förut.
. '
' ' j.
Fackföreningsrörelsen.
, (Forts. i nästa n:r.)
Morgonbris ' Valnummer '
K v i n n o r o e h faskforsningar,.
Av BERTIL.
Det mest påtagliga beviset på ström- kantringen i nutidens sani.hallsliv tor- de val kvinnans förändrade.
stallning utgöra.
Fran att i går ha varit tam- ligen utan betydelse i det politiska livet.
ar hon i dag utrustad med med- b-orgarens alla prerogativ.
Och dock har knappast kvinnan själv förändrats men val mannens tankar om det alska- de, nu även fruktade könet.
Man kan klaga över den ekonomiska nödvan- dighet, som tvingat lwinnan ... ut i ett hänsynslöst f örvarvsarbete, men man, måst-e även första, varför hon numera ej vill låta betrakta sig.
uteslutande som hemvarelsen helt utom rikets var- dande ärenden.
Frågan ar nu:.
Vad k.omtna .de arbe- tande kvinnorna att vilja och kunna efter stadfiktandet av deras betydelse i politiskt h ' anseende?
Ett belysande svar kan man hämta av ett.
represen- tativt uttalande från England - det land, som torde hysa det största anta- let industriellt sysselsatt a kvinnor.
Miss Mary Macarthur - själv fack- föreningskvinna - ser frågan som ett arbets- och lönepro * blei.ni, där arbetet ar sådant,.
att individens halsa och slak- tets välfärd främjas.
Hon, uppställer därför följande villkor: 1) lönen skall vara tillräcklig för hälso- och levnads- standardens uppehållande, 2) lika lön för lika # arbete ifråga om man och kvin- na, 3) a.rbetet in % ske under villkor, som befrämja och ej förhindra fysisk och mental utveckling.
Nu £ilin &amp; en- dast två vägar f or .. uppnåendet av dessa idealf ordringar.
Antingen måste sta- ten gripa in och reglera arbetsvillko- ren, eller måste kvinnorna organisera sig i fackföreningar.
Båda vägarna måste betriidaix I England har under krigsåren fack- f or eningsrörelsen bland lwinnorna vun- nit stort inflytande.
Över 700,000 kvinnor.
äro nu dar organiserade.
Se- dan krigsutbrottet i augusti 1914 har deras antal fördu6blats.
Diar .man och kvinnor äro sysselsatta i samma yrke, upptager fackföreningen i sig båda kö- nen.
D &amp; förhållandet dar som här i landet emellertid synes vara, att h i n - norna gärna vilja draga sig undan det al&lt; tiva, betydelsefulla f öreningsarbetet, ' ' ' MOGARD.
söker man n m e r a av alla krafter få na äro lika stora för dem som för d n - in aven kvinnorna .i detta.
Härför ar nen, då bhda parterna ha samma arbe- utsedd en permanent kommitté, vars te.
Men likväl äro mannen i förkros- syfte a r att i sig uppsamla trådarna sande majoritet i styrelser och kommit- från alla organisationer av industiellt téer.
Någon misskötsel lav ledningen kan man sj tala om.
Men skadan upp- sysselsatta kvinnor.
Denna kommitté föreslog nyligen, att kommer genom att kvinnorna förlora i stadgarna f ö r alla f ackorganis~ationer ett uppfostrande moment, i, det de dra- mad blandade manliga och kvinnliga ga sig för d e t organisatoriska arbetet element skulle införas bestämmelser inom organisationerria.
Fackförenings- om kvinnornas representation i styrel- rörelsen är dock även för kvinnorna sen, och att i själva landsorganisatio- den verkliga arbetarhögekolan.,.
I den nen skulle .inrymmas ett organ.för till- borde aven kvinnorna avlägga sin godoseende av kvinnornas speciella examen för tillträde av det medborger- yrkesangelägenheter.
T !he b a l g a - iiga livet med alla dess krav och för- mate Society of Engineers beslöt att måner.
vägra kvinnor medlemsskap av sin.
De arbetande kvinnorna i staden och mäktiga fackförening.
Det egentliga på landet kunna just som kvinnor p % skalet härför ar säkerligen mera for- det verksammaste bidraga lösnin- mellt, an vad som plagar uppgivas.
Det- gen av många problem, som mannen ta bevism lockså därav, att redan 1915 en förgäves brottats.
med under åratal.
samorganisation !mellan denna f ack- Kivinnorna ha ej förgiftats av hat och förening och kvinnornas organisation bitteGhet i striden mot den reaktio- b:ildades .med uppgift att sammanslut a nära massa, som först på sistone fått de kvinnor,.
som nu slungades in ' ii ge plats å t den .unga demokratin.
metallarbetaryrkena.
Som medlem- Deras mod kar ej heller slagits ned mar i mannens fackorgánisatioi skulle av den misströstan, ' som lätt griper de sakerlig.en ha blivit bara pappers- människorna, när de se oenigheten medlemm.ar.
Nu - däremot tvungos de inom de egna leden.
I sina modersin- till ftill s jälvverksamihet.
fran början stinkter kanna .de bättre an männen och uppfostrades harigenom till aktiva sambandet mellan iiutid och framtid.
medlemmar.
P &amp; detta sätt utjämna- +en i fackföreningsrörelsen har allt h des skillnaden .mellan män o ~ kvinnor deitta sin betydelse.
som f ackföreningsmedlemmar, och en De.
engelska kvinnorna, sysselsatta sammanslagning blev fullt f örsvarlig.
i industrin och organiserade i fack- Mycket sämre an ett öppet ogillande föreningar, ha klart insett, a t t ' hand i av kvinnor som medlemmar av f ackför- hand med strävandena för starka orga- ening ar dock att gärna mottaga deras nisationer måste gå en politisk aktion medlemkontingenter men sedan vid för statlig reglering av arbets- oci behov och till£alle förklara, att under 1öneförhålIanden.
Ett bestämt krag lägkonjunktur böra kvinnorna först ur ar upprätthållandet av åtta-timmars- fabriken som rov för arbetslösheten.
dagen, ja, ' starka röster ha i England ~ a t u r l i ~ t v blir i s kvinnornas uppfatt- höjts f ör en normalarbetsdag f ör kvinn- ning av fackf öreningsrörelsen harige- ligt industriarbete av sex timmar.
De norn ingalunda god eller förhoppnings- f ordra f asta avlöningsnormer, hö jade full.
Ensamgåendet blir i stallet deras av h&amp;ov&amp;rdsstandarden i arbetsloka- princip, vars tillämpning ovillkorligen lerna, hygieniska anordningar med av- leder till.
lönesänkning och försämrade seende till tvätt- och badrum,.
frukost- arbetsförhållanden - även för de man- rum etc.
