# ID: svediakorp-per2475
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1921
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 17,584
# sentences: 1,261
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


(25 öre) T I - D N I N G, F O R D.EN S O C I A L D E M O K R A T I S K A K V I N N O R O R E L S E N.
Utgiven av styrelsen ' för Sverges Socialdemokratiska Kvinnoförbund.
N:r 5.
Maj.
17:de arg.
1921..
.
...
.
...
N u t i d s 1.
i ~ o c h p e r s o n l i g h e t.
.
' För någon tid sedan pigick ' i Social- Demokraten.
en märklig debatt mellan två yngre socialister, vilka mer än de flesta röjt lust och förmaga att tanka över tidens spörsmZd: Ragnar Jandel.
.
. '
För Morgonbris av Erik Hedén.
ock ' att förneka allt som mänskligheten under ett och ' ett halvt sekel - den mest arbets-.
och livfyllda tid mänsklig- heten hittills genomlevat - efterstra- vat och vunnit.
J. Walter och ' Sven Backlund.
Den förre höjde lösenordet: Tillbaka till personligheten!
Han blickade längtansfullt tillbaka mot de stora religiösa personligheterna och fann.
att deras anda ' kvävdes .av nu- tidskulturen.
Den senare.
erkände att Jändel rört vid en känslig sträng i hans eget sinne.
Men han kunde.
dock ej besluta.sig för att förkasta nutidskultu- ren, d. v. s. den kultur, som har stor- industrin och.
den moderna tekriiken till bak.grund, Att öv.ergiva denna.vor.e ju west: en förberedande anmärkning!
Nar maii talar om personlighet, om idealism, så får man akta sig för att därmed sam- manblanda religiositeten.
Religionen kan .. fram ja personligheten och idealis- STORA BACKEN KLARAS.
Det ar verkligen ett fruktansvärt problem de bada författarne var från sin synpunkt framhävt.
Med pinsam ofrånkomlighet tränger sig i våra dagar det spörsmålet på oss: Är ej hela vår kultur stadd på tillbakagång?
Dxapes den ei av maskintekniken?
Men sam- tidigt- måste man saga sig att om vi förkastade nutidens teknik., så skulle kulturniänsklighetens flertal av ren fat- tigdom nedsjunka till barbari.
K.an .da detta dilemma lösas?
Forst.
.
men, men den kan ock skada dem.
Den giver, då den är ung och stark, hänfö- relse och lust till självuppoffring, men den har oftast svårt att trivas samman med forskarande och f rihetskans !a, två idealistiska egenskaper som personlig- heten omöjligen kan undvara.
Nutidens religiositet- a r - i de protestantiska länderna - mindre fientlig mot dessa båda ideal an forntidens, men den ar i stallet s3 obesiämd och intetsägande och andå så pass självsäker att någoi~,
.
.....
.
.
.
.
.
.
.
3ch sina@., hon hinner &lt;j läsa dem med alitsa.
iFgiundeh ledsamma.
: Varfor sit- eftertanke och i sammanhang.
Hon ter då ' ' folk massvis: och skrattar At hinner och orkar ej, .aven om hon.41, dein?
Melt enkelt därför att folk vant Tidning för den socialdemokratiska gå på en konsert eller en konstutstall- sig vid dem och har fått för sig att de kvinnorörelsen.
nilig aniiat an undantagsvis, och då ut- äro gudomligt roliga.
Den stora kon- tröttad samt alltså oemo.ttaglig för det, sten däremot ar, så ofta den skämtar Utgives av styrelsen .för Sverges sköna.
Dels ' saknar vidare i ' nutiden - och det gör den ofta - det Socialdemokratiska Kvinno- det personliga materiellt utrymme.
Det kvickaste, alltså det roligaste i världen.
förbund.
.
Men folk ar ovant därvid, folk har bli- förkvaves ' av maskinprodukterna.
Basta exemplet härpå ar biografen.
vit intalat att den är högtidlig ock trå- R e da k t ö r:, Ruth Gustafson, Brann- Hur fruktansvärt idiotiska flertalet bio- kig.
Vad det gäller ar alltså att vänja kyrkagatan 27, Stockholm Sö.
St.- grafdramer äro veta alla - ej minst de folk vid verklig konst.
Får denna vana Tel. Söder 74 94.
Rikstel.
249 48. som åse dem och skratta åt dem.
.Näs- verka en tid, finner folk också konsteii Anna Svensson, tan ännu skadligare äro de biografdra- rolig, ja - omJolk ar begåvat - roli- Expedition: Grindsgatan 10, III, Stockholm Sö.
mer vilka giva sig ut ' för att vara kul- gare: an något annat.
St.-Tel. Söder 78 9 ' 8.
turella, vilka äro byggda på ko-tnar- Men människan, lever ej blott av ord P r e n u m e ï s t i o n s p r i s: Helt år liga böcker och, dramer; I konsten, utan aven av bröd, och detta galler aven lm.
3: -, h a h t år kr.
1: 50;.
lös- aven i, dramat,.
a r det yttre,.
kroppen, hennes nöjesliv.
Människan: varken: kan nummer 25 öre.
det inres, ordets, tjänare; I biografen eller bör vara utan materiella.
nöjen.
Ty- A n n o ii s p r i s: Sista sidan 25 ör:e, ar det tvärtom.
Dar a r det kropps- värr har man.
emellertid i vår tekniskt.
textsida 40 öre pr mm.
rörelserna vi först och främst få se, högt - utvecklade tid glömt, bort, vilket orden smetas på efteråt.
Men, säger människans största materiella nöje ar: Sverges ~ o c.
- ~ &amp; m Kvinnoförbund.
: man, biografen låter oss se dagshandel- namligen att leva sunt.
Att äta enkelt Ordf. och korresp.
selweterare: Fru serna, sådana de tilldragit sig, aven om men gott (möjligen med en liten smula Signe Wessman, Upplandsgatan 85 III, vi ej varit.
med.
Ja, och .vilken kultur- alkohol till!
), att sova ut ordentligt i eii njutning!
Tank t. ex. på bilden av skön säng, att ej behöva överanstränga S t o c k h o l .- m ... -.
.
A. redsf ör&amp;ir ' Li:g.6ts.
.. an-de.r.te.cknande.
- .f.
.Ve,rL.
.
.
.
T..
.
.
24436.
............. I. sig, ' ' .. atf aga ett.
' [itet ' tr&amp;ligt.
hem, helst sailles: ett virrvarr av .huvuden, ' bland med, en liten ttadgårc!
- vilket nöje i hållbar idealism pil - den knappast kan.
vilka t. o. m: en utrikespolitiskt intres- världen gar upp.
emot detta, men hur byggas.
serad knappt kanner igen., ett e i d a - mån.ga ' människor aga tillgå ' ng därtill?
Det ar ej till Mose lag .. vi hava, att vilken kul~furupplevelse !~~ '.
Eller tank på Varför nekar samhället ' \ de .fattiga återvända om vi vilja skapa en id&lt;alisin bilden kung ' ~usta$ som lagger ner dessa livets enklaste fordringar?
Dar- lämplig för moderna personligheter.
en krans på: ettjnonument över en strid for ' att det ar kapitalistiskt.,,.svarar man, Ty den moderna etiken ar, den.
må å VarmdQn -; vilket kulturminne att ha och det med.
all,rätt: \ Men, man har för- vara hur bristfällig som helst, i alla fall fått skåda ' detta!;. '
.
.. _ .. bisett.
.
att.
ett av.
de kraftigaste medel långt mera förfinad an de tio b.udens ~ i o ~ r a k draper n, konserterna, draper varigenom: kapitalismen Msuger.
de f at- enkla: Du skall!
eller, an oftare, Du kafistutstallpingarne,~: dräper t-tern., tiga % vädjandet till deras osunda nö- skall icke!
Icke heller kunna vi upp- dräper.
den konstnärliga.
sk6plitteratu- jeslystnad.
: Maiihade under kristiden bygga vår nutida etiska åskådning på ren .., .,.
~ l l e r rättare.
den.
.
forpöblar ' den; ett $irskilt kraftig.t exemp.el *: därpå.
Vi Israels profeter; Därtill äro dessa; med Hög musi.k, * ög kons&lt; bog teater,., @ g ledo ju ';; d$ $v oerhörda branslepris, dar- förlov sagt, för orediga.
Ja, vi kunna litteratbi- saknar allt mer publik ..;: Musi-, fösratt v!
fingoför .litet .. kol ......
Det var tal icke ens enbart bygga på Jesus.
Bergs- ken blir klink-klank p å bibglafl ' okaler, om ' att starta: ett: stort svenskt bolag för predikan ar sublim, men .den ar alltför konsten blir i basta.
fall: Gr.unewald att.
hsmta .,kol. '
från .. Spetsber:gen.
Men ensidig för ' att oförändrad kunna lag- (= ögonfägnad utan andligt irin.e.hå.11 flaftill; ', fanns inga pengar: Däremot gas till grurid for en hållbar etik: Efter- mes?
' med starkt affärssinne),.
teatern faniis det samtidigt synnirligen mycket levdes den av något större antal, vilket b~ir.k~umpig och o kvick.
fars eller revy,, pengar, ' för iatt: %tarta .ett nytt modernt, ar omöjligt, Skulle detta ' innebära '.
att litteraturen.
: blir Frank.
Heller el1e.r briljant,, b., v. s.
' dyrt, svenskt~; filmbol.ag.~ de goda stode och grate utan att gripa Ahlen &amp; Akerlund.
Litteraturen ' f.abri- M8 man minnas detta: för .varje ny bio- in, medan de onda förtryckte .de svaga.
ceras ni1 mer och.- mer på förläggarens graf, som konimer tili, blir det ' mindre Nej, vi måste skapa en idealism, en order.,utan hansjn.
ti.ll.
: s.ådana gammal- p:eiigar, oyer.
till varme, mat, kläder och personlighetskultur, som passar .. vårt dags småsaker som.
o m författaren har bostaflec .. nutida själsliv, vilket dock sedan något,: att saga: eller.
någon.
.
- litterar Detsamma.
galler.
.Öm annat.
av kristendomens uppkomst åtskilligt ut- talang.
....
.
.
svenska folkets moderna natipnalnöjen, vecklats.
.
.
Men svarar ' man.
ur tusen niunnar: om vilket desfo.r-rl fatt s i g påstamplat- den Att lösa: denna.
.stora uppgift, i dess vi,.taga bort biograf,, revy och Frank all kritik nedgörand&lt;.etiketten " prak- högre, andliga inneb,örd k a n endast Heller, vad få vi då f ö r roligt?
Man tiskt). '
- nöjet att åka bil; Man håller snillet, tankar- och konstnär snillet.
Men kan val icke jämt gå omkring som en ju i Sverge så utomordentligt.
p å snabba aven vi vanliga mannislior skulie .kan- sedlighetstungus - någon gång skall samfärdsmede !.
Ingenting anses så ske kunna lösa problemet på det lägre, man val hava roligt!
.. Svar: människan tarvligt som att gå pil sina ben.
Alla det materiella planet och därigenom bör icke blott hava roligt någon gång moderna sanifärdsmedel anses prak- förbereda dess andliga lösning, om vi utan alltid.
Sedlighetens högsta rniil .. %r tiska.
Vissa äro ' det naturligtvis, cyk- bara använde vart förstånd och av- i själva verket att skaffa alla, man- larne t. ex. äro en ren nödvändighet, åt- stode från en d e l modenöjen.
Det ar niskor roligt i varje ' stund ' av livet.
linstone på landsbygden '.
Bilerna äro ju icke så " bara " det, visserligen, för Detta mål ar nu ol.ösligt; men man bör iockså nödvändiga på trakter med fler-.
en hel hop .folk!
Men det går, om man söka .lösa det så långt man kan.
Konn- knilslånga avstånd såsom i Norrland.
vill.
sten ar först och främst att lära m ' an- b e n nog kiinde det - vara.
någon måtta niskorna havä roligt.
med de överk6rriingsinstrument; .. såsom Det ' mest .förvånande med nutidens.
biler och motorcyklar, varmed folkrik Vilken ar huvudfaran för nutidens biografef, revyer och struntförfattare ar platser översållas.
.Det kufide nog ock -- personlighetskultur?
Jo, dels .att den i själva verket ej att d e äro kulturlösa, s:å sparas en hel del på telefoner, samt.
icke har tid att utveckla sig.
Nutids- ej heller att d e - nar d e våga, alftså på.
spårvägar isniAstader såsom - för-.
maiiniskan ar alldeles för jäktad för at1 ej värst ofta - äro i vanlig mening: låt!
- Uppsala.
, Ty- airen därvidlag gäl- hinna ' fördjupa sin ' sjal.
