# ID: svediakorp-per2469
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1921
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 16,100
# sentences: 966
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Utgiven av styrelsen för Sverges Socialdemokratiska Kvinnoförbund.
N: l.
Januari.
17:de arg.
1921.
Radda aven barnens sjalar!
f i h n d e vanmakt i fråga om att stilla I rorna efter det krig, som 1 9 l4 sattes kriget.
Karleksverksamheten .. har up- i gång, men som d å länge ruvat över penbarat en förfärande okrist ' lighet.
Europa och som efter fredsslutet ru- Innan den f örtjänar namnet kristlig] var.
på a t t hterkomma.
Den engelska kvin- na .- mrs Buxton - som här nyligen skil- drat det stortartade ver- ket Radda barnen, som h011 satt i gång inom de anglosa~xiska landen och som även i Sve- rige fått livlig tillslut- ning, har visat den var- ma och vidsynta barm- härtighet, som man hos många enskilda inom landen saknat.
Inom vår svenska förening för att R a d d a barnen arbeta kvinnor med vitt skildai känslor för de stridande landen; men alla förenade i viljan att lindra nöden var de än finna .den, att åt framtiden radda bar- nen ur alla folk.
Barnens nöd i, krigslanden har fri- gjort ek stor värmebölj ' a, som vällt genom den lidande världen.
Men vad den kunnat åstadkomma .har endast varit vad skogens roda sommarbär äro i en av brand härjad skogs- mark.
De små bären lysa och för &amp; med sin årstid.
De svarta stam- marna stå kvar.
Verk- lig,.
varaktig hjälp har ej - kunnat givas ens från vårt land, som .dock nått så högt i godhet.
Och aven inom vårt land har godheten ofta varit ovis, så att de unga gästerna mött klemande svaghet i dal-, let för vad de bäst be- hövde, en viljeupprät- bnde inverkan.
De ha begåvats med grann- låt och läckerheter, dar en.
planinksig hälso- vård \ varit mer av nö- den.
De vitt skilda meningarna om de stri- dandes skuld eller oskuld ha även inom de neu- trala landen gått vida isär.
Den enes hjärta 1 I *.
*.
Men det ar icke nog att rädda barnens liv och halsa.
Det gäller framför allt att radda har varit öppet endast for centralmakternas li- dande, den andres en- dast för Belgiens och Fraikrikes.
De, som Ömmat .för nöden i de baltiska länderna eller Pole ' n, ha ofta ingenting känt för den i Ryssland.
F &amp; ha haft så vida hjartan, att de kunnat omfatta alla de av varan- dra sönderslitna.
vinn or s.om män ha kommit med anklagelser och för- domar itven i den från de neutrala landen övk de hjälpverksamheten.
ristend domen uppenbarade sin för- * m. dercts sjalar.
Den anda, som först kriget, sedan fredsslu- A: Rodin: TANKEN.
1 måste den djupna till anda och san- ning.
Den behover bättre lära se li- dandet även i det ' egna landet, icke endast i de fjiirran landen; icke blott inom de besegrade folken, utan aven inom de segrande.
0.ver hela Europa, över nästan hela jorden har synda- floden gått.
Allestädes se vi spill- tet utbrett ar sådan, att nar de nu lekande barnens m j.uka lemmar hårdnat till den ' styrks, som behöves för vapenskruden, skall det i barnens.
hjärtan eggade hatet slå ut i- en ny världsbrand.
Denna skall göra Europa till ett förgånget såsom Nineve och Babylon äro det.
Vad som kan raddas av dess kultur skall baras vidare av den fjärran Östern eller den fjiirran Västorn.
i.
-
B3:ORGON.BRIS.
.
.
sina barn nu än göra .det om tjugo år: * * Morgon bris.
, tk Tidning f ör den socialdemo ' kratiska kvinnoröplsen.
Utgives av styrelsen för S ?wges Socialdemokratiska Kvinno-.
förbund.
R e d a k t ö r: Ruth Gustifson, Bränn- kyrkagatan 27; Stockholm Sö.
St.- Tel. Söder 74 94.
E x p e d i t i o 11: Anna ' Svensson, Grindsgatan 10, III, Stockholm Sö.
P r.
e n u.
m e r a t i o n s p r i s: Helt år kr.
3: -, halvt år kr.
1: 50; lös- niimmer 25 öre.
A ii 11 o 11 s p r i s: Sista sidan 25 öre, textsida 40 öre pr mm. '
Sverges Sot.-Dem.
Kvinnoförbund: Ordf. och korresp.
sekreterare: Fru Signe Wescman, Upplandsgatan 85 III, S t o c k h o l m.
A.
T.
24436. '
, Från det nya kriget kan Enropa frälsas endast av en ny ' religion, som återger själen makt.
i världen, som förvissar vårt släkte att all världens vinning är intet om vi under dess eftersträvande taga skada till vår själ.
Årtiondena före varldskriget visa i fråga om kulturen ' en sådan fall- hastighet, att knappast något annat skede av förfall erbjuder ett motstycke, Och långt ifrån att världskriget med, fört någon änd ' ring, har nederlagets förtvivlan å ena sidan, segerruset å den andra, åt vinningslusten, nöj es- raseriet, lastbarheten givit en hets, som överträffar den varld slighet och f örvildning, soin förberedde världs- kriget.
Redan före detta.
tumlade so- kande eller sörjande sinnen in i alla slags religiösa samfund.
Efter krigel ha dessa samfund .- kristna och i c h kristna - mångfaldigats och man hö1 detta anföras som ' bevis på att an- darna vakna!
Ja, till inbördes kiv.
Men ingenstädes - annat an i en.
samma hjärtan - ' har den helige andt ': v vaknat.
.
l Och darför iir det, djupare sett, en- dast grymhet att radda barnens,krop- par.
De räddas endast för att om tjugo ar lida och dö som de miljoner, vilka nu sova i sina förtidiga gravar, Miljoner, bland vilka många tusen slocknade i hoppet att genom sin död från krigens förbannelse frälsa mänsk- ligheten!
Låt hellre barnen dö m an att om tjugo Ar baddas på nya slagfält.
Lat hellre mödrarna gråta Tiden eller kivet!
Jag går och fryser utanför en fransk folkskola en .dimmig och rå november- morgon i Paris.
Ännu har inte port- vakten öppnat skolans dörrar.
Jag ar den första darutanfiir, ja, nästan en- sam förresten på hela den smutsiga bakgatan med dess fula, gr&amp;, rampo- nerade hus.
Över porten till ett hus va j ar trikoloreii, sjaskig och vindbiten.
Det huset är sko1,an.
Annam skulle ingen kunna tro, a t t byggnaden vore statens och därtill en uppfostringsan- stalt.
Så alltför enkel ter den sig.-.
.
Som jag går dar, kommer jag att tänka p % andra liknande promenader jag gjort utanför skolor i frä,mmande land i en tidig morgonstund för att vara säker om att få följa arbetet helt:.
under en läsdag.
Jag minns de hol- ländska skolorna inne bland stamnhgi- fulla, gamla.
gator eller ute på d e grön- sak~doftande, kanalomflutna polderna, j ag minns de bilgiska mied sina livlig4 svartmuskiga ungar från gruvdistrik- ten, och jag minns de tydka med hela den har av b1eka; undernärd.a odh små- växta barn, som där ' drog förbi min syn.
Alltid gick jag darutanf ör skolorna med samma spänning.
.
Den gällde inte bara detta, hur man som främling skulle bli mottagen.
Nej, den gällde mest något annat.
Det nästan ängsligt frågade inom mig varje ' gång och fr &amp; gade, utan att jag själv visfe, hur frågan fran början blivit till.
" Skal jag därinne i sko1a.n möta t i d e n eller l i v e t? "
Underliga ord att stalla som motsats till varandra, tanker någon.
0lchr dock, jag vill behålla dem som uttryck för tv &amp; huvudstamningar, man kan få i, skolans- värld, och jag gör det desto hellre, som de kommit för mig rent1 spontant utan konstlade formulerings- f ömök.
Skall jag därinne möta Tiden eller Livet,.
det var alltså frågan och är fri- gan.
Skall jag finna den stgrning över undervisning, lärare o * bara, att jlag f örnimmer liksom blott tidens ma- Detta var - S % vitt jag kan minnas det - lande ström med .släktena som födas, huvudinneh&amp;llet i det tal, jag.
höll p &amp; mötet, fostras - och dö.
Intet hejdar ögonblic- som samfundet Redda barnen!
hade anordnat ket; intet.
intryck, inför vilket .tiden p &amp; Grand hotel den 19 november.
står stilla .. Alla dessa barnansikten skola de bara ge en fas av en d n - niskoålder?
Och fragor och svar skola ' de bara bli det entoniga ackompagne- manget, som upprepar vad ansiktena Ett gott, lyckosamt saga: " I dag sitta vi har, i morgon och för vart arbete våra barn.
Vad till nyttar all strävan, och var rörelse fram- a118 kunskaper, .allt.
a r dock till slut bara .f örgängelse.
Tiden undgår ingenj, gangsrikt.
tiden tager allt. '
' Eller skall det hända, som det hänt tillönskas klubbarna landet runt ibland: Die många små fötternas tramp i trappor och korridorer, sån.
av gen, som sjunger om det eviga krets- Förbundsstyrelsen.
loppet.
Så går dörren till klassnm- Mena vi allvar med att radda bar- nen d &amp; måste detta allvar bli livsav- görande, Det vill säga, bestämma våra tankar, ord och gärningar.
Då måste vi följa Jesu maning, att taga barnasinnet till vårt föredöme, att vinna den enfald; för vilken ett är nödvändigt.
Endast sålunda kunna vi onidana denna värld t:ll en sådan enhetlighet, att barnens sj alar kunna väckas, kunna vårdas, kunna växa.
Den nuvarande världen ar så danad, att barnasjalarna av hem, skola och samhalle förkrympas under fredens och förtrampas under krigens ' år.
innan hemmen, skolorna och sam- hällena till brädden fyllas av religiös vördnad för det heligaste av alla kall: att föda och fostra de nya släktena, kunna barnen ej i ' sanning räddas &amp; t livet.
Slaktet skall endast föras vi- dare till nya slaktningar, i blodiga eller oblodiga former.
Det kan aldrig växa över de mått det redan i histo- riens början innbhade.
Först när män och kvinnor - så- som fäder och mödrar,., lärare och lärarinnor, priister och fdkombud - finna det högsta uttrycket av sin reli- giösa anda i att dana en ny varld för nya själar, då kan en ny tid komma, d &amp; kan apan och tigern inom vårt släkte slutligen dö.
Ännu leva de bada djuren inom de olika klaqsernas, partiernas och foster- landens murar.
Först när den ' anda kommer, som gör oss alla till lemmar i en lekamen - mänskligheten.
- kunna i i i sanning iädda barnen, emedan .denna nya anda då har räd- dat oss alla.
Ellen ' .Kaj.
: " ar u
MORGONBR ' IS --- 1 iuet upp.
Många par nyfikna ögon se på främlingen.
Lektionen börjar.
.
- ' D % med en6 händer det något.
Kom- Mitt ödes stjärna.
3.
.
mer det.
från lärarinnans röst, kommer det från barnen, jag vet det inte, men T i d e n stannala.
Jag förnimmer inte Nog såg jag förr mitt ödes stjärna brinna 1angre den malande strömmen.
Jag ' känner Livet gå igenom den lilla skol- i himlens - rymd,.
dit endast drömmar h.inna.
salen.
Varje ansikte dar ar en liten Jag var de.n gången herr Cervantes ' Don Quijo * te, människas, varje ord kommer från ett ' och jag var ung, och allt var ganska gott.
själsliv, som vill leva sitt liv och kra- ver respekt för sig.
