# ID: svediakorp-per2459
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1920
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 14,922
# sentences: 923
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Utgiven av styrelsen för Sverges Socialdemokratiska Kvinnoförbund.
N: l.
November.
16:de arg.
1920.
HJALMAR BR, Den 23 november ar en stor dag i den svenska arbetarrörelsens historia ' och den dagen har aven lika stor bety- delse i allmän svensk politik.
Då filler näm- ligen v å r partihöv- ding Hjalmar Bran- ting 60 år o.ch &amp; t han den dagen kommer att hyllas som aldrig förr någon svensk partile- dare kan iagas för al.1- deles avgjort.
Att har i vår tidning söka ge en utförlig bild av Hjalmar Brantings enorma arbete f ör arbe- tarklassens.
frigörelse och f ör framstegsarbe- tet i vårt land ar icke möjligt.
Hjalmar Branting ar redan en person av im- ponerande, gestalt i svensk historia och där ' först skall hans garning få sin monumentala arestod.
Att stå i spet- sen för en stor folkrö- relse som vår med alla ' en massrörelses avarter och felgr.epp ar sanner- ligen ingen sinekur.
Endast en.
starkt ut-.
präglad rättskänsla, en övertygad .och ge- nom ingående studier fördjupad.
%skådning om socialisrireils oemot- ståndliga seger och en ' verklig kärlek till den-.
na rörelses uppgifter kan hos en högt begavad man uppehålla tro och arbetsvilja under ständigt stridsfyllda år.
Ty trotd skymfliga smä- delser från de " rtjdjk.a1aH och insinup, b ' ' tioner och ständig hets f r b direkta calidliga tålamodet och den framsynta motståndargrupper har Hjalmar Bran- blicken, som med fast vilja och smidig ting, oberörd som den svenska granit- kl okhet vid utomordentliga tillfällen kan samla trådarna och leda massorna till enig och stark samverkan visar sig just iiaruti va.ra den borne folkhöv- dingen.
Men icke endast som en: av Nordens fram- ste statsmän har Hjal- mar Branting vunnit rykte och erkiiiman- de.
Hsn ar aven e n internationell personlig- het av stor auktoritet och betydelse och hails stora insatser för fre- den och för.
Nationer- nas förbund ' lamma alldeles säkert att leda till ovärderliga fram- steg för utvecklingeii och för fredens beva- rande.
Tider komma sakerli- gen, d % vårt parti får kampa hårda strider för att befästa vad som v~innits och genomföra närmast liggande stora uppgifter.
Då som all- tid f öfr f år H j almar Branting taga emot de första anfallen.
Men han k m göra det i kiiiislan av att aga fqr- troende och tillit.
Morgonbris vill med dessa enkla ord endast, 60 år den 23 november.
.
.
.. giva ett h j a r t l i g t klippan, trotsat.
stormarna kring sitt t a c k f r å n s v e n s k a a.
r b e - namn och länkat handeIserna efter de t.
a r k v i n n o r för Hjalmar Bran- linjer, som han utfo~mat.
ting; livsverk för var klass frigörelse.
.
Hjalmar brant in^, mannen med det R. G-n;:,
cet omsorgsfullt - ifyllas och uppsiit-; as, inte,bara på ett ställe, utan på dus- sintals.
Satt upp nya om de rivas ner dler bli våta.
Sälj biljetter under hand Nu nar löven falla .och solens stralar med arbetskrafter, som voro villiga att till vänner och - ovänner samt agi- bli allt mattare, förstå vi, att höst och offra alla lördagar ' och söndagar för; era, agitera tidigt och sent.
v a r ' inte vinter ganska snart skoia köra oss skulle det nog vara bast att ~ a d d för att reklamera för festens med-.
inomhus f ö r en lång tid framåt, ocl; då låta klubbarna själva anordna sina ' mö: verkande krafter om de, som de iiatur- gäller det att med intellektuellt # arbete ten och fester, när de funno tiden lamp- Ligtvis böra vara, iiro goda.
och f ostrande f örströelser väl utnyttjza lig, men då vi inte detta ha och då kan- I utlandet, särskilt i Amerika, kan ske aven klubbarna, om de lämnas för man konsten att göra sina varor kan- de långa lrvällarna.
Detta galler för individen, men i lika mycket i fred slöa till, f å vi nog ännu la.
Vi böra betrakta v %ra åsikter och rakna med de genomgående och detta iiess talesman .som de prima varor, vi hög grad för våra föreningar.
Den mest betydelsefulla ' av alla sam- inte minst.
fr %n ekonomisk synpunkt.
önska att alla skola f å förmänen att manslutningar, vi f. n. ha har i landet, Och varför skulle inte detta billiga sy- komma.
i besittning av.
kvinnornas.
stem bli givande och effektivt, om al1.a Meu vi böra inte kalla våra möten ar de .socialdemok~atisl~a D.et är många och betydels,efulla upp- parter förstå sin sak?
Men därpå hän- för agitationsmöten, enar mariga stöta gifter en dylik fö~ening har sig före- ger det också.
sig på ordet, utan upplysningsmöte, lagd, men det ar: i syiinerhet &amp; ett par Om vi ' förutsatta.
att vi helst skulle fest, f öredrag, f ~ r e l ~ s i i i i i etc. g Kan som jag skall i detta s a m a n h a n g peka vi1 j a .anlita kvinnliga talare inom spe- talaren anordna föredraget i samband på.
Politiken har i alka tider spelat en ciellt kvinnoagitationen, bör förbunds- m-ed skioptikonbilder böra lokaler med.
stor roll i statkrs och folks historia, styrelsen, så snart talarinnor engage- skioptikon.
anskaffas och blir detta gi,- dock ka.nske aldrig en viktigare an rats, anhalla om partistyrelsens med- vetvis mycket dragande.
just nu, nar vi äro i fiird med att åter- verkan för att inom varje arbetarekom- Iiokalfrågan spelar en mycket.
stor uppbygga en delvis ~önderf~allen värld.
mun väcka intresset för upplysnings- roll.
De basta och lämpligaste loka- Kunna vi.
inte nu framskapa en ny anda arbete-bland sin orts kvinnor.
På de lerna, åtminstone ute på landsbygden, och nya., m ' era humana metoder i det platser, dar inte klubbar finnas, böra är skolsalarna.
Skolorna äro hela kom.
nationella och * internationella politiska kommunerna anordna mötena och.
om munens egendom och de böra vara ceii- livet, a r nog ilet m %l vi langta efter: möjligt bilda klubbar.
Men, oavsett om tralharden f ör .bildning och f ostran, ett mera %orverkligat, allmänt mamk- det finns klubb ellek ej, om d.et finns inte bara: för de m å innevånarna, utan ligt broderskap., ännu ofantligt l %gt iitsilrt att f % en till stånd eller ej, bör aven för de stora.
Därför böra lärare avlägset.
Då Socialdemokratiska Kvin- varje arbetarekommun satta till +alla noförbundet a r den enda organisat.ioii krafter för arbetet bland kvinnorna och andra för folkupplysning intresse- rade särskilt tillskrivas och irtb judas har i landet, som sysslar med politik just nu, av skal som jag ovan sagt.
för aden stora masgan a+ Sverges h i n - D.ar det redan finns klubbar - men samt ombedjy medverka med musik, nor, bör den alltså bli föremål för varje det a r ju tyvärr p &amp; mycket få platser sång, recitation, uppläsning o.
. '
d. P &amp; de .orter dar inte skolorna utlam- tänkande kvinnas intresse och medver- - ä r saken enklare, dock bör varje kan.
Och am mer först &amp; vi denna or- klubb st % i ivrïgt samarbete med kom- näs till befolkningens nytta och trev- ganisations betydelse,, nar vi veta, att munerna.
Samarbete .mellan dessa iir nad, böra v %ra representanter i full: det närmaste Aret kornrner att med all nödvändigt om vi vilja se både man mäktige skyndsamt åstadkonuna detta.
sannolikhet bli det betydelsefull.aste och kvinnor på mötena.
För både kom- Därmed, skulle den svårlösta 1olsa.lfrå- muner och klubbar ar f ö r a r b e t e t gan vara löst, och det ar naturligtvis Sverges kvinnor iiågonsin upplevat.
Om vi nästa år f å vår politiska med: det viktigaste.
E t t illa skött - förarbete en kortsynthet utan like, att vi tillåta borgarratt genomförd i praktiken, kom- har nog varit orsaken till det klena n8gra f å a v.
kommunens medlemmar mer den socialdem.okratislra rörelsen resultatet av reseturneerna.
Gör detta att bestam,ma över och för d e ovriga att gå framat, st % still eller falla till- målmedvetet och klokt och jag ä r viss innevånarila stänga de lokaler, som baka, helt och hållet beroende på vårt om att vi .alla skola bli nöjda rrted re- med rätta tillhöra alla utan undantag.
Att vi alla gora - en ära i att val vårda stallningstagande.
Framtidens inera- sultatet .. tioner komma aldrig att fOrlåta oss om ' Huvudsaken för en talare ar att ha dem och uppföra oss hyfsat och.
anstan- vi nn, &amp; r vi hla en chans, genom lik- någon att tala till.
Om en talare ä r digt både inom och utom - dem, bör vara nö jdhet, själviskhet eller okunnighet aldrig s &amp; skicklig och övertygande, vad en oskriven lag.
\ rid alla möten och fester böra kvin- hämma i stallet för främja utvecklin- Iran han uträtta om han har en tom sal.
gens hjul.
Det a r d e d tanke härpå, Om man bara har f.01k omkring sig ar norna pynta m d blommor, grönt och som jag anser att förbundets och h i n - d.et inte ' så svårt att komma till, tals dukar.
noklinbbarnas f örnamsta uppgift a r med dem och de ta m !ycket ofta skal Detta verkar så otroligt gott på både upplysnings- och agitationsarbet.et.
På och låta sig övertygas, det värsta ä r att publik.
och talare, ja, inger verklig fest- kongresserna, när representanter från inte n5 dem.
På ena eller andra sättet starrining.
Nar klubbarna stå som an- hela landet äro sa.rnlade, borde organi- m k t e klubbar och kommuner samla ordnare böra dessa ordna enskilda mö- serandet av detta arbete diskuteras lokalerna fulla av folk, sen komrtier ta: ten efter det offentliga, för att talaren både först och sist - nya synpunkter larens uppgift.
skall få tillfälle tala enskilt med medl.
