# ID: svediakorp-per2460
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1920
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 19,822
# sentences: 1,758
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Zorn: HEMBAKN.IN6.
Darrande bleka s&amp;irneljus .glimma i julenatten ....
Färden går: snabb genom skogars sus,.
går .över frusna .. vatten t / / / en koja, som vantar varm fram.
.
med strålande Ijus på fönstrets karm.
.
. '
Tankarna söka älskad härd.
fjarran från .hårda strider.
Framåt ständigt går nu vår .. färd; medan.
ur mörkret skrider.
tyst i en längfanJ som ej har namn barndomsminnet ur glömskans famn, ',, ' Aren glida ' oss snabbt.
.
förbl; hjärtat är jamf detsamma.
~linc~a emot r oss en julmelodi börJa vi .åter att stamma.
barndomens ' sång om: fröjd och frid, hårda ' strid.
.
glömma v i livskampen^ '.
.
.
...
.
.
.
G.USTAV.&amp;TROM~ ... i.
-.
,,.
. '
.
,.
.
,.
.
.
.
.
.
.., .. -.
i:.
MORGONBRIS 2.
, -.
.
.
.. .... -.
.
- .. &lt; '.
.
.. ._ ..... .. e..
.
.
.
. '
.
.
.
.
. '
.
...
.
y:,,.
.
.
s: ..... -.
.
.
,.
' j *.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
...
-.
.
.
.
: _:.
...
...
.
&lt;:.
.
.
.
-.
.
- ....
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
....
. '
.
.
..;.
e.
.
:.,.
.
.
.
.
T.;.
- t.
.... .....
.
..:.
.
.
..,.
. "
.
.
I.
.
: '.
.
.
* ...,: .J.
.
.
.
- .. -.
.
.
:: .&lt;&lt; () ter,; vaqe.fi l:åg:,-omsóm s.ol.,: omsom ':, skugga:;:. '
.e.
.
.......
.-.
.
:.
.
.
.
.
.
d e .. I. e.
. '
.
.
:.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
; ....
.
!
.
.
.
.
.
.
.
r.
O..)
.. a Karc Hjalmar Branting, du lär snart aven för tankar, som du givit ditt fylla sextio år.
Ha åren verkligen hun- hjärta.
Men du svek icke.
nit bli så m h g a sedan din gossegestalt.
Nu star du inför detsista valet som skymtade förbi mig i min ungdom och betyder me&amp;.
En ungdom kan vid jag såg utkorelsens striilglans lysa .runt skilj oyägen väl j a en b.ana ' från vilken din lejonman?
Ingen anade då att han, eller hon- senare måst$ v ' ända för ljusringen skulle komma att lysa över att vara ' sitt samvete.
.trogen. '
Sextio: ett trosvittnes änne.
Dina anlag lova- aringens samv.ete ' .b juder honom att de dig en glänsafide ' vetenikap @ bana fr %n vilken ditt samvete bjöd dig att vika nar du blevvad ain klass då kallade dig: en drömf örledd f antast eftersom den.
icke ägde någon möjlighet att inot dig slunga ordet ' ' lycksöka- re ", nar du lämande allt, som in- cm denna värld kallas lycka, för att följa din genius.
Huru ljus var den ' tid d % du drömde dina stora drömmar och åt deras förverkligande gav din ungdoms tro och.
hopp, dina mannaars vilja och verk: Nu .fal- ler eftermiddagens sol över din ag, dar du går fram halsad som segrare av de skaror dem du lärt först att längta efter, sedan stiga cpp emot det ädlare människoli- vets höjder.
Men det a r icke en segrares blick, det ar alltjämt en drömma- res, man möter då m.an ser dig strida i spetsen för dessa skaror.
Du känner med vemod att dessa skaror äro mycket annor1und.a an den arbetsadel om vilken du siat!
Ljusare var den tid d % du var " avfällingen " friin den klass och Zorn: MODERSGLADJE.
den tro i vilka du föddes, d % din ljusgestalt gick i spetsen ' för en liten vara trogen de tankar, haii givit sitt hop langs de branta stup dar vägen mö- innersta liv.
Så vinner han ratten att dosamt banades till den höjd.
dar ett varna, ' ilär han ser sina följesvenner människovärdigare liv skulle uppstå.
förvilla sig mot de trask, dar partier- Allt större blevo de lidande och bidande nas krig slukar de st.ora idéerna.
Må skaror i vilkas ögon ingen .. som ' dwkun- du fortfara att göra sagan till sanning, ' d e.
tanda hoppets ljusa varme.
.
.
.
':.
. '
d.: '.
.
: o ', i, ..
.
; .. ', ' - _.,.
.
.... -.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
-.
..:;.
i Följande djupt kända och förstgende artikel och ditt förtroende till de över alla till Branting av Ellen Key.
" " vi CamGt ur h6 jda idernatiordla känslor- Vecko journalen och ' G,, h % härmed ': velat na hos, dina stridskamrater bley.s&amp;ket.
giva våra läsare tillf alle Dtt taga del.
a$ * ' don- Under vaildskriget bsvo slagf alten samma.
gravplatser ej endast för vänner utan ' .....
.
.....
:.
.
,.
.
:.
.
-.
o, 4$ garnas *, tjut den .ljöd.
De tankar %för vilga du ytnder snart fyra årtionden kampat det n u att icke svika, aven om du ' .skulle ' stupa.
Du vet att du tagit miste på vissa idéer, som p &amp; vissa man.
Du har sett de senare falla av, de förra omvandlas.
.
Du har nöd- gats bara mötet med lögnen och avun- den, tyivlet och .. hånet.
Men du ' har ' ännu e j .. mist.
.$n bl &amp; trosblick, ty du vet a t t p å stigen.
du röjde träda nys och a t t.
bygget av viigen, som.
skall fortsattas av nya nian.
Lösenord och verktyg .v&amp; &amp; Xlen. '
f ka ' m å t ä r det bud, som ini bestämmer socialismen, såsom det en gång: bestämde liheralis- men.
Hövding ar endast den, som tidsrösternas sorl kan sar- skilja tidsandans sus.
En sådan hövding, är allt jämt du, Hjalmar Branting.
Under de senaste tjugu aren har jag ej ens sett dig tjugu flyktiga gånger.
Men var g %ng såg jag att trosvittnets glans allt-.
jämt dröjde kring din panna, glansen av den vissheten att 9 ' - - efter natten kommer alltid dag cch såret läks och sorgen har en ande.
Glansen ar dampad av den ve- modiga vissheten, att du, liksom andra vägledare ur träldomens land, aldrig själv kommer i n - i de fagra ängder, du bebadat.
.
D i har sett dina drömmars rike gulna mot höst och ett nytt släkte ytiigt lapp ja ur förkunnelsens ström- mar.
Du har .sett medkämpar f alla och dina vänner glesna.
Men emedan din blick s %ndigt.
iir riktad mot morgonljuset kan ien - i djupare mening - al- irig slockna.
Om några hundra år, nar socialismen tillhör historien, em.e- dan dess stora m61 äro niidda, då skola barnen i vårt land läsa om Hjalmar Branting såsom ' de nu läsa om Engel- Over sagan om hjalten, som blev dödare av brekt och Sturarna och Vasarna och vägen l %g ömsom sol, ömsöm skugga, de vidunder, som bo .i demagogiens lära att han var huvudet högre an allt men ju längre vägen blev, dess säkrare tr ' ask. '
Nar dii - som den förste socia- £olket under den tid i vilken han levde.
var förvissningen att p &amp; bergets topp listen i riksdagen - under 1890-talet Liksom dessa stora hädangångna för- väntade: svalka och vila.
Aven från höjde din, ensamma röst mot det sam- blir dn en ledare och hjälte.
för de de .djupa leden började du höra klang hällsvasen, ' som präglade detta tids- tider som följa dig efter.
ej blott friin bagar men aven från lyror.
skede, då .fröjdades man &amp; t den starka.
Och för de sjungande såväl som för unga stiimma, som .icke sjöng tidens de stridande var du den förlrroppsli- lov,.
utan föölmnnade dess behov av gade offerviljan, den heliga vi1 ja som omvändelse.
Din stamma ägde .samma.
" Ingen kyrkovag finnes, dar ej eld i sin glöd smälter samman tron * och klang av visshet som Davids n a r han eller yxa gick före.
Så är förloppet även i den andliga kraf t.en, ratten och mlakten.
Siisom stig- gick mot Goliat med endast ' bäckens världen.
Dar först den ensamma yxan banare och vägbyggare nödgades du s t e a r f ö r s i n slunga.
Men den flug- klang, dar går nu mängden med fanor bruka många svaga verktyg.
Du såg surrande tid i vilken vi d &amp; levde var ' '.
och fanf.arer.
svik ' ande hopar följa stigar, som %ter ej lätt att över+östa med en ren musik.
(Ur ' ' Tankar '.)
EllenKey.
buro nediit.
Men du tröttnade icke, Och.
aven din stamma måste mista ej ens nar helvetets portar.
öppnades Davidslrlangen nar det blev under rar-
, MORGONBRIS.
.
.
.. En gammal historia anyo berattad.
Så heter en ny bok.
av Ivan Oljeluiid, Känner någon igen detta!
Hur mån- utgiven på Tidens förlag.
Denna bok gen gång har man inte tankt och kant har allmiint uppfattats som en omvän- detsamma.
Och helst av allt velat delsebikt fran un&amp;ocialism till social- saga: j a g liar ingenting at.t ge er, jag demokrati.
N %, den uppfattningen kan ar själv en behövande, en fattig.
Jag man f %.
Men man kan .ocksa ta den vill gå hem till min kammare, stänga mycket enklare och mycket - dju- min dörr, rannsaka mitt hjarta, fostra pare: människoandens frigörelse ur mitt omdöme, vidga min &amp; nlxets, vanetänkandets idissling och ur frasens bliva en personlighet och en sannings- billiga famntag.
Det &amp; historien sökare, e j en opersonlig eft.ersagare.
en .man, som den phtvungna fan- gelsevistelsen gör till en tänkare, en seende .och sökare - i motsats till så många andi.a, som d a r i f r h utgatt som storskrav1,ande makty- rer med monopol på den enda ratta sanningslarans förkunnelse.
Vad Oljelunds bok kunde lära oss mycket, om vi bara yille vara sa snälla att läsa den.
under själv- begrundan!
Om vi ville bita i det sura äpplet och helt varligt tanka efter: tänk om det dar och det där passar in p % mig?
Det vore för be- dröiligt.
Jag får lov att ge akt p % mig ' själv ett litet grand - inte bara p % andra!
Det a r just detta, som ar det vi- tala i O1 jelunds bok: sjalens brin- gande till mognad inifrån, genom förnuftets klara röster och ödmjuk- hetens stilla viskning inför proble- mens storhet och mångsidiga sam- mansättning.
Bara i en sådan liten situation i boken, som dar Daniel står p % tribunen och talar och ta- lar.
.
.
Men efteråt kommer re- flexionen .över.
vad han e.gentligeii uträttar med detta.
Nej - ',) det skall bli slut på detta förbannade pratande - - ~ l l e r kan du saga mig vad jag utrattar för gott med.att ranta 7mkring och .h %lla föredrag i den g a d a.
inkörda trallen9 .Se på mig, se p % alla dessa.
agitatorer, som far land och rike runt och spänner ' upp.
partiernas lyckohimiar som, ja- panska.
parasoll!
Man kommer som en prov- ryttare med slialltåget i.
sista minuten, rusar upp p &amp; talarstolen, och sätter apparaten i gång; ' det gnistrar, fraser och smäller en tim- me, publiken sitter d i r fulldundrad och blän- dad, nian slår locket i lådan och bockar sig ut, river %t sig pengarna, pratar strunt med ar- rangörerna och far till nästa marknad.
Men kanske dar s a t t ett gråskagg på första banken, böjd av arens slit och släp.
Han har dragit upp en skock barn, han kanner livets hårda san- ning.
Han skakade kanske på huvuilet nar fyrverkeriet var slut; Har du tankt på a t t du och jag och alla andra revolutionära ung- domar borde gå ned och satta oss vid hans fötter.
Nar jag tanker på det, ä r det kom- plett, sl.ut med d l a föredrag.
- Om alla resonerade som du, skulle vi inte ha haft n %gon arbetarrörelsa här i landet.
- Det fanns en tid d % e n ung, rödkindad ovederhäftighet var.
ofr %nkomlig, då.
den okunniga optimismen var nödviindig; men den var naivt ärlig och uppriktig och den var laraktig och: utve.cklingsduglig. '
Nu ha vi urartat till steril.
jargong.
Det iir skillpadeq! '
.
.
...
--.
.
s 3.
ten.
Somliga ha stelnat i " rosenröd.
ohistorisk okunni&amp;het ", för att citera ett yttrande av en partivän.
Andra ha blivit stinna i växten av tidningsvis- dorn.
: och.
mötesprat,.
men fattiga i andeii.
Men de flesta ha helt enkelt blivit va.d de orkat.
Om lusten att.
tränga djupare funnits hos dem - ja?
dS, ha .de orkat mycket.
Ty där lusten finns, aven om de yttre f örhållandena äro vidriga, finns ingen anledning till misströstan.
Omständigheterna kunna val mycket försena och hämma en sjals utveckling, men al- drig helt förkväva den, n. b. om den verkligen v a r ntigot.
.
Men.
dar icke lusten finns, dar måste den väckas.
Och d a r f ö r ar det vi haft våra möten med föredrag och föreläsningar.
Bra och mindre bra, sett efter vad som står till buds.
Det är ingen högre visdom, i de flesta f all, ej .de eviga sanningarila, som förkunnas på dessa möten, det &amp; r f r a g m e n t av visdom och.
sanning, åtmiiistone b ö r det vara så; av vetande, viljande, kunnande.
Sedan ar .det d u själv, ärade läsare och åliör:are, som skall ta hand om ditt innersta vasens utveckling - det kan ingen annan göra.