Hon hinner ej osedliga.
Det mest förvånande ar ' att ilei att ju mer kapital och.
material som- banala, ' off ras på oumbärliga samfärdsmedel, valja de böcker hon laser medförst2nt de äro så okvicka, så hopplöst.
.
Morgonbris. '
', f ' ' ' ' ' ' ', '
dess mindre blir.
det över till nödvan- inelsevis åstadkommit ett sådant .. kul- diga ting.
turellt underverk som 400-talets i jam- ' Man har i vår tid den säll ' samma förelse med våra storstäder.
utpräglat föreställningen att- allt, som stöter p i fattiga .Athen.
Och tror man kanske storindustri och maskinteknik ar prak- att folket där hade tr.åkigt?
A, den tiskt, i synnerhet om d e t ar fult .och glädje, den rent naturliga, materiella skövlar naturskönheten.
Hur pass sann gliidje som rådde dar var sådan att denna .förestallnin.g ar kan man se på därom kan man i.
de nutida indusiii-.
.
statens stora vattenkraftsanläggning staterna icke ens drömma.
vid Harsprånget.
Denna förstörde ett Antiken byggde nu sin kultur på sla- av Sverges stoltaste vattenfall och kos- veriet, fast aven slavarne ii Athen ' me- tade miljoner, vilka nu ligga räntelösa stadels hade vida roligare an vara ar- - tills vidare bortkastade till: inperl betare.
Vi som kommit över och lart nytta.
Ingen hade användning för; at- oss - avsky slaveriet tarva i stallet maski- tenkraften, nar allt korn omkring!
Men nerna.
Men .vi hava ingen:nytta av vattenfallet .är skövlat .. Storindustrins dessa, om vi ej spara på dem med för- gränslösa och oftast .ohjalpliga förstö- stånd och använda dem i samhällets rande av naturskönheten frånrövar nu- och kulturens tjänst.
Så har icke skett, tidens människor naturglädjen, ett av och därför ha maskinerna blivit en sam- inanniskans sundaste, enklaste, finaste hälls- och kulturfara.
och lättillgängligaste nöjen, av.
vilket I sjalira .verket - finner man ock att hon för övrig först i vår tid börjat bliva den ena efter den andra av nutidskul: riktigt niedveten.
turens ledande andar visat sig stå full- ~ k t l i g e n hava vi ju de gamla havd- sfandigt fri ' från den blinda förtjusnin- vunna, materiella nöjena, vilka sanner- gen för maskintekniken och storindu- ligen kunna bliva osedliga de med, ifall strin.
Rousseau, som mer an någon så önskas, och vilka i regeln aro högst annan kan kallas den moderna kultu- lindrigt kulturella men dock ur sam- rens skapare, uppträdde ungefär samti- hallssynpunkt stå långt högre än de digt med storindustrin, och ' hans lösen: moderna maskin-nöjena.
Dessutom Tillbaka till naturen!
har överröstats av söka de ej som biografer och dumma maskinerna, men den skall åter korn- teatrar kasta över sig ett falskt .kul- ina helt till sin ratt då storindustrins turellt ' sken, de konkurrera alltså ej så makt inskränkts inom riktiga grän- direkt med högre och finare nöien.
ser.
I England ha mot slutet - av Dansen t. ex. kräver inga maskiner förra århundradet Ruskin och den ädle och ej heller så mhga lokder som.bio- socialisten William.
Morris forkunnat grafen, tager allt.så ej bort så mycket samma budskap.
Sverges främste mo- pengar och material från bostäder o. d. derne, ja överhuvud främste.
diktare, Dessutom medför den kroppsrörelse.
Strindberg, var innerst i sin sjal hela Kortspelet tillhör mestadels d e tarvliga sitt liv Rousseauan.
Han var det med- nöjena. '
För en tid sedan var det och veten dels under sin mest radikala 80- ar val ännu en.
formlig samhällsfara.
talstid, dels på.
sin ålderdom) då han Men ser man .bort från de råa och dum- sammanfattade resultatet av .sitt livs ma hasardspele ' n och över huvud alla strävan., spel som avse penningförvarv, men i Vi ha i våra dagar fått en särskild stallet tager ett gammalt fint spel som maning att hålla måtta med vår tilltro viran (sisom arbetande medlem i A.
B. till den okontrol.lerade,~ storindustrin.
F. niåste j,ag agitera för denna!
), s å a r I samband med kolkrisen har ett fak- denna både mer intelligensodlande och tum, som v.i nog kände förut men helst nationalekonomiskt billigare an biogra- ej ville tanka på, blivit hårdhänt åter- ferna.
Ja, eftersom jag nu är ' inne på fört i vår erinring: nämligen att jor- vilda kätterier, så säger jag rent ut .. at1 dens kolförråd ingalunda äro outtöm- alkoholen, om den nyttjas måttligt, liga utan att man redan kan blicka fram mycket måtligt -- vilket.
dock som be- mot den dag ' då de äro.
slut.
- De kunna kant är lättare sagt an gjort - ar nytti- som ' bekant icke återställas.
Detsam- gare för kroppen an vare sig kaffe eller ma galler om bergoljorna.
Nå, man tobak.
Hade vi ej haft de sistnämnda kan nog finna andra .kraftkallor men trevligheterna - utan vilka mänsklig- icke utan svarighet.
Än värre blir det heten anda tills relativt nyligen klarat att finna en ersättning för järnet, nar sig och kunnat ha storarat roligt - så ocksa det en gång tager slut.
Att i onö- skulle vi få.
otroligt med pengar över dan slösa bort dylika oersättliga natur- .- till.
hus; mat och kläder.
rikedomar.
innebar.
allts5 ett fruktans- värt brott mot kommande slakten,.
ett förstörande på förhand av framtidens Allt dettaasom har sagts ar ingalunda kultur.
utopier.
Det har varit historisk verk- Vad skola vi då göra?
Vi skola in- lighet.
Man misstager sig storligen föra socialismen.
Endast om det all- om man tror maskinteknik ' och storin- männa tager naturrikedomarna, stor- dustri vara nödvändiga för kultur.
Det industrin och maskinerna om hand, kan markvardigaste med Antiken, särskilt dessas slösaktiga och förstörande an- den helleniska, var att den bilde före vändning hindras. '
.
I Kristiania t. ex. och efter sin blomstringstid var rik har man kommunaliserat biograferna,.
men under själva blomstringstiden.
fat- och detta inbringar kommunen miljo- tig.
Ingen tid, eller ort har ens tillnar- ner.
Hos oss lägger .man däremot - ' ' ' '.
.
Hur moten kunna anordnas.
Hur man kan och hur man icke bör anordna offentliga möten, kan inan f i se prov på under föredragsresor.
Ar- rangemangen skifta ju ganska mycket och de mer vanliga lämnar jag därhän i detta sammanhang) för att endast be- röra ett par särskilt extrema.
.
Lidingö arbetarekommun kom ' mer alltid att för mig framstå som ett mön- ster nar det galler mötesanordning, och den b ö r ha en särskild eloge härför.
Den förtjusande vackra högtidssalen i samskolan var förhyrd; förstklassig musik och sång anskaffad; ett särskilt tryckt program samt 50 öres entré.
Det hela verkade uppbyggligt och lyftande och jag tror säkert att den till över 300 personer uppgående publiken, fiån alla samhällsgrupper, kände sig nöjd med sin afton.
Och kanske vad viktigare var, hade för första gången ' i sitt liv fått en liten smula inblick i vad socialis- men.
ar och vad den vill.
Nu vet jag ju mycket val a t t det inte ar möjligt för de flesta kommuner och klubbar att åstadkomma.vare sig dylika lokaler, dylika förmågor etc., men nog kunde man med litet god vilja göra mö- tena oändligt mycket ' inera förstklassiga och lockande.
1.städerna finns ju i re- gel trevliga lokaler att få - ja, varför inte till litet omväxling, aven om man har ett " Folkets hus ", hyra stadens för- nämsta och vackraste lokal, såvida man har ett; utom föredraget, fint och loc- kande - program och kan ta entré, som betalar kostnaderna?
- under det att.
.
på socialistiskt initiativ - skatt på konsertbiljetter och hjälper därmed till att drapa ' den högre musiken.
Skall det bliva någon hejd på det natur- och kulturforstörande slöseriet och nöjes- livet, tarva vi alltså icke blott ett social- demokratiskt parti utan ock ett sådant som vågar vara socialistiskt.
.
Men det räcker ej ens därmed.
~ e t ' t a socialistis,ka parti måste våga vara sparsamt, måste våga vara sedligt på naturvetenskaplig grund.
.
Länge har det ansetts vara ett högmålsbrott mot S:t Marx, nar en socialist talat om sparsamhet, tills äntligen Thorsson ny- ligen bröt isen!
Likaså har det ansetts vara brott.
mot demokratins majestat., om man ej velat låta arbetarna roa sig hur dumt och samhallsskadligt som helst.
Vi.
måste göra slut på marxis- metis förakt för idealet och sedlighet, liksom ock på dess naiva tro att; allt reder sig själv, bara vi få socialism och och massvälde.
Vi måste hindra foik att förtjäna på människors lystnad efter tarvliga .nöjen.
Vi måste kräva att samhället gör de höga och de enkla nöjena lättillgängliga för alla, medan de som önska nöjen av annan sort.
dar- utöver, fil göra det utan uppmuntran t ch p4 eget ansvar.
.
:.
. '
.
.
'.
man på landsbygden ingenting har at1 välja på, ja, ibland t. o. m. ingen loka: alls.
Men, varför inte göra allt för at1 locka folk till sig och varför inte vis; att socialismen visst inte ar kulturfient- lig, utan tvärtom vill gora kultur ock förfining till var mans egendom?
En- dast det basta ar ju också gott nog å1 folket, heter det ju, och varför inte låta detta bli bokstavligt.
Behöver ' inte äver dessa - ja, framförallt dessa - son ha ett smutsigt, tungt och sjalsdödandc kropps- och industriarbete, att f å er stunds lyftning ovan vardagslivet: prosa genom skön musik, sang ock poesi?
Och tror ni inte också att klasskill- naden i någon mån skulle kunna ut- jämnas, om alla samhallsgrupper kun- de vid dylika fester mötas sida vic sida?
Vi göra val ingen orätt uti att genorr alla lovliga och anständiga medel locka allt slags folk, och massor av folk, till oss, ty vi vill ju bara ge dem en inblick i att aven de skulle ha något att vinna genom införandet av det socialistiska sainhallssystemet.
Motståndet emoi detta dikteras ju ofta endast av okun- nighet.
Som inte industrifolket hellre ensamma kunna genomföra socialismen^ ar det ju ytterst viktigt att få allt folket, i varje fall allt småfolk, över på vår sida.
Så bjud allmänheten på det basta ni kunna åstadkomma samt reklamera ' grundligt för att bli kända och - val- kända.
Jag övergår härmed till Rimbo, del ledsainiiiaste jag någonsin varit med om.
Tank på hur det, skall kannas.
för en.
talare att komma till ett stort sta- tionssamhälle, med Övervägande små- folksinnevånare och på en söndag e. m. miitas av en cirka 15 personer, och dar- ibland godsagarefamiljer med sina tjänsteman.
Var fanns arbetarekommu- ilens man och var fanns deras hustrur och kvinnliga anförvanter?
PZi publi- kens utseende kunde jag gissa att det möjligen var 2 man och 2 kvinnor till- hÖran.de kominunen.
Och dock ar dar en sådan på minst 50 medl.
Som ordf. hade måst avlägsna sig mitt under före- draget, stod jag där ensam och snopen nar de övriga troppa$ av, knappt ve- tande hur jag skulle finna vägen till- baka till.hotellet.
-- Ingen anar vad jag skämdes A kommunens vagnar för ett dylikt möte, och hur j a g bekla, aade att distriktets kassa skulle slösas bort till så liten nytta.
I båda de ovan relaterade fallen san- de distriktet ut talaren och på så olika satt tillgodogjorde man - sig hjälpen.
I det ena fall.et livades man av tan- ken pA att fa ett föredrag gratis och därför beslutade göra det basta möj- liga därav, i det andra föreföll det som om man tänkte.
: " se så dar ja, nu fii vi ett föredrag pA halsen igen; sa vi inte kunna f A sova i fred!
Ja, det skola vi val stöka undan SA fort och smärtfritt som möjligt. "
Ar det inte rysligt ledsamt för en talare, som brinner av längtan efter at1 f &amp; tala med och vädja til6 om möjlig1 alla Sverges kvinnor, under det nuva- rande viktigaste året i deras historia, att kommuner och klubbar göra så små ansträngningar i att skaffa lokalerna fulla.
