# ID: svediakorp-per2463
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1920
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 16,368
# sentences: 1,133
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
.
TIDNING (16:de arg.)
N:r 1 April.
.
1 I.
.
Utgiven av Socialdemokratiska Kvinnornas Centralstyrelse.
Prenurnem fionspris: 2: 50 Annonspris: 25 öre pr mm, 2 textsida 40 öre ur mm.
.
qedgktör.
: ' pr helt ar, l: 25 pr halvt Ar.
Lösnummer 20 öre.
A sista sidan FUR DEN.
.
.
.
RUTH.
GUSTAF801 Brlnnkyrkagatan 27 St. Tel. Söder 7494.
I I ' stockholm 1920.
A.-B.
Arbetames Tryckeri ~ o r ~ o n b r i expedition: s ' ANNA SVENSSON, St.-Tel. Söder 78 98 ~ r i n d s ~ a t a 10, n ' 3 tr., Stockholm .. Il 1 9 2 0 1 En f a t t b a r " treenighet ".
Den k$Fkliga " treenighe- ten " kan icke och far icke fattas av förnuftet, enligt kyrl~oläran.
- Det kyrkliga treenighetsbegreppet undan- drar sig ocks &amp; mäniiiskotaii- kens kontroll genom att av kyrkan stallas på en s &amp; hög piedestal, att endast " trons " blick 11 %r dit upp.
Och kyr- kans kategoriska underbetyg på mannislroföriiuftets syn- förmåga, " mörker all var sjal betäcker ", gör förnuftets fattningsgavor i detta fall icke större!
- I olikhet med kyrkan, som med sitt treenighetsbegrepp ställer sig på sidan av förnuf- tet, ville jag med några penn- drag söka antyda en för för- nuftet fattbar andlig " tre- enighet ", som i sin förnufts- enliga gripbarhet icke borde giva anledning till så m %nga tvister och stridigheter, som fallet varit med den av kyr- kan framställda - icke ' minst mellan kyrkans män inbör- des!
- och då vi med den av mig åsyftade " treenigheten " st % i en alldagligare beröring med därav härflytande be- roende - an med den kyrk- liga, .borde ju ett visst intres- Livsf enomenet m a n n i- s k a n kan icke heller det uppfattas och förklaras av förnuftet med mindre man fasthgller vid det organiska sammanhang, varur det fram- springer, ty allt vad förnuf- tet skall kunna fatta måste vara förnuftsenligt, d. v. s.
- organiskt sammaiihängaiide liksom förnuftet och livet självt.
- .På detta område, dar det gäller vår egen and-, liga - habitus, lär ingen med skal eller svepskäl kunna frånkänna .förnuftet blick och förmåga att utreda och döma åtminstone någotsånär riktigt - t. o. ni.
eii så pass stor auktoritet som apostelii Paulus p å k y r k a n s o m - r &amp; d e uttalar p % ett ställe i sina brev den satsen, att " en- dast människoanden vet, vad som ar i mai~niskan " - en rent sokratisk sats!
- K ' änsla, i n b i l l - n i n g s k r a f t och t a n k e bilda hos människan en " tre- enighet " av organiskt sam- in anhanga.iide natur, vari varje " person " uppenbarar sig i sin särskilda livsyttring, utan att " enigheten " brytes.
.
- K ä n s l a n uppenbarar sig i första riimmet p B ' - br er man Vogeler: VAREN. '
'
MORBONBRIS gränsområdet till den y t t r e n a t u. r e n, till vilken i detta fall ar at.t rakna aven livets yttre organisationsfornier, med de s. k.
" yttre sinnena) ', i vilka sjalen ar in- kapslad.
- 1 n b i l l n i n g s k r a f t e n uppenbarar sig som e n i ii r e p r o- d u k t a v k a n s l a n, som den åter- speglar i etthögre ljus och samlar i en högre andlig kraft.
- T a n k e n visar sig som g an ii is ko andens - f u l l m o g n a f r i i h t, som i sig sani- l a r känslans och inbillningskrafteils tillflöden och omsätter dem genom vil- jan i ' skapande handling.
Någonting liknande en treenighets- princip av samnia slag finner man dess- utom överallt, dar liv ' et uppenbarar sig.
- Ett levande trad har i sin rot, sin stam, sina grenar och blad vad man skulle kunna kalla kansloorgan, i sina blommor sin inbillningskr af t och i f ruk- ten den nyskapade tanken.
- En fagel äger en arkitektonisk inbillningskraft och vet på förhand, hur det lilla boet skall byggas och inredas - i vilket hänseende han ifråga om ändamålseii-.
ligheteii står fullt på höjden av den byggnadskonst?
människan i början be- stod sig.
Av alla jordiska livsformer mest och bast andligen utrustad fram- träder människan med den ' rikaste ut- vecklingen av känsla, inbillningskr af t och tanke.
Det har [hos henne t. o. m. blivit ett slags " embarras de richesse (bryderi för rikedomens skull) med att tillvarataga och ordna sina andliga f ör- mögenheter och skapa jämvikt.
dem emellan.
Djupare.
sett, måste denna harmoniska j amvikt inom den manskli- ga ' treenigheten ' ' utvecklas jämsides med den social ' a utvecklingen.
- Alla socialt söndra.de element kunna har ledas från oöverensstammelse och disproportioner mellan människans käiislo-, fantasi- och tankevärld!
- Vad innebar t: ex. den socialdemokra- tiska ekononiiska striden annat an ett den mänskliga känslans krav på 1.nft och livsutveckling?
Vari består den oöverstigliga klyftan mellan vetenskap och religion, om icke uti det sakförhål- landet, att religionen ensidigt skattar.
.
åt inbillningslrraften (tron) och icke tar tillbörlig hänsyn till tankens förnuf- tiga domslut!
- Bottnar icke k v i n n o r ö r e l s e n i övertygelsen.
om att kvinnan hittills hållits nere i en känslovarld, dar inbillningskr af t en och tanken haft för litet spelrum?
!
- Enar k a n s l a ii ar sjalens elemen- tära grund, och i, n b i I l ii i n g s- k r a f t e ii en förmedlare (stödd på känslan) av den ' mognade t a n k e i2 c utbildning till ett fritt och sjalvstan- digt] .iv, måste deii störqta vikten laggas på tankens roll i m.&amp;giskolivet.
tt.
0 r g a n i s e r.
a t a n k e a r b e t e t 51 mäniiislrans högsta uppgift I d.enna uppgift ligger he !ines. '
" fria vi1 ja ' ' och framtida mandoms prov.
Men på t m - kens område ar mannislran a r n q myt- ' ' -, !O-,, ' Den.
socialdemokratiska kainnokongressen.
(F-orts.)
Nykterhetsfrågan.
Kongressen,: upptog nu till behand- ling motionerna om kvinnornas stall- ning till nykterhetsfrågan.
Från cell- tralstyrelsen f örelåg f örslag om att kongressen skulle ansluta sig till .parti- kongressens beslut i. denna fråga - par-tiprogrammets paragraf 11.
Fru B j ö r k m a n - B r o; b e r g erinrade om förbudets verkningar i Amerika, dar det nu gått så långt,.
a t t kokain och morfin all- mänt f år utgöra ersitttning f ör de undanhåll- na spritdryckerna.
Så länge inte det inom landet finns en saker grundval för en förbuds- lag blir en sådan av en helt motsatt verkan an den som 5syftat.s.
Hade Amerika dröjt ännu några %r.
tills a t t folket varit mera mo- get för förbudslagen ' skulle de helt säkert kommit a t t verka helt annorlunda.
Fru A n n a V i s b o r g betonade aven nödvändigh&amp;en av a t t bakom &amp; t lagstiftan- de i nykterhetsfrågan finns en enig folkme- ning.
Fru R u t h G u s t ' a f s o n nianade kvin- norna söka åvägabringa ett lojalt samarbete inom partiet i denna fråga.
Min personliga övertygelse, sade fru G., a r a t t ett förbud nu, så länge vi leva under konsekvenserna av kristiaen, skulle bli ytterst ödesdigert.
Re- striktionerna ha lett till a t t vanligt hederligt folk reagerat, så a t t de .ta u t de fastställda kvantiteterna till det yttersta.
Nar restrik- tionerna verka så, hur skulle då en förbudslag komma a t t verkat Eembränningen a r redan nu ett varnande exempel.
Fru A g d a ö s t l u n d trodde, inte a t t det Fröken H o l m g r e n, Malmö, reserverade 3ig mot centralstyrelsens förslag, menande a t t kvinnorna i denna punkt borde gå längre an programpunkten och snarast möjligt söka ge- nomdriva .förbudet.
särskilt borde detta gö- ras med tanke på den uppväxande ungdomen.
Yrkade p5 a t t nästa kvinnokongress skulle f örlaggas f öre partikongressen f ör a t t dess uttalanden t. ex. i nykterhetsfrågan kunde kom ' ma a t t påverka partikongressen.
Fru L i n d l e y menade, a t t det vore klokt om kvinnorna anslöte sig till partikongressens beslut, då det stöder sig på erfarenheter och mera djupgäende behandling av problemet an vi kvinnor hittills haft tillfälle a t t göra.
För- hållandena ' nu visa, a t t det inte ar lyckligt a t t driva saken till sin spets genom a t t söka framtvinga förbudet.
.Fru N o r d g r e n, Trälleborg, bemötte fru Lindleys yttrande om a t t kvinnorna e j vore I vore så lyckligt med a t t vid en folkomröst- ' mogna a t t bilda sin egen stgndpunkt i denna uing ratta sig efter majoritet a v två tredje- fråga, med motivering a t t det just äro de som delar, men ville hon likväl tillstyrka a t t kvin- så svtrt lida under rusdry cksmissbrukets kon- norna ' antoge partikongressens stdndpunkt.
sekvenser.
Hon ansåg det likväl aven rådli-: gast a t t instämma i pa~tikongressens beslut.
Efter a t t ytterligare några talare i, I. ket outvecklad - hon h a j knappast börj alt; v å g a t ä n. k a!
-- Rudimeii- tara, elementär a, reaktionära, politiska, sociala, ekonomiska m. fl.
motstånd lagga ännu otaliga hi:nder i va,geii för tankens organisation och utveckling.
- Det ar fortfarande och för det mesta v å r a l ä g r e s j a l s k r.
a f t b r som bestämma vårt enskilda, socj.ala ' och politiska liv.
Man behöver endast peka på v ä r l d s k r i g e t för att bevisa detta!
En liten aterblick p &amp; vxd tanken hit- tills uträttat i den mänskliga utveck- lingens historia ger dock e t t säkert stöd f ör.
den förhoppningen, att tankens kamp f ö r en mänsklig tillvaro till sist skall behålla segern.
Manniskotank.en har redan " i långt ' förflutna dar " mo- digt upptagit den hårda.
oavbrntna striden för sin frihet och ratt.
Ho11 har gjort misstag på misstag och gått långa vägar vilse i sin strävan mot målet.
Men under alra växlande vindar och stormar ' på livsseglatsen har tankens kompassnål,.
om aven darrande imder trycket och slitningarna mot avledande krafter, ständigt pekat åt ett och sam- ma håll - mänsklighetens lycko- st j ärna!
Med tankeiis - ntveckling har män- niskan blivit en förnuftig varelse, som kan uppgöra planer och finna ut medel till d-as f örverkligande.
- Det f örsta vapen, vilden tog i sin hand, stenen, varmed han sökte.
krossa sin fiende, var en tankens uppfinning; den första råa skinnpals, varmed han sökte skydda sig mot vader och vind, kom direkt fr %n tankens skräddarbo ' rd.
.- I vår egna nutida hushållning a r tanken den avgö- rande faktorn.
Vi kunna ej e n s sopa- våra golv och gator utan att tanken måste vara med i och leda spelet, lika litet som vi utan att riidfraga densam- ma kunna lagstifta i rättsliga, adrnini- strativa.och andra frågor.
I och genom tanken äger människan den gudagnista, som gör henne till skapare i smått.
Vad P.
