# ID: svediakorp-per2477
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1921
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 15,249
# sentences: 1,077
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDNING FOR DEN SOCIALDEMOKRATISKA.
.
.
N:r 7.
Juli.
, elg i naturen och.
KVINNOROR-ELSEN.
Utgiven av styrelsen för Sverges Socialdemokratiska Kvinnoförbund.
.
17:de arg.
1921..
Pris 25 Öre.
.
.
iskosinnet.
.
.
E11 s %d.an vår.
med så, mycken f agring och yppighet som i år ha ' vi icke på lan- ge upplevat.
Det ar som om naturen.
&amp; lat breda ut sig riktigt,.
mogna.
och.
.
full ' komna sig, ' efter den långs vinter- örni ii en.
Traden stå .så fylliga och rikt skrudade, som om d e ville.
gi- va alla männislror svallia oCh.
.skydd.
under.
.sina kroilor.
.
.
.
Allt i.
iiatur &amp; verkar, sml 0111 det ville s juliga lov- sållger till livet .. ..; l.
a r i ~ a kvittra.
~.
å @ och sjunga dagen Lång och flyga rast- löst frål1 0i.h till bo-.
st.
Det ar som stiiil- dig helg ute i natu- ren, deiiila tid på Aret.
Allt lailgre och ljusare bliva dagarna och iiatter-.
ilas m ' örkek försviii- ner.
Och hur kan-.
na v i.
miinniskor oss?
.
Taga - vi emot. '
.- - därifriin vederkvickta och styrkta och med 1iar.moiii.
i siiiilet.
Och det bör alla sökma n&amp;.
.
' Alla.
vi jäktande arbetsman- nisk &amp; m h t e emellanfit- söka oss ' dit ut, för att kunna st &amp; emot det uppslitande arbetet.
Vi m %ste ut och samla oss till nya arbetsdagar.
- J a visst, saga troli- Men gen de flesta, som läsa dessa rader.
.
.
I ') ' denna pånyttf ödel- se 4 naturen ' och *.
. '
.
.
.
. '
rater.
V i skola uppfostra dein att taga vara på stunderna.
ute i .det.
fria.
Ty intet skapar fram så kacka, frimodiga och öppna nianniskosinnen, som vistel- sen ute i naturen.
' Och intet vacker så olustlrän&amp;ii för fulheten och orättii- sorna, men öppnar.
sinnena för det verkliga livets varde, .som karlelren ' till ' naturen.
.
T y ute naturens stora .fanin få vi lära qss samhöri ghet.ens ïiödvändighet och känna att vi alla behöva varandra till uppbyggande av ett sainhiille ined 3anil-ialls- och sani- fiindsanda, Och det- ta a r det vi vilja.
) ' Ty i miinnislrans an- de ha tingen.
sin lag: Nar nied renare öga han skapelsen ser, 3kall ur renare eter en klarare dag genom.
blånande rym- derna sänka sig ner.
Och när skalderna strängarna skömre slå, skall ' en rikare prakt över jorden ses spridd., och ju högre de spanande tankarna nå, se dess djärvare spänner sig himmelens.
.
vidd) ',.
- njut &amp; av den?
Göka i i de shuder vi f å hur kimila f % det?
Därom kunna vi up- låt oss tanka if- listas därute, ' bland.
skogens triid ' bd!
dra alle~an~rnans.
.
arg lyck- b.lornmor - till helgdagssknder .. f ör oss?
ter, om inte vi i detta.
.
land, Giva vi oss ro att taga .emot .den frids- ligare- lottade än m %iiga, många &amp; v. våra stiimning, .som naturen med$.elar oss?
11iedsystrar.och bröder ute3 de stora in- Hur mycken ' vila och.
vederkvickelse dustriländerna, med sina ' stora stader sager,skalden -- och vi skola icke radas.
Vi1 ja vi.
- bara kunde vi e j få i dess vida famn Om i i och.
iiidustrisamlialle~.
.
f &amp; att höja blicken och låta tankarna rätt förstode att taga vara på naturen$ se oss litet 8rnkri&amp; &amp; med seeide ögon följa.
Sinnet renas och den damrngrå stora frikostighet mot oss.
Fijryisso ar och kanng ined kännande sinnen, så småaktigheten försvinner.
Vi kä ' nna det också inånga.
manniskobarn, .. iiutii skola vi upptäcka vår stora rikedom på oss då tillhöra miinskligheten och vilja dens barn, som mer an ilågon ' tids man- skog ock sjö och njuta av dess fägring.
med vår insats bidraga till att föra den niskor alska riatyreil.
som kanna lycka Och liiii.
mycken lycka kullira.
+ej ' dar- framåt, till de högsta mål och syften.
och ro de stunder de få vistas ute i.sko- igenom skänkas.
O@., denna l.yckok&amp;n- S. V..
gens.lundar och hagar, och som.
.lrqmma sla skoii vi ' dela med osa tilldira l&amp;n- en ' i.
.
.
MORGONBRIS 2 Morgon bris.
Tidning f ör den socialdemokratiska ' kvinnorörelsen.
Utgives a+ styrelsen för Sverges Socialdemokratiska ' Kvinno- förbund.
Under juni, juli och augusti milnader åtnjuter redaktören t j anstledighet, var- f ör alla redaktionella skrivelser skola adresseras till förbundsordföranden,.
Upplandsgatan 85, Stockhoim.
E.xpedition: Anna Svensson, Grindsgatan 10, III, Stockholm Sö.
St.-Tel. Söder 78 98.
P r e n u m e r a t i o n s p r i s: Helt ål kr.
3: -, halvt %r kr.
1: 50; lös- nummer 25 öre.
A n n o n s p r i s: Sista sidan 25 öre, textsida 40 öre pr mm.
Sverges Sot.-Dem.
K v h o f örbund: Ordf. Öch korresp.
sekreterare: Fru Signe Wessman, Upplandsgatan 85 III, S t o c ' k.
h o l m.
A:T.
24436 ...
, mir.
törsta 44 S. dust.
med k. bolsjevikerna, I den fagra Jämtlandsbygden, med sin härliga luft, sina pittoreska sjöar: strida strömmar och vattenfall, blånan- de berg och snötäckta fjjiill törnade jag här om lrvällen ihop med # en skara ung- dom, soin kallade sig ömsom bolsjevi- ker, ömsom vänstersocialister och iimsom kommunister.
Arbetarekonimunen p % platsen hadc legat och dött, varför jag försökte at1 efter föredraget locka fram # en n j sådan.
Som det inte fanns mer än några få äldre, sansade man ibland den störrc skaran av sjudande ungdom, kändc, dessa sig alltför försagda oc ' h osäkra, för att ställa sig i spetsen för en kom.
mun, varför det hela str-andade f. t Medan ungdomarna omringade mig för att värva mig för kommunismen, tröttnade de äldre och troppade av, Under en timmes tid p %giclr den myckel intressanta och för mig lärorika diskus.
sionen med tre särskilt livfulla ungdo.
mar, f. ö. granna, rara pojkzar.
Först konstaterade jag, att det val en synnerlig röra i deras stackar5 hjärnkamrar, ity att de h d e mycke1 svårt a t t skilja p % vanstersocialism kommunism o. d.
Jag försökte, i enlig- het med en ordentlig kvinnas vana, at1.
göra litet i ordning i deras hjarnkontor, men inte vet jag i hur hög grad jag lyc- kades.
- Det enda, som i n %gon mån kundc svalka deras heta blod, var ordet " revo- lution " och detta framsades minst sina tjugu ganger.
Revolution var dera8 imiversalmedel mot allt ont i varldem och.
i en sadan skulle ' de g % i främsta ' ' ?kulle komma att se u t har i landet, oiii vi skulle importera det ryska inbördes- kriget.
Om son skulle g % emot far,.
om bror emot bror, om hemmen skiille skövlas och.
brännas,.
om systrars, mödrars, unga hustrurs '.
och fästmörs I jusa, vackra framtidsdrömmar skulle Stackars förvildade ungdomar !.
förbytas i t %rar och namnlöst lidande.
Det är sorgligt, att langtan efter ett Försök vidare att f % dem att förstå, nytt samhällsskick skail behöva 1ed.a t.ill att en revolution, som bara störtade det i y l h lidelsers f ramskaplande.
Men om nuvar ande samhällssystemet, aldrig m.gdom$n ar beklagansvärd, kan man Irunde bli till något gagn, ty om v i inte knappt underlåta att kanna bitterhet voro mogna.för ett övertagande av sam- ?mot deras ledare, som inte sky att för hällsmaskineriet, skulle allt bli ett kaos sina själviska syftens skull - ' ty .det och det bleve sämre för oss kan aldrig vara kärleken till rnänsklig- Det behövs mycket ' mer än ett par heten som förestavar deras propaganda hårda, grova nävar till att leda en na- för hat och våld - spridn gift och bit- tions, utveckling och dagliga liv; det terhet i unga lättrörda sinnen - Men behövs härför både tanke,, intelligens böra inte vi,.
m ö d r a r t i l l a l l a och kunskap.
Det ar sant, att det nu- d e s s a u n g gripa in och med kär- varande samhäl~ssystemet ar en pro- lek o+ sympati väcka dem till insikt dukt av för mycket tanke och intelli- pm, a t t de ledaii fram %t daliga vägar?
gens, men inte lär ett nytt, som baseras - F6r det f örsta: påpeka f ö r dem .att p &amp; övervägande.
den r %a fysiska styr- nu, sedan vi fått den allmänna medbor- kan, bli bättre.
Vad som fattats i det garrätten införd i vårt land, som ger riuvarande, och som också leder till dess it folket självt all makten,, och,.
om det underggng, ar ' frånvaron lav, det vikti- brukar denna makt, möjliggör för oss gaste för all mänsklig lycka, nämligen a t t redan vid nästa val åstadlronima en broderskär1eken.
Denna har f ullst ä-n- majoritet lav arbetare och småfolks- digt skjutits å, sidan i den lav intelli- representanter i riksdagen varige- gensen utvecklade konkurrensen efter nom.
vi ju skulle kunna börja att ge- gud Mammon, men inte lär derina bro- nomföra alla våra reformkrav f ör små- derskapskärlek bliva mer tillgodosedd folkets basta och det nya samhällssyste- i ett samhällsskick, där kanske den råa rnet så ha vi ju inte det ringaste ntyrkzan tillvällar sig makten och gul- behov av revolutioner eller våldsåtgär- det.
.
der: Vi ha ju 90 % av småfolk har j Förs.ök ' att vädja till det goda, det landet - d. v. s. mer eller mindre egen.
bästa inom dem, så detta kan övervinna domslösa - och om dessa 90 % mötte hatet och hämnden; försök att vanda upp vid valurnorna och uttalade sin deras håg åt studier, B t självbildning mening i den riktningen samt invalde och för in dem bland goda kamrater.
de sinas representanter, kunde ingen Giv deras verksam.hetslust en avledare makt i världen hindra en majorit.et av genom .h jalpande och nyttigt, arbete un- dylika reaan under nästa riksaag.
Vore der fritiden; försök att f % in dem i vå.ra det inte en mer gagnrik gärning, om ungdo.nisklubbar, dar de kunna få dy- dessa entusiastiska ungdomar gingo u1 lik verksamhet.