Slutligen fordra d e med be: liga arbetskamraterna.
stämdhet utsträckt användnini av Inom textilindustrin äro som regel kvinnliga yrkesinspektörer och f abr.ilw, kvinnorna den Övervägande delen av läkare.
Sin.
lönepolitik utforma de i de arbebande, s %som.
t. ex. i Lancashire.
kravet.
på i lag fastställd m ' inimi- Följaktligen bilda de dar majoriteten lön, tillracklig att bestrida ett livs- i fackf areningarna.
Medlemsavgifter- ti orts.
&amp; sid.
' 11.)
' # s ' ' '
Bland alla de .bevis på förståelse och medborgarskap är det absolut nödvan- Gå ut i naturens oändliga tystnad erkänsla, som kommit mig till del från digt att de, .2itminstone i någon mån, och frid en vårmorgon, .i s j a l n gryniii- mina över 7,000 åhörares sida i Sörm- skaffa sig idblick uti tidens stora frå- ' gens timma, och beskåda rnorgonrod- land ar det särskilt ett, som glatt mig gor och kravet på dem i-kampen för naden före solens, den nya dagens liv- mer an allt annat.
I ett brev säges lösandet av, dessa frågor.
Detta få de givarinna, uppstigande vid horisonten!
bl.
a. så har: " Kan samtidigt omtala på ett enkelt och lat&amp;nalt satt i Mor- Mörkret skingras mer och mer, dag- att en av vår arbetarekommuns kvinn- gonibris.
Och med en battre ekonomi rarna bliva större under det att akug- liga medlemmar efter Edert föredrag kunde förbundet ordna upp en plan- gorna krympa ihop och bliva mindre; skaffat Morgonbris 21 nya halvhrs- mässig agitationsverksamhet b1an.d .va- allt liv vaknar och en tusenstammlg och 12 nya kvartaIsprenumeranter har r; medsystrar i syd och.
i n o d.
Som kör av bevingade sångare fyller hela förbundet ännu ligger i linda, bild- atu uren med sin glädje över livet, och i etc. " - Detta, var väl v.ackert gjurt, och ett likt talat har det inte hunnit med att sin lovsång till alltings upphov och be- bevis på att man förstod att taga till-.
samla sig någon förmögenhet,, ja, jag varare, under det att solen sakta reser fallet i akt, att., 13 % att saga " smida misstanker starkt att det t. o. ni.
lever sig i sitt höga majestät.
I ett sådant över sina tillgångar, och därför kan ögonblick av gudstjänst och andakt, medan järnet var varmt ".
Men låtorn oss försöka att draga ut inte några stordiid utföras.
Men med tank på vad allt kan inte ligga för- konsekvenserna av ett dylikt tillvaga- 10,000 nya Morgonbris om året skulle borgat i en morgons bris.
Lika mycket gångssatt.
Lat oss i fantasien - gar det kunna hålla kvinnliga talare ute kan ligga f örborgat i beteckningen det också i verkligheten tror ni?
- fö- aret runt.
" $torgonbris " i Blotta ordet är ett Det vore ett mycket bra sätt att stycke poesi!
Men siar det inte om reställa oss, att det finnes vid varje föredrag en så resolut kvinna, så hon ekonomisera.
Och hrir nödvändigt a r den nya, dagen, den nya tiden, då aven skaffar Morgonbris 33 nya prenume- det inte för ' de skaror, som ingenting männi~skorna, a 11 a m a ii n i s k o r, ha och förtjäna mycket litet, att plan- skola kunna glädjas över livet, då ranter, samt se på följderna d " arav.
I Morgonbris förra nummer medde- mässigt och väl använda de smil resur- klyftorna mellan hög och låg, mellan lade kvinnoförbundets ordförande, att ger, som finnas.
fattig och rik bli överkomliga, då Betänk slutligen, att man kan på mänskligheten kaniier enhetens stora under första delen av 1921 ej mindre än 160 .möten för kvinnorna, och med sin ort ' få kanske e t t föredrag om principer?
Och, siar det inte om den kvinnliga talare, hållits i olika delar året, men Morgonbris haller e t t roll som kvinnorna, det feminina i ska- av landet.
Nar 1921 ar slut så kanske s å d a n t i m å n a d e n.
pelsen, det moderliga, .det f ramfödande mötessiffran ar uppe i minst 400.
Med En talare kan för stunden väcka tan- av det nya i tiden skall komma att 33 prenumeranter på varje plats dar kar, intresse och entusiasm, mlen detta spela häri?
Det är vi kvinnor, som nu ett möte hålles - och tror n i att det f örflyktigar om ingenting finns, som äntligen börja bli betraktade som lik- skulle vara omöjligt att uppbringa 33 håller dessa vid makt.
värdiga varelser med männen, som kvinnor i varj.e ort, som vore tillrack- Det a r det, som vår tidning skulle skola hjälpa fram i ljuset, i dagen, det.
ligt intresserade av socialismens idéer gora under hela året.
som födes i v %r tid.
och arbetsuppgifter för att redoboget Och tycker ni inte att vi alla skulle Det ar vi som skola bli idealismens offra 3 kr.
om aret i prcinumerations- sla vakt om vår lilla Morgonbris, s % ljusbararinnor, som skola ingjuta i den avgift f ör en tidning, som speciellt f ör den kunde ' bli intressant, begärlig och materiella socialismen idealitetens dessas och kvinnornas talan?
- vilken den enande tanken m !ellan de väldiga skara morgoiiro.dnad.
Först nar socia- ökning av Moi.gonbris skulle detta för- skaror ' av socialistiskt sinnade kvinnor, lismen ' blir ett ideal; som vi både kunna orsaka?
33 gånger 400 exempelvis som vi, trots dlt, dock ha i vårt stora!
leva och dö för,, först då bli vi verk- utgör 13,200 exemplar.
Tänrlr,pn vi omfhgsrika land?
Morgonbris!
Vil- liga- socialister.
Det ar inte bara de.
under 1921 kunde öka upplagan med ket vackert och syutboliskt namn bara.
n y a m ä n n e n som skola åstadkom- 13,200, eller låt, oss saga bara 10,000, Känner man inte suset, brisen av den ma en socialismens renässans, utan vad skulle detta inte medföra?
Först nya tiden i själva namnets uttalande?
att våra ideer kunde förf aktas i 10,000 Jigger det inte en aning av morgonrod- fastmer k v i n n p r n a. '
I den förhoppningen och i det ljuset nya hem och ' för kanske 50,000 männi- nad i det Ijus ifrån öster, som, trots låt oss slå vakt om, " Miorgonbris ", skor, sedan, a t t ekonomien för kvinno- allt, dock bryter sig fram i denna, i vart språkrör odi enande lank, och låt vår mänsklighets utvecklingshistoria?
förbundet bleve battre och darigenon1 oss alla hjälpas %t att var och en i sin mö jliggj ' orde q ökad verksamhet, ~r det inte, som om vi såge socidis- stad och på sitt satt göra .de.t basta av bland landets kvinnor.
