# ID: svediakorp-per2471
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1921
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 13,603
# sentences: 1,147
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


December. '
Ingen helg representerar val så som julhelgen hemmets ' högtid.
Det har gått oss i. blodet har i norden.
.
att till den agna .. hemmet mer omvårdnad an annars.
Inom.
dess.
vaggar skall man då finna trevnad och den stamning, som an- ses höra - samman med julen.
Va1 lockar i en stor- stad utomhus nö- jena även då, men - ännu kans det, åt- minstone för möd- rarna, lite hårt om inte ungdomen vill finna nöje i att stanna hemma.
Hemmen har ju dock i såväl sta-.
derna som i andra större samhällen under de sista åren blivit en allt mera trång plats att vi- stas i.
Inte som förr i tiden, andligen trång, utan vad utrymmet beträffar.
särskilt vid denna hemmets högtid, julen, känns detta bittert, ty ännu finnes längtan kvar att ha sina bästa och finaste stunder inom hemmet, ty inom: arbetareklassen har i ' sverge ha vi lange haft något av det man kauar hemkultur.
Detta hoppas vi skall komma tillbaka nar det ekonomiska livet stabiliserat sig ', ' och icke läng; e kommer att ~ t ' ~ ö jar - t bland oss.
Och - må vi denna ras av höga, ljusa toppar och ' jul icke vara bittra över våra egna djupa, mörka dalar.
.
små tillgångar uta.n ha vi-ett hem Men Iåtom oss icke förirra oss ' så öppna dörren till dem som ha på de .ekonomiska spekulationerna det svårare.
Till oss,. '
och vårt för framtiden, utan se.
vad vi i!
enkla bord.
kuniia .&amp;ra kamrater komma, som icke hava ett hem,.
utan att - kanna sig för- ödmjukade.
Detta hör icke till s. k. valgörenhet för att nu tala om att nå- got kan kallas val- görenhet i dessa, tider, utan ar den nödvändiga h jalp som vi alla äro skyldiga varann.
.
Tidens oro och.
vår mer än förut utåt riktade verk- ' samhet får ej göra.
oss, såväl man som kvinnor, så för-,.
.
strödda att vi för- G.
A.
F jastad: VINTERLANDSKAP.
lora kontakten med dag kunna .göra för varann för at1 hemkänslan.
Ej heller får någon livet må gestalta sig någorlunda missriktad föreställning vinna .in: drägligt och därvid för.
dem, som steg att insatserna i hemmet ar av äro de ' yttersta i dessa dagar, underordnad betydelse för sam-.
nämligen de - arbetslösa ..
Ty det hällsomdaningen.
Nej, tvärforn, den ar inga som.
kunna göra så.
mycket betydelse hemmet får för de unga.
för varann som de fattiga.
Det blir.
oftast sporren till ' arbete för a r, en välsignad gåva vi fått, att goda ' hem åt alla, ' blir insatser för vår lilla brödbit ' kih racka till åt skapande av de grundvalar som.sko- minga ävenså ock .vårt trånga la mer an nu befrämja lyckomojlig- ' hem,, då nöd och bittr-a tider.
bör- heter för.
folkets flertal.
.
§.
V.
.
: ' ' Pris 25 ö r e.
*
2 MORGONBRIS varit förhållandet.
~nderstödsta~aren har behandlats som en tiggare åt vilken det kastats en allmosa, och ofta har ut- delningen varit av fullständigt godtyck- lig natur.
Det ar ju förklarligt .att vid en- hjalpverksamhet av så oerhörd om- fattning, och d i de anslagna medlen icke äro tillräckliga att tillerkänna lika bidrag åt alla,, misstag kommer att ' ske, men om denna hjalpverksamhet liksom i Danmark anförtrotts åt fackorganisa- tionerna i stallet för åt ko.mmunerna,, ar det troligt att förhållandena gestaltat sig annorlunda.
Under januari-juli har staten i di- rekta understöd utbetalt 2,9 miljoner kr., men arbetarna själva ha genom sina fackorganisationer betalt tio miljoner kr.
Och arbetsgivarna, som direkt profitera på arbetarna ' och genom deras trägna slit förskaffat sig inkomster, som de ald- rig genom eget arbete kunnat åstadkom- ma, de äro fullständigt fritagna från alla förpliktelser, och de ha också under hela denna arbetslöshetsperiod hellre sökt stjälpa a n hjalpa - arbetarna.
I ett av sina valtal fällde amiral Lind- man ett yttrande som är ett verkligt kon- staterande av de reaktionäras synpunk- ter p i arbetarnas genom den ekonomis- ka krisen försvårade kamp för existen-. '
sen: Han säger bland annat angående ii~dustritullarna och förhållandena i För- enta Staterna: Av M a r t h a Larss.011.
Det tjugonde århundradets arbetare som hotar att ' strypa den arbetande stå i närvarande stund mitt i den andra klassen.
Därvidlag göres ingen åtskill- hälften av Faraos dröm; i de sju magra nad på kön, utan alla a r o v i beroende nötens tecken.
De sju feta tillhöra en av samma omständigheter; och varför förgången period, men även om det då inte också sysselsatta sig med funnits en spåman av Josefs kaljber a r spörsmålet.
Alla andra frågor kun- det val föga troligt, att det gagnat ar- na kvinnorna mera eller mindre lätt- betarklassen.
De .feta nöten äro nämli- vindigt.
slingra sig ifrån, men ar- gen de besittande klassernas privile- betslöshetsfrågan går det näppeligen giuni.
Ty trots de oerhörda värden ar- att ignorera.
Arbetarens inkomst, ar det betarna und.er århundradena skapat och band som obevekligen - binder hem- trots de väldiga rikedomar de samlat, met vid samhället ' och under dåliga både åt enskilda och At samhället i sin konjunkturer åtst.ri,mas det ofta så anda helhet, ha de dock icke åt sig själva till ytterlighet, att motståndskraften icke förmått skapa en så saker stallning i ar tillräcklig, utan hemmet ryckes om- samhället, att de stå ekonomiskt tryg- kull och krossas i fallet.
.
Månget arbe- gade under en icke självförvållad .impro-, tarhem har gått under i den kamp för duktiv period.
tillvaron dar den starkaste alltid har Den abnorma stagnationen på det in- satt.
Och den egendomslösa klassen är dustriella området drabbar tyngst den aldrig den starkaste.
arbetande klassen, ur vilken den hotar I det längsta&gt; har man i ledande kret- att suga a11 must och kraft.
Och faran sar.
sökt ' ignorera arbetslöshetsfr2gan härför ar desto-större, som motstands- och det var först då arbetslösheten an- kraften underminerats av de- nyss .ge- tog sådana proportioner att det var nomgångna krigs- och krisåren.
.
omöjligt att längre blunda för den, som För arbetarmassorna ar arbetsbristen man bekvämade sig att behandla den icke Iangre ett problem, som åtföljer som .en samhallsangel2genhet.
Men den moderna industrin, icke Iangre ett samma fientlighet mot arbetarna som samhällsont, som visserligen ej helt kan alltid kännetecknat de besittande.
klas- " Mcn.dar betalas inga arbetslöshets- botas, men vars verkningar dock kunna serna har aven nu ' fallt utslaget.
-.
reduceras till det minsta möjliga.
För Fo!
n.ågon tid sedan ' allades i .ett ~nderstöd, och därför &amp; o de amerikan- arbetarna ar den i närvarande stund en högerorgan arbetarna.
för " Europas ska arbetarna mera intresserade u n de landsplåga som alltmera breder ut sig, negrer ' ' och det ar i denna belysning svenska av att industrien kommer i en farsot, alstrad av det kapitalistiska, man ser arbetarklassens strävan efter gång. " '
vinstbegär-som kulminerade i världskri- bättre förhållanden.
Arbetareklassens Enligt de reaktionäras åsikt är alltså get, och som nu utlöser sig i, en aPt för- existensber2ttigande erkännes endast då ~rbetslöshetsunderstöden detsamma soni ödande depression.
samhället har.
behov av dess tjänster, att I2gga hyende under 1aste.n.
Och Den nu rådande arbetslösheten ar av men de äro och förblj dock Europas borttagande+ av dessa, samt införandet en så oerhörd omfattning att den saknar barbarer, dem samhället icke har något IV industri- och näringstullar, skulle va- sin-motsvarighet åtminstone ' här i Sverge ansvar för.
.
ra ett medel.
att åter:få den-.industri.ella och det är tillsvidare otänkbart att kun- ' Det ar med bitterhet nian konstaterar verksamheten i drift.
Jag ska11 inte gå- ' na avhjälpa den.
Detta desto mindre det syst,em varunder nödlijalpsverksam- n .påtullfrågan, den ar omöjlig att be- som den är en internationell företeelse, heten bedrives här i Sverge.
Den är ett iiaridla inom ramen av en kort artikel, vilken erhåller sin näring ur förhållan- formligt slag i ansiktet, på arbetarklas- men vad jag ville ha sagt det var, att dcna ute p i världsmarknaden.
sen, vilken icke i likhet med de besittan- det finnes val knappast en arbetslös i Det har varit hetadebatter om möjlig- de klasserna förmått att under de goda Sverges land, som icke med glädje mot- heterna att avveckla den ekonomiska tiderna samla i ladorna till kommande tog vilket arbete som helst om blott det krisen och därigenom återföra industri- behov och likväl med - aldrig svikande gåve utkomsten åt honom och - hans fa- och näringslivet i sin normala rotation, tålamod försakat sig genom de dåliga.
milj. Och vem vet on1 inte ' just Lind- men ännu ar icke lösningen på I~ det längsta ha arbetarna genom sina mans hätska utfall mot arbetarna föror- probleniet funnen.
