# ID: svediakorp-per2468
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1920
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 16,256
# sentences: 941
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


MORGONBRIS S O C I A C D E M O W ~ ~ M A m- ORURELSEN TIDNING!
: (16:de arg.)
3 9 -.
.
September FUR DEN Utgi~en av Styrelsen för Sverges Socialdem~kratiska Kvinnoforbund.
/ Il sIoc~o,m 1110, - - I ~rencrmerations~ris: 2: 50 pr Lösnummer helt år, 1: 25 gr halvt Ar.
20 öre.
A Annonspris: sista sidan 25 Öre pr hm, a textsida 40 öre pr mm.
.
Redaktör: RUTH GUSTAFSOH rännk kyrka gatan 27 St. Tel. Söder 74 94.
Manl.ig kultur Det finnes ett gammalt ordstäv som .sager: " tryck avlar motstånd ", men be- träffande kvinnornas utvecklingshisto- ria tyckes den Prhundraden igenoni va- 15t det undantag, ' som belrriiftat regeln.
August Bebel skriver i sin som ku1tiirdok~- ment ovärderliga bok " Kvinnan ".
om kvin- nan: " Hon var det första inanslrliga väsen, som fick smaka träldomen.
Hon blev slavinnan in- nan det ännu fanns ii &amp; gon slav. "
Varför?
.
Den f r ë g m återstar att besvara.
Den har visserligen fran ~ a s l r u l i n t håll be- svarats s % oiindligt niån- ga gånger och i s &amp; oand- ligt många variationer.
Det har skrivits ota- liga avhandlingar om kvinnan,.
Fysiska, psy- kiska, filosofiska, erotiska, religiösa, vetenskapliga o. s. v., o. s. V. Avhandlingar i volynler.
Med mera eller mindre sentimental, patetisk eller humoristisk stil, beroende av de olika författarnas speciella anlag, och mera eller mindre logiskt-genialiskt genom- tänkta, beroende av begavningens olika - Morgonbris ' expedition: ANNA SVENSSON,?
st.-T~I.
~ l l d e r 7898 1 9 2 0 och mänsklig.
- gedigna halt.
Och man nödsa.kas att tillägga, i genbmsnitt hiera eller min- dre l6 jliga.
I olika tonarter 1ia.r det talats och skrivits om kvinnans mindrevardigliet, nan på samma manskliglieteiis nivå som mannen.
En av de mera taeksanima ru- brikerna för dessa djupsinniga betrak- telser har varit: " gåtan - kvinnan " eller '.
' prcblernet - lrviiiiian ", men ' ' m.änniskall - kvin- nan " har nian i iyerii alldeles glömt bort., eller har hon iiiidanskynits a u den inassa damrii, som rörts upp av mera eller ininclïe O T ~ S ~ ~ föt.t.er.
Och alltid har det ined en pondus och ett sken av vederliaftig- het bonstateiats, att kvinnans int el1 i gens 1 ' Grindsgatan 10, 3 tr., Stockholm.
ar betydligt underlägsen iilaiiileils.
Maii förbiser fullständigt atet miljön skapar iilc !ir.iderna iiii- nu oftare an individer- na skapa miljön.
Det soin för en oiii- vigd el ler, partisk indi- Ring: ESTER SOLNEDGANG.
vid kallas ett problem.
.
kan mången gång ined och på fullt allvar diskuterats om kvin- största lätthet lösas, och de flesta nan verkligen är ägare till mera än en psykologerna - det iir typiskt) att halv - eller, rundligt tilltaget, fem- varje skribent, hur iramma.nde han lttondels - sjal .. I nittio fall av huii- an s t l r för allt vad psylrologi innebär, dra har fastslagits detta djupsinniga han ändå anser sig fullt kompetent att antagande, nio gånger h.ar diskussionen yttra sig i denna ganska vanskliga frå- fatt utgöra svar på frågan, och möjli- ga - på detta område skatta At samma gen en gång har majpdteten stalt kvin- i system., De Oskutera och definiera de l I I M ~
2 MORGONBRIS olika yttringarna av kvinnans speciella Och denna - till vilkenhin- garnas uppfödande med di, men a t t en egenskaper och karaktärsdrag och för- nan i regel alltför villigt lånar sig - arbetsfördelning inträtt, genom vilken bise fullständigt, att dessa egens:kaper som f ömgår varje ny människas f odelse honorna ensamma övertagit detta %lig- och karaktärsdrag inte äro ' nggot an- och som ar en den underbaraste av lalla gande.
Detta förklarar förekomsten av nat an en produkt av %rhundrad.enas naturens under, den betraktas av det rudimentära mjölkkörtlar och spenar ensidiga tryck på kvinnorna.
Att kvin- stora flertalet just som ett bevis för hos däggd jurshanarna, människan in- norna, om de i lika lång tid som man- kvinnans individuella, intellektuella begripen.
Undantagsvis bliva genom nen haft ' samma verksamhetsfält, de underlägsenhet.
Till och med de på återgång dessa rudimentära m j ölkkört- hade också på alla områden varit lika andra miiiiskliga områden mest vid- lar f örrattningsmassiga och avsöndra utvecklade.
synta, ' förstående man förfäkta som sin mjölk, såsom man känner av flera fall Nu ha kvinnorna varit instängda i ett bestämda abiol~lta uppf atninz, att en aven hos människan. '
' bokstavligt slaveri, kanske icke alltid allvis försyn skapat kvinnan endast och Vi se således att denna, numera spe- vad arbetet beträffar, då detta ju i re- allenast för att fullgöra denna funktion ciellt kvinnliga uppgift troligen en geln ar lindrigare an mannens, utan och därigenom trygga släktenas fort- gång aven varit det motsatta könets, fastmera vad friheten angår.
Man för- plantning.
.Att den mänskliga - eller och att även hanen tagit aktiv del i de vånar sig över att deras intelligens är kanske rättare maskulina - viljan in- f örrattningar, som äro nödvändiga f ör underlägsen mannens.
Uttrycket ar gripit p % naturens område och stiftat att hålla det nyfödda släktet vid liv.
felaktigt.
Den ar inte underlägsen, den lagar och regler, som gå i helt motsatt Numera .kan detta förhållaiide endast ar endast mindre uppövad.
Den har riktning med den piibördade uppgiften anföras som ett kuriosum och har icke icke så ofta ' behövt anlitas och fungerar om kvinnans bestämmelse, förbises full.
det ringaste inflytande på samhallsföre- därför icke alltid så alldeles oklander- standigt av dem, som kalla si .. skapel- teelserna.
M:en det bevisar dock gan- ligt.
sens herrar.
Om kvinnans bestammelsc ska tydligt, att - en stor del av de pro- Att det icke kan uppvisas kvinnliga huvudsakligast sammanfaller med - mo- klamer ade kvinnliga uppgifterna en genier i lika stort antal som manliga, derns, skulle varje barnlös kvinna an- gång av naturen .fördelats något mera varken på vetenskapens, teknikens, ses som ett.
av naturens misstag.
balanserat på båda könen.
Naturen har Den kultur, som med skäl kan kallar lika litet skapat kvinnan uteslutande konstens eller litteraturens område ar lätt förklarligt, då ett sådant geni en- den maskulina, har även kring kvin- för hemmet, som den skapat mannen dast genom den bästa skolning och ut- nans erotiska liv uppdragit gränser, för samhället.
Naturen har icke det bildning, sammanparad med de gynn- som hon icke utan att lysas i bann av ringaste att skaffa med den kultur, un- sammaste omständigheter Iran utveck- samhället får överstiga.
A * ena sidan der vars inflytande vi leva och vi levat las, och om man sedan betänker, att säger mannen, att kvinnans livsuppgift genom de gångna årtusendena, naturen kvinnornas intellektuella utvecklings- ar moderns, men å andra sidan förbju- skapade människorna och kulturen historia ännu inte fyllt sitt första halva der han henne att fylla denna uppgift, uppdelade dem i kön, mellan vilka sekel, m.edan mannens raknar lika savida den icke fylles inom aktenska- gransf %rorna upp10 jdes allt skarpare.
pet.
Den drift, som ar den sbarkaste av många år som kulturens historia.
Det finnes olika gissningar över var- Enbart ett sådant faktum, som h t allt levandes drifter ar bland manni- för den.na- arbetsfördelning satts i sy- kvinnorna f örst %r 1870 fingo til ' ltrade skorna endast tillåten inom vissa for- stem, men den mest troliga förklarïn- till universiteten och konstakademier- mer.
Och med en dualism, som ar ty- gen ar väl, att den stridslust, som ar så na, förklarar, varför det icke finnes nå- pisk, tillåtes denna drifts utlösande typisk för allt vad hankön heter, från gon kvinnlig Michel-Angelo, Rem- utan förbehåll för den ena parten, me- tuppen, baggen, tjuren, upp till männi- brandt, Edison, Zola m. fl.
Om männen dan den samtidigt kastar en skamfläck skan, fällt utslaget.
Honan har haft århundraden igenom varit instangda på den andra.
Och ändå miste båda större kärlek parad samman med större inom ett hems fyra vaggar, isolerade parterna samtidigt hängiva sig åt sam- ansvar för de smiX " hjälplösa och tagit från de olika seklernas tidsströmningar, ma beblandelse.
Den ena går från den: vården om dem mera på allvar.
Medan utestängda från alla kunskapskällor na med högburet huvud och öppen utvecklingen genom de olika stadierna och intellektuella utvecldingsmö jlighe- blick - den andra smyger sig skuldbe- gått framiit, visserligen långsamt och ter och hänvisade till de mest tankedö- lastad och skamtyngd och förnekar j med många avbrott, men .dock framåt, dande intressen och sysselsiittningar, ar olyckliga fall frukten från detta flyk- har hon varit den, som ensam fått bära det föga troligt, att det funnits några tiga .ögonblick eller aborterar bort det.
bördan av generationernas fortplant- Numera har bannstrålen med könsdrif- ning.
Medan männen genom alla dessa manliga genier heller.
Men dessa synpunkter tagas aldrig tens tillfredsställande något förbleknat olika stadier slagits, slagits och åter med i beräkningen, de ignoreras helt och betraktas företeelsen med något to- slagits, sinsemellan och med mest olika enkelt.
Man förbigår kärnpunkten av lerantare ögon an under de gångna år- stridsvapen, från klubban, slungan, bå- fragan eller kringgår den - soni kat- hundradena, då den under vissa per ' io- gen upp till dagens kulspruta, tanks.
ten kring het gröt.
der, isynnerhet under medeltiaen, straf- och giftb.omb, hava kvinnorna gjort en Grundorsakerna - grundor- fades på det strängaste och obevekli- dygd av nödvändigheten och samtidigt saken - till kvinnans undergivenhet gaste.
f ö l j t sitt mera fredliga temparament, och benägenheten att underordna sig Naturen har utsett kvinnan att föda, och.
so.m tack härför hava de förklarats den av omstandigheterna mera oberoen- men det gamla standigt accepterade p %- underlägsna och alltmera satts&lt; under de viljan, ar icke att söka i bristande ståendet, att naturen även utsett h i n - förmynderskap.
Det motstånd, som intelligens, utan i det tvång, som genom nan att ensam ' uppföda den späda gene- skulle avlats av trycket, har först i sena naturlagarnas obeveklighet blivit lagd rationen, ar endast en sanning med mo * tider gjort sig gällande.
p % kvinnorna och sedan av mannen ut- ilif ikation.
Att var kultur i proportion.
till dess Naturen har en gång i den urtids- ålder endast produce ' rat fram, ett så nyttjats som ett medel att undertrycka hela det kvinnliga slaktet.
Nakuren morgonens dunkel, som var rådande in- jamf örelsevis f &amp; tal av verkligeii ' erkan- har utsett kvinnan som den leverantör, nan kulturens ljus tändes för de vare14 da mästare ar.
uteslutande beroende på, på vilken ansvaret för släktets förökan- ser, som vi kalla våra förfader, aven an- att maskulin kultur och krigskultur hit- de blivit lagd, mannen blev endast den vänt hanen som direkt uppf6dare av tills visat sig fullstandigt oskil jaktiga.
f örberedande medh jalparen.
Hans in- len yngsta avkomman.
