# ID: svediakorp-per2473
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1921
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 17,606
# sentences: 1,055
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDNING F O R DEN SOCIALDEMOKRATISKA K V I N N O R O R E L S E N.
Utgiven av styrelsen för ' Sverges Socialdemokratiska Kvinnoförbund.
, Mars.
N:i- 3.
17:de arg.
8 1921..
För Morgonbris a v ANNA WICKSELL.
Om det ar folkförbundets uppgift att bundet alla iiuvsrancle internationella rana sjalvbestamingsrätt ..
Det var in; bevara freden mellan nationerna, kan orgaiiisatiorier, dels s5rskilt uppräknar galunda på förhand k1ar.t) att Försam- denna uppgift fattas i e11 .trängre och en del internationella problem, som för- lingen utan vidare sliulle sanktionera en vidare bemärkelse.
Enligt den bundet omedelbart bör upptaga till bc- en sa vidstrackt tillämpning av ' för- trängre tolkningen skulle uppgiften in- handling, och slutligen i allmiinliet bundsakten; krig, sjukdomar och eko- nebära endast bildandet av en juridisk stadgar, att f örbundets tv % viktigaste nomisk misiir äro svåra problem att ta- organisation mellan staterna till * slit an- oxan, Församlingen och Radet, äga ga itu ined; aktuellt föreligga de också tvister och utveck- t.aga befattning med varje fraga, som son1 i.
lzuvudsalc europeiska problem; de av mellahf~lkli~a ling, precisering och förbättring av den rör varldei~s fred.
onikring hälften av f örbundets medlem- inf ernationella rätten.
Denna tolkning.
Den Församliiig, soix ila samir an- mar a.ro emellertid utomeuropeiska sta- skulle leda till ska- ter, och det lag ratt pande av en fast nara till.
hands at.t internationell: dom- tanka sig, att de stol, inrattaode lgtt skiille kunna internationella f ör- rakna ut, a.tt et.t av- likningsorgan och I-ijiilpa.i~de av dessa diplomatiska koiif e- svfirigheter genom renser, saiili~~anträ- iuedverkaii av alla dande med vissa ars, ct.ater s k d e f ör mellanrum för dis- dem koinma att ko- hteraiide av deii sta betydligt inera internationella lag- an vad det sina- stiftningen.
På den- kade.
na linje arbetade all Försaniliiigeii vi- veder115ift.ig freds- sade emellertid li- rörelse före kriget, ten .eller ingen tve- och on1 någon 1914 kan h a ~ i d l a g.
Till och med ilågix av sagt oss, att %r 1921 skulle dett?
pro- de annu pågaende gram vara fullt följdkrigen efter geil.oinf ört, så skulle den stora vä.rlld branden försökte vi den gången, ocli med all ' rätt; ' ansett inan att komma detta som .. ett tillraka med; rö- jattefrainsteg och rande det armeni- en - utomordentlig ska eländet måste.
vinst.
.
man dock konsta- ordström;:.
EN VINTERAFTON VID BOSLAGSTULL.
Numera torde fö- tera, att ' förbundets.
.
cesprålzti; rna f ör den- - resurser icke rackte lia riktning här i E-opa vara ganska trädde i Gengve 15 november 1920, be- t-il1 för att - tiar %vagabringa fred fåtaliga, men de11.
omfattar fortfa- stod .av o,rnbud för förbundets samtliga på det enda säkra sättet, näidigen.
rande av majoriteten av det stora politi- medlemmar utom Honduras.
R %de t, medelst militärt ingripande.
.
Ingen ska parti inom.
Förenta staterna, som som intill Forsarnlingens sammantrade internationell ordningsmakt har ställts nu.
i dagarna sksll övertaga ansvaret ensamt lett förbundets arbete, hade, till förbundets förf ogande, och de för detta lands politik.
.
Ett försök har efter vad det syntcs, utan tvekan till- enskil&amp;a makter, som under andra redan gjorts fran detta 1iill1 att ersätta lämpat ilen vidare tolkningen av för- omstandighcter s l d e kunnat ingripa det nuvaranclc förbundet med en sadan bundets syfte; särskilt hade det genom a förbundets vagnar, äro nu själva ut- mera ins.kran1.t juridisk organisation, att sammankalla den ekonomiska kon- pinade av krig och ur stånd att f5 sina och nya f örsök kunna möjligen.
komma ferensen i Bryssel förra hösten visat sig röstberättigade medborgare att vara liingre fram; hysa den uppfattilingcn, att det till- ined om nya krigsaventyr, aven d &amp; det Den vidare tolkningen .innebar, att komme f örbundet att göra ett f örsölc gäller .ett sa behja.rtansvart syfte soin pr-ktiskt taget alla mellanfolkliga fr$- att på internationell ' vag komma tillrst- att frälsa det armeniska folket fran m- gor och problem skola ligga iiloin folk: ta m.ed det nuvarande ekonomiska nöd- dergång.
Nu gjorde man s % gott mail föi:bund&amp;s v.erksamhets&amp;r&amp;de.
Denna tillsf iindet i världen, en uppgift, som, kunde; man lyckades förrn % Förenta tolkning har st4d i förbundsakten, som l om ' den skall lösas i solidaritetens tec- staterna, Spanien och Brasilien att f olkenr, suve- tilJsgmmans fömöka p &amp; underhandlin- dels principiellt vill indraga under för- lrkn, ' gör djupa ingrepp ' .i $17 i ' ' ' l '
I Morgon bris.
Tidning f ör den socialdemokratiska kvinnorörelsen.
Utgives av styrelsen för Sverges Socialdemokratiska Kvinno- förbund.
.
.
H e d a k t ö r: Ruth Gustafson, Brann- kyrkagatan 27, Stockholm Sö.
St.- Tel. Söder 74 94.
Rikstel.
249 48.
E x p e d i t i o n: Anna Svensson.
Grindsgatan 10, III, Stockholm Sö.
St.-Tel. Söder 78 98.
P r e n u m e r a t i o n s p r i s: Helt år kr.
3: -, halvt %r kr.
1: 50; lös- nummer 25 öre.
A n n o n s p r i s: Sista sidan 25 öre, textsida 40 öre pr mm.
Sverges Sot-Dem.
Kvinnoförbund: Ordf. och korresp.
sekreterare: Fru Signe Wessman, Upplandsgatan 85 III, S t o c k h o l m.
.
A.
T.
24436.
I ' gens och medlingens vag förmå Mustafa Kemal att l %ta armenierni vara i fred, och man tillsatte en liten kommitté, som skulle övervgga vad man möjligen vidare skulle kunna göra, ifall medlingsaktionen icke lyckades.
Senare skulle denna kommittés uppgift överta- gas av Rådet.
Hoppas kan man ju all- tid, men icke är det stora utsikter till att nggot resultat skall kunna uppnås.
En av de mycket få punkter, dar Rådet fick uppbära f örebraelser, var dess f ör- summelse att icke p % en bestämd tid- punkt ha försökt att hindra förra vå- rens krig mellan Polen och Sovjet- Ryssland, en fråga som väcktes av ' den engelska arbetarledaren Barnes.
Till bekämpande av tyftis- och övriga * epidemier i Mellaneiiropa lyckades man p % frivillighetens väg f % ihop de nöd- vändigaste medlen, något som Rådet oclrså försökt men ej kommit tillrätta med.
Debatten om de svåra ekonomiska förhållandena var stillsam och utan alla sensationella moment.
Den präglades av allvar och insikt om, att inga under- verk kimna göras p5 det ekonomiska omr %det, a t t fyra års världskrig och - dess förödandc verkningar icke kunna avhjälpas i en handvändning) utan att världen, som en talare sade, länge far äta sitt bröd i sitt anletessvett för, att åter bringa ordning i de ekonomiska förh %llandena.
Debattens resultat var skapandet av en mera permanent eko- nomisk organisation, som skall giva världens mest framstående praktiska ekonomer och finansmän tillfa,lle att Överlägga om; vad som genom solidari- tet och samverkan kan astadkommas till, underlättande av krediten, förbätt- rande av valutaförhållan~ena., distribu- tion av rgvarorna och härom framlägga f örslag.
Underverk.
kunna icke heller d.ewrt experter göra, om det icke möjli- ' gen kan kallas ett underverk, ifall det Georgien och Armenien v %gade man lyckas dem natt p &amp; detta ömtiiliga om- d i e uppta,ga silsom medlemmar av för- r %de utjämna natiorell egoism och göra bundet; deras osäkra gränser och billighet, rattvisa och solidaritet till le- mindre st zbila regeringsf örhallanden dande grundsatser i nationernas ekono- gora det betänkligt för f örbundet att mligt förbundsaktens art,.
X garanters miska politik.
Det betydelsefullaste vid behalidlin- dessa länders territoriella integritet och gen av alla dessa frågor ligger alltså politiska oberoende mot yttre angrepp.
Redan i f örbundsaktek utlovades mindre i de omedelbara resultat som ~ippnadclcs, an i den .principiella till- 3kapandet av en stående.
internationell lämpningen av den vidare uppfattiiin- domstol, och Radet hade för Försam- gen av f örbundets verksamhetsområde.
iingen framlagt förslag till stadga för Tyngdpunkten av ör samling ens ' ar- en shdan.
Denna antogs ocksa ' enhal- bete lag emellertid på ett helt annat ligt med en del, smärre ändringar.
En- gebit.
Det var första gangen förbun- ligt denna stadga skall domstolen bestå- dets alla ' medlcrnmar träffades för att av 11 domare och 4 supp1eanter; valda diskutera förbundets angelägenheter på n i o &amp; r b1-d världens.
skickligaste och det var n,aturligt, att deras första internationel1.a jurister utan annan, ' han- omsorg måste bli att konsolidera sin syn till nationalitet an .att det i dom- egen organisation.
Tre - huviidfr %gor $tolen endast får finnas en domare fr %n f örclågo har till behandling, inväljande ett och samma land.
Det omritde, dar av nya medlemmar, skapande av för- f orplikt elsen att vanda sig till denna bundets tredje stora organ, den fasta domstol Kr obligatorisk för alla stater internationella domstolen, och f orbätt- ar mycket inskränkt; men det lyckades f % en betydligt utvidgad obligatorisk ringar i f örbundsakten.
Om folkförbundet skall kunna rätt förpliktelse antagen för de stater, som f ylla sin mission, m&amp;ste det vara univer- genom en särskild ratifikation ville för- sellt, d. v. s. omfatta alla eller nästan klara sig beredda att underkasta sig en slla civiliserade stater.
I november f. å gylik f örplilitelse.
' Får man tro ' vitt- fattades Förenta staterna, som tills vi- nandet diirnere, skulle detta.
bli fallet 3are icke vilja .vara med i förbundet med flertalet mindre ' stater ' och sanno- de f örra centralmalrterna; vilka iclr e Likt o.cks.å med Italien.
Har i Sverge fått vara med, och den stora gåtan.
kommer antagligen kungl.
proposition Sov jet-Ryssland, om vilket ingen vet 9m sådan ' ratifikation att f öreläggas huruvida det .skulle vi1 ja, eller huruvida riksdagen.
Hela stadgan trader i kraft, get skulle få, darest det ville.
Vad y a snart mer än hälften av förbunds- För.
St. angClr, kommer dess anslut- medlemmarna ratificerat densamma, 11.ing s3kerligen att i huvudsak bero p8 och man hoppas, att detta skall kunna förbundets egen ut.veclding; visar sip qke i loppet av vintern, s8 att, nästa förbundet-livsdugligt och verksamt, ar Församling skall kunna, tillsam~ans det nog endast - en tidsfdga, när den med Rådet, välja domarna, och .. dom-.
amerikanska kontinentens stormakt stolen alltså träda i funkation från och skall se sig föranlåten att inga däri.
med nästa höst.
.
f7enterno.t ce2tralmakterna bröts isen Att det finnes en.
sådan staende mel- såtillvida, som de tv % av dem, som den- lanfolklig domstol äger en mycket- stor na pang anm % % sin önskan attintrZida principio betydelse.
Det gamla, abso- i förbundet, Östeirilre och Bulgarien luta suveränitetsbegrepp, som tidigare ock &amp; invaldes.