P. Waldenström en gång ytt- rade i en ungdomskrets till försvar för kyrkans treenighetslära, att d e n v a r så lämplig för våra fatt- il i n g s g å ' v o r, det har aven sitt.
berättigande, d &amp; man talar om m a ii- iiiskoandens tre.enighet.
Därigenom blir uppfattningen om oss själva, .som jag tror, n 11 d e r l a t t a d, ' vilket våra liirda psykologer icke torde hava något emot!
.
.
.
.
C. F. N lin1 a 11,.
i
haft ordet, fattade koilgressen beslut i Val av styrelse, revisorer och.
redaktör.
enlighet med centralstyrelsens förslag.
Zfter detta bes1,ut förrättades val av En motion från Viirmlaiid~ distarikt förbundsstyrelse, vilklet ' resulterade i o; m att den blivaiide f örbu.ndsstyrelsen att fru Signe Vessman utsågs till ord- borde få i uppdrag att igåiigsatta en £öraiide och f röken Aalna Svensson intensiv.
agitations- och upplysnings- till kassör och Morg.oiibris expeditör.
verksamhet bland kvinnorna i iiykter- Övriga ledamöter blevo:.
fröken Anna hetsf rågan, bifölls likaledes.
.
Lindhagen, fruarna Ruth Gustafson, Motioner från Saaffle,-Ljungby och Agda Östlund, Amanda Frösell och Ä.ng.elholms kvinnoldubbar behövdes ej Anna Johansson-Visborg; suppleanter ta avseende till, då de just berörde i * fröken Larsson, fru Iraiidf elt och fru f ormningen av partiprogr ' arnmets Bergstrand.
punkt 11.
Till revisorer utnarnndes fruarna Från o ors hal la och Eskilstuna kviii- Elin Engström och Anna Johansson noklubbar f örelågo vidare skrivelser, samt f röken Ståhla.iider.
som yrkade på att kongressen hemstal- Till redaktör för Morgonbris omval- ler till regeringen att en folkomröst- des fru Ruth Gustafson .. ning komme till stånd, så, framt inte DB fru Anna Sterky, som sedan en f örbudsfrågan radikalt löses under hel del år tillbaka statt.
som centralsty- denna riksdag.
relsens ordf örande, besta.mt avböjt Dessa skrivelser beslöt kongressen återval till styrelsen, men det på kon- m ellertid remittera till f örbundsstyrel- gressen allmänt f ramkom en önskan sen.
om att i trots av detta på ett eller aii- nat satt söka kvarhålla denna bepröva- Förbundets organisitionsf ormer.
de och yarderade kraft inom det aktiva ' Nästa fråga på dagordningen var arbetet, .beslöt kongressen att utnämna humvida dist; irkts.organisationsf ormen fru Sterky som förbundets liedersle- dam~ot.
skulle.
bestå eller ej.
Förslag rörande detta .,spörsm&amp;l från Eskilstuna och Bofors klubbar hade.
Redogörelse frhn Washingtonkon- ferensen.
centralstyrelsen sammanfört i en hem- stallan till kongressen:.
.
Doktor Alma Sundquist gav hkefter att den blivande styrelsen gavs i uppdrag i en intressant red.ogörelse för den för- att utarbeta grundlinjer för distriktsverksam- sta interi~ationella arbeterskekonfereni het och.
administration samt verka för di- sen i Washington, vi,d vilken d: r Sund- strikts.
bildande inom .. de lan, dar förutsätt- quist var narvarande som ombud för ningar för sädana finnas, d &amp; denna organisa- de svei1sk.a sot.-dem.
kvinnorna .. tionsf orm erbjuder synnerligen stor &amp; f örmåner Efter det med synner1:igeii stort in- för underlättande av organisationsarbetet och tresse.
åhörda ' f öredraget: €ram£ örde .fru samma~li&amp;llningen mellan klubbarna.
Förut- S t e r - k y å uppdragsgivarnas.
vag- sättningen ' f ör ett lyckligt resultat påpekades nar ' ett tack till de svenska Izoilferens- vara, a t t ledande krafter finnas a t t tillgå, ombudeii f ör deras goda insats i konf e- som kan ordna distriktens .verksamhet.
r ensf örhandlingarna .., l ' ' ' ' J.
.
F6rslaget vann kongressens sanktion.
På förslag av frii Nord.gren ' företog, kongressen en.
frivillig.
insamling f ör .de i lockout varande .arbetarna med ett resultat av ' 75 kr ...
* &amp; ' ed anledning av.
hin-mar gret Holmgrens 70-arsdag beslöt kongres- sen, på förslag, av fru R. Gustafson,.
sanda ett Iialsningstelegram till ' den ak- tade pioniareii for .. den sveiiska kvinno- röst.rättsyördsen.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
Löner ' .och " arvoden.
sedan kongressk tagit del av C.
S: s förslag till .stat för förbundet och, god; känt.
detsamma.
beslöts, enligt C.
S: s - f örslag, föl j an&amp;e laner och arvoden: till förbundets.
ordf. 60 k.r.
och till kassö- ren 50 kr.
i manaden; den övriga sty- relsen 50 kronor om ' året till!
var .och en.
T311 Morgonbris redaktör och ex- till 75 kr.
i peditör bestamdes ' ~ ' 1önen.
.
månaden var.
Kongressen beslöt hartill att giva den blivande förbundsstyrelsen i upp- drag att s %.
snart förbundets ekonomi eventuellt kunde.
medgiva det en löne- f örhö jning skulle göras.
s ' Fröken A n n a L i n d h a g e n gav ytterli- gare u t t q c k hiiiför för a t t sedan i samband dirmed betona &amp; dvändighet.en &amp; i a t t de svenska socialdemokratiska kvinnorna allt mera söka vinna kontakt med kvinnliga me- ningsfränder i andra länder.
Tal.
uttalade till sist sin mi.sstro till lämpligheten av scha- blonmässigt ligstif tande f ör alla länder.
I detta yttrande instämde %ven d:r S u n d- q v i s t och ma.nade de svenska kvinnorna att inte ge sig: för denria internationella likfor- mighet, allra helst som den vanligtvis oftast tillänlpas d % det gäller kvinnorna.
Arbetarekvinnorna och husmoders- f öreningama,.
Fröken H,a ii ii a.
G r ö n w a l l belyste lika- lid &amp; genom i i e i i i d a t t d &amp; ifrågavarande ~rgamisationen stod tämligen främmande för arbetarhemmens mö jiigheter och behov.
I en förening hade ett foredrag hållits, vari fram- hållits a t t m \ nimum för storleken av &amp; n f.a- miljs bostad bör vara fem rum och kök, vil- ket aven arbetarna nu ha löner tillräckliga för a t t kunna.
bestå sig med.
Detta belyser ju klart nog den basis på vilken föreningarna iro lagda.
I fråga om gemensamma uppköp inom föreningar hiinvisade fröken G. till a t t arbetarhemmen redan ' ha sina kooperativa €.öretag, som väl fylla en sådan uppgift .. An- föiandet slöts med en hemställan a t t kongres- sen gjorde ett uttalande mot a t t riksförbun- iiet erh.öl1 st atsunclerstöd.
- Fru L a r s s.
0 nj .Sundsva; ll, ansåg emeller- tid a t t nian har dömde val förhastat - innan ma.n haft tillfälle att ' jta del av hur saken if råga egentligen fungerade.
På tal: s hemort hade husin ' odersföreningen bl.
a. anordnat mycket goda och billiga sömnadskurser.
Lik- nande företag vore visst inte a t t förkasta.
För mig, slutade fru L., ligger hemmets an- gelägenheter närmar6 än den agressiva p&amp;iti- Iren.
.
Fru R u t h G u s t a f s o n såg i .denna husmoderorganisation en strävan a t t från- 3raga den socialdemokratiska kvinnorörelsen iiess bästa krafter.
Själv hade tal.
tagit av- stånd, d % det konstaterades a t t riksf öibundets ledarinnor voro nog förmätna a t t i sitt stat- förslag räkna med ett statsanslag på 30,000 kr.
Det k r d &amp; vi socialdeniokratiska kvin- nor ställde upp oss som opponenter med kra- vet på a t t denna organisaXion liksoni, alla k i l r a.
först.
borde visa.
vad den dugde till.
Vad som ytterligare bidrog till reservationen var f&amp;slagetom a t t riksförbundet skulle upp- rätta ett slags socialt departement, dit utla- tanden och förslag.från såväl regeringen, riks- dagen och socialstyrelsen.
skulle behandlas &amp; llts &amp; en farlig myndighet över kvinnorna ..
Hur demokratin än kanske konimer a t t ni- villera vissa ting, s % kommer hemmets.
indivi- dualitet likväl alltid a t t bevaras.
Visst kan ett samarbete om arbetsbesparan- ile metoder vara a t t förorda, men då skall det bli på ett sådant sätt, a t t arbetsresultaten inte bli till gagn för enbart, en liten viss kate- gori utan av allmän betydelse .. F r u.
N o r d ' g r e n, Träll ' eborg, trodde hus- modersf öreningarna, " redan från början vara iiömda a t t misslyckas 1 sitt nämnda.
s y f t e a t t ena husmödrar från skilda kategorier.
Än ä r klyftan emellan dessa alltför stor.
Vederbö- rande m %ste allt möta, upp i mer än ett sv- seende för a t t kunna räcka va.randra handen.
.
- ' ' Efter .debattens avslutanile antog Med aiiledning av en från Spånga kongressen följande uttalande: '.
klubb inkommen motion om .hur för- bundet b o d e ställa sig till husmoders- " Det a r och ' bör vara de socialdemokra- f öreiiingarna, upptogs de:nna f raga till tiska kvinnornas plikt ' att främst arbeta för egna organisationers utveckling och framgång.
behandling.
.
Fru B e r g s t r a n d, S p h g a, ansåg at1 dessa sammanslutningar til1k:ommit från hö gerhåll och a t t döma av vad de hittills preste rat.
visat sig e j kunna tillva:rat.aga arbetare hustrurnas intressen, .utan sökte Husmödrar nas riksförbund i stället synbarli ' gen motar beta ' den, socialdemokratiska livinnorörel&amp;n.
Kongressen vill även på det bestämdaste ut- tala sig emot a t t riksdag eller regering till Sverges husmodersföreningars riksförbund be: viljar ett av detta förbunds styrelse begärt statsanslag p &amp; 20,000 kr.
, S &amp; Då kongressen just nu fick ett lika oväntat som kärkommet besök av,
MORGONBRIS partiets ordf., redaktör Branting, av- bröts f örhandlingarna.
Red.
Branting mottogs ' med de mest talande uttryck av aktning och sym- pati.
Härpå svarade hr Branting med följande ord: J a g vill inte låta denna kongress pass.era utan a t t åtminstone för ett ogonblick ha be- sökt den.
.
.
Kongressen ger ett starkt intryck ' av hur den socialdeqokratiska kvinnorörelsen växt fram, ett konstate~ande som a r för mig syn- nerligen gla,djande.
J a g har sett hur dess pioniiirer: lange ensamt f å t t bära upp arbetet.
1nom:partistyrelsen vi va1 till de svå- righeter, som mott vid samlandet av arbetar- klassens, kvinnor - a t t har varit ett håidplöjt fält ...
.
Men bara, anblickbn av denna kongress vi- sar, a t t tiderqa va.sentligt förändrats, Den med de sen,are årens omvälvningar ute i Europa f ramkomna författningsreformen av å r 1918 har redan börjat satta sina sp %r inom kvinnornas leder.
- Jag.
vill uttrycka en uppriktig lyckönskan till det arbete, som har utföres, i förhoppning om a t t detta arbete för framtiden skall vidgas och fördjupas.
Detta behöves.
Just den er- nådda likställigheten mellan män och kvinnor.
vittnar om, a t t vi g % en ny tid till mötes och a t t socialdemokraternas. '
insats i denna nya tid fr %n kvinnornas sida måste göras med mesta möjliga insikt och ansvar.
J a g a r förvissad om a t t de kvinnor, som hittills så aktningsvärt lett organisationen bland arbetarkvinnorna, med de nytillkomna krafterna skola kunna halla rörelsen t ä t t till- sammans.
särskilt tror jag det behöves en stor upp- lysningsverksamhet.
