# ID: svediakorp-per2472
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1921
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 16,499
# sentences: 1,049
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDNING FO.R D E N S O C I A L D E M O K R A T I S K A K V I N N O R O R E L S E N.
Utgiven av styrelseii för Sverges Socialdemokratiska Kvinnoförbund.
N:r 2.
Febuari.
17:de arg.
1921.
I 1 -.
.
.
Kvinnornas rösträtt - grundlag.
I nära tjugu långa a r ha de intressen nara.
Däruti ligger dock vara egna organisationer.
Kvin- svenska kvinnorna fört sin arbet- samma strid ' för medborgarrätten.
Som alla stora fragor, vilka samlat människor i p m e n s a m strävan, har ju aven vår röst- rattsfråga haft dessa mö- dosamma hinder, detta sega motstånd att över- vinna.
Först han och för- iöjligande, s å oförståen- de och, det värsta av allt, den kompakta dum- heten i argumenten, som Jusenfalt fördes ut i de- batterna mot kvinno- rösträtten.
* Men genom ett mål- medvetet upplysnings- arbete bröts ju s å små- ningom motståndet, man kunde skjuta det till- baka och '.
till slut, där det gällde avgörandet, finna det koncentrerat hos riksdagens första kammarhöger.
När s å äntligen vid 1919 års riksdag frågan, enligt löfte från 19 18 urtima, skulle lösas, sa ' var - aven denna föfsta kammare lardig att?
;, \ pgiva stri- den.
.
Den 26 januari detta kvinnornas medborgarrätt grund- lag genom d.en nyvalda riksdagens sanktion av 1919 års beslut.
Nu äro vi vid målet med denna stora fråga, och kunna vända vårt arbete at andra uppgifter.
Men genom vårt medborgarskap h a vi .äntligen möjlighet att mera direkt komma i n i arbetet för stora soci- ala frågor, som ligga kvinnornas ansvaret och förpliktelserna i de.
nyvunna rättigheterna.
Vi socialdemokratiska kvinnor ha i var kamp för kvinnoröstratten, ' '.
.
August: Jernberg: En gryende talang.
icke endast sett denna som en speciell kvinnofraga, en rättsfråga, utan.
fastmera som ett eftersträvat medel, att p &amp; allvar kunna taga upp striden mot de sociala oratt- visor och missförh~llanden, som i sina.
verkningar hardast drabbar den klass vi tillhöra ..
Därför har vart arbete i denna fråga också varit politiskt betonat däruti att det företrädesvis utförts genom nornas insatser i det politiska li- vet bliva naturligtvis.
så väl som männens, formade efter partilin- jerna, men härefter, s å val som förut,.
' omma helt sä- kert stora frågor att kunna samla kvinnorna i enig samverkan, och någon gång lossa på partibanden.
Det kommer aven att ställas stora anspråk på.
oss kvinnor i utövandet av vår medborgarplikt.
Må vi söka, att .så långt det är möjligt fylla dessa förväntningar, att ge- ' nom fortsatt upplys- ningsarbete vinna den kunskap som vidgar vy- erna, vacker det sociala samvetet hos oss själva och därmed ansvaret.
, Det blir då,, som J.
S m skrev i Social- demokraten, &gt;&gt;duktiga, ansvarskännande och så småningom också sak- kunniga kvinnor som, komma att specialisera sig för samhällsreformer och så länge vi icke ha nägot överskott på verk- liga förmågor bland män- nen ä r det svårt att förstå varför man med s å stor ängslan motser de tillskott i krafter som helt visst om någon tid skall komma från kvinnohall B.
Vi skola föra in i det politiska livet det bästa av kvinnans egenart, och den goda och rika erfarenhet vi vunnit som självförsörjande kvin- nor, som socialt arbetande ' kvinnor R. G-n ' och som mödrar.
e.
.
.
MORGONBRIS ~ i r i k " ~ e d; &amp; Kornmune&amp;as beslutande- ....
rait och förvaltning, riksdagsnian Bern-.
... ~ i d n i för n ~ den socialdemokratiska.
mrd Eriksson; Den .svenska Socialf ör- kvinnorörelsen.
säkringens olika grenar, riksdagsman Utgives av styrelsen för Sverges E$ernhard Eriksson; Kommunal barna- Socialdemokratiska Kvinno- i~ård, barnav&amp;rdsi&amp;pektör Anna Lind- Fraii och med iiinevarande likårs Grjan tillkmpas som b,elrant en ny .. förbund.
nagen; Fattigvården, borgarrådet Vik- mdervisuingsplaii yid våra folkskolor., tor Karlsson; Vårt f olkundervisnings- Förutom allt annat bjöd den på en av- R e d a lr t ö r: Ruth Gustafson, Bränn- väsende:.
l) Organisation, ' 2) imdervis- fevard förändring av kristendonis: kyrkagatan 27, Stockholm Sö.
St.- undervisniiigen.
Tiden - f ör .denna är Tel. Söder 74 94.
Rikstel.
249 48. lingen, undervisningsrådet N. O. inskränkt till tv &amp; timmar pr vecka, och E x p e d i t i o n: Anna Svensson, Bruce; Det frivilliga bildiiingsarbetet, kat.ekesen användes ej längre såsom Grindsgatan 10, III, Stocl~liolm Sö.
rektor.
Oskar Olsson; ~tudiecirkelarbe- .ärobok.
Dessiitom givas vissa ' allman- St.-Tel. Söder 78 98. bets organisation, fru Agiies Söderqvist; ila direktiv för f ram j.ande av .en mera P r e n u m e r a t i o n s p r i s: Helt Evinnorila och den internationella human och tolerant undervisning.
år kr.
3: -, halvt år kr.
1: 50; iiis- Dessa reformer blevo emellertid hö- rkydd&amp;agstif$ningen, yrkeslnspektris iiummer 25 öre.
gern en nagel i ögat.
Detta parti har A n n o n s p r i s: Sista sidan 25 öre, Kerstin Hesselgren; Ko&amp;mun&amp;lskatt&lt; alltid haft moiiopol på religion; - foster- reformen, riksd.zgsman.
Per Edvin landskärlek och.
andra samhällsbeva- textsida 40 öre pr mm.
sköld; Fackföreningsrörelsen, ombuds- randse dygder,.
och lamentationerna Sverges Sot-Dem.
Kvinnoförbund: man Per ~ k r ~ m; a Det n offentliga talan- över den Rydénska revolutioileii h.a Ordf. och korresp.
sekreterare: Fru dets konst, d: r G. Langciifelt.
Dess- fortgått under.
hela.
valtiden f ör att.
Signe Wessman, Upplandsgatan 85 III, iitoin kommer, om tiden och f örhftllan- kulminera m:ed de bekaiita petitioner-.
S t o c k h o l m.
A.
T.
244 ' 36.
.
na; Titan tvivel finns det åtskilliga dina i .övrigt tillilta, besök .att göras &amp; d personer, vilkas bekymmer äro ', akta, ~tockholms stads y~kesskolor, r-sda- men på det: hela taget måste man gen och Lilj tiw,alchs konsthall .. st,ämpla den uppskruvade indignatio-, Intresset f ö$ denna kurs h &amp; gläd jaii- nen som ren och skär humbug,:.
" Socia,.
rc Den 29 januari: avled i sitt hem j ile nog b i ~ a t sig mycket stort ' och kmen - avkristningen " är ett garn- Stockholm banktjänsteina.iinen Albin många klubbar komma att ' skiidi del.
malt beorövat medel i valtider, som troligtvis p5 många håll åstadkommit Weidenliayn: i en ålder av nara 50 %r, Med Weidenliayn bortgår en person tagare, ävensom att en del resa, på egen goda resultat.
E11 del valkretsar vittna l.igliet, som gjort många och goda iiisat.
bekostnad.
Men vi vilja hamånga fler däro ' m .. Att.
högerns trogna omvårdnad o m ser i såväl den fackliga som politiska kvinnor till densamma.
P &amp; samma gång den rena.
evailgeliska läran måste ha organisationens historia.
Sarskilt .i f öi som vi tacka för atla ssyrnpati~~ttalandel~ anna ?~ grund an den officiella h.anfö-.
.
bokbinderiarb etarna 11 ar Albin Weiden.
kom sänts osi fr$n de klubbar, som icki - &amp; en och trosvissheten framgår ju!
hayn haft niycket att betyda oeh dc kunna av, ekonomiska skäl sända adel- först och främst därav, att dessa her- flesta beslut där ha iide der inånga å r Al .. tagare,, så, viljavi än e; gång bedja rar, som 11.u med ett patos &amp; - la refor- bin Wiedenliayn varit .med om att med.
niationstidens trosväktare i tal och verka till i neg så avgörande riktniilg dem taga sig en fundernre på om intc skrift ådagalägga sin oro f ör vårt folks För kvinnorpas ~~ganisatioi~ss ' trävan.
nå.gon ut+äg finnes att skaffa medel ' välfärd med anledning av andliga den var W. alltid förstående och lijiilp.
C7iärtill .. katekesens frånfalle och som enstam- sam och han var en av de få inän i .våri.
Som vi tro att.
' även mannen nu: %ra rnigt .fordra ökad tid för kristendoms- parti, som helt ställde sig på kvinnor.
förståendi f ör upplysningsarbetei bland ~~ndervisning.
i f olkskölan, dessa ha nas sida vid deras uppträdande föi inte någonting att anmärka mot över- hvinpoina, 95 Sk~ille ?i vi1 ja &amp; da: kvin- kviiinorösträtten åren 1905-0.6 och et1 1c.lasskolohias timplaner.
Och dar har p a r år senare vid kviniiornas.
opini,or norna att höra efter om inte deras o ?g+ ju sedan länge tid.en för denna nu si mot den nya nattarbetslagen, nisationer skulle vii jjaekofiornislit ' bi &amp; Weidenhayn var en menkel, f l a r d e dem.
de ess utom ' fixin, &amp; a.$etarekom- betydelsefull vokdiia undervisning varit.
inskränkt till det samma, som maii och en trofast - arbetare .i vingår.
&amp; ernk &amp; h p:a&amp;idistrilrt.en.
att hän.
fr. o. m. i &amp; r galler för folkskolan.
Där den.
Haan skall länge minnas med ' akt, \ ?iri '.
hava sv &amp; ' iitt n å ha. '
också.
i de flesta ' fall der @ egna bända .sig till,.
ning och saknad.
f&amp;ikför&amp;iniatiia ute i landet, S ' &amp; hem.
birn undervisats, ty m ' an skall visst.
inte .tro att de skickade sina barn till stii1l.a vi ' till k16i1noklubb arna .&amp;$t upp- f olk,skolan,. '
trots akt den ' kunde b juda:: lysa om denna ku+s9 lå~lahdb till alla p &amp; 6. timma-rs ' kristendom.
(minst!)
pr ' p1 atsens 3ackf örening ar med 1cvvinnlig.r vecka.
Deras vanliga omtanke .. om f&amp;, Programmet till den av f örl~undssty.
medlemmar, så a t t tillfälle kan giva$ kets barn måste alltså bero p &amp; något relsen anordnade instruktions: och upp.
även dem .att f å .vara med.
Rebvirerr annat a11 övertygelse om katekesplug lysningskursen ar nu i det namasti program från förbundet.
(S; adress l get.s f örtrafflighet.
Man kan knappast låta bli att tanka klart.
Som i cirkulär fönit meddelat: sid.
Z!)
på hur de maktägande i alla tider sökt kommer den att pågii dagarna den 21- Våra försök att på iiiigot satt förbil, tillfredsstal1.a de arbetande och betun- 26 februari i Stockholni och blir före, liga vistelsen - i Stockholm, såsom ma- gade med religionens himmelska fri&amp;- liisningstiden mellan kl. 10 f. ' m.-l e. m ten, underk~irsen ha ännu icke lyckats ter, ju säkrare.
garanterade desto tål- och kl. 3-5 e. m.
Några kvällsmöter: men hoppas vi annu därpå och medde.
modigare man bar sitt kors.
Det er:, bjöd en viss säkerhet för att inte de kommer troligen även att anordnas.
las deltagarna darom vid programmet: förtrampade .fedan här i tiden skdc programmet kommer att omfatta föl erhallande, som utsä.ndes ornkAg der söka råda bot på de jordiska, samha10 j ande f öreläsnin.gar: Socialismen ocl.
12 f ebmiari.