Fester i samband med föredrag äro om kanske mera enskil.da saker, samt kunde da framkomma, ny entusiasm att förverkliga dessa upptändas - men, mycket lämpliga.
Tillställningens glada aven för att ge nya intresserade till- då sista kongressen int.e fick en niinuts och lättsmälta nummer.
locka publiken, fälle att omedelbart ansluta sig.
tid härför, å t e ~ t å ju r endast att i Mor- sedan skall denna s. a. s. l överrumpla^ Ett störxe antal Morgonbris bör re- gonbris diskutera saken.
För min del av föredraget.
kvireras och försäljas.
Detta a r ytterst Och fester böra inte bara sig enbart viktigt emedan den talar sitt språk vill jag ha.r f r a d a g g a några tankar och erfarenheter fr&amp;n föredragsresor % under lördags- och söndagskvällar, en efterat, nar festen a r slut.
Ett ener- skilda tarakter, i f örhoppning att. '
anddr trevlig fest lockar folk viken dag som giskt arbete ö r tidningens f örsäljning helst i veckan om det inte ' blir för sent bör kunna fördubbla dennas upplaga t.alarinnor göra detsdmma.
samt till hiilften betala ' om kostnader- ~enom&amp;ende reseturnéer ha hade på kvällarna.
Ett par veckor innan talare kommer na för turnéerna.
.
sina för- och nackdelar, meii de äro nog böra stora, välfor.rnderade a,ffischer - Ja, detta a r n %gra av de punkter ja.g de f. n. enda möjliga, med det ringa tillsända f rån förbundsstyrelsen, som velat framhålla och hoppas jag inner- ántal talare och talarinnor vårt parti f öif ogar över.
Flade man tillräckligt bör behandla denna vikti-ga fråga .myc- ligt att det verkar uppiggande pi % våra Klubbarna och agitationsar betet. '
a ' '
MORGONBRIS Svar på tal.
Valen gingo illa.
f ör social.isterna, och vi kunna inte annat an sörja och taga nya tag.
På vad beror motgången?
Pfi rädsla f ör socialiseringen, på djupt och sak- ligt grundade skäl, som talade m o t socialisterna?
Förlåt, akt undertecknad har så.lifet respekt för vad som bestämmer genom- snittsröstarens åsikter, att jag svarar nej.
I.
stället.
tror jag, att det till största delen a r det s. 15. käringpratet, från vilket kön det nu an kommer, som gett utslaget.
Låt oss taga några " klipp " ur detta " prat ", som skaffar tusenden deras åsikter.
i politiska frågor.
" Den nya överklassen, vilken ar det numera?
Jo, det a r arbetarna.
De sitta ' inne med tillgångarna!
Sexton- åringar ha löner som laroverlrsadjunk- ter för att inte tala om de något äldre arbetarna.
Det a r verkligen generals- lön-!
Man kan lätt marka, ' - att det ar .. ".
Oich så kommer hela så.
- - - ramsan om arbetarhustrurnas biffste- kar och konservinköp, kaffedrickning och biografbesök, med ' ett ord, den vi- san vi kunna utantill och s % val kunna, om iqte motsäga, s &amp; f ö r s v a r a och f ö r k l a r a och f ö r m i n s k a.
Men vi fortsatta med referaten: " Se p &amp; teatrarna!
Vilka sitta på parkct- ten och första raden?
- J o, arbe- tare! "
Har skull e man ju kunna svara: Ja, o m de nu i allmänhet gjorde det, vilket betvivlas, så upprör det mig inte alls.
Daremlot upprör det inig, att en fint bildad läroverksadjunkt med intresse för konsten i n t e k m sitta dar - p å gnuid av att han ocks %, såväl som som- liga arbetare, har föil liten lön.
provbit på Detta iii bara en vad som bestämt väljare både utom - och kanske också inom v %ra led.
Lat oss " klippa " vidare.
" Attatim- marsdagen!
Jo, det a r en snygg in- rättning!
Har t i g g a de, arbetarna, att f &amp; " arbeta över ".
De begiira inte bättre an att f å slippa tvånget.
Det - medlemmar.
Och så friskt till verket för vinterns arbete!
Glöm ej, att ' friskt mod, a.rbete och entusisgrm, tillsammans med en berg- fast tro på makten och värdet av våra ideal, kunna uträtta underverk.
Vin- tern måste ' fördubbla antalet av v %ra klubbar samt tiodubla medlemsantalet.
Men f ra.mf örallt måste vi f örm % bringa hela v@t svenska folk till att forst8 värdet av socialismen i f ramtidens kul- turarbete.
M %nga landers folk vänta stora ting från Norden i dessa.
dagax M &amp; de inte vänta förgäves!
Nelly Thuring. '
hyggliga tvånget, som n u.
alla f ö r- n d i g a (obs.
uttrycket!)
arbe-; are f ör länge insett vara.
orattfar- iigt.
Men staclrare, de sitta s % djupt Jeiiuy Linds namn framkallar för det, att de iiite utan att riskera svalt jch el.iinde kunna komma ur det! "
- tanken en h i n n a, som älskades.
av alla, Haii skulle kunna hålla på i deiuia stil; om kände lienile, och som kanske mer innu en god stund för att till sist in n %goii annan spritt, det svenska namnet och gjort Sverge kant av hela ivsluta med klippet: len civi1iserad.e världen.
Hennes livs- " Vad ha socialisterna egentli.gen ut- saga borde bliva kand av alla, t y den rättat har ' i- landet, som inte hyggliga bar ett lysande vittnesbörd om den näniiiskor kunnat skaffa arbetarna övervinne er liga styrka m,ed vilken en indå?
- Inte ett dugg.
Bara gjort ' renoch energisk själ gör sig till herre ubetarna lata och arbetsovilliga och sver omstandigh,eterna, hur liarda och iarigenom äventyrat hela samhällets vidriga de an må vara.
väl. '
' Hon föddes i Stockholm den 6 &amp; t.
Ingen lär kunna påsta, att inte .dessa L820 av fattiga föräldrar.
Fadern bi- ~ t d r a g ur det allmänna resonemanget drog ' föga till familjens underhåll, så 2 j äro sanningsenligt refererade.
att hela den praktiska hush %llningen Men ' arbetarkviniior!
Satt .då spjärn måste överlämnas å t modern.
Hon hade mot vad som.
ar förtal och förvräng- startat en liten flickskola vid t.id.en för ning av sanningeil i dessa angrepp mot Jeiinys födelse och ur stånd att sköta srhek-rörelsen och sociddemokrat.in!
b %de barnet och skolan, lämnade hon Och gör det rned saklighet och nakna Jenny till en familj, som bodde utanföir fakta.
!
Till exempel detta om arbets- 3toclrholm, dar hon förblev de 4 för8t.a lönerna!
Det behövs bara att ed hö- aren av sitt liv.
Sedan kom.
hon under german f %r fatt på en pojke, val av- sin rnorm.ors ledning och .. .denna upp- lönad.
Han baxnar över veckoavlö- täckte hennes musikaliska anl.ag nar ningens storlek - och Sr han av den denny var.4 &amp; r gammal.
Från sitt 6:e vanligt dödliga typen (ty vi ska ' inte år s j öng l1011 st&amp;digt, isynnerhet f ör glömma, att s % .döma mznniskor inom en katt hon fiitt, som hon älskade; och.
2 l l a partier), s &amp; - ar hans mening nar ho11 satt i fönstret ocli ' .sjöng, stan- klar: Arbetarna ha oanständigt höga nade de f örbigående f ör att lyssna;.
.
l ö n e r: Får man nu höra ett sådant Hon var inte mer an JO.
år, nar hon r ' esonemaiig, s % måste man s v a r a antogs som elev vid Operan.
S a v d hen- och inte tiga.
Men för att kunna svara nes sång som hennes dramatiska anlag m å s t e m a n v e t ' a n å g o t.
T.ag i väckte hennes lärares beundran.
När kvinnoklnbbarna reda p % f akta ifråga hon vid 17 års ålder första gången om arbetslöner!
Från socidstyrelseil uppträdde på Operan, Vann hon oöver- Iran man f &amp; veta sådant.
.. Och det ar traf f ade triumfer.
Efter den af tonens r o l i g t att studera en sak, som tjä- uppträdande visste hon, vad.
hon kun- nar ens övertygelse.
de, vad hon var och vad ho11 skulle På klubbaftnarna ' gör man ofta en göra har på jorden.
Hon fick sikte p &amp; hel del betydelselösa saker.
Ägna målet.
Ty för hennes djupgående livs- några aftnar %t studier, %t att skaffa åsk %dning var upptackten av en beg %v- en " katekes " med svar på invändnin- ning detsamma som upptackten av en.
1.evnadsuppgif t. gar ev den ovan beskrivna arten.
Vidare: T.ag reda p % vad soeialis- Året därefter flyttade Jenny till den tislr opinion, genom agitation och upp- ryktbare kompositören A. F. Lindblad; l.ysningsarbete, och vad socialistisk hon ' f ann i hemmet ingen sympati eller lagstiftning v e r k l i g e n u t r a t- förstaelse, och moderns lynne var dess- t a t .i vart land.
- D:et ar ingen skam utom mycket sv&amp;rt.
Hos Lindb1ad:lar- att l a r a a.v andra att svara, nar ens de hon kanna Erik Gustav Geijer, som övertygelse och den sak man älskar omfattade henne med det varmast.e in- blir angripen.
Och det borde vi i all tresse; för henne skrev han visor, både vänskap lära oss av varandra i kvinno- ord och musik, och ha~ls uppskattning hade en djup inverkan på henne.
Det lrlubbarna.
Det Br ingen mening i att agitera var på hans ihärdiga yrkande som 12011 offentligt eller kampa offentligt, om f örmaddes uppsöka en vidsträcktare verkningskrets.
.
man - i privatlivet man.
och man emel- 1.840 erbjöds han nytt engagement] .an ständigt lider nederla,g.
k. teaterdirektionen avslog det, av Och det vet var och en, som varit emedan hon bestämt sig för att studera med litet i livet, att det ar pratet, ' det i Paris.
Hon sjöng dar i 10 må,nad,er sipprande smygande m:an och man för Europas basta sånglärare, pch hen- emellan, som bestämmer en saks öde.
nes röst vann då först det välljud och Så ock vår rörelses!
.
den klang, som sedan blev enastående Alltså: Vi ska lära oss ge svar p % hos henne.
Nar hon kom åter till tal!