Jag hör inte Men nu s &amp; ser jag mest herr Sancho Panza, langre trampkvarnen.
Tiden är ute- ochlmitt förnuft förmar sig lätt förskansa stängd.
Härinne bor livet.
- Men ännu g %r jag utanför skolan emot var utflykt av mitt inre - av en sjal, på den ruskiga Parilsergatan.
- .Nu som vill ha luft och ljus emot min Ai ' iel.
börja barnen komma, somliga ' ensam- ma, somliga med sina mamlmor eller fader.
Många små se så ruskiga och Men går det ' ernot var och vinden susar medtagna ut, som om de legat i ldader- na hela natten.
S-äkert ha många gjort i tunga bokars kronor, havet brusar det också.
Och hur de se sin evigt unga, kända; melodi,.
ut!
Man Iran bara beundra dem, att då mitt förnuft ej Iangre stsr mig bi.
de i .den utstyrsel, som " klädde " * dem,.
ändock följde sina små till skolporten Då ar jag åter ung, och Sancho Panza efter att ha tagit avsked av dem med får sjalv ' sin värld och sina plantor ansa, det obligatoriska franska kyssandet.
- Så försvunno de små i den gråa por- ty med hans herre emot stjärnorna jag styr ten, .över vilken trikoloren vaja- mot livets stora, stolta, ljusa aventyr.
de ---.
.
Se ' n porten slukat alla sm %ttingar- na, slukade den också mig.
Jag kom na gång redan i folkskolan!
.
Jag dande ansikte av en trettiofem- eller lagom.
iiinanf ör f ör att se Grektrisen tänkte på den jordbävning, som i sven- fyrtioåxig kvinna, snarare fult an vac- p &amp; vag, inte till morgonbön - sådan ska flickskolor (gomkolor ar det här kert, men, med ett par ögon, som hade.
: har nian soin; bekant inte i statens inte tal om) a r liktydig med klassernas livet i sig.
Det var deras språk, som # kolor i Frankrike - men till, mönst- inmarsch!
Emellertid fylldes klass- de sm % förstodo, och .det var det, som ringen av de olika klasserna.
Eon och rummen snart; och innan jag visste kom dem att tala så öppet,.
och det hela hennes stab ' av lärarinnor i svarta ordet av, befann jag mig som åhörare kom dem .att glömma, att ' ' miad.ame " hade två striinga veck i pannan, som ärmförkladen f ört janade egentligen framför femtiotvå småflickor.
LaFariimaii i sitt svarta armförklade ibland kunde skrämma dem riktigt.
sitt särskilda kapitel.
Vare det nog sagt, att om jag hittills varit överty- besteg katedern.
Jag sbg knappast p % Hon hade livet i sig deras lärarinna gad om att .den lararinnetyp, s o v j.ag henne.
Jag satt så ' helt fången i den och.
det kände barileii, ja, det känner nu i kött och blod såg framför mig, staming, som %synen av dessa stor- barn alltid, bättre kanske ' an vuxna.
Och så hölls dar en lektion om kar- för lange sedan var utdö.d - om den st.adens.
fattigaste små och krigsårens .ens funnits annat a11 i skamttidningar- barn gav mig.
D % kom ' det från 1a- lek till de ' gamla, en lektion, som na - s % fick jaag nn se, att den lever rarinnan p % ett satt, som inte kan i jag aldrig glömmer.
De små talade och frodas i den mest skönhetsiilskandc ord beskrivas, med hela den ' varma, mest.
I fantasien adrades de.
De bland stader.
Jag visste inte, om jag ömnia, till f örtroende inb judande ton, ryste inför sig själva såsom hjälplösa skulle skratta eller.
darra inför henne i vilkenr det sades: " Antoniette, har och sjuka, de trevade sig fram med Men tydligen gick vagen till h.enna du någon mormor eller någon far- dalig syn, de stapplade uppför trap- hjärta snarare över det sen.are, s % jag mor? "
Den lilla tillfragade &amp; %g be- por med varkande ben, de sutto i en- såg nog ' allt annat En skämtsam ut, klagande u t ' och svarade: " Nej, ma- samheten övergivna av alla, och - de, nar j:ag kom, fram med mitt ärende dame, hon dog förra året. "
Men så kommo åter till verkligheten och kan- att få .höra lektionerna i moralunder.
säger en annan: ' Waddme, jag har de sig latta som.
vinden, frifika och visning, d.
v. s. den undervisning som en.
Hon a r blind, men hon kan sticka sbarka, och med fuktiga men gladje- i Frankrike ersätter kristendomsunder.
and %. "
Och s % följde en massa små strålande ögon brot det löst som i en- visningen i skolorna ..
Hon mumladc bekännelser om grand ' m ' h eller stammigt jubel: vi skall göra allt gott nggot om.
att vi i Norden visst m-2s.
grandpSre, om deras öden, sjukdom vi kunna &amp; t de gamla, åt våra.
gamla, far- och morf oraldrar.
trodde den franska moralen, och jag eller dylikt.
Sm.å b a r n a ~ j a l a ~ som muml.ade något annat, och så gav hor öppnade sig och talade om sina erfa- Sådan var dema lektion i moral i mig med e n min, som om hon utför1 renhete?
med sin vuxna van darframme en folkskda i ett av .Paris fattigaste en handling av varldshistorislr bety i katedern.
kvarter.
Det var inte den sista jag delse,.
sin välsignelse till.
* att b ö r j ~ Tiden ' eller Livet!
Nu stod Tiden hörde i den skolan.
En annan lektion mina studier i den åttonde eller mei stilla.
Det var inte längre den ma- o?
" ödmjukhet ".
också till de lande ströpnnen, .det var inte män- pärlor av andra ord den.
lägsta klassen i henner fransk moralundervisning,.
1.iiSkoålder ' efter människo %lder, klass jag bevarar i minnet, och från vilka sko1.a.
!Ciotals, och ater tiotals för att intt efter klass, som trampade dar i fragor tankarna ovillkorligen.
flyttas till saga hundratals små, fransyskor f r k och svar.
Nej, det var livet, livets " bi~bliskhktorietimmarna ' ' hemma hos 6 till 14 %r defilerade förbi mig, allr sång, som kom tiden att tystna, och ow ...
kliidda i svarta förkläden, Det såg som-tonade genom allt vad som sades Nar jag lämnade den gråa skolan lite .dystert ut, men det ' gjorde ingen&lt; därinne i skolsalen.
vid den grha,.
smukiga gatan, såg jag ting, för flickorna gingo och rörde si€ $ag m h t e .se p % " madame " i det igen på trikoloren.
Men nu var iiet, s &amp; vackert.
Parisiskans mangbes jung svarta armf örklad,et.
Ett gulnat, li- som om den illa medfarna flaggan, som. '
b '. '
' ', ',,.
.
-.
.
MORGONBRIS Frågan.
Av Anna Björkrnctn .. (Forts. fr. n: r 12.)
' &gt;Nej.
Inga bestämniiigar till mitt jag böra ha .ditkommit i fientligt.
syfte, då är vi ju återigen inne i det me- ningslösa.
Men d @ kunde ju ligga en del i det där talet, att vi kanske .. ej ser s$.
l %ngt med vara .nuvarande resurser.
&gt;Möjligt.
Ty jag utgår ingalunda, som du något egenmäktigt postulerade, f r h den absoluta negeringens s t h d - punkt.
Jag förnekar överhuvud taget ingenting och medgiver som sagt gärna den eventuella tillvaron.
av obecrän- sade möjligheter.
Men det mig för de ögonblick, som utgöra mitt liv, ingen tröst.
Den åskadning, som pas- sar för mitt liv här, den måste vara byggd med mina nuvarande resurser, för att jag skall kunna ha någon glädje av den.
Dgrför, lika litet, som jag.
kan förneka möjligheten av en till- varo, som jag icke har reda på, lika litet kan jag sätta in n %got p &amp; ett hopp, vars uppfyllelse jag aldrig fun- nit nagot tala för.
De, som tro, kan jag till och med kalla i viss mening lyckliga.
De borde åtminstone vara det.
Men deras tro matte ej kara mycket stark.
Det.
har jag al1ti.d tyckt vara de kristnas - svaghet: att de ej synas, lyckliga.
Ty de skulle $.I tanka: Vad betyder allt härnere?
Detta livet ar endast en förgård, en skenbarhet en svag avglans av den egentlig2 verkligheten.
Alla tragiska livs han^ delser mista ju sina dimensioner in- f @ oändlighetsperspektivet.
Och allrz mest, vilken befrielse att tanka, at1 det rättas på alla missförhAllanden alla orättvisor.
Ty, min vän, du skal icke tro, att min åskådning kan hysa!
i kraft av någon sorts den obrutnr styrkans självhävdelse, för att jag ä1 e n lycklig människa.
Ack, jag hal levat för länge för att i bahal mening kunna kallas lycklig.
Men hur är dei med deras övertygelse?
Nåja, jag hal sett den hos mAnga, den starka tron Lat oss framför allt icke vara orätt * visa!
Jag har sett iust ' denna visshei ge styrka i vanskliga belägenheter ock hört vissheten ocksh få förtjänsten a ' c den visade styrkan, om jag också sagi mig, att styrkan kanske funnits d &amp; tron förutan som en naturlig emana- tion av en stark natur.
- Men jag kan som sagt inte tro helt enkelt Tillvaron skötes ända för vansinnigt .för ' att den - skulle kunna vara exposer ' '!
förut bara talade om tidens obönhörli- ' I.
ga gång, i friska färger sjöng om livets seger över $deii.
S i g r i d Gillner.
s Ja m e n all-, fruktan, botkar den av en karleksfull f adersstyrelse.
Jag behöver icke ta till det vanliga exemp- cke egentligen i detsamma: radsla let med viirldskriget för att få ett bel or livets upphörande?
B.
lagg f ör kärlekstrons bankrutt.
Till-)) Jo.
Men nu maste jag upprepa varon har både förr och .senare i det nig, eftersom du aterför samtalet till allmänna som det enskilda gett exem- in redan passerad punkt.
.
Men må- pel på en tragik, vars dimensioner lända har jag ej förmått uttrycka mig, måste.
synts sin generation ouppnadda illräckligt tydligt.
.
Jag vill icke lyss- i vidrighet.,.
la fill lockande röste ?.
Finner du det.
&gt;Jamen just på den punkten skulle iock icke manligt att modigt tänka man rädda sig med erkännandet av iig in i: detta liv kan vara det.
enda.
v&amp;ra nuvarande., resursers otillräck- 3ch så and % fostra sig till mod och $adje.
Det kan en mänska makta; lighet.
D.
.
Det vet du:, &gt;Jag ' trodde dock, att ni tänkte er en utveckling av de f örmögenheter, %Ja ..
Den unge betraktade ' med som vi nu ' anse som våra högsta.
I leundran det lysande ansiktet frani-.
s &amp; fall skulle- evigheten innebära.
en iör sig med den klara, breda pannan, Eullstandig omvandling av alla ' värden.
som en begynnande skallighet gjorde Det jag förut - s e t t som högsta rätt in.nu högre.
, Ja, det vet jag, och skulle bli orätt och vice versa Jag let har alltid fyllt mig med vördnad. # skulle anse som god och kärleksfull Den Rldre slog ned blicken.
.
en fader, som driver sina stackare D Jag menade inte så, - tänkte inte förblindade barn i avgrunder av li- på mig själv, som du nog k a n förstil.
danden och fördärv.
Eller ocksh fick Och jag menar heller icke, ' att om,en jag pruta av p &amp; u1 pfattningen av Gud mänska, som mäktar en livsföring, som det dsmäktigt absoluta.