Och just, ni.
i n c:ns storslagna broderskapsiara ryckii den.
oss litet närmare sitt förverkligande äro båda dessa saker ofantligt bety- Nelly Thuring.
delsefulla.
Med kvinnornas nyvunna vid blotta ordet " Morgonbris ".
...
.
,,.
.
.
.
8.
.. -.
M O.
R.
G O N B R I S Sommarens agitation bland ' kvinnorna.
.
.
.
\.
Rubriken har ovan hör till de mer8 ovanliga.
Tror e j att den förut varii synlig i Morgonbris, fastän var tidning nu snart börjar höra.
till de .gamlas Första numret utgavs redan 1904, ock den som skriver dessa rader har ju nästan hela tiden med sitt arbete ståt1 den nära och tror ej att minnet svi- ker.
Således få vi genom denna ru- brik en liten känsla av att vi inte denna sommar rullar i v&amp;ra gamla b a nor, med vila och sommard&amp;sighet.
Vi känna nog alla att vi inte ha ro till detta,.
utan att för mycket av vara värden star pá spel, och därföi maste sommaren tillvaratagas till upp- lysning ute bland skarorna.
Vi hop- pas därför att våra kvinnor .överallt äro och varit verksamma och inte minst till de stora mötena.
Det finns ju sa m&amp;nga sätt att agitera på, och mycket viktigt är att intressera kvin- norna att g &amp; p &amp; de stora upplysnings- mötena.
Där kunna de ju i ett före- drag få veta s &amp; mycket som är nöd- vändigt för dem.
I förra numret redogjorde vi för alla turnéer, som g&amp;tt av stapeln t. o. m. maj manads utgång, Nu skola vi börja med juni månad.
Den 4:de juni bör- jade Agnes Söder p i s t i Bohuslän och höll där 13 föredrag.
Tv &amp; kvinno- klubbar bildades på den färden, en i Mölndal och en i Munkedal.
Sedan valdes på nästan alla platser kom- missionärer f ör Morgonbris.
.
PAra kvinnoklubbar hade gjort sitt bästa och ordnat det utmärkt för mötena.
PA de flesta platser, där möten måste hållas inomhus, hade myckat av som- marens fägring f&amp;tt följa med in i lo- kalen.
I blommor och grönt prunkade lokalerna, och vid Atskilliga tillfällen ståtades ocksa med ett festligt dukat kaffebord, sAng och musik.
I ' Bohuslän är dock ' marken hårdarbetad.
Char- tuanismen har djupa rötter hos den kroppsarbetande klassens kvinnor och partidistriktets ombudsman var orolig för utg&amp;ngen.
P &amp; sina hall var det också tröstlöst, fast kanske inte av orsak som här ovan nämnts, utan för att inte fisken kunde säljas till Tyskland som förut.
Tyskar- ne ha inga pengar att betala med, och då bli ocksa fiskarne utan, och det kan varken riksdagen eller socialismen råda bot p&amp;.
Och s &amp; stänger man in sig i sina gråa stugor och låter inte en fliikt av det andliga livets pulsslag tränga in.
Om en sadan plats skriver Agne8 Söderqvist: %Absolut misslyckat.
Som val var behövde hon ' inte skriva s &amp; mer an en gång, och man kan.
be- teckna turnén som helhet vällyckad. '
Vi hoppas nu att våra partivänner n fortsätta där hon slutade, ty kvinnorni lata sig i allmänhet inte övertygas .al ett föredrag, utan behöva allt som of- tast lite till livs.
I förra numret lämnade vi f &amp; I h u ring att helt omhändertagas av.
vart partidistrikt, och Södermanlands har val tagit vara p &amp; henne.
På 32 dagar har hon .visst h ' ållLt 52 möten Det har inte varit att följa tagtidta- bellen o ch jiirnvägsspåren, utan lands- vagarna in i landets avkrokar p &amp; mo.
torcykeln.
Och s &amp; har det hunnitr med att hålla ända till 3 möten pr dag Självfallet har ej på dessa platser kun- nat bildas kvinnoklubbar, ty det hal varit fullkomligt obruten mark på er stor del av platserna.
I men blev kvinnoklubb bildad, ock som vi tro är den nu i full verksam- het.
Omedelbart efter Södermanland fort-.
satte Nelly Thuring till agitationen, den personliga páverkan dagligen är av stöjsta betydelse.
Och däri brista vi oerhört.
Både vi kvin- nor och männen.
Männen ha i alla tider varit rädda fö?
att f A kvinnorna intresserade för socialismen.
De ha, som Marta Larsson så träff ande skri- ver i %Arbetet&gt;, strukit av den pli dörrmattan, där - den blivit liggande tills mannen gått ut igen.
Den har ansetts överflödig inom hemmets dör- rar: MA.
nu dessa månader bliva en tid, som ger oss insikter om hur nödvändigt det är att männen och kvinnorna inom arbetareklassen äga samma m&amp;l för sina strävanden, äro besjälade av sam- ma anda och se.
i socialismen mänsk- lighetens befrielse ur den förnedrande S. V. fattigdomen. '
' ' Krav kvinnorna.
.
Östergötland och håller nu p &amp; där för partidistrik- tets räkning. '
:.
.
I Viistgota-Dals distrikt härjar nu Ruth Gustafson se.
dan den 1.0 juli.
Där har p &amp; ett ut- omordentligt sätt .förarbetats för mö- tena och desamma äro i allmanhet väl besökta.
Har i pressläggningsögon- blicket fått ett brevkort fran henne, vari hon omnämner detta.
Säger dock att det är mest män p % mötena och kvinnor fran alla hali utom arbetar- kvinnor.
De hitta inte till oss, vilket %r ' mer än sorgligt.
Vi ha mycket arbete att utföra och hoppas.
vara kraf- ter räcka tiU.
' Efter Ruth Gustafson kommer Hulda FZood att fortsätta i Västgöta-Dal.
N&amp;gra spridda möten, som resulterat i klubbars bildande, vilja vi även namna om.
Sålunda har kirinnoklubb genom arbetarekommunens arbete bil- iats i Holmsund, som ligger i närhe-; en av Umeh,.
troligen för närvarande vkr nordligaste kluEb.
I Fosie, Skåne, ddades klubb ' efter föredrag av fru 4nna Ekberg-Akesson, i Sorunda av indertecknad och i Norsborg, Stock- iolms lan, av fru Gerda Bergstrand.