Ty det är ej frtiga om s %dant, som man får Lara sig i skolor eller genom att slå i. lexikon.
Skollararvisdom lida vi ingen brist p % varken inom partiet .ler inom det borgerliga samhälle, som omger oss.
Nej, det a r det personligt subtila, från Pål och Per .vasenskild+, som du själv skall dra, ga upp och ansa hos dig .- med fasta: händer och kritiskt sinne .. Våra, primitiva instinkter Gro vara besvärligaste antagonister.
De förleda oss till fadda samtal, hand- lingar, f örströelser.
.
.Och det.
sublima ä r dagligt tillstand blott för snillet.
För genomsnittsmaniskan a r plilrten och ansvaret den största .. levnadsfor- men.
- det sublima, i det.
tysta!
.
.
.
Först genom den personligt förnär: vade .vissheten att " lyckan är.
en ini billniag och lidandet.
en verklighet ' i blir du mahända helt den ' nyuppstånd- na manniska, som s e r d i g s j ä l v. DA.
ar - du färdig med det.
lilla jag- problemet, som gjort .dig i egna .ögo,n.
s %.
rilarkvaedig,.
du gör.
din.
garning, om än aldrig sa iinga, med stilla ro, eftersom .just den garningen blev din.
Du ar en lank-i en ked j a,.
ingenting-.
mer,.
.
men.
heller.
ingenting .mindre.
.
.
.
-.
.
Jul.
; a S t.
r ö.
m.-.O:ls s o n. '
.. l ' Zorn: MONA.
och - jag ber er, mina aliöra.re, g % hem och göra detsamma.
Fö.r den s o d icke rädes att se san- M g e n i ögat, aven om denna sanning a r f ör honom eller .hans " bekännelse ' ej allt igenom behaglig, skall I n y j ' o r d %Ii en verklig upplevelse.
Den ar dessutom icke blott en krönika, den a r glimtvis ett konstverk.)
g.
I fängelset försöker Daniel f % den sniglande tunga tiden att g % med att skriva.
artiklar och dylikt.
M e n det g&amp;r ej, ty " man maste ha ro för att arbeta, icke blott stillhet ".
Ja, det ar just adetta.
Ro och stillhet.
For att läsa, för att tanka,, för att fraga.
.
Det är detta vi icke, ha haft un- der ' dessa arbetarertirelsens biytnings- &amp; r.
I .stort s.ett.
'.
Bärför ' ha sa ~ t a y.
i.
i.
~ @ x- ~.
.
~ t ~ ' ...
.
.
...
.
.
.
.
.
.
-.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
: ...
.
...
.
.
.
.
.
. '
.
-.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
-.
.
,.
.
Från Mårtens till ' jul.
Av H e d v i g S v o d e n b o r g.
.
t.
Detta hade inte hänt direktör Bengt För se bara hur.
hela Beckagtirden.
" Med mig?
ingenting.
Och skål, Månson på många %r och nar det ' nu itår p &amp; t$ för.gassen och kurtisera dem, E: amle skamtare. "
hände så blev han rädd, spökrädd, sllra helst .$ar.
det stundar till Mårtens Men att rodnaden .steg upp under skulle man ' kunna saga.
- och jul.
.
.
c iirektör Bengt Månsons f ömt högrödla.
Han hade börjat t a n k a och, han Och i. din förtvivlin, d &amp; tårar och 2 ly kunde ju i n g a se, inte ens hans för- kunde för sitt liv inte .förklara v a r- iasa rinna i kapp - i den disiga blåsten, 1 romna hustru, som dock.satt och undra- f ö r han .tänkt e, eller ur vilka dunkla menar du att ' det gjorde dig alldeles (le på om inte ' pappa "; nar allt kom kallor hans tankar sprungo fram.
Men letsamma om.
du s % ock bleve slaktad, (Imkring,.
drogs med spanska sjukan, faktum ' var att im voro tankarna dar Lappad, knaprigt brunstekt och upp- i Sör hian var sig så, rakt olik.
Han hade och att de oroade honom i högsta grad.
äten, för då finge du atminstone kanna j ju inte givit henne en enda förebrilen- Bred ' och saker hade han slagit sig lur det kanns att ' bli riktigt varm en le blick under hela middagen och det ner vid middagsbordet, som dignade; %ng.
.
.
fast champanjen kom in alldeles ' för under mer eller mindre, snarare mindre, - - -; erit.
Det såg ju nästan ut som om han smakfull kristall ' och silver.
Medan det champanj, utan ens märkte det.
" W, blandande, pinande elektriska l juset, l jupa burgundern, len som sammet, Och det gjorde .han inte.
heller, för kom allt levande, såväl människor som .arm som en sydliindskas blick, hör just len dar lilla envisa ' tankens skull, ty blommor, .att te sig skugglikt bleka ocli: amman.
med den helige Mårtens- dag, len fortsatte alltjämt a t t minna honom overkliga.
ten saken förstod de epikureiska mun-) m tider som gått.
Om det var nar han ' mötte sin hustrus rarha, redan p &amp; sin tid ", sade översten - - - slocknade blick, - hennes retsamt enkla) ch höll upp glaset mot ljuset, " eller Minns du, a t t p % den tiden var du dräkt och gammalmodiga frisyr, som rad a n e r ni, h r direktör 4 ' Lock en riktig liten människa, du varken pärlor eller diamanter maktadc " Jag, jag ", stammade direktör M b ' a n k t e och d r ö m d e och var med- ge glans, som den första tanken koir lon, liksom .väckt ur en djup sömn, reten om att du hade en odödlig sjal, och knackade p$, visste han inte.
Bara " jag trodde att Mårtens gås hade n&amp;-) ch nar du hade något att ge, sä gav att den kom stickande, mellan bullran-; ot med Meartin Luther a t t göra.
Och tu av ditt fulla rika barnahjarta.
Men de skratt och klirrande glas.
med er lan och munkarna?
- - - var del lur gick det sedan?
liten fråga.
Med ett helt oväntat: nte något trassel mellan honom och - Som en grant målad kuliss.
h &amp; du - - 9 9 ' - Mins du 4 Ilivit, med en nog så gentil yta, men Nar du bräddfyller din stol, i stads " Jo jo men san ", log borgmästaren itbar du på avigan, så finner du bara fullmäktige eller sitter som ordf örandc " det var nog inte utan., Men firande1; ackvaven.
Och för varje pinnhål du i bolag och kommittéer, eller i brokig2 w Martens gås ar betydligt äldre an så lått i höjden, har du lämnat något av band och insjgnier intar hedersplatser Det var visst till minne av en katolsk iet som, en g %ng, var ditt verkliga jag, i din orden, eller nar du, som nu, ä1 kardinal, eller - - - &gt; 9 .. ïakom dig.
värd i ditt mka-g-n-i-f-i-k-a hem, tan I detsamma kommo de små svartvit2 Som liten pilt hade du en egen över- ker du då någonsin på den lille frusnc ~ppasserskorna ip, bärande gyllene ste; ygelse och den lille gåsvaktarenbar pi parvel, som gick i vall med gässen läng1 kar på silverne.
f at, och herrarna fingc in personlig stolthet, som han inte.
pru- med dikesrenen.
annat att tanka på än Mårtens-firan; ade med.
Men sedan dess har du lart Kan du höra hur hcmski; vinden spe lets ursprung.
lig bocka och buga, slingra och hålla.
lar flöjt i pilebuskarna och bl %ser basui Men till varden kom åter den lillz granna tal, o£ta mot ditt bättre medve- i de gamla almarna, som stå vakt krin (tanken stickande med sitt: - Minns du tande, tills att d u lyckades tala ihjäl Beckagllrden, som ligger likt en lockan nar solen antligen dalade och fargadc h t biista som .fanns inom dig.
Och ju de oas där borta vid horisonten.
ärgig takas i purpur och guld, att di Elere dekorationer .du fått utanpå, ju Dar inne är varmt och gott, d ' ir innl redan stod p &amp; pass bakom knuten f o tommare har du blivit i ditt .inre.
Och spinner katten och där - får man äta ocl att slinka in på den kringbyggda går om det k a n lanaa dig till y t t r e ara sova.
Men ännu är det många timma: den; så snart som du ansåg att du vå och glans, s å kan du nog racka den till dess.
Inte förrän Beckaggrden gade visa dig.
Ja, och så kom du di lidande mänskligheten en hjalpande argmossiga tak färgas .av den nedp %en in till den gamla ugnen, utsirad me (h-d, men har du nagonsin skankt alla de storm-solens brand, far.
du gå hem hela skapelsehistorien p % de stora järn de hundrade tusenden, som frysa anda Träskorna äro så tunga av lera ocl hällarna och som vällust kände du var in i margen, utan utsikt att n &amp; g o n- dy, att de knappast g &amp; att lyfta frål men tränga in i din sjal och som i el s i n nå.
den värmande ugnen, en enda marken, och så stora, att fötterna skval dröm satt du och såg p &amp; den fyrkant.igi h j ä r taa t s tanke, sag har du - - -.
pa i dem, tröjan ä r trasig och mössa] järnhallen, dar Adam, Eva, ormen ' od utan skärm, och dii fryser så att du h t äpplet spelade d g o n slags komedi ":, eld B&amp; &amp; Månson tog servetten och tor- kan första att man kan leva, när de skenet inför din sömniga blick.
Och s; kade sig i pannan och så reste han sig, känns som is, ända in i märgen.
Oc: fick du grötdoppa och ville inte byt: han den glansande talaren, som just med avund ser du p5 de feta gässer: varken med gass eller förtrollade prin tack vare ordets makt kommit sig upp, som g % där och vagga och snattra i si: sar.
och höll ett tal.
Ett ytterst markvär- --- varma, duniga skrud och norpa läckel digt tal.
Ban berättade om den envisa heter vid den ännu grönskande dikes Skratten hade blivit bullriande oc: tanken som kommit och h a c k a t pH, kanten.
kvickheterna tungfotade, medan ång om minnen som stigit upp ur dunkla Och du drömmer om sagan som mo av stek, vin och döende.kryssantemur djup, om den 1ill.e gasvaktaren som Bengta b.mkar, berätta - om de sj1 fyllde rummet.
levde ett liv vart att levas och om den prinsarna, som blevo f örvandlade ti: " Se på Månson, " skrällde disponer stenrike direktören som inte levde alls.
vildgäss, .medan du för din del, tycke1 ten, ' som såg ut som en nötknappart Och o.m lidandet i världen, som vi trots att den största 1ycka.som kunde hind " han sitter ju och drömmer som en un hjalpande, milda händer de flesta av dig vore om en f6 komme och gjord flicka i midsommartid.
Vad ar det me1 oss dock aldrig r i k t i g t anammat.
dig till en g&amp;.
hmam 9 ' ' Samt att just denna Mhrtens afton, till i-.
... .. .- ' ' ' ' ' ' I h t - ' ' ', ' a
vilkens ara den nu än firades, blivit till en milstolpe, till en n y minnesdag.
i hans liv.
Och sa drack han med: sin lilla ur- blekta hustru, som trots livets skiftnin- gar.
alltid f örblivit sig själv, samma blida, rättrådiga och anspr5kslösa kvinna.
En skål för henne som han vann, in- nan han ännu hunnit bli förtorkad i sitt inre och innan den yttre: glansen blandat h.ans blick.
dagar och han vet p &amp; pricken vad huset, förm&amp;r. "
.
J a visst visste han ' det.
.
NU skulle det bli - gamla färgglada bonaderna p &amp; väggarna i stugan; jul- kager med sjptton uddar p&amp;, spettekaga med svchska - flaggan i toppen; bok- vedsbrasa i den öppna spisen, som han själv latit mura upp i stallet för den gamla ugnen, men med järnhallarna med skapelsehistorien inmurade i vag- gen; dopp i grytan i köket och julbord i Lillkammarn.
0c.h de skulle alls inte bry sig om honom, utan bara gå till sina sysslor, medan far och han - gick ut.
och tittade på djuren ett slag.
Nar Bengt kom in i stugan, ett par timmar senare, andfådd och varm,.
se- d.an han och faderii lagat att djuren fatt- dubbla ransoner och de gått runt agor och gard för att oe att inga red-.
skap lago ute och skrapade, fann, han allt färdigt att fira julen, just s å som han mindes det från den tiden hin.gick och vaktade gässen.
Ty aven om fat- tigdomen bet hårt i knutarna ibland, s &amp; nog hade det .alltid funnits både ö1 och sovel, ljus och varme, nar julen kom.
.
Några egentliga julklappar f örekom- mo inte, för det a r svårt att ge till dem som inte kunna ge igen, men e t t litet paket var Cär i alla fall och det var till fru Elidla.
Och då hon fick se det, var d e t ett ogonblick som om all den varma gl-ädje hon känt hela dagen flu- git sin vag.
Hon såg med ' det samma, ' att det inne- höll ett etuioch förstod av gammal er- farenhet, att etuiet maste g ö m a något dyrbart smyclre.
Inte var det något för henne.
Hon kände själv hur löjligt det var nar hon gick omkrin.
som en slags misslyckad skylt f ör firman Månson- och Holt.
Men nar hon öppnade etuiet, så fann hop dar alla gina gamla smycken, både pärlor och diamanter, och på en h p p hade Bengt skrivit, att hon gärna fick offra dessa kalla stenar, som s % många gånger kylt henne anda in i hjärtat, för dem som sakna bröd;.
' ' Men Bengt då, Bengt då, lilla pappa.
.
".
Och Elidas ögon blevo s % skumma,.
att - de gnistrande stenarna försvunno som i en dimma.
Medan Bengt helt godmodigt.
sade: " Nu tror jag sannerligen, att mamma Elida blev verkligt glad. "
' Men från den stunden ha.de.
Elida MAnson ingen ro i sin sjal, övertygad som hon var att hennes man bar.
på nå- gon smygande, obotlig sjukdom.
