# ID: svediakorp-per2470
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1921
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 16,658
# sentences: 981
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDNING FOR DEN S O C I A L D E M O K R A T I S K A KVINNORORELSEN.
Utgiven av styrelsen för Sverges Socialdemokratiska Kvinnoförbund.
N: l 17:de arg.
1921.
- November.
Pris 25 lire.
Ku.innoarbsts.ts problem.
Hollands socialdemokratiska kvinnor anordnade den 17 september en s o- c.ialdemokratisk kvinno- d a g.
Möten höllos över hela landet.
P &amp; dessa hö110 i regel en kvinnlig och en manlig talare föredrag.
M.ötena voro över lag syn- nerligen vällyckade och stamningen hanf örd.
Kvin- nodagen blev en succ&amp;s om man f %r tro Het Volk, den holliindska socialdemokra- tins huvudorgan.
Agitationen på kvinnoda- gen koncentrerade sig om- kring t r e paroller: f ö r a v v ä p n i n g, f ö r mo- derskapsförsäk- r i n g och m o t a r b e t s -.
f ö r b u d e t f ö r gift kvinna.
Med anledning av kvinno- dagen utgav Het Volk ett specialnummer, där de om- nämnda kraven i utredande artiklar motiverades.
Vi skola här särskilt uppehtilla.
oss vid en artikel av W. Mansholt-Andreae,, som behandlar arbetsför- budet f ör gift kvinna.
Ett referat av denna ar- tikel skall säkert just nu ha en del intresse aven för de svenska arbetarekvinnorna.
I förra årets trontal i holländska riksdagen ' hotade den konservativa ar- betsministern att såsom regel förbjuds gift kvinnas arbete i fabriker och på arbetsplatser.
Därigenom blev i Hol- land denna gamla fråga %ter aktuell.
Framför, allt har detta lett.
darh.an, att ' d e kommunala myndigheterna inspire- rats att utan vidare avskeda lärarin- nor nar dessa gift sig, därmed förbju- dande den gift.a kvinnans arbete p % ett område, dar hon ar särskilt lämplig.
kviiziians " arbete -- försvaras huvud- sakligen med tve:niii argument.
Det första argumentet för ma11 numera inte så allmänt till torgs.
Detta argii- ment ar, att förbud för kvinnoarbete skall lindra maiin-s kon-.
kurrenskamp och höja de manliga lönerna.
Emellertid uppnår man med ett sådant förbud icke alls vad man åsyftar.
Ma- joriteten av lrviiinorna sko- la därigenom drivas ut i de f ria " osk.yddade ' yrkena.
Där skola de taga upp kon- kurrensen med mannen och trycka ned lönerna.
De låga lönerna i dessa yrken skola sedan utöva inflyt.aii- de på de höga lönerna inom andra grenar.
Vidare kon- kurrerar en del av kviiinor- na icke med mannen, dar- igenom att de uträtta allde- les speciellt kvinnoarbete.
Förbudet skall beträffaiide dessa grenar endast öka ef-. '
' terf rågan efter ogif t kvinn- lig arbetskraft, speciellt unga flickor.
Vad man vinner genom de omtalade åtgärderna ar Julius Kronberg: STUDIEHUVUD.
att kvinnorna drivas ut ur de genom lag skyddade yr- Och det i en tid, d % man särskilt p % kena och in i de iinnu fria yrkena, dar den hollandslra landsbygden ar i stort de äro värnlöst utlämnade åt allsköns behov av lärarkraf ter.
Till dylika iitsugniiig.
orimligheter kommer man, då man vill Nar man icke kan förneka konsekvent tillämpa en priiicipiellt fel- dessa dåliga följder av åtgärden aktig metod.
maste man försöka leta upp en Förbud för kvinnoarbete - förf.
ljuspunkt för att kunna försvaïn utesluter i f ortsättningen " den gifta sig.
Och då säger man: Genom. '
.
MORGONBRIS Morgon bris.
Tidning f ör den socialdemokratiska kvinnorörelsen.
Utgives av styrelsen för Sverges Socialdemokratislra Kvinno- .förbund.
- Il e d s k t ö i.: Signe Weismaii.
Allm.
Tel. 244 36.
Upp1.andsgatan 85, Stockholm.
Expedition: Anna Svensson, Grindsgatan 10, III, Stockholm Sö.
St.-Tel. Söder 78 98.
P r e n u m e r s a t i o n s p r i s: Helt %I kr.
3: -, halvt år kr.
1: 50; lös- niunnier 25 öre.
A n n o n s p r i s: Sista sidan 25 öre, textsida 40 öre pr mm. '
Sverges Soc.-Dem.
Kvinnoförbund:.
Ordf. och korresp.
sekreterare: Fru Signe Wessman, Upp1andspta.n 85, S t o c k h o l m.
A.
T.
24436. arbetsf örbudet Bterföres kvinnan till sin familj.
Om detta verkligen vore sant så kun.
de man reflektera på det omdiskuteras de förbudet mot kvinnoarbete.
Ty: det n .u v a r a n d e samhället a r der gifta kvinnans arbete icke någonting behagligt och frivilligt och dess f öljdei äro m&amp;n.ga gånger fruktansvärda.
.
Men det ä r ej sant.
' Förbud föl kvinnoarbete kommer i allmänhet iclrt familj,en till godo.
0111 man vill åter giva barnen deras moder måste mar slå in på andra, mera direkta vägar Genom arbetsf örbudet spänner mar hästen efter vagnen.
Den kvinna, som nu går ut på ar betsplatsen?
gör det icke för sitt hög2 nöjes slrull eller av särskild håg föl saken .. ' Hon gör det av nödtvång Möjligen skall ministern i 99 fall ai 100 besluta att nödtvång ej ar för han den, men kvinnan själv vet att saker förhåller sig annorlunda och att hen nes inkomst helt enkelt ar oumbärlig för familjen.
Som förut af sagt: I dc flesta fall skall kvinnan, som drivs .u.
u r de skyddade arbetsområdena, söla arbete p &amp; de oskyddade.
Och om hor t. ex. skaffar sig hem.arbete förstöi hon trevnaden för man och barn, ocl i m h g a fall skall hon också låta bar nen hjälpa till med arbetet.
Detta ocl.
ingenting annat slrall arbetsf örbude.
åstadkomma.
Ett vackert talesätt kom mer härvidlag, omsatt i praktilren, at- medföra för kvinnan och familjer mycket skadliga följder: Efter att ha polemiserat mot de kon servativt-kristliga partiernas t r h g ynta uppfattningar i kvinnofrågan ~rävts mod till att skriva om åtgärder, amt efter att ha påpekat vikten av ioin höra hemm.a i en förnuftigt ord- Let rena hush&amp;llsarbe.tets ratioiialise- iad qt.at.
Det ar klart att ett arbets- ing fastslar förf.
att en genom.gripan- ' örbud för lrviniior skulle kunna för- Le reform p % kvinnoarbetets område m r a s i detta samhälle,.
om denna ndast kan ske i samband med införin- itgard verlrligen vore någon garanti Let av ett helt nytt samhiil~ssystem.
iör.
att den andra dele6 av mansldig- den innan man Iroinmer s3,.l.åiig.t är det leten verl.rligeii finge arbete.
.v vikt att- se till ' att inga realrtioiiära Men vi skulle and8 visa tillbaka .tgärder genom£ öras.
Arbetsf örbudet lem!
Vi slm &amp; saga nej ti1.l $tgarder, ör gift kvinna kr en direkt reaktiq-, om visserligen kuiiiia f örsvaras iinder Gir atgard.
FJn s e g l e r i n g av let nuvarande systemet, men som ändå: vinnoarbet.s %örh %llaiidei3a redan nu gr ike ligga i socia~ismens utvecklings- Lock önskvard.
Till en sådan regle- inje.
I socialismens utvecklingslinje ling hör att bringa förvärvsarbetet in iiger strävandet att f örena förvärvs- 1 % en bog så att det lran förenas med ~rbetet med arbetet för hem och fa- kötseln av hem och familj.
Att helt nilj.
I s.a:mmanhang härmed st %r plik-: enoiuföra detta gar först i ett socia-; en a.tt niider längre tid frigöra lrvin- istiskt samhälle, men vi kunna rkdan ian från förvärvsarbete de perioder, iii veika i sådan rilrtiiing, t. ex. ge- lon ar h e l t upptagen av sina moder- iom att företrädesvis anställa gifta; kapsplikter, så att hon då av samhiil- iirarinnor.
Naturligtvis skola besvär- et lran erhålla de materiella .medlen igheter resa sig harvidlag genom att iör en trygg tillvaro, alldenstund hon inder visiiin gen avbrytes av havande- iTd dylika tillfallen ju endast fyller en; kap och barnafödelser.
Men detta; amhallelig fiinkt.ioi1- av den allra stör- il&lt;all lruiina ordnas genom vikarier.
: I ita betydeke.
mrje fall ar detta yrke förenligt med Nu slrall det säkert frågas: Blir det ikötseln av hem och familj; husmodern?
j allt för tungt för kvinnan att fylla can iiarvara vid frukostbordet, vid lessa båda uppgi£ter, den inom hem- niddagen, d &amp; barnen stiga upp och.da net och den - iitom hemmet liggande ar- l e lägga sig särskilt nar barnen bli s5 ~etsuppgiften?
Detta .kan visserlige~; tora att de gå i skolan, d2 deras tider nträffa, men det a r ingalunda nödvan- räl i stort sett sammanfaller med mo: ligt.
För det första skall genom ar- derns.
.Deii erfarenhet lärarinnan f $1, betstidens] .agliga begraiisning i större att handhava och först. &amp; barn undel ut.striicknirig a11 nu de rena uppfost- skötseln och uppfostran (.av siiia egna ringsuppgifterna övergå från plodern skall sakert.
göra helme i särskilt hög till fadern.
.
Men dessutom skall säkert grad lämplig att ta hand om skolbar utvecklingen gå i den rilrtiiiiigen att nen.
En erfaren gift lrvinna som 1 % de ' grova ', ' hushå~lsgöromålen alltmer rarinna lämnar i fr8ga om lamplighe lyftas av hem.men.
Deii f örenklade för kallet säkert den nya ' unga ocl kooperativa hushållningen slrall be- ogifta anibet.ssystern 1.åiigt bakom sig fria den gifta.
k1rinna.n från en Genom a~ibetstideiis lagliga begralis massa 1i.usligt arbete, som under niiig skola allt flera yikesgrenar, da: alla.
förhållanden p5 något satt arbetet kan förenas med skötsel al m5.ste utföras.
o c h.
när maii kom- barn och fa.nzilj, öppng~s för lrvinnan iner s % l %ngt, fiiins det ändå inom ett Det skall oclrs &amp; gå för sig att il~deli hem sa manga saker att sysselsatta sig arbctet gruppvis och lata gifta lrvin med, saker som äro av ofantlig bety- nor arbeta ta.
ex. halva dagen.
Pi delse f ör alla f amiljemedlemmarna.
sjukhus, barnhem och s %dana inrätt Det ar just dessa betydelsefulla saker, iiingar bör undersökas, i vilken ut.
som im-så ofta måste bli försummade strackiiing gift.a kvinn os kunna.
anstäl av en trött och utsläpad lcviiina.
Tank las.
Siikert är att: nu en ofantli!
p5 alla dessa trötta, pinade, uppjaga-.
mängd liimplig arbetskraft går f örlo de mödrar i detta samhälle, som nu rad darför att icke de gifta lrvinnorn: måste fn1lgöi:a sitt förvärvsarbete.
.
.
i mö jlig utstzackning användas.
Om arbetsförbnd bara k ii n d e skyd- Om vi nu -.
s&amp;om.
.goda ekoiiorne: i a deni.
.
Men det ar mnöjl.igt.
Allenast -- fråga oss hum vi skola kunna ef £ektivt a~i~ianda all tillgänglig arbets r e g l e r i n g e n s vag ar möjlig och h a f t och samtidigt kasta en blick om darför ar den också nödvändig.
Nu sk.01.a emellertid alldeles säkert kring oss i samhällslivet, måste v ställa den fragan till .oss sjalba: i villre miinga saga: Det skall dock alltid sainhiille leva vi egent.l.igen?