Viilkomna!
leliga orättvisorna.
industriell demokrati, d: r Ernst Wig Det %r emellertid en ' grotesk före-, teelse, d &amp; man i. samvetsfrihetens namn iorss; Punkt VI i partiprogra.mn~et, d:: org ' on bris.
undervisning.
, ' ' ', ' Albin Weidenhayn död. '
' ' C ' ' I Instruktionskursen.
i t '.
.
hört en knappnål falla.
En annan gång läste Poiilsen och hans fru Ohlenschla-.
funnit sig i att överklassens barn er- gers ' St.
Hans Aftenspil ' och en annan.
.
hallit två a tre tirniars kristendoms- skådespelare.
' Macbeth '.
Han g j orde undervisning, iiastai~ alltid i en r-a- det med en.
kraft och in lidelse, som tivt fri anda f.
' ö., k m inte utan sam- Under min vistelse i Köpenhamn mot- hänryckte ålkrarila.
Sådana upplä &amp; ' vetsnöd se underklassens barii- i sa.mm,a tog ' jag besök av föreståndaren för ningar ha yi varje söndagseftermid- förfärliga läge.
Att barnen under; sin ' Arbeiderlies Lzeseselslrab och be- dag under vintern.
Sedaii ha alla Kö- bibringas en blind .tro p &amp; dog- gagnade mig av.
tillfallet .för att fråga penhamns f örnamsta vetenslrapsn$-in .. skoltid.
.,mer, som de i kontakt med modern on1 allt, som.
intresserad,e mig, i deras ch konstnärer föreläst för oss.
En av.
åskådning överhuvudtage ' t sedan iiöd- verksamhet.
de första var prof. G. Brandes och jag gas uppgiva, ofta under en ivar sjgs- " Hur l&amp;n &amp; har Ert förbund Ggt be- kan.saga, att sedan de val en gång bör: kris, detta våld på barnasjalen det är stånd? "
jat,.
ha de under de förflutna åren all- samvetsfrihet. '
Att hundratals lärare ' Vi firade vårt 40-års jubileum .förra tid med synipati och förståelse tillmö- tvingas saga vad de icke själva tro, ja, hösten med en högtidlig fest i .Odd-Fel- tesgått våra önskningai.
Och till alla det som inte ens teologici själva tro, lowpalatset.
Professor Harald Höff- föredrag och uppläsningar ha medlem- det h samvetsfrihet.
Att föräldrar ding gjorde oss ' den stora aran att hålla marna fritt tillträde .. Icke medlemmar med irreligiös uppfattning maste låta f esttalet ocli ' vi fingo hjälp till f estkan- beta1.a en mindre avgift. "
sina barn~uppfostras i en tro, som de tateii av.
operans basta förmågor.
') .Meii liur är .det med avgifter till inte s jalva dela, varvid .barnet förr el- teatrar o. d.
? "
' ' Hur d i n g a medlemmar ha Ni. '
' ler senare måste tänka ': antingen lju- " Alla medleminar få biljetter till - " Endast 2,000,. men de f-lesta tillhöra ger läraren eller också, mina foraldrar en kärntrupp, på vars ihärdighet ocli halva priset på Dagma.rteatern, Folk-, -- det %r samvetsfrihet!
teatern, Kasino, Rosenborgs slotts sa-m- kulturella intressen man kan lita. "
Vid all undervisning i övrigt utgår liiigar,.
Zoologiska trädgården) Ny ' Och biblioteket?
maii från att endast det som ar a 1.1- " Vi ha 14,000 band och genom gåvor Carlsbergs Glyptotek, Uraniaobservla- m a n t e r k a n t. såsom vetenskapligt ocli inköp ökas samlingen ständigt.
toriet och t.illfalligtvis till andra se- forskningsresultat skall meddelas bar- Dessutom ha vi 120 tidningar ochtid- värdheter.
Men nar vår e.gen sångkör nen.
Det är bara vi.d kristendomsiin- skrifter; alla Köpenhamns tidningsre- ger konsert med biträde av framståeii- ' dervisningen som man f ordrak, .att en daktioner sända oss tidningar gratis. "
de förmågor för att öka kassan betala medeltida dogmatik; mera allmänt .för- naturligtvis alla hela biljettpriset, som ' Har Ni trevliga lokaler?
nekad än trodd, skall Utges för orubb-, " Redan 1905 sattes en aktieteckning vanligen ar 1 kr. "
liga.
sanningar.
" Ha Ni egen sångkör?
Det gläder i gång för att sksffa oss peiigar till in- Att detta påtvingande av en reli- köp BV ett hus., men ännu ha vi icke mig.
att höra.
giös åskådning dessutom ar det dum- kommit iii id er eget tak.
De rum vi dis- " Ja, sedan inånga %r tillbaka w h deii maste sättet a t t söka gagna kristend ' o- ponera äro ganska trevliga ' men börja har så gott rykte, att den ofta ombedes.
mens sak ar en ' histpria för sig.
Dar- bli för smK och vi planera en utvidg- hjälpa till vid konserter i Tivoli och an- vidlag borde herrar katekesdeputerade ning av lolilalerila. '
' norstädes.
Vi ha också en dramatisk lagga.
.på.
minnet den tyske filosof en klubb, som arbetar med liv och lust, och " Och penningfrågan?
.Paulsens ord om.
religionen: ' Den dor " Ja, den har varit den svåraste f ör som inövar endast bra och goda pjäser, ut,, dar tvång,.
~ n n i s k o f r u k t a n och oss.
Avgiften var sedan 1905 35 öre i mestadels av det glada slaget.
Efter pol.itik komma med i spelet.
Detta ar mån.
f ör medlenimar, ni.
h,a vi höjt den samkvämen ha vi ibland dans en kor- den uppenbaraste av alla sanningar, till 50 öre; utgifterna ha ofta överstigit tare stund.
Våra stora baler äga rum som de valsterlandska folk.ens historia inkomsterna och om inte styrelsen emel- några gånger om året eft,er vår- och lär oss, förvisso en sanning, som po- lm8t fyllt i det som fattats och vi.
inte höstkonserterna och dessutom ha vi på l.itiei ha svårt att tillägna sig: vad fatt utdelning av vissa fonder, vet jag våren en karneval, - som brukar inbringa kunna v i då göra ' för att bevara.
reli- ej hur vi- skdle ha rett css.
Vi ha na- bra med pengar. "
gionen hos folket?
-- Jag har sanner- $ag såg på en affisch, dar konsert turligtvis anordnat lotterier och fester, ligen icke nångot sva.r på den frågan, och bal voro annonserade och att den som inbringat ganska mycket, nien ut- om icke det, att ni, nar det ar fraga senare slutade kl. 12 på natten " för om att hevara religionen, må t.änka gifterna äro dryga. '
att ", som min sagesman uttryckte sig, " Hur ha Ni ordnat med sammaiikom- .först på.
er s jalva.
H " vi skola kunna börja arbetet utvilade ster och sa~ri.l~vam? "
M.en även om denna nya undervk- nästa dag ".
" Som svar skall jag be latt få] .ämna niiigsplan.
avgjort innebär ett steg Efter att Ila överlagt angående sven- framåt i jämförelse med vad som varit, denna minneslista för maj månad. '
.
ska f örelasningar i ' ' Arbe jdernes L~ese- Jag såg 14 olika möten, däribland tv % ar det, ännu l %ngt ifr %n att den erbju- ", lämnade mig dess ordförande selskab av disknssionsklubbep, två av.
drarnati- der den samvetsfrihet vi måste fordra.
med ett vanligt " valkomnien %ter2 '.
ska klubben, ett besök p % Charlotteii- Ty ännu kvarstår ' ' skyldigheten att Han gav mig några exerqplar lav med- borg, ett på Ny Carlsbergs Glyptotek, undervisa i evangelisk kristendom lemsbladet och jag såg igenom förelas- fem utflykter av cyk.elklubbar, tre gel som en skolman uttryckt sig.
Och ningsamnena, Föreläsningarna ha va- r~eralförsainlingar och en bal på Bröns- detta, att premiera en religiös åskåa- rit besökta av 20,000 åhörare och jag hö j Tivoli.
Sannerligen tillräckligt f ör ning, vilken det, än vara m %, ar i: sjiilva faste mig särskilt vid d:r Pränkels 14 en m %iiad!
verket inte.
värdigt @ r tid.
foredrag i samhällslära och sam.hallsut- f å föreläsare? ' '
" Ha.
Ni lätt att (Ur Frihet.)
" Först mötte det svårigheter därför veckling samt vid en hel del politiska att de flesta vetenskapsmän i början ämnen, vars titlar sågo mycket intres- inte .tyckte on1 att tala hos oss, men santa ut.
Bl.
a. hade d: r.Martini talat 1.ustigt nog vm några av de första förre om bolsjevismen och slutat sitt före- En.
dikt, ') Mitt ödes stjärna ':), i f ö r r a num- ministern Goos och skådespelareii pro- drag med att framhålla, att man mtiste ret av &amp; torgonbi-is kom genom en händelse att fessor Emil Poulsen.
Nar han första vänta med att bedöma den, tills den förbliva osignerad.
Den är s k r i ~ e n för Mor.
gången läste upp " Köpmannen i ' Vene- hunnit utvecklasig i större skala,.
och gonbris ' av isa Collin, vilket vi Carmed vi1 ja.
.
dig " voro festsal, balkonger, trappor, att ledarna otvivelaktigt handla, ledda.
meddela.
garden och porten överfyllda med man- av ide,ella principer. '
...
.
.
R e d. niskor och s % intensiv var uppmarksam- Även väckte det, min uppmärksamhet.
heten och tystnaden, att.
man kunde ha att .medlemmarna under sakkunnig lccl- skriar mot den nya undervisningspla- nen.
Bögen1 som med lugnt samvete ' rbeidernes Lese- selskab.? '
' ' ' j ' ' ',, ' j ' ' ' ') j,, ' ' -
Barna- Balken.
X o r s händer.
En ung italiensk konstnär sände mig.
.
nyligen en teckning, som visar ett Jag känner val från dina kara händef naket nyfött barn, lyft upp ur ett d i n smekaing, mor, som d u i karlej mörkt vatten av tvenne ' blomstj~lklika gav.
- kvinnoarmar, medan storstadens torn och rykande fabriksskorstenar st % Jag ar en vandrare invid d i n grav, dunkla mot bakgrunden.
och sänkt i sorg en bön h e d vinder Konstnärens tanke torde böra tydas sander.
så: liksom näckrosens stjälk lyfter- den vita blomman upp mot solen, måste starka och ömma händer lyfta vårt En viskning hör jag genom höga träden slzktes blomma, barnet, mot det ljus och vinden stryker som d i n smeknini och den luft, som storstaden och stor- förr.
- driften nu göra allt mindre tillgang- Jag ber en bön, vid heminets låga dörr liga.
.
Om framtidssamhället vet jag med som svagt förs bort med vinden.
öveg sade lz.
full visshet detta: Första och främsta balken i denna lag - blid den om b a r i 1 e t s.
r a t t.
Jag tycker själv att det ar tungt uti Denna balk kommer att fastställa: vandia; A l l a barns ratt till sunda, .f ör sitt d å minns jag mor, som glömde sjalz kall f ostrade, f öraldrar.
A l l a barns ratt till skydd för såväl för andra,.
sjal som kropp mot slag och slit, ' mot sitt eget hjdrtas ' sorger och dess nöd svalt och smuts.
A l l a barns ratt till en, under h e l a uppväxttiden f ortgående, kroppslig Ack, lilla mor, de knötos hårt, dt och andlig utveckling genom full del-.
banden, aktighet i en allsidig hälso- och ' sjuk- den smekte milt, den rnjuka, kära vard, en examenhi natur- och kultur- handen.
tillägnelse) en anslagsmassig - e j Jag känner värmen av d i n kä&amp;s gtöd.
stAndsmassig - yrkesutbildning, AJ l a barns ratt till arvlöshet, med SIG.
S E D E.
.
andra ord deras hänvisande till den lyckoskapande nödvändigheten-att helt heter icke kan komima till stand innan bruka sina fullt utvecklade krafter.
de omdaningar skett, dem nutidens Men månne denna barna-balk kom- ' .kalla " samfunds- " samhallsbevarare mer att skrivas - och an mer att efter-.
omstörtande levas - innan de vuxna människorna Framtiden kommer att döma nu- verkligen börja varda sasom barn, med tidens kultumiv5 sasom nutiden dömt andra ord bli själfulla i stallet för rike- i e tidsåldrars, d &amp; nyfödda barn utsat- domsgalna?