Frågan om Tyslrland~ behärskade staterna, och som gick medlemsskap stod ej p &amp; Försa.mlingen~ ända dithän, .att det pretenderade att dagordning, men viicktes till ' en kort varje stat i ' sista hand själv ägde be- diskussion av d en schweiziska presiden- atänima, v a d som för den vore ratt ten; under debatten f örkl arades från eller orätt utan a t t därvid fråga efter fransk sids, att man i detta land lika.
någon annans a ätt, hade hittills aldrig viil som i andra förstode nödv ' ändighe- kunnat drivas längre ifråga om.
rätts- ten av förbiindets universalitet.
och .att ligt avgörande av mellanstatliga tvister fran dess sida intet hinder skulle res,as än till ' att medgiva, att de iind.erst5ll- mot T-y~kla~kcls inval, så snart det 15.m- des domare, som parterna själva valde wcle de i förbundsaktens första artikel för varje särskilt fall, och som ägde föreskrivna gzrantierna för sin dlvarlj- deras speciella förtroende med avseen- ya, avsi.kt att iaktta~a.
sina internatio- de på just den föreljpgan2e fragan.
ri.ella förpliktelser: detta tcilkades i all- Även 1907 ars ' ~ a a ~ k o n f e r e n som s, mänhet så, att dgrest det nu under gjorde vad den kunde för latt få införd vintern och varen lyckades .att iippna en stå.ende ii~ternationell domstol, kun- en överenslrommelse mellian entente- de icke h m m a ifrån tanken, att de makterna och Tyskland i skaclestiinds- olika staterna m&amp;te vara ' ' renresente- frågan, skulle man kunna påriikna, att rade " i domstolen.
.Den nu beslutade Tysklands in1 al skulle kunna äga rum domstolen, som skipar rätt i folkförbiin- redan vid Församlingens nästa sam- dets namn och icke såsom förut i par- manträde i september d.
%.
ternas, företriider i den man den är obli- Utom de tv % nämnda centralmakter- gatorisk en rätt som star över staterna na invaldes denna g %ng Finland, och som de förkl arat sig villiga att böja I~usembnrg, Costa ' Rica och Albanien.
sig för i form av denna domstols itslag.
De baltiska randstaterna samt Ukranja, Att förbundsakten, som den nu före-,, ' ' ' '
MORGONBRIS ligger, ar både dunkel och bristfällig; dagarna, men icke officiellt framlagts havda sig sasom förbundets högsta har från alla håll konstaterats och fran varken i utskottet eller i Försadin- myndighet; det blir den ensam som intet f örnelrats.
De skandinaviska.
re- gen förrän samma dag som depas skri- äger fastställa f örbundets årliga bud- geringarna hade för denna Församling velse inkom, och då uppskovsbeslutet get, och dess kritik av Rådets årliga framlagt f örslag, mycket f örsiktiga f ör- alltså var fattat, och att de argentinska rapport blir mera aktuell och mera slag,.
till avh jalpande av de svåraste ombuden under debatterna först i ut- verksam.
bristerna.
Förslagen hade aven uppta- skottet och sedan i Församlingen icke Men de årliga.
sammkträdena ha gits på dagordningen, men det visade med ett ord framhållit dessa förslag ännu en betydelse; det är deras återver- 6ig ganska snart, att stamningen var eller sagt ifrån, att de skulle betrakta kan på det allmänna medvetandet.
I emot, att de denna gång skulle uppta- uppskovsbeslut som så ödesdigert för narvapande ögonblick h.ar detta allmiin- gas till - behandling.
Skalet harf ör tyck- förbundet, att de icke längre kunde del- na medvetande ännu icke fattat, att det tes mest vara, att de makter, soni i hu- taga i Församlingens arbete.
h.ädanefter kommer att finnas ett vudsak buro .ansvaret f ör förbunds- Bland de slcandinaviska ändringsför- organ, där alla internationella problem aktens nuvarande lydelse, betraktade slagen fanns emellertid ett, som icke ha sitt naturliga och lagenliga forum; .det som en art honnörssak, att icke för- 15unde.
uppskjutas, niimligen det som men då Församlingen verkligen sam- bundets medlemmar redan clen första rörde faststallandet av hur ofta Försam- niaiitratt 3-4-5 gånger, då blir det gang de ~ammant~ätlde, skulle börja lingen själv i framtiden skulle samman- för det allmänna medvetandet en vana, andra och reformera förf attningen.
I träda.
Som man principiellt alltså ej en vardaglighet, då kommer det att, början bef rtrade man, att f örslaget att ville företaga nligra som helst andrin- framstå som en självklar sak, att detta icke vid detta sammanträde upptaga de gar i pakten, kom denna fraga att, upp- ar det enda normala och naturliga satt insända f örsla gen till b ehand.1ing skulle tagas i annat sammanhang, nämligen att behandla mellanfolkliga .frågor, att iiinebiira ett rent strypningsförsök; då som en del av Församlingens ' arbetsord- ii %got annat sätt helt enkelt icke kan det emellertid visade sig; att ett hol- ning.
Som dess,art.
I står nu, att För- ifrligakomma.
Förbundets Församling, ländskt förslag om att i stallet hänvisa samlingen sammanträder v a r j e &amp; r förbundets domstol och f örbundets f ör- desamma till en särskild kommission, den första måndagen i september.
En- likningsorgan komma att inför det all- som Rådet skulle anmodas att tillsatta, ligt min ' uPpfattning innebar denna ar- männa medvetandet.
erbjuda samma och som skulle avgiva- sitt betänkande i betsordningsbestiiminelse ett beslut av garanti f ör upprätt.hål1andet av freden så god tid, att det jämte Radets yttran- ännu större räckvidd an till och med mell.aii nationern,a, som motsvarande in- .de kunde föreligga vid 1921 års sam- domstolsstadgan.
Beslutet betyder, att stitutioner inom länderna lamna för att mantriide, icke vacktedet ringaste mot- varje år skall samlas, automatiskt, an- de enskilda människorna skola hålla stand utan genast antogs av utskottet, svariga ombud från världens alla hörn fred med varandra.
Att detta skall ing &amp; gick minoriteten, som naturligtvis ock- för att överlagga om varje år förelig- som en levande faktor i det allmänna .s &amp; omfattade de skandinaviska ombu- gande internation-e1.l.a problem, inter- medvetandet ar milet för all freds- den, utan svårighet med p &amp; denna ord- nationella svårigheter, internationella rörelse.
Och intet kommer att s5 snabbt ning, som.
ju i alla fall.
tillförsäkrar krav.
Det betyder, att dessa frågor fora oss dit som Församlingens årliga '.
våra.
förslag en synnerligen omsorgs- skola diskuteras offentligt, inför hela sammanträden.
full prövning, aven om det medför ett världens ögon och öron; stora och små Det ar långt ifrån mig att tro, att tirs uppskov.
Församlingen antog ock- meningsskiljaktigheter och intressemot- vare sig Församlingen eller något annat s &amp; förslaget med det tillägg, att kom- sättningar skola komma till orda och få förbundsorgan skulle vara fullkomligt.
missionen skulle pröva, utom de skan- bryta sig mot varandra i en offentlig Misstag komma att begas, gynnsamma.
dinavislra f örslagen, även f örslag fr&amp;n debatt; problemen skola dryftas av alla, ögcmblick komma att försummas, men andra länder, som inlämnades inom en både dem som äro närmast intresser.a.de @ sstagen kunna rättas, och Ögonblic- viss av R5det bestämd tid.
.
av deras lösning och de mera opartiska ken kornma åter.
Om förbundet ar en Mot detta beslut röstade Argentina och neutrala, och de komma därigenom levsnde organism, komma darinom att och ännu en sydamerikansk stat.
De in i ett svalare luftlager och underkas- yppa sig olika riktningar, som, komma argentinska ombuden återkomrno emel- tas en mera saklig behandling., Det be- att bekämpa varandra; men de komma lertid icke till Församlingen utan skic- tyder oclrs %, att internationella intresse- att söka ett stöd i sina respektive lan- kade två dagar senare en skrivelse med motsatser och mening,sskiljaktigheter ders ' allmänna opinion, de lfcmma att förklaring,.
att Argentina icke kunde kuiina bli internationellt behandlade in- uppfostra denna till allmänt intresse godkänna ett uppskov med behandlin- nan de hinna förtäta sig till tvistefrå- för utrikespolitiska frågor, och de gen, av förslag, vilka voro .avsedda att gor, för vars lösning maste anlitas dom- komma att kamga med skal mot skal, fullständiga cch stärka förbundets för- stol eller f örlikningsrnyndighet, eller icke med kanoner mot kanoner.
Ännu fattning; de förslag som av argentinska som kunna bli till f ara f ör freden; det ar förbundet ungt och svagt, och de som republiken.inlamnats vore av denna art, går lattare att komma tillrätta med så.- verkligt i~italska f ö r f reden böra nu och i konsekvens härmed betraktade dana frågor, reda.
ut dem, klarlägga under den första tiden sölra hål1.a sin den argentinska delegationen sitt upp- dem och lösa dem, d % de ännu äro all- hand över det och icke spränga det vare. '
drag som avslutat.
manna och principiella eller åtminstone sig med för stora anspråk eller för I Församlingen anmärktes med an- kunna behandlas ur .allmanna och prin- omild kritik.
För min del har jag med ledning av deima skrivelse endast latt cipiella synpunkter.
Enligt all erf a- mig från Församlingens första samman- om var och en, som hade förslag att renhet går det också latbare att - komma träde en stark och varm känsla av god komma.
med, vilka han ansåg.
för ' vik- till en fredlig och.
tillfredsställande lös- vilja att ' göra förbundet till vad det bör tiga och betydelsefulla, skulle handla ning, d &amp; människor stå ansikte mot an- vara, och en fast övertygelse, att detta.
på samma sätt som de argentinska om- sikte och diskutera; an d % de sitta hem- första sammanträde lagt en god grund buden, då skulle varje parlamentariskt ma var och en vid sitt skrivbord och till f örbundets konsolidering.
eller f öreningsmässigt arbete omöjlig- skriva noter till varandra, och själva göras, och därmed övergick, Församlin- behandlingen inom en debatterande för- gen till dagordningen.
Hels.
det argen- samling medför, att om det icke lyckas tinska tillvägagångssättet förefaller finna en tillfredsställande utvag den ännu besynerligare i ljuset, .av det sak- ena &amp; ingen, så kan friigan utan risk f % Bliv .medlem i den socialdemokrrir förhallandet, att argentinska paktand- ligga till sig och mogna.
tills det par tiska kvinnorörelsen!
ringsf örslag visserligen omnämnts i ett lättare att komma tillrätta med den.
Bilda nya klnibbar!
f öga uppmärksammat tal av delegatio- Vidare innebär de arliga sammanträde-.
.
en av de allra första na ocks % Församlingens mö jlighei att nens ord£örande '. '
.
.
.. ' ' '
MORGONBRIS emmets poesi.
Av A b cl o n F i i r i i l i a. g e.
.
Poesien li5ller p &amp; att försviiiim frkl jordeii.
Detta iir ett faletiiin, aven on clet utkonimer aldrig sa inaliga dikt samlingar.
I och nied iiicliistrialismer ocli lcapit alisiqeiis 1iai.da press på nian iiiskorila Im dessa alltwer övergiv?
slcöii1ictsviircle:ia f ör at.t dyrka nyttig lietsviirdeiia.
Detta a r ju fiillt förlrlar ligt - deii ll&amp;rch esisteiislrampeii lia: bringat m5iiiiislcoi.iia till detta - on clet seclaiz a r nyttigt.
för mäiiiiislran son sida11 blir en ani~aii friga.
Ingen tordc l~iiniia föi.iiel; a att s y i i poesi slraiiliei ancll.ig styrka och vederkviclcclse.
Iiiger torde hellcr kiuuia löi.iielra, a t t andlig och fysisk styrka ar det biista for man iiislran.
Mcn indiistrialisnieii 3J.r san iierligeii ingen god jorclinkii för vare sig andlig eller fysislr styrka.
Det mast (Vara krdtiiatiirei * f öl * a t t lriiiinn inotst!
incliistririlisiiieils iiivellerande och clege nereralicle iiiflytande.
Meii det betank liga ar, a t t oclcs8 liemineii dltmer bör jat iiidiistridiseras, att 1iemmet.s poes: li5ller p i att försvinna.
Den kraftlrallr som ett sant hen1 ar, ar själva griiiicl valen för en livslrraftig ocli sii~cl klil tur.
Siiia clessa lmftlciillor som Iiet: gocla liein, c l i mister oclrs8 Bultiiren sir iimersta livsrot och blir osiiilil.
Det Iiar 1 % en clel 1iiW utbildat sig cr dogm, att etfgott hel11 föriitsattcr eko.
iioniislr valm~~ga.
Men cletta ä r allclele$ felaktigt.
Även de enklaste liein lciiiinn vara goda och iiga poesi.
Det ä r iniiil.
niskonia sjalva soin skapa lieninien till mcl de iiro - goch eller icke goda.
Mcr dar iiödeii varje dag star som ett spökc vid dörren, clar Iran iistiirligtvis ingen liempoesi trivas, ej Iieller clar lyseii och överfl ödet hopat sig.
Men iiiiiaii socia- lismen Iiiimit iitföïa sin vkrlclsfrsilsm- cle garning att avslraffa fattigclomen och l yseii, kiuliia inaiiga viirdeii g4 för.
lornde, cliirför att m %iniisl.ro~va ej tanka p5 vad licn ?m.et betyder Bilde föl dem sjiilva ocli för lriiltiiren.