Och intill dess fackliga organisation,er sökt hjälpa ' och sakar att yxan sattes till roten av den niåste man överlämna orsaksproble- bistå varandra och då~understödskassor- kapitalistiska industrin.
Under de senare åren har man sökt inet åt experterna och sysselsatta na sinat har bland de arbetande, företa- sig med verkningarna.
Annars kunde gits utdebiteri~lgar, soni höjts den ena bereda de arbetslösa möjligheter till nå- lätt det gamla ordspråket besanna sig, gången efter den andra.
Men då arbets- gon inkomst genom.
att igångsätta s. k. att " medan gräset vaxer dör kon ".
DA lösheten antagit sadana dimensioner att iiödhjalpsarbeten, nien det satt varpå det ena företaget efter det andra instäl- två tredjedelar av de fackligt organise- denna verksamhet .organiserats har ler d:riften och då den.
ena industri- och rade arbetarna äro.
helt eller delvis väckt den största ovilja bland arbetarna.
yi kesgruppen efter den an.dra kastas ut drabbade därav, förstår man ju, hur Dels har den avlöning som fastställts i a.rbetslösheten, då gäller det inte lang- oniöjligt det är att med den återstående varit så låg, att det varit nästan omöj- ligt att existera på den, och dels ha för- re att förebygga, då galler det att hjälpa tredjedelen finansiera understödet.
och det är på detta område man för nar- närvarande stund .finnes det inemot ett hållandena på de olika arbetsplatserna varande miste koncentrera sin.
upp- hundra tusen självförsörjande personer, - detta isynnerhet gällande skogsarbe- vilka berövats möjligheterna att försörja tena - varit ' olidliga.
Därtill kommer, r~irksanihet.
.
att om en arbetare vägrar taga anvisat Detta är en fråga so111 på+det livligas- sig och sin familj.
tc borde intressera kvinnorna.
Även de, Inför så fruktansvärda fakta tycker arbete eller självmant slutar en plats.
han eller kanske ännu rättare, isynnerhet de, nian att samhället i sin helhet borde mister ratten till både understöd.
och kanna trycket av denna ekonomiska kris, stalla sig forstående, men så har icke nödhjälpsarbete.
, ' ' ' '
Denna sista ' av arbetslöshetskommis sionen antagna bestämmelse har använt mot d e arbetslösa på ett för det kapita listiska samhället värdigt sätt.
Mec stöd därav har man ett flertal gånge sökt tvinga de arbetsl6sa att utför; strejkbr~teriarbeten, bland annat vi (den beryktade betkonf likten i Skåne Att anslaget strandade var beroende al att sammanhållningen bland arbetarn; Var för stark, och ingen ville tjänstgör; som förrädare at sin egen klass.
Ett gott har dock denna onda ocl:.
bittra tidsperiod fört med sig.
Tankei på industriell demokrati har blivit mer: förtrolig bland arbetaremassorna ocl med varje förödmjukelse kommer krave.
.harpå att växa sig starkare.
i: Med regeringsskiftet har en ljusning.
iriträngt i de mörka förhål~landena.
Der:,.
nye socialministern har uttalat sig fö: ^allt .effektivare åtgärder i kampen mo ai betslösheten och dess följder oct bland annat föreslagit att staten bö: stödja industrin genom beställningar ocl därigenom bereda vissa industrigruppei.
möjlighet till arhete.
.
De bittra lärdomar, dessa år givit, fi icke lämnas obeaktade.
Vem vågar trc att denna arbetslöshetsperiod, vars slul vi ännu icke förmå skönja, ar den sista av sitt .slag inom historien.
Och om ar- betarna, då den återupprepas - och s&amp;- vida icke arbetarklassen söker forma utvecklingen aven till sin fördel, kom- mer den förr .eller senare att i all sin cbeveklighet återupprepas - stå lika I&gt;iottställda som nu, bevisar det endast, att de icke tagit lärdom av erfarenhe- terna.
Det är naturligtvis icke tänkbart, att all- arbetslöshet skall kunna .undvikas, men tillgången på arbete bör under nor- mala tider kunna fördelas så, att det kommer så många som möjligt till godo.
Attatimmarslagen var ett försok att ut- jamna skillnaden mellan tillgång och efterfrågan, men detta medel är ineffek- tivt under så abnorma förhållanden som de nuvarande.
Men även om vi icke kunna.
avhjälpa all arbetslöshet, kunna vi .dock i största möjliga grad gardera oss för föl~jderna, och det är där den sjuka punkten.
ligger.
Med allt större bestämdhet måste ' j framföras i första hand arbetslöshets- försäkring.
Även samhället har förplik- telser mot, arbetarna, lika val som ar- betarna hi., förpliktelser ' mot samhället.
Om arbetarna under högkonjunkturer genom sitt arbete tillföra samhället vinst, måste också samhället under låg- konjunkturer skydda arbetarna, om inte för förlust, så åtminstone från att lida direkt nöd. '
Hittills ha arbetslöshetskas- sorna upprätth5llits a v arbetarna själva, nien efter detta sista harda år har man kommit till klarhet om, att även både staten och arbetsgivarna mdste bidraga dartill.
Arbetarna själva profitera minst på sin arbetskraft, och om man ser till- baka på de gångna åren märker man hu; arbetarklassen standigt varit den Människorna en g o d vilja.
Anda sedan i~rminiies tider har kärlek och frid fått vika för vild och hat.
Mildhetens och kärl.ekeiis Abe1 dräptes av sin hatiske broder Kain; Och sedan heter det att vald och oriitt uppfyllde joiden, varav följden blev att hela maiiniskoslaktet hotades med undergång och förintades.
.
De människor, som lyckades genomleva denna hemska nöd, som vi under symbolen av en vattenflod läsa om i.
religions- urkunderna, voro få.
Men denna s % att säga i flo.den döpta och f örnyade manslrlig- het började sedan om på nytt, rrien med samma resultat.
Mörkret segrade åter och valdsmakten undanträngde fredsvil jan.
Men Gudsanden svävade över de mörka djupen.
Det fanns en och annan som sökte Gud och lärde känns honom som fridens och.
e j val- dets Gud.
Dessa siade oslrsa om ljusets seger över mörkret.
.
D e t folk, soni v.
a n d r a r i nörkret skall se ett stort j u s; ö v e r dem, s o m b o i n ö r k a s,kuggors land,; k a l l.
d e t slqi ' na.
k l a r t.
irnrje s l a m r a n d e krigs-: u s t i i i n g och- va.rje man-; el, s o m v a r i t v.
a l t r a d i) lod,.
s k a l l uppbra.n:nas, L v e l d f ö r t a .r a s.
Ty ett barn rarder oss fött, en son oss given, vil- rens herradöme ar p &amp; hans axlar och dlrens namn är Underbar i råd, Väl- lig i Gud, Evig fader, Fridsfurste. '
' 1 Jes.
9: 2-6.)
I tidens fullbordan gingo dessa siar,- wds senare del.
i uppfyllelse.
I den nörka natt, som slaktet var försänkt iti, ljöd budskapet: " A r a v a r e $ u d i höjden, f r i d p $ jor- len, o c h.
m a n n, i s k o r n a e n Men de gamle siarnas o d v i l j. a) rd om en g o d v i 1 j a gick e j i upp- iyllelse och har ännu ej gatt i uppfyl- else.
I stället fick vfildsviljan råda) land folket, och våldsmakten kors- iaste den som kom med budskapet - Messias Fridsfursten. '
j. rågbrytare, mot vilken alla samhällets: konorniska - Stormar brutit sig.
Och) akom denna vågbrytare ha standigt de) esittande klasserna sökt sin betäck- iing.
Även under högkonjunkturer är let sällan arbetarna kunnat av sin in-: omst placera större belopp för kom- nande behov, och i de ' flesta fall har edan efter en kortare - arbetslöshet no- len stått för dörren.
Men med krigs-, kris- och revolu- ' '.
. '
.. '.
~ &amp; l n i &amp; av ' Correggio.
.
.
Det himmelska ljuset har ännu e j; maktat genomträ-nga det tjocka jorde- mörkret.
F ' rals.aren, har ej blivit mot- t.agen.
Äiinu förlitar man sig p$ våld och argan list .. Ännu hörs ropet: G i v oss.BarraBas lös!
- och lcorsfiist: k o r s f ä s t mild- h e t e n s konung, frids- f u r s t e n!
Namnet kunna vi ju som en täckmantel bara, men vi vilja ej att han skall råda över oss.
Men under allt detta skönjes dock en himmelsk l jusning.
Ännu nas j orden av f r i d ' s b u d s k a p e t!
, D e t finnes de för vilka detta fridsbudskap blivit till ett gott budskap.
" En god vilja har drivit dessa att till och med imder brinnande krig våga ropa: Bort med var j e slamrande krigsrustning!
Frid på jorden!
Efter ragnaröli %terkoni- mer Balder.
Våldet skall ej triumfera: Fridsfursten skall komma till makt och regera.
V&amp;ldet uppfyller ännu jorden.
Men d e n tid ar nara då det skall bli en v e r k l i g h e t: F r i d p å jor- d e n o c h m ä n n i s k o r n a c11 god vilja.
Bernh.
Röding.
tionsåren har det uppstått strömningar bland de djupa leden, arbetarna äro icke längre s3 benägna att underkasta sig vilken behandling som helst, den, storm kapitalisterna upprörde med ' värlldskriget kommer att återverka på dem själva och så småningom sopa dem i t sidan, till förmån.
för den klass, som- staridigt varit de producerande,, men.
aldrig den profiterande ..