Visst ar, att lagstiftnin- tes och erövrade staders spädbarn slo- gen f ö r barnets fulla manniskorattig- gos mot muren.
.
Ja, domen över var tid maste bli ning besöka museer, riksdagen, brand- strangare.
Ty dessa farnfolk visste stationen, f r a m a n d e fartyg, stora in- icke vad de gjorde, nar de latoabarna- dustriella anlaggningar, blindinstitut blod rinna bort som ' vatten.
Men var m. m., vilket allt måste vara mycket tid later miljoner barn bli utnyttjade, lärorikt.
utsvultna; niisshandlade, vanvardade, Salnlskapets motto ar: ' ' Lys over lan- skolpinade, urartade, brottsliga och det!
Om sommaren Gretages utflylr- vet dock följderna - för slaktet som ter med båtoch järnväg åt skilda hAll, £ör samhället - av att allt detta sker.
' aven till Sverge.
Och varför?
Emedan man alinu ej vill Det ar nu friigan om att bilda studie- rakna med livsvärden i ' stallet för med cirklar efter svenskt mönster.
Borde guldvärden.
.
inte vi i en .del landra saker följa v %ra En " barnens dag ') om året är som danska bröders exempel?
en bagare vatten till en har av tör- Jag vill sluta mina anteckningar om stande. '
' A rbeidernes .L~seselskab ' ' med att an- Varj.e arets dag borde först och f öra slutorden i prof essor, Höff dings Eramst vara barnens, sa att barnathen tal vid dess 40-årsjubileum: " Det ä r en kunde levas under de villkor, .som ar ära för mig att få tala har i dag och få mndgangliga för att sunda och starka, uttala ett tack för vad ' Arbeidemes glada och goda - manniskor skola upp- L~seselskab ' har varit för handens växa.
och andens arbetare och därigenom för Den stat, som först omsätter detta hela v&amp;rt ' samhalle .. .Och med detta tack krav i handling, blir framtidens fram- uttrycker jag en önskan och en för- o ta kulturland, dess " pedagogiska pro- hoppning om allt jämt ökad livskraft, Pins ", enligt Goethes program.
E l l e n Key.
tillväxt och frarnghg för Er förening ".
Ada Rosengren: (Ur en artikel " Barnabalken ".)
L. '
".)
) Föreningsarbete.
.
Vad är det egentligen?
Jo, det ar ett arbete, som utföres av de få, de olyckliga, i otlösa stackarna,.
som inte kunna f&amp;.
lugn i sin ' sjal, emedan de e t t för sig att mänskligheten måste föras framåt och uppåt.
.Men de äro så få, lasset blir så tungt - att dra och den stora hopen står bara slö och likgiltig och, ser på.
Och om det endast vore de utanför stående, som voro likgiltiga, men det sorgligaste ar val att huvudparten av de organiserade finns att söka i de likgiltigas lager.
De låta några få draga hela lasset, över- låta åt dem a t t sörja för a t t föreningen klarar sig ekonomiskt och låta dem aven stå f ör det ' andliga rusthållet, bildningsarbetet.
De ha ingen ansvars- känsla.
Men vad tjänar då allt detta till, inte f ö r man val mänskligheten ' framåt ge- nom fareningarbete?
Både j.a och nej.
De fattiga, som från.
födelsen varit berövade både andliga och lekamliga skatter, de måste i kampen för br.öd och bildning sluta sig samman, emedan de endast genom solidaritetens makt kun- na åt.
sig erövra några av de varden,,, som en orättvis samhällsordning fran- tagit d m Om de inte.
vilja stanna i växten, om de inte vilja helt och- hållet.
sjuiika tillbaka i medeltidsmörker, så måste de förena sig till gemensamma.
ansträngningar f ör fram5tskridandets ', sak.
Varför förstå d % inte alla detta?
Kanhända därför att inte alla för- nimma den andliga f attigdomen, och 3en ar störst dar den inte förnimmes.
Och arbetarna i vingården de få in- gen ro, emedan de gjort till sin mission ttt väcka bildningstörsten, den andliga mngern till liv i de likgiltigas sjalar.
Och de slita ut sig i arbet,et för att be- reda bildningstillfallen åt manniskor- na, vilka tillfallen av dessa f örspillas.
Och de f &amp; inte tid latt tänka på sig själva, s i n e g e n p e r s o n l i g - h e t s d a n i n g.
Dehadekanskekm- nat bli n %got fullt och helt, men be- kymren att h å l a det hela samman har nönderkrossat dem och ' sorgen över allt det oförst4ende de mött, har gjort ar- betet tungt och vägen mörk.
Ofta har den banken trängt sig fram, att allt ' var Lönlöit, det enda.
tankb.ara att ge tappt, men nästan som om en osynlig makt ha 3e så dragits ut i arbetet igen.
Så har aet varit i alla tider och så kommer Jet nog alltid a t t förbli, ty den, som en g&amp;ng blivit delaktig lav den.
stora sndliga hungern, får nog aldrig ro i sin sjal.
H u l d a Flood.
. '
Bliv medlem i den socialdem~kr ' a~ tiska kvinnorörelsen!
MORGONBRIS Lika liin.
för lika arbete.
i stateas tjänst.
.
.
De av justitiemulistern tillkallade sakkunniga för utrediling av frågan om beredande av iitstrtiekt behörighet för kvinnor att vinna ' tillträde till ci- vil statst janst ha.
nu till justiiieminis- tern avlainnat en aiidra avdelning av.
sitt.
utl %tailde i saken, innefattande: ut- redning och förslag angående lwiniias behörighet att irineh:ava statstjänst) angående kviimliga statstjänares avlö- 1iin.g~- och '.
pensionsf arhåll.anden samt angaende vissa statst jansters reserve- rande for kvinnor.
Härmed hava be- handlats samtliga fragor, villra fal1.a inom utredningsuppdraget, m.ed uii-.
.. datag av frågan.
om kvinnors til.iträ.de till prasterliga tjänster.
Sistnämnda f d g a, vilken aven i f or ' mellt.
hanseeilde intager en sarskillriliig.
på grund ilarav att den ar av kyrkolags natur, har lit- brutits till behandling i annat samman- hang.
Med avseende å sättet för ' faststal- landet av grunder f ör kvinnors anstiill- nin.g ' i statstjänst.
hava kommitterade ansett bestämmelserna angåelide h i i i - nas behörighet att innehava statstjänst böra erhålla formen av allinan lag.
Detta galler tillika de regler, som kunna finnas erforderliga i fråga om gift kvinnas behörighet att iimeliava statstjänst.
Däremot hava cle Bvixin- liga statstjiinaimas avlöniiigsf örliållali- den iivensom.
frågan om vi.ssa statstjak.
sters reserverande för kvinnor ansetts böra såsom .hittills regleras .genom be- s1u.t i samband m.ed statsregleringen.
I f råga om pensioneringeii f öreslas, att de bestamrn.eleer, som hänföra .sig till d e lrviiiiiliga statst j iinarila, skola iii- fogas i den gällande pensionisl.agstift- ni11 gen.
I fraga om kvinnas behörighet att.
innehava statstjänst ha kommitterade utarbetat .ett f örslag till ' ' lag iniie- fattande bestämmelser angående 1rvii; - lias tillträde till statstjänst ".
Lagför; slagets innehåll a r huvudsakligen föl- jande.
Såsom allmän regel galler, att i fkåga om behörighet att innehava statstjänst kvinna - skall, med vissa i lagen angivna undantag, vara likställd m.
man, Från likstall3ghetsreg.eln undanta.gas 1) militiira och civilmili- tära t janster samt ' andra tjaiist er, med vilka är förenad ' skyldighet att tjanst- göra vid armén eller marinen, 2) di- plom atiska och konsulära tjaiister, so- cialattaché- .och kanslistbefattrlingar däri dock .ej inbegripna, 3) vissa tjän- ster vid fång~åiden, 4) tjänster, med vilka iir förenad shyldigllet att aii- svara .för eller biträda vid uppratthål- laude av allmän ordning och säkerhet) S j .tjänster vid tullverkets kust- .och gränsbevakning, 6) t janster, tillhöran- de bevakningspersonalen vid skogssta- teil, samt 7) gymiiastilslararetjiiiister ', s vid högre ~llmänt.
läroverk och vid manligt folkslcolesemina~um.
I moti- v e r i n g ~ framhitlles, att mer eller min- dre vagande skal kunna anföras f ör De sakkunniga, som haft justitie- att till dessa undantag k g g a ytterli- ministerns uppdrag att utarbcta förslag gare e t t och .annat.
I övrigt har det i vissa straf flagsfrågor, däribland ' den sylits icke m,ed fog k i v l a antagas, att om straffnedsattning vid barnamord en fri konkurrens.
mellan m m och och fosterfördrivning, ha 1111 avgivit.
kvinna skall göra intrång i statens i11- sitt betänkande; De s d c k ~ ~ i i n i ha.
~a trecse att för sin tjänst ' utvälja den ....
bestått lav prof.
Johan C. W. Thyrén, lampli ' ga$e.
Betriiffalide.
gift ' kvinna f öreslå ordf örande, hovrättsrådet William .Lin- kommitterade) att nuvarande refitrilr- der, jur. d: i. Alvar Montelius och borg- tiva ' bestämmelser skola bortf alla ".
och mästare Jakob Pettersson.
att.
sLi.1eCZ.e~ för statstjansteils hela .om- I motiveringen till sitt betänkande r i d e.
gift kvinna ' skall vani lilcställd framhalla de salrBunniga, att de, såväl i fråga cm barnamord soin fosterför- med ogift. '
I fraga ' om de kvinnliga statstjä.iiar- drivning, ansett sig.
böra lannia de nu- ilas.
avlönin.gsf örhiillaiideii har resul- varande brottsbeslcriviiiiigama orab- tatet av undersölrningen blivit, att med bade, di % ett förslag om revidering av nuvarande a,vloilingssyst em siisom ut- hela det 14: e kapitlet i strafflagen som gångspunkt 1ilrst.ällighet bör galla mel- kä.iit ar under utarbetande.
Saklriinniga föreslå sålunda att 14:e lan manliga ' och.
kyinnliga innehavare av samma befattning med avseende å kap. 22, 23, 24, 25, 26 och 27 par.
.
saval begynnelse- eller grundlön som strafflagen skola erhålla f öl jande.
and- ~lderstillägg och övriga avlöningsför- rade lydelse:.
mårier.
Kommitterades st %iidpnnkt 22 9.
Har kvinna, som av olovlig beblan.
Iran diirför uttryckas siisom principen delse blivit havande, ' vid födseln eller där- l i k a l ö n ' f ö r m a n o c h kv.iii- efter uppsatligen dödat sitt foster, vare sig i l a i ' s a m m a b e f l a t t n i n g.
I genom handåverkan eller underl %t.enhet av fr5g.a om de tjanster, soin.
reserveras det, som till fostrets bibehållande vid liv nö- för kvinnor, blir b,estamniandet av av- digt var, dömes, för barnamord, till straff- I.öniingen en fraga av ren löneregle- arbete från och med sex inånader till och nied ringsnatur.
fyra år.
Aro omständigheterna synnerligen Skyldighet att erlagga avgifter till försvårande, må tiden f ö r straffarbetet till efterlevande anhöriga+ pensionering ses &amp; r höjas; äro de synnerligen mildrande,.
åligger f ö r iiärvaraiide icke kviilidig m &amp; till fängelse, dock.
e j under ses manader, statst.jä.nare.
Kommitterade föreslå i dömas.
detta avseende, att kvinnlig statstja- 23 Q.
Har kvinnan med beratt mod gjort nare skall vara skyldig erlägga avgift försök att döda fostret och blev endast genoni för befedande a v pension till efterle- omständibheter, som voro i v hennes vilja vande barn.
Någon änWingspension oberoende,.
brottets fullbordan förhindrad, hava Kommitterade däremot icke an- eller liar hon utsatt fostret eller det uppsåt- sett böra lcomnz ' a till st5nd.