Och detta ar ju det enda en talare begär!
I samband härmed kan jag inte un- derlåta att tala li.tet ' om lokalerna.
På en del platser finns ju " Folkets hus ", men verka de tilltalande och upplyftan- de pil sinnet?
I många fall äro de fula till anskrämlighet och i många fall aven osnygga.
Att de äro fula.
' ar ju ett i byggnad och inredning begånget fel, men att de äro osnygga ar ju felet för dagen.
Om kommunerna inte till de vanliga privata mötena vinnlägga sig om renlighet och snygghet blir ju till skada för bara dem själva, men nar .. de anordna möten f 3 uiornstäende borde inte sådant få förekomma, ty det ned- drager och förringar arbetáreröreiseii alltför mycket.
Men det ar inte nog med.
att göra rent och .snyggt, man måste aven smycka upp en sal en smula, om den skall verka inbjudande.
Och detta kan ju göras med &amp; små i medel.
Om blommorna äro för dyra att köpa, kan man med litet frisk fur i ett pa; vackra vasar, eller ett par vanliga fönstertrad, lånade av en husmor, samt med litet dukar o. dyl. skapa fram litet trevnad.
Isynnerhet nu sedan mannen måste vara angelägna om att locka kvinnor till sina möten, få de inte glöm- ma att kvinnorna ofta äro kritiska vis A vis renlighet; ordning och snygghet, och att de gärna önska en liten smula festligt- nar de gå ut.
Och aven hus- mödrarna i sitt vardagsenahanda, - be- höva mpntras upp en smula.
Även på de platser, dar det inte finns kvinnoklubbar, som kunna ta ' ' hand om de lokata mötesanordningarna, kunna val koinmunmedlemmarnas hustrur vid- talas härför.
Mannen beh6va kvinnor- nas medverkan i lika hög grad som dessa behöva mannens.
Tyvärr når ju inte vår lilla " Morgon- bris " ut till alla platser och kommuner, men ni som Iäs ' a dessa rader, låt dem gå vidare så långt ni förmår.
Man och kvinnor, tagen i med hårdhandskarna 3ch gören ert b a s t a för a t t få " Folkets hus " - sköna och tilldragande samt edra Föredrag och möten till riktiga njut- nings- och högtidsstunder!
Och tagen till mönster Lidingö men inte Rimbo.
N.
Th-g. '
Distri ktskonferens i Värmland.
Varinlands distrikt av socialdemokratiska ' kvin~ioklubbar hade under pasken sin .sed-.
vanliga årskonferens, vilken denna gitng för- lagts till själva " solstaden ", Karlstad.
PAsk-: dagen randades med en mulen himmel och.
en disig och grakall luft och när d e första ombuden anlände med .sina respektive.
tag ' hade det börjat snöa ratt duktigt .. Av " solen i Karlstad ".
sag man inte en skymt.
Sedan, kaffe intagits hos ett ' par av Karktadskarn- raterria, vilka fördelat de främmande " sta- tionsvis ", avlades ett besök på " Grand Ho- tell ", d i r partidistriktet hade sin konferens.
Kl, 1 intogs gemensam middag pa " Gösta Berling ", varefter man samlades pit kafé " Minerva ", dar lokal upplittits för konfereri- sen.
Denna tog.
sin början kl. 2 e. m: och öppnades av distriktets ordf., fru Alma Nor- sell, som halsade ombud.
och övriga besö- kare välkomna.
Till ordf. vid konferensen utsAgos fruarna Lydia Dahlén, Arvika, och Sofia Lun ' dell, Storfors, till sekr. och refe- rent Alma Svensson, till bitr.
sekr. ' fröken Maja hiidersson .samt till protokolljusterare och röstraknare fruarna Gerda Edén och Anna Backman.
Resefördelningskommitte- rade bleuo fröknana Alma Svensson och ' Sofia Elovsson samt fru Anna Lindgren.
10 klubbar voro representerade med samman- lagt 16 ombud.
Ars- och revisionsberättelserna.
upplästes 3ch full och tacksam ansvarsfrihet bevilja- des styrelsen.
Av arsberat ' telsen framgick bl.
a .., att distrikte-t bestar av 13 klubbar med en sainmanla.gd medlemssiffra av rnel- lan 3- 400.
En klubb har under aret bil.
ilats och, en Iagt ' ned sin verksamhet.
18 sktier agas i Varmlands .Folkblad samt di- lerse andelar i Folkets hus och kooperativa Företag.
Omkring 20 föredrag ha under Iret: hallits av ' kvinnliga talare inom distrik-.
bet, däribland har en turne anordnats, med Fru Agda.
östlund som talare, varvid in- jtruktionsmöten hållits pit 10 platser.
Av listriktets medlemmar äro 3 stadsfullmak-: ige, 3 kommunalfullmaktige, 6 ledamöter i.
!attigvArdsstyrelser, 6 ' i skolstyrelser, 2 i.
~ensions-nämnder, 1 i barnavårdsnämnd och j medlemmar av arbetarekommuners styrel- ier; var jämte en del äro barnavitrdsman.
Enligt revisionsberättelsen balanserade ut- gifter och inkomster pA.en summa av mel-, an 7- h 800 kr.
Utskottets förlaggiiingsort bestämdes till:.
(arlstad och till ordf. valdes fru Alma Nor-; ell, till sekr. fru Hulda Flood och till kassör ' röken Sofia Elovsson med fru Anna Lind-; ren och fröken Maja Andersson som suppl.,; am tliga.
omvalda.
.
Ovriga styrelsemedlern- nar bl.evo fruarna Lydia Dahlén, Arvika, och ?lin Willig, Storfors, omvalda, samt fru Signe Karlkvist, Munkfors, nyvald, med ' ruarna Ellen Steen, Lesjofors, Elvira Nils-; on, Kristinehamn, och Emilia Gustafsson, Skoghall, som suppleanter.
Revisorer blevo.
ir arbetarerörelsens enda kvinnotidning röken Alma Svensson och.
fru Anna Back-.
) ch b ~ saledes r finnas i varje arbetare- nan med fru Gerda.
Edén: som.
suppl.
lem.
Harefter upptogs fragan om omlaggning.
" RENUMERERA PA MORGONBRIS!
w rapporteringen, och efter en stunds d ' is-.
, Morgonbr ' is '
kbssion beslöts,.
att rapporteringen till.
för- bundet skulle fr. o. m.
- 1 jan: 1922 gA genom distriktet.
Avgiften bestämdes till 2 kr.
pr ar, vilkel skulle utbetalas halvårsvis med 1 kr.
för h.alv&amp;r och.
utgöra ' kontingent till bade di- strikt.
och förbtind.
.
En bildningsfond beslöts att, bildas, och distriktsstyrelsen fick i.
upydrag att till nästa.
konferens framlagga förslag till stad- gar för fonden, som.
av den skulle hand- havas;.
.
Ett besök avlades pil Värmlands Fdlkblads tryckeri, varefter hr Oskar Lokander höil ett med stort intresse åhört föredrag om " Vad Värmlands lans landsting uträttar ", därvid han särskilt ' höll sig till sjukv~rdsväsendet inorri länet, för ' vars verksamhet han redo- gjorde p i ett synnerligen medryckande satt.
Pa kvällen var samkvam med tesupe an- ordnat, vartill ombud frAn den samma dag hAllna partikonferensen inbjudits.
Tal, sånk och musik omväxlade och den angenämaste stamning radde.
P ' a annandagen fortsattes konferensen kl. i0 f. m., varvid en hel del fragor och motid- ner behandlades och diskuterades.
I en fraga, väckt av Storforskliibben: " Hava vi nagori skyldighet att deltaga i ' och agiter.a för Arets riksdagsmannaval? "
beslöt konfe- rensen göra följande uttalande: / (l o c k 0 rna.
Tung blev mig v8gen kring skogar och garden ' att ensam gå .. Mycket har timat, jag längtar från va~lden till henzmes vr.å.
Fårad blev.
kinden och vitnad min panna i årens .gång.
Än fligt.
har h jartat manat mig: Stanna, hör klockornas sång!
Ut över nejden hörs tonerna stromma i malmkladd skrud.
Hjärta, mitt h jarta, hur kunde du glömma klockornas ljud?
Vad har du.
talat, hur har du harzdlat ' i vida vtïrld, har du i klangen tonen förvandlat till sorg på din färd?
" De.
socialdemokratiska ' kvinnorna böta vid liijstens riksdagsmannaval p &amp; ett ener- glskt satt, i samarbete med mannen, verka for arbetareklassens framryckning till val- urnorlia. "
" Kvitinorna och förbudsf ragan " diskutera- des livligt och beslöts att i händelse eh .kvinnlig förbudskonferens bleve beslutad.
att hallas i.
Värmland, distri.ktsstyrelsen skull ' e stalla sig bland inbjudarna till densamma.
ess utom diskuterades en del and.ra fra- gor: " Vilka förtroendeuppdrag bör kvin- norna ha i. det kommunala livet " .inleddes av fru.
Lundell, Storfors.
Under diskussionen uttalade man sig för att kvinnornas plats framförallt vore i skol: och fattigvardssty- relser.
FrSn Storfors hade aven kommit fr&amp;- gan om " Vilka fördelar .de socialdemokra- tiska kvinnorna.
viinnit genom rösträtten? ' '
Från Karlstadsklubben en fraga om " Skön- litteraturen som bildningsmedel ", samt en om " Bildandet av en hembiträdenas för- ening " och fran Miinkfors och Nykroppa om " Huru skola vi f 3 klubtsarna sa livskraftiga som möjligt ".
I dessa fick den förda diskus- sionen utgöra svar på frtigan, med ' undantak för den som gäilde " ~embitradenas organi- sation ", vilken vad Karlstad beträffar.
remit- terades till Fackliga centralorganisationen o c h för övrigt till de olika klubbarna inom di.striktet Likas ' å remitterades till klubbarna för ytterligare behandjing " Lagen om foster- fördrivning ", vilken av konferensen .diskute- rats.
.
Till sist höll fru Norsell ett.
initi-uktions- föredrag.
- ' Nästa ' konferens, skall hallas i Mynkfors, p &amp; tid som av distriktsstyrelsen närma,re be- cta&amp;k&amp;, '; Sedan f r u Flood nied några ord avtackat ombud och ovrigi deltagare, avslöts konfe- rensen som hela tiden .praglats av den basta stamning.
Hjärtat vill bedja och söka sig.
friden dar glädjen ar fri ..
Säg, kan du detta, innan '.
den tiden har gått dig förbi?
,, ' ' .. ' Sunk du ditt huvud, då genom dalarna malmklangen går, lysstia till slagen, som skälvande tala när hjärtat slår.
.
Sig S e i.
d e.
Shanki.niketan; Tngores skola i Bolpar.
.
.
,, .En av lärarna skriver: Bolpur ligger 100 erig.
mil ' fran Cal-: utta,.
så1ed.e~ h g t från-.stadsliv.ets st &amp; * ande inverkan;.
men likväl i beröring ned ett intellektuellt centrums stimule- ' ande inflytande.
Shan ': betyder " Fri- iens Iiemvist ".
På.
' morgonen, före soluppgången, rackas de sovande skolgossarna till da- gens arbete a v kamrater, som sjunga itanför deras ruin en av Tagores sån- ger.
Sedan de badat breda de.
ut sina nattor på gräset och meditera var och: n för sig under 15 minuter; efter detta ijunga de sånger på Lanskrej, valda it Upainskadovna av Devnde ' Tagore.
zfter en lätt håltid börjar undervisnin-; en kl. 7.
Det finns inga klassrum; ektionerna givas ute i.ffia luften eller) å en veranda.
Sedan de intagit en ' ' niåltid i / 2 12 stanna gossarna i sina rum under den hetaste tiden av dagen, och arbeta på sina Iaxor; Iararna %ro hos dem för att hjälpa, om så.behövs.
Lektionern ' a börja igen kl. 2 och fort- satta till 4.30 eller 5.
Under aftonenkpelas fotboll av som- liga, andra föred-raga en promenad.
Vid solnedgången ar åter 15 minuters meditation, och aftonsånger sjungas.
Några av gossarna undervisa i en afton- skola, som bildats för tjänarna vid sko- lan och de omkringboende byinvå~larna.
Före kvällsvarden ägnas en timme At något samkvam, då en av Iararna be- rättar.
historier eller ljusbilder förevisas eller gossarna sjalva hitta på något ro- ligt.