Men en rådan som den jag nyss skisserat den, sådan Gud har jag ingen användning skulle kanna överlägsenhet mot andra, för.
DA skulle jag förr t.ro på~~någon ioni Einna sanningen ligga på ett an- sorts fortvarighet efter.
samma nyck- nat plan.
Ocksa vi ana kanske gärna fulla normer som de nuvarande, s %- nya boningar bakom den stängda dörr, ledes i förnuftets namn slappa av på rom heter.
döden.
Och m %nga saga den absoluta ändamålsenligheten i rig?
' dröm och aning sett en strrnma evighetsstyrelsen, men en sadan tro av .ljus sippra fram genom springornas skänker ingen trösts, en skugga av mörker. '
Men vi sätta ej niigot in p i ett leende lekte kring- de tunna lap- denna aning.
Vi saga med en oänd- parna, B och det finns ingenting heller: lig ödmjukhet: det kan vara en möj- som tvingar mig att tro det.
Om del lighet och en omöjlighet.
Därom veta inte skulle vara det, att.
den en g$ng vi intet, absolut intet.
Jag kan sam- tanda livsgnistan kanske ej ' upphör manfatta det s&amp;: vi upphöja ej til Ty vi äro väl överens.
Vi h a lämna- maxim det som vårt förstand säger de mest vidskepliga sthdpunktern: kanske vara en fiktion.
- För övrigt.
bakom oss.
Vi ta inte ens med i rak * Lyckan beror ej p % yttre händelser.
ningen dem, som göra tron på vissr Om så livet ej skänkte mig mer an dogmer.
.
till förusattning .för fortle, stunder som dessar, han länkade ännu vande.
en gång in samtalet p$ skamtets oskyl- 8 Naturligtvis.
M &amp; tror du, inte, ati diga mark, s d &amp; jag ligger och.
gräver känslan av att - leva i evigheten, inföi ned mina fötter i mjuk sand och ser Guds öga bidrar att höja moralen?]
över det - bhskimrande havet, f örsankt &gt;Det.
talet har jag aldrig förstått i samtal med en grekiskt, naket skön Den evighetstroende kan ju synda p!
yngling, eller då jag sitter i skogs- ngden, slarva litet.
Han ser sig ji kanten med min Homer, vad så?
Re- möjlighet.er att ' bättra p &amp; slarvet i er dan detta är mycket att vara tacksam annan: tillvaro.
Men om man tanke] för.
Men de flesta ha för stora pre- sig, att detta livet är vår enda mani * tentioner.
För övrigt på den, punkten festation, blir det ju oandligt betydelse- liksom på alla övriga har naturen va- fullt att få den i så hög kvalitet son rit lika orättvis.
Det ar e n fegava, möjligt.
B given oss vid födelsen, konsten .att &amp; a, jag medger, att det gamlr vara lycklig.
Somliga äro alltid lyck- talet om ' den troendes moraliska över.
liga, och då .. alltid oberoende av yttre lagsenhet är föråldrat.
Livet bevisa] händelser.
B. ständigt, att ett moraliskt handland (&gt;Du vet 9, den unge talade mycket ei har med de individuella åsikternr sakta .. .Du vet jag var lycklig.
Du Zt skaffa.
Men - jag Aterkommer vet, varför jag talat som jag gjort i Lyckobehovet i djupm&gt; mening tvin dag.
s Ear oss att räcka oss mot en evighet.
&gt;: .Jas, en .öm vördnad inför sorgen u SNU borde vi enli.gt sokratiskFföre- till.
döden.
genomandade den andres döme först.
bestämma vad lycka ar föl war.
3 Jag vet.
s *. '
att undga att tala om olika ting.
.
Mer &gt;Jag var lycklig.
Jag har sökt be- jag tror vi reda oss ända.
Kom ih %g härska mig.
Manlig behärskning, det att i och med vi börja tänka, kmnl är humbug, en has.
Det stracker sig vi ej längre-vara lyckliga.
Barn ocl.
ända blott till det yttre.
Munnen ler, djur och kanske vildar äro det, on och hjärtat gråter .. Osvald, jag krii- de icke s. &amp; ofta hemsöktes av fruktan.
; ver henne;.
Den unge kastade.
sig, ' ' ' '
MORGONBRIS x&gt; &amp; marken.
Hans skuldror skakade.
bi1dand.e a v ett distrkit för Blekinge klub- bar, inleddes av fru A n n a L i n d e r, som Hans fingrar grävde i sanden.
Vännen Jade sin hand * på .. hans axel.
Ikrnnade en redogörelse för: distriktets verk- Han satt eftersinnande.
-- Ar det inte sandret i Skans och ansåg a t t det gjort god nästan alltid s &amp;?
Evighetsbehovet bott- nytta i synnerhet för de små klubbarna ge- nar i egoism och här sällan att göra nom a t t stödja och hjälpa dem med agitation Det flammar e n brasa i kakelugnsvrLin med renad längtan efter intellektuell och förmedling av talare.
Avgiften var satt och skymningen faller så stilla.
klarhet.
Ar det inte alltid så, tänkte så lagt som 40 ore pr år och m ' edlem: DS Därute hörs vinterstormarnas d ån.
han, att vi kräva ett fortsatt liv för flertalet klubbar uttalat sig för bildande av med larmet sin.
röst förvilla, att få ersattning för vad vår nuva- ett distrikt, beslöts i enlighet härnxed, nr- rande tillvaro be ' dragit.oss pk?
- Men efter interimsstyrelse på 5 personer tillsat- men har i mitt furn är så tyst och lugnt han hade icke hjärta att saga, vad tes.
I styrelsen va.lides fruarna Bernhardina när brasan värmer och brinner han tankte,.
t y ' han bar djup respekt Bengtsson, Anna Olsson, Ahna Ka~lberg, och, allt som för sinlzet var mörkt och, Andersson, ~ o n n e b A ~, l ~ a för känslolivet, vars eterisering han ~ a r l ~ h a n m Betty tungt Agren, Sölvesborg, och skulle dessa utarbeta ofta sett leda till hela väsendets för- i - kväll flyr bort och försvinner.
tvining, och den unge var hans vän. '
förslag till stadgar.
Högt.
sade han: &gt;Jag kund6 tala Nasta f råga l7ar: " Solidaritets- och an- om tiden, som till en viss grad läker svarskanslan hos kvinnorna)), vilken f öran- Jag sitter här ensam och tankarna fll alla sår.
Vänta.
!
den unga hade gjort ledde en livlig diskussion.
Mötet enades cm långt fjärran mot rymder vida, en häftigt avvärjande åtbörd.
&gt;Jag följande uttalande:.
jag vet att en gång skall den morgon gry gör det inte.
Jag vet.
att mänskor det ofta visat sig, ' a t t arbetarkvinnor- som v i alla vänta och bida.
lAtit alltför mycket blända sig av slag- na Då sakna ansvarsKansla och solidaritet i syn- orden.
Det, som är sant om en.
är nerhet i valtider, vill mötet uttala, a t t kvin- Jag .vet att en gång, skall vår släkt gå osannine om en annan.
Det f h n s norna mera an hittills böra tillägna sig all fram de, somleva ett helt liv i den vemo- den.
upplysning, som står &amp; em. till bude, allt det de1tggan.de i förenings- och sam ' hällsliv, mot ljusa, lyckliga tiaer.
diga skuggan av en .förlust.
Men kom som är möjligt för - att därigenom skaffa ihåg hennes död !.
Det var henne jag kunskap och en vidare.
syn på livet, att över- och det är som en fläkt därav jag förfiam.
tänkte på, då jag talade om ' dem som vinna gamla fördom !sr och småsinne, a t t an- när- tanken ltingt fjärran glider.
äro seende och dock glada och goda sluta oss till de socialistiska idéerna om bro- derskap j., ordets djupaste betydelse.
Att intill döden.
Det var det skönaste ovillk,orligen genom deltagande i valen stöd ja jag sett.
Hon hade endast tanke för de av kvinnorna föerslagna kandidaterna till Och jag glömmer en stund att jag ensam de sina.
Dem och deras sorg gällde de olika institutionerna i samhället.
satt hennes enda oro.
Hjärnan var lika och stirrar i brasans bränder, V3antarbetet män och kvinnor emellan oanfäktad, arbetade lika redigt.
An- nars kunde väl hon behövt bedöva vid de stundande valen.
diskuterades och ut- min bl ' ick har följt något ljust och glatt talande, gjordes a t t 5 d,e platser, samarbete som himmelens stjärnor tänder.
sig.
D u kunde vinnas, var detta naturligtvis bäst, Och långt bort i fjärran jag tindra ser Den unge reste sig hastigt.
De bruna ögonen svämmade över av tå- men ' d % man på en del håll hadq erfarenhet ett l j u s med ett sdllsamt skimmer rar, som strömmade nerför hans sol- av männens mindre vackra handlingssätt som alltid sänker sin stråle.
ner brända kinder.
Han skyndade mot f r i n förra valtillfallet och deras motvilja.
.
det saltblåa havet, som sköljt så, m h g a a t t f å kvinnor med i, de oliks institutionerna, t i l l dem som dess ljus förnimmer.
tårar, mottagit så många suckar i sitt var det kvinnornas plikt a t t havda sin rätt och energiskt arbeta för, att f &amp; sina kvinn- mäktiga sköte .. ' Vid, brasan. '
Kamratmötet i Blekinge.
.Blekinge kvinnoklubbars .senaste k a m a t - möte i Karlshamn öppnades av Earlshanuns- klubbens ordförande, som.
hälsade de talrikt församlade kamraterna från de o1ik.a klub- barna välkomna och aven riktad,e sig till fru Anna Linder från IkFalrnö, som i egenskap ' representant narvar av: Eörbundsstyrelsens~~~ vid mötet.
.Att le&amp;a m5tets förhandlinga~ valdes fru Bernhardina B.engtson, ILQrlshainn, .och till sekr. och referent fru ' Stina Nordin, Kiarls- .krona.
Sedan rapport från agitationskom- mitt &amp; avgivits o c h därvid f ramkommit, a t t det förslag, som föregående kamkatmöte ena- des om, a t t hos Blekinge Folkbbds rsdak- tion anhålla om a t t tidningen skulle upplgta någon spalt för agitation och kvinnospörs- Mål, e j haft åsyftad verkan, b.eslutade sig mötet för, a t t då .kvinnorna genom, a t t hålla tidningen understödja dess ekonomi, så bör ocks % tidningen anskaffa kvinnliga medarbe- tare, så a t t kvinnokss krav kunna tillgodo- ses.
.
.
F ö r s t a f r % g a n p &amp; dagordningen, bordlagd fran föregående kamratmöten: Om liga kandidater på de platser dc ville ha Och jag ser som en syn u t i brasans glöd ett land bortom stridens vimmel dem.
), Hur böra .rtrb,etaarkvinnorna stä.lla sig till och jag följer den vag som den stjärnan In- den socidf ilantropiska verksamheten 8 bjöd ledarinnan framhöll, .att hela välgörenhets- som lyste från nattlig himmel.
idén från de rika endast var en falsk skylt Och ett ögonblick såg jag därin och fann itt ge nå~esmnilor från sitt rika överflöd vad aldrig förut jag funnit, samt a t t m !knga ' fina damer använde välgö- renheten som, ett tidsfördriv.
Tal.
ams&amp;g, a t t men i nästa minut min syn försvann.
srb&amp;arkvinnorna borde bära sitt huvud högt som så många andra försvunnit.
) ch icke förödmjuka sig i stoftet för de smu- lor, som falla från d e rikas boid.
