# ID: svediakorp-per2476
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1921
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 17,948
# sentences: 1,206
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


(25 öre) TIDNING F O R DEN SOCIALDEMOKRATISKA ' KVINNORORELSEN.
Utgiven av styrelsen för Sverges Socialdemokratiska Kvinnoförbund.
N:r 6.
Juni.
.
S o ~ i a l i s m och fol~kupp,fostran.
För Morgonbris av E r n s. t W i g i o r s s.
Fastän man är socialist, behöver man inte mena, att samhället kan sköta all- ting bättre än den enskilde, och att sta- ten bör bli ett slags klockarfar, som skall # allting bestyra.
Det finns nog inte många, som för att tala ined Chesterton skulle vilja avstå från, att själv välja hustru eller ctt snyta sin egen nasa.
Men även då vi kornma ett styclre bort fran sadana rent personliga ting, &amp; en d å vi komma i n p &amp; det eko- nomislra omradet .och fr8ga oss, hur vi bäst skola kunna ordna var t ngringsliv och f5 det störsSa möjliga utbyte av v5ra naturliga tillgångar, lär det alltid kom~na attt finnas deladc menin.gar om var granserna liimpligeii ' böra g % för samhällets ingripande.
Det finnes emellertid ett omrade, där inte bara socialister betrakta samhället som dcn bäste företagaren, utan dar so- cialismens förklarade motstlindare i praktiken ganska ivrigt medverka till att sträcka ut statens och kommunernas inflytande, ofta naturligtvis utan att marka och iitail a t t vilja erkänna, att de iiro medarbetare på det sociealistiska framtidssamhället.
Det är p &amp; det vid- st&amp;kti~ arbetsområde, som heter fol- kets uppfostran.
Är ' det nu socialism, kan man fråga, att lata samhallet ta, hand om medbor- gamas uppf ostroan?
Utan allt tvivel, försåvitt man ' med so&amp;al ' ism förstar en .uppfattning, som anser samhället i stor utsträckning vara bättre skickat än en- ikilda &amp; t ta tillvki landets naturliga tillgångar.
Ingen brukar tveka att kalla den för socialist, som kräver att samhället skall taga hand om skogar och gruvor och vattenfall.
Men den största av alla viira natudiga tillglinngar ä r folkets duglighet; och den gom vill att samhället skall ta den om hand och utveckla den, han Er i princip lika myc- ket socialist som en anhängare av gru- vornas eller skogarnas aocialisering.
Vad ar det d &amp; som gör skillnan så ner igenom, och vem skall bekosta ut- stor?
Varför finns det så rnycl~etfolk, bildningen, om inte samhället?
som anse det helt naturligt, att samhäl- Socialisten kan alltså glädja sig åt let skall lägga ner miljoner, varje år på att har ha sällskap ett styclre på vägen folkets uppfostran, men som knappast med dem som han annars har vant sig kunna tänka sig nagot mera daraktigt vid att betrakta som oförsonliga fien- in att låtra staten plac&amp;a kapital i före- der.
Men visserligen bara ett stycke.
tag, som förädla vara malmer eller v&amp;ra Ty lika sakert som det ar, att ett visst skogar?
Svaret kan ges i en enda sats: mått .av allmän folkbildning är behöv- D e t l ö n a r s i g i n t e f ö r lig ' för den moderna industrin och att.
-,.
Gata i Oskamdhasm.
1 d e n p r i v a t e k a p i t a l i s t e n en lång och dyrbar utbildning för det a t t l ä g g a n e r ' p e n g a r p &amp; ledande fatalet ar en nödvändighet .i f.
0 1 k u p p f o s t r a n.
Och ngar ett den kapitalistiska världen, lika säkert.
företag inte ar lönande f ö r dem som äga är det, att en verklig jämlikhet för alla kapital, nar de allts % intc i samhället ifråga om uppfostran skulle betyda en behöva se en farlig konkurrent, som fullständig omvälvning av det nuvaran- kan beröva dem en d e i k deras möj- de klassamhället.
Ligheter till enst, då bli deras ögon ge- Låt oss bara i. bankarna fortsatta p % nast mildare vid bedömande av staten den allmänna folkuppf ostrans vag, som som f öretagare.
Folkundervisningen vi nu också tveksamt och försiktigt re- kostar pengar, det ar sant, och sk:atter- d.an beträtt.
Låt oss anta, att end.ast nas ökning blir ett särskilt kapitel, ' men den naturliga f allenheten vore avgö- för övrigt har man ingenting att för- rande för den utbildning, som.
komme lora - och en hel del att vinna.
Ty barnen till del, inte f öraldrarnas fat- det privata näringslivet behöver utbil- tigdom ' .eller rikedom.
Ingen tvivlar på dat folk, fr %n toppen och ganska långt att vi ha mängder av naturlig b e g b.
.
.
ju a. l, d r e samhället blir, ju mindre let.
finnes av nya naturtillgångar att - ~tnyttja, ju mera landet gå,r över iarån ~ i d d n g för den socialdemokratiska itt vara ett glest befolkat nybyggar- kvinnorörelsen.
Men även .and till att bli " fullbyggt '.
detta flall skulle jämlikhet i uppfost- Utgives av styrelsen för Sverges Socialdemokratiska Kvinno- ran förr fler senare leda till en omstöp- förbund.
ling av samhallet.
En okunnig fnlk- majoritet kan låta makten ligga i han- R e da lr t ö ' r: Ruth Gustafson, Bränn- lerna på en klass av arftliga egendoms- kyrkagatan 27, Stockholm Sö.
St.- Tel. Söder 74 94.
Rikstel.
249 48. igare.
Med stigande kunskap vaxer.
insikter om sina Expedition: Anna Svensson, inte bara de.
.fattigas Grindsgatan 10, III, Stockholm So.
gemensamma, intrissen utan ocksa de- St.-Tel. Söder 78 98. ras förmåga att tillvarataga dem.
I P r e n u m e r a t i o n s p r i s: Helt &amp; r samma m %n, som de besittande klasser-.
kr.
3: -, halvt år kr.
.l: 50; lös- na f örloroa sin ensamrätt till den battre nummer 25 öre.
A 11 11 o n s p r i s: Sista .sidan 25 ore, atbildningen, förlora de också sitt star- kaste vapen i kampen f ö r sin ensam- textsida 40 öre pr mm.
rätt till egendomen.
Ett folk van Sverges Sot-Dem.
Kvinnoförbund: breda lager vunnit kiinskapens makt,.
Ordf. .och korresp.
sekreterare: Fru kommer ofelbart att p å det ena sättet Signe Wessman, Upplandsgatan 85 III, eller det imdra göra-sig fritt hade från S t o c k h o l m.
A.
T.
24436. arftlig riksdom och " från dess oslrilj- aktiga följedagare, arftlig fattigdom, ning, anlag f ör t clmisk~a upppfiuingar, Det ar ' alltså bara den enkla samiin- för elronomisk organisation., f ör veten- gen man ger uttryck åt, d % man säger, slraplig upptäclrarevcrksa.mhet, som i att en battre folkuppfostran både me- vårt iiuvarande samhiille aldrig komma delbart och omedelbart leder fram mot till utveckling helt, aenkelt darf ö r att socialismen.
Skulle.- det vara omöjligt den nödvändiga träningen är för dyr att ge denna sanning en sådan f o r n, att f ör f oraldrarnas villkor.
Om samhället den kunde gripa de maiiga, f ör vilka liar p &amp; allvar triidde i föräldrarnas dunkelt ord .eller en ganska avlag- stUlle, skulle första resultatet bli, att sen drömbild?
Vore det inte möj-.
denna längre och högre utbildning bleue ligt att gå ut till arbetareklassens ' möd- myalcet vanligare 3n den är nu.
Men rar och klargöra för dem att socialis- när en varii blir vanligare,, blir den bil- men vid makten, det betyder visserligen ligare.
Man skulle inte behöva betala inte.
nya- himlar och en ny jord, där.
hundratusental ' åt folk på ' ' leaande " mjölk och honung flyta, p e n det bety- poster, man skulle inte behöva klaga der omedelbart- Bamma uppf ostian f ör över att staten intk kan lroi~lrurrera med deras egna barn som för de rikas, och enslrilda.
företag om den salispta dug- därmed ocksa helt andra möjligheter ligheten, man skulle f a se e n ii t j ä. ni- för dem att göra sina naturliga gåvor.
n i n g n e d å t av de högre och hog- gällande, helt andra utsikter till yt-tre sta lönerna.
Och samtidigt skulle m; an valstånd och ett &amp; are liv?
få e n u t j ä m n i n g u p p i i t för de lägre löneinkomsterna.
En bättri ~ i i l A.
B.
F:s studiecirklar och lokah allmän uppfostran skulle ggöra oss d i a - arbetsråd.
dugligme på vara olika poster i sam.
Som av utsända cirkulär framgår har A.
B F: s represeritantskap beslutat a t t en intensil Iiallet, En större allmän duglighel och planmiissig kamp mot smutslitteraturex skulle öka hela produktionens resultal skall av förbmdct organiseras.
I ovannämn da cirlculär ha riktlinjerna för denna.
karny och '; kapa möjligheter till större all- uppdragits.
Utöver detta vill centralbyrår mänt välstånd.
Nya vetenskapliga upp- uppmana Eder a t t snarast å Eder ort orga tackter, nya tekniska uppfinningar: nisera denna kamp.
A f f i s c h e r och c i r k u l a r rekvireras fr %n c e n t r a l b y r h Af bättre ekonomisk organisation slrullc fischerna kosta 15 öre pr st. Av cirkuläred öka sanihallets rikedom p &amp; ett satt, som erhålles nödigt antal ex. gratis.
Förberedel ser för f ö r s ä l j n i n g a v g o d a o c l vi nu endast oklart lcunna ana.
b i l l i g a b ö. c k e r böra omedelbart via Men skulle inte alltsaman eller åt- tagas.
Vidare uppmanas ~i a t t till central b y r h anmäla och insända ex. av de tidningar minstone det mesta gå i de enskilda som intaga annonser ' om mindrevärdig littera ägarnas fickor?
Och ar det inte.
till sist tur.
I övrigt föres kampen på för varje plati lämpligaste siitt.
Rapport om Edra %tpörsn den arftliga rikedomen, som.
har deil den i denna sak emotses, liksom vi givetvii ärftliga fattigdomen i sitt .följe?
Jo, äro tackcamma fö.r alla uppslag f5r .att görr denna kulturkamp så effektiv som möjligt säkert i allra högsta grad, och alltmera ' Morgonbris.
j. '
, ' ' Vad blirföljden slöhet OCK liknöjdhet, som med: n gång gripit Sverges småfolk när det $iller ~ a m h ~ l l s a n ~ e l ä ~ e n h e t e r ~ ~ a?
Ja, den blir säkert bå.de oväntad och jdesdiger.
För den, som lite objektivt försöker xdöma f örhållandena, för den, som nte .tycker att allt är bra som det är) ch för den,.
som brinner a v längtan 3fte.r att få fram ett nytt samhälls- system, ter sig det som nu försiggår så- lom vansinnigt, hopplöst och tragiskt.
Folket här i landet har, med scoisalist.
nens hjälp, genom ett intensivt arbete: iamskapat.
den allmänna medborgar- rä tt ' ens genomf örgnde.
Men ar därmed # allan rättfikdighet.
~ippfylld?
Rar därigenom .allt,.
blivit hili11c6mligt?
Ha alla orattvisor därmed.
.
bragts ur världen?
Dessa, frågor.
strömma osökt över en.
nar man ser det.
ringa intre.sse; - som dessla nyvordna, medansvariga medbor-.
gare visa vid valtillfallen och i upplys- t~i.ngsverksamheten.
Medborgarrätten skulle ju endast vara det första men.
nödvändiga steget mot ett mera inten-.
sivt arbete f ör realisera9det.
av den folkstyrelse, varigenom broderskapets tidevarv slciille kunna komma litet när- mare.
Men i stället för att ined liv och lust, m.ed glädje och hänryckning uppta kampen med de makter, som annu stå.
emot detta broderskaps förverkligande, fortfar Sverges 90 proc.
småfolk med sin slöhets.
sömn.
Yrkesarbetare, små- hantverkare, småhandlare, srngbönder; självf örsörj ande kvinnor, tjiinsteman ni.
f l.
- som alla skulle ha något att vinna genom det socialistiska samhalls- systemets f örverkligande -.
s t alma snällt och be~kedligt hemma vid de dl- ~ixianiia valen och låta fortfarande det ga-mh regerande f åtalet sköta - om bg- stiftningsarbetet till deras förmån.
Och dessa kunna sannerligen inte be- skyllas för liknande slöhet,.
och de ha all.
anledning att jubla över det dumma " folket ", som .t.
.o.
m. nu, när de med en gång, om de ville, kunde t a all mak- ten i sina händer, sniillt .och beskedligt fortfarande låta dem behålla den.