Jag g &amp; p6 ert folkuppfylld gata M Lir aftonen lockar blitt.
Allena ock b mållöst jag strövar, medan iaukavlra vandra friif.
Att ge ett barii stryk, ar clet liittvin- sigaste sittet att komma ur en besvgr- lig situation och ett satt, som oiiekligeii sparar en hel del t.ail1iearbete.
DSirf ör liar kroppsagaii iiiiiiii föresprLkare bland ej sa f$ föriildrar och.
lärare.
De tmende lyktornas skimmer Meii i själva verket filiiis det iiii för sfdr blekt emot skyrnmartde hus.
ticlen inga som helst giltiga skil för De fzc3eizd~, anade sfjämor kroppsagans a.iiv5iicliiing och cleii maii- brista fram lik1 elekfriska ljus.
.iiska, sorii begagnar sig darav gr sjalv.
behov av psykisk behaiiclliiig.
Det ar ett val kant faktiim, att grym- Drt strömmar och strönzmnr en skara iet miliigeii gttiig ar ett utslag av uv okd~rda anlelen.
sesiiell perversitet.
Eii lärare, som ger Vi mdtas - ert blick blott, eu ianke, stryk, iii.
ofta saclist, cl.
v. s. eii person, rom erfar sesiicll iijiitiiiiig genom att sedall glida vi fjnrran igcm 3cg.B grymma liaiidliiigar.
I estremi ?atologislra f all a r ii jiitiiiiigeii iiieclve-; en.
I de flesta fall ar clen clock oiriecl- De skymta förbi mig i kvällen reteii och iiicliviclen i f r l g a ar fullt och S O M skzrggor mot oaända mdl Iast övertygad om att Iiaii clrivs av de med tomma och skälvarade blickar icllaste niotiv, siisom plikt, religion, men ibland med Ö ~ O H som stå /.
r l e l (" Det smartar niig mera än iig ", är ju det typislca resonemanget.)
Det finns ett satt, 16, villret - var ocli DE glida likt stichor för strörnmon,: ii som briilrar straffa barn geiioiu.
att; e.
dein stry ' lc, kan komma iuiderfiiizd som brztsar dar ntiiktig och bred.
~ e c l oin l i m är pervers eller ej.
Om De svinna i dunklet och / öljas iaii blir förargacl eller iipprörd, c15 han av $tya - led e / .ïer hd.
aser vad jag iiii skrivit, sa %r lian an-, rtgligeil en saclist.
Ty ingeii inamiska; ar illa vid sig för ett pAst %eilcle, om Och allt som skuggorna dala letta ej träffar iiagon oiiieclveteri öm sd lunga, allvarliga fled ~uillrt.
Om jag skulle ssgs till min vaii jag Rdnvrer en ångest mer ödslig.
att j a g siger Iiiclersson: " Ursiil &amp; än ert kväll på en ödc ked.
[et, meii jag tror a t e att du iilsksr din mstrii ", s &amp; slriille ha?
ldott f5 sig ett; att skratt.
Ty han liar inte varit gift Det står som eiz stilla kvidan ner aii.
eii niAiiacl och ä r medvetet och imedvetet förälslracl i1pp över öronen.
emot mzg av hopplöszl liv.
deii om jag slxille sa.ga detsanlina till Den talar ur hhrjade dmgerz, Carlssoii, som ar gift och mycket gift uv ögori, som mistat allt liv.
eclan tio år tillbaka, s &amp; far jag lranslre i x jag det, .tt Iiandgripligt svar.
Och f: Mitt h j ~ r t a blir tzmgt av jaurzmer, mitt öga bliv dwzRelt av sorg.
EN jar~zlrnnd kring strupen- griler - jag irrar $6 gator och torg. '
Henipets poesi .är den varnia tolim j rösterna, de stilla.
saii~talen om livets stora fragor, deii ljusa renhet, som bor 0, stzcizdom .n &amp; sRymiziFlgela faZler i ett gott hem.
Den föralrtas av de ras, grova n a t ~ l - på onunskor~tas glidartde / ed rema, men deii älskas av deni som i i siorsladens v l i f d i ' vimmel lieminet se en helig uppgift.- att fostra s / &amp; i sjalarna 6ngeste ?ô ned nya ni~nnislror. '
Och galornas ärriga stetzar som Golgata likna i ve.
Prenumerera p &amp; De nöfas av sargade varelser, Morgonbris!
av otaliga pinade.
. '
Agitera för Morgonbris!
ELSA COLLIN: a11 jag geiiast draga den sliitsatseii, .tt mitt yttraiicle traffar iiilgot, so111 laii i sitt iiiiclerineclv etiia kaniier vara ~verensstamn~ai~cle med verkliglict en.
Och i analogi liarmed cli; ar jag clen lntsatseii, att cleii person, i vars iipp- ostringsinetod stryk ingar och som ille ge iuig eii orcleiitlig miliilesbeta ör att jag talar om sadism, befiimer sig samina situation som Karlssoii: jag iar rZ1r.at frainlrasta ert sillrlagelse, som iam iiilderniedvetila kiiiilier clet berat- igade uti.
Meii antag 1111,: att personen i fyäga led liign tagit emot beslcyllningen för aclism.
Antag att lian inte ar en sa- list.
Varför a.nviiiicler lim1 sig d &amp; av: roppsaga.
Det kan hända att lian har ett visst ialctbegar, som tillfredsstiilles, d % haii %r s18 nlgon.
Nir jag var pojke, yckte jag det, var oerliört roligt ~ t t t.a.
.
b MORGONBR ' IS en stör och.
driva till korna p &amp; länden med den.
Det gav mig en 1iansl.a av stor makt och betydelse: satte inte jag, en liten svag parvel, skräck i ett djur, som mycket val kunde sparka ihjäl mig!
D e t ar mycket antagligt, att oni en sträng myndighet upptr5tt på sce- nen och gett mig stryk för min grym-.
het, så skulle mitt maktbegär allt f ort - farande finna tillf redsstallelse genom att begagna lgappen.
Många människo.r komma aldrig över detta barnstadiiini och mången vuxen a.r i psykiskt hanse * ende tio år gammal.
Den vanligaste anledningen till att rnanniskor sl % barn ar emellertid den-.
na: ' de äro disharmoniska i sitt eget inre, och den ovilja de kanna mot sig själva, projicieras och riktas mot de f örsvarslösa barnen.
Projektionen a r en mycket intressant f öreteelse inom själslivet, och sarskilt vanlig i de ' n for * men, att rnanniskor mot andra rikta et1 klander, som ' innerst inne galler den: själva.
Vem ar t. ex. strängare i six dom över en mor med oäkta barn, a r .en kvinna, vars eget liv inte ar s % all.
deles fläckfritt.
Fru Stram, som sjah haft fyra barn utom äktenskapet, kali, ner med sig att hon ' brutit mot d (gängse moralbegreppen, men hennet stolthet gör det omöjligt för henne a t erkanna.
sitt eget ' fel.
Men nar Jennj Persson, som tjänar på herrgården " råkar ' i olycka ",.
så beskyller frr Ström henne för all den lättfardighet hon själv ej vill kannas vid.
Byrr sa ger naturligtvis att .fru Ström är sken helig.
- Men skenheligheten ar fullkom ligt omedveten, ty hon känner verkli ' gen en rattfardig harm öter Jennys.d % liga leverne.
Jag kommer ihåg en lärare jag ei g %n.g kände.
Mar hans fru vaknadl med h~itrudviirk, fick den stackars kar len till livs inte end.ast sina egna fel ocl brister, utan till p % köpet hela famil jens.
Han var så feg, att han ej vågad ge svar.
p % tal, utan han slank hel slokörad iväg till skolan.
Men klassei skalv, d % den såg " morgonens olyck; millad i lians lanlete ".
Ty ve det barn som nu vågade röra ett finger, det ficl ohyggligt mycket.
smörj med en läder karbas av den hemma så beskedlig, karlen.
Man slrulle ju kiinna tänka sig, at det var den harm, läraren .kände mo sin hustru, som.
han nu slungade öve de oskyldiga eleverna.
Alldeles säker1 men han gjorde ocksa något.
: annat han projicierade ocksa den avsky, ha: kände över sin egen feghet och ' radslz " Felet, kara Brutus, ligger icke ho vara stjarncr, utan hos oss själva.
: Det ar bittert att behöva erkanna dettr men sanningen ar, .att vi ogilla hos ar dra det som vi avsky hos ' oss sjalvz Kristus sade: " Den som ar utan sync kaste första stenen. "
Han visste at.
den människa, som själv ej har n %go: synd, inte heller kastar sten p %.
syr.
dare. '
' ' ' S gärna vill glömma, generation efter ion.
vänder tillbaka till detta generat ' -.
r ninne.
Sokrates gå,r i döden utan C ro, utan att i heroiskt patos slita sig Av professor NaZte Jakobsson.
1 oss från allt det som binder vid livet, [De för ett ' studium av Sokrates viktigare C) cksi % ut an- allt krampaktigt gripande .ok.umenten jämte lämpliga biografier före- € ?fter en hinsides-härlighet.
Med lugn igga p &amp; svenska: P l a t o n s tidigare dialoger r nanlighet .och med klart medvetande A nytt översatta av A. Lindskog (Platons C) m vad döden innebär - B antingenr, krifter, del I,: L920), X e n o p h o n s nH %g 1 &amp; ter Platon honom saga, &gt;är den-rena: omster om Sokrateso 1888 översatta av S. i ntet och den döde har ej medvetande rjungdahl.
En god karaktäris&amp;ing av Sokra- C) m nAgontin.g, eller ock är den, som es ger Windelband i en uppsats i Preludier 1 nan av gammalt brukat saga, en slags Bvers.
1915).
Mer i överensst~mmelse med f ' örvandling, en förflyttning härifrån enare Alens forskning och med intuitiv blick 2 iv själen till en annan plats, - skil- ör Soltrates ' vasen har Lönborg i &gt;Dike och j es han från livet.
Vad var det hos Sokrates, som så bos.
dal II (1920), behandlat problemet So-: rep dem, som kommo i närmare be- E I; öring med honom; vilken var Sokra- Sokrates har icke författat nilgon t snda filosofisk skrift, knappast Kaft man vill besvara den fragan, iå,gon legen filosofi, och ändock är han 1 las man att g &amp; till de skriftliga med- ien personlighet i filosofiens ' historia, (lelanden om Sokrates, soin hans lar- rom kanske haft större betydelse än j, ungar lämnat.
Särskilt ar det Xeno- lågon annan.
Genom sin personlig- I phons hågkomster om Sokrates samt iets makt har han verkat på, idealister 1 några av Platons ' dialoger, vilka skola iádana som Platon och Plotin, på ma- ' 1 tolkas.
Det är en ' synnerligen intres-; erialistisk a lyckofilosof er sådana som t sant uppgift att lyssna ut vad som kan ilristipp och Epikur, p &amp; moralister s&amp;- vara akta Sokratiskt ur de radikalt lana som cynikerna och stoikerna. '
(olika skildringar av Sokrates, som 3okrates har för dem.
alla varit den L Xenophon och Platon ge.
: 8 v i s e B, vars livsfilosofi de velat var Enligt Xenophon är Sokrates en på,.
; sitt sätt filosofiskt utforma.
I: anska beskedlig borgare, en långran-.
Aven långt utanför filosofernas krets dig dygdefilister, som @ r omkring %r okr ra tes känd om icke genom ' någol; l bland atenarne och förmanar dem att annat så ' genom sin d6d.
Alla ha hör1 L ' behärska sin njutningslystnad - dar- talas om hur han anklagades för re-.
.
för att det är så nyttigt att icke lagga ligionsbrott och av.
en uppretad folk-.
tv &amp; sovel p % ' inaten, det ar icke heller domstol dömdes till döden, hur han t: nyttigt at&lt; varda sina; vänner, det far för stolt att tillgripa nkgon nådean- min nämligen - igen, etc.
Enligt en !ökan.
och avvisande aven sina vän- äldre tolkning av Platons behandling ners förslag att fly, använde de dagar 9 av ' Sokrates skulle Sokrates vara be- som förflöto innan domen gick i verk- ' greppsfilosofiens grundläggare.
Gent stdligh et, till filosofiska samt al mec 1 emot de samtida popul %rfilosoferna, de sina Iarjungar, och när dödsdagen kon 1 s. k. sofisterna, som med.
sin skepsis.
tömde giftbägaren i den lugna förviss.
i fraga om kunskapens möjlighet un- ningen att S en god ' man vederfaret 5 dergrarvde all vetenskap, överhuvud intet ont varken i livet eller döder 1 allt.
allvarligare tankeumgänge män- hans öde ej är gudarna lik.
niskor emellan och indirekt därigenom och .-.
.
att.
giltigt w.
o,ckså all moral och all ratt, skulle Denna Sokrates ' dödsdag är ett så.