Och ett sakligt svar, som med Stockholm för att börja sitt arbete vid sina nyktra fakta förlamar skvallret!
Operan, skaffade hon sina f öraldrar ett hem p % landet och fick deras till-.
Sigrid Gillner.
latelse att överflytta deras förmynder- skap p &amp; ' en Ii ögt betrodd.man, Henrik; t,å ' Jenny Lind. '
4, Munthe.
Hon gjorde så slut på de hus- verk an var p5 detta falt, det var dock liga sorger, som förmörkat hennes ung- icke liar 11011 vann maiiniskornas domsdagar och frigjorde sin naturliga 11 j a r t a 11; den ' länge bestående kär- kärlek till modern, genom att befria leken vann hon i konsertsalen och i den från den störande sammanstötnin- oratoriet.
Det var genom E l i a s och gen av oförenliga viljor; hon ' skaffade, M e s s i a s, Mendelssohns och Lind- sig även vad hon mest av allt behövde, blads sånger och de sveiiska folkvisor- ett fast och säkert personligt inflytaii- na, som hon sjöng sig in i sin tids '.
de.
Hon behövde iiågon i sin närhet, hjärta.
som kunde försäkra henne att hennes När hon efter en längre tid återkom tro på godheten icke bedragit henne; till Stockholm för att ha recetter för Detta var vad hennes hem hade under- åtskilliga välgörenhetsinrättningar, gav låtit att ge henne och denna förlust.
hon hela sin inkomst till en uppfost- kunde aldrig helt gottgöras.
ringsanstalt för .medellösa barn, som .Efter tv5 års vistelse i Sverge kal- hon ville skydda för n %gra av de fres- lades hon till Berlin, och därifrån om- telser och faror hon själv varit utsatt bads hon komma till England.
" Den för .. Rennes egen erfarenhet, hennes första ton hon sjöng i Berlin beseglade egen historia utgjorde inslaget i den hennes öde.
Det blev sedan aldrig handling hon beslutat utföra.
Och hon möjligt för henne att draga sig .till- va-r fast övertygad om bildningens baka; de strida strömdragen förde nödvändighet för en konstnärlig ut- h.enne ut p5 allt djupare vatten.
Alla veckling.
Många voro de viinner, för- beundrade hennes härliga stamma men eningar och kamrater, som hon skänkte än mer den underbara förklaring som, penningsummor till under denna sin när hon sjöng, spred sig över hela hen- vistelse i Sverge.
.
nes ansikte och gestalt och upplyste ' I England var hennes frikostighet den med hennes snilles hela g1.ö.d och lika storartad.
Sjukhus for barn, för ädelhet.
Och de som hört henne en bröstsjuka, barnhem, f attiga studeran- g %ng glömde henne aldrig.
de ochmusiker, alla fingo de av henne Redan nu började hon utöva den stora summor, vars ' räntor räckte till storartade hjälpsamhet och välgören- imderhåll av anstalterna och till sti- het, som inbe slutade förrän med hen- pendier åt de unga.
Hon gav ett lysan- nes ' död, fastän de donationer ho11 för- de bevis på sin anspråkslöshet, d % hon ordnade i sitt testameiite ämiu skänka.
gav två ~ummor på 50,000 kr.
vardera unga, f attiga studenter och musik- till universiteten i Uppsala och Lund, idkare ett väl~signelserikt stöd i kam- som skulle användas till stipendier för pen för derax utveckling, och hennes fattiga studenter.
Vid Uppsalastipen- ?ijalpsamhet slutade sålunda ej med diet faste hon Geijers, vid Lundasti- hennes bortgång.
Samma förhgllande pendiet Tegnérs n m n, således ej sitt är det med de summor hon sjöng ihop eget.
för att lämna till vanvårdade barns Under sin turn6 i * %merika åtföljdes räddning - hon räddade och räddar hon av en ackompanjatör mr Otto an i dag mhnget barn frhii brottets vag Goldschmidt, lär julige till .Mendels- genom den hjalp hon då gav.
O.ch det sohn, och i besittning av nggot av sin lir rörande, att, under det hon ger bort store mästares musikaliska ande.
Hon allt hon kan undvara, fastän hon länge fann detta och i det äktenskap hon in- langtat att få se Italiens skönheter, hon gick med honom ' fann ho11 allt vad även sätter den unge studenten, ' sin vaii h.ennes hjärta behövde och älskade.
Josephson, l.
stånd att i Italien full- Och därefter tillhörde hon inte längre följa sina studier m d de pengar hon allmänheten) hon hade funnit det.
som förut förtjänat och samlat ..
Men hon hon he1.a sitt liv längtat efter, ett lugnt kände, att hon gjorde icke blott honom, och harmoniskt hemliv.
Hon &amp; g barn utan konsten, en god gärning, och för och barnbarn vaxa u p p omkring sig, henne gick alltid denna hänsyn över och aldrig saknade hon sin sceniska alla andra.
bana med.
dkss lysande triumf er.
Det Som ett bevis på den trollniakt hen- finns få levnadsbanor, som kunna tälja nes sång ' utövade kan omtalas, att när en mer gripande saga om en hastig hon på Berlineroperan under Mendels- och lysande färd f r å n mörker till sohns anförande på repetitionen sjöng triumf, från fattigdom och nöd till en aria ur Euryanthe, körens och orkes- arans glans.
Nar vi se hennes liv för- terns medlemmar blevo så förtjusta i stå vi, att det finns ett slag av jamlik- hennes sätt att sjunga, att de glömde het, som vi ej kunna hoppas f &amp; se för- räkna takterna och.
Mendelissohn lät verkligat, och det ar snillets, begåvnin- sin taktpinne falla under; en löjlig gens, anlagens.
.
tystnad, som vid ett annat till.falle Hon dog i England 1887 och hennes skulle ha gjort honom ursinnig, fastan bild finnes uppsatt i Westminster lian nu, som alla de andra, instämde i Abbey, det tempel, som invigts åt Eng- det allmänna skrattet.
lands.
största snillen och m.est fram- Hur lysande hennes triumf el: än voro stående man, och dar ingen utlänning, p % scenen representerade de dock icke utom Handel, f örunnats en viloplats, hennes konstnärsliv i ' det hela. '
Hur förrän Jenny Linds stoft fördes dit.
hög den stlindpunkt än var, till vilken Ilmu ett bevis p&amp;, att det ej var för hon ' bragte den dramatiska stingens sin musikaliska begavning, som en s &amp; ideella utveckling, och hur stort hennes omusikalisk nation aldrig fullt kunde ', Den 31 januari 1919 bemyndigade k. m: t chef en f ör civildepartementet att utse sex sakkunniga för att under ledning av statens fattigviirdsinspek- tör och i samråd med fattigvårds- inspektionens sakkunnige arkitekt be- träffande fattigvårdsbyggnader utreda frågan om normalritningar f ör ålder- domshem m. m.
Dessa sakkunniga hava för någon tid sedan till regeringen överlämnat sex förslag till ålderdomshem med plats för respektive 10, 1.5, 20, 25, 33 och 45 pensionärer.
De sakkunniga hava i sitt arbete i främsta rummet åsyftat att skapa goda hem f ör de of örvitliga, av f attigvgrden understödda personer, vilka, ehuru icke arbetsföra, ännu hava sina kropps- och s jälskraf ter i j %mf örelsevis gott behåll och därför kunna göra anspråk på och av.
sätta värde på att få fram- leva sina %terståen.de dagar i lugn och ro.
För detta ändamål böra de mera svåkhanterliga elementen avlägsnas till arbetshem, de abnorma och mera sta- di ' gvarande sjuka vardas å för dem av- sedda specialanstalter samt barnen ut- ackorderas i lämpliga enskilda hem eller fostras i .barnhem.
Det nu van- ligen tillämpade systemet med de mest skilda slag av understödstagare hopa- l e i en och samma anstalt bör sålunda upphöra.
Kommunerna hava som bekant ge- nom, den nya f attigvårdslagen fran- tagits rätten att själva bestämma i denna angelägenhet och en kommunal skyldigh.et införts att i enlighet med de nya bestämmelserna och under kontroll av statens myndigheter (f attigvårds- inspektionen och länsstyrelserna) be- reda anstaltsvård %t dem, som därav kro i behov.
Arbetshemmens uppfö- rande.
har emellertid ålagts lands- tingen, varigenom kommunerna beretts en välbeliövlig lättnad i sitt arbete.
At kommunerna har visserligen med- givits en tidsfrist intill 1928 års utgång, inom vilken anstaltsfrågan skall vara fullständigt ordnad.
Men av flera skal har det ansetts Önskvärt att med det snaraste taga itu med denna fråga.
h e n om meddelande av hemimder- stöd ar och bör vara den vanligast Eörekornmande understödiformen, ar det emellertid utan tvivel omöjligt att utan tillgang till goda anstalder till-.
fredsstallande utöva f attigvården.
En- ligt lagen skall ju fattigvården om- fatta " det underhåll och den vård, som iro erforderliga ", och för många av ' ' uppskatta, utan för den själsadel hon visade genom sin barmhärtighet, hjalp- sanihet och anspråkslöshet, som hon ilskades och völrdades av den engelska nationen.
A. R-n. '
l
kommuhens understödstagare ä.r an.
blir följden den, att man dit f ö r per- staltsvård den enda lämpliga formen soner från vitt avlägsna.
trakter, var- av fattigvård, som bör ifr5gakommz, igenom dessa fattiga och orkeslösa ryc- Då sålunda frågan om anstaltuv&amp;r.
kas från sitt och de sina, den by eller dens ordnande över allt i vårt land s t h den kommun, .dar de kanske levat och på dagordningen, uppstår .spörsmålet, När solen gatt ned bakom taken verkat i hela sitt liv, så att de troligen huru denna fråga lämpligast bör lösas, och svalkan kommer tiEl gata och grand aldrig eller ytterst sällan f å besök av FrSnsett de kommuner, som redan an.
som ljuvlig manna från himlen sand anförvanter eller vänner.
Därf ö r hava skaffat anstalter, vilka lcunna godlcän- de sakkunniga ansett, att man i regel då ar rätta tiden att vara vaken nas, k a n d e t bli fråga om att ombygga ick.e bör göra hemmen större an för eller f örandra redan befintliga anstal- ty d &amp; får gatan sin poesi - högst 45 personer.