0!
att min lcunde ruska u p p dessa döaj ljumma människor till att begripa, att de nu ha en makt och därför böra brukla den!
Men okunniga aro de.
och okun- .. niga vilja de förbliva, ty de gitta inte LV den
På.
agitation i Skåne.
arbetarhustrur.
Under föregående år dishuterades i Många vackra sagor har jag hört om flera n:r av Morgonbris tanken på ål- sl.åningarnas sti:liga spettekakor, och derdomshem åt kvinnor inom var röd hela tiden, som jag skakade på t %get relse.
Tanken var onekligen vacker, mellan Karlstad och ~ässleholm, satt .men det praktiska utförandet ställer jag och undrade, månne Hässleholms- sig nog helt annorlunda.
Själva prin- klubben har spettekaka på sin årsfest.
cipen e n d a s t k v i n n o r kan viil De hade namligen 2-ärsfest den 13 april också ifrågasättas, då ju mannen lika och jag hade fatt ett ultimatum från väl som kvinnorna behöva vard och, vårt förbunds ordförande, att jag skulle omsorg.
Då den har tanken fördes dit och uppbygga dem med något sorts fram, erinrade jag mig en liknande, som evangelium om kvinnornas nya upp- gifter.
Och si, verkligheten överträf- jag fört på tal inom min egen organisa- fade mina iijaivaste fantasier.
Fram- tion, men som tydligen var för tidigt me i salen stod dukat ' ett kaffebord väckt, namligen tanken på en tids som- med den allra stiligaste spettekaka.
Och marvila åt våra medlemmar.
Om vi på en opplänning - som skåningarna undantaga Stockholm, så %r det i våra ' kalla de övriga svenskarna - som industristäder inte må11ga arbetare- aldrig ' sett en dylik tingest, utövade hustrur, som kunna .få någon egentlig Kvarn i Eslöv.
.
.
dess prakt en alldeles Överväldigande sommarvila.
verkan.
Skåningarna kunde.
viil aldrig.
Inom våra klubbnar skulle vi dock behöva ha trakiga möten, som ha så blir - det stor fest med, detsainma.
Vi kunna göra för vara medlein- härliga saker att ta till.
Om de bara ska inte spara p5 farger och glädje när mar i detta lianseende,.
Med till- duka ett kafefbord med spettekapor, så det inte ar nödvändigt.
lämpning av principen i ii b ö r d e s.
.
.
.
Det var dock inte bara Hassleh~olms- h j ä l p skulle en del av vårt klubb- ens att gå på ett föredrag, en förelas- borna, som skulle uppbyggas, utan det arbete f % detta verkligt praktiska resul- var så gott som hela S k b e, och för en tat i ett par veckcm välbehövlig rekrea- ning ell.
dyl., som kanske i n&amp;gon mån som aldrig gästat den feta provinsen, tioii för v %ra niedlemmar .. kunde skingra deniia.
okunnighet.
vill jag bara säga, a t t Skåne ar ett Har endist några förslag hur man Och ' hur skall det lilla fåtalet, verk- inycket.
vidsträckt rike.
Jag har nu lämpligen kunde gå till.
väga.
Mö j- ligt arbetande socialisterna, kunna halla kuskat hars och tvärs, över hela land- ligheterna iiro givetvis mycket o1ika.f ör st &amp; ngen mot bakåtsträvandets makter, skapet, och sett både bokskogar och olika orter och satten att lösa frågan blir naturligtvis n.armast varje klubbs r.ar ni alla andra i n t e ens vilja hjtilpa väderkvarnar) för att nu inte Sterigen sak.
N&amp;gra uppslag kulina ju inte tala om spettekakor.
dein nied ' edra röster?
Och hur skola Som det Rr något mer än trettio pllat- skada i alla fall.
pi själva kunna möta och bemöta mot- ser som besökts, så skulle det ta alldeles Första f örutsattningen f ör iitt ' in- ståndarna, nar ni inte skaffa er kun- för mycket av tidningens utrymme i bördes 11 jzlp ' - principen.
skall komma skap och insikt i socialismens iiliiebörd anspriilr, att namna var och en plats för till sin ratt ar, att allt sm %tt och vrångt, Man friim jar sannerligen inte ut- sig, utan vi få därför göra en liten över- all självgodhet - och klandersjuka f %r £orsvinna ur vart medvetande och j vecklingen mot " nya förh %llanden genom sikt över det hela.
För att d % börja med resultatet, så rakna vi nu, sedan en in- a t t enbart bevaka sina egna lönefrågor, terimsstyrelse förvandlats till klubb, de Ef raims budbärare eller n %gon liknan- vilket de flesta tyckas tro.
Vad hytta nybildade klubbarnas antal till tio.
Dar- de sekt, mni står för arrangem-angen.
gör det att lönerna stiga nar allting an- jämte har tillsatts tre interimsstyrelser, Jag slrall gärna erkänna, att det som ännu, nar detta skrives, vänta på iniinga gånger stöter på svårigheter att nat stiger i proportion darmed?
- kunna anordna våra.
möten trevligt, Kan man inte samtidigt skapi fram sin f ö rvandlin g.
..
De &amp; anliga partivännerna voro p &amp; en men nog kunna vi .alltid göra n&amp;got, och en omläggning av det ekonomiska sam- del platser s % ivriga att f &amp; sina kvinnor varför skola vi envisas med att stöta hällssystemet, efterskanker man ju med organiserade, att de p &amp; ett ställe, niim- folk ifrån oss, genom att se sura och d.en ena handen, vad.
man vunnit med ligen i Svalov, börjuat plocka .ihop till griniga ut, ilar vi.
Iruiina f å f arnileii f ull.
.
aen andra.
en klubb redan innan nagot möte h&amp;l- om vi bara skratta, och visa dem en litet lits.
Gack allesammaiis och gör lika- gladare uppsyn '.
Vill nar det ar frbga Varför inte nu 8nvaiida de möjlighe- om anordnande av möten, hänvisa till ter vi ha att p. % fredllg vag framskapa ledes!
Somliga möten ha varit val besökta, Nelly Thuïings artikel i Morgonbris ' den nya tiden, i stallet för att lata reak- andra mindre val, och n %gra dåligt.
aprilnummer, lar er den utantill som en tionen kasta oss tillbaka till det gamla?
Somliga ha varit riktigt trevligt lanord- trosartikel.
.
Skall det alltid vara nödvändigt med na.de, med musik, sång samt blommor Till sist skulle jag vilja, till alla dem, förtryck och lidande för att manniskan på borden, och sm % trevliga uppiggan: som jag konimit i beröring med, under, de samkväm efteråt.
Sådana dar små min vistelse i Skåne, rikta ett hjärtligt inte skzall somna?
Stadsfullmaktigevalen i ~tockholrn i gladjestunder, som bli riktiga oaser, i tack för all den moder- och faderliga, en agitators många gånger trista och omvgrdnad som agnats mig, och inte mars tyckas tyda därpå.
.
tr %lriga ökenvandring.
E11 del man- minst till sk %ningarnas Olof,, SOIII ord- Skola riksdagsmannavalen i sept.
niskor da.-mot envisas f o.tfwande att nat största delen av den- 1Ltiiga turnén, göra agitationsmöten torra och tråkiga och, som med ett aldrig slappnande in- ocks % bli ett bevis för detta ?.
Eller skola vi kvinnor bevisa mot- och skrämma därför allmänheten ifr %n tresse övervakat, att joag åkt omkring i pig.
Nar det bara annonseras ut före- varenda ' krok och utnyttjat alla mö j- sa tsed?
drag, s &amp; akta de sig nogsamt för att åt- ligheter.
N e l l y T h u r i n g.
lyda kallelsen,.
.
såvida det inte ar HuldaFlood. '
l l I I l)!
O l / ' ' I 1 ' '.
.4 MORGONBRIS --.
.
- ...
.
- stallet ge plats åt hänsynen till den be- medfödd fallenhet för sjukvård och icke tryckte kamraten och känslan att var endast vårda de de utomstående.
.s.om och en måste hjälpa för att sjillv bliva föras dit, utan hämta ' dem också till hjälpt.
S % kunna medlemmarna satsa sjukhuset på en.
bår, liar så behövs.
(&amp; ter N. Lenaus varldsberörnda ' sonett.
) ~ en mindre summa var och - en och för Jadovs sjukdoni ar ett bevis,på deras dessa pengar hyra en liten ' stuga ' eller förmåga i detta avseende.
Han var 11 ett par rum riktigt ute p % landet.
Är I bröstet bär jag djupa sår, som blöda år, hade en lysande begåvning och lova- de att bli något framstitende.
Nar han det ' många medlemmar, kan man dela upp sig i flera lag, eljest kan liela klub- och skall dem ned i .grauens mörke1 blev samre skulle han foras till Cal- cutta för- att få.-basta möjliga vård, och ben bli ett.
lag.
I förra fallet kanske taga.
.
tio gossar buro honom p5 en bår till det bli nödvändigt hyra på ett par stal: \ ag känner hur ' de ständigt tära,.
stationen; men - då ' Jadov förstod, att de len.
gnaga, tänkte föra honom till Calcutta, blev Man undersöker nu v e m i laget som ar bast i behov av att komma ut.
hur h e t s krafter.
ur mitt hjärta flöda.
han orolig och i stallet for att ligga stilla och lugn, började han bråka och.
.
.
- Man kanske kan taga ett par stycken gråta och ropade: J a g vill inte resa i taget och dessa få då bli de första 3.Zott.
e n.
j a g ' M e årens sorg och bort, inte lämna skolan, varför för ni f ör sommaren.
För denna undersök- bort mig?
Doktorn blev radd, att oron möda ning behövs det sannerligen vare sig skulle skada honorh, och han fordes prastb.etyg eller husundersökning eller förtro och bikta mina stunder soaga.
tillbaka lugn och nöjd. '
Han blev emel- någonting av allt det obehag som den lertid samre trots den bästa läkarhjälp.
V i d hennes barm jag oille snyfta, allinanna välgörenheten för i släptag.
från Calcutta, och snart insågo vi att Vem skall .ta hand om de hemma- klaga, Gossarna skotte han skulle lämna oss .. varande?
Ja, det är ju på detta v å r men hon, den enda, d d j s nu blana honom dag och natt efter doktorns.
semesterfr %ga alltid strandat.
.
Det ar föreskrifter; ' En timme innan han dog, de döda.
just har kamratskapet skall taga sig sade han till mig med en rörande ut- praktiskla uttryck.
Är det en husmor trycksfullhet: " Knoppen kommer inte med stor familj, blir det någon.
av de 0, moder kom, låt dig a0 bön att slå ut ".
Jag viskade till honom: hemmavarande medlemmarna, som åta- " Var inte radd, ' knoppen skall slå ut ' '.
beoekas!
ger sig att sköta om matlagningen och Han brändes på det öppna fältet, och det kinkigaste arbetet hos den borta- O m - än din kärlek någonting förmår nar Ii ' ggorna långsamt stego uppåt, kän- varande.
Är det en stor familj, kunna de vi att för ' oss åtminstone hade hans och oården om ditt barn dig icke nog f ami1 j emedlemmarna s j älva göra korta liv blommat rikt och efterlämnat nekas, åtskilligt, städning o. d., om bara viljan ett skönhetsintryck, som aldrig skulle finns.
.Är det däremot en liten familj, f örsvagas.
två personer exempelvis, han den bra ack, hjälp mig att ur detta lio jag Ett.
annat karaktär-istiskt drag hos de inackorderas hos någon av medlemmar- bengaliska gossarna är deras kärlek för.
träder!
na och sin lilla städning kunna de sköta smA barn.
En engelsk genomsnitts- själva, om n.Agon Atar sig att stalla en stilla natt min längtan går, pojke känner sig olycklig om han till- i ordning tills mor kommer hem, ty det säges höra ' sin lilla, syster t; ex. i sko- ar naturligtvis ingen mening i att få lös.
mor, som förr, det trötta barnets lans avslutning.
Uen i Bengalen hålla vara ute och vila sig och ha hela huset kläder.
gossarna av barnen och tröttna aldrig upp- och nervänt, nar mor kommer.
på att varda dem och leka med dem .. GUSTA V ASTROM.
Mali kan se gossar i timtal draga en åter.
Så går man på tills hela laget fått sin del av sommarfröjden.
Man barnvagna bara för nöjet att få tala med kan val knappast tanka sig tiden mer den lille.
Ingenting roar de stora gos- an två veckor.
Men vad dessa två vec- sarna mer än ' att ' få taga med sig till kor skulle göra mången utsliten hus- sin klass skaldens lilla sonson, som, ar mor gott.
Ett annat satt att gå till- 4 år gammal, och som under lektionen Tagores k o l a i Bolpur.
väga kan ju vara, om lagets medlem- sitter alldeles tyst och Stilla, utom nar mar sammanskjuta så mycket pengar, (Forts .. och slut.)
något avbrott sker genom att något in- att det räcker till betalning A t !lejd ar-, En gång fingo små.gossar på 8 och tressant inträffar nara trädet, dar lek- betskraft.