Vi se mi vara ' den basta lösningen att ordna det nistrar, rilisdagsman och kommunal så, att mannens lön blir så hög att pampar bry sina hjärnor f ö r att skaff; han kan uiiderhalla hela familjen.
DA den stora armén av arbetslösa syssel kan ju modern ständigt sköta om hem- sattning.
Och detta måste de göra un met.
Detta ar i c lr e den bästa lösningen.
der det att viirlden a.r utfattig!
V fråga oss: Hur k.an detta produlrtions Den ar ej möjlig och ej önskvard.
Icke system med sina krig, siiia lrriser ocl möjlig därför, att vi icke kliima styra sin fattigdom.
ändá finna försvarare samhiillsutvecklingen med vara önsk- Vi leva i en period av si.
oerhört kapi ningar, ja, icke ens med vår v i l j a. talistiskt förfall, at.t det verliligei Det fiiiiies ju inga tvivel om att imder ',
den närmaste tiden männens löner icke skola rä&amp;a för familjen.
Vi liva ju i en .depressionstid, och denna ser iitt att bliva mera långvarig och gei1o.m- gripande ä-n nfigon förut i mänsklig- hetens historia.
Flickorna tvingas at.t frän början inrikta sig p &amp; sjalvförsörj- ning och de maste taga hänsyn till nöd- vändigheten att aven såsom gifta ar- beta för uppeh&amp;llet.
Det, a r heller icke önskvärt att kviii- lian skall helt leva innanför hemmets trånga väggar.
Hon kommer därige- noni ej i nivK med iitt.ecMingen och kan därför icke b1.i någon lämplig upp- fostrarinna f ör barnen.
Man invänder li.anhäiida, att har kan fadern ingripa och ge det som fattas ' modern.
Men detta iir allt för ytligt resonerat.
Det dit fa- finns områden inom i~ppf~ostran dern aldrig kan komma.
Samhällslivet som helhet kan icke i längden med för- del undvara det kvinnliga inflytandet.
Detta galler aven familj och uppfost- ran.
Här måste fadern och moderii komplettera varandra.
Men då a r det ocksa nödvandigt att de båda stå i kon- takt med tiden och verkligheten.
Gos- sarna och flickorna få de första inblic- karna i livet under moderns ledning.
Men modern kan ej skapa sig förutsatt- ningar att lyckligt utföra detta oer- hört betydelsefulla varv om hon står andligen instängd.
Man får ingen rik- tig blick på livet från sin trånga kam- mare.
Det racker heller inte till att lasa.
Man måste stå uppe i det levaii- de livet och deltaga i det samhälleliga arbetet.
Wien icke endast för barnen och man- nen är det viktigt att kvinnan har ar- bete utom hemmets vaggar.
Det be- tyder ocksa mycket f ör henne själv.
För det första därför, att den ekono- m.iska självständigheten skall hö ja känslan av eget värde.
Men framför allt skall mahända detta ha betydelse genom att det befriar kvinnan från den känsla av otillfredsställelse med sitt liv som inställer sig, då barnen bli stora.
Känner icke modern det så, att.
hon skiille vilja hålla fast de år, då hennes yngsta barn ännu behöva hela hennes omsorg?
Och när detta ej.
.
a r mojligt uppstar en känsla av tom- het inom henne.
Lycklig den k v b a, som då har ett arbete, en uppgift fram- för sig, som fyller hennes liv och som med tusen trådar binder henne fast vid verkligheten.
Men detta kan ju icke t. ex. det entoniga fabriksarbetet göra, invänder man.
Jo, för all del, sarskilt nar vi komma så långt att arbetarna £8, medbestammanderatt inom företagen.
För resten kan kvin- nan redan .nu genom.
.att deltaga j fackligt, politiskt och socialt arbete få sitt liv fyllt med höga intressen.
All1 detta skall ge henne en vidare blick på tillvaron än endast det husliga arbet.el.
kan giva.
Hon skall darigeriom säkert stiga i aktning och auktoritet hos sina vuxna barn.
e ' Så skall Icvinnails f örvamsarbete, som m s &amp; ofta rycker ut kvinnan ur lernrnet och f örsfiör familjelivet, bidra-: a till Iivinnails och f ami1 j ens lyclra.
: nga förbiidsbestammeLer kunna i det-; a avseende skapa oss en bättre fram-, id.
Endast en förnuftig r e g l e r i n g can göra detta och därjämte en mo- lerskapsförsälcring som blir nå,got mera iii en vanlig!
' f örsälrring, d: v. S. e11; ardig lön.
' för den oandligt viktiga; amha.l.lsfuiilctioii som heter barnens iödsel och uppfostran.
Sa likgt vår h ~ l l ~ n d s k partivaii.
e kveii om man ej i alla detaljer kan iii-; tamnia i ovahstiiende resonemang, så ir doch frii Mansholt-Andrezes p r i n-: i p i e: l l a uppläggning av kvi.nno- trbetets problem intresseväckande och .aroril: för oss i Sverge, särskilt därför ttt samma problem synes få aktualitet iven har hemma.
R.
L. '
Något av det som fattas.
pa ifrån cieii vidriga företeelsen p &amp; våra gator och nöjespla.tser.
Och niii v i se p5 da-lisen; hur har inte den ur- artat.
Det ä r naturligt att ungdomen iraniier liysg1,äd je, och det ar natw !i g t att den fazi ge uttryck .åt densarn~nil, meil då bör det ock &amp; ske på ett vac- kert satt .. Ungdomen bör lara sig att.
dansa vackert, dansa så att dansen blir likiiom en hymn till livet, till skönhe- ten.
Och vi maste på ett helt a n w t satt än.
im lara oss värdesätta arbekt, ocl1 vi måste lära oss arbeta s &amp; att vi kunna kanna arbetsgliidje b8de i vår dagliga g h i i n g, och i arbetet vi utföra i idéernas tjänst.
" God och glad skall mannislian vara, medm ' i: on vantaï på döden ", säger Viktor Ryd- berg.
H u L d a F l o o d. Fattigvårdslapstiftn ingskornmitténs förslag till lag om offentlig barnavård.
, Nur mycket har inte ' talats och skri- har varit f ö r e d i l för behalidhg på vits om idealsamhället, det.
sambiille, ett sammanträde, utlyst av förbunds-.
: on1 vi drömnia om skall ersatts aet styrelsen.
Till sammanträdet voro kal- nnvarande, och där ' alla skola vara lade alla soc.-dem.
kvinnorepresentaii- fria och lyckliga medborgare, Men ter i Stocliholms församlingars fattig- hur skola vi lcuniia n % dit?
Jo, vi s k d a ju på utvecklingens viig f r h g.rimden vårdsstyrelser, soc.-dem.
kvinnoklub-.
Det * ar gott; .och barnas och fackföreningarnas styrelser; - ~ n ~ d a i x samhället.
i val ' detta, men vi få inte glömrcr .. det.
som tillhöra förbundet och dist-riktssty- irilrtigaste, m&amp;nniskornateriaJet.
De1.h relsen i Stockholm.
rikste också bearbetas, 0c1-i någo t., $om Inledare i frågan voro borgarrådet vi hitin tills fast all.del ' es f ö r 1.i ter vikt - 4 ar maniiis; ' irornas estetiska f ost i n i i i i.
Viktor Karlsson och Aiiiia Lindhagen.
Sköi~lhetsbeliov~t måste väckas, iii.
: c Inbjudna.
f ör deltagande i diskussionen bara I-tos de " övre tiotusen " utan hos vor0 f attigvåidslagstif tningskommia- 4la.
Vi mhte lära oss att endiast ett téns sekr. häradshövding Linders, och skönt och rikt liv ar vart att levas:.
v i måste lära oss att längta efter J ~ 6 i i - f attigvårdsinspektören Nordf eldt.
Debatten blev sardeles livlig och het i dlt.
Det kan kanske tyckas att detta] .åter som ett h %n, n %r man tan- mycket givande.
ker på våra fattiga arbetarfamiljer i Förbundsstyrelseii skall söka utarbe- deras t,rå,nga, osunda bostäder, 1iii:ii ta förslaget i så popular form som möj- 4et ar det inte, för så länge inte v&amp;r ?.
~lcönhetsbehov är så starkt,.
att vi rik- ligt och siinda u t detsamma till diskus- tigt på allvar reagera emot eIa.v.clet, sion i klubbarna.
Det torde dock ej så länge f å vi ha kvar v&amp;+a olidl.iga.
kunna bliva fiirdigt förrän tidigast om b o st adsf örhål1and.eii.
3 veckor.
Ordf. Och om vi m, för a t t å t ~ g til!
i r@nnislcoriia, bctralcta .e11 mycket van- lig f öreteelse, kvasarynglingen, med Till Internationella arbeterskekongres- de vida byxorna slafsande kring benen, sen i Geneve, luggen hängande långt ner i .ansiktet, som ' började den 14 oktober, har för- och en cigarrstump ' i munnen, ving- lande fram p &amp; gatan oftast halvfull!
bundsstyrelsen sänt samma uttalande och okvädande f örbipa,sserande, så som till kongressen i ~ a s h i n ~ t o med n ar val det den största tank.bara parodi kommentarier, som de ändrade förhål- på manlig skönhet och hyfsning.
Men ynglingen själv, han ser %e hur illa landena nödviindiggjort.
Uttalandet Iïan tar sig ut,.
han tycker.
nog att han finnes i Morgonbris n: r 11, 1919.
Inbjudan till kongressen ha vi mot- a r typen för en riktig stilig herre, han hal: intet skönhetssiniie.
Om hans es ' le- tagit men ej kunnat sanda ombud, eme- I.iska.
fostran varit en annan, om hans dan vår kassa icke tillåter sadana re- 6goj-i.
' från barndomen öppnats för det presentationsutgif ter.
vackra i naturen och livet, så kanh.an- E t t halsningstelegram avsändes.
da han själv skulle se och reagera mot Ordf. fulheten.
och d &amp; kanske vi kunde slip- ' '.
.
.
MORGONBRIS 4 ' å agitation i Värmland.
Det var med en viss tvekan jag beredde mig a t t.
aktivt deltaga i valkampanjen.
Att kasta sig direkt från sin lugna, fredliga hem- vrQL ut i valrörelsens kokande gryta ar ingen oblandad behaglig sensation, därtill innebar den alltför mycket av missräkningar och strapa.tser.
Mcn som det var första gången kvinnorna gingo till val och det var ont om kvinnliga talare gav jag vika och ställde mig till förf oganclc.
Starten började i S k o g h a l l den 20 aug.
Det var med en viss .orosblandad nyfikenhet jag steg av t %get ett par timmar före mötet.
' Töret ar värst i portgången)), säger nian, och de första dagarna i en turné äro onekli- gen något nervösa om man icke äger deii vana resetalarens rutin och förmåga att.
au- Vy fran Filipstad.
passa sig.
Man måste alltid vara beredd att tala för tomma bänkar, vilket ar odräglig1 isynnerhet under de första dagarna, sedan ef, ter hand som mötena glida förbi .blir man mera härdad mot missräkningarna.
J a g hystc ganska grundade farhågor.
Det ar alltid f ör.
enat med motgångar och besvikelser då man skall agitera bland kvinnorna.
Då är det s3 många oinstandighcter, som spela krona och klave om utgången av ett möte.
Är man en kand talare kan man ju i nödfall rakna p &amp; intresse för sin egen del, men annars fordras det en oerhörd .föragitation och reklam för a t t f &amp; kvinnorna till ' ett möte, men oftast hjälper ingenting, utan de lysa trots allt med siu franraro.
Och som m i t t namn icke !ar upptaget bland de niera bemärkta talarnas, beredde jag mig a t t tala inför ' en fåtalig pu- blik.
Men d l a .onda aningar till trots.
blev pu- blilren fulltalig.
Den ganska stora lokalen var fullsatt och en musikorkester p &amp; %tta man medverkade.
J a g drog en lättnadens suck d % det första föredraget var ett minne blot t.
Nästa dag, som var söndag, väntade mig tv &amp; möten, ett i S k å r e och ett i A r v i k a. Arvika a r en liten vacker stad.