I sin avhand- Huru f örsvinnande litet har e j i s j älva satts i detta ansvarsfulla varv .ar endast ing, " Om människans ursprung ", skri- verket under de gångna århundradeni av kort varaktighet, medan hennes, åt- ver lektor Gottfrid Adlerz bland .annat: produrerats och bevarats åt ejervarl- minstone för en tid, tager hela h.ennes " Man har anledning antaga, att alla den.
Iaggdjurs hanar ' ep g %ng deltagit i un- Va.rf ör? '
varelse i anspr&amp;k.
.
....
.
... ..... ' ' ' ' '
~ % d a n satt, t att de olika lönesatserna.
J o därför, att de gångna generatio- jiimte betingelserna därför tydligt nernas " kulturbärare " haft andra och ännu viktigare saker att tänka p % och - Finner yrkesinspektionens chefs-.
befatta sig med an att bygga på veten- myndighet inkomna lönelistor eller .an- skapens solida byggnad eller idka de dra omständigheter tyda p %, att arbets- sköna konsterna.
Detta har endast od- lats som tidsfördriv eller f örströelse I dagarna har till regeringen över- lönerna inom visst oGråde av hemindu- mellan de ständigt Aterkommande lämnats ett inom socialstyrelsen utarbe- striellt arbete äro lägre an vad som krigsperioderna.
Den maskulina kul- tat förslag till lag om hemindustriellt kan anses skäligt, skall denna myndig- turen.
har haft huvudet och händerna arbete.
het äga föranstalta om utredning i fr %- Med hemindustriellt arbete f örstås gan samt hos k. m:t begära bemyndi- fulla med natt utspekulera och tillverka all världens krigs- och mordredskap enligt lagförslaget sådant hantverks- gande att fastställa minimiavlöning f ör dessemellan som den slagits med nar- eller annat industriellt arbete, som för- ifragavarande omrade av hemindu- mare eller fjärmarenfiender om en eller]: ägg are eller annan arbetsgivare f ör sin stridit arbete.
Dessa minimilöner skola yrkesmässigt bedrivna näring uppdra- f öreslås av särskilda lönenamqder.
För- annan landremsa. '
Alla våra niera framstående historie- ger åt arbetare till utförande i arbeta- seelser mot lagen straffas med upp till skrivare äro eniga om, att utvecklin- rens hem eller % annan plats, dar det ej 1,000 kronors böter.
Vid framlaggandet av lagförslaget i gen genom seklerna gått framåt yt- kan anses tillkomma arbet.sgivarei1 att fråga har man utg %tt från den grund- terst långsamt tack vare dessa förödan- vaka .över arbetets anordnande.
de strider.
.
Dessa krigsperioder hava Lagförslaget kommer, därest det, uppfattningen, att en offentlig regle- icke endast varit den kulturella utveck; upphöjes till lag, att %lagga arbets- ring av hemarbetarnas löner måste vara lingens döda säsonger, utan de hava givare e n hel del skyldigheter.
Bl.
a. hörnpelaren i en lagstiftning .av hithö- ocks % i regel ödelagt en stor del av de blir han sålunda skyldig föra särskilt rande art.
Men jämväl åt de från ar- framsteg och fördelar f ör manskliglie- register över de arbetare, vilka av ho- betarskyddslagstif tningen eller narbe- nom användas till hemindustriellt.
ar- slaktade omr8den hämtade och på hem-.
ten, som fredsperioderna skapat.
bete.
Detta register skall föras för industrins f örhallanden tillämpade be- ögnar man igenom historien blad f ör ka1enderå.r samt för varje arbetare upp- stämmelser, som innehallas i forslaget, blad.
finner man liuru det slösats med taga namn, födelseår, bostad, arbets- bör tillmätas betydelse och deras värde förhoppningarna och huru de bästa för- plats och arbetets art.
Förmedlas upp- £ör vinnande av det med lagen avsedda utsättningar dränkts i blod, utan att drag rörande hemindustriellt arbete av syftet ej underskattas.
.
vinsten ens f ör den vinnande parten annan person; ' mellanman ' skall Tillampandet av egentliga arbetar- kunnat uppväga de kulturella, ekono- ovannämnda skyldighet gälla jämväl skyddsföreskrifter, saledes bestarnmel- miska eller mänskliga f örlusterna.
Det sägs att den kvinnliga karaktii- iienne.
I registret ' skola inträffade f ör- ser.
om minderårigas, kvinnors och rens huvuddrag är feghet.
Med feghet indringar ofördröjligen antecknas.
Se- mans arbetstid, om åtgärder mot ohälsa menar man i allmänhet obenägenhet nast .den ' l .f ebr.
skola registren f ör f öre- och yrkesfara i arbetet m. m. har man för - slagsmål.
Det skulle.
varit till obe- $ende kalenderår tillställas yrkes- ansett möta för hemindustriens vidkom- räknelig fördel för manskligheten och inspektionens chef smyndighet.
mande särskilda vanskligheter, detta utvecklingen om aven ia8nnens karak- Enligt f örslaget skall.
arb&amp;tsgivareil på grund av helt.
oöverstigliga svårig- täristiska mod varit något, mindre ut- vidare med varje arbetare, som anvan- heter med hänsyn till kontrollen.
Be- präglat.
D:en fege, tänkande veten- les till.
hemindustriellt arbete, .föra starnmelser härom ha darf ör ansetts skapsmannen gagnar samhället oand- löiieb-ok eller annan skriftlig rakning.
olämpliga.
ligt mycket mera än den modiga krigs- Arbetare, som utövar hemindustriellt I fråga om införandet av minimi- mannen, och aldrig kawman säga att srbete med biträde av hos honom boen- löner f ör hemindustriellt arbete uttalar ett krig förbättrat miinskligheten eller le medlem av hans familj, skall med sig socialstyrelseii i sin motivering för hänsyn till sådan familjemedlem ej an- forslaget vara .av den uppfattningen, gjort den lyckligare.
.- Kvinnan ar till sin natur fredlig och ses som mellariman.
Dylik f ami1 j emed- a t t på detta .område av den sociala lag- mannen krigisk, huru oändligt mycket Lem: skall aven regist erf öras, men stiftningen intet effektivt resinltat till högre skulle icke mänskligheten i när- arbetsgivaren är ej skyldig för denne f örbättrande av de av lagstiftningen varande stund stått, om dessa b %da ge- föra lönebok.
Slutligen åligger det berörda arbetarkategoriernas stallsng nom tidernas lopp samhbetat, i stället arbetsgivare eller mellanman, som an- kan erniis, därest ej m ' öjlighet beredes för att den ena parten fullständigt un- vänder arbetar e till hemindustriellt £ör genomförandet av en laglig regle- dertryckt den andra och på hela ut- arbete, att över de lönesatser, som han ringav arbetarnas löner.
Detta statens vecklingens gång påtryckt sin egen in- tillampar för olika slag av dylikt ar- ingripande skall ersatta den verksam- dividuella, karaktäristiska prägel.
D e bete, föra särskild lista, upprättad på het i motsvarande syfte, som inom an- skulle kompletterat varandra och aför- dra grenar av det ekonordiska livet ut- hindr at att utvecklingen blivit s % f ruk- på världsmarknaden, marken sviker övas av diir förefintliga fackliga orga- tansvart ensidig.
Och aldrig skulle henne icke längre under fötterna.
nisationer.
Styrelsen anser därför sitt våldet varit s &amp; förhärskande om ' kvin- Världskriget har lockat fram de anlag förslag vara väsentligt motiverat dar- norna varit medbstammande i de stat- och möjligheter, som alltför länge slum- med, att dylika organisationer ej före- liga angelägenheterna.
rat och legat i overksamhet, och hennes komma och ej heller ha stora utsikter Men gardagens kvinna har avträtt inflytande kommer att .ök.as med varje att komma till stånd.
I detta samman- f ör att lämna plats. %t sin efterföljerska, dag.
hang anfor socialstyrelsen att den e j kvinnan för i dag.
En helt ny .typ har Den maskulina kulturen, genom sek- tänkt sig gener ella minimilöner över växt fram och skillnaden mellan henne ler förhiirskande, sasom arans, hjältar- hela landet-utan en anordning, enligt och " Qvinnan " ar allt för stor, för att nas och handlingens kultur månbesjun- vilken rninimilöiier kunna inom samma den icke skall lysa i ögonen ' på aven den gen, den kulminerade i världskriget yrkesgren fastställas till olika belopp mest oförstående.
Det senaste kriget 1914-1918 och samtidigt slog dess för skilda områden.
har öppnat nya verksamhetsf alt och gi- ödestimma.
Den maskulina kulturen vit henne nya fastan nödtvungna er- lämnar plats f ö r den manskliga.
Den kännanden.
Först nu sedan freden mel- dräpte sig p % sitt eget svärd.
Prenumerera p &amp;:, x; =:::IIwI::cKz;:::;;;;;;;:;:; lan de olika nationerna delvis blivit Martha Larsson.
återställd marker man, huru hon fatt faste öve~allt inom de olika omrkdena Lagförslag om hemindu- striellt arbete. '
j,, ' ' -.
MORGONBRIS Modem varudistribution.
(Skildring f ör Morgonbris a.v Maja Björkman.)
Otvivelaktigt är det en sanning d.3 vi säga, att under det privatkapitalis- tiska system varunder arbetarklassen för närvarande exploater.as, samtidigt f öl j er en utvecklingsprocess, som bli- ver den brygga varifrån socialismen en gång skall vandra till den centralid serade produktionen.
Redan nu ha vi varit i tillfälle att se hurusom modern massproduktion ut-: vecklats, så att vi därigenom lättare kunna följa vägen mot målet till rno- dern varudistriibution i ett socialistiskt samhälle.
Världens största varuhus - S e a r s a n d R o e b u c l r c o m p.
i Chicago - utgör i sitt slag ett typiskt exempel på vad utvecklingen i det fallet lyckats åstadkomma.
Detta bol ' ag tillhör den kategori av distributionsf oretag, som vi i Amerika namna postbeställnings- affar.
Deras utomordentligt utveck- lade och storslagna organisationer och metoder lruima vi endast förstå, om vi i samband därmed få en inblick i den kolossala varuomsattning samt meto.
derna härför, som denna varldens stör- sta affär i sitt slag lomfattar och ut- vecklar.
Enligt egna uppgifter sålde de:nna £irma under sistförflutna år ö.ver n i o o c h e n h a l v miljon par skor och galoscher.
Deras fasta kundkrets ut- göres av icke mindre än sex miljoner, fördelade över hela U.
S.
A:s val.diga områden.
Sears and Roebuck säljer konserve- rade matvaror, kryddor och specerier av tusende slag, kläder, skor, segel- tyg och va.gnar, musikinstrument, lant- bruksredskap och maskiner, färdigpas- sade boningshus och ladugårdar, möb- ler och husgeråd, lyxartiklar av alla slag - med ett ord allt vad som tank- hart ar inom varudistributionen - utom kött (färskt) samt mjölk (f arsk).
Enligt samma statistik sålde nämnda affarsbolag sistförflutna %r över tio miljoner par strumpor, över fem miljo- ner par stickade underkläder, över £emton miljoner järnbultar, andra slags varor i tiotusentals olika varia- tioner i samma enorma kvantiteter, Enligt en allmänt erkänd sanning existerar ju ej affärsarlighet i detta ords verkliga innebörd, dock kan man om ' detta varldens största varuhus saga att en viss affarsarlighet i fr %ga om varans ratta besthnd och varde utgör det moraliska underlaget och bär- kraften i hela denna valdiga organisa- tion.
Själv har jag varit en av, de kunder, som under en följd av %r genom denna postbestallningsaff är köpt mina varor i alla dess upptänkliga olika variatio- ner, alltid fullt tillförlitliga, alltid pre- sterande " kvalité " i överensstiimmelse med utbetalade penningvärdet.
Deras f emtonhundrasidiga katalog innehåller en varuförteckning så välpreciserad och korrekt att man föredrar att behagligt och lätt göra en axplockning av de för- nödenheter man behöver framför att som v.anligt är i Amérika spanns en dag i ett " departementstore " under jakt och möda för att lyckas finna vad man önskar.
Sextiofem miljoner kata- loger utgår årligen från ' detta varuhus; Varje vara har sitt namn och nummer samt ytterst tillförlitliga noggranna illustrationer.