Kl. 9 ringer en klocka för att till- kännagiva, att det ar liggdags, och ' / z 10 sova gossarna för det mesta; ar det, månsken få de äldre gossarna göra en promenad till skogarna i närheten) dar de sitta och sjunga till sent på kvällen, Ingen föreståndare finns; skolan skö- tes av en kommittii, utvald av Iararna, bland vilka en väljes varje år såsom verkställande ordföraride.
At honom anförtros liiroverkets praktiska skotan- de.
Inom varje amhesgrupp utses en Iarare sasom ledare ' av studierna, och han rådgör med de andra Iararna i det ämnet om de böcker och undervisnings- metoder, som skola användas, men var- je Iarare får använda den metod han anser bast.
När, skalden själv är hemma, leder han .den verkställande kommitténs mö- ten och undervisar i någon av klasser- na, men hans inflytand; gör sig mest gällande vid de uppläsningar han ' har ur sina egna arbeten på kvällarna under samkvämen.
Han lär också gossarna, nar de inneha roller i hans skådespel, att utföra dem och att sjunga hans sånger.
Gossarna överlärnilas till stor del ' åt sig själva, nar det gäller att hålla reda på sina angelägenheter och ha egna kommittéer inom skolans olika avdel- ningax liksom ocksa - vid de ' allmanna sammanträden, som alla gossarna ' del- taga i, nar frågor, som beröra hela skolan, skola diskuteras. '
Under exa- nenstiden överlämnas gossarna å (sjg själva, okhiman litar på deras arllghef.
U.
~ ~ ~ att ~ ~ - &amp; t kah f2 s e g o s s a r n a 4. alla~ ': ~nöjl ' iga.
st2hiin- !ar,.
under det d e " skriva sina '.
!svar L. o.
ni.
' p3sii svårAtkomliga platser som lppe i ett träd.
Om ' gossarna också lågon g h g missbruka det förtroende som visas dem s å.
skapar dock för-: roende pålitlighet, och .. det ar intet tvi- rel 0111 att ' forhiillandet mellan Iarare &gt;ch lärjungar.
.. till följd därav ar lyck- igare.
F. - d. eleverna underhålla forbindelse ned skolan ' på flera satt. '
~ o s s a r n a. '
i; kolan killa dessa " gamla, goss+i " lada, ' som betyder äldre bi-odei, och rid årsfesten.i december, till minne av.
; kolans invigning, komma många av de; amla gossarna för att åse uppföran- ': " u '
-- det av en av skaldens pjäser.
Med oer- han an - står, $r den enda världens fral- hört intresse fö1je.s fotbollsmatcherna sare.
: Dessa .slå icke av på den överty- mellan f. d. och nuvarande.elever.
Sko- gelsen att sanningen och strävan ' efter ' lan står ej efter i någon annan idrott, sanningen ar den enda ratta vägen vi ty eleverna ha flera år å rad vunnit hava att vandra.
De äro också över-.
: högsta prisen i tävlingar inellan olika tygade därom att ingen ensamhet; ' om.
skolor.
Soni man ser erhålla gossarna an så djup, får avskräcka.
dem att av- Allt sedan sista.
kvinn~kon~resse *, svärja begrepp eller läror de iriför sitt inte endast.
intellektuell uppfostran.
utan då jag på ett möte fick tillfälle framlag; sainvete ' eller sitt ' tankande icke kun ' na.
aven fysisk.
.Under lektionerna sitter dararen an- ga miiia tankar med anledning av den finna .vara tillfyllest.
' Men de veta ock tingen under ett träd eller på en veran- diskussion, som ägt r u m på partikon- att just denna.
omutlighet, denna da med eleverna omkring sig.
Detta gressen om partiets stallning till kyi- stränga ravst .med sig själva att icke friluftssystem har.
sina.
stora fördelar, kans skiljande frannstaten, har jag velat lata .sig bedragas, ' att icke hänge sig åt ty det underhåller hos gossarna kärlek iterkomma till ämnet i en krets av k a r +.
Falska. '
illusioner, att det är för: dem till naturen.
En dag, säger en Iarare, rater.
Den förfärliga.
bristen på tid har, den djupaste av alla religioner.
De veta väckte en.
av gossarna min uppmark- icke tillatit mig det.
Nar jag nu eme &amp; av. '
erfarenhet att denna ' ' religion kan sam.het på en fågel, som sjöng i ett träd lertid fick se avtryckt.
i Morgonbris '.
Fylla ' dem ' me.d styrka och ' att ' andakt ar: över våra .huvuden.
Vi avbröfo lektio- sista nunimer Poul Bjerr &amp; inlägg j i jet pinade människohjärtats.
sakraste nen och lyssnade till dess fågeln.
hade katekesfrågan, sa ville jag ej försummk kraftkälla.
De hava vördnad för: andras slutat.
En av gossarna sade: " Jag kan att frågan om .de.
religiösa problemen religion, de vilja därför icke ' missionera.
inte förklara, vad jag känner, nar jag kunde onledelbart få.fortsatt behand-: Iler.
göra proselyter. '
.
Må- var o c h en hör den fågeln sjunga. "
Jag kunde inte ling i vår tidning.
- behålla siri " tr0; det ar en av deras ' fun- hjälpa honom, men jag är saker på, att Jag har länge ansett att .. ' Poul Bjerr ' e damentalartiklar, m ' en de ' måste ju: p i min klass lärde sig mer av den fågelns tillhör en av de f å som både.
inser a h samma gång strida för a t t aven deras sång, an de någonsin gjprt av min uri- människorna behöva religion (eller om religionsuppfattning f år ' någon.
: plats dervisning; och att de lärde något de ej man hellre vill kalla det sjalarnas inrik- inom ' sam hallet ' och undervisningen .. De.
skola glömma under hela.
sitt liv; - tande mot andelivets för.djupning,) och Fordra ej att den skall patvingas andra Gossarna alska blommor och.
ibland som på samma gång vill .varna man- men att de soin så.
önska skola k.unna stiga de upp.
Iångt före daggryningen niskorna för att av-andlig hunger kasta Få för sina.
barn erhålla en dogmfri för att i förväg plocka nyutslagna, dof- sig i armarna, på förgångna .religions- undervisning i religionen.
De forQa.
tande blonimor, solll.de binda till kran- uppfattningar.
.
Bjerre framhåller att rridare att vår ungdom blir satt.
i tillfälle sar eller girlander åt sina Iarare eller det sannerligen '.
' icke borde .vara någon att Iara kanna moralbud ej blott.
högre skalden själv.
stor konst att i detjevande moralmed- in Moses, utan aven.
mer omfattande ar1.
Ibland nar dagens arbete ar slut, be vetandet arbeta fram några satser.
som den gängse kristendomens.
gossarna att hela klassen skall få gå på en gång sainmanfatta ' detta p å deds Det är.
ett stort arbete; som ligger till någon närliggande by eller flod - väsentligaste punkter.
och som äro så framför oss för alt nå verklig religions- da äro de mvcket.
glada och mvcket enkla att de ' kunna utvidgas och kla4- frihet inom: var undervisning: Att nå noggianna med att G r a åter göras för va ' rje ' sexåring. "
Han iri- den ar så långt ifrån att sträva efter till kvällsvarden.
.
skränker sig emelfertid icke att bar,g likgiltighet för det religiösa utan # i stal- kasta fram denna förmodan ' utan h- let till att d e religiösa värdena komma För de yngre gossarna a r studiet av skrev också ett förslag till nya tio Guds att tagas mera på allvar.
Men därför naturen en viktig del av deras arbete, Slå upp det; fö ?egående.
tidnings- %r det icke ' meningen att religionen skall bud.
och de samla alla slag, av blad och numret, las 0.m igen ined eftertanke lagga sordin på de problem som livet växter som finnas i trakten.
Ibland öka 1-4, 6, 7 och - 10 och n i ställer framför .oss eller att söva in miss- punkterna de sin samling med någon tagg, som fastnat i deras fötter; alla gossarna gå måste medgiva att detta uttrycker just nöjet med de sociala missförhZillandena.
barfota, men efter en tid äro deras föt- vad vårt hjärta längtade efter, just detta Strävan att höja såväl kropp ' s- som ter så.
: hårda och härdade,.
att de ej ha skulle vi vilja Iara våra ' barn.
Ehuru sjalskultur, såväl ' de andliga värdena oiit av vare sig taggar eller grus; det mycket av sanning ' frainkommer i punk- som ' de materiella förhållandena kunna är ' endast nykomlingar som äro ömfota- terna 5, 8 och 9 förefalla de mig dock och böra förenas.
de en tid.
Ibland ger en Iarare, om icke så allmänt .samlande att de icke Anna Lindhagen.
kvällen ar klar, ' en lektion - i astronomi böra få någon annan .formulering.
Dar- och visar.
måne och stjärnor genomett emot .syn.es det mig att man med eld- mindre teleskop och ibland visas ... ljus- skrift skulle vilja skriva in i de ungas bilder, då gossarna sköta bilderna och hjärtan samt i varje sanningssökande En s tudieledarekurs ordna med duken.
Bengali ar huvud- människas det tillägg de nya budorden språket, men s o m andra språk i ord- fått, att vi icke skola hålla dessa bud aven i år av A.
B. F. Kursen, som ningen läres engelska.
Vad som över- för att n3 större framgång an andra mordnas förlägges till Brunnoviks, Folkhögskola, kom- raskar besökande i skolan ar, att gos- utan för att få ro i vår sjal och bliva rncr a t t anordnas i.juli eIIer augusti och pågå sarna se så lyckliga ut, och det ar intet till välsignelse.
: n Kursen vecka.
koininer a t t omfatta f örelasningar Därom äro vi säkert alla ense, att all.
tvivel om, att de aldrig kanna den mot-) m bildni:ngsarbeAets.
organisation, .instruk-.
: vilja för skollivet, som så ofta förefin- djupare moral bottnar däri att vi göra tion, i studieci&amp;elarbetet och biblioteksskot- nes i institutioner, vars främsta och det goda och följa pliktens väg icke för gel, samt ett par serier föreläsningar m d stu- enda mål är att taga examen.
Sådana att n3 några fördelar utan för sannin- iiieanvisningar i för arbetareklassen aktuella.
.
.
finnas ej- i de lägre klasserna, utan Iära- gens och rattens skull. '
Moses moral Smnen.
Avgift för deltagande i kursen ä r 50: - kr.
ren prövar endast lärjungens framsteg har övergivits både av kristna och ffi- För denna avgift e+ålles fritt uppehälle un- under det forflutna året.
Vid slutet av tänkare, av konservativa och socialister.
der Irursen samt fria resor.
varje termin spelas en av skaldens pja- Må vi då ej lära våra barn och vår ung- Ansökningar om deltagande i kursen nio; - ser.
Lärarna och gossarna utföra rol- dom iiågon lägre moral an den-vi om- tagas intill den 1 juni och bör.
sökande ' upp- giva vilken cirkel.
han tillhör.
.
Endast- st!
@ ie- lerna, ibland utföres pjäserna på engel- fatta.
bibliotekarier och c i r k e l m g ~ i e ~ a r Jag vill aven har framhålla att .det ledare, ska eller sanskrit, och det ar märkvar- inom A.
B. F. få de !taga.i kursen.
.
.
.
digtt att se vilka teatraliska gåvor ele- fins människor, som vilja kalla sig.
1921..
.. religiösa, iiven om de varken aro över-.
Brunnsvik, ' Sörvik i..
april.,.
verna ha.
.
.
Ada Rosengren.
tygade om Guds- personlighetsbegrepp.
.
(Forts.) eller att Jesus av Nasareth, hur högt Några tankar om ' religion. '
' ' ' ' ' ',
- Dröm och.
verklighet.
: Av A n n a B j ö r k m a n.
En man satt framåtlutad på stolen vid bäd- den.
Hans blick var fäst på den sjuka.
För hundrade gången genomforskade lian des= drag, som vor0 honom så kära och som vatr ny dag märktes av den framskridande sjukdo- men.
Det mjuka håret lämnade glesnande, bara fläckar vid hjässan och tinningarna.
.
Huden spände sig tunn och vit över pannan, vars mäktiga valv allt tydligare framträdde.
Annars hade ansiktet blivit så litet och tärt.
.Näsans benkamm sprang frain tunn .och ' skarp, och nedåt till ' munvinklaima gick en &amp; jup ' liiije, m m .gav ansiktet ett stramt, ' anstrangt ut- tryck, när hon rörde på läpparna.
Annars hide det kommit &amp; got röiande ' ungt över henne.
De blå rosetterria i flatorna vid tinningarim gjorde +al sitt.
Kinderna lyste röda av den stigande febein .. Och ut- trycket var så ungt, så banisligt hjälplöst.
.
.
Som hon låg dar, såg hon i alla f a l l i n b s &amp; dålig ut.
Kanske skulle hon f å leva.