1 \ 11 O R ' G O ' N B R 1 S 1: I.
.
.
3.: '.
:.
.......
. '
.
.
.
:.
.. '.
;.
-.
h ' .I ..
. '
.
.
&amp; r. '
-, ...
.
.
.
...
.
... - f,:: ..
. ?:.
.
.
:;.
.
.,.
;.
: .:.
.
L:.
.
, Milliiing av Guido Reni: AURORO:.
.
' .C ....
.
I Me.n iiven i denna praktiska form ha vi att finna principerna.
Enligt.
mitt förmenande kan denna stora rörelse klargöras i några få rader och - som - även ge oss den principiella.
.
.. -.
innebörden.
Till sin principiella innebörd ar den vist, när den vill ' frantaga dem en del Den vill: B att vi människor nu " sko1s oerhört enkel och lättfattlig om &amp; n av deras previlegier därvid1 ag.
föfsöka, om vi inte genom samarbete genomförandet i '.
det praktiska live1 Som den sociaiistiska samhällstanken mellan alla, med tankens intelligens, kan bli särdeles invecklat och svbl emellertid är en produkt utav utveck- vetenskapens och uppfinningarnas hjälp.
att realisera.
lingen själv, kommer den, att förr eller ' ur naturens oändliga- reservoir.
kunna.
I varje rörelse i tiden, i varje id6 senare,.
genomföras i varje folks liv.
skapa fram fl,er och bättre förnöden- äro dock principerna de viktigaste och Den samhällsformen ar säkerligen heter, som vi maste ha för våra krop- de, som skola ge oss den erforder- intet slutmiil för den mänskliga ut- pars * uppehälle samt om vi inte ' genom liga övertygelsen 0.m dessas berätti- vecklingen utan, låt oss saga B en etapp ett enklare, förnuftigare distributions- gande, såväl som de, som skola ge ose p$ v ä g e n ~, men den är dock en s &amp; system kunde fördela dessa så, att de styrka och kraft att i alla skiften för- mycket högre form an den nuvarande, räckte till.
för alla och att alla dari- bli vara ideal trogna.
så ' den kommer att genomföras, förr genom kunde beredas en dräglig yttre Därför böra vi alltid vara.
pil det eller senare, oavsett v å r.
nuvarande .tillvaros.
(~ e t i n ~ e l s e r för n a det högre klara med just principerna.
Vi bli kortsynthet att spjärna emot .. broderskapets förverkligande i den ma- heller aldrig några verkliga socialister När.
vi .själva vuxit upp .till större teriella ' vädden blevo då tillgodosedda.)
förrän dens principiella innebörd fått osjälviskhet, till större förmåga att Detta ar i korthet vad socialism är tillf alle att genomsyra oss, fatt tillfälle underordna vårt .eget lilla ' s jag D det.
för mig.
.att besjäla oss med den eld och gl ' tjd, stora helas bäst&amp;,ldå blir den socialistiska Ligger det nu nigot, underligt., eller som endast ett stort ideal.
kan .. ftirmii samhällsformen helt naturlig .för oss.
mot mänskligt förnuft stridande, häri?
att göra.
Endast den, som studerat Men det är ju så naturligt, att denna Och varför skulle vi inte alla.
alla socialismen inifrån, if rån dens idkella id6 skall röna ett liknade öde, som ' utan undantag, .vilja vara med om att innebörd, kan vara redo att offra.
allt alla andra dylika, som komma till oss.
genomföra detta?
Vem, eller vad har for dens havdande .utiit.
i det mänskliga livet ..
Vi.
äro nu en bestämt att det skall ' se ut, som det Kärnpunkten, centrumet ar det var- $ng så beskaffade, att det där nya, nu gör har i världen, eller ordnat det ifrån alla tradarna,.
alla detaljerna löpa; som vi inte kanna till, det möta vi dithän, att den e,na människan ' skall det är därför ' viktigast att ' först tränga med misstro, anse som rena utopier, vara herre; den i+dra dräng, att den in till detta centrum.
som aldrig kunna förverkligas, tills vi lena.
familjen skall bo i stora palatser Socialismen ar bara ett utav de ut- SH sm8ningom komma underfund med och ha allt vad denna världen kan tryck, som den, sig i alla tider och p &amp; # att det ä r visst ända inte sa galet 9 bjuda, ' und.er det a t t den andra inte olika sätt, manif esteracle kfirkken tar, ch SA blir det slutligen det enda rik- skall ha.
s$ - mycket som tak över hu- sig, och till sin djupaste innebörd är liga,.
det enda möjliga.
Så är, som ' vudet och ha endast en kamp för till- den ' andlig o&amp;h därför ideell.
' Men iagt, handelseför loppet med allt nytt.
varon ifrån vaggan till ' graven, bild- denn8 andliga innebörd se vi i all-.
.
' socialismen utgöra et t likt talat.
Ja., enligt mitt förmenande Varför.
skulle mänhet inte, d e n förvränges ' och föi- undantag?
ar d.et varken gudomliga eller univer- hånas av den .~nanskliga egoismen och Men om man än skulle vilja kalla sella ' makter som sagt att det skall se okunnigheten, som i socialismen inte socialismen ' för en abstrakt ide, .fram- ut på detta vis, det är bara vi männi- kan se något annat., ' än en rent ' yttre kommen som.
ett naturligt resultat av skor själva, som .i var egoism och vår strävan efter att bara tillfredställa - de utvecklingen framat och uppat; SA har ' maktlystnad skapat f ram dylika onatur- yttre, dagliga livsbetingelserna.
Och len dock ' .tagit gestalt hos den store liga förhållanden.
Men sav vad män- vad blir d å naturligare än att de ' val- tankaren och idealisten Karl.
Marx, ' niskor byggts upp, kan av människor situerade av dessa kortsynta, materia- vilken, gjutit den i en bestämd form rivas nek,, och ersättas med det, som.
.
(Forts. å sid. 12: listiska egoister- anse det högst orätt- 3. a.
S.. '
,:, ' ' ' ' ' ' ' ' ' '
.
,.
.
.
r, ': Ett litet '.
kåseri.
om.
.
en.
panegyrik i b e i kvinnan.
.
.
.
.
.
.
av I v a n Oljelund.
,.
.
.
:.
.
.
.
, I.
...
. '
'.
,.
.
.
&gt;.
.
.
. '
i.
.
. '
.
...
.
iämning står.
en strid i pressen.
om .3) en.
hedborgare med all en med- ' korild.
och hans &amp; sikter, m&amp;.
det an-, orgares rättighet &amp; h höghet;.
...
es f örsvarligt att.
såsom ett aprop &amp;.
4) en.
.
vari, för alla sina vänner; rinra om denna i grunden sunda och.
.
5.)
en sl&amp;kt&amp;g.
för alla sina släktingar ö~nuftiga lilla.
skrift &amp; n kvinnokönet.
6) en husmoder f ör hela sitt hushåll;,.
.
När sig en kvinna nitisk ter ~ h b r i l d s opposition väcktes på så?)
och &amp; iligen allra sist en hon, ' att staters styrselsätt rannsaka, iitt att han en dag, fick lasa i. en bok n alskarinna för en viss lycklig karl, Gud vet, så tycks mig.
a t t.
ja.g ser vad som tillhör en kvinna i vitrlden~.
h r, om ni hellre vill, en hustru., ett skäggbrådd skugga hennes haka.
Xan frigar sig genast: först måste Detta.
har de arma, karlarnas icke ..
Så förmanade skaldinna ' n Anna Ma-: vinnorna väl.
anses som människor,: unnat fundera ut under sitt sex tu- ria Lenngren sin s kärs dotter Bettis nnan de anses som kvinnor?
Natur- en; år långa välde såsom skapelsens på 1790-talet och varnade henne att igtvis; och den revolutionerande syn-) herrars - så l h g tid taxerar Tho- lämna kvinnlighetens tradi tionsskug- lunk ten ins täller sig.
ild det mänskliga samhällslivet - 1, Sedan hans s turkiska inbillnings lelande sin tids uppfattning ..
Men.
gadé vgg: Vårt hushåll iir p&amp;r republik, i vilket han höll kvinnorna ian vänder sig till &gt;alla adla och vet- iöghet.
' ör f &amp; rs t kvinnor ' ocg sedan: människ &amp; iga kvinnors.
.och ber.
dem förlåta vår politik är toiletten.
sålunda fått knacken,.
ser han-.i ett lenna vildhet hos karlarna; B B dessa Det var ju klart att detta program B den.
ovärdiga.- halvmänsk: iluge barbarers döma lika &gt;blints 6m igonblick framförallt skulle falla mannen i sma- ken!
Under de 130 år, som förflutit ighet,.
varuti karlarnas dumma vild- dlt annat liksom om detta, påstar han.
sedan Anna Maria Lenngren skrev iet nästan: a.lltid dristat halla;.
kvin: är givet.
att.
.d$ illa 5 ' tgihgn a sin dikt, ha de goda råden till Betti iornax Och han &amp; itter bansynslöht rarlarna.
i Thorilds samtid l$evo.arga;.
&amp; b, n. a v. '
~ h o ~ i l egna många gånger citerats - förmodligen IV, karlarna- och deras.
långvariga d s goda viin &amp; skri-.
.
.
.
i de flesta fall av män och säkerligen rettlösa.
ild de .p &amp; jbrd ' eni.
.
r &amp; till honom &amp; h. förklarar att ' skri f - Undbr dkt$a.
regemente ha.