För se Månsons nyvaknande samvete trodde hon alls inte på.
Men ju tyngre och mörkare dagarna blevo, ju längre det led mot jul, ju lju- sare blev det i Elidas sinne.
Om hon också inte såg sin man oftare än förr, upptagen som han var med, firman ' Månson och Holt, som han skapat, och med de tusende förtroendeuppdrag som formligen haglade över honom, så kan- de hon dock att det liksom kommit en viss ro över blide honom o.ch hemmet.
Och då inga som helst sjukdomssymp- tom visade sig, s &amp; lugn ' ade hon ' sig så sm&amp;ninrrrom.
Zorn: HE1MLANDSTONER.
~ a ~ efter e n Lucia var det sed d ä r i huset, att p &amp; allvar ta itu med julstök och julbak och när fru Månson, skuld- de knotiga almarna, dar vinden blåste medveten och angsli.g, som vanligt, för- basun, alldeles som för!
: i världen.
beredde sin man p &amp; att .det nog komme Och så gingo de tvärs över de4 kul- att bli en smula upp-och-ner-vant hem- lerstenslagda, kringbyggda gården och ma en tid bortat - vilket annars .alltid i11 i en.liten smutt, med etterblå tapeter, varit signalen ' till en hel störtskur av dar direktören och hans pals knappast snubbor över fruntimmers städpassion kunde vända sig och d a i f r h in i lill- samt a t t direktör Manson försvann to- kammarn.
talt från hemmets horisont - sa skrat- " 0, kara hjartandes, a ' i har nu och tade han bara och sade, att det dkr inte ska i komma den har vägen ", sade skulle hon inte alls bry sig om i &amp; r. gubben Mans Bengtsson.
.
" Mor ar just För han hade redan skrivit hem till De inne ' salen ' och reder i ordning åt Gamla och frågat, om de finge jula hos er.
Jasså, " salen " och de bada små, gast- dem.
Och da.r stod mam ' ma Elida som fal- kammarna dar innanför.
Bengt kunde inte annat an skratta, då han tänkte p8 len fran skyarna.
Aldrig hade hon i sina vildaste dröm- hela den delen av huset, som annars mar kunnat tänka sig nagot sådant .. alltid stod last och o,eldad, och hur han.
Visserligen voro alla barnen flugna förgäves försökt få sin mor att inse, att ur boet och - - och - men aldrig de &amp; mer verkligen hade rad att bo i kunde hon tank.a sig Bengt jula pA hela huset.
Och fastan en stor gran, med glitter gamla Beckagården.
Och förbryllad och häpen &amp; g hon på honom med sina och guld, stod mitt i rummet och en bresa flammade i kakelugnen, så var i sm % slocknande ögon .. " Se så, mamma lilla "; log lian, " titta alla fall " salen " så dar ohjälpligt k !al, inte på, mig som om jag vore min egen kall och sjaUös, som stängda rum alltid --- vAlnad.
Ser du, allt sedan Mårtens har bli.
Nar hela gården gatt till tidig vila, Bengts mor lag just på knä och blåste jag gått i mina egna tankar.
Man vet ju inte hur länge man kan f &amp; behålla p &amp; elden, nar de kommo in, och måste satt Bengt Månson .annu kvar vid spi- De Gamla och nar de nu inte vilja hon ta tag i en stol för att .kunna .. resa sen.
" för att vaka ut de sista glöden ", som han sade.
Men det var nog mera för.
lromma till oss, så, få vi val komma till sig upp.
att drömma sig tillbaks till den tid, da " Ja, vällromna då! "
sade hon på sitt dem ' '.
.
.
" Ja men - i. Elida. "
hade så många litet tvära satt, medan de små - kloka h &amp; annu hade en vaken sjal, en sjal åter invändningar a t t göra, att de stockade Ögonen lyste som ett par julstjärnor av som efter ' några årtiondens sömn.
.
sig och körde ihop.
Varför ingenting glädje.
" Och de försthr i val, att jag började att ge sig tillkänna, Men så smilningom försjönk han i inte bryr mig om och vara kruserlig blev sagt alls.
dvala.
medan Adam och Eva, ormen och Och på julaftons morgon ' kom den med min egen son, hur gentil han an ' ' F &amp; han äpplet pil järnhällix spelade komedi in- store direktören och hans lilla fru bi- blivit ", tillade hon värdigt.
för hans dovna sinnen, alldeles som nar lande till.Beckagården med de han var liten pilt ' och vakba.de gässen.
gröna taken, som stuck0 fram, ' ' ' '
Hylhingarna f ö r Hjalmar Branting ..
De socialdemkatiska kvinnornas adress.
Hjalmar Br-ting blev på sin 60-års- dag så livligt hyllad, som; man kunde v.änta.
Från arbetarrörelsen över hela landet, från.
andra organisationer, från framstående man och, kvinnor ur de mest olika verksamhetskretsar, från utlandet strömmade hälsningar och hyllningar till honom och hans familj.
Att han fick tillbringa.
sin högtidsdag långt borta från sitt land och hem, i viktiga värv för freden och framtiden, gjorde att en hel del planerade fester och hyllningar.
här hemma måste in- ställas så länge.
Stockholms arbetarkommun anord- nade dock en fest på, Auditorium, som blev fullsatt till sista plats.
Bland de närvarande märktes ett " påfall ande stort antal.
av äldre och medelålders partivänner.
De.
kvinnliga partikam- raterna voro ocksa talrikt represente- rade.
Festen inleddes med musik av ett synnerligen väl samspelt amatörkapell, varpå följde sång av Stockholms arbe- taresångf örening.
Talet för Branting hölls av redaktör P. Albin Hansson, varefter arbetsrådet C.
E. Tholin i sitt föredrag gav iiågra minnen och intryck från arbetarrörel- sens äldre dagar.
Festeii präglades av '.
.. en varm stämning och avslutades med berg, F a l ~ n, Forshaga, Grängesberg, sång av kören.
Följande telegram till Qårda, Göteborg, Halmstad, Huskvar- Branting avsändes från festen: na, Hässleby, Hässleholm, Hälsingborg) Höganas, Jönköping, Karlskoga, Earl- 991,800 partivänner, samlade i &amp; ad, Krvtrineholm, Klippan, Eristian- torium ' till firande av Din 60-årbsdag, stad; Kärrgruvan, Kavlinge,, Lands- sända hövdingen och lramraten sina .. krona, Lervik, Les jöf ors, L j~sne-Ala,.
varmaste lyckönskningar till annu Lomma, L a k a, Lund, bsekil, lång levnad mea oss f ör socialismen. '
' Malmö, Matfors, Motala, Munkfors, De gavor, Som komma att överlam- Nacka, Norrköping, Nyköping, Nynas.
; nas till Branting vid.
hans hemkomst, hamn, Ronneby,.
Sandviken, Skara, äro konstnärligt vackra och gedigna.
Skattkärr, Smedjebacken, Solna, Bland dem intager de socialdemo- Spång&amp;, Stockholm: Allm,änna, Gamla kratiska kvinnornas en utav de fram- staden, Kullgsholmen, ', - jder, Vasasta- sta platserna.
Den är en synnerligen den; Storvik, Storfors, Surahammar, vacker adress, utförd av artisten Wil- Sundbyberg, Sundsvall, Svartvik, helm K %ge och inbunden i ett konst- säffle, sjöbo, Trälleborg,, Trollhättan, narligt arbetat skinnband av hovbok- Torshällla, Uppsala, vallvik, Varberg, bindare Hedberg samt av f Öl jande ly- Västerh, Viskafors-Svaneholm, Ystad, delse: Ahus; Ängelholm, Ängelsberg, Orebro.
.
.
Från De Förenade Fö.rbundens avd. H j almar Branting!
Mottag vår hyllning på 60-årsdagen 74 (Stockholms badbetjäning), Sv.
och vårt samfällda- tack för din kamp- Skrädderiarbetareförbundets avd. 68 fyllda, framgångsrik livsgärning för (Stockholms lrlädningssommerskeav- socialismens allmänmänskliga strävan delning), Bryggeriarbetareförbundets avd. 1 5.
Kommunala~be- till frihet och ratt åt alla: taref örbundets avd. 108 (folksk~esta- Från Socialdemokratiska kvinno- derskor).
.
.
klubben i Alingsås, Alnö-Nacka, Boll.- näs, Borås, D jursholm, Enköping, Förbundsstyr,elsen sande aven föl- Eskilstuna, Essvik, Fagersta, Fallren- jande telegram:.
I I '
.
.
- .. - 5 M O R G O NiB R ' I S.
Branting, Geneve.
sverges so~ia~demokratiskrt kvinnor sanda eder sin vördnadsfulla halsning.
Sverges Socialdemokratiska Kvinna- Vi ha i dagarna stads- och kommu- förbund: nalfullmaktigeval i 1,andsorten.
Styrelsen.
Sedan ett par år tillbaka ha ju kvin- Partistyrelsen kommer att överlam- norna enligt lag komrniul.al rösträtt och na en ståtlig adress, textad av konstna- rälrnas som medborgare.
Men hur ser.
ren Torsten Schonberg, och bunden i det ut i verkligheten?
Jag har har ett praktfullt skinnband, utganget framför mig ortspressen, vilken vimlar från hovbokbindare Hedbergs officin.
av valkungörelser och kandidatlistor.
Adressen lyder: S % har skriver v %r ärade högertidning: Hjalmar Branting!
" Det soc.-dem.
partiet i - stad uppta- ger på sina valsedlar för stadsfullmäk- I deii svenska socialdemokratins och tige-valet inga kvinnliga kandidater.
arbetarklassens namn bringa vi dig var Med anledning härav ha de soc.-dem.
hyllning.
Din trofasthet m.ot frihetens kvinnorna offentliggjort ett upprop ideal, din lidelse för sanning och ratt, till förmån för en lista, dar fru - 1 stå^ din livslanga kamp för ett rättfärdigt som f örsta namn.
Vidare meddelas, samhälle; din i alla skiften bevisade d,en borgerliga valmansföreningen att redobogenhet att satta in hela din ' per- på sina listor upptager, i båda kret6a.r- son i striden för de förtrycktas sak na, ett kvinnligt namn över.
och ett har knutit oslitliga band mellan die.
.
P@nen;.
tiii +dres&amp;.
...: under strecket, allt el&amp;$ överenkkom- och Sverges arbetare.
Med ' din över-.,.
melse med ' Moderata kvinnoförbundet.
lagsna klokhet, ditt i brinnande fejder.
: ...
.. beprövade omdöme ar du 1eda.ren och Engelskt lagförslag o k.
Reflexioner behövs inga, de göra sig liövdingen.
Den.
ömsesidiga troheten själva.
Och jag liker arbetarpressen, kvlnno- och barnarbete.
mellan dig.- och a &amp; ?tarrörelsen a r be:.
den ena.
kandidatlistan före och den seglad av artiondens harda men ocksa I England föreligger.
f ör närvarande undra efter, mest rena manliga listor, framggngsrika kamp.
ett lagf &amp; slag ang.ående kvinnors .och dock på ett,och annat ställe ett kvinn- Hell dig!
minderårigas användande ' i industriellt ligt na.mn instucket.
M.en d % annonse- Sverges Socialdemolrratiska.
Arbetar- arbete, avseende ' att.bringa lagstif.tnin- rar man gama ut: " Kvinnorna ha ga- gen a namn &amp; omrade i överensstam- ranterats ett mandat pa valbar plats. ')
parti: melse med internationella arbetskonfe- Tank så ' storartat!
Om man ' liar utsikt Partistyrelsen.
rensens konventionsförslag.
: f i a n ar- att besatta en 12-14 platser, sa släp- Den socialdemolrratiska riksdags- betarpartiet och speciellt-kvinnoorga- per man i ngder med en enda kvinna, gruppen uppvaktar med ett stort sil- nisationeraa ' har: berörda lagförslag det är väl demokratiskt så det förslår.
staikt motst&amp;nd:. %hom i viss man P % många platser stängas de helt och verfat, utfört av cicelören H.
Muller.
mött -.
inriebiir&amp;nde.
en för&amp;imrhg- av förut h&amp;llet ute.
Det a r ett vackert prov p &amp; vad, en, F:örsla- skicklig konsthantverkare kan utföra.
gällande sliyddsbestammel~e~ *.
och ' jag sitter och undrar: Vad Silverfatet ar försett med icke mindre get .innebar nämligen. '
bland annat, att tanka nu kvinnorna själva om allt an 134 namnteckningar och prydes av det vid induktriella ~nläggningar; dar detta?
Vaknar då aldrig deras sjalv- samma emblem, som aterfinnas p &amp; % " l- arbetet bedrives i skift, skall vara till- ständigh.etskansla?
.
Resa de sig inte l %tet att, utan - hinder av vid i 1901. ars i samfälld harm, nar d e se allt detta kets Hus.
.
Vidare öveflimnas ett i konstnärligt fnhrikslag haroni eljest: är aadgat, an- schackrande och köpslående med de- band inbundet album, upptagande f o - vända kpinnor och minderaxiga i två ras solklara rättigheter?
tografier au medarb.etarna i de ' n ' social- skift om 8 timmar.
Förslaget har bland Ahnej, en del känna väl demokratiska pre-en.
Albumet, kom annat varit: föremål ' f.ör kritik i juli- och g % kanske och göra sin plikt.
De fatt ett: tilltalande.
utförande, ar för: numret av ' ' Labour Woman ' ',.
.där .. det som fått nildeghorna niga väl och göres gällande) att arbetstidens lamp- sett med följande dedikation:.
tacka, stanna sedan för resten hemma.
,.
.
" Hjalmar.
Branting, den f ramstaen- liga f örlaggning f ör kvinnor och min- vid sin tvätt och sina hemsysslor och ' be publicisten och socialisten, kamrat.
derå ' riga är .av fullt ut ' samma bety- överlämna åt mfinneii att ensamma iigen tillägnad på, 66arsdagen av delse som arbetsdagens längd i och för sköta valen.
svenska socialdemokratiska pressman. "
sig samt att en avvikelse fran ' den Och andock, om alla kvinnor vor0.