Familje- ligen från sig skilt och i hjälplöst tillstånd peiisionsavgif ten berakn:as till 1 proc.
försatt, och fanns fostret vid liv igen, varde av det f ami1 j epeiisionsunderlag eller hon dömd till fängelse eller till straffarbete delaktighetsbelopp i pensionskassan, i högst ett år.
Fick fostret svår kroppsskada, som galler for varje särskild befatt- eller ljöt det, utan inoderns uppsåt, döden, dö- ning.
nies till straffarbete.
eller fängelse, från och I fråga om vissa statstjänsters reser- med ses månader till och med två år.
Sättes v6raiide för kvinnor hava kommittera- fostret ut å sådant ställe under sildana om- de utgatt fr %n att nuvarande ordning ständigheter som i Q 32 sa.gas, vare straffet i detta avseende bör i liuvudsalx bibe- böter eller fängelse i högst sex månader, men, Inållas.
Särskilt galler detta om de om barnet fick svar kroppsskada eller död, s. k. biträdesbef attningarna i ambets- fängelse eller straffarbete i högst .ett år.
verken.
Vissa f. n. för kvinnor reser- 24 8.
Har kvinnan sökt enslighet vid föd- verade befattningar, exempelvis iiiom selii, och varder fostrets död, utan hennes undervisniiigsvasendet, hava komniit- uppsåt, orsakad av det hjälplösa tillstand, va.ri tesade dock ' ansett böra öppnas t.ill fri hon sig försatt, dönies t.ill fangelse eller tavlan mellan man och kvinnor.
Det- straffarbete i högst två år.
samma galler ock i fråga om vissa be- 25 Q.
Har kviim-t, soin av olovlig beblan- f attningar, exempelvis vid piostverket delse, havande varit, fött i enslighet och fost- vilka f. n. icke äro på annat satt re- ret förstört eller å lönn lagt, dömes oin hon serverade all.
att ett visst förh %llande den enslighet sökt, ti !l fängelse, och,, om hon fastställts mellan antalet manliga och den e j sökt, till sbdant straff i högst sex niå- kvinnliga befattningar.
ej i $.got av dessa nader.eller till böteq, fall utrönes, at.t fostret omkonlmit utan mo- derns v8llande) eller att det varit dödfött eller .si % .ofullgånget, att det e j med liv framfödas PRENUMERERA BA MORGON- kunnat.
.
26 $1 Kvinna, soni, i uppaåst att döda eller BRIS!
.
.
f ördriva sitt foster, nyt t jar invärt.es eller ut- vartes medel, sÖni sådan verkan hava kan, Fiirslag till a l g om fosterfirdrivnini. '
' ' ' - ' ' ', ', '
Staden.
För Morgonbris av Anna Lisa Hjort.
Så var hon då verkligen här igsn!
Ingegard Falk blev, nastan utan a t t hon själv visste det, stående några ögonblick ne- danför kupédörren, under det folkströmmen på samma febrila satt som ~ a n l i g t banade sig väg framåt litgången där trappan, som ledde ner till tunneln, under dessa f örsta minuter ef - ter tågets ankomst var ett enda virrvarr av %tervändande resenärer) som med hjälp av sinå, diskreta knuffar eller m&amp;lmcdvetet arbe- tande armbågar med sina reseffekter sökte sig väg ut i det fria, den biluppfyllda Central- planen.
Därute blev hon också stående.
ett par nii- nuter, övervägande oni hon skulle kosta på sig en bil, hon kunde egentligen ha mera r&amp;cl till det nu än förr, i d e t.
besinningslösii.
slo- seriets tid eller om hon, mera anspr %kslöst, skiille väl ja spårvagnen.
P &amp; hållplat sen till både röda och gröaa linjen (1:sta och 3:dje hette det visst nu) stod emellertid redan en anmärkningsvärt t ä t hop i samma avsikt.
Detta bestämde henne också hastigt.
Hon ro- pade raskt till sig en bil och sjönk med ' större tillfredsställelse a n hon antagligen för en tid sedan velat erkänna (därför a t t hon tänkt sig sitt liv i mera asketiska former) tillbaka.
mot de mjnka dynorna.
Att det då ändå verkligen v a r sant, a t t hon nu återigen var i Stockholm!
Ingegard Falk överfor me.d en nästan hung- rig blick den valkanäa omgivningen.
Ja, det var sig likt allting.
S a m a brandröda a.fton- himmel bakom Riddarholmsky~kans stäm- ningsfulla silhuett som den v5,rvinterkvall hon sist for har förbi, samma markerade gatupr.0- filer eller luftiga, vidgande broperspektiv.
och s % över alltsammans denna oförlikneliga dager, hon alltid tyckt vara typisk för Stock- holms tidiga vårkvällar.
Och detta, dessa ut- sikter, denna odefinierbara trollmakt, som hål- ler kvar och fängslar dem, som endast drömt på det ratta sättet i ljuset från holmarnas stad, hade hon kunnat undvara så länge.
Soni hon nu satt har, tillbakalutad i bilen, vaggad a v den mjiika, rytmiska farten, medan de många ljusen dansade häxdans omkring henne eller reflekterade sig i strömmens blågröna vatten, förefoll det henne nastan ofattbart.
Och dock ...
Var det inte just denna ound-.
l.
varde dömd, om fostret.kommer utan liv eller ofullgånget fram, till fängelse, och, i annat fall, till böter eller fängelse i högst sex m %- nader ...
27 9.
Den som, med kvinnans vilja, söker döda eller fördriva hennes foster, på sätt i $ 26 sags, varde dömd, om fostret kommer utan liv eller ofullgånget fram, till straff- arbete från och med sex månader till och m.ed tir % %r eller till fängelse i minst Sex månader, och, i annat fall, till fängelse i högst ett år.
~ e ~ någon å r brott som har sags yanemäs- sigt eller för a t t dirmed bereda vinning, dö- mes, om fostret kommer utan liv eller ofull-, ganget fram, till straffarbete från och med ett till och med sex år, och, i &amp; mat fall, till.
.
sFdttnt arbete i högst ett %r.
Edv.
Bergh: Landskap med vattenfaii .. vililiga ski~massa, som ri ' ktigt på allvar öpp- därom var hon ju medveten, sedan hon börjat nat hennes ogon för vad denna st.ad i grund iesa sig från det stora allvarliga bakslaget, och botten betyiide för henne?
Iiigegard må- akt alla hennes innerea strävanden under hela ste ovillkorligen draga upp en parallell mellan denna långa bortovaro varit i n r i k t a h på a t t denna och den första gången hon som, fram- återvända hit och i denna omgivning söka ling kom ' mit hit ' upp till Stockholm.
Ock$ mark för sin livsgärning.
Och äntligen, efter d å för a t t stansa ..
Hur annorlunda hade då tid &amp; av tvivel och stillastående, hade hennes inte allt, trcts likheten med i dag, tett sig för bemödanden ' slutligen kröiits med framgång.
henne, hur ohållbara syntes inte henne nu Hon-hade nu återkommit hit, för a t t inte mer hennes drömmar d " a D &amp; hade hon, som den f a.ra harif r %n.
sympatilängtare hon val g d r i g riktigt skulle Ingegärd spratt överraskad.
till.
Var det upphöra a t t vara, kommit hit, kanske förnam- irerkligen möjligt, a t t de redan hunnit upp pä liga. &amp; för a t t finna m a n n i s k o r, personer, Ratarinavagen?
Så fort det gått och hur som kände något av hennes egen hunger, de- hade hon kunnat vara så helt upptagen av lade hennes egen Engtan; denna g %ng var det sina tankar, a t t hon .kneppt lagt märke till endast s t a d e n hon återvände till.
Staden, när de passerat Slussens f ariiga trafikled 8 som stod kvar och var densamma, fast så myc- Hon måste nastan göra våld på sig för att ket annat fökndrats och skiftat karaktär, inte resa sig upp och impblsivt ropa.
till staden, som f ortsatte a t t väsa fast decennier- chauffören a t t stanna, för a t t om det var nå- na föllo undan och själva minnet av.
de dröm- gon utsikt över Btockholm man längtade att mar,, som, drömts i förening med dem, för dröja vid, så var det väl.den man hade till- länge sedan skattat å t förgangelsen.
fälle a t t, iakttaga har uppe; från Söders höj-.
Hon hade inte .trott, a t t man kunde längta der8 Nä.r h.on sist var har var inte.
denna så - endast efter en plats, a t t t. ex. en gata, ett gata riktigt fullbordad ännu, men hur msånga stycke av en park, en glimt av ett visst vat- vårkvällar hade hori inte förr i världen till- ten, som man kanske ' betraktat någon gång sammans med någon intimare k.amrat stått någon gyllene solnedg %ngstlmme, kunde fylla som förtrollad t. ex. vid ~ j ä l l ~ a t.
hiar a i uppe, en med en sådan vaxande htrå., a t t den t. o. m. njutande av detta hänförande panorama?
förföljde en, under nattens drömmar eller stod Djupt under deras fötter Saltsjöns hela glan- p % vakt uniler dagens olikartade förehavan- sande vattenyta guld- och brandfhrgad i sol- den ..
Så var emellertid förhållandet.
Den er- nedggngen, markerad av Skeppsbrohamnens farcnheten hade niistan värkt ' sig fram hos alla stjärnliknande ljus, och litet längre till henne denna I ' i3iïgsam.t f ramsmygande sista vänster Slussens litet störande motiv, som ett tid.
Ingegard lade e t t ögonblick handen ' över g k h å l tyckte hon Ildand, förtonat av en ögonen .. Sadana veckor det varit.
Med alla rand av lysande Mälarevatten.
Oförgätlig de återuppväckta bilderna f r h den stad, hon hade den etsningen ' ristat sig in i hennes alltid 18ngtat tillbaka till, hade också .dd m.inne.
många minnena kommit stormande.
Minnen, Och till dessa .utsikter skulle hon nu ha hon trott begravda så djupt, a t t de aldrig fritt tillträde varje dag.
Hon hade genom skulle kunna komma upp till ytan mer, hade ödets allra skskilda gunst eller genom en %ny0 triingt sig p % henne.
Striden hade dock vacker gudstanke kanske blivit i tillfälle att inte varit så lång denna g %ng och.
den hade övertaga en vacker diblett just här uppåt sö- segerrikt utfallit till förmån f6r den stad, som derkanterna.
Det var visserligen inte en sä- hon kände i dubbelt, mått vara hennes, sedan dan dar idyllish k %k, i vilken hon en gång hon som landsflyktig på främmande ort å r ef- drömt om a t t f 8, sl % ner sina bopalar,.
mm ter år kampat för sin hemortsriitt har.
.Ty från sina ' breda fönster- på fjärde våningen.
. '
'
MORGONBRIS Km1 Nordström: Dyning,. '
I hade hon i stället en alideles hänförande ut- siht över allt detta hon ansåg som centralast i Stockholm, just darför ' att det hörde tillsam- mans med alla hennes dyrbaraste minnen. '
Den breda, I jusa Katarinavagen skulle ocksa - bli hennes da.gliga promenadplats; denna, i likhet med den präktiga Kungsgatan,: bägge som livgivande pulsådror sprängda fram ur Ar 1901 bedöto samtliga större nyk- gamla stadsdelar, hörde till de trafikleder hon terhetssällskap att upprätta en central tyckte inte vandaliserade St.ockholm.
.Det låg institution - Centralförbundet f ör detta säregna, ljusa &amp; er dem, som.
kanske nykterhetxundervisning - med uppgift mest framträdde i vartid och för henne blivit att inom och utom.
skolan söka be- identiskt med allt akta stockholmskt.
främja ett mera effektivt och plan- Här skulle hon alltså på nytt taga upp stri- mässigt upplysningsarbete i alkohol- den med, tillvaron, visserligen med säkrare fragan och darmed besläktade ' spörs- grepp o c h ' ~ å lugnaye grund än förr, m ' en ändå m&amp;l.
Redan från början inriktades för- med något av sar&amp; &amp; fjärrin må1 i sinnet.
Hade man namligen en gång givit sig .i idéer- bundets strävan på anskaffande och undervisningsmaterial nas vald, nöjde man sig aldrig med.
det nar- spridning av maste; lättnåd ' da malet.
Man valde alltså och litteratur samt på 1ararekår.ens ut- striden framför lugnet, övertygad om a t t intet bildning föi sin speciella uppgift på verkligt kvarstgende vinns utan den.
.I d.etta omriicle.
I sistnämnda syfte plan- många avseenden kom hon emellertid mycket lades s. k. allmänna uppl$siiingskur- förändrad hit.