En riktig liten idyll med trädgårdar och planteringar och stadshotell och rådhus.
J a g hann vis- serligen inte se allt det dar, nien jag ar liv- ligt övertygad om a t t det finns.
Det finr alltid i sådana stader soin Arvika.
Mött var väl besökt och de kvinnliga åhörarna majoritet, nggot som annars är ytterst säl synt.
Eft.er Arvika kom A m o t, s f o r s, som ä ngst sista stationen invid norska gransel aven dar öppnadcs mötet med musik, någc soni o£tare borde pralctiseras, dels därför al det ger en liten stank av feststämning oc dels darfiir a t t det lockar folk !på möten och sedan f % de föredraget som påbröd: Tisclagens och onsdagen mål vor0 S u n n och T o r s b y, val de vackzaste platserna Värmland) vilket inte vill saga litet.
Sunne ställdes jag första gången ansikte mc ansikte med iiågra av reaktionens anhängar moch det var en lite piggande omvaxlin att inför Lindnian meningsfränder bc lyss hans valagit2 tions vederhaftii het.
Både i Sunn och Torsby vor möteslokalerna fyl: da av åhörare, vilk tycktes starkt i z tresserade av de.
på.gående valrörel sen.
I Torsby kastad jag för en stun, överbord all val agitation och all; politiska intrige och seglade in i del varliilaiidska litteraturens f arvatten.
Del värmländska diktningen har vetat a t t skaffr sig en plats aven bland de bredare folklagren F. Dahlgren (~ r e d i e k på Ransatt) kax ännu i dag kallas populär och hans)) Varm länningarna ' ' går allt som oftast över tiljor, na både på de stora och små teatrarna.
Vi L)) sena tiders barn) ' tycka ~isserligen att den L verkar något uppstyltad och överspänd, men L- s % ar den också skriven för nära ett sekel I sedan mitt i den romantiska.
litteraturens blomstringstid och den spelades f örsta gången 1846.
Efter Dah1gre.n kom ' Fröding och Selma La- gerlöf, deras namn och produktion har gått u t över hela den civiliserade världen.
) Varmlandska] &amp; tar och ') Gösta.
Berlings saga '), vem k ' inner inte dem och de komma troligen oclrså a t t leva långt efter det mycket annat fallit i glömska och stoft.
Men det finnes ännu en värmländsk dik- tare, vars namn ännu icke erövrat något itörre område utanför de litterära, kretsarna, Isliar Stjerne.
Torsby %r Oskar istjernes leniort och då jag i kvällningen besökte hans grav tankte jag med beklämning p % ödets iyckfulla ' lek med sin gunst och onad.
Frö- 3ing och Stjerne.
De tv &amp; namnen komma nig alltid a t t tanka p % Frödings)) F %ngar hans)) Efterskörd ".
Tv % fångar i skug- cornas rike.
Tv &amp; sjalar p &amp; vilka .försynen A. slösat av sina underbaraste gavor för a t t se- dan bit för bit plocka sönder dem.
., Det är cn egendomlig likhet mellan dessa båda olyckliga skaldeöden.
B %da sökte i den lyriska alstringen utlösning för de .inre gna- gande kvalen.
Båda tröttades i kampen mot det segpinande onda och då de icke kunde döda det, sökte de döva det, men till slut tvingades de a t t sträcka vapen mot det över- mäktiga.
Oskar Stjerne var för övrigt en tid arvtagare till Frödings stol på Karlstadstid- ningens redaktion och det var dar de första ' symptonien till sjalssjukdoni visade sig.
Det &amp; r sn tillfällighet som ser ut .som en tanke.
Stjernes grav var en liten fridfull vrå p5 Torsby kyrkoggrd.
Intet pompöst anspråks- fullt gravnionument.
En enkel gravkulle med en knkppa röda blommor som vajade för vinden.
Langs kyrkogårdens ena sida böl- jade ett guldgult &amp; desfält och å t den andra &amp; g man åsa.rna b l h a i fjärran.
--- P % torsdagen for jag med ångbåten till Fryksta för a t t därifran fortsatta till S ä f f l e, som var malet för dagen.
Safflc var ett kapitalt fiasko.
Regnet stod som spön i backen och knappast tjugufem perso- ner infuiino sig på inötet och i S l o t t a- b r o n da.gen efter var förhållandet det- 3alllma.
D &amp; man börjar en turné förefalla dagarna) ch mötena framför en som en andlös vag, Iär målet ar långt avlägset.
Men så börjar: nan a t t gå,.
det ena steget efter det andra, nan ser n p platser, träffar kamrater och itiftar bekantsk.aper och innan mam vet ordet IV har man lagt halva vaglangden bakom iig.
Ungefär detta tänkte jag då jag satte nig på täget till K a r l s t a d, dar jag; kulle tala p % turnéns första utemöte.
Na-, urligtvis regnade det.
.
Men himlen var nå- Lig och en halvtimme före mötet blev det ~ppehållsvader.
Vi troppade sh småningom il1 mötesplatsen.
D5 upptäcktes det i fem: ionionde mbuten a t t talarstolen.
hade strej-; at.
Nu voro goda råd dyra.
Någon före- log att vi skulle hyra en bil.
~ v g l o ~ s Jkg.
l ' j Vy fran Torsby.
MORGONBRIS 5 Agitationen.
socialdemokratiska kvinno-.
Morgonbris julnummer klubbar.
under het 1921. bor i 813 f % en särdeles stor spridning Ny bildade Här nedan lämnas en f örteckning då vi genom valagitationen kommit över kvinnoklubbar, som bildats under kontalrt med så många kvinnor, so1 de olika tiiriiéeriia, ävensom andra, som sympatisera med oss och vilka vi %te anmält sin tillvaro.
Skulle n %gon sak- genom juliiiimret kunna komma i kor nas bedja vi att genast få meddelandc takt rned.
Förbundsstyrelsen har b€ därom.
S k i % n e: And.erslöv, Dalby, Eslöv, slutat att ej höja priset på detsamme Fosie, ' Hyllinge, Hörby, Höör, Knis- men om upplagan blir tillräckligt sto linge, Kl.agshamn, Svalöv, Skivarp och l&amp;ta det utgå i. l6-sidigt format.
Svedala.
Red.
: kommer naturligtvis att sök, sf V ii s t g ö t ' a-D a l: ~ i l i i n ~ ors, f % julnumret s5 innehiillsrikt, lattlas Fargelanda, Lerum, Lilla Edet, Melle- rud, Mustadfors, Sjuntorp, Skövde och och vackert som möjligt och flera god; Surte.
pennor ha lovat lämna artiklar.
S m å l a n d: Anderstorp, Alvesta, Kommissionärerna uppmanas darf ö Rovmantorp, Konga, Klavreström, Mo- att till expeditionen omedelbart insan heda och Oskarshamn.
B. o h u s l a n: Hunnebostrand, Mun- da meddelande om förhöjningen a1.
uppiagan.
kedal och Mölndal.
H a l l a n d: Genevad, Kungsbacka Kv ' inok1ubbarnarn.a; och Oskarström.
o r d f ö r a n d e böra aven taga up] U p p l a n d: Norsborg, Sorunda och frågan p8 iiarmast kommande möte ocl ösmo.
V ii r m l a .ii d: Jössefors och Vål- alla niedl.emmar enas om ' att hjälpa til berg.
att f a tidningen spridd i arbetarehem ' D a l a. r n e: Stjarnsund och Säter.
men.
~ e t ' a de r svåra ekonomiska för S ö d e r m a n l a n d: Flen och Malm- hållandena, som styrelsen tagit haiisyr köping.
till då den beslutat satta priset till en ' V a.
s t e r b o t t e n: Holmsuad och dast 25 öre för julnumret, S &amp; att e; Hörneå.
H.
a I s i n g l a n d: Stugsund.
iietta skall behöva hindra våra kvinno~ J a.
n i t l a n d: Östersund, från att skaffa sig arbetarekviinnornar N a r k e: * 4lniby.
Dessa utgöra tillsammans 48 stycken.
Egen jultidning.
Kommissionärer, hö j upplagan a7 I m a n %rets slut kunna vi nog få rakna med annu några fler iiya klubbar, di % julnumret!
sådana p5 flera håll äro under star- Kliibbmedlemmai, deltag allesam- tande.
Vi hoppas att allesamman kom- nans i arbetet för spridandet av Mor.
ma att best &amp; i kampen för tillvaron .. och bliva goda medkämpar i var kvinno- &gt;onbris julnummer!
Red.
rörelse.
S. V., ' w?
mönstrades och befanns ett huvud mindre an allt folket, allts % ni %ste anskaffas ett under- lag och till slut lyckades man a t t f å lana ett bord på ett närbeläget kafé.
Under tiden hade folket samlat sig.
Jag.
äntrade talar- stolen, jag menar bordet, och under en timme koncentrerade jag mig p &amp; a t t övertyga den ständigt växande åhörareskaran om nödvän: taren.
Mången ointresserad åhörare kvitte, rar en liten nickande blund med en brakandc appladsalva.
Det finnes andra och.
säkrare Bannetecken.
Munkf orsborna verkade i varje fall mycket intresserade.
Men Munkfors var aven skådeplatsen för en rad nu eftertit rätt s % komiska missöden.
Fijrst och främst gick jag vilse d % jag varit dighetcn och vikten av kvinnornas insats i p &amp; posten och hiimtat brev hemifrån.
de- stundande valen.
Om jag 1yckadesP ' va1 knappast.
Det fordras b %de stark och tgl- modig agitation innan vi kunna ha någon ut- sikt a t t f &amp; kvinnorna övertygade om intres- serade av de.
sociala och politiska spörsmålen.
F o r s h a g a och D e j e voro sondagena milstolpar.
I Forshaga hade mötet förlagts till Folkets Park och en talrik publik infun- nit sig.
I Deje s a r antalet nggot iindro, men man tycktes dar mycket intresserad av va.1rörelsen.
M u q k f o r s var måndagens h %llplats och H a,g f o r s tisdagens.
I Munkfors var det trots ett ösande regn ett mycket vallyc- kat möte.
En talare känner mycket val d5 han ' lyckas komma i kontakt med publiken.
Bifallet ar inte alltid .den säkraste vardemii- i Min vana trogen hade jag p % ditvägen g %tt och drömt.
utan a.tt se mig omkring och d % jag skulle tillbaka tog jag miste om väge.n.
Inte kom jag ih5g vad mitt värdfolk hette, regnet ilade ned envist och ihärdigt och det börja- de skymma s % sm %tt.
Slutligen inkste jag vända om till utggngspunkten: posten.
Dct fanns tre vagar a t t välja på, en hade jag redan försökt och den förde mig rakt upp i 3kogsmarken) allts5 den andra, kanske den var den riitta vägen.
Ingalunda, och jag må- 3te taga itu med den tredje.
Äntligen, efter ztt ha trask.at omkring i regnet en timmc, var jag p % hemväg.
P % en bro bröt jag klacken av min ena sko och det var nara att ien i sällskap med det andra timret flottats (Forts. H. sid.
11.)
I 11: r 8 slutade vi vår ' edogörelse f ö r sommarens.
agitation bland kvinnorn.,z rned endast ett omnämnande, att Ruth Gustafson.
då var p &amp; t.urné i Vastgöta- Dal och skulle denna turné efterf ö1ja.s av en med Hulda Flood som talare.
P &amp; de 16 dagar under juli månad Ruth G.ust.afson var darnere höll hon 21 föredrag inför orilkring 2,200 ahö- rare.
Klubb bildades i S k ö v d e.
Överallt voro mötena val ordnade och stamningen den basta.
.
Hiilda; Flood började sin turné dar den 7 aug.
och fort.satte t .. o. m. den 24 3ch höll likaledes 21 föredrag.
K h b - bar bildades i Billingsf ors, Fargelanda, Lerum, Lilla Edet, Mellerud, Mustad- Fors, S juntoq och Surte.
Dessutom ilaldes p &amp; flera andra platser konimis- sionär för Morgonbris och interimssty- ' elser till f örberedande arbete f ör bil- landet av klubbar.
Även har var för- irbetet gott och stanmingen den basta.