Vårt Sverge, som skall byggas upp nu, måste byggas upp av både man och kvinnor.
Dct slculle bli en stor 1ucka.i detta arbete, om man här endast skulle ' ha a t t rakna med manliga arbetare. '
' Kommunala och socida fragor. '
Kongressens tack f ör denna upp- muntran och sympati, som red.
Bran- tings ord givit uttryck, frambars av fru S t e r k y.
.
Ett uttalande om pension för ankors Våra kvinnors stora glädje a r just, yttrade fru B., a t t vi nu se a t t män och kvinnor med förståelse kunna gå varandra till miltes.
Vi ha mötts i detta vårt behov av a t t söka rikta oss själva och darmed starka vårt parti och vår sak.
Och skola arbetarklassens man och kvinnor nå sitt mål, s % m %ste de sta eniga, sida vid sida. '
Kongressens avslutning.
Med, anledning av en motion frän.
Varm Efter f ö~handlingarnas slut fick lands kvinnodistrikts .at yrelse om upprattan, kongressen en mycket stämningsfull det av småbarnbespisning enade sig kongres, avslutning, i det att kongressen agnade sen om förklaringen a t t dylika institutionel fru Anna Sterky sin tacksamma hyll- voro a.tt betrakta som kristidsföreteelser och ning i form av en vacker blomstergärd.
motionen således inte föranledd till nágon åt.
Fru Sterky tackade djupt rörd och gärd.
uttryckte sin önskan om framgång för .Vidare framkom fr %n.
fru Nordgren ett f ö r de ' t nybildade förbundet.
slag om a t t förbundsstjrelsen skulle beakta Förbundets ordförande fru Signe den från Malmö arbetarlrommun till partikon, Vessman gav en kort resumé över kon- gressen i n k o u a motionen om avägabringan.
gressens f örhandlingar och f örklarade det av statlig.
kontroll över priserna på jord.
kongressen avslutad, varefter utbrin- bruksprodukter och: övriga livsmedel sam1 gades ett fyrfaldigt leve för såväl arbe- nödvändiga förbrukningsartiklar och a t t söka tarerörelsen som det nybildade kvinno- f å fram åtgärder till.förebyggande av priser * f örbundet.
nas stegring utöver v a d produktionskostnade~ och en dräglig existens för producenter och Hälsningar till konflessen.
mellanhänder krava.
Till kongressen inkommo f öl jande tele- Förslaget bifölls.
gram: Ljusne-.a soc.-dem.
kvinnoklubb, samlad Från Arvika kvinnoklubb förelåg en till möte, # hälsar med glädje kongressen i för- motion om åtgärder från statens sida hoppning om .ett gott arbete.
för upprättande av vilohem för möd- Med kararathiilsning rar från arbetsklassens hem.
Kon- S t y r e l s en.
gressen lantog följande uttalande: Att mödrarnas stallning i de fattiga barn.
.8andvikens soc.-dem.
kvinnoklubb sänder.
rika fa.mil jerns afta a r betungande a r otvivel- kongressen lyckönskan till f ramghgsrikt aktigt, ävensom a t t hjalp kan vara behövlig arbete.
M,e,d känsla att kongressf örhandlingarna från samhallets ' sida.
Men a t t nu resa kravet p % statligt ekonomiskt bidrag till obemedlade bli förda till allas vårt basta önska vi eder mödrar, eller upprättande av mödrahem såsom lycka i ed,ert ansvarsfulla arbete.
i motionen &amp; syftas, torde säkerligen f. n. vars Med k.am; rathalsning: lönlöst.
K a r l s k o g a.
soc.-dem.
k v i n n o k.
l u b b.
Kongressen anser, att.
först bör de mest hjälplösa mödrarna, nämligen ankorna, skyd- I förväntan på gott resultat av kongres- das genom statens försoii vid antagande av sens f örhandlingar.
en lag om pension för ankors och änklingars Med kamrathalsning barn, och moderskapsf ö.isakringsfrågan lösas s För ~ ö l v e s b o r ~ kvinnoklubb: innan andra krav böra stallas till staten ifra- Lotten Stendahl.
ga om skydd och ' hjalp för behövande mödrar, C.
S. anser därför a t t, motionen i vad som En halsning från de finska kvinnorna.
rör denna sak icke nu kan till någon atgard Centralstyrelsen hade utsänt en in- föranleda.
Anskaffande a v vi1,ohem f ör bjudan till de finska socialdemokrati- mödrar ä r en fråga av stor vikt, som dock d &amp; dessa vid sina kon- ska kvinnorna, bast bör kunna lösas genom kommunals ylle1 f erensen ihågkommit de svenska kvin- kooperativa åtgärder och som kvinnorna böra på inbjudan inkom norna.
Som ' svar arbeta för inom de s a a ä l l e n dar möjlighater f öl j ande skrivelse: finnas a t t realisera saken.
.
barn.
Med tack för ed.er inbjudan till kongres- sen den 16-18 febr., beklaga vi a t t vi inte till följd av pass- och andra svhigheter äro i tillfalle a t t sanda representanter till Eder kongress.
Det a r desto omöjligave som E.dert brev ko:m oss tillhanda Först söndagen den 8 febr.
(en månad sedai det avsänts).
Vi äro så1:edei tvungna satt ' endast p &amp; detta siltt fnarnbiira VBr lyckökskan till Eder kongrea s6mt önska a t t dess arbete blir fruktbart och nyttigt på socirtldemokratins sädesf,ält samt a t t kongressens beslut ' blir i sin mån goda bidrag till, den arbetande klassens.
höjande.
Leve den internationella arbetarerörelsen!
I fraga om pension för ankors barn gjordes p % förslag från C.
S. följande.utalande: Vid 1919 %rs riksdag väcktes motion an- gående utredning ifråga om pension genom staten för obemedlade ankors barn, vilken motion vid årets riksdag upprepats.
Eongressen uttalar sin stora tillfredsstal- lelse över a t t denna: beh; jartansvarda sak ant- ligen tagits upp till behandling i riksdagen.
Som bekräftelse på f r u Sterkys ord Hansyn.en till de obemedlade ankornas be- utbringade kongressen ett leve för red.
kyrriraersama ställning nödvändiggör dock, Branting.
i t t utredningen * snarast, slutföres sa a t t re- Härefter höll riksdagsman Ar t h u r sultatet, en lag som säkrar änkors barn eko- E n g b e r g ett föredrag, vari klart iomiskt stöd genom,, staten, snarast måtte Med pariih ' alsning och instruktivt belystes socialiserings- diva verklighet.
Finlands soc.-.dem.
kvininofönbund.~ styrelso: problemet.
Elin Fagerholm.
Nasta kongress.
Efter detta föredrag redogjorde Ordf. statssekreterare R i c k a r d S a ' n d- Förbundets nästa kongrew beslöta BilQa Seppalä.
l e r.
för kommunalskatterefopnen.
%tt h&amp;llas i anslutning till nästa or- Bada föredragen hade att på-rakna det 3inarie partikongress och helst orne- livligaste intresse.
lelbart f öre densamma.
Sekr.
Påtänkta.
reformer inom pensionsförsäkringen. '
Vid ett för n Q o n tid sedan anordnat sammaiitra,de niellan peiisionsstyrel.sen och pensionsriidets ledamöter samt rilrs- dagen tillhörande, pensioiisiiämiidsord- förande och ombud lämnade pensions- styrelsens chef, generaldirektör av Jocl-inick, några upplysningar angående de ref ornier av pensionsf örsakringen, som äro under utarbetalde inom .pen- sionsstyrelsen.
De reformer, som ~ e n s i o n ~ s t ~ r e l s e n nu tänkt sig att i första hand fö.resl$, avse att söka genomföra dels en åtmin- stone ii&amp;gots %nar be11 jalplig.
avpass- ning efter det sanolika framtida peii- ningvardet, dels vissa f örä.ndriiig,+r i grundenia f ör 1913 års lagstiftning, som den praktiska erfarenheten visat vägen till.
Av ekoiiomiska skal maste emellertid dessa f örbattrii~gar avse en-.
dast d e.
personer, vilka efter den tid- ?å lailgt nar motsvarar deii nuvarande punkt, då d e nya bestämmelserna skola iö jiiingen i le~fnadskostnaderna, beräk- tillämpas, bliva invalider och pensions- las medföra e11 ökad kostiiad för sta-.
.
.
.
berättigade.
Största delen av de nu-; en .av cirka 2.8 miljoner k:ronor under Regeringen har nu.
framlagt en proposition, varande pensionärerna hava emellertid %iista aret, vilken kostnad därefter till (iari föresl %s a t t de f ö r närvarande i grund- redan erhållit avsevii2d.a f örbättringar 3n början stiger med 3 h 4 niiljoner kr.
1 agen förekommande hindren f ör lrvinnas till- i sina förmåner, vilket ju icke uteslxiter) ni året; Efter .t3 i 10 års förlopp min- t; rade.
till st atsambet en måtte avlägsnas.
önskvärdheten ' att: kunna inbegripa skas den M i g a stegringen, så att kost- l Bärigenom skulle kvinna kunna bli .statsråd, aven.
dem i det nya.
f örslaget, om så- nadsokningen efter cirka 30 år i jam- justitiekansler, justitieråd.
och.
regeringsr %d, " dant över.huvud vore &amp; onomiskt mö j- viktslage kan beräknas uppgå till cirka E socialattaché och erhålla kanslibefattningar.
ligt, vilket emellertid.
lär &amp; ra ut d u - 55 miljoner kronor om året.
l För kvinnors tillträde till prästerliga $iibe-.
.
.
.. tet.
.
Bet~äff ande åter .f örändringar.
i de 1 ten erfordras särskild lagstiftning.
.
.
Till f örstnamnda grupp - av ref ormel r11er.a tekniska grunderna för 1913 ars Ärendet är föredrnget i konseljen av förre höra en f örhö jning, av pensionstillagger lagstiftning ämnar man 1 första hand justitieministern Löf gren.
I sitt aiif örande och pensionsavgifterna för att darmet söka, .r %da bo t f ör f öl jande missf orhal- till statsrådsprotokollet påpekade han a t t .det kunna åstadkomma pensioner, som bli, landen: d e muvarande ' pensionstillag- var till stategs egen obestridliga fördel a t t va.
avpassade efter de högre levnads, gens allt ' för vaga avpassning efter de grnirdl.agens bud om förtjiinst och skicklighet kostnader, med vilka man för framti, olilra levnadskostnaderna p &amp; olika plat- blir .$en i princip enda, befordringsgrunden G11 den mågte rakna.
De siffror, vid vilkc ser; o~illrackliglieten av de nuvarande statens ämbeten.
Först därigenom blir vägen man hittills stannat, ' torde lcomma.
at1 avgiftspensionerna för dem, som.
bliva.
.
fullständigt f r i för .den, dugliga a t t, göra in- innebära ungefär en fördubbling av dc iilvalider vid tidig ålder, samt den otill- satser i. sanihällsarbetet och a t t vinna det in-.
nuvarande pensionstillaggen,.
någo ' f redss ' tällande anordningen med lcvin- flytande i detsamma, vilket motsvarar hans högre på.
dyrare.
levnadsplatser.
Va (nornas avgiftsbetalning och pensioner.
duglighet.
Särskilt underströks a t t då stats- pensionsavgifterna angar avser ' det för Förstiianinda f r %.ga.
hop.pas h a n kunna makterna iglätit kvinna a t t på stiimna gAn; slag, som föreligger, en förhöjiling al lösa gen0.m .att föreslå; att olika stora der som ' man vid skolor.
och universitet av- den nuvarande grundavgiften f rart: pensionstillagg f aststallas f ör de olika lägga,högse examiina, det ligger en djup orätt-.
kr.
till 8 kr.
samt en tilläggsavgift fö: dyror ' tsgirippei., till vilka samtliga or- visa i a t t förmena henne &amp; t i f r i täplan med arsinkomst över 900 gr., .som stiger &amp; e (ter i riket skola hänföras enligt de nyli- mannen göra sina kunskaper fruktbringande inkomsten intill en årsinkon &amp; av cirk: gen tillkomna bestammelsenia f ör av- i statens t s n s t, vilket nu sker .genom a t t hon 5,000 kr.