' mannen: en o.m kvinnokönets7 n a t ~ &amp; ~ höghet varje gång kvinnorna försökt att vidga @ - hårda senor och sitt ynk-, med sina sina medborgerliga rättigheter; Men i r den sämsta han nrigonsin skrivit.
- det %r nog.
inte så mycket den .. per- iga vett icke sett hos kvinnorna d- rhorild svarar emellertid att han själv icke inner den vara utmärkt bra., och han sonliga sunda mognaden och det ljust got mera stort än kj-tlarna, klara förståndet i fru .Lenngrens dikt närkt, att den adla qarelse, som hetex %rsäkr &amp; .. att h,an.
aldrig tröttnar på som gjort hennes: prograd så omtyckt ion, allraförst hette, känniskas; Och tt l ä p.
den.
Och visst är det en bra (av männen, inen icke.
av alla kvinnor), iessa samma karlar ha likväl icke: .iten ' ikiift, fastlin ensidig och mycket utan det klara beskedet: till.
kvinnorna ranske till följd av den mesaktighet jvwdnven i sin roliga obarmhärtighet a t t.
icke iägga sig i männens bestyr.
som hemligen åtföljer övermodet - not de, dummas och .vild ' s karlarna!, Detta besked har val i och för sig mdrar Thorild - vigat vara konsea Efter att sålunda ha givit en for- rventa och fullfölj a könsskiilnader; klaring av vad kvinnan är ' enligt na- uppfattats så ' som kontentan.
.
Det är kant att en annan berömd jithan,.
att de själva (om nu kjolarna; urens gudomliga ordning, vederkgger kvinna skulle komma att företriida ex &amp; r det högsta hos kvinnorna) låna six Thorild '.
ett av det manliga men obe-.
.
delvis helt.
annan uppfattning och bli storhet av byxorna, alltså äro # byx tydliga förnuftet gjort inpass, att om.
.
r kvinnofrigörelsens B största namn: majestät,.
Detta majestät borde eljec kvinnan skall upphöjas till &amp; mnens Norden - Fredrika Bremer,.
som.
val trista dem, och det svarar fullkomligi jämlike s &amp; maste hon också lkgga av, en ung flicka på sexton år d &amp; frc till den av dem snådigt förordnadc den svaghet, som i allmänhet pryder.
.
.
- Lenngren gick.
u r tiden 1817.
Mer kjortelträldomens.
d&amp;ti kön, det s.
k. svaga.
sHimme- Thorild fortsätter: ' redan p &amp; Anna Maria Lenngrens eger lens Gud!
B utropar författaren.
B O k .. förresten precis p &amp; aret 1793 tid - &gt;Det ar alltför.
klart,.
.
.
.
.... att.
.. samm -.
" .- svaghet- ' våga karlarna tala - de, som tre &amp; r innan den vittra- och4ärda.
fru1 Eånighet eller skaml@het, som: da i d6ssa ': mörka och blodiga sex tusen skrev; in.
dikt - utkom- en skrift til: vore att betrakta en.
karl blott i egen hr, p &amp; vil ' ka de haft joidens.
välde;.
.
kvinnans förharligande- och mannen skap av ens htin, samma.fanighet elle styryrt sig själva och allt med.
en ' &amp;.
.
.
-.
.
våldsamma förklenande, en.
häftil sliamlöshck ä; det ock .. att betrak-tta; ei ryslig och galen föi-virring, att,.
: ini parnilett emot B karlarnas, skriven a?
kvinna blott i egenskap.
.
av en.
h&amp;, de hade tagit sina ads slag utur en .karl.,, som stundom.
var en.
dun då.
likväl en:.
kvinxia.
- enligt natur.ens ett 1-ottixi, enkom ställt an av Lucifer, ...
derkarl.:.
' homas Thorild, och skrift?
gudomliga .I ... _.
ordnïng.
..: i;,: - -.
.
$6.
h a d e dock aldrig .. något kunnat ut-.
avhandling., s Om qbiim6 är hans.k&amp;ndi.
vareke ' med:.
all!
en finnas.
med mindre vett eller verkstäl- 1): en könets naturliga höghet B..
sådan varelser rättighet &amp; h höghet; las med mera grymhet eller åtföljas av 2) e q människa med all- en.
man- en mer .. ynkligt.
narraktig pomp och D &amp; det för närvarande med anled (Forts. å, sid. 1.2;) ning av en tilliimnad.
profes~~rsui iiiskas rattighet [och höghet; Bliv vid din bågsom, dina band,.
stick av ditt mönster emot rutan, och tro, mitt barn, att folk och land med Guds hjälp styras oss förutan .. ', ' ' - -, ' et, ',, L.
I, ' ' ' ' ' ', C ' är,, '
Litet om julfirandet från.
' fbdda tider.
Förr i tiden var julen den högtid som samlade det största intresset om- kring sig.
Flerstädes bör jade f örbere- delserna till julfirandet redan Lucia- dagen den 1 3 december då ofta extra f örplägning vankades.
Storstöket ' bör- jade på allvar med ljusstöpning, brygg- ning av julöl, korvtillverkning, bak- ning med särskild form p &amp; brödet.
På miinga håll ' ingicli som sed att på jul- afton: när utomhusarbetet var slut, skulle allt husfolket bada innan jul- l~välleils måltid intogs.
På flera plat- ser tillgick det sa .att alla badade i ett stort kar.
De stora först, såsom för- äldrarna, sedan barnen i tur och ord- ning fr %n de största till de minsta.
Alla.
i ' samma vatten.
, \ I Värmland badade man dock på ett bättre och mera hygieniskt sätt och sy- nes renligheten högt uppe i skogssock- ilarna va-rit större för längre tid till- baka an nu.
Där hade de sina badstu- bad kom de badade varje vec1.a.och na- turligtvis till jul.
Julfirandet inskränkte sig dock inte till bara ätande och drickande och jul- ottebesök som man lätt far en föreställ- ning om då man hör gamla berätta om all mat som lagades i ordning till dess.
I en bok av Nils Keyland, dar det fin- nes mycket uppsamlat om julfirandet bland allmogen, gives m h g a .redogö- relser f ör olika nöjen under julen.
Jul- bocken synes flerstädes spel &amp; en viktig roll.
Ibland är han formad i kakdeg eller bunden av halm, men aven klädde man ut sig som julbock och gick med följe till gardarna.
Oftast fick man d % något med sig därifrån såsom smörgåsar, korv, ost och brännvin.
Alltsammans sparades till en afton under julveckán då ung- domen samlades till dans och lek och blev d % till undfagnad.
För samma andamål gingo på andra håll ungdomarna ut till.
gardarna under julnatten och sjöngo Staffansvisan, i en del fall lustigt utklädda och med " ljusa stjärnan " som en lykta kalla- des gjord av .papp med figurer, han- syftande p % olika verser i visan som de.
reproducerade bilderna har visar.
staf fanivisan är inte lika överallt, men avtrycka vi några verser av den, som tycks vara den vanligaste.
Sta ffea var en stallt dräng, stalledrang stalledräng.
Han vattna9- sina falar fem, fålar fem.
L.
; a, i ra, i rallallix, En gtcng &gt;.d om året hira.
.Sjung fallerallalla!
Julkrona.
Kära- far i huset, i huset, i huset, låt Stuffen smaka kruset, kruset.
1 ra, i ra, i rallalla.
EA gång jul om året bara.
Sjung fallerallalla!
Till julfirandet hörde aven at.t dct inomhus skulle göras mycket fint ' och stugan prydas upp.
Sa omtalas- att p % sk %pkranseii och hyllorna lades enkvis-: tar med pappersstjärnor som vändes.
iit %t .. Julkronor, som hängdes upp i taket gjorda av halm och vasspipor.
med.
olika utstyrsel av färgade tyg- lappar.
Till allt detta hörde även att krea- turen fingo extra omvårdnad och god mat p &amp; julafton och till fåglarna sattes.
ut Sädeskärvar.
Tvdc de voro röda, röda, röda.
En hel del vidskepelse spelade aven De förtjäna väl sin föda, föda.
in under julhelgen, s %som att det ut- -.
I ra, i. ra, o. s. v. f orskades vem som skulle dö under Två de vor0 vila, vita, vita.
%ret och att d e n som först kom hem De voro varandra lika, lika.
från julottan skulle först f å - sin skörd I ra, ' i ra, o.
s. '
v. inbärgad, varvid en sådan kappkör- ning ofta ägde rum att även olyckor in- Den femte han var apelgr&amp;, a p e k a, träff ade.
apelgr&amp;.
På större orter, sasom vid bruk, plii- Den haver Stuffen själv att rida p&amp;, gade på juldagsmorgonen tändas - tja &amp; rida på.
.
hoar i hundratal utefter vägarna till.
I ra, i ra, o. s. v. kyrkan, som gav .en högt ?dlig stamning.
.
S. V..
&amp; ara mor i spisen, i spisen, i spisen, åt de farande.
.
.
lat Stuffen smaka grisen, grisen.
.
.
I ra, i ra, o. s. v. ' .. .I:, '.
.
, Figurer.
p % lyktan.
.
t ' Ljusa stjärnan ".
.,::
.
.
. ' ..
.,.- ".
',.
.
. '
s.
.
.
.
.
' E.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
? ..
,! .. g .,,: ... -.
: f. .. ', .,.
:;.
: f,.
.-;.
.
.
.
.
.
... -.
: ......, ....; b. '
k &amp;.
&amp;.
a o.
d.
till handraksminnet av Ragnar Jändel.
.
.
r Jag ber till allt a, sager den mystiske av pdisen och förföljdes, förföljdes och skymfades av de liberala.