Många på detta om- ter eller att uppföra helt nya shdoiiii.
jag ligger i öppnat fönster råde erfarna hålla före, att det ar Huruvida en ny anstalt bör iippföras och lyss till dess melodi.
bättre, att en .större kommun uppför 2 eller en gammal sådan ombyggas eller till 3 hem med plats för 25 personer i om en byggnad, som använts för annat D &amp; sänker en töckengrd slbja varje än att den samrnanför alla 50 ändamål, 1a.mpligen kan omändras till eller 75 i en enda byggnad.
Man kan sig ned över smutsiga förstadshus fattigvårdsan.stalt, &amp; r tydligen- beroen- ha gemensam administration, uppköp de på en närmare .utredning i varje och döljer barmhärtigt brister son2 2 j u ~ och.
dylikt, utan att man darf ör behö- sarskilt fall.
Härvid bör hänsyn tagas och solsl~en on2 dagen sanningskärt 9.öja ver ha en enda anstalt.
Det blir aven till ifrågavarande byggnaders beskafl Svciga flliktur au sommarljum vind lättare att anvanda gamla byggnader,.
fenliet och belägenhet) till vilken lös- svepa omkring i luften om de ej slrola rymma för inånga per- ning som ekonomiskt ar mest fördel- soner.
aktig m. fl.
liknande synpunkter.
.
med dofter av honiing och lind.
Vid utarbetande av ritningar till å1- I detta samnianhang kan, framhålla derdomshem hava de sakkunniga letts de sa~lrunniga, särskilt påpekas, att Och de som om dagen ila av strävandet att göra livet för de gamla byggnader) vare sig de förut med b~ådskande fötter i gatans damm gamla och orkeslösa så lugnt och, be- tjänat liknande eller annat äiidam81, smyga sig nu ur portarna fram kuiimt Som möjligt.
Åtskilliga av de ofta med fordel kunna om- elle: till- och trdffas 0th prata en stund av vila.
principer, som framläggas, grunda sig byggas eller inredas till ålderdoms- på denna huvudsynpunkt, så t. ex. att hem, barnhem eller dylikt.
Det krä- Ur fj&amp;ran höres storsttidens brus - rummen i regel ej skola vara awedda ver dock insikt och erfarenhet att till- dess spårvägsrassel och ringning för mer a11 två personer och att ett jäm- varataga eller inreda dylika byggna- når fkam mellan gator och hus.
före1:sevis stort antal rum; beräknats för der, men har man lyckats liarmed, blott .en person; att genomgå.ngsrum ej.
kunna stora besparingar e r n k för den Och upp.
till mig höres skratten - få användas till sovrum, att alla hem byggande kommunen.
De sakkunniga så gärna vi hannsior ändå .vill le!
skola aga dagrum, att olika kategorier Iia tigit del av flera fall, där man ge- pensionärer skola .kunna särskilj as friin nom enlda m:en förståndiga f öräiidrin- Det &amp; r lätt att glömma allt dagens ve, varandra, att alla lokaler slrola aga nö- gar av gamla byggnader - erhallit fullt så h &amp; i den ljumma sommarnatten.
3ig tillgång till direkt belysning o. s. v. Och sällan finnes väl någon så arm moderna anstalter.
.
Principen att förlägga alla sovrum i.
Å l d e r d o ~ h e m m e t bör förläggas till att icke han d n d å äger vtt ålderdomshem i bottenplanet har en ' central, lugn och skyddad plats en blommna i fönstrets karm!
31skuterats och förslagsritningar utar- inom samhället, helst i närheten av) etats, men hava de sakkunniga kommit Karin Elmér.
kyrkan.
Däremot a r det olämpligt för- till det resultat, .att en del 01ägeiihet.er lägga d e t s a m a i grannskapet av Iiärvid med nödviindighet gora sig gäl- skola eller barnhem.
Skulle flera lat- Vid varje för pensionärerna avsedd lande, varför denna tanke icke full- tigvårdssamhällen vi1 ja f örena sig om ingång bor finnas en rymlig veranda, följts, utdoin vad beträffar hem.
för 10 ett gemensamt ålderdomisheni, bör hän- 3å anordnad att de gamla där kunna pensionärer.
Men vid sidan härav liar syn.
jämväl tagas till de olika samhäl- vistas utan att onödigtvis störas av ut- särskil d uppmärksamhet agnats den lenas belägenhet i förhållande till var- ich ingående: d~onornislra frågan.
Alla sådana an- andra, så att hemmet förlägges inom Ålderdomsh~mmet bör förläggas så, ordningar h.ava, sålunda uiidvilrits, som det samhälle, som ligger mest centralt.
att, såvitt möjligt ar, alla lokaler, som lcunns anses onödiga, och blott i n&amp;got Tomten bör vidare ligga jämförelse- äro avsedda till bostadsrum, någon del undantigsf all har enbart trevnadssyn- vis högt ?ch fritt, men dock skyddad av dagen erhålla ' direkt sol.
punkten fått vara avgörande, s&amp;sonz då sam.
vara lätt tillgänglig.
D &amp; ålder- Vid hemmets förläggning å tomten en öppen spis anordpats i hem med domshemmet givetvis måste vars för- samt dennas planering börá de av na- varmeledning.
Alla döda utrymmen, sett med vatten- och avloppsledningar, twen givna förutsättningarna för trev- råsom korridorer och dylikt, hava aven bör vi.d val av tomt aven tillses, att, det nad .så l h g t sig göra later utnyttjas, 3 % mycket som möjligt undvikits.
Vi- finnes riklig tillgång på ' gott vatten, x h siilunda vackra eller egendomliga iiare har 1za.nsyn tagits till tillsyns^ och ävensom att lutiiiilgsf örhgllandena äro trad, berg, stenar eller dylikt bibehhl- bra.ndf aresynpunkten, till f öl jd varav s %dma, att f all f ör avloppsledn.inga.rna las.
t. ex. pensionärernas sovrum ej förlagts erh.&amp;lles och om möjligt aven självtryck Till ett ålderdomshem b ' ör höra en till tredje våningeii.
Hinsyn har ja:m- för vattenledningen.
val ordnad trädgård, dar köksväxter) väl t a g h till: hygieniska behov, s % att Avloppsledningarna böra dragas så frukter, blom.mor m. m. lcunna odlas.
;.
ex. badrum och nattklosett ' överallt långt från hemmet, att iiE.gra obehag Härigenom erïiålla pensionärerna såväl .n£ örts i huvudbyggnaden.
Betriiffande vhrden av de sil-ii-ies- icke kunna ' uppstå, och helst utmynna Lämplig sysselsättning son1 ock trevnad, i en sjö eller rinnande ' vatten.
varjämte hushållet f %r ett viilbehövligt sjuka ' hava de sakkunniga utgått från len f örutsattniiigen, att dessa i eiilig- Tomten bör helst luta 8.t söder samt illskott.
vara så beskaffad, att källarvåning na- Die sakkunniga betona särskilt, att iet med 35 $ fatt.igv&amp;rdslagen ej skola turligt, bekviimt och ekonomiskt kan nan icke bör anordna f ör stora ålder- irårdas å fattigvårdens anstalter, där skulle väsentligt störa trevnaden anordnas under hela ålderdon~shemmet.
lom.shem.
Göras byggnaderna för) c11 lugnet.
Ingangama och gårdsplaneii kanna d %; tora, bostf aller karaktären och lcäns- Vad angår namnet $ anstalterna i böra förläggas &amp; t norr och stora lGllar- .an av h m, göres anläggningen för stor fönster erhållas åt söder samt delvis noni vidsträckta kommuner eller vid nligt de sakkunniga e j längre f öre-; ammanslagning av f lera kommuner, i m a beteckningarna.
fattighus, fat- aven åt öster och väster.
Förstadsgata.
-, ' '
MORGONERIS 6 I samband härmed bör betonas, att gion, eller, om hon så önskar, icke också politiken kan och bör studeras.
välja någon ~eligion.
- I och med den Det är en.villfarelse ' att tro, att all ~llrrianna kul turella utvecklingen, som politik måste bannlysas från viirt bild,- iilltmer gjort mäniiiskorna till indivi- (Ur ett föredrag vid A.
B.
F:s ningsarbete.
Vi mgste se till att akt- ler, liar människornas religiösa behov Skanseii-f est.
ningen h ' öjes för politiken, som dock i Bommit att g5 i allt mer skilda ' rikt-.
Av Y n g v, e - H u g o.)
sig innefattar behandlingen av sam- ningar.
Det a r därkijr en riktig ut- (Forts.) hällets viktigaste 1ivsangelagenhet.er.
veckling, den vi under senare tid er Något sådant kan naturligtvis icke Det är ej att neddrega .bil.di~ingsarbe- ~aktta.git, att det uppstiitt allt fler få förekomma i ett modernt sam- tet om politiken dar upptages till småkyrkor) och det a r darför ett lön- hälle.
Man må emellertid se ' till, at.t objektiv behandling, det a r i stallet att .öst .arbete dumera, att soka samla dem ej de religiösa dogmerna efterträ- höja politiken till ett högre plan.
Från alla i en enda allena saliggörande folk- das av andra.
De vetenskapliga resul- samhällets sicia.
kan därför ' icke några kyrka.
Det.ta skulle vata lika oriktigt taten skola utgivas för vad de äro, icke berättigade anmärkningar göras emot som att en kyrka eller sekt speciellt för absoluta sanningar utan för män- att det t; .ex.
inorii ar ' betarnas stats- iår monopol på statens skydd.
I fram- bildningsorgsnisationer tiden skall religionen an mera ' komma niska.11~ sista satt att besvara de gamla.
understödda frågorna .. B.a.rnet bör redan från bör-.
organiseras studiecirlrlar, vilka h a till stt bli.
individens ' sa.k.
Han f %r då jan ha klart för sig sanningens relati- uppgift att.
objektivt studera socidjs- ?jalv avgöra huruvida han önskar för- vitet.
Det bör veta, vad varje veten- men för så vitt det verkligen ar fråga rätta s i n andakt i ett vackert byggt skapsman vet, att vad som i dag kallas om ett studium och, icke om agitation.
) ch harmoniskt inrett tempel tillsam- sanning kan i morgon visa sig vara en Glädjande nog ha under de senaste mans med andra, x.ni.nniskor, eller om villfarelse.
Det bör lära sig, att det aren allt fler vuxna minniskor börjat han vill förrstta denna sin andakt i största ar icke sanningen själv, utan deltaga i det fria bildningsarbetet.