Sokrates ha ställt begreppen, de klart dant ögonblick i mänsklighetens hi.
fixerade betydelseenheterna, som den storia, som mänsklighet en själv.
ickf 3 klippa, på, vilken vetenskap och moral D &amp; nytt kunde resas.
Sokrates .var h Varför straffa f öräldrar och lararc V e r t i g a d om att det finnes ett ab- s % fruktansvärt h %rt ett.
barns försyn solut gott,.
det behövs endast att de- delser mot sedlighetsbegreppen?
Eme finiera vad dygd ar, och man vet det dan de vuxna inom sig ha s % myckeu 1 goda och gör det goda.
Man har d- undertryckt sensualitet, att de känn: Z tid menat, att denna int.ellektualism var på, .en gång styrkan, och svaghe- sig ängsliga för sin egen moral.
.
Ingen människa, som känner si!
ten i ' Sokrates ' filosofi.
Han förbishg, själv, kan ge ett barn stryk.
De flest: ii hette det, affekternas makt, därför a % 15ra.re och överhetspersoner, som håll; 5 han själv hade den geniala nykterhet, på kroppsagan, drapera sin grymhet 1 för vilken klokheten, besinningen är dygdens mantel, d. v: s. de dölja de t affekten framför andra.
Nyare forskningar, framför allt ett omedvetna mctivet under en förståndil utomordentligt arbete av Heinrich förklaring.
Det ar deras plikt, saga de!, 1913), har gett vid Maier (Sokrates, att vaka över sederna eller ordningen 1 handen, att Sokrates alls icke ar nåtzon skolan o. s. v. Men de borde bortsl e o begreppsfilosofiens grundläggare, att frtin barnen och ärligt fråga sig själva han i sina diskussioner med Aténs " Vad ar det för fel med mig? "
(Ur Teosofisk Tidskrift ha vi hamtat ovan hantverkare, polithi eller.
filosofer icke stående beaktansvärda från, The.
New Er: B syftat tili nkgon teoretisk utredning översatta artikel.
Red,).
.
utan till n.ågot helt annat: att väcka Sokrates. '
' b 7.
I,. '
, \ '.
'. '
sina landsman till sedlig s jälvbesin- ning.
Sokrates kände sig - Platon lägger de orden i hans mun vid för- svarstalet inför riitta - .,som satt av guden att hålla efter staten, som skulle kunna liknas vid en ståtlig och ädel häst, som p &amp; grund av sin storlek är en smula trög och därför behöver hål- las vaken av sporren;.
Sokrates är med andra ord icke so- fisternas filosofiska motpol.
Maier har med stort skarpsinne visat, att dessa sh illa beryktade joniska filosofer, vilka verkade som bast i Aten på Sokrates tid, icke ha varit några principiella förnekare av all kunskaps möjlighet.
utan helt enkelt liberala populärfilo- sofer - dill halften professorer, till hälften journalister.
- vilkas gärning Sokrates i m.Anga avseenden kunde finna nog s &amp; nyttig, om han också innerst inne var främmande för deras undervisningssätt och garna ironise- rade över deras dilettantism f ramför allt i sedliga frågor.
Nej, Sokrates ' &gt;fiender voro de andligen vegete- ande, filistrarna, som belåtet slogo sig till ro vid traditionella värden eller, såsorp sofisterna, bröto med traditio- nen men utan att helt frigöra sig f r h den och utan att på allvar söka n&amp;- gon ny grund för sin sedliga strävan.
Anytos och Meletos, Sokrates ' ankla- gare in för domstol, voro just de som hade rätt iitt kanna sig triiffade av Sokrates ' ironi, dessa, vilkas omsorg om sedligheten, om ungdomens upp- fostran, aldrig tagit sig något positivt uttryck förrän de anklagade Sokrates för att fördärva ungdomen .. Sokrates speciella pedagogiska me- tod att åstadkomma wäckelsenb var samtal.
Fran smapratet om vardag- liga ting lyckades han alltid föra diskussionen in på fragan om det goda, om dygd, om dygd kan läras eller ej.
Han predikar dock icke sin egen me- ning, han ställer sig tvärtom som den okunnige, ' vilken gärna vill höra vad de som veta allting ha att lära honom.
Aldrig Mir han emellertid nöjd med de upplysningar han får.
Han ställer nya frágor och later till sist den sjalv- belåtne förkunnaren, han m &amp; vara en .sofist B eller en vanlig yrkesman, s % trassla in sig i sina paståenden, att h a n ovillkorligen måste marka att den tro, han förut s % lugnt tryggat sig till, icke var mycket genomtankt.
D &amp; har Sokrates vunnit sitt mal.
Han vill framlocka en självprövning.
Hans evangelium ar att det sedliga handlandet ar högsta lycka, icke så som Xenophon fattade denna förkun- nelse, att det sedliga handlandet alltid skulle leda till den största möjliga framgång i världen, utan i den me- ningen,, att det sedliga handlandet själv ger den tillfredsstallelse, som gör livet vart att.
leva.
Och för a.tt n$ fiam till denna erfarenhet air det en enda sak som ar nödvändig, nämligen we- tande *.
Det W vetande., som Sokrates åsyf- alltsammans.
Hennes ansikte liknade dammigt papper; hennes lappar vor0 förtorkade och mungiporna uttänj.da åt a s e håll.
Håret hade fallit av, så att stora., bara fläckar syntes, och hennes Vid en., lätt beröring av Raw.ders hals såg ut som en gammal och skrum- hand vaknade Routledge, och förvånad pen handled.
" Först sålde vi vår ko ", .mumlade stirrade han på c h.e l &amp; n, allt under 11011 och sökte få gatt i honom med ögo-, det solstrålarns stucko honom i ögonen.
En kvinnogestalt låg f ramstupa fram- nen, " " och så sålde vi, vårt husgerad.
Se.
' n det.var gjort sålde vi dörrarna och för honom.
dörrposterna.
Även efter den pärsen ... " Routledge, min broder, här %r ax- tog ' maten snart slut, och min man, som bete för dig.
Jag .a.ntr %ffade ' henne hette Madan Das, lamnade sina kläder långt.
borta på landsvägen, Hon sökte åt sin bror, som var spetälsk, för att ' krypande taga sig fram till Rydampur han skulle sälja dem i byn för mat.
En med sitt barn.
Jag kunde inte lämna granne.
lånade min man ett stycke henne vind för v %g.
Hon är nara dö- bomullstyg att hänga om länderna pA den.
Sekar vantar mig, och därför sig.
: Skatten, som bypolisen skull e upp- innu en gång farväl. "
.
tags; var förfallen till betalning.
Madan Rewder tryckte hastigt hans hand Dlas inte betala.
Vi hö110 p % att.
ch skyndade bort till sin mästare.
Allt dö av kunde svalt, och.en av de spada små, en.
hade gått så hastigt och sällsamt till - flicka,.dog ocks %.
Så kom den engelske det var som en andegästning det hela.
skatteuppbördsmannen och tog i f r h.
Routledge var redan trött p &amp; den den andra lilla flickan, som satt i dörr- obarmhärtiga slcarpa dagern.
Det 1 %- öppningen till v &amp; koja, en liten mäs- gande tempel, varur den unga dagen singsspillkum; den skulle gå i avrak- gatt fram, hade siint sina strålars fulla.
ning p &amp; skatten.
spillkummen fanns sken p % hans ögonlock under det han det litet soppa, - m I blamet mitt höll p &amp; sov, och det värkte ' djupt inne i hjar- att ä t a - en skvätt soppa, lagad av nan på honom till följd av ljuset ...
bark, fruktkapslar oeh vilda bär i..
Kvinnan lyfte huvudet från marken - Se ' n dess har det inte funnits någon tveksamt vajade det hit och dit som i huset.
Madam Das ar död, och huvudet p5 en krossad orm - och s % mat de två flickorna äro döda, och Madan började ho11 nappa och riva i sina klä: der.
D,et låg en tyst liten-pilt med vita, Das?
bror, siöm var spetälsk, dog i natt.
Den ' vite helige mannen bar mig hit och lappar vid hennes bröst.
Hennes stam- lamnade.
sin f öliesl agare på vägen.
m a lät somitar m.aii gnider torvedsstic- Detta .är sonen till Madan Das .. " - kor mot varandra.
Han höll vatten- Det rann bort liv från henne med or- 3kålen till hennes] .appar.
men hon ville inte sluta.
Hennes " Jag a r anka efter Madan Das, sani den, hiarta bul.tade som en .skrämd fågels.
30g då torrtiden började ", omtalade hon.
" Den vite helige mannen bar mig Båda tillsarnm.ans vägde ej stort mer än ett.friskt barn - allt detta, för un- h i t och lamnade sin f öl j esllagare på vägen.
Detta a r min son - Madan dergång.
mogna elände var ej .tyngre Das ' son.
Jag hade två barn till, flic- än att man kunde taga d e t i fånget. '
' Hör- p &amp; nu, mor lilla ", sade Rout- kor båda, men de dogo, d % torrtiden ledge.
" Tala för .all del inte, mer.
Nu kom.
Och min svgger, som var spetälsk, går jag till - .Härbärget och skaff !ar mat ' ir nu också död.
Min inan arbetade, men arbete har inte stått att få seda.n &amp; t er och sonen till Madan Dias.
Ligg nu har och vila er.
Jag blir inte länge torrtiden inföll.
Först sålde vi vår borta. '
' ko - ".
" Snälla mor, ansträng er inte med Ännu då han gick, låg hon och tug- att tala ", sade Routledge, i det han gade om sin historia.
lyfte henne in i hyddan, men hon kun- Han koin tillbaka med en tillbringare de inte förstå, vad han menade med hett .té, tillräckligt starkt att sätta färg ilet.
Han h,ade inte väl lagt henne p i p % en h,alv kanna kondenserad mjölk mattan, förrän hon började med sin be- och göra den till ett välsmakande na- rättelse igen; hon levde tydligen i den ringsämne.
Dessutom hade han med förestallningen, att hon maste tala om sig en tjänare och ett lakan att hölja!
.
över kvinnan med.
Routledge räckte barnet %t tjänaren och lyfte moderns; ar,.
är emellertid icke vetenskaplig iialektik, utan endast klarhet om sin huvud upp till skål en.
Efteråt tvättade .gen all c arliga vilja.
Sokrates ar över- man hennes ansikte och.hals och armar: ygad att varje personlighet skall kunna med avkylt vatten och tillsade henne 3rfara vad det %goda.
ar, och i och att sova.
' Den lille mår alldeles förträffligt, ned denna upplevelse också äga dyc- kara mor ", halvviskade han åt henne.
K a n s.
" ' Nu beh.över ni inte oroa er längre.
Den vise är fri, han ar sin egen Engelsmännen komma hit i dag med .ag - nagot helt annat an godtycke mat i överflöd, och ni har ingenting an- - och har det enda obetingat goda.
nat att göra an riktigt vila u t.
Gossen.
.
Det är grekisk livsfilosofi.
kan ju äta, vet jag. "
.
.
.
.. (Artikel g:m A.
B.
F:s studiekommitté för n livsbild från Indien. '
, \ (Forts .. å sid;. ' S '. ')
ilssofiska.
och religiösa f ragor.)
d.
.
I
Fru Danielssons hem i L o m a.
På Arbetets ' redaktion.
I - Nii hade livet l~unnat bjuda honom sedaii, då.
Elmla Daiielsson drevs av Elrna Danielsson.
litet glädje och trevnad. "
- - Och dess kraft med i vår rörelse.
Kvinnan jag låter blicken glida ut över det glitt- I ~ l m a Danielsson, Axel Danielssons Ilöstens guld£irgade glans lyser mig raide sundet, som skimrar utanför ungdomsälskade, bar en personlighets till mötes .. från blommor och.
blad, nar fönstret i solljus böljelek.
Jag ser det styrka inom sig, som .gör, att.
man i jag går genom trädgårdsgången) som vackra hemmets varme och trevnad och ödmjuk respekt beundrar henne.
Nu- leder upp till villans entré - fru Elma med ens vibrerar mitt hjärtas slag med mera tyst och nndangömd (som hon Danieksons hem ute i Lomma villa ' s.am- den lilla kvinnans som står framför själv säger) fyller hon i dag genom sitt hiille.
Sin s jalvf ~rsörjningss~ssla som mig.
- Ensamhetssorgen griper mig - apbete vid tidningen icke enbart d e n jokmalist vid tidningen Arbetet ' i att Axel ' Danielsson hade f örunnats b e f a t t n i n g e n därför att den gi- Malmö har fru Danielsson allt .sedan leva ' här.
, Han som fick svalta sig till ver henne e x i s t e n s e n - utan dar- Axel Danielssons död för tjugo &amp; r se- en förtidig död.
Som fick bo i e t t för att .hennes livslycka en g %ng av dan uppeliiillit.