Allt enslingen Kirillov i Dostojevskis sonda sedan: barndomen led han av epilepsi andars,, ser ni, spindeln kryper på hoppning, ' b&amp;r, dignande under %or- och - viste ej av hur det kändes att väggen, jag betraktar honom och dan; all v&amp;rldens, synd och sorg, men vara fullt frisk.
För sina a.; bete fick tackar honom för a t t.
han kryperr.
även.
i.
: sin .själ bar ljuset som iipply- han dhligt betalt - d &amp; den relativt Han betraktar ett löv, ' som dalar i .. d. &amp; .. .vet j a g ingen obetydlige Turgenjew fick 300 kronor vinden, denne Kirillov, han ser på det ser och befria$ ?- ".
störi %.
: diktare an ~6i.tjevsk.i.
Han pr ark, fick Dostojevski 100 -, levde i extatisk undran och kärlek.
, Lövet ' är som en spegel &amp; ?allt; ' ont ' s&amp;p dltid i fattigdom, stundom vid svält- är gott.
Allt ar gott.
- - - Män-, gott, ', ' förbry taren aom helgonet.
Det gränsen.
Så framgick Dostojewskis niskan ar olycklig bara därför, att i r som var han icke blott, en d a n - yttre liv.
hon ej vet att hon är lycklig, bara.
niskrigland miinniskor utan Manniskan, Men han hörde till dem som icke därför.
Det är hela saken.
Den som själv$ det m&amp;nskligas - id6, syndhi1 kunna krossas, som ingenting hnna kommer till insikt diirom, den blir I och '.
lidande, gudomlig och .. underbar.
: förlor &amp; i livet.
Ur varje yttre neder- genast lycklig, på ögonblicket.
- - - Han ar åskmoliiet som, laddbt med lag reste han sig som segrare, ännu Om människorna visste, att livet.
är.
blixt$$.
drager ever en kvalGiig?
och tacksammare mot livet, renare, visare.
gott, så vore livet gott för dem, men '., ".
.
,: * &amp;;.
.. feberg nk varld,: .. men ' ' h a n är ' mer.&amp; &amp; ske är det SA, att det största fram- så länge de ej veta att livet ar gott, i detta -: han .är.
blomman som, om- går endast ur lidandet, kanske hade så är livet ont för dem.
Där har ni 1 strålad av frid och helig stillhet, vaxer han sålunda icke blivit den han blev, hela tanken, hela., den enda som finns,.
I uppe på den mörka och skrovliga om hans liv gestaltat sig lugnt och.
.
.
Kanske ..... _ ..... nog - en.
.
.
.
-.
.
.
kan.
.
.
.
.
.
och.
.
.
.
.
.
annan.
.
.
.
.
.
- vara an ske.
måst4 " alla de lycklig,.
att göra den stora upptackten,.
klippan.
Han är, val som ingen an- harmoniskt.
nan i senare tid, ett Guds siindebud utvalda g &amp; genom skärselden; f öi;: dem gen6m.- * att - betrakta en blomma eller.
: ' alla gäller väl samma.
maning som genom att se in i %kt barnaöga .. Dosto-.
till människorna.
jevski .. själv upptäckte livet .då han Dostojevski föddes för jämt hundra Dante en gång lyssnade till:.
stod .p &amp; schavotten.
I &gt;Idioten .. låter ar sedan p &amp; fattigsjukhuset i Moskva, I korade!
Men viljen i nå längre, så given +r i elden, fast den braqner, han,; fórst Myschkin b,erätta o &amp; ' dsnna: där hans far var läkare.
Det ar nå- got symboliekt i detta att han födes och l&amp;nen 6rat åt den sang sommöter.
händelse ..
Sedan han tagit avsked av: Dostojevski, gick genom skkmlden sina kamrater ' - berättar han -.
: hade ' pi % ett fattigsjukhus, t y själv blev han han t r e minuter: kvar för att tänka framför allt en lidandets diktare, lik- och bestod provet.
- De flesta människor dö det .ser över sig själv och för att för sista,, som hans egen vag alltigenom gick - utan att&amp;a, q p - gången se sig omkring.
&gt;Han .visste åtminstone ut så fram genom sjukdom, fattigdom och plats i ph förhind vad h &amp; skulle tänka:.
ht &amp; fångenskap.
Vid tjugofyra Ars ålder täckt sig själva, världen och &amp; däri.
De kunna vara f~rtrtiffliga och ville hela tiden förestalla sig sa hastig$ skriver han sitt förstlingsarbete,) Fat- tiga stackare,, blev bekant i de intel- priiktiga människor, dessa vardags- och klart som möjligt- hur, det nu - &amp; j lektuella kretsarna och drogs in i de människor, de kunna göra betydande till; nu fanns han till o &amp; le+&amp;, radikala studentkotterierna.
Den ryska insatser på skilda områden, ' de kunna om tre- %inuter skulle: han gara något: någon eller .p&amp;otlmen vem?
: regeringen, som såg spöken på ljusa t. o. m. vara konstnarligt begåevade okänt.
.
dagen, vädrade en sammansvhrjning, och göra sig gällande som konstniirer.
Och.,:var?
Allt detta;: ' %hnade &lt;.- han ut-.
Men deras ljus är ett kallt ljus, de och Dostojevski blev, tillsammans med reda ' under dessa t r e minuter.
~ t t: flera andra, dömd att skjutas.
på äro irreligiösa, emedan .de ej upptäckt stycke därifrån låg en kyrka, och; schavotten blev han emellertid benådad undret, de sakna tacksamheten och templets torn .med det förgylldataket och.
domen f örvandlades till straffar- den ratta kärleken, de första; kort lyste i den klara solen ..
Han mindes ' bete i Sibirien.
Han framlevde fyra sagt, icke den omatliga lycka som att han förfärligt envist såg p &amp; detta: år.
i den sibiriska straffanstalten, levde ligger i dessa.
tv &amp; ord: - att .leva .. D6 tsk&amp;pch ' på stralarna som lyste från:.
.
sedan, i landsflykt under ytterligare gro pockande och fordrande och s a k &amp;.
det, h a i kunde icke ' slita sina &amp; &amp; n ' sex år.
.Ur dessa oerhörda prövningar motståndskraft i olyckan; om de ej från strålarna, han tyckte att dessa i - mer &amp; an nog för att fullständigt brytas, SA mesignera, de med ett stelt,, strålar vor0 hans nya natur, att han nedbryta en människa med hans vack- föroliimpat grin på lapparna och hamna om tre minuter skulle smälta samman lan ' de ' halsa och oerhörda.kanslighet - i. pessimism, men, en pessimism som med dem.
Ovissheten och avskyn för detta nya, som skulle komma.
och strax framgick.
den verklige Dostojevski.
saknar allt ' befriande ' värde.
Han återvände till Ryssland och bör- Men den som gjort .upptäckten, närmade sig, var .förfärlig, men han jade utge en tidning, men tidningen ser allt på ett annat satt .. än mängden sade att intet var svårare för honom indrogs ehuru d e n icke hade.
ett spår av människorna.
Han " ' blir en friim- under denna stund .än den oupphör- talade lian ett annat liga tanken: tänk, om jag icke skulle av revolutionära tendens.
Ruinerad ling, ' det är som '.
.
.
måste han fly från Ryssland, som språk än andra.
I denna upptäckt d ' ö!
Tank, om livet återvä.nde - vil-.
han så högt älskade, för att undkomma ligger den sanna religiösa somvän- ken oändlighet!
Och allt dett a skulle (Forts. 4, sid.
11.)
: bysättningshäktet, Han trakasserades delsen,.
r ' il ' ' ' ' ' ', ': ' ' l,,, - ', @ an ' a ', l I.
.
.
...
..
Framtidens kvhina.
.
.
.
.
.
.
,.
Då jag för ett par år sedan läste skulle söka att,.skildra.
Andra Ellen Keys val ' kända Tankebilder, fann kvinnor få val framh ' alla annu .jag ett .ord: ' framtidens kvinna.
Det högre och finare ideal.
Allt ordet har legat och klingat inom mig skal4 dock till sist förena sig alltsedan, tills det så blivit ett med mig, l och niedverka till framskapan- att det tagit levande form för min inre!
det av den rikare och fulltoni- blisk Ilet har framskapat för m.ig ett, gare kvinnotyp, som sam ' tid och ideal av framtidskvinnan, och varhelst framtid, utveckling och framåt- jag möter en sådan på min vag, ser jag skridande vantar på;.
.
upp till henne med vördnadsfull glädje.
Framtidens kvinna ar fram- Den stridernas tid, vi nu leva i, ver- för allt konstnär, .konstnar i kar icke förmånligt för detta kvinno- formandet och skapandet och ideals förverkligande utan fastmera till levandet av sitt eget liv.
Det dödandet av .det hos kvinnan säregna ar hon, emedan hon ar livsdyr- och.
ind.ividuella.
kare, ' och emedan: hon vet,, att Vi f å dock icke av alltför stor .om: livet ar det.
enda.
verkliga.
Hon tanke om oss sjalva radas för striderna, .förstar därför .att.
icke förlora ty de äro nödvändiga för avhjalpande någon enda av '.
livets lyckobe- av det sociala onda, den okunnighet och tingelser, och hennes största de fördomar, son1 ännu hålla det stora synd ar att liknöjt låta något f lertalet.
kvinnor fångna.
Men vi kunna enda av livets ögonblick forrin- nog därunder ha ett öga på oss själva na utari att ha kant sig genom-.
.
.
.
.
ocksa, och vi böra ej och ha ej heller trängd av den stora lyckokans-,.
lan och den .starka glad- jen över att finnas till.