Det hqmmet i kretsen rv ' slna kara, eller i sökandet efter sanningen .. Lika litet iir icke längre så ovanligt att i folk- den ensamma.
ka.mmcren, eller ute un- som: religiösa och vetenskapliga dog- högskol.oria f å se fyrtioåringar sitta iier den fria himlen med blicken och mer får i skolan förekomma politiska sida vid sida med, tjuguhingama.
och mingarna.
mot stjarpcjrna och mot dogmer.
Det vore lika ori.ktig.1; att oclrså till f öreläsningslgkalerna och andligheten.
Det finns också m.ånga ardra frdr- giva barnen t. ex. en socialistisk studiecirklarna strömma nu de vuxna.
När barndoms- och ungdo.msskolor~ ter på Livets trad, som yi skola lära katekes som det varit att giva dem den nu utdömda Lutherska.
Man bör över na blivit fardigorganiseradr blir den i e vuxna människorna att plocka och huvud taget se .till, att barnen så litet, förnämsta uppgiften för det fria.
och Wuta av.
Eil a r koilsien, som i allt som möjligt påverkas i den ena eller frivilliga bildningsarbetet att vägleda €ör ringa grad bjudits ut av folkupp- den andra riktningen.
Det bör självt de vuxna människorna.
i deras sjalv- fostrarna.
Andra sköna frukter.
vilka f å välja sin väg och lära sig att sjii.1~ studier.
Men detta bildningsarbete vi också böra lära människorna, njuta gå vägen fram med blicken klar och för de vuxna måste få en annan lagg- av, äro mi-siken .och.
litteraturen.
ning än bildiiing ' sarbet ' et f ör barnen MAnga äro d e kult ii^ uppgifter, som öppen åt alla h&amp;ll.
Till sist aven några ord om de plik- och - .ungdonien:.
Den vuxne nöjer sig vänta p % de malrtagaiidc i det nya sam- ter samhället borde ha .d &amp; det gäller de e j 1.ängre med enbart speci.alkunskaper.
hället.
De nu nämnda t0rd.e emeller- vuxnas uppf ostran.
Redan för .åttio Han önskar f å.
specialkunskaperna, tid vara de.
viktigaste: o ' ch de grund- år sedan skrev Carl Jonas Love Alm- smiilruiiskapern a sammang ji.ttna till en läggande.
önskar skaffa, 411a tiders rnanz~iskor ha drömt qvist: " Man bedrar sig, om man tror bild av det h.ela.
uppfostran vara ett bihang till barn- sig en eger?
varldsuppf attning .och en drömmen om det nya samhället .. Ock- dom och ungdom allenast; den ' utgör egen livsåskådning.
Den vuxne behö-.
:: å vi drömma denna dröm.
Må ' vi hela levnadens f öremål. "
Tyvärr liar ver ej endast lära sig att minnas, han hoppas, att efter oss komma männi- detta alltför litet beaktats.
Tyvärr liar måste också lära den stora konsten k o r, som langta efter en al: vackrare man ännu ej klart för sig, att man- att glömma på det ratta sättet, d. v. s. jord) och en an högre l ?immel.
Knap- nigkan maste lära, ej endast i barn- att låta alla oväsentligheter sjunka j !jast har val före oss d; - ömmen om det domen, utan så länge hon lever.
Det djupet så att det väsentliga framstar ny riket varit så starka som den in- demokratiska genombrottet, som ställt desto klarare.
Den vuxne nöjer sig ternationella arbetarrörelsens om det tusentals och Bter t~.seiit.aic rnedbor- icke längre med att end.ast äta av land, som skänker lycka %t d l a och gare inför nya.
och viktiga samhälls- frukterna på .Kunskapens trad, han vill envar.
Lidandet i industrialismens uppgifter, har emellertid tvingat oss också pl.ocks.
frukter av Livets trad: gottekvariiar och bitterheten i frigö- att på allvar t a upp frågan, huru den Det a r många av friikterna på Livets relsekampen har tvingat arbetarna att nu levande generationen s ~ a l l ' kunna trad, som endast den vuxne helt kan 30rtorn det gråa nuet .Gira en ljusare oc ' h bättre ' tid.
Skall manne denna skaffa sig nödiga kunskaper för att uppskatta.
En av dessa frukter ar de religiösa socialistiska utopi bliva verklighet?
ratt kunna deltaga j samhällsarbetet.
vardena, vilka näppeligen fullt kunna Fullt f örverkligad blk aldrig n5gon.
; lppskattss under ba.rnaPcren.
Arbetare- dröm, t y samtidigt som den börjar rea- ' tiggård, försörjningshem och dylikt.
Dessa.
hava dålig klang.
Vida biittre partiet har på sitt program.
satsen: liseras skiftar den form och förandrar iir att benämna ifrågavarande anstalter Religionen ar en privatsak.
- Vad in- innehåll .. Att emelle~tid redan nu 3Jderdomshem eller vårdhem.
De sak- nebär månne denna sats?
Iilnebar den iilycket av den socialir,+iska drömmen kunniga ifrågasatta emellertid, om.
det att religionen a r en sak som.
ej angår blivit verklighet kan endast den socialt ej vore ä.11 battre att giva .dem rent samliallet?
Nej, helt visst icke.
Det Xinde förneka och att an mera kom- lokala benämningar, t. ex solbacken, ar tvärtom samhällets plikt .att så iiler att förverkligas k m ingen makt i Grangården.
eller dylikt.
.Understöds- kraftigt som möjligt viirna dc religiösa världen förhindra.
I vad utstra.clming tagarna böra ej heller benämnas fattig- vardena så länge dessa verkligen ut- detta skall.
ske därom vet d.ock ännu göra livsvärden f ör människor, Detta ingen något.
Till sist torde detta bliva h j on, utan pensionärer.
D e sakkunnigas betänkande tillhan- innebar att samiiallet bör se till, att beroende av i, vad man social.ismens dahåll es genom Svenska f attigvårdsf ör- ej religioneii grumlas och smutsas av biiirare intressera sig Gr, och i,vilken.
bundet, St.ockholm, till ett pris av 6 dlehandc?, ovidkornm ande rnännisko- grad det lyckas dem, atL gör?
alla män- påfund.
Så tillvida måste emellertid niskor delaktiga av den allmanslrliga kronor.
religionen vara en privatsak att varje kulturen.
(Tidskrift för don svenska.
penaiqns- människa äger rEtt att välja sin reli- f örsakringen.)
Arbetareklassens kulturuppgilter. '
an
Ren &amp; Menard: Kvinnorna.
och valen i Valen till den österrikiska national- församlingen ägde rum den 1 7 oktober.
De föregingos.
av en myckot häftig valkampanj, under vilken det borger- liga kopplet mobiliserade alla sina krafter i klampen mot socialdemokrs- tin..
Ur de i mars månad 1919 förhttade valen till den konstituerande f örsam- lingen utgick socialdemolrratin såsom parlamentets största parti.
Under syn- nerligen bekymmersamma f örhiillan- den inåste socialdemokratin på p u n d iv sin valseger övertaga huvudansva- ret för den nya republikens öden.
Då socialdemqkratin emellertid e j förfoga- de över parlamentarisk majoritet be- slöt den sig för att övertaga regerings- ansvaret tillsammans med dåvarande parlamentets borgerliga partsier, av vilka det kristligt-sociala var det stör- sta.
Detta parti är samlingspunkten f ö r de katolska elemeriten och .en miiingd annat reaktionärt.
mot republi- ken och ' revolutionen fientligt f ollr.
Genoni Arbeiter-Zeitungs bekanta av- slöjanden har.
det kommit i-dagen att det kiistligt-sociala partiets ledande pressorgan stått i Horthy-Uilgerne sold och att det ar från den magyariska reahionens rullande mil j oner som dessa kristligt-sociala tidningar f &amp; tt den kraftigaste stimulansen till de ocrhör&amp;a angreppen på socialdemokratin.
Att .arbetarklassens parti - social- demokratin - haft en särskilt svår och utsatt stallning ar inte sv %rt a t t förstå.
Tyskiösterrike har efter kriget lidit av ARBETET.
, en ekonomisk misär utan like.
Krigs- åren utarmade landet t i l l det yttersta.
Efter Habsburgerdömets upplösning ökades det ekonomiska eländet genom att Tysk-Osterrike avskars från.
de flesta av kejsardömets naturrikedomar och tillgångar på r %material.
Utan svara lidanden för innevånarna har det ej varit möjligt för landet att draga sig fram.
Ansvaret för en stor del av dessa lidanden har under valkampan- jen av, det kristligt-sociala partiet valtrats över på socialdemokratin.
som innehaft.
lcdningeii av republikens öden.
Sitt eget ansvar som medlem i regeringskoalitionen har detta fina " kristliga " parti nogsamt vetat att draga sig undan.
All skuld fick social- demokratin, även, f ör f örhållanden, som ingen makt i världen kunnat 5ndra på ell.er undvika.
.
Vid valen den 17 oktober utgingo de kristligt-sociala som segrare.
Från att ha varit till storleken det andra i ord- ningen av parlamentets partier, blev det n i nymrner ett, under d e t a t t ~ccial~emokratin f i c k nöja sig med andra platsen.
bl&amp;o nu: 82 kristligt-sociala, 66 socialdemokrater, 26 stortyskar och 2 demokrater.
de etta hne ' bär ' att de kristligt-sociala vunnit 14. mandat medan socia1demokr:aterna f örlorat 7.
Socialdemokratin fick c: .a i miljon röster (mot 1.2 milj.-vid förra vdet), de kristligt-socia1.a 1.1 mil j.
(1 milj. förra valet), stortyskarna 333,000 (422,000 f örra valet), komrnu- nisterila 25,840 och bondepartiet 72,000.
A~~rnarkiiingsvard ar kommunister- nss (bols jevikcriias) svaga stallning.
De väntade kraftig ' uppmarsch om- kring sin valsedel i vissa industriom- råden.
De lurade sig emellertid grund- s ligt.
Intet enda mandat ' lyckades de taga.
Arbetarmassorna hö110 troget fast vid det socialdeniokratiska partiet, varigenom bols j evikeriia.
alldeles ute- stängdes från parlamentet.
Överhuvud kan man saga att valen betyda ökkd inre styrka och koiisolidering av det socialdemokratiska partiet, iiågot som också stiindigt betoilas i våra österriki- ska partivänners tidningar!
Ett annat förhållande, som ar så be- tydelsefullt att det förtjiinar uppmark- sammas,.
ar liberalismens svaga stall- ning i Tysk-Österrike.