Agnes Söderquist finna vi på agit.a-; ion under augusti och september i jrnåland, Halland och Jiimtland, aven-; om i. sin hembygd, Västmanland.
I smaland bildades klubbar i Anders- .orp, Hovmantorp, Klavreström, Kon-; a, Moheda och Osl~arström.
I: Bohus- an i Huiinebostraiid, Munkedal och Glndal.
överallt hade uppmarksam- ieten varit utom ordentligt god,.
men nycket olika mcd förberedelserna.
I.
le landsändar vi haft kvii~iiolrl~ibbar lar det alltid varit stilfullt och pra.1~- igt ordnat.
Ber i detta sammanhang å ratta uppgiften angående antalet öredrag Agnes Söderquist hållit.
Det .r tillsammans 103 föredrag och ej 82.
Med denna lilla efterskörd till agita- ioneii och det som meddelats i n:r 7, 8 c h 10 tro vi oss om att ha meddelat Let viisentligaste av den agitation: vinnorna till valagitationen och under [ensamma utfört.
.
S. V. ' ' Klubbkassörerna, ppmanas att samtidigt med lrontin- entbetalningen insända kvartalsrap orten.
Den går att sanda i korsband led 5 öres porto.
Samtidigt uppmanas desamma in: iiinda betalning till kassörskan f ö r klubbaniioaserna i Morgonbris.
Priset i r 6 kr.
pr %r.
~ x ~ e d i t i o n e n.
Rättelse,, Ber a t t f &amp; göra vnra läsare uppmärksam- nade på a t t förra uuniret var tidningens ~ktober- i stallet f ör, septembernummer, som genom misstag blev angivet % Törsta sidan.
R e d.
MORGONBRIS 6 Ett konimunalt tvatt IJJS iarett i Det a r inte ofta som besök dar, mcn ovaiian vid aiiordiiin- husmödrarna särskilt.
garna gjorde oss obenägna att ornedel- kanna sig ha blivit bart yttra oss om detsamma.
Allt syn- ihå.gkonana d m i några tes oss dock s$ praktiskt och va.1 ut- kom.miiiiala anordnin- tiinlrt, averisom.
trevligt och inb jndan- gar till underlättande de.
Där är inrättat både för hand- o ' ch av deras husbestyr.
maslrintvätt.
23 handtviittplatser och Men så är dock fal.let tv5 maskiiitvättapparater.
Varje tvatt- ifrilga om det tvatt- plats %r inrat.tad för sig med tvättning) lar, då alla pl.atseriia upptagas av ett hus, som Stockholms kolrniiig och sköljning av kliiderila .. verl.rstadsl.ag av arbeterskor.
Det kan Anna Johansson- kommun l %tit inreda Ingen sammanl~landning med andras ja vara rastt skönt att få sköta om siii, - Visborcr.
och Öppna i medio av lrlader behöver har aga rum och inte tviiit sjalv och torde nog ej för detta september detta år.
Ty i många has he.ller vid torkningen, då till varje behöva offras Ger an en tre timmar a r det daligt ställt ' med anordningarna tvättplats hör en s. k. torkhäst, till cil- var fjiirde veclia.
Alla.
ha också uttalat av tvattstiiga, för att klte tala om att ken f iiincs sä.rslri1.d iiycld.
Dessutom sin belatenhet med de hygieniska an- det inom hela kvarter ej finnes iliriittad finn.es dar mangel och strylmim, sil ordningariia.
Att tanka sig kunna stå eii sådan i ett enda hus.
Många hus- och tvätt.a utan att vara kringviivd av mödrar Kro också i stort bryderi över tjock in1m.a och ined entiast det ljus, hur de skola kunna själva få tvätta som ett litet källarfönster bjuder i d e ' sina kliider, då de anse det i högsta vanliga tvättstugorna, som hiisvärdar- grad ohygieiiis1; t att utföra detsamma ila bestå., eller de besvärligheter, soni i lrölcet., för att inte tala om svarighe- tvat.t i köket medför, är verkligen n8- terila i övrigt därmed.
got att taga vara p %.
Nödiga an- 3totioil om.
att staden skulle inreda, visningar 1am.nas av en f örestiliidariniis en kominunal tviittstiiga vae1rt.e~ redan och niaskinist.eii.
Vi anse det inte vara 1.918 a+ stadsfiilmalctigen Anna Jo- platsen att i Morgonbris inga på mera hnnssoii-Wisborg, vilken motion förau- detalj beskrivning, men dock ansett ledde en hel.
del iiadersölrningar och detta f öretag u r kvinnosynpunlrt så utredningar om ' var en sådan lämpli- bealrtansvart, att i i ej velat förbigg gast skulle f örläggas.
Centrifugerna för vattnets utpressande ur detsamma med tystnad.
Det kan vara; Gamla stadens soc.-dem.
kviniiokhbb bra f ör v8ra.
stadsfullmaktigekvinnor klädeima och torlcskZip med torkhäst.
uttalade sig för att en &amp; dan borde lag- p % andra hiil1 att ha reda härpå.
gas inom gamla stadens stadsdel, dfi att man behöver inte gå därifrilii förr- Vi få viil iiin hoppas att da, staden husmödrarna dar med all säkerhet an man f5tt sin tvätt firllt .fis och far- verkligen g j ort en mycket god aiisats voro de sä.mst ställda i fråga om tvätt- dig.
För bekvämligheteii %r dessutom till att hjälpa de på detta område anordningar i husen.
sörjt rned ett litet m.atrnm: sarslril.da s&amp;m.st stillda husmödrarna, de aven Stadsfullmäl~tige beslöto då ' att stilra k:ladskåp %ör ytterliläderna ' och en skola veta att begagna sig därav och s j ~appföra ett tvatthus så iiara denna dnschanoi:dning.
18ta sig förhindras därtill av gamla stadsdel som möjligt och blev så, be- s1 entrianmetoder.
S. V. Avgiften f ör tvattplatserna betalas stämt att detsamma ' skulle inredas i pr timme, såsom 1 ' kr; för handtvatt- det gamla stadshuset, Götgatan 1.
Samma dag det öppnades gjorcl &amp; ett platser1.m och 2 kr.
för maslcintvattiiin- gen.
Uträknat.
ar därvid att tvätten Irorn~iier att kosta omkring 33 öre pr Vara dag i dagen!
Dagen ar ' 1not.i- kilo intill 1 2 kg.
och 37 öre pr kg. '
för vet, materialet; det är dagen som skall 15 kg.
för att öka i pris till 43 öre pr diktas, ta:nkas, skulpteras.
Dagsdyr- kg.
för 27 Irg.
Att så sker beror pll kan (ljus-t j anst) vax alltid den iniier- a-tet .betal.ningeii pr timme höjes efter sta nerven i. niiinslrligheten - ända 4: de timmen, vilket ar bestämt nied djupt iiwe u r, ariskt morgonrodnads tanke p % att e j platserna skola uppta- dunkel.
f örnimmes den parollen.
gas utav stora tvätter, utan plats all- Dageils basta lön iir den, varom Pla- tid finnes f6r de sm &amp; hem.ineiis behov to11 talar: att på kvallen insomna med att komm a.
dit med sina mindre tvät- tankar på sköna ting, ja, aven i dröm- ter.
Denna anordning a.r dock förem.8.l men vara ~ipptageii av nobla tankar.
f ö r diskussion.
om revidering i den riktning, att alla timmarna betalas lika.
Vart andra besök f öretogs en micl- dag, sedan tvatthuset varit i gång om- Det ba.sta man kan viiina av studier kring en m %nad.
Vi fingo då reda p9 a.r icke kunskaper men entusiasm.
att en del hi~sn~.ödrar re.dan hunnit Att.
liira kanna stora personligheters vara clii.r anda till fem g %iiger.
Det var satt att ha umgänge med böcker ar sa- dock i allim.ä.nhet de unga fruarna som Irert en a.v de mest givande punkter konimo igen och fuiino sig lättast val man kan rikta sig - p5 i bildningens tillratta med de nya anordningarna historia.
Dar mötas andarna, dar ar och äro - rnaskintvattapparat.erna mest] .ivet starkt och det hel.as innersta linje uppt.agiia.
Ute y c5, verlrstaderna har att se.
börjat anordnas kollektiva tvattirvii.1- Velhelm Ekelund. '
- w m.
- m.,,,
MORGONBRIS p Eon resignerar men icke i slö apati, nodigt ocli ljust som en adelsrjiil.
Men ?å samma gång sträcker hon i en oand- i g träligtaii liä.nderna mot den strimma tv l jus, Iion - tycker sig se genom dör-: en, scin snart skall öppna sig för leiilie.
Kan ev maanniska hinna längre?
Medlidandet, d.et individuella och iociala, ar en annan barande kansla~lios, ieiiiie.
1: en lit.eii graciös soiiet.t, 13ii111-; ad ur en Iöirtjusaiide " tilltänkt sani- .iiig, tillägnad no.bla damer oc.11 döda .ibertiller ' ', sage * hon: Med anledning .av Harriet Löwenhielms dikter.
Det finns en fråga, som aldrig tycks santa uttalandena i lians Brev, prak- dö på inanniskans lappar, en fråga, som i s k t i sin diktning.
genom tiderna framsagts så olika, med Försökte inan grovt t:a fram idéiiiiie- slcöiit klingande patos, nied el1 biivande, .~åll.et i helmes dikter, skulle man saga, enkel skygghet, vilken 1.iksom blygs f ör itt den 1ill.a boken iiiiiehölle så gott aAt icke kunna undgå den - frågaii loin iiigenting nytt. '
Men tänkta och vadan och varthän.
Svaret, det, liar k91ida i d.eiiiia form bli de en ny uppen- ocksa formulerats olika.
Ty de ha mrelse, som vi lida i, äro glada %t och verkligen funnits, so111 trott sig finna; acl ?saini~ia att f % vara med i. svaret på frågan.
Men dessa ha alla En egendomlig blandning av bisarr, kui~nat finna sig tillrätta med de posi- respektlös humw och en frinktaiisvärd 7) Mada1n ä r död och ligger blek i sängen tiva religionernas formler.
itt ter het ar kanske det, soin ger .dessa) ch ser s &amp; gruvligt trött och liten ur.
kfadanle ar död och sk5despelet slut Och alla sökare och frågare utanför likter sitt sarniärke.
bekännelsereligioneriias rainarken, vad Hon talar till Gud så groteskt, så) ch scenen dold av dessa sangoinhangen.
f å val de för sin möda?
De böja sig vanligt, p % ett så muntert förtroligt .ödmjukt inför vissheten om det mansk- satt.
Men 17ad aar denne Gud för Tag såg ju hennc aldrig sova sött, liga ingeniets otillracldigliet, och sä henne?
E t t iianin?
En formel?
Ett &amp; g henne endast vaken le och tala.
fördjupa de sig i gliidjen &amp; t att dock ha ~nmbarligt ord?
E11 själ, en: annans Nu vet jag a t t hon dolde det fatala ttt hon var innerst gammal, hård och trött.
blivit delaktiga av den dyrbarast.e och; Iler hennes egen?
oniidgangligaste av lalla gåvor: livet.
Döden &amp; r dcck för lieiiile ceiitralam- Hon var en liten n a p n, road flicka., Ty vem skulle val andå velat undvara.
let ' helt naturligt.
Och har ni &amp; heilnes rom fick av livets .d.la ' drycker dricka, dess ljuvliga skänker?
egna ord tala genom tv % av de vii1 bästa kilk livet blev en ka.
: np och e j en lek.
.
Solen skiner dock.
på oss alia.
Havet: likterila i samlingen: tindrar vid syiiranden i sin blga mak- Ron blev så ensam, såg med ögon kalla tighet.
Skogarna susa sin ro.
Slattens)) Tag mig.
- Hå11 mig.
- Sinek mig sakta.
) ch trodde in.gen; och jag svek som ' alla vildar sjunga sin storinsång.
Böclrer- Failzna mig varligt en liten st.und.
m belle damc, som nu .Sr död och blek. '
ilas vih1.d räcker oss sin stilla famn.
Grat ett grand - för så trista fakta.
Konste ' ii och m~isikeii mänga våra.
vasen Se mig med ömhct ~sov0a cn blund.