Arbetet fortsätter.
hela sommaren) ch till dess att valen äro över.
Flera tv våra kvinnodistrikt h,ålla på att pla- lera och kommer ' agitationen att be- kivas av alla intresserade krafter i, nhetlig samverkan.
Partidistrikten romma - naturligtvis att s16 de stora dagen.
Men, kamrater, lita ej för mycket) å d e stora mötenas verkan.
" Hus- ' o,.
Utgången av .höstens riksdagsmanna- val ligger till stor del i kvinnorgas händer; så lyder parollen för dagen.
Om .arbetarklassens kvinnor göra.
sin plikt kuna förlorade mandat återtagas ach nya erövras.
J a val, vi kvinnor skola var på sin ort göra vad i var för- någa står för att valet må f % en lyck- lig utg %ng för vårt parti.
Men vi kvinnor ha aven krav på m %n- nen.
Göra ni verkligen några anstrang- ningar för att få kvinnorna med i arbe- tarekommunernat Eller tro ni att allt ä r gott och val om ni " lyckats få så många kvinnor med så ni ha hjälp vid $dra fester ", vilket yttrand,e en man- lig partikamrat fall.de på underteck- lads förfrågan om de hade n %gra kvin- nor med i sin kommun.
Med litet stör- re intresse från männens sida skulle vi kunna .ha lika många kvinnliga.
som manliga medlemmar i arbetarekommu- 2erna.
Men n u nöjer man sig med att vid alla möjliga tillfallen f örklara att kvinnorna äro inte.
" mogna " ännu.
Exempelvis vid kandidatnomineringen - lom en valkrets dar det finns 7 kvin- loklubbar, därav ett par snart 20 %r zamla;.
Tank, dar kunde icke en enda " mogen " kvinna uppbringa.^.
Orsaken till.
dessa förhållanden bero; il1 stor del p % oss kvinnor själva.
Er- farenheten visar oss att .det a r nöd- irandigt att få ett ordnat samarbete till; tand bland ' klubbarna.
Genom att ute lanen bilda di.strikt av soc.
dem.
kvin- loförbundet vinna vi sakert basta re-.
nltatet, vägen fram kanske måste g &amp;; enom våra.
egna organi.sationer.
M,en Eramförallt må vi komma ihåg.
att,:.
made vi stå, sön.drade M falla.
A-á.
.
MORGONBRIS .... .- Fråga e j!
I föregående numitper hade vi införd en vy från Sundsvall och bar nedan synes en från Indzlsalven.
Till dessa bilder, som vi f å t t mottaga fr %n en för Morgonbris intres- serad partivän sändes aven f öljande rader.
Medelpad a r ett av Norrlands minsta och fagraste landskap, genomflutet av två våra största floder och centrum f ör landets trävaruindustri.
Diirom sjöng redan den glade skalden i tull- verket, Elias Sehlstedt: " Och s %g vid såg jag s&amp;g vartan jag såg ...
9 &gt; Sundsvall ar kärnan,.
omramat av Indalsälven och Ljungan och genom- skuren av Selångersån.
Staden Skönvik, Svartvik, Kubikenborg, Tuna- dal och I-laffners och de stora fabriker- na ' ha vi i O~tviken, F ' agervik, Sör- %ker och Essvik.
Dessa träslukare kräva årl.igen en 4 5 miljoner timmer, som från Harjedaled, Jämtland och Medelpad dansar ned för Ljungans och Inda.1sälvens flottledssystem.
.
Tio- tusen och åter tiotusen proletärer .- huggare, körare, flottare, sågare, mas- sakokare etc. - äro beroende av trä- varuindustrin.
Vad detta betyder märkes främst nu under krisen d % ver- ken och fabrikerna stå stilla och skogs- drivningen ligger nere - nödställda ar- Fråga ej, vad skaparn mena t med en.
värld, som helgon stenat1 Fråga ej, vad lön gud ämnat å t en sjal, som världen lämna t1 Fråga ej en drömbild fattar själv du bättre - vaken, saken l - Ej av skuggan själv du ledes, om hon an i drömdräkt kli ' desl Fråga ej, om andens vingslag susa bortom stoftets tingslag - fråga ej, ty svaret somnat: vaknar ej förrn frågan domnat1 Fråga ej, hur livet lever på sin död och åter haver döden fram till liv och handling i en evigt ny förvandling!
Fråga ej, om himlens klocka går för fort - ej fåvitskt pocka på en stund av evigheten har i korta andligheten!
Fråga ej, om du skall hjälpa den, som andra söka stjälpa: som i solmrnar kan fira sitt 300-årsjubi- leum - äger 17,000 innevånare, men omgives av ett par tättbebyggda för- städer, en väldig industri och ett bety- dande uppland.
Som Norrlands största aff.ärscentrum är Sundsvall rik på banker, grossörer och hantverkare, men industrin ligger utanför dess .hank - och stör; Liksom kapitalismen lever på massornas arbete suger Sunds- vall ' sin näring ur kringliggande bon- debygd, skoggbruk och industri.
Vill man vara poetisk kan man likna staden vid en pärla i ' landskapet, men om man har sinne för realiteternas svarta san- ning borde den liknas vid en spindel.
Kusten kring staden ar översållad med- sågverk och massafabriker - ett 30-tal sågverk och digra av Skandi- naviens största.
trämassafabriker.
De mest bekanta verken äro Vivstavarvj betarheni, blottställda handlare och hantverkare) kreditåtxtramaiide ban- ker, betungade kommuner och en all- män depression.
hbetarrörelsen ar stark i provin- sen.
E n solid facklig organisation exi- sterar p &amp; alla industriplatser.
Koope- rationen har vuxit sig mäktig och har nu en omsättning ' p % 12,000,O.OO kr.
Socialdemokratin ar det största .po- litiska partiet och besätter två av pro- vinsens fyra mandat i andra kamma- ren samt elva landstingsplatser.
Den gamla rörelsens språkrör a r dagbladet Nya samhället och komiaunisternas or- gan ar veckotidningen Medelpads Ku- riren.
Den socialistiska kvinnorörelsen ar mycket stark med 16 klubbar och en 600 medlemrnar, förutom några bol- s jevikidca klubbar.
Vår ungdomsrö- relse har kraftiga klubbar i arbete.
ar din nästa stadd i fara - fråga ej, men handla bara!
C. F. Numan.
E,ornmunismen seglar i motvind, och både dess press och dass organisationer föra ett tynande liv.