H.on fann t .. ex. inte endast ser, av vilka tills dato anordnats icke en lättnad ch njutning i a t t atervanda till mindre an 95 st. För .dessa, som alltid en st.ad.
med idel främlingar; det f~lllde, henne varit mycket talrikt besökta icke blott dessutom med en känsla s v oanad frihet och fr&amp;n lararekåren utan jämväl fr %n den ny försö.kslust.
Och hon gladdes vid tanken stpra allmänhetens sida, hade landstin- och andra kom- på a t t denna plats utom henne gömde tusen; gen, stad~sfull~maktige munala myndigheter ' i a!
fl.
lämnat an- tals andra sjalvstä=diga individer, som an- slag, v a r j ä m t e k. m:t medgivit, att sågo det \ värt a t t leva enda.st för livets egen larare, som deltaga i kurserna, fått skull, personer, som antagligen som frärnlin- i, den ordinarie las- inriikna denna tid gar &amp; r efter å r skulle gå förbi henne sam- tiden.
För 1921 skola ~tterligare sex EL gator, men vilka dock alla miist kampa st. dylika kurs,er hållas, nämligen n:r igenom hennes egna eller liknande strider, in- nan de som hon f %tt fotfiste.
Från den syn- punkten blev hennes ungdoms stad för henne till hemtrakten igen.
Med en smidig, ivrig alltjämt platsen för de tusen möj1igh&amp;rna, rörelse.
samlade Ingegärd med chaufförens möjligheter man måhända aldrig skulle ut- hjiilp ihop sina reseffekter och sedan hon li- nyttja, men s0.m and % funnos dar, f.ärdiga a t t kviderat.
den snabba skjutsen steg ' hon med en djup, befriande suck, som om hon.
i ' tan- taga i besittning.
Äntligen!
Bilen stannade med ett rycx, karna såg sista skyrnien av det svara för- som pä ett ögonblick alldeles försatte henno svinna, uppför trapporna till det hyrda hem, ur det bekväma laget.
J o visst, har var det vilket hon så c d n i n g o m hoppades kunna om- verkligen!
Att komma tillbaka till den h ' ir skapa till en beboelig och efterlängtad vi- trakten, den har gamla gat,an, kändes som a t t stelseort för en alltför länge planlöst irrande efter ett l %ngt irrande kntligen ha kommit ' och sökande m~nniska. '
Den statsunderstidda upplysnings- verksam heten i nykter hetsfråuitn.
, ' ' ' 96 i Kiatrineholm 2-6 febr., n:r 97 i Halmgtad, 2-6 mars, 11:r 98 i Visby 13-16 aug., n:r 99 i Piteå 16-20 sept., ii:r 100 i Bollnäs 2-6 okt.
och ii: r 101 i Örnsköldsvik 11-15 nov.
Kursen i Bollnäs blir s&amp;lunda den 100: e i ord- ningen och kommer därför att få e n.
speciell prägel uv " jubileum ", samt.i- di @ som Centralförbundet då Iran fira sitt 20-års jubileum.
För den speciella larareutbildningen påbörjades %r 1908 längre nioveclrors mera vetenskapligt lagda f ortbild- ningskurser för laroverliens och semi- nariernas m. fl.
högre ~~iidervisnings- anstalters lärarekårer, och gr 191.0 lik- nande sexveckors lmrser f ör f ollrsko- lans larareliåil.
Dessa bhda slag av kurser, vilka aven omfattat hygieni- ska spörsm81, hava hållits med under- stöd av statsmedel, varjämte landstin- gen beviljat stipendier f ör larar ek %- rens deltagande.
Från och med i ' år hava de omorganiserats till s. k. sociala fortbildningskurser f ö r lärare ' och skola alternera vart tredje år med en hygienisk kurs.
För år 1921 har riks- dagen anslagit medel.
till den 2:a so- ciala fortbildningskiirsen, för vilket ändamål aven landstingen beviljat sti- pendier för ett visst antal lärare.
~ f t e den r omorganisation som skett, anordnas vidare ' s. k. allmänna utbild- ningskurser f ör studie- och ungdoms- ledare, präster och predikanter, funk- tionärer inom fackföreningarna m. fl.
Den första kursen av detta slag hölls i somras % Sörangens folkhögskola vid Nksjö.
Även för 1921 har riksdagen anvisat medel till samma ändamål.
Deltagarna i dessa kurser erhalla stats- stipendium.
Dessutom vantar man, att nykterhetssällskapen och de reli- giösa samfunden m. fl.
skola anslå me- del f ör tilläggsstipendier, såsom redan i ' år delvis skett.
År 1906 upptog Centralförbundet en ny verksamhetsgren: förmedling ab f örelasningar.
Efter omorganisationen har denna f öreläsningsverksamhet f %tt större betydelse.
Rilmdagen har näm- ligen anslagit medel .att användas så- som bidrag till föreläsarnas arvode och i vissa fall även till resekostnaderna.
Föreläsningar inom armén och mari- nen, vid skolor: samt vid av religiösa samfund och andra sammanslutningar.
anordnade möten av allmän karaktär, bekostas föreläsningarna och resekost- naderna helt och hållet av statsmedel ... Katalog över godkända talare och deras ämnen a r ' under utgivning och.
skall tillämpas från och med å r 1921.
Men statsbidrag kan sökas jämväl för alla under 1920 hallna föredrag och utbetalas i .. den mån talare, och äninen motsvara de uppställ.da kraven på sak- kunskap och objektivitet.
Ar.
1906 upprättade ceatralf örbun- det i samband med C.
S.
A. en utställ- ning Jämte centralbibliotek i alkohol- frågan;.
Numera a r biblioteket och ut- stallnin ' gen inrymda i forbundets egna '
- -- - -- - -- - -- S MORGONBRIS lokaler,.
Tunnelgatan 19, Stockholm.
I hyresbidrag lämnas anslag av Stock- holms stad, varjämte rilad.agen anvi- sat medel för bibliotekets skötsel och Om en i.eligion till sist måst övergi- komplettering.
Redan äro cirka 7,000 Denna konferens, som hålles i Stock- - sedan ' Oron ' ' p % densamma lidit ras band sa.mlade och man hoppas att så olm den 17-19 instundande febr., a r keppsbrott - s a tillhör denna religion, småningom, kniina anskaffa det 1 %- le11 första i sitt slag, som.
hålles i edan blott historien.
Ett nytt ljus, sentliga, som blivit tryckt i Sverge och Jorden.
öriiuftets, .har fallit över des ' s mörka grannländerna ang. nykterhetsfrågan .. Vid konf erensen kommer att med- - Även.
religionshistorieskrivare Biblioteket inrymmer bl.
a. '
iive11 # de rerka utom ett: flertal sakkunniga 95 stora omröstningsf olianterna f rån venska föreläsare avens fra.mstå,ende ilja i sådant ' fall, medgiva, att den f örbudsomröstiiingen 1909-1910, riks- alare.
f rån grannländerna, eventuellt idöda .. r.eligi.oiien endast var en ' inbill- ingskraftens eldande.
f anfar,.
som da.gstrycket., garnla och nya f örordniii-, ven ' f r h England ' och Island.
.
gar, kommittébetänkanden etc .. Biblio- Konferensei ?~ öppiiande agei r i m i hets logik iledtystat - ett mänskligt teket hade redan börjat att flitigt an- huditorium torsdagen den 17 .febr .. ef- xperim ent som miselyckats.
.
vändas av studieorgaiiisa.tioner och en- er särskilt.
program.
Fredagen och: Den, germenska känslo- eller patur- eligionen - skapad ' i första hand av skilda f orskare.
ördagen f ortsattes f örha~dlingarna.
i e yttre $inneilas varldsuppf attning - Sedan 1907 utgiver centralfö~bun- G. F. U.
.M: s. hörsal.
.
.
.
iksori den kanslobeton.ade grekiska, ar det en egen tidskrift, som från och Ur arbetsprogrammet ni % naqinas: med i år utkommer under benamniii- Den personliga fnheten av d: r - J. t t exempel på e t t forgån,get religiöst.
gen ' Tirfing, tidskrift f ör nykter- lcharf f enberg.
f rån Kristiania; Kviil- rosliv; som numra, petrificerat, hter- hetsfrågan~ studium. '
).
Den redigeras iornas m&amp;dborgaransvlar av, d: r Lydia innes epiiast., .historiens, andliga av centralförbundets leiiare direktör Rahlström; Kvinnorna i strid mot .. al- nuseum.
Dexi judiska religionen kunde - 4Cigiist L jung gren under medverkan ioliolen sav fru Agda Östlund; Allroho- 14.
Ruisti tid ej rakna med så många ' av ~iider~sningskonsuleizten fil.
d: r ismens inverkan på familj och hem av .v f o1 ket s-om verkli-ga, trosvarma.
an- Thorild Dahlgren, f örste f olkskolein- nsp.
i Stockholms stads nykterhets- iangare.
I egenskap av en familje- spektören fil.
d:r Karl Nordlund och iamnd 1i.r N: Sällqvist.
;.
K7rinnopsyko- ch nationalreligion; vars vara eller eke vara förbundits med och upp+öl,ls prof essorii i patologisk anatonomi med.
ogi och f örbudsarbete Föräldrarnas IV nationens yttre liv ohh niaktstiill- d:r Einar Sjövall.
Tidskriften åtnju- ilkoholvanor och det uppväxande slak- ing, kunde den judiska religionen ej ter statsiriiderstiid.
.
ets psykiska utveckling, .b %da före- indgå att dela öde med folkets politi- Vid f örelasning~ku~serna, vid sk.01- asningarna lav d: r Anna Christenssen; &amp; iten och allmänna utställningar har hefylaktifikt nykterhetsarbete av lek- ka förfall.
Kristps flyttade den judiska religio- ceiitralf örbundet anordnat expesitio-; or, Jenny Richter-Welagder; Alkoho: iens utgångspiinkt från den yttre sinn- ner av litteratur och materiell i nyk-) ch folkhälsa s v doktorinnan Johann (iga tillvaron till ett i n r e t r o s o m- terhetsfrågan.
Likaledes har förbun- 3ttesen; EIembranningsproblemet ocl å d ej som var skilt fr5n den mänsk- det på detta område företratt den andra olagligheter på rusdrycksområ svenska nykterhetsrörelsen vid int er- let kommer att behandlas av byråche iga k.änslovärldens omedelbara före-; eelser.
Genom att sålunda.
bg.gga på nationella kongresser och utställnin- Een i kontrollstyrels~e~i Einar J. Thu nannilskoandeils högre potens, inbill- gar, bl.
a. i Hamburg, Dresden,.
Ha.ag lin; f rågan om ' restriktioner och f ör iingskraften, och genoa att fr %n den- och Milano.
bud klarliigges av rik.sdJagsman Ivaj la p1att.form f ortf arande f örkunna det Den omorganisatioii, varom, ovan ta: Vennerström och ledamoten av först; lats, föranleddes av riksdagens bifall kammaren Carl Ekman 1ro.mmer att re iudiskt-nat.ionella idealet, " evangelium) m riket " (ehuru i förandligad ge- till tvenne, likalydande motioner vid iiogöra för nykterhetskommitténs för stalt) kunde hans religion pa.ssa som 1912 ars riksdag av hrr August Ljung slag till f örbudslag.
mknytningspunkt icke allenast för de gren och Nils Helger.
Efter två kom- Dessutom redogör rektor Hedvi (' ' egna ' ', som ' icke anammade ho- mitthtredningar, utav vilka .den Be- 3olilberg f ör förbudet i Fiilland och di iiaste avliimnade sitt betänkande.
den finska kvinnornas kamp iaot rusdryc lom: ", uta-n .även för andra; ' folk, som l 9 .okt.
1918,. beslöt riksdagen l919 att kerna; d: r He jlesen f ö r de nykterhets idit skeppsbrott på sin f örra, utåt- godkänna kungl.
maj: ts proposition j åtgärder, som vidtagits i Daimark; 001 vända.
religion.
Den jufiska-kristna.
religionens ut- ' itrendet.
Enligt detta beslut överflyt- fru Wenche Side (a.nlca efter förf.
Pa:, redning följde " lagen om det minsta tades uppsynsmyndigheten över cen- Side) berättar om de noGka kvinnor notståndet ", då den först slog rot i tralförbundet och dess olika v ' erksm nas kamp mot alkoholen.