Och i en aiiiiaii: med ädel lidelse.
' Krafterna sjuda inom G å ej ifr %n.
mig.
-.
Du vill ju, stanna, " O Gud, nmi gjort den fagra jord, oss.
Vi sträcka oas mot vårt arbete, till stanna tills själv jag måste gå?
giv snzulor~a fran livets bora k,anip med uppgifter, som kanske skola Lsgg din iilskade hand pti inin panna.
ii11, alla de fösknytta!
övermanna oss.
Men vad betyder val Än en litcn stund ar vi tv %.
Ea dag, en lycklig dag dem giv trötthet, ?ad nederlag, vi ha kant st &amp; nv detta snabba jordeliv,.
dens övermodiga trots, vi resa oss ur) ch gör clcili, som förbytta!
viigatoftet till nya livtag med tillvaron.
i. natt skall jag dö.
- Det flanztar en l %ga.
Och mild lalredorn liar livet i bwedslrap Det sitter en van och håller min hand.
3ch I&amp;t dem skåda solens sken åt alla, karlekcii blommar och helande I natt skall jag dö.
- Vem, vem skall jag och snön, som ar p % gran och en, f raga, förståelse lyser i. en viiiis blick.
.
.
x h Grniinskor, som a r natta, Livstron går att leva på.
1Ca.n nian vart j2g skall resa - till ' vi1k.t land8 ch 1Iit dem bjudas i ett hus, ocksa dö på den?
Inte ' bara s1ockn.a i I: natt skall jag dö.
- Och hur skall jag vaga!
Tar det ä r vaimt och ' julgransljus, slö likgiltighet, utan klart se ratt i11 i &gt;ch låt Geni bliva niattla!
ögonen den torftiga, friska förestiillnin- I morgon finns det en ömkansvärd Men det bärande draget a r v; il till gen, att allt kaidce ä r slut, nar hjär- och bittert h jalplös st ackars kropp, sist dock tapperheten inför ett mörkt.
tat tystnaa och andedräkten Iamiiar som bares u t p &amp; sin sista fa.rd öde, livsheroisiiiea, den fries adels- mina lappar?
a t t slukas av jord &amp; opp.
märke, vilket får ett s % vackert uttryck.
.
Inför en sådan fraga kan det vara i den sista lilla slutdikten på engelska .. gott att vanda sig till dem, vilka nöd- gats # att liimna livet som unga.
Att lyss fl ar ' gar inan tyst, och tyst på dörr ' n ma?
Ett s&amp;rskilt oninainnaiide skulle val gl ' anri~i.
aven givas illustratioiier.m, ellurii dessa till deras stamma.
barutanför star vinterns vita dimha.
iiiinu mera iiii dikterna f alla utorri an-, Ty den unga författarinna, vars miilarens sak1cuiii1ighetssfä.r.
Förf at- nainn läses har ovanför, lever inte mer.
I detta sjckrum, t i n w efter timma, tarinnaii liar iGmligen s jalv skapat bo- I l o h slogs tidigt av en sjukdom till den, s o m mig karast ar på jorden, väntar.
kens vackra teclrningar.
För dem som döds.
kan inte värja sig för at1 Jag vet, i sal % diinite någon sitter, nalkas de sma dikterna med en sarskild h m bidar ocksil., blek och mörk och stillsam bil.deriia lättare bara bud till än orden vördnad, niir inan tanker på att ho17 Jag känner aig, fastän din dräkt ar villsani terde teckningarna kanske till och med synas mera iiidivi.duella an dikterna.
som skrivit deni ar borta.
De fragment inen namnct ditt jag icke nanina, gitter.
u r hennes diktning, som utgivits efter Finns ingen nåd.
O Guo, du som has nmkteii Raffinerade och uttrycks ' fu1l.a äro de i sin enkelhet.
hennes död, böra ej matas efter van- o l&amp;t, lat den, som a r mig karast, leva Sist: skulle icke, om mera intresse.
' liga mått.
Hon hann aldrig fullborda, och jag skal!
skiinka allt vad au bcgiir.
.
haiileddec p i det lilla verket, boken blott ge anslag, dessa dock redan s8 Hör uret lriiapper i densamma takten, kunna utges i en viirdad billiglietsupp- persoiiliglietsburiia, att de kulma g6 i vinterdiinman finns det ingen reva.
laga.
Nu föreligger det endast i en hugsvalelse ocli gläd je och därför böra P &amp; döden bidar den, som jag har Irar. "
visserligen mycket vacker edition från riiddas u r glömskan.
De sinå dikterna äro ett nytt .exem- N &amp; meii, 5ï hon bara resignerad iiiföl Handpresstryckeriets.
f örlag, R5suiicla, pel på hur betydelsefull forineii är j döden, eller har ho11 övervunnit den ' men till ett pris, som aldrig kal1 göra koristen eller rättare hur oinöjligt det am Svaret slxal.1 säkert ges olilca.
Deii son deii till de mångas egendom.
Och det att skilja på irae1131 och forin.
For111 fikriver dessa rader vill bejaka b &amp; dr skulle det kunna bli.
Ty hugsva1a.n åt och innehall - ett gammalt yrobleni, frågorna.
D~dstanken inger liennt mariga kunde som sagt de giva, dessa vilket Fröding, formens borne mästare, ingen slcrä,nisel.
Ho11 talar till Lieman dikter, som man så garnla vill radda ur Anna Björkman.
klaras6 lost, ' teoretiskt p n g m de intres.
neii trött och förtroligt som till en vän glömskan.
r J l, j ' ' '
Resebrev frati valagitatisneo.
Västerbotten.
Västgöta-Dal.
Den första kvinnliga socialistiska talare som gastat Västerbottens bygder ar fru Maja Sandler från Stockholm och såsom sekrete- rare i den enda lrvinnoklubb som finns i Västerbotten fick undertecknad nöjet a t t göra henne sällskap till några av nedan nam- da platser .. västerbotten ar ett av liberaler- nas starkaste fasten i landet och kampen mot, denna och för de socialistiska idéerna har varit svår.
Nu ar emellertid borgen stormad och en, låt vara ranstersocialist men dock socialist, intager sin plats på Västerbottens riksdagsbänk.
Fru Sandler börjde sin turn6 i Bastutrask cl &amp; 2 sept.
och talade dar inför en ratt talrik publik.
Fortsatte till Urs- För f örsta ' gangen under mitt hittills intc så värst langa liv soni agitator har jag kom.
mit till platser, dar jag mötts av)) har hal aldrig n6gon kvinna hållit * öredrag f örut Det känns litet underligt inonibords # och man kommer osökt ' att tanka på pionjärerna, som f å t t g5 före och bryta bygd, och man känna on våg av taclrsamh8t välla-fram mot dessa, som trots motst %nd och hån .för första gan.
gen gingo ut a t t brövra kvinnorna &amp; t socia.
lismen.
Nu kunna vi gott saga, a t t hada.n.
efter v.andra vi fram på banade stigar, nu är det största motståndit brutet, t y nu börja även mannen - 5tminstone de ledande man- nen inom våra; hrbeta.rekommuner - inse viken, Bureå och Sike&amp;, på vilka platser ett nöctvandigheten av att kvinnorna organiseras.
.
400-tal ' män och kvinnor fingo del av hennes Nu galler det bara a t t vi f å nog många ar- goda föredrag.
I Holmsund hade ' länets enda betare i)) vingården)), nog många kvinnor,. '
kvinnoklubb anordnat ett trevligt möte me4 &amp; ng av manskör samt kaffeservering.
Av applåderna som ' kommo fru Sandler ' till del efter slutat tal, kunde man döma att publiken var förtjust och övertygad.
Cirka 200 perso.
ner narvoro vid mötet, som var det basta agi.
tationsmöte som hållits i Holmsund.
Den 7 sept.
talade fru Sandler i Obbola för ett 75- tal personer, som nied applåder tackade för föredraget.
D.en 8 sept.
i Hörnefors för 125 personer.
Kvinnorna vor0 talrikt represen- terade, varför det lyckades att bilda en kvin.- noklubb dar med ett 30-tal medlemmar.
I Norrbyskär, s o m vak nasta plats, hade koni- mit ett 130-tal.
Fru Sandlers föredrag var det basta argument som behövdes för Norrby- skar8 arbetare, något som också.
deras stor- artade uppslutning kring vårt parti vid valet visat.
Dar bildades efter föredraget en ar- betarekommun, som fick en god start.
I Viin- näs, som var tiirn6ns sista plats applåderades fru Sandler av cirka 80 personer.
Som totalomdöme kan saga.s om fru Sand- lers tiirné, a t t den varit av mycket stor be- tydelse för valresultatet och äro ' v i henne synnerligen tacksamma därför.
Till sist en hjärtlig halsnihg till landets kvinnoklubbar fran Holmsunds kvinnoklubb.
Ragnhild Bäckström, korr.
sekr., som äro villiga att gå ut och sprida socialis- mens idéer bland de arbetande kvinnorna i vå.rt land.
Pä min agitationsresa i Vastgöta-Dals di- strikt hölls 21 möten, de två sista voro.
dock förlagda till Bohuslän.
Atta kvinnoklubbaï bildades.
En av dessa, nämligen i Lilla Edet, liacle redan påbörjats dagarna före innan jag korn dit.
Därjämte tillsattes på ett ställe in- terimsstyrelse och nästan utan undantag p &amp; alla platser kommissionärer för Morgonbris.
Tidningar och broschyrer hade en strykande atggng.
En sak som man dock tycker ar tr %kigt, ar a t t p &amp; m %nga platser agitationsmöten för kvinnor befolkas niistan uteslutande av man.
Inte- för att man blir ledsen av a t t se man, för all clel, men man .vill gärna a t t majorite- ten på sådana möten skola utgöras av kvin- nor, Hoppas dock a t t detta ar av över- gående art, men det gick nog jämförelsevis lätt a t t i lag f å kvinnorna erkända som med- borgare, mot vad det sedan gäller tillämpnin- gen i det dagliga livet.
På mina agitationsresor i Värmland har jag komnit underfund med, a t t dar kvinnorna inte alls visat intresse för valmöten med manliga, talare, så möta de ganska talrikt upp bara det kommer en kvinna och pratar.
Och intresset för vår rörelse ä r i ständigt BohusL, Småland i en, Halland Egentligen tänkte jag inte skriva ' något om alla valrörelsens strapatser.
Trodde också a t t Morgonbris läsare fick nog, av mina ut- gjutelser över de arma smiilanningarna.
Men) Skriv!
Ja, då nar redaktören säger: skriver man.
För a t t nu inte skrämma läsarna a t t t a del av detta har skall jag inte börja med Bmå- land utan med Bohuslän, Visserligen ligger det litet Engt tillbaka i tiden, men de goda bohus1änning:qna vor0 så ängsliga att de också skulle f å en upptuktelse a t t jag måste lova a t t ge dem ailt det beröm de verkligen krligt förtjänat.
Vi fingo klubbar i Möl ' n- c i d, Munkedal och Hunnebostrand.
I Lilla Edet var god stamning för en klubb, men jag måste resa därifrån genast efter föredraget, men jag tycker jag sport a t t den sedan blivit verklighet.
Flera komniissionarer för Mor- stigande ' bland kvinnorna och villigheten att bilda kvinnoklubbar ar ganska stor.
Mitt under brinnande valrörelse ha vi plockat ihop tvii stycken har i Värniland, namligeii i Jijssefors och Vahlberg, och vi vänta många flcr.
Har redan skrivit alldeles för inycket och indå inte ett enda, ord om min käraste kapp- hast: bilda distrikt, bilda distrikt inte bara i Vastgöta-Dal utan överallt dar det inte finns förut.
Vad vi bast behöva nu ar ' stabila, or- ientliga organisationer, ch intresserade kvinnor till a t t sköta dem, och de finnas bara de plockas fram.
Och många, många ' €ler kvinnliga talare och instruktörer.
Lat) ss ge varandra .det löftet, a t t till nasta val Jå skola vi ha våra kvinnor organiserade s &amp; de skola stå ' som tanda ljus nar valparollen ljuder.