Som turistort ar landskapet vart att uppmärksammas - Ljungans betagan- de vackra &amp; dal, Indalsalven fr %n ånga- rens däck eller: landsvagens vida ut- sikt, panoramat över Sundsvall från Norra .+stadsbergets topp, Alnösundets och Kringelf jardens många sågverk och f a.briker eller de hundra vana byar- na mell.an skogs %sarna, allt förtjänar att ses av den som ahkar svensk na- tur och nordiskt kynne! '
.
.
Tradgårdsföreningen - Mast Det ar i Göteborg.
Ja.g känner behov viirdigt med ett fattigkvarter, det finns av att se något riktigt vaekert och ju överallt, och.
jag klättrade följakt- ber en kamrat göra mig sällskap till ligen upp till Masthugget.
Högtst upp Tradgårdsföreningen.
En härlig pro- p &amp; bergsplatån.
har man placerat en menad genorn ' södra allén och mot 20 mycket stilig kyrkla, nian får en före- öre få vi tillträde till parken och ter- si.&amp;llning om att man med denna kyrka rassen.
Vi få vårt kaffe, och jag får fursökt få bort något av det, tröstlösa till min stora fömkrackelse höra att intryck platsen ger, såsom bostac1splnt.s det ar först i å r, som man behagat bör- &amp; t människor, Ett par arbetslösa ha hel t ja med att servera kaffe u t a n s p r i t. vanvördigt hängt upp sig på barriären Det skulle just varit trevligt, om onikring kyrkan.
Jag ville garna kom- man ännu i n t e hade behagat detta.
ma till tals med dem, men de äro Bor- Jag tänkte: Vad man i alla fall ar för diga, den ena har ett .gult bäfte och ~ jag skulle så gärna vilja veta en ohjälplig stackare nar det galler 1 0 s i, områden, helgade " stora varden '.
Mu- v a d han läser.
Jag klattrar vidare siken var härlig, och vid sandplanen kunde man knappast taga Ögonen ifrån de små konfektliknande manniskobar- nen.
Sm % näpna dockor i tyll och bro- dyr, villren dock inte räckte till att skyla stjiirten, små .offer Iran man säga f ö modets.
~ extravaganser, men nog fägnade de ögat.
Njutningen kunde ha varit ostörd, om mlan inte vore den oförbätterliga, oförnö jda varelse man ar, och tankarna naturligtvis skola ränna iväg, och man skall undra, var- för inte alla barn klan få gå som små dockor i Tradgår~sföreiiingen eller Slottsskogen eller var som helst f ö r park .ler skog.
Min kamrat sade 0c !i;: 5. nå,gonting om grandernas barn, men då ville jag gå till växthusen.
Och har m r verkligen ett område, fridlyst från aggande tankar,.
vare sig p % fattigdom eller lyx.
Har kunde man njuta i fulla - drag, njuta av naturens underverk, skapade i - växthus.
Vad nlan käl, Airbetarkviniiorna ha inte råd,] att ner sig undei * ligt liten i en omgivning tillhöra en förening, och de ha inte av all världens palmer, banantrad med.
tid att bevist,a några m ' öten, ar ett stän- frukter, lotusbl6mman~ stora blad, som digt återkommande tema i våra dis- Göteborg: Masthuggskyrkan.
liksom bara ligger och väntar att prin- kessioner.
Och det har framhållits sessan skall kommma och taga plats för,.
s &amp; ofta,, att det trängt så in i vårt m.ed- att f öretaga sin varldsomeg1in:g.
Men ty jag ser konturer av boniiigar bland vstande, så vi nästan anamma det som man känner sig också så innerligt tack- klipphällarna.
En yngling, naturligt- en trossats.
Och måste vi någon gång sam till, de människoKander, som ord- vis arbetslös, har lagt sig högst uppe hö ja kontingenten i våra kvinnoklub- nat dessa underverk, och som hjälper på en klint, ratt mot solen ooh havet.
bar med nagra öre pr månad, så arg dem att uthärda s å.
långt från sina Lcs handen stöder han kuviidet rned, vi då alldeles övertygade om, att n u hemland.
Ovilligt skiljas vi från or- den andra har han.
stuckit i byxficklan, ramlar hela klubben över anda.
Därför kidéhuset, men arbetet väntar oss, var mössan .ar nerdragen långt i pannan, ha vi.
ocksa oftast så onaturligt låga på sitt håll, men vi göra oss inte sam- han ligger så obekvämt, men så oble- avgifter, och få därför dras med dålig vete över de två och en halv ' timmar rörd av allt .omkring sig att jag blir ekonomi, vilket medför nedsatta ar- vi " slösat " bort av dageii.
I mitt med- helt förundmd.
Jqg sätter mig i när- betskrafter för föreningarna; och ett vetande .drÖj.de dock orden om gran- heten och skulle läsa Soc.-Dem.
och ständigt osäkerhetstillstånd.
.
Vi voro några stycken, som en kväll dernas barn, och jag tyckte till.
slut, Ny Tid, papperet rasslar, några barn att det blev rent till en skyldighet för springa omkring färdiga att ramla över gått ut att ta en promenad, efter ett mig att också visa den delen av staden honom, ingenting rör honom.
förut hållet kvinnomöte, och vi gingo mitt intresse.
Majorna med Masthug- Det blir inte mycket 1äst.i mina tid- och diskuterade frågan om, nar kvin- get ar val den del av Göteborg, dar ningar, jag bara ser på .den unge man- norna ha tid att bevista möten, och får det starkaste intrycket av fat- nen och undrar.
Dlenna unga; kraftiga kommo till det resultatet, att det inte tigkvarter, åtminstone hade jag den människa visande denna tysta f örtviv- fanns en enda stund på hela dagen; uppfattningen.
Med spårvagn alltså lade resignation.
Är det inte en stor som en arbetarkvinna kunde offra för att bevista ett möte.
Som det började till Majorna, ty jag hittade inte till fa.ra i om vi börja resignera?
.
den statsdelen, måste alltså följa med I evighet kan jag dock inte sitta regna, slunko v i f ö r ovanlighetens spårvagn tills den stannade, och då och h t r a k t a denna orörliga bild av skull in på en biograf, för att få tak var jag vid Majorna.
D.et.
var.
ilagot tiden, solen bränner het och härup.pe över huvudet.
Vi hade emellertid inte annat detta an .Tirädgårdsföi.eningens finns inte tillstymmelse tt11 skydd.
Det mer .an natt och j&amp;mt hunnit slå oss piiblik.
M.en det är ju inte nå @ .märk- vas ju m~änniskoboningarna som hade ned, förrän den manliga delen av säll- '.
sitt intresse.
Och de voro verkligen intressanta i mer .än ett avseende,.
några små, sm %, låga kyffen, en vanlig människa kunde säkert inte g &amp; rak genom dörren.
.