Stick.
tidningen " Fri- i sina byar och talade om detta för dc het " i händerna på dem varje månad slöa, de lata, de dumma bland.
småfol- och visa dem särskilt varje nyttig och ket samt förmådde dem att bruka sin förädlanae artikel däri.
Sporra deras rösträtt, hellre än att sprida hat och h %g f ö r ädla bedrifter och sjaluiipp- splittring bland dessa?
- För del offrande handlingar och, framfördlt - andr.a: att ' det rna väl.
i dl rimligheta tag hand om deras inkomster i största namn vara lättare att förma det &amp; naa möjliga utsträckning.
Om ni inte vill fåtalet av kommuiiister att.
omvända behålla allt f ör inackorderingen, så wg till socialismen an att förmå alla dr sätt, dem ovetande, överskottet på en hundratusenden socialisterna att om- bank, som de en gång lrunna få som en vand9 sig till kommunismen.
Och vari angenäm överraskning.
Tänk om # en för kunna inte komrn~tnisterna förena dylik.
överraskning, i f orm av nAgra nig med socialisterna och först genom- hundra kronor, kunde mata m %nga föra denna och s e d a n, om vi intc unga män, då de voro i färd med att äro nöjda med den, g % vidare till kom- gifta sig t .. ex.!
Dylika reflexioner infinna sig efter munismen, om den är högre och bättre bols; i~evikerna, och för mänskligheten?
Den naturliga ut.
ett möte med de s.
.k.- vecklingsgången ar ju genom demokra jag låter dem gå vidare till vara lwin- lien till socialismen, och da kan Ju kon- nor, till deras mödrar.
Och jag ber er: sekvent därav föl ja kominunismen.
Nu tänk h a v % och gören allt vad ni förmå ha vi ju demokrati - d. v. s. sjalvsty- för de unga, som i grund och botten relse av folket - och d % ä r det bara et1 inte äro daliga, blott vilseledda.
Ung- domen hör framtiden till, men det är trappsteg kvar till socialismen.
Försök, ni mödrar till dessa unga - Irvinnorna, som i detta nu fostra denna och varje yngling har ju en mor - at1 ungdom.
Alltså aterfaller.
ansvaret p % oss nalkds dem med .kärlek, sympati och Nelly Thuring.
förståelse och pilpeka för dem, hur del kvinnor!
.edet.
Vi.
togo farväl av varandra ge- lom att jag lyckönskade dem till den; remad och de goda resultat, ' som bleve &gt;n följd av en .dylik rerolutions utbry-: ande i deras egna nejder.
a, - -, ' ' ' ',
Långa, tysta kvällar @ sa.
.
U t e i. stridsvimlet.
Vårens lönerörelse bland sömmerskcxna i Stockholm.
Långa, tysta kvällar ljusa!
Solen dör i havets famn.
Vindarna i bladen susa, älskade, ditt namn.
Nu gå vilse alla drömmar, drivna under blåa valv.
Och ur hjärtat längtan strömmar, från din hand som skalv.
Över staden drömmer n~tten.
Linden doftar underbart.
Och på sundets stilla va@n lyser ~ndnen khrt.
Natten ilar.
Mdnen dalar.
Morgonstjärnan skymtar svag.
Snart ur bldn, vida salar bryter nyfödd dag: Ack, i svala gryningstimman då f å vilsna tankar frid!
.. Sakta dalar margondimman Som en smekning blid.
ELSA COLLIN.
Ur ett midsommartal Ellen Key.
F6RSTA STRE JKDAGIEN, ao - - - Att lara sig väl samtala, väl be, Stockholms Kladningssömmerslce- fackförening h,ar i år, kan man gott saga, bestått sitt första eldprov.
Sed.an föreningen bildades för 4 år sedan har den ' haft sig förelagt, mycket arbete och flera gånger genomfört avtal och ännu flera gånger dyrtidstillägg, Allt har dock kunnat göras upp i godo, hur evårt det än ibland sett ut att kunna få ihop de olika meningarna.
Men i år så brast det ohjälpligt.
Sömmerskorna fingo följa skräddarna ut på vårprome- ilad.
I åtta vackra veckor ' ha de varit ute och spatserat, innan en sådan upp- görelse kunde komma till stånd, som möjliggjorde arbetets återupptagande.
Men den kom och det en liten fin sådan, så att alla kanna med sig, att deras strid varit till hytta.
Inte blott att löne- reduceringen stannade betydligt under arbetsgivarnas önskemiil, utan aven ratta; a t t allt mer onisorgsfullt och andakts fullt bruka modersm.ålet; a t t allt mindre till, lata sig låga, raa, slappa ord och talesätt; at1 sky alla klischéer i såväl omdömen som språk, vanor; a t t nyskapa sina på.
utnötta talesätt på slanguttryck, p &amp; tidningsfraser vilandf språkbruk; a t t tvinga sig.
till innehållsrik verklighetstrogen återframstallning av dei upplevda - detta allt blir mycket mer " ut in %nga principfr %gor, som det önskades trycksfulltJ ' och mycket svårare ä n at1 tummlas betydligt på, siisoin semestern skriva vers!
Vi f å allt fler onödiga poetei och utlöpningstiden för .avtalet, bleva men allt f5rr.e personer, som aga ens en brak uppgjorda i enlighet med f ackf örenin- del av den talalidets konst, som delas fazfa: gens vilja.
Det ar ingen liten lönerörelse, som eller mormor ägde.
Och på saqma gång, son gått av stapeln.
Avtalen för sömnads- jag råder E r a t t fullkomna vardagstaleta sorg ligt försumm,ade uttrycksmedel, paminner ja4 branschen äro mycket invecklade .med Er om.
nutidens nya uttrycksmedel, de plas alla sina ackordspriser och * bestammel- ser.
Inte mindre än 27 möten under ett tiskt kroppsliga.
,.
- S6 väl själva stämmans välljud son ordets konst - och som, i fråga om saval de tysta som det talade spr&amp;ket har en känsla a1 ansvar, en vilja till förädling, en självtuktan lycka, som vi nu knappast anal lan gång få återkomma och presentera lenne för Morgonbris ' läsekrets. ')
Arbetet galler ju också en mycket; tor arbetsgrupp.
På alla de större iörstklassiga sömnadsateljéerna kom- ner avtalet att galla och således omr fatta cirka 6- ii 700 sömmerskor.
Ute.
striden vo ' ro 410 ' stycken, ty .ett par Irmor hade träff at överenskommelse ned föreningen, varför arbetet inte av- nöts dar.
De reflexioner, man vill göra nu, när tllt ar gott och val slut, a r att man så itet hört utav de stridande.
Inga skri- i~erier i pressen, inga beklagande från ie strejkande och inga beklaganden om ie strejkande.
Inga kaffefester till röst ha de bjudits på.
Men på sina; tre jkmöten ha de haft präktiga politi- ska och sociala föredrag av vara ' bästa 3oc.-dem.
talare inom riksdagen.
Och s % skall det vara.
Genom enig- het och sammanhållning inom sin orga- nisation i kontakt med hela den övriga.
mbetar~erörelsen.
På den vägen endast kunna kvinnorna komma fram., till mänskliga existensvil1.kor.
S. V. ' Sprid Morgonbris!
par manader har föreningen haft, och mlan får verkligen.
lov att beundra dc Rekvirera genast flera tidningar nar ledande krafterna inom föreningen, de erhållna slutsålts.
som orkat med detta.mödosamma ar.
Tag alltid Morgonbris med .på edra bete, och inte minst deras ombudsman, fotvandringar.
Var aldrig utan Mor- en ung kvinna, som f öreningen tog frgn gonbris.
.
.
ateljén och, satte pH denna svara post för ett par &amp; r sedan.
(Vi kanske en an *.
.
,
Andra kammarens beslut i fr5tgan har uppkallat Nelly Thuring till följande tempe- rament~fulla vidräkning med aåra) sant troende j.
Artikeln har varit införd i) Nya Samhället))) men anse vi a t t den aven bëhöver införas i Mo~.gonbris.
Beslutet i första kamm,zren har dock f. n. avvärjt faran, vilken dock kan återkoinma vid nästa Brs rilrsclag, om ' vi ej uppfylla vår plikt.
vid å.rets valrörelse. '
.
...
.
.. z:.
Det tangerar bra nära det tragikomi8ka, a t t igenom gatorna, hållande i handerna srn % flag- lika enkla tolkningar utav kristendomen f å riksdagens andra kammare med elva rösters gor, varpå stod: " Ned .med religionen!
inte förekomn~a, utan de skola inkapslas i majoritet beslutat &amp; t delvis kullkasta den Och, hon undrar om de svenska kvinnorna dogmer och förvrängningar, så de bli.
i stil nya normalplanen f ör kristendomsundervisnin- skulle vilj- medverka till något liknande har.
ined d.e rådande samhällsförhållandena och sk gen, i våra skolor.
Om det inte hade så trå- On1 dylika föredrag n % de om ratta för- a t t kristendomen blir ett uttryck för dem.
kiga följder, skulle man vara frestad utbyista: hållandet i socialismens ställning till reli- Det vore allt for riskabelt för alla dem, som) ' Det ä r verkligen rätt å t Sverges sn~åfolk, gioiisspörsmålet i stort sett ganska okuqniga nu leva bara för den fysiska vardens goda, Som genom en oförklarlig slöhet i bevakaidet svenska kvinnorna, undrar F a n inte pä att om kristendomen skulle börja a t t omskapa ?y sina intressen vid valtillfiille~a ' l %ta bakat.
prästerna i sina,; espektive församlingar Bun- livsförh&amp;llandena i analogi med dens princi- it ?äyandets m a k t o .f o&amp;f arande regera k o m na uppbringa en opinionsyttring m.ot de i den per ' och grindläror.
D % ä r det oändligt myc-.
Går ' lagstiftande f örsading!
.-.
n.ya skolplanen föreslagna förandringar, i syn- klet trevligare o &amp; bekvämare akt kri.st en-.
Jublet '.
inom de reaktionärs kretsarna iii nerhet om darvid tillgår på det sätt jag ofta domen omskaps i analogi med dessa.
Nar man nu inte djärves a t t t a bort dessa ocksa förklarligt, och viilbefogat nog ...
, Men hört or$das ute i bygderna.
; a t t prästen eftei.
man fragar sig samtidigt: %kall aven, detta gudstjanstelis slut ber alla dem resa sig,,Fm uttalanden av Kristus s jalv, låt.er inan kyrko- bli utan verkan i mqtsatta lägret)).
Behövs d j a undertëckna pe.titionen.
Hin skulle i fäderna försiktigt och natt sluta in dem, i en det, ännu fler stötar an, vad denna riksdag synnerhet kvinnorna våga eller kunna bli sit- massa skal och höljen, som för de enkla män- niskorna bli omöjliga a t t genomtränga.
Och !r.
lyckats å s t a d k o m a innan folket vaknar.
.
och tande när prästen, det, högre livets ledare, L.
.
förstår vad klockan a r slagen9 viidjar till dem att, resa sig!
Och vad nytta s$ när manniskprna genom en uppträning av.
i.
Om inte religionsfr %gan vore den för foll~ei gör det, a t t en hel del bli sittande: detta syns tankeförmågan börja reflektera över varför i allmanhet och för kvinnorna i synnerhet ju ej, nar alla de stående skymma bort deni.
ande och b h s t a v int,e alls stäm !ma övereiis, ' Du skall inte tanka, bara blint Och s % ' har man ett enhälligt beslut!