Styrelsen för Stockholms arbetar- standpunkt, lagstiftningen har en gång vakna, så utgöra de ' den största val- kommun, som önskat hugfästa Hjal- intagit, måste anses, om än icke stri- mansk&amp;ren.
Man måste först % Ellen dande n ~ o t konventionsförslagets bok- mar Brantings 60-årsdag genom en min- Keps sorg över senare tiders kvinnor.
stav, likväl oförenligt med andan dar- nesgha, har av skulptören Adolf Jons- Pionjärerna, de sam fatt börja fran son beställt en byst i marmor av jubi- uti.
Enligt uppgift av Englands repre- början och som satt in sina liv i kam- sentant i presidiet för kvinnokongres- laren, avsedd att överlämnas till honom pen för våra fri- och rättigheter, de sen i Washington lär det ocksa vara personligen som en gard av tacksa.mhet ha hoppats på ett stoltare kvinnosläkte, sannolikt, att den omtvistade paragra- och vänskap från Stockholms organi- och de ha rättighet fordra av oss att f en vid lagförslagets.
behandling i par- serade arbetare.
vi med större ansvar förvalta det arv %terf örvisad f ör omarbet- lamentet blir Resultatet av den insamling, som de lämnat oss.
ning, .under det förslaget i övrigt kan iggngsatts av partistyrelsen för att Var går vägen ut ur detta slöhets- åstadkomma en penninggåva, kan ännu förvantas bliva antaget.
och os jälvstandiglietstillstånd, går den lagandringen intresserade ar- De av ej angivas.
Det torde icke bli klart kanhända genom det egna kvinnopar- betsgivarna hava enligt en i Internatio- förrän om ' någon v e c k, enär redovis- tiet?
nella arbetsbyråns revy atergiven tid-.
ningen ännu e j slutförts.
Omkrin g H u l d a F ' lood.
40,000 kr.
har emellertid kommit parti- ilingsi ' iotis anordnat allmiiii omröst-.
styrelsen tillhanda, !ett vältaligt ut- ning bland sina arbetare för att söka -- tryck f ör arbetareklassens känslor f ör utröna dessas stallning till frågan.
(U.r Sociala Meddelanden.)
sin hövding.
De nya medborgarna, '.
j. '
i u ', ' .&gt; ',, ' ' ' .C '
av Anna.
Björkman.
.
Havet 1&amp;g blatt.
Stranden rullade sig mot vattnet i gnistrande vita sand- &amp; sar.
Vid, fri horisont langs hela syn- linjen, utom att sagoön- i fjärran en klar dag som denna tecknade sin sva- ga, blhskuggade kontur mot den ljusa vidden.
~Atlantiss, ' sade en djup stämma, och en brun kraftig hand visade mot den, blaa skuggan.
Tvenne män lago ph stran- den.
E n ung kraftigt skön, med en bronserad hud, som smidigt spände sig kring idel muskler.
Hans f ötter och skuld- ror stödde sig lätt mot sanden, liksom saknade denna smärta kropp, danad för språng, be- hov av vila, och dess liggande ställning blott var en lekfull attityd för gudalika lemmar.
Knäna reste han i hög vinkel.
Blicken stig man ej.
Han hade lagt armarna skyddande över ögonen.
Solen brann ju på fäst.et.
Men nedanför armen skymtade en vackert tecknad mun med ett överraskande smärtfyllt uttryck i läpparnas vinklar.
Och ovanför den reste sig p &amp; den högvälvda hjässan en rufsig ragg av strävt, svart har.
Mannen vid hans sida, han, som talat, var aldre.
Bagge badade nakna i solen före den salta sköljningen i det blå- skimrande havet.
Man sag att han begynt kämpa ålderns kamp mot en annalkande kor- pulens.
Ett ännu tuktat hull hmdade sig kring- viildiga muskler, vars tydliga spel un- der den genomskinliga huden fordom varit hans stolthet och gjort honom till enbland m&amp;- h r e &amp; tr&amp;dd gentlemannamo- dell.
Bägge tego.
D &amp; bröt Ater en stämma tystnaden.
Denna .g&amp;ng en hög, salvelsefull röst, som lik- som mässade ord,, vilkas innebörd av- sttindet borttog.
Men d &amp; de bhda reste sig p &amp; armbiigen, silgo de p &amp; digra sten- kasts a v s t h d en grotesk grupp i vatt- net.
En figur - den mässande - klädd i svart långrock, med högt uppkavlade benkläder ledde vid handen en kvinna i langa, sida kläder .. P &amp; stranden vän- tade ännu nkgra vitklädda gestalter, män och kvinnor, aven de i ' släpande drhkter, och p &amp; sandkullarna satt en liten högtidsklädd menighet.
Nu red- de sig den mässande att neddoppa den vita gestalten, som fall?
pá knä och i det avgörande Ögonb1ickt; t gjorde ett ' svagt motsthd.
b högtidlig jag ej glömmer min vana att utnyttja varje tillfälle till ett gott löje ..
Ty humorn, min vän, den hjäl-.
.
per ett.
gott stycke p &amp; väg.8 %Den hjälper icke., den unge upp- tog hetsigt tillfället till inledandet av en.
ordstrid, ' förbighende den.
honom anvisade rollen av orwngsmakt.
%Hu- morn fralsar ej.
r ' Upprepningen kom med stigande bitterhet.
; Jag sade: lijälper ett gott stycke p &amp; vägs, den djupa rösten ljöd lika of öränderligt lugn.
&gt;Man blir aldrig fri frán sin evighetslängtan.
B &amp; ack bort och låt döpa dig., den aldre sökte alltfort länka samtalet i skämt.
&gt;Dit gAr jag aldrig, icke till nagot &amp; dant.
Men jag ville inte skratta, därför att varje religiös 1ivsAskådning dock är uttrycket för det, som trots allt blir tillvarons grundspörs- mal.
Att s &amp; formuleringen blir mer eller mindre otymplig är ju en bildnings- och utveck- lingsfraga.
Med andra ord denna religionsform är ett stadium p % livsvandrarnas vag och ett uppfostringsmede ' l som alla religioner.
S &gt;Du citerar min vän Lessing utomordentligt väl.
Vi äro egentligen i huvudsak fulls tän- digt ense, som s &amp; ofta ar fallet vid dispyter, och öva oss blott med en smula ordrj~tteri.
Och du följer säkert med,.
när jag fortsätter: mänskan finner hel- ler - aldrig den absoluta san- ningen, vilket begrepp kanske i sig är en fiktion.
Hon rör sig k e d trevande frtigor .. %Nej, här börjar var osam- Zorn: HINDAR.
stammighet s. rösten blev het-, sigt skanig, ' t y den unge gu-, Jag finner ingenting att skratta den, som annars föreföll s &amp; fullkomligt &amp; t., Och om en stund, medan en vag utrustad; hade en spröd,.
klanglös av rött genomskimrade de.
bruna kin- stämma, över vilken han &amp; tminstöne derna vid den ovana situat.ionen att i alla upprörda ögonblick saknade spela tillrattavisare gentemot en mo- herravälde.
%Ty.
jag utgår just från gen, dyrkad ledare: %Det är ju för existensen av en absolut sanning, dem det heliga och ända ett uttryck tror sålunda, att dessa fragor f &amp; svar.
för.
mänskoh jartats - eviga längtan att Jag hoppas, att dessa.
uppfostrings- medel dana för ett ändamål.
Men.du lyfta sig över sig själv %.
.Min munterhet når ju.
icke objek- utgår, vid början - f r h en negerande.
tet o.ch kan väl salunda icke d r a.
skepticism.
sF&amp;r da icke livet ett &amp; ndam&amp;l, om Därborta.
kunde du finna lämpliga förm&amp;r höja sig till högsta mänskan föremtil för ditt ingripandes, han pe-?
s möjliga hllkomning kade p &amp; en rad skadelystna ynglingar,.
som mitt i kretsen av .de invigda &gt;Det räckerhte.
Jag kan inte vara följde akten med glhpord.
och h&amp;n- hjälpt med mindre än jag kan räkna skratt.
.Annars far du ursäkta, att med eviga syften., om ocksk.
du känner dig en smula (Forts. å sid.
13.)
~Baptisterr, sade hter den djupa stämman,. '
och ett tyst, skrockande skratt ljöd f r h hans läppar, sá länge ceremonien varade.
Den andre följde ocksh akten men med ett surmulet allvar.
%Var har i dag ditt goda skratt tagit vägen??
den äldre nöp ynglingen lek.
fullt i skuldran,.
d &amp; han vid dopets slut vände sig mot denne och siig hans allvar. '
' ' '
Av Ann Margret .Holmgren.
Kara läsarinnor av Morgonbris!
om det verkligt värdefulla i livet, det sedan framställas t. ex. till konuriunens Ofta drömmer jag de fagraste dröm- som kan skapa mer lycka i varlden.
styrelse eller andra myndigheter och mar och ofta slå de in.
För 20 år sedan För det kan nu en gång inte nekas vinna gehör genom sin samlade styrka.
drömde jag att Sverges kvinnor skulle att med alla våra brister - .och gud I) essa ' lokalföreningar i ett medbor- först % att det var orättfärdigt a t t de skzll veta att vi ha många och stora garförbund skulle bli en slags kultur- inte hade rösträtt i det land, dak de brister - så ha vi dock i regeln mer centra för kvinnorna där deras kun- voro lika nyttiga.
medborgare som längtan efter lycka och efter trevnad skap kunde ökas, ' och där ' de kunde männen, och att det var till skada för omkring oss an vad mannen ha.
Vi ha hämta nya tankar, vidare intressen och det allmänna.
att kvinnorna inte hade mer känsla och aktning för livet, för goda lärdomar vare sig .bokliga eller @ got ansvar .av hur det stora gemen- hemmet, för barnen.
Vi äro mer om-.
praktiska.
Tidens stora rörelser skulle samma hemmet, fosterland .ej längre bli dem främmande, och lrommun, sköttes.
Det som ofta nu ar fallet.
Dessa såg mörkt ut i början att få skulle tillföras dem genom kvinnorna att gnugga den föredrag och böcker.
De mångtusenåriga sömner, ur skulle uppfostra sig till att bli ögonen och se den saken dugande samhallsmedbor gare.
klart.
Men nu - nu har och fredsälskande varldsbor- drömmen slagit in åtminstone gare.
De skulle sti,.ava till bland mlassor av kvinnor; Det likställdhet med maniieiz i ha vi sett vid flera stadsfull- socialt och ekonomiskt av- maktigeval.
Och vi ha fatt seende, de skulle arbeta för uppleva att kvinnor gjort att kvinnornas synpunkter på, nytta för sig bland stadernas sociala och lsgstiftningsfri ?i- " fäder " - ja,.
så ha stads- gor bleve benaktade inom de.
fullmäktige kallats i långliga representativa f örsamliiigar-.
tider, utan a h nman förstod m, och de skulle bemöda sig det avvita i att stadernas om släktets moraliska hö- mödrar voro utestängda fran jande.
deltagande i de viktigaste be- ' Dessa möten skulle göras slut, som gällde dem själva alldeles särskilt hemtrevliga och deras barn och snart sagt med kaffe och samspråk, och allt som de hade att göra med helst också musik efter slu- fran morgon till kväll.
tade f örhandlingar.
Den som Nu har jag en ny dröm.
ville skulle,ha sitt handarbete Jag drömmer att landets med sig för att inte förlora kvinnor, och för resten kvin- tid.
Mödrar behöva ha sin nor i alla länder, skola samla stickstrumpa i gång på alla sig och bilda en fast syster- le2iga stunder om de skola kedja för .att hägna om allt kunna liålla sina slitvargar som ar gott och ljust och vac- hcla, och intet handarbete .är kert.
En sådan - ked ja skulle, lättare och trevligare att h &amp; nar den bleve utsträckt över med sig bort.
hela varlden, kunna bevara i min Låter inte oss fran krig och många elän- dröm bra och relativt lätt att den i samma stund som vi utföra?
Det, beror på oss hade nog stor politisk makt i själva att sätta de3 i verket.
.
Zorn:.
OPAL.
alla länder.
Vi skulle ombilda alla våra.
Men det dröjer länge, länge många rösträttsf oreningar till innan en s % fager dröm kan bli verklig- v %rdande om allt detta, var M än stii sadana medborgarföreningar, samman- het.
Först skola vi lära oss t r o på p % samhällets mångpinnade stege.
slutna i det stora medborgarförbundet, att den k a n bli det, annars blir den Kvinnor ha s &amp; ofantligt mycket ge- och även stifta nya, om än: aldrig så det aldrig.
mensamt, oberoende av olika samhalls- små., på alla orter.
Förbundet skulle Emellertid galler min dröm närmast ställning, olika levnads f ör hallanden, dar jämte uppeh5lla kontakt en med dy- den dag i dag är.
Jag ser för mig hur olika politisk åskhdning eller trosbe * lika.
föreningar i utlandet till ömsesi- vi samlas i ett stort S ' v e n s k a K v i n- kännelse.
De kunde och borde hålla digt gagn.
V %r kedja skulle ringla in n o r s M e d b o r g a r ' f ö r b u n d.
samman om sina önskningar och hjäl- i var by och vart samhälle.