Och a t t särskilt i valtider se upp för .&amp;dana lock- $å smyger sig mörkret med tysta fjät bet.en och frierier fr %n överlrlassen.
Och i gmkring i rummet och gömmer stället t a avstånd därifran och arb.eta för mig själv i sin skymnings dunklaste nät fattigdoniens avskaffande, genom satt .sl &amp; dar.
jag sitter ensam och drömmer.
vakt om socialdemokratin.
s4 sitter jag kvar vid brasan ännu Och Nasta kamratmöte förlägges till ~ o n n e b y.
Då nu dagordningen var genom; gången, av- när timmarna sakta glida slöts mötet med sjungande av Arbetets söner 9cJ2 vantar att snart du skall komma du 3ch leven utbringades för socialismen.
ty en plats står tom vid min sida.
Härpå vidtog ett angenämt samkväm med J O E L LJUNGQUIST.
sång och musik av stråkorkester, omväxlan- de med deklamwtion o &amp; uppliisning.
Det hela säkerligen efterlämminde ett gott ' och varaktigt intryck hos kaqraterna från ' n a r Refr.
och fjarran.
Bliv medlem i den socialdemokra- ' l tiska kvinnorörelsen!
-
- öra v i m för våra gamla?
Ett n y t t ar ...
Få vi i uppdrag att ordna för våra Därute klämta klockorna, de ringa gamlas ålderdom, böra ' vi först göra klart for oss, hurudana våra gamla ånyo i n ett n y f ö t t ovisst år.
äro, vilka krav de ha ratt.
till och vilka De klämta som e t t löfte, som vill bringa ' skyldigheter vi ha mot dem.
.
.
sin balsam över tidens onda - sår.
De .mest framträdande orsakerna till att de gamla behöva lita till andras hj@p torde vara oförmågan att reda sig på grund av minskning i kropps- Millioners kval i vaddens hjärta stinga, och cs j älsf 6rm.ögenheter.
Synen min-.
envar har nog sin skarseld tung och svår.
skas, hörseln minskas, minnet slappas och tankarna kretsa mer, och mer Men i vart bröst dock hoppets klockor klinga kring några få områden, eller gå helst en aning om att ljuset ej förgår.
tillbaka till barndoms- och ungdoms- h e n, på samma gång som en viss miss- tänksamhet och ängslig omorg om Må över jorden virvla.
hårda öden ägodelarna bli mera fr&amp;tr %dande.
Kommer härtill of örmåg an att beliarska och.
liv förgöras a v allharjarn döden, kroppens funktioner, blir det mången än kampar.
människan sin kamp för mera ljus.
gång för den gamle a t t helt 5tervand.a till barndomens hjälplöshet och i allt nödgas 1it.a till andra.
På samma gå.ng vi måste taga hänsyn till alla dessa Då .klämta klbckor tröst i v Z ~ l d e n s hlarta,.
omständigheter) ha vi skyldighet att ty människan förmår, trots död och smärta, taga hänsyn till de gamiles rätt att i på nya vägar söka evighetens hus.
' det langsta få bibehålla personlighets- värdet, att erhålla erforderlig v %rd ELSA COLLIN.
och att denna vård lämnas under så- dana förhållanden, att icke den gamle helt lösslites från # den omgivning, vari het vefa, att lde under d l a förhallan- olika kategorier gamla skola kunna han framlevt största delen av sitt liv den kunna erhålla den vård de behoya, uppfyllas, måste .. ordnas olika avdel- eller # å att sammantraf£ande med aii- detta så mycket mer, som den nya fat- ningar och ' små, rum och, .då genom- tigviirdslagen, vilken ju a r ett uttryck gåilgsrulm, som äro störande; ej böra höriga onödigtvis f örsvåras.
Men icke.
blott d e gamla böra vi för samhdlets skyldigheter gentemot ifrågakomma till sovrum,.
måste f orbin- tanka på, utan ock på de unga.
Vi en behövande medlem, uttryckligen på- delsen mellan de olika rummen ' ske få icke ordna varden av de gamla så, bjuder, att den som så behöver, h s r genom långa korridorer eller hellre att vi glömma att de finnas, seban vi r a t t t i l l e r f o r d e r l i g v å r d.
rymligare sådana - s. k. dagrum - betalt kostnaden för vården.
Vi måste På samma.
gång vi göra klart för och dessa stora u t r y m e n draga dryga 11a de gamla iblland OM, ty b,arnen OSS, huru vi vilja att våra gamla skola kostnader att underhålla och värma.
måste lära sig vördnad inför ålder- ha det, ha vi skyldighet att rakna med Alla gemensamhets- och ekonomiloka- domen och ungdomen E r a sig att säga de utgifter detta %samkar samh:allet, ler måste vara stora och till geras un- " tack " till de gamla.
ty bidrag skola .ju uttagas iiven av cderhåll kräves fullgoda ' arbetskra£ter, Alderdomens svårigheter äro gemen- dem, som stå på gränsen att.
själva be- varför åldringarna mycket litet kunna samma för alla gamla, antingen de ha höva samhällets hjalp.
Därför måste betungas med detta arbete, utan rela- egna tillgångar att leva av eller måste vi se till att för minsta miöjliga kost- tivt större och dyrbarare personal lita till samhällets hjälp, och bästa nad erhålles # bästa möjliga resultat och måste anställas, Göras däremot rum- hjälpen för dem alla ar att de f % fram- dock vara förvissade, att iiödig han- men mindre, bli .arbetsområdena min- leva ålderdomen i ett h e m.
Många.
syn tages både till ' rättigheter och dre och de gamla krafter kunna racka gam1 a, särskilt bland kvinnorna, anse skyldigheter.
till i ganska stor utsträckning för det idealet vara att få en egen stuga eller För att f % till stånd ett h e m böra dagliga arbetet.
I de vidstracktare ett eget rum samt tillg %ngar så oastt var vi së till att byggnaden, dar, de gamla kommunerna ar .det ock f örmfinligast och en kan efter; sitt behag f % ordna sko1.a bo - %Ilderdomshemmet - ej att flera mindre hem or.dnas p å.
olika för sig.
Att detta ar gott just ur syn- blir större an ' att hemkänsla kan %stad- platser, ty då behöva de gamla ej ryc- punkten att bibehalla personlighets- kommas, således ej garna f ö r mer än kas allt för langt bort från sin om- värdet a r klart, men, huru m %nga 25 personer.
" Det blir för dyrt ", in- givning.
.
f örunnas det att efter slutat livsarbete vändes det, " och kan endast tillam- Ett ålderdomshem, skall ligga cen- få iifigon tids vila och så helt lätt pas i mindre kommuner.
I de folkrika tralt, nara kyrka, # torrt, soligt och lämna livet 8 För de flesta torde ålder- må,ste byggas stora anstalter. "
Det skyddat, och på en.
sadan tomt att domen bli ett l %ngsamt avklädande av ar .visst icke säkert, att det i längden gott vattën finnes att tillgå i riklig kropps- och B jiilsf örmögenheter, kan- blir billigare med ett stort hus, dar mängd,, att plats finnes till en laindrg ske under svår och Ungvarig sjukdom, anstaltspragelii e j kan undvikas, an trädgård och för u-th~hs, - dar b %de.
tills den dagen kommer, då han eller med flera mindre,, dar hempragel11 med grisar och hörn kunna uppfödas.
hon m&amp;ste skötas som ett litet barn.
1at.th.et kan fils.
Vi få iiadigen icke Inomhus bör största vikten laggas pA Hur skall då erforderlig vård kunna endast riikna med byggnads- och m- att hemkänsla beredes, således små, lämnas, om den gamle bor, ensam i en derhbllskofitnaderna utan aven med trevligt niöblerade; varma rum, dar var stuga eller ' i lett rum i en helt driftkostnaderna.
I en större anstalt, och en har en god säng, en stol, som främmande omgivning?
Vi måste sil avsedd att bebos av4m %nga åldringar ger god vila, en ' plats f ö r mindre ago- prdna för de gamla, att vi med viss- och dar lagens krav på, särskiljande- * av delars förvaring och lämplig gemen-, *.
. '
I
sam tvattanordning antingen i rum- met eller i särskilt rum.
Allt bör göras för att underla tta renhållningen, såle- des bör det finnas ett val ordnat och väl belaget badrum, väggar, fönster Morgonbris piiminde i sitt nummer och golv böra vara latta a t t.
rengöra och särskilt i - ekonomiavdelningen vid.
för november manad förra året att tagas sadana anordningar att onödiga k v i n n o r n a, i Österrike vid de stegxndvilcas för husmior och personal, senaste valen till parlamentet i kraf- För de gemensamma maltiderna ord- tigt Övervägande antal rostade med naU en trevlig och rymlig matsal, dal det kristligt-konservativa partiet.
Sam- ganla en orgel kan ha sin plats- ' till ma företeelse - gör sig tydligt märkbar bruk vid andaktsstunder och eljest.
1 aven på andra håll.
Sar.skilt kunde dagrummen eller a n n o ~ t ä d e s bör fin.
den observeras vid valen ' till tyska nas plats för utförande av ezi del lät- riksdagen i juni 1920.
De antidemo- tare arbeten, t y sysselsättning daste kratiska och antirepublikanska partier- de gamla ha, annars blir det hart nar nas framgång i ~ ' yskland ' vid nämnda omöjligt att hålla f rid i.nom hemmet val berodde till stor del på den stall: och tiden blir ' alldeles för lång.
För de ning kvinnorna intogo.
Vi.d svalen till den tyska national- sjuka böra.
finnas lämpligt ordnade församling6n år 1919 kunde ej kvin- sjukrum och de gom av en eller annan utskil j as f rail .männen till .f öl j d norna anlkdning störas eller själva störa böra av, att d &amp; ännu ej olika vakedlar för kunna avskiljas i enskilda rum.
Helst kviniior voro f öreskrivna, män och bör hemmet värnas genom varmeled- Emellertid kan det anses fastslaget att ning, då härigeilom större trygghet ges vid dessa val procentuellt taget flera mot eldfara och mycket arbete inbe- kviimor röstade med socialdemokratin sparas ..
Vatten- och avloppsledning torde numera vara ganska s jalvklara an vid den senaste politiska kraftmat- anordningar i ett .ålderdomshem, likas % ningen.
Det var ju i främsta hand på grund av socialdemokratins arbete som elektri~kt.
l jus.
Ha vi så sökt ordna allt på det mest kvinnorna hade fått sin rösträtt loch praktiska och ändamålsenliga satt, många.
av dem fann det naturligt att återstår ändock ett av de väsentligaste av den anledningen rosta Socialdemo- villkoren för att viira önskningar att kratiskt.
Vid det senaste, valet kunde på ordna val för v %ra gamla skola krönas grund av föreskrifter i vallagen män- med frarnghg: f öreståndarinnan, som.
nens och kvinnornas röster skiljas.
Där- av anstalten skall skapa ett hem och igenom kunde också bestämt fastslås, val v %rda de gamla.
På den, som ' åtar stt kvinnorna röstat till förman för de sig att vara förmtåndarinna för ett !it höger stående partierna.
ålderdomshem, m %ste stallas stora I Tyskland som ' i &amp; terrike kan den krav.
Hon icke blott skall kunna val iakttagelsen göras, att det p r a s t e r- f örestå.
ett större hushåll, av .allahanda l i g ' a i n f l y t a n d e t spelar en ~ a t e r i a l kunna.
tillreda god, närande 3fantligt stor roll 16d kvinnans politi- och omväxla.a.de.
mat, aven dietmat, ska ställningstagande.