Endast 2 demo- krater, d. v. s. liberaler, blevo valda.
Resten av de borgerliga representan- terna äro av mer eller mindre utprag- lad högertyp.
I Tysk-Österrike har alltså den rent yttre formen för de poli~ tislra f örhållandena f örenklats därhän att en enkel tudelning i höger och socialdernol~rati ägt rum.
Det allra största intresset.
f &amp; ngar emellertid lwinnornas politiska stall- ningstagande.
Det reaktionära krist- ligt-sociala partiet vann sina framggn- gar tack vare att kvinnorna i. så stor utsträckning röstade.
med detta parti.
Vi taga någr.a siffror scm illustrera detta.
Siffrorna, som galla Wien och dess f örstader, äro: Man.
Kvinnor.
Socialdemokrater ...... 170.,739 167,712 Kristligt-sociala ...
.
.
.
.
.
93,269 141,338 Under det: att den s o c i a l d e ni a- k r a t i s k a val.maiiskåre .. n i W i e n b e s t o d a v 50.4 p r o - c e n t m a n o c h 49.6 p r o c.
kvinnor så v a r den krist- ligt-sociala sammans8att a v 39.7 p r o c. '
m a n o c h 6 0.
3 proc.
kvinnor.
.
.
MORGONBRIS.
- - - - A. rs ör nem an: I STANGJARNSSMEDJAN.
I Varpå kan nu denna kvinnliga sym- Vår bekante österrikiske partivän d: r större uppmarksanihet åt kvinnornas pati för det kristlig+soci.ala partiet Otto Bauer har i ett t.al, som hölls oine- uppf ostrm.
Så Ungt d: r Bauer.
Han har alldeles bero?
Inte kan det då vara därpå att delbart efter det valresultatet blev de kristligt-sociala politikerna ivrat för lraiit, uttalat sig om kvinnornas håll- säkert träffat en del av de djupaste rättvisa åt kvinnorna,.
t y detta parti ning under valen.
Han konstaterar, att orsakerna till kvinnornas hållning.
Valutgången i Tysk-Österrike bör bli har .alltid strävat efter att hålla till- lcviniiorna i stor.
utsti %ckning gått baka kvinnorna och alltid bekämpat med d e klerikala grupperna, men säger .ett giv-akt för de socialdemokratiska deras röstrattskrav.
Det ar det social- han vidare, v i f å d a r f ö r e j lcviiincriia - och mannen!
- har hem- demokratiska partiet., som har drivit s k y m f a k v i n n o r n a, u t a n ma i Sverge.
Vid nästa års andra-kam-.
igenom kvinnoröstratten trots de krist- v i m å s t e vii1.n.a d e m.
I fort- marval sk.ola iiveii kvinnorna i vårt land ligt-socialas mot de kvinnliga rattskra- sättningen säger d: r Bauer: Det räacT g&amp;i elden.
Reaktionen arbetar redaii nu ven fientliga politik.
Halten a.v det ker inte.
till med ' att skriva in kvin: på skilda linjer för - att preparera ma.r- segrande partiets intresse för kvinnorna norna i organisationerna, så viktigt a11 ken för en högerseger.
Det klerikala framgår.
icke minst därigenom att detta.
ar.
Vi komma ingen v a r t med mörkviildet bedriver en oerhört * dema- bland d e t k r i s t l i g t - s o c i a l a bara, pappersmedlemmar utan vi m h t e gogisk; agitation för en utölrning av p a r t i e t s 8 2 r e p r e s e n t a n - ö v e r t .y g a kvinnorna om bärkrafte- lrfistendomsundervisningen i f.olksko- t e r i ' r k k s d ' a g e n.
f i n n s i c k e i våra idéer. '
Det kan ej ett par agita- lorna.
.
Och den ekonomiska reaktionen e n e n d a.
k v i n n a.
S o c i a l - torer göra p % några möten strax före försöker fånga arbetarna f ör:sina syf- d e ni o k r a t i n däremot har bl.and valen.
Det a r nödvändigt att inännen teii genom listigt lagda argument om sina 66 företriidare i parlamentet i c k e ta hand om sina döttrar, hustrur och det stora gagnet för arbetarna av.
höjda mindre an 7 kvinnor.
systrar ' och allvarligt fostra dem.
tullar.
---.
Orsakerna f å också sökas - på annat Vara motståndare ha en oerhörd appa- Trots all hänsynslös och lögnaktig håll.
En av dem - oc:h en bland de rat för - att efter sitt sinne uppfostra främsta - är det stora inflytande, som kvinnorna.
Deras viktigaste medel ar agitation kan man scni sliitoindöme om har p r e d i k s t o l e n.
Men också vi ha de österrikiska valen saga, att socia.1- den katolska kyrkan ännu i över stora lager ~inderklassl~viiinor.
ett medel.
' Det viktigaste ar, att kvin- demokratin stod sig gott.
Den has de " Prästerna och deras Iiantlangare ha norna dagligen bli undervisade i det stora arbeta.rmassorna med sig och den därför haft ett, relativt lätt: arbete med stora sainmanhaiiget mellan politiken ar mäktig.
nog att hindra reaktionära att övertyga många kviiinor a t t det och de ekonoinislra f örh %ll,andena, så och inonarkistiska anslag mot republi- var deras religiösa plikt latt rösta med att de förstå vsd soni ä r möjligt att ge- ken.
det enda " kristliga " partiet ..
Det grova nomföra och v i d som tillhör det omöj- En följd av valutgången i Tysk- skrymteri, soni agitationen burits upp liga.
Om ' n u kviiiriorna till stor ' del Österrike .ar, att socialdemokratin tra- av, äro kvinncrna ännu inte tillräckligt ingenting alls läsa, eller] .asa.
endast der ut ur regeringskoalition.en och följetonger &amp; h den borgerliga pres- Överlämnar åt de borgerliga partierna politiskt mogna för att genomskåda.
Vidare har det naturligtvis.-:varit lätt sens lögnaktiga framställningar om att regera.
Det sccialdemokratislra att draga många kvinnor från social- socialdemokratin, så ar det ju inte ' så partiet kommer att - nu n5r den bli ' r demokratin genom att p &amp; detta parti underligt, att de icke rösta med oss.
befriad från huvudansvaret för.
statens skjuta skul.den för .allt 1crist.idseländet.
(Mycket riktigt, bl.and publiken.)
' Men öden -- agna sin största nppmarksam- Detta har varit en öm .punkt för de om nu kvinnorna inte l %sa arbetarpres- het åt den inre fördjupningen och kon- breda lrvinnolagren, som dock ännu sen så ar den yttersta skulden därtill sol.id.eringen.
.
.
.
.
R.
L - m. låta kanslosynpunkterna mera %n sak- sannolikt icke k~iimornas utan mani nens.
Mannen måste skänka, mycket skälen avgöra sitt ställningstagande,.
. '
'.
. '
' '
Till den svenska arbetarekvinnan!
fattigdom:.
I nattlig nejd, där livets frukter tvina, där sol ej skiftar regn och skugga, vina de orons stormar, fattigdomens snara löser.
.
man och Av ständig ängslan.
jagas kvinna: Ej växer nödtorft fram, ej vh ' xt att spznna, dar frihet lamslås, fattigdomens mara klöser! '
E ornuftets.
ljus skall lösa nattens snara från slavens hals - ' ej herremannens bara!
På tid det är att vakna - morgondagen randas!
Att drömma onda drömmen l&amp;e, pas- sar illa - en vaken mänsklighet, som sett och känt dess villa, och nu i framtidsljuset frihetsluften andas! '
.
l '.
Inför tidens stora frligor, ställer ' sig nog m %ngen spörjande.
Idéerna om skapandet av bättre samhällsförhållanden tranga sig alltmera fram.
Och vi fråga: Vilja arbeiarekvinnorna vara med eller vilja di vara stillatigande åskådare?
Hava de rattfärdjghetskanslan inom sig, känna de behov av att andra samhällsförhållai~den måste växa fram?
Förvisso hava alla en laiigtan efter niigot bättre och önska att livet kunde gestalta sig ljusare, tryggare och viir- djgare för alla människor.
Men hur komma dithän?
Vilka vägar leda dit?
- Vi, som genom mångårigt arbete vunnit erfarenhet om arbetarerörelsens verksamhet och uppgifter, .äro övertygade om att endast genom socialdemokratin gär vageii till arbetareklassens befkielse.
Slut er till vara socialdemokratiska kvinnoklubbar!
~ e i o m dem kunna vi skaffa oss dju- pare insikt om socialismen och dess genomförande, så att vi vinna ett rattens och humanitetens samhälle, fritt från kl.-segoism och förtryck.
Men vi behöva re&amp;n nu arbeta för och tillvarataga småfolkets intressen i stat och kommun.
.
-.
!
.
!
: Vi måste söka att inom ramen av nuvarande samhällsstruktur ' verka för tarnens och ungdomens fostran.
.
till goda medborgare, värdiga att taga i arv och bygga vidare det vi lagt grunden till;.
att varna om de fattiga och gamla och göra deras livs afton så dräglig som.
möjligt, tacksamma f6r vad de verkat för oss;.
att ankor med barn erhålla skydd och hjälp av.
samhället, så a t t moder och barn icke ' behöva skiljas .och ställas inför nöd och hopplös framtid.
E11 cffektiv änkepensionering ar vad vi måste f å genomförd; och i övrigt måste vi verka för ep sådan sociallagstiftning, som kan giva skydd och stöd, dar behovet gör sig gällande och förebygga det onödiga lidandet.
Vi vilja dock icke staiina viddetta, utan vi vilja en högre samliallsform in ed vidare livssyn.
Med detta program inb juda vi eder till medlemsskap i socialdemokratiska kvinnoklubben.
Alla måste vi arbeta,.
hjiilpas åt att föra fram, f r å g o r i ~ o c h s$ffa oss - klarare uppfattning om reformernas innebörd.
Vi uppmana ater: Kom med och deltag i den socialdemokmtiska kvinna- rörelsens arbete!
Ingen arbetarekvinna får langre vara passiv, utan måste vi arbeta för viira idéer.
Ensamma betyda vi så litet, men gemensamt kunna vi utföra ett gott arbete för socialismen.
C. F. IYuman, Soeialdemo krat is ka kvinnors åIde~domshem.
y +i Undertecknad vill härmed göra ett inlägg angående förslaget om " social- demokratiska kvinnors egna ålder- domshem ".
För det första: Var taga pengar till dessa ålderdomshem?