Och för- Vi samlas för att vinna den medborgar- pas %t att befordra dessa.
bundet skulle st &amp; utanför .alla partier kunskap, som vi alla behöva besitta för Jag ser i min dröm hur kvinnor mö- och partisynpunkter och partistrider.
att s jalvstäfidigt kunna använda var tas i större eller mindre kretsar i var Dess medlemmar kunde tillhöra vilket röst, och vi samlas för a t t starka vår stad, Tar bygd och öva sig i ' att.
skar- parti som helst eller intet parti, alldeles samhällsanda, som ofta ä r betänkligt skiida gemensamma och allmänna frå- efter ' behag .. skral, inte minst bland de lyckligast gor från skilda synpunkter och läka sig I detta förbund.
skulle kvinnorna lottade, och vi samlas för att lära av att jämka ihop sina önskningar och.
ge kunna uppfostra sig själva och varan- varandra och för att stöda och varma dem en bestämd form, när enighet kun- dra till att bli en # aktiv skyddsvakt mot varandra, och för att inom vart land de uppnas, och det vore nog ej ' sällan.
allt som ar ratt och ont och daligt och bilda e n stark kedja, som skall värna Så beskaf fade kvinnoönskningar kunde fult i samhället.
x.
" Död av hunger och.
köld.
.
.
99.
&lt; b.
-:.
s '.
.
.. C..
:.
av M a r i k a S t j e r n s t e d t.
Det finnes kanske ingenting jag för närvarande skulle vilja intressera ' så många människor som möjligt .f ör hellre an för R a d d a.
b a r n e n s verksamhet.
Och jag tror, att den som en gång fått upp ögonen för vad dema innebar, den som en @ .ng " viickts ' s &amp; att saga, den som21ar inte s % E t t.
igen, den blir trofast.
Låt mig berätta hur jag väcktes s j älv.
Det var en kulen och grå.
höstdag, disig, dimmig, sonii höstdagarna ofta äro det i norra Frankrike.
Ty det var i norra Frankrike, ett av de första krigsåren, och iite i det franska dåva- rande frontområdet.
Kanondånet, en ständigt mullrande aska, hördes som vanligt, eller hördes, som vanligt, inte alls, ty örat vänjer sig och uppmärksamheten slappas snart.
Omkring mig bred.de sig front- ' områdets vanliga ödemark, öde för allt vad normalt liv heter, men livlig nog genom diverse smärre truppförbhds rörelser, eller åsynen av lagerplatser; av mas ' kerade hangarer, olika.
poster o. s. v. - allt nu skildrat hundra .gan- ger s &amp; visst som en, oförglödigt för den tillfällige besökaren ej så mycket genom alla detaljer, vilka möta, intres sera och förströ, men genom styrkan i det intryck av vanvett, vanvettiga off er, vansinnigt h j ältemod, vansinnigt sublim talmodighet, som slutligt stan- nar i ens sinne.
Detta grå, ödelagda, söndefmalda,.
nedtrampade, jarnöver sållade, bloddrankta landskap, dar.
ni: relativt lugn rådde - ty besökare föra!
naturligtvis icke fram i sjalva strids.
linjen - det har en gång varit leende behagfullt, rikt, befolkat .av fredliga idoga manniskor.
Det ar beriittst i n till banalitet och leda.
Beklämningen som suger sig in i en med allt starkan makt, ju langre man går så har, o d ' ju mera man vänjer sig vid en vis: spänning eller vid det itt the ska, der är lilraså skildrad intill banalitet OCE ' leda; jag skall inte an en gång sök: återge den har.
Men en detalj: j, ' Och de slrulle kanna som sin siirskild8 mission att bli fredens budbärare oc: motståndare till krig och våld oc: krigslust i alla former och vaka öve att inte ens barnens lekar finge besud las av någon som helst krigsanstryh ning.
Enighet ger styrka, heter det.
Oc: det ar denna enighet och denna styrk jag drammer om.
Det finnes ej tvivel min s ja1 - drömmen blir en gång verl Intill en f~llst~ändigt f örödd liten By, iar hj skövlats, ratt och mänsklighet hmmansatt på sin .tid av ett: fåtal.
går- 1 % vagt mindre an ett fjun på vindens ar, låg en enkel krigskyrkogård för nn.gar.
Men ' denna gång, den första agra soldatgravar.
Viigen jag hade $ng jag ett av de ' första krigsåren tt följa gick tätt dar förbi; De enkla såg dessa ord:.
rovisoriska kyrkog&amp;rdarria äro ingen DERAS.
SON, vanlig e p i fxontomr&amp;det; nar man 2tt ' tio, näs man sett tjugo av dem,, DÖD AV HUNGER OCH KÖLD.
.
.
bannar man inte mer var.
gång lika ripen.
.
.
De ha ingått i medvetandet lej, jag skulle aldrig kunna komma bsom hörande till krigslandskapets tt glomrria det!
Det högg mig för) röstet, det gjorde mig andlös, det rul- ela fysionomi.
Dock, invid vägen låg en.
grav, litet ade upp ridiln till en tragedi, som den ättre skött, än de andra kanske, en: %ngen ännu icke överallt och om och tor grav, krönt av ett hugget sten-) m -- igen berättats: tragedin kring ett: ors, som skilde den fr8n de fattiga ivergivet, gråtande litet barn, - bort- rakorsep på soldatgravarna.
.
Det tog: lönlt att förgås av hunger och köld, att m a blickar.
Jag siannade, och ledan far och mor försvunnit.
ag lasts:.
.
.
all de le^.
ohardad var jag ju inte.
) et .belgiska sorgespelet hade upprört TILL JORDBRUKAJRE~N " AMORY.
Grlden; .rykten om ryska härjningar TILL.
HANS " %IUSTRU - !a.de återgivits.
Men bilden av det.
ARKEB.VSERAIIE AV --: asamma, f öraldralösa .spiida barnet,.
- * T&gt;KARNA.
.
.
-,.
.
lom \ att ryckas bort som ett krigets DEN .i@:: SEPTEB~BER.
j ' 914. '
..,.
.
.
;) medelbara offer, den hade ännu icke.
.
.
.
itallts ut för mänsklighetens ögon.
Jag Och dsär nedanför stod?
.
.
.
-.
nötte den här första gången ' - och I ' ... TILL.Dl3RAS SOlN - a g tog den med mig.
.
. "
D; öD Sedan dess har den nordfranska AV HUNG --; OCH KÖLD, ordbrukaren Amorys.
barn mist indi-.
.
. '
, ',, ',,; ' ' ',, ', ',.
.
.Ack, d e t numera ingin ny iistoria,.
: i; lgenting mär&amp;uardigt,, .inte$ 1ram.a; vi icke.
' alla hört motstycken il1!
: '.
Fredliga.
j ' o r d b m r e, fäder och &amp; hr,.
.. ha ai; kebuserats overallt, går-.
.
-.
..,.
~iduälitet och nationalitet.
, Det a r inte angre ett, det är tusen sinom tusen.
3et har hungrat,.
svultit och gråtit, tills iet somnat bort i död&amp;, snart sagt i ilartenda, ett av Europas länder, vad: iiger jag - Europas?
- Skulle jag då ylömma Armeniens hundratusentals Iräpta barn?
Det har förgåtts i sko- jama och öknarna, i ödegårdar och ilyktingslager, och slutligen ockeå i lemmen och på sjulrhusen.
- överallt.
Det ar inte langre bara av en slump som.
en förbipasserande fått.
en aiity- ian om dess öde.
Det a r nu kant av alla.
Jag har berättat historien har, i taidce att de, som !ass den, kanske se- dan kunde komma att vilja välja ut ett barnaöde, ett enda,ett sv alla dem, som berört deras fantasi, alla dem dc hört namnas, eller i pressen sett en antydan om niider alla dessa senare kr -.
och sedan göra det barnaödet till sin tankes egendom, skta det, minnas det, låta det vaxa vidare.
Liksom .för mig blev fallet mcd jordbrukaren Amo- rys barn.
.
.
Hur många gånger stod det inte för mig ': Ack, om jag fått kom- rns dit i tid, om jag fåit lyfta det lilla barnet med mig och föra det till saker ort och räddning!
- Men det finns ju så mang &amp; andra.
De döda bör man icke beklaga, det är inte dem, man bör gråta över.
Dem kan man inte hjälpa mer.
.
Det ar de levande man kan göra något för - de 5 n.
u levande.
' .U ... P P B R 0 T.T., Barnagladje .. NS.gra siffror föllo ' mig häromdage?
för ögonen.
- Siffror, som kunna var2 så torra och tråkiga och i - allminhei p &amp; långt.
håll giva en förnimmelse a7 räkenskaper, pengar .. och statistik ocl idel allvarliga saker, men ack vad myc, kct annat också.
siffrorna kunna .. be.
.
.
rätta.
Som nu har: Stockholms Allm kvinnoklubbs f eriebarnsbekladnads- kommitté haller just ' &amp; m bast; p &amp; ' meE att göra upp sina rakenskaper föi Ilret och .summorna äro så pass stora: att det iiksom g h en smul över, kvin.
noklubbars vanliga ekonomi, dessutom, och det a r ändå det viktisgaste, röra ' sig siffrorna d e m a gång.
inte endast- om pengar utan också om sm,å mannisko barn.
Rapporten siiger: 200 småttin.
gar ha i; &amp; r genom kommitténs försorg erhiillit kläder helt eller delvis, ocli på - s &amp; satt blivit i stånd att få följa .med skollovskblonin eller kommit, ut son feriebarn och jag tycker mig, se genom siffrorna längtande barnaögon, lang.
tande till friskheten och friheten utom " stenöknen ".
Tvahundra!
En droppe i, havet vik serligen, ' men anda - så manga mam mor som se på sin lilla bleka pojke ellei flicka och tänka.
: i sommar s k a han ut p % landet; lärarinnan tanker också: den där lille s k a ut på landet i. som- mar.
S &amp; kommer den lille gladjestrå- lande .. till - h e m i e t med - budskapet: " Jag f å r komnia med till kolonin, mamma! "
- Men kläder skall det vara i bestaamt antal ocli var taga dem '?
Diet var just nar skollovskolonierna började, som denna kliidfråga var syn- nerligen brännande och det giillde för många Xtockholmshem att skaffa kla- der eller låta barnen vara hemma.
Ar 3.904 bildade kvinnoklubben - efter ett föredrag av Soc.-Dem:s dåvarande kassör H. Hansen ' om ett liknande före- tag i Köpenhamn - en k o d t t é, som fick till uppgift att insamla medel tjll beklädnadshjälp.
å t sommarbarnen, där föräldrarna av någon anledning ' voro urståndsatta att s jälva ombesör ja detta.
Början var sa anspråkslös som möjligt.
En behallning av klubbens julgransfest ii kr.
67: 66 var grund- platen, men s % snart arbetet v a var i gång, kommo bidrag fr&amp;n f ackförenin- gar, behallning a.v tombolor, och av en mängd enskilda, som sympatiserade med det vackra arbetet.
Första h e t kunde endast, ett tjugutal barn ' erhålla kläder, och kommittén sökte länge att i främsta rummet företrädesvis hjälpa organiserade kamrater, som genom sjnkd.orn eller arbetslöshet kunde be- höva e t t handtag.
Fi.å,n den tiden be- rättar en av kommitténs aiinu kvarva- rande ledamöter, huru en gumma med de .vanliga djupa nigningarna kom och bad om h jalp.
" NB, E r man.
ax väl ', ' ' ' '.
Kvinnorna mot kriget.
.
.
Kvinnornas avsky f ör krig och vilja till fred ar i stark.
tillväxt och tar sig allt fler och fler uttryck.
De stora I fjol var ditt och tröt världskongresserna i sommar och höst,.
hjärta.
.
.
.
f+torkai.
...
där kvinnor från de förut krigande: .av allt; det.
onda.
: du mött.
länderna- mötte i f örsonlighet, voro.
Nu .känner.
db livk !aven sjuda.
.
.
präglade.
av allvarlig f redsvil j a och Nu.
hör.
du tor!
' erina ljuda.
krävande .resolutioner i fredsriktning.
Nu har aven den syndikalistiska Nu lågar ditt hjärta &amp; ter i rött kvinnof öreiiingen, tillhörande Conf édé- D &amp;.
.
kän~1as:vi.n kan du bjuda.
ration générale du travail, utsänt ett.
.
.
.
upprop så.
lydande:.
.
0, heliga morgon!
Du hälsar dess glöi Kvinnor!
Den franska regeringen önskar att se Europa %terigen simma i sitt blod.
' &amp; m för dig från .kattsv &amp; död.
Alla medel användas - för a t t f % en konflikt att utbryta mellan ' Z ' rankrike och Sovjet- Det sjunger här utanför graven.
ryssland.
Regeringen önskar .krig.
E r plikt, Nu ' tager du åter staven ' kvinnor, ä r a t t satta er emot det.
Ni f å inte och vankar ' d glad från dinblekit nöi tillåta a t t denna förbrytelse upprepas.
.D % edra män, edra fader, edra bröder och mot väntande bergen och: haven.
Av ABDON FURUHAGE. '
.
.. ' ', ' ' söner droga ut 1914, kun.de ni inte förhindra det.
Denna gång guller det a t t klart visa, a t t Där strålar ett ljus förklarat kring alb ni ha viljan till fred.
1914 ' visste ni.
inte vad krig ville saga; .. som förr var dig mörkt o &amp; kallt.
Det torde ni ' under d e följande åren; ' sorger- Dar kan d u älska;.
' förakta. '
.
oas och lidandenas långa t å g gj.orde.er djup-.
och livet upphöjt betrakia t G t a r e och handlingsfriare.
De som ha och.
kanng havsvinden,.
f&amp;k och sali iniakten ' skola veta, a t t denna gången skola kvinnorna veta a t t göra sin plikt som hustrur smeka din panna helt- sakta.
mh mödrar.
, De.
slcola icke tillåta,.
a t t man iiter börja mörda.
De .slrola icke %ny0 på- mganiserad4 " ljöd - frågaii och svaret taga sig a t t .förse de stridande nied grana- blev: W e j då, nej, snälla frun, da ' a ' ter och hjälpa till med a t t förfardiga mord-.
han visst inte, neej då ".
En ny nig- vapen.
De önska fred, de såväl som alla ning.
