# ID: svediakorp-per2464
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1920
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 15,180
# sentences: 934
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
.
Pris 2 0 ôre. '
l.
b?
8.
1 S 2 0 (Utgives, av styrelsen f ör Sverges Socialdemokratiska Kvinnoförbund.)
.
De:n h e l i g a elden.
För Morgonbris av professor Från det gamla ~rekl ' and ha vi sagan om Prometeus, en av titanerna, som stal elden från himlen ocli lyclrligg jorde man- niskor.na med denna underbara, härliga gåva.
Tillför ene var elden gudarnas ute- slut ande privile- giwn: i solen som bringade ljus och varme, i blixten, som antände och dödade, uppenbarade sig makter och krafter, som människan av- unds jukt åtrådde.
Och så lyckades hon en dag att - för för- sta .gangen - själv göra upp eld; saker- ligen blev hon över- raskad och visste val knappast hur det ha.- de tillgått, men iliar- diga, upprepade om också planlösa f örsök ledde henne fram till målet: att var bch nar hon ville kunna framkalla detta hiin- .melska element, det fjärde och högsta i serien jord, vatten, luft, eld: Nar dessa fyra framträdde så- som uramnen för den grekiska iakttagel- sea, visade sig jord sjunka i vatten, vat- Knut Kjellberg.
ten - såsom regn- droppar - sjunka i luften, m,en elden steg med sina flam- niande lågor upp %t genom luften ocli vi- sade därmed lian på sitt höga, himmelska ursprung.
Och ' i framkallaiidet av el- den hade människan åtminstone p5 en mycket viktig piinkt blivit gudarnas like.
Ja, aven från mo- dem naturvetenskap- lig utvecklingssyn- punkt måste erkan- nas, att den första nnanniskan var den levande varelse, som tillverkade det f örsta redskapet, verktyget, husgerådet, och som först gjorde upp eld.
Då rycktes den första tändande gnistan från den majestätiskt i.
Per Ekström: LANDSKAP ...
oåtlroniliga solen till att t jana manslrliga önskningar och syf - ten, då skedde den första erövringen f rån naturkraf teriias outtömliga rike, en erövring, som efter tusen seklers f örlopp skulle följas av det snabba segertåg, vars resultat den nutida människan.
mö ter i det komplic&amp;acle ma-,. '
'.
I (Redaktör: RUTH G U 8 T D.
S O N.)
\
2.
skineri, där ångan, vattenkraften och elektriciteten äro hennes önskningars underdåniga tjänare.
Men trots alla upptäckter och upp- finningar behöva vi .elden f ör tusen växlande ändamål för att icke tala om den glädje dess sprakand$ och fladd- rande lågor bereda oss, nar den tants på härden.
Dock - vi måste skydda oss, att lågan icke vaxer.
ut till en för- härjande makt, därför kringgärda vi den med stenmurar, därför bevaka vi den, därför måste vi hålla släcknings- apparater i beredskap.
Och kommer likväl olyckan, vådelden, eldsvadan, så äger nutiden i br&amp;df örsäkringsväsen- det &amp; n säkerhet för att det förhärjande och ödelagda kan och skall aterupp- byggas.
Den inre elden, själens glöd, hjärtats värme, den heliga elden är ett fåtal människors andliga egendom, och ändå ar intet så nöavändigt för hela mansk- lighetens utveckling som just de heliga flammorna hos dem, vilka såsom ban- brytare, föregångsmän, vägvisare, pro- feter, martyrer, kättare under slaktets vandring visa han mot.
upphöjda, ideella mål och i andras själsliv tända nya eldar eller komma de sparsamma glöden,.
som täckts av varda.gslivets aska, att på nytt slå ut i full låga.
" ~ingst-undret ') kan och måste för- nyas över ett och .andat släktled: den heliga elden måste &amp; ter och åter eröv- ras och anammas - dess utslocknande betyder släktets andliga stillastående, undergång och död mitt uppe i nuti- dens .. överflöd på teknisk fulländning och på samhälleliga (mer eller mindre hoppingivande) omstörtningar och ny- daningar.
Den mänskliga tanken ar gnistan, buren av det talade eller slrrivna ordet; bränslet ar det mänskliga känslolivet, och den värme, som alstras av förbrän- ningen, blir drivkraft - och den enda drivkraften.
- till handlingen, till handlingen i &amp; ort och smått, till hand- ' lingen på gott och på ont.
" P8 ont " - ja, även den själsliga elden kan.
från att flnm ' ina, lysa och varma och sprida välgörande strtilar bli till en förhärjande brand.
Nåväl, en stidan brand k a n luttra, starka och förädla, men brandanstiftarna påtaga sig ett väldigt ansvar, då - alla exakta vetenskaper till trots - i ~ g e n kan ens närmelsevis beräkna de framtida verk- iingarna: om de komma att utvisa vinst eller förlust, eller om den eventuella '.
.
MORGONBRIS.
vinsten ens kommer att uppvaga de o erhörda f örluster, vilkas intraff ande väl ingen.
torde betvivla.
Tänk, om krigets och revolutionernas förhärjande brand tillika utgjorde en luttringens eld, som renade mänsklig- heten från det underhaltiga, det min- dervärdiga, det dödsmärkta inom den- samma och late det i alla avseenden bäst utrustade genomgå den friktans- värda krisen med stärkta krafter och med ökade möjligheter till fram jandet av ett bättre, starkare, ädlare och där- för lyckligare släkte ..
Men - finnes det verkliga garailtie; för att krig och re- volutioner ens i vår ' ' upplysta " tid innebära den ', ' survival of the fittest ", kvarlevandet av d.e bäst utrustade i kampen för tillvaron, varom Darwin ta- lade, när det gällde en mängd företeel- ser och särskilt utvecklingen inom djur- och växtlivet?
Är det icke tvärt- om så, att just de i viss mening bäst ut- rustade, de ädlaste och mest självför- gä.tna just av den heliga elden drivas £ram till .de mest, riskfyllda platserna och där offras?
.
Bland mängden av själviska) usla, ja, nedriga tendenser och drifter finnas i alla mänskliga strider och säkert på bagge sidor om stridslinjen s jälvför- giitna,.
s jalvuppoffrande, ädelt storslag- na individer, som hänförda av det de anse rätt, fullt medvetna om kampens mening och brinnande av helig.eld kämpa med4 en av starka men föga målmedvetna lidelser besjälad massa. '
M.en - här i vårt land pågar för när- varande ingen sådaii kamp, om också en mängd unga man och kvinnor synas längta efter det vulkaniska utbrottet av de mänskliga lidelser, som för när- varande slumra, men som av olika an- ledningar plötsligt kunna väckas f ör att harja och förstöra det, som seklers kulturarbete åstadkommit, i hopp att u r Ödeläggelsen och minerna skall upp- blomstra.
en ny, hadigare och bärkraf- tigare kultur för dem, som då tilläven- tyrs leva kvar och for deras efterkom.- mande.
Emellertid - nar vi allts % för nar- varande leva i fred -- låt vara att luf- ten är full av spänning och laddad med " krigsorsaker " - borde vi icke då tanka ' på att även i vardagslivet och stillheten göra ' mer an hittills för att bevara den heliga elden, hänf örelsens eld inom oss, allt under, det vi utföra v %r dagliga gärning, som nu en gång måste utföras och fullfo1.jas.
Eller ha ' ' vi verkligen genom världshändelserna (och biograferna) blivit så sensations.
lystna, att den dagliga gärningen, det st.illa verket, det tysta arbetet bl.ivit något, för d e ' flesta osympatiskt, ja, mindervärdigt och t. o. m. föraktligt.
Nåväl, lat oss då intensivt arbeta på att vid sidan av de strävanden, som, avse vidmakthållandet av den heliga elden även under den vardagliga till- var,on, a1st:::a och främja den trofasta uthålligheten, som i längden ä r den enda fullt pålitliga faktorn i utveck- lingsarbetet.
Lätt, stundom allt för lätt, väckes den h.äftigt uppflammande hin- förelsen; och väl är det, att sadana hän- förda stunder, om också endast av ögonblicks varaktighet, skänkas åt in- divider och folk såsom lyftande upple- velser, men vid sidan därav måste det scga, ihärdiga vardagsarbetet p % allt satt fortg % och främjas,.
allt under &amp; et att den heliga eldens aldrig slocknande l&amp;ga ger drivkraft %t varje strävan, varje företag, varje handling.
Var och en, som ' inom sig bär den he- liga elden,.
maste genomgå, tider av in- tensivt, inre lidande på grund av hans ostillbara längtan efter idealens för- verkligande.
Men dessa t i d s bidraga också att göra det inre livet djupare och rikare.
J u rikare liv dess större risker, men hellre det än andlig fattig- dom.
Och idealen få icke dödas, därför a.tt de icke kunnat förverkligas.
G i o r d a n o B r u, n o, som såsom andlig re~olutionar vid 52 års ålder slutade sitt liv på det brinnande kättar- bålet, den 1 februari år 1600,. skrev en gång följande ord: " Även om det av- sedda malet icke nas, även Om själen v ör brännes genom den våldsamma iäng tan dit, så ar det lyckligt för .den, att - en adel eld är tänd i den. "
FrAn vara 50-Aringar.
Ett hjärtevarmt fack till alla; kvinnoklubb,a.r, styrelsekamrater, vänner och meningsfränder för all vanlig hågkomst och för alla vackra minnesgåvor på våra 50-.
årsdagar.
Eder.
AGDA O S TLUND 00) ANNA LINDHAGEN,
MORGONBRIS Opinionsyttring bland arbetarekvinnorna för förslaget till ny giftermalsbalk. '
Bland alla de olika meningar, som givit, sig tillkänna om den nya akten- skapslagen, torde även arbetarekvinnornas vara av stor b ' etydelse.
På de om- kring 75 olika platser i landet, där förslaget diskuterats, ha kvinnorna uttalat sin tillfredsstiillel~e, för att inte saga glädje, över detsamma.
F ' rån flera hall har med resolutionsuttaland~t, som sänts till kvinnoförbundets styrelse, följt slrrivelse, dar de ytterligare förklarat sin mening och, har moderns ratt till medbestaGmande om barnets framtid viiokt ' sarskild anslutning.
Fsljande resolution har &amp; tagits på nedanstående platser, där soc.-dem.
livinnoorganisationer utlyst möten för frågans behandling: Kvinnor, samlade till möte ....
... ......
...
...
......
... ......
.. ....
....
...
...
...
...