P &amp; siiger man: viktiga fråga mm den ar och om inte denna t.ro vad vi herrens utkorade framhålla för Dig, överallt i högerns agitation användes som ett s % satt lära de väldiga opinionsyttringar kom- ty annars blir Du evigt f ördömd. "
- vapen emot socialismens genomförande, skulle ma till, som riksdagens majoritet stöder sig Och så undrar man p %, a t t människorna iimn betrakta dens beha.ndling som alla andra.
p&amp;, nar den.
kullkastar lagutskottets f örslag.
viinda sig bort från religionen!
Man ar Vad innebar då det nya förslaget i reli- Men efteraom den ar, som kyrkoherde Pehrs- med den som säger,)) a t t det frestad utbrista .. son .sade, en hjärtesak för flertalet av ose, giorisundervisningenS Er synd a t t en så stor lärare s k d l ha så då- Endast a t t man vill inskränka undervis- .reagera vi också särskilt harutinnan: Om nu liga eft.erföljare!
).
första kam~naren ' följer den andra, s % ä r första ningstiden till 2 timmar i veckan - för att; steget taget emot ett återvandande till hela B % litet mer tid till övriga ämnen - samt ati '.
Dogmernas makt ' över folket.
det.
gamla program,r.net, med 5 ti&amp;nar i vec- nian skall kasta bort katekesen och ' dogmerna Mästaren i a t t tillkrångla och omöjliggöra kan, katekes, biblisk historia, psalmger och för a t t i själva bibeln - särskilt nya testa- mentet - söka upp kärnan, andemeningen i i det mänskliga förnuftet kristendomens bibelspråk i oandlighet.
Mörkmännens underqineringsarbete i a tt den kristna religionen.
Det a r detta man enkla sanningar var Luther, och det a r där- hindra kultur och framåtskridande för, utom reagerar emot s %som alldeles för enkelt och för han har blivit förmer an Kristus själv.
Men om de Lutherska dogmerna kunde ah- ett fåtal av folket, resulterar nog snart i ett £ör barnen lättfattligt.
vandas till a t t förslava det stora folkflertget !tervandande till våra f öraldrars skolf örhal- för århundraden tillbaka - nar ' man samti- landen, d % d ' et ansågs tillräckligt om ' folk- " (3 % .bort och giv allt till de fattiga9 '; en de fysiska vetenskaper, aigt undanhöll det skolebarnen nödtorftigt kunde stava sig ige- fakig lara för barnen.
.
.
som kullkasta hela den sinnrika dogmbyggna- nom söndagspostillan; kanske skriva sitt.
Det skulle naturligtvis vara ytterst farligt den., s % gar det ej i längden a t t .använda sam- liamn och möjligen räkna ' de 4 enkla rakne- för det nuvarande egoistiska samhallssyste- ma metoder i ett tidevarv då folket med makt sätten.
mets fortbestånd, om Kristi enkla men stor- stormar in .i naturvetenskapens underbara För ögonblicket gäller det bara religionsfrå- slagna broderskaps- och karlekslara bleve för- värd.
Nej, hinden på hjärtat mina damer ga.n i samband med den nya undervisningspla- stådd oah tillämpad i det mänskliga livet,, ty och herrar dogm- och katekesf örf äktare, ni nen, m &amp; nästa gång kommer nqg hela planen då hade man ju förlorat själva ' grundvalen tro inte, innerst i edra lönligaste hjärtekam- a t t revideras, var säker p &amp; det.
varp % detta a r uppbyggt.
Om folket, den rar, a t t det skall lyckas a t t längre bevara Men d e t är ju s 5 folket själv vill ha det9 stora massan, kom underfund med a t t Kristus aem, men ni försöka uppehtilla skenet och m e n a d e,.
a t t aven .den fattiga var en del bibehålla er makt över folket så länge som Agitationen ute i bygderna för petitionen.
%V den stora ' mänskliga enheten, .kunde det möjligt.
Men så visst som a t t människorna ligga en fara i a t t de m %nga fattiga skulle j a h a en vacker dag skaka av sig alla fjätt- Undertecknad tangerar allt som ofatst ute vilja tillampa denna enhetslara aven vis h vis r ?r som.hindra.
det gudomliga hos v.ai och en i. landet en av de moderata kvinnornas agita- le .jordiska ägodelarnas fördelning.
Likas % ifrån a t t komma fram, lika visst skall det torer, som först och sist i sina föredrag an- rkull.e, om folket började begripa,, a t t Kristus likså en dag skaka av sig allt det som nu vänder religionsfrågan emot socialismen.
Om bokstavligen menade vad han sade, när han hindrar dem från a t t förstå och tillampa i denna kommer till makten i vårt land,)) skulle kamhöll::) att det ä r lika.
omöjligt f ör en rik levande livet de gudomliga sanningarna i.
.
religionen avskaffas, kyrkan tas bart och en itt koqma in i himinelriket, som för en kamel kristendomen.
allmän avkristning aga rum.
Som en illu- %tt g % igenom ett n %lsögaJ), elle?
: " gå bort Och det ä r verkligen högst p % tiden, att stration till hur det skulle komma a t t g % om &gt;ch giv allt till de fattiga och följ mig ", det- len s. k. kristendom, ' som predikas för .osa, de rysliga socialisterna finge n %got a t t säga ta skulle kunna .förorsaka a t t alla de som nu kommer i smältdegeln, s % slagget, som nu för- till om använder hon en bild från Tyskland, vältra sig i rik,edomar p &amp; sina medmänniskors hindrar guldet a t t s k i n a l u t i all sin glan &amp; s h o m det hemska.ste hon nhgonsin ' bevittnat.
~ekoiatnad skulle bli betraktade som skrym- kan smältas bort.
Detta kanske inte blir ...
.
E t t deponstrationståg av skolbarn h.ade tagat m e inför b&amp;de Gud och människor.
Nej, dy- ~ j o r t förrän Kristus sjalv &amp; terk.ommer tör j. '. '
,,, ') ',
MORGONBRIS 5.
*, \ Vad so&amp;ddemokraMn * &amp; intar ev landets arbetande kvinnor.
1 I Äntligen!
Kvinnorna ha fatt sin fulla medborgarratt.
De äro likställda med mannen i medborgerligt avseende och med- borgarna inbördes ' äro, även likställda oberoende av in- komst, titlar och social ställning.
Den allmänna och lika rösträtten ar Kvinnorna ha vunnit en vacker seger.
.
.
Memhuru skola de fira denna seger?
Huru skola de utnyttja sin nyvunna iättighet?
Huru skola de motsvara demokratins förhoppnirigar?
Det första svaret skall givas i höstens val.
Då skall d &amp; visa sig, om reaktionen eller framiteget kommer att skörda vinst på kvinnoröstratten, om andra länders bittra erfarenheter skola upprepas eller de svenska kvinnorna skola visa sig battre k h n a tillvarataga sina rättigheter och.
om framförallt arbetets kvinnor skola sitta hemma eller marschera i ' täta led till valurnorna.
Man må icke förtänka någon, som tidigare haft förhoppningar.
på en social ny- ordnings genombrott med kvinnoröstratten, en viss oro in- som hopa sig i motsatt riktning.
.
för.
tecknen,.
.
Så mycket tyngreyilar ansvaret på.
de vakna kvinnorna horn arbetets led.
Det kommer att mycket bero på deras intresse, deras offervilja och deras målm,edvetna arbete huru stadernas, .industriorternas och landsbygderis arbe- tande kvinnor komma att ställa sig .. En uthållig, plan- mässig agitation och, ett intensivt upplysningsarbete kan ut- rätta ofantligt för att hobilisera kvinnorna kring socialde- mokratin.
Kvinnorna själva måste påtaga sig en väsentlig.
del av bördan i detta arbete.
En kvinnoklubb måste finnas på varje större plats, inom varje industricentrum.
: Dar icke kvinnorna själva kunna taga initiativet måste mannen gbra det.
De kunna påverka sina hustrur, sina systrar och mödrar att ingå i en socialdemokratisk kvinnoklubb.
Alltid måste det .finnas en kärntrupp k o i n varje större samhälle av stabilt fackför- eningsfolk, och solida partimedlemmar, som kunna .få till stånd ett möte för kvinnorna, anteckna medlemmar, agitera för anslutning, hjälpa dem tillrätta etc;.
Även om en sådan klubb icke till att börja med kommer att uträtta några stor- ',,.
verk så blir den helt visst betydelsefull för agitations- och fostringsarbetet.
Alltså: se till att det bildas en socialde- mokratisk kvinnoklubb på varje central.
ort!
Dar en sådan klubb finnes ar uppgiften enklare.
Med klubben som operationsbasis - ehuru i intimt samarbete med arbetarekommuner och ungdomsklubbar.
- måste de socialdemokratiska kvinnorna agitera på slöfockarna inom egna leder.
Sätten att agitera äro många.
Man kan.
in- bjuda.
arbetarekvinnorna till arrangerade möten och: fester,.
med korta tal, sång, musik; kaffe, uppläsning etc .., och där man särskilt understryker betydelsen ' av att de deltaga i valet, att de iiro tillslutna kvinrioklubbarna, att de bliva samlialleligt intresserade.
Man kan aven inbjuda dem till.
instruktionsmöten där man klargör dels röstyattsbestäm- melserna och dels titlvägagångssättet vid röstningen.
m. m.
Det senare måste då demonst:reras precis som det ar med valsedlar, kuvert, skärmar) valförrättare etc.
Man kan aven ' genorn husagitation försöka.nå kvinnorna i deras " egna hem.bch genom samspråk, valsedlar,.
upprop o. s. v. förmå dem att deltaga i valet.
Denna senare metod.
kan prakti- seras aven pa det sättet, att man gör dessa besök ett par eller flera i sal1ska.p så långt tid och krafter tillåta.
.
Man får icke heller förglomn~a - p å sådana platser dar vi aga starka kvinnoklubb ' ar - att företaga strövtag .till omkring- liggande platser.
Lämpligt.
ar därvid att ha gratisnummer av Morgonbris .och partibladet, en liten enkel broschyr eller ett kortfattat upprop; kretsens valsedel e. d. p an man kombinera dylika besök med både husagitation och ' möte ar det så mycket effektivare.
Endast några .f agra sommarmånäder återstå till valet.
Det .gäller att begagna.
tiden väl.
Krisen, arbetslösheten; nöden kasta sina hiörka slagskuggor in i tusentals arbe- tarehem medan de ' reaktionära krafterna samla sig till nya anlopp mot.
arbetareklassen och.
socialdemokratin.
Skola icke blott arbetarna resignerat och slött uraktlåta utnyttja alla sina kampmedel, utan ock arbetets kvinnor g å i flack med de borgeiligai eller sitta hemma - då, stundar ännu dystrare tider för: landets arbetande folk.
Kvinnor,.
svik icke de förhoppnin&amp;ar som stallas på.eder!
Joh:s, ' ~ö~óo. '
'.
a t t avfordra räkenskap f ö r.
f örvaltningen av bins stora g8va till världen, och q&amp;nga.
tec- kentydare förkunna, a t t den dagen %r nara nog.
Och give Gud, a t t detta vore sant, ty ingen me?
an han själv lär kunna reda upp det kaos som f ramskapata genom of örstå,elsen f öi och mistsolkningen av hans storslagna kär- k k s -.
och ' broderskapslära.