Men med denna livsupp- fattning och med detta rika inre liv följer med ilaturnödvandighet för- mågan.
att gladjefylla aven andra manniskors tillvaro.
Därmed följer också kraft ' att reagera mot.
allt slags lidande.
Och, då de stora sorger- na komma och vilja få henne att duka under, skall ' hon i stallet utgå darur ännu mer förfinad och förinnerligad.
Och hon skall finna, att om den lycka, som hon tänkt sig, icke bjöds henne, skall dock livet ännu aga övrigt av gladjeämnen och fröjder, varda att njutas.
Framtidens kvinna a r skön, såväl lekamligt som andligt.
Det ar hennes plikt att vara skön, eme- ', ' ' dan endast det sköna a r.
.
.,anning, enar ju all ut- vecklings fattbara inal, är skönhet.
Det vilar rytm.
M %hiing av C .. V. M ' ert.
över henne, olika rytm efter olika temperament.
, lov därtill att i stridernas hetta förlora Allt hos henne och omkring .henne präglas av denna starka dikt till.
skön- vårt eget jag.
het.
Hon följer härvidlag inga ' bruk.
Och sedan, nar socialismens kärleks- och modelagar utan lyder blott sin in- lära får genomsyra tänkesätten och om- ingive.lse.
Individualitet i all1 dividuella skapa sanihallsförhållandena till indivi-, det-nas förmån, skall val också kvinnan utan raffinerad orginalitet ar hennes frigöras från allt det onda, som nu ned- valspråk.
Och, d&amp;en like i skönhet och trycker och forlamar hennes utveck- intelligeiis överträffar henne själv, se1 lingsmöjligheter.
Då skall den kvinna, hon ej därpå me,d avund utan njuter soni vi oftare se för vår sjals blick an i därav med koiistnarens satt att njuta.
verkligheten, bli mera allmän.
Det ar Allt som.
förfular undviker hon.
Dar- några drag.
hos den kvinnan jag här för vaktar hon sin hjärna för fula tan- I ' Målning av Correggio, ' '.
&lt;ar och.
andra mindre värdiga saker, ty ngenting trycker så sin pdgel på eit insikte som de dagliga tankarna.
Ge- lom ett hygieniskt levnadssätt ' skall .. lon veta att länge bevara sin ungdom,) ch, då ålderdomen kommer, skall den: j komma som ' ett nödvändigt ont utan; omsen andaktsfylld kväll efter- en rik evnadsdag; Framtidens kvinna förenar i sig vek- ?et och styrka, ödmjukhet och stolthet.
- lon ar allsidigt ' bildad utan att vara.
~tlig, grundlig utan att vara ensidig, xaktisk utan att vara hushållsslav.
.Hon.
; kall akta .tiden, som en girig aktar: uld, men ändock ha tid till vila och lojen.
Därför skall hon kunna vara en iemniets kvinna och ändock tjäna kon-; ten och vetenskapen med frambringan-.
jet av stora andliga varden.
De tekni-z.
ska uppfinningarna skola val också medverka till befr.ielse från det sjals-:.
ch kroppsmördande arbete, som de Flesta kvinnorna nu äro bundna av, och ljutning och arbete skall oskiljaktigt ' höra samman.
Hon ar intelligent ch- snillrik men verkar ej lärd, emedan kun-: skap för henne ar en naturlig sak.
Hon.
ar mjuk och behagfull, och lägger ej stos vikt på att väcka uppmärksamhet, och hon talar icke sa, att man tröttiiar '.
på hennes tal, - men hon tal.ar - sa, att.
inan längtar efter att höra henne tala;.
....
Hon ar nied ett ord harmonisk. '
Framtidens kvinna dyrkar kärleken) och, dd hon filskar, ar hon skönast.
Men hon vet att skilja ' på kärlek och förZlskelse och vet att spara sig, tills den siora känsla- kommer) som: i- sig förenar sirinenas rus med s jälarnas sympati: Men då reflekterar hon icke,: hon köpskdr icke och uppsMler .icke villkor, uian hon ger sig helt.
Ty hon vill ej att kärleken skall- vara en affär; satte hon - ock .. dtirrned s i t t eget liv ' som insats.
T y att våga älska, det ar.
for henne detsamma som att (: ra dö.
o: i; i,.
;: i id- Framtidens kvinna ar iiioderlig, och hon önskar bli moder, emedan hon älskar ii~jinskligheten.
Den känsla, soni nu ofta med orätt kallas moderskärlek, men mera ar inodersinstiiikt och iiiodersömhet, v; lket synes av det planlösa upp- alskandet av egna barn, har hos Iicnne utvecklats och förfinats, gö- rande skal för sitt höga namn.
Denna känsla kommer ej till synes först efter moderskapet utan visar sig aven före i den sunda längtan efter barn, och vars bekännande riti kommer visst folk att betvivla en ung kvinnas sedliga halt, och stim i de flesta fall ännu icke före- kommer hos kvinnor.
Denna känsla verkar ock, att kvinrzarz går fil1 moderskapet i helig bävan, n e d slaktets ansvar vilande på sig och i.cke .med tanklöshetens lätt- s !nne.
Och den visar sig ej blott i ängslig omsorg o m barnens le- kamliga välfärd utan.
fast mer i Iangtan efter att göra dem andli- gen rika, aven om denna andliga rikedom skulle leda dem till ' korset.
Framtidskvinnan förstår också att det, för hennes egen och hennes barns skull, ligger mindre vikt på barnantalets kvantitet men så mycket mera på dess kvalitet.
Så ar det bättre att föda fem kroppsligt och själsligt starka barn an giva livet åt tio mindre val utrustade.
Malning av Rafael.
Att eri stark ande ar av oandligt större värde för utveckling och.
.
mänsklighet an - tio ' dussinmänniskor.
Och ' att ak- tenskapets ändamål ar ett annat och ett högre än en djurisk barnproducering.
Hennes uppfos~ri,ngsmetod ar enkel.
Med psykologisk skarpblick upptäcker hon barnets individualitet och giver .den i:Zring och frihet att iitvecklas.
Flon nioraliserar och förniaiiar icke så mycket.
ty hoii vet att exemplets makt är starkare ä11 det niyckna predikandet.
Hon begag- liar aldrig maktspråk - det gör endast den sedligt svage, den vars aridliga och nioraliska kraft 3s iinderl8gsen den fysiska krafteii -- ty hon vet, att karlekens språk talar mäktigare och iime.rligare.
Och hon skall aldrig tillåta sani- 1; allet att påbjuda e11 sådan abnor- iiiitet so111 barnens obligatoriska uppfostran i allrnanna .. anstalter, I-ion finns denna f ran~tidskvinna aven nu, och hon har funnits tider- n a igenom fast i nier eller niindre yrad.
utvecklad.
Månne det inte var hon son1 var i de stora andar- nas ilö öd ras och i livstillblivelsens heliga ögonblick.
medvefet eller omedvetet bar på sin starka lang- ton efter mansklighztens frigörel- se, vilken som ettt frö inträngde i den nya själen?
Där den med obeveklig kraft fortlevde och för- ökades i styrka, tills den drev so- nen att hellre bestiga bålet an för- neka sanningen.
.
~ å n i e det inte var hon som bodde i.Jesus ' av Nasaret mo- der?
Och månne det ytterst .icke ar ifrån henne vi skola.
få .vänta världs- f rälsningen.
.
.
Carmelis. '
.
,.
Gammal längtan, livets.
bittra trånad Kvällens stillhet famnar allt och alla dör i denna stora, underbara kväll.
och kring vida bygder sjunker stilla ro.
Från en rymd i vinterfrusen blånad Endast latta vindar svepa kalla över sko.gens vidd och ändlös,, frusen mo.
lysa stjärnor klart- på ödebygdens tjäll. "
.
.
och i deras.
sken vi aterfinna vägen till vår längtans fjärran fadershus Helga kväll, som ' ljuv och stilla gömmer minnen ' från vår barndoms glada '.
flydda tid, medan alla vardagstankar svinna an du ger vad hjärtat vackrast.
.
drommer: och all världen fylls av himlens rika 1ju.s.
andakt.
barn ' aglädje, hopp och sinnesfrid.
.
.
.
GUSTAV ASTROM.~.
l o -.
- MORGONBRIS -- -. -- - .. _ --- -- P - - - -.
I.
.
.
.
...
.
.. -,.
.
Hur vi skola vårda oss och våra småbarn.
.
.
I.
7 o B., I.
Några råd till unga mödrar.
Under denna rubrik Ironinier fru Linda öberg-Oljeluncl a t t i en serie artiklar, som kommer att ' införas i följd, giva några råi och vinkar till unga mödrar.
Dciina artikel iir skrivon mccl a~ilcclning av Iduns barnavårclsveckas utxtällning i Konst.
akademien i oktober d. å., vilken gav eii del uppslag som även kunna vara intressanta för vär läsekrets.
Iduns barnavkdsveckas utställning j Stockholm bjöd p &amp; en hel del vackra och intressanta saker.
Den var syn- nerligen instruktiv f ör f öräldrar som önska ordna smakfullt och praktisk1 för sina barn och avel1 för alla dem, som ej ha råd att hålla särskild barn.
kammare, fanns dar, vad barnkläder.
barnskötsel och allman hygien betraf- far, förträffliga uppslag.
Det ä r intc min mening att göra reklam för de fir- mor, som använt utställningen för pri- vat annonsering, men rittvisan f ördrar att en hel del av de praktiska och - om mun intc ä r alltför vänsterhänt - lätt realiserbara uppslagen behandlas.