., uttala med anledning av den förestående riksdagsbehandlingen av förslagen t.iU ny giftermålsbalk och till lag om barn i äktenskap sin fulla anslutning till dessa, lagförslag.
Vi uppskatta i dessa förslag särskilt att hustrun erhåller en med mannen fullt sidoordnad ställning samt ökade uöjli,gheter att verka för hemmets och barnens bästa; att hustruns arbete i hemmet.
av lagen tydligen erkännes vara ett bidrag -.
tillfamiljensförsörjning; att familjens och hemmets trygghet varnas genom möjlighet till åtgärder mot försumliga familjeförsörjare och genom krav pa ' biida makarnas samtycke till förfogande över hemmets bohag; samt att lagen i flera avseenden skänker stöd åt dem - exempelvis övergivna hustrur och åt barn till pliktförgatna föräldrar - som hittills intagit en svag och oskyddad ställning i samhället.
.. .. ' De kvinnoklubbar, vilka antagit resolutionen, äro följande:.
Essviks, Fagersta, Falkenbergs, Faluns, Forsa, Halmstads, Hässelby, Hudiks- valls, Huskvarna, Hiilsingborgs, Hässleholms, Höganäs, Jönköpings, Karls- hamns, Karlskoga, Karlskrona, Karlstads, Katrineholms, Klippans, Kristian- stads., Landskrona, Les jöfors, L jungby, Lottef ors, Ludvika, Lysekils, Matf ors, ~ o t a l á Munkfors,, Nacka, .Norrköpings, Norrtälje, Nyköpings, Nynäshamns, Oxelösunds, Ronneby, Sandvikens, Simrishamns, Sjöbo, Skattkärrs, Smedje- backens, Spiinga, Stockholms Allm., Gamla Stadens, Södra, Vasastad-ens, Solna, Storviks, Storfors, Sundsvalls, Surahammars, Svartviks, Saffle, Söderhamns, Sörbkers, Timrå, Torshälla, Tralleborgs, Tomelilla, Trollhatt ans, Varbergs, ' Vii, Ystads, Ahus, Örebro samt Sv.
Bryggeriarbetareförbundets avd. 15 (kvinnliga i ~tockholm).
Vid ett stort opinionsmöte i Stockholm den 9 april, anordnat av 22 olika kvinnoorganisationer, deltogo som inbjudare även socialdemokratiska.
kvin- nornas förbundsstyrelse, S t ockholms allmänna kvinno klubb och socialdemo- .. kratiska kvinnornas ~arnor~adsation.
Vår talare vid detta möte.
var.
förbun- dets ordf., f r u Signe Wessman.
Riksdagen har den 17 april, med stor majoritet i båda kamrarna, beslutat upphö ja regeringens f örslag tiii lag. '
A. '
B. F. i vinter och de flesta av dessa Shdiecirklarnas bokinkop.
ha.
gjort bokinköp.
Man kan förstå, Det är synnerligen fördelaktigt för att det blir en kännbar piifrestning för studiecirklarna att verkställa sina bok- bokf örmedlingen med en dylik till- rekvisitioner redan nu p &amp; våren.
Dar- strömning och cirklarna därför ha igenom kunna cirklarna vara säkra p &amp; också i vinter fatt vänta ovanligt länge att få sina böcker i god tid före arbe- p % sina ' böcker.
tets iiterupptagande på hösten.
Under Vidare ar det aven i ett annat avse- det gångna arbetsåret ha stora olägen- ende förmiinligt att rekvirera s &amp; tidigt heter uppstiitt i avseende ii Bokanskaff- som möjligt.
A.
F: s anslag till cirk- ningen, dels pil grund av att de ' flesta larna är nämligen begränsat och nar cirklar inkommit med sina bokrekvisi- detta anslag ar förbrukat f % de däref- tioner s &amp; långt fram p &amp; hösten, dels pil ter kommande cirklarna en,dast böcker grund av den.
stora tillväxten av nya för sina egna tillskott.
Alltså a r det %cirklar.
Icke mindre an 300 nya stu- ur flera synpunkter fördelaktigt att re- diecirklar ha nämligen bildats inom kvirera redan nu!
s.
Obligatorisk fortsättnings- skola i England.
Under kriget blev q ' örsmålet om utvidgad underviming f ör den engelska ungdomen upp- taget till behandling 1ned resultat a t t en ny uppfattning (kallad Fisherlagen efter sin upphovsman) kom till år 1918.
Enligt denna lag kommer från ' och med hösten1918 obliga- torisk undervisning a t t införas för ungdom mellan 14 och 18 år.
Det torde vara ÖverflGdigt a t t påpeka vil- ken stor betydelse denna lag kommer a t t f å för framtidens England.
Hittills har ungdo- men lämnat skolorna vid fyllda fjorton år, ofta nog med den bestamda föresatsen a t t al- drig mer finna sig i det tvång, som varje un- dervisning måste medföra.
Under .de dyrbara ungdomsaren mel1a.n 14 och 18 glömmes dar- för en god del av det inlärda, så a t t det blir nödvändigt a t t senare lägga .en ny grundval, nar livet självt tvingar den unge mannen el- ler kvinnan till vidare utbildning.
Det a r detta, som den nya lagen vill .råda bot på.
Den ' vill b %de höja den allmänna bildningsni- vån och öka ungdomens f ackutbildning samt därigenom.
effektiviteten i hela landets ar- bete.
Varje å r n % cirka .. 750,000 barn fram till 14-årsåldern, och a v dessa beräknas över 600,000 komma a t t t a del av den obligatoriska fortsättningsundervisningen.
Frågorna om snskaffande ' av nödiga lokaler och utbildning av erforderlig liirarepersonal för en så stor$ mängd elever äro under övervägande, Av stor betydelse a r arbetsgivarnas hållning.
Man berövar ju dessa en betydande arbets- kraft genom .att lägga beslag på ungdomen under åtta timmar varje vecka under 40 av årets veckor.
Det har emellertid visat ' sig, att arbetsgivarna äro ytterst villiga a t t un: iierlatta ungdokens utbildning.
De mena med fog, a t t det iigger i deras eget intresse.
Det mgelska industrifö~bundet, den tongivande sammanslutningen inom engelsk industri, har tillsatt en kommitté för a t t t a i Övervägande på vilket satt Eng1an.d~ fabrikanter bast kun- na hjälpa staten ' a t t genomföra planen.
Kom; mittén anser a t t de årliga utgifterna, som den obligatoriska f ortsättningsundervis- oingen drar med sig, komma a t t uppgå till 360 miljoner kr.
Samtidigt drar den med sig en förlust för ungdomen ganom minskad arbets- förtjänst.
Detta är det emellertid arbetsgi- varens sak a t t tacka.
Kommittén anbefaller iiessutoiii a t t undervisningen må aga rum två gånger i veckan (varje gång en halv dag) och att den under de sista två aren skall inriktas på a t t utbilda eleven för hans speciella fack.
Vidare bör industrin utdela stipendier och fri- platser till duktiga elever samt ' låta gottgö- relsen f ör förlorad arbetsfört janst vara be- roende av elevens flit och uppförande.
Den nya bokförteckningen, som i da- garna utkommit, a r därvid till god hjälp.
Den kan av de nya cirklarna erhallas friln centralbyrån, Brunnsvik, Sörvik, för k r.
1: 50 (pris annars kr.
2: 75) och av de gamla cirklarna för kr.
2: -.
Indiens budskap tiil Japam Av Robindranath Tagore.
.
(Översättning för Moimgonbrls av A d a Rosengren.)
När allt förblev orörligt i. Asien och när vi suggererade oss a t t tro, a t t det aldrig under nagra omständigheter skulle bliva annorlirnda., c18 vaknade Japan ur sina clrömn~ar, och läm- nade århundraden av overksamhet bakom sig och upphann det den moderna utvecklingen, där denna då befann sig.
En morgon träffades hela varlden av den överraskningen, a t t Japan på en enda natt hade brutit ned sin mur av uråldriga vanor, och nu trädde fram i triumf.
Japan, det gamla österlandets barn, ' h a r utan tvekan krävt sin andel av alla den moderna tidens skänker.
Detta exempel.
har givit det övriga.
Asien mod.
Japan har lärt oss, a t t vi måste lära oss lösen för det sekel, i vilket vi, leva, t y vi måste kunna svana tidens vaktpost, om vi vi1 ja undga tillintetgörelsen.
Japan har infört västerlandets yttre former, men ej dess ande.
Japan kan icke fö ' rlora sig självt och helt gå upp i den ') vetenskaplig- het ", som ä r typisk för västerlandet, eller for- vandla sig till en banal eftersägare.
Det .har sin egen själ, och inga materiella hänsyn kun-.
na någonsin hindra det a t t vara denna trogen.
För en man, vilken liksom jag tillhör öster- landet, måste de problem, inför vilka Japan nu stalles, och det &amp; tt, varpa de lösas, bliva f öremål f ör ett utomordentligt intresse.
Hela varlden väntar a t t f å veta, huru denna stora nation i öster skall handla under de förhål- landen, i vilka den nu blivit försatt, och inför de fordringar, som den moderna tiden nu stäl- ler på den.
Om det vore fråga om a t t blott och bart efterhärma vaste~:la.ndet, då skulle.
de stora förhoppningar, som Japan uppväckt e j bliva uppfyllda t y det finns allvarliga pro- blem, som den västerlandsha kulturen upp- ställt inför världen och på vilka den ännu e j givit något ' fullgiltigt svar.
Konflikterna mellan individen och staten, arbetet och lrapi- talet, mannen och kvinnan, konflikterna mel- lan det materiella förvärvsbegär.et och det andliga livet, mellan den egoism, som natio- nerna satt i system, och mänsklighetens mest upphöjda ideal; konflikterna mellan allt d.et osköna och snedvridna, som a r oskiljaktigt fran affärslivets och .statens väldiga organi- sationer, och människans naturliga instinkt, som ropar efter snkelhei, skönhet och till- räclrlig fritid - allla dessa problem måste fin- na sin harmoniska lösning; men huni9 Det kan man ännu e j skönja.
Ni kunna icke, japaner, med lätt hjärta mottaga den moderna civilisationen, om ni in- billa eder, a t t alla dess syften, dess metoder, dess struktur, äro oupplösligt förenade dar- Ni h i på ert eget sätt löst de mänsk- med.
l i g i ' rob lem er, ni ha e n egen livsfilosofi, en egen levnadskonst .. Av alla I ' ander i Asien a r du, Japan, det enda, som äger frihet a.ti enligt din begåvning och dina behov betjäna dig av det västerl * ändsk~a materialet.