Men den sökande underrättades, mdra, vilkas sinne icke a r förmörkat a v att det var ett villkor, som kommittén rotts slig galenskap eller upphetsat av ' omtitt- holi strängt p&amp;.
Men sa har kommit- i g t agandebegär.
%n alltid hävdat, a t t dess arbete- inte .G %n talrikt bra % kvinnor, till de möten, ir och int.e far betraktis som välgö- lär det protesteras mot kriget.
renhet, men det ar broderlighetsprinci- aöjen er röst mot de regeringarr, som vilja; illåta mördandets återupptagande.
Förenen ?en omsatt i handling.
.
.
IZommitténs arbete har alltid varit !dra stammor till ett rop, som skall ljuda ?opulart inom partiet och offervilligt iögt fr5n er och edra kamrater: k ed n i ~ d kriget!
ia f öreningar och enskil ' da stött verk-.
. '
; amheten under de ar som gatt genom rnslag och insamlingar.
Framst.
bland mnslagsgivande föreningar.
står f. n. ry~sgrafiska kvinnoklubben, som.
' %n- ier de senaste &amp; ren regelbundet ' inle- rererat omkring ' 1,000 kr.
.i I sanning itorartat.
Kommittén ' erh&amp;ller numera aven.
an- ilag.
av behallningen fran " ' Barnens lag ' ' och har därmed mast ut %idga sin rerksamhet till vidare grupper av be- lövande medmanniskor.
Nagot över 50,000 kr.
har sålunda inder årens lopp genom feriebarm-: ommitténs arbete gått till att latta nanga bekymmer för .mången mor och a r och för de ett tusen fyratiotre flic-; or och ett tusen etthundrasjuttiofyra lojkar, som fatt kängor, strumpor, k jortor, kostymer, klänningar och: avajer har kommitt &amp; öppnat portar- ia till all den sommarhärlighet, som å t t litet barnahjarta kan t ~ efter.
A. ö. '
, '.
Det ' ' ropet kan .inte f ör ' ofta höjas.
Ir ' ig m a s t e avskaffas.
A.
M.
' H: ' Bn &amp; dieplan i komunalkunskap.
E t t av .de a m e n,, som A.
B.
F:s - studie- irklar särskilt under senaste aren agnat sig .t ä r k~ommun~lkunskap.
E j mjndre än 1 ' 59, irlrlar studerade sålunda detta ämne under ' öragående arbetsår.
För a t t giva &amp; essa d n g a cirklar en hand- edning i .deras arbete har på uppdrag., av L.
B.
3 ': s centralbyrå en studieplan i ämnet karbetats av lektor Edgar Sjödahl.
Den nu f öreliggande studieplanen f öref al- er kunna ge den ledning .för cirkelarbetet, om %r studieplanens uppgift a t t ge.
Och med de detaljerade litteiatur- och stuiiean- risiiingarna torde det ej bli nagon svårighet ör .cirklarna a t t gå igenoni kursen, som ä r ippdelud p % nitton sammanträden.
Alltså ust lagom för en vinters .arbete.
Studieplanen erhiilles f r å n A.
B.
F:s cen- ralbyra, Sörvik, av ' A.
B.
F:s cirklad utan: ostn~d, a.ndra, till sjiilvkostnadspris.
.
.
,
Socialismen f rån vol uti on slirans synpunkt. '
Om man ser p &amp; utvecklingen av världen och inanskligheteii i stort och med litet opartisk blick och om man läser historiens urkunder så långt till- baka, som det finns en dylik, s &amp; finner man, att samhallsf örhallandena växlat ganska betydligt, ja, att det t. o. m..
aldrig varit stillestånd utan alltid en utveckling fran ett lägre till ett högre tillstånd.
Dessa samhällsf örh8llandeii äro b1ot.t de former, som det inneboen- .de livet ikläder sig för att få basta möjliga tillfälle att uttrycka sig eller medel att arbeta med.
Livet ba.kom form,en a r det centrala - kalla sedan detta liv med vad namn som behagar oss bast - det som ingen början haft eller nggot slut skall få, den eviga el- dens gnista som uppenbarar sig p &amp; ' s &amp; många satt men som aldrig ' slocknar - formen a r det yttre föränderliga, det växlande.
Fysiska atomer - i och för sig även de besjälade av samma odödliga liv - ingå o1ik.a föreningar som bilda kroppar eller höljen åt livet, men nitr den skapade formen blivit .utiiött eller för trång ' för detta vaxan- de liv upplöses .den och dess atomer skingras f ör att ingå nya f öreninga.r, skapa nya kroppar.
Zorn: GOPSBERGET.
.
Så a r förhållandet med solsystemer, planeter, vjirldar, samhallssystemer, människor aser, j a, i .logisk konsekvens harmed, aven med oss enskilda man- glädjeämnen .saval som dess lovsång stod, då hon ville med längtan betrakta niskor.
Liv och död växla standigt, till alltings upphov.
sitt kara Sodom och Gomorra i stället men ändå förekommer det ingen död för att skynda .vidare undan dess för- p &amp; livet fran denna syn- Om man ser - i den mening vi bruka inlägga i störelse, så bli också dessa, som inte.
.detta ord - de tar bara livets över- punkt, blir man aldrig hopplöst för- vilja sa framat utan envist hålla fast intriiff ar, tvivlad inför vad som.
an gång fr %n en form till en annan.
Döden vid de.
gamla formerna, stelnade ' i for- kan ingenting förstöra av det som ar eller hur det an ar, ty i det.
stora .hela men.
evigt, endast ge det eviga en möjlighet ar allting gott och ändamålsenligt, sen Konservatism a r just ordet f or detta till vidare vaxt och utveckling i en m &amp; var okunnighet eller vår självisk- seende tillbaka, detta stelnande i for- mfer fulländad, mer uttrycksfull form.
het tycka ett annat.
Ja, t. o. m. de Då livets mal ar fullkomning och itörsta lidanden och .sv&amp;righeter kun- men.
..
Det bör därför vara med enbart be- dess medel utveckling, förstå vi att det, na bli vad vi välsigna mest, ity att lessa ha lart oss att tänka p &amp; livets klagande blickar vi betrakta dessa v %ra i det stora hela, inte kan, bli tal om stora problemer och.
befordrat det inedmanniskor, som försöka.
ha-a i mnijligheten av en tillbakagang, om an högre livets vaxt.
,.
friimja livets utveckling och stallet för aldrig så skenbar tidtals, men då livets hjul rullar fram i form av en spiral, Om vi tillämpa denna livsfilosofi på fram %tskridande.
Det stora världskriget - var med all kan det till synes bli ett stillestånd eller vad som händer och sker i var tid, ja, en tillbakagång under vissa perioder.
ii &amp; ta vi aven ' det med sinneslugn och sannolikhet dödsryclmingarna av det Rormerna för livet iiro inte alltid de jämnmod ..
Då bli vi inte .översiggivna samhallssyst em som blivit kall at det basta möjliga - aven dessa ha sitt livs om ett nytt ssmhallssystem hhller på antokratiska eller fgtalets ledning av zenit - och livet pulserar inte alltid n t t arbeta sig fram, utan vi ta det som det stora flertalet.
I och för sig vore lika starkt och friskt, men dock går ett bevis på, att det g a d a ar utslitet, det nog intet ont eller orättvist i det utveckl.ingen framat och uppåt utan att livet som finns bak.om blivit för systemet, s % länge flertalet inte stod stort och starkt för den ' gamla for- - på den utvecklingsnivå, att de kunde uppehåll.
S % det opranger bojorna för att iller men; leda sig själva.
M.en, efter Livet- skapar sin klädnad i harmoni Då ny och vidare form.
ikläda sig en hand som livet utvecklade.
sig och med.
sitt utvecklingsstadium och dir- .inte mer för so~ialism an för radas framåtskridandet fortfor, .blev f lerta- för går aven formernas sammansatt- vilket annat system som helst.
let mer och mer moget för självsty- ning mot ständigt högre fullkomning.
relse.
Dlen &amp; t det intelligentare fåtalet De, som s &amp; förtvivlat hålla fast vid överallt och i allt fi ' nns det skapar- makten att värna, varda och givna det gamla äro de, som inte kunna följa kraft och Skaparglädje, f r h gudarna kärleksfullt leda de .mindre intelli- i utvecklingens.
egen takt utan med som skapa världar till sitt tummelfalt till barnet som inholjer sina f anta. &amp; stanna och se sig tillbaka .som Lots genta urartade aver mer och mer till foster i lerfigurer.
Skaparglädjen är hustru gjorde .. Men,.
liksom hon, bild- I f örtryck, exploatering och själviska den högsta cch fullaste av alla livets Likt talat, blev förvandlad till en salt-,syftem %l och dbsa bada i förening; ', ' '
M 0 ' R.
G O N B R I ' S den.mm sidan.
massornas växt, g den andra det styrande f %talets egoism, framskapade längtan qch begäret hos flertalet efter att f % leda sig själva, att f &amp; ta ansvaret i egna-händer, att så att säga f &amp; stå.
på egna ben.
Men da-ed äro vi ' också iime i den demokr8tiska.
anden och idéen,, ty som bekant före- finnes alltid behovet, begäret, längtan efter en viss sak.
f örst, innan förmiigan att tillgodose detta begär framskapas.
Se ' n galler det allts % för dessa, som, skakat av sig förmynderskapet, att finna f ormerna f ör sitt s jälvstyre och vad ar då naturligare an att de imam- m a det socialistiska systemet, som just för detta andam %l uppenbarade sig i var värld.
Och endast dessa,.
i de gamla f ormerna stelnade individerna, som fortfarande behkskas av makt- lystnad, kan ha något att invanda mot.
införandet av det nya systemet, ty det avser ju endast att ge varje individ till- fälle till självverksamhet, s jalvstyrelse och självansvar.
Det ä r intet alls konstigt i detta; intet för livets och utvecklingens lagar revoluti.onerande och absolut ingenting som stannar världar och solsystemer i sitt lopp; det ar bara en detalj i den stora evolu- tionsplanen och som, nar denna detalj .är utformad, kommer att ' ge födelse åt en högre och, battre detalj, en högre: och mera uttrycksfull form för livet att arbeta uti.
Socialismen vill ju en- dast å t varje individ ge vad den behö- ver av de materiella ägodelarna.for att därigenom bli i tillfälle att förvärva de andliga värdena.
Och ' varför skall det vara ' tiverflöd hos en del och brist hos en annan på ' dessa jordiska.
ägodelar, som dock framalstras av moder natu- ren och alla arbetsföra och asbetsvil- liga individer i gemenskap?
Djupare sett s % ar ju mat, kläder och husrum - det huvudsakliga varom striden star för agonblicket - endast ett lan som naturen ger oss alla under den; tid vi hålla på att studera livets stora myste- rier och som vi .kbsolut inte kunna ta .med oss.
till det stora okända, nar stu: dietiden är slut.
Varför då bråk ~a om dessa minst viktiga saker, varför inte unna var och en allt va.d han behöver ' av dema Varför inte i stället hjälpas .&amp;t att utfundera nya .och battre meto- der att i naturens obegränsade tillgån- gar skapa fram mera och bättre ma- teriella f örnödenheter?
!
Endast L h n - nigheten.
ooh ~jalviskheten kan &amp; ja hiimma ett utvecklingsarbete i den riktningen.
Men, ' om vi inse detta, återstar ju endast att resonera om detaljerna hur vi skola framskapa nya .resurs.er och hur vi rättvisare skola fördela det hela.
Detaljerna härför .komma nog under arbetets gång, om vi bara .äro överens om principerna och då i detta samman- hang inte i n g h att se p &amp; de egentliga detaljerna, utin på idéerna, skall: jag ej.
... - ...
(ports.)
inga d m &amp; * .. - o- ... ' ' ' -. '
.
.
...,,, * - ~mätliga rymden r, den djupa rösten, lom annars ljud.
sh försiktigt lhgrnält, ~ ö j d e sig till ett visst patos.
, Bakom, ss resa sig träd, som äro oss lhngt jverlägsna i livslängd och även i livs- möjligheter.
* Elden kan sveda deras %renar, men rotens safter stiga, och 3en härjade stammen skjuter nya skott.
Fhglar sväva över oss, - och har g % vi, bundna vid jorden.
Havet sjunger, näktigt överdövande viira svaga stam- nor.
Vad äro val vi?
* s Jag talar inte om n8gon fordran ~ t a n om ett livsbehov.
Ty törsten sfter evighet ar mánskan lika med- iödd som det naturliga behovet att äska tungan med vatten., &gt;Blir all törst slackt?, Det försiit- .. iga spörsmålet framställdes i skonsam, nästan ursäktande.
ton.
.
, Nej.
Nåja d b, den unge sprang ~ p p och sträckte sina knutna händer mot himlen, sialv en liten .kGsmos, genomträngd av vilja och trots, a d &amp; Mina Engströnz-Settersson.
kommer jag med det som ett ofrån- komligt krav pii livet.
Jag vill leva.
.
.
Min vilja stiger som ett hot mot uni- 60 år fyllde den 7.
nov.
fru W ' L ina versum.
Det jag tänker skall bli en kgström-Pettersson.
Hon ar en av verklighet.
r len soc.-dem.
kvinnorörelsens mest .Men bringar du nhgra bevis, för: nergiska.
f örkampar har i Uppsala.
Långt innan det blev möjligt att har iitt s % sker?
S % ha mänskor under ~ i l d a soc.-dem.
., kvinnoklubb .var hon irtusenden stormat himlen.
Brukar vrigt verksam f ör att bereda mark.
f ör jet g &amp; i uppfyllelse, someeman läng- l e m s arbetarkvinnornas politiska tande sträcker sig efter?
Ar det sant, att vilja är att kunna?
s wganisation.
&gt;Det beror p % vad man vill.
s Sva- På eget initiativ och egen risk tog ret kom myck &amp; mera dämpat.