H u l d a Flood. '
' gonbris .. Där klubbar fuiinos förut hade all- tid mötena en festlig prägel och överallt hade nlnn verkligen b.j u c1 i t t i l l att få kvinnorna till mötena.
Och just cletta gör en.
s5 glad och maii får en känsla av att man inte alldelcs arbstar förgäves.
H511 bara i fortsättningen takten lika bra, bohuslannin- gar.
Sedan var det en liten, liten frist, åtmin- stone om vardagarna, och sen började den egentliga valrörelsen.
Och jag hade nog kallt .blod a t t börja den i Smaland, men det höll också, p % a t t sluta illa för mig.
En or- dentlig uppruskning av gubbarna hade dock nytt.a ined sig och allt gick till slut bra.
Det blev en hel del riktigt stiliga möten mcd Kalmar som glanspunkt nied ett stolsstatligt möte av 600 deltagare.
Klubbar fingo vi i M o h e d a, K o n g a, H o v m a n t o r p, O s k a r s h a m n, K, l a v r e s t r ö n i och A n d e r s t o r p &amp; r val i det här laget också färdig.
Alvestaklubben, resultatet av v %rens resa, börjar koinma i farten.
Dar finns ock- s % många präktiga medlemmar, a t t den hai de basta förutsättningar.
Det bör också kun- na bli samarbete mellan klubbarna i de olika delarna av Småland.
Man kan med skal .saga att vä,r rörelse slagit igenom även i Srngland.
Klubbarnas antal ar i hela Småland mer an ' fördubblat och Morgonbris finns på en mängd platser.
Slutresultatet av denna Srnålandsresa var .också ganska gott och då har man ju bara att vara nöjd och boslredlig.
För de nys klubbarna galler det a t t inte slappa taget för d e första motigheterna utan bara friskt gå på.
Ha vi någonsin behov av samhörighet mellan vära kvinnor s &amp; ar det val n u.
Det goda material, som i alla, fall finns i små- länningarna, måste också komma v %r kvinno- rörelse till go.do.
Småland till Halland.
Början gjor- des i Oskarström.
Kvinnoklubb fanns och det märktes också genast.
E t t storstilat, stamningsful1.t möte; flera nya medlemmar i klubben.
Halmstad nästa, om möjligt an mer stamningsfullt, tack vare musik.
och de- klamation.
Ja, s % var det nästan p % varje plats i Halland.
Dar klubbar fanns hade medlemmarna lagt.
ner ett intensivt arbete för a t t * få folk till mötena.
Stiliga möten hade vi ocks % i Genevad, Falkenberg,.
Var- berg.
Laliolm var ganska bra ocksil.
Alla klubbar fingo flera nya medlemmar och man beredde sig med liv och lust för valagitatio- nen.
Hallandslrlubbarna böra ocksi % ha sam- arbete sinsemellan.
Kallelsen gällde nu Jämtland och därheci var min känning med kvinnoklubbarna slut.
.
Direkt fr %n Kungsbacka till Jamtland gällde ordern, alltså förbi hemma och inte f8 g % hem - men lyckligtvis hade en nådig för- syn låtit partistyrelsen skicka brevet till en plats, dar jag,inte kunde f å något brev.
Och efter friiktlösa försök i Kungsbacka att tvinga fram brev reste jag så hem, dar vid.
t %get lill-tösen och maken möter med tele- gram:)) Fortsatt till Jamland! "
J a g hade varit borta över fyra veckor och jag frågar: V e m hade satt sig på tåget - igen och " fortsatt till JämtlandUl Jag gjordet det i n t e, utan gick hem och &amp; t och drack och var glad a t t f % vara hemma ett Västerås soc.-dem kvinnoklubb.
För mer än tio år sedan preseiitera- des också vår klubb i.
Morgonbris.
En jamf öielse mellan de ' båda o d e r n a vi- sar, att mer an en tredjedel av de gamla .medlemmarila annu finnas kvar i klubben.
Av de ' andra två tredjede- larna ha.
en del radikaliserats, en del konserverats, en del överflyttat sitt in- tresse och sitt arbete till andra orter och en liten del, till slut, ha lämnat jämmerdalen.
Bilden har ovan visar dock endast omkring halva medlemsan- let.
Under de fjorton å r vi haft vår till- varo ha vi visst inte legat på latsidan, men som alltid med våra klubbar, det mesta arbetet har lagts ner p % existen- sen.
Sedan 1.91.2 arbetar inom klubben en studiecirkel, som under stundande vinter ' ämnar ta upp socialismen som ämne.
Representanter har klubben i stadsfullmäktige, skolstyrelsen, flick- Kroverkets styrelse, fattig~årdsstyrel~ sen, pensionsnamnden, fosterbarns- niimiiden.
De .initiativ, som visat syn- ligaste resultatet och som vi ha all aii- ledning att kanna oss glada och stolta över, %r en val ordnad sagostundsverk- sam.het samt drosgården.
Med denna lilla orientering sanda vi en halsning till kamrater landet runt .. A.
S t. helt dygn och bekymrade mig inte en smul om jämtlänningarna.
De gingo salunda förlustiga ett möte och det var nog synd, t y jUst på den platsen, Hainmerdalen, hade de gjort särskilda an- 3trängninga:r och lyckats samla mycket folk.
Fem viillyckade möten hunno vi med .t.
o. m.
Lördagen den 17 sept.
I Jämtland behövs dock en .ordentlig motorplog för a t t plöja upp jorden för socialismen.
En hel del stora platser finnas och en del organisationer k-en, men kvinnorna äro fullkomligt främ- mande f,ör arj je tanke på organisation.
De flesta nedtryckta av fattigdom och h %rt ar- bete.
Splittringsarbetet inom arbetareleden har xka % satt sin prägel på mannens arbete.
De ha tröttnat, blivit olustiga över allt kivet 3ch gnatet inbördes ..
Ingen tidning ha de heller, som ikan halla kuraget uppe.
Det finns dock där såväl som all annanstans några hängivna, uppoffrande sjalar, som al- Irig lata modet svikta och tack vare dessas ~ r b e t e kunde också jämtlänningarna hembara 3s seger ur valstriden.
Om andan faller på mig kanske jag en an- lan gång kan skriva något om själva resan, by den vore värd en spalt för sig.
Ja, resultatet av allt och allas arbete kän- l a vi ju för länge sedan.
Men vi böra aven igna en tanke &amp; t d e t v 6, som nu för kvin- nornas .vidkornniande skola åstadkoinma u n- d e r v e r k e n.
Kom ihåg, de äro b a ' r a t v å.
Vi må ocksä komma ihåg vad dessa tv &amp; ha r a t t a t t v ä n t a a v o s s.
Och s %, tank om högerns jeremiader under valrörelsen kunde bli verklighet, jeremiader- na oni: d e v ä l o r g a n i s e r a d e a r b e t a r e k v i n n o r n a.
Till arbc- betarekommiinerna vill jag saga: Det har under valrörelsen gått en ström av vaknande intresse för vå.ra idéer genom arbetarekvin- nornas led.
Tag vara på och led den ström- men in på ratt bana, t y kanske snart st % vi eljes ' 5.t.er.
undrande: V a r ha vi arbetare- kvinnorna?
.
Till sist: För all medverkan, all omtanke och omvårdnad, allt intxesse och all aarm kamratkansla jag mötte överallt mitt inner- ligaste tack.
Agnes Söderquist.
, For klubbarna finnes att rekvirera från Norgonbris ex.pedition: ' Medlemskort med avdelningsstadgar, som galla i tv % år.
Pris 10 öre pr st. Matriklar till 5 kr.
pr st..
P ii) Några intryck från Berlin.
-- Berlin av i dag och Berlin för t. ex. 1.2 å r sedan äro tv &amp; ganska olika ting.
Utav den genila ljusa, rena och glada tyska huvucl- staden återfinner.
man inte mycket i den mörka, smutsiga och dystra stenöknen runt Spree.
I varje vr5, i varje gata med sin otdlräckliga renhallning, stinkande luft, bri- stande belysning och vanskötta spårvagnar, märkes fattigdomen och tröstlösheten och å de flestas ansikten märkes något .tun.gt, dys- tert och hopplöst.
För a t t nu inte namna alla de ' lernlästade, eller p5 annat sätt niirkta individer, som dels sitta på gatorna och tig- ga och clels vandra omkring, och som bara direkt vittnesbörd 0111 krigets ohygglighet.
Allt bar spår efter krigets, förbannelse och allt vad man både ser och hör blir cn enda ljungande anklagelse mot detta ohyggliga onda, detta mansklighet.ens hemskaste gissel.
Och dock är det blott en refler vi här skåda, enar själva slaktningen försiggått utanför dett.a lands granser.
Men hur skall det då inte se ut i de trakter, dar själva drainat ut- spolats!
- Det kan tyckas post festum att nu skriva on1 kriget och dess ohyggligheter - så långt efter sedan det upphört - men böra vi någonsin glömma det.
Skola vi inte i stället ja1n.t och ständigt återerinra oss det, genomleva det, ha det för ögonen, såsom ett för framtiden varnande:) ' Giv akt 9 ') För- visso kan detta vara, för m %nga i varje fall, både nödvändigt och hälsosamt.
Som det ar indiskret a t t återgc vad man får höra i pri- vata samtal, kan man endast som ett allmänt intryck framhålla, a t t krigslusten inte ens harnied- tycks vara all.deles död.
Revansch- t.anken finns nog kvar hos m h g a och ännu har jag inte träffat någon har, vare sig man .eller kvinna, s0.m trott på framtida fred.
Och det ar just detta som+ " or en s % modlös och beklanid.
Gives det då inga medel att förhindra dess äterupprepande t Maste manniskorna f ör all framtid vara råa och barbariska, onda och hämndfulla?
Nej, det kan inte vara möj- ligt, det fär inte vara så.
' Miinniskorna äro goda och fridsamma i grund och botten; det ä r bara s; jalviskheten, okunnighetens f öljc- slagar., som lgter de lägre lidelserna och be- gären ta överhanden över det högre förnuf- tet, son1 framskapar eländet.
Men är det .d5 omöjligt för oss människor att tygla våra be- gär och lidelser, a t t läta förnuftet träda i funktion i clcss st. %llcl Det ar inte omöjligt - MORGONBR~S och den dagen skall komina, när vi äro över- tygade da.rom, även nar det galler våra mcd- människor, saväl inom våra egna gränser, som inom a.ndra lan &amp; ?.
Men vi måste vara övertygade harom annars komma vi aldrig framåt.
Så lange, som vi ' tro och saga:) ' Att viirlden och niansklighet ' en a r ond och sa länge som det finns människor på jorden,, SS.
lange kommer det att finvas krig)), så länge komnier det för +isso ocksh att vara så, nien den dag vi utbyta dessa tankar och denna tro emot: ') Att det ar inte ' så och a t t det skall gå a t t f å fram en.
ny tingens ordning '), d5 g @ det också.
Nar vi bli fyllda av cn b:rinnande tro på det goaa hos allt och alla, frammana vi dessa egenskaper, o111 de an lig- ga aldrig s &amp; d j i p t förborgade.
Detta är vad vi kunna göra med oss sjal- va, individuellt, för att hjälpa till i arbetet för framtida fred i varlden, men vi ' ha aven lrollektiva.
medel.
Den socialistiska sam- hallsidéns förverkligancle, som bygger på in- ternationellt samarbete, på skiljedomens er- siittande av krig, på internationell avvapnïng ar ett dylikt.
Vid studiet av det nuvarandc Berlin ar det inte utan att man känner sig glad över a t t man tillhör den kategori av människor, som fått ' förmåga att omfatta de socialistiska idéerna och man beklagar alla dem soni inte detta, kunna.
Detta skul !e dock vara möjligt för dc flesta om cle ville en liten smula rycka sig loss ur cle gamla vaneföreställningarna.
Var- fijr skall allt förbli vid det gamla4 Varför kunna vi inte skapa fram något nytt9 Var- för ska.11 det vara omöjligt a t t ersätta det nuvarande banlrruttmassiga sa.mhallssystemet med ett nytt &amp; dant?
Detta ar lika möjligt som a t t ersötta våld med ratt och kommer lika fullt som detta att en gång genomföras.