Spadbarnsskötsel och sårbehandling demonstrerades flera gånger dagligen och soni de flesta människor äro rela- tivt okunniga om bådadera, var det glädjande att se, hur livligt de besö- kande togo del av undervisningen.
Bland de bästa möblerna m % nämnas ett par sängar, som st.älla sig både bil- liga och praktiska.
Den ena en enkel vitmålad babykorg - vilken händig man kan ej snickra ihop en sådan?
- men i stallet - för de sedvanliga, högst olampliga, vaddbeklädda pappskär- marna, vars överdrag m.åste sprättas bort vid varje tvättning, ar korgen kl.add med något groft tyg - en rak bit uppklippt p &amp; tre stallen till halva bredden (a.).
Klippen passas in och knytas ihop om babykorgens hörn.
Man skyddar därigenom de små för att slå sig mot hårda triiet och korgen ser alltid snygg och n a t t ut.
Med denna beklädnad diiger en vanlig kladlrorg iitmarlct, och vill man ha den höjd, står det val .inom möjligheteils gränser att anskaffa ett par bockar eller en tra-.
.
ram på fyra ben.
Ett gammalt bord duger också.
Den andra sängen gäller barn, som ha anlag att, som det SS vackert heter, " st % på huvudet ' i golvet ".
Alla mö &amp; Fig. e.
M ' önstcr. '
Fig. e. '
Fig. d.
Kappan.
Byxorna till)) engelska.
.. blöjan " knäppta.
.
.-.
.
Langetterad eller kantad med band.
.
, I " .., --- I- Fig. b. Knytmanteln, avigsidan.
Obs.!
clrag- skon iiår ej fram till kant a.
...
,.
.
Fig. C. Livstycksmanteln.
Fig: a.
H o p.
p.
vid L..
Kantas nied brocl-yr:.
.
.
eller band.
.
, I Iar med livliga .barn vet-a i vilken angg- ' Tvartoin.
I denna pinnsang sakiiar an man gar, och hur man griibblar ut barhet glatt och utsövt.
Mamma sover.
&amp; handa skyikdsmedel.
D e n säng, om et kryper oinlrring eller reser sig Bästa vapen mot arbetslösheten ar att alltid riken jag t.alar, är.
just,.
vad, som be- inom " spja.lstaketet ", det leker med använda svenska varor.
iövs.
Den har höga piniisidor, av d - fipjälorna, hå.ller i dem och hoppar jäni- Köp därför kex och Marstaskorpor av ra eii iir nedfällbar medelst en enkel fota och r0a.r sig efter biista förmåga, $ngjërnsmekanism.
Det livliga bar-.
men faller aldrig över kanten - och iet slipper ramla iir sangen, slipper manima kan sova i liign och ro.
Ett.
jets, ränna nät över.
sig och.tvånget av ned- bortskämt barn, som alltid skrikit sig utmarkt a tillverkning.
Fabrikatet föres av varje valsortered haiicl-: astade sängkläder, som f ör övrigt till gehör opponerar sig naturligtvis innu aldrig uppfyllt sitt ii.ndam %l.
med ljudlig röst mot " kätten ", mcn lande i landet.
Svenska Ksxla br i ks A ktiebola Märsta,
har mamma skämt bort sin unge a?
det tt åt henne, att hon ej får sova.
Barnet a r i varje fall försäkrat mot o1 yclrshaiidel.se.
.
.. .Bland praktiska kläder vill jag nanz- na knytmanteln och livstycksmanteln, den lilla.
kappan av ett .fyrkantigt stycke tyg och den s. k. engelska blö- jan.
Kny trnanteln lämpar .sig utmarlct, sade den demonstrerande sköterskan, i familjer, dar pappa måste hjälpa till.
Den iir så enkel.
En vanlig mantel med trenne dragsko tvärs över (b.).
Man fäller in lillan och knyter löst om benen och lagom.
hårt om magen.
Liv~ty~ksmanteln (c.)
a r mera in- vecklad och fordrar mönster, men den fyller utmärkt sitt andamål att u p p taga den tyvärr alltför rikliga - fuk- tigheten och håller sig kvar utan.
sä- kerhetsnålar, som kunna bli farliga.
Daremot a r ' den lilla kappan det enk- last tänkbara plagg (d;).
En fyrkant (80 -- 100 cm.)
av något varmt, mjukt tyg.
E11 hästskoformig dragsko i ena hörnet och band, som höra till utgöra den nättaste lilla kapuschong.
och.
de.
övriga hörnen svepas om lillan varmt och utan besvär med knappar o. d.
Den ' s. k. engelska blöjan (e.)
anses av många synnerligen praktisk.
För barn över fem månader kan den ocks5 vara utmärkt.
En fyrkant (60-70 cm.)
av glest tyg viks dubbel i trekant och utanpå knäpper man små " byxor " i tresnibb.
Benen bli emellertid nakna ty, som varje mamma vet, äro sockor p &amp; smabarnsfötter endast till i ogifta, teoretiserande sköterskors och läkares f antasi.
Smtibarnsf ötternas nästan oavbrutna rörelser mot var- andra trotsa alla sockor i världen, och de sm &amp; benen ligga snart nakna i de nästan alltid valta lakanen och filtarna.
I England med dess utpräglade öklimat kan sådant .kanske lyckas, meii inte i Sverge.
Somliga småbarn veta visser- ligen ej vad det vill saga att frysa, men jag tycker .i alla fall, att experimentel skall utfalla illa.
Vad utstallningen i övrigt bjöd p &amp; ut.om sjukv&amp;rdsartiklar och nirings- preparat, m. %ste i det stora hela haiifö.
ras till lyrens områ.de.
.
Mången ung mor suclrade nog vid tankeu på hur söl ' ' - ' ' Ett julminne.
Djupt inne i en.
av de många stors Jarmlandsskogarna ligga tre små stu-; or inbäddade med var sitt lilla garde ~mkring.
Det a r dagarna före jul, kölden knap-) er i knutarna och.snön ligger i jämn- löjd med gardesgårdarna.
Därborta på det vita snöfältet syns vå sma gestalter, de springa som för ivet, langa stycken bär dem skaren, nen ratt som det ar sjunka de djupt ler i snön.
Det ar två flickebarn, den n a på nio,.
den andra sex år.
Deras ria1 ar grannstugan, dit far bett .dem, pringa, för att hiimta mor Ingeborg, .y ' dar hemma i den torftiga stugan lig-: er mor döende.
I många.
ar har hon kämpat.
med ungsoten, denna de fattiges trogne rast, och nu har befriaren kom.mit, nu ika mor dö.
Och innan barnen hunnit, ilbaka har hon utandats sin sista ....
iuck.
I %r blir det ingen julglädje i den illa stugan i skogen, och far som förut iaft nog av arbete och bekymmer får iu and % mer.
Långt in p % nätterna.
itår.
han och sniclrrar p &amp; mors likkista,) ch den lilla sexå.riga Anna-Lisa, som r o r att far liksom hon själv ar mörk- badd, sitter troget.
uppe hos honom s % änge han arbetar.
Så lägges mor i den ' svarta kistan och; öres bort till kyrkogården, bort för att ~ldrig mer ilterkomma;.
Sen dess h a r iniinga år ggtt, och nariga jular firats; men aldrig kan Snna-Lisa som andra kanna någon rik- i g Julgliidje, rniimet av den första jul, iom hoin ' riktigt: ordentligt m.iiins, är innu lika färskt., och triingei.
sig alltid 1 % nar jiileii nalkas, ty det ' var ' d i nar H a.
nor dog. '
' Dostojevski.
(Forts. fr. sid.
7.)
vara mitt!
J a g skulle d &amp; forvandla varje m i n k till ett helt sekel, ingen- iing skulle jag förlora, varje minut skulle jag taga.
vara på, ingenting skulle jag förstöra för intet!
s SA gick Dostoj evskjs B omvändelse.
; il1 - eller så kan det åtminstone ha gått till.
I vart fall framträdde Dosto-, evski, då han efter Sibirien-perioden inyo upptog sin penna, högre, dju-, are och mäktigare än tillförne.
- J a g ka.n icke här g å in pk vad Dostojevski betytt i skilda avseenden, ag har icke ens plats för att någor- unda utförligt skildra hans allmänna Iskådning.
Den kan dock givas i t v i 3rd: han var ryss och han var kristen.
För övrigt har jag endast nhgot gunuat uppehålla mig vid en sida hos Dostojevski som för mig synes vara jet väsentliga hos honom, hans kiirlek nitt i ondskan och eländet, hans god- et, hans tårfyllda leende av tacksam- aet mot livet - hans ur mörkret och; örnena uppspirande optimism.
.
.
, Den som kan lära världen att alla iro goda, han bringar världen till dess fullbordan D, säger Kirillov. '
Dosto- evski - straffången, epileptikern, en smärtornas man mer an de flesta - nor sj alv till dessa fullkomnare. '
Listorna för teckning av bidrag till en hyst rver professor Knut Kjellberg skola medelbart insändas till direktör C.
J. Strömberg, Folkbildningsf örbundet, Norrlandsgatan 17, Stockholm ivet ej bjuder några sviirigheter, hur skall den lruniia spänna krafterna till ntveckling?
För övrigt får man hop- pas, att ingen är s % oförståndig, att hon sörjer över att ej kunna giva sitt barn, rom naturligtvis a r det " sötast43 pH jorden ' ' en dopkladning av broderad Alla penningförsiindelser vare sig tyll för 300 kr.
(trehundra!