Du a r lyckligtvis icke bunden av en främmande makt; men daiför är också ditt lansvar så myc- ket större.
Genom din st ' imma skall Asien ' ' ' ', '.
.
.
d Bruno Liljefors: VILDG~S. '
.
en gång svara på de frGor, ' som skola ställas och klor.
avundsjukt kämpande makt. &amp; som till oss asiater inför mänsklighetens domstol.
de vilka nu söka a t t sönderslita varandra På.
din jord kunna experimenten utföras, och Det ä r en vetenskaplig civilisation, som nu rå- tack vare dem skall österlandet föränd:i-a den der, och icke en mänsklig.
en ' ä r mäktig moderna kulturens utseende och ingjuta liv i därför, a t t den koncentyerar alla sina krafter den, där den endast är mekanisk, och eftersom mot ett enda mål, liksom en girig, som för- österlandet mindre, strävar efter makt och ökar sin förmögenhet till pris av sin sjä,ls sa- framggng an.
' efter sanningens och skönhetens lighet.
Den förråder sin tro, den.läggix utan harmoniska tillväxt, så skall det ersätta kall blygsel ut sina nät av lögner, den resey i sina utilitarism med mänsklig k ' insla.
tempel valdiga avgudabilder å t vinningen och Indien ä r ett alltför vidstriickt land, och yvs.över de dyrbara ceremonierna i sin kult; där bo alltför många oliks raser.
En mängd detta kallar den patriotism.
Vi förutsäga nationaliteter äro hoptrangda inom ett enda utan tvekan a t t detta icke kan fortfara.
Ty område.
Det ä r en fulllro&amp;lig det finns i denna värld en moralisk lag, skm motsats till vad som ar förhållandet i Europa, har sin tillämpning både på individer och vilket i själva verket ä r e n nation, delad i samhallen.
Ni kunna icke f ortsätta.
a t t våld- flera stater.
I Amerika och i Australien har föra er på denna lag i er nations namn, allt Europa förenklat problemet genom a t t utrota under det a t t ni som individer draga nytta av nästan alla inhemska folk.
Till och med nu dess fördelar.
.
Det faktum, a t t det moraliska visar denna utrotningsdrift sina klor, fast p % idealet ä r allmant undergrävt, Påverkar lång ett annat sätt, i Kalifornien, i .Kanada och samt varje samh~illsmedlem och alstrar sil Austraien, i det a t t de främmande folken på småningom slapphet och cynisk misstro till det mest ogästvänliga satt förjagas av dem, allt, som a r heligt i människonaturen, vilket vilim själva äro främlingar i det land, som de ä r ett verkligt degenerationstecken.
Man får bags i besittning.
Den politiska civilisationen, icke giö-a, a t t den politiska civilisation, som har vuxit ur Europas jord och spritt sig detta, utslag av patriotisk och nationell tro, ej över hela jorden som ett alltför fruktbart ännu a t s a t t s f ör något långvarigt prov ogräs, a r grundad på exklusiviteten.
Den sö- Men a t t återuppbygga.
ruinerna av dessa mak- ker a t t noggrant stänga in alla framiingar i tens) ~ ~ k y s k r a p o spillrorna r~~, av vinningem ett hörn eller a t t utrota dem.
Den a r kanni- tempel, därtill a r ingen makt i stånd, t y dessa blalislc till sina syften; den hämtar sin näring byggnader voro icke gjorda f ö r livet utan hos andra folk och söker a t t nppsluka ' hela m o t livet, de vor0 resterna.
av det .m&amp;nskliga deras framtid.
Den europeiska kulturen ' bär trots, som ' krossats mot den Evige: på en ständig fruktan för dessa raser ännu österlandet i vars sköte r y i m a s sekler air när de stå på undergångens brant; till och vila i sol och under stjärnornas tystnad, kan med då anar den i dem en fara; darför vill tåligt vänta, till dess västerlandet; som jagar den kväva alla tecken till storhet, som tyckas efter det närliggande, tappar a n d i i och stan- överstiga dess egen nivå, i det den tvingar nar.
österlandet v&amp;, a t t det icke kap dö och svagare raser a t t evigt förbliva i sin svaghet.
a t t def ännu många gånger skall framträda Innan den politiska civilisationen uppnådde i mansklighetens historia, bringande sitt livs.
sin nuvarande maktsballning och spärrade upp elcxir.
Det jäktan.de Europa, som ivrigt syss.
sitt gap för a t t uppsluka väldiga kontinenter, lar med sina affarer, kastar från sitt vagns.
ha vi haft krig och plundringar, monarkiers fönster en föraktfull blick på skördearbetaren, fall och allt det elände, soni följer darav, men som arbetar på fältet och ser i honom blott aldrig ha vi bevittnat ett sådant skådespel den ~hjäl~ligt ' långsamme och försenade.
Meii som det nu påggende, ett skådespel uppfyllt jäktet ' når sin gräns, affaremia förlora sin be- av ett så förfarande och sa omättligt för- tydelse och det.hungrande hjärtat ropar efter värvsbegär, varvid nationer exploateras i stor näring, ända tills det återkommer till den sen- skala av andra nationer, .aldrig s % kolossala fardige arbetar&amp;, som .bärgar sin säd i ' solen; verktyg f ör a t t sönders~nula jorden; aldrig Ty om aff6rskontoret e j kan vänta, &amp; h: ej har varlden sett lösslappta sadana med näbbar heller inköp och försäljning eller törsten efter ' '.
.
.
MORGONBRIS 5 - ' ' Stadsfuiimiiktigegnippens studiecirkel.
P E n dröm.
På ett par.
platser i landet ha, de socialde.
.mokratiska stadsfullmäktigegrupperna bilda1 (För Morgonbris.)
studiecirklar.
S &amp; exempelvis ä r förhållandel Av Allan Petter~so~n.
i ce ko pi ng, där.
.en studiecirkel, bestående av de socialde&amp;okratiska stadsfullmäktige.
Den bleka månen göt sitt sken över ledamöterna, de senaste åren varit i verks= landet ..
Det svepte allt i sin mantel ocf het.
Och i dagarna har en liknande studie.
gav det sovande landet en tunn slöja a7 cirkel, där - b å d a de soci~ldemokratiska silver.
Skuggorna ' av palmerna i öknen partiernas representanter äro medlemmar, bil.
förlangdes och blev0 till väldiga mörka dats i iariestgd.
Vidare hava arbetarna!
band över den gula sanden.
Men m@.
kommunalfullmäktige p &amp; flera platser i lan- skenet skänkte ej sitt trollslra skimmel det bildat studiecirklar.
blott åt den stora öknen, utan den kläd.
Fördelarna av dylika studiecirklar ligga j de det.
stora landets städer .i samma öppen dag.
I studiecirkeln kunna d.e kom vackra skrud.
Smäckra kupoler av- munala frågorna utredas och diskuteras mera tecknade sig skarpt i det durikla skenet, ingående än vad fallet kan bli på resp. kom.
Silvervita små månstrimmor letade ' sig munmöten.
Båda arbetarepartieriias repre- väg in i rummen och fingo människorna sentanter kunna har i lugn och ro komma att le i sömnen.
Desmögo sig tyst in j tillsammans och resonera med varandra.
Man templen, i ?ar allvarliga ternpelt j änarc kan också i en dylik cirkel tags en kurs j lågo försänkta i bön, och spredo där kommunalkunskap pr korrespondens.
Koope- samma gyllene sken kring sig.
rativa ' f örbundet, Stockholm Sö., f örmedlar Det stora landet i Oster l %g sänkt.
j just dylika korrespondenskurser till studie- sömn,.
medan det drömde i månskenet.
cirklarna p % mycket fördelaktiga villkor.
Ge: Människorna i detta land drömde sam- nom cirkelns anslutning till A.
B.
3 1 ' kunna ma rörnmar.
De ' sago broderlandet j medlemmarna.
f å nödvändiga böcker mycket Väster.
De sågo de-a land med med- billigare an vad annars a r fallet.
Genom 1i.dande.
Det var det stora landets bro- A.
B.
F:s centralbyrå, Brunnsvik, Sörvik, der och detta lands sorglosa söners brö- kan om någon tid Studieplaner i kommunal- der, som levde i västerlandet.
kunskap erhållas.
Dessa studieplaner äro Människorna där hade bl.ivit marty under ?tarbetande av riksdagsman Bernhard rer under lidandet.
Världens onda ~riksson ' i GrangesGerg och lektor Edgar.8j.ö- makter.
' hade skilt .dem från det ljusa dahl, Göteborg.
Osterlandets söner.
.
Dessa .onda makter Bast ar om en förelasn.ingskurs i komniu- hade bemödat sig om att krossa dessa nalkunskap kunde f öregå cirkelstudierna.
människors vackra och goda känslor Tag upp denna fråga på kommunmötena eller i stads- och kommunalfullmiiktigegrupperna för att göra dem till r&amp;a och hårda va- och .satt Eder i förbindelse med A. '
B.
F:s relser.
Det var starka makter, som har centralbyrå.
Rekvirera) Allmanna upplys- sökte.
fullborda den stora förödelsen ningar om A.
B. F. ", pris 10 ore, och av detta land och dessa manniskor.
Mörkrets makter hade hunnit långt i A.
B.
F:s fö:.eliisningsk~atalog, pris 25 öre.
.
.
för .en het ugn .eller vid en danande maskin; De unnade ej dessa arma man- niskor att njuta au livet.
Deras ' främsta m %l var att krossa ett.
helt släktes glädj &amp; blott f ör att vinna egen lycka, en lycka, som måste, skapas genom dessa.
.
.
.,.
.
.I.
' möda och, ' f ör- stora niknniskbskarbo.
....
._.
sakelser.
- Måtte alla goda makter f ören a sig att giva dessa förtryckta miljoner styr- ka att spriinga fjättrarna.
M3tte upp: växande slakten, kunna driva dessa mörkrets makter bort från - landet i Väs- ter för att åt människorna där skapa livsglädje och lycka: Så.
önskade det ljusa landet i öster.
- Huru länge.
sk~dle dessa varelser gisslas i outsäglig smarta?
- HUZU länge skulle dessa f örtrampade sjiilar ' f å Iäng- ta efter frihet och ljus?
När skulle den stora katastrofen, komma ... Sa frågade.
.
landet i Öster: - '.
.. ' ' .d ' ' ' nya sensationer, så .vänta kärleken och skön.
heten och visheten och lidandet och den t %l- modiga hängivenheten och den enkla tron, Och så skall österlandet förbida., tills dess timme slår.