Vid de senaste ntan aven kunna med ' outtröttligt tåla- byska riksdagsvalen gagnade detta för- mod vårda $de sjuka,.
skingra bekymren lallande i de lutherska - landsändarna för de oroliga,, ha tid att lyssna till skildringar om.
framfarna dagar, ha le längst till höger stående partierna,, förmåga a t t med.
.rattvisa medla mel- nnder det att centrumpartiet hade mot-] .an alla olika viljor, .att bli allas vän; varande ' f ördel i landets katolska och med små ' medel kunna sprida .en iel&amp;r., känsla av hem bland alla de olika ole- Efter en artikel av K. Panitz i Neue ment, som .samlas i ett ålderdomshem.
Ceit.
skall har meddelas några bely- Till allt detta fordras det kärlek som '; ande siffror från de senaste tyska va- I en badensisk valkrets, Haslach, drivkrdt, kärlek till medmanniskan, en.
rar valresultatet följande.
(Se efter- men ock, om kärleken ej skall slockna, iöl jande tab.) kärlek till Gud.
Ha vi lyckats att f å en förestån- Under det att de tre demokratiska darinna, som fyller de krav vi upp-) ch republikanska partierna (social- ställa, ha vi förpliktelse att å vår sida lemokrater, oavhängiga och demokra- gör * allt för att underliitta I \ ennes ar- bete, vilket hon ju utför å våra vagnar.
can endast ske, om hennes arbete ord- Vi böra se till .att hon får god och till- nas på 1ampli.gt satt och tillfälle bere- räcklig hjälp f ör .det dagliga praktiska des 1i.enne att träffa andra människor.
Till sist m % vi komma ih %g att vi arbetet, och samkilt under sjukdom+ icke få nöja oss med det medvetandet, ttder sådan hjälp, att hon kan f å väl- ztt vi gjort v a d b i kunnat för att väl behiivlig vila., en god lön och for ålder- mdna för de gamla, vi m.&amp;ste låta dem d ' omen s % ordnat, att hon utan oro kan ränna,.
att vi behöva dem alltjämt, ty tänka på den tid, d % hon icke längre le gamlas livserfarenheter aro mångeil orkar arbeta.
Men utöver detta behö- $ng sadana, att vi ha mycket att lära ver hon d &amp; och d &amp; komma i f r h den iv dem, blott vi ge oss tid dirtill.
dagliga omgivningen, f ör att kunna .. bi- S i g n e Rosenb.erg.
behalla sinnets spänstighet och, detta ' Kvinnorösträtt %och klerikalism.
a D P l r (s m u a Y) EV- w- r ' ' 3, e; 0 0 o * i n m I D mm.Kid ' ac0 in w.
.
.
i.
i dc b I ".
i m m c D 4 3 i n t ' d c C u C-dcdcmCi3rn 1 O Cc).
, I ' ' ' ' ' ter) av 489 röster ' hade 65.5 proc.
män men endast 34.4. proc.
kviiinor så voro av de 800 centrumisterna 65.25 proc.
kvinnor.
De förstn,ämda tre partierna hade blott 35.03 proc.
av hela val- manskåren med sig fastan de hade fått $8.07 proc.
eller nara hälften av samt- liga avgivna manliga .roster.
Av de mnmanlagda kvinnorösterna fingo de tre till vänster &amp; %ende partierna en- dast 22.86 proc.
eller endast litet över en femtedel.
Men det katolska partiet, centrum, fick 70.26 proc.
av alla kvin- noröster, som avgavos i den kretsen.
Betrakta vi siffrorna fran, det " heliga " Köln f &amp; vi ungefär samma bild.
ICölnsiff rorna voro:.
. '
MORGONBRIS.
E11 närmare granskning av.
' dessa i vårt land.
Fr %n att det stora flerta- siffror säger oss, att av de i runt tal let individer for 40 %r sedan voro abso- 98,000 väljare, som rö~tade .med de tre luta nollor .utan varje som helst med- vänsterpartierna, voro över 61 proc.
bestämmanderätt i. sitt lands och sina man, men endast nara 39 proc.
kvin- egna angelägenheters skötsel, stå vi i nor.
Inom.
det längst till vänster dag som myndiga medborgare med Forts. fr. föreg.
mr.
.
stående av de i Köln deltagande par- samn1:a ' ratt och möjlighet att absolut Dock må en jamförelse mellan de tierna, de oavhangiga socialisterna, ar leda v.årt lands politik3n i de gangor mannens procentuella övervikt allra extrema och de mer sansade kate- vi önska.
Allt beror nu på individer- störst.
Icke hälften så många kvinnor gorierna.
a v framåtskridandets &gt;r p e - na själva.
Är icke detta under så kort som man hade röstat med d-tta parti.
sentanter göras för att komma un- tid,ett jattest.eg framåt i utvecklingens 1 socialdemokraternas valmansk.år in- derfund med vilken av .dem som arbe- tjänst, .om m.an betänker att århundra- gick endast c: a 40 proc.
kvinnor, under tar mest i hasmoni med den!
stora ut- d e n iiro ' som ögonblick i världarnas det av centrum hade 60 proc.
kvinn- vecklingsplanen.
Otxivelaktigt önska liist oria.
liga valjare, alltså ungefar 20 proc.
båaa n &amp; det efterlängtade.
målet; ett Ä den andra ' sidan ha vi dessa extre- mera an socialdemokraterna och 27 " bättre och rättvisare samhällssystem ma individer,: som: äro missnöj.da med för alla, men medlen härför äro va- proc.
mera äii ' de oavhiingiga.
denna naturliga frammarsch,^ som sentligt skilda.
drömina om att med.
en gång forverk- Av samtliga i valet deltagande man A den ena sidan ha vi dem som ar- liga Gudsriket på jorden, glömmande röstade i Köln 51.23 proc.
med vanlster- beta enligt den lugna utvecklingens att de själar, som skola flytta in dit, partierna, under det att endast 34.22 egen vag med reformer efter reformer ännu inte äro redo eller villiga till procent av a.lla rösetande kvinnor gingo på alla områden, i, enlighet med fol- dett.a.
Om man inte får infört det nya åt vänster.
Centrum däremot fick 44.53 kets egen ' önskan och i samma grad procent av alla kvinnoroster, d e n en- som flertalet ar moget för de nya for- systemet med ief ormer, använder man, eller försök.er att så göra, vgld och bro- dast 27.64 proc.
av mannens röster.
Av merna ...
1.00 man röstade 45.74 socialistiskt Har f örsiggår uppbyggandet av det.
demördande i pur kärlek till sina.
med- (med social.demokrater och oavhangi- nya .systemet enligt naturens egna manniskor och deras bästa., Man glöm- ga), men endast 29.99 kvinlior.
lagar, utan v %ldsiitgärder från vare sig mer ' därvid alldeles abort att aven de, som inte kunna fatta storheten i de Panitz använder också siffr,orna f rån den ena eller andra sidan av det gam- nya idéerna, som komma så lång bak- Haiiiiover, som egentligen bevisa precis las och.
det nyas anhängare.
Samhäl- efter dem som leda, i den stapplande1 detsamma som de föregående; aven om lets hjul millar fra.in&amp;t utan att komma gången mot m %let, äro medvandrare, ej utslaget av kvinnornas sympati för ur sina gangor, utan.
att kuggarna för- med samma rätt som de andra, att f å de kristliga partierna här .ar fullt s % lora kontinuiteten.
markant som i Haslach och Köln.
I D !en gamla byggnaden nedrives inte Leva sitt liv efter sitt eget förstånd.
Endast - den mycket fantiserande och Hannover deltaga också kommunister fortare an att invånarna hinna radda ologiskt tankande kan föreställa sig, (bolsjevilrer).
Detta parti visade sig sig undan.
dess raserande och den nya att han härigenom främjar evolution ha synnerligen liten dragningskraf t på uppf öres likaledes så inviinare hinna och framåtskridande.
Han f örorsakar kvinnorna.
Av kommunistpartiets 277 flytta in efter hand för att slippa ' bli endast att maskinen kommer i olag, att - hannoveranska valj.are voro 64.22 proc.
husvilla.
0.m vi betänka) att ~ ~ t v e c k den ränner ut i - det ohändi och föror- man och 35.78 proc.
kvinnor.
I hela lingen aldrig tar n %gra språng, kunna valmanskåren ingingo .. de kommunisti- vi vara oandligt@glada över vad Bom sakar ett kaos, ' som det tar kanske ge- ska mannen med 0.98 proc., under det vunnits under ' de ' senaste 40- åren här nerationer att reda upp.
våld, i f r h.
vilken sida det vara att de bolsjeviktroende kvinnorna en- månde, f örorsakar alltid våld tillbaka, dast uppgingo till 0.49 proc.
av samt- ten fanns det gott om vid riksdagfi- i en ständig kretsgång kring lagen om liga röstande.
valen i Tyskland 1920. orsak och verkan - den oomkullrunk- En sammanställning av siffrorna för liga lag, varpå hela universum vilar.
de tre nämnda orterna ar ratt intres- S.amhallssystemena äro ju till f ör indi- - sant.
En sådan visar, att av de 111,596 Kvinnornas hållning vid de tyaka viderna, för att vara ett ~ittryclx för roster, som de tre socialistiska partier- valen ge alltså samma lärdomar som dissas hilcter och .behov och inte indi- na fingo, voro enda &amp; 40.35 proc.
kvinn- det österri1cisk.a exemplet .. D,et ar den viderna f ör samhällssystemet.
Riktig- liga (hos de oavhängiga och k o m u - klerikala propagandan # om gör stora heten härav se vi i föreggende revolu- nisterna.
t. o. m. endast något över 35 erövringar bland val j a~ekårens kvinn- tioner i skilda länder.
proc.).
På de rena högerpartierna för- liga element.
Den socialdemokratiska 0.m man än har lyckats att i toppen dela sig .mans- och lcviniioröster nästan Bvinnorö.relsen hiir i Sverge bör lära på s a ~ h a l l ~ p ~ r a m i d ersätt e n a en f ödd lika med ett obetydligt försprång för av detta att ha sin uppmärksamhet monark med en vald president - som det kvinnliga elementet.
Det ar det fästad på .. den agitationsrörelse i kyrk- naturligtvis kan åstadkommas på en k a t o l s k a p a r t i e t, centrum, lighetens tecken, som börjar aegla upp dag - s &amp; har dock inte, lyckats som kvinnorna visat .den största iladen.
inom vårt land och vilken siisom nar- därmed i pyramiden nedåt.
Nastan 60 proc.
av detta partis röster maste m %l har katekesens rehabilite- Samhällsstrukturen har inte så värst komrnio från kvinnor.
På två manliga ring.
Denna rörelse skall nog icke för- mycket förändrats i aessa länder och kommo mer an tre kvinnliga centcums- små att under mjukare form aven för- i varje fall inte mer %n i de, so,m und- valjare.
50 proc.
flera kvinno~: an s6ka tränga in i arbetarehemmen för vikit våld.
man följde kyrkam m.aningar och.
an- att dar draga kvinnorna med sig, lik-.
Mänskligheten i stort sig ganska visningar.
.
som i Tyskland och Österrike med sina lik i alla länder; den b %de vill och Synnerligen intressant är den iaktta- reaktionärt politiska intrmsens ' fram.- m %ste lunka varligt framåt.
D.et gamla - gelsen, att vid de tyska ' valen d e jande som yttersta mål.
ordspriiket: " att den asande kommer g i f t a k v i n n o r n a i många Det gäller f ör de: socialdemokratiska lika fort som den rasande " kanske kan fall i c ö s t a d e a n 1 i o ' ~ l u n d a kvinilorna att se upp i tid för att av- vara en passande avslutning på jam- a n s i ii a m ä n.