Ursprungligen ha de väl inte varit ämnade till bostäder, utan har val med den ökade trångboddheten upplåtits åt deasa, de fattigaste bland de .fattiga.
Jag försökte titta in i ett av dessa kyffen, dörren stod öppen, det var det enda ljus .man hade till " kö- ket ", fönstret till det andra l %g intill bergväggen) högst en halv meter ifrån, detta kunde man se uti- från, inne rådde fullständig skymning, så där såg man ingenting.
Att även inne fanns barn, det kunde jag höra, d e voro tyaligen för små att.
slappa.
ut på berget.
Kontrasten mellan bar- nen i Tradgårdsföreningen och dessa, som tillbringa hela sin dag på berg- hällarna, om vädret tillåter, eljest maste de ju vara inne i halvm6rkret.
Ja, man blir bitter, nar man frågar sig vad dessa små gjort for ont som inte kunna få vara, med ute i solen, som inte få.
ha en enda liten grön fläck eller en saudplan ens att leka på, utan dessa p a a, hårda, brännheta eller ky- liga bergknallar.
Vad man kiinner sig vanmaktig.
Men så tanker jag: Om vi många fler av oss oftare sXgo och t.hkte över sådana motqataer.
i livet ' 1.i.anske att vi fortare och latf ase kunde komma tillrätta med &amp; em. Agnes Söderquist.
Missriktad sparsamhet med tid och pengar.
d,. '
.
MORGONBRIS skapet konstaterade,.
" har utgöres de besökande till minst 90 procent av kvinnor ".
Och det var alldeles riktigt, där voro kvinnorna i en alldeles över- väldigande majoritet.
Då fanns det tid, och.
då fanns det pengar.
Ty vi veta nog litet var att det inte endast ar överklassdamer, som befolka biogra- ferna.
Nu rynka mina läsare pannor- na, " men skall man d % inte unna ar- betarkvinnorna ett litet nöje, som de så väl behöva "?
Jo visst skola de ha nö- jen, men d % skola de ha riktiga såda- na, inte det surrogat, som biograferna i de allra flesta fall äro.
De skola be- vista god teater.
Det ar.
så dyrt ja, men spara biografbiljetter.
en tre eller fyra gånger och g &amp; på teatern i stallet, och det ' kommer alldeles saikert att ge mycket mer i utbyte.
Och kvinnorna skola lära sig, att det ligger nöje i att arbeta för en god sak.
Det är något, som vi hålla på att förlora, och som vi därför måste efterlysa, och det ar ar- betsgliidjen, den gamla entusiasmen.
NU när vi äntligen fått möjligheter att kunna .göra n %got, nar vi genom me ' d- borgarrättens ephåUan.de i v %r band fått medlet att på allvar kunna taga itu med omdaningen av samhället,.
då borde vi val om någonsin känna ar- betsglädje, känna modet och entusias- men stiga och gå till arbetet med dej!
f.asta .före~atsen att n u s k a 1 ' a v i 1 y c k as.
.
- Till siSt skulle jag vilja rikta en vädjan ti1.l dem, som få vara liksom ledare f ör vara.
kvinnaklubbar.
Sluta upp med talet om att vi inte ha.
r %d at t höja våra kohtingenter med n&amp;gm ören; Frarnhåll bara att det Kr uöd- ~andigt, och medlem8rnarna skola all- deles säkert förstå det.
Det finns in- genting, som a r så svårt, som att.
ar- b.eta i föreningar med tomma kassor, ochdet skapar oclrså ett sådant 9s J5lY - standighetstillstånd, och det ar sjiilv- ~tandigh.et som vi nu behöva fostras till.
Det ar personligheter, som nn be- h.~ves.
H u l d a Flood.
Ungdoms- och kvinno- ' klubbar!
Svensk-a F o l k e t s Il.
(Forts. fr. sid.
6.)
uppehälle under hälsosamma och - kraf t- viickande villkor.
Fragan om miiii- milöner för de arbetande kvinnorila spömm&amp;l i England Riksdag och riksdagsmannaval %r ett ech numera väckt till nytt liv.
Iiiltasa med de nya bestämmelserna, tv riksdagsman O s c a r O l s s o-n, a r s v i r - fordras statlig.
reglering av arbesf ör- ges mest saktuella.
bok just nu.
Nästan alla, hållandena för kvinnor, son äro ellei.
även kvinnorna, ha ju nu rösträtt, men myc- vänta .att bli mödrar.
Minst tre må- ket- i den ' politiska lagstiftningen a r ändrat nader före och tre månader efter ned- genom arets riksdagsbeslut (bl.
a. är själva komsten måste en arbetande kvinna valmetod~en grundligt reformerad).
Vad som vara lagligt .skyddad för risken att ge- n u a r lag böra a l l a veta.
Osear 0.lsson ger besked.
på ett praktiskt och trevligt sat-t.
nom arbete in i ' det sista fördärva både Svenska folkets valhandbok, som end.ast sin egen och barnets halsa.
.
E n effek- kosta: hiift.
1: 50 och inb.
2 kr., erhålles ' i tiv arbetslöshetsf örsiikring skulle siiit- alla boklådor och pr post direkt fran Svenska ligeil garantera kvinnorna även under ksdelsf öslagct, Stockholm.
Återf örsaljam industrins kristider det dagliga brödet.
sntagas överallt.
För de engelska kvinnorna, som ju; ycks i m h g a fall vara för) gamla % g r l e * vanligen endast har Englands brist-) ch för slöa för .atit %vägabringa det nödvän- falliga f olkskoleiindervisning bakom.
liga agitations- och upp1 ysningsarbetet, varför v i, m %ste.
f!
fram nhgot nytt, friskt och mera sig, milste en skolreform vara en an- Livaktigt.
Annu ha inte d e klubbar, som finns, hunnit samla sig n %gra alagrar ' att sova p %,, ge1ä.gen sak.
Skolålderns hö jande till varför dessa ocksa arbeta oförtrutet, men vad sexton år, en allmänt medtjorgerlig kan det 100-tal klubbar, som gro strödda över- bildning med speciell hänsyn tagen till allt i detta stora, vidst.riicicta land, %stadkomma bland sina sovande medmänniskor!
de.
i industrin sysselsatta kvinnorna Vi behöva tusentals.
klubbar innan de bli ?n ma.kt att r+kna med, ' och det %r detta vi begäres.
n %ste %stadkomma.
Bn kvinlig engelsk socialdemokrat, Men, nu komma sv~ri~he ' terna!
Om man an can liva upp kvinnorna till.
att .bilda klubbar, som har klar blick för behoven hos sina; % finns det mycket sallan -.
ute p &amp; landet, i kroppsaribetande medsystrar och sam- varje fall -.
kvinnor med mod och erfaren- leter nog att ställa sig i spetsexi för dessa.
tidigt ser deras niöjligheter, betonar, 3ch ofta.
st %r eller faller en klubb p % just led- att den allmänna rösträttens utstra&amp;-.
iingen.