.
Det östra Asien gi &amp; sin egen väg och ut- vecklade sin egen kultur, som icke var poli- tisk utan social, icke rovgirig utan andlig och grundad p % de djupaste nianskliga sanningar- na.
Vi östasiater ha sökt lösningen av folkens livsproblem i stillheten, vi ha funnit den i skyddet ' av var avxgsenhet, dar alla dynasti- förändringar) alla främmande invasioner knappast berört oss.
Me+ nu har den fram- mande världen nått fram till, oss, och vår av- skildhet a r för alltid bruten.
Vi böra likväl icke sörja daröver, lika litet som en växt bör sörja över, a t t dess groning sker i mörker.
Nu är timmen kommen, då vi böra.
göra världens problem till vårt eget, .då vi böra söka uppnå samklang mellan den anda som råder i ' v %r kultur, och den, som råder i andra nationers p &amp; jorden, lika ' litet som det groende fröet f &amp; vi av dumt högmod stanna - under jorden, som skyddar oss och som nar vårt ideal, t y jordskorpan a r till för a t t brista sönder, på det att l i t &amp; skall kunna välla fram i all sin kraft och all sin skönhet, bringande ' sina gå- vor $t världen, höjande dem i ljuset.
sitt förödelseverk.
Människorna i detta land hade spomats att resa sig mot var- andra.
Vad som genom möda och sekeI- Långt arbete uppbyggts av dessa man- niskor hade krossats.
Allt större och djupare mörker syntes breda.
sig över landet.
Skulle detta mörker till slut kväva dessa- människor, alldeles sänka dem ned i avgrunden?
Det vackra landet i Öster sörjde har- over.
Det s %g, hur människorna ' i det Ejarran landet mer och mer böjdes un- iier dessa onda makters gissel.
Hur gärna skulle ej; detta ljusa land velat sträcka en hjälpande hand till det sjun- kande ' landet.
Men så, länge rnänniskor- na dar e j själva sökte döda mörkrets makter, stod det hjälplöst.
I sanning, dessa människor voro dyckliga.
Deras sjalar tynade mer och ner bort av .kvävande f akmikeys rök.
Till dessa människor hade smugit sig .n.,en makt, som hotade att krossa dem.
YI.anniskorna själva voro.
ej skuld har-; ill.
De voro fjättrade i hårda bojor av lenna makt.
Och denna makt hade ge-: taltat sig i människor) som hade som; itt främsta mål att krossa, sina med- niinniskor.
De tvingade alla dessa mil- ioner in i kvävande fabriker.
De tvin- qade dem att st % den langa dagen frarn- Fo.rtfarande ' smekte: m,ånstrålarna glädjens och f rihet ' ens land,:f ortfarande drömde landet.
Det sag det ' djupa mor:.
ker, som låg .sänkt över ' landet i Vaster.
Det såg röken ur ruinepa efter - man- niskornas strid dar.
Det horde de mån: gas rop om befrielse.
; Det ' sgg sa hopp: Löst ut i allt detta mörker.-: "; Det tycktes, 30m om aldrig en strimma .a+ l jus skulle skingra kunna - f örma detta .tr~.6rk.e? ' att.
sig: Och det drömmande.,landet kände sig darra av smärta ooh " sOrg.
Plötsligt förnimmer det dock, som om hoppets harka .. krafter pulserade genom dess kropp.
Och i d r h m e n ser iiet ur det stora morkret strimmor av Ljus.
Ljus, ljus ur detta mörka land!
Det ser arbetets flammande fackelbloss bryta ljusa vägar ur mörkret.
Vägar, som en gång skola nå till befrielsen.
Det ser härdade kroppar, som rest sig ur ruinerna för.
att kampa mad sina fien- ler.
Det är den stora kampen det ser.
sega ryggar kampa för att spränga bo- jorna, och miljoners armar söka krossa.
iet ondas tempel.
Det ljusa landet ser.
drömmenj hur den tunga manteln av nörker lyftes från dessa kampande nanniskors skuldror, och sakta svepes ?n ljus slöja kring landet, tills ' det strå- .ar i samma ljus, som det lyckliga lan- let i Öster.
Då hava dessa starka och; appra människor fullbordat sin.
be- Erielse ur mörkrets fjättrar. '
' f.
Sakta, sakta svinner dröramen bort !rån det sovande landet.
Månens sken dir mattare och mattare.
Och .nar so- .ens skiva stiger upp vid horisonten,; mälta de sista bleka månstrålarna sam- rian med solljuset, liksom landets dröm; akta smälte in i dess egen ljusa själ.
Klubbstyrelser!
Ingep styrelse, som e j sant in namn) ch adress på korresp.
sekr., kan er- iålla meddelande från f örbundsstyrel-; en. '
'.
6 ' MORGONBRIS G. Spencer Pryse: ARBETETS VAG.
.
&gt;g ser 24.
J a, d u ser henne un framför Dig så som i barndomens tid på nytt, dar bland utslitna lappade trasor ' d4 hon tog plats sedan dagen flytt.
Jag fr4n från den ser Dig komma, nlir wisselnr gått fabri7csportar höga och vida, Och d u minns hon talade om oc7cså - dagens ok, som vid kvälls01 nått h ~ w u vawnt hennes blick dK brnnn - timmas slag d u fått bida.
att dagen skall gry, d å fattigmans små sitt rövade byte vanrt.
.
Jag vid vid dar ser Dig vid sömnad i sena kvall, skurning och diskhögar böjd, Att solen åter skall sprida sin glans tvattbaljans vita ångande hall, över fattigkvarterens näster d u mistat d i n fagrings fröjd.
och att alla barn, som därinne fanns, skall en gång skåda: frihetens faster.
Jag ser Dig bland trälarnas hem och barn, .. där likt döds-skjutet djur d u fåar lida, ibland grandemas arma fattiga s k a m har jag mött Dig och sett Dig strida.
För livet som gavs Dig i kärlek och tro, me92 som stympats av våldets makt, vtildet som byggt t y r a ~ n i e t s bro över trälslaktets sinne och kraft.
Sitt huvud till vila ren mor har lagt; det^ dock glömmer d u ej hennes hugring, ej b l i c k e n, e j s a g a n, sommor har sagt.
Du skall möta dess stdlnnde fägring.
sitt D u skall finna till sist u r ditt elände ut den dag då mot blh2ande sky de roda dukarna sjunga salut u p p mot vårvindars spelande gny.
Som slackt Dina ö-gom leende &amp; alb Och i ledet det första vid sidan om bror, och som åldrat din ungdomliga b o p p, dar jag.
ser Dig med blicken d u ärft som grånat gyllene hirfiators svall, ' utav mor, som lart Dig att när d u blir som har stulit ditt livsvarma hopp.
S~OT, d å blev livet igen Dig beskärt.
S å.
villigt ditt varma hjaita bar.
de onda makternas tvång, och d u mindes så väl från barndomsdar, detsamma var mors lott en gång.
På stadens ' torg stod demonstrationståget uppställt.
Det var ett väldigare tåg än det någonsin varit fönit.
Kristidens nöd hadc väckt upp m %nga niannipkor ur den dvala ii vilken de annars slöat till.
De kände a t t var mycket soni var galet, mycket som de bei hövde demonstrera för. '
J a g stod och såg p4 dessa människor, som ställde up.p sig i leiien, såg dem då de marscherade i vag.
.
J a g fick tårar i ögonen nar jag såg dera.s lidande an.
siktsuttryck, deras a v hårt.
arbete missbil.
dade kroppar, deras t a r v l i p slitna kläder od dåliga skor.
I herrskapsvåningarnas fönster siitto Överklassens män och kvinnor och sågo på nar arbetarna de.monstr~rade J a g undrade vad dessa tärrkte, nar d e sågo dem, som med slit arbeta in kapital s % att överklassen f %r leva i lyx och överflöd, medan arbets slavarna s jalvk sakna det nödvändigaste.
Jag undrade om de inte kände en rysning, då de s %go massan, som större an någonsin mött upp under fanorna, t y de måste förstå a t t arbetets man och kvicnor e j på lek gingo i demonstra; tionståget, utan a t t det var med det bittraste allvar som de marscherade fram.
Och massan, s jalv.
Varje individ i det långa tåget var en värld för sig med sina sorger och bekyamer, men alla hade de ett gemensamt, slitet, svälten, samhällsorättvisorna, och d b för hade de gått; med så mangrant.
. '
I år då våra demonstrationståg ställa upp sig a r det med helt andra känslor vi gå med, En samhällsorattvisa, den 40-gradiga röstska.
Bruco Liljefors: lan har måst ge vika för allmän, lika rösträtt för man och kvinnor.
Vi kvinnor, soni förut ej haft något att.
saga till on1 i san~hallet, ha nu erhållit rätt att göra vår insats i samhällets styrelse, och detta måste bli till nytta.
Kvinnorna äro först och främst mödrar, och de måste vara med och dana ett sakhalle, som.
det, är gott för deras barn a t t leva i.
Alla dessa män- niskor, som jag såg i demonstration~tåget, ha en gang varit sm &amp; barn, och om de levat un- der andra förhållanden skulle de e j vara var- ken så andligt eller kroppsligt förkrympta, som de nu äro, t y förkrympta äro ' vi, och det kr en skriande orättvisa a t t det så skall vara.
Vi ha lika stor rätt till li,vets solsken vi som andra.
Vi: utföra arbetet och frambringa vardena, och aven vi ha ratt a t t äta oss mätta, vi ha rätt a t t ha ordentliga.
kläder, vi ha ratt a t t ha så pass fritid a t t vi hinna ut- veckla våra själsförmögenheter och ändå ha tid över till vila och förströelse.
Nu kommer det mera an någonsin an på oss sj.alva, huru fort vi skola hå en bättre tillvaro, t y nu ha vi mera makt.
Må vi alla på denna första maj TJADER PA GREN.
I raktäristiskt Krigets elände.
Gliidjen har försvunnit från Central-: wopas länder., Barnen leka icke Längre dar, deras Iiv ä r uppfyllt av mörkt.
armod och svalt och lidancle, 3~11 gladjetomt.
De befinna sig i ett till- 5 stånd av trötthete och nervositet, be- l roende av att ' de fullständigt saknat iien f öda, som är nödvändig för att till- €öra kroppen de mineralsalter, som äro 3 % nödvandiga för barnets hiilsa och utveckling.
All energi A h ' verksam- hetslust hava de .förlorat, ja till och med impulserna att leka.