Till största odelen värja.
alla möjligen ' f örefintlige risker förelsen mellan de.
båda iitvecklings- torde detta ha religiösa orsaker.
Kvin- att deras medsystrar skola bli reaktio- systemens anhoiingare.
norna ha ocksa lättare att följa med nens hjälptrupper aven har hemma.
Målet ar nog som sagt det gemen-, dit en känslobetonad agitation lockar.
R.
L m.
samma, men medlen äro ganska olika.
Och lockelser av den sentimentala sor- Endast pessim5sterna, som vi1 ja se Sos a i s i l men från evolutionslårans synpunkt.
- ',, m ' ' ' '
b MORGONBRIS i1it.e vilja byta m.&amp;d nRgoii kvinna j upptriida son1 tal.are oin saker, soni de världen. "
inte alls först.&amp;, och som genom fraser Hon hade tad.at sig varm, lienlies kin- och effektsölce~i sölra s12 diiiister i Nar j ag Iiistse, hur liuinnof ~ågaiis der hade fått högre färg, och lienne~ hennes ögon för att förvilla henne.
snara .lösning 1.igger somliga man om ögon stralade.
Eli av lakarfniariia såg Mari kanske först &amp; sig s ' jalva och hjärtat, påminde jag mig ett.
samstal smaleende p &amp; henne ocli svarade: andra man., men det a r löjligt att höra om samma a.nfne; som jag deltog i en dem tala om kviiinaii.
ITar %r åter " Nog veta de, som gifta sig inom vacker omm mar eftermiddag, imder det eller utom äktenskapet, .att de åtaga faraii, att hoii av ta.
?ilielattja låter slå vi drucko kaffe på turisthotellets signplikter, men de bry sig ej om att i sig vad som helst.
- Vad säger du terass i Marstrand.
Jag hade råkat full.göra dem.
Diet ar perversitet om maniien ", Prågade jag militarlalca- några gamla vänner, blmd vill &amp; voro inom det mSoraliska omradet lilcsom ren bredvid mig, " äro de av naturen två läkare och till oss hade slutit sig otrohet ar pervers både inom dettia och a.mna,de.
till polygamer?
': ' en ung spansk frii, vars bekantskap det fysiska om.r&amp;det.
.Maniien, som.
i " Det ar ynkligt att höra.
sïldaiit jag gjort några veckor förut.
Vi ta- årtusenden haft makt att f örtrycka nonsens ' ', svarade han.
' Min erfaren: lade om en skilsmässa, vars orsak kvinnaii och - d !ana henne efter sitt be- h,et ä r att inom det ~sesuella området man ' inte kände till, inren aiis %g att late, ha inbillat henne, att d e äro finns alla grader.
av erotik från det den berodde på otrohet fran den, altte skapade till polygamer, under det att Mt.eiita tillst.åndet,.
som; sent eller mannens sida.
Den spanska damen h o 11 iir ämnad till a t t vara moilo- aldrig vakn.ar till verksamhet, till den blev upprörd över n&amp;gra detaljer hon gam.
Varföre?
har bestämt högsta grad av otyglad sinnlighet, som - fick höra och.
sade: det?
Säkerligen ingen skapelse utan dräikeï livets alla uppgi£ter, plikter " Jag tror inte, att s &amp; mycken otro- der.
egen njutningslystnad och per- och arbeten i erotiska upplevelser, som het både inom och ut,om äktenskapet versitet.
Och det värsta ar att Bviii- det kallas.
Någon a l l d i i regel kan förekommer i cmttt land som har.
Jag norna, som under tidernas lopp upp- därför aldrig uppatiillas - det ar däri undrar om mknniskor f örs tå de p1i.k- repat detta som en trosformel, nu bör- oförst.åiidet komrnier till synes hos # dem " ter de %taga sig, .. nar de ingå ' akten- jat likna maiiiieii 1 att förlrl ' ara, att som tala om miiiii~eil, som polygamiskt skap eller utorn.älctenskapliga f örbiind.
d e ' också ' äro skapade till polygrsmer, anlagda.
Och det ar alltid perversit~t.
Jag blev gift, då jag var sjutton år, och det tycks bli en tävlan on * vem, hos mannen att leva i polygami. "
- d e t iir tretton år se ' n dess, ocli v i bli som ar mest utpräglat polygamislr, ' Det tycks sade den sspanska lyckligare för varje år.
J a g sku1l.e inaimeii eller kvinnan.
Männen ffi nu f riin, ' solm om de akt eliskapliga baii- s e, hur orsakslao~ei~ h. verkar; de Iia ar- den ej hade .förmå.ga att binda, och på att fornedra lminnan, nu natwligtvis bli de överflödigal, nar.
allting i svart, halla det för omöjligt betat manniskoriia kolr~rna.
att kanna sig för oss att framskapa en ny kunna de ' se sitt verlc. " '
varl:d, dar rättvisan.
och mä.ni ?iskolrar- " Men kvinnan behöver val ej god- innu st.arkare bundna genom f örnuf - leken t r a t t i egoismens och förtryckets taga mlaimens ord, hoii kan v51 tanka tets och h.ederns lagar.
Men önslras ställe.
Nen .-optimisterna, som, vi1 ja se själv över til ' lvaron och dess niening, frihet fr %u samhällsplikter endast för det goda, det ändamålsenliga i allt, äro i, synnerliet vad henne s j ä h a.iig&amp;r ", att förvandla hela samhället till en laglös hop polygamer av bgda köneii, övertygade om, att för, den odödliga sade hennes man.
människoanden a r ingenting omöjligt.
" Det tror jag hon ka.11, men hoii vill rå är tankeoredan förfärlig och * - dess likaså .. ' ' Men vi måste själva vilja detta och sa inte, t.ro.ligen av tankelättja och av koi~sekvei~se~ " Man m h t e ja alltid niidaiitaga alla a.rb et a. tradition.
Jag hörde häromdagen av ~, f alitiskt finnas '.
Det enda som behövs för att upp- en vän, att en fru setat p &amp; en restau- l e lyckliga h e ~ som viicka dessa of ta.
slumrande förmögen- rang och väntat på sin mlan.
Hon Ne11 kvinnorila mltste sakna upp t.ill heter - att vilja och.
att arbeta - ar hade lycklats arraiigera hela sitt yttre sitt.
ansvar, måste tindsiirycka mannen att miiiiniskorna börja t a 11 lr a på s&amp;, att kyparen tr0dd.e hon var en de- no jligheten att leva polygamiskt.
De livets stora problemer eii liten amula.
rnimondedarn.
och frågade mannen, nar dleiia kunna .det ..
Jag har .varit bariia- Förr eller senare kornuer d &amp; förståelse han kom, om de önska:de ett enskilt vårdsnian och halt a.t,t göra med kviii- för och önskan om att arbeta för.
ut- rum. '
Nar f r i n fick höra detta, blev ior,.
som trots %tskilliga ut.omäkten- ho11 iitm sig .. a.v förtjusning.
En såd-; kapliga barn, uppfödda i en hemsk veckling och framåtskridande.
Att ' s5 göra a r att göra det goda, att dan dumhet, ett sådant lågt.
tankeliv Eattigdom, smuts och periodisk svä1.t) handla vist, att leva i harmoni med utmarker en ofantlig miingd kvinnor.
ikval aldrig vaknat till medvetande ' ' Den mangdeii kvinnor f år man nog) m sin stallning och med shdana, som universums lagar.
Att underlåta detta, h.uvadsakligeii söka dels bland dem, trots.
aiiskaff andet avs löinaiide plats eller st &amp; hindrande i vägen n a r.
det evolteraiide livet bakom formen söker som, ej ha något bestiimt arbete att ut- it dem föredragit att förtjiiila pengar nya former i den, fysiska världen, är föra; dels Inland dem sonz efter arbe- iom polygamer.
- Och av en 19-årig att göra .det onda, att handladaraktigt tets.
s l ~ i t ej ha lust för ' iiltellekt~iella ?ar och en 18-årig mor, soni jag hade och skadligt för sig själv och sina med- tidsfördriv utan vegetera fram.
sitt liv att göra med, hade h a n tänkt sig i likhet med lägre livformer ", inföll: tt blivande iiktei~skap dem emellan, mannisk.or.
i o n däremot ej.
I geiiomsiiitt tror Att först. &amp; evolutionsläran ' är ' att se spanskan.
" Ja, det ar ju så ", ' tog jag t.il.1 ordet, jag, ait ' bada lcönen %ro ungefär lika ljuset bakom det ' svartaste mörker, att se meniiig i äveii det till synes menings- " att för att, ma11neii s k d l kunna leva nyck et polygamer som monoga.mer. '
' " Är det verkligen .sa miörkt inom det polygamiskt måste det finnas kvinnor, lösaste.
Det socialistiska samhällssystemet ar som också leva så.
D !et ligger i Irviii-; exuell.a omrkdet fr %gade iien a.ndra icke ett mål i den stora utvecklings- aaiis makt att omandra sai.iSiall.et och .Ekarfrun sin .maii, ' har dn inga erfa- yrocessen, iitaii endast ett av de medel, en.dast i heiiiies.
Om varje kvinna vore: enhaeter, som lriiiliia göra v3.r tro 13 % som vill ge alla ylarelser möjligh.eter att nyedveten old vad naturen ämnat iramtiden I jusare? '
" Jo, det.
fiiiiies verkligen en mor- vaxa sig starka, fria och mogna till ar- h.enne till, om det gränslo~sa ansvar som bete för ' det stora helas vidare fram- vilar.
på henne angående m.&amp;iisklighe-; onrodnad, fast den inte skön j es f ör marsch mot högre och fullkomligare tens utveckling - ty det ar 11 o 11, mdra an dem,.
som med vaken blick som finamst har !den 1 s i n h w d - s % Pöl ja livsf öreteelserna.
Jag käiiner f ormer.
fkulle hon inte anse siii kropp vara rn %nga unga n+i11, som leva absolut Endast okuiinigheten och s j ' älviskhe- v i i soptunna eller en avskrädeshög och Irys1r.t.
Sport och idrott, natur och ten kunna sta hindrande häremot .. l %ta.
den begagnas som s&amp;dan.
Ho11 pymiiastik gör det ja.införelsevis 1ät.t.
. " g.
\ $kulle inte heller lyssna till män, som iör dem, och de, som desmtom leva Ännu en ' ' foreglingsman ' ', / ' ' ' j, ', ' j, ' '.
Till Soerges ny&amp;erhetsintresserade kuinnor!
Ett av ' de viktigaste sociala och etiska reformkrav,, som i v&amp;rt land vanta p8 ' sin lösning, &amp; r alkoholfr8gan.
Denna har 1&amp;ge om- fattats med varmt intresse av svenska folket, och Lven statsmakteria och de lokala myndigheterna ha ägnat rätt, stor uppmärksamhet At detta spörsm&amp;l, och genom olika system och regleringar har man sökt i nHgon man hämma rusdrycksfloden.
Erfarenheten ger dock tydligt vid handen att man p &amp; dessa vägar ingalunda n&amp;r fram tilI verklig folknykterhet, ty dryckenskapen är snarare i till- än avtagande.
Emot detta samhällsonda maste dock förr eller senare sattas en gräns.
Den svenska nykterhetsrörelsen, som länge krävt djuptgaende ' reformer pil detta omr&amp;de, har nu kommit fram till en milstolpe p &amp; sin kampfyllda väg mot malet, i det en utredning om vart lands be- frielse frBn rusdryckerna nu föreligger fhdig.
I den kamp som.
nu föresthr, d &amp; de sista Artiondenas mödosamma strävanden skola.
avsättas i, en för hela v h t folk gagnelig nykterhetslagstiftning, ha kvinnorna.
sin givna plats.