Ty tidningen Arbetet litet mörkt trångt rym i Folkets Hus, ödets lek sarnn~ankopplades ined detta var .och blev på en gång glädje och riar tidningen Arbetet grundlaaes.
E t t arbete och de socia.la idéernas fram- sorgebarnet - varmed hennes livs ruin som fick tjänstgöra som redaktion stegsutveckling på ett satt, som fånga- kamp och dess sorger förknippades - och expedition, som sovrum och mat- de henne för alltid.
Och därför har och som än i dag håller henne fåiigen sal, som mottagningsrum för alla parti- hon ocks &amp; kunnat st:anna kvar i tjugo i sin verksamhet.
Vid densamma h h g a iiitresserade.
långa ensamma år på den post som Men in till Arbetet reser fru D. varje Axel Danielsson en gång lailmade kvar åren av lycka och uppoffrande sorg och möda.
Ty näs Axel Danielssoi gnind- dag - i dag tjugo år efter Axel Da- åt henne.
Eemmet ute i Lomma ar till- ' lade tidningen Arbetet, stod hans ut- nielssons död och fyller lika flitigt sitt flyktsorten f ör vila och.
lugn.
Dar såg valda brud, då en ung flicka i tjuguårs- varv som medarbetare med samma jag henne vid min visit plocka in de åldern, vid hans sida och delade svälten varma tro och tillit som förr.
För röda mogna äpplena från tradgården.
och mödan med den man, som hon givit många av dem, som ej varit i tillfälle Dar pysdar och vårdar hon sjalv allt le- sitt hjarta och sin tro - och som vid att intimt följa med det arbete hon som vande liv scm vaxer och sn1ycka.r hem- det tillfallet banade .vägen för Syd- e n s a m k v i n n l i g j o u r n a - mets vackra trädgård.
sverges starka mäktiga arbetarrörelse l i s t inom den svenska ' socialdemokra- Anblickeg av ett barilaansikte i ett - och dess.
första tidning.
" Arbetet ".
tiska pressen i " Arbetet " bedrivit un- av fönstren p % Iiusets ena flygelsida Efter de &amp; rens mödosamma uppoffring, der en l h g följd av ' år, ar det därför kommer mig att spikja: om villan del- kamp och lycka följde sorgens - sor- s % mycket intressantare att veta, att vis ar uthyrd?
- - " Nej! "
säger fru g e n som kom och förde med sig åt fr11 Elnia Danielsson alltid stått som D.
" Det var en familj har med åtta henne, alla de Unga %rens e n s a m- en ensam orädd kämpe för många av smu barn, som plötsligt i oktoberflytt- h e t.
Åren sedan han, Axel Danielsson, de socialliumaiiitära reformfi %gor, var- ningen blev utkastad på gatan - utan i förtid bruten av försakelser, svalt och iiilder särskilt kvinnorna i %ratal lidit.
möjligheter att kunna uppbringa en 1a- umbäranden,.
lämnade henne ensam T y aven om sign. ' ' C a Dn ' ' icke alltid genhet.
Hiir stå maånga hmma tillbom- lyser igenkännande till mötes f ör de made stora sommarvillor, men ingen kvar.
Nu står jag i ett av rummen.
Jag hör mera oinvigda av tidningen " Arbetets " m ä i i i i i ~ a fanns, som erbjöd de små tak fru Elmas stamma saga ': " Det har ar läsekrets,.
så kunna säkerligen alla over huvudet.
Så fick dom flytta in.
h e l s möbler just s5 som.
nar han var andra, som en gång lärt kanna Elma har. "
Orden kommo så .enkla och na- Danielssons vidsynta f ördomsfria livs- turliga.
- " Så fick dom flytta in har) '.
med. '
' Och jag förstår så väl, vad hon velat * syn imed läitliet - igenkänna de artiklar - - Men ~ M a n a r fru E d a, Daniels- tillagga - ord som aldrig blevo sagda och bidrag, som flyta up hennes penna, son.
Kanske ibland litet karg på ytan,.
inen som lyste mig.
till mötes ur hennes präglade som de alltid.
aro .av förfat- litet frånstötailde och bitter vid många blick: - - - " Att lian levat nu med i taininans personliga självständiga I tillfallen - m e n med ett hjarta av mig har i mitt vackra hem, som jag uppfattning, uppburna av densamma guld.
Hon bar ' inom sig ett religiöst kunde skaffa mig för mitt mödernearv.
social-humanitära känslan och överty- ' socialt rattsmedvetande, som står i Nii hade.
vi sluppit vara f attiga längre.
gelsen i dag som den dagen.
för .lange- l intim " nrmoni och samklang ' med ' det 1 ' l l, ', '.
.
.
trött och uppgiven den dagen.
.
.
Och IU SOV tillfrisknandets sömn inom rack- för hennes arm.
" Han ar son till Madan Das ", mum- iin förtraffliga fabror, som var spe- ~ %11 Madan Das kläder - och tälsk, sålde Routledge stod undrande inför den lade hon, " och jag %r hans mor.
.
.
Madan Das fick låna ett skynke i t t ha naktiga lidelse, som heter moderskap.
Glöm inte det. "
3 m midjan, fasta.n han inte behövde det Den lilla hyddan i Rydampur hade för Hon f örs j önk i en halvdvala.
T jana- 3 å varst länge.
.
.
Kryp nu ihop, och honom blivit.
till en plats, dar mycket ' ren hade med en sked hällt n %gra drop- slumra gott på en niansarm, min lille uppenbarades och uttyddes.
par i den lilles mun.
Routledge tog bar- pys. "
hlade hämtat dit en läkare, Tjänaren net - ett litet, litet pyre, lätt som en Routledge delade sig mel1a.n dessa två men det var bara en formalitet.
Rout- kattunge, känslolöst av brist och umba- hela f örmidda gen.
ledge lutade sig över den döende kvin- randen och alltför svagt för att l~unna i öster, dar Omsider, .miisvit.t borta am.
Hennes hjärta fyllde hyddan med gråta.
Dess kropp kändes som en tyclrtes len solbelysta slatten iitt dunkrinde.
Det arbetade hastigt htandske, och benen i den lille stackaren lyste vita under den torra, bruna huden taga slut, dök en oxvagn upp, s &amp; ännu sch högljkt som en ångbåtspropeller, och stodo ut som fingrarna i en] .ader- en - och så flera.
Nast ' an omärkligt Nar Still-a havets svally %gor sjunlra un- lappsvinge.
Tjänaren gick att hämta rörde de sig framåt på den slingrande, San efter att ha famnat fartyget.
Och braiiillieta vägen.
Och nu blev det ett i all denna glupande hetta rotfaste sig ett handfat med vatten.
" Varför måste du, lilla telning, lara sorl i det hemsökta Rydampurs hyddor.
dödskylan i hennes kropp.
" Glöm inte vad jag sagt.
.
.
Han ar dig hungerlexan så tidigt? "
sade Rout-, Routledge tankte draga sinfirde.
ledge tankfullt., ' Du a r, alldeles för nar nödh jaipsexpeditionen kom.
Barnet son till Madan Das, Öch jag ar hans liten att lm kunnat göra något oratt, var beattre, men kvinnan stod inte att mor. '
" Jag s k inte glömma det, kara och om diii stackars sjal ar flackad med radda.
Födan låg i hennes kropp.
utar föregående livs synder, ar du alldeles att tillgodogöras.
Och i tystnaden, som mor ', viskade Routledge.
" En för- för liten att kunna ha kännedom om, rådde nar solen stod på sin middags-.
Rafflig, man skall ta hand om honom.
att det ar för dem, som du nu blir straf- höjd, lat lian sin tanke fritt sväva över Det skall jag styra om före allt annat. ' '
' ' Madan Das var en f örtrafflig man. "
fad.
.
.
Jag borde ha frågat Sekar till djupen.
- Den stora lagen om orsak Aterstoden lat som rasslet av mogna va.d gagn det kan 1and.a att K a r m a och verkan hade skänkt honom svaret låter en liten barnkropp lida hungerns p % den fråga, han några itmmar förut frökorn i en av vinden piskad frö- framkastat.
Varför hemsöktes bapnet balja.
.
.
Routledge vande bort ansiktet kval. '
' Han tvättade den lille med en svamp av svalt, innan det ännu, kunde förstå Eöt att slippa se dodsryclrningarna.
Det hördes fotsteg i sanden och en och torkade honom, lindade in honom i varför det led?
Madan Das ', som var ett tygstycke och.
matade honom på endast ett redskap att straffa mo- skugga föll på tröskeln, men Routledge nytt - bara några droppar.
Och sedan dern.
.
.
Hur mycket ont måste hon ej, bjöd med upplyft hand tystnad.
Det sväljde och lrluckade sonen till Madan enligt hinduisk lara, ha begått mot ho- ögonblick, då för allt lekamligt liv tyst- Das värre för att ytterligare få ner ett nom i någon.
av sina andra,- i dunkel naden ar vardefullast ar ' det ' s i-s t a.
.
.
svepta livsformer - då hon tvungits L dörren stod amerikanen.
halvt skedblad vatten.
att skaffa.
honom till världen, till " Mr Jasper) ', sade Routledge, %i " Ah, du ar ' inte p &amp; l h g t.
när så illa Indiens hungersvarld, ' tvungits.
att har val ' oclrså varit ute och gjort spe- däran som din mamma, min lille pilt.
älska honom, att se honom täras bort cialstudier i hungersnö.d direkt p % plat- Hon var så gott som ihjälhungrad, in- av hunger inför sina ögon och att i nat- sen?
Vet ni a t t jag har mått illa, och nan dina oskattbara källsprång torkade tens hemska stillhet krypa efter marken jag mår illa nu i denna stund.
Det ar u t.
.
.
Jas %, man tog ifrtin din syster med honom vid sitt bröst.
Vilket grans- den av hungern alstrade svagheten, som hennes lilla massingsspillkum och sopp- löst lidande f ör ett modershjärta!
gör folket till ett byte för all den styg- skvätten, lagad av bark, fruktkapslar gelse, som smuts och sjukdom innebära.
och vilda bar.
Den stackars skatteupp- Kvinnan flyttade den ena armen, så Först hungersnöd, sedan böldpest.
.
. "
bördsmannen måste ha varit mycket att den kom ' att ligga i en solbelyst De gingo tillsammans, genom stads- liten ruta p % golvet.
.
Det kom Rout- ledge att tanka på en förtorkad, skrum- byn.
Engelsmannen skulle komma med basta och vackraste i livet och som vi- pen daggrnaslr, som överraskades av omagnarna, och alla, som kunde krypa sar sig i hcnncs omutliga sociala ratts- morgonhettan.
Hennes ögonlock ' tänj- och kräla ut ur sina hyddor, hade i ' det askådning, icke som en tom fras utan des nu onaturligt ut &amp; t sidorna.
flammande solskenet.
samlats på den såsom en brinnande handlingskraftig Vilka vidder av mänskligt lidande st &amp; öppna platsen.
i byil, livstro.
Det ar d.enna hennes stora för- e j tecknade i deras ögon, som hålla, på Routledge hade vistats i Rydampur.
st8eiide kKi * lels till de små och förtrvek- att dö av svalt!
Det finns ingen för- flera dagar och varit en gäst i större ta i samhallet.
Det är denna kärleks- st~re~se~rocess, som s &amp; förfarande av- delen av hyddorna, men det ' fanns, varma livssyn, som gör Elma Daniels- målar sig i manniskoögat som hungers- många på traskplatsen nu - de gamla son till vad hon Q: en föregångskamBe nöden.
Upplösningens och slutets obe- i dödsångest, ditburns.
av de uxga, och idébärare för v %ra stora sociala skrivliga mysterier ha dar - i ögonen vidriga manniskoruiner, som rörde sig reformer.
Det var samma kärleks- - sina fönster.
Kroppen dör lem för på sanden, dem man inte sett förut.
varma ljusa livstro, som band h e n- lem; allt kött täres bort och ' ailt taljes Bast att inte .se för djupt iii i detta $ön- n e s och v&amp;.r store förlrampe Axel i de sig vidgande, ständigt sig vidgan- derslitande sceneri, som i belysningen Danielssons llivsverlc tillsammans.
Hon de ögonen - allt, ända till den glim- av de nästan lodrätt fallande sol.st.rålar- är en av de lwir,nor inom vår rörelse.
mand ' e glöden från blilet, står att läsa na gav en ganska god föreställning om som vi Imnila vara tacksamma och dar.
helvetet; eljest kunde det handa, att stolta över att 5.m; Densamma i dag Och därtill en moders .. ögon!
Hon slrlidespelet sbaniiade kvar i minnet som den dagen.
då hon följde sitt h; ä,r- var redan gammal och prövad i hiin- en skräckbild, som inte lat sig bortjaga.
tas lrallelse ' och blev en av våra ärli- gerns .skola.
Mannen, lNadan Das; " Jag vet, hur det känns, mr Jasper ", gaste och hängivnaste kampar.