Skall levnadsmodet och glädjen åter- vända igen till dessa små?
Eller skall krigets ohyggligheter märka dessa stackars barn för livet?
Följande uttalande av d: r Hilda l Clock, efter en studieresa genom dessa olyckliga områden, ve.rkar som en, skriande anklagan.
Mot vem ?.
Mot oss alla., så länge vi oberörda därav in- ge varandra det loftet att alla var pa sitz taga en .maktlös stiilliiing mot en åter- håll göra allt f f r a t t det arbetande folket upprepande av samma grymheter ge- matte ni % en ljusare framtid.
nom ett nytt blodbad.
Kvinnor, mödrar, det a r till stor del I en Londontidning skriver samma p % oss kvinnor ' det beror om de sm % läkare följande: " Jag vistades fyra barnen skola kunna utveckla sig till full- dagar i Wien, innan jag kunde upp- ödiga människor, eller4om de skola bli täcka några barn som lekte.
- undernärda bade andligt och kroppsligt, - Aven ' då man medelst alila möjliga om deras kroppar skola bli vanställda av för experiment och försök leder deras håg hårt arbete.
Kom med i arbetet ni alla som och tankar in i lekarnas oc:h aventyrens älska edra barn.
Kom med, ni unga, som gå värld, kan man ej undgå att lägga och drömma om.
ett eget hem.
Det a r för - vår märke till, att de spontana glädjeut- egen och våra barns lycka, soni vi, arbetar- brott; som i barnaleken utgör det na- klassens män ' och kvinnor kampa, och alla turliga uttrycket far deras tillfreds- maste vi vara med, desto fortare nå vi vårt stiillelse och glädje, äz.
totalt borta.
mH1.
M a j a Andersson.
Aldrig såg.
jag n %gra barn, vars an- siktsuttryck förrådde denna expressio- nella lycka och glädje, som är så ka- b l l l I l l I: I f ör barnens känslostäm- ningar. '
' En professor A.
~ l e i c h skoldoktor, i ett av dessa distrikt i " Chemnitz " samt en dar anställd lärare Loreiitz lämnar i samma artikel foljande hem- ska skildringar om barnens tillstånd och lidande i dessa olyckliga länder.
" De sitta i skolan ", eager herr Lorentz, försjunkna.
i ett slöhet~till- sthid, blickarna äro stirrande och från- varande.
Endast genom att starkt och häf tigt stimulera deras känslor vakna de upp för tillfallet för att i samma nu förs jnnka i samma tankeslöhet. "
D: r Fleich skriver med anledning av de undersökningar han företagit bland dessa barn: ' ' Nervsystemet f ordrar, f ör att ut- vecklas och fungera, en stark resistance fran ' de näringsmedel, som mannisko- kroppeii genom närandk ' f öda måste tillgodogöra sig.
På grund av att re- dan i krigets början barnen saknade denna nödvandiga näring, visade sig ganska tidigt hos det uppvasande slak- tet en stark mental trötthet, åtföljd av en sjuklig lättretlighet.
Dessa för- sta symptom åtföljdes sedan under krigets forteättning och genom den alltmera tilltagande nöden bland f öral- darna och barnen en markbart oroande tendens, vars resultat visade sig uti, att barnen förlorade varje spår av vilje- kraft, energi och initiativf tirmåga.
De- ras naturliga visionsf alt, grunden f ör, skaparkraften och verksamhetslusten, dog bort mer och mer.
All önskan, all håg f ö r sport, lekar och nöjen var död och begraven, endast den stirran.de, tanklösa blicken t.alade sitt ' sprak, om alla grymma lidanden, som oskyldigt g %tt u t över dessa små
MORGONBRIS varelser, s o m berövat d e m allt, till och s v ä l t och n ö d hos - dessa s t a c k a r s b a r n m e d f ö r m a g a n att s o m f ö r r i g l ä d j e ut- f å t t dödsstöten.
b r i n g a e t t soligt, alltförgatande, klin- H u r u v i d a e n d e l a v dessa b a r n s men- g a n d e barnaslrratt. '
t a l a livskraft skall å t e r e n g å n g f l ö a a över i munterhets- och g l ä d j e u t b r o t t ar v a l beroende p % - i h u r.
pass s v å r ' f o r m F r a m f o r m i g l i g g e r e n statistik, upp- d e r a s s jälsf örmögenheter b r u t i t s genom r ä t t a d av professor Eng ' el i Dortmund, d e hemska lidanden; s o m k r i g e t k a s t a t v a r i h o n konstaterar, p % grund av öve; dessa värnlösa små.
g j o r d undersölrning, .att på 300,000 b a r n finnes över 5,000 i e n å l d e r mel- lan 2 och 7 år, som på grund a v .rickets I v a r t ömmande modershjärta vibre- (" engelska s j d r a n ä r o oförmögna r a striingarna i medlidande - i förbar- m a n d e i n f ö r t a n k e n på alla dessa att gå.
- Så u t b r e d d .ar allts % d e n n a s i ~ å r a oskyldiga barn.
M e n f å r d e t stanna s o m f ö r r d ä r v i d?
s j u k d o m b l a n d b a r n e n i Centraleuropa.
J a g s e r s o m i e n vision f r a m. t i- " Rickets u t v e c k l a d i sista s t a d i e t a r obotlig.
Ett b a r n angrip.et a v den- d e n s k v i i i n o r.
Jag d r ö m m e r a t t de, d r i v n a a v sina n a .sjukdom i e n så utveclrlad f o r m h a r e j energi ö v e r f ö r v a r e ' sig gråt eller moderliga instiiilrter, r e s a e n h ä.
r d a v hundrade, ' tusende ini1 j oner, m ö d r a r skratt.
H e l a dess lrraftanstrangning måste och kvinnor.
En h ä r s o m s k a l l k a m p a v a r a i ständig verksamhet f ö r att till- sin k a m p m o t k r i g e t s förbannelser och f ö r a d e s j u k a ' l u n g o r n a tillrackligt m e d dess orsaker.
En h a r s o m skall resa ' oxygen.
Dess tillvaro a r e n e n d a oav- e t t nytt slalite och ' b y g g a dess tempel låtlig k a m p f ö r livslågans uppeh.ål- i frihet.
D &amp; slaktet, s o m i c k e l ä n g r e l å t e r lande ..
Vad s o m blir e n f ö l j d u t a v e n såda,n kläda sig i ' blodig .tröja,.
f ö r att m ö r d a m e n t a l k r a f t u t t ö m n i n g är omöjligt a t t och plundra, eller f ö r att s t y m p a förutse.
M e n utan tvivel k a n m a n barnaliv och barnagliid j e;.
.
D e t slaktet, s o m e n g å n g i r y s a n d e m e d l e d n i n g a v dessa gjorda.
uttalan- d e n f r å n d e senaste u n d e r s ö k n i n g a r n a bävan skall l ä s a historiens blodiga vitt- konstatera, att flertalet a v dessa olyclr- nesbörd - o m vår tids @; rymhet&amp;, s o m l i g a b a r n k o m m a att l e v a m e d e n för- sträckte sig ut ö v e r oskyldiga, värn- lösa små.
k r y m p t outvecklad Irropp.
Materian, d e n k r a f t varigenom a l l t l e v a n d e v ä x e r och frodas, h &amp; genom H ö r du r ö s t e n f r å n dessa tusenden) j) j, ',.
j. '
))))) ' Jag h a r sett efter i röstlängden9 ', sade hon.
4 j ', ')) Anbetare!, Vill ni ha billigare mat, bättre kläder, lju- sare hem och lyckliga barn, så, rösta på era egna man.
Rösta på mej!))
ropade ban.
)) Goddag, frun.
Föi-låt om .jag stör '), .ljöd en fin mjuk damröst i fsr~tudörren.
) Tal+ren hoppade ner f rån .pallen och kröp in under bordet.
Fru Olsson ratade ryggen och släppte i överraskningen, klutarna ner i baljan, så battnet skvatt om- kring.
Alla barnen stodo som sju levaade frågetecken framför den sillreklädda frun.
)) Förlåt;, frun, mitt namn ar överstinqan Dyrssen.
, Jag, vill,.
bara påminna E r om att det %r val i dag)), .saJ hon.
)) Vi kvinnor, som måste slita med tviitt och matlagning och barn,.
v i böra: då möta upp och saga vår mening om huru landet skall styras.
Inte sant?
) &gt;Jo, det är då visst,.
.
.
men vill Ni inte stiga .in i. rum-.
niet 8 Flytta .er, ungar!
, Tack.
Frun gick med nedlåtaudc min in ' och ' tog plats på # ett stolshöm.
h usagitation Fru Olsson stod i # sitt lilla kök och tvättade barnens under- ldiid-er.
Runt om henne styrde barnen på golv och stolar.
Små- flick.orna lekte doclrstuga i den halvmörka ' farstun.
Den minsta s v dem måste agera docka, men trots systrarnas allvarliga for- maningar om att vaTa " liksom död),, sprattlade h.on som en fisk och ropade titt och tätt till m.or efter mat.
Men blev icke .tönhörd.
E t t par av pojkarna)) segladeJ) msed sina gamla upp- slitna.
skor i en vattenbalja.
Skutorna gingo till botten gång på g %ng, precis som on1 de skulle haft certifikat från själva: ' Veritas)).
Ett par ' av de äldre sutto med fingrarna i öronen och läste läx.or.
Den äldste stod på.en.pal1 och höll)) politiskt föredrag) '.
Han hade varit i Bir.kelunden loch hört Chr.
H. Knudsen och gripits av den d k t i g a glöden och kraften i hans föredrag.
Varje ord hade han slulr.at och nästan ' h %llit ' andan i en och en halv timme.
Nu återgav han brottstycken, efter håg-.
komit och fantasi:)) Vald k a n vi vänta oss av de borgerliga partierna?))
.
skrek han.
)) Intet, a b s o1 u t intet!
D.et vill säga: Intet gott, väl att märk %.
Ty!))
- kom det med rungandespatos -)) de komma endast att öka våra bördor!
M i l i t a r i s m e n, rustningsgalenslrapen ligger redan n u som en.
.
r vad var det nu e var han l ?allade det?
... som # en l ö n n n ~ ö r d a ~ e n ä v - det visst - om vår Ii a l s.
Den maste b, o r t, b o r t!
säger jag, annars k v a l j a s vi!
" Varför klappar ni inte, ungar9 S %g ni inte, att jag knöt naven?) '
ropade han.