Yng- loii hem Morgonbris.
och spred denna lingen hade satt sig i sanden.
rarje manad under många år, dels p8 %Just det ja.
Nu börjar du redan iöreningsmöten,, och dels genom ' besök.
arbetarehemmen.
Man förstår vilken med modifikationerna.
Men om det ~etydelse detta hade att sprida vår tid- skulle vara n8got bindande med den iing i arbetarehemmen.för att bibringn mänskliga vi1 jans uppfyllande, s$ skulle man väl kunna vifia vad som helst, rvinnorna politisk upplysning.
.
I anslutning till hennes högtidsdag utan att uppfylland &amp; mötte hinder; r den där trotsiga vilja vi särskilt uttala ett tack och giva Annars är f ~ mig ' i högsta potens.
pricken just mänskan en honnör för detta många gånger Och nu nalkas vi livsheroismen, med svåra och ota&amp;sa-a arbete, men som vilket ord jag tror mig bäst kunna lock är så viktigt * för vår rörelses B Eramgång.
' Hon har ocksa tagit ' verk- beteckna min &amp; sk %dning.
, .Vad menar du härGed?, sam del i vår kvinnoklubbs arbete ge- B Tror du inte, att det finnk.
en hel nom att tillhöra styrelsen och i .. andra.
.
del vackra saker, som jag gärna skulle Eörtroen.deuppdrag.
P &amp; bemärkelsedagen uppvaktade vilja tro, och som det ocksh skulle Den xkså kvinnolilubben henne genom sin skänka mig styrka att tro., äldre undvek att gh rakt p$ det fram- styrelse, som över1a; mnade.
en krist.al1- kastade spörsmalet.
vas fylld med blommor.
, Niimen tro d &amp; vad du vill !^ NU O. J. Atertog den unga stämman sitt obe- härskade tonfall.
, Tjang all denna behärskning &amp; got till?
Ar den värd, vad den kostar?
D # Nu nalkas vi i ännu betänkligare (Forts. fr. sid.
8.)
grad livsheroismens kärna.
Ty just # Till att begynna me8 kunde jag detta är för mig heroism: att icke lhta nämna denna fordran pii evighetsli~ sitt förnuft.
slöa till f ör att kunna om- som ett utslag för - det mänskliga stor, fatta nhgot behagligt.
Kan jag icke hetsvansinnet i sin högsta potens.
TJ bejaka en livshskhdning med varje del är det icke förmätet att för det kom.
av mitt väsen, vill jag ej hysa den.
plex a v ttamligen tvivelaktiga bestäm- Du vill väl .änd &amp; inte bekänna dig till ningar, som utgöra mitt jag, krtiva e1 den gamla satsen, att förnuftet.
är fortvaro i eyigheters evighet.
Se om.
fienden?, - kring dig!
Over oss valver sig him, (Forts.) len.
Vad iiro väl vi, tv &amp; prickar i der, ' ' ", ',,
14.
MORGONBRIS.
E N B O K FOR VARJE Jo, darför att det.
i lattast absorberbara form tillför organismen just de amnen (speciell de organiska fosforföreningar), som barnahoppen behöver för sin fysiska och psykiska ut- veckling.
Klena barn bliva, förvånande .fort friska, pigga och ' motst&amp;ndskraftiga.
ENERGON, kraftngring, val blandad .med mjölk, vglling, gröt eller omeletter enligt bruksanvisningen utmkkt och tagas tages utan svåxighe ' t.
ENERON-MALTOS, ENERGION-KAKAO smaka -.
med beggrlighet.
ENEI1GON-preparaten förordas av svenska läkare, tillhandah&amp;llas &amp; apoteken och i drog-.
.
.
.
afflirerna.
Tillverkas av A.-B.
PHAR.MACIA, S T O C K H O L M.
I 8V Gerhard Magnusson.
I.
I - brytningstider.
Er.
20: Kontrollant: Professorn Fil.
Doktorn E. Ai vesterberg.
Prospekt p &amp; begkran direkt fr. .bolaget. '
- AR.BETAWE -, inb.
2 % - .. i., I.
.. P.
A. Norstedt &amp; Söners forlag.
, - Strudiekamktens Jul - Nya böcker; utkommer i början ' av december i vackert fargomslag.
Det stora och vackra numret kommer a t t innehålla ' bidrag av Ellen Key, Ludvig.
Nordström, Erik Hedén, Ivan Olje- lund, Erik ~ i n d o r k G., Hedenvind-Eriksson, Ture Nerman, A b.
Viksten, Maj Hirdman, Harry Blqmberg m.
- fl.
Trots sin storlek blir tidningen .synnerligen billig, endast 1 krona.
.Rek.virera darför snarast denna verkligt vackra, stora oeh innehållsrika jultidning från Studiekamratens exp., Folkets Hus, Norr, Stockh ' olm.
.
(Från Nutidens förlag.)
Från kvinnoklu bbarna.
Från Jönköping.
.
, Socialdemokratiska kvinnoklubben i Jön- köping hade, inbjudit Huskvarna kvinnoklubb av den irländske författaren Patrick Mac.
till kamratmlöte, som hölls i Folkets Hus ' i Gill.
Det a r en vacker och intressant kar- Jönköping söndagen den 19 sept.
Huskvarna- leksroman med motiv från det oroliga Irland .. klubbens medlemmar hade talrikt .infunnit Man laser alltid MacGill med nöje; hans fina sig och det var med stor glädje som.
Jönkö- ka~aktarsskildringar, hans ypperliga folk- pingsklubbens ordförande hälsade de narva- livsbilder och hans friska rs; edryckande stil rande valkomim.
göra a t t hans romaner bli synnerligen popu- Till diskussion hade uppställts tvenne frå- lära.
Alla hans har utgivna böcker ha också gor, nämligen:) Nyttan och mö jligheteean sv redan tryckts i många och stora upphgor.
kamratmöten samt) Kvinnorna och nyk- ')) En dotter a.v Sinn Fein '.)
har utom sina terhetsfrågan ' Första f rågan, som inleddes fosterfördrivning av fru A g n a Lithman, resulterade i beslutet övriga f örtjanster aven .f ördelen a t t vara Straffen aktuell och spännande.
mildras.
att kamratmöten skulle ' anordnas, då de vor0 både nyttiga och uppmuntrande; An.dra frå- Sakkunniga för utredning av frågan gän in1edd.e~ .av fru lin Neuman, som i ett.
H j a h a r Branting om ändring av i kap. 14 par.
26 straff- temperam.entsfullt, sakrikt och givande anfö-, ' av fil.
d:r Erik Thyselius.
Pris 50 öre.
lagen upptagna bestämmelserna om I sin populara s ?rie) Föregångs&amp;n ' har fosterf ordrivning ha iiii, enligt de med- rande, kanske rättare ' agitatoriskt föredrag, Nutiden till Brantings.60-årsdag utgivit den- delanden som lämnats oss, enat sig om framhöll kvinnornas syn på nyktmhetsfråga Som en röd tråd gick gen &amp; såväl anfö- na rikt illustrerade skrift, som ger en.
god ett forslag som kommer att framlägga8 randet som .den därpå följande " di.skussionen.
bild av Branting som politikern, publicisten vid-nasta %m bör jan.
den uppfattningen, a t t.
kvinnorna hade &amp; ör- och människan. '
Det billiga ' priset gör a t t Som bekant, inlämnade styrelsen för sta orsak a t t ansluta sig till förb.udskmvet, envar borde skaffa sig boken.
Socialdemokr&amp;tiska kvinnoförbundet då de.
voro d.e som mast fingo lida för dryc-.
under juni månad i år en skrivelse till Irenskapen och klarast kunde .se och kanna dåvarande justitieminister Akerinan, de farliga följderna av densam.
Socialdemokratien i Sverge Kvinnor: av Gerhard kf~agnusson .och Svenska Kvinnor varuti anhölls om ändring av dessa na äro ju slaktets mödrar och det .ar de, som av Ellen Fries ha utkommit från Nordstedt &amp;, lagar.
Det nu väntade lagf örsla.get f &amp; nedlägga det första o c h största arbetet vi kimmer att gå i den av var förbunds- med barnens skötsel och fostran, varför, d,et Söners förlag.
Till dessa böcker styrelse begärda riktningen.
hör kannas bittrast för de @ om detta arbete @ erkomma.
i ett följande nummer. '
' En dotter.
av Sinn-Fein ' s, ' för j. '
I.
r.
Konsumtianslsreninfien Stoekholm med omnejd Under Ar 1 B20.
har föreningen fått '.
.
.
.
.
...
.
.
.
.
.
.
narmaile 2,000 nya.
medlemmar.
.
.
MORGONBRIS 15.
.
skall bä &amp; så &amp; ?$ f.+kter, som ett; spritmiss- bruk k &amp; &amp; &amp; € ö r a.
I detta hgnséende intag; fader oih &amp; aer olika ställping, d å Ju n~od,eins ', intima berö.
I ring med barnet gör, a t t hon måste kanna det starkare.
~ a s t ä &amp; a r f t l i g h e t s t e o r ä i ~ r .om-: i tvistad,.
ar .det dbck ioke utan betydelse- a t t iiykterhet råder i hemmet, t y aven .exempl&amp;s.
makt ä r stor.
Den mycket omtalade och beprisade mått- ligheten a r svår a t t be.stamma, men dock hålla deisa &amp; &amp; niskor det för en personlig uppoffring med ett förbud.
Vi hava kanske det största motstfindet a t t vänta just från detta håll, då de visa på huru val de kunna sköta sig.
Men det kanske a r a t t begära ännu större uppoffring och ' det.
dartill f d n ett långt större flertal människor, di % man begär a t t alla de offras, som falla un- der spritmissbruk, samt $&amp;&amp;il1 äveii deras barn och hem 1id.a oerhört av de svårighetei; som därav uppstå.
.
.
A .ena sidan framhölls, huru m !an genom att interpellera riltwlagsmannens stallning i ' denna fråga innan de uppsattes.
som kam.di- dater kan fraxkföra dem som arbeta för nyk terheten, liksom man genom att ' påvis ' a sam- hörigheten mellan lagstiftningen och de miss förhållanden, som möta oss, kan f å allt flera kvinnor a t t förstå.
nyttan av.
a t t de bilda sig en uppfattning härutinnan, samt öppet tillkan.nagiva.
sin ståndpunkt,.
på ' vilket satt man helt .säkert finge tili.
stånd en s &amp; stark opinion för kvinnornas krav, a t t de styrand.e alldeles visst .k omme.
.. &amp; t taga .. hänsyn.
dartill; B andra sidan framkom, a t t ' som ' läget nu verkligen ar, f å r m-an dock ieke se sQ1 ensi- digt på - enbart denna fråga, t y darigenom riskerade man a t t flera fullödiga och inom partiet v.äl förfarna partikamrat.er skulle kunna undandraga sin hjälp.
Men vad: v ' b,ora fordra ar, a t t de som viiljas på, nylr tkrhetsprogrammct bóks &amp; i f ortsättningen in taga denna stå.ndpunkt; Av de andra k %!
intet fordras, utan blir det vår sak akt g vår vilja tillkänna och genom olika mede söka f å dem.
a t t f örstå våra synpunkter ocl i konsekvens me.
det demokratiska styrelse sättet tillmötesg &amp; berättigade krav i den - m %] de framikomma.
De närvarande enades om a t t kvinnornt böra n ~ e d skärpa framMlla sitt krav p % för bud, t y.
so &amp; det nu ä r med restriktioner ä det icke latt ' avgöra nar overträiielser.
agr ium.
, Med, ett forbud bleve det Iattare at.
kontrollera och bei.vra övertriidelser och me (1 ' ' ' tiden försvunne nog en hel del oepntlighe ter ' som nu förefinnas och visa sig soon skrämmande spöken.
nder ' året hallit ' 5 stJrelse- och ' $0 or-narie amt 1 extra och 1 samkvämsmöte.
Av ' tid.
.ingen ~ o r ~ o n b har r i ~ sålt8.
560 6r.
.
Klub- ... ...
ens inkomstor och utgifter ha balanserat på.
.
n su ' mma av kr.
213: 35.
Norberg ar en hårdarbetad plats, då det faller organisationsarbete, i synnerhet bland winnorna.
De stå så oförstående för tidens ~ r a v och det fordrzs så mycket upplysning c h självstudium för a t t kunna, f % fram de ocialdemokratiska idéerna och för a t t k&amp;- na till en bättre och sundare samhallsordning.
den vi f å v.al hopps, a t t med tiden det skall Lomma don dag, då vïkvinnor fullt förstå, att ri iiro en lank i den stora kedjan, som sam- nanhå1le-i.
arbetarklassen till a t t störta det.
~estående sanihallet. '.
; Eniga:.
vi: stå,,, .. sendrade vi falla.
' Det ivinnligt veka i mannisko.si,nn skall ringa 5ttfä.rdigh&amp;ens rike in.
.
Till sist en hjärtlig och kamratlig halsnina 511 alla kvinnoltlubbar landet runt.
' S t y r e l s erii.
svirues sot.-dem.
khnofiir hud.
Ordf. och korresp.
sekreterare: Fru 3igne Vessman, Upplandsgat.
85, 4 tr., 3tockholm.
A,.
T.
244 36.
Därefter talade fru Niorsell om höstens tads- .och kommun.alfullmiäktigeval och.
mö- et uttalade sig för nödvändigheten av a t t: vinnorna kanna ansvar och med kraft och ner @ deltaga i höstens valarbete, s &amp; a t t e j, rbetarklassens d n g a r i g a sam~hallsnyttiga, rbete f å r b,akslag.
Till slut. '
upptogs nykterhetsfrågan.
till be- iandling.
Idedare var fru Hulda Flood, vil- ren gav några korta utdrag ur nykterhets- somn5tténs betänkande.
.
Något uttalande i trågan gjordes ej, men beslöts a t t arbeta för ttt f å upp cn opinion i fragan och uttalade; ig m.ötet för en rådgivande folkomröstning %r förslagets antaganrde.