En av dennes spetälske broder; de små flic- mumlade Routledge.
" Det a r ohygg- de 1arj1mm.r som fatt lida och försaka korna; den lilla massiiigsspillkumen - ligt att skåda som havets botten - se- med rörelsen - och som fatt bära allt var borta, innan näringen vid mo- dan vattenflödena blivit avtappade.
e n s a m h e t e n s l i v s s o r g i derns - bröst tog slut för detta barn.
Det a r hungersnödens mysterium för- många l h ~ %r.
~ a Allt sedan +en dagen Och ändå hade hon med uppbjudande kroppsligat.
Engelsmiinnen komma för d % Axel Danielssons livskkft bröts och av den sista återstoden av sina kraf- sent. "
slocknade p % våra ideers altare.
(Ur ' ' Routledge ' ter släpat sig fram till staden - allt M a j a B ' j ö r k m a n B r o b e r g: för denne lille, son till Madan Das, som (Forts. fr. sid.
6.)
' ' '). '
, ' -.
, ' j.)
.
En bild ur livet.
Snödroppen. '
(För Morgonbris av V i t a l i s.)
' Vi sutto i hennes trevna hem en.
solig sen- sonmardag.
Allt var så fint och pyntat i den lilla stu- gan, så man para nog ku.nde tro a t t hon icke hade annat för sig under dageis lopp än a t t blott hålla ordning i de två rummen och köket, av vilket den bestod.
Men anclå hade hon mycket mer a t t göra fru ~ &amp; m.
Hon hade man och fem barn, meu likväl tycktes ' inte arbetet kuva hennes gla.da huinör.
Val ?kulle hon så val ' behövt någon hjälp i hemmet utom den som barnen kunde lämna henne med h.ushållsgöromål~n, men hon hade alltid, nar hennes man fört frågan på tal, be- stämt avböjt erbjudandet med motivering)) att d &amp; skall jag ha en till &amp; tt passa)).
Det var ju dock mycket a t t ordna med, all- denstund, f örutom det stora .hushållet, en ratt ~ t o r trädgård aven fordrade sin vård; vilket icke, ensamt kunde laggas p &amp; hennes mans axlar, alldenstund han, p &amp; grund av det långa avståndet från staden, där ' han hade sin an- stallning, fick för liten tid över a.tt kunna agna sin lilla fritid till något .mera givande arbete å t densamma.
, Medan vår värdinna var ute ett litet t.ag, tillato vi oss också ' a t t beundra hennes utom ordentliga arbetslust, i all synnerhet som hon själv icke företrädde med några större kropps.
liga krafter a t t d ö m a i f t e r hennes storlek åt.
minstone.
Men nu var kaffet serverat.
Vi driicko del under glatt samspräk, varefter vi togo en pro.
inenad i den vackra och välskötta triidgården, Plötsligt försvann åter fru Nalm och nai vi just hunnit till den av vildvinsrankor om.
växta bersån slogo vi oss ned dar, för a t t in, vänta hennes &amp; terkomst.
Det dröjde icke heller länge förrän hon kom och hon bad ' också på sitt för henne så alltid säregna satt om ursäkt f ö r ' a t t hon gatl sin vag utan a t t saga nggot, " men jag fick ju ' st se mina små skyddslingar ute på sade hon, " och jag kunde icke] &amp; ta dem g8 förbi i dag mer %n annars. "
- v a d var det för skyddslingar, niisvis1 frågat,.
sporde Vibom, en a v sällskapet.
- Äh, det var bara ett par barn fr&amp;n en går4 hiir bortom, som brukar koxims förbi häl ibland.
Och då jag vet a t t de ha: det mycket fattigt, kan jag icke låta bli a t t sticka 51 dem litet eftersom vi själva ha så vi reda oss, Ty jag vet själv vad det vill saga a t t v a r a fattig. '
Ingen av oss kande ' fru Malm från hennes tidigare å r och envar hade.
visst litet svart att efter denna bekännelse hitta reda på trå.
den till ' något samtalsämne.
Det var ocksa som om hon skulle ha märkt denna förlagen.
het, t y hon började själv med a t t saga: - Det a r inte alltid jag haft det så bra som nu.
J a g bar mat, j a g har .bostad, barn och en snäll man, men även jag har haft en barndom fylld av vedermödor s % svara a t t - dec ' fanns tillfillen dä, till och med tiggarkorger.
.
måste tiygripas.
Men inte bar:väl fru Malm behövt an ' lita den, sade Vihom med tvivlande rast. '
' -.
.
.
.
.
".
Då vårso len.
vintrarnas drivor smalt 2 % väcktes till liv av dess kyss.
Du böjde ditt huvud i längtan till allt, mm slumrat i drivorna nyss.
Du väckes av solstrålars milda glans, nav morgonen bryter u r sky.
Dd böjes diit huvud för vindarnas dans till börr w d c r skuggor, som fly.
Det biev som svaga små kZockors klang, nar virzdarna komma och gd: m iublahde Iivstok, som klingande spra tzg i längtan ' mot himmelens blå. '
Sig Geide.
.
---- -- 9 $Ck Över förväntan bra.
Vi fingo mycket nat och d % människorna var snälla mot oss, ?ann vi det inte sa motbjudande i längden som .vi gjorde det den första gången.
Men iet blev icke hycket välsignelse med detta rart bidrag.
Vara äldre syskon slog0 dövörat ' 511 helt och hållet för arbete och började i Itallet tva.rtoni tvinga oss ut.
Fastmännen iåg a t t det alltid fanns mat och den ena isyn- ierhet, som liksom min syster tyckte bäst om i tt ingenting göra, vistades dä,rhenma dagen.
anda .. En dag hade.
vi lyckats a t t s v en snäll fru, som varje vecka gav oss rikligt nied mat, f å ilaskkotlett, kött ' bullar och mycket annat gott.
Det var som.
dessa tvii herrar skulle ha aosat sig till s % a t t saga, a t t det fanns god ?lat den kvällen) t y båda två kom de dit.
J a g bad mamma: " Sätt inte fram någon niat)), inen s å kom papsa h e m Han visste 3j av a t t vi f a t t gå.
ut och bettla och hade.
Lovat mamma a t t e j tala om det., men nar rarotten gått fram till de illdre utom till mam- na förstås, och vi sm % skulle få, då fanns e j tnnat an sås kvar i densa.nma.
Men då brast nitt tålamod, s % liten .jag var, och jag sade: " Ska ni komrca hit och äta upp maten för) ss, som vi tiggt ihop ", och därnied gick jag .fran bordct ..
Det växlades inte ett ord mel- .an någon under m&amp;ltiden.
' Herrarna gick sin vag tidigt, men helt naturligt blev det en stormig scen ' i n ~ m familjen efteråt.
J a g mitt lilla pyre, som var upphovet till det hela, fick nog sitta emellan ett tag, men då jag sa, a t t jgg ansåg det vara.
de, störres skyldighet a t t åtminstone s ö k a sig arbete och inte ockra pH.
oss små, samt m i n f a r för- bjudit oss a t t mera gå u t och tigga., kom visst samtliga på det klara med var felet låg.
J a g s8g inte på länge till någon ' f4st- man:) ', men jäntorna hade snart arbete .och vi slapp a t t g % u t med korgen.
O, så t.acksam min bror var mot mig för vad jag sagt.
B a n formligen kramade mig så glad var han.
Magot å r därefter fick jag börja arbeta p % vn fabrik nied en förtjänst av nittiofem öre i veckan och sen dess har det också varit en enda .arbetets dag för mig, men gudskelov att jag f å t t ha halsan.
Ja, så, var det med den historien.
Ni kanske tror ' a t t förhållandet med det jag be- rättat skulle vara enahanda med de dar små flickornas hem, men så ä r icke fallet.
D ä r.
är det sjukdom som spelat i n och inte ohåg för arbete ' 17i ' - Det skams jag verkligen inte för a t t er- kanna, a t t jag gjort, men samtidigt lärde det mig ticks % a t t hata alla som inget ville göra.
Tag åsyftar icke do stackars människor, som genom oförvållad arbetslöshet råkar komma j ' nöd, t y om ' ' dem a r det synd och i des belä.
genheten kan ju litet var komma.
Men jag a r förbittrad på dem som inget v i l l göra, meii likväl fordrar allt.
E t t sådant fall.förekom nar jag var liten, J a g var väl en tio, elva år, och jag beslöt mig a t t hämnas för liden oföratt och jag gjorde det också.
Hon fragade om vi ville höra historien och då vi jakade härtill, fortsatte hon.
Det var mycket fattigt i mitt föraldra.
hem.
Vi var, många syskon och f a r hade väl inte alltid fullt upp med arbete i sitt yrke, Men icke heller qar han hade arbete var det s t över sig bra.
Han var ingen slarver s &amp; till vida;, a t t han drack upp något av sin förtjänst: inen ha?
hade för litet beräkning om huru mycket ett hushåll ' behövde i kontanter f61 att det skulle ' gti ihop.
Det var många ginger hårda strider .mellan mor och f a r om de dan.
tar, som behödes för hushållet och naturli.gt.
vis tog vi små intryck av detsamma.
Vi, de minsta menar jag.
J a g hade narriligen aldre syskon också, två stycken, som redan hunnit skaffa sig fästmän 6~11 av dem blivit lovade guld och gröna sko- gar, s &amp; inte skulle de behöva arbeta inte&lt; Fru Malm tittade p % oss över sin pincené.
Nej, tycker n %gon det.
Själva - hade dessa ilär vi sutto som fragetecken kring henne, och " f astman intet, knappt nog arbete ibland hon sade: och d5 var det a t t hänga hemma hos oss.
Mor - Nej, jag tror ni fryser mina vänner.
Vi var nog godhjärtad a t t bjuda p % det lilla vj gå in och får.litet varmt och uppvärmande i hade och sen blev det för oss andra a t t vara oss.
utan nar inget fanns a t t ta.
Storstadens dryga hushållskostnader gjorde, att allt blev värre och värre.
Till slut s a ' mor:) ' Ni få t a korgen och g &amp; ut och se om NBgra av föreläsningarna ni k,an f å nggot av barmyartiga människor Vi s d, jag och en yngre bror, gjord (fran instruktionskursen komma att det ocksl, sade fru Malm efter en liten paui efterhand införas som # artiklar i M o r- i hennea tal.
.Hon skadade framför sig, son om, sett, en tav1.a.
Det var väl också,, henner g o n b r i s.
O k a u p.
p.
l a g a n!
.
- livs barndom, som där passerade revy.
Dei -- - - 0, -.
.
.
--- - ' j,.
, L
I - \ '.
MORGONBRIS -.
Från fackforening.arna, I ' Den av förbundsstyrelsen anordnade februari iiistruk tionsktirsen 21-26 hade rönt en verkligt god anslutning, d % icke mindre an omkring 80 delta- gare från s8 ' gott som hela lzndet be- vistade densamma.
Pörel5sningarna voro gedigna och lärorika, och verk- ligen pHfrestande.
De åhördes dock med .stort intresse och en uppmärksamhet som för före- likarna var synnerligen tacksam.
I samband med kursen hade f örbuiids- styrelsen anordnat tv &amp; stöpe möten, det ena med föredrag av advokaten Eva Andén om lagförslaget om änd- ring i lagen om fosterfördrivning och det andra i bosta.dsfr,l; gaii med före- drag av fru Nelly Thuring och riks- dagsman Ernst Hage.
Ett glatt och trevligt s a m k u h hade kursen på fredagens afton, under den bësta stiimning.
P % lördagen gjordes ctt lärorikt besök på Stockholms st.ads yrlaxskolor och på söndagen företogs en vandring i Stoclrholms dlmiinna försörjningsinrättning, och Stock- holm.~, stads utackorderingsbyrå f ör barn.
Under kursen gav Agnes Söderkvist en mycket lärorik ' instruktion i studie- cirkelarbetc och Agda östlund om klubbarnas arbete, och på kursens sista 2 timmar dislruterades om bästa sättet att genom dihtrikten f ortsatta med lik- nande kurser.
.
Förbundsstyrelsen &amp; hckades hjärt- ligt för initiativet och det goda för- arbetet för denna kurs. '
' Svensk kvinna medlem i folkförbun- dets mandatråd. '
Fru Anna Wicksell - är utsedd till ledamot av f olkförbnndets ko,mrnission för granskning av mandatens förvalt- ning.
I fru Wicksell f8.r kommissionen sin enda kvinnliga medlem och det blir med hennes inval första gången en kvinna .suttit i en internationell Bom- mi.ssi on.
Kvinnornas fackliga stravanden visa gott resultat.
Bryggeriarbetareförbundets .avd.
15 i Stock- ioim (kvinnliga) har hållit sitt arsmöte.
U i ityrelsens årsberättelse återge vi följande: ~ v d e l n i n ~ e n medlemsantal s var den 3 1 dec.