~ ä k a i = a .hade ju inte dömt henne.
Ingen av deiri vissi6 iii, vad som fattades henne, och därför g j o r e ' de al&amp;ig ett bestämt uttalande '.
anne ens ' hopp vaknade, som det så mfinga gånger vaknat - för a t t åter sloclrna.
Han andades ut.
Hans drag slätades.
E t t skyggt lbende.
spred sig från blickin till läppam &amp; vinklar.
Och lutande sig tillbaka i, vilstolen ' öyerlä&amp;nade han sig å t dessa ' drömmriei, jligt för .som faktiskt ensamma @; jorde det ' mo ...
.
honom a t t hiarda ut, a t t hiilla big uppe: - E n dag skulle febern alldeles &amp; ippa henne, och hon skulle f å - tillbaka sitt gamla l jusa lynne.
Sjukdomens.
knarrighet skulle lämha henne, och hon skulle se På.honom.m,eh s i m klara, goda ögon, icke med den liksom upplösta blick, vars heta grumlighet isade ho- nom med fasa.
.
Trött vore hon.
Inte orkade hon tala mycket.
Men hon ' skulle smyga sin hand i hans, e j som nu öm.tåligt skygga föi minsta ' beröring, som ökade blodets värme, Och han skulle hålla hennes hind stilla, j tirn.m.ar, tills blod.et do,mnade i hans fingrars pulsar, och han endast fylldes iav en enda tanke: måtte jag inte sänka m.in hand, d8 vaknar hon.
Men han skulle inte sänka sin ha.nd.
.Hon har sompat lugnt och tryggt .i en na.
.
turlig sömn.
utan konstgjorda medel och sovel i timmar.
.
.
Hennes s6mh blev så lugn och djup, a t t .han kunde lagga hennes hand p8 täcket.
Och så vederkvicker hon sig i er vila, som gör henne frisk.
Har hon inte själ1 sagt, a t t endast sömnen kan bota henne9.
Och så, när hon blir starkare och ' k m le igen, skall han flytta in hence i det ljusa soliga r u m e t utanför, vars klara farger ho1.
nu icke tål.
Hennes vita säng skall.han ställ2 mitt i rummet, fritt, så.
a t t hon icke kännei sig stängd av väggarna.
Men henne3 ansiktc skall vara vant mot f önstret, vars rutor ge aomsläppa vårens sköna uppenbarelser: b jör kar, som knoppas, h i d e n s blåa flikar, ån som obunden forsar mot.
hav.et.
Borta i fönsterkarmen har han stallt s&amp;lg kvistar och p$ bordet.
vid hennes sida Kast hov; d3n gyJJrra .. blomman, som- solen; sjall ', " ', ' ' ' " ' ' iysste, när den, spirade ur sin fjiilliga ' stängel ?å dikesrenen, växter utan oroväckande doft.
En dag skulle hon bli så frisk, a t t hon bad i t t f &amp; sälgen " til1 sig.
, Hon shulle smeka srg med de mjuka, ludna hängena utan a t t akta på om .hon fläckade sig w d det gula frö; rtoftet.
KI (aiiske skulle hon till och med blåsa på dem, s2 a t t mjölet mängde luften med en gyllene sky.
' Var natt; kulls sbiinlrs henne ny vederkvick.ande vila.
Själv e u l l e han sova pil soffan borta vid dörren, varje natt lugnare, utan a t t s % ofta.
resa sig i biidden för a t t %ngestfullt lyssna efter hennes ande- drag, som tycktes .s &amp; skrammande latta, a t t de varje minut kunde upphöra.
En dag stege hon upp .. Vid .hans .m vack- lar hon fram till stolen framför lrakelugnen.
Ty en flammande .brasa brinner i rummet trots vårvärmen.
Sista bitcn biir han henne.
Och så sitter hon dar i korgstolen, blek av trötthet men stolt.
leende, t y han sager, a t t h.an inte trott hon skulle vara s % duktig.
Nu stå andra blommor i ' - &amp; et.
Ty nu orka?
hon ' se och andas deras p&amp;lzt.
Gula tulpaner, skara, mörkt röda.
Tjocka, violetta hyacinter.
Nattade djupblå violer.
Var dag en ny färgsymfoni, som bar bud om vårens spirande liv.
Och så det första upptäcktståget genom vå- ningen, som.
står smyckad för sin härskarinna, Ru ' m, som hon icke beträtt på månader.
Sa- len med dess gula, festligt lysande björk.
Skrivrummet med de v a m a röda.
fiigerna, som, voro.
en så vacker bakgrund till hennes mörka skönhet.
Brasa i vart rum för a t t ute- stänga minsta pust av kyla i den nyckfulla våren.
=on.
slår an - en ton på pianot, men ' an- stränges av dess klara, ljusa färg.
Ohämmade ljud ä r hon ännu kanslig för, van som hon ä r vid a t t omgivas av dampade rörelser och dämpade röster.
Svett.cn slår upp på hennes panna, och hon når med .möda hans wrigwevm, dar hon med en lycklig suck sjunker ned bland fällarna.
p5 hans soffa och betraktar geviiren och alla mordvapen på väggen ovanför.
- Stygg gosse, aldrig mer vara stygg mot någon luvande varelse, siiger hon så på dett.a jollrande sgrålr, som för alskande %r så fyllt av en djup, haidigh.etsful1 mening, men hos utomtående väclrer m.ed1idsamhete.n~ löje, och hon pekar uppiit.
Och han kallar sig själv för en blodt.örst.ig djävul och påklistrar sig självmant andra stygga etiketter, och p % knä svär han a t t hädanefter aldrig lyfta sin hand mot varken fågel eller fä, t y hennes speniliga, vita fingrar ligga i hans sträva hårragg.
Wen en dag, när triiden lövats, bar hrzn.hen- ne ned till den vänt.sndo vagnen.
Och SH.
fara de till tfiget, och så stanna de i den där djupa milaskogen, som aldrig tar slut, dir den klatt-
.
.
.
fingo veta, såg det sn ' arare ut som ett flick~:um ' eller nagot dylikt.
Vi sutto Ett som Gst .. och beundrade de vackra handarbetena då.
kaptenen kom in.
.
.
Aterseendets ':.
glädje var stor å ömse sidor,.
och inn5n vi hann framkomma Det var i Stockholm, under förbuds- ined niigra spör.små1, så sade hon:.
" Nu kongressens dagar.
- Min väninna och skall .ni7få ta ' mitt hem i grundlig be- jag hade en bekant, .som ' var ' " kapte.n9 ' siktning, för det: vill ni val garna, kan å Fralsningsarm6ns räddningshem, och jag tro !.
".,.
.
" Mitt hem ", hade:: ' hon sagt.
- Jag vi beslöto att g &amp; " och halsiypå hen * och på samma gång få se radd,nings- kunde ej låta bli ' att reflektera.
Om hemmet inifrån.
Vi hade aldrig förut det, .. som andra mann.iskor så garna varit inom ett räddningshems " murar ", vilja använda.
' det hårda ordet " fost- varför den kvinnligariyfi ' kenheten i. hög ringsanstalt ", .det kallade hon sitt grad.
pockade på detta besök.
Alliså " hem) ':; '.
.
.&amp;h i sanning,: hbn hade ratt stegade vi iväg dit, en kväll d5 vi " ej att kalla det så;.
i varje vrå och vinkel tycktes det:.
g ö r a X a l för detta namn.
vor0 upptagna av förbudsmötena.
Räddningshemmet ar ett stort till sy- Köket, de.
: stora: präktiga skåpen nes tyst, fredligt hus vid Grevture- och de.
: blanka spisarna, den, vita duken gatan; vi lyckades omsider leta oss dit, på kökaordet; matsalen, dar det långa och med spända nerver stodo vi utanför bordet med den ' vita ' hemvävda duken porten och ringde på.
Allt ' var så tyst, och de många stolarna ' koro dom ' ine- men efter en lång m i n d s väntan höra ra ' nde, de ljusa väggarna, med de vack- vi fjät innanför., Nyckeln vrides om, ra ' tavlorna; Iatta;.
luftiga gardiner, allt dörren går upp och framför oss står en andades hemtrevnad ..
Vad arbetsrum- officer i den vackraste och fredligaste men VO; ljusa och trevliga se ' n!
I ett " uniform " som.
_.
kan- upptänkas, sjuk- var det, en hel massa symaskiner och i.
blå-vita ett annat vor0 några v&amp;stolar upp- sköterskans,.
vårdarinnans satta.
.
Strax darintill var ett förtjusan- drakt.
Jag vet inte.
hur det kommer sig,.
men de ' trevligt ' dagrum, dar hemmets var gång jag möter.
en sådan " blå-vit " ' " skyddslingar " f å vistas.på sina led.iga varelse, så kanner jag som om lugn och stunder.- Over- allt märktes den hem- lisa strömmade mot mig fian densam- trevliga ordningen ..
Men det allra trev- ma; kommer därtill en varm blick, och ligaste av allt.
v a r dock flickornas sov- en mjuk .stamma, varliga, ömm.a han- rum, med möblemang hållna i vitt.
Det der, då ar dräkten fullkomlig, var 2, 3 a 4,Sangar i varje rum, mjuka, Vi bådo så mycket om ursäkt.
for vi vita ' baddar, dar ' de unga -.
flickorna f2 störde och.
frågade om det .kunde vara krypa ner ' och vila,.
.
" precis som nar möjligt att få- träffa: kapten N; (iN.
- nian ar hemrhaJ ', stod jag och tänkte " Jo då!
Var så god och stig in, så för mig själv.
Jag glömde fullkomligt skall hon strax komma. "
Vi fördes in bort, att dessa bäddars " innevånare " i ett stort trevligt rum, kallat kontor.
för längre eller kortare tid tillbaka i sin Det gjorde dock ej skal för detta namn.
levnad så gott som uppsagt all frand- evad det angick utseendet, ty all " stel- skap med det som man i dagligt.ta1 in- het??
' var försvunnen - därifrån,.
Med nesluter i ordet hem: goda föräldrar, sina ljusa, Iatta, broderade gardiner, och d:o syskon och fränder) rena, oskyl- dukar, mönstervävda mattor m. m., allt diga nöjen, ljus, frid och glädje.
I. tillverkat inom hemmet, som vi senare stallet, ja, vad hade de i stallet: ett besök på Frälsnings- arméns räddningshem,, ' mes ', ' - lättsinnigt begär, fött och uppammat genom dryckenskap, sjukdomar, ångest, blygsel, lidanden såväl till.
själ som kropp.
I stallet för goda medborgare, präktiga kvinnliga sam hallsmedlemmar, vor0 de samhällets olycksbarn, vilka samhället helst önskade på ett eller an- nat vis bliva av med.
1. sanning inga oerfarna flickebarn, utan erfarna, evad det galler laster, be- gär, sjukdomar, sorg och vanära.
Undra ej på, att e n sådan kvinna har ett " grovt " sinnelag; det vaxer ihop med - det " onda ", som hopar sig över henne.
Vi hade till slut hamnat i " kaptenens " egna lilla näpna rum, i vilket blommor av alla.
slag tycktes intaga heders- platsen.
.
En av de många skYd.d$ingarna kom in för att tanda brasan, medan " kap- ten " gick efter kaffet.
Det var en stor, kraftig flicka vid pass 25 års ålder; hon såg först litet.
skyggt på o.ss, men så slog hon sig resolut ned framför kakel- ugnen och gjorde upp eld.
Så kom kaffet, vilket vi.lato oss val smaka.
Nar flickan gått och vi åter blivit ensamma nied " kaptenen " började vi naturligt- vis fråga om ett, och annat.
- " Hur många skyddslingar har ni har? "
-.
" Tjugufyra!
- Ja, det vill säga, vi ha tjugusex,.
men två stycken ligga.
på sjukhus, för det ar mycket illa ställt med dem!
Det räcker ej med den be- handling doktorn kan.
ge varje dag, utan de måste ha en mera ingående be- handling. ' '
- " Äro .de alla sjuka? ".
- " Ja, alla äro fördärvade såväl till kropp som sjal.
Har försöka vi att ' lappa ' upp sjalen så gott vi ' kunna, medan doktorn sköter om kroppen på dem. "
- " Är det unga flickor allesammans? "
- " Ja, de flesta; Vi ha ' blott ett ' par äldre kvinnor.
De yngsta äro två flickor, som nyss fyllt 15 år, och som aldrig bliva friska människor mera.
På sin höjd kunna de leva ett par år till, har doktorn förklarat. "
" 15 år!
Men det a r ju bara barnen,! "
" Ja (med en suck), de äro ' barn ' många utav dem som äro har?