.
Adventet för kristendomens renässans har inbnitit i och med dogmernas hortkastande, rr.en d % detta ljus ifrån öster, till varje pris måste dölja3 for den stora hopens längtande ögon, måste dogmerna också, bibehallas i den o f f iciella kristendo~nsundervisningen f ör f ol- ket.s barn.
.Det väger fjäderlätt i logikens vstgskå.1, a t t dessa dogmer ' i stor utsträckning f å t t lämna rum för en något bättre undervigningsform.
.
i rikeman ?skolorna, ja, a t t man t.
.o.
m. till.
Iiiter vissa privatskolor ha en nara nog kon- f essionalös religionsundervisning.
Inom dessa skolor ar det n.aturligtvis ' inte farligt, för dar undervisas: barn som skola t a I arv och fo=tplanta det nuva-nde samhälls-.
systemet.
Hur länge skall det dröja innan fäderna ' och mödrarna till smififolkets barn reagera kr &amp; tigt nog emot klasskillnaden även på detta område9, Och hur länge skall srngsinne, trång- synthet och okunnighet vara med om a t t in- val ja dylika talesman f ör folkets livsintres- sen ' B Vad.
svara.
kvinnorna härpå 9 -.
Nelly Thiiring.
.
.
I.
Kommiss ' ionarer!
.
På alla frilufts.-.
.
.
.
.
.
och a g i t a t ions- M O R GO ' NBRIS finnas.
Vägen ur den ekonomiska anarkien heter socialisering .. '.
Av Rickard Lindström.
.
" Människan är ej till för, att befolkc ruiner. ' '
Den tankegång, som dessa Saint- Sinions ord återgiva, skulle helt saker anammas och erkännas av varend: människa, om det låge inom möjlighe- - ternas grans att tillspörja alla daroin Den negativa utformning dessa ord ha stöter ingen människa för huvudet " Befolka ruiner "!
- Det göra val en- dast dårar av fri.
vilja.
.
.
Men om man ' i likhet med Saint-Si- moii fortsätter tankegången och fråga] sig,.vad som skall göras för att manni- skorna skola få slippa att " befolka rui- ner ", om man alltså ger saken en posi- tiv inriktning, genast spanges den rö- rande enigheten i tusen sinom tuser bitar.
I Saint-Simons något drastiska ut- tryck ligger naturligtvis innerst der meningen, att människans egentlig: ändamål val ändå ar ett annat .an at, leva i ett samhällssystem, so.m ej p!
långa v.agar .kan tillfredsstalla och be- trygga ens, en saker materiell existenc för alla.
I vår tid ha förhål.lan.
dena fått en skärpning) som göl att den franske utopistens tillspetsad (sats med talet om " ruinerna ", andi ganska nara träffar den nakna verklig heten.
Den nuvarande depressionstider &amp; ör att till och med vårt annars rat.
skapliga svenska samhälle i ekonomisk, avseende bra mycket liknar en ruin Ett lamslaget kommersielrt och indu- striellt liv, arbetslöshet och bostads- brist göra våra bekymmer om det nöd- torftiga uppehället för dagen oerhöri.
stora och tryckande.
Och blicka vi u1 över det krigsförharjade Europa blir bilden ännu hopplösare, ännu mera lik en ruin.
Våra praktiska man i ekonomi och politik komma nu med sina förslag till övervinnande eller åtminstone lindran- de av svårigheterna.
Luften ar full med namn på patenmediciner.
Tullar!
skri- ker man på vissa håll så att jorden bä- var.
Myntrealisation rekommenderas av en del.
Ner med.
arbetarnas löner!
då- nar det ur tusen borgarstrupar.
Social- demokraterna se kallt på saken.
De veta att det iiuvarande samhällets sjukdomar icke botas med några patentmediciner.
De förstå att det onda måste värka ut innan bättringen kan komma och att illa tillagade snabbkurer endast för- dröja tillfrisknandet.
De vilja själv- fallet göra allt vad i deras makt står for att lindra nöden för de under sy- stemets sviter oskyldigt- lidande.
Dar- för arbeta de bl.
a. ivrigt för statliga och kommunala anslag till understöd och arbeten för de arbetslösa. '
... '
Men sociddeniokraterna vilja ej sli men om ait komma och raddahonom sig ti.11 ro därmed.
Under det de bor- och Ryssland ur den .svåra .nöden.
gerliga- i sin förtvivlan uppfinna all; Bolsjevikernas socialiseringshistoria ar möjliga pate ' ntmediciner, som de för.
ytterst lärorik.
Under bolsjevikrevolu- söka tvinga i den sjuka samhallskrop- tionens första tid slogo arbetarna under pen, arbetar socialdemokratin på er sig all makt inom produktionen.
De omiaggning av hela det nuvarande eko- sparkade ut de gamla företagarna och nomiska.
systemet, kapitalismen, son togo själva tömmarna.
Resultatet blev Hela industrin förföll.
tvingar så många manniskor att både jämmerligt.
bokstavlig och bildlik bemärkelse " be.
Bolsjevikernas starka man med Trotsky i spetsen måste gripa in.
Disciplinen folka ruiner ".
Nu kommer ju hela det borgerlig: fördes tillsammans med de gamla fack- sainhallet och säger, att socialdemokra.
mannen, &amp; h ledarna åter in i fabriker- tins idé till omdaning av produktions- na.
Och nu utrustades dessa ledare ordningen, socialiseringen, ar den mes med fullständigt diktatorisk makt sam- typiska, sociala patentmedicin som anni tidigt som f ackföreningarna berövades påtalats.
Och, tillfoga de goda borgar- varje möjlighet att inverka på arbets- na, det ar ingen oskadlig patentmedicir villkoren.
Arbetarna stodo under sin som Salubrin och Lazarol, utan det a; " egen " diktatur inom kort tid maktlö- ett verkligt dodande gift för samhälls- sare an under kapitalistisk regim, då kroppen.
Ingenting kan vara felakti- de Atminstone.
kunnat göra något med gare an detta borgerliga påstående sina f ackföreningar.
Utvecklingsgån- Socialisering ar ju egentligen icke nå- gen i Ryssland ar alltså denna: Arbe- got annat an lagbundenhet och reda d a ~ tarna rycka i ett slag till sig makten i det förut varit godtycklighet oc,h kaos industrin för att sjalv förvalta den.
Socialiseringen går ju först och frams Följden blir ett- ohjälpligt kaos.
Nu: ut pA att öka produktionen, så att der ingriper bolsjevismens ' högsta, makt och kommer att stå i rimlig.
proportion til dekreterar att den industriella sakkun- förefintliga förnuftiga behov.
Sociali- skapen - skall ha allenavalde och arbe- sering betyder produktions- och fördel.
tarna förlora därmed den så snabbt ningsprocessens tekniska och organisa- förvärvade makten.
Alltså se vi, att toriska fulländning.
Socialiseringer det som först såg ut att snabbt leda till har icke, soin så många tro, till huvud- arbetarnas fullständiga herravälde inom uppgift att andra på-de juridiska for- industrin inom ganska kort tid förde merna för ägandet.
Detta ar i grunc fram till raka motsatsen, d. v. s. att ar- och botten en ganska underordnad sak betarna på grund av sin inkompetens som får betydelse endast i den mån der berövades allt inflytande.
Detta ar en underlättar skapandet av en sådar dyrbar Iardom, som icke nog kan be- ekonomisk organisation för produktio- aktas av arbetarna i alla andra jander.
Dessa ryska arbetare, som genom- nen och fördelningen, att ingen manni- ska oförtjänt behöver svälta, frysa eller rörde den " vilda socialiseringen " i no- sakiia tak över huvudet.
Detta å ena lember 1917, byggde, nar de expro- sidan.
wierade.
fabrikerna, p å en oerhörd För det andra ha socialdemokraterna nissuppf attning beträffande arten av aldrig tänkt tvinga socialisering.en på &lt;apitalismens makt.
De förbisågo, som saml-iallet efter de metoder, som anvan- 3tto Bauer och Karl Kautsky på sista des pii landsbygden för.
att tvinga en: iden så glansande påvisat, att kapita- kraftkur på en hast eller en ko.
Eller ismens härskarställning inom produk- med andia ord: samma metoder, som: ionen inte bara vilar, på äganderätten industrihögern har hemma helst skulle: il1 produktionsmedlen utan lika mycket vilja använda för att tvinga på landef) å förmågan att sköta dem.
Frågan höjda tullar.
Socialdemokraterna vilja) m de kapitalistiska privilegierna a r ~msorgsfullt undersöka förutsättnin- illtså icke endast en aganderättsfråga, garna för socialiseringen på alla va- itan i lika hög, ja, till och med i högre sentliga punkter, innan de kräva att den; rad, en kompetensfråga.
Vi återkom-.
skall omsattas i praktiken.
De vilja in- na till det som nyss sades: ändringen,: en scoialisering på Guds försyn utan iv de juridiska formerna för ägandet mdast noggrant prövade och fullt över- it en ganska underordnad sak; i sista skådliga Atgarder, som de på förhand land kommer allt an p3 förmågan att leta: sig kunna behärska.
?konomiskt och organisatoriskt be- Bolsjevikerna i Ryssland ha prövat nastra uppgifterna.
Varje försök att in sådan dar socialisering på Guds för- indra de yttre formerna för ägandet.
syn.
Resultatet veta vi blan ' d annat ge- iro fullständigt meningslösa så lange.
lom L.enins bevekande friartal till den: j förutsättningarna finnas för de verk- uropeiska och amerikanska kapitalis-.
(Forts. å sid.
11.). '
-
Vårens agitationsarbete bland kvinn~rna.~ omkring ' 160 möten ha hållits.
Ett tjugotal nybildade klubbár. '
Som ovan synes har en ratt onifattan- de agitation bland kvinnorna .redan un- der aret gått av stapeln.
Till densam- ma ha m h g a krafter medverkat.
Det %r partidistrikt, kvinnodistrilct, arbe- tarekomduner, kvinnoklubbar och för- bundet, som alla bidragit med sina olika resurser till planeringen och ekonomise- ringen av mötena.
Början gjordes i utmärkt sig för stor saklighet och djupa insikter i ämnet.
Vi äro livligt förvissade om, .. att denna turné skall ha bidragit till att skapa en djupare f örstfielse bland kvinnorna.
Medelpad inom distriktet för betydelsen av enig ined.
att hålla 1 ' maj-tal, i m und svall.
samling i de socialdemokratiska kvin- Har uppe var .-et ' kvinnodistriktet,.
som iioklubbarna och.
för deltagande i valet tog all den nytta dekunde få av henne i höst på vårt partis plattform.
E t t tack för god insats och ett: välkommen ater! '
' Fru Thuïing styrde sedan kosan till Göteborg och höll: dar flera Gredsag.
Vidare följa vi N e l l y T h u r i n g i spåren och träffa henne nu i, Jämtland Eiar varit helt befri.ad .från 11 %go11 kvin- norörelse, som tillhört vårt parti 1110111 arbetarekommimerna finnes dock en hel del kvinnor, och nhgra av dem.
tiro invalda i kommunala styrelser.
Vi önskade dock gärna göra ett försök att f S, lrviniiorna till litet s jalvstandig or- ganisationsverksamhet.
Partidistirktets och våra önskningar därom möttes och blev det samarbete för en tiiriié.