L920 407..
Avdelningen har under %ret hållit 9 ord.
) ch ett extra möte samt 22 styrelse- och kom- nittésammanträden, A extra möte i juni må- nad ' behandlades lönefrågan, och somliga rö- 3ter höjdes för a t t d &amp; uppsäga det gällande i~vtalet, andra däremot ansågo det vara för- lelaktigare a t t f &amp; en viss procbntforhöjning på den direkta lönen samt sjukersättning.
Efter en ' längre debatt enades mötet om ztt begära en viss löneförhöjning på ' det förut gällande avtalet, särskilt med hän ' syn till det uya maskinsystem som skulle genomföras, Förhöjning begärdes således med 30 proc.
vid bryggerierna och 35 proc.
.. vid porterbrygge.
rierna på det nu gällande avtalet.
Vid mötet i oktober lämnades av ordf. rap.
port över nuderhandlingarna och skulle föl Munchens system f örhöjningen bli 1: 10 p] tusen samt för Prudstoftes system 1: 75 pr tu: sen flaskor; d2tta skulle motsvara ungefär ei; förhöjning av 29 öre i timmen vid ~ u n c h - r system och 35 öre i timmen.
vid Prniistofter system.
För, timpenningsarbet erskorna höjdes tim penningen med 25 öre pr timme.
Ersättningea höjdes vid sjukdomsfall frår 4: 50 t.ill 5: 50 pr dag.
Mötet godlrände enhälligt underhandlin gama.
Vid porterbryggerierna höjdes timpenninger till 1: 42 i timmen.
Opledelbart efter underhandlingarnas av slutning började etiketteiingsarhetet, vilke.
arbete drog ned .timpenningen särskilt vi (Hamburger och S:t Eriks, varför nya under handlingar måste börja.
Avd:s ordf. utsåg; a t t fortsätta dessa underhandlingar och hav2 dessa underhandlingar nu äntligt blivit slut förda med ett för arbeterskorna gott resultat För svagdricksbryggerierna, särslrilt Kronan f ördes genom Arbetsgivaref öreningen under handlingar i 6 mgnader anggende ett litet 1ö ietillägg, som kompensation för den korta tir- setstiden vid detta bryggeri.
Efter 1iingva.S riga underhandlingar beviljades den av av- jehingen gjorda framställningen.
I övrigt iar av ordf. utförts 14 olika uppdrag, vilka ~ l l a av mötet godlrants.
Inom avdelningen har .företagits en obliga-; orisk uttaxering till partiets valfond a v.
5 zr.
pr medlem, inbringande 1,514 kr., och fri- rilliga.
listor ha f6rekommit .för Söderby, Kienbarnen ni.
fl.
Anslag har ur kassan beviljats till Bran- tings och Lindhagens 60-&amp;rsdagar, Arbetarnes Bildningsförbund, Birkagården, Anna Lindha-; ens 50-årsdag m. ' fl.
Vid den fackliga och politiska kvinnokon greisen var avd. representerad av 6 ombud samt vid Socialdemokratiska kvinnokongres- sen i stockholm med 4 ombud.
I dec.
uppsades avtalet vid vattenfabriker- oa och upptogos underhandlingar däxstädes den 4 febr.
Ars- och revisionsberätteloenis godkikdes och beviljades styrelsen ansvarsfrihet.
Den evgående styrelsen åhervaldes enhalligt och bestar av ordf. fru Anna Johansson-Wisborg, kassör Anna Olsson samt Helena Stålanderj Maria Olsson, q r i t a Dam, Anna Vandland och Augusta Lindström. '
' ' St aderskornas fackförening.
Stockholms stads folkskolestäderskors för- ening (avd. 108 Svenska Koramunalarbetare- förbundet) höll söndagen den 6 februari sitt årsmöte.
Styrelse- och revisionsberättelserna godkän- des och beviljades den.
avgående styrelsen f ull ' och tacksam ansvarsfrihet.
.
Av styrelsens berättelse fra.mgick, a t t avdelningens medlem.
mar under aret erhållit en löneförhöjning av 25 procent och utgör ' den sammanlagda för- höjningen ' 275 procent % de 1914 giillande lös nerna.
Detta, bevisar organisationens.
bety- delse för denna grupp av kommunalanställda, som före ' 1914 kk.e vor0 organiserade.
Avdel- ningen bildades i november 1918 och äro nu aå gótt som samtliga vid folkskolorna anstall-, da städerskor anslutna till densamma.
Även vid andra kommunens verk har städerskeper- sonalen anslutit sig och synes denqa avdelning blivi en mycket livaktig och intresserad or- ganisation.
Av den rnvgiiende styrelsen återvaldes f k a i, et ligger i Edert eget intresse att göra Edra uppköp i I ' ' KONSUMTIONSFORENINGEN STOCKHOLM MED 1 Ii 4 O M N E 1 ~
11 MORGONBRIS - - - - p -, Det behövs en fördjupning, en utvidgning ?u h8lle; p &amp; att asbeta sig fram.
Principerna gro desamma som Kristus för 2000 %r sedan av socialismen, om vi vilja vinna alla for v %r fra.mhöl1 - med huru stort resultat?
- De- stora, rgttvisa sak, och om vi vilja genomföra taljerna h o utformade att omfatta det dagliga den utan strid, hat och v %ld.
Dessa problem livets förhhllanden, först och främst fr %n den äro viktiga och fordra sin 1ös.ning och nu ges ekonomiska sidan.
Styrkan i socialismen lig- ju tillfälle.
Alla ha medbestämmanderätt, alla ger just dtiri, att den vill ordna upp, genom kunna gemensamt genomföra vad de vilja.
ett nytt samhällssystem, de ekonomiska var- Vore det inte en bragd för just kvinnorna och dena.
De äro icke allt, kanske icke ens de de nytill komna välj arskarorna?
Talarinn an viktigaste, men dock oerhört betydelsefulla, uppmanade därför kvinnorna att sluta sig till om icke mänsklighetens, hela diktan och tralc- de socialdemokratiska föreningarna och var tan slzall bli penniogförvtirvet.
Konkurrensen och en i sin m&amp;n arbeta för och bidraga till och dyrkandet av guden Mammon hotar nu ett nytt broderskap.
Siirirskilt pilpekades vikten av att studera det att förstöra allt det mänskligt goda, all strä- industriell demo- van etter först och frilmsc den andliga kulty- s. k. s~cialiseringspsoblemet~ ren, och, dödar varje sp %r av broderskärlelz krati, jordreformfragan, nationernas förbund och samhörighetsk8nsla.
Det &amp; r detta som samt undervisningsspör~m %len och värdet av m8ste l5ggas om alldeles fran grunden, innan ett stort internationell t sprhk.
vi kunna drömma om rerklig frihet oih sj&amp;lv- Talarinnan avtackades med livliga applAder ansvar.
Om vi lugnt och utan förutfattad av den mycket talrika publrken.
Vid foredra- mening genomstudera socialismens program, get medverkade kantor M.
Kran och folkskol-.
sopi, lärarinnan fru Ester Nolrbom ' med musik till skola vi finna alla.
de förslag framlag., om de realiseras, skola oss det drömda nya fiol och piano, vilket bidrog att höja stam- samhiillet.
MAnga människor äro annu rädda ningen.
De avtackades ocks % med hjartliga för blotta ordet socialism - utan att ha en ap pl %der.
.
Vid mllndagens förelasning talade fru Thii- i syn- aning om vad som menas darmed aerhet kr detta fallet * % landsbygden.
Man ring i bostadsfragan om f svenska folkets bo- Från Sparreholm.
först %r inte att socialismen är en stor om-ka- stadsförh Allandeii i j5mförelse med utlandets~.
Spm~eholms, kvinnoklubb hade den 13 och pande idé, som förr eller senare maste omfor- Med talrika instruktiva skioptikunbilder illu- 14 febr.
lyckats erhalla den här p &amp; platsen mas i m8nsklighetens utvecklingshistoria.
Man strerade talarinnan huru hela befolkningen i mycket omtyckta tal-rinnan fru Nelly Thuring tror i sin okunnighet, att det ar bara nhgon- ett idealsamhalle, en engelsk triidghdsstad, f r k ~ ö t e b o r ~ som, hö11 ett föredrag och en ting som arbetarna., underklassen, hittat p &amp; för lever och bor.
Samtidigt redogjordes för den förelasning i harvarande Folkets Hus.
.
att framskapa missnöje och oreda i vart lugna, stora interuationella bostadskongressen i Lon- &gt;Vilka äro tidens mest brännande fr %gor ?s, självbelhtna liv.
- Utom det lilla fatalet verk- don.
förra sommaren.
.
Den my cket intressanta f öreläsningen, som var limnet för söndagens föredrag.
.
ligt rika ' skulle alla de övriga f % enbart för- Det kan synas föridtet, yttrade talarinnan!
delar genom e n, omlaggning av samhallet i den ahördes av en talrik publik, mottogs med liv- A.
K.
G. att ens bjuda till att besvara en sh invecklad riktningen, Varför vtiga vi d &amp; inte försöka., ligt bifall.
fr&amp;ga, d % allting tycks vara ett kaos, men det varför inte riskera n&amp;got, om vi nu ' alla äro Från Norrköping.
galler att inte tappa huvudet utan lugnt och missnöjda?
Sämre an vi nu ha det kunna vi Norrköpings kvinnoklubb höll sitt l4: de lidelsefritt bjuda till att lösa tidens problem.
ju inte f % det.
Vi,äro för lata, för fega, för årsmöte måndagen den 14 febr.
Av årsberat- Annars komma vi ingen vart.
Ehuru talarin- dumma och egoistiska därtill, det är s % be- t.elsen fiamg %r, a t t utsikterna för klubbens nan.
ansåg det kanske onödigt att Aterupprepa kvämt att bara l %ta allting g %.
att de slutliga bestäm- vad val allo visste alar innan redogjorde därefter för de bada verksamhet gladjande nog synas ljusna allt melserna om den allmänna, lika och direkta strömriktningarna: utvebkling och framiltskri- mer.
Mötena ha varit talrikt besökta, vilket rösträtten för män och kvinnor frkn 23 Ars dande, stillesttind eller tillbakagang samt i visar hän på stegrat intresse bland medlem- Alder aven p % det pol tiska.,omr %det nu av samband darmed de olika partibildningarna marna f8r arbetet ..
Under året ha hållits 10 riksdagen stadfasts - kunde hon dock icke omkring dessa.
Att de, som iiga mycket av ord.
möten och har styrelsen under samma tid underlata att &amp; n en gAng ptiminna därom, denna världens s. k. goda, vilja e v a r a detta, haft 14 sammanträden, Inkomster och utgif- enar detta var n Q o t s % betydelsefullt, att folk %r väl mänskligt, om än egoistiskt, och även ter ha balanserat på en summa av kr.
1,192: 16 iinnu inte kunnat fatta det.
I synnerhet gal- att de som sakna allt detta vilja dela med med en.
kassabehållning av kr.
139: 37.
Tv &amp; ler detta för kvinnorna, som nu helt plötsligt dem.
Liberalismen fick sin förklaring, och a.ndelar h 30 kr.
pr st. ha inbetalats i bygg- befinna sig i en situation, diir de med eller dtlreftbr över&amp; &amp; tal.
till att s &amp; wott som punkt nadsföreningen Folkets hus samt 2 andelar i P mot sin ' vilja komma att i stor utsträckning För punkt behandla det socialdemokratiske 50 kr.
i Tryckeriföreningen Norrköping.
För.
avgöra den närmaste tidens politik i ena eller programmet fran saval dess tindamQ1 som dess utom dessa två till fullo inbetalda andelar har andra riktuingen.
ávinnornas fostran till An- politiska detaljer.
klubben 5 andelsbevis i sistnämnda företag å .svazsk&amp;nnande, kunniga och vidsynta samhWs- Tal.
var övertygad om nödvandigheten härav, tillhopa 50 kr.
Av tidningen Morgonbris har medborgare var d2lrför ytterst viktigt, om vi d &amp; det sakerligen fanns m&amp;nga, aven inom förs %lts 1,200 .ex.
För a t t starka klubbens vilja främja en framstegs- och utvecklings: v %a egna led, som endast helt flyktigt ge- ekonomi har under.
somniaren anordnats en po t i tik.
danstillstillning i Folkets park samt en pa- nomläst detsamma.
Medborgarrä-ttens.
genomförande var bara det iörsca steget i den riktningen, sedstn.kom- mer det egentliga samhallsarbetet.
Vad ar det d % som behöver göras?
Det ar nästan lättare.
att saga vad som inte behöver göras.
Det tir en allmän klagan bland alla människor, bland rika och, fattiga, prod * center och konsumenter, ja, över hele lirijen. '
Bevisar inte detta, att hela samhlillskroppen är sjuk.
och att en ope- av ration m %ste till?