Det gäller för kvinnorna a. rätt, v ä n d a sina med- borgerliga rattigheter och att med ansvar och framtidsblick göra sitt iiflytande gällihde i en för släktet - s &amp; ytterst betydelsefull frAga som .alkoholfr&amp;gan.
Skola kvinnorna kunna fylla denna sin uppgift fordras det insikt, malmedvetenhet och trofasthet ' i-.gärningen.
För att sprida upplysning i denna för kvinnorna S % viktiga f r k a och samla kvinnorna i enigt arbete.för alkoholfriigans snara ' lösning i vart land har Vita Bandet tagit initiativet till en kihircornas förbudskonferens.
.
Sedan den politiska röstriitten tillerkänts kvinnorna blir varje kvinna, om hon ej allvarligt sdker bekämpa rusdryckstrafiken, pil ett helt annat satt. %n förr medansvarig i allt det eliinde ' nisdryclrerna ilstadkommer.
Det är kvinnornas moraliska skyldighet att begagna sitt politiska och kommunala inflytande till undanrödjandet i första hand av rusdryckerna, som ödelägger tusentals hem, f ö r d m a r ungdomen, tvingar fram rahet och brott samt skapar vantrevnad och otrygghet i s ?mhället.
Alla kvinnor, som allvsrligt vilja att v&amp;rt folk skall lyftas till ett högre plan och bliva ett nyktert och sedligt starkt ' folk, inbjudas deltaga i ovan nämnda ' konferens till vilken representanter äro inbjudna ej.
blott fr&amp;n grannländerna utan ëven frHn Island och Amerika.
Nedanstående organisationer ' inbjuda hkmed Sverges alla nykter7aetsintresse1 ' ade kvinnor till en konferens den 17-20 febr.
1921 i Stockholm, och uppmana vi parje nykterhetsförening, v k j e församling, varje loge eller tempel eller annan sammanslutning att välja ett eller flera om- bud till denn.
konferens.
Enskilda nykterhetsint&amp;erade kvinnor kunna &amp; ven deltaga.
Anmälan om deltagande j ' ämte konferensavgiften, 5 kr., bör inagndas till konferenabyrflin, S ~ m d Z ~ ~ d ~ g 42, a t a fJtockhoh., n före den 1 febr: 1921.
F ö r VITA B A N D E T: Nina Benner-Anderson.
, ' Emilie Rathou.
.
För Svenska ~issionsförbundet: För Qoodtemplarorden: .Albertina Nyström, fru, Eskilstuna; Lilly Thorén, ' Iiimrinna, Borbs.
Selma Wawrinsky, fru, Stockholm; Vira .$klund, ' fru, ' Vä+terAs; Helene Strandman, fru, Karlstad; Agda Ostlund, fru, Stockholm.
För Metodistkyrkan i Sverge: Adéle Wagnsson, fru, ' Stockholm; Louise Eriksson, sjuks~cöterska, Stockholm.
För Templarorden: Laura Ekman, fni, ~tockholm '; Augusta Johnsson, fni, Stobicholm.
För Baptistsamfundet i Sverge: Louise Byström, fru, Stockholm; Anna Stadling, fru, Stockholm.
För Blå Band,et: Augusta Widebeck, fru Strängngs; Mathilda Peisson, folkskoll&amp;ra- rinna, Sonstorp.
För ~rälsningsarmén: Eleanor Sowton, kommendör, ~tockholm; Alma Petri, sekr. för det kvinnliga sociala arbetet, Stockholm.
För Adventlstsamfuadet: ' Dagmar Carlstjerna, fru, Boras; Hulda Erilrsson, lärarinna, Stockholm.
, För Verdamdiorden: Anna Carlsson, fru, .Stockholm; Elin Neuman,.
hu, Jönköping.
För Sverges K. F. U.
K.: .För Nationalgoodtemplarorden: ~ n n a Roos, ordf. i K. F. U.
E s Centralförening, Stockholm, Rosa Bogren, medlem av K. F. U.
K:s Förbundsstyrelse, Stockholm.
Gerda Nystram, fru Stockholm; Anna Steiner, fil.
kapd., Karlskrona * För Evang.
kvinnors Nykterhetsförbund.
För Stockholms studenters Nykterhetsförbund:. '
d " Sir?
Leander, lärarinna, Stockholm.
Beatrice Dickson, frkn, Göteborg.
I ovanstående inbjudan instämma: J Mathilda Holmgren, överlärare, Malmö; Gabriella Ohlson, fru, Stockholm; Maria Folkeson, prakt.
lëkare, Stockholm; Jenny- Richter- Velander, lektor, Skara; .Ester Middelsten, lekkor, Umea; Disa Wutberg, fru, Sundsvall; Laura Ngsholm, skolköksförest&amp;ndarinna, Sundsvall; Alma, ElmBn, telegrafkommissarie, Saltsjöbaden; Arla Wallis, professorska, Stockholm; Sally Peterson,.
förest.
för Fredjc.
Bremerförb.
sjuk- sköterskebyra, Stockholm; Elsa Thysell, fru, Stockholm; Maria Söderlind, domprostinna, Härnösand; Maja Sandler, fru, Stockholm; Matilds Widegren, förestandarinna vid Statens ' Normalskola, Stockholm; Dagny Thorwald, fil.
kand., Stockholm; Rebecka Svensson, frkn, Ronneby; ', Martha ' Flyrin, .Barnavhiisman, Stockholm; Mary Arosenius, fru, Norberg; Jenhy Bergkvist-Hansson, medlem .i Centralstyrelsen ' för Hus- moderföreningazna; Elsa Ribbing, doktorinna, Stoclrholm; Hulda Flood, fru, Eailstad; Märta Henriksson, frkn, Skattkbr.
e att göra Edra uppköp i.
VAR JE K ~ P A R E HAR DEL I, lllll.ll.ll.l.ll.llIIIIIIIIIIIII1IIIlIIllIIIIIlIIII1IlIIIIlIIIlIIIlIIIIIlIIIIIII~IIIIIIIII~IIIIIIIIlItIlIIlIIII~IIIIIIIIIII~l~II~I~I~~I~~~~,I~IIII~III~l O VERSKO TTE T.
~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ I I ~ I ~
.
vegetariskt, utal; sprit .och tobak, finna det ännu lättare.
Det finns inga svhigheter alls för en renad tanke och vilja, och jag gjorde julst häromdagen, bekantskap n e d en ung Österlänning, som var nykterist ' och vegetarian och dessutom lärjunge till e11 sitt lands största religionslärare.
Han var myt- ket intelligent, hans far hade utstött honom ur henupet, f ami1 jen och s1a.k- ten därför, att lian nekat följa gamla traditioner i form av grymma och orattfardiga lagar.
Ban gav mig en inblick.
i sitt liv och väckte.
en djup beundran - hos mig.
Han sade, att m %nga, ja, alla de, som yoro lärjungar till en högt st&amp;eede lärare, ' levde som.
.
lian. '
' " Nå, dar ha vi en orsak till en ida.
av vi$.
perversa samhällsliv - och den orsaken blär nog skulden till alla abnormiteter inom n&amp;nnkkonaturen.
okunnighet Okunnighet ar orsaken om såväl fysiska som psykiska fabto- rer inom oss, o h livets mening, om uppfostrans mål.
Hur sant säger inte en lärare: ' Det finns ingen synd större än o k u n n i g h e t '. "
aa, vilka ge vägledning för den, som.
; il1 Försäkra Ert ytterligare tränga in i de probl.em, som sam- iianhänga med var bildnIngsfr %ga!
.
- En uppslagsbok för bild- ' ningsarbetet, Allni5niia upplysningar.
om bildningsarbe- F:S Eentralbyr&amp;.
Prir 75 öre.
.
De två senaste åren: har A.
B. F. utgivit en upplysnings- och propagandaskrif t,, All.
manna upplysningar .om!
Arbetarnes Bild ' ningsförbund.
D:enna skrifit har i 10-tusen, tals exemplar spritts ut över landet och i, sil: mån me,dverlcztt till förbundets starha ut veckling under dessa år.
AJldeles naturlig!
har denna broschyr så gatt som helt ägnat!
at A, B.
F:s verksa.mhet,, ehuru aven Övriga bildningsf örekag däri varit omnämnda ocl sam,arbete:t de olika organisationerna emellaz starkt f ramhIivts.
tet.
Utgiven, av A.
B. Tfiad som: dock hitti.s saknats i vart fris och frivilliga bildningsacbete ä r en skrift,: vilken kan Kimtas: alla d e upplysningar, son: den för arbetet intresserade eller i .arbetel deltagande kan behöva, med ett ord en bild ningsarbetets uppsl !agibok.
Denna bok h.a v: nu f å t t i den i dagarna utgivna Allmänna upp lysningar om bildningsarbet et.
D.e.n 776 sid:or stora broschyren laqhai.
pi ett klart och medryc1rand.e s ä t t, - en bild aT den skiftande mångsidighe &amp; som ~tmarlce- vår tids bildningsstravanden.
Här ges kor.ta k,apitel en översikt .av vad som numer: star en bildningssökande till bud.s.
Och all; de goda råd, anvisningar och upplysningai som broschyren lämaar, äro tydligen byggd, * p &amp; m&amp;ng %rig erfarenhet i bildningsarbetet olika grenar.
Vad som i boken a r mes värdefullt är dock.
kanske de överallt före kmmande litterctur- och ' adrssshänvisningni i Bnoschyren inledes mbd några o ~ d om bild- .kgsarbebets uppgift.
H:5rpå f öl ja redogö- elser för folkbibliotek, den populärvetenskap- iga f orelasningsverksamhet ' en, studiecirkel- rerksamheten och folkhögskolan.
Konsten i bildningsarbet-et.
ägnas - en sarskild .avdelning ch4 ' l:ik.aså musiken.
Såväl fysi &amp; ' fostran !om nojeskultur har ju numera f å t t, beratti- rad ' plats på.
bildliingsorganisationernas pro-: ram de utgöra också rubriken för var, in - avdelning i broschyren.
Några exempel) å hur den för allt kulturellt arbetc s &amp; vik- i g a 1okdfrå.gan läiapligen bör lösas lämhas ltapitlet om Folkbil~ningshem.
Den allmän- ia .avdelningen i skriften avslut&amp;s mled en iijrteckning över bildriingsf öretag i Sverge; amt några upplysningar om den av regerin- gen tillsatta folkbildningskommittén.
Alla lessa uppsat ser äro nyskrivna och h a s %lunda: j förekonimit i .die tidigare broschyrerna All.
n,än&amp;, upplysningar om A.
B. F. I broschyrens andra del laminas utf,örlig re, iogörelse f ör Arbetarnes Bildningsförbund less uppgift, sammansättning och organisa, tion.
H.ar finna vi upplysningar om allt son rör A: B. F.: dess ledning, studiek.onimittéer dis,triktsorganisationer, lokalbildningsr %d, a r betarebibliotek, studiecirklar m. m.
FOLKET Fonder: 5.5 milj. kronor.
Försfikringar f ör 7 6 mil j. r - försakra lösöre o c h fastigheter i SAMA.RBETE Fonder.
o. kap.: 1; 3 milj. kr.
Förstikringssiimma: 390 milj. kr.
A dress: STOCKHOLM.
Ombud ä större platser.
3n.
av vår tids märkli- gaste kvinnor. '
G Mrs Humphrey Ward, som inom htglands litterära värld bar iiamhet ' Georg E l l i o t d e n senare ", c h som helt nyligen dog i England i !n ålder av sextionio år, var en av hu- rudfigurerna inom Englands kultur- rarld, såväl som en av vår tids märkli-: aste kvinnor.