Det förra sättet synes mig 10 åi.
deltaga i körerna, men för övrigt tionen hålles.
dock mest tilltalande.
Som redan endast se - på, då en pjäs utfördesui ~engaliska gossar ha också en sar- nämnts kunna ju formerna vada allt Calcutta.
När de kommo hem till Shan- egen mottaglighet för andliga ting, som efter de olika.
möjligheterna.
Huvud- tiniketan överraskade de s m å gossarna gör att man kan lita på att ashramens ' saken ar a t t vi genom vår e g e n sina lärare med att uppföra hela pjäsen, atmosfär skall utveckla det andliga insats kunna tillgodogöra oss ett par och var och en harmade den, han sett livet.
Gossarna finna det aldrig trött- veckors semester under sommaren.
Det utföra rollen i Calcutta, så utmarkt, att samt att sitta tysta och stilla under me- bör kannas bra mycket behagligare att det hela blev oöverträffligt.
Varje ditationer morgon och afton.
Följden lita till sig s j a l v eller sin e g e n nyans w humor och ' allvar, återgavs a v är att t. o. m. de yngre gossarna ha lat- o r g a n i s a t i o n an att varje g %ng, dessa små pysar.
tare att följa med och förstår skaldens då man ar i behov av något utöver Något som är karaktäristiskt för de föredrag an studenterna i Calcutta, som dagens nödtorft f &amp; se sig om efter val- bengaliska pojkarna och alldeles olika ej vuxit upp i en sådan miljö.
De likna görenhetsinstitutioner.
' nav ena eller de engelska ar deras skicklighet i att känsliga instrument, som ljuda vid min- sköta sjuka.
På skolans område finns sta beroring .och därför ha tanklöshet andra slaget.
Kanske frågan aven nu ar för tidigt: tt sjukhus, där gossarna ligga nar de och ovanlighet gentemot bengaliska väckt, men jag ar övertygad om, a t t iiro sjuka och även utomstående från elever ofta.
resultat, som inte alls stå i den.
p r i n c i p, som.
har pekats på, jyarna omkring mottagas.
En läkare rimligt förhållande till den verkliga m å s t e i sinom tid omsattas i det Förestår det hela, men vid svår sjukdom orsaken, som sårat dem.
Man har sett iela gossarna upp natten mellan sig - bevis på detta i den verkan många pro- praktiska livet.
je vaka två timmar var ' - och sköta fessorers i regeringen och i högskolor Agnes Söderquist.
?atienten utmarkt utan att ha fått nå- osympatiska hållning gentemot studen- gon undervisning.
- De tyckas ha en terni i Calcutta haft.
Men denna kans- Den trötte. '
' ' ', mot ' Shantiniketan. '
', - y
lighet besvarar med ännu större snabb- het vanligliet och synipati.
Nar det gal- ler uppfostran av vad slag som helst a~ synipati det nödvändigaste av allt föl att bli en duglig Iarare, men detta at mera sant i Bengalen an i något annal land i världen.
Vad det religiösa elementet beträffa] förekommer ingen dogmatisk undervis- ning och angående utvecklingen av der andliga sidan av gossarnas natur a l idealet att lämna det till varje gosse: naturliga instinkt.
Man väntar att an- senlig ' hjälp härvidlag skall komma a!
lärarnas personliga inflytande och ac den tysta men ständiga inverkan, som den nara beröringen med naturen har, som i Ludim ' ar den underbaraste Iarare i.
andliga.
.
sanningar.
Shantiniketan utvaldes av Dev.
Ta- gore som religiös tillflyktsort, dar de, soni sökte frid, skulle få tillfälle till lugn och meaitation, och nar Rabindranath valde det som plats för sin skola visste han, att stallet var idealiskt för utveck- lingen av hans ideal.
Nar gossarna me.ditera under femton minuter, ges dem ingen anvisning, vad de skola me- ditera över.
De.
få själva välja ut före- målet för sitt tankande,.
hjälpta av själ- va tystnaden och av sanskrittexterna, so111 uppläsas av gossarna gemensamt efter meditationens slut.
Att många gossar silunda f5 vana att tillbedja i tystiiad ar tillräckligt.
Dessutom ar det gudstjänst i templet eii eller två gånger i .veckan, då skalden själv talar till gos- sarna.
.Nar han ar borta talar en av lärarna, och gossarna sjunga gemen- .samt vissa sanskritinantrams. "
Ämnena för dessa föredrag äro mycket olika, men många av dem ha givits ut i tryck under titeln " Shantiniketan ".
uppfostran i Ralpur består icke i att ge undervisning, som gossarna glömma.
så snart de kunna utan fara för att misslyckas i examen utan i att Iåta gos- sarna utveckla sina karaktärer på det satt, s o m ar naturligast för dem.
Ju yngre de äro, ju originellare äro de.
Det ar först nar skuggan av en univer- sitetsexamen börjar följa dem, som de förlora sin naturliga friskhet och origi- nalitet och bli ' kandidater för inskriv- ning i examensrullor.
Detta ideal att Iåta gossarna utveckla sig själva ses i en annan av skolans institutioner, nam- Iigeii de kollegier gossarna bildat för att straffa mindre förseelser mot de lagar, som gossarna ' själva stiftat.
Och.
gossarna klaga aldrig över det straff, som ålägges dem; i detta fall ar sjalv- styrelse battre an god styrelse.
Atskil- liga tidskrifter ges ut, skrivna och illu- strerade av gossarna.
.Ibland tavlas det om vein, som kan skriva den ' basta arti- keln eller rita den basta tavlan.
Och det finns ibland dem verkliga artister.
Emellanåt företagas utflykter till plat- ser av historiskt intressesoch racka de$.
sa flera dagar tages mat med; som ko- kas och anrättas av gossarna.
Lärarna '.
.
*.
.
.
.
Religiösa.
sånges:.
bo i samma hus som, eleverna för at1 hjälpa dem och dela deras dagliga liv.
F. n. har skolm 150 elever och 20 Iarare; barnen äro från 6 till 18 år (Ur ett förédrag av doktor G.
Göthlin.)
gamla.
De tillhöra alla kaster och det säges uttryckligen ifra ' n, nar de anta- Det nara sambandet mellan sjukdom gas, att de få själva avgöra, om de vilja och bostad har bast kunnat visas be- eller icke vilja iakttaga kastlagarna.
träffande tuberkulosen, och f rån.
fler- Gossarna servera maten i tur och ord- talet civiliserade länder föreligga tal- ning vid måltiderna för att lindra köks- rika - undersökningar, vilkas resultat personalens arbete.
Samma avgift be- man ej kan java.
Ur det rika materia- talas av alla utom av fattiga gossar, let kan följande- anföras.
som äro ' frielever.
Var och en betalar Med särskild omsorg har man sökt 30 dh.
- = 27 kron.or i månaden för un- statistiskt visa, att trånga och hygie- dervisning, mat och rum, så.
att förald- niskt mindervärdiga bostadshus och rarnas utgifter uppgå ej till 360 sv.
kr.
stadskvarter visa en ökad tuberkulos; om aret.
Men naturligtvis räcker detta dödlighet.
Från Stockholm föreligger ej, utan en stor kassabrist uppstår varje en sådan undersöknjng, utförd av pro- år, som hittills betäckts av skolans.stif- fessor Henschen.
En liknande från tare.
Varför skolan ej kan bara sig, ar Paris, som därtill ar senare utförd, ' sy- att ett så stort antal Iarare måste finnas nes mig särdeles slående.
Alla fastig-.
för att få små klasser och individuell heter därstädes registreras noggrant av.
uppfostran.
För en västerlänning ter en institution, som ungefär motsvarar sig skolan fattig, men det överensstam- var.
bostadsinspektion.
Jamt.e ohygie- mer med Indiens ideal, som till mål har niska förhållanden i allmänhet noteras verklig uppfostran ..
Den vikt, som i framför allt påfallande dödlighet,.
ej.
västerlandet lägges vid stora och kost- minst i tuberkulos.
Paul Jouillerat samma laroverksbyggnader har aldrig granskade 259 fastigheter, uti vilka efterföljts i Indien, dar ett enkelt lev- tuberkulosdödligheten ' visaf sig abnormt nadssätt anses vata en sann uppfost- hög, ' och träffade ej mindre an 2,627 rans viktigaste faktor.
.
bostadsrum, som saknade direkt belys- ' Gossarnas sovrum äro hyddor med ning och lufttillförsel.
Den kände hy- tuber- halmtak, ochderas enkelhet skall bibe- gienikern Marié-Davy kunde hålias aven om taken ' måste tackas med kuloskongressen i.
Paris visa, att tuber- mindr ' e eldfarligt material.
vi hoppas kulosdödligheten med en regelbunden- aven få uppföra ett nytt sjukhus, battre het, söm frapperar, vaxer med avtagan- utrustat för smittosamma sjukdomar de och sjunker med stigande antal fön- 3ch rymligt nog for att taemof de fat- ster i bostäderna.
För Frankrike med tiga i de närmaste byarna.
Och till deii, sin skatt på fönster måste ett slikt biblioteksbyggnad vi ha, hoppas, vi få forskn.ingsresultat kannas särskilt bit- Foga ett museum så snart vi f å medel tertj men utgör en viktig fingervisning därtill.
aven för oss, som med våra trånga går- Tagore säger själv om sin skola: dar och högbyggen på aHt satt söka.
' Att ge gossarna andlig kultur var mitt utestä.nga solen och ljuset.
iörnainsta mål, nar jag grundade min Andra forskare hava kunnat visa, att; skola.
Lyckligtvis ha vi i Indien en tuberkulosfallen äro nästan dubbelt så .. förebild i d e gamla skolorna, i skogar- talrika i enrumslägenheter som i rym- la, dar lärare, vilkas mål v a r att för- ligare sadana.
De stadsdelar i Göte- ~erkliga sina liv i Gud, hade sina hem.
borg, som äro sämst bebyggda och visa 4tmosfaren var full av längtan efter det) andliga, och eleverna som växte upp inder sina lärares uppsikt, nara för- av lyrisk glädje.
Att gossarna djupt made med dem i en andlig gemenskap, beröras av dessa sånger förstår man, &lt;ande Guds tillvaro - ty den var för jå nian vet, att det a r deras största.
.
iem varken en blott tro eler en speku- iöje aft sjunga dem på lediga stunder,.
.
, m aftnarna, då månen lyser och reg- ativ abstraktion. ' '
" Tro inte, att jag kunnat förverkliga niga dagar, nar de ej ha lektioner.
Un- nitt ideal, men det arbetar sig fram ge- jer meditationen morgon och kväll var- ibm alla hinder, som det moderna li- ken bevaka vi dem eller framställa frå- rets hårda prosa uppresa.
I andliga gan om vad de tanka på, utan överlam-; aker måste man glömma, att man Iiir l a det åt dem själva) åt platsens och indra, eller att man kan åstadkomma Lidens anda och åt den ingivelse, soni jeraknade resultat, och i min skola tror ganan skapar.
lag det vara lämpligast att bedöma vår Vi lita mer på aturens omedvetna in-.
Franigåiig efter.
lärarnas andliga ut- flytande, på stallets tankeförbiridelser veckling.
Inom detta område ar det och på det liv av daglig dyrkan, som .. personliga jagets vinst allas vinst, all- vi leva, an på något medvetet bemö-.
deles såsom nar man tander en lampa, daiide att undervisa dein. "
.
.
som upplyser hela rummet.
Dessa ord sammanfatta de ideal, Det första, som gossarna få lära sig, som följas i Shantiniketan och ger ut- ar kärlek till naturen och sympati för tryck åt den anda i vilken Ashranien allt.
levande.
Musik ar dem en stor stif fades.
hjälp musiken * ar ej av det vanllga A d a Rosengren.
.
sl,aget, torr och laroboksaktig,.
utan full Bostad och hygien. '
+: -
den största befolkningstatheten, hav; en tre gånger så stor tuberkulosdödlig.
het som de mest hygieniskt inrättade Låt vara, att andra faktorer har spel; - in;.
bostadsinspektion och dispensär.
verksamhet kunna nogsamt intyga,.
a t dessa stadsdelars.
ruckel och kyffen ut- göra en förträfflig, jordmån för tuber- kulosen.
Ej så sällan - möter man den uppfatt- ningen, att vi i det stora hela sakn; ratt att klaga över våra dagars bostads- förhallanden och att det.
huvudsaklig: felet ligger hos de boende- själva.
Lång: ifrån att vilja förneka bostads skötseln^ stora petydelse., måste jag .dock mec skarpa betona, att åtminstone vår: större stader ännu alltjämt och i mycke1 stor utsträckning framvisa bostadsför- hållanden, som.