" Huru tycka de att de ha ' de liar?
De trivas val bra! "
" Ja, en del av dem, somliga få vi vakta på S A de inte rymma, mariga lyckas också göra det.
Detta ar ej det rar uppför bergåsar, nerför - slu.i; tningar, blott.
ställe vid havet.
Dar dricker hon salta ur lämnande rum för de vänliga jättesjö.arna, luften.
I den tunga sanden vinna hennes steg som spänna sina blånande ytor över sänkena.
: åter sin spanstigh@.
Dar k o m r hälsan till .henne.
Ron andas Till vintei-n vid den annalkande kölden hälsa nr björlcarnas syrliga doft, dar hon sitter drager hon som ny brud in i hemmet .. --- p % .förstugkvisten, val inpälsad för kyl.an sti- ger f ort.
o m kvällarna från sjön och de sanka En tid därefter i strilande regn, som dröp strandängarna.
Och på, .sjön seglar ' ett .I.o~npar, genom gråa l u f t e i - dimman reste ogenom- oordentliga liv.
de vant sig .. vid, ingen ' fylla '; inga c,igarretter. " '
.lämnande en djup, svart rand efter sig i det skinliga vaggar .i vart gathörn - i.
den is- " Äro de så begivna på detta? "
speg&amp;8til1a ' vattnet. '
.
.
Ibland ljuder deras kalla.
vätan.
gick en barhuvad m.an bakom " Ja!
Alla förklara de enstämmigt att skeagdo.
lockrop, t y un&amp;n deras, som först vagnen, som förde en svart kista till kyrkan.
funnes ej spriten, så skulle de e j heller.
.
inellan f a r och mm, Han ksndc!
ictc regnet, som silade sig ner stravar s % sedigt fram kunna falla så djupt, som de göra.
Vi blir rebellsk och vill ge sig på egen pislrtilr.
bakom rccklmtgen.
8tadsky.ans klockor brukar alltid söka taga reda på deras M &amp; det f å r han inte, för det ä r han 5nnu inte ringde med sin beskäftiga takt .. Wir tåget familjeförhillanden o.
d.
, s,om.
i de vuxen, fast hen själv tror det.
Men det där nalkades.
kyrkogården, begyzte orgeln spela.
flesta fall brukar giva det resultatet att lystringsro$et, det måste han ' lyda, det k b - Men han hörde ingenting.
Han gick som en - fattigdom och dryckenskap att.
de haft ner han instinkligt trots sit,t unga blocls upp- automat., en uppdragen.docka.
Han såg inte kampa emot se ' n de blevo föddamoftast rorsviija.
.
prästen, som mStte hon0.m och räckte ut sin har fadern, i många.
fall aven m ' odern r an ' sitter hos henne med armen stödjande hand.
a t t trycka hans; Ty den hör inte, ser varit fullständiga alkoholister.
Tank om- hennes liv.
Ty nu har hop kraft a t t t a inte, som skall badda det käraste han äger i er in i den situationen, att vaxa upp .. i emot, hans ' smekningar.
drypande.
svart mull.
ett sådant drinkarehem.
' Nar de blivit ' Mcn till hösten, nar ljungen brinner röd på större har den rådande spritvanan med hedarna, då f ör han henne till deras gamla det medfödda spritbegiiret.
gjort sig, ', ',,
gällande även Ilas dem.
Det finns dock ocksi en del som haft goda föräldrar förmögna hem, men ha de ända.
spåra1 ur i livets svåra kamp.
Vi ha haft ock har ännu kvinnor här ur alla samhälls- lager, ett ha de dock gemensamt, de1 ar tankarna, som anklagar rusdrycker- na såsom upphovet ' till att de blivii vrak på livets stormiga hav. "
" Vet kapten, jag skulle ej kunna gC sa långt om jag ej vore full.
Vad skal: man ta ' sig till nar man vill leva och det ej finns något att leva av ", sade eii gång en utav dem.
- " Tank för dc ganger jag har gråtit för mig själv och lovat mig att nu skall jag bli en annan människa; så ' har jag gråtit tills jag blivit hungrig; inget att ata, men sprit att dricka, sprit som jag fått av mina ' vänner ', de äro så påtrugande med så- dant.
Jag har tagit mig ett glas för att stilla allt inom mig, så har jag gett mig helt och glömt allt, och så har det vari1 soni förut! "
I sådant tempo går ungefär alla de- ras förklaringar, säger kapten, och s i tillägger hon, med ett bittert utrop: " O, vad iiiycket ont ' fyllan ' ändock ställer till; som jag nu har kommil.
underfund med, men som man aldrig förr tänkt på, därför att man ingenting sett.
Jag glömmer aldrig mina ' slum-.
syster-år ' - lärdoms- och prövoår - som jag gått igenom i olika stader har i Sverge.
Jag skulle önska att jag kunde ta varje mans och kvinnas ' ögon och hjärtan ' med mig.
på en sådan ' promenad ', som jag så många, många gånger företagit in i trånga gator och grander, upp för mörka trappor och in i dessa fattiga - ' hemJ, som ej p i något vis kunna göra rätt för sitt namn.
Dar ar spritbuteljen den Gud kring vilken alla böja sig, hos vilken alla dessa arma mäniiiskor söka tröst.
Och värst synd ar det om barnen och de unga flickorna som dväljs i dessa hem.
Ibland kom- mer det över mig en sidan tröstlöshet, nar - sådana ' syner ' hopa sig.
Men ett har jag dock kommit till insi.kt om, att kunde bara spriten tagas bort ifrån dessa stackare, så att de hinna få tid börja tanka litet över s i n egen till- varo, så skulle det gå mycket lättare att hjalpa dem tillrätta.
Jag ar så glad för.varje ' patient ' vi ha kunnat ' botat ' och som vi kunna sända ut igen med ' god förhoppning om att hon skall km ' - na stå ' frisk ' och ' stark mot frestel- serna.
Vi.
ha sant ut manga härifrån som blivit goda, präktiga tjänarinnor) sömmerskor och aven annat.
De f i ju har Iara sig vad de helst önska och vi skaffa dem platser. "
.
Har avbröts hon av ett ackord från gitarrer, som trängde in till oss fran rummet bredvid, och stisax darpA stam- des upp en sång.
" Vad ar detta? "
frå- gade vi, helt överraskade.
- " Ah! "
svarade kaptenen, " det är nog bara flickorna, som vilja sjunga för mig nu, för d e t ar min födelsedag ' i dag, !.
Ser ni inte huru.
mycket blommor jag har har!
- Det har jag fatt under dagens lopp ' ' av dem och de andra tjänsteandarna.
Vi skola öppna dörren, sá vi f3 höra dem riktigt! "
Där stodo alla flickorna ute i del andra rummet - somliga hade gitarrer som de spelade på - och sjöngo.
Vi sutto ' som förstenade, min kamrat och jag, och hörde på den vackra sången.
De siöngo i stämmor, förtiusande vackert.
D e t tycktes finnas goda sång- förmågor bland dem.
Aldrig har jag förut i mitt liv upplevat- en sådan gri- pande stund som denna.
Jag var nara att gråta.
Har stod samhallets " av- skum ", som så många kalla dem; en del ' av samhällets, Sverges, Stockholms olycksbarn i ordets djupaste bemar- kelse; så gott som allesanlmans " .hit- tade ') p å gatan, förda.
till detta radd- ningshem, kanske av polisen, sjuka, lidande unga medsystrar till oss, som satt dar och hörde på deras vackra sang.
Vad gjorde.
vi för att hjalpa dem?
Jo, vi hade setat på förbuds- kongressen ett par dagar och " hört på ".
Hört på!
Gjorde vi annat än hörde på jämt.
Vad gjorde vi i handling?
Ingenting!
Huru mycket över " oss i tålamod och hjälpsamhet stod ej denna kapten, som med varje sfund, varje mi- nut av sitt liv var: bunden vid detta hem, och dess skyddslingar, som vigt hela sitt blomstrande liv till kampeii mellan det onda och det goda.
Hen- nes ord hade fallit s$ lugna och san- sade; det var inga.
fras&amp;-, inga stor- mande ord om rätt och plikt och skyl- digheter 111. m. sådant, det var enkla, gripande, av hjärtat framkomna svar på våra frågor, svar, som vittnade om tålamod, uppoffringar, svåra ohyggliga stunder, lidanden, framväxta ur mörka samhällsvrår.
.
.. i \ ' ien p i samma gång utgjorde dessa svar en den bästa och kraftigaste nyk- terhetspredikan, som vi någonsin varit i tillfälle att åhöra.
Ett tal, som gick [rån hjärta till hjarta och lämnade ett minne,- som aldrrg glörnmes, efter sig.
Är icke detta något för oss social- jemokratiska kvinnor att tanka på, att ~i ha en hel del " systrar ", som - lik- som .så många av våra " broder " - juka under i livet på grund av sprit- iirycker, i vars våld de hamnat och ej ?å något vis ' kunna orka att- göra sig fria.
ifrån denna hemska makt.
Dessa arma människor stalla ett rättmätigt uav på oss, som ännu ha våra krafter) ch vår starka vilja i behåll, om hjälp) ch .bistånd mlot denna hemska rus- irycksmakt.
Låt oss pränta in i våra ~jarnor den satsen, som allifrån sitt ' ur- sprung har hävdat sin ställning såsom fullt sanningsenlig: Fattigdom och jryckenskap äro varandras orsaker,) ch att den enas avskaffande medför iörbättringar aven för den andra.
Detta ar en ' sak som vi kvinnor måste: iltressera oss för, ty vi få i sa gott som illa f all bara badas fölider.- Enligt statistiska uppgifter.
finnk det övk 10,000 hem har i Sverge, som tyngs led under dryckenskapens ' hemska Kjell bergs fond.
Vid prof essor Knut K jellbergs femtioårsdag 1917 överlämkades till honom ett större pen- ningbelopp f ör a t t användas till f olkbildnin- gens fromma på sätt professor Kjellberg själv skulle aga a t t bestämma, Professor Knut.
Kjellberg beslöt, a t t har &amp; skulle bildas en fond, som förialtas av Folkbildningsförbundet och varav avkastningen vartannat &amp; r av för- bundets styrelse anvisas till.
sadant ändamål, som givarna avsett.
Utdelningen av nämnda avkastning sker på Knut Kjellbergs födelse- dag den 9 april.
I enlighet med den önskan, professor Kjellberg kort före sin bortgång.
uttalat, har Folkbilclnlngsförbundets styrelse beslutat ansla avkastningen till ett resestipen- dium å t instruktören vid Arbetarnes bildnings- förbund i Vaster %s, Gunnar Hirdman, i och för studier i England av det engelska folk- bildningsalbetet.
En - av viira kamrater i Stockholm, fru Elin Lindley, har för någon m %nad scdaiz till A.
B. F. framställt ett förslag a t t söka ordna studieresor i andra landcr.
Detta förslag samman- faller i sin motivering med bestämmel- serna i Knnt Kjellbergs fond och det skulle helt siikert bliva.
lav verkligt stor betydelse f ör var klass bildiiingsarbete oin A.
B.
F .. kunde realisera de önske- mål, som frambäres i f r u Lindleys för- slag; Slcrivelsen till A.
B.
F .. ar föl- jande: Undertecknad, som flera gånger haft till- ' falle a t t f &amp; ?it.följa min m a n på utländska resor och därvid givits möjlighet a t t naimarc studera andra länders f örhållanden, f olkIiv, ~rbetarerörelss ' och sevärdheter, har darvid fått en Fansla av a t t denna förmän b,orde kunna utsträckas till ett betydligt större a.n- tal bland arbetareklassens d n och kt.innor,.
än vad som till nu: i allmänhet varit fallet ..
Även den mest objektivt korrekt skrivna rese- skildring kan icke s &amp; klargöra förhållandena i andra länder som egna ögons iakttagelser.
Att viljan finnes, därom råder intet tviviel, men för de allm flesta spelar dock kostnads- ' -- - p p - p - p makt.
40,000 hem, dar far eller mor, i många fall bådadera, äro fullständiga drinkare.
Enligt ' samma uppgifter dväljas c:a 60,000 barn i dessa hem.
Tank er 80,000 barn som, för alkoholens skull, Få dragas med sjukdomar och allehan-.
.
da ärftliga belastningar; växa upp i Fattigdom och elände och till sist, nar de b ?ottat sig fördärvade ute i livet, eii hel del av dem skall hamna på radd- nirigshem.
Är det inte; som om dessa barn nu ropade till oss: " Hjälp oss, me- dan tid är !. "
Huru skola då vi hjalpa?
Genom att taga bort rusdryckerna frin vårt land!