Det behövs bara upplysning bland man- niskorna och dct behövs endast a t t vi alla lära oss att tanka litet själva samt tanka efter nya lin jor.
Men vi ha även ett annat vapen emot framtida krig.
Vi ha de uppvaknande kvin.- norna att bygga på härvidlag.
Om a n.
det finns mänga kvinnor, som.
ännu äro fångna i ile gamla f öreställningarna härvidlag: också, så finns det dock glädjande hoppfullt, oand- ligt inanga flera utav motsatta slaget.
Med undantag av det fåtal som tro sig vara födda ti.11 a t t alltid förbliva härskare över sina medmänniskor, kan man tryggt påstå a t t alle kvinnor, även de icke soci&amp;tiskt sinnade, kro krigshatare utav instinkt.
Och detta helt naturligt därför a t t de äro övervagandc ' att göra Edra uppköp i känslovarelser och kanske oclrså mer idealis- tiska an mannen.
Komma inte vi kvinnor över liela världen, i alla länder, att sanimansluta oss i att ta bort kriget, som berövar ' oss våra man, våra söner P Vucl betyder för oss om den lilla jordbiten i r tysk, fra:nsk, engelsk eller svensk, om de ~konomislra niellanhavaiidena ordnas upp på h t eller det sättet jämfört med cle livs be- varande som vi fött, v5rda.t och älskat högre i n oss själva.
Äro icke .liven, människorna) mera varda in gods och guld, landområden och s. k. na- tionalara?
Och iiro inte vi kvinnor i all- rnanhet mödrar '?
Det ' a?
p &amp; detta faktum jag bygger nar jag hoppas på kvinnorna som len största n~aktfaktorn i kampen mot kri- get.
Nu tro de flesta kvinnor, i.sin okunnighet) ch enligt gammal vana, a t t det måste vara mannen förbehållet a t t ordna upp dylika större angelägenheter) men nar ' de bara.
s % mGningom komma underfund med a t t aven, le ha medb&amp;täinmanderätt komma de att säga till niännei så här:)) Ja, ni kunna ord- na upp edra internationella tvistemål p % vil- ka sätt ni an behaga, men vi komma aldrig %tt tillåta a t t våra inan och våra söner skic- kas ut för a t t mörda eller bli mördade!
Kan icke detta bli en mission så stor som någon annan för oss kvinnor och kan icke letta vara ett värdigt resultat av var nyvun- na manniskoriitta Men vad 1 7 4 som redan fått blicken.
öppnad.
härför, ha mycket att göra för a t t f å alla kvinnor, med oss!
Hur mycket upplysning och väckelsearbete m&amp;ste inte bedrivas; ja, vi f å arbeta utan rast eller ro tills det inte finns en enda kvar sv den batcgori kvinnor, som jag har träffar så många av och som anse krigen omöjliga att avskaffa.
Det iir dylika tankar som bli de förhar- skande inför ' nöden ' och eländet.
i världssta- den Berlin och jämfört hä.rmed blir allt annat av obetydligt varde.
Det a r också därför som Morgonbris) läsirinnor f å ursäkta att &amp; g intc talat om nöjesmöjligheterna, de för oss billiga priserna här, det varma härliga sensominarvadret, om prakten i de nu för allmänhetens beskådande upplåtna kejsar- slotten och sommarresidensen, om stadsfull- maktigevalet den 16 okt.
eller dylikt som dock Iranske skulle intresserat flertalet gan- ska mycket.
' Får kanske tillf alle härtill nar ljusare delar av landet besökes.
Berlin i okt.
1921.
Nelly Thuring.)
).
.
(ONSUMTIONSFORENINGEN S T O C K H O L M MED i.
3 131.
.
OMNE$
På agitation i Värmland.
(Forts. fr. sid.
4.)
nedat älven, nien lyckligtvis räddade jag den i sista minuten.
L) &amp; jag kom hem var jag gcnoniblöt och sk11.1le torkas.
Kappan hade nägorlunda skyddat - klädningen, men hztten och skorna!, Hatten lades till tork på kanii- nen och skorna ställdes på kant och jag la- des p &amp; soffa; n a t t vila mig efter agitators- livets vcclermöclor.
Då, det var tid a t t be- giva sig till mötet började jag plocka mina ägodelar på mig.
Skorna hade någorlunda torkat, men hatten.
Ja, uppriktigt hade den torkat alldeles för ' mycket, hela den undre delen hade rent av torkat in och i tre dagar, innan ' jag kom till något kulturcentra, måste jag st %ta omkring med en huvudbonad, som indiskret röjde modistyrkets intimaste hem- ligheter.
Det fjärde niissödet presenterade sig lyck- ligtvis aldrig.
Men på kvällen, då vi skulle till och från mötet, måste vi passera över en flotthro.
För en värmlänning är cletta något mycket enkelt och alldagligt, men för en skånska ar det en sensation.
Ditvägen gick bia, då var det någorlunda ljust, men ' tanken p % hemvägen framkallar.
ännu en kall k %re på min rygg.
Runtomkring ruvade natten kolsvart och regnet strilade ned utan uppe- h %ll, inittelpartiet av den flytande bron var viss ' erligen upplyst, men utkanterna lago i djupaste skugga.
Om jag var rädd?
)) Inga- I ' undaJ), svarade jag ka.vat, men i sjalva ver- ket lag hjärtat under tungspetsen och jag drog ett bcfriande andedrag då jag åter satte foten på fast mark.
I Hagfors träffade jag första gången sain- man med några av de andra valtalarna och cletta under rätt s % drastiska omständigheter, Då jag kom fram till hotellet var Jag både frusen och geiioin.våt, dels efter dagens regn och dels eftcr gärd.agens.
I nara tv &amp; timmar hade Jag suttit p &amp; tåget fr %n Munkfors, ett riktigt jbumle &gt;) - tag, som danskcn säger, och fullt av skogsarbetare.
Ngja, skogsarbetarna voro inte det säriista ressällskap jag haft i mina dagar, visszrligcn)) spelte de kort och sjöngo g l.
d a s %ngor ", och visserligen stimu lerade de sig med en) ' buss) ' allt emellanåt så a t t vi ska ' tala tyst oin hur golvet såg ut men i gengäld verkade de gladlynta och för de nied sig e ' n fläkt a r natiir och friluftsliv Men då jag b t l i g e n kom frain var det mir första tanke a t t ffi av ytterkläderna och mec tillhjälp av en filt och cn kopp te pigga up1 livsandarna.
Kjolen h3ing.de jag mycket or dentligt in i ett skåp och skorna stklldc jag vid sidan av soffan, dar jag kröp upp i ett hörn nied filten omkring mig, beredd a t t för djupa mig i en rövarroman jag lyckats an skaffa p &amp; tågct.
En.
diskret knackning hör des p &amp; dörren och i deii ' tron att det var dei kvinnliga tjänsteanden ropade ja.g ett val villigt) ' kom in) '.
Dörren.
gick upp okt tvenne herrar i obestämd ålder visade sig Om jag var fru Larsson?
') Joho)), det var det ju och s % presenterade de besökande sig; två partikamrater p % bilagitation.
Man slog sig ned och bckantskapen resulterade i en in- bjudan till te p % mitt rum.
Men jag kände mig @ iiska besvarad i mitt soffhörn och kjolen &amp; r utom riickh %ll och till sliit m&amp;ste ' artidistrikt och Arbetarekommuner!
.
!
Lat ej intresset för vart parti, som genom valrörelsen blev väckt hos: vinnorna, domna bort!
Sök att nu samla dem till bildandet av kvinno-: lubbar.
För vidare meddelanden tills kriv Sv.
Soc.-dem.
Kvinnoförbund, Ippland,s.qatan 85, Stockholm.
.
i g bekanna mitt bekynmer.
En av her- erns lovade Silskvart a t t)) langa ') mig den ch båda lovade lika älskvärt att viinda ryg- en till medan jag återstal ' lde mig i presen- %bel figur.
J a g höll just på a t t lagga näst ista hancl vid verket d % städerskan öppnade örren och jag trodde nästan a t t hon skulle ealiaerat hela brickan, med både; matvaror ch porslin, s % imponerad blev hon av iien lystiska situationen.
Men jag hoppas a t t nte mitt rykte fick någon allyarligare reva.
illbriiigade ett par .timniar i angenämt sall-; kap och på 1r.vallen hade jag ett av niina) asta niöten.
Över fyrahundra personer och: od stäinning.
Med F i l i p s t a d, som anordnat ett rik-.
, igt festligt möte ' med ljus och blommor och I nnailt, gick.
den sista agitationsveckan in.
3n vecka därefter satt jag på tågat hemat.
l e sista motena i L e s j ö f o r s, N y- r r o p p a, S t o r f o r s, B j ö r n e b o r g) ch K r i s t i n e h a i n n följde i raskt ilag p &amp; varandra och jag har ännu ett in- ryck av en val oljad maskin.
I Filipstad.
lade jag närs övermannats av ett missmod, ionl koni, jag vet inte varifrån.
Det föll iver mig mitt i föredraget, jag tyckte att 11l.ting blev till bara ord, som i alla fall för- clinga.de ohörda ..
Men efter f öredraget kom m tysk sjukslzötcrska bort och köpte en Mor- ronbris, villccn hon betalade med en krona,, ch dagcn cf ter sände arbetarekommunens, rdföra~ide till mig i Storfors en extra grati- iik:~ti.on p % tio kronor.
J a g blev oerhört; lad, i n t e så mycket för pengarna, som för lctta lilla bevis på att jag inte gjort alldeles iiasko i det.
lilla väna Filipstad.
Nitt intryck av turnén var a t t med energi) ch t5laniod kunna vi hoppas .driva fram kvinnorörelsen i ännu starkare takt an förut.
Den ligger trots de många åren ännu i sin linda, iiicn f örutsättningarna ha växt med Itvin~iornas ökade medborgarrättigheter och iven om det ofta ser mörkt ut bör man inte förlora niodet.
Dar vi misslyckas komma an.
dra efter oss a t t lyckas.
Martha Lkrs~on.
u frin kvinnoklubbarnas arbetsfilt, Socialdemokratiska- kvinnomötet i Flen.
På inbjudan av Flens och Sparreholms kvinnoklubbar hade söndagen den 28 aug.
socialdemokratiska kvinnor frän olika delar av Sörmland samlats till möte i Flens Folkets park.
h g, berörande socialdemolrratiska partipro-; ra.inmet samt kvinnornas insats i valarbetet.
Härefter upptogs till behandling valagita-; ionen, som cliskuterades livligt.
Fr&amp;n de ilesta platser rapporterades att klubbarna ~cslutat ' samarbeta mcd resp. arbetarekom- niiner.
.
Mötet beslöt göra följande uttalande: ') Kamratmötet vädjar.
till alla socialde- nokratislra kvinnor, a t t gemensamt samar- ~ c t a med arbetarekommunernas vallrom- nitt6er och därmed bidraga till en socialde- nolrratisk seger vid höstens riksdagsval.
Vi d j a fororda, att på de f å dagar som återst5 ii11 valet, anordnas cn genomgående husagi-; ation med spridning av broschyrer, tidnin- Tar, upprop och valsedlar, och a t t vid alla lessa tillf allcn söka varva nyn mec~lcmmar: ör kvini~oltluhbar eller arbetarekommuner, ianit a t t framh.&amp;lla, a; tt det ar ett brott mot trbetareklassens.
livsintressen a t t icke del-; aga i valet och stödja utvecklingens och socialismens sak. '
Vidare diskuterades frågan om ett distrikts) ildande och hansköts denna fråga till en committ6.
Till kommitterade valdes fruarna.
[da Adanisson, Anna Lindgren och Ellen Jvedberg, samtliga från Eskilstuna.
Förutom detta förekom sång och upplas- sing m. m.
K a f f e serverades vid ett trevligt caffebord.
Till fru Nelly Thuring avsandc camrat mötet ett hälsnin.gste1egra.m.
E t t 100-tal kvinnor deltogo i mötet.
Stamningen var den allra basta.
Sekr. J Från kamratmötet i Ösmo.
E t t alltigenom trevlig t k a l m a t k t e hölls söndagen den 9 okt.
i ösmo av Nynashamns, Tungelsta ' och Ösmo klubbar.