Alla vilja ' ha det annor- - i lunda, men ' man vet inte vad som bör göras och s % klagar man i stallet för att handla.
Ingen filosof, ingen samhällsreformator mer- iin.
till billiga O b~i.
!
Bestallningar ntförea - bestamda.
priser.
- - tysken Karl Marx har frhmlagt ett detaljerat till htlliga prlner.
nytt samhiillspropram, och det &amp; r detta so ' Anna Johanssos-Wisborg, Klara Södergren och Gunilla Eriksson samt nyvaldes fru Estel Carlsson och Ida Vilhelmsson.
Till revisorel valdes fruar Anna Pettersson, Hilda Dahlin och Karolina Karlsson.
.
Bland de frågor som behandlades var aven kvinnornas ställning till de kommande stads.
fullmaktigevalen.
Avdelningen- beslutade upp.
mana medlemmarna a t t mangrant deltaga i dessa val samt för övrigt genom agitation ver.
ka för a t t alla kvinnor tillvarataga sina in- tressen vid .desamma.
Mötet besl6t vidare uppdraga å t uppbördsmannen a t t upptaga pre- numeranter F % Social-Demokraten.
.
Efter årsmötet, s6m präglades av den basta stamning, bjödos samtliga deltagare på kaffe, sång och musik, av en för arbetarerörelsen mycket intresserad kvinnlig medborgare.
, ' Fran kvinnoklu bbarnas arbetsfält.
.
-, -. '
r i Stod lager - h- och a&amp;hdska ngheter Damkappor, Drii ter och Kjolar, '
ketauktion.
Nettoinkomsterna i l dessa b l e v ~.
resp. kr.
166: 62 och kr.
131: 65.
Till, a.rbe- t ' arekomniuiicns valfond har ur kassan teck- ' A l l a slag av bankafflrer Hogeta inlloingsranta nats 25 .kr.
samt.
insamlats 53 kr.
för samma.
.
iiiidamål.
Aktuella fragor ha diskuterats, som rad vi kunna för a t t f2 ett bättre sauihä !le.
som någon gång besökt Hagaberg, blir ator- exempelvis bostadsproblemet, f örbudsf riigan, .vinna, lär dig Kanna din plikt och .ditt an- seendet av dessa bilder en angenani erinran frtgan om vilohem för gamla arbeterskor, var och kom ihåg a t t enighet ger styrka.
I n i om besöket.
För alla andra måatc.
det ock * skolan och henu.net, naturskydd, om arbetar- rvinnoklubbarna!
vara av stort i ~ t r e s s e a t t f å se Hagaberg på pressen och valarbetet bland kvinnorna.
De- Med kamratlig halsning 1ande.t runt.
dett.a satt.
kla.mation .och uppläsningar har aven före- Vad som gör bilderna yttermera intressanta H.
B. kommit.
En utflykt och en julgransfest har a r det tryckta, av Rösiö skrivna föredrag, Från Blekinge.
anordnats för medlemmarnas trevnad.
Under som medföljer bilderna.
Varje bild f å r sin Konfereiis hölls söndagen den 6 febr.
i valrörelsen hölls ett större agitationsmote i föïklaring och vissa saker, t. ex. djupgrav- - Arbetarcföreningens salong ined fru Ruth Gu- Iarlshamn med ombud fran ~ a r n t l i ~ a ' k v i n n o ning, luzernodiing IX.
m. f ä r cn ut.förlig bc- i Blekinge.
Vid klubbarnas senaste dubbar stafson som tdare.
skrivning.
~ i i t s .på å en.
gång underhållandc Till styrelse under det kommande arbets- ramratmöte beslöts vidtaga en del f örarbeten och.
instruktiv.
gret valdes: ordf. fru Minirui Gyllander, ny- iör ett blivande distrikt.
Dessa förarbeten A.
B. F. a r a t t gratulera till den lämpliga vald, samt fruarna Ellen Cederstrand, Alma la blivit verlrställda och konferensen beslöI serien 0c.h allmSuh&amp;en till möjligheten att Tignell, Magda Pettersson och Augusta Ram- !nhalligt a t t bilda Blekinge distrikt, av sot: för en ringa siant f % se en av svcrrsk jord-.
niarberg.
evi is or er blevo fruarna Elin Wal- lem.
kvinnoförbundet.
Förs1a.g till ' stadgar rulturs markospiatscr.
lentin, omvald, sanit Hedvig Windisch och Iiskuterades och antogs, samt beslöt konfe- Bildserien 65 st. bilder lanas ut mot 5 k ?.
Anna Gustafson, nyvalds.
Dessutom valdes: ensen a t t distriktet.
omedelbart skall träda ?r gång jämte porto.
Rekvireoten svarar,för ombud i Tryckerif öreningen Norrköping,.
verksamhet.
tt bilderna å '; ersta !las i gott stånd och orne- Till distriktets ordf. valdes Bernhaqdina Norrköpings studiecirkelbibliotek samt om- ielbart efter begagnandet.
Rekvisition av Sengtsson.
övriga styrelseledamöter blevo: bud till Folkets hus &amp; rsstamm,z.
.
- 3 - Kvinnokiubben riktar genoni denna tidning hma ' Sjöström och Lisa .Lahdströrn, samtliga Qtsokholms ródra kwii~noklubb.
ICarlshamn, Betty Andersson, Ronneby, och en uppmaning till utomst %ende kvinnor att 4oc.-dem.)
avh8ller ordinarie eammantrlide visa först %else för klubbens strävanden att Klnia Agren, Sölvesborg.
De tre förstnämnda ceta onedagen i varje " mllnad kl. 8 e.: m. i sprida upplysning.
Ansluten eder till.
klub- skola utgöra verlrstallande utskott.
' Styrelse- okalen 3 tr. Sodra Fol.kete Hne.
ben och hjälp till i detta arbete.
Koni ihag, ruppleanter:.
Stina Nordin, Karlslrrona., Jo- h d €.
fröken Araso Svmaron, Grindsgaltan 10, III, a t t med kviiinans iiledborgarrätt följer ocksil iania Ljungström, Siggarp, och alla Anders- 4toockholm.
8mr~tm.
{on, Ronneby.
Till revisorer va.1des: Lotten ansvar!, M.
G.
3tendah1, Sölvesborg, Hilda Jönsson och Oli- ~ssa~t ' &amp; iens.
soo.=dem.
kvann~= ~ i a Karlberg, Karlshamn, 1119d Anna Olsson, klubb-har ord.
möte 1:sta mlindagen och 3:dje Alnöl norra kbinnoklubb.
Karlshamn, och Eva ~ e r i k v i s t, Karlskrona, &amp; dagen i Vaje manad.
] ii .. 7,30 e. m.
&amp; ' lokalen Alnö norra kvinnoklubb höll den 31 jan.
; om ersättare.
.
Dessutoni ut.säg ' konferense * Jpplandsg.
51, 1 tr. (Gustav Vasa-automaten), sitt första 8.rsmöt.e.
Sedan mötet öppnats med Bernhardina Bengtsson a t t soni o&amp;ud f9I det uppb6rd o c h inskrivning varje möte.
.
.
sång föredrogs styrelse- och revisionsberattel- iybildade distriktkt deltaga i &amp; vii1 kvinnor-.
.
Styrelsen.
.
se.rna, som godkändes) och bevilj.ades den av- las förbundskonferens .i Sto.ckholm ' sen 17- ' Kungshelias soo.-dem, .krinno- gáende styrelsen full och tacksam ansvarsfri.
20 febr.
som ock den lnstkktions- och upplys.
het.
vid klubbens bildande ingick 18 med, ningsk&amp;, vilken av kvi &amp; ?f&amp;bundets sty.
klubb avhhller ord.
möte 3:dje ousdagen i lemmar och antalet b i r vid årets slut ölratr relse anordnas i St.ockholih d e n 21-26 febr, varje mlinad kl. .8 e. m.
S:t Eriksgatan 21.
Ordf; Hildegard Ström, Bergsgatan 27, .l tr. till 38.
Vid årsmötet ingick 3 nya medlem, d. a..
.
niar i klubben.
Under året .ha hållits 23 or Konferensens ordf. riktade till sist e+ vaim ö. g. dinarie möteii, 4 styrelse- och 3 syniötm ock vädjan till ombuden ' a t t var på ' sin plats, ' bådc f ö r ' Hembitreden i för välgörande andam %l en.
somniarfest.
A \ själva och genom inverkan p$ övriga kaliira- Stock halm svh&amp;ller mete 1:ste t ?pdagen tidningen Morgonbris 11ir f örsålts 340 ex ter inom de ' olika klubbarna, göra allt vad i i ': varje m&amp;d H.
8,30., e. m. i Folkets Hus Klubbeii har skänkt 40 kr.
till partiets val cleras förin %ga star för distrilitets lycka ock P-sal, 3:dje torsdagen i Folkets Hus, c-sal.
fond, 10 kr.
på Hj.
Brantings 60-årsdag sa.inl f ra.ing&amp;ng.
Beshteil, som fattats vid denna.
Styrelses.
.
.
: andra sm % anslag, tecknat 2 andelar i der konferens betyda ett .steg fra-niiit - låt vara, Billesholhis sot.-dem,, kvinrro- Kooperativa haiidelsföreningen i Nacka.
Föl kanske endast ett tuppfjät - men fran1å.t I valagitationen har 100 es.
valbroschyrer ut alla fall.
Det gäller nu for oss al &amp; och envai klubb.
h&amp;ller ord.
möte i Folker s Hus i Södra delats.
Klubbens inkomster och utgifter ba a t t bidra till a t t c5striktet ni &amp; fylla sin upp, Vram 2:dra tisdagen i varje mariad kl. 7 e. m. Sty~elsert.
lanserade på kr.
603: 6G.
gift som sammanhållande lank för de sot., Till styrelse f ö l det konimande aret valde: dem.
kvinnorna i Blekinge samt också ' bedriva Solnk sot.-dem,.hrinsioalubb haller fruarna Helena.
Berndt, Maria Sedin (omval.
ett intensivt +gitatiops- och upplysningsar, möte 2:dra tisdagen i varje m h a d kl. .8 e. m. da) samt fruarna Edla Sedin, Fanny Larsmr bete bland den stora.
oförst.ående massan uton * i Huvudsta Folkets Hus och 4:de onsdagen och Ida Larsson (nyvalda).
Till revisorer vzt ' i lrvinnorörel~sens leder.
i varje manad kl. 8 e. m. i Hagalunds Folkets des Anna Jonsson och Maria Ulvsparre.
.E&gt; Konferensen avslöts med avs jungandet al StyreCsefi., Hus.
sattare Anna Strömberg '.
) Internationalen och.
ett.
leve för det nybil Klubben Er genom Alnö norra arbetarekom dade distri1; tet.
ArrSka soom-bemm krimnoklubb aq.
B.
B. inun ansluten till det soc.-dem.
arbet arepar h m e r ordin&amp;e möte 2:dra mhndagen i m&amp;na- den LL 8 e..
m. i Folkets Hus * C-saL.
fiet samt t.ill Sverges soe.-dem.
kvin2oför Ett besök vid Hagaberg.
lQtwv&amp;m. '
bund.
I Arbetarnes Bildningsförbund har, som et1 Efter mötets slut var sainkvani anordnat Eskilstuna kw~nnariu~b svnauar ur-.
vartill medlen&amp;nar~as män vor0 inbjudna led i sin bildningsverksamhet latit förfärdiga dinarig möten 1:sta mhdagen i varje mhad Kaffe, med gott bröd, t e och sinörgåsar ser ljusbildsserier, vilka ' utlånas till organisatio.
LL 7.30 e. m. i ~ o i k e t s HU, m m n:r 4..
.
verzdes, sedan omvaxlancle s&amp;ng, musik ocl ner landet runt.
Börja.n gjordes incd cn serif Styrelam.
lekar.
Mannen ' utbringade ett fyrfaldigt le+ (om folkbildningsarbetet.
Som n:r 2 har nr Spsnga soom-dem.
kvinnoklubb av för kvinnoklubben.
En god kamratanda.
sanii kommit en serie viil valda, intressaiita ock hiiller ordinarie möte första, torsdagen i varje instruktiva bilder fr8.n Rösiös riksbekanta en trevlig feststämning var rgdande.
m h e d kl. 8 e. m. i Folkets Hua.
Och hoppas vi a t t för det kommande årei Hagaberg.
Vi f å har, på duken, göra ati RtwsLm.
g % ljusare tider till mötes.
Kvinnan har jr strövtåg genom hela Hagaberg, dess jordbruk i i v m sitt inännislrovarde och vi.
hörn göra alli trädg %rd.
och.
~konom.ibyggnadsr.
Pöi.
dcr ~t.oc ' kholm 1921..
A.-B.
....
Arbetarnes ~ryckerl., .. &lt;.
.
KTBEB, ', - ' '. '
ör an in^ &amp; ' ' '.
.
.
.
.
- a,