Må vi med all kraft och av hela vår själ och vårt rika varma hjarta bereda oss for den striden.
lenny A-n: ..
- - fr5ga.n en avgörande roll.
Man gör sig de mest avskrac1:ande föresta.llningar om oöver- stigliga lrostnader.
För gifta med större fa- miljer,.
ar det.ta tyvärr nogiiven fallet,.
men.
.
(Ur e t t brev.)
för ogifta eller personer med små familjer tor- Jag skriver till dig om mina bekym- de resekostnaderna vara överkomliga.
Den mest betyd.elsef ulla f rågan a r härvid plan- mer och reflexioner om människors val läggningen och arrangemangen.
Före kriget och ve.
Du förstår att genom mitt yrke såg man ofta speciellt tyskar med små eko- jag ofta under krigsåren ' både hört nomiska.
resurser företaga ganska vidsträckta samtal och sett människor råka i pas- sion n a r de tagit parti för och emot resor i v&amp;rt Inlid.
Enligt mitt förmenande skulle ingcn insti- entente eller allians: Genom mina be- tution vara Kmpligare a t t taga denna fråga kanta och släktingar i Tyskland har jag om hand %n Arbctarnes Bildningsförbund.
också kommit i tillfälle att både se och ~tu ' dieresor borde med stor fördel kunna ing &amp; höra vad detta rysliga krig åstadkom- i derasbildningsstr5vandeii och språkövningar mit.
för olyckor.
Och har i Frankrike skulle helt siikert lcunna organiseras i sedan, ar både hör-och syn- och kann- bart vilka förskräckliga konsekvens.er samband med den numera mer allniant före-.
.
genom detta, å ömse håll, oerhörda slö- - kommande semesterledigheten.
seri med pengar på krigsmaterial.
för Undertecknad hcmstaller därför vördsamt ingenting.
- Därför att - några statshuvu- a t t stxrelsen m&amp;tte upptaga detta lilla upp- den krånglat ihop ideer om ära och vad slag till välvillig omprövniiig för a t t se huru- de kalla sitt lands rangplats, skickas vida det låter sig realiseras. '
En stor uppgift för kvinnorna, ' ' Högaktningsfiillt.
Elin Lindley.
Broschyren Biläningsarbetet bör av cirlc- larna rekvireras och säljas i större utstrack- ning an hittills.
Framförallt ar det nödviin- digt a t t varje cirkelmedlem och ombud i bild- ningsrådet ägar kännedom om bil.dningsarbe- tets organisation.
Dessutom a r det en upp- gift för cirklania a t t bland allmänheten väcka intresse och f örståelse f ör bildningsarbetet.
Både som uppslagsbok i det praktiska arbetet och som propagandailcrift lämpar sig ifråga- varande broschyr utmiirlct.
Den erhålles för 50 öre pr ex. om 10 cs.
rekvireras.
Bokhan- delopris ' i5 öre.
Då till centralbyrån inkommit klagomål från cirklarna a t t B o k s t u.g a n i ' å r icke konimit dem tillhanda, f å vi meddela a t t nå.- gon prenumeration för samtliga cirklars räk- ning i å r e j har verkställts.
De cirklar, som önska tidskriften ifråga böra därför anmäla dett.a till centralbyrån, som förmedlar prenu- meration utom å bokstugan även å B i b l i o- t e k s b l a d e t och S t u d i c l c a m r a t e n: miljoner människor ut att mörda var- andra, och gå - också på kommando, uppfostrade därtill i hemmet, i skolan och sedan hela livet igenom i vanföre- ställning om att landets ara fordrar det.
Gossarna till exempel leka med.
tenn- soldater, i skolan får man ju lära mest i historier huru stora kungar förde krig i främmande land och rövade land och folk frin varandra.
Det eggar till leka soldat, och senare att göra samma bra- vader.
Se på alla de tusental, som i äventyrslust gick över till Finland un- der borgarkriget och ännu anses ju kri- garyrket som ett av de mest glansande och första i rang.
Stora stater ha smu- lats sönder,.
Österrike t. ex.; folket hungrar, valuta och varden äro utom gränserna inte värda papperet en gång (har noteras.
l 00 österrikiska kr.
3 ' / 2 francs, 100 fr. = 30 svenska kr.
), rakna själv, inbördes krig och kiv och små revolutioner avlösa vartannat.
Lan- det som helhet måste be om hjälp uti- från, och ta emot allmosor av bättre ställda grannar, och därför pantsatta allt, järnvägar och naturrikedomar, detta för att generationen icke alldeles skall dö ut.
Denna nu uppväxande generation.
skall hela sijt liv med sina krafter betala för att just livhanken räddats åt dem av den som ägde flk.
pengar .och mera krafter.
.
Detta allt ar fasansfullt; men.
annu värre är hatet, denna giftiga droppe i människors själ, som vaxer och vaxer och ropar på revansch och kanske inom.
få år frammanar ett nytt ännu fasans- fullare krig.
För att förebygga detta är det min tanke att endast kvinnor kunna göra det.
Jag tror att man i Tyskland icke i allmänhet hyser.
så stort hat mot.
fransmannen som sådana, utan hatet vänder sig i första hand mot den .fege kejsaren i person, i andra mot det fel- aktiga systemet,, och jag.
tror att man dar lättare ' kommer tillrätta med för- hållandena nu och liksom låter revarischtanken mera ligga på sidan i lugn och ro och mogna.
Men har dar- emot råder på alla områden kaos, och fransmannens livliga, häftiga tempera- ment tillåter inte lugn eftertanke huru och varför och därför.
Hatet mot tyskar och allt tyskt ar lidelsefullt och häftigt, och värst sorgligt nog bland kvinnorna, de.
' spruta hat nar det talas, om ' " boche ", benämningen på tysken.
Boches, .dessa odjur, som tagit deras fader, mannen, bröder och söner, som demolerat deras land,.
och framförallt deras kyrkor, dessa skola utrotas ' fullständigt, men först - skola ' de avpressas pengar och åter pengar.
För några dagar sedan anlan- de hit 4 vagons från ' Berlin 126,000,000 miljarder francs - i tyskt myntat guld, bra ranta på de 5 miljarderna 1871, och ändå äro de inte nojda och hatet slacks inte för det.
Säg, hjälper val nu.
pen- gar, och allmosor och hemliga fördrag os11 konferenser i oändlighet, nar ändå det uppvhande slakfet uppfostras i samma anda, under ' samma former, som det nuvarande, och ' vilket fört dit vi nu ar, nöd och elände och svalt och pest och en handfull penningfurstar bestam- ina takten och den övriga världen hålles i namnlöst elände?
Ar och kan detta vara ' livets.
mening!
Det tror inte jag.
Det ar val närmast kvinnorna, som n u skola ta fatt, och börja med de små barnens uppfostran; .De måste läras mera humanitet gentemot kamrater; inte et liggeri Ed,ert eget intrec.ce '.
.
att göra Edra uppköp ' i KONSUMTIONSFORENINGEN STOCKHOLM MED OMNEJD,
l Jenom gåvor av handlare och bagare kun- inläras, sinne - för ' vackra kläder och lek- le kaffe serveras gratis för medle ' mmarn ' a saker, varöver de yvas h o t sina kamra-) ch deras man.
Härefter tråddes dansen - ett ter, och sedan i skolan borde framför-) ar timmar.
Festen avslöts kl. 10 e. m. ocli allt hela * historieundervisningen laggas ri tro att alla vor0 glada och belåtna med om till kännedom om andra folks seder.
; in afton.
och.
bruk.
mera ingående ä n - nu, mera -.
Med partihalsning till klubbar landet runt etnografi och topografi.
Det å t m i i ~ ~ ~ stone hoppades på min tid över ganska Jyköpings och Oxelösunds coc.-dem. '
r h Skromberga soc.-dem.
kvinnoklubb.
lättvindigt.
Jag vet val att undervis- kvinnoklubbar Ordf. ningen reformerats, men om i ratt rikt- ade gemensamt möte i Folkets hus.
i Ny- ning tror jag knappast., Det Iamnas öping söndagen den 13 mars, da olika frA- Från Katrineholm.
alltför mycket ruin och tid i schemat att: or diskuterades.
Bland annat diskuterades fostra nationalkänslor och göra barnen ragan om de socialdemokratiska kvinnorna Klubben hade sitt arsmöte den 7 mars vetande i vad som hänt för århundraden öra tillhöra Sverges husmödrars riksför- 1921.
Av årsberättelsen framgick att klub- sedan, men för livet omkring ar man und satilt frågan om kvinnorna kunna göra, en under året haft 12 ord.
och 1 extra möte, ju fullkomligt oförstående, nar man slu- ågot för att bliva medbestämmande vid; amt har.
styrelsen haft 15 .styrelsemöten.
tat skolan.
Då blir det vars och ens einmens och ' särskilt kökens ' itiredning.
&lt;lubben bestod vid Arets början av 39 med- sak att förstå, oc.h.det blir ju mycket lada f r.Agorna blevo .livligt diskuterade) sar- emmar, 6 ha avflyttat frAn orten, men 6 ' iiya beroende av vilken bana mim välj.er., kilt bostadsfr5gan) där det uttalandet gjori la kornmit, så medlemssiffran är oförändrad .. eller far lov att välja,.
Det a r ju sorg- es, att det behövde vara riågon kvinna med Klubben var representerad på Kvinnoriias Förbudskonferens med 1 ombud, och på ligt n,og så, att intealla komma på ratt bostadsnäinnden.
med l plats och därför ar ju också samhället Som fru Lotteri Jonsson från Eskilstuna Kvinnoförbundets instruktionskurs I mbud.
så snedvridet som det ar.
Du skall inte arit i Oxelösund och l-iallit föredrag på lör- nu tro, att detta ar nigot som flugit i .agskvallen följde h o n med till Nyköping Av tidningen Moi-gonbris har försalts mig i dag eller i går, nej, det a r .gamla ch övervar mötet och gjorde ett gott iri- 590 ex.
Inkomster och utgifter ha balanse- tankar, men nu ytterligare stärkta och igg i bostadsfrågan samt .en erinring.
över rat pa ' kr.
396: 64.
Saldo till nästkommande levande genom att ha kommit i nar- iar ' hon var har och bildade klubben Ar Sr a r kr.
53: 64.
Kvarstaende i styrelsen a r Tekla Karlsson, heten av detta rungande hat, som nares 907 i november.
här av varje fransman, detta hat, som Sedan man druckit kaffe och Oxelösunds-] ch omvald Agnes Pettersson; nyvalda ai-o: fordrar fullständig förintelse av Tysk-: lubben rest hem igen beslöt Nyköpings- ' Malin Dahl, Susanna Lagerkvist, Matilda.
land och allt tyskt innan det lägger sig: lubben att fortsatta, sitt Arsmöte och välja k a h n.
.
Revisorer: Hedvig Karlsson och Britta Widén.
.
till ro: Vad har gjorts i den riktningen ty relse och revisorer.
jag påpekar och tror a r den enda rik- Enligt d e q a förbundsstadgarna skall sty- Klubben har tecknat en aktie i Tidnings- tiga för att förebygga dylikt. '
e h d e, else väljas ' växelvis: två det ena året och 3ktiebolaget Folket och en andel i F ö r e n k krig?
re det andra.
Genoni lottdragning.
blevo i gen Folkets hus.
Kvinnorna ha .ju fått tillträde och ur att avgå.
fruarna ' Gertrud Andersson och En halsning tillxklubbarna landet .runt fraii.
äro nu representerade litet varstans, ' så hgusta Blom samt fröken Mathilda Olsso~i, Katrineholms .sot.-dem.
kvinnoklubb.
.
de böra ju kunna gera sig kraftigt gäl- orh avsade sig medlemsskap i styrelsen på Styrelsen.
.
.
lande, ' särskilt då i sk.olfr~gor, " och en- [rund av att hon har så mycket annat ar- ligt min åsikt vore det lampligast med, etc.
Valda - till styrelse blevo fruarna Ger- Från Saffle.
en kvinnlig undervisningsminister, na- rud Andersson, Augusta Blom och Ellen turlighris icke bara hemma utan - i alla .arsson, med fruarna Anna Svanteson, El- Säffle-By soc.-dem.
kvinnoklubb höll sitt länder, och obligatoriskt för alla flickor .I 11 en Baur.och Anni Sander som suppleanter.
årsmöte den 14 mars 1921.
Under året, har en kurs i matkgning och barnavård, Med kamrathalsning till klubbarna lande, hallits 9 ord.
samt 2 extra möten.
I styrel- sen omvaldes fruarna Maria ~ugustsson; något i stil med de nyaste yrkesskolor- r tuil t. Gerfrud Andersson.
ordf., Augusta Jansson, sekr. och korrespori- na, men inte några timmar v.arje kväll dent, Anna Levander, kassör.