TiUaggsavgiften når nu, soit d r a g f r &amp; n -.
beskattningsbar: inkomst.
hindras a t t erhalla ämbete, som hon p % grund bekant, sin slutsiffra redan vid l.,20 (För lösning av de.
b&amp;da senare synnerli- a; kunskaper och skicklighet skull6 kunna kronors inkomst.
Til1,denna del av för gen svårlösta frågorna äro olika alter- förvdta; bättre ' $n annan.
.
slaget kan emellertid.
slutlig Qtallninl nativ utarbetade, till vilka pensionssty-.
.
tagas först, nar m a n kunnat bilda reken.
ännu icke tagit slutlig stånd- ett omdöme om de avgifter till sjififör punlct.
.
.
.
.
Ändring i allmänna pensionsförl; akrin- säkringen, som lcomma att föreslås a..
.
.
.
gen.
mas ' te givetvis ' tag: regeringen.
~ t s t r a c k rösträtt t %t Englands kvinnor.
Regeringen .f öreslår f öl ' jande ändring i la- nödig hänsyn till att dessa båda avGfte L gen.
o ~ n allmän pensionsf örsäkring: beloppet Engelska regeringen har beslutat föreslå tillsammans icke komma att inneb,ärir; en alltf ör betungande utgift f ör ' be folk i~arlamentet, ' att ' kvinnor skola medgivas rösts av den pensionsavgift som skall a v avgifts- rätt enligt samma grunder soni männen.
Un, pliktig erläggas utgör för varje å r 3 kr.
Där- ningen.
Huru +ittg %eiid &amp; pensionsförsäkrii der d e t kvinnorna hit2il; ls h a f t rösträtt förs1 t utöver erlägges av den ' som under nästföre- gelis ekoiioniiska problem ' i s j a h a ver vid 30 %rs alder, tillerkiinnas, de enligt det gående år .åtnjutit inkoinst av minst 600 kr., ket äro, torde bast framgå a v det för nya,fördaget rostratt redan vid 21 års alder om inkofdsten ej ' uppgär till 800 k?, 22 ' kr.)
$&amp;t med ' fem miljo om lnkoinst.en uppgär till 800, inen e j till ö i ~ på, i &amp; hållqndet, att förenainda, ganska .an ~ .. a l q m n ~ k ä r ökas ner.
och de kvi&amp;liga.
viiljaina befinna sig ':, 1,20; 0 kr., 5 kr., och om inkomsten up, * går till.
spr&amp;kslöst avvagda förhöjning av {d, ...
.
.
.
,.
.
majoritet.
.
.
.. ...
1,200 kr.
ellcr mera, 10.
kr., ... framtida pensionstillaggen, vilken ick ' l, Kv n i nors til inde till- staistiiinst.
1 a L ', ' ' ' an l ', h ':, I,.
som hörde henne vid det stora röstratts- mötet i maj 1917. i Stockholm glömma icke gärna hennes insats för denna fr %- gas lösning.
, .Det var arbetarehustrun, Den internationella kvinnorösträttt som själv tvättar sitt linne, skurar sitt alliansens s tyrelse uppmanar harme golv, lagar sin mans skjortor, som hade de till alliansen anslutna 26 nationell i rikt mått f Att erfara kristidssvårighe- föreningarna att sända delegerade ti: den åttonde internationella kongresser terna, som talade, men inte ödmjukt, som samlas i Geneve, Schweiz, 2- sentimentalt eller hätskt, utan klart, maj 1920. varmt och stolt.
En särskild inbjudan att sända off!
Agda Östlund tänker mycket &amp; h ciella delegerade riktas till alla var1 hennes föredrag verka alltid val ge- dens regeringar.
Nationella f öreninga nomtänkta och intelligenta, ävensom som sympatisera med var rörelse inbju das sanda ombud.
.
Särskilt inbjudn det hon skriver.
Ibland har man ocks % delegerade väntas också från Birmr nästan tyckt det varit orätt att ha Indien, Japan, Kina.
och holländsk, s &amp; starkt bunden i en mangd henne ' Ostindien.
Enskilda personer, vilkei Z smått organisatiorisarbete, som .förhin- ras eller trosbekännelse de an tillhöra drat hennes utveckling åt håll, vilket som tro på kvinnans-medborgarens rät att med röstsedeln skydda.
sina intres törhända legat mer för hennes sinne.
i 50 .år den 3 april sen i samhället, inb juda.s.
att vara när I den styrelse, som företrätt den.
' so- varande ..
Aren gå och under dagskampen akt: 5 (5aldemokratiska kvhnorörelsen utöver Sedan den sista kongressen, som höll i Budapest 1913, har det största av all; ?i föga därpå.
Men ibland griper osi s 1 hela landet, har hon setat sedin 1908 världskrig förött jorden.
Ur dess grym iågot, framför vilket vi nödgas stanni 5 () ch innehaft under olika perioder dels heter och hemska skådespel ha mång; ?tt ögonblick.
(1rdf.- och dels korresp.
sekreterare- nationers kvinnor erhållit politisk fri Även vår kvinnorörelse har kampa!
t 3 ?osten.
En mangd agitationsplaner har het.
De senaste sju aren ha vi upple iå länge, att därinom fylkas veteraner l lon ordnat upp under dessa år, aven- vat segrar för kvinnorösträtten i e, mibdre än sexton länder.
I Belgien l e flesta ha dock hitintills varit mesi t E rom själv företagit många .agitations- Böhmen, Brittiska Ost-Afrika, Dan [ända lokalt och varje plats har eftei n ' l; urnéer ute i landet.
mark, Holland, Island, Jamaica, Kana jästa vilja och förm %ga ihågkommil t Förståen.de och kamratlig, som hon da, Polen, Rhodesia, Ryssland, Stor lem.
E ir, veta vi att hon f örskaffat sig många Brittanien och Irland, Sverge, Tysk Agda Östlund har aven kommit i tu1: 7 ö ann er ute i bygderna, som säkert alla land, Ungern och Österrike ha kvinnor - E igna henne varma tankarr och förena.
, tt fylla 50 år och infaller bemärkelse * na fatt rösträtt helt eller delvis och: s Rg mea oss: i en hjärtlig hyllning för Amerik.as Förenta stater ha Arizona lagen den 3 april.
Arkansas, Michigan, Nevada, New, I många $r har Agda Östlund verka1; ï ienne på 50-årsdagen.
S i g n e V-n.
york, Oklahama, Syd-Dalrota och Texai bland oss.
Då den som skriver dessa L lagts till de stater, som givit kvinnornr ader för cirka 16 år sedan för första L full rösträtt; förslaget om federal röst-: ången.
s %g henne, var det som ordf. för rätt har gått igenom i kongressens bådz Ny- arbeta~singbok.
hus och ratificerats av 22 av de erfor.
i tockholms Al1.m ..
Kvinnoklubb.
Arbe- Tidens förlag har i dagarna utgivit en ny arekvinnornas intressen är det också: a xbetarsångbok, som vi p &amp; det livligaste yilja.
derliga 36 staterna.
Denna rättvisans triumf ar sakerli.
om i hela hennes verksamhet legat a .nbef alla. '
gen ett av världskrigets mest påtagliga .enne n,ärmast om hjärtat och därvid Partiets gamla välkända ' Soci,alistisk.
och bestående resultat.
Bland kvin.
arskilt arbetarehustrurnas, och i den s ångbok " har sedan en tid varit slutsåld norna råder allmänt beklagande av at1 f rån förlaget.
=r därför en ny arbetare- deras politiska frihet uppniitts genom ocialdemokratiska lrvinnorörelsens ar- S Zngbok måste utgivas, har det ' gällt a t t f å andras lidanden, men de glädja ' sig ete har hon funnit ett medel till deras I e n sångbok, som p &amp; ett mångsidigare sätt an rigörelse.
.
d len äldre kunde ge omväxling %t sångvalet.
.
dock åt att den vunnits.
Ingen kraft skall mera slösas bort på strävandena Hernmen ' och barnen äro mäktiga falr-, P våra föreningars möten och fester.
att skaf f a .lrvinnorna rnedbor garr att orer i lcvinnornas liv och allt som lig- I den nya sängboken, vars titel a r T i d e n s och medborgaransvar.
Försedda med e r i vägen f ö r dess harmoniska ut- s å, n g b o k, har dirför.
vid sidan av de.
nya rättigheter.
och ny makt äro de g amla välkinda arbetarsångerna såsom Mar-.
I - fria att vända sina hjärtan och sitt ar- eclding har i Agda Östlund haft en, si eljasen,.
Arbetets söner, Internationalen, So- för c ialisternas marsch,.
Ungdomsmarschen m.
fl., bete till samhällslivets stora problem.
energisk vedersakare.
Hit ienne - i .främsta rummet spritbruket.
I nedtagits sånger av K.
G.
O s s i a.n n i l s- Det är också inom nykterhetsrörelsen l o n, T u r e N e r m a n, E i n a r S v e d - Regeringen har bemyndigat fröken som Agda Östlund börjat sin offentliga) e r g m. fl.
Dessutom innehåller boken en Anna Whitlock att vara Sverges ombud le1 pigga vandrings- och g&amp;nglåtar, ett par vid den internationella kvinnorösträtts- jana och därinom nedlagt ett gediget 3ellmanssånger och några vackra folkvisor.
nbete och torde hon redan för en cirka l e flesta sångerna äro försedda me ' d noter, kongressen i Cenhe.
N-25 &amp; r sedan varit en av goodtemp- rarigenom inövandet avv.
de nya, mindre areordens mest kända kvinnor här.
i rända melodierna i hög.
grad underlättas.
Klubbstyrelser!
?riset a r endast 1 krona för den Iackerc ut- andet.
Alla skrivelser till fözbundet skola Sina mest uppmärksammade före- ityrda boken.
adresseras till fru Signe Vessrnan, Upp- Varje arbetarekommun,.
ungdom3- och landsgatan SS, 4 tre, Stockholm.
Se ' an- Irag torde utan tvivel vara dem hon rvinnokliibb bör taga hem idens sängbok for iallit i kvinnornas rösträttsfräga.
De lina möten.
.
.
nonsen å sista sidan!
.
-.
.
.
De.n internationella kvinno rösträttskongressen, l ' ', ' l.
1 %. '
', l '
.
Proletärbarnen.
.
Anna Lindhagen.
ser med kvinnor.
andra landem soeialistiska.
Belgien, ringer det i öronen.
Bel- gien, .det lilla landet, det stora lidan- dets land.- Vårt samvete har Anna Lindhagen varit för det l a n d e t, stun- dom böjd#oeh frysande av den omätliga smärtan) men brinnande i .anden för att b r i n g a hjalp.
.
H,ennes rättsbegrepp äro djupa och inför olyckan känner hon starkt, men s e n t i m e n t a l ar hon icke.
Med sitt tem- p e r a m e n t s f u l l a och impulsiva vasen verkar h o n ständigt förnyande.
Det ar ingen söndagsfrid kring Anna Lindha- gen, men, helg och helgdagsstämning kan hon giva som f&amp;.
De ' etiska proble- men gripa henne djupt liksom de este- tiska värdena.
BO år den 7 april.
Ä n n u lär det finnas kvar i en stad i Anna L i n d h a g e n ar en eldsjal, som sverge den gamla seden med- väktaren, iamnar så m y c k e t, men famlar ej j lom frhn kyrktornet under nattens uf ten.
Nej,.
v e r k l i g h e t s s i n n e äger hon timmar ropar ut: ' ' Gud bevare v %r hög grad och för de end.ast stora or- stad " etc. iens människor har hon ett sublimt A n n a L i n d h a.
g e n!
Du ar iörakt.
Allt vill hon skall mogna ut j ritockholms stads goda vaktare, inte iågot positivt, s % ' att det kommer man- nattens, utan dagens, med seende ö g o n Uskorna till godo.