För varornas standardisering svarar och garanterar firman genom sina ve- tenskapliga laboratorier, och det a r en affarsarlighet därvidlag, som gör att firman kan.
behålla och bevara sin utomordentligt stora kundkrets trots all konkurrens samt garantera full er- sättning eller (" money back ") ' om kö- pet ej utfaller till kundernax belåten- het.
Jag minns vid ett tillfälle da jag bland ett fyrtiotal olika kaff e ' bl ' and- ningar hade svårt, att finna den sort, som tillfredsställde min särskilda smak.
På begäran sände de mig under en längre tid en del olika blandningar.
IJtan ett öres kostnad för mig, kom det ena paketet efter det andra, jag htersände desamma så länge till dess jag fick en bhidning, som fullt till- fredsställde mig, d % betalade jag för detta, men ej ett öre för vare sig sand- ningarnas kostnader eller - kaffet: Jag s&amp;g så kallat prov, använt under denna tid och det var inte e n utan ett dussintals olika sändningar, som sålunda gratis siints mig.
Detta visar endast en utpräglad om- sorg om kundernas belatenhet, och den tillämpas med en planmässighet och precision, som inte lämnar något öv- rigt att önska i organisatorisk fullkom- lighet.
En dylik affär måste ju existera p$ en permanent kundkrets; den måste, samtidigt som den bygger vidare för erngendet av nya, kunder, genom en utpräglad affärsarlighet, bevara den redan befintliga.
.
Genom de olika, ständigt ' Växlande prisregleringarna, varunder detta sf£ämetablisseaang arbetar i det ka- pitalistiska samhället, nödgas de utgi- va kdtaloger med hänsyn till förekom- mande fluktueringar på mlarknaden -: n kostnad som ju ar oundviklig un- ler nuvarande förhållande, m.en som nelt k o m ~ e r att bortfalla i ett socia- istiskt samhälle, där varans varde är; tandardiserat.
Kostnadsfritt och regelbundet erhöll iag och de miljontals andra, kunderna lessa kataloger, vars tryckkostnader nppgå till.
miljontals dollar och tryc- ras på ett av - Amerikas största och last utrustade tryckerier.
Men detta varldens största affärshus Tyska kvinnorna i det off en tliga livet.
.
.
Tysklands kvinnor ha på kort tid nått en starkare ställning i parlamen- tet än något annat lands kvinnor.
Där- jämte aga de ett allm !änt erkänt med- arbetarskap inom alla områden av det offentliga livet.
Detta är så mycket mer överraskande som ett alldeles.
mot- satt f örhållande rådde före revolutio: nen, då kvinnorna voro uteslutna fr31 all rösträtt m. m. och ingen ville lyssna till deras röst.
Efter vunnen all.maii r ö s t s t t visade de sig genast mogna för sina statsborgerliga ' rättigheter och skyldigheter genom ett intensivt del- tagande i valarbetet till den konst ?tue- rande nationalförsamlingen.
Enligt statistiska q p g i f t e r deltogo 89 .. 6 proc.
av kvinnorna i valet; De yngre över- träffade till.
och med sina ~ n l i g a ar icke endast ett distributionsföretag, det är aven ett produktionsföretag av stor omfattning med valdiga f abriks- etablissemang för en massa c varors fabricering.
Ett dussintal stora skof abnker, f a- briker f ör lantbruksmaskiner, tapeter, färg, pianon.
.
Dessutom äger det kon- trollen över valdiga industritil ' lverk- ningsområden inom landet, sågverk et c.
Dess produktionsverksamhet sträcker sig också ut över det ' egna landets grällser, dar fabrikationen ar nödsakad bedriva sin drift inom rack- h811 för råmateri.al.
Sålunda äger nämnda firma en större spetsfabrilis- anläggning i Schweiz.
Postbeställningar kunna uppgå.
till 180,000 pr ' dag och sändas alla till Chicagokontoren.
Därifrån siindes or- dern till närmast liggande centrala varuhus, varifrån kunderna erhålla bestUningen pr post, frakt - elle?
express - beroende på varans bestAnd.
Överallt i hela Aknerikas större stä- der har firma.n dessa varuhus.
Genom att låta ordern utgå från ett av dem till adressatens närmast liggande bo- stadsort sparas därigenom en stor kostna ' d samt tid. "
Endast i Chicago sysselsätter firman i detta väldiga aff arsetablispemang 18,000 människor.
Apbetsstyrkan inom hela dess affärsverksamhet på de olika platserna uppgår till 38; 000.
När du går ' in i Sears and Roebucks varuhus i Chicago kan du, om din kassa så tillåter, köpa a l l t som fin- nes att tillgå i form av varor, samti- digt som du får skåda ett .modernt ut- vecklat distributionsf öret-ag, f ardigt 3ch övermoget under kapitalistisk rei gim för att övertagas av de tusentals srbetande bönderna därinne - och färdigt att överföras till ett socialis- tiskt samhälle under kooperativ regim.
janinåriga, medan motsatsen var f ör Siållandet med de äldre kvinnorna.
Vid de senare valen till de konsti: tuerande f örsamlingarna i förbunds staterna avtog valintresset, i synnerhe .vid stadsfullmäktigeva1en.
Denn; minskning gällde i lika hög grad mäl som kvinnor och hade sin naturlig: förklaring i att 3 stora val förrättade!
inom 5 veckor och detta i en tid son var präglad av allmän andlig ocl lekamlig utmattning.
i E j mindre än l30 kvinnliga kandida ter voro uppställda till nationalförsam lingen, men endast 38 blevo valda, et.
visserligen ringa antal i f örhåll andc till väljarantalet, men dock i och f61 sig, ' och i stort sett, - &amp; deles tillfreds: stallande.
Anmärkningsvärt %r att, trots h i n nornas energiska deltagaide i valer inom de olika partierna, ha de.
bibehål lit sin samhörighetskänsla i allt son rör kvinnliga intressen.
D e kvinnlig2 medlemmarna av nationalf örsamlinger ha gått samman i flera frågor, trotr den stränga partidisciplinen, och hz åstaakommit gemensamma f örklarin- gar och interpellationer, t.
.ex.
röran &amp; krigsf iingar, den reglementerade pro- stitutionen m. nl.
Men de sakna därför ingalunda för- ståelsen av att endast genom växelver- ken mellan miäns och kvinnors vä,rlds- åskadning och synpunkter sådana re- former kunna vaxa fram som skola tjäna hela folkets intressen.
Största delen av ' de icke-socialistiska kvinnliga medlemmarna av natiopal- församlingen tillhör Tyska kvinnors nationalrad, en, liksom i f lertalet andra länder, särdeles livaktig f örening, som tal: aktiv och vaksam, del i allt som rör kvinnofrågor och kvinnors of f entliga verkssjmhet, och inte minst nar det gäl- ler lagstiftningen.
Sanuna nit.
adaga- lägga de tyska kvinnornas nationalråd p &amp; uppfostringsomr&amp;det beträff ande bott enskola, samskola, flickupppfost- ran i gosskolor, uppfostringshem på landet, folkhögskolor m. m. överallt deltaga kvinnor i omdaning och nydaning av samhallsförhållan- dens.
Det ' ar emellertid självklart att fördomar som genom.
sekler varit rot- fästa ' i lagar, seder och bruk inte ' i ett tag kunna avlägsnas genom ett ' edikt.
Kvinnornas f örorattande i ekonomiskt avseende kan sålunda naturligtvis inte i hast ' övervinnas allra minst i en tid fylld av svåra kriser.
Mycket återstår att önska, t. ex. upphävandet av den i ' flera tyska landslagar uppställda f ordran p å celi- bat för skollärarinnor, ' som ännu ej bortfallit överallt.
Däremot går det raskt framat .med tillsättandet av kvinnliga ämbetsman i högre föwaltningsambeten.
I det ny- upprättade ministeriet f ör f olkvälfar- den bli kvinnor särskilt mycket anvan- ' da.
Avens % i överpresidiet och rege- ringspresidiet (pr6Vinsförvaltningen), ' ' ' ' Styrka.
För Morgonbris av Allan Pettersson.
Se mannen, som spränger dc fjättrande bana som i m ö r h höII bunden hans sjat ', han jublar, han sjunger:.
) jag ar inte fral.
Nu jag mot Ijusef, mot frihetens land!, ' Se, mörkret, som Splittras ah blixtmndc Qus: en hoppets - lanterna, som skänker oss mod.
Ur mörkret skal vaxa en fnïretcns stod ', och godhetens blomma skall spita ur grus.
Fran bildningsarbetet.
~ i l d n i n sverksamheten g inom abetarerörelse 1919-1920.
Arbetet med bearbetningen av alla rappoi ter och redogörelser rörande studiecirkel-, bi ~lioteks-.
och f örelasningsverksamheten ' inor Arbetarnes Bi1d:ningsförbund ar nu a&amp;lutat a arm ed ä r det möjligt a t t med exakta siffro lelysa förbindets verksamhet under det sist förflutna arbetsåret.
Y % verksamhetens olika omraden har unde Iret gjorts större framsteg än under något å iitintills.
Antalet verksamma studiecirkla ia ökats från 515 till 811; antalet förmedlad1 Föreläsningar ha varit 1,271 mot 425 före $i.en.de år.
Orsaken till denna framgång tord~ iels vara a t t tillskriva den lättnad i det eko iomiska trycket, som världsfreden medfört iels den bättre möjlighet an fönit a t t agn: iig å t sjalvbildningsarbete.
Den beslutadc ~tvidgningen av medborgarrätten) som stall, usentals arbetare inför nya samhällsuppgif, er, ställer givetvis ocks % nya krav på arbe arnas bildningsorganisationer.
Intresset fö:; omm; unala spörsmål har s %lunda avsevari; kats; under %ret har förmedlats 401 föreläs iingar i stats- och kommunalkunskap mol 55 föregäende %r.
Sammanlagda meillemsantalet i de till A 8.
F. .anslutna riksorganisationerna har ökat8 ned 195,022 och utgör nu 896,041.
Antalel il1 f örbundet anslutna huvudorganisationei, r 14.
Under äret ha på 26 platser hållits 77, in.
truktionsföreläsningar om bildningsarbetet Studiecirkelbibiloteken ha ökats med.
73 och .tgör antalet nu 425 med ett bokförrad av illsammans 79,934 band.
Antalet boklan ut- ' jorde 173,146, därav inom cirklarna 27,326, bibliotekens antal bokutlan har under året kats.
med 50,000..
A v d e olika, till A.
B. F. anslutna organi- sationerna, har Socialdemokratiska.
Ungdoms- förbundet det största antalet studiecirklar, eller 181.
Som nummer två kommer Lands- organiiationeo med 136 8ch därnäst Arbetare- partiet med 87.
N. O. V. har 78 cirklar och Sot.-dem.
vänsterpartiet och Sv.
Soc.-dem.
Ungdomsförbund 34 vardera.
Därnäst kom- mer Typografförbundet med 16 cirklar, Jarn- sägs&amp;nnaförbundet med 13, Koop.
Förbuu- det med 11, Telegraf- och Telefonmannaför- bundet med 7, Ungsocialistiska Partiet har 4, Telegrafverkets Trafikpersonalsf örbund 3 och Hospitalspersonalens Förbund 2 cirklar.
Dessutom äro 203 c i r k l ~ r gemensamma för flera organisationer.
A.
B.
F: s f ~relasnin~sverksamhet har lika- led &amp; undjx året gatt avsevärt framat.
På 222 platser ha anordnats 315 förelasningskurser (f öregående %r 106) med 1,271 f örelasningar.
En hel del anskikningar om kurser har dock ~vslagits då A.
B. F. saknade medel för a t t ev il ja dem.
E t t supplement till A.
B.
F:s ' forel5snings- katalog, Fr %n A.
B.
F:s Centralbyrå har i dagarna itsants ett supplement till A.
B.
F:s föreläs- iingskatalog.
På grund av det alltjämt ökade ntresset inom arbetarrörelsen för en planmas- iig föreläsningsverksamhet, har det blivit allt ivårare för centralbyrån a t t skaffa föreläsare de ämncn, som speciellt önskas.
Det nu ut- comna supplementet visar emellertid, a t t det yckats centralbyrån a t t erhålla löfte .om med-; erkan från 11 n y s föreläsare.