Mötet öppna- des av fru Strömberg i ösnio, som halsade de närvarande .välkomna och darefter följde sång och s % höll fru.
Frösell från Stockholnr ett utmärkt föredrag över årets valresultat och en liten skildring över några av de fr %- r on n. b. och 1 tr. upp Stort.
lager av in- och ufklndska nyheter i Damkappor,.
.Dr &amp; tir och Kjolar I Obs.
l BestKllninaar utföres - till billiga priser.
W1 billiga bestiimda priser.
MORGONBRIS gor, som ligga närmast före i riksdagen, sam1 huru socialdemolrraterna önska en del av dem lösta.
Efter fru Frösells föredrag bjöds p &amp; deklas wation och sång och så tillbringades en ange.
nam stund vid det gemensamma kaffebordet, Mötet beslöt a t t anordna ett s %dant kam.
ratmöte .i varje kvartal för a t t f å till stånd ett intimare samarbete klubbarna emellan.
Mötet avslöts därpå under den angenämaste stamning och hälsningar till kamrater landet runt från de deltagande klubbarna.
I d a Karlsson.
KAKTI .E T Alla slag av.
bankaffärer.
En medlem av Sparreholms kvinnoklubb in, ledde frågan.
I breda drag påvisades hur1 arbetareklassens man vor0 sammanslutna jor den runt i en stor broderskedja för att till, varataga gemensamma intressen, för a t t var, na om frihet och ratt, och a t t det a r kvin, nornas plikt a t t härvidlag stå vid mannens sida.
Vi kvinnor, som insett organisationens betydelse, f å ej förtröttas, vi måste ha alla Söderhamns soc.-dem.
kvinnoklubb våra medsystrar med oss.
Vi skola lära den: att omfatta socialismens idéer, dess höga och.
hade den 12 sept.
anordnat ett valagitations- Bdla tankar om ett nytt på frihet, jämlikhet möte i Stugsund, vilket fick en sådan tillslut- och broderskap grundat samhälle.
Genom ning,, synnerligast från kvinnornas sida, att vår nyvunna medborgarrätt vilar också an.
det; Iran anses som det mest vällyckade val- svar på oss kvinnor.
Det ar därför nödviin.
möte, som under höstens valrörelse hållits digt a t t vi skaffa oss upp1.ysning och krin.
inom Söderhamns område.
Efter musik av skaper samt frigöra oss från gamla invanda ') Kamraterna halsades de närvarande väl- fördomar och då främst denna, ' att kvinnan komna av fru 1 n.
e ~ Wikström från Söder- skall tiga i församlingen) ', t y detta vilja hamn, vilken i sitt hälsningstal meddela&amp;, kvinnorna gärna göra i arbeta.rekommunerna, a t t klubbens avsikt med detta möte vore tv %- Darför behövas vara kvinnoklubbar så inner.
faldig; dels a t t intressera i synnerhet kvin- ligt val, de äro så a t t asga en skola för oss norna till deltagande i det förestående riks- kvinnor, dar vi kunna öva oss i a t t diskutera dagsvalet, dels a t t försöka f å till stånd x h dar vi kannz.
oss hemma.
Vi måste aven en soc.-dem.
kvinnoklubb.
Efter sedan " In- ge till att vi bli representerade dar vi förut ternationalen ' unisont sjungits hö11 hr:, T $aknats, vi f å ej lita på männen a t t de skola Thunborg frå.n Söderhamn ett med uppmärlr- skjuta fram oss, vi måste lära oss tanka och samhet åhört föredrag, däri talaren sakligt handla sjalvständigt samt skapa fram litet klargjorde ' nödvändigheten för arbetareklas- ijalvförtroende och initiativkraft f ör att kun- sen a t t vid det förestaende valet enigt gå na göra nägon insats i den stora rörelse vi fram med arbetarepartiets lista, varjämte p &amp; mslutit oss till.
Inledarinnan ville med ett övertygande sätt påvisades för kvinnorna, ietta inte ha sagt a t t kvinnorna skola g % a t t deras plats i kampen för ett lyckligare sina egna vägar.
Vi böra givetvis samarbeta samhälle vore i deras organisationer.
Före- ned .mtinnen in,om arbetarekommunerna, men draget mottogs med livligt bifall.
) ckså fordra att dessa understödja kvinnor- Efter ytterligare musik och unison sång nas organisationsarbete.
Det finns tyvärr upytogs frågan om bildandet av en soc.-dem.
innu inan, som anse a t t kvinnans plats ar kvinnoklubb, vilket resulterade i a t t 15 1rvin.- mdast inom hemmet.
Men just inom hemmet nor antecknade sig för medlemsskap och in- Sterverkar samhallsf örhållandena på oss terimsstyrelse valdes.
Konstituerande möte cvinnor och som mödrar och uppfostrarinnor hölls den 22 sept., då medlemsantalet ökades It framtidens släkte ar aet vår plikt a t t del- till över tjugutalet.
Till styrelse valdes; aga i arbetet för a t t n5 det mål vi alla ef.
fruarna M.ärta Lennberg, ordf., Ester Kihl-; erstrava: E t t samhälle däruti rattf ardighet ström, v. ordf., Augusta Ström, sekr., Ida 3or.
Magnusson, v. sekr., och Inga Ahlborg, kas- Harpå följde en ganska livlig diskussion.
sör.
Kommissionar för Morgonbris blev fru Haref ter beslöts att bilda Malmköpings Hilma Jansson; Samtligas adress ar S t u g- ioc.-dem.
kvinnoklubb.
21. personer anteck- sund.
lades som medlemmar.
Som lokalfrågan ej 5nnu ar löst kommer Till styrelse valdes fruarna Lisa Hamma- klubben a t t ha sina möten hos herrskapet: in, Edla Pa.lmkvist, Augusta Larsson, Selma Ahlborgs, vilka välvilligt ställt ett rum till Lundin och Olga Bjurling.
Suppleanter förfogande tills vidare.
Möten komma a t t) lev0 fruarna Mina Andersson och Anna Ek- hållas varannan torsdag.
itröm.
Till revisorer valties fruarna Elin För riksdagsvalet arbetade ' den nya klub- 3ngman och Julia Karlsson.
Suppleant blev bens medlemmar p % ett i allo berömvärt iru Mina Gustavsson.
satt, vilket också uppslutningen visade.
Nu.
Klubben ' beslöt anslutning till platsens ar- galler det bara a t t ej l&amp;ta intresset ' slappna,) etarelrommun o.ch sve er ges soc.-dem.
kvinno- utan a t t såväl inåt som utåt göra klubben Förbund.
kvantitativt och kvalitativt till vad den bör Mötet avslöts med avsjungandet av)) In- va.ra.
Besök mötena och intressera utom-, ernationalen " samt utbringa.des ett f y r f d - I. W. ilgt leve för den nya klubben.
stående f ör medlemsskap.
Härefter bjödos samtliga mötesdeltagare på raffe.
A-a.)
', ' Från ett möte i Malmköping. '
' Söndagen den 2 okt.
bildades en soc.-dem.
kvinnoklubb i Malmköping.
Denna kan man saga a r en frukt av kamratmötet i Flen den 38 aug.
Till detta möte voro förutom kvin- noklubbarna inom Sörmland aven arbetare- kommunernas kvinnliga medlemmar inbjudna, och infunno sig också bland andra kvinnor från Malmköping.
Dessa intresserade kvin- nor konzmo då till insikt om a t t de borde sanimansluta ' sig i en kvinnoklubb och an- modade sedermera Sparreholms kvinnklubb a t t hjälpa dem med starten, vilket förslag denna - klubb med glädje accepterade.
Alltså, den 2 okt.
ställde Sparreholms kvinnoklubb färden pr lastbil till Malmlrö- ping.
Mötet öppnades av ' fru Edla Palmkvist, som halsade de närvarande välkomna, var- efter Kvinnosången sjöngs.
Till ordf. för mötet utsägs fru Elvira jansson, Sparre- holm, o,ch till sekr. fru Lisa Hammarin, Malmköping.
Haref ter upptogs till diskussion f r %gan: " Varför böra kvinnorna organiser9 sig 8 - a Högsta inl8ningsrämta.
Stockholms stads, 8toclkholms o. Uppsala lans soc.~dem.
kwinn.odi- str~~kt.
.Adr.
: Kassören Fru Gerda Berg- strand, Bromsten.
Sthlm8 WlSm.
(I (vimnmogt1wbb jeoc.-dem.)
avhiiller ordinarie mote 4:de mhdagen i varje m h a d M.
7.30 e. m. Obe.
Lokal i D-mlen, Polkets Hne.
Y@relsen.
StocRhoOms sódrr krhunoklubb eoc.-dem.)
avhiiller ordinarie eammantrade 1:sta onsdagen i varje m h a d hl.
8 e. m.
1 lokalen 3 tr. Sadra Folkets Hua.
Ordf. fröken Anna Svensson, Clrindsgatas 10, iii, Stockhoim.
&amp; @ eken.
Vasustadens soc.=dem.
kvinno- klubb har ord.
möte 1:sta m~ndagen och 3:dje tisdagen i varje manad kl. 7,30 e. m.
A lokalen Upplandsg.
51, 1 tr. (Gustav Vasa-automaten).
Uppbörd och inskrivning v a j e möte.
Styrelsen.
Kungsinolms soc.-dem.
kvinnom klubb avhaller ord.
möte 3:dje onsdagen i varje manad kl. 8 e. m.
S:t Eriksgatan ' 21.
Ordf. Hildegard Ström, Bergsgatan 27, 1 tr. ö. g. Fii~eieämgen för Hembiträden i Stockholm avhaller mote 1:sta torsdagen i varje m h a d kl. 8,30 e. m. i Poikets Hue P-sal, 3:dje torsdagen i Folkets Hus C-sal.
Styrelsen.
Apvika oac.-dem.
kvinnoklulbb av- hllller ordinarie möte 2:dra mhndagen i m h a - den kl. 8 e; m.
H Folkets Hua ' C-ad.
Styrelsen.
- - Billesholms sot.-dem, kvinno- klubb häller ord.
möte i Folkets Hus i Södra Vram ' 2:dra tisdagen i varje manad kl. 7 e. m.
'.
Styrelsen.
Eskilstusia krinnsáiubb avhalier or- dinarie möten 1:sta milndagen i varje manad kl. 7.30 e. m. i Foikets Hua, rum n:r ' 4.
Styrelsen.
Höganls soc.=dem.
kvinnoklubb haller ord.
möte 1:sta och 3:dje måndagen i månaden.
Ordf. fru Helen Olsson, Börenings- ' Adressl ista.
gatan, Höganäs.
- P S p h g r sot.-dem.
kwinnokiubb a v.
För u p p g ö r a n d e av en t i l l f ö r l i t l i g hhller ordinarie möte första torsdagen i v a j e dressl lista f ör våra klubbar, distrikt m h a d kl. 8 e. m. i Folkets Hm.
) ch f a c k f ö r c n i n g a r,.
uppmanas desam- StyreZserr.
n a att o m e d e l b a r t insända namn o c h i dress på ordf. eller k o r r e s p.
sekr. till Solna soc.-dem.
kvinnoklubb hhller i ö r b u n d s e x p e c l i t i o n e i?
, möte 2:dra tisdagen i varje m b a d kl. 8 e. m, J p p l a n d s g a t a n 85, S t o c k - i Huvudsta Folkets Hus och 4:de onsdagen i vaxje m&amp;nacl kl. 8 e. m. i Hagalunds Folkets i o l m.
Varje f ö r e n i n g, s o m insiinder.
Styrelsen.
- Hus.
l e g a r d a uppgifter, erhåller 1 ex. av ' ten tryckta adressf örteckningen.
Obs.
!
Alla sot-dem.
kviiinoklub-) ar, som bildats under .året, uppmanas Sirskilt beakt.a denna vlir anhållan. '
Ordf. - Sundbybergs sot.-dem.
kuinno- k l d h haller möte 1:sta tisdagen i varje n h a d kl. 8 e: m. i Folkets Hus.
Stocklidm, .A.-B.
Arbetves Tryckeri?
1921