För fru .N e l 1 y T h u r i n g blev det nu att.
från Medelpad bege sig till Jamt- Jämtland.
Hamarf orsen.
land och hon höll 19 föredrag.
Skulle hiillit 20, men den första platsen fick Stockholms Ian under cirka 14 dagar.
En meddelare ett anfall av de " obotfärdigas förhin- under februari och mars månader a \ därifrån skriver till oss f öl jande: der " och sade sig ej kunna skaffa förbundet, kvinnodistriktet och parti- Under sin lyckade agitationsturné i lokal.
I Ö s t e r s u n d, bild-ades klubb distriktet med N e l l y T h u r i n g Medelpad höll fru Nelly Thuring, G ö t s och finnas förutsättningar f ör sådana, som talare.
På 21. platser blevo möten borg, föredrag i Alby, ~ a.
t f &amp; s Slröns- på fyra platser till .. bar g, Skönvik, Vivstavarv, Söråker, anordnade.
Alla kvinnoklubbar inom Även har har av Nelly Thuring ut- .distriktet besöktes och sträcktes färden Erilrsdal, Wii, Stockvik, Essvik och rattats mycket och ett verkligt djup- i Svartvik för resp. kvinnoklubbar och aven ' till Uppsala.
Nästan nalla klubbax plö jningsarbete utförts.
hade p % basta sätt sökt utnyttja detta Strand genom förmedling av f ackför- Nu måste vi dock l a m a henne, ty utmärkta agitationstillf alle.
Efter kvin.
eningen samt i Ljungaverk, Vivstavarv ' hon låter sig nu helt omhändertagas av och Fagervik för resp. arbetarekommu- noklubbarna kommo arbetarekommu.
partidistrikten och partistyrelsen.
ner.
Dessa f&amp;edrag, anordnade i sam- nemas möten, som aven i de .flesta fall Minst 70 föredrag i följd har hon hållit, ') and med val arrangerade fester, voro arrangerats på basta satt.
E t t gott för- arbete för klubbars bildande blev har besökta a.v sammanlagt 1,900 personer.
som vi varit i mer eller mindre grad g jo ' rt och torde under sommarens lopp Dessutom höll fru Thuring demonstra- medverkande till.
Det a r ett duktigt.
tionstalet 1 maj i Sundsvall och Matfors arbete som utförts och vi äro henne flera kunna komma till liv.
Härefter fortsatte N e l l y T h u- för resp. 3,000 och 300 personer.
En tacksamma för att ho11 s &amp; beredvilligt r i n g sin verksamhet med början den ny kviniioklubb bilda- Gs p &amp; Fage ?vik, där 1 april i rommunisterna tidigare varit enväldiga genom Halland cch 11~11 föredrag på 16 platser.
Har sin starka lwinnoorga- ICvinnof örbundet och ni ' satioii.
On1 turnén samverkade partidistriktet till turn6n .. I Halland skrev Nya Samhäliet: ' ' Kviiinoklubbariia lm a r hårdarbetad mark f ör kviniiorörel- iledlagt ett förtjanst- sen, kanske inte så myck.et i brist på fullt arbete på festar- intresse soin genom andra svårigheter.
rangeniaiigeii, vilket .i So111 exempel kan anföras, att på en hög grad bidragit till plats kunde ej en lol~al uppbringas till Fru Nelly stiiniiiingen.
mötet, utan det fick ' liallas ute i friz luften.
Friluftsinöten äro vi ju ej Thiiriiig har d olrumen- radda för, men inte vilja vi kvinnor terat sig som en sällsynt gärna stå på landsvägen i början av dugande kraft, som ge- april och avlyssna ett.
f öredrag, för att noin sin sympatiska inte tala om svårigheterpa för talarin- €ramstallningskonst för- rian.
Som synligt resultat blevo kvinno- mått intressera och klubbar bildade i K u n g s b a c k a, fängsla sin publik.
Hen- nes föredrag ha aven: ...
.
unds svall.
Inloppet.
G.
.
e n e v a d och 0.
s k a r s t r ö.
m.
,
MORGONBRIS 8.
ställer sina krafter till disposition för.
agita- tionsarbetet.
Nästa.
talarinna, som fick ge sig ut på lång- färd, var fru H u l d .a F l o o d, Karlstad.
Den 13 april härjade hon i Hem.
Vilket imehålls~ikt ord ar inte detta och huru mycket innebar inte detta ord, och dock s2 olika för skilda människor.
För barnet på landet blir begreppet h.em så otindligt mycket mer an för barnet från sta- den.
För landsbarnet blir begreppet hem allt; mor och: Par,, alla husdjur, varje trad .och och höll på till den 18 buske, varje grässtrå och blomma, varje por- maj.
Tunién raknade lande kalla och var sten på vägen, med ett 53 platser.
.
H k var ord allt som har samband med hemmet.
det partidistriktet, som Men framför allt annat mor.
satte in sina krafter och Mor och hemmet; det ar ab~olut oskiljbart.
medel.
Det blev ett -- Jag minns en, liten episod från min egen riktigt kraftigt slag.
17 Vy fr %n Nora.
barndom, som gudskelov förflöt.
pä landet, nya platser besijktes och hur min 1ill.a syster, som klatt ut sig i var på dessa bildades 10 klubbar och till- vi inte fått några underrättelser da!
brors kläder, tillfrågades av en farbror: sattes 3 interimstyrelser.
Hulda Flo01 d ifrån, s % därmed får anstå till näst &gt;.Var ' bor du min lilla.
gosse P " Hos mor.
.
är en duktig organisatör och ha, r nummer.
?,Ja, men vems.
' gosse ar du då9 ') Mors.
val reda .. på sig i inre organisa 1- I Dalarne " Vem ar din morO " " Det ar mor da '. "
Och tionsfrågor, varför vi tro att ny1 tiar han inte kunde förstå så enkla fakta, tan av hennes besök blev tvåfal L- anordnade partidistriktet en turné p sunde han inga andra upplysningar få.
: digt för ' dessa k1ubba.r.
På följand e 10 möten i slutet av april.
Fru R u t Och mor.
Ja, hon var allt.
Först och sist platser blevo kvinnoklubbar.
bildade G u s t a f s o n var talarinna dar oc hor förstgs, sedan vännen och kamraten och A n d e r s l ö v, D a l b y, E s l ö r ~.
trivdes hon gott med denna turné.
Ho: len stora trösten i alla bedrövelser.
Hylqinge, Hörby, K 1 a.
g 1- ~ tyckte att kommunen överallt gjort sit.
Nar man var liten och hade gjort sig illa, h a m ' n, K n i s s l i n g e, sk iv ar.^: allra basta för: att f % folk till mötens i &amp; skulle mor hjalpa.
Hade man klämt ett S v a l ö v och S v e d a l a. Interimsty.
Klubbar bildades i S.a t e r oc: iinger, blev.det strax bra, om mor blåste på relse tillsattes i H ö ö r, O s b y ocl h i S t j ä r n s u n d och troddehon p let.
NSr nian %lev.
' större, skull6 mor dela S k u r u p.
Och dröjer det väl inte si k f stora möjligheter i L A n g s h y ' t t a. r H val glädje s o m sorg och - märkvärdigt nog En vecka senare finna vi henne i länge förrän aven dar finnes klubbar devo sorgerna lättare, nar man talt om dem Som var att vänta, så blev det med det ...
, .. or mor.
Alltid skulle mor vara till hands - -- mirike samma synliga friikter av agitationer i ch alltid fanns hon, nar helst man behövde därnere.
Marken ar mera upplöjd ocl 1 (, ch höll fru ~ustafson föredrag där .p; .enne.
kultiverad i Skåne och aven manner i.!
3 platser.
En klubb blev bildad Men var hon borta någon ' dag på resa till besjälade av intresse för kvinnornas or S l m b y (intill Örebro).
Samma liv .armaste stad, eller annars någon stund en e t intresse för f örberedelser ag, vilket likväl shllan hände, hur tomt var ganisationer, som synes av ' Huldr ~ k t i g ~ och Floods.
brev i föregaende nummer.
Be * is till mötena som i Dalarne voro doc1 et inte då därhemma.
Det var sig rakt inte 1åte.nh.e-ten ä r ocksa stor % ömse sid01 nte rådande i Narike, .men blev aver .kt och intet var som det skulle vara.
Allt över ' denna turné.
S r ett ' gott förarbete till höstens agi: ar i olag och far var p &amp; dåligt humör.
Det Den som hade det värre var fri tation nedlagt.
, ar riktigt kusligt att behöva vara utan nior A.
g n e s S ö d e r q v i s t, som vi pla 8 m ' också på en liten stund.
.
.
cerade i Om somrarna .tillbringade man ju sin mesta- Att en så omfattande agitation inbju id ute i skogen, sysselsatt med ' att plocka bär ler till ett rikligt studium är säkert Småland.
ller leka .och ha roligt tillsammans med b e n reflexionerna bliva många och in yskonen.
Varenda morgon, som lovade vac- ' Vi visste nog en ' smula därom, va~föi Iör olika faktum blir man omväxlandi .ert vader, släpptes man.
ut på " grönbete v i tänkte att det var bast at.t placerr glad och sorgsen.
Det ar inte bara föl ör hela dagen, kladd så lätt som möjligt och en tålmodig mamma därnere.
Och del) förståendet bland skarorna som sti örsedd med en .korg ' mat, kanske bara be- behövdes sannerligen i konkurrenser itanför, och som tveka, trots betingel tående av sill och potatis, bröd och mjölk, med " Marys miljoner ".
Tanker at1 ierna, att taga det avgörande steget til: 1 1 1 vilken vi själva plockade smultron eller alla Morgonbris läsare sågo hennes ar.
) ss, som gör en myck.et fundersam, utar labär, och s % nar hungern inställde sig, hade tikel i föregående nummer, varför vj .änrq högre grad oförståendet och an han likväl en kupglig ' måltid, vilken dukades har endast skola n ä m a, att det var 21 varslösheten inom våra egna led.
Ati pp i eller p % nå.gon särskilt f i n anka sig att det finnes gamla bepröva, platser som besöktes, därav 5 med lossig sten.
le man, som äro salikgiltiga för v &amp;].
.
kvinnoklubbar.
.
Grelse, a t t de inte ens en gång sattr På vintern inskränkte friluftslivet sig I A l v e s t a bildades klubb, i,.
Ingel- ipp, de -: affischer, som blivit dem till.
.est till söndagarna.
Då hade man ju skolan stad interimstyrel &amp; och p &amp; flera plat- anda, eller en enda av kommunens n vardagarna, och eftersom.
man blev äldre s.er tillsattes - kommissionarer för Mor- ledlemmar besöker mötena.
Allt detta &amp; de man ju sina särskilt ålagda sysslor i hus-: gonbns, och får salunda tidningen r oförl~tligt, särskilt inför den tid vi 4llet eller ladugården.
Nar laan om kvällen r.om från skolari och läxläsningen skulle börjti, fortsätta arbetet, dar Agnes Söder- .u g % till mötes.
n b t e mor sitta med vid bordet och hjalpa, Som val ar, var ' det icke på s4 qvist slutade.
Det bästa tack för hen- köra upp en laxa här, räkna ett tal, som inte långa platser.
sadana f örhållanden nes arbete gavs flera ungdomar, som villkor ville bli ratt, eller förklara en sak oro- rådande under dessa turnéer, men reste efter på flera 01ika ' ~l ?tser för att o.an e j förstod.