Dessutom har, n del de gamla förelasaina 1.amnat nya, erier, så a t t supplementet kan bjuda på 23 lya föreläsningsserier.
Inalles deltaga nu 78 bersoner i A.
B.
F: s f örelasningsverksamhet, ned tillsammans, 157 serier. '
Ny riksorganisation tili A, B:F. Svenska Lantarbetareförbundet har ansökt m inträde i A.
B. F. från 1 juli 1920.
För- undet raknar 10,000 medlemmar.
Till studie- 3dare i förbundet.
a r utsedd torparen Ivar Carlsson, Nävekvarn, vilken tillika kommer t t bli förbundets representant i A.
B.
F:s epresentantskap.
Brunnsviks Folkhögskola örjar sitt femtonde läsar den 15 oktober 920.
Kurserna pågå omkring 25 veckor och vslutas den 30 april 1921..
Skolan har under sin 14- %riga tillvaro be- istats av över 600 unga män och kvinnor, ketradesvis ur arbetare- och bondeklassen.
I fråga om undervisningslokaler a r skolan umera val tillgo dosedd.
Tre större lärosalar innas, varjämte biblioteket f a t t synnerligen odamlt1~enli ' ~a lokaler.
Innevarande sommar ar uppförts ett nytt elevhem, varför det till östen blir möjligt a t t på skolan bereda rum I t 50 elever.
$kolan a r uppdelad i en första och en andra irskurs.
Intradesansökan skall ske skriftligt, och itföljas av ålders- och skolbetyg (i avskrift) samt uppgift om yrke och insändes till före- itandaren f ör Brunnsviks f olkhö&amp;kola, S ö r- rbeta kvinnor med och äro medansva- iga i lösningen av frågor rörande: vinnoarbete m. m.
Det mest förvånande av allt i den yska kvinnans hastigt f örändrade tallning ar emellertid hennes ' manliga iedborgares nya syn på hennes rattig- eter och skyldigheter.
I det avseen- et stå de tyska kvinnorna onekligen tskilliga pinnhgl högre än de svenska.
(D '.
N.)
A.
M.
H .. rik.
,
Med det val, som i september går av stapeln, komma vi liviiinor allt nar- niare vår ratt till medborgarskapet och dess förp1.ilitelser.
Nästa gång skola vi vara med och, välja till den lagstiftande församlingen.
och det ' galler att redan nu visa var vakenhet och vart intresse.
Stora frågor, som markera socialdemokratins frammarsch och vilja till omdaning av samhallsförhållandena, har av regeringen förts fram.
Det blir nu det arbetande folkets sak att få dessa frågor förda i ~ i t det praktiska livet.
Världen ar mer an någonsin i beh.ov av det produktiva arbetets frukter.
Och för oss står också nödvändigheten av, att arbet.arna få inflytande, icke bara i politiskt och kommunalt hänseende, utan även inom de producerande före- t a.gen.
Vi kanna allt mer att vi kommit i en sådan stallning, at; t.arbetareklassen iiven måste bara ansvar för fol~rhusliållnin~en, att frambringandet av för- nödenheter kommer i. höjd med konsumtionen.
.. Endast därigenom kunna vi komma f ram till rättvisare .materiella f örhållanden.
Men detta a r icke nog.
Vi måste aven få bort den oro och osäkerhet,.
som vidlåder våra allmännyttiga företag för det arbetande folket, genom kapitalismens alle ' naharskande inom det ekonomiska .livet.
Socialisering ar därvid vårt f ältrop.
Men alla veta vi att starkfa krafter äro i. rörelse för att hejda var frlam- marsch och om möjligt kasta oss til1b:aka från redan.
vunna positioner.
Anlop- pet mot g-timmarsdagen och oppositionen från saval höger som liberaler mot regeringen.
for dess tillsattande av kommittéerna för industriell demokrati och trustkontroll ävensom.
s~cial ' iseiin~snämnden, visar oss v&amp;rt allvarliga läge som klassparti.
Vi arbetarekdvinnbr, som bäst känna, trots allt talet om våra höga löner och som den) ' nya överklassen2 ', hur hårt den nuvarande ekonomiska ordnin- gen trycker hemmen, vi måste stå, vid våra mans sida och verka för ' upplysning.
bland väljarskhrorna, så att de förstå rättvisan i våra stkivanden och sluta, sig till oss.
Som lalla socialdemokratiska kvinnor torde kanna.
att d.essa val äro av mycket stor vikt för vårt parti och att vi nått en sådan stallning, att ett steg tillbalra kommer att satta mycket djupa marken i utvecklingeii, så förutsatta vi att alla våra kvinnor komma att lystra till vår maning:. '
- Deltag i valarbetet!
Arbeta f ör socialdemokratin!
. '
S V.
SOC.-DEM.
KWNNOFÖRBUNDS STYRELSE: - organisation inm En~lands arbetareparti.
Kvinnornas Kvinnliga organisatörer anställda.
Vid ett besök i London på försom- maren,.
dit jag hide den lyclran ' att f å komma såsom- Stockholms stads dele- aerad vid en bostadskoiigress, gjorde P jag ett besök på arbetarepartiets av- delning f ör upplysning och orgmisa- 4ioii bland kvinnorna.
Detta ar verk- ligen .en specialavdelning, som Eng- lands arbetarerörelse består sig med.
Ledaren - .ii+ den Marion ~hillips, som på försommaren besckte oss i Stock-,.
.
.
holm o ' cl1 höll det iitmirkta: f @ edraget för oss ute i Haga:.
Jag kunde icke få hennes, ve,rksadet.
demhistrerad a v henne själv, ty hon var.
tyvärr, bort- rest, men jag hade, ju fått höra litet av henne själv i St0ck~o1.m.
Under dolitor Phillips ledning ara flera kvinnliga organisatörer anställ- da, som svara ' för var sitt distrikt j England, ordna .möten, hålla upplys- ningsföredrag, sköta agitation vid val o. ' #. '
v. Allt detta arrangeras fr %n hu; vudexpeditidnen i London, ' varifrån aven redigeras kvinnotidningen ' Tbe Labour Wom:en9 ' (arbetarekvinnan).
Lokalerna voro ' icke storartade, men tillräckliga och trevliga.
Doktör Phillips nafmaste underordnad ' fick jag.
emellertid träffa och gjorde hon ": tt synnerligen behagligt intryck.
D.et skulle vara riagot för oss ' om ~ å r parti t aven kunde bestå kvinnorna ?n sådan organisation som den engel- dia.
Men vi f % val vara nöjdaa än så .ange och göra det bästa av vårt nybil- lade kvinnoförbund.
Kvinnornas organisation inom ' La- Jour Party " har ' att följa vissa be- stämda.
stadgar, vars huvud punk te^ nar nedan antydas.
.Kviiinosekti~onen inom varje distrikt 3estår av de kvinnor, boende inom det- samma, som tillhöra arbetarepartiet.
l varje.
hntdistrikt finns det särskilda kommittéer, vilka både män och kviii- nor tillhöra, men det ar dessutom 5nskligt.
att bilda särskild kvinno- grupp inom varje lantdistrilrt för att befordra organisationeii.
Inom arbe- tarepartiet bör byggas upp ett kvinno- förbund, som består a v alla ' kvinnorna från de lokala arbetarepartierna;, vil- ket~ skall hjalpa till att fullfölja i alla delar av landet kvinnornas politisha organisation.
Genom ritt på detta sätt ena kvinnornas alla krafter skapas en starkare stimulus till uppfostrande.
po- litiskt arbete.
Varhelst det finns en grupp av or- ganiserade arbeterskor bör arbetare- partiet p &amp; denna plats inb juda- tiem tillsammans med representanter från andra kvinnliga f ackf öreningsorgani- sationer, både anslutna och icke an- slutna till partiet, för att bilda en kommitté ' med mal, att skapa en kvin: nornas sektion på den platsen.
Sektionen skall ' avhålla möte en gång varje eller varannan vecka.
P % dessa möten skola ordnas diskussioner i allmänna frågor; om möjligt äYen föreläsningar: Vid val av ämnen vid dessa samdantraden bör man komma ihåg, att dar samlas kvinnor me ' d - myc- ket olika intressen.
Ibland böra fack- föreningsfrågor diskuteras, ibland frå- gor, som speciellt röra hemmet.
Tid- ningen " The Labour Wo.men9 ' inne.
håller f örslag på f öreläsningar i med- borgarkunskap, som kunna bli föremål för en aftons diskussion.
Arbetarepartiets exekutiva kom.
mitt6 har anställt ' kvinnliga orbanisa.
törer ' för att hjalpa till med att bilda sektioner ' ocli ai %eta på deras vidare utveckling.
Det ' icke märkvärdigt, att kvin nornas, organisation i ' England, a r en mald att rakna med i ett land, dar s8 mycket göres för att.
kvinnorna.
verkli- geii skola.
organisera sig.
Det ä r icke heller att undra på att Manon Phillips uppt&amp;dande ger, - intryck av säkerhet och kraft, då hon a r ledare av en så minutiöst uttänkt och målmedveten organisation; som ' den engelska arbe- terskerörelsen:.
.
A n n a .Lindhagen.
* .är '
MORGONBRIS.
.
7 .Bu komma de ater, de lidande, som kriget i landsflykt vrok, de tärda, tunga och bidande i trasor likt sorgens dok.
De hålla ett bylte i handema, det enda dem återstod, \ en syillra f r i n hemmet vid striindernn, av Dyrzas glidande flod.
.
De komma i tusentals tågande från hungerns och söndringens land med &amp; vande langtun, som ligande förkla~ * as i ögonens brand.
De sjunka till marken; böjande sitt huvud i jublande nöd,.
de lyfta det ater dröjande och be om ett stycke bröd.
Karl Nordström: FISKELAGET.
- - 1 Det är deras land,.
det befriade,.
som susar i aftolzens vind emot dem, där människor skriade och dödsfasan irrade blind den morgon de drevos som jagade frfin hemmet, som lyste i brand, likt brottslingars hop anklagade mot hopplösa intets land.
f örande språkforskning, som bör jade i Namper Sakuntala jag och därmed ar allting sagt. '
' Europa, när det fick kännedom om.
sanskrit, som " upptäcktes " av tyskar- na för något mera an hundra år sedan.
Även i Faust ser man hur djupt han.
Dessa likheter utgör den intellektuella påverkats av den indiska t.ankevar1- och andliga grund, på vilken vi kunna den.
Men han hängav sig.
aldrig åk agna ett förståelsefullt studi~~mi åtl In- måttlöshet, såsom de tyska romantiker- diens kultur.
och historia, i synnerhet na och delvis %ven de svenska.
I sin hinduernas, som äro Indiens verkliga djupa sarnkansla för indiskt tankande representanter.
Av de germanska f 01- och själsliv lato de förleda sig till Ben har Tyskland mest ingående stude- överdrif ter, nar det gällde känsloliv D e trasiga, lidande letterna, dera Indiens litteratur och därigenom och fantasi.
För dem blev Indien idea- de draga till hemmets dörr ha vi svenskar också, kommit i n.ara be- let: den blåa blomman.
Indierna, som vid sus från de harjade slätterna, röring med den indiska tankevärlden.
voro forntidens romantiker, utövade som sjunga så sorgset mot förr,.
Tyskarna ha satt sig i förbindelse med därf ör en oerhörd dragningskraft på Indien för att tillgodogöra sig dess de germanska folken och detta bevi- ' men ' hviska ett stilla välkom ?nande mdliga rikedogar, inte som andra na- sar bast hur mycket, so~m ar besläktat och ge dem en torva igen, tioner, för att utnyttja dess ~ateriella.
och likartat i den indiska och german- tia ro för fredlösa, ' domnande, Och det ' djupa intresse och den.
s y n ska folks jalen.
f %jagade kvinnor och man.
Och om man särskilt vill .finna exem- pati, med vilken de upptogo i synner- Elsa Collin, het den indiska religionsfilosofien, be- pel på hur hela det ' tankande Europa.
visar vilken stark s jalsf rändskap, som tagit intryck av den indiska religions- förefinnes .mell~aii germaner och in- filosof im, behöver man endast namna den störste av Indiens andliga stormän iiier.
.
Ingenstädes har den .egentliga, från under den historiska tiden, Sha.nk.a- Indien och Sverge!