London Times, innehöll efter hennes Löd långa artiklar av lovord över hen- les enastående snillekraft.
Rennes litte-, %ra bonst, &amp; väl som hennes rika man- liskokärlek, återspeglade sig i all den rarma f örståelse, varmed hon omf a.tta- ie alla de sociala och humanitära ' tids- irågor so.
lago framför henne.
.Robert Elsmere - hennes första iebut - var.
det verk som för alltid; ammanlänkande hennes namn, i ' ked- ian av Englands litteriira odödliga.
Det var också det arbetet, som döpte ienne för alla tider omvärvd av gloria,; il1 " Georg Elliot den senare ".
Genom sitt giftermål med F. Huk- ~ h r ~ Ward y.
%r l 8 7 2 kom hon redan som juttonhring i beröring med Oxf orduni- iersitetets mest framstående män.
: Hennes nian uppehöll under en följd.
IV år en av lärarebefattilingarna där- rtädes.)
De litterära cirklar, som på den tid &amp;) ildade kulturcent,ram, och som mrs Zumphrcy Ward ahmtade sina impul-; er och intryck ifrån, utgjordes av den idens storman.
inom Englands veten- rkapliga värld.
Slutligen lämna ' s en rad värdefulla ni; eddc landen om det stora antal olika speciella folk bildningsf öretag, som numera finnas: Sverge.
Den rikt illustrerade broschyren ar värd at1 Alla studiecirkel spridas i en &amp; ssupplaga.
medlemmar och alLa, som på något satt h.t hed bildningsarb ' etets organisation a t t göra böra först och.
f ramst läsa sen.
önskligt a emellertid, a t t skriften sprides aven blaanc den stora alln ni män het en.
.
Då.
den ocksa .ar av sedd till en bildningsarbetets propaganda skrift har priset satts Så lågt som 75 öre vilket, i betraktand.e av .blokens omfang, .må stc anses vara synnerligen lggt.
Vid rekvi sition av 5 ex. erhålles den for 60 öre och re kvireras 10 ex. a r Priset endast 50 öre p: e 3 e q l a r.
Boken bar f å t t en synnerliger srhkfull utstyrsel och b l a ~ d annat innehål 1.01 den - en hel clel f.otografier fr&amp;n olika bild iiingsföcetag och torde den därför vara rnyc ket 1st.
a t t sprida.
Alla studi.eeirklar, sava inom - 4.
B. F. som övriga oigaiisationer, börr rekvirera minst 10 ex. var .av .denna upp slagsbok.
R.ekvirera !s f r h A.
B.
F:s central byrå, Brunnsvik, S ö r v i k.. '
" ' S l r n. b. och 1 tr, upp Stod.
lager av - in- och utlandska ngheter I Damkappor, Drakter bc!
.
Obs.!
Bestiiflningar ntf5res till billiga prieier.
tili billiga bestamda priser.
.
. '
Newm.ail, Puscy, Huxley, Darwin, tionstendenser med sitt brinnande h jar- liga kvinna, f ö r k i i ~ p e n f ~ ör engelsk Ruskin, Kingsley, Qreeil och många tas förståelse.
Eli flitigare studerande ref ormlcultur.
S h o m hiit orieka dokli-.
re- ment ligga val.
1111 de flesta, av heiines andra av de stora voro såsom av den tidens sociala och 2: 11.011 själv en gang lär hava ytt.mt forqtproblem torde i~appeligeii hava tidigare arbeten gömda och oksta av till " Robert Els- funnits.
Med glödande passion gick v %ra dagars generation.
Men för alla.
g u d f a d d r a niere ' '.
hon i arbetet för stora sociala refomer, de, som genom Humphrey Wards arbe- Detta hennes verk, framtviiiga.de ett av vilka hon hade lyckan att se många ten lart sig älska henne för den st.oiga revolutioiierande tankesatt mot den fullbordade bland sitt folk i England.
rika kärlek som hon bar i sitt hjärta gam1.a iiilarda religioilsla,raiis dogmer, Ett rikt illustrerat verk, av engelskt till mänskligheten, som beundra den Dogmerna, som prästerna f ordrade folkliv, har h.on genom.
sina arbeten brinnande varma tro, som ' ho11 hyste, sl~ulle inplantas och 1.aras - orefl.ekte- lämnat i arv efter sig &amp; t Isommaiide det olruvliga arbete hon nedlade i mänsklighetens tjänst, för det sociala rad tankeokunnighet,, soin en rel.igion sliikteii.
För den yngre geaerati,oiien är 11011 framiitskridandets seger, för oss står den där stödde sig p&amp;, bibeliis och prästernas f örvrängda framstallnings- kand m.era genom sina senare arbeten hon, fastan död såsori.1 en förebild för sätt .. Genom detta sitt arbete lyfte ' Passmore Edyards Sett.lemeiit " och kommande tiders frigjorda och upp- denna liviiina bibelns.
läror till ett pl.aii " Evening Play centers ".
Den äldre lysta ' kvinnor.
för en högre kritik, som prästerna se- generationen minnes hennes na.mn an i.
Kvinnan, som den store Tolstoj såg dag med hennes första böcker, " ~obert upp til.1 såsom en av samtidens s t ~ r s t a.
dermera inte kunnat f örhindra.
Och tiisentals miiimiskor, som förut Elsmere ", " The History of David Kvinnan, som genom hennes arbete och genom sin religioiisnppfostraii och Grieve " och " Marcella ", t y dessa äro .sociala insatser lart sig .i henne se och.
prasteriias makt ansågo bibelns ord stå de tre största arbetena i hennes förfat- älska ' en banbrytare .. och föregångare för social och kulturell utveckling.
" över a.11a rnarislrliga omdömen, sago ej t arskap.
Den 24 n1ar.s 1920 dog denna, mark- M a j a B j örkma~i.
längre i blindo på den religion, som ingen vagat kritisera.
I England, såväl som på andra sidan Vasastadens soc.-dem.
k.vinno- oceanen., möttes detta litteriira stor- klubb har ord.
möte lista mandagen och 3:dje verk av ledande tänkare med liailfö- tisdagen i virje kl. 7,30 e. m.
&amp; lbkalen telse och entusiasm.
Dess ord predika- Upplandsg.
51, 1 tr., (Gustav via-automaten).
des fr511 talarest.olariia, fran tidningar- Uppbörd och inskrivning varje möte.
- ' lias spalter, och i 1iundrat.usentals.
Styrelsen.
.
exemplar spredos de och översattes till de flesta europeiska språk.
Lazarol och Lazarin.
Gladstone, som fått taga del av detta det bästa för yttre åkommor.
Kungsholms soc.-dem.
kwimno- arbete, var oclisii oförtru~eii i lovs5ii- klubb avhåller ord.
möte 3:dje onsdagen i gerna över detsa-mma.
Och dessa lov- .Dagligen hända små olyckor, som varje mAnad kl. ' 8 e. m.
S:t ~riks&amp;tan 21. saiiger har han för alla tider bevarat.
Ordf. Hildegrtrii Ström, Bergsgatan 27, 1 tr. genom att publicera dem i sitt histo- skär- eller brännsår, ett slag eller n %- ö. g. gon annan skada.
Huru äro Ni rusta- riska verk " D e t 11 i t t, o n d e i % r- 11 u ii d r a. d e t ".
Genoin en flitig kor- de?
Ha Ni något lämpligt medel att respondens blev sedermera Gladstone sköta om skadan med? '
Om ej, skaffa Fllreniii~gen Mr Hembitdiden i personlig vän och förtrogen med denna genast från en handlande en flaska Stookhol @ avhaller möte 1:sta och, 3:dje marlrl.iga kvinna.
Lazarol och en burk Lazarjn. '
Dessa torsdagen i varje m h a d kl. 8,30 e .. m.
(utom Tolstoj, Rysslands store tiiiikare, kal- juni, juli och aug.)
i Folkets Hus Gsal.
lade förf attari$man till Robert Elsmere medel äro prövade i mhnga millioner Styrelsen.
f d och befästa mer och mer sitt anse- " samtidens största i l o ~ e l l i ".
~ t,.
Slaget liade vuiinits av denna livin- ende sksom.
hemmets apotek.
Solna soom-dem.
kwinnoklubb h ~ l l e r ila.
Bibeln, med dess uråldriga dogmer möte 2:dra tisdagen i varje m h i d kl. ' 8 e. m. och förvrängda religiositets uppfatt- i Huvudsta Folkets Hus och 4:de onsdagen.
ning ' liade genom detta hennes verk vunnit en plats för en .högre och djn- 8tockholms stads, ' Stockholms o. i karje m h ~ d kl. 8 e. m. i Hagalunds Folkets par e, en mfiiiskligar e och lmmanczre Uppsala lans sot.-dem.
kwinnodi- Hus.
Styrelsen.
tolkning an den tidens te:ologie veten- strik$.
Adr.
: Kassören Fru Ellen Cato, Sol- skapsman lyckats Astadl~omma.
Och berga, Huvudsta.
mot sin vilja nödgades de i lilrhet med Apvika so@.-dem.
kvinnsklubb av- alla de övriga tuseiideii, soni last " Ro- Sthlms AlMiaam kwtnnokiuabai (eoe.-dem.)
hUer ordinarie mate 2:dra mhdsgen i m h a - bert Elsm.ere '), inrangera dess f örfat- avhiiller ordinarie mote ' 4:de dindagen i den kl. 8 e: m. Folgefs Hus ' C-sal.
tare siisom en av de nlaktigaste 1tra.f- varje m h a d kl. 8 e. m.
8tyrelren.
terna inom åttiotalets litterärt veten-.
.
Obe.
Lokal i D-aalen, Folkete Ene, skapliga vaïlcl.
Btt verk, som lrommei: 8 &amp;? ' d8~1.
att strala genom alla tider.
On1 rnrs Huinphrey Wards högst st5eiide begåv- Stoclkholms Allm.
RwinnokluLbs Eskilstuna kwinnokl " bb; vh&amp;ller oi- iiiiig och intelligens får man en aning s&amp;ngkör. '
Repetition torsdagar kl. 8 e. m. dinazie mat &amp; 1:sta mhdagen i varje &amp; hd d5 man läser deiiila hennes första bck.
i Folkets Hus, rum- J. Best %llningar mottager kl. 7.30 e. m. i Folkets Hua, nun &amp; r 4.
Styreken.
I detta arbete möter man det stora fler- freken L. Jgderlund, Allm.
te1 Hungsh.
20 54, talet a i msistanna inom deil tidens klas- Snudbyberg 3. siska litterära var1.d.
, Och för alla 1rla.p- S p h g a soom-dem.
kwinnoklubb av par lieiiizes .. yarrna h jarta i f örst3else.
f3aeokhoSimo e8alpa $vinnoklubb haler ordinde möte första torsdagen i varje Och för det folk, vars talan de föra, aoc.-dem.)
avh Aller ordinarie.
eammanlrlde m h a d kl. 8 e. m. i Folkets Hus.
och som de liarstamini ifråp.
Ty ho11 1:eta.
onedagen i varje ' manad kl. 8 e. m. i Styrelren.
ägde förmågan att forsta det manslr- lokalen 3 t;.
Södra Folkete Hus.
- liga lidandet, 11.011 ägde gåvan att om- Ordf. fröken Anna Svertraon, Grindegatan 10, III, Stockholni, A.-R.
Arl~ctnrncs ' Jlryckcri, 1921 fatta den tidens djupa socia1.a evolu- Stockholm.
.
.
&amp; yrekm.
- ' ',.
\ I varje familj ett husap.otek. '
' ' - t