' högeligen äventyr: f.olkhalsan.
Lyckligtvis kan jag mec siffror stödja detta mitt påstående.
Ar 191 1 utfördes i Göteborg en stol socialhygienisk undersökning.
.
Utgåi man från, att överbefolkning uppstår, när mer a n t v å personer bebo ett rum: visade sig 30.7.
% av samtliga lagen- heter vara överbefolkade.
Närmare vartannat.
kök begagnades som sovrum och mer än vart femte hem hyste inne- boende av något slag.
.
Ingen torde vilja ' påstå, att ett dylikt undersökningsresultat vittnar om ideella eller ens tillnärmelsevis sunda bostads- förhållanden.
' Och dock hava dessa nu ytterligare förvärrats.
Under trycket av en vaxande bostadsbrist, som börjat långt före världskriget, hava förhållan- dena utvecklat sig hart nar katastro ' f- artat.
Inneboendesystemet florera Un- der särdeles betankliga förhållanden.
Ej minst översvammas de tuberkulosa hemmen, som ju lida av en labil ekono- mi., Att söka forneka situationens all- var vore lönlöst.
Den fattigare befolk- ningen.
' lever delvis under förhållanden, som rnå.ste betecknas som usla.
Det vore emellertid synnerligen orätt- vist att skylla allt på bosfäderna.
Fun- nes överallt god skötsel av bostaden, skulle många bostadssvårigheter mild- ras.
Det råder häpnadsvackande okun- nighet om aven den enklaste livshygien och stor liknöjdhet för riktig bostads- vård.
Med ben hård konservatism vär- nar man om sina nedärvda vanor och ovanor, och husmodern är i särskilt hög grad otillgänglig för bostadshygienisk påverkari.
(Tidskrift för den svenska pensions; försäkringen.)
Bokinköp for egna medel verkställes av var- je omtiinksam cirkel redan p % våren eller för- sommaren.
A.
B.
F:s anslag utgår h y o efter samma gruxder som .förra året, d. v. s. med 2 0 Vo å i n s ä n t b e l o p p sz~rnt35 kr.
till f ö r s t a c i r k c l n p å n y p l a t s.
Bok- förmedlingsfrågan haller f. n. på, att.
utredas och hoppas vi a t t åtgärder inom den närmaste tiden skola ' kunna ' vidtagas för ' a t t f å slut p &amp; de missförhållandeli,.
som vidlåda den nuva- rande bokf örmedlingen. '
oh j51pligt f 5~a.l.
Några- intresserade funnos, rhen en del av .-dem - had.e.
arbe- tat i en klubb som.,g %ft omkull och då var det s &amp; svårt att börja p % nytt.
Men det blir nog ingen ann:an:råd i Nässjö heller an att vi f &amp; börja p % nytt.
Från förbundsstyrelsen kommer or Så bar det %ter till Jonköping f. v. b. dern: " 5var.a omgående; om möjlig.
till H u s k v a r n a.
.
.
Vad.
veta vi telegrafera! "
- Ja, vad skall en etackarr om Huskvania?
Vi få cliirifrån, de mest syndare göra?
Mgn tanker så intensivi skilda saker, från symaskiner ' och kok- som det, giirns ar möjligt under der spislar till allehanda ' mordredskap.
timme,.
som .möjligen ar kvar tills.
nastc Detta- vet varje skolba-, men ' Hus- går, och s % svarar .niin - - .natur lcvaniaiternas s t ' o o e t,.
- ar det, inte ligtvis som förbundsstyrelsen vill .. Se ' många som känner till., Jag maste fråga &amp; an.
blir det-.t under de tv %-tre vec min pojke, som, nyss .slutat skdan med kor, .:som.
man ' har att ' ' bereda. '
sig p5 höga betyg, aven i geografi, men lian resan, gno som.
en ' gammal herrgards förnekade bestämt ett något ' markvar- oxe för att: med någorlunda lugn kunnr digt fanns i Huskv:arna annat an d e t lämna hemmet .och f,amiljen.
Undel redan uppriiknade, och jag tänkte: Vad detta grovjobb h,ar man silsatt låta taii.
vi ändå litet kanna till.
om vart.
land.
lrarna arbeta med ' vad man skall kun.n?
Huskvarnaborna ar o emellertid mycket ge på de olika platserna, och då stolta över sin å med sina ' många stup, val ar i lugn och ro på t9get, kan tanke.
som nästan blir en Trollhättan n; r 2.
resultatet fastas p &amp; papperet.
och som är av den betydenhet, ' attden Efter en ofta besvärlig resa p3 12-14 levererar - all den industriella kraften.
: tim:niar kommer, man så till en alldeles Utom vattenfallen har den lilla fina sta- främmande plats.
Ingen ' synes vid sta- den, som ' från fgget ser ut som en stor tionen.
Man har inte en aning om var1 trädgård, aven en .duktig kvinnoklubb.
man skall taga.
vägen.
Inte ens, hur ~ e n n hade a ordnat med mötet i ~ o l k e t s lags mötet skall hallas, som man skall Hus, ganska välbesökt.
Musik, före-; d a p$ eller.
var man sk,all sölca n %gon drag och sainkvarn m.ed en god ' stam- nitierad.
N å, man får jii reda sig bast ning gjorde att belåtenheten var allmän pan kan. '
Men - arj je dag,.
under [iver den ' v51 använda ' kvalleil.
!lera veckor, nagra timmar p &amp; taget, Nikta plats var A n d e r o ' r p, be- arj je dag ny plats, f r h m a n d e.
man- laget i något av Srnålafids många hörn, iiskor, inte en.ianin&amp;om v a r man ty det tog en halv .dag att komma dit.
iamnar, om man pi % det hela taget ' f år En duktig arbetarekommun svarade f ö r nö jlighet till vila den kommande nat- Eoredraget och lokalen var i det nar.-; en.
Är det någon som möjligen tror maste filld med en intresserad publik.
tt en agitationsresa ar .något nöje?
Hoppas kommunens ordförande gör all- lag skulle vilja ' adressma den irå- var av sitt löfte att g6ra en kraftan- pan till: alla, som.
av pur t a n k l ö s- itriingning för att f % kvinnorna med.
i - e t inte gora .en.
anstriingniiig f ör att S &amp; var.
det sista .platsen i norra di- i &amp; n 5 g o t r e s u l t a t a v en ' agita- striktet, S ä v s j ö,.
och har började ' ionsturné.
.
.
notigheterna.
Olustigt vader, så man- Nu började inte denna res.a.
just så iiskorna tordes inte gå en bit.
Föl~akt- ~esviirligt, men det har hänt mig förr igen .. bara nagra.
få personer p &amp; före- c h aven:nu, fastabörjan var någorlun- haget.
la.
Starten gjordes i N o r r a h a m- S &amp; - en halv dags j ~ r n v a ~ s f a r igen d n a r, där: jag traffade vänner sedan not söder och nu var det .. 0 ' ' s k a r s-.
nångs år tillbaka i.
tiden, ' f ortf arande h a m n s tur eller gattare otur.
~tt.ful1-.
ntresserade, men lack s %.
f å; Mötet var romligt.
hmdväder hela dagen, som latt bra besökt och man slculle .göra nya not Irvallen nådde, kulmen, och jag mtrangningar - f ör klubben som fanns,; ankte aldrig a t t, g å till teatern, dar nen som s5 gott som legat i dvala.
rnötet skulle hållas, men e r a n n a n far: Nästa plats .var J ö n B.ö p i n g, .dar ju inte vara riidd för vader .och vind,.
?n liten, - men 1.ivslwaftig klubb arbetar.
xn så det ' skulle regna gamla gubbar., ?öre m ö t e t hade klubbstyrelsen ordnat Och till min stora undran faiin jag ned ett samkväm:i " Stugan " uppe i terligare tio man och kvinnor,.
lika.
len härliga stadsparken.
Ntigot ge-, radda som j ag.
Ett ' sådant.
mod kra- nytligare än e t t samkvarni en sadan ver ' naturligtvis sin belöning och jag.
kuga i en skogspark kan man knappt gjorde mitt allra basta med resuhat att; änka " sig,.
' och behållningen blir inte le närvarande blevo alldeles förtvid- nindre.
darf ör, .att det Kr ett samhällets le över att ' - lokalen ej var fulkatt ..: oretag och, det märkvärdigaste av allt, \ Tå, det var ju inte vart att t.appa.hum0- !tt företag som bar sig, och %ndå.finnes: et för tv.$ motgangar.
.
.
.
.
_ lär inte sprit.
Mötet på kvällen vm Glad i hågen traskade jag vidare till iåligt besokt; men de som voro dar M.ö n s t e r å s och det ' ' strålande var-.
.
mgrade sig inte.
radr et drev f örhoppningarna.
i höjden.
S % gjordes en.
avstickare till N a s- Fag var.
dock tydligen .ensam.
om .dem, j ö, dar arbetar&amp;ommun hade ordnat de medlemmar ur arbetarekommu- ' nöte med simkviiin i G~odteniplarsa- iens styrelse jag träffade - hade inga - en, rätt val besökt, men kvinnorna i iörhoppningar alls.
Det senare visade ' En smålandsresa: på goti och ', ost:, ', st ' ' ', h .. ' '
sig förnuftigast.
Meningen med denn resa hade åtminstoiie för mig uppgivit vara att söka organisera kvinnorna fö vårt parti, och då arbetarekommunerii %tagit sig att ordna möten, vore det vä inte f örmatet att .. &amp; ven v&amp;ta litet ir tresse från det hållet, men.
d$t besvara man sig tydligen inte med; En end av nämnda styrelse tycktes 11.a någo intresse för kvinnornas .organisatio: och han var ogift.
, Men jag fick ål minstone en kommissionär för Morgon bris och så får val vår tidning bered ' jordmånen till nasta gång.
Nu skulle K a l m a r g % av stapelr Dar ha vi ju en klubb, men den behövdl så va1 litet uppryckning.
Det - ?ar doc1 nastan bara medlemmar p$ miitet ocl så några män.
Att de yor:o nöjda va ju gott och val, .men bättre hade givet vis yarit, om dar funnits lika mång; utomstående till.
Kalmariterna hadl dock bjudit till, det hörde jag, men de var val.
inte tillriicldigt.
E11 liten.
plats bredvid Kalmar vi&lt; namn S m e d b y var nasta punkt pi dagordniiigen &amp; h som det var vacker vader och Rea ~ h o r 6 n tyckte ' det val S &amp; var det K o s t a, lika välkänt enda affisch hade 11 människor sett synd jag skulle g % dar ensam, gjordi illa avseenden, skapligt med folk, meu och de kommo.
Eljest var det ingen, vi sällskap.
Ett par timmar sökte v) möjliga att komma åt.
Ja, i Kosta tog som ' hade reda på något föredrag.
runt samhället.
efter en.
affisch, mer Grlden slut.
I nästa bukt ha vi S t r ö m s n a s nix.
Predikan stod det på pl !anken ocl.
Så fick jag vända om samma väg jag b r u k, ett stort pappersbr.uk.
Alla ar- traden har och var, men ' det Ininde .ju Lom och över Vaxj.ö bege mig till del betare organiserade och två arbebare- inte vara meningen mig inte.
Omsidei iistoriska I n g e l s t a d.
Det var er kommuner, för all del; man skall val hittade vi en mansperson, lyd@nde del iktigt intress.ant dag jag hade dar vara med.
sin tid.
Gick den vanliga- inte .ovanliga namnet.
Johansson, ocl.
dötet, &amp; ordnat - av arbetarekonimunen ronden på upptäcktsfärd.
Överallt röda som just skulle gå till lokaleri och se .ar inte s % varst over sig, men vi fingc affischer om ' Marys miljoner ".
Kom om jag var kommen.
" Affischerna hadt n interimstyrelse till en kliibb, och det £örstås också till Folkets Hus, utanför blast ner ", sade ~ohinsson, " men del yckm jag var bra gjort på den plat- och innanför " Marys miljoner ').
Hoo- k o m e r nog folk ".
Och Johansson hadf en, sanit konimissionar för Morgonbris perativa föreningen hade sin hemvist i ratt.
Det kom folk, riktigt många, ock ckså.
St. % nu bara på er i Ingelstad!
en del av huset och jag tänkte: Dar belåtna .. vor0 de.
Kommunmöte eftei Canslre jag snart kommer igen.
ska dom val veta.
Ja; nog tycktes de med nya medlemmar,.
men inga Bviii.
Så kom d &amp; turen till lärdomsstaden ha reda p % W a r y s miljoner ", ty de nor, d e vågade inte stanna, ty den ena T a x j ö, en liten fin stad med mycket hängde på tre olika platser i butiken.
visste ' inte, om den andra slrulle, ' stanna i t t och litet grönt och .ingen bostads- Jag köpte en burk skokräm och fråga- o. s. v. Men de kopisna nog, - ty dar voro rist ocli billiga hyrof.