.Vilken under- d1 empirisk f orskning frigjorda meta- racharya; m %nga, men i synnerhet två lig sammanställning det förefaller att fysiken nått en så hög och, allsidig ut: av Tysklands största filosofer, Kant vara.
; ' endast därför, a t t tanken på de veckling sonz ' i .det gamla Indien och och Schopenhauer, ha så tillägnat sig bilda ländernas samhörighet.
a r oss så iiet moderna .. Tyskland.
Och sedan hans viirldsåskådning, att de givit.
dem framqande.
Men detta hindrar inte, hundra %r tillbaka har Indien utövat av oss, som last dem, en fullständig in- att flera viktiga beröringspunkter fin- stt stort inflytande p % våra studier i disk livssyn.
Och inte endast inom det viktigaste.
nas mellan ' de germanska raserna och filosofi, filologi, religion, poesi, drama indierna.
Först och, friimst.
tillhöra n.
m. '
Egendomlig a r Goethes tillslut- av alla omräden har Indien varit bada den indoeuropeiska spr %ksta~m- ning till den indisk.a filosofien; han Europa till hjälp; det har också inom men, vars förf ader i förflutna tider sade sig aldrig ha stått främmande för vissa vetenskapsgrenar varit oss till bodde tillsammpns som- ett enda folk, len och han fann i den en alldeles ny ovärderlig nytta, s %som inom matema- under samma livsf orhållanden och livs- varid, " dar vi leva i en större fullhet tiken, astronomien, kemien, rakne- och ' villkor.
I Tyskland k.allas rasen indo-) ch starka v %r andes egenart och !i.ecim&lt;systemen m;.
m.
Är det under- germansk p % grund av, att indierna sporra .den till ny verksamhet ".
Och ligt, latt Indien, i medvetande av allt och ' germanerna ansågos vara stam- iv den indiska poesiens skönheter var iietta, aven måste ha en vaken blick mens östligaste och västligaste repre- lan hänförd; han visar detta i följande p % hur förhållandena gestalta sig efter sentanter.
.
Vidare höra de ' indiska och listikon, som han skrev efter första kriget, särskilt ' hos oss; om det kan göra något för att dampa den över- europeiska språken till storsta delen .asningen av Sakuntala: 3rivna.
materialism, som behärskar till samma familj och hinduernas och de germanska rasernas intellektuella " Önskar du vårens blommor och fruk- v %rt sociala, ekonomiska och politiska ter från mognare år, .iv och som Europa försöker bekämpa, utveckling erbjuder stora likheter.
Detta har fastslagits genom den jgm- h s k a r du det, som tjusar och hänför, ned som vi veta, alldeles otillfredsstäl- det som och nar, Ian &amp; " ism " ', som t. ex. socialism, * Rese &amp; ar i ~ &amp; t l a n d gransstadkn till Ryss ' iandi varigenoin de JGdsf1yktig.a; Kem- Snskar du himmel och jord med e t t kommunism, liberalism.
m. m..
Vad vijpgapde.
.
letterna .. nu.
ord .. beteckna,.
.
rom behövs ar en livssyq, som vilar på.
passerk.
. '
' ' .I ' n.die.n och Sverge. '
' ' a
.
8 MORGONBRIS.
-.
- P.
- en filosofisk grundval och mer och; en och genom att ge frist.ad åt: alla mer skall Indien .darvidlag bliva oss ?elitiska arbetare från ' Indien, som äro till allt större nytta.
Att den.
hindu-: örbjudna att vistas i sitt eget land, ska.
civilisationen äger en sådan livs- ?medan de stå i opposition till den Till den internationella kvinnokon- kraft, trots dess många brister och iutokratiska regering, sorn styr In- &gt;ressen, som skall hiillas i Kristiania missförhållanden, beror mest p % det lien.
iien 8-18 september, skall Sverge Under kriget har man haft en olyck- skicka sju ombud,.
representanter för faktum, att dess politiska, sociala och religiösa liv alltid har .vilat på det slut- .ig benägenhet att se på Indien som en) lika kvinno f öreningar, nämligen +ru tesl lutande brittisk .fråga och den Eva.
Upmark, fru Berta Nordenson, d: r liga problemet rörande imiTnäiiniska.ns svenska liberala och socialdemokrati- Malin Wester-Hallberg, d: r Ingegerd öde.
Som sakerna nu stå ar Indieii Eng- ika pressen har obetingat antagit en- Palme, fru Elisabeth Fehrman, ' fröken lands uteslutande tillhörighet och om pilska regeringens synpunkter, ehuru A.xianne Thorstenson och fru Nina aven svenskar a. fl.
tillåtas hjiilpa in- le just för sina principers skull borde Benner-Anderson.
dierna, nar det gäller ~nndervisning ia stått på det indiska folkets sida i Kongressens sammanträden skola o. d., s % f %r detta endast ske i nog- less strid för nationell frihet.
Kriget iga rum i själva stortingshuset, och grann, överensstämmelse med Storbri- iar förvänt synen på många och i stal- norska staten ' har garanterat 50,000 kr.
tanniens intressen och idealer.
Sver ge .et för en sträng neutralitet, i synner- till tackande,.av utgifterna f ö r mötet.
har emellertid ett undervisinin.gssy- n.et nar det rör, underkuvade och för- ~ r e t t i o.
nationer bli representerade, stern, som anses vara bland de basta i; ryckta raser, har den liberala pressen bland dem alla land i Europa utom vIirlden och det m %ste sanda ut lärare gjort Englands och andra landecs nn- l ?ysl&amp;md, som beslutat vänta tills det i hundratal för .att fritt och utan poli- lerkuvade folk en oerhörd orättvisa, fått göra sitt inträde i Nationernas för- tisk färg göra det iiidiska folket del- zlldeles som högerpressen gjort med bund, och från, andra va~ldsdeli~r kom-.
aktigt av den moderna vetenskapens: enkalmakternas och deras allierades ma delegerade från Amerika, Austra- landvinningar, något som indierna, 1nderkuvad.e folk.
Detta är en kort- lien, Syd-afrika, Mexiko, Umgay, Ar- med sin kiirlek till studier och vetande, synt politik, ty små, nationers, såsom gentina m. fl.
Den amerikanska dele- så ivrigt längta efter.
Indiska studen- sverge; intressen äro av liknande art gationen, som består av 50 kvinnor från.
ter borde uppmuntras att komma över som underkuvade folks, såsom Indien, alla stater, har i dagarna anlänt - 1 Pa- till Sverge och ' dar bedriva sina stu- ii., v. s. de äro motsatta stormakternas.
ris på vag till Kristiania, och: i den Vid fredskongressen, i vilken Sverge Eranska huvudstaden ha de, ' enligt dier, därför att de,, genom att, endast besöka England, av p å. t a g l i g a kommer att ' deltaga, d s t e detoavvisli- Newgork Heralds Parisedition, f %tt ett skal ej kunna skaffa sig all den kun- &gt;en utöva sitt inflytande for att åstad; {ardeles hedersamt och officiellt ' motta- skap de behöva för att få en oberoende komma en varaktig fred.
En sådan gande av den amerikanska ambassaden kan end,ast %stadkommas därigenom) oc hen del höga franska ämbetsmän.
och självständig karaktär.
Sverge måste också öka sina han- a t t havens fullständiga frihet och varje För kongressen har uppgjorts ett delsf örbindelser med Indien.
England Folks ratt att besluta över sitt.
eget öde mycket rikhaltigt program.
Först skall förbjuder ju inte direkt andra, länder xkannes. '
Särskilt måste sådana län- ett förberedande möte hållas, och de av att handla med det, men å andra sidan ler som Indien, Irland och Egypten iiet internationella kvinnorådet tillsatta är det or @ jligt för någon nation att få m. fl.
bliva befriade från främmande permanenta komniittéerna skola hålla så stor handel med ' Indien, som vore Eörtryck och exploatering.
Ty det ar sina sammanträden, varvid de komma möjligt, om det såsom ett .fritt land ?tt sine qua non för världsfreden.
a t t utarbeta och inför kongressen fram- finge sköta sin egen ekonom5 och för-.
Sverge maste utöva sitt moraliska in- lägga förslag, som behandla barnaupp- foga över sina egna inkomster.
Ty flytande för att förmå så många natio- Eostrôn, skolväsen, gift kvinnas ratt att icke endast ar det om5 jligt för Indien ler som möjligt att fordra dessa sam- välja nationalitet samt lagstiftning om att utveckla sin handel .och: industri ma villkors uppfyllande.
På det sat- inslirankand e a; v tillverkning av lyxval till följd av, att Indien måste styras; et kan Sverge hjdpa Indien och alla rcr m. m.
För f.örbund hy- i överensstäm.melse med brittisyka ka- indra lidande och förtryckta nationer.
ser kongressen ett stort intresse, och pitalisters och aktieägares in.tressen, Och om det alltid till slut visar sig den kommer att verka för att en kvinna utan England kornnier tydligen alltid .nbringande: att hjalpa andra, kunna inval jes bland varje lanas delegater till att ha lmakt att lägga under sig all v i ej omedelbart vinna mycket genom förbundets.
generalf örsamling.
handel, aven om andra nationer för- att hjällpa särskilt .Indi.en?
Oim det finge fritt och obehindrat handla med materiellt, utan även intellektulllt och sölra att konkurrera.
Av det sagda framgår att Sverge) ss skulle vi snart bliva ett rikt laild.
kulturellt, ju lyckligare f ör oss.
(och alla andra nationer också) har ett 3.m vi finge och kunde taga kännedom Darför böra vi mera allmänt till- mycket stort intresse av, att Indien) mb dess industri, konstslö jcl och orna- godogöra oss Indiens konst, litteratur får frihet till att själv bestämma över rientik, dess härliga vävnader av alla 3ch musik, något som vi i hög grad be- sin tillvaro inom l i ~ e t s alla områden slag, s % skulle vi själva få en delvis ny höva.
Dess litteratur,.
i synnerhet den och också, av, att haven bli fullstan- .ndustri efter indiska förebil,der, och religionsfilosofiska och den dramatiska digt f ria samf ardsvagar, inte endast lur val behöva vi det ej, ' vi, som med poesien, ar en av de högststående i för stormakterna utan aven för de små svenskarnas of attliga långsamhet och världen.
Vi ha inte råd, att, om det och svaga nationerna.
Det blir där-) benägenhet för allt ' nytt, mer an &amp; n- erbjudes, skjuta ifrån oss ett enda till- för en plikt för alla svenskar att sym- Ira folk behöva nya idéer, industrier fälle att förandliga och fördjupa vårt patisera med det indiska folkets stra-.
) ch arbetssätt.
nationella liv.
Vad vi kunna göra för Sm % nationer, avlagset.
belägna som Indien först och främst och för alla van att vinna ett oberoende, nationellt liv, frigjort från varje utländsk kon- vi, ha ' stor benägenhet- att havda den förtryckta folk för övrigt, låt oss göra, troll.
Och sympati a r inte nog, utan intellektuella avspänningen som något det; det finns kanske ej många, som så mycken verkwam hjälp som möjligt Önskvärt.
En utlänning) som skrivit ej indirekt och omedvetet ha Indien bör givas.
Så länge England styr In- om Sverge, har på ' lisat var passivitet att tacka för en högre o c h ~ e n a r e tan- dien för sina egna intressens skull är gentemot yttre förbindelser, och däri keriktning, och det, ä r blott en hand- det inte lätt att hjalpa till med den har han nog ratt.
Han råder oss att ling av den enklmte tacksamhet, att indiska rörelsen i sjalira Indien, - men öppna f örbindelser åt alla sidor, inom vi göra vårt bästa för att efter för- mycket kan göras i Sverge genom ' att alla områden.
J u intimare vår kon.
måga stödja det i dess kamp för en ge indier och andra frihet att fram- takt blir m,ed långt avlägsna länder, a v rättvisare och .sjal.vstandigare tillvaro.
hålla den nationella indisk a synpunk- vilka vi kunn % ha nytta, icke endas1 ' Ada R o s.
e n g r e n.
ER kvinnornas virldskongress.
, ' ' ' ' - --, ' ' ' ' l
Från kvinnoklub barnas arbetsfält.