Därav hennes okuv-, ch kannande sinnen ropar du ut ditt iga energi, nar det g a l l e r att praktiskt j e v a r a, s k o n a, v å r d a, lat ej rerkställa det hon omfattar.
ikövlarehanden gå fram.
I allesam- Det ar mycket, som strömmar till en, rians, som niakten hava, varen seende, l ä r man stannar inför Anna Linhagen.
Jaren kännande för vår stads skönhetj Kvinnorösträtten, koloniträdg&amp;rdsrö-; rampa ej ned dess skönhetsvärden.
lelsen, stadsfullmäktige, nattarbetsfra-] u har väckt oss i mycket, vi börja nu !an, änkepensioneringen m. fl.
sociala ner an någonsin första dig o c h se ditt rvinnofrågor.
I tacksamt minne h a v a m er k.
Det klarnar omkring dig.
r i hennes arbete för de nu gällande På din 50-årsdag den 7 ap^!
bringa ~arnlagarna och att hon följer dess andets arbetarekvinnor dig &amp; n hyll- rerkningar och icke kommer att sl % s i g ling.
S i g n e V-n.
il1 r o med vad som blivit, det veta vi.
3arnen och mödrarnas ratt hava en god raktarinna hos henne.
,, Som b a r n a v &amp; r d s i n s p e k t ö r rid S t o c k h o l m s stads utackorderings- I yr. % f år Anna Lindhagen rika tillfallen För a t t ekonomiskt underlätta studiecirk- tt k o m m a i k o n t a k t med f ö r h å l l a n d e n, arnas bokförvarv lämnar A .. B. F. sina cirklar # om röra mödra.r och barn och f o s t e r - ~nslag till bokinköp.
Fr. o. m. nästa arbetsgr nödramas s &amp; ofta uppoffrande arbete rommer detta anslag a t t utgå efter andra; runder.
an förut.
~ n l i de ~ t nya bestammel;.
l a r i henne en rättvis bedömare.
lerna korrimer anslaget a t t utgå med 20 % % Anna Lindhagen, är även barnavards- let belopp, som cirkel eller bibliotek in.sander il1 centralbyrh för bokinköp.
Dessutom er- nan.
Sedan 1911 hade hon varit med i den &amp; Uer den första cirkeln på varje plats 15 kr.
tyrelse, som soc.-dem.
kvinnokongres- startpengar om för dess inköp minst .liks itort belopp insändes, D å.
anslagen utgå i e n valt .och ar nu med i förbundssty- !orm av böcker skall vid rekvisition aven re- elsen.
Morgonbris redigerade hon med ivireras f ör anslaget.
A böckerna erhalles: Iler utan hjalp i.6. %r.
Ständigt upp- lessutom i regel 20 % rabatt å bokhandels- Motgonbris ' expeäitions adress: Frö- narksam g % vad som .rös sig inom den) riset.
ken, Anna svensson, Grindsgatan 10, ocialistiska världen i de stora länder- Cirklarna.
uppmanas göra sina rekvisitioner ia ' har hon som v&amp;r int.
korresp.
sekr. bedan på våren för a t t vara säkra p &amp; a t t ha s t o c k h o i m S@.
6 c k e i n k.
vid hrbetets återupptaganda pä ...
Alla penningf ör siindelser och rekvisi- ippehållit aven.under denna svara tid ~öst ' en.
n hel del för oss gagneliga förbindel- ticiner skola sandas dit.
Smedens N i l s leder tåget, som nu kom mer i en lång kedja ringlande In genom por ten.
Högt ljuder hans anförandestamma)) dar i s å n g v i g % f r a m o c h d a r v: s t o r m a f r a m i s t r i d) '.
Lilla Gretz torkar snoren av näsan på sin trasiga kapp ärm och faller sedan in i refrängen på sir ä &amp; ~ e j renlärda svenska:) ' v i h a s b l, v: h a sång, v i h a s e g e r t r o med oss)) Så ser jag dem nästan dagligen marschers sina promenader - a n på den ena gatan, ar på den andra, de sm % tofflorna slå takter till melodierna mot gatstenarna, som eka, i tgkt med sangen, och sångerna, ja de äro.
v %ra vanliga enkla arbetaresånger.
Inte.
skolslin.
gerna, inte någon inlärd liten bit från kam.
raterna i skolan, nej det a r våra egna pro.
letärsiinger, som ljuda i gatornas hörn; var.
helst jag möter de smft trupperna.
- Deras ögon lysa, deras kinder glöda av marschens ansträngningar och emot mig fr %n dessa tindrande barnaögon fångar jag en glimt av den nya tidens ande.
Som ett spirande frö har den växt in i b a ~ a h j ä r t a t.
Det ar fram- tidens män och kvinnor, jag ser framför mig varje gång deras taktfasta steg och deras f riska barnaröster klinga utanför .mina f önster.
Och ' jag minnes mig själv som barn, aldrig minns jag a t t denna entusiastiska sångmarsch lektes under tonerna av socialistshgerna, nej en socialistunge ansags på den tiden som, ett samhällsvidunder a v såväl skol- som klass- kamrater.
Ack, hur rädd var man e j för a t t p % minsta satt .tyda a t t man var anhän- gare av den läran, av fruktan för kamrater- nas spott och spe.
Allt det dar stod så le- vande framför ' mig i dag, när jag såg det lilla taget av proletärbarn rakryggade.
och r. kicka ringla in genom porten. '
Det ar tidens egen bärande frukt, som.
i dessa deras lekar lyser oss till mötes.
Den har utvecklats även hos det uppväxande slak- tet i styrka och skönhet, i mod och självtillit, långt utöver vad vi vHgat drömma ' om i ar- betarrörelsens barndom.
Och i. dag, nar jag hörde - smedens Nils äska tystnad, då truppen stod samlad inne p % gården för a t t sedan utbryta i ett fyrfaldigt ' hurra f ör sago- stunden under livlig anslutning av de andra, då rycktes jag med a v glädjen och hoppet, som str %lade ut f r å q den samlade barnskaran - och med ens slog mig sanningens klara sken: " De äro framtidsslaktet, de som skola erövra guds rike på jorden - och bygga framtidens land i kärlek och tro.
Och jag önskade a t t jag vore barn igen - en ' a v ' dem soni g&amp;r lyckan till mötes - a t t min egen fattiga barndom hade varit fylld av samma segervisshet.
H Ma,ja B j:örkman-.Broberg.
. '
I B.
[: s anslag till studiecirklarna ut @ frin I april- efter nya bastii~melser. '
' ',.
Hem biträdenas ratts1 iga Cooperativa Förbundet 1919.
H.ernmet, skolan och En del preliminära upplysningar angående .samhällit., stallning.
.
.
.
: ooperativa f örbundets utveckling under 1919 Stockholms Hembitradesförening öreligga nu.
Av alla tecken a t t clöma har hade den 18 mars anordnat ett offent- et gångna året varit utomordentligt gott för ligt upplysnings- och diskusisonsmöt~e i onsuinentkooperationens centralorganisation.
K. F. U. I&lt;.
över ovanstående ämne.
len sammanlagda varuf örmedlingen har upp- Föredragshållare var förestiindaren för att till 69,149,626 kr.
Gentemot l918 inne- Stockholms stads rättsh jalpskontor, ad- är detta en okning: med icke mindre an 1,441,567 kr.
eller 149.5 %.
vokat A. Silov.
.
Talaren pavisade de n ~ ~ ~ u m .all- n d e Nyailslutningen av f öreningar liar varit svarslösa förhållanden, som nu äro ra- seclvanligt - stor.
' Under 1919 hava alltså 103 dande inelIan hembiträden och deras: onsun~tionsföreningar med ett inbetalt in- arbetsgivare och h r svart det är att på atskapita.1 av 1,165,000 kr.
ocli 15,109 med- juridisk vag vifina rättvisa i mellan jrninar erhållit medlemsskap i förbundet.
Av dem uppkommande tvister, d % man ju lessa föreningar äro 85 med sammanlagt mariga gånger har svårt att skaffa be- 1,900 niedlemniar och ett insatska$ital av vis i en tvist blir det ju den mindre 184,000 kr.
bildade under 1919; medan de öv- ni~tståndsk~aftlge,~ nädigen arb etsta- iga ut.göras av sZidana " föreningarJ som varit garen, som får sitta.
emellan.
D p verksamhet .flera år, ehuru, de först nu upp- gamla legostadgan kan.
e j tillampas på yllt villkoren för anslutning till centra.lorga- de s. k. fria avtal, som numera äro .rå- lisatioien.
dande och vanliga, För att dessa av- Kooperativa förbundets sparkassa, vilken tal skola äga nagot .verlrligt varde, a1 nottager insättningar endast f rån anslutna det nodvandigt att de få eii .fastare ' öreningar och deras medlemmar, har undei f orm an n u ar f allet.
.
Genom organisa-, 919 utvecklat sig iilycket tillfredsställande8 tion av såväl hembiträden som deras: nsiittarnas behällning, som vid arets början arbetsgivare skulle även dem emellan ippgick till 7,209,447 kr., var vid arets slul kollektivavtal med förd.
' kunna använ.
1,203,931 kr., således en ökning med nara 2 ni1 joner.
Antalet insät tare har under samha das.
.
: id vu&amp;t frän 19,438 till 22,143. a öre draget mottogs med livligt bi,. '
fall av den till sista plats fullsatta loka, len och antogs enhälligt f öljande reso, lution: ".
.
-.
. '
' - ' Hembiträden i Stockholm, ' samlade till möte ha förenat sig om a t t göra följande uttalande.
, Frånvar &amp; av s&amp;s.kilda bestämmelser, son rciglera det s. k. fria tjänsteförhållandet me1 lan hembiträden och deras arbetsgivare,, ha.
förvisso .ej minst på senare tiden givit sig till kanna p % ett sätt, som medfört olagenhete.
för såväl arbetsgivare som arbetstagare.
Fråi vissa hg11 hava fordenskull röster höjts fö lämpligheten av a t t genom särskild lagstift uing söka råda bot på nämnda missförhål landen.
Vi vilja emellertid såsom vår, bestänida me ning uttala, a t t tiden ännu e j kan anses var; inne för genomförande av en lagstiftning p: ifrågavarande omrade.
Den sociala f örsk jut ning inom ' samhället., som för närvarande på går, har.
nämligen ännu e j vunnit en såda] stadga, a t t ' v i kunna förvanta, a t t vara ratt maXiga krav och intressen skulle komma at bliva tillbörligen beaktade.
Det bör aven erinras daroni,.
a t t huru till f redsställande en dylik lagstiftning än blevc densanilma särskilt med hansyn .till sky ddan det av våra intr ' essen likväl ' måste a.ntaga bliva av endast föga värde, s &amp; länge som vår samhälle s h n a r domstolsorgan sa inrättad och med sådana kvalif ilrationer, a t t slitande av p % if rågavarande område uppkommand tvister kan av oss med full tillförsikt anföi tros å t desamma. '
Vi hålla fördenskiill före, ai,t under nuvz rande förhållanden den lämpligaste lösninge av förevarande fraga är a t t vinna på samm vag, ...
som ined framganng anvapta inom andi -- Stockholms so ' c.ialdemokratislra kvin- iloklubbar: ocli Centfalf örbundet f ör 30ciait arbtte har iiiider f ebr-inam skol- och Hus B-sal.
' örelasiiin~a+na, som gemensamt kalla-: es H e m m e t, s k o l a n o c ' h s a m -.
a l l e t, vor6 besölrta till rnfinga gån-: er, olidlig trängsel av f öraldrar och 1a- ape och .blev0 mottagna med stort iii- ressei iittnade de efterföljan-.
.e diskussionerna, sop g %vo uttryck ör ansvar inför uppfostringsfr&amp;gorna.
ch g1adj.e och sympati f ö+ folks kol ans^ ranisteg.
De- frågor, som avhandlades i denna.
erie, återge ', vi härmed .efter dess pro- ".
.
.
.
; ram: ' r arom ',.
uppf ostringsproblemet s nuvarande läge, f il.