Diet var avtalat, att de andra; skulle vara) val.man - Då ringde dörrklockan.
Modern bad den äldsta flickan öppna)) TalarenJ) lat sig icke förbluffa, tog ett glas vatten, drog i byxlinningen, ryckto på axlaha.
och.
fortsatte: a v b a r n?
Hör du hur d e n anklagar a v e n dig och m i g?
D e n rösten skall till sist med ' sina gisslande s l k g v ä c k a v a r j e moders- h jarta, v a r j e f adersansvar i n f ö r ankla- gelsen, s o m d r a b b a r o s.s a l l a därför, a t t vi e j genom v å r m a k t och v å r r a t t f ö r b j u d i t och f ö r h i n d r a t k r i g e t s alls förbannelser och ' lidanden - och orsa- k e r n a därtill.
Dessa b a r n a r ö s t e r skola e j tystna f 6 r r a n d e a v t v i n g a t o,ss liiftet, a t t v å r a k r a f t e r o c h våra ' v-il- jor, v5r m o d e r l i ' g h e t s hela va.sen - v å r t ' f.ade.rsansvar off ' ra v i p &amp; altaret, som skall bränna d e sista barba- riska g r y m h e t e r n.
a upp i s a g o r n a s r ö k.
--- Sa-gan, som s k a l l s t å s k r i v e n o m människor, s o m en g å n g.
l e v a t och f å t t o f f r a sina egna b a r n i orättfärdighetens våld.,.
Så vill jag tro, att framtidens m ö d r a r och kvinnor, l e d d a a v dessa an- klagelser, skola bli makt.iga.
a t t riva n e r i gruiiden.våldets och k r i g e t s olyc- kor, dess orsaker.
- Och f o r m a fram- tidens släkte.
- d i n a och m i n a b a r n - s o m i e n k o m m a n d e morgon skola v a r d a män och kvinnor, män- niskor.
M a n och lrviimor, s o m lart sig förstå, l a r t sig s e i a l l a s * b a r n sina egna, och där v a r j e barn ar a l l a s b a r n.
Dessa sm % oskyldiga barns lidande skall å t e r v ä c k a till l i v fröet, som ' ') Er röst- ' rätt ar i ordning och det ar helt, enkelt E r plikt att använda den.
Här har jag tagit med mig en röatsidel åt Er.
O m Ni använder. '
den, gör ni E r själv och edra rara barn en ováirderlig tjänst. "
" Ah, tack, det var då alltför snällt; av ErJ3, sa) fru Olsson.
&amp; flen jag kan nog inte komma ifrån barnsn.
Min man ar rest bort för att söka arbete och jag har en liten.
' rktberattigad ' herre häl; som jag inte kan gå if$in. ')
%n packade tacket kring en liten av1äggaye i sängen.
') Det var då tråkigt.
Har Ni ' ingen jungfru?))
Arbetarhustrun bara såg på henne med ett matt leende.
Frun rodnade förläget, så reste hon sig resolut och sade: ') Jag vet r %d i alla fzll.
Ta röstsedeln och gå strax, NL Jag blir har # och passar barnen.
Man måste uppoffra sig nu, o:m f osterlandet skall kunna raddas.
Fru Ollsson var emellertid tveksam ahnu.
Hon var inte kladd. '
,
skdl skjuta sin spirande brodd i v&amp;rj &amp; moders- och fadershjärta och som en.
.
dag skall ' skapa hären.
av man och kvinnor, ' vars ansvar sträcker sig ut.
.
.
.
....
.
.
.
.
.
.
.
över ya1 l a s b a r n " i samma öm- mande kar1ek " ' som f ör sina egna.
.
.
.
Kvinnor, ni aga i dag leraii i edra hander, varur framtideiis släkte skall En varens natt.
i vinterns.
land Det var som, plötsligt fram ur allt ' formas.
Res en har kring världen av man och all livets ljuvhet oss beskar.
ett h.ögre liv sig trängde fram kvinnor, ' som i r5ttfaraighetens namn.
och meningsfull till sin gestalt bygger det " na t i o 11 e r n i s f ö r- I mörkret brista isens band b u n d ", dar moderskänslan och fa- och vinden hoppets budskap.
.
bar, blev varje tuva, varje stam.
dersansvaret för.
a l l a s b a. r n bliva.
Allt låg så genomskinligt klart grundstenarna.
- Bygg framtidens och sitta vi vid enslig ström rike, dar icke längre barnahjartan blir mera rik var vårens skank och .andå svept.
i dimmors bArd skola frysa till döds - och deras klin- gande s k r a t t, förkvävas av krigets och alltet: lever.
i vår dröm.
och.
tystnad föll, men underbart grymheter och hemska förbannelser.
i myllans doft och nattens blan k .. an, klungo .vågornas ackord .. Maja B ' jörkman-Broberg.
S N orr l a n d sv6 r.
.. t. '
.
.
.
Jag minns en vår,, då över.
oss ett klart och sällsamt s.kimmer låg B och nattens tusen stjarnebloss Morgonbris ' expeditions adress: Frö- ken Anna Svensson, Grindsgatan 10, likt blommor su.m ' mo på var våg, som sorlande och dampat slog S t o c k h o l m So.
Aiia penningförsändelser och rekvisi- sin gamla, tunga skvalprefrang tioner skola ' sändas dit.
nar däven vind förbi oss drog med doft från skog o c h daggig äng.
Du &amp; &amp; s som.jag av vårens dröm tills du blev ett med våg och mull och hörde livets underström som en.orke,steï, hög och full .. Och varje gång,.
då vårens ' sus välsignar mo - och magert vret du g å r som jag i ständigt rus full av all livets ljuvlighet,.
Gustav Åström.
i.
' Gör ingenting ' ', sa överstinnan.
" Se har, tag min hatt och kappa.
Skynda E r ästad.
Det a r i gymnastiklokalen, som Ni vet. "
- Hon skö.t henne ut om dörren.
- Det var nog inte fritt a t t grannarna och andra gjorde stora ' ögon, nar de sågo f i x Olsson guppa iväg i fin plyschkappa, tvattkj.01 och stor modehatt.
Själv tänkte hon bara på sin " röstplikt ", och barnen.
Men först då hon kom till vallokalen kom hon ihåg röstse ' eln.
Den hade hon tapp.!
Hon stad rådvill ett ögonblick, men s å fick hon höra ett rop: " Arb.etarpartiet!
Röstsedlar här! ')
) ' Högern! '
' - ' Vänstern! '
" Frisinnade röstsedlar!
ljöd det i hennes öron.
Uen genom allt detta oväsen klingade ett eko av " talet hemma i köket: " Brbetare!
Rösta på edra egna män!
Och instinktmässigt grep hon den ratta ' sedeln.
Efter många vedervärdigheter hamnade den äntligen i urnan, och hon kande sig så lätt ooh lycklig som, efter .en vällyckad födsel.
Nu gällde det att komna hem.
Och hqn halvsprang med den fina batten hängande långt ner på pannan.
Klon hörde lillens skrik på l %ngt hg11 och störtade upp för trappan.
Frun travad,e svettig och varm fram och tillbaka ' på golvet.
och höll på a t t skrämma barnet till döds med sin pannlugg, och sina grimaser.
" Tala~en) ' hade flytt och de andra barnen sutto i .en klunga och stirrade med stora förskramda ögon.
på den fina, doftande frun.
DB modern .kom, sprungo de mot henne .som en flock kycklingax, nar &amp; e söka skydd mot katten.
" Ah,.
gudskelov a t t Ni k.oin!
Den har lille vännen a r visst rädd för,mig.
J a g har sjungit och dansat och talat om historier österstinnan visade en för .honom, men har ser .Ni tacken. "
stor våt flilck på .sin svarta sidenkjol.
, " Nej; vad h a r du gjort, lillen! ')
jamrade modern.
" Såg du inte, a t t frun hade sidenkjol då, din dumsnutO&gt;.
.
.Hon sat.te sig och gav den lille syndaren bröstet.
" Ah, det gör ingenting.
Daen skulle, snart kasseras ändå.
Och nligot måste ma= .. of£ra för fosterlanaet. '
J a, nu liar N i ' j) ".
, ' gjort E r plikt, frun.
Och si$ f å vi hoppas, a t t vi förskonas från dessa förf ärliga socialister, som vill utrota kristendomen och familjelivet.) '
" Diet ar lögn!
D !et vill d.om viosst inte!
ropande plötsligt en harmfylld högljudd pojkröst från köksdörren.
Qet var ' talaren. '
', som var kommen in igen.
' T y s t.
d å, Kristian!
sad,e modern.
)) Är du inte rik- tigt klok9)) ' Jag ar i alla fall klokare an henne dar mumlade gossen och luikade i väg.
.
" Tank a t t dessa!
uppviglare till och .. med ha förgiftat barna- .sinnena till den grad! "
utbröt frun.
" Ilet ä r sannerligen hög tid a t t vi vakna; - Ja, a u måste jag .vidare.
Diet galler a t t använda dagen val.
Adjö då, frun, och tack för a t t Ni följde mitt råd.
Se, har a r 50 öre, köp något gott till barnen för dem.
Och själv bör Ni t a ett agg eller t v å och en halv ' flaska gott ö1 varje dag.
Ni ser så medtagen ut. "
" Tusen tack, Ni a r alltför älskvärd, snälla frun ", mum- lade fru Olsson och följde överstinnan till dörren.
Så, gick hon tankfull.
in och satte sig a t t göra lillen i ordning.
Hon var alldel &amp; vimmelkantig.
Det hela hade g$tt så fort.
Men efter- hand klarnade det för henne, hon skrattade - så det ekade i,huset och kysst e sin lille ' valman överstinnan skrattade inte.
=on stod nere i trappan och stirrade.
p &amp; en röstsed,el, .som h,on funnit.
Intet misstag kunde föreligga.
Den låg i ett a v hennes .egna rosafärgade kuvert.
Kvinnan hade alltsii kastat den, den otacksam.ma varelsen!
Jo, man hade glädje av sitt arbetel- Bli hållen för en toka på detta sätt, sidenkjolen förstörd och ' humöret med.
Det var ju så, man kunde bli galen!
=on tappade fullständigt lusten till fortsatt agitation, tog on ' droska och for hem.
En halv timme .senare låg hon i bad- karet ' oeh förbannade dag, d5 kvinnorna fingo rösträtt.
H. p s t e r h o l t.
r o l i g e.
T i n ' g, Det norske ' Arbeiderpartis förlag.
1919.)
(Ur U.t,.