Hiirmed uttalas intet klander emot kvin- ning aven till kvinnorna knappast lorna eller ett underkännande av ' deras för- kommer att medföra skapandet av diga, utan ' bara ett framliAllande av att det lu ' i regel de .tungt arbetande hustrurna, vare sig ny himmel eller jord.
Kvin- 5o.m.
aldrig haft tid för sig sjalva, som .ställa norna skola rösta ungefär som maimen.
sig i spetsen för rörelsen, under det a t t lära- rinnor och med dem jiimnstlillda, .som fatt lite Trots politikernas alla lockbeten kom- ner kunskqi och bildning, inte först &amp; sin plikt mer kvinnorörelsen ej att låta explba- dlen sin fördel uti att göra gemensam sakgmed rvrigt smtifolk.
.
Det är harför, som kvinno- t.era sig för ensidigheter.
" Kvinnorna klubbarna böra söka samarbete med ungdoms- äro i hjärtat konservativa i ordets goda klubbarna.
I iildre sadana finns i allmänhet redan m %nga skolade, intelligenta ungdomar, mening, ty framförallt vilja de kon- som - kunna hjälpa kvinnorna, och dessa i sin servera rasen och släktet. "
Politiska tur kunna st % vid ungdomens sida med sin spörsmål komma att bedömas ur mo- " Livserfarënhet.
Det - ar ju s % .klart och natur- ligt, att de unga salla sig till kvinnorna, ty derns synvinkel, och just härigenom där.
ha de ju sina mödrar ' - och irern ' i hela världen är som &gt;mor;.
-.
det bästa och vack- blir både löne- och bostadspolitilren raste för a varje ung människas.
.
Och lika väl lyftad upp i sitt rätta plan.
som ungdomlig entusiasm behöver stödet av B e r t i l Mo.gå.rd.
livserfarenhet, allvar och mogenhet, behöver ' iietta, .. senare elden och livet-av .den ungdom- (Ur Fackföreningsrörelsen.)
Blind medlen f ör %stadkommandet av en liga liänf örelsen.
N &amp;?
de unga äro fYl1da av drömmir och uppryckning bland smiifolket i att hävda sina ideal gjuta de balsam i m %nget h %rt och fruset rattigheter och genomföra, sina ÖnskemAl, är det tv %, som för mig framst % som de vikti- gaste just nu.
Savida inte den allmanna rösträtten skall valla en tillbakagang i utvecklingen till fol- kets, de bredare lagrens nackdel, ä r, det abso- lut n.ödvandigt att alla de.
nya viiljarna n %s av v %rt upplysningsarbete.
Först att de f % klart för sig .medborgarriittens innebörd och förpliktel- ser och sedan vad vi alla genom denna kunna ilstadkomma.
Det iir detta ' som mbetarekom- av- mmer och klubbar skola utföril.
Som de nye vZi,ljarskarorna hunidsakligen i finnas inom kvinnornas leder, ar följaktligen arbetet bland dem det viktigaste, och för ett effektivt sadant äz det jag skulle vilja rekom-.
till billiga besthda.
priser.
Obs.
1 Bestlillnin~ar ntföreei - - mendera just dessa tv % medel: framskapindet tfil billiga priser.
.
av kvinno- och ungdomsklubbar samt sam- arbete mellan dessa.
Arbetarekommunern.a Stort lager in- och uflZndska ityheter Damkappor, Drfikter och Kjolar ' I -
, hjärta, men det höves att mödrarna, kvinnorna, leda i n dessa drömmar i goda riktningar, ty endast därigenom kunna idealen förverkligas.
Jag vill diirför föreslii, för det första: att där det finns kvinnoklubbar, dessa hjälpa till att f % fram ungdomsklubbar, s %v %l som tvart- om, samt för det andra: att b %da kategorierna inbjuder den andra till vartannat möte som hillles.
Ett möte i m %naden - jag tar näm- ligen för givet att b %de ungdoms- och kvinno- klubbarna ha tv % möten.
i m %naden!
- bör givetvis ägnas i t administrations- och förenings- angelägenheter o. d., men att sedan det andra blir av mera allmän art med diskussion, före- drag, uppläsningar, s a m k v b etc., varvid ung- doms- och respektive kvinnoklub bar inbjudas.
P % det sättet komma de unga att gästa kvin- norna den ena m h a d e n och tvärtom den an- dra.
Dessutom böra alla offentliga möten vara gemensamma, s % om kvinnorna anordna före- drag, fester e. d. ungdomarna d % kunna med- verka med shng, uppläsning, musik, litteratur- f örsäljning och annat, och när ungdomarna, hade dylika att d % kvinnorna hjälpa dem med att pynta lokalerna, skaffa blommor, dukar, sköta om servering m. m.
P % detta sätt bli b %da parterna mera intresserade, och tänk vad det d % skulle kunna agiteras för s&amp;v %l klub- barna som till de offentliga mötena!
För alla de g %nger undertecknad längtat efter att det skulle finnas ungdoms- och kvinno- klubbar och ett dylikt samarbete p % de platser, dar ett föredrag skall hallas och dar man mö- tes av liten publik, ostädade lokaler utan det ringaste spår av trevnad samt en slöhet och liknöjdhet, som ibland kan f % en atat krevera.
Jag försöker d % att frammana för min inre syn en tavla, som ofta blir en ljuspunkt i mina framtidsdrömmar: en sinnebild för framtida samarbete mellan de unga och de äldre.
Jag ser en mor, böjd och gr %nad i livets ' kamp, med karlekens och erfarenhetens lugna blick, betrakta samt racka bagge händerna åt en ung son, som med ett löftesrikt grepp fat- tar sessa hander medan blicken, speglande ett outgrundligt djup, en intensiv liingtan, är rik- tad mot höjden och varje muskel i hans smärta, seniga unga lekamen är spänd av längtan efter stora dhd och adla bedrifter i mänsklighetens tianst.
Detta är symbolen för vad vi längta efter att ilstadkomma med v %ra ungdoms- och kvinno- klubbar samt genom samarbete mellan dessa.
Behöva vi inte gripa verket an i morgon Neh?
y ThQrirzg.
dag?
!
Från kvinnoklubbarnas arbetsfält, Från UppsaJa.
Styrelsen har under aret Ibestått av fruar Olga Hedén, ordf., Gertrud Pettersson, v. ordf., Ada Vehlstedt, sekr., Ingeborg Lundell, v. sekr., och Agnes wattervik, kassör.