Vad då en de, om de hade hört något om något åtmins ' tone de flesta man intresseradr .utidsmanniska önska mer an litet mat, nöte;.
Nej, det visste de inte alls om.
s v: att få kvinnonia med.
Kommissio- ch det hade de ocks %.
Följ.aktligen " Nå, känner ni Lagerkvist då, var kan nar f ör ' Morgonbss fingo vi, också., ade, jag alls ingenting dar att göra, man.
träffa honom? "
" Jo då, han ar Så ställdes farden ater mot Kalmar c h 3 e t tyckte nog åhörarna, som inte nbg hemma. "
" Var bor han då? '. '
för att n % N y b ' r o, som står som oii~mo, ocks$.
Ett 40-tal hade trotsat " Han bor i.den dar villan, som har va-.
nästan.
enda ljuspunkten i sadra: di- en kompakta muren av liknöjdhet och iit Vastbergs, den andra borta.nfor striktet.
Dar hade ' man verkligen gjort ïfunnit sig.
Förutom f öredraget b j öds Jönssons, om hon går förbi kaféet. ' "
litet anstrangningar ' för ' att.
" dra) ' ven musik, verkligen njutbar, ocli upp- Tag tackade fiir upplysningen och folk och de hade lyckats.
Överfullt hus, läsning: Men det var synd om Rosell.
; ankte: Kanske: ni äro nog lyckliga att bra stämning och den l3la klubben, som Han hade uppsö.kt.en hel del, som lovat la.b.ara ett kafé på trakten; På nlindre arbetar dar, har möjligheter a-ttt rycka je skulle gå, och d % hade han natur- in 5 minuter hade jag gått förbi tre upp ' sig.
Det blev helt enkelt en fest- igtvis r a lr n a t med att .dessa skulle caféer och insåg det lönlösa i att söka kväll.
Och får klubben d e t handtag, romma.
Han tycktes inte alls kunna ' eda på Lagerkvist.
Jag gick på måf5 kommuns ' tyrelsen 1ov.ade; så- ar dar fatta, att man kan strunta i ' att gå på Iör a.tt se på vattnet, som i alla.
fall var ingen f ara f ör.
' kvinnornas vidkom-: tt föredrag, nar man har.
sagt, att.
.
rackert i vårkvällen.
Och alldeles utan.
.
.
.
mande.
.
.
nan s k a l l gå.
Iörskyllan ' upptacker jag en affisch- Sedan gällde det det väddsbekanta Nu skulle jag åter till ' något hörn, cavla med tvii affischer, men bara en ' L e s s e b o. Men.
har började aventy- %r- nagot.
som h e t q M a r lr a r y d m " Marys miljoner " och den andra ren att vilja ha ett ord med i laget och skulle finnas, och det fanns på två stal-) m ett mötei Folkets Hus y2 B.
Genast jag kom inte dit förrän pi % kviillen och len mitt emot varann.
Men om man var ' j.ag hemina på min mammas gata de hade naturligtvis tagit mötet på e. m. har råd a t t bestå sig med två järnvägs-) ch skyndade mig " hem " eft.er bro: En lördagseftermiddag vet man ju rt+ob.er, kunde val varje staticn åt- ichyrer och tidningar och .till lokalen omöjlig ' f ö r de flesta arbetarehustrur ninstone fått va?
sin affisch om moten,) ch väntade och väntade.
Så kom en och det var väl dem man skull ' e rakna nen det,fanns bara en enda.
Var blevo winna och förvånade.
.sig att det inte med.
Jag lämnade en del tryck- och le andra 14 ay?
, Affischer,.
som inte Iar något folk, har brukar alltid vara forh %llningsorde~ och .lovade - komma tnvandas till sitt ändamål, skulle ersat- klit hus.
" Jaså, har ni ofta föredrag &amp; ter 2 maj.
.
.
; as av den som .tar emot dem.
D~ennla i %? '. '
" Nej, men vi ha ju biograf. "
' ' ' ' ',.
.
MORGONBRIS t3 " Ja, det förstår jag, att det bruka m vara fullt hus då! "
Sa srnåningol n sadades emellertid något över 40-talt: t därav 4 kvinnor, men Lagerkvist ha n fanns inte och ' ingen av kom.-styr.
oc h ing,en koinmunmedl.em, 4 kvinnor, två oorganiserade och reste: 11 kommunister.
De köpte emellertid min a broschyrer och vi vom belåtna med val " andra p3 ömse håll.
Nu var jag eme: 1- lertid ordentligt arg och slängde ivä g.
ett oförskämt brevkort till Alvestr 3, Alma Jungner.
d. v. s. jag f ormodsr ~ n i n a goda Alvests 1- bor tyckte det var oförskämt) men r li (Soc.-dem.
i e d a d t e r av bör kunna fatta elii sinnesstämning S.
Nu gällde det fi j u 11 g b y, en my (.
- ket pampig köping, där den ena han6 laren lever på den andra, meii där.
de i alla fall films en liten, men naggand Distri ktskonferens god kvinnoklubb och vi en trevli, i ' Stockholm.
kväll, fast vi fingo vara alldeles för os sjä1.v.a.
Hoppas av hjärtat att det gåt Stockholms st.ads, Stoclcholms-Uppsal bra med er varfest och !att ni komme .ans socialdomokratisl~a kvinnodistrikt hö1 ihåg f ö r b u m d e t.
S &amp; var det d söndagen den 17 april årskonferens i Folket A l v e s t a och om det.
nu var mil lus, ~tochholm.
vrede eller .det ' befintliga intresset, s,,: Vid konferenser, voro närvarande 17 om hade man nog bjudit till, men så kor) ud,.
representerande 11 klubbar, dessuton en fduftskonsert och höll på att för störa alltihop för oss, men vi tålde os Toro närvarande representanter från kvinna och hiimtade upp en ratt s5 god publil iörbiindets styrelse, partidistriktet, några ax från sångt.orget, d &amp; dar var slut, ocl) etarlrommuner som blivit inbjudna samt En resultatet var en.
liten lrvinnoldubk iöpingsklubben, vilken senare annii e j anslu Den har biittre möjligheter an m %ng;; it sig till distriktet.
Konferensen öppnades kl. 11 f. m. al andra och kunde man så, klamma fran Iistrikteks ordf örande f röken Anna Svensson en i Viixjö vore dar tre på ett ställe at ' hjälpa varandra.
Om Ljungby ocl itockholm, som hälsade ' ombuden och de in Alvest aklub bmna skulle slå sig tillsam) judna giisterna välkomna.
Dessutom valde, mans och söka övervinna V ' äxjö, ja för il1 ordförande for konferensen fru Amand: i ' rösell samt till sekreterare fru Sara Anders s.ök!
.
Nu hade vi huanit fram till 1 ma j ocl on.
det var åter Växjö.
En s %d.an l: ma, Konferensen gick dërefter över till a t t be leder tankarna så vitt omkring och di .andla styrelsens och revisorernas berättelser fara iväg som vårvi~darna själva.
Hels1 .v .den förra f ramgick a t t kvinnodistriktet skulle man vilja säga ut alla de vackra id årsskiftet hade 371 medlemmar fördelade tankar en sådan dag inbjudit till, meil å: l1 klubbar, dessutom finnes inom distrik- det skulle säkert ' bli ett konstigt de- 3ts verlrsam ' netsområde 5 klubbar- som ännu inonstratioiistal.
Jag talade i stället om j anslutit s i g dit.
Betraffande agitationen S o c i a l t a n s v a r.
Det var intet ramgick a t t styrelsen.
utsänt htskilliga cirku- roligt tal vare sig för mig eller densom ir: för agitation bland kvinnor.
Föredrag har hörde p&amp;, men man kanske kan vara nder varen hållits på 10 platser av fru Nelly litet uppmjukad till ' sinnet en sådan huring.
Samma talarinna har dessutom hal- vsrdag.
S &amp; mottaglig att man kanske t ett ant.al foredrag på partidistriktets be- också kan känna och erkänna att upp- ostnad.
Av revisionsberättelsen framgick.
nående av fordringar också kräver aii- tt distriktets utgifter och inkomster balan- svar.
Efter talet på torget tågade me- nigheten ut till Folkets park och jag fick mig en extra förlustelse genom att resorna bli ohygglig$ dyra, men bara pr motorcykel få gö-ra en lustfärd ut till man inte har någon ' direkt utgift för ögonblicket bryr man sig sist om att Kronobergs ruiner.
Så gick 1 maj och deii - 2 skulle L e s- göra nggra ansträngningar för att av s e b o åter g % av stapeln.
Nu hade man en planerad agitation f % basta möjliga lyckats s d l a litet folk, men resultat.
P5 det sättet far man till slut det var också allt man kunde åstadkom- ingen.
mänri-iska, som vill %ta sig agita- ma.
Så hade Rose11 lurat på mig ytter- tionen.
.Ty man kan aven tröttna på ligare ett par platser, Geda, Diö och liknöjdheten.
Om ändå de 400 broschy- Älmhult.
Det ar inte mycket att saga rer och 150 tidningar, som jag pranglat därom.
Älmhiilt var fullständigt miss- ut, lästes vore en hel del vunnet.
Un- lyckat, kaiiske litet hastigt ordnat oek- der .en s &amp; omfattande resa mötes man s&amp;.
Så ' " skulle d &amp; allt v a k Idart f ör vmellertid lav mycken förståelse och hem.färd.
' Jag kunde dock inte bli fri val.vilja och för allt detta .mitt varmaste för en lransla av beklämning h u r man t sik, Agnes Söderqvist.
anser sig - kunna slösa med pengar och arbet-slrraft, h r j e: dag kostar pengar, Jenny Aronsson. '
Borås stadsfull&amp;ktige.)
' ' ' ' sera.t p5 en summa av 1,029: 71 och har di- striktet en kassabehållning av något över 300 kronor.
Styrelsens och revisorernas berättel- ser godkändes och styrelsen erhöll, p &amp; förslag av r {visorerna, full och tacl~sam ansvarsfri- het.
Darefter öveigick konferensen a t t behandla agitationen och därvid särskilt agitationen f ör riksdagsmannavalet.
Sedan kandidatf rå- a n för ' de olika valkretsarna debatterats be- slöt 1ionferense.n a t t stödja de kandidatlistor som av respe:kti ' ve distriktskongresser blivit uppsatta.
Betriiffande ' Stockholrh skulle se- nare ett möte med kvinnoklubbarna d ' arstädes hållas f ör a t t debattera karididatfragain.
Kon- feiensen uppmanade samtliga klubbar och medlemmar a t t ' göra allt som kunde g5ras för att få kvinnorna fram till valurnorna.
För att, å sådana platser där klabbar e j finnas,.
bedriva agitation,.
anordna r&amp;en Öch bereda marken för bildande av klubbar, skulle an- skaffas lokalombud.
P &amp; tre platser blveo så- aana lokalombud utsedda av.
konferensen och styrelsen fick i uppdrag a t t anskaffa ombud på övriga platser dar så kunde ske.
Sedan.
däref ter några mindre ändringar ikett i distriktets.
stadgar varigenom; bland i.niiat bestEmd.es a t t anslutningen a.v klubbas- la till förbundet skall ske genom distriktet, ivergick Eonf e r a s e n till a t t val ja styrelse ' ör det kommande året och valdes därtill: Töken Anna Svensson, i to ck ho lm (ordföran- le), fru Gerda Bergstrand, Spånga, fru Olga Iedén, Uppsala, fru Agnes Andersson, Nynas- Lamn, och fru Sara Andersson, Nacka.
Sup- deanter blevo f &amp; Elin Lund, Stockholm, och ru Ida Karlsson, Nynashamn.
Till revisorer raldes: fruarna 8igri.d Karlsson och Sofia ralpen, Hässelby.
suppleanter: fruarna ' enny Walberg, Nacka, och Erika Gustafsson,.
) tockhclm.
Därefter avslutades ' den i allo vällyckade -: onf erensen med några: ord av ordf öranden, ru Frösell, som anun en gång uppmanade aedlernmarna a t t e j förtröttas i arbetet for, vårt stora mål. ' '
' ' 350 frielever antagas vid Noréns Korre- pondensinstitut i Malnö. '
För a t t sprida ' yt- zrligare känned &amp; om s i n.
verksamhet har - istitutet beslutat a t t antaga, detta .stora an: t1 frielever inom.
närmaste tiden.
Ansöknin-.
ar insändas till institutets direktion; ' Se vi- ".
.. are annons i dagena n:r..
L
M 0.
R Q O N B R.I.
S något nytt.
Men, för guds skull, ingen tungroddhet eller något, d a r.
man behövde anlita ta.nl&lt;arna som hjalp!
Ett mycket alsk- vart utlitande för övrigt om skriftställare i allmänhet.
Nej, detta dugde inte.
Hon reste sig med Dagiiy kom bärande med grädde i en påse ett.
beslutsamt uttryck.