Smedjebackens sot.-dem.
kvinnoklubb upptog sitt arbete den 20 mars 1919, omedel- .bart eftcr ett föredrag av fru Agda östlund från Stockholm.
Under det gångna året ha hållits ' 15 ordi- narie möten, en enskild somm:srfest och en julgransfest samt ett # offentligt föredrag av fru Hu1d.a Flood från Karlstad.
Inkomster och utgifter ha balanserat på en summa av kr.
329: 46.
Av ~ o r g o n b r i s har försålts 1,000 exemplar.
Bland frågor som f örekommit ' näiniias: det orättvist mot ungdomen a t t den poli- tiskai myndighetsåldern inträder så sent ' d Diskussionen ledde till f öl jande uttalande:, Som isynnerhet '.
arbet.areungdomen vid mycket .tidig ålder måste åtaga sig, ansvaret och försörjningsplikten f ör sig själv samt Svcn sina skyldigheter mot samhället i $orm ab skatter, värnplikt ni .. m. är det orättvist att den icke får sina rättigheter tidigare.
A andra sidan a r lden korta och bristfälliga wkolundervisningen, som bestås småfolkets bmarn föga agnad a t t dana dugliga medbor- gare, varför den vakna ungd ' omen måste på sin f ritid f rån f örvarvsarbete, genom sjalv- studier förskaff.a sig nödv,Kndiga kunskaper i vad som rör samhället.
Därför vore ett ön- slrenGil a t t den obligatoriska skolgången ut- ökades åtminstone ett å r samt a t t då även und,ervisades i samh$allslara, så a t t barnen finge lära kanna både sina rättigheter samt skyldigheter vch ansvar som blivande med- horgare.
Lesjöforsklubbens fråga .angående sago- stundsverksamheten har aven behandlats och anse v i, sagostuiid.erna icke äro skadliga f ör barnens uppfostran utan tvärtom tro vi a t t de äro till siival nytta som nöje f &amp; de smA.
%ck bör ' sagostunderna ledas av därtill dug- liga och energiska personer med förmåga a t t föreläsa och välja god och lärorik lektyi.
Kooperationen, tidnings- och f örbudsf rågan ha också varit föremål för våra diskussioner samt den nya äktenskapslagen.
I denn.a frå- ga a.ntogs den .av C.
S. föreslagna resolutio- nen.
Som klubben .har till ' sin uppgift a t t hos kvinnorna skapa hanföre1,se f ör socialismen samt söka väcka deras intresse för och del- tagande i politiska och samhälleliga frå.gor, vädja vi till en var arb,etarekvinna (: Gå in i vår ' förening, som goda och för vårt m&amp;l f ramåtsträvande ' m.
e d l e m r!
P e t a r v %r oavvisliga plikt a t t som en va: ken och målmedveten medborgarinna, mlaka och mor, deltaga i konmunala och politiska .angelagenheter.
Diarför fordras, också a t t vi stå enigt sammanslutna, för a t t bättre kunna framföra våra krav och göra vara intressen gällande.
.
Den socialdemokratiska kvinnokluben a r då vår bästa samlingspunkt. '
S e kr.
J J Brev från Lommaklubben.
Lomma a r andra stationen från M,almö på vastkustban.an, varför vi ha såväl Arlövs soclyrfabrik som Aharps stora lantbruks- skola här i närheten.
L o r n a kvinnoklubb %r, egentligen bildad för.
ett 10-tal å r sedan men låg tyvärr nere några %r, tills den för en ' trenne tir sedan upplivades igen.
Kvinno.
klubben har har aldrig låtit höra av sig i Morgonbris, men lever och .arbetar sig fram- at; om blott med s n i g d g h g så går det .ändå Klubben består av ett 40-tal nxedlemmar o-ch htiller möte en gång varje månad.
Resultatet av klubbens arbete syns kanske mindre utåt, inen klubben har m$nga intresserade medlem- mar.
Genom att klubben tillhör arbetarekom- inunen på platsen äro vi representerade m d våra medlemmar i kommunalfullmäktigeJ mu- riicipa.lfullm9ktigeJ pensions-, fattigvårcls- och barii~avårdsnämnd.
Många kvinnor i nomma, s8.val gifta som ogifta, akaffg sig en liten e8:tra i n k o ~ s genom t att åtaga sig betskötsel såväl hos ' lantbrukarna i trakten - som på Alnarp.
Dia avtal och villkor som galla bet- arbetet upptagas d l t i d och diskuteras och ordnas på klubbmötena och vi kunna därför säga, a t t Lomnia kvinnoklubb, i olikhet med andra kvinnoklubbar, ha ett ekonomj.skt eller rentav ett fackligt intresse, som håller sam- man medlenirnarna.
Omibudet på Stockholms- kongressen för Slrånedistriktets kvinnoklub- bar, f i x Anna Linders, höll söndagen den 9 niaj en intressant redogörelse 1 lrlubben för förhandlingarna på kongressen.
På samma möte beslöts a t t deltaga i distrilrtskonferen- sen.
Lonmaklubben hade till denna konfe- rens inlaninat motion med krav på ökat upp- lysningsarbete till f0rmå.n för ldubbarna på Landsbygden; ett krav som mycket litet till- godoses därför .att det finnes så ont om iniiinliga $örednagshållare .och .agitatorer.
Mued halsning från Lomma kvinnoklubb till klubbarna landet runt!
E n klu ' bbmedlem.
Friin Ängelsbergs kvinnoklubb.
På föranstaltande av Ängelsbergs arbetare- kommun, bildades vår lilla klubb i nov.
1919 3fter ett föredrag av fru Hulda Flood från ILarlstnd .. Yid starten eihölls 10 medleminar, vill &amp; antal ganska kort tid fördubblats, så, att.
vi nu raknar ett 20-tal.
Klubben har regelbundet ett ordinarie möte i varje ma- riad samt ha vi dessutom haft två 5 tre extra [nöten.
för .avgörandet, av frågor av mera bradskande art. Sönd,agen den 8 februari hade vi anordnat ett sanxkväm, med föredrag av fru ' Vira Eklund från Vasterås, över ämnet: ' Ungdomens nöjesliv ' '.
Föredraget var både inneh %llsrikt och 1,arorikt och avtackades med $taark= .pplåder.
Diessutom f örekom!
kvartettsång av cn p p p sångarbröder f rån Vastanf ors, piano-: nusik av organist Thorén sam.t d,eklamation; IV klubbens ordf. fröken Loffman, alltsam-: nans bidragande a t t hö ja stämningen.
Sam- lzvamet var besökt av endast ett 100-tal per- soner, vilket ' ntvisar a t t arbetarklassen ännu ej förstår a t t t a vara på det som äger något viirae för dem.
Den 29 februari vor0 vi inbjudna till ~ a l ~ e aklubben rst på kamratmö te, till vilket iiven Norbergsklubben var inb juden, och f: " l v i på det hjärtligaste tacka Fa.gerstaklubbeii för gästfriheten och alla de .trevliga anord- ningarna för vår del, och ' hoppas vi, att i fortsättningen samma trevnad och förståolse d bliva rådahde på våra kamratmöten.
I början av .april ä r klubben betänkt på a t t anordna ett upplysnings- och agitnationsmöte och det behövs ganska väl.
Undertecknad har flera ganger frågat kvinnor ur arbetare- klassen, on1 de ej sku1l.e anslilta sig till kvin- noklubben, men f a t t till svar: J) V,ad skall jag dar och göraJ).
(Ett ganska belysande exem- pel på okunnigheten om vårt arbete.)
Och det ändock s v hustru till skarpt socialt in- tresserade man!
Det finns ett 50-tal arbetare- kvinnor har p % platsen, som man kunde for- dra utav a t t de skulle visa bättre förståelse för sina egna intressen, eller skola vi kvin- nor ' fortfarande, trots det, a t t vi f å t t röst- rätt, ensamt låta mannen avgöra aven stidana, saker, som specielt li.gga!
inom kvinnans om.- råde 8!
Är det inte nog, .att vi bli nedtystade dar, som vi ej ha rösträtt.
D.arför skola vi inom var lilla klubb arbeta av # alla krafter, för a t t väcka de utomstående kvinnornas intresse till liv, .så de fåsinse nyttan av en sammanslut- ning, ty: Enade vi stå., söndrade vi falla!
Tidningen Mo ' rgonbris erhåller medlem- marna regelbundet varje d n a d genom tid- ningens kormmissionär på platsen, fru Anna Carlsson.
Ned kaiiirathalsning till alla klubbar lan- det runt!
H a n n a Grönlund.
Sekr. J, \.
Från ~ o r s h i l l soc.-dem.
~ kvinnoklubb.
Då vi i M.orgonbris laser andra klubbars arsbe ?att.elser och se huru mycket de uträttat under aret, så a r det nästah ined tvekan v i koinm.a med var.
Sitt första åilsmöte .avhöll vår klubb i april.
Den bildades nämligen i .mars 1919 av de envisa; och efterhängsna Eskilstunakamra- terna, vilka förut gjort två fruktlösa!
besök härstädes, men denna gang lyckades de över- tyga 9 st. av oss om, a t t aven för kvinnorna finnes andra intressen an slitet och släpet för skall n i ha!
barn och hiish&amp;ll.
Ta.
Till styrelse valdes fruarna Vikt.
Anders- son, ordf., Aug.
Berglund, sekr., Annar Gu- stafsson, kassör, Selina Gustafsson, v. sekr., Tekla Larsson, v. ordf.
Under året ha 21.
mledl.
ingått i klubben; 4 ha tröttnat, eller aldrig haft idéerna, och begärt uttrade, var- för klubben nu består av 26 st. Således e j många, men intresserade och energiska.
Klub- ben erhöll vid sin s t a ~ 25 t kr.
i gåva av arbe- tarekommunen, i. vilken klubben vid sitt 3: &amp; möte beslöt ingå.
Alla våra möten ha varit fyllda av arbete, och två gånger har kommu- nen varit inbjuden; en g %ng för diskussion i frågor vilka gälla samhället, och en gå.ng, d å föreläsning om förslaget till nya akten- skapslagen f öreikom.
Tillsammans med Eskils- tuna- och Hallbyklubbarna ha hållits 4 kam- ratmöten, varvid många intressanta och Iäro- rika frågor diskuterats.
Klubben har också genom samarbete med näm; ndai klubb anord- nat en talrikt besökt föreläsning av inspek- tör Hj.
Berg över ämnet: De nya praktiska ungdomsskolorna.
Sju av v %ra medlemmar ha på klubbens bekostnad besökt d:r Gulli.
P:etrini.s utmärkta f örelasningar i kommunal- kunskap, anordnade av A.
R. F. härstädes, \.
rf (jr P?
8 barnen - P - - i g inbjudande och gav en festligare prägel in vanligt.
De över 125-tal församlade halsades väl- comna av klubbens ordf., ~ l ' a r a Enqvist,; om tillika föredrog en tablå över det gångna ~rbetsåret.
Klubben, som vid bildandet erhöll 32 nedlemmar, har under årets lopp ökats till Jo, darför att det i lattast absorberbara form tillför organismen just de ämnen (speciell de organiiska fosforföreningar), som barnakroppen behöver f ör sin fysiska och psykiska ut- veckling.
Elena barn bliva, förvAnade fort friska, ' pigga och motstiindskraftiga.
ENERGION, kraftngring, val blandad med mjölk, välling, gröt eller omeletter enligt bruksanvisningen tages utan svtirighet.
ENERGOM-HALTOS, ENERGON-KAKAO ' smaka utmärkt och tagas med begäzlighet.
L6.
.
ENERGON-preparaten förordas av svenska lgkare, tillhandahiillas t % apoteken och i drog- Mötena, som till en början höllos var 14:de affgrerna.
lag, blevo sedeimera enligt beslut bestämda Tillverkas av tt hiillas - en gång i månaden, den första niindagen.
A.-B.
P H A R M A C I A, S T O C K H O L M.
Vad ekonomien beträf,far, har ju e j kassan Kontrollant: Professorn Fil.
Doktorn K. A. Vesterberg.
Prospekt p &amp; beggran direkt frhn bolaget.
rtt uppvisa så särdeles lysande tillgångar, -; il1 följd av den stora konkurrens man får I - 4v Morgonbris har försålts nära 500 ex. Till I vi, a t t det ligger något bakom det beslut som: äkna med i staderna; mest.
d å den stom C.