Klubbens medlemsantal har varit omkring 65 medl.
Under året har hållits 14 protokoll- förda möten, och vid en del av dessa samman- träder ha hållits s. k. handarbetsaftnar med sång, musik och kaffe.
Tv &amp; offentliga före- drag ha anordnats.
Fru Ruth Gustafson fr %n Stockholm talade över ämnet Kvinnorna som medborgare och deras uppgifter.
Red.
Gust.
E. Dahlberg talade över ämnet Kvinnorna och valen.
Vid klubbens sammanträden har nio föredrag anordnats med följande talare: red.
Dahlberg: So cialiseringsf rågan, kand. Petrus Johansson: Jack London, kand. Olle Sandler: Om Loma folkhögskola, och hr T. Hedén: B ANKA,KTIEB Alla elag av bankaffarer Intryck från partikongressen, fil.
kand.
Sigrid Gillner: en serie om fem föredrag om So &amp; lismens historia.
Ävenså ha.r klubbens egna krafter tagits i anspråk för m å inlednings.
anföranden i skilda frågor, såsom Klubbens stiillning till Husmodersföreningzlrna och Klubbens ställning till arbet.areröreisen m fl, I Socialdemokratiska arbetare partiet.^,, val.
rörelse har klubben tagit aktiv del genom att stalla valkommitterade och valsedelsutdelare till förfogande, ävenså genom utgivande av upprop och spridande av partiets vallitteratur, Två större fester ha av klubben anordnats: en julfest och l-maj-fest med mycket stor till- slutning av medl.
och deras bekanta.
Efter ett påpekande om a t t Sv.
soc.-dem,, kvinnoförbund har under året bildats, uttala- de så klubben sitt sedvanliga tack och en ny önskan om gott och framgångsrikt arbetsår, Uppsala i januari.
Styrelsen.
ET NORDEN.
- Hogeta inlbingsranta Stockholms stads, Stockholms o. Uppsala läns soc.=dem.
kvinnodi- strikt.
Adr.
: Kassören Fru Gerda Berg- strand, Bromsten.
- -- Sthlm~ Allm.
kwinnoklubb (~ ~ ~.
- d e m.)
avhiiller ordinarie mote 4:de =Andagen i varje m h a d kl. 7.30 e. m. Obs.
Lokal i D - d e n, Folkete Hne.
.
8&amp;reban.
Stockholms s8drr kvinnoklubb eoc.-dem.)
avhaller ordinarie sammantriide 1:eta onsdagen i varje månad Id.
8 e. m. i lokalen 3 fr. Sadra Folkete Hua.
Ordf. fröken Ams Svensson, Grindsgatan 10, iiI, Stockholm.
Styrehm.
.
Vasastadens soc.-dem.
kvinnom klubb har ord.
möte 1:sta måndagen och 3:dje tisdagen i vafie m h a d kl. 7,30 e. m.
A lokalen Upplmdsg.
51, 1 tr. (Gustav Vasa-automaten).
Uppbörd och inskrivning v a j e möte.
Styrelsen.
Från Ludvika.
Ludvika Sot-dem.
kvinnoklubb höll ' sitt arsmöte måndagen den 11 april.
Sedan mötet öppnats med ett musiknummer, föredrogs styrelse- och revisionsberättelsen för 3et gångna året.
Klubben har under året hå1li.G 11 ordinarie, L estra och 12 styrelsesammanträden.
Arsdagen av klubbens bildande firades med en angenäm familjefest.
Klubben har under året skickat telegram till de bada 50-kringarna Agda östlund och Anna Lindhagen samt deltagit med penning.
insamling till Ellen Keys 70-årsdag.
Till Hjal.
mar Brantings 60-årsaag har skickats hyll- ningst elegram.
Klubben äger 5.
andelar i Folkets Hus ' bygp-adsf örening.
Nágot .föredrag har ej under året hållits, mycket på grund av den dåliga ekonomiska stäihihgen, men det inre arbetet har i stället varit ganska gediget och innehållsrikt.
Kiubben har varit representerad vid för- bundskongressen och instruktionskursen.
.
i Stockholm med ett ombud .. ' Arsprenumeranterna på Morgonbris .ha Skats betydligt och även lösnummerf örsäl jnin.
gen går friskt undan.
Klubben har 47 godkända meitlammar, men v i hoppas nu f å in ganska många nya.
efter fru Ruth Gustafsons föredrag, som gick av itapeln torsdagen den 28 april och var ganska; alrikt besökt.
Till styrelse för nästa å r valdes fruarna Peckla.Nygren, ordf; lngeborg Hellkvist, kas- sör, Signe Nilsson, sekr., fru.
Nornan och Emma Hagström Mötet, som var talrikt besökt., präglades av; od stämning.
Med kamrathälsning: S i g n e Nilsson,.sekr.
Kungsholms sot.-dem.
kvinno- klubb a,vh %l:ler ord.
möte 3:dje onsdagen i varje manad kl. 8 e. m.
S:t Eriksgatan 21.
Ordf. Hildegard Ström, Bergsgatan 27, 1 tr. b. g. '
F8meningen ~ Ö F Heihbiträden i St0cRh01m evhiiller möte 1:sta torsdagen i varje m k a d Id.
8,30 e. m. i Foikets Hus P-sal, 3:dje torsdagen i Folkets Hus C-sal.
, .. Styrelsera; Billesholms ' sot.-dem, kvinnom klubb hhller ord.
möte ' i Folkets Hus i Södra Vram 2:dra tisdagen i vwje m h a d.
.
kl. 7 e. m.
Styrelsen.
, Solna soo.-dem.
kvinnoklubb hhller möte, 2:dra tisdagen i varje mhnad kl. 8 e. m i Huvudsta Folkets Hus och 4:de onsdagen i vazje månad kl. 8 e. m. i Hagalunds Folkets Hus.
Styreken.
A~vilrai saom-dem.
kvinnoklubb ev- huer ordinde möte 2:dra mändagen i m h - den kl, 8 e. m.
B Foikefs Hus ' C-sai.
&amp; relrm.
Eskilstuna kwinnoklubb, avhhller or- .maten 1:sta mhdagen i varje mllnad U.
7.30 e. m. i Foiketg Hus, rum n:r 4.
StyreZsen. '
' Spdnga soom-dem.
kwinnoklubb av d l e r o r d i n d e möte första torsdagen i varje nAnad ki.
8 e.: m. i Folkets Hus.
.
Siuvelten.
Sundbybe~gs sot.-dem.
kuinno- klubb háller möte 1:sta tisdagen.
i varje n h a d kl. 8 e. m. i Folkets Hus.
- %ockholm 1921.
A.-B.
Arbetarnes Tryckeri.
. '
I