Nyvalda, blevo, utan minst ett år, betalning åt dem från .Från Skromberga, fruarna Elisabet Nilsson,.
vice sekr., samt sådana hem dar de behöva förtiana till ~ndersson, vice ordf..
Till revi-.
Vilhelmina Skromberga soc.-dem.
kvinnoklubb hadf hemmet strax efter och många:gångei r sorer omvaldes fruarna Elin Klarr och Hulda i Folkets hus anordna ördagen den 5 mars fore slutad skola.
Knappa in på et t 1 Hultgren; suppleanter fru ' arna Adina Olsson r i irsfest.
par pansarbåtar, så blir det pengar n ' og och Lovisa Engström.
Inkomster under året Sedan festdeltagarna hälsats välkomna a \ 1.
till det.
Då kanske det kan göras god; 563 kr.
64 öre; .utgifter 375 kr.
87 öre, be-: lubbens ordförande, hölls föredraget av fri t k mödrar, som i sin tur kunna fostra et hållning 187 kr.
87 öre.
Av ~ o r g o n b r i s sal- Vlaja B.jörltman-Roberg frAn Landskrona 2 - 1 bättre nytt släkte, med mera förståendc - I 5tt präktigt .och sakligt ' ' föredrag, son jes 15 ex. i manaden.
och större kärlek till sina mgdrn.an.
Klubben har under Aret deltagit i hyllnin- f, angslade och medryckte Ahörarna, lik niskor.
Från kvinnoklubbarnas ' arbetsfalt. '
', ' ' ', ' '.
Paris, februari.
l921 .. .. s.
sigtid Ljung. '
; pannande in i det sista- som i början.
Ef.
garna p3 Brantings, Anna Lindhagens och ': er ' föredraget bjöds pil ' sang av en ' del med- Agda Ostlunds ' födelsedag~r; lämnat bidrag: i; l emrnar., Sedan serverades kaffe och ' dopp; med 25 lir.
till ' Sibiriens krigsfångar.
100 ' kr. '
.
C L.
Till studiecirklarna.
Anggende åmavslutningen meddelas, a t centralbyrån i likhet med f öreggende år ' kom mer a t t utsonda e t t ex. av bibliotelrsredc görelsen delvis ifyllt.
Utover, detta läilina till varje bibliotekarie en ' specifikation öve bokf örvarven under arbet såret.
Vi viidja til s %väl studieledare som bibliotekarier a t t i n sanda resp. rapporter i s t a d g a d., t .. i i Om alla göra sin skyldighet härvidlag kan A B. Fis redovisning vasent.ligen.
underlätta och statsanslagen utsändas betydligt tidigart Må därför alla hjälpa till a t t f % %rsavslutnin gen verkställd inom stadgad tid: alla v % I r h p p o ' r t e ?.
insända till den 1 m a j, o?
a l l a.
b i b l i o t, e k s r ~ o g ö ~ r e l s e, r ti.
.
.
.
.
.
.
.den 1 5 m a j!
,, Stort lager m.
h- och utländska nyheter.
i Damkappqr, Driikter och Kjolar.
I (.
.
L II ' ' till billig.
besth.da prim *.
Obs.!
Beatdilningnr - nt@r &amp;.
.
.
i.
.
till billiga priser. '
,
, till beklädnad ' av fattiga barn; deltagit Karlstadsklubbens kamratmöte, vilket bö antecknas som en av klubbens högtidsdagai Klubben a r ansluten till Sv.
soc.-dem.
kvin noförbund samt Varmlandsnäs nykterhets förbund.
En me ' d platsens arbetarekommul gemensamt anordnad fest gav god behall ning.
Den 17 okt.
höll fru Agda Ostlund in strwktionsföredrag om klubbarbetet, vilke var synnerligen lärorikt.
Klubben vill genon Morgonbris sanda sin kamrathalsning til klubbarna landet runt.
Vi fa icke förtrötta i arbetet fastan det mAngen gång ser lön löst .ut.
Sekr. Alla slag aw bankaffärer - HBgsta inlhin,gsranta.
Vad vantar 1921 av Sveriges kvinnor? '
En broschyr av NELLY T B U R I N G.
Varje intresserad kvinna bör läsa och sprida den i .största utsträckning, Pris 20 öre.
b om missionärer erhalla ' 20 %.
Rekv.
fran Morgonbris ' exp., Grindsgatan 10, Stockholm.
\ ' Från Skoghall.
Skoghalls soc.-dem.
kvinnoklubb hö1 mandagen den 14 mars Arsniöte i Skoghall!
Folkets hus.
Till mötet hade inbjudits med lemmarnas resp. man.
Av styrelseberattel sen framgick, att klubben bildades den 2: febr.
förra året.
Medlemsantalet var vi (Arets slut 25.
Under Aret ha hallits 13 .ord och 1 extra möte, därjämte har hallits et offetitligt möte med föredrag av fru Agdz Östlund samt ett sanikvamsmöte tillsammaii!
med arbetarekorn ' munen och ungdomsklub.
ben.
Klubben var med ett ombud.
represen- te.rad vid förbudskonferensen samt instruk.
tionskursen i Stockholm.
Klubben har un.
der Aret besökt ålderdomshemmet och bju.
dit de ganila pil kaffe.
Av förbundets tidning har klubben försal.
575 ex. under Ar 1920.
Inkomster och, ut.
gifter ha balanserat p$ kr.
239: 65.
1 ' Folkets- husföreningen har klubben 2 andelar.
Till styrelse valdes: ordf. Elvira ' Berg- ströni, sekr; ~ l k e Kreig, kassör Emeli2 Larsson.
övriga Klara Berg och Karolins Rist.
Till ombud vid distriktskonferensen: Karlstad valdes Emelia Giistavson.
Därefter uppto ' gs fragan om årets ' val- arbete, pa grund av att en begäran inkom- mit ' fraii arbetarekommunen om samarbete i nämnda sak föreslog Idubbeii att tillsatta eil kommitté pA tvA personerj som fick i upp- drag att tillsammans med ' kommunen för- bereda större fester och anskaffa talare till dessa sanit för övrigt arbeta för att valen skola f5 en livlig tillslutning av samhalletc kvinnor.
Till kommitterade utsagos.
Elvira Berg- strom och Klara Berg.
.
.
Vid mötet intogos .3 nya medlemmar i klubbeii.
Efter mötet bjödos samtliga närvarande pa kaffe samt sang, musik och deklamation.
Därefter uttalade de manliga, som vor0 in- bjudna, sitt hjärtliga tack till kvinnorna för det trevliga samkvämet.
Därmed var det första ArsrnGtet avslutat.
Undertecknad vill på samma upp- mana alla kvinnor p i platsen att inga i klubbeii och ta del av arbetet för att vi.
skola kunna havda var Stallning och ta del.av sam- iiallets.
och kommunens angelägenheter, dar vi ha niånga viktiga poster att slå vakt kring @ r att fa ett samhälle soin fyller vara upp- gifter .. och .fordringar, som vi kvinnor i långa tider ön.skat.
i Lat darfor nästa Arsmöte utvisa ett mera E. B-m.
&amp; insande resultat.
, ', Från Alnö (Sundsvall).
Vii soc.-dem.
kvinnoklubb höll sitt årsmöte den 31 ' januari i " FramAts " lokal i Vii.
Av styrelse- och revisionsberattelsen fram- gick, att medlemsantalet vid årets slut var 24.
' I&lt;lubbens räkenskaper sluta pA 255 kr.
PA revisorernas förslag tillerkändes den ' av- gaelide styrelse ' n full och tacksam ansvars- - Yllet.
Till styrelse för kominande Ar nyvaldes: 4nna Näslund, ordf., Ida Jupen, v. ordf., 4lma Wiberg, kassör, Elin ' Jakobsson, ' sekr., 4ina Nyman, v. sekr. ReGisorer: Selma Back- nar1 och Hiidur Morin.
Suppleant: Lydia lansson.
Korrespen ' dent: Karin Skoglund.
Klubben har tinder det gangna Aret salt Morgonbris och broschyrer.
.
Ävenså har clubben företagit flera utflykter till .andra cvinnoklubbar.
Till mötet var aven manliga camrater inbjudiia, vilka hade talrikt infun- lit sig.
Programmet var, omvaxlan ' de med; ång, musik och ' diktupplasning.
Vidare iiskuterades en mycket viktig fraga om rommunala spörsmal, varefter mötet antog öl jande resolution:.
Mutet uttala ' r som sin bestämda mening tt vid val av kandidater till viktigare insti- utioner bör mera an hittills eliten utkrist.al- iseras, aven om partierna (maste) under- itundom brytas.
Särskild vinning bör aven aggas pa att kvinnan beredes plats i insti- iitioner, särskilt kommunalfullmaktige, där: vinnan i mAnga hänseenden l h g t bättre arnpar sig an mannen.
T. ex. i barnavards- iamnci och fattigvardsnamnd .ar ' kvinnan en psykologiskt sett självskriven som.
Iamp- igaste ledamoten.
Med detta för ögonen ha ett krav om en större hänsyn till förmAga) ch kvalifikationer hos kandidaterna. "
Klubben bjöd efter mötet pA g.ott kaffe ned bröd och den basta stamning var r &amp; [ande.
Vi uppmana utomstaende kvin- ' !or: Ansluten .eder till ' edra respektive kvin- loklubbar.
För detta är tidens krav.
Hälsningar landet runt till alla klubbar c h kamrater frAn Vii soc.-dem.
kvinnoklubb.
I b. '
' ' l i, Stookhoiims ma) dpa kwinnokluabb soc.-dem.)
avhhllei ordinarie sammantriide 1:eta onedagen i varje.
m h a d ki.
8 e. m. i lokalen 3 tr. Sodra Folkete ' Hne.
Ordf. fröken Anna.
.Svenuron, Grindsgatan 10, ' III, Stockholm.
Styrehen.
1 Vasastadens soc.=dem.
kvinno- klubb hm ord.
möte 1:sta mhdagen och 3:dje tisdagen i ' v a j e manad kl. 7,30 e. m. i % lokalen Upplandsg.
61, l tr. (Gustav Vasaiautomaten).
UppbWd och inskrivning vazjo möte.
Styrelsen.
Kungsholms soc.=dem .. kvinno- klubb avh~l ' ler ord.
möte 3:dje onsdagen i v a j e m h i d kl. 8 e. m '.
S:t ~ r i k s ~ s t a 21. n Ordf: Hildegard Ström, Bergsgatan: 27, 1 tr. 6. g.
.
- P - .Fhwain~en fei.
# embiit~Sden i svh8ller .mt) te 1:sta torsdagen i.
varje mánad kl. 8,30 e. m. i Folkete Hua Pisal, 3:dje tomdaegen i.
Folkets Hus C-sa ".
kockh ho lm ' ' Styrelsen.
Billesholms soc.md&amp;.
kviiino- klubb h&amp;ller ord.
möte i Folkets Hus i Södra Vram 2:dra ' tisdagen i varje manad kl. 7 e. m.
Styrelsen.
So1.na sot .. - dem; .kvinnoklubb haller möte 2:dra tisdagen, i, varje m h a d kl. 8 e.: m,, i Huvudsta Folkets Hus och 4:de onsdagen i varje, manad kl, 8 ' e.
m. i Hagalunds Folkeh.
.
Hus.
.
.
.
.
Styrelsen.
,.
.
.
Arwika moom-dem.
kwinnoklubb av- hsller ' mdinarie möte 2:dra mándagen i mána- den kl. 8 e. m.
4 Folkets Hua ' C-sd.
Styrelsen.
G: m Karin Skoglund.
Eskilstuna kvinnohlubb avhiiiier or- binah ' mOten 1:sta mllndagen i varje mhad Stockholms stads, Stockholms o. U.
7.30 e. m. i Foikete Hm, rum n:r 4.
Ippsala lans soc.-dem.
kvinnodim Styrelren. '
itrikt.
Adr.
: Kassóren Fru Gerda Berg-.
:.
brand, Bromsten .. S p h g i soam=demm kvinnoklubb sv hsller ordinarie mate första torsdagen i varje Sthlm.
Allm.
kwinnoklubb ' (akc-dem.)
mAnad kl. ' 8 e. m. i Folkete Hus.
i h ~ l l &amp; ordinarie mate 4:de aihdagen i Styretuen.
arje mhad kl. 7.30 e. m; Obe.
Lokal i D-salen, Folkete Hne.
.
.
.
S~retsen. '
Itockholm 1921.
A.-B.
Arbetarnes Tryckeri. '
'