Har maste bli .far1 den smala Blecktornsgranden uppför.
Det i spelet någon timme framiit.
Väl att Mar- var hennes lediga lördagseftermiddag och g a städat och stökat undan med diskarna.
hon hade, i ett anfall av ädelmod och del- Men flickorna: fiiigo verkligen saga vad de tagande över ~ a r ~ i l t l-kväll, s erbjudit sig ville; friska blommor måste de verkligen, ha att göra de oundvikliga lördagsuppköpen i alla vaserna.
u t a n blommor kvavdes man och förberedelserna till e,n någotsånär njut- ju helt enkelt häruppe innanför de ' har små bar söndag.
Det var annars Margit,,.
som fönsterkuporna.
Om nu ocksa Margit vari1 denna vecka stod för det husliga.
För till- nog vanlig och inte glömt att lämna kvar de fället kretsade emellertid hennes tankar mest nödvindigaste anteckningarna över uppkö- kring ett ganska omfangsrikt bokpaket, som pen.
Nej, verkligen, dar låg ju en riktig1 hon energiskt Skjutit upp under högra ar- prydlig lista under brevpressen pii skrivbor- men.
Att tanka sig, att det verkligen blev det med hennes litet cirklade stil.
över ett exemplar av " Den stora hungern " Dagny ögnade igenom de olika At henne.
Det var storslaget.
Ja, Bojer, med en liten rinlca mellan ögonbrynen me- det var en författare som dugde det.
I hans dan efter hand ett roat uttryck spred sig böcker behövde man dii aldrig leta förgäves över hennes ansikte.
Inte kunde man precis efter verkliga människor.
Ett litet roat ut- beskylla Margit för att ha någon rikare fan- tryck gled ett ögonblick över Dagnys an- tasi (inte så det störde inte åtminstone, som sikte,.
Margit hon svärmade för Del1 hon de sa i ' den pjäsen) nar det gällde att numera sedan hon lyckligt kommit, undan ponera matsedeln till en stilfull söndagsmid- den ettåriga Glyn-förtjusningen.
Det måste dag eller dito supé.
Det var nog ' bra med \ räl ändå raknas som ' ett led ' framåt i L I ~ - fylligheten och gedigenheten ...
Dagriy vecklingen?
drog en lätt suck ...
. '
Men det fanns nagot Pasen måtte val,.
i alla .. helgons na.mn, inte som hette, en smul ' a flykt också och detta ge sig.til1 att spricka heller?
Hon hade gått kunde t. o. m. tillämpas) na ' r det gällde at1 liela.
vagen fran.
affären) som var belägeri v ' alja smakfulla rätter, .i den stamning de långt uppe pA Drottninggatan, och tyckte oftast brukade avätas har Uppe i boheme- därför.
att hon nastan hade ratt att spara anda och spirituellt humör.
Den dar rysliga litet pA stegen och att gå dubbla gånger till syltan Iiingst ner pa sidan fick ocksa Margit mjölkaffaren,, när det anda kunde klaras ursäkta, att hon strök utan vidare och er- upp lika bra så här, ansåg hon fullkomligt satte med en burk sardiner eller färska ra- överflödigt.
kor; det var för övrigt inte dyrare det.
Och Dagny öppnade med ett ryck den smala varför kunde man inte för en-gang byta ut porten, sedan hon stigit uppför trätrappan, den obligatoriska söndagssteken mot någon men.
slog sedan litet nervöst p&amp;.
nytt igen lättare anrättning, allra helst som man j,u den med ett dån, som genljud därinne i det hade kv.ar en ' stor karott rotmos till man- halvskumma portvalvet.
Hon ville endast dagsmiddagen sedan i går.
Margit inbillade ge den feta, präktiga råttan, som helt oge- sig väl inte, att hon skiille vara sa gedigen, nerats suttit och dragit ' sig därinne vid in- att h.on ställde sig och förstekte nu på efter- gangen härom dagen, tid ' .att avlägsna sig middagen en sadan har nästan.
oförskamt om den händelsevis skulle befinna sig på vacker vardag.
Det kan inte hjälpas, men samnia, litet olämpliga plats.
Hu, .det var det var i alla fall mera upphöjt på den tiden ändå, trots den - härliga friheten, en smula har uppe i nästet, nar de sålde tombuteljer i närmaste lumpbod, för att få till kaffe och otrevligt att bo i det har ratthålet!
cigarretter och en fullständig middag halsa- - Så!
Vad det ändå var ljuvligt att vara des.
med formlig hänförelse, just därför .att liemrna!
Hon sjönk med tillf reds~tallelse det var en mera sällsynt tilldragelse.
Nu för ned på stolen alldeles innanför dörren i det tiden voro de bestämt för m.atta, det var trc5nga köket.
Egentligen skulle hon önskat därför stämningen ibland hade s a svart .att att f A sitta sa har en lang stund och endast infinna .sig och imderstundom .t.
.o.
m. ver-.
dAsa.
Den har vårvintern började verkligen kade uppskruvad.
Den höll helt enkelt, ja, redan taga pA krafterna, men så var det så sag saiiiiingen ut oskrymtad, på att sjuii- också ' ett par härliga, solöverströmmande ka eller förbrackas.
Astrid gick, om om det .februaridagar man haft just nu.
Endast, Tore rakt ingenting, och stoltserade i silkes- kvällarna vor0 frostigt kalla.
Det var allt dyschkappa och akta pälsverk och själv klokast ändå, att ' saga till om ännu en säck lade hon det tredje paret galoscher för vin- björkved på samma gang hon tog upp foto- tern, det var ju rent av löjligt!
p i e n.
Birgit hade lovat komma upp vid fyra-femtiden och ho11 brukade aldrig ha na- Dagny skrattade dar hon stod framför got emot en liten skymningsbrasa, om det spegeln och utbytte den, inte så litet ko- så var tidig vår, höst eller t. o. m. en.
regnig {etta, vingprydda övergångshatten mot en sommardag.
Birgit hade visst annars för ganska I&lt;ladsam sammetsmössa, med ' vilken tillfallet en av sina melankoliska perioder, lon ämnade posera i ' affärerna.
Ack ja, det hon läste nämligen uteslu ' tande humoristiska rar.
i .alla fall en gyllene tid, fast de fingo böcker.
Det brukade alltid vara ett säkert slita mer an lovligt hårt emellanåt och ibland igenkänningstecken.
I morse hade hon ringt lade ett fasligt brydderi att uppehalla ske- upp och nastan besvurit Dagny att skaffa iet, soin de raknade ytterst noga med och Dagny agerar hem- bitr.ä.de. '
' ' ' ' 9 ansågo oförenligt med all stolthet och själv- aktning att pruta av bara en hårsman pa.
Ja, markvärdigt rakt, hade de förnatt.
hålla sig, det kunde de gott tillstå, så här långt efteråt och hade de en gång litet besinniiigs- löst kastat sig ut i storstadsvimlet från rela- tivt lugna landsortshern, nog hade de fatt betala sin tribut, det var då säkert.
Det var just i de dagarna hon stött ihop med Birgit, landsortstös som hon själv, och.
ungefir i samma man bergtagen i .Stock- holm och besluten, att likaledes inte ge.
tappt i bemödandet att så sniåningom få fotfäste har.
Trots de betydande olikheter- na i karaktär och läggning hade de ocksa ganska snart funnit varandra och kamrat- skapet ...
Da.gny höll nämligen styft pa ordet kamrat ...
hade inte ännu visat ten- denser att vilja gA itu.
.
Dagny spratt upp ur s i n a djupa funderin- gar.
Telefonen ringde, en lång, skärande ringning.
- Hallå!
- .Ah, ar det du.
Bibbi?
Ja, nar .nian tanker pa trollen.
.
.
sa sta de i luren.
J a.
.
.
Vet du, jag gick just har och inbillade.
mig, att jag var litet melankolisk, vid tanken på gamla tider ...
Ingen idé, nej ', det har du verkligen ratt i så det a r nog ocksa bast du barjar avyttra den ' fond du själv gar och bar p i.
.
.
Om en timme?
Harligt, tös!
.
.
.
Jo, jag har fiskat ratt p3 den lilla pigga " Fröken från västervik " a t d i g.
.
.
Av Alfving, j a.
.
.
Arrakstartor från Nybergs.
Bibbi!
Jag .bö ' rjar verkligen pil allvar bli ängslig över dig; vet du inte vilken dato vi ha pA mådan ?.
.
.
Fick du in beten, sa du?
Harligt!
.
.
.
Nykokt kaffe, ja.
Du kan vara så saker.
.
.
Du flyger, alltså ?.
.
.
All right!
agn^ hängde upp luren och sprang, små- gnolande, ut i köket.
Nu fick hon lov att skynda sig dubbelt .förstås, men det var i alla fall rasande roligt, att Birgit kom så har pass snart, så hon slapp gå har ensam och rota.
Det var en hel liten evighet sedan de fått prata ostört med varandra.
Nu skulle de ha en sådan dar gammaldags, har- lig kväll tillsammans.
Matte hon nu bara inte glömma något i hastigheten.
Litet små- bröd iniiste de, trots kassabristen ha till i morgon.
Och faiins det nagon potatis hern- ma?
Nej, naturligtvis inte.
Jo, det skulle ha varit trevligt om hon också glömt den; då hade hon nog fatt up.pleva en njutningsrik stund med flickorna.
Var det inte bast ända,.
att .ocksa ta upp en ask " skinn- och benfri ", hon fick växla sin sista lilla sedel.
- Nej, an- iian ansjovis var billigare.
SA kunde hon förvina flickorna och göra en liten låda till kvalletr?
Det skulle höja henne i deras akt- ning.
.Dagny vred om nyckeln med .en viss klam och skrattade litet gäckande nar hon gick ner för den smala, stegliknande trap.pan.
Det.
var i det hela inte så oävet att vara huslig heller, i synnerhet nar man kunde Fröjda sin sjal med att göra en god liten garning på samma gång. '
, ' Anna-Lisa Hjort.
. '
Kvinnornas arbete i det politiska livet. '
Lady Astor - Englands första kvinnliga parlamentsledamot har för den stora amerikanska tidskriften " The Woinans Home Coinpanion " skrivit sin första artikel med stöd av de personliga rön och erfarenheter sedan hennes in- val i parlamentet.
För Morgonbris ' läsare kan sakerli- gen d e synpunkter, som lady Astor framför i flera av våra internationella sociala frågor, äga sitt stora intresse.
De peka på en kvinnlig uppfattning i flera av vår tids stora olösta sociala problem, som.
visa att: den maskulina självtagna samhallsreformeringen måste rakna med det inslag av ' feminin med- bestämmanderätt, som varlden just nu som bast visar att den länge behövt - men saknat.
Nu - skriver lady Astor - då kvinnorna pa bada sidor om Atlanten inträtt i det poli- tiska livet, skall det ej dröja länge, förrän hela den övriga civiliserade varlden skall nödgas erkänna kvinnornas " lika medbe- stanimandesatt i samhälleliga angelägenhe- ter ".
-- Men samtidigt stallas kvinnorna in- för ett utomordentligt stort ansvar.
- De måste Iara sig att tanka och handla sjalvstan.- digt.
- De måste själva arbeta .ut de pro- blem, som de ' franiföra och fordra en lösning av.
- De måste i likhet med mannen stallas ansikte mot ansikte med den brydsamma situationen - " att omorganisera samhället vi leva i ".
Var och en maste hjalpas At att Ater sätta " sitt hus " i ordnirig efter det stora krig som nyss hemsökt varld.en.
Det stora världskriget med alla sina omänskliga lidanden förde dock med sig detta ' goda till sist: kvilinans niedbestani- mande ratt i samhällslivet blev erkänd, Den största orsaken till att vä,rld ' en har varit och ä r i stora sociala trAngmAl a r dar- för att kvinnorna varit utestängda ifrån samhällslivets angelägenheter, " Ett kört " hade ensamt den ratten.
Som en konsekvent följd därav ha, vi ocksa en eri- sidig maskulin världsordning. '
- Till kvinnorna i Amerika riktar lady.
Astor följande appell: - " Uppgiv aldrig den frihet ni vunnit för edra barn genom rusdrycksförbudet.
.
Varken en man eller en kvinna önskar nA- gonsin att deras barn dricka alkohol.
- Nar kvinnorna tanka på ett rusdrycksförbud, gal- ler tanken närmast barnen.
Det uppvaxan- de slaktets val, och i den kampen kunna de alltid rakna med varje rättänkande mans medverkan.
Alkoholintaxinen a r ett av varldens största illusi~oner.
I detsamma .. lig- ger (som jag ocksa sade i mitt jungfrutal i Englands parlament) himmelen.
Men det leder oftare til lhelvetet.
Vi kvinnor maste i detta fallet visa att vi Iara och fordra av vara söner samma moralstandard, som vi fordra av och lära vara flickor.