D: r G. Steén Jrekland, där den inlienska religionen hetsomsåden från socialstyrelsen till hoff klarlägger frågan om alkohol son iramfördlt var fantasibetonad.
De skolöver~tyre~sen, inom vilken för an.
medicin.
Dessutom blir ' det diskussio gamla indiska religionerna, vilka damålet skulle inrättas en konsulent.
ner m. m. p % människoandens.
9yggde mera befattning.
Till koi %dent har seder.
.
Deltagarekort h 5 kr.
lösas å konfe Ggsta potens, tanken, f örblevo (och mera av överstyrelseii utnämnts fil, rensbyråm, Små.landsgatan 42, Stock R a förblivit.)
tiimligen oberörda, av deti d: r Thorild Dahlgren .. I .övrigt ut.
h ~ l r n.
judiska-kristna religionelis - framstöt.
vidgades centralförbundets uppgiftei Getecknande ar också, hurusom aven på sätt ovan .blivit nämnt.
landsting, kommuner m. fl.
utgivas f ö bland redan ' kriflilade " .f olkelement.
Under skolöverstyrel~sens inseendc samma andamAl lata @ iig icke.
f. r iet in.diska religionsbegreppet - börjar sorterar även den ~sta.ttrs~:iiiderstödds exakt beräknas,, men de torde ' mångfal npptagas och omfattas i ' vida kretsar.
iipplysiiings~~erksamihet, som bedriires digt överstiga ovanniimnda belopp.
Detta torde bero p %, att den indiska av nykterhetssällskape~ i deras studie.
Såsom utav, denna redo ' görelse .fram religionen lämnar mera spelrum &amp; t ' och ungdomsorganisationer liksam gi- går a r det .har frågap om ett omfat manniskotank.en., som ej kan låta sig vetvis all ~mdervisning även på detta tande och betydelsefullt upplyminge nöja med bara ' kanslans och inbill- ' område inom liiroanstalterna.
arbete och man f år, hoppas, att detsam ningskraf tens prestationer ifråga om D.et sammanlagda statsbidraget till ma småningom skall bära allt störrl det gudomligas f örklanng.
.
undervisnings- och.
upplysningsverk- £rukter och i sin maii bidraga til Dessa religionshistoriska föret.eelser samheten för 1iykterh.etens befrämjan f ramskapandet av den allminna f olB komma en emellertid att tiinka p8 en de under 1920 utgör króiior 133,000 nykterhet, om vars önskvärdhet alla " gidarnas s jälavgndring) '.
De s~im.mor, som av nykterliet~sal~ska äro ense.
.
C. F. N u ni a n..
.
pen och andra organisationer, utai (vinnornas förbudskon- Sudarnas själavandring.
ferens. '
. '
* -, - ' '. '
' ' ' ' ') ' - '
Friln bildningsarbetet.
.. ' ALBATROSSEN!
A.
B.
F:s studiecirklars statsanslag.
Till centralbyrän ingår d,agligen klagomål från cirklarna för a t t arbetsårets statsan- slagsböcker ännu e j komsrUt cirklarna till- handa.
För de punktliga och rapporterande cirld ' ama; ä r det givetvi,ss ' en lang och för.
deni, oförklarlig väntan, .allrahelst som kanske rekvisition gjordes i våras och böckerna äro beräknade a t t användas i årets studiearbete.
0.rsaken till den långa väntan överhuvudta- get a r enellertid e j a t t finna vare.
sig.
hos n, hos Centralbyrån eller ~ o k f ö r k e d l i n ~ e utan alla de bibliotek och studiecirklar, som e j fullgjort dem.
enligt h g Miggande rapporte- ring.
Av A.
B.
F:s 425 bibliotek h.ade .vid ny %r ej mindre än 100 ännu e j insant den re- dogörelse, som skulle vara klar den 15 miaj.
förra äret.
Detta slarv fördröjer behandlin- gen a; v statsanslagsansökan för saxatliga.
Dessutom tillerkännes statsanslag endast fullt klara bibliotek.
Allts &amp; måste biblioteksredo- görelse vara godkänd och höstrapport för innevarande arbetsår insänd innan st,atsan- slaget utbetalas.
Samtidigt som härmed meddelas orsakerna till dröjsmålet med statsanslaget uppea-s alla klara ' bibliotek och cirklar, som iitinu e j rekvirerat böckey för detta anslag, a t t oför- dröjligeh- verkställa denna rekvisition. '
(Efter CHARLES BAUDELAI ?UZ) Det rakn.as som ' ett lustigt spratt på vida hav att sjöfolk fångar albatrossen, som ej döljer sin sallskapstörst och över mörkawågors grav i maklig flykt .mot fjärran deras fartyg följer - På benen knappt man dessa luftens kungar satt förrän i ynklig, löjlig.
marsch som gamla ankor d.e sakta vagga kring vid mannens h6ga skratt, ty deras vingar släpa tungt på däckets plankor.
Se, rymdens resenär, vad dumt och k lumpigt ting, vad ' han a r ful och komisk, han, som var såvacker!
Den ene harmar honom, d å han haltar kring, den andre ' söker reta fågeln till attacker.
Poeten liknar denne molnens prins, som fritt För den statsunderstödda f örelasnings- kan trotsa stormen, se i.
skyttens hot ett nöje.
verksamheten Förvist till jorden, dömd att ' gå i hopens .mitt, i nykterhetsfrågan och därmed sammanhan- hans jattevingar bli.
till hinder, ' hån och löje.
f f ör nyk- gande spörsmål ha^ ~ e n t r a l örbundet terhetsundervisning nu utgivit katalog, gal- ' lancle för å r 1921.
Katalogen, som snligt k. ni:ts beslut a r auktoriserad a v kungl.
skol- överstyrelsen, upptager sammanlagt 179 f öre- läsare och 546 fö~eläsningsamnen.
Till ledning för uppsättande av har även ett realregister upprättats .m6d före- läsarna grupperade efter ämnesområden.
Li- kaledes har &amp; t Fansregister .upplagts i syfte a t t ne ' dbringa resekostnaderna genom a t t kalla närmast boende talare.
Katalogen inledes med) Allmann,a besfirn: rnelser vari angivas f ormerna f ör rekvisi- tion, a % f öreläsare, ersättningsbelopp villko- ren för utfående av statsbidrag- etc., varjämte lämnas utförliga råd och anvisningar.
Formerna och villkoren f ör godkännande av nytillkommande förclasare och amnen, uppgif- ter om Centralförbundets verksamhet och dess ledares &amp; liggandon, skolövertfrelsens och un- dervisningskonsul8ntens befogenheter m. m. utfylla häftet, som omfattar 45 sidor.
Katalogen, som betingar ett pris a v ' 2 kr., utsändes i en upplaga å 15,000 ex. ' Den till- handahålles gratis å t alla skolmyndigheter och militära .myndigheter samt nykterhetsf.örenin-.
gar och religiösa samfund och deras försam- lingar.
Enligt tillk6nnagivande skola rekvisitioner.
av statsbidrag för tiden.
jan.-juni 1921 vcra med ledning av katalogen insända till Centralförbu=ldets byra, Tunnelgatan, 19, Stockholm, nonaat 1 februari. '
j, ' ' - - GUSTA V ASTROM.
-- - Ny studieplaa i socialism.
I anslutning till en 20 timmar; förelasningskurs vid Göteborgs arbetares folkbögskola har lektor Ernst Wig- corss utarbletat en arbetsplan för en studie- cirkel i socialism.
~ k h e n förutsätter 10 sam- manträden, men kan naturligtvis endast er- farenheten visa om ä m e t miedhinnes på den beraknalde tiden.
Studieplanen kan rekvireras från A.
B.
3 ': s Cgntralbyr5, Sörvik, och erhålles gratis.
Skolöverstyrelsen o m P &amp; grund av arbetarnas alltjämt ölcade intresse f ör s j alvbildning~,arbe- tet har det under de senaste åren bli- vit allt svårare för A.
B. F. att med sina begränsade tillgangar kunna racka till för alla dem, som av förbundet ön-.
ska h jalp med s jalsvtudier av ena eller andra slaget.
För att om möjligt lmn- Cirkelstudier heter .en av N.
G.
T.
0:s och na fylla de.
krav,.
som den hastiga ut- T. b: s riksstudieledare rektor Justus Elge- vecklingen sålunda stall.er p % A.
B. F., skog i dagarna utgiven broschyr.
Efter en har f örbundets studieledniilg ansett kort redogönelse för studiecirkelns uppgift det vara nödvändigt att av k. m:t be- och arbetsmetoder, där många goda råd och gara ett årligt statsanslag å 23,000 kr.
anvisningar givas, följer en samling studie- till organisations-.
och administrations- planer i olika aminen.
Det ä r dessa, studie- arbete.
Beloppet utgör hälften av vad planer med sina utförliga litteraturanvisnin- forbundet för d,essa ändamål anser sig gar, som ger broschyren dess största varde.
behöva utgiva f ö r 1921.
Skolöversty- Studieplaiiern.a, vilka synas omsorgsfullt ut- relsen, till vilken k. m:t remitterat arbetade och redigt .uppställda, .omfatta bl.
st. A.
B.
F: s. ansökan, har i sitt yttrande f ö l j a ~ d e amnen: Litteraturhistoria, folklivs- tyvärr ej ansett sig kunna tillstyrka studier, historia, psykologi, sa&amp;allslära, stu.
mer än 12,000 kr.
Emellertid innehål- dier i alkoholfrågan, astronomi, lantbruk.
ler skolöverstyrelsens yttrande ett så Broschyren blir säkerligen till stor tjiinst vackert vitsord över A.
B.
F:s verk- för cirklama i deras arbetie och bör darför samhet, att val knappast regering och finnas i varje studiecirkel.
Den erhalles fr %n riksdag vid ärendets fortsatta behand- N.
G.
T.
0:s förlag, örebro, eller A.
B.
F:s ling kan undgii att ta hänsyn till det- centralbyrå,, Börvik, och kostar l kr.
samma.
Skolöverstyrelsens vitsord ar desto mera hetydelsefullt, som skol-.
.
.
*. ' '
.
,.
l0 - överstyrelsen under de gångna åsen varit den myndighet, som haft a- 8 statens ' vagnar granska A.
B:F: s hand- Från ' kvinnoklubbarnas arbetsf lingar och som sålunda varit i tillfälle PB grund av ekon ' omiska skäl kunde vi e j att noggrant f ö l j a förbundets verl~snm Från Huskvarna.
.
sanda någon deltagare till instx-gktionskursen het.
Söndagen den 28 sistlidne november hade Skolöverstyrelsen skriver: Under sin klubben här .besök av Jönlröpingsklubben, i.
Stoekholm i febniari, så gärna vi an velat och behovt.
detsamma.
Vi hoppas på bättre nu 8-åriga v e r k s a m h e t .har A r b e t a r l i e s som inbjudits till ett kamratmöte.
. '
Bildningsförbund gjort en synnerligen Mötet inleddes med, sång och hälsningstal, lycka nästa gång.
betydande insats i svenskt f olkbild- varefter man g j o ~ d e nödig rättvisa å t kaffe- Klubben beslöt ansluta sig till sverges sot.- ningsarbete.
Några b e l y s a n d e siffror bordet.
Efter detta övergick man till det dem.
kvinnoförbund.
En ny medlem inrösta- f r å n sista a r b e t s a r e t r i å anföras.
För- egentliga programmet, som bl.
a. upptog dis- des under mritet.
bundet ägde s %lunda 425 bibliotek med kussion över frågan om ett eller flera arbe- Det, festligt dukade bordet samt sång.
och ett bokbest5nd av 79,937 band och talekvinnornas ålderdomshem.
Diskussionen uppläsnihg förhojde den i allo trevliga, stam- hade sista aret förvärvat .böcker för blev synnerligen livlig trots a t t man var täm- ningen på vårt årsmöte.&lt;, 48,33.0 kr., d i i r a v f ö r e g n a m e d e l för ligen ense om a t t uppslaget i frågan, vilket Munkforsklubbens halsning till alla klubbar över 33,000 kr.
811 s t u d i e c i r k l a r m e d s o u bekant kommit från Blekinge, icke var och kamrater i 6ela landet genom.
11,232 med1emrna.r hadie varit i arbete a t t reflektera på.
Man ansåg namligen och E.