S., och redaktionen av Morgonbris vilja fattades.
' biograf - flugan vilken hotar bliva full- vi uttala vår stora tacksar&amp;et för d l upp- Med vemod se vi också huru svårt det ä1 komlig epidemi, mer och mer bland d.et upp- lysning de ge oss i tidens frtigor, och önsk9 l a t t f % kvinnorna a t t första, a t t vi alla böra vaxandet släktet undanträngande all strävan vi varmt a t t de fortfarande i luktfattlig deltaga i arbetet och kampen för ett ratt- för ideella spörsmål.
D! &amp; har därför, mest form.
hålla!
oss h jour med förslag o,ch beslut visare samhällssystem.
Är det månne lika blivit klubbinedlemmarnas lott a t t)) dra sitt i riksdagen m. m, tirerallt, ellcr endast i vår 600-åriga stad9 lilla strå till stacken ') ".
Inkomsterna ut- I @ i.dj.eii över a t t 1tlubb.en lyckats fylla Med varm kamrathälsning till vårt forbund gjorde 168 kr., utgifterna 80, alltså en be- ett å r och med tillförsikt går e t t annat - till- och alla klubbar i lan~d~et!
hållning på 88 kr.
mötes, beslöt klubben a t t i stället för %rsfest Efter en uppmaning till de icke till klub- S t y r e l s e n, g:m T.
L. bjuda på kaffe på iilderdoni; shemmet, till ben anslutna närvarande kvinnorna a t t for- glädje för både oss och de gamla.
tast.
d j l i g t ingå som medlemmr samt till Huskvarna.
Meii har orsaker till glädje och belåtenhet d l a e n.
u p p m h n g a t t slå .vakt kring klub- funnits, så ha- heller icke orsak till missrak- Klub.ben här hade årsmöte den 7 april, Den och dess intressen i och för ett givande ning uteblivit.
Vi hänsyfta då friimst på rsarvid styrelse- och revisionsberättelse före- ipplysningsarbete bland arbetarklassens kongressens beslut i nykterhetsfrågan.
irogs och godkändes.
Den senare utvisade kvinnor, avslutades anförandet med några Aldrig hgde vi trott, att kongfessen.
skulle g tt inkomster och utgifter balanserat på kr.
strofer ur de två sista verserna i Thure trampa partikongressens spår i denna fråga.
724: 38, med en behållning till nästa verk- Ne-mans dikt 1:sta maj.
Därefter följde om- Deras uttalande m 2 låta aldrig så vaolrert så iamhetsär av kr.
30: 30.
Klubben har under växlande musik, sång, kaff edrickning, dekh- ' veta vi väl, a t t viljan ingalunda star bakom iret inköpt tvenne andelar i F o 1 k e t s.
h ~ ~ - f ö mation, r och så ett anförande av Signe Sand- orden.
Det grämer oss och vad mera, vi mingen.
xrg, vilken berörde de krav, som nu i fram- skLms för a t t höra representanter för arbe- Enligt styrelseberättelsen har klubben se.
; ta rummet ställas p % oss kvinnor, såsom sam- tareklassens kvinnor begagna stidana utnötts im sitt bildande den, l 8 febr.
1919 ' hallit hällsmedlemmar, såsom mödrar och uppfostra- slangord som a t t vi .ej äro) ' mogna) ' för L4 möten, deltagit i f örsba majdemonstratio- rinnor f ör det uppväxande slaktet.
ett föïtbud, eller a t t det e j ä r)) rådligt " a t t len ined standar samt anordnat tvenne Därefter vidtog en mycket roande cabaret, genomdriva detsamma nu.
H,ar .e j Sverges) f f entliga m~ te,n.
rars medverkande nästan uteslutande vor0 folk efter 5rhundraden.s missbruk av sprit- På de enskilda mötena ha f y r i föredrag medlem,mar inom klubben, om man undanta- drycker hunnit)) mgna " V Skola vi ännu iållits, varjämte klubben vidtagit åtgardei ger tvenne fiolister och conferencier.
Alla se generation efter generation +v ungdom som resulterat i spritförbud för.
Huskvama gjorde sin sak bra, detta vittnade de stor-.
1ronim.a raglande ut fr %n krogen och ä r ett stad och Hlaka ?ps socken under den tid som ozande skrattsalvorna och applåderna om.
förbud .att tillråda då snnu tusentals hem konflikten inom metallindustrien pågick.
Konstaterades a t t har ' fanns med säkerhet skövlats [d Klubb.en, som p % sina d t e n haft sång, slumrande f örmågor.
Om qyndigheterna till äventyrs skulle ha musik samt en och annan liten kaffetår, Så slog man sig ned kring de ' dukade bor- viljan a t t hålla efter lönnbrännare så, staller raknar vid årets slut 65 godkända medlem.
den för a t t, enligt programmet, supera.
- &amp; etta sig många ganger svårt.
Anqat blir mar, vilka nastan undaatagslöst äro livlig1 Och alla kande sig nöjda och belåtna.
förhållandet # då, sprit ' e j kan fas på laglig intresserade av klubbarbetet.
D,ärefter en ') svang omJ efter sprittande ' Vid.
ett föregående möte h.ar anslutning fiolm ' usik.
Tack 5 de inbjudnas vagnar, fram- vag: då kunna de anhålla en var drucken, och med de höga böter, som nu äro, så kan till Huskvarna arbetarekommun beslutats ocl: fört .av hr Hägglund, hurrarop och valgångs- man vara siiker om, a t t niånga förlorade btide på möte den 3 maj beslöt klubben anslut önskninga~.
f ör kvinnoklubbens utveckling lust och karlek till) ' yrket ').
Vald betraff.ar ning till so,c.
dem.
kvinnoförbundet.
och bestaende.
0,ch så var H-valls kvinno- M. Bjrökman-Brobergs yttrande, a t t kokain i ' det vi sända en hälsning till förbunds klu.blyj första årsf.est ett minne blott, m,en ett och morfin användes som surrogat,, så vilja lrsinraterna över hela landet uttala vi ave1 minne, som för arrangörerna, trots adet myck- vi rent ut saga) a t t dylika förfallna individer den f örhoppningen a t t Hhskva~naklubber na arbetet k ~ ~ a r l a m n a d idel e belåtenhet och .ha vi icke bruk för i samhället och .allra skall bli en stark lank i den kedja de soc, gliidje samt förhoppningar om större anslut- minst göra de nytta i a~betareklassens leder; dem.
kvinnoklubbarna utgöia.
H-a.
ning till .vår ' klubb och darmed ökade möj- .bast vore om de försvunno och vi hade några ligheter för ett mera givande upplysnings- smittohärdar mjndae, t y sadana äro d.e # för C-a~.
.
arbete.
Ske alltsal Från H u d i k s v a l l, vår up.pvaxande ungdom.
Vad restriktioner- Hudiksvalls socialdemokratiska kvinno na leda till veta ' vi alla: de uppehålla bega- ret hos de gamla och skapa det hos de unga klubb, vilken bildades den 11 mars 1919 efte.
., och a r cn täckmantel för lönnbianningen.
ett föredrag av fru Disa veatberg frål En artikel i Morgonbris augustinum- Med visshet hade vi väntat, a t t Sverges kvin- Sundsvall, firade sin årsfest den 6 .apri mer, Sam,hallets plikter: nor åtminstone i denna fr %ga kulle visat (tredjedag påsk) 1920,: eft.er ett biide gedige e.
m o t b a r n e n, var hämtad ur a t t 8e haft sjalvstandig &amp; tankar, och mQd och roande program ..
Balen, gamla larover Svenska Dagbladet, vilket av ett be- stolthet skulle vi i pressen last, a t t kongres- k8ets, var för tillfallet delynerad me.d ei klagligt misstag icke blev meddelat.
sen beslutat ingå till regeringen med begäran massa flaggor och blom ' .m,or och tillika pryd om rusdryclrsförbud, Nu diremot misstänka ligt dukat kaffebord, som alltsamniisns tedd1 -- j, I I 1 " ' ' i '
MORGONBRIS är hjä.rtat längtar, (För Morgonbris av Aiian Pettersson.)
Den stora restauranten badade i ljus.
Ur den langa raden av fönstei i det eleganta huset bliktrade det elektriska ljuset som stjiirnor.
Den stora parken omkring sökte förgilves se mörk och dyster ut gentemot den framhriillande ljusfloden.
Men det lyckades.
ej.
~ n d a på i nggot enstaka stalle bchöllo de skuggande trädkronorna en liten del av v %rkvallens skymning.
Autoimbilerna t jöto sina varningssignaler, nar de rusatie fram lagns den breda gatan.
Det var, som om människorna instinktivt hade sökt sig fram till denna av blixtrande bus upplysta gata.
E n oavlåten ström av människor vallde fram utmed de båda trot- toarerna.
D:et var glada m&amp;n&amp;skor, s c h hade tillfälle a t t njuta av livet.
Deras glat- tiga skratt ljöd som.
mu &amp; i den yackra v&amp;rkviillen, bland.ande sig med triidkronornas sus i parken.
Den skarpa ljusfloden p % de stora gatorna delade dock e j med sig av sin rikedom till de små, trånga granderna.
Dar bade mörkret makten.
Endast en och annali matt flam- tande gaslykta sökte förgäves hålla mörkret borta.
Det blev dock i en mycket liten cirkel, som de förm %dde sprida sitt sken.
aranden låg.
niistan tom loch öde.
N %gon en- staka figur strök ibland såsom en, dimma, förbi någon av lyktorna.
I nasta ögonblick var den åter uppslukad av m; örkxet på den andra sidan.
Nar stegen dogo bort, var ' det &amp; ter 1ik.a tyst och tryckande i guanden.
En kall varvind sveper fra.
langs husrai- Den sliter och rycker i portarna ock ' derna.
franikallar långdragna t j u t i vindsgluggaina.
Dimman ha^ från sjön dragit in till staden, svepande sin mantel kring stenmassorna.
Snart förnimmas lyktorna som lysande rov- djursögon genom töcknet.
- Paötdigt l juda lätts steg någonstans borta i mörkret. '
De komnia hastigt närmare, liksom sökande sig vag ur mörkret till den ljuss delen av staden, som ter sig som en väldig ljuskägla i slutet av granden.
Stegen, b l i &amp; arkare och star- kare: Till slut dyker gestalten av en liten .kvinna fram ur m6rkret.
Hioq stannar i den.
trånga kretsen av ljus, som lyktan förmår slprida. '
' ',.
Det ar en vacker kvinna.
=#on ar ung, kanske me1la.n tjugutvå och tjugufem &amp; r.
Ett liv i armod och sorg har e j fullständigt förmått skövla de mejslade dragen.
E t t liv i fangenskap i denna tranga grand har ej fullständigt ' förmått bryta ett ungt livs kraf- ter.
Maen a t t deasa onda m k t w satt sina klor i henne, skönjer man rcd.an.
Som hon stgr i ljuscirkeln a r hon verkligen vacker, trots sin torftighet.
Det mörkbruna håret fladdrar för vinden oc5 de djupblå ögonen speja ut i mörkret.
Nisvingarna s k ä l ~ a lätt: och en svag rodnad leker på kinden.En tung.
suck pressar sig fram ur bröstet.
Efter ett ögonblick fortsiitter hon sin van- dring granden fram.
Hon a r dock e j ensam i granden.
I mörkret utanför lyktans ljuskrets skymttar en annan ilgnr fram.
Hon hör de smygande stegen ifter sig.
Hennes lappar darra.
Hjon ökar; akten .,och börjar småspringa.
- Blendal!
ropar mannen efter henne.
Hon ryclrer till och springer an fortare.
Vid nasta lykta hinner.
h,an henne.
Hon stannar vid det hårda greppet.
i armen.
- Har du brgttoin?
frågar han med e t t lårt leende.
Bon .st @ flämtande framiör honom, flain-; ande och förskräckt.
Hon ser på honom.
marknadens fö~nPmsta fabrikater.
Ban ser nastan grym ut.
Ra11 ar icke ful.
Ile skarpt dragen, liksoni skurna i: lart trä, ha visserligen ett hårt, nästan rått .~ttryck, men de ' fl; ammian&amp;e, mörka ögonen e; ansiktet en.
vackek prägel.