), då hon det galler för, Morgonbris&gt; eller Iran få en av fint, mjukt tyg med de hennes lilla son eller dotter skulle vara näpnaste sin. % broderade remsor f ö r 16 förbundet skola sändas till kassor- i de delikata små plagg, som expoim kronor!
skan fröken Anna Svensson, Grinds- ilades av .diverse .firmor och kansh L i n d a Öberg.
gatan 10, 3 tr., Stockholm So.
gick hon från utstähingen med bitter, h e t i hjärtat emc.dan hon ej hade r&amp;&lt; att köpa så dyrbara saker.
Men hor Irunde gärna t a, s-alien med.
ro.
Inger har hittills blivit vare sig skön eller be, römd därav att han eller hon från fö Drottninggatan delseii, varit kladd och skott som er n. b. och 1 hr.
upp liten kunglighet.
Tvärtom.
Det finn!
intet effektivare satt att stacka et1 Stort lager av in- och utlandska nyhefe~ barns utveckling an att föda upp det.
i lyx och överflöd.
E11 f attsig mors soii som.
det hliï något av ar nog bra ocl duktig, nien tio gånger duktigare 51.
m.
tiii billiga beståmda priser.
Obs.
l Bestllilninerrir utföres det rikem.ambarn, som blir en dugandc och a.rhetszlm miinnisks.
Ty den, vilke~ sts Kappaffar ' Damkappor, Drakter och Kjolar.
,
MORGONBRIS " Karlarnas dumma vildhet. "
KAKTIEB Alla slag av bankaffärer.
- Högsta - inIhingsran ' ta.
(Forts. fr. sid.
5.)
ståt an deras hela fåniga ' regering.
, All jordens ofantliga dhrskap är ju karlars verk, - och saken förbättra.^ ingalunda därutav, att de ställt till med r de mest blodiga av sina.
galen- skaper?
.
på &gt; en vink av kvinnors, det gör, tvartom deras sak %på en gång och för evigt tappad *.
Thorild nämner drottning Kristina.
hon var stor nog att leende kasta bort en kronas (en kungakrona), för vilken ståtliga lekaak de största karlar i världen.
gjort så många blodiga dår- skaper.
Denna drottning samlade ock omkring sig snillen och lärda, .vilket i alla tider ingen kunglig karl haft vett, att göra s.
Med styrka mena k k h r n a.
i regel armstyrka.
.Att en väderkvarn i full gfing Er stark, det marka de, men luftens styrka, soin driver den, det är redan nggot höglärt för demr.
Men den högre styrkan, sanningens .och skönhetens, ar för dem en nyhet.
Denna styrka är Guds, snillets och kvinnornas.
Thorild medgiver dock till karlar- nas ara&gt; så mycket, att de alltid med undransvärd kraft förmått emotstå f örståndet, dygden.
och skönheten.
Häruti ha de visat sig vara starkare än kvinnorna.
Slutligen säger han s sanningen rent ut.
i denna paradox: a Just i den mån, som en karl förädlas, liknar han i mildhet av seder och vasen en kvinna, såsom man '.
ser hos alla karlar av sjal och känsla, o.ch tvärtom, att just den mån en kvinna försämras, börja, hon i all slags osed .. likna en karl, Och denna paradox är icke s &amp; djän som man i förstone frestas att antaga Ur en karls synpunkt vore det gi, vetvis en hel del att anföra med an.
ledning av det har refererads doku mentet.
Men försiktigheten bjuder nr för tiden en karl att undertrycka sint synpunkter.
Den ~horildska utveck.
lingslinjen har inte varit ofruktbar som man kan se av valresultaten ' i år d &amp; kvinnor för första gången invalt!
i riksdagen.
Att under sådana om, stämdigheter.
.
med ett ord: en a. k otäck khrl bör undertrycka sina spe.
ciella karlf olkssynpunkter.
Endast en ringa fö ?modan våga] jag framkasta: kvinnorna själva -.
önska de ännu att vara först föritån.
.. .-.
.
.
.
.
.
.
.
.. '.
liga varelser, så manniskor, med så- lanas riittighet och höghet, därefter nedborgare, darpå svanner.
för sina riinner, yttermera slaktingaz för sina daktingar och husmödrar för sina iushåll och så sist ' kvinnor, eller -) å Thorilds språk - sen hon, en ilskarinna för en viss lycklig karl,: Iler om ni hellre vill, en hustrus?
3et är därpå det beror - de flesta iveka nog icke att välja det sista först.
Ich s &amp; länge detta är förhållandet -) ch så länge s karlarna.
understödja cvinnorna i bemödandet att forst av rllt vara en hon - så länge är det m smula svårt.
för en karl att .icke rara %vild s och elak.
StoekhoImi stads, Stockholms o. Uppsala läns sac.-dem.
kvinnodi- strikt.
Adr.
: Kassören ' h Gerda Berg- ztrand, Bromsten.
Sthlma Alim.
kwinnokluhb (sot.-dem.)
avháller ordinarie mote 4:de mhndagen i varje mAnad kl. 7.30 e .. m. Obe.
Lokal i D-ealen, Folkete HUEL i ?&amp;retsen.
SteokhmOme s b d i a kvin ' noklubb sot.-dem.)
avh41ler ordinarie sammantirade I:da onsdagen i varje m h a d kl: 8 e. m. i lokalen 3. tr. Sodra Folkets Hua.
Ordf. frtiken Akna Sveruron, Glrindsgatan 10, m, Jtocgholm.
Wrelscn.
P Vasasaadens, socdeun.
kvinno- kiu bb har ord.
möte 1:sta måndagen och 3:dje tisdagen i varje m h a d M.
7,30 e. m. Blokalen Upplandsg.
51, 1 tr. (Gustav Vasa- autom ' aten).
.
Uppbörd och inskrivning v a j e möte; ' Styrelsen.
Vad är socialism?
(Forts. fr. sid.
4.)
Kungsholms ssc,-dem.
kvinna- klubb avhiiller oril.
möte 3:dje onsdagen i varje månad kl. 8 e. m.
S:t ~ r i k s ~ a t &amp; 21: Ordf. Hildegard Ström, Bergsgatan 27, ' 1 tr. ö. g..
.
. '
) attre ar, den gång de komma under- ' und med, att.
det inte ar rättvist att ia det s % och att det inte ar i enlig- iet med.
den gudomliga viljan.
.T; O vi p &amp; att vi alla äro bröder, att ' vi alla Foredngen Mr Hembiträden i ' iro lemmar i. ett enda stort helt, att SBockBmo !m avhhller mate 1:sta torsdagen vi komma.
ifrAn .samina källa och att i varje mAnad kl. 8,30 e. m. i Folkets Hus vi gå emot samma mål, ja, 6 % kunna P-sal, 3:dje torsdagen i Folkets .Hus C-aal.
vi inte vara likgiltiga för hur våra Siyreken.
nedvandrare ha det, då kunna vi.
inte ränna oss nöjda i egna goda förhtil- Arvika eoo.-dem.
krihnoklubb av- anden sa länge det .finnes en enda hauer brdinke mate 2:dra mhdagen i m h a - som lider, och d å offra vi gärna vara den M.
8 e, m.
A Folkets Hus ' C-sal.
3gna bekvämligheter på socialismens Styrelren.
iItare, om vi darmed kunna göralivet.
Billesholms s ~ c.
= d e kvinnom ~~ dusare och rikare för andra.
Om vi med denna syn på socialis- klubb hAller ord.
möte ' i Folkets Hus i Södra men gå att förverkliga den i levande Vram 2:drrr.
tisdagen i varje m k a d kl. ' 7 e. m.
Styrelsen.
ivet, da skola vi förvisso ej förtröttas, om an inte allt k a n genomföras med Eskilstuna ' LrinnoklulPb avhiiller or-.
en gtmg och om an det ibland ser an dinarie moten 1:sta mhdagen i varje m h a d s &amp; hopplöst ut.
Om vi göra den till en del av vårt liv, t.ill ett medel att kl. 7.30 e. m. i Folkets Hus, r &amp; n:r 4.
Stp-elren.
väcka upp det.
tidlaste, det vackraste och basta inom oss, d % skall den för- Höganas sot.-dem.
kvinnoklubb visso bli vart dagliga arbete, men haller ord.
möte 1:sta och 3:dje mhdagen i också vår högtidsdags gudst janst.
D8 månaden.
Ordf. fru Helen Olsson, Förenings: skall den förknippas med allt och alla, gatan, Hcigands.
d &amp; kan den bli medlet varigenom dej högsta i universum - kärleken -- kan 8pAnga sot.-dem.
kvinnoklubb av fli form och gestalt, och.
d &amp; kan rea- hhller ordinarie mOte forsta torsdagen i varje liseras, vad vi i jultider s &amp; gärna hop- m h a d kl. 8 e. m. i Fokete Hus.
.
S&amp;reZien.
pas: &gt;Fred p &amp; ' jorden.
.-.
Solna soc.=den.
kvinnoklubb hiiller och manniskora en god vilja!, möte 2:dra tisdagen i varje m b a d kl. 8 e. m. '
p - - - - P - - - p - Morgonbris i Huvudsta.
Folkets Hus och 4:de onsdagen i varje manad.
kl .. 8 el m. i Hagalunds Folkets Stgrelsen.
Hus.,, Soc.
- dem.
kvinnoförbundets tidning.
Sundbybergs sot.-dem.
kwinno- Red.
Fru Signe Vesiman, Upplandsg.
klubb htbller möte 1:sta tisdagen i varje 85, Stockholm.
m h a d kl. 8 e. m. i Folkets Hus.
- Exp.
e röken Anna svensson,.
Grindsg.
10, Stockholp Sö.
- i Stockholm, k-n.
~rbetnrnes ' ~ &amp; k e r i, 1901,