B - m, .korr.
sekr..
och förbiindet hade a n o r d i i a t 315 före- uttalade sig också i aenna riktning, a t t för-.
.
.
läsningsserier, omf attaiide 1,271 f öre- sörjningen för ålderstigna g a d a inoin arbe.
Brev från Falun. '
1a.sningar.
tareklassen borde ordnas genom folkpensione- Dema siffror, hur talande de ä11 äro, ringens utbyggande.
Skulle hem för arbetare- Falu sot.-dem.
kvinnoklubb ' höll tisdagen anser Överstyrelsen dock ej e n s a m m a klassens kvinnor skapas, borde det bli vilo- den 11 jan.
sitt årsm5te, v k v i d styrelse- och, ge föreställning om hela betydelsen av hem, där uttröttade arbetarekvinnor kunde f 5 revisionsberät.telsern,a foredrogos och god: kändes.
A.
B.
.F: s verksamhet.
På olika oinrå- en eller annan månads vila.
den liar förbundet tagit initiativ, som På m.ötet förekom även solosång och iipp- Till styrelse.
valdes fru Emma ~ndersson, ordf., Kerst.in Ohlsson, kassör, och Thekla varit till gagn ej blott f ö r dess egen läsning.
H-a .. Carlsson, sekr. övriga ledamöter blevo H ' ilms närmaste u p p g i f t utan ä v e n f öx f o l k - HeQström och fru Hilirns ~ i l b e r ~.
.
bildningsområden, som ligga utanför Från Munkfoss.
Diiiefter blev en stunds avbrott, aå åt detsamma.
.Förbundets centralstyrelse har sålunda redan .laiige beedrivit en Miinkfors soc.-dem Itvinnoklubb höll sitt ett rikligt dukat kaffebord .gjordes al1 heder o m f a t t a n d e pressagitation med utsän- &amp; rsmöte måndagen den 17 jan.
i ~udunkfcirs och varvid e n ka-drat imderhöll med m! !sik.
Men.
ännu återstod många frågor att " be- dande av nppsatser och notiser i folk- ordenshus.
bildningsfragor till landets arbetare- Sedan mötet öppnats med såhg föredrogs handla och .beslutades, bland annat, andels- teckning i tidningen.
Dala-Demokraten, var- tidningar.
Flera av f örbundet upp- styrelse- och revisionsberättelserna.
märksamgjorda frtigor ha upptagits Av revisio ' ~sberätte1seii franigick, a t t utgif - efter kötet avslutades med sång.
Iilubben har under å r e t i n g å t v Sverges ter och inkomster balanseisat på en suinma av till b e h a n d l i n g av statsmakterna.
soc.-dem.
kvinnpf örbund, bildat en organisa- kr.
1,029: 67 med en behållniug till 1921 av Särskilt framhålles att A.
B. F. är tion av hembiträden i F a h n och tagit en 278: 20, varav anslogs till Folkets hus- kr.
den enda o e n t r a l o r g a n i s a t i o n, som i valagitationen samt ediskuterat verksam del.
planmässigt 1c.oncentrerat sig på anord- f öreningen 100 kr.
tidens brännande frågor.
Av tidningen Mor-.
iia-nde av s e r i e f ö r e l a s n i n g a r, och vilka Under året har hållits 9 styrelse-, .7 ordina- gonbris har försålts 600 ex..
, tanlcar man an kan hysa angående: möj- rie och 3 extra möten.
Två friluftsfester, den ligheterna att mera allmiint ersätta en- ena med föredrag ' av fru Anna, Norsel1 friin Med partihalsning kelförelasningar med serier, måste d e t Karlstad samt ett samkvanl gemensamt med Falu soc.-dem.
kvinnoklubb: likväl anses vara av stor betydelse, att arbetarekomunen och S.
D.
U.
K. på plat- Gm s e k r.
strävanden, m o t en, fördjupning av sen.
Vi ha även haft f ö i m h e d åhöra ett in- f öreläsningsverksamheten f ått så lcraf - struktivt föredrag av fru Agda östlund, som tigt stöd av en organisation med vi hoppas var oss till ' god hjälp.
A.
' B.
F: s vidsträckts förbindelser, ett Vi ha under året äve ' n besökt å ' lderdorns- Årsmöte hölls &amp; ed Karlstads soc.-dem.
erkännande, s o m Iran givas utan att hemmet och bjudit på kaffe.
Klubben har kvinnoklubb.
onsdagen den ' 19 jan.
s man därför vill förringa de insatser, aven deltagit i liyllningen på, ~ r a n t i n ~ 60- .. Ars- ' och revisionsberättelserna godendes s o m på detta o m r å d e gjorts o c h allt- arsdag.
och full och tacksam ansvarsfrihet beviljades jämt göras av de egentliga före1ä.s- I Värmlands Folkblad har klubben tecknat den .avgående styrekeii.
och inbetalt 7 st. aktier samt 50 kr.
till.
arbe- Klubben har .under ' aret haft tretton sam- ningsf öreningarna.
Hum än den blivande allmänna regle- tarkommui.ex &amp; valfond.
Medlemsantalet var manträden .sam % lett kam~atmfiite och två of- fentliga &amp; ten.
Föredrag %a hållits av fru ringen av statens f ö r h å l l a n d e till det vid arets början 48 och vid dess slut 47 .. äh. '
', ' ', fria o c h f r i v i l l i g a f o l k b i l d n i n g s a r b e t e t kommer att utfalla, tillstyrker översty- relsen, att A r b e t a r n e s Bildniiigsf örbund.
av riksdagen beviljas å tilläggsstat för år 1 9 2 1 ett anslag å 12,000 kr.
s a m t å extra stat f ö r år 1 9 2 2 I.ikalecles ett an- slag å 12,000 kr.
Om staten e j trader hjiilpande och stödjande emellan snarast möjligt tor- de förbundet med hänsyn till dess hårt angripna ekonomi namligen ha mycket små möjligheter att kunna i .samma omfattning o c h med sanima initiativ- kraft som hittills fullfölj a sin f ö r hela v$rt folkbildningsarbete betydelsefulla verksamhet.
En fråga hade uppstallts till diskussion på Agda östlund, herrar ' A.
.Norsel1 och Alb.
%rsm,ötet: " Vari består en +tt kamratanda9 J Svensson.
Diskussionen resulterade i a t t, vi mer borde I likhet med föregående år har genom kon- satta oss in i varandras tankar och stallning, serter - och fester insamlats pengar, som an- bistå.varandra med råd och battre förstå var- vänts a t t bereda arbetarekvinnor en tids andra, så skulle en god kamratanda bli rå- ioni~arvistelse på landet.
dande.
Vid höstens.
stadsfullmkiktigeval delt.og Till styrelse för innevarande år.
valdes: klubben - med egen lista, upptagande endast E n m s Förnell, ordf.,.
Anna Skoglund, kassör, Itvinnliga kandidater.
.
Maria.Lundel1, sekr., ~ e &amp; Setterkvist,.
~ vice Till styrelse för det komfmande, året valdes ~rdf., W n a Olsson, v. sekr., och Elin Byström., fröken Alm1 Svensson och.
f r u Anna Back- korresp.
sekr. man (.om.v.alda) samt f ruain.a Gerda Edén, Till kommissionärer för Morgonbris utsågos Jelmia.
Hillerström!
och Hulda Flood (ny- Jigne Karlkvist och Emma Fryklind.
valda).
En programkommitté tillsattes, och ald des, Vid mötet beslöts a t t klubben .skulle be.
Lovisa Lundström, Emma Fryklind och Signe gara ' inträde i Nykterhetsvännerna~iepresen~.
Karlkvist.
t.antförsading samt valdes .två ombud * till ' ', t '
MORGON ' BRIS 11 kvinnornas f örbudskonpess .i Stockl~olm i febr.
Aven beslöts sänds: tvk deltagare till den a.v kvinnoförbundets styrelse .anordnade.
studiekursen: Vi f å väl hoppas, a t t Get å r so111 nu ' tagit sin .början, inte endast bar i sitt sköte full medborgarriitt .&amp;t Sverges kvinnor, utan i och med detsamma aven större politisk 1ivakti.g- het och ' större intresse för konununala och saniihalleliga ~ p ö r s.
~ å l.
Måtte ocksa v &amp; kvinnoklubbar vaxa sig starka .och bli $e cbildningshardar, soini vi så val behöva; H-a.
allt i ailom Bernhardiha Bengtsson, för övrigt Försäkra redan bekant från senaste kvinnokon~ressan, en sympatisk, präktig kvinna och avhållen av i kvinnorna (litet egendomligt, eller hur!)
.
Hon synes &amp; ven ha funnit nåd för mannens ögon, Fonder: 5.5 milj. kronor.
då hon innehar flera krävande platser inom Försäkringar för 76 milj. kommilneii, s&amp;som, ledanxot i skolstyrelsen, f a t - tigvårds- och barnavårdsman in.
m.
- försakra lösöre J a g undrade om där blev myoket folk?
) Ja, och fastigheter vi hoppas det.))
Och folk blev dar, represen- i tanter från alla Blekinge kvinnoklubbar, en- ligt uppgift a v en klubbkamrat omkring 70 Fonder o. kap.: 1.3 milj. kr.
deltagare.
Och duktiga kiinnor, som inte Förs~kringssurnma: 390 .milj.
kr.
vor0 radda för a t t saga ut sin mening, som A dress: ' STOCKHOLM.
inte satte sitt ljus un.der en skäppa som det Från # atrinehoIrri.
.
Ombud % större platser.
h.eter, utan lat det lysa.
Klubben hiar ar ett bra: stycke in p5 sitt Första egentliga fr %gan på den langa, dag- andra arbetsår, men resultatet av det arbete, ordningen var om bildandet av ett distrikt som a r pedlagt för densanlma, visar inga syn- för Blekinge, varvid un.dertecknac1 redogjorde liga frukter; dock f &amp; vi hoppas a t t det gjort för distrilrtsverksalizheten i Skåne.
.
n %gon nytta.
Klubben har ett 40-tal inedlem- Men förlåt!
Det ar inte min mening a t t inar.
Möten hållas en gång i månaden, ' d5 vi referera mötet,, det göra de nog själva, utan i flesta fall ha en ' diskuy.ionsf&amp;ga på deg.
endast tala om mina intryck.
ordningeii.
Be jalrelsen ropade till den unge ~oodte~n:p ' la.rlokalen var förhyrd och av På, klubbsns initiativ har personalen p &amp; Alibad.
i ide ini sjukhuset f örstarkts, vilken på grund klubbens n~edl&amp;-nmar festligt smyckad ined - Gå ut p5 vägarna och torgen och av det höga patientantalet var alldeles otill- blommor och; .rönt., innan mötets början bjöds förkunna om Livs-anden, som stigit upp räcklig, men vi äro ganska blyga.
iv.
oss och p % gott ka.ffe med hembakat bröd.
Efter mö- ur urtidsnatten och som vill fylla livet inte törs säga var mening, så det blir inga tets slut på kvällen var fest anordnad vartill med en doft som av nyutslagna rosor.
vidare debatter.
Vi ha n %gra duktiga pojkar även männen inbjudits.
Vid denna fest vi- Förkunna för miiiiniskan om hennes i ungdomsklubben, som brukar Ironuna och.
sade det sig a t t klubben aven hade förinagor höga best5rnii1else, om dcn strål.ande hjiilpa oss ibland.
Klubben har ' en .studiecir- på andra oniråden.
En klubbkamrat, tillika kraft som bor i henne och som ingen med m:an och 2 barn utförde musiken p &amp; fiol, kel med 6 medlemmar, där vi läsa oild makt kan nedbryta.
.
Den 21 november hade ai; betaï.ekornmsinen.
en annan kamrat, mor till 8 barn, anförde Och Alibzc!
sviarade.
härstädes.
anordnat ett fö,redrag, av fru Nelly sången med 4 av sina sniiittingar, vilka sågo - Du röst som ropar till mig, jag Tyring från Göteborg.
Klubben hade, i .sain- ut a t t vara mellan 5-12 år ganila.
Modern älskar dig, ty ditt tal ar hugnesamt och själ+ sjöng även några nummer.
Även före- band med föredraget anordnat samkväm.
ger styrka.
Men mäni~islrorns dyrka kom uppläsning ' av dikter.