Fastän på den tiden behövde på tillräckligt många för att ndock åter f % höra henn ' e, då de tyckte att nuan ju mest bara kunna " rabbla " upp en Ita det g % oförmärkt förbi, hon var sk ' larorik.
~ i n dagar ~ a fick äxa n %gorlunda rätt utantill och läsa skapligt.
Till sist vilja vi dock ' uttala vårt hon i n k: heller stanna hemma, ty den 4 nnantill, men m,an vågade sig sällan till sko- för alla goda krafters varmaste tack juni måste hon vara i Bohuslän, dar.
nn, såvida inte läxan var förhörd förut.
I medverkan till denna omfattande agi- partidistriktet och vi hjälpas åt till en egel hade man ' l %ng väg till skolan och måste.
S.
V. tation bland kvinnorna.
turné på 13 platser.
I denna stund ha ...
Skåne ' I- ' 9 I, ')) ' - ' ' '
tala till den andligen fattige om livs- glädje ar ett hån.
- Aforismer av Abdon Fttruhage.
- Var skall man finna den sanna livs- glädjen?
Någon svarar: vid naturens friska källa och i kärlekens rena eld.
Vad vantar 1921 Sverges kvinnor?
" Hur skall det kunna finnas plats för livsglädje i en.
sondersargad värld? "
Fråga lika gärna hur det i ett sår skall kunna finnas plats for lakedoni Vore icke världen andligt fattig, så.
vore den heller icke söndersargad.
Därmed är också sagbvarmed såret måste läkas.
Den sanna glädjen skänker männi- skan godhet - liksom godhet skänker glädje - och en hälsosam, kraft .att Social rättvisa betyder ocksa större modigt möta livet - och sorgen som livsglädje.
Men den högsta gladjen renar.
beror av människans andlighet.
En luftig daggskön vind som rensar bort kvalmet -.
så är den friska gläd- jen.
Den befruktar människornas sin- nen med livgivande frön och dess starka fläktar sopa.
' bort det vulgäras gråa damm.
Att skapa skönhetsmakt - dari Mg den hellenska glädjens fullkomliga ytt-.
ring -- solglädjen över det högsta i livet.
Andlig skönhetsmakt var likty- dig med liv och glädje.
Den .är en seger över de onda mak- Var tids kultlir tycks endast ha plats terna och till skillnad mot den grum- - muskel- och penningmakt.
Där- för liga brack-glädjen bullrar den icke; - den porlar som en stilla fontän ur av dess djupa förfall .och glädjeloshet.
människobrostets djup.
Att fördjupa sitt själsliv - dari lig- ger den djupa glädjen för individen.
Den rena känslan - en gåva som icke gives till skänks.
Den är belönin- Att höja och förandliga .kulturen - gen åt den som kämpat sig till renhjär- däri ligger den höga @ ädjen för mänsk- ligheten.
tad visdom.
.
" Tala icke till de fattiga om livs- Mänsklighetens skönhetsmakt: - glädje ", säga de välvise.
Liksom inte rena hjärtans kamp, brinnande viljor den lekamligen fattige kan vara den till sanning, de högsta ' tankarnas suve- andligen rike och tvärtom.
Men att ränitet: -.
glädjen över livets höghet.
gi tidigt på morgonen, men hur tidigt man än saknade, nog var mor vaken förut, sysselsatt med tillsynen .av våra kläder,.
som kanske voro både sönderrivna och saknade knappar.
När v i om kvällen .vände åter från skolan, stod mor i dörren och tog emot oss.
Det var rent märkvärdigt vad mor fanns överallt och vad hon räckte till för allt och alla.
Hur oandligt mycket annorlunda blir inte hemmet för stadernas barn, helst för storsta- dens.
Ett eller två rum och kök, där man aldrig blir .bofast och sällan kanner sig hemma och dar man kanske endast vistas om natten.
Där utqrnmet a r trångt och ingen plats finnes för barnen a t t leka på .. Och, det .v.arsta.
av allt, dar kanske b&amp;d.e f a r och mor äro ute i för- värvsarbete.
Diir barnen om morgonen, när Je gå till skolan, f å hjälpa sig själva, därför att mor redan gått till sitt arbete.
Dar mor aldrig hinner l i r a känna sina .barns sm &amp; sor- ger och bekymmer.
Där int &amp; h e d i v och intet fa.mi1 jeliv hinnes med.
Hur f örfirligt illa lottade äro inte siidana barn.
M h g a av dem kiinna sig redan fullviixta, innan de trampat ut barnskorna.
Och barnens föriildrar?
Veta de egentligen vad de förlorti, genom a t t inte f å leva .ett helt och fullt liv tillsainmans med sina bwn.
Inte f &amp; ge barnen det bästa av vad de själva ha avvunnit livet.
Inte f å dana och utforma barnens karaktärer eller annars leda de först.a stapplande stegen i livet.
De f å ingenting in- nerligt med barnen, de växa upp som halvt fr&amp;lingar för ?-andra.
De dar allra första viktiga åren, då.
barn så inner- ligt väl behöva.
en säk:ert stödjande hand och då de borde ha rätt till såväl detta som ett ljust, lyckligt, soligt liv.
Dessa allra första &amp; r, då mor .. inte.
borde ha rätt a t t lämna sina barnj då hon, som mor på .landet, alltid borde finnas till hands.
Det Er synd om.
sådana barn och - föräldrar.,.
Nar barnen hunnit skolåldern, tager, ju skolan hand.
om dem och det ar d &amp; lyckligt, om dar finnes, förstiiende pänniskor, som verkligen kunna,, hjälpa Öch leda de sm &amp; människobarnen, och inte endast pedagoger.
A. i?
r.
- Nelly Thuring.
Med f oljande rubrik liar f örbuildet givit ut en broschyr till kviniloi.i~.a, skri- ren av N e l l y T h u r i n g.
Det ar en liten skrift, skriven med varme och intensitet.
Man riktigt känner den oro som ibland kommer över förf.
för a t t inte kvinnorna skola först % vad tiden kraver av dem, latt de inte skola första &gt;etydelsen av sin ratt och ansvaret som påvilar d&amp;, sedan de blivit politiska ncdborgare.
Hon blir då agit.atorisk; ch manar energiskt kvinnorna till.
att ikaffa sig insikter, så att de inte lata slumpen vara lavgörande i sista minuten) ch d % låta sig behärskas av bakåtstra- varna, som hon kallar högerns man och kvinnor.
Men hon stannai * inte vid att vara agitatorisk och ge kvinnorna .upp- maningar .att följa oss, utan hon ut- ~ecklar även den socialistiska synen p &amp; problemen.
Flera av.
de, socia1.a och po- litiska dagsuppgif teina bliva berörda, 2.venso.m ställniiigeii till det religiösa problemet.
Av detta behöva vi icke.
tro att broschyren ar tung och svårlast utan tvärtom, den a r enkelt och 1attla.st skriven och absolut skriven för vad den Bsyftat; nämligen till.
yackelse för s %väl de slöa som de hjtintills indifferenta i ch olriinniga.
Som m h g a .av vgra kvinnor veta, så ar den icke ny för dagen utan ett par månader gamma.1 och .har gått ut i sitt första 10,000-tal men vi ha ändock velat, omtala den i Morgonbris spalter och fasta v5ra läsa- res nppmarksarnhet på den.
Vi vilja uppmana de föreningar, som ännu ej rekvirerat densamma, att omedelbart göra: det.
- Den .ar den enda populärt skrivna socialistiska broschyr, som lam.- par sig för masspridning bland kvin- norna, som nu finnes.
Och billig ar den, ty den kostar en- Zast 20 öre.
På annat ställe i tidningen finnes annons införd, vari upplysningar gives, var denna skall rekvireras.
S. V.
MORGONBRI ' S 10 Med adedning av motion från Alnö norra kvinnoklubb beslöt konferensen göra följande uttalande i f örbudsf rågan:) Konferensen vill uttala en f örhoppning on1 a t t nästa års riksdag dels grundlagsfästey beslutet om rådgivande folkomröstning och dels beslutar at.t &amp; dan omröstning må ske i En mängd viktiga beslut fattade på årskonfermen i Sundsvall.
f örbudsfragan redan hösten 1922.
Konf eren- sen riktar även en uppfordran till de social- Medelpads S.
D. Kvinnodistrikt hade sön- finnes 2 klubbar som ännu ick äro anslutna till demokratiska kvinnorna inom distriktet att dagen den 29 maj årskonferens i Sundsvalls distriktet.
Som framgår .av denna redogörelse göra allt för fräqjande av nykterhets.folkets Folkets hus, som var dekorerat med blommor ä r Medelpad ett av de bast organiseaade och seger i förbudsomröstningen, då denna seger starkaste distrikten i landet.
Inkomsterna a r en .av förut.sattningarna för den samhalls- cch grönt.
11 klubbar voro ' representerade.
belöpte sig på kr.
1,006: 79 och utgifterna p % omdaning och den högre kultur socialdemokra- Konferensen öppnades av distriktets ' ordf ö- kr.
791: 46.
Distriktets, ekonomiska stallning tin arbetar för.
rande, fru Disa Vastberg, som med några ord ar sålunda ratt god.
Båda berättelserna la- Rörande klubbarnas ställning t.ill förbund berörde det arbete ' distriktet under de gångna des m ' ed godkännande till handlingarna och och distrikt beslöts: styrelsen beviljades full och tacksam ansvars- åren presterat samt fann det var %.
ett lyck- f riket.
) Koiiferensen beslutar, a t t endast de lrvin- noklubbar, vilka äro anslutna till Sverges So- ligt omen a t t konferensen kommit a t t hållas cialdeqokratiska kvinnoförbund, f rån 1 juli J$.
Mors dag, då kvinnornas sociala arbete Val.
äga rätt tillhöra distriktet.
var ett arbete för hemmet och för kvinnans Till styrelse för det n.ya arbetsåret oiuval- Som gratifikation till det avgående V. U. frihet.
des fiuar Disa.
Vastberg, Edith oberg, Anna anslogs 25 kr.
och i arvode till kassören 50 ' kr.
Därpå valdes till ordförande fru Ekström, Larsson och Selma Ncrdlander, Sundsvall, Johannedal, och till sekreterare fru Tider- Stina Erikssov, Ortviken, samt Magda Lind- Höstens val.
man, Stockvik.
Till resefördelningskommitté holm, Tunadal och nyvaldes f i u Alnanda Berg- Daref ter behandlades f r5gan om kvinno- valdes fru.E.
öberg och fr. E. Bergqvist samt lind, Vivstavan.
Suppleanter blevo Linnéa lrlubbarnas uppgifter vid höstens val; och till justeri=igsm.än f iuarna S. Lundqvist och Ryberg, Ortviken, Ida Jupén, Wii, och Ole efter en stunds debatt antogs följande utta- S. Eriksson.
1,o jdqvist, Sund.
Revisorer fru Nanna lande enhiilligt: .- - Johnsson, Skönsbarg, och fröken Jenny Ham-)) Konferensen vädjar till kvinnoklubbarna lund, Vivstavarv, med fruar Stina Lundqvist, och alla intresserade socialdemokratiska.
kvin- Verksamheten.