.... ' j), ".
MORGONBRIS 10 Varför E a EN ' -- ' Jo, dgrför att det i ' ltitkast absorberbara form tillför.
organismen just de hnnen (speciell de organiska fosforföreningaz), som barnakroppen behöver för sin fysiska och psykiska ut- veckling.
Klena barn bliva förvanande fort friska, pigga och motstAndskraftiga.
ENERGION, kraftngring, viii blandad med mjölk, vglling, gröt eller omeletter enligt bruksanvisningen tages.
utan svhighet.
E ' NERGON-MALTOS, ENERGION-KAKAO smalca utmarkt och tagas med beggrlighet.
~ ~ ~ ~ G l ~ ~ - ~ r förordas e ~ r t r av a svenska t e n lgkare, tillhandah8llas B apoteken och i drog- affgrerna.
Tillverkas av AöB.
PHARMACIA, STOCKHOLM.
Kontrollant: Professorn Fil.
Doktorn K. A. Vesterberg.
Prospekt p &amp; beg5iran direkt fran bolaget.
- - p - Fran kvinnoklubbarnas arbetsfält.
Från Arvika soc.-dem.
kvinnoklubb.
, h ' lrtria Nilsson.
Revisorer blevo: ~ l n a Lind och Jenny ' Andersson.
Till kommissionär föi Morgonbris valdes Mia Bergqvist: Dagens möte avslutades med servering av gott kaffe.
Under det ar, som nu gått till anda;; ha dock vi kvinnor vunnit ett stort framsteg i var sociala utveckling, det namligen, a t t vi erhål.
lit rösträtt.
Och må vi nu se till; a t t vi val bevaka våra intressen och göra våra rattighe- ten gällande och så mycket som möjligt söka följa de sociala händelsernas gång och icke visa oss likgiltiga och oförstående, utan söka höja oss.
till både social och politisk stånd- punkt, och särskilt vilja vi uppmana Lesjö- fors arbetare1rvi:nnor a t t .ansluta sig till var klubb, a t t den m % bliva stor och kraftig, ty enighet ger styrka.
Styrelsen.
Därför, kvinnor, ansluten eder till kvinno- ' Från Storfors.
klubbarna och deltag i arbetet med all kraft Under det gångna året ha vi e j låtit höra och vi skola till sist nå vårt mål: ett bättre Storfors sot.-dem.
kvinnoklubb höll sönda- av oss en enda gång.
Vår klubb a r dock vid samhälle och arbetareklassens frigörelse.
gen den 29 febr.
sitt första årsmöte.
Klubben liv, trots motgångar vid föregående %rs bör- Med kamrathalsning till klubbarna landet bildades den 9 febr.
förra, året och erhöll vid jan.
E t t .tiotal av klubbens medlemmar länt- runt.
.
J.
+n.
starten 12 medlemmar.
nade oss och bildade vansterklubb.
Som v %r Av styrelse- och revisionsberättelserna klubb redan.
förut var svag gällde det för oss framgick, a t t medlemsantalet pnder året ökats Les jöfors soc.-dem.
kvinnoklubb a t t taga i med nya krafter för a t t hela vad de till 53 och a t t inkomster och utgifter balan.
andra söndrat.
Detta lyckades oss ock gan- var söndagen den 7 mars samlad till årsmöte serat på kr.
582: 45, med en kontant behåll- ska snart.
E t t tjvgutal nya medlemmir ha i Folkets hus darstädes,.
Av års- och revi- ning av kr.
33: 62.
Under %ret hal hållits 16 under året gått in i klubben.
Visserligen må- sionsberättelserna framgick, a t t under året ha möten och 5, styrelsesammanträden.
Under ste erkännas, a t t vi e j uträttat så mycket som hållits 11 ordinarie och 3 extra.
möten, ett agitationsveckan var f öredrag anordnat med ÖnskvBrt vore, men det beror e j på bristande offentligt med föredrag av fru Nelly Thuring fru Nelly Thyring, Göteborg, som ' talare.
intresse, utan kanske mera på oförmåga.
Vi från Göteborg över ämnet: " Nya tider, nytt Gemensamt med arbetarekommunen på plat; ha ändock arbetat så gott vi kunnat och för- ansvar ".
Klubben har medverkat vid en pa- sen har anordnats en fest.
Dessutom har.
en stått.
ketauktion, anordnad av arbetarekommunen.
fest, till vilken de p &amp; platsen mera ålderstigna Måndagen den 9 * febr.
hade vi grsmöte un- Dessutom har klubben ' haft en egen paketauk- inbjödos, hållits.
Den senare uppskattades av der stor tillslutning.
tion, vilken inbringade kr.
74: 95. de inbjudna p &amp; ett synnerligen tacksamt Klubben har .under året haft 9 ord.
och 2 Klubben har aven högtidlighållit erhållan- sätt: exf ra möten samt 12 styrelsemöten.
Vidare det av rösträtten genom a t t anordna en fa-.
En paketauktion inbringade i kassan 225 kr.
ha vi haft tvenne utmarkt bra offentliga fö- miljefest med utflykt och föredrag av kamrat I V a r d a n d s Folkblaid har tecknats 50 kr, redrag: ett av fru Ruth Gustafson från Stock- Norling.
En gökotta har aven hållits.
Klub- och i Frihets tidningsfond 10 kr.
holm och ett av fru Nelly Thyring från Gö- ben har på sina möten diskuterat .en del frå- Till Storf ors f öreläsningsf örening har ansla- tebog.
Båda ratt bra besökta, men inte på gor.
Bland dem må nämnas: Huru kunna vi gits 20 kr.
långtgnar som de borde ha varit.
E t t ekono- på bästa s a t t gagna kvinnorörelsenB I vad Vid insamlingen till de nödlidande i Wien miföretag ha vi anordnat under sommaren mån bidrager bildningsf rågan.
då det galler inbringades klubben 164 kr.
med ett utmarkt resultat.
arbotareklassens strävande för en lyckligare I socknens fattigvårdsstyrelse äro.
av lrlub- Tvenne enskilda samkväm ha vi hållit tillvaro Böra e j vi arbetarekvinnor mera bens medl.
invalda en ledamot och en suppl.
för a t t latta upp vardagslivets besvärligheter ägna oss å t de sociala spörsmålen ' l m. fl.
Till styrelse för 1920 valdes: ordf: och korr.
en smula.
Efter jul hade vi en synnerligen .Avens &amp; har klubben sant 3 motioner till sekr. Elin Willig, v. ordf. Sofia Lundell, sekr. trevlig julfest f ör klubbmedlemmarnas f amil- konferensen i Deje samt aven varit .represen- Alma Kallberg, bitr.
sekr. Hulda Frantzen, jer.
terad med ett ombud.
Under året har för- kassör Anna Nordvall.
Revisorer blevo: Maria Då vi nu börja ett nytt arbetsår hoppas vi sälts c:a 350 ex. av Morgonbris.
5 kr.
har Jansson, Beda Jarnberg och Agnes Dahlström.
a t t vår klubb skall gå framåt och a t t var sänts till Ellen Keys GO-årsdag.
Klubbens in- Till konimissionär för Morgonbris valdes Anna och en av ' oss gör vad vi kunna för a t t f å komster under året har utgjort kr.
255: 44 och Johansson.
många nya och intresserade medlemmar med utgifter kr.
169: 80, alltså en behållning vid Av ovanstaende framgår, a t t klubbens ar- bete, trots mot.st %nd och oförståelse, i e j ringa .i klubben.
Där ä r rätta platsen ' för asbe- årets slut a.v kr.
85: 64. tarekvinnan, där kunna vi träffas och f å dis- Under året ha utgått 3 medl.
och ingått 2. man vunnit franigång.
Till de av arbetare- kutera de fragor, som ligga.
oss nära och det Klubben äger vid ärets slut 24 godkända med- kvinnorna, som ined ringaktning se p % vårt arbete, vilja vi rikta den uppmaningen, a t t de a r för resten var plikt a t t satta oss in i det lemmar.
Till styrelse för 1920 valdes följande: ordf. böra komma ihåg, a t t vi äro i början av vår politiska livet mera än vi förut gjort.
Vi be- höva darför inte försumma något inom vårt Ellen Sten, v. ordf, Olivia Kruse, sekr. Augu- verksamhet.
\ Det a r ju meningen, a t t vi ge- s t a Larsson, v. sekr. Lydia Johansson, kassör nom organisationen skola fostra oss för de hem och v %r familj. '
,, ' V A R J E HUS som vill att pengarna skola räcka till det mesta möjliga men iindS vill ha full- goda varor gör sina inköp för hushSllet i, K O N S U M T I O N S F ~ R E N I N @ E N S T O C K H O L M M. O.
opptabletter.
(Tillverkade under hoZEartdsk statskontroll) Jag har varit i tillfälle att prova nPrimulas~ sopp- och buljongtiirningar och funnit dem motsvara de största ansprak.
Buljongtarningarna övertraffa i, bog grad förut .i handeln kända liknande produkter, ochl av de olika slagen av sopptärningar kan man erhhlls goda och narande soppor.
För arbe- tare och arbeterdkor, vii-ka ha sitt arbete avlägset fr+ hemmet och därför maste intaga sina mbltider ute, kunna dessa ~Prirnula3-tätningar bliva av stort v.&amp;rde, d % man utav dem p &amp; sjalva arbetsplatsen kan fort och bekvamt bereda billiga och goda m %ltider.
Stockholm den 1 februari 1919.
RUTH GUSTAFSON.
(Stadsfullmiiktig i Stockholm.)
Pris 40 öre pr tablett om 2 marknadens förniimsta fabrikster.
rikliga portioner.
A~d.~kontor, Skeppsbron 4, Stockholm.
R.
T.
24 95, 44 63.
S.
T.
26 88, 78 66.
Primula-pr odukterna säljas i alla välsorterade konsurntions- föreningar, speceri- och matvamaffarer.
G E N E.
R A L A G ' E N T E R: LUNDIN, KRaNIER 6r Cm, Box 503, ~ t o c k h o l m.
, ' uppgifter, som ligga oss före.
~ ä r f ö r alla i ar- ' betarekvinnor!
Gå in i vår klubb och stöd oss i v %r strävan a t t avhjälpa de brister, som ännu hindrar oss i arbetet för kvinn0rna.s och hela arbetareklassens sociala frigörelse.
Sekr. styrelsen i uppdAg a t t utarbeta och komplet- tera de av interimstyrelsen uppsatta stad- garna.
Nasta 1ronf.erens skall hållas under april 1921.