Det a r har som p &amp; m h g a andra iilatser stor Döds-andeii och ringa .eller intet skola JaJ mötet var allt igenom präglat av det liknöjdhet bland arbeta.xeklassens kvinno ' r, de lyssna.
basta sam£ örstånd.
niellan lrlubbar~ia jute- bättra tider, fastän det mon bi f &amp; hoppas Då hörde Alibsd F Ö.
~ ekelseii skratta ser mörkt .ut.
Dock ha vi nå$ra ' .intresSerade onzkring ", såväl son1 kamraterna inom klub- och r0p.a ur töcknen.
ben.
J a g ber innan ' jag slutar f å stalla ' en inedlenim; ar, som flitigt bgsöka mötena.
.
- Sant talar du,, o Alibad.
Såväl Den 8 jan.
hade klubben anordnat en lyckad maning till kam !raterna landet runt: Sluten Livs-anden ' soin Döds-anden tillhöra.
julgransfest, då medlenimarna nied f anlil jer E r enigt samman.
Verka oc,h arbeta för upp- mig.
Bejakelsen äger intet i denna deltogo.
Festdeltagarna halsades vlilkoinna lysning bland kvinnorna.
Stora f ordringar värld, ty Iiax hharslrar jag.
Livs-anden av klubbe &amp; ordförande.
Smattingama, som komma a t t stallas på kvinnorna och vi måste ar min fiende och därför har jag bun- vor0 ett loo-tal, roade sig av hjartans lust rust.a oss,, till a t t intaga de platser, som sam- dit .hononi med grova kedjor, som eii- in8d lekar omkring en .gran samt bjödos p &amp; hallet h a r i beredskap, så a t t inte mannen dast en makt kan befria honom ifrån. '
kaffe.
och påsa.r nied gotter gratis.
Vidare in5 knnna saga &amp; t. oss a t t vi .. inga kvinnor ha, Och.
iiiiinniskorna som t jana mig .piska upptog programmet sång, deklamation m, q. som äro kvalificerade a t t föra ' fram!
Inte honom dagligen och sarga honom till.
Festen avslöts kl. 12 e. m., då vi gingo ' .eiivar sta vi.
kvinnor tillbaka för männen, men ännu blods.
Skulle du, o Alibad, förkunna fattas den säkerhet och ' det niod samt tron på till sitt, glada och b&amp;Zt.r.s ' med aftonen.
för dem on1 Livs-anden skulle cle hån- Vi f &amp; hoppas a t t vi pi % det nya ' aret g5 lju- oss själva, som ' mannen i allmänhet äga.
skratta åt dig.
Men vill du förkunna sare tider till mötes, då kvinnorna lära sig 8 % vill jag instämma med de kvinnor, som för dem om Döds-anden skola de villigt inse a t t samina.nslutning ' ar makt.
.
vid sitt avsked p &amp; lrvallen yttrade: Detta a r lyssna till dig och de skola kora dig En halsning till alla klubbar landet runt ep av ' de dagar, som aldrig glömmes, den a r med areteeken och upphöja dig till från Katrineholins sot.-.$ !m.
' kvinnoklubb.
ett minne för livet.
översteprast bland avgudabilderna.
.
.
G: F ..
H.
' K: Anna Linder.
Då ropade &amp; ter Bejakelsen.
.
Ert FOLKET ' SAMARBETE ' trindb ber^. '
' ' ' r Ett resebrev.
Då jag.den 13.110~.
steg.
på tåget i Malm5 för a t t resa till ~a&amp;haxn.n, a t t dagen diirpa övervara ett kamratmöte, var det ', fnfe utan, a t t jag kände lit.et)) bav.an l).
Av manliga, kamrater hade jag hört a t t ?olk.et dar skulle v i r a liksom lite)) revolu ' tionärt j.
Resor äro ju inte s %.
trevliga, helst vid denna tid ya h e t, d &amp; naturen är)) mörk och dyster ".
Nåja, jag kom .lyckligt fram och mot.togs vid taget av Rarlsham ' naflrliibbens C n. b. och 1 tr. upp.
Stort, lager av in- och utlahdska nyheter i r8kter och Kjolar e Obs.
1 Beat8llninaar - utföres tiil billiga priser.
I m Gmda priser.
-
- Jag besvar dig, o Alibad, lyssn icke till denna lömska tunga, som vi: drypa gift i ditt blod och sl.acka elde: i ditt hjärta.
Visst ar det sant det ha: säger, men under den sanningen dölje han en lögn.
Ty Livs -- anden bar ick endast Föriielrelsens grova kedjor; lm: bar också en bild av den flammande sc len.
Och hörde du ej av Förnekelsen egen mun att en makt kan befria honon ur hans vanmakt.
Och Alibad svarade.
- S % uppenbara för mig denn: makt!
Så visa mig den rätta, den endi Livs-anden, att jag själv må döma ven lav eder jag slrall tro!
Och Be j akelsen ropade till Alibad.
- Du " maste själv uppenbara dennr makt för dig.
Du måste själv sök: &amp; del ' ratta och den end.a Livs-anden.
Och Alibad svarade.
- Hur kunde du b e a r a av mig at jag skulle förkunna om Livs~andv, ng: jag ännu icke känner honom och ve.
vem han a r?
Visserligen har jag för nummit hur hans solkraft genomström mat mig och hur han visat mig der of örgängliga skönheten som brinner skapelsens under.
Men icke a r va detta nog?
Jag måste ocksk veta vin han ar och vad lian vill med oss.
D. % ropade Förnekelsen.
- Du dåre, det slrall du aldrig ff veta!
Men Bejakelsen sade.
- Jag visste att du förnummit hail!
solkraft, att han för dig vear helig ock att du i vördnad ' hört hans tal om del oförgängliga.
Och därför att du ve1 att hran finnes, ropade jag till dig, at1 du skulle f örkunna detta f ör nlaiiiii~ skorna, som endast kanna Döds-anden Då ropade Förnekelsen.
- Han är bunden i kedjor !.
Han iii i mitt våld!
Han är ej så skön som du tror.
Han ar slagen.
med sår och med bölder som stinka av förruttnelse.
Han ligger hålögd och &amp; irrar ner i en av- grund av smarta.
.
Han tror icke längre på en, Gcd.
Han ligger och vrider si g i ångest, medan tusen och åter tusen hjul surra och rassla kring honom.
Döds-anden kramar ' honom i segerrus.
Minniskorna trampa på hans hjärta och intet ar längre heligt.
Men Bejakelsen svarade.
- Det ar &amp; u som gjort honom till detta.
Det ar din skuld att Livs-landen försmäktar av sår och hunger.
Men nar jag segrar skall Livs-anden stiga upp, i skönhet och glädje .och manni- skorna i vördnad trlida inför honom med en hymn till den solkraft som brin- ner i honom och.
som - atrots allt - aldrig helt kan slackas.
Då sade Alibad. '
v, pen, han har erövrat jorden och nRï han legat slagen och blödaridé har han.
and % blickat upp mot solen och förla- tande sträckt sina händer mot nianni- Alla slag av bankaffarep En högaktueii broschyr utkommer om et t par dagar på Frihets förlag i Eskilstuna om A r b e t a r n a och .den i.ndustri:, e l l a k r i s e n (Eskilstuna-programmet) av Stefan Oljelund.
Delina broschyr bör och kommer säkerligen a t t f å den största sprid- ning, då ingen arbetare, som vill.
följa med tidens krav, gärna kan undgå a t t ska.ffa sig och läsa broschyren, sols a r ett inlägg i en så aktuell fråga som den industriella krisen.
Varje fackförening och verkstadsklubb bör därför genast rekvirera ett tillräckligt stort antal till spridning.
.Då; priset satts s &amp; lågt som 10 öre, bör detta göra det möjligt a t t kunna sprida broschyren i verkliga massupp- lagor.
Rekvirera darför genast fk %n Frihets.
I under morgon- exp.
i Eskilstuna.
skorna.
.
Jag vill ' prisa honom.
Jag vill kommla honom närmare.
Och Alibad hörde åter Bejakelsen ropa.
- Gå ut- p % vägarna och torgen och förkunna om Livs-anden, som stigit upp ur urtidsnatten och som vill fylla livet med en doft, som av myutslagna rosor.
1-orkunna f ör människan om hennes höga.
bestämmelse, ' - .om den strålange kraft som bor i henne och som ingen ond makt kan nedbryta. '
' Och Alibad gick rcidnaden.
-- Stochholma s B d ~ a kwinnoklu ' bb aoc.-dem.)
avhrner.
.
ordina &amp; eammanlrllde 1:eta onadagen i varje ' manad kl. 8.0. m. i lokalen 3 tr. Sodra.
Folkete Hne.
I varje familj.
Ordf. fröken Anna Svensson, Ghindsgatan,lO, iiI, ett husapotek.
Stockholm.
&amp; pek en.
Lazarol och Lazarin Vasastadenis sot.-dem, kwinno- klubb har - ord.
möte 1:sta måndagen och 3:dje tisdagen i varje m h &amp; d .kl.
7,30 e. m. lokalen Dagligen hända små olyckor, som TJpplandsg.
51, 1 tr. (~ u s t a v Vasa-autoinaten).
Uppbörd och inskrivning varje möte.
det bästa.
för yttre åkommor.
skär- eller brännshr, ett slag eller n&amp;-: on annan skada.
Huru äro Ni rusta- ie?
Ha Ni något lämpligt medel att sköta om skadan med?
Om ej, skaffa genast från en handlande en flaska Lazarol och en burk Laxarin.
Dessa nedel äro prövade i många millioner Styrelsen.
Kungsholms soc.-dem.
kvhno- klubb avhBller ord.
möte 3:dje onsdagen i varje månad kl. 8, e.
' m.
S:t Eriksgatan 21.
Ordf. Hiidegard Ström, Bergsgatan 27, 1 tr. ö. g. Fäbreningen fbr Heiab ' iP~1deis i tall och befästa mer och mer sitt anse- Stockholm avhmer möte 1:sta torsdagen d e såsom hemmets apotek. '
i varje.
m b a d kl. 8,30 e. m. # i Folkets Hus P-sal, 3:dje torsdagen i Folkets Hus C m l.
Styrelsen.
Kvinnan- motarbetar sitt eget basta Billesholms sot.-dem, kvinno- klu kb haller ord.
möte 1.
Folkets Hus i Södra Vram 2:dra tisdagen i ' varje.mBnad kl. 7 e. m..
..
Styrelsen. '
r &amp; hon avrBder mapnen att teckna försak- .Solna soc.-.dem.
kwiincnoklubb haller ing i DE FOREIADE B sitt eget eller möte 2:dra tisdagen i varje m h a d, k l; 8 e. m.
) ägge makarnas liv.
Premiebefrielse vid sjuk- i Huvudsta Folkets Hus och 4:de onsdagen Lom och olycksfall m. fl.
förmhner.
i varje månad kl. 8 e. m. i ~ a ~ a l h Folkets d s Rus.
Styrelsen.
Stockholms stads, Stockholms o..
.
Jppsala Ians soc.-dem, kvinnodi- Arwika soo.=dem.
kwinm&amp;laabb av- itrikt.
Adr.
: Kassören Fru Ellen Cato, Sol; hUer ordinarie möte 2:dra m8ndagen i m h a -, erga, Huvudsta.
30x1 kl. 8 e. m.
Folkets Hua ' C-sd.
.
Sbyrelsea.
SQhlms 4 I h.
krf mnakIubb (BOC.-dem.)
Eskilstuna kvinnoklubb avhAller or- ivhAller * ordinarie mOte 4:de mhndagen i iinazie möten 1:sta mbdagen i varje m h a d rarje m&amp;nad kl. 8 e. m. kl. 7.30 e. m. i Folkets Hus, rum n:r 4.
Obe.
Lokal i D-ealen, Folkets Hne.
Styrelsen.
8&amp;re&amp;en.
SpSngr so~.-dem.
kurisinoklubb av P - i U e r ordinaxie möte första torsdagen i varje Stockholms ' Allm.
Krinnoklubbs nhnad kl. 8 e. m. i Folkets Hus.
BAIP~LOP.
Repetition torsdagar kl. 8 e. m. Styrelrm i Folkets Hus, rum J. Bestallningar mottager fröken L. Jaderlund, Allm.
tel. Kungsh.
20 - 54, Stockholm 1921.
A.-B.
~ r b e t a r n e s Tryckeri.
hudbyberg 3.
1