Skönsbarg, och Tiderinan, S~ockvik, son1 supp- nor a t t i intimt samarbete med arbetarpartiets Av den föredragna styrelse- och revisorsbe- kompiuner och valkommitterade genom ett in- rättelsen framgick, a t t distriktet under ar- leanter.
tensivt förberedande arbete trygga en social- betsåret utvecklat en ratt livlig verksamhet.
.Följande hä.lsningstelegram avsändes: demokratisk seger i höstens val.
Vi vilja för- En på en tiotal platser redan ordnad före- orda: Fru Nelly Thuring, Strömsiin &amp; läsningsturné med en förelasare från C.
S.
A., a t t anordna ett &amp; ler flera större speciella F6r god gärning inom vårt distrikt bringar vilken skulle bekosta arvode och resor, hade kvinnomöten, dar valsituationen klarlägges Medelpads kvinnodistrikt.~ konferens Eder sitt m&amp;si inhiberas i anledning av - förelasarens f rån socialistisk synpunkt; sjukdom.
Däremot hade den med bidrag av varma tack och ett ' välkommen $ter.
a t t anordna särskilda instruktionsmöten rö- partidistriktet och förbundet anordnade agi- D i s a, V a s t b e r g.
E d i t h öberg.
rande valrätten, valtekniken, etc.; tationsturnén med fru Nelly Thuring, Göte- latt anordna en genomgående husagitation borg, som talare varit synnerligen vällyckad.
Fru Signe Wessman, Stockholm.
med spridning av upprop, tidningar och val- Nästan alla klubbar hade f å t t besök och tur- Besjälade av arbktsliist och tro p % seger sän- sedlar; nén hade samlat en publik på c:a 1,900 per- der Medelpads kvinnodistrikts konferens er a t t vid alla dessa tillfellen försöka varva soner.
Dessutom hade hon hållit demonstra- och förbundets ledning sin halsning.
nya medlemmar i kvinnolrlubben eller i arbt tionstalet i Sundsvall och M.atfors för mel- tarekommunen.
Disa Vastberg.
E d i t h öberg.
lan 3- h 4,000 personer.
Resultatet hade, bli- Det bör inskärpas) a t t det a r skam och ett vit en mängd nya medlemmar och.
en ny brott mot arbetareklassens livsintressen att Diverse fragor.
klubb.
i Fagervik.
Vidare hade D.
S. anord- icke delta i valet och stödja framstegets och nat en instruktionskurs i Sundsvall under två.
Efter kafferast beslöt konferensen enhh ' ligt socialismens sak.
dagar, varvid deltogo 32 ombud från klubbar- Sedan den gedigna dagordningen var ge- na.
På bekostnad av n %gra av de största ansluta distriktet till A.
B.
F:s distriktsorga- klubbarna och med bidrag av distriktet hade nisation och valdes som ombud fröken Elin nomgängen, avslöts konferensen med en hyll- en stipendiat, fru Am.
Berglind, ' Vivstavarv, Bergqvist, Sundsvall, med fru Anna Larsson, ning för mödrarna i anledning Mors dag av deltagit i instruktionskursen i Stockholm.
En fru Edith öberg, varpå deltagarna atskildes sommrfest.
i Tviparken hade, ehuru misslyc- Sund-svall, som suppleant.
Beslöts a t t anordna en starre: sommarfest i efter en val använd ' dag.
kad på grund av regn, inbringat kr.
165: Under året har ett par av D.
S. gjort besök Nackaparken och valdes till kommitterade Konferensens beslut och intresset inom på några klubbar för.lnstruktion i klubbar- fruar Berndt, Löjdkvist, Jupén, Ekström och kvinnoklubbarna lovar gott .för socialdems betet.
Distriktet raknar nu 14 anslutna klub- Eratins kommande valarbete.
bar med omkring 600 rnedlemm.ar.
Diessutom Kronberg.
Medelpads socialdemokratiska kvinnodistri,kt.
,. '
)) ' -.
JJ et ' ligger i Edert eget intresse.
att göra Edra uppköp i.
.
, KONSUMTIONSFORENINGEN STOCKHOLM MED OMNE
MORGONBRIS @ orts.
fr. sid.
6.).
ligt genomgiipa.nde förändringarna i produktionsprocessens inre.
Detta som egentligen hör till marxismens a b c ha synbarligen de, som på gator och torg skrika ut sig som Marx ' trognaste ef- terföljare och lärjungar, icke begripit.
.
det ringaste grand av.
.
.När socialdemokratin går att genom- föra socialiseringen vill den noga akta sig för att förstöra.
eller taga bort nå- got av den kapitalistiska.
- pro-duktionen innan den bestämt vet, att den har nå- got, som är lämpligare .. att satta- i stal- let.
Aven om socialdemokratin åter kommer till regeringsmakten skall den för sin egen och folkets skull inskränka sig till sådana uppgifter, som med hän- syn till laget äro möjliga.
Karl Kaut- sky har ett klokt ord att saga om denna sak i sin broschyr om " Georgien, en socialistisk bonderepublik ".
Kautsky framhåller att socialdemokratin vid re- geringsmakten m h t e avhålla sig ifrån att överskatta sin makts möjligheter och tro att endast förfogandet över den politiska makten skall sätta den i stånd att tillfredsställa alla sina önskningar och att i ett slag avhjälpa alla sina svå- righeter.
" En socialistisk regering bör ", fortsälter Kautsky, " ständigt vara med- veten om, att den.
måste inskränka sig till det ekonomiskt möjliga och nodvari- diga och att den begränsning som för- hållandena själva framtvinga icke kan överskridas utan att samhället.
självt och proletariatets frammarsch kommer att allvarligt skadas, Socialdemokrater- na.
' måste vid varje socialiseringsåtgard noggrant pröva laget inom vederböran- de ' industrigren samt de krafter och den sakkunskap, som står till förfogande.
De måste för varje inskränkning av företagarnas makt Överväga om darige- nom arbetets produktivitet minskas el- ler icke.
De måste oavldtligt sträva ef- ter.
att utveckla landets produktivitet och om för detta andamdl icke socialis- tiska medel och metoder dro lämpliga måste kapitalistiska megoder tillåtas, ja, till och med befordras. "
~ a n k e ~ å n ~ i Kautskys en ord är klar.
Näringslivets funktioner f A ej förstöras, och s i länge endast förutsättningarna Från kvinnoklubbarnas arbetsfält, l1 diogos styrelse- och revisionsberiittelseriia, vilka med tacksamhet godk ' indes.
H5ref ter f öretogs styrelseval för lrommande arbetsår och valdes: till ordf. och korresp.
Lovisa Strandberg, sekreterare Olga Haglund, kassör Lydia Edin, v. sekr. Dagny Lindström och v. ordf. Lydia Norgren.
Till revisorer valdes Anna Johansson, Hilma Skjöld och Anna Nordili.
Harefter f rekon ni dislmsion i flera frggor, däribland må namnas: ') Huru skola vi kvin- nor på bästa sätt kunna rusta oss att.
värdigt uppbära det stora ansvar, den ni1 erhållna röstrztten stiiller på osst) ' Denna fråga såväl som flera andra diskuterades livligt och del,- togo även de manliga kamrater, som inb.judits till mötet, livligt däri.
Beslut fattades a t t anordna ett offentligt möte, och till detta möte inbjrida Iggesunds kvinnor.
.
.
Även beslöts I " 3rsöka koinma i niirmare ' ge- menskap med skolan och ' lärarkiiren och där- fCr försöka f &amp; till stånd en förening, benämnd " Hem och skola ".
En förbereda.nde kom-.
mitté h M ö r tillsattes.
Under mötet bjöds p &amp; kaffe med goda bröd.
Sedan n %gra av de manliga kamraterna i n&amp;gm kortare anföranden tackat.
f ör inbjud- ningen avslöts mötet med avsjungandet av Internationalen.
För ~ ~ &amp; e s u n Kvinnolrlubb ds: L. s. '
NYkroppa soc.-dem.
kvinnoklubb höll års- nöte torsdagen den 10 mars. '
A v styrelse- !erättelsen framgick, a t t r&amp;dle&amp;santalet vid .rets slut utgjorde 14.
Klubben har under ret haft 10 ordinarie samt 4 extra möten.
E t t ~ffentligt möte med föredrag av fru, Hulda i ' lood frain ' Karlstad h,ar h %llits, samt en in- truktionskurs med fru Agda ö&amp;lund, Stock- kolm, som instruktör, vid vilket tillfalle sam-; värn, hölls, och ha &amp; till detta ' möte en del komstående kvinnor inbjudits.
.
Klubben har xordnat en fest till vilken alla.
gamla i sam- lallet inbjudits, och vid festen förekom kaffe amt sång och musik.
Tidningen Morgonbris Lar s %lts i omkring 500 ex.
Anslutning till $OG.-dem.
arbetarpartiet har.
skett genom kol- ektiv anslutning till platsens arbetarekom- mun.
Enligt revisionsberättelsen har imkom- ter.
och utgifter balanserat på kr.
710: 55. rill styrelse valdes fru Hanna Bratt,.
ordf., ' röken Signe Backman, sekr., .fru E w n a Vik- und, kassör, fröken Hedvig Thor, v., ordf., c h fru Hedvig Sundelin, v. sekr. Supplean- er fruama Ruth Glad och.
Viktoria Berg- tröm.
Revisorer fruarna.
Lilly Rydén och Iulda Edman samt fröken Elin Dalström.
Kommissionär - f ö r Morgonbris blev fru Ruth) lad.
&amp; tyrelsen.
.
.
l. i: Kassleholms kvinnoklubb.
Sällan hörs nhgot fr8n den stora Göinge- staden.
Men det f i k dock en livskraftig kvinnoklubb har som den 13 april firade sin 2-iirsfest.
Till denna högtidlighet hade klub- ben den stora glädjen a t t f &amp; mottaga fru Hulda Flood som talarinna.
Sedan klubbens ordf örande, fröken Jönsson, hiilsat de närva- rande välkomna, höll fru Flood föredrag över.
ämnet:?
) Kvinnorna inför nya uppgifter J.
Talarinnan påpekade särskilt en del frågor, d i r just kvinnornaborde kunna göra en in- sats av bestgende värde.
Sådana frågor voro: Bostadsfrågan, fattigvårdsf rågan, barnav %rds- och.
undervisningsfr %gorna, rusdrycksfrågan m. fl.
Men för a t t framgång skall vinnas, måste kvinnorna organisera sitt arbete, liksom männen gjort.
Vi kvinnor måste göra oss förtrogna med de politiska, fackliga och koo- perativa organisationerna och $ar satta in våra krafter.
Men framförallt e j glömma bildningsarbetet samt ' troget hålla s a m a n.
Endast genom solidaritet kunna vi nå n&amp;let.
Dett.a så känsliga och lärorika föredrag mot- togs av publiken m,ed livliga applgder.
Efter föredraget vandes blickarna mot det.
festligt dukade kaffebordet, dar den skanska gilleskakan (spettekaka) tronade mitt p % bor- det (k o m i t t e n till ' heder!).
Sedan kaffe J Iggesunds soc.-dem.
kvinnoklubb iö11 %rsmöte söndagen den 13 inars 1921.
Sedan klubbens ordf. hälsat de närvarande rälkomna och dagordningen antagits, före-; tå nu inför ett nytt val, och vi kunna rara vissa om att denna i fråga om ar- iument så föga nogräknade propagan- ia mot socialiseringen skall fortsätta i skärpt form.