E. '
L.
Från Hudiksvall.
Stockholms stads, stockholms och Uppsala lans soc.-dem.
kvinnodistrikt höll p % söndagen sin första konferens.
16 k b u d narvoro samt en del inbjudna, * bland dem riksdagsman.
K.
J. Söaerberg från Stockholins l a n i partidistrikt och förbundsstyrelsens ordf. fru Signe V,ess-.
man.
&amp; n f öredragna årsberättelsen godkandes, och har under det å r distriktet bestått 10 klubbar anslutits till ' detsamma.
Kassara~porten godkändes och beviljades full och tacksam ansvarsfrihet för den inte- rimstyrelse, som valdes i febr.
1919.
Föredrag hölls a v hr K.
J. Söderberg om distriktsorganisationens betydelse och dar- efter vidtog en livlig diskussion, varvid; be- tonades vikten.
av distriktets fortsatta ' arbete, särskilt på landsorten och i slrärg %rden.
.
Enh ' alligt beslöts aAt fortsatta med .di- striktets verksamhet och till styirelse omval- des fru Gerda Bergstrand och frkn Anna Svensson sam; nyvaldes f rkn Olga Johans- son, Uppsala, fru Karto, Solna och Selmla Karlsson, D jursh,olm, samt till suppleanter fru Lindgren, Sundbyberg, Sara Andersson, Nacka, och Elsa Eriksson, Nynashamn.
Till revisorer valdes Olga Karlson, Sundbyberg, Anna Bernmark, Spiinga, och Sigrid Karlsson, Hässelby) med fruarna ' Jonsson, Spånga, och Valgren, H; asselby, som suppleanter.
En kraftig protest uttalades över de i lan- det uppväxande husmodersf öreningarna, och beslöts a t t helt taga avstand från dessa och att med alla medel och varhelst tillfälle bju- .des motarbeta dessa.
av högerkvinnor starts- de föreningar, då det visat sig, a t t de icke äro politiskt neutrala, såsom de låta påskina.
hen nya styrelsen skall inom sig utse ett !eikställande utskott.
Även fick den nya i I ' E t t både gediget och festligt ' möte var i onsdags lrväll anordnat av Hudiksvall~s social- äemokratiska kvinnoklubb å södra logelokalen i goodtemplarhuset.
Mötet, till vilket Igge- mnds kvinnoklubb inbjudits, piglades allt- igenom av en sadan anda, som aldrig borde saknas å våra klubbnzöten.
Tillf örordnnde ordf. halsade särskilt Igge- sundskamraterna välkomna, och betonade .i sammanhang härmed de krav, som nu i syn- nerhet stallas 11 % våra föreningskvinnor.
På- visade aven, hurusom den gamla fördomen) kvinnan tige i f örsamlingen verkat ham- mnnde p % kvinnornas fostran i allmänhet, och förorsakade mången gång räddhags, och blyg- iamhet för uppträdande i det offentliga livet, ja, t. o. m.
% våra föreningsmöten.
.
Sedan en sång sjungits, serverades kaffe ned gott hembakat bröd och därpå följde upp- ia-sning ' av både poesi och prosa.
Ordet över- Iiimnades .darefter till fru Lovisa Staandberg fran Iggesund, som vid senaste kvinnokon- yressen i Stockholm närvarit som ombud.
Fru 3. redogjorde, här på ett ypperligt sätt om l e.
olika f !rhandlingar och f öredrag, som un-: r kongressens trenne dagar förekommit.
Kribland m % antecknades beslutet om bil- mde av ett kvinnoförbund, samt uttalandet " in ett noga övervägan.de om anslutning till de s. k. Lhusmodersf öreningarna j; vidare till följd av partikongressens) ljumma hållning i nykterhetsfrågan, beslutet om nästa kvinno- kongress hållande tiden f öre ' den f örstnamn- da, s % det bleve möjligt för kvinnorna a t t för denna partikongress framlägga sina krav och fokdringar o. s. v. Ordf. tackade fru S. för det utmärkta refe- ratet, vilket inom parentes sagt åhördes med stort intresse a v de talrikt församlade kvin- norna.
Sedan en del f örhandlingar, f örekommit och ett par uttalanden i en aktuell fråga gjorts, redogjorde fru S. för en del av fröken Anna Lindhagens f öredrag om Kyrkans skiljande fr %n staten, samt om fr. Alma Sundkvists redogörelse över kvinnokongressen i Washing- ton.
Det gedigna;.
mötet, som pågått sedan 6.30 e. m., avshiades sedan fru Strandberg å ~ ~ ~ e s u n d s k l u b b vägnar ens f ramburit tack f ör trevnaden och förplägningen, och ordf. utbrin- gat ett kraftigt leve f ör socialdemokratiska kvinnorörelsen.
prenumerera p å.
Drottninggatan n. b. och 1 fr. upp Stort Lager av in- och ~tlZp1d~ka nyheter i Damkappor, Driikter och Kjolar till billigs bestämda priser.
Obs.
!
Best Ellningtrr utföres - till billiga priser.
.
.
.
som a r arbetarrörelsens kvinnotidning, och sale- des bör finnas i v a r j e arbetarhem.
: Fernqvists Kappa.
.
.
.
Högsta gällande ranta .. I varje familj.
.
ett husapotek.
Lazarol och Lazarin d e t basta för yttre åkommor.
.!
.
Dagligen htinda sm &amp; olyckor, som skar- eller brännsår, ett slag eller nå- gon annan skada.
~ u r u äro Ni rusta- de?
Ha Ni nggot lämpligt medel att sköta om skadan med?
Om ej, skaffa genast frhn en handlande en flaska Laxar01 och en burk Lazarin. '
Dessa medel äro prövade i många millioner fall och befästa mer och mer sitt anse- ende skom hemmets apotek.
SVIXI S Fr n Lindholms 1O:e bok - Pris 2: ' Ordf.
och korresp.
sekreterare: Fru Signe Vessman, Upplandsgat.
85, 4 tr., Stockholm.
A.
T.
244 36.
Sockdem.
- kr.
inpackning,,, Eskilstuna kwinnokllwbai avh&amp;ller or- dinarie möten 1:sta mi %nda&amp;m i .varje m b a d kl. 7.30 e. m. i Folkets Hus, rum n:r 4..
kvinnornas taniir~anisations (Sty~elsen.
exp., Barnhusgatan.
14.
Ordf. och korresp.
S p i n g r s&amp;.-dem.
kvinnokluhb ar fru A. Frösell, Upplandsg.
47, 4 tr. Allm.
tel. 256 58 ' h&amp;ller ordinarie möte första torsdagen i varje m h a d kl. 8 e. m. i Folkets Hus. '
~ietetiika riktlinjer.
Nigra niiringssiffror.
r Detaljer i clietplnnen.
Förslag till daglig matordning.
Om temperaturmiitning.
On1 hall.
Svettdrivande medel: Drycker, omslag.
Styyelsen.
i Sthlm styrelse sammanträder l: sta onsdagen i månaden.
kl. 8 e. m; å Bryggeriarb.-förb.
Rekvireras direkt hos mig ell.er genom bokhandeln.
.
Arwiha I Q) Q.
~ ~ P P I kwinnok8ulbb = av- !haler ordinuie.m6te 2:ha mhdagen i m h r den kl. 8 e. m.
Folkets Hus ' C-sal.
sot.-d !~.
kvinnofirbund.
Sthlmb A l h m hrisin,oaha~b, nuc.-deur .. Styrelsen.
avhBllsr ordinarie mate 4:de mhndagea i varje manad kl .. 8 e. m..
Obe.
Ldial i D-Belen, Folkete Hus. '
Vasastadieris S ' QC.-dem.
.
kvinna.
klubb har ord.
möte 1:sta måndagen och 8,dje tisdagen i varje m h s d kl. 7,30 e. m.
B lokalen Stocirholms ~ l l ' m.
~~vii~nokllwQlbs Upplandsg.
51, 1 tr. (Gustav Vasa-automaten), sångkör.
Repetition torsdagar kl. 8 .e.
m. Uppbörd och inskrivning varje möte.
i Folkets Hus, rum J. Elestiillningar mottager Styrelsen.
fröken L. Jaderlund, Allm., tel. Kungsh.
20 54, Snudbyberg 3.
Ursngsholms soo.dem.
kvinnoa 4 %rpok8iaolma, sdi) derts Irwhnokllubb eoc.-dem.)
' avh Aller ordiinarla sanu.manti2d~.
kllubb avhaller ord.
möte 2:dra kandagen i 1:sta onsdagen i varje m h a d kl. .8 e. m. varje mhnad kl. 8 e. m.
S:t Eriksgatan 21.
Ordf. Hildegard .Ström, Rergsgatan 27, 1 tr. Iqknlea 3 tr. Sodra ~ o l k e t s H u a. '
Qiw&amp;~oa.
Priessnitz ' Om komplilmtionerna: Lungblödning, 1ung.säcksinflam- mation, struptuberkulos, tarmtu- berkulos.
O m nigra symtom: Febern, hostan, nattsvetten, hal- let, matlusten, gasbildning, hals- bränna, om sömnen.
C, ' ', Ordf. frllken Anna.
&amp; ensson, k i n d ~.
g a t a n 10, 111. ö. g.,.
.
.
.
.
.
Stockholm.
.
.
8tjpelsen.
.
~ i B &amp; n!
n ~ f &amp; k HenbitrBden i SQ~) chha~Um ovhBller mate 1:sta och 3:dje torsdagen i varje mhnad kl. 8,30 e. m.
(utom juni, juli och aug.)
i Folkets Hus G-sal.
Hygieniska åtgärder: Hals-, mun- och näshygien, ' upp- hostningarna, desinfektionsvatslra, bostadshygien m. m. l Styrelsen.
FRU HEDVIG LIND-OLM, Upplandsgatan 68, Stockholm.
.
.
Solna so=.-dem.
kvinnoklubb h h e r möte 2:dra tisdagen i varje mhnad kl. 8 e. m.
Folkets Rus och 4:de onsdagen i qarje rnhnad kl. 8 e. m. i ~ a ~ a l u n d Folkets s Hus.
.
.. Styrelsen.
Koo~srati va forsakringsanstalter, UV- Br iind försäkra Er i F O L K E T. iörsäkringsbestånd: 43,250,000 kr.
försäkra fastigheter o. lösöre i SAMARBETE Försakringsbestånd: 160,381,800. kr.
Vand Er till ombudet i orten eller vederbörande anstalt.
Stockholm.
,