[: r Karl .Norcllund;.
Om barnens upp2ostran ur medicinsk synpunkt, med.
.d:r Gösta Grund;) m.
' barnens uppfosttan närmast.
före skolål- iern!
f öreståndarinnan.
för Fröbelinstitutet .i gorrköping fröken Ellen Moberg;.
Om sam m k a n mellan hein ' och skola, folkskoll ' sirarin- lan Olga A !splund,; 0111 skolbarnens f örvarvs- ~rbete, fil .. d: r Karl Nordlund; D,e praktiska mgd6msskolorna och deras betydelse, över.
arar4.
Carl Lidman; Ungdomens nöjesliv, !olkskdläraren Oscar Lundborg. '
Den kommitté, som anordnat dessa iörelasningar, har tänkt sig a t t till.
iösten, i samarbete med, vårt förbunds %r studieci.rklar och folkbibliotek ä r undel ityrelse, C: S.
A. ocli socid (lemokrati- ~tgivning .. Liksom föregående upplagor aT; ka kvirhoklubbar, anordna: liknande Ienna bokf örteckning utgives den av lekto:.
.t; örelasnin ' gar ute i landet.
.
.
En ny.
bokförteckning ' 3sca; r Olsson.
Då den nya bokförteckninge~ d i r större an den foregående kommer prise.
i.tt bli kr.
2: 75.
För a t t bereda möjlighet för alls A.
B.
F:: tud die cirklar a t t förvärva den nya bokförteck oingen kpmmer A.
B. F. a t t tillhandahåll:: irklarna densanmla till nedsatt pris.
Sålede: ~rhåller nya Qrklaz förteckningen för kr 1: 50 och de ganila cirklarna för kr.
2: - Detta erbjudande ' gallcr dock endast ett ex till varje studiecirkql.
Rekvisitionerna stalla till A.
B.
3 ': s .Centralbyrå,, Brunnsvik, Sörvik srbetsomr %den, näniiigen gen0.m bildandet a. fasta fackliga organisationer bland arbetsta garc och arbetsgivare samt upprattande der ok p emellan av k~llektivavtal.
~ ä r i ~ e n kan ett m.ed hänsyn till den pågående samhallsui vecklingen betydligt smidigare s ä t t än genor särskild lagstiftning biida parternas int~esse: bliva tillvaratagna.
Den reglering av arbetf förhiillandens.
inom yrket, som genom ett dg likt kollektivavtal kan ske, kan förvän tas medföra ett bättre sakern ' as tillstånd, e blott beträffande orga:nisatione~.mas egna me6 leinniar, utan torde kollektivavtalet såsom .et uttryck för den inom hithörande omxkd gängse; ättsuppfattningen komma att ' stfick B.
G. siria v e r k e g s r l@gt diinitöver.
--.
.. J '.
, Samhällsordningen ar brottslig. '
I: ~fantligt sto5.
utsträckning.
Icke tu tal m ' det.
Det var ' utanför Åhlén och Åkerlunds, %f f arshus.
.Transp.ortarbeta; re voro sys- '.
.
lossa väldiga pappers-.
selsatta med att balar .i massor.
De krossade icke föttep, bröto icke benen av sig - nej, de lossade ' pappers- balar.
I: detta.
avseende v a r samhälls-, I ordningen brottslig.
Ty tänk p &amp; att dessa pappersmängder en gång var statlig ' norrlandslc - gran.
skog.
skogsarbetare fällde dessa här- liga granar; flottare flottade dem .. ned, med- iilvmna, pappkrsbr~~keils ai; bekre gjorde av dem papper, jarnvagsfolket f örskaff ide balarna till Sto-&amp;holm och, transportkarlarna körde papperet till1 Ahlén och Alrerlund.
Och Åkerlugd~ gör " Allt för alla ".
av papperet.
Så mycket arbete och sådant resultat:.
.
': Har bel@vs; ep revolution - ett o?
dentligt iippror mot ' ' Allt.
.. f ö r.
.
.alla ' j .. (Ur " Naggen ".)
.
:.
.
.
I v ' a n 0.
i.
j e i u i ~ d, ',.
r.
_.
.
.
:.
.
En bild ur livet.
Historik Över kvinnornas rösträttsf raga.
Trotsande januaristomen och det obehagli- Ur Carl Lindhagens motion till 1919 års riksdag.
ga snögloppet och det inte mindre obehagliga (Forts. o.
slut.)
.
väglaget) respekterande.
e t t givet löfte, gav Även högerregeringen hade till sist bedömandet av deil kvinnliga rösträt- jag mig iväg för a t t efter beskrivning söka reda på en liten stuga ett stycke utom staden, strypt kvinnornas sak och jämväl tens verkiiiiigar i främmande länder, i syfte a t t göra en visit hos en familj, som för den hårdnade till alltmera över sin och en av denna undersöknings vikti- garning och därmed även hela hö- gaste uppgifter sades vara den kuriösa tillfallet inrymdes dar .. All växt för kvinnor- utredningen, om politisk valrätt f ör Efter åtskilliga besvärligheter tycktes jag gerpartiet.
äntligen h a hittat rätt.
Stugan skulle nämli- nas medborgarrätt, som funnits mån- kvinnor medfört nägon minskuing i gen, hur anspråkslös den an var, aven rymma genstädes även inom högern, viss- äktenskap.
rekvensen och nativiteten.
Nar ridån saledes fallit över den en diversehandel, och till yttelmera visso a t t nade småningom bort under ett till- kvinnliga rösträttens f örsta tragedi, De gamla kon- jag kommit ratt skulle en stor lurvig hund tagande partisinne.
har det närmast endast ett psykolo- komma mig till mötes, vilken familjen, trots servativa stämmorna f ör saken ned- iiltresse att iakttaga, hur vänster- giskt.
sina små förh %llanden, hade i sin ägo.
Han tystades och tystnade.
Det blev för partierna %.
sin sida skulle i opposi- hade egentliges s i n.
hemort på ett annat högerpartiet ewhelig sak att taga av- tionsställningen återfinna sin radika- ställe, men tycktes föredraga ett samliv har stand från den kvinnliga rösträtten för lism.
De inslagna ~ägariia blevo olika med barnen, nöjde sig med vad huset kunde att även i denna punkt finna något, efter skilda skaplynnen.
giva honom till sitt livsuppehälle, till och som markerat skilde högern från de De liberala fingo efter 1906 års ka- med potatisskal.
Alltnog, hunden kom mig andra partierna.
Allt för partiet, in- ej tillmötes, vilket kanske var min lycka, då genting f ör människorna, Partiväsen- tastrof order att stå envist kvar på han ej ar vidare vanligt stämd mot inkräktare det grusar vad i hängivenhet upp- det strandade liberala röstrattsskeppet, berett att dö en modig död i tidens på familjens, område, men i stallet kom ett byggts.
halvt dussin barn mellan 5.och 12 år, av vilk &amp; Sinnesf örändringen skedde under vreda böljor.
I den mån man kände 3 vor0 if rågavarande f ami1 js,.
- som allesamman betäckning av den %r 1906 begärda ut- vattnet stiga, började dock.
självbeva-.
Kvin- på basta satt använde sin övertalningsf örmå- redningen.
Ännu 1910 var fragan icke relsedriften göra sig uridersökt, &amp; som nornas anlopp f ortf or.
Valmännen ga för a t t f å mig a t t följa med upp i deras nog " allsidigt " Icke minst äventyr-.
bostad, fastan de för tillfallet vor0 ensamma statsminister Lindman f ramhöll i en börjad.e pocka.
hemma.
Modern hade namligen gått ut, då interpellationsdebatt.
Särskilt återstod ligt voro de hotande fö~ebuden t i l l e n hon förlorat tron på &amp; n ankomst.
J a g hade nämligen vid mitt letande efter itugan blivit köld och hunger.
Och var f å tak över huvu- skrud, härliga granar och tallar, vid vilkas av stormen framkallade sus man nog blivit det?
.
åtskilligt f ördröjd.
en smula melankolisk,~om e j tankarna genom Det var nu, som familjen bereddes tillfälle Jag kundo e j motstå.
deras böner.
I säll- barnens muntra stoj och skratt f å t t en halso- a t t f å bo i den lilla stugan vid viig&amp;, dit jag skap med barnskaran uppför en .trappa, brant sam avledare.
Den muntra skaran följde mig Deras nu- denna dag hade letat mig fram.
som en stege, möttes jag av hunden, som vi- varande vindskammare hade varit utdömd seda.n ett stycke på vag hemåt, och då jag sade sig mycket foglig, då, ' jag på, ' barnens i hast repare- som boningsrum, men fick nu sagt farväl till dem, kunde jag e j frigöra mig uppmaning smekte honom och nämnde honom t.ankar, som jag har i all enkelhet har från de ras som nödf allsvärn.
vid namnet " Murre)).
Att jag ibland s a ' format .till en liten berättelse.
Måtte den markvärdigt, vad en okuvlig energi Det a r j i ~ u r r e i. stället gjorde ingenting till saken.
landa någon till självrannsakan, t y - den kan iistadkomma.
Fadern, som vid.
hemkoms- Sedan de visat mig vindens sevärdheter, ett kan ju e j vara avsedd a t t roa.
haft ro, lugn och: ten ifrån ' sjukhuset behövt med grönt vackert kladd bord och tre.
stycken omvårdnad, fick hu börja timra ihop det allra granar, vilka ' stodo i en rad på en platå,, gjorde jag barnen sällskap in i det rum, som nödvändigaste familjens bohag.
En den allra för tillfället utgjorde farriil jens bostad.
J a g näpnaste lilla buffé vittnar .också om hans D &amp; jag med modern, en socialt intresserad säger f ör tillfallet.
Familjen hade namligen skicklighet och ett klockfodral, som med sin kvinna, förde talet in på deras glädje och förut varit ganska välsituerad; fadern tim- skulptur kan tavla med en mästare på, samma förnöjsamhet, tro &amp; de av ödet blivit så styv- merman vid en verkstad och modern på som- områ,de.
moderligt behandlade, fick jag till svar, i en rarna tradgårdsarbeterska.
Men vad veta vi Nu var pappa %terigen p &amp; sjukhuset, men det förhoppningsfull ton, a t t det tjänade intet till om hiindelser, som dana vårt liv, vår.
lycka.
var dock hopp om, a t t han om någon vecka att klaga, de skulle nog sna.rt repa sig igen.
Nar modern som vanligt var borta i för- skulle komma hem igen till ' de sina.
Hennes förnöjsamhet var dock e j a t t jam- Man kan tycka, a t t en s % h&amp;rt prövad fa- stalla med den liknbjdhet, som Överlämnar å t värvsarbete, träffades hon en dag av den allt annat än glada underrättelsen, att hennes milj skulle Maga och misströsta.
Men nej; andra eller %t en gud, vad som a r att göra, hem, jämte sju andra familjers, stod i ljusan från modern ned till barneri var det genom- f ör a t t förbättra familje- eller samhällslivet.
låga.
Vid hemkomsten var hennes första tanke gående.
levnadslust.
Barnen pratade och Med förhoppningsfullt sinne gjorde hon själv om barnen vor0 räddade, och sedan de val sjöngo om vartannat, och när ja.g hjälpte dem vad göras kunde för a t t hålla familjen uppe bibehållna samlats kring sin mamma fingo de ' a t t sjunga en vintervisa, voro de mycket in- och hade andå, intresse för den sociala kam- gemensamt ase, hur allt vad de ägde av kart tresserade.
De voro lyckliga och glada, kan- pen i samhällslivet, vilka- intre,ssen för övrigt och nödvsndigt blev lågornas rov.
Det var ske val vetande, .att några önskemål i ena borde vara kombinerade, men vilket så lätt ett hårt slag, allderstund familjen så nyligen eller ' andra avseendet till det bät.tre av mo- glömmes av den enskilde.
hade brandförsäkrat, a t t ej alla nödiga forma- de * m b t e lämnas obeaktade till följd av 0, hade vi många sådana kvinnor, som med liteter hunnit vidtagas i brandstodsbolaget hennes oförmåga.