Det galler för arbetare- kvinriorna, som nu också ha lika myc- &lt;et att säga till om i det politiska livet; om alla andra, att icke låta föra sig lakorn ljuset av skrämselpropaganden i; ocialiseringsf rågan.
Arbetarekvinnor- för kapitalistisk produktion finnas, kan na t-naste skaffa sig upplysning i dessa ingen socialist taga på sitt ansvar at1 frågor.
Göra de det komma de säkert genom oovertankta Atgarder.
slå allt i att lagga sin röst för socialdemokratin!
grus - och spillror.
Vi komma åter till ett uttryck av Saint-.Simon: " I indu- strin (med industri menar S.-S.
nä- ringslivet över huvud) ligga san~hällets verkliga krafter. "
Erkanna vi tanke- gången i dessa ord, så framstår den plikten klar för oss, att vi måste skydda och vårda samhällets produktiva kraftei n. b. och 1 tr. upp samt endast i den mån kräva ändringar, som dessa verkligen befordra tillväxten Stort lager av in- och utlandska nyheter och förbättringen av produktionen.
i Redan har i vårt land stått mycker!
.
strid om socialdemokratins krav pC socialisering.
Motståndarna från högei n tiii billiga besthda priser.
Obs.
!
Bestahingir utföres och vänster ha vantolkat och i oriktig U tiU billiga priser.
n dager framställt våra uppfattningar.
V Damkappor, Drlikter och Kjolar.
,
12 ' druckits sjöngs av några inedlemmar en f?
tillfallet av vice ordf. sammanfattad dikt oc bpplästes bä&amp;fter av sekr. en liten förfitta bit över klubbarbetet.
Darefter vidtog det egentliga mötet och ix gingo 7 nya medlemmar.
Ars- och revisionz berLt ' telser föredr6gos och godkändes.
A; trr berättelsen framgick, a t t klubben deltagi mangrant, i majdemn&gt;nstrationen.
Tre av klut bens medlemmar har tillsammans med sam organisationen organiserat arbeterskorna p; kapsylfabrikcn samt sömmerskorna har i st.a den.
.
Fyra av klubbens medlemmar äro ut seclda till representanter i sagostundsavclelnin gen, och e n a r representant i Arbetarnes Bild ningsförbund.
Klubben har tecknat andel Kooperativa handelsföreningen samt i Koo perativa bageriet.
Tre medlemmar vorc närvarande vid distriktets konferem i Lund Under som,maren har arrangera &amp; t ' l5 frilufts ....
.
.
niöton: i öll ler öd och i Folkets park.
%b ben har varit inbjuden till kamratmöte ho, ris tian stads kvinnoklubb, vartill medlem inarna ganska talrikt rest med.
Av föredrad har f örekonimit ett av folkskoleinspektör Hu1 dén om Kristendomsundervisning i skolorna E t t av professor ajövall med ämne: Sjukdon som samhällsföreteelse, samt ett av överlararc Eriihard om Det proprotionella valsattet.
It medlemmar vor0 utsedda i valkommittén til stadsfullmaktigevalen.
På arbetarepartieti listor hade klubben uppsatt til1sam:mans mec arbetarekommunen några medlemmar son kandidater.
Och .lyckades det .klubben .att fE en av sina.
vald, nämli.gen '.
fröken Jönsson klubbens ordf örande.
Alltsa klubbens- f ' ö r s t E stadsfullmäktige.
En jul- och familjefest- hai gått av stapeln med föerdrag av i+sdsgska~ Björldund sa.mt folklekar av sagostundsbar nen under ledning av - klubbens ordf. Et1 kamratmö t e, vartill ~risti.anstadsklubbe @ va, rit inbjuden, varvid förekom föredrag av d: Hagner samt diskussion;.
En .paketfest me6 diskussion, vartill Soc.dein- ungdomsklubben inbjudits.
Till behövande i n o m klubben hal 2 medlemmar sainiat ihop en-ganska stor sum.
ma-till jul.
Klubben har.
även deltagit i hyll.
ningen på Brantings 60-årsdag.
Kommissionäi a r utsedd för tidningen Morgonbris och har sålts c:a 480 exemplar därav under Hret.
Klub- ben har hållit 12 ordinarie.möten varvid all- tid f örekominit diskussion .i olika f rågor.
Sty- relsen har dessutom haft, många styrelsemöten.
Antalet mcdleminar ar vid årets slut 66..
Härefter förekom val av styrelseledamöter och valdes till ordförande fröken Anna Jöns- son, vice ordf. fru Anna Werner, kassör fiu Ida Mylén, sekreterare fru Frida Franzén, vice sekr. fru M.nria Jensén.
Till revisorer valdes fru Hanna Neuinan och fru Josefina Lerberg.
Sedan de viktigaste frågorna .blivit behandlade sjöngs av f i x Werner ' en vals.
Till klubben hade skänkts av fruar Anna.
Persson, Johmma Fors och Ida Johnsson och undertecknad en röd fana, som e n överrask- ning till årsmötet.
Till sist lästes ett stor- artat vaxelpoem av fru Hulda v ils son och fru ' Anna Werner, som livligt applgderades.
Till fru Flood vilja vi framföra ett hjärtligt tack för hennes varma ord och v$lllrom$ien till oss igen.
Till klubbarna landet ~ n .sänder t, ~ ä s ~ l e h &amp; n s k l u b b e en n hjärtlig hiilsning ge- Sekreteraren.
nom.
MORGONBRIS ' NKAKT !EBOLA.GET.
NORDEN.
.
Alla slag av bankaff8re~ - Hogista inlhiingsranta.
.
.
Vad väntar 1921 av Sveriges kvinnor?
.
.
En broschyr av NELLY TE U R I N G.
.
.
Varje intresserad kvinna bör läsa och sprida den i största utsträckning.
Pris 20 öre.
Kornmis~ionärix erhålla 20.
%.
Rekv.
frAn Morgonbris ' exp., Grindsgatan 1 0, Stockholm.
Arsberattelse.
.
över Nynashamns Soc.-dem.
kvinnoklubbs verksamhet under %r 1920.
Klubben bildades den 27 sept.
1910 och ä illtså 10 &amp; r gammal.
Medlemsantalet a r 6s Jtyrelsen har under året haft 14 protokollför la sammantriiden.
De ordinarie mötena h: larit 10 och ett extr,a.
Styreisen har bestått av fixarns Karolin: Carlsson, ordf., Ida Karlsson, kassör, Ann: ?ettersson, sekr., Anna Ek, v. ordf., sam 3llen MHnsson, v. sekr., vilka ' vid årsniöte mvaldes utom fru Ek, som avsade sig.
I hen les ' stalle invaldes fru Olivia Joakjmsson.
Klubbens kassa har balanserat på en summ: IV kr.
1,,238: 61.
En enskild julgransf est och två nö jesaftna, la.
v ~ r i anordnade!
t Inom klubban ha?
av 11. mcdlemiar.
.
biidat,.
studiecirkel i funktionkaarbete.
I e?
a7: omm&lt;nen: anordnad barnavårdskurs, ledd al ' röken Häggblom, har iiven .klubben deltagit Klubbens möten ' ha 1 allmänhet varit .val besökta och ' har, utom det vanliga arbetet orekommit diskussion, agng och uppläsning u lubben har deltagit i hyllningarna fö: Ijalmar Branting, Agda östlund och Ann2 indhagen p % deras respektive högtidsdagar Klub.beq .ar representerad i fattigvårds- larnavfirds- och fosterbarnsniimnderna, i skol ådet, dyrtidskommi.én.
sa,mt har en supp sant i kommnnalnamnden.
Vidare har klub len en representant i A.
B. F., sagostundskom iittén, föreni.ngen Folkets Hus, Konsum ionsf öreningen samt .konstverkskominitt6n.
Klubben har med ett ombud deltagit i soc .. em. kvinnokongressen och med ett 0.mbu.d j istriktskonf erensen.
.
.
Styrelsen hoppas, a t t det goda förhMl.ande, Din varit rådande inom klubben, må, fortsat- xs och vi var och en försöka att bidraga till %rt arbetes framgang för a t t en gång nå det tora m %l, som vi alla kampa för.
Med denna nskan sander Nyniishamns - kvinnoklubb en amrathälsning till klubbarna landet runt.
Btyrelsen.
, i, Stookholmu sdd~ai kvinnoklubb eec-dem.)
.
avhllller ordinarie eammantriide 1:eta onedagen i varje mllnad ki.
8 e. m. i lokalen 3 tr. Sodra Folkete Hua.
Ordf. &amp; öken Anna ~vma; on, Grindsgatan 10, Iii, v asa stadens soca-dem.
kvinnom klubb har ord.
möte 1:sta mhdagen och 3:dje tisdagen i v&amp;je m h a d kl. 7,30 e. m. ii lokalen IJppl&amp;dsg.
51, 1 tr. (Gustav Vasa-automaten); Uppbörd och inskrivning varje; möte.
Styrelsen.
Kungsholms sot.-dem.
: kvinno- kllubb avhilller ord.
möte 3:dje onsdagen i varje m %nad kl. 8 e. m.
S:t .Eriksgatan 21.
Ordf. Hildegazd Ström, Bergsgatan 27, 1 tr. 5.g ...
.
.
.
.
.
.
.... F6raSn.hgen f 6 ~ Hembitdiden i $tdckhq~Imi -.
avhAller möte Lata torsdagen i v a j e miinad ' kl. 8,,30 e. m. i Folkets Hua P-sal, 3:dje .torsdagen i Folkets Hus C - sal.
Styrelsen.
.
.
...
~ ' i l 1.
holms e~ sot.-dem.
kvinnom klu bb h8ller prd.
möte i Folkets Hus i Sadra V * &amp; 2:dra ' tis,dagen i varje m h a d kl. 7 e.
4 '.
.
.
.
. '
Stockholms stads, Stockholms o. lppsala Iäns sot.-dem.
kvinnadi- itrikt.
Adr.
: Kassören Fru Gerda Berg-; rand, Bromsten.
Styrehm. '
Stockholm.
.
.
.
.
...
.
.
~ t ~ r e l s e n.
.
,.
- Solna soca-de &amp; kvinnoklubb haller not6 2id.m ' tisdagen i varje n&amp;nad kl. 8 e. m Huvudsta Folkets Hus och 4:de onsdagen v k j e m h a d kl. 8 e. in.
i Hagalunds ' Folkets 3us: Styrelsen. '
' Arvika soom-dem.
kvinnoklubb av- diler ordinde möte 2:drs mhdagen i m4na- len H.
8 e. m.
B ~olkets ' .Hus ' C-sd.
HtyreZren.
.
.
Eskilstuna kviiawoklu bb svhAiier or.
iinazi8 maten 1:sta mhdagen i varje mhad A.
7.30 e. m. i Folkets Hus, rum n:r 4.
Styreken.
Sphngi soom-dem.
kvinnoklubb av Aller o r d i n d e, möte första torsdagen i vaje Sthlms Allin.
kvinnoklubb (eoc.-dem.)
~ h a d M.
8 e; m. i ' Folkeks ' HUS.
avhlllier ordinah mate 4:de mandagen StgreZren.
varje mCLnad kl. 7.30 e. m.
. '
.
. '
Obe.
Lokal i D-salen, ~ o l k e t e Hua: 8lyrcb~n.
tockholm 1921.
A.-B.
Arbetarnes Tryckeri