,.
.
.
.
und &amp; iddagsraston vandrade mötesdelta- Från Karlstad. '
galna ut till redaktör Frösells grav och smyc- Karlstads socialdemokratiska kvinnoklubb sade den med blomhnor .. nordnadk kimratmöte söndaien aen 3 ' okt., Vi skildes med den känslan, a t t det ä r nyt- .artill inbjudits 6 klubbar inom distriktet.
; igt; .att d &amp; och .då.
hälla ett latt många kamrater hörsa; m ' made inbjudnin- Karlst adsklubben.
sander härmed kamrat -; en och i synnerhet från de mest avlägsna ialsningar till alla landets kvinpoklubba~ 1lubbarn.a komma: de flesta.
.All heder åt genom Anna Lindgren.
lem.
.Mötet, som började kl. 11.30 f. m.,, öppna .os, &amp; d sang av: s&amp;ngfören ' ngen - Mgnhem, Bliv m.edlem i den socialdemokratiska .il.lten med sitt goda urval av sånger satte ost stänuiing ' över mötet f ör ' hela dagen.
D&amp;- kvinnorörelsen!
ftsr höll A. Norsell en, kort.
redogörelse.
över .et nya ïagfördaget till allmän sjukförsak: ing, uarpå ' vidtog: en .stun ' ds diskussion.
St ockholnls stsds arbetares Tågot ' uttalande gjordes ej, utan.
uppmana les klubbarna .att på sina respektive G t e ~ föreningars samorganisation av Svenska Rom-.
munalmbetareförbundet hava erhallit k. m:ts ipptaga frågan .till ' grundlig diskussion.
resolution för anordnaridet av ett lotteri i Vidare upptogs till.
behandling.
en til ' och för upprattandet av ett semesterhem för iistriktskon$erensen inlamnad men till klub kommunalarbetare.
Lotterna hava nu utkom-) a r m hanskjuten fråga.
: " I vad mån kvin mit och försaljas i cigarr- och tidningsaffarer för kr.
2: 10 samt aven genom kommunalarbe- ' axan tarna.
De senare förvanta att övriga fackor- Lan som nxoder kan inverka på det upp \ " I c släktet, .så a t t detta vinnes för v %rr ganisationer .med dess medlemmar visa sig cléer j.
Frågan diskuterades livligt ocih .be solidariska genom utseende av lottförs&amp;ljare ilöts a t t diskussionen fick utgöra .svar pi samt med köp av lottsedlar.
Högsta vinsten utgöres av ett hemman vid Boda station i ir5,ga.n.
.
ntirheten av Bor &amp; och omfattar detta 76 tunn.
; En annan diskussi.onsfråga o m skönlittera lands areal med boningshus, uthus, lantbruks-; urens betydelse blev f ö r e d l för en livlié red~kap, hastar, kor, oxar och höns till ett liskussion, varefter mötet gjorde följaindi varde av 20,000 kr.
Andra vinsten ar en lantghd vid Ununge i Stockholms lan vgrd ittalande: 12,000 kr.
med en areal av 26 tunnland samt)) V i anse a t t skönlitter.aturen ar av.
sto ' boningshus.
Blarid.
övriga vinster markas:) etydelse såviil i bildningshanseende som dar motorbiit, motorcyklar, pianino, lantbruksred- ~ t i, a t t don ger oss möjlighet att fordjup; skap, skrivmaskin, Nordisk familjebok m. m. rår livsåskå,dning och fylla v %ra andlig: och ar ingen vinst under 8 .kr.
vlirde.
Drtig- ning förvlntas redan 1 jan.
1921.
3ehov. '
' ' J, ' Den i allo trevliga och, av basta k a m ~ a t anda p&lt;aglade festen a r nu ett minne blott men vi f % hoppas a t t ba-det m.ellan 0s.s kvin nor ' växer starkare och.-att vi f å, goda resultai av v %ra kamratm~ten.
A.
L.
...
vists Kappafftir 8 Drottninggatan n. b. och 1 tr. upp 88- Fr %n -.
- Norbergs kvinnoklubb.
Nar vi i vår kara Morgonbris läsa.
om ht mycket %nara ' klubbar arbeta ' &amp; h utsatta, i .är det.
med ' en blygsam känsla utav a t t 7 kunna göra i &amp; litet.
Viljan bland medlemma na finns nog, men dct ar föiq %gan som f a t t t Klubben bildades senaste gången l .rna: 1919.
Av årsberättelsen f ramgår, a t t klubbe ...
. '
' Storf lager av in- och utländska nyheter i Damkappor, Drlikter och Kjolar.
.
till billiei besthda rise er.
Oba.!
Bestlllhhgar.
utf ?bres tiii WUpr priser.
V.
MORGONBRIS - - MORGONBRIS.
Redaktion: Ruth Gustafson, Brann- kyrkagatan 27,.
' Stockholm Sö.
. '
St. Tel. Söder ' 74 94.
Offentl ' igt tack.
Klubbkassorer, O b.s,!
.
Expedition: Anna Svensson, Grinds- Undertecknad styrelse vill härmei hmföra ett hjgrtligt tack till Sp&amp;ng Kvartalsrapporten och avgiften till gatan 10, III, Stockholm So.
3ocialdemokratiska kvinnoklubb f ö St. Tel. Söder 7898..
slcola samtidigt insändas len g&amp;va: av ' 100 kronor, som ' klubbei ôrbundet.
skänkt till Folkets Husföreningen.
i11 kassören, adr.
: Anna Svensson, Sp&amp;nga i nov.
1920. hindsgat.
10, 3 tr., Stockholm 83.
Styrelsen för Folkets Husförening. '
8, d.
med häi !ar nästan kor o. redskap gratis ...
I l ....
Lägenheten Hansjötorp N:r 1, 4 km: .fr&amp;n Ununge station i Stockholms lan.
AreaE: 26 tld.
Timrat boningshus, ladugard.
. '
.
I.
Hemmanet 1 / 8 mtl Bästary ' N:r 1, I ' /, km.
Värde.
Försaka.
.
.
Ert.
.
.Genom köp av en lott .för kr.
.2: 10 .kan.
vinnas a Kommnnnlarbetarnns lotteri: fr. Boda hallplats, 36 km.
fr. Boras, Areal: 76 tld.
Boningshus av timmer med tre .,r- och kök.
Murad lad.ug.
m. st.al1, &amp;.
m, ' samt inventarier: 2 hastar, 2 kor, 1 oxe, l.
: tjur,.
.
.
höns och laatbruksredikap, ...
20,000.
kr.
-.
.
..,.
.
.
.
.
,.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
Huru.
.
: mycket .. -.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
b o: Edra: tander varda?
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
, ...
.
.
I ' Fonder:.
i 5.5:.
milj .. .kronor.
.
.
.
Förs5kri:nngg % .. f e r 76 ~.
r # j:.
.
B r, an- d.
- forsakra ' losöre: o,i.ii .fastigheter Bland övrigs vinster märkas: ~ o t o r b a t 8,000 kr., Sommarhem 6,000 kr., Lantbruks: redskap 4,985 kr., Motorcykel 2,900 kr .., Pia- nino 2,000 kr., Herrumsmobler 1,525 kr:, Bordsilver 1,211 kr., Skrivm,askin.
m. bord 985 kr., Ebemotorcykel 950 kr., Nord.
Familjebok 805 kr., Schatull bordsilver .784 kr., Darnrums- möblemang 700 kr., Kopparkärl ' och, Takkrana 700 kr., Kristallkrona 680 kr., - Orgel 625: kr.
; Utombordsmotor 600 kr., Ropparkarl 500 kr., Guldur med kedja 500 kr., Oljem %lning 500 kr., Linnedukar 490 kr., Dubbelböqsa 420 kr., Symaskin 400 kr., Jardinihe och Kandelabrax 390 kr., Porslinsservis 322 kr., Velociped 300 kr., Oljemalning, 2:50 kr., Dragspel 200 kr.
Oljemalning 200 kr., mariga vinster A 100, 50, 40, 15, 10 och lägst 8 kr.
,. '
.
-,. '
'. ' Fonder. ' o.
kap.L ' l.3 milj.
kr.
: .Förs@ringssuqma-: 139.0 .milj.
kr.
di ess ': .STOCKHOLM.
... -.
.
.
.
.
.
.
.
.Ombud: il ' större .platser.
:; ", ..:, y.
.
.
.
. '
~.
/ ~ ' o ' ~.
.
o .. N.
R.
.
.
.
:.
.
G.
' B.
R ' I S.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
Sthlm8 Allm.
.Icwi~noklubb (8oc.-den, vhäiler ordinarie mote 4:de mhdagen parje m h a d kl. 8 e. m. Obe.
Lokal i D-den, Folkets Hne.
, 8&amp;re&amp;en.
Urklipp och insand kupongen i öpPet brev porto 5 öre, slutet 20 öre.
Stockholms Allnn.
Kvinnoklubh Repetition torsdag= kl. 8 e.
I; &amp; ngkiSr.
KOMMUNALARBETARNAS .LOTTERI.
Folkets Hus,, rum J. Best&amp;llning= mottag Exp.
Bryggaregatan 14, S T O C K H O L M C.
11111111111111111111IIIIIImII8IIIIIlIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIlII ' .lIIIIlIIIIIlIIIIII,ll1l ' A. Frin Kommanalarbetsynas lotteri, Stockholm 1, rekvireras att sandas mot postförskott ......... .st.
lotter B 2: 10 pr st. (till partipris kr.
1: 9 (pr st. vid köp av minst 10 lotter pil en g h g) l röken L. JLiderlund, Allm.
hl.
Kungsh.
20 5 Inudbyberg 3.,.
. '
'.
Stookh~lm avhmer m6te 1:sta och 3:dje; orsdagen i varje manad ki.
8.,80 e. m.
(utom juni, juli och aug.)
i Folkets Hus G-sal.
Stgrelsen.
Solna soc.=dem.
kvinnoklubb billler möte 2:dra tisdagen i varje m h a d kl. 8 e.
' xn, i Huvydsta Folkets Hus och 4:de onsdagen i varje mQnad kl. 8 e. m. i Hagalunds Folket9 Hus.
.
Styrelsen.
Arvika sot.-dem.
kriinnoklubb .av- h&amp;ller ordinarie mute %dra m h d e i m b den kl. 8 e. m.
A Folkeb .Hua ' C-aal.
.
Styreken, sbdrai kwlnnokluQ ioc.-dem.)
avhuler ordinarie eammantrllc.
: sta onsdagen i varje m h a d kl. 8 e. m, okalen 3 tr. Sadra Folket8 Hne.
Stookholmi .., ................
.;.
.................................. hdt.
fröken Atataa Sverirrom, Grhdsgatea 10, I Styrehm.
.
.
..... ......... .., ifockholm.
.
Adress: ..., ........................ Namn:.
som.
ar arbetarrörelsen!
cvinnotidning, och sale ~ a r j e manad ' kl. 8 e. m.
S:t Eriksgatan 21.
Ordf. Hildegard Ström, Bergsgatan 27, 1 tr. Jes bör finnas i varjc s. g. a.rbetarhem.
F8renBn.gen far Hembitraden i Stockholms stads, Stockholms c,, Skriv ock rekvirera LOTTER.
~un~s.hoIm - soom-dem.
s kvinno- klubb ' avhaller ord; möte 3:dje onsdagen i .Kontroll och garanti.
Överst&amp;th&amp;llaretim- betet har till styrelse för lotteriet förordnat: hrr R. Rutensköld, K. Lantz och S. Thyselius 1 Ippsala läns ' soc.=dem.
kvinnodi till kontrollant: hovräktsnotarien S. Akerblad, strikt.
Adr.
: Kassören.
Fru Ellen Cato, So som även de !tag~ i revisionen av rakenska- perna.
Hos O. A. har borgen nedsatts till erga, Huvudsta.
sakerhet för lotteriets förbindelser.
.
Dragning &amp; ger rum da lotterna slutsalts, troligen i januari 1921.
Försäljare antagas.
. '
' Varde 12,000 kr.
.
.
.
,.
S.
:.
En: amerikansk: tandspecialist anslår rardet av en människas friska tänder kronor.
il1 omkring: .5,000 M e n kan.
' mans: värdera tänder i pengar?
SkuiJe Ni.
vilja: mista Edra för något) ris?
.. Men4åt: oss anslå värdet till 5,000 cr; Ett.
smyckk för denna summa vore Vi: mycket rädd: om och sköt- väl.
Mycket mer: bör Ni akta Edra tänder, r i 1.
k aldrig kunna ersattas!
Sköt o m.
dem genom årligt besök IOS lan.dläkaren och dagligt bruk av Lazarol Tand- Creme!
Hogsta kvalitet!
Dubbelstora tuber!
~ i k i l s t u n a krinnoklubb svhUer or.
dinarie .moten 1:sta mbdagen i v a j e m m H.
7.30 e. m. i Fokets Hua, rum n:r 4.
BtyreZrm.
, .. (.
0 B S., Vid köp av 1 till 9 lotter utta ges med postf6rskottet, vid lott sedlarnas expediering, avgift &amp; ven för drag ningslista och portm.
Pil 10 h t t e r och dllr över erhalles en lista gratis tillsmd.
Vasastadens sot,-dem.
kvinna tlu bb hax ord.
möte 1:sta mandagen och $:d isdagen i varje m&amp;nad kl. 7,30 e. m. Q lokal, Jpplandsg.
51, 1 tr. (Gustav Vasa-automahi UppWrci ö &amp; inskrivning va; rje mbte.
.
.
.
Stgreise~.
SpSnga 800.-dem.
kvinnoklubb av h U e r .ordinasie möte första toriidagen i varje mQnsd kl. 8 e. m. i Folkete Hua.
- stgrelrm.
Stockholm, A B.
Arbetarnes Tryckeri 1920.