Ge- nom att f å till stånd ett lotteri kunde visserligen en grundplåt laggas, men vad skulle det förslå mot de oerhörda kostnader uppför-nde av dessa hem skulle draga?
Och att begära att sta- SV.
SOC.-DEM.
KVINNOFÖRBUNDS STYRELSE.
ten genom statsbidrag medverkade att underhålla socialdemokratiska kvin- nors ålderdomshem a r väl.
otänkbart, ir att se till att kvinnorna bli då den icke lämbas nggot.
statsbidrag till de enskilda komimunernas ' ålder- igviirdsstyrelssr och, dar.
framföra domshem.
Kraven på att %lderdomshemmen bli Men frånsett de ekonomisks svang- &amp; dana, att d a gimla orkeslösa.
h i n - heterna f ö r detta f örslags r.ealiserande ior och man dar Bnnna f &amp; en lugn och ar en till.
khnnorna stiilld ' valbro- anaer jag, att det ej a r med de socialis-) ekymmersfri tillvaro på sin ålderdom.
schyr, som av Sv.
~oc.-dem.
Kvin-.
tiska idéerna överensstämman.de.
Vi A-l.
skola ju arbeta på att utjiimna klass- noförbunds styrelse utgives med skillnaden och e j framskapa densamma anledning av de kommunaia valen aven inom arbetarklassen.
Jag tanker i landsorten.
nu på alla dessa arlbetarkvinnor, som ha en stor barnskara, vilken ' tager all deras tid och intresse i anspråk och Priset ar 15 öre och redovisas av följaktligen stå oorganiserade.
Dessa orgaaisationerna med 10 öre.
Exp.
kvinnor kunde naturligtvis e j tagas: den socialdemokratiska kvinno- mot postförskott.
.
emot i de socialdemokratiska kvinnor- rörelsen l nas egna hem.
Nej, vi socialdemokra- Bilda nya klubbar l tiska kvinnor böra ej arbeta för egna.
~ekvisitionerna insändas till fördelar, utan f ö r hela arbetarklassens Grindsgatan 10, III.
Stockholm Sö.
basta.
Vad vi i detta fall kunna göra ' Bliv medl,em. '
' l0 MORGONBRIS Varför ENERG Jo, därför att det i lättast absorberbara form tillför organismen just de iimnen (speciell de organiska f osforf öreningar), som bnrnakroppen behöver för sin fysiska och psykiska ut- veckling.
Klena barn bliva f,örvAnande fort friska, pigga ' och motståndskraftiga.
ENERGION, kraftngring,.
val blandad med mjölk, välling, gröt eller omeletter enligt bruksanvisningen tages utan svarighet.
ENERBON-MALTOS, ENERGION-KAKAO smaka utmärkt och tagas med begärlighet.
ENERGON-preparaten förordas av svenska l&amp;kare, tillhandahAllas B apoteken och i drog- affärerna. '
- Agitationskommittén fick i uppdrag att iörsöka f å till stånd en föredragsturné genom änet nu i höst före de kommande valen.
Platsen f ör nästa kamratmöte blir Karls- iamn.
Mötet fortsattes med sång, dek1am.a-; iod och f öreläsning: över f ianska revolutions- cvinnan Louise Mickel.
Sedan) 1nteksti6- lale.nJJ sjungits, avslöts det stamnings full^ kamratmötet.
R e f.) Från Göteborgsklubben.
Tillverkas av Nar socl-dem; kvinnoklubben var .samlad till sitt sept~mbermöte, stod på dagordningen Kontrollant: Professorn Fil.
Doktorn K. A. Vesterberg.
bland andra f rågor diskussion i f osterf ördriv- Prospekt p &amp; beggran direkt fr. bolaget.
ningsf rågan.
- Inleiiarinnan f ramihöll f örst, liuru vi f r h, ordlades frågan till ett nastkommmde kam- bardomen, blivit undanhållna ' läran om .vår: atmjjte.
kropps viktigaste funktioa, nämligen sexuell Tredje frågan på aagordningen var: Är hygiens läror, och av denna försummelse här-; iden.
ej inne a t t de socialdemokratiska kvin- Blekingsklubbarnas kamratmöte.
st.amunar aven i dag var blyghet a t t högt Blekinge lrvinnoklpbbar ha den 5 sept.
iorna tänka pk anskaffande a v egna?
ålder- yttra oss i dessa amnen; Till och med inför hållit kamratmöte i Sölvesborg.
Mötet öpp- iomshem för sina av arbete, umbäranden och vara egna barn kanna vi oss bortkomna, om nades av Sölvesborgsklubbens ordf örande, fru ilder försvagade medsystrar8 1nled.arinna dessa ämnen komma på tal.
I stället för att Josefina Danielsson, som med några hjartliga var fru Lotten Stendal.
f å veta sa; lina förhållandet om människans Därefter övergicks till mötets f järde fraga, könuliv kommer en mystik och den hemlig- ord hiilsade de narvaratde 1t:amraterna väl- komna och uttalade den.
önskan, a t t de rön iom var bordlagd från föregående kamrat- hetsfantasi i barnens unga sinnen, som är och lärdomar, som vi.
fingo inhämta, skulle nöte: Bildandet av ett distrikt for Blekinge alldeles förkastlig.
cvinnoklubbar.
Debatten var .$ven nu livlig bli ' till stor nytta för oss alla.
Men de stora f osterf ördrivningsproeasserna Till ordf. för mötet valdes fru Bernhardina) ch de flesta talarinnorna talade för distrikts tvinga oss, trots all fördom och ynklighet att Bengtsson, I (.arlsha.mn, och till sekreterare bildande och den stora ny %ta klubbarna kun- g &amp; emot de gamla ' hgarna med sin forntXa 3e f &amp; av distriktet.
Sedan fru ~ e r n h a r d i n a syn på tingen, för att.
ej tala om, de lagar som oeh referent Alma Agren, Sölvesborg.
hon tillskrivit Varm- förbises till och med a.v de lärda, och i många ' Som försts fråga på dagordningen stod: Bengtsson iipplyst, t.
HU &amp; sk-ola vi f å den kvinnliga ungdom.en lands och Skånes distrikt för a t t efterhöra olyckliga kvinnors namn begära ändring i intresserad för vårt arbete8 Frågan diskute- klubbarnas avgifter och stadgar för distrik- gällande lagstiftning.
Talatrinnan tolererade rades livligt och de flesta talarinnorna utta- t en och brhållit meddelande satt avgifterna ej a.vbrytning av havandeskap i den f.orm och lade sitt veto mot den fördärvbringa.nde dan- belöpte sig till 25 och 50 öre pr år och ' med- på det satt som i våra dagar bedrives, mest sen, som g8tt till övermått, och särskilt beto- lem, uttalade sig de flesta för bildandet aw på grund av de snaitära vådor som i,mer eller nados folkets hus-styreslernas ofog a t t ha distrikt, men på fru Dyrings förslag beslöt mindre grad äro övelängande.
dansei; till affär samt sålecles ockra på den mötet a t t uppskjuta avgörandet till nästa Tdarinnan påvisade vidare arten .av dessa Fru Bernhardina kamratmöte.
danslystna ungdomen.
vådor, med särskild betoning av a t t endast ~ e m t e frägan ' blev agitationen och i sam- och allenast l a k a r e kan och bör göra dessa Bengtsson ville för sin del lägga mödrarna ba !i; d härmed beslöt mötet a t t ing &amp; till redak- operativa ingrepp och framhöll &amp; t abortering varmt på hjärtat a ' tt redan hos barnet lägga tionen f ör Blekings Folkblad ' med begäran bör göras endast med tanken på vårt fram- fröet för föreningslivet och a t t låta barnen delta i ungdomslogearbotet och därigenom att minst en gång i m.ånaden helga ett rium- tida släkte, i fall av tuberkulos (mer an som skola sig till mälmiedvetna kvinnor och fram- mer ä t kvinnorna genon införande av artik- nu syfilis, siniessjukdom samt förallt - böra f öreningar och klubbar f örsöka lar i politiska och sociala frågor och artik- i en del andra vidriga o-mständigheter ?ch i så genom gedigna fester och nöjen bjuda ung- lar, som gällde speciellt .kvinnorna.
Samti- fall endast på våra k o w n a l a sjukhus för domen något aanat och .därigenom ffi dessa digt påvisades vikten av a t t agitera för Ble- a t t kunna lrontrolleraa.
kinge Folkblad och a t t det var varje vaken unga kvinnor m.ed i v %r rörelse.
, Men intill dess a t t sexuell uppsostran i Nasta fr %ga var: Kvinnorna och ansvars- arbetares plikt a t t hålla sin egen tidning.
skola och livet lart människorna a t t vara na- känslan, men som inledarinnan, fru Ljung- Det betonaldes ocksk a t t tidningen nu var turliga men ' a t t tukta sin kropp, när män- ström, Siggarp, f å t t förhinder a t t narvaka, sådan, a t t den uppfyllde de största krav.
niskan lärt ansvaret a t t sätta ' ett liv i värl- A.-B.
P H A R M A C I A, S T O C K H.
O L M.
p - Från kvinnoklu bbarnas arbetsfilt. '
att göra Edra uppköp i KON.SUMTIONSFORENINCIEN STOCKHOLM MED.
OMNE~.
' den; intill dess behövs nog lag, men en lag som, i stallet för a t t straffa dessa olyckliga kvinnor (ty med den benämningen kunna dc Itallas, som göra våld på sin egen kropp mot sina innerligaste instinkter).
Straff a dessa charlataner och.
penningockrare, som inbjuda tiii dylikt.
Tal.
gick så in på preventivlagen och trodde att denna lag vore till för a t t framtvinga nativitet hos fattigf,olket genom a t t hos dem undanhålla upplysning och försiktighet och därför ar i n~ånga fall den indirekta orsaken till brottsligheten.
Efter denna inledning f öl jde diskussion, däri man inlade olika synpunkter, dels a t t framkallning av abort vore mord, vilket blev bemött med inlägget, a t t gallring a &amp; sjuk- domsfrön 0c.h i sådana fall som vore i andra avseenden vidriga, ej kan betecknas som mord och som sådant e j vore straffbart, sam- tidigt som Europa har och håller p &amp; a t t ' i krig mörda sina dugligiste människor.
Det var därpå slut med diskussionen.
Den var säkert ' lärorik, fastan, som franihölls i början, kvinnorna, ha en viss motvilja för a t t yttra.
sig i.
dessa äninen.