Vi måste höja varldens moraliska stan- dard sa, alt inte en moralkodex.ar statuerad för man och en annan för kvinnor.
Genom oss själva maste slaktet göras battre.
Världen behöver moders- och faders- hjärtat förenade i den strävan efter en ny battre varld.
Den varld, som nu alla hoppas Från Borås.
och längtar efter.
Kunna ' dessa båda förenas i gemensamt arbete inom det samhälleliga ~ o r soc.-dem.
~ s kvinnoförening höll års- livet, skall utvecklingen paskyndas till et1 möte tisdagen den 8 februari.
rikare och mera harmoniskt liv.
Av styrelsens berättelse .fra ' mgick, att för- hallii 12 ordinarie och 1 extra möte eningen 1 varje kvinnohjärta gömmer sig moder- samt har styrelsen haft 11 sammanträden.
lighetens längtan och hopp, att.
det sista Dessittom har anordnats 4 offentliga möten.
kriget gått över varlden.
Medlemsantalet har under a r i t varierat Miljoner män gåvo sina liv för denna upp till 125.
75 av dessa har föreningen sanima längtan.
Det blir kvinnornas sak glädjen räkna som fullt aktiva medlemmar.
att se till att de ej gav0 sina liv förgäves.
Livliga diskussioner hava hallits i flera Den enda garanti för att i praktiken reali- fragor, bl.
a. om kooperationen, viktiga sera denna vår längtan a r att bygga på de " Kooperativa Kvinnogillet " och idebarande principer, som Nationernas för- varvid Koop.
.Handelsföreningen " Framåts ') sty- bund i sig själv omfattar.
relse inbjudits att deltaga, samt i " socialise- Den rattfardighetskansla, som ligger till ringsfrågan " med soc.-dem.
stadsfullmäk- grund för detsamma, skall en gång, nar den tigegruppen härstädes.
Dessutom har före- ratta tiden kommer, samla alla varldens kommit litterära föreläsningar) sång och de- man och kvinnor att välkomna Nationernas klamation, som i hög grad hjälpt till att förbund.
Den tiden har ännu ej kommit, skapa en god " stamning " å mötena.
men den komrner med säkerhet.
Varje.
na- Om de fyra offentliga motena ma namnas, tion måste sörja för hela varldens humani- att vid de två första .förelaste doktor Elin sering.
Varje nation maste försaka och Drdeiicrans.
om 1) " Hälsovård, gymnastik, arbeta harföi., om Nationernas förbund skall Friluftsliv " samt 2) " Vad f A vi för våra förverkligas.
A ~ O de ej villiga därtill skall skatter i halsovardshanseende? "
Vid d e t det ideal, som ligger gömt inom ramen av tredje mötet talade fru Alma Norsell, Karl- Nationernas förbund brytas sönder, för ' att stad, ' om " Kvinnornas insats i samhället ge- 8ter kasta varlden i ett nytt krig: nom föreningslivet ", och vid det fjärde mö- Dar lever alltid reaktionära krafter, som tet, som var anordnat gemensamt med.
de utgöra en hämsko på sund samhällsutveck- Lvii andra politiska kvinnoföreningarna, .tala: Iing, men deras makt ar utdömd i utveck- nle advokaten jur. kand. Eva Andén, Stock- lingeiis langa, jämna marsch framat.
Olika loim, om " Den nya äktenskapslagen) '.
Dessa länders governement skola s 3 småningom möten ha varit talrikt besökta.
finria att i det rekonstruktionsarbete, som Föreningen har haft nöjet att deltaga i en nu förestår inom alla länders samhällsliv, i ist resa till Trollhättan via Vanersborg, vil- måste kvinnornas praktiska hjälp medverka, ten färd var mycket angenäm.
Dessutom för att genomföra nya sociala samhalls- lar en gökotta hållits i Folkets, park och en ref ortner.
iulfest i Folkets hus för medlemmarna med Kvinnorna skola giva varlden en oersatt- Familjer.
lig hjalp genom att giva det politiska sam- En del .broschyrer ha hemtagits tiil för- hallsreforinarbetet de " ratta idealen ".
Ge- säljning, av vilka m a namnas: valbroschy- nom att orädda och sjalvständiga sträva ren " Var ratt och var plikf " samt " Sociali- därefter.
; eringsspörsmåletJ ' (av Möller).
Tidningen Ty kvinnorna som släkte förena inom sig ' Morgoiibris " har försalts till ett antal av idealism, praktiskt vetande och kuqskaper.
75 ex. pr .manad.
Ett par skrivelser rörande vissa lokala Ansvaret för en kommande generation måste har.
av föreningen inlaimnats till jpörsmAl sporra kvinnoi-na sa, - att vi med alla vara; tadsfuIlmaktige och ha dessa blivit behand- krafter arbeta för att vart politiska \ sam- halls sys ten^ utvecklas i rättfärdighetens och lade till önskat resultat.
Vid stadsfullmaktigevalen i dec.
deltog den högsta moralutvecklingens spar.
Föreningen ganska aktivt i arbetet genom Vi maste vara beredda att möta avund, särskilda rotekommitterade.
Valresultatet hat och förbittring.
Men vi skola lära oss blev gott, ity att, trots de.
röstandes ' antal att ej slåss med samma vapeil tillbaka.
Utan inspirerade av tron p &amp; det rattas och godas ~etydligt sjunkit mot föregAende valperiod, seger, slåss med dess vapen.
Och tro vi SA, i i fingo behalla vara mandat, saval kvinti- som.
vi kvinnor måste tro, att.
kärleken till liga sont manliga.
De två kvinnliga leda- vårt.
manliga släkte a r var oöve~rvinnerliga möterna äro barnmorskan fröken Alma kraft.
Lat oss dA se till att denna kraft och Jungner (omvald) samt lage ' rföreståndarin- kärlek finns i vårt hjärta sa, att vi törma nan f röken Jenny Aronss.on (.nyvald efter att möta och lösa de stora samhallsspörsmiil, fru Anna Karlkvist, som undanbett sig Ater- som varldens kvinnor i dag mAste hjalpas Al val).
Fröken Jenny Aronsson utsags av förenin- att bringa till en lycklig lösning.
gen att deltaga i den i febr.
anordnade soc.- Maja Björkman Broberg.
dem.
instruktionskursen för kvinnliga talare samt deltog även i kvinnliga förbudskon- gressen.
Förehingens inkomster och utgifter ha un- Från kvinnoklubbarnas arbetsfält.
. '
,, ',,.
MORGONBRIS - till detta stora arbete fattas och .vi f % göra kvinnoklubb.
Vi ha politisk medborgarrätt det lilla vi.
kunna f ör det större, och upplys- och med rättigheter följer skyldigheter, och ning får vara vart a och o inom och utom dessa skyldigheter vilja vi fullgEra.
utan a t t klubbarna.
Gbgs-klubben har som vi .forut kompromettera våra manliga partikamrater meddelat en studiecirkel i kommunslkunskap, allt för mycket.
Därför har ' det aven gatt vidare ha vi beslutat a t t p % klubbens möten sakta med dct k v i n n l i ~ a repreaentzmtskapet i ha en serie instruktionsföredrag i de k o m u - kommunen, rncn s % vill det ocksa till a t t sitta nala institutionernas skötsel, särskilt de som till bords med pr&amp;ter och leviter, bolagsmag- ligga våra intressen närmast, såsom folksko: nater och advokater och kunna göra några lor, fattigvgrd, barnavhd och sjukvgrd.
.Den insatser i det arbete o8h de idéer, som vi förstnämnda ha vi gått igenom, varvid klubben åsyfta, men vad vi ' göra när vi en g h g kom.
uttryckte sin mening i fortsättnings skol ear^ ma darhan ä r a t t hålla oss inom våra grän- betet, darvid betonades a t t endagsskolan som ser, e j åka u t på det ' hala planet som- kallas följer på 6:te klass e j gillas utan anses som diplomati o. n. y. utan hålla oss till det som en fattigskola inom folkskolan, den skola de bäst passar oss: den s a; n n a,.
r a t t f ä r d i g - av ekonomisk misär drabbade måste anlita, h e t s - o c h s a m v e t s p o l i t i k e n.
utan man var ense om a t t en obligatorisk 7:de %n glad, uppmuntrande halsning till alla klass bord6 tillampas.
arbetande kamrater, som träffas av detta blad.
Vidare ha vi haft f öredrag om ' s jukkasse- .Rädda.
lagförslaget, som gav ess en Idar belysning om vad den har för betydelse men ock om Trälleborg.
dess bristei., skirskilt vad det galler den gifta.
.
.
Trälleborgs soc.-dem.
kvinnoklubb hade arbetarehustrun.
i Vidare ha vi haft ett offentligt föredrag a r 1920 12 ordinarie.
möten och 7 pro- Klubben har med i det närmaste fullt hus då skolköks- tokollförda styrelsemöten.
inspektrisen Kerstin Hssselgren talade om bland annat behandlat och givit yttrande kvinnan och industrien, där: hon bland annat över förslag till stadgar för Sverges soc.- påvisade sv&amp;righetei för yrkesinspektionen deni.
kvinnoiörbund, men ännu e j anslutit att fullgö; .a sitt arbete, särskilt av den an- sig till förbundet, utan i väntan p &amp; distrik- ledningen a t t man i fabrikerna e j tyckes tets beslut om klubbarna skola tillhöra som vilja f örsl2i de hygieniska anordningarnas be- enskilda klubbar eller genom distriktet har tydelse.
Vidare talade hon om 8-timmars- och friigan fortfarande bordlagts.
Klubben har nattarbetslagens betydelse men ock svårighe- för sin del uttalat sig för det senare alter- terna inecl a t t f å det hela a t t g &amp; i ' las när det nativet.
Anslag har under året lämnats till de lockoutade järnarbetarna med 50 kr.
och galler vissa yrken som t. ex. mejeri- och spis- till kvarnarbetarna med 50 kr.
Klubben har brödsarbetena.
Hoa hoppades emellertid a t t ocksa deltagit i insamlingen ii11 minnesga- man genom dispens, som galler för- och efter- vor At våra 50-åringar, fru Agda Ostlund arbete eller dylikt, skulle kunna lotsa detta och fröken Anna Lindhagen, samt.
till vår sv %rlösta arbete igenom, så a t t kvinnorna partihövding, Hjalmar Branting, pii 60-års- som ju rekryterar dessa arbeten, genom det dagen.
senaste lagförslaget e j behövde st &amp; utanför.
Bland fragor som behandlats ar bildanckt E t t föredrag ha vi a t t vätta i april, d % av ett ålderdomshem för soc.-dem.
kvinnor, Nelly Thyring talar i förbudsfr %gan, i vilken vilket med särskild motivering avslogs .. fråga vi kvinnor med det snaraste bör taga Namnet p!
var tidning har också varit un- St iillning. '
der behandling, men ansåg klubben att det J a g har nu i n&amp;gra.korta Sammandrag velat vackra namnet " Morgonbris " mycket val redogöra för vårt arbete här i Gbg.
Vi ha kunde fylla sin plats och att det inte fanns som sagt gjort försök a t t erövra så mycket nAyot skal att andra detsamma.
Under aret klarhet i de politiska och korninunala frågorna har distribuerats cirka 900 ex. av denna var som det %r oss arbetarkvinnor miijligt, a t t praktiga tidning.
Klubben har ingått till ilet ändå i de teoretiska lärdomarna blir mini- fackliga samorganisationen med anhallaii malt på grund av den bristande tiden, som a r om att försöka organisera sava1 sömmerskor, ss tillm.att, och även.
den %Ider vi kommit till, som hembiträden och hjälpkvinnor.
Något ar odisputabelt, men viljan ar.
god hos mången resultat har emellertid ännu inte vunnits.
Från Göteborgsklubben.
3ch viljan b5r ju halva lasoet.
Vid höstens stadsfullmaktigeval erhöll klub- .Ännu f å vi rakna oss i enheter h ' ir i Göte- Vi behöva ju ej tala om för våra kamrater ben 2 riiandat.
Vid Skanes distrikts av kvin- borg.
Det som mest har hindrat OSS i v %ra landet runt varför vi ligger i så, arbetet ä r noklubbar arsmöte i Lund den 13 juni re- planer a t t dela oss i flera klubbar, har väl nog lika var det finns en socialdemokratisk presenterade .vi.
med tv2 ombud och vor0 närmast varit lokalbristen, men vi f % även medgiva a t t den ekonomiska sidan av saken har ' bidragit.
Nar dessa båda faktorer kan undanrödjas och spridningen av klubbar kan aga rurn vinner man o ~ a l k o r l i ~ e den n chansen a t t träffa flera kvinnor och sprida mera upp- lysning om våra idéer.
Ty a t t upplysning i socialism fattas i de breda lagren (i de övriga betvivlas oj) särskilt bland de iniiesittande av in-.
och nyheter och de av gamla religionsdogmer klavbundna i kvinnorna.