Ban a r ung, Avd.=kontor, Skeppsbron 4, Stockholm.
:) ckså han.
Men livet ' har krossat honom R.
T.
24 95, 44 63.
S.
T.
26 88, 78 66. i~udligt och fysiskt.
Ban har sjunkit ned i .nörkret.
De s t k d i g a mo.tgånga ?na ha hos I liononi skapat en hänsynslös rå kallblodighet, Feg a r du, en feg stackare, du, du!
skrikor Blan har blivit slö och likgiltig.
hon ut '.
- N&amp;, säger han; frågande, då hon e j sva- Han står tyst och hör henne.
Han tiger, rar.
till dess hon talat ut ..
Hans panna drager - Slapp mig, Qlof, jag skail bort!
Slapp, sig samman, hans ögon blixtra.
Ha ?i vill ej hör .du!
erkänna, a t t han a r just, den, hon säger, - Såå, om jqg vill, ja, tillägger han kort.
fastan han känner) a t t han strider mot något - J a g måsbe!
ropar hon, då han ej s1appe.r inom sig själv.
Fortfarande håller han fast htenne.
i h.ennes a m.
, -- Ha, måste!
Angeläget kanske, trevligt, - Tig för satan!
skriker han.
Tror du, muntert, va!
säger h: ?n, medan.
hon ' kämpar du leker med mig!
för a t t 6li lös.
- A, stillat slyna!
ryter Han drager henne in i mörkret.
Med all han till.
kraft slår hon sin lilla hand i ansiktet på Förgäves söker.
' hon bliva fri.
honov.
En rad .av svord ' omlar undslipper ho- Då vaknar vreden inom henne; Ron kän- nonil.
Men han.
har slappt greppet kring n.er, hur don sjuder mot honoin, som dragit kvinnans arni - av smarta eller förvåning.
henne ned i smutsen, ned i avgrunden.
Del z St.annal!
ropar han genom mörkret.
ar han, som vällat hennes fall, det a r h-an, En flik av hennes kappa ' flad.drar i lykt- han!
ropar det inom henne, v a r t har e j ha1 skenet.
Snart a r hon försvunnen i mörkret.
fört henneQ Har hon ej ' blivit sett avgrun- Han lyssiiar till de latta, bortdöende .stegen.
dens barn med honim!, Om han föll, vad Sedan försvinner oclcsti ban i mörkret, och mer9 Angick det henne?
H~on skulle kan.
allt a r tyst.
eke kunnat kampa sig fram till frihet, kim.
nat spränga f attigdoniens och armodets Ännu darrand,e går hon den upplysta gatan bojor.
H-an .h.ade skulden.
Hur var hon ej fram.
- Har Iran han s j nå henne.
Mörkret nu bortstött fran människorna.
Ran ville i den trånga gränden l ä m a r han ej.
fullstabdigt binda henne har, .att l&amp;ngsarnt Varvinden blåser kall.
Hon kastar en blick gå under Och dö med.honom.
kände, hui på - damernas pälskappor och sveper den känslorna reste sig mot denne man framföl tunna k,appan tätare kring sig.
henne.
Bryt dig loss!
ropade det i hennes Hon har en känsla av, a t t alla dessa man- inre.
niskors ögon vila p % lic ?nn.e.
Ringaktande, - Slapp!
ropar h.on med darrande stamma.
hårda blickar från alht dessa glädjens bann.
Skall du tvinga mig a t t kvavas har med dig8 Kon trycker sig niistan efter husväggen för Är inte jag fri, säg!
Vad har du för ratt att undgå alla dessa forskande blickar.
till mig, du, som söker krossa mig har9 Nej, Hon hade huiinit fram till den stora park- au är radd, du, radd ar du.
Du ser dig lång- anläggningen.
Hon stannar och ser sig om- samt a4ltrner dragas ned i smutsen, och sa ' i kring.
L juset f rån den upplysta restauran- vill du ha mig med.
Ja, det vill du, du.
ten bröt den mörka skuggan, traden spredo.
, i&gt; on ' r C.
§fort lager av in- och ufltfndska nghefe~ i Damkappor, Drakter och .Kjolar I Ob~i.1 Be~tlllningar nffö.re ' s till billiga priser.
till billiga besthuds priser.
.
MORGONBRIS BANK I varje familj.
ett husapotek.
Lazarol och Lazarin det ' bästa för yttre a k o m m o r.
Alla slag av b a n k a f f a r e r HBgsta inMningsrifnta Klubbkassorer, O b s, i Svir~es sos.-dem.
kvinnofirbunil.
Ordf. och korresp.
sekreterare: Fru Kvartalsrapporten och avgiften till.
.
, Signe Vessman, ~ p p l, a n d s ~ a t, ' 8 4 5 tr., Dagligen hända smh olyckor, som Stockholm.
A.
T. '
244 36.
€örbundet skola samtidigt insändas skär- eller brännsar, ett slag eller nå- till kassören, adr.
: Anna Svensson, gon.
annan skada.
Huru äro Ni nista- Stackholms stads, Stockholms o. Urindsgat.
10, 3. t&amp;, Stockholm 90. de?
Ha Ni något lämpligt medel att Uppsala läns soc.-dem.
kvinnodi- stdet.
Adii;: Kassören Fru Ellen Ceto, .sol- sköta.
om skadan med?
Om ej, skaffa oerga, Huvudsta.
,.
genast frhn en handlande en flaska Lazarol och en burk Lazarin.
Dessa Sthlms Allon.
hviniaokl~bb (wc.-dem.)
(Organ för Sverges Soc.:dern.
Ungdoms- medel äro prövade i många millioner avbMler ordinarie mate 4:de mindagen i förbund.)
.
fall och befasta mer och mer sitt anse- varje minad kl. 8 e. m.
Utkommer en gang i månaden.
Obe.
Lokal.
i D-salon, Folket8 Hne.
ende såsom hemmets apotek.
.
Red.aktörer: &gt; !W P, - I I FRIHET w l.
8tyrekcin.
Stockholms Allm.
Kvinnoklubbs shagkör.
Repetition torsdagar kl. 8 e. m. Striilknippena bröto sig in i mörlcret.
Stun-.
Folkets Hus, rum J.
Beställningar mottager dom ' blixtrade en .automtobils skarpa sken .ge- köken L. Jaderlund, Allm.
tel. Hungsh.
20 54, nom dimm.an.
Hon såg denna böljande.
nGii- hudbyberg 3. niskomassn, detta hav av stråkmde ljus, vars mäktiga virvel sög upp hennes spad.a gestalt.
~ t o c k h ~ l m sddra s krinnoklubb Hon sökte e t t stal1.e) dar hon kunde f å ioc.-lem.)
avhAller ordinarie eammantrade vara ostörd och oesdd av, alla .dessa fram- skridande gestalter.
Så gick hon sakta in 1:eta onsdagen i varje mänad kl. 8 e. m. i i parken, djupt in bland traden och plante-, okalen .3 tr. Sodra Folkete Hne. '
.
ringarna dit den elektriska ljusflden e j kilii- 3rdf.
fröken A n m Svensson, Griudsgatan 10, m, Itockholm.
.
Styrehm: de tränga.
Hon sjönk ned på en soffa under en stor lind.
Har kändes så tryggt, trot.s Vaasastadens soc.~demb kvinno- ensamheten.
Det stilla suset i tfiidkronorna klubb har ord.
möte 1:sta mandagen och 3:dje lat som en dov, mild mnisik i nacuren.
För- tisdagen i varje manad.
kl. 7,30 e. m. ab lokalen siktigt tittade de sm % spada bladen fram ur Upplandsg.
51, 1 tr. (Gustav Vass-automaten), de skyddande höljena.
Planteringarnas bloin- Uppbörd och inskrivning varje möte.
knappar vaggades sakta till sömpis av var- Styrelsen.
kvällens vind för a t t väckas till liv av en värmande sol.
Kumgsholms soca-dem.
kvinno.
HBon satt orörlig och 1yssnad.e till tradens klubb avhbller ord.
möte 2:d.m måndagen j sus.
Liksom i fjärran hör&amp;e hon l a ~ m e t från varje m %nad kl. 8 e. m.
S:t Eriksgatan 21. gatan.
Dimman hade höjt sig och himla- Ordf. Hildegard strök, Bergsgatan 27, 1 tr. valvet klätts i en s k r h av strålande stjsr- ö. g. nor.
Månon sände, en blek strimma av ljus in i dunklet bland träden.
Pareningen for HeiabiQ~aden i (Forts.] Stockholm clvhilller m6te 1:sta och 3:dje torsdagen i varje m h a d kl. 8,30 e. m.
(utom juni, juli och aug.)
i Folkets Hua G-sal.
P -- b-) ' b) # ') TIDN.
FRIHETS EXP.9 ESKILSTUNA * Fru Lindholm~ 1O:e- bok - ' Styrelsen.
Brunnsvi ks Folkhögskola Nils Karleby och Carl Sqhill.
Bland medarbetarna markas: - Fwfatt.
Bilen Key, Dan Andersson, Ragnar, J&amp;ndeZ m.
fl., Red.
lyan Oljelund, Adj. Oscar Oh- son, Pvof.
Knut Kjellberg m. fl.
LAS OCH SPRID PRIHET.
Varje kvinnoklubb bör se till att kom- missioniir för partieti ungdomstidning finnes p &amp; var plats.
Begär kommissionärsvillkor och prov- exemplar från Solna sot.-dem.
kvinnsklubb hallel möte 2:dra tisdagen i varje m k a d kl. 8 e. m, 25 veckors i Huviidsta Folkets Hus och 4:de onsdagen börjar nya kurser den 15 okt.
lästid, avslutning 30 april 1021. i varje m&amp;nad kl. 8 e. m. i Hagalunds Folkets Första årskursen.
Manlig och lrvimlig kim Hus.
samtidigt.
Undervisning i samh ' allslara, all, Stgrelsen.
m8n och svensk kulturhistoria, nationaleko.
nomi och geografi, naturvetenskap och hy.
Arviikg rsoc,-dem.
krinnoklubb av.
gien, svenska språket, matematik, bokf öring h U e r ordinarie möte 2:dra m&amp;ndagen i midna.
och kvinnlig slöjd.
den kl. 8 e: m.
&amp; Folkets HUR ' C-sal.
Andra årskursen avser a t t giva elever, som Styrelsen.
förut genomgått f oklhögskola, tillf alle till .mera ingående och självständiga studier.
H u.
EskOlstuna kvinnsklubb avbilller or- vudamnen: Nationalekonomi med ekonomisk geografi, historia samt stats- .och lrommunal~ dinarie moten 1:sts mhdagen i varje miisad kunskap.
Dcssutom engelska och tyska saipt kl. 7.30 e. m. i Folkets Hus, rum n:r 4. kortare kurser i lagkunskap, naturvctenskay rS " tyre2sen.
och matematik m. fl.
ämnen.
Pris 2: - kr.
Rekvireras direkt hos mig.
&amp; ler genom bokhandeln.
Ur innehallet: Dietetiska.
rilrtlin jer.
Några nsringssiffror.
Detaljer i dietplanen.
Förslag till daglig matordning .. Om ' temperaturmätning.
Om hall.
svettdrivande medel: Drycker, inpackning, Priessnitz '.
omslag.
Om komplikationerna: Lungblödn.ing, lungsacksinf lam- mation, struptuberkulos, tarmtu- berkulos;.
0,m nfigm symtom:.
Febern, hostan, nattsvetten, hal- let, matlusten, gasbildning, hals- bränna, om sömnen.
- - P Statsstipvndier f ö r obemedlade - och mind.rc Sp&amp;naa soc.=dem.
krinnokl ubb as bemedlade elever.
hilller ordinarie möte första ' torsdagen i varje Snar anmälan önskvärd.
Begar prospekt m h a d kl. 8 e. m. i Folkets Hus.
hos f öreståndaren för Brunnsviks f olkh6g.
skola, Sorvik.
St? / relof !n.
Blodbrist.
Hygieniska åtgärder:.
Hals-, mun- och näshygien, upp- hostningarna, desinfektionsvätska, bostadshygien m. m.
FRU HEDVIG) LINDHOLM, Upplandsgatan 68, Stockholm.
i ' (t I