De visste nog val, a t t förståelse och vidsynthet, och e j med trång- för att familjen skulle kunna anses ersatt- mamma gjorde vad hon kunde.
En kälke lo- bröstad småsinthet, såge på livet och förhål- ningsberättigad.
vade jag a t t skicka dem och ja.g tror väl a t t landena, det skulle medföra lycka till henne Men, en olycka kommer sällan ensam.
Fa- de med glädje motse den stund, då löftet in- själv, och genom kvinnan som mor, maka och dern hade föregående a r haft spanska sjukan frias.
Man har ju varit barn själv.
samhällsmedlem, skulle en hel värld kunna och till följd av sviter efter denna legat p &amp; Efter a t t vi en stund varit inne i den pro- ly ckliggöras.
sjukhus i tv % m %nader.
Det han hade i sjuk- visoriska bostaden, följdes vi at ut i skogen, Leve kvinnas frigörelsekamp ur den ural- hjälp var endast nggot över 10 kr, i veckan, d i r heller inte Murre saknades.
Där fick man dnga t raldomen l vintern stundande och med den i perspektiv njuta av ett stycke natur.
En skog i vinter- E. ö. '
' ',, '
rf ör .i$ 3 att de offentliga institutionerna v på grund utav ambetsmaiu~eils brist O de egila intressen oförmögna att fr " barnen medborgarnas $alfä.rd.
Stat Jo, därför att ' detzizlättast absorberbara forn1 tillför organismen just de ämnen (speciell borde darf ör tilläggas f öre de organiska fosforf öreningar), som barnakroppen behöver f ör sin fysiska ' och psykiska ut- veckling.
Klena barn bliva förvånande fort friska, pigga och motst&amp;ndskraftiga.
ENERGON formella uppgifter, under d kraftnäring, väl blandad med mjölk, välling, gröt eller omeletter enligt ' briikszinvisningen gen.
om realiteterna, de eko tages utan svtirighet.
ENERGON-MALTOS, ENERGl0.N-KAKAO snial~a utmärkt .och tagas val som de andliga, borde överl.ämn, med begiirligliet.
ENERGON-preparaten förordas av svenska likare,, till ' hand&amp;&amp;llas apoteken och f drog.
åt " den enskilda företagsamheten -.
.
.
.....
.
.. Maximiprogramnen, som dock ensa.
affiirerna.
.
.
ma förmå uppresa.
en fallen mans Tillverkas av .. .. ...
-.
het, anses .f ortf arande .. ej kunna A.
- B.
P H A R ~ M A C I A, STO.CKHOL:M ...
föremål f ör statsinstitutioners ver Kontrollant: Professorn Fil.
Doktorn.K.
A. Vestcrbevg;.
.
samhet, utan övei; la.mnas om ' tgiken.
.
Prospekt p &amp; begäran direkt;.
fr %n, bolaget.
.
.
.
.,.
d e s: l %, itopieri~a, det viktigaste -.
.
.
.
...
allt,.
åk den enskilda företagsamhet utbrytning ur partiet och bildandet av ledningen en tid.
ren; av uppställts s %- Det .g %ngna parlamentariska tidssked ett så kallat radikalt parti.
Uppma- s0.m en politisk trossats, att kvinnorna har varit miiiimiprogrammens förlov ' ningarim och anbuden därtill voro borde komma e f t e ~ å t eller åtminst.one de tid aven i den demokratiska pol - många.
Ur dessa olika tillslryndelser e j medtagas annat a11 i samband med ken.
Dletta ar förklaringen till, tvangs slutligen ledningen under stan- alla röstrattsstr.ec.kens avskaffande.
det liberala partiets ledning, eh " dig motsträvighet fram till sin första D,eiiiia sthdpunkt .. lamde ' ej längre liberalismens främsta ' kamp gallt I det upprätthållas,.
helst oppositionen liar- politiska friheten, sålde kvinno milstolpe på återtågets vag.
f örstf ödslorätt f ö r en grynvälling s. k.
.liberala Skansenprogrammet av emot vann ökad anslutning bland den 28 maj 1907: yttrade Staaff i den so.cialdem01r.ratislr~ mannen.
Den.
av tillspiIl.6gav det psykologiska ögon inom 1-ib erala.
sam- ket, då.
det gällde något för dem o nu behandlade f rågan: ' ' För .. har helt visst alltmer klarnat nödvan- lingspartiet året f örut väckta motio- f Ciljaktligen f ö r hela nationen.
Lika belysande för tidsandan dighet en av att .. lcviiman erhåller sin nen.
betecknade slu.tligen ett överflyg-.
.
partiledn - ratt i det.
politiska livet. "
Dnet lämna- lande av d.et socialdemokratislra par- den.
socialdemokratislra des nu h i d o .hur den allmänna opinio- tiets.
anspr %k att ensamt f öretrada de gens, parlamentariska taktik.
AV nen ställde sig, vilket.
var avgörande verkligt folkliga ståndpunkterna och socialdemokratin övefflyg1ades på parlamentariska vägarna steg f os s.
ett- år förut ..
Men även partiet miss- kraven.
kändes salrerligen genom denna f örkla -- Ehuru mannens rösträttsfråga ännu av miljön, och ' den IjIev, s %som ' b ring.
Den för vilken någonting klar- icke var löst,.
havde f örenamnda om- ensidigt p &amp; en materialistisk lära, nat var ingen annan an högsta lednin- ständigheter den historiska konti- blott ' 1 te ' orin utan även i tillä ' mp gen s jlilv och vad '.
den nu f å t, visshet nuitetens krav och de praktiska be- gen en garnmalliberal ' rörelse,.
om var nödvändigheten.
att icke.vidare tänkligheterna.
Den so &amp; ' aldemolrra- överlämnade de andliga.
%t det g % emot.
' både partiet och allmänna tiska.
riksdagsgruppen f ann det rilrti- nas värld ensidigt.
.
tiativet.
gast och k i o k a ~ t att vid 1907 ' års riks-.
opinionen.
.
edan 1889 vi,d partiets Återtåget fortsattes nu ytterligare dag krava den lrvj~nnliga röstrattsfrå- ifrån de av förmenta politiska kon- gans lösnihg samtidigt ' med mannens skrives.
den kvinnliga rösträtten junkturer skapade ståndpunkterna.
samt i övrigt avvisa icke bIoit ut- pro ' gramrhet.
Intet initiativ tages Fortf arande gick, det betänksamt, skyldstrecket och åldersstrecket idan dan för att f örverkliga detsamma, u framdrivet av f örestallningar fr %n även övriga obehöriga röstpiitissfreek.
detta overlamnas ' åt den enskilda fö olika håll.
Omsider blev det, slag.
i En motion väcktes, som .anslöt sig i tagsarniheten.
År 1904 vag saken vid frisinnade landsföreningens rösträttsfrggan ' till vad som yrkats %r darf ö r underskriva en m~otloii möte hösten 1907.
Även där var det 1906 av den liberda vansf er gri~ppen.
ken, men ' kan ej ~uidgå att rösta hos översta ledningen ännu kn del om Denna senare återkom också med sitt densammla, 1905 ' ansågs en mo och men,.
som i det sista reste ' ett visst f örslag.
Bada motioileina upptogo nu kunna undertecknas därf or, att .motstånd.
Stamningen på mötet var j ämval kvinnails ' valbarhet, vilket 8 %- blott gallde en utredning, 1906 sta i åtskilligt rent av upprorisk och en mera krävts aveii av den lrvinnliga man - sig alldeles emot.
saken,: e ... 1,.
.
.
.
-.
i det föreslogs att genomföra den gå1i.g urladdade den sig i. orkan.
I r~strättso~gan,~~a~iO1ien; viktiga punkter samlade oppositionen Efter denna * ' nyo~ien~e ?iiig ' inom ' de liga röstxätten genast samtidig till och med majoritet.
Slutligen blev tre partierna inrik$ade., s i g 3 e n parla- mannens, och ' 1907 var man ett å r såsom en frukt av folkviljan .aven den mentarislta poli it il ren under d$ föl jan- sen ' t.
färdig a t t själv faga initiativ kvinnliga rösträtten definitivt uppsatt .de åren.
Högern f ramhardade.
' oblid- jusr detta, därfor natt frågan-.
då u keligt i sin oböjlighet,, darför att led; egenk&amp;edverkan blivit på ' ett kannb på aktionspro gramm.et.
ningen f öreskrev det: Liberaler och satt " aktuell " och det giv Vida lättare gick omvandlingen för socialdeniokrater framförde pliktskyl- an ' Att komma allt f ö r myck den socialdemokratiska partiledningen lagligs.~tillfiillei~.
Re- digast saken: vid Efter varldikriget och de båda r med dess smidigare taktik.
Läran häv- sultatet blev, ' att.
andra kammaren och revolutionerna har .maximipro g dade miljöns Övervälde och - tillät snabba omkastningar.
Förhållan.deiia vänsterregeringar fram jade kvinnor- mens sol omsider skymtat bortom hade ändrat sig: Solidariteten med nas rösträttsfråga, under det att första officiella politiken.
Under belysnin den övriga vänstern band ej mer.
Hö- lramlmaren och hösgerregeringar voro, av ' denna lilla gryning b ör j ar man.
.
.
&gt;; stder kunna hängiva sig %t förhoppn gern hade själv vidtagit författnings- motståndare till densamma ';.
revisionens omf ång .genom att med- Den svenska kvinnorösträtteng " ir ' &amp; i$- g$+, - att de mänskliga saniiinga taga första kammaren.
Det föregående dring på de parlamentariska vag&amp;ria skapelser av .erf arenhe terna, skola årets riksdagsskrivelse i den kvinnliga ar ett lärorikt minnesmärke över den LStasl ...;: n&amp;gon vägledning i regering rösträttsfrågan talade sitt språk.
De gammalparlamentariska politikens.
$ä- och.
': folkrepresentationers ver socialdemokratiska kvhnorna blevo sen.
Den ekonomiska liberalismens f ö r s&amp;v&amp;hmrn i det dagliga livets x.
.
.
Därmed begynne alltmlera upproriska och: eniga.
Inom sin tid f örklarliga genombi ott i början Gng a och.
; det gamla partiväsendets avskriv vissa tongivande kretsar bland dem av förra seklet sträckte sina verknin-.
ning.
s %som de f öreträdesvis.
tongivan på alla omr %den.
Systomet var, gar in hade visserligen av lo j alitet mo t parti- ',, ---, ',.
* ', ' ' ' ' ', ' ' ' ' ' ' ', ' ' ' ' l
(Tillverkade under holliindsk statskontroll) Det är mig ett nöje att f$ bedöma den holländska fabriken Primulas produkter.
Dessa nätta, prydliga tabletter skola aldrig skräpa nei ett kök, men innehalla dock allt som erfordras för en kraftig, välsmakande och ändnda för våra tider verkligt billig soppa.
De bli goda genom att helt enkelt koka 15 &amp; 20 minuter i vatten och,.
äro fullständigt; delikata, om man vill kosta p &amp; niigon liten f örfinancle tillsats.
Anna Branting.
Stockholm 12.
1.
20.
Pris qo öre pr tablett om 2 marknadens förnämsta fabrikater.
A.-B.
Pelleiios l i r niirinf ibri ks Avd.-kontor, Skeppsbron 4, Stockholm.
R.
T.
24 95, 4463.
S.
T.
26 88, 78 66. rikliga portioner.
Primula-produkterna säljas i .alla väls ort erade konsumtions- f öreninga.r, speceri- och matvaruaff ärer.
.
GENERA.LAGENTER: LUNDIN, KRLEMER &amp; k Cm, Box 503, Stockhdm * de makterna.
Deras synnerliga för- Om kvinnorna förstode detta och till-, h en i pensionsnamnden.
Ändå ett steg amåt.
Vi h.a nu börjat ett nytt å r och nu iller flet a t t f a t t a nya tag, så a t t vår sak % föras fram till seger.
Med halsning f rån Alingsås kvinnoklubb: A.