ä r tydligt.
Vore det lika uppsjö på präster och medel i socialismens läror som.
i kyrkans, så kanske dct kunde bli sann kris- till billiga - bestämds priser.
Obs.
l Bestiillnin~ar utföres tendom bland mänskligheten inom en e j för t f i billiga priser.
.
oöverskådlig f ramtid.
Men som sagt, medel der aret bal.anserat p5 kr.
851: 49 samt till- gan-gar och skulder på.kr.
240: 37; Förenin- gen har skänkt 25 kr.
till de arbetslösas föra ening li2rstades samt avsatt 25 kr.
till en f.anfond.
Dessutom har tecknats och inbe- talts 5 andelar 8 15 kr.
i den nya Folkets hus-föreningen.
Ledamöter i styrelsen blevo: Hilma Sinko, ordf., Jenny Aronsson, sekr.
korresp., Alida Vilf n, kassor, Ann.a Ohrström, v. ordf:, Sig- rid Weijiner, v. sekr., samt Agda Liden och ~ l m a Norrman.
Styrelsesuppleanter blevo: Julia Wallin och Alice Forsberg.
Till revi- sorer utsågos Anna Karlkvist och Josefina Bolander med Anna Englund och Hulda Larsson som suppleanter.
Till ' de olika kommitteer, som under &amp; - et varit tillsatta, nämligen kaffékommittén, tid- ningskommitten, underhållnings- och rote- kommitterade, f ranifördes ett varmt tack för gott .och energiskt arbete.
Till slut ma namnas att en kommitté till- satts, som pa ett eller annat vis skall söka f &amp; ihop medel för att i en framtid ' kunna sanda nagon eller nagra praktiga medlemmar till instruktionskurser, .som eventuellt anordnas, och söka bidraga till att saciana kurser om möjligt kunna anordnas i distriktet.
Alla veta vi att den ekonomiska frågan spelar en betydande roll inom vårt för- e.ningsliv, varför det i denna arbetslöshets- period krav på medel gör sig ganska känn- bar; aven en mindre kontingent blir dyrbar för.
den som ej har nagon inkomstkälla.
Darför ligger nu ett förslag under utred- ning huruvida de arbetslösa ' (som har äro mAnga), kunna befrias från att erlägga den- samma till föreningen helt eller .delvis för att ej detta " tryck " pA något vis skall hindra medlemmarna att besöka mötena.
Vi hop- pas att en god lösning på fragan skall vin; nas, ty arbetet får e j avstanna utan maste hallas i gang, ej nagon förslappning får in- träda, utan allt friskare och.
kraftigare tag skola tagas efter varje ' år .som gatt och ett nytt arbetsar inne ar.
Alltsa: fortsättning a r lösenordet.
Med detta vår friska halsning till kamra- terna ' ute i ' landet.
.
För Borås soc.-dem.
kvinnoförening: Styrelsen.
, ' Stort lager utlJndska Damkappor, Dräkter och Kjolar.
,.
.
.
M O R G O N B R I S - för övrigt flera acklubbens mediemm &amp; närvarande.
En föreläsning har varit an- ordnad över " gymnastiken och dess bety- delse för folkhälsan ".
Klubben har med fana deltagit i 1 maj-festen.
En storartad sommarfest var anordnad tillsammans med N. O. V.-logerna pA platsen och blev be- hallningen 200 kr.
å t ' vardera.
i En skogs- utfärd liar ocksA under sommaren företagits till Kärnpingeskog, men med ringa anslut- ning, antagligen p &amp; grund av de stora kost- nader det alltid inedför ' för oss trälleborgare da v i vilja till skogen.
Skog ar nAgot som vi sakna riiycket har nere i var sydliga stad.
DA var en * biltur till ' Malmökamraternas 20- Arsfest mera vällyckad, .en angenäm kväll, soni deltagarna sent glömma.
Den 5 dec.
firade klubben själv sin 14:de årsFest, då det var meningen att kombinera festen med ett offentligt föredrag, men di3 det mitt uppe i valstriden visade sig omöj- ligt att erhalla nAgon talare utifran beslöto vi ' försöka med egna krafter och endast in- bjuda medlemmarnas familjer och utom klubben staende kvinnor och festen blev inte inindre ' vallyckad för det.
' Efter ett par mu- siknummer av Friska Viljors gossorkester hölls ett hälsningsanförande av klubbens ordf., ~ a t h i l d a Friberg, i vilket hon gav eii kort resumé över de strider och motgAngar klubben kampat med i 14 Ar, men anda till slut lyckats vinna litet förstiielse, vilket vi- sar sig bast genom ' den uppmarsch klubben vunnit p &amp; de sista Aren, och ville nu sar- skilt framhalla att kvinnornas närmaste upp- gifter vore att bruka sin äntligen tillkam- pade rostratt och bruka den ' s&amp;, att vi gag- na och inte ' försämra samhället.
Till sist stallde hon en uppmaning ' till de närvarande kvinnorna att själva deltaga i och inrtessera andra kvinnor för de förestående.
.
stadsfull- maktigevalen: Efter att kvin&amp;sAngen avsjungits unisoiit höll fru, Olivia Nordgren en mycket intres- sant föreläsning .över Fredrika Bwmer och hennes '.
stora.
insatser for.
kvinnornas frigö- relse.
i socialt och eko,nomiskt hänseende.
Förelasningen ahördes med stor uppmärk- samhet och belönades med livligt bifall.
Harefte,r följde en avdelning .konsertmusik, sang och uppläsning, v,arefter fru ' Nordgren höll an,nu ett anförande, vari hon skarpt kritiserade.
ett par talarinnor f d n högerpar- tierna och deras stallning till politiken och uppmanade kvinnorna att som svar pA des- sas frierier till även arbetarekvinnor genom livlig anslutning till socialdemokratin.
vid valen visa att de veta vad de vilja.
Efter den obligatoriska kaffedrickningev och ett par timmars samkväm med omvax- lande salig och musik avslöts.
festen under den bästa stamning ...
Klubben har, genom att .tillhöra A.
B.
F:s lokala avdelning och för en avgift av 30 ö.re pr Ar och medlem, fria.
boklAne hela Are1 om för sina medlemmar.
Revisionsberättelsen för 1920 visade, at1 inkomster och utgifter balanserat pA en summa av kr.
1,026: 50.
Blanc inkomsterna markas: kontingenter kr.
303: 60, överskotl å festen kr.
434: 46; bland utgifterna: an- slag kr, 130: -, arbetarekommunen kr, 87: 70, biblioteket kr.
21: 90, distriktet kr.
29: 2.
' Vid Arets slut, vor0 tillgangarna ' -.
. '
' 0 ' d ' '.
Sthlms Aillirnm kviwnnoklwbb (eoc.-dem.)
svháiier ordinarie mOte 4:de mandagen varje m8nad H.
7.30 e. m. Obs.
, Lokal i i=&amp;len, Foikete Has.
V i antags b e n i.
år ett större antal .8lyrekcn.
.
.
(biide manliga ocn kvinnliga) .under nihuaste tiden.
Stryk ett streck ' under de iimnen som intressera Er.
~ t ~ ~ k h d m s a; d e kvinnoklubb sot-dem.)
avhAller ordinarie eamrnantrCI.de 1:eta onedagen i varje mAnad ki.
8 e. m. i lokalen 3 tr. ' Sodra ' ~olkete Hue.
Ansökan om frielevplats till Ordf. fröken Anna Svenrron, Grindsgatan 10, Iii, 3tockholm.
Styrelsen.
Noréns Korresponde~.esiva ' stitu %, Skolgatan, 11, Malmö.
.
Sand prospekt o. qgrmare upplys&amp;ng a: ang. frielevplats.
Jpg markerar med et streck under de iimnen, som mest in tressera m5g.
20 öre svarsporto bifogas Dubbel bokföring Bolagsbokföring (amer.)
Skönskrivning Snabbrakning taritm.)
Stenografi (nya syst.)
Svenska o. rattskrivning Svensk affarskorrespon- dens Tysk d:o Engelsk d:o Engelska spraket Svensk lagkunskap Kommunalkunskap Jordbrukslära (olika) Husdjurslara Mejerilara Tradglirdsskötse [' Aritmetik.
Algebra Raknestlckanr anvandn.
Mekanik och varmelara Angpannor och Bngma-.
skiner,, Geomatrl, trigonometri Geometrisk ritning Maskinritning Byggnadsritning.
Konstruktignsl&amp;ra F r murare?
: Q för timmerman och snlckare Lantbruksbokföring Smlibruks d:o Lantmäteri o. awägning Motorskotsel Kurs för chaufförer,, motorbbtfiörare ~zhandstecknin~ KlichB- och.reklamteck- ning Portratteckning Landskapsteckning Figur- och djurteckning Skuggliira, perspektiv Lavering Pennteckning.
.
.
.
.
.
.
.
.
,.
,.
.
.
,,.
. '.
.
.
.
.
...
.
,,,,,,.
.
.
.
,,.
.
.
,,.
Adress:,, .,,,,, .,,,, ..., ... ...,, .. .... .. Namn: ...
.
Vasastadens soc.~dem.
kvinno- klubb har ord.
möte 1:sta mandagen och 3:dje tisdag8n i varje manad kl. ' 7,30 e. m. a lokilen (~ u s t a Vass-automaten).
i Upplandsg.
51; 1 Uppbörd och inskrivning ' varje m8te.
.
.
, .e.
.
Styrelsen.
.
.
.
Kungshol&amp;s soc.-dem.
.
k.vinno= kl u bb avhaler.
ord.
möte 3:dje onsdagen i varje manad kl. 8 .e.
m.
S:t Eriksgatan 21.
Ordf. Hildegard Ström, Bergsgatan 27, 1 tr. ö. g..
.
FBremin$en f6r Hembit~äden, i St~ckholma avh&amp;ller möte 1:sta torsdagen: i varje m h a d kl. 8; 30 e. m. i Folkets Hus P-sal, 3:dje torsdagen i Folkets Hus .C-sal.
.
.
Styreken. '
.
.. Billesholms sot.-dem.
k&amp;n &amp; klubb haller ord.
möte i Folkets Hus i Södra V r e 2:dra tisdagen.i varje manad k1:7 e. q..
I.
\ Styrelsen. '
.
Solna socm-dem.
klinmoklwbb hiiller Stockholms .stads, Stockhdms o..
.
sac.-dem. '
krinnodim möte 2: &amp; kisdagen i varje månad kl. 8 e. m. Uppsala.
läns strikt.
Adr.
: f ass tiren h Gerda Berg i Huvudsta Folkets Hus och 4:de onsdagen i varje miinad kl. 8 e. m. i Hagalunds Folkek strand, Bromsten.
Styreben.
Hus.
, Jver skulderiia kr.
336: 09..
Full och tack- Arriha mm.-dem.
kvinnoklubb av- s a m ansvarsfrihet beviljades styrelsen föl h&amp;ller ordinarie möte 2:dra mhdagen i mikna- räkenskapsåret.
Styrelsen for &amp; r 1921 utgöres av: Mathilda den kl. 8 e. m.
H Folkets Hus ' C-sal.
Friberg, ordf., Nora Nilsson, v. ordf., Ker- Styrelren.
.
stin Andersson, .sekr., Karolina Svensson, v sekr., och Selma Lundin, kassör.
.
Supplean- iEshilstuna kvinnoklubb avhikller or- ter: Olga Edlund och Frida.
Nilsson.
Revi- dinarie möten 1:sta miindagen .i vakje m h a d sorer: Olivia Nordgren och Anna Hanssor kl. 7.30 e. m, i Folkets Hua, rum n:r 4. ined Johanna Björklund som suppleant.
Stu- 8tyreZmm.
dieledare: Olivia ordg gren. '
' Tidningsförsal- jare: Olivia.
Nolrdgren och Adele Hanssori.
.. Med en förhoppning att kvinnorna på all- - 8pAngr soom-dem.
krinnoklubb av var ' vakna upp och i största utsträckning an- hikiler ordinarie möte förste torsdagen i varje sluta sig till de soc.-dem.
k~jnnoklubbainz m h a d kl. 8 e. m. i Folkets Hus.
ch deltaga i arbetet Iör ett, människovärdi- Styrelren .. gare existensberattigande {sander ex räl le bor gr soc.-dem.
kvinnoklubb i r i halskirig.
- till kam.
~ " n d b j b e c ~ so=.-dem.
s krinno- raterna landet runt.
s.
.
.
.
.
Kvinnor, kasta bort likgiltighetens mante klubb haller mote 1:sta tisdagen i varje ich 1st oss ' visa oss v a r a värdiga.
.
den med- manad kl..
.
8 e. m. i Folkets Hus.
.
.
borgarrätt vi erhiillit!
M. F-g.
.
...
.
to ok hol &amp; 1921.
A.~B.
Arbetarn &amp; Tryckeri.
S .. ' '