E.; mågs att splittra människorna., i grun- lats att göra det, skulle de.
förnimma,, den fördärva deras karaktärer och to- talt ruinera, deras materiella utkomst-, rdöjligheteq skall m %hända en gång ibliva uppenbar.
När tiden löpt ut sin: lina och allting sammanstörtat, kom- mer omsider en uppståndelse.
För denna framtid kan .kvinnornas politiska frigörelse bliva en förl.ossare, .och visst är, att den åtn~instone borde vara det.
Ett tiotal år sedan fann sig en svensk riksdagsman från huvudsta- den föranlåten att i rik.sdagen tempe- ramentsfullt tala om " en döende maskulin kulturviirld ".
Häremot in- vande representanten för den sydsven- ska universitetsstaden, att han tvart- om hoppades pk " e11 ny maskulin re- nässans ' '.
Dleiina profetia har, sasom: en talarinna vid ett fredsmöte ut- I tryckte sig, förverkligats i varldskri- get.
Det som nu faller i spillror var e11 partiprodinlrt; ett foster av en hälft allenast av mianslrligheten, en byggnad rest av muslrelstyrkans representant, i mannen.
Det ar kanske därför allting j: till sist slutar med slags~n %l och blod- i bad såsom den enda förlösningen för i detta statsmannaskap.
I Ligger det darföi icke n %got symbo- liskt, n %got aningsfullt, ' en stor förvan- tail, uti den kvinnliga rösträttens blida framstormande just nix över ruinerna av, den gamla europeiska kult.uren, som i det längsta sökte hålla kvinnor- na borta från kamratskap i arbetet 1 utåt?
Det nya medborgar.sk.apet har kommit .av sig självt, oombett såsom j eii oundviklig sak uti deii stora nödens stund.
Detta betyder val, att det ar hela mänsklighet en, alla: och icke slavsinnet, den partipolitiska inaveln, som kan föda nya tankaar och fostra ett bättre släkte.
Det %r hög.
tid, att det vek,are sinnelaget i maiislr- ligheten f &amp; r intaga sin tillbörliga plats vid sidan av styrkan även i statslivet.
a att från dem borde i och genom det nya samarbetet utströmma den nyska- pande viljan att sätta humanitet i stal- let för våld och vald!
i våra politiska strävanden.
, ': Från kvinnokluhbarnas arbetsfilt Från Aiingsås.
Alingsås 1.viniioklubb bildades iiied ett 40- tal medlhimar.
den 19 febr.
19119 efter ett föredrag av fru Nelly Thuring fran.
Göteborg, I I början vor0 medlemmarna ganska intres- serade, men här som annorstädes började in- tresset a t t slappna.
Vi g@o dock ej tappt för det.
Kluhben höll i somras en 2 da.gars vallyc- kad fest, fastan vädret e j var av b %st.a slag, och ' fick klubben en beXillning av 175 kr., som kom kassan val till pass.
Under agita- tionsveckan hade vi e t t gediget föredrag a+ fru Anna Johansson-:Wisborg.
Vi halsa henne vallroin ' men åter till v %ra bygder.
En,, julfest gick av stapeln den 7 jan.
med ' omkring 50 barn, förutom mammor.
Arsberattelse Nynashainps soc.-dem.
kvinnokluhbs: rksamhet 1919: ~ e d l o m s a ~ t a l var e t vid h e t s börja; 55 och d dess slut 73 st., alltså en ökning av 18 st. nder %ret har hållits 10 ord.
möten med .24 ~otokollförda styrels~möten.
E t t offentligt öte har hg1lit.s tillsammans med arbetare- / mmunen k e d föredrag av redaktör Per Al- n Hansson över ainnet: " Demokrati eller ktatur.) '
.
överskottet från mötet tillerkän- ?s klubben.
Under den av C.
S. anordnade ~itationsveckan ' hade klubben ett möte med u Amanda Frösell som talare över ämnet: Kvinnornas ansvar som medborgare.
'.
1 % ett enskilt klubbmöte har hr Emil Nilsson hällit ett f örediag om JIZulturella spörsmål Vidarc har klubben hållit en stor och viillyckad son~n~arfest till förmån för sago- stiindsverksamhcten.
Gliidjande var a t t se jeii offervillighet, soni Gdde bland medlem- mania, allmänhete,n intc a t t f örglömma.
Sär- skilt vill styrelsen påminna om hr Oskar Karlsson, som nu och alltid räcker klubben Tn h jalpande hand.
Behiilhingen f r h f esten ble17.
kr.
553: 66, som genast överlaiimades till sago~tundskoinrnitt én.
j.
Klubben har u n d e ~ %ret.
h %llit flera f ester, E j a t t förglön&amp;na så ha vi fåkt in en av vilka.ha tillfört kassaii ett gott resultat, samt vAra klubbmedlemmar i f attigv&amp;rdsstyrelsen f ami1 jaf ester.
- *:., n. b. och 1 tr. upp Storf k l g e r av in- och utländska ngheter i Damkappor, Drakter ocb Kjolar ' l ' u .. I '.
.
.. Obs.
1 Bestiillnin~rar utföres.
till ' billiga priser.
till billiga bestbda, priser.
-, -
ANNA SPARBANKEN Alla slag av Bam.kafflrer.
Högsta gällande ränta.
U; klubbens självhjälpskassa har utbetalts sjukhjälp till fyra medlemmar.
.
.
Av, Morgonbris har under året försalts 972 exemplar.
.
Klubben har under gret inköpt ' 5 st. ande lar i Föreningen Folkets Park, ' Nynashamn, och har vidare bildat en f anfond,.
som nu visai en summa av 237 kr.
.
E n studiecirkel har.
bildats av 12 medlem- mar.
Ämnet ä r funktionaremas arbete.
och cirkeln sorterar under A.
B.
P.
Klubben har representanter i arbetarekom.
munens styrelse, i A.
B.
3 ': s V. U., i barna- v %rds:, fosterbarns- och livsmedelsnämnderna, i konstverksko.mmittén i fattigvårdsstyrel- sen och i kommunalfullinäktige.
Vidare har klubben varit representerad ge- nom ombud i arbetet för landstingsmanna- valet.
Klubbmötena ha i regel varit.
välbesökta och har förutom de löpande ärendena aven diskuterats en del .olika fragor samt förekom- mit uppläsningar och sang.
Styrelsen f å r barmed uttala den förhopp- ningen a t t det ' i&amp;resse, som varit rkdande under det gångna året, aven.
i fortsättningen rna kornma klubben till del.
under sådana förutsättningar hoppas ' ai, a t t ett gott arbete må kunna utföras till vart gemensamma bästa.
Styrelsen.
Från Falkenbergs kvinnoklubb.
Klubben bildades den 19 mars 1919 med 35 medlemmar och raknar vid årets slut 43 med- lemmar.
Klubben har haft 9 ordinarie möten, alla väl besökta och ha de varit präglade av en angenäm god stämning.
Den deltog i ar- betarekommunens l-majdemonstration med eget standar - för fred, avvipning, skilje- dom - totalförbud.
Klubben deltog-i en protest mot regeringens allt för stora eftergifter för rusdrycksintres- set och sände en resolution med vädjan till re- 4 geringen a t t främja nykterhetsintresset.
På Svenska freds- och skil jedomsf örenin- gens arskongress i Jönköping den 22 och 23 juni var klubben representerad med ombud.
E t t offentligt möte anordnades ' i novei * er med fru Anna Johansson-Visborg som talare, men vax mötet dåligt besökt till följd av det svåra vädret.
.
.
Klubben hade i jul anordnat en större barn- fest i Folkets hiis stora sal.
150 barn och ett 20-tal mödrar hade infunnit sig.
Därvid bjöds på musik, en vacker tabl&amp;, danslekar samt kaffe, apelsiner, äpplen m. m., allt för en av- gift av 25 öre.
Småttingarna syntes.ock$ &amp; glada och belåtna.
E t t 30-tal .ex.
av Morgonbris säljes varje manad.
Som synes ä r klubben ganska livlig, men behöver ju råd och hjälp .någon gang, helst i form av föredrag av nhgon god talare.
ed hälsningar till kamrater landet runt.
J. C-n.
Sekt.
, Haosta fnl~ninasrän~a. '
, Liksom iiven SVEA för .bordet, stekn ' ig och bakning.
amma cpovertriiffade Itisltd rom Wre kr!
.
Ordf. och .korresp.
sekreterare: Fru Signe Vessman, Upplandsgat.
85, 4 tr., Stockholm.
A.
T.
244 36.
Sot.-dem.
Arrika sot.-dem.
' krinnoklubb ar h m e r ordinarie möte 2:dra mbdagen i mhm den kl. 8 e. m.
S Folkets Hus ' C-sal.
StyreZsa.
, Eskilstuna kwinnoklubb avhhller or.
dinarie maten 1:sta mhdagen i v a j e mhnad: kl. 7.30 m. i Folkets Hua,.
~ l.
p n:r i 4. kvinnornas samorganisations e. i Sthlm styrelse sammanträder l.:sta onsdagen.
.
Styrelsen.
i månaden kl. S e. m. å Bryggeriarb.-förb.
3xp., Barnhusgatan 14.
Ordf. och korresp.
fru A. Frösell, Upplandsg.
47, 4 tr. Allm.
Bphgam sot.-dem.
kwinnoklubb iiv tel. 286 58. h U e r ordinarie möte första.
torsdagen i v @.
.
Sthllms Allm.
krinnoklubb (8oc.-dem.)
mhnad kl. 8 e. m. i Folkehs Hus.
- ' avbilller ordinarie mote 4:be a; 8ndagen.
&amp; yrels&amp;.
i varje mAnad kl. 8 e. m. Obs.
Lokal i D-salen, Folkets Hna.
V.asastadeais sot.-dem.
kvinnol klubb h m ord.
möh ' 1:sta måndagen och 3:dj Stockholms .Allm .. Kvinnoklu bbs tisdagen i v a j e manad ' kl. 7,30 e. m. ii lokalen, sångkör.
Repetition torsdagar kl. 8 e.
' m.
Upplandsg.
51, 1 tr. (Gustav vasa-autom&amp;nfl Uppbord ' och ins&amp;ning varje möte.
i Folkets Hus, rum J. Bestallningar ' mottager.
.
.
Bty~eZsen.
: I. köken L. Jiiderlund, Allm.
tel. Kungsh!
20 54, hudbyberg 3..
.
.
.
1 mlm &amp; ?fl9L - -- p ~un~sholms see.-denii hvinno.
S t ~ c h h ~ l m oW0i.a s hwinnokiiibl soc;: dem.)
avh8iler ordinarie aarnrnantrede klubb avhåller ord.
möte 2:d.e mandageii.
i [: sta ' .onsdagen i varje m h a d kl. 8 e: m., i varje m&amp;nad .. kl. 8 e. m.
6:t E~iksgatan.
21.
Ordf, Hildegard.
Ström, Rergsgatan 27; l !okalen 3 ' ' t&lt; ' Sodra Follrete Hua.
.
r 3rdf.
fröken Arma Svensson, G * dsgatm 10, m, 6.g; 3t6ckholm.
8&amp;pet8M1.
Föreningen f ö r Hembib.&amp;den I Stockholm avhhller möte 1:sta och 3:dje; orsdagen i va &amp; m&amp;naCl kl. 8,30 e. m.
(utom i d, juli och mg.)
i Folkets Hus G-sal.
Styrelsen.
Solna sot.-dem.
Itvinnoktublb hilller ndte 2:cire tisdagen i varje m&amp;nad kl. 8. e .. m..
Huviidsta Folkets Hus och 4:de onsdagen.
varje manad kl. 8 e. q .. i Hagalunds Folkets Bus.
&amp; jrelae.lc.
I.
.
.
försäkrinpsbest0nd: 43,250,000 kr.
fersakra fastigheter o .. lösöre i.
I B ~ n d S A.
M A R B E T E I -.
.
- -,.
~örsäkrin~sbsstånd.
: 160.381,80~.
kr.
.
- Vänd.
. '
~ till r ombudet, i.
otteti eller vederbörande anstalt.
Stockholm.
.
.
.
. '