Ai.skussionen f öran- ledde ej till någon åtgärd, ytaii - n enade sig om, a t t se vad förbundets inlaga till justi- tiedepartementet har f ör verkan.
Hadda.
\ ' Malmö Kvinnliga Diskussionsklubb firads den 7 okt.
sin 20-åriga tillvaro med ett samkväm, soni blev både nöjtamt och g;: vande; Det blev en vecka i förtid på grund av satt vi ha 0rdinari.e möte den första tors- dagen i månaden, och beslutat WLT a t t års- dagen då skulle firas.
.Klubben blev bildad den IS okt.
1900 på i&amp;i: %tiv av nlgra ' kvinnor, som f ömt tillhört Kvinnliga .arbetareförbiindet, vilket vid den tiden nedlagt sin verksamhet.
Men d.et ä r ju så miid oss kvinnor, a t t h.8 vi f å t t en god idé i huvudet, så slappa, vi den inte s % lätt, och om aven en trad skulle brista, .s % knyta v i en .annan till.
Malmö- klubben ä r alltså .ett barn av det gamla ~vinnoförbnnde$.
Till sin 20-årsdag had,e inbjudit nar- liggande klubbars medlemar.
Dlessa hade glä-djan.de nog hörsammat vår inbjudan, s å att vi, ' i ' den till fest s&amp;ck.adc salen, vor0 församlatde kvinnor från Mjalmö, Lund, Lom- ma; Xhrulund, K javliuge, Landskrona och Trälleborg.
Efter hälsningstalet, .som hölls av en blana; stiftarna, f n i Sofia Wlestdal, höll riksdags- mian hr Gal-l.Lovén, föredrag över en resa i Norrland.
Detta, som VaT b %de infressarit och humoristiskt, drogo loss alEa.,med till den höga norden och Jato oss i andaniom se och kanna mied värs med.systrar i deras karga och strävsamina arbete * för a a m i livsvärden som förena oss alla.
Efter f öredraget blev naturligtvis kaffe serverat.
Ssmkväme.t, med omaxlande sång och musik (samt mumsande på frukt), vidtog och yid, halv tolv-tiden, .d % en bil hämtade våra sista gäster från Trälleborg, vilka på grund av d %liga kommunikationer inte kunde färdas med tåget, slöts festen med ett fyr- faldigt leve för gott samarbete.
A n n a Ekb.erg-Akesson.
l Sverses sot.-dem.
kvinnofirbund.
Ordf. och korresp.
sekreterare: Fru Signe Vessman, Upplandsgat.
85, 4 tr., 3tockholm.
A.
T.
244 36.
En föregångsman.
.b i ", ' För Morgonbris av Robert 0hlss:n ..
Ja:g vill ' dltiC!
strava efter att höja moralen i samhället.
Sär- skilt kvinii.ofrbgans snara lös- ning ligger mig varmt o d ' hjar- &amp; at.
Endast darigenom kunna tusentals hem räddas fraln en saker undergång.
L a r s Hanzén.
Vi sutto ett siillskap i Royals vintertrad- gård.
Som vanligt när vi socialt intresse-: ade kommo samman föll.
samSt.alet på dylika rpörsmål.
I kväll var det kvinnans stallning.
det borgediga samhället, som var föremäl för vårt meningsutbyte.
Ingeborg Rune som len &amp; est kompetenta i denna frlgs.
förde ndet.
- Säg mig, tycker ni ej a t t vårt nuva- rande samhälle företer stora likheter ' med Atén under dess storhetstid.
D % ansågos ju le gifta kvinnorna: såsom barnalstringsappa- rater, som hernmets vakterskor och tjanandc varelser.
För kärlekens njutningar och jviig gladjsrik levnad höllos hetärer.
Är kanske det icke likt v %rt samhalle mled dess i hemmcn arbetande hustrur och underhållna tirade demimonder.
Uppehåller Iranske e j staten a.nnu sin skyddande hand ' över prosti- tutionen.
.
Gå icke de som ' föregiva sig för) samhällets pelare och det) heliga akten- skapets och sedlighetens beskyddare t.ill 3eesa kvinnor8 Börjar man blott a t t titta o.ak ' oin förlåten till det s &amp; kallade privata ivet, så står hela samhallaet, hela staten.
för: n såsom en enda stor bordell.
Ingeborg s %g utmanande över lokalen, som rille hon ropa ut allt detta till alla.
dem iom.
sutto .där belåtna med livet och d.ess fröjder.
- Du överdriver.
Det a r Bernt Borge, j.ournalisten, som talar.
Du vill val ej påstå, tt nalla man i $etta sa.mhLillc leva sitt liv ?å samma siitt,.
Du får val också tanka ' p &amp;], tt kulturen gått åtskilligt framlt .sedan $00 &amp; r före Kristus.
Hqr många hem ha vi 3j i denna stad, dar det ett lyckligt familjeliv.
Och görresten, hetarvasendet fin- ' ')), I marknadens förnamsta fabrikater.
A.-B.
Pelleiins i i air n i f ebriks.
.
*, Avd.-kontor, Skeppsbron 4, Stockholm.
* ' R.
T.
24 95, 44 63.
S.
T.
26 88,, 78 66. ncs vii1 knappast inom arbetare- 0c.h medel- lrlassen, de ha ju ej råd till dylika extravs- ganser.
Nej, basta Ingeborg, så dålig a r ej ' heller moralen, E t vaia a t t det finnes mycken uselhet.
Hiarry Unell hade seta6 tyst.
Då och då blåste han ut stora rökringar och följde dem uppmärksamt.
Han ta1ad.e sällan, höll sig niest för sig själv.
Journalist till yrket vid den konservativa) ' Aftonposten)).
Kamya- terna hade ibland historier om Harrys uteliv, men ingen trodde något på dessa, låt vara a t t hans ansikte såg ganska härjat ut, men lungsoten gjorde val sitt ' iill.
Nu tog han till orda, sakta och, lungt, som om amziet e j intresserade honom.
- Ni ha .ratt bägge tv %!
Du Ingeborg a r kvinna och kan ej se på annat satt än du gör.
Och Bernt ä r Ju, som ni alla veta, en hygglig pojke, som naturligtvis vill skipa rättvisa i allt.
Men li6r nu min, min egen &amp; sikt.
Mannens behov av kvinnor utöver sin hustru Sr fullt naturligt, t y av naturen 5.r iniannen inrättad för polygami, det vill säga nå ng gifte.
Kvinnan darem,ot a r före- .I; radesvis monogami ' skt utirmtad.
Hari scr jag den naturliga förklaringen på de i sam- hället existerande förhåll.anden %.
Nog a r det obehagligt för e r kvinnor m h g a gånger, det erkänner jag.
Men vad skall man göra å t saken, världen milste ha sin g&amp;ng.
- Obehagligt, säger du!
N.ej, för oss kvinnor ä.r det ett lidande a t t se sin make, sin älskade vara vad du så vetenskapligt kallar) pnolygamiskt utrustad.
Det mansk- liga .framåtskridandrt har lagt m b g a natur- krafter under sin lydnad.
Skulle då icke, mannen, kunna försöka: a t t endast hllla sig, ernqvists 8 Drottning n. b. och 1 tr. upp Stort lager av in- och utkutdska nyheter i Damkappor, Drdikter och Kjolar Obs.!
Bestaiiningar utföres tfil billiga priser.
.
till billirra bestlimda .priser.
12 till e n kvinna.
J a g viclh %ller vad jag förut sade, men givetvis finnes ingen regel utan undantag, det mäste jag ju medgiva.
DU Bernt frågar, om det.
ej finnes ni %nga lyck- liga hem i denna stad.
Jo, alldeles säkert.
M,en har du räknat de hem; dar clen hiisliga lyckan ä r tillspillogiven tack vare mannens &amp; k.allade JJnaturliga) J lev~iadssätt.
Det Qtift.as1agar om skydd för ogifta mödiar, om bidrag till egna hem, ja man h,ar till och ' med upphävt reglemmteringen, men vad båtar allt detta, när lagstiftarna själva för- störa sitt .eget hemliv genoin ' att hålla heta- rer och besöka de så kallade glädjeflickorna.
Nej, i denna fraga niåste det öppet sägas i f r h, kvinnorna måste viickas för a t t se verkligheten i vitögat.
.
Ingeborg Rune har talat sig varm.
Hon säger då ifr8.n sitt hjärtas mening, och det högakta vi manliga kamrater henne för.
B-ernt skrapar osoligt med sin kaffek.opp, han tyckes ha nagot särskilt på hjärtat.
- Du nicnar vii1 ej, a t t de ledande man- nen inom vart parti skulle bara sig så uselt &amp; t.
Tank på Lars Hanzens v,armhjartade tal, nar frågan on1 reglementeringens upphä- vande var före i andra kammaren, och vår liksdagsgrupps enhälliga instainrmtmde.
Han- zén det ä r en.
föregängsman .. - Nu slog du huvudet n % spiken, Inaste Bernt.
Titta dar till höger!
Ser du vem som sitter där?
Är det .ej clen " varmhjär- tade Lars Hanzén?
Och känner du damens Ar det hans hustru?
- Signe Dyberg från Operett-teatern, sva- rar Borge n~odstulet och trumm.ar nervöst p % knät.
- Ja, det a r ju, som &amp; e flesta ' veta, hans hustru nummer två, oin man så f å r saga.
Det berättas förresten, a t t han har en num- mer tre.
Är du nöjd nu, Bernt?
T.ala.
vid honom om saken, s % skrattar han dig mitt i ansiktet och säger som han sade till redak-, Bara bagateller, tionssekreterare Björn: det hör ' ju till pjäsen, kara bror.
sådana äro v %ra ledare och lagstiftare.
u n d 1.
och Björn nicka bekraf tan ' de.
Så glider samtalet in på dagspol,itilren, till det ä r tid a t t bryta upp.
Utkomna i entren passeras v i av Hanzén och hans &amp; am.
=an vänder bort huvudet och f rågar vislia.nde: - Vi åka viil hsem till dig?
- Naturligtvis, lilla vännen.
En droskbil Bör fram.
Dörren slår igen.
Bilen rullar bort över den ' J - Alla slag av b a n k a f f i b e r I Hbgsta inláningsranta krage.
Mina rara små hjärtegull.
Hon reser sig och kysser ' dem, den ena efter den.
andra, hten, Åke och Karin.
~osenkindade ligga 3s lyclrligt leende i drömmens 1yck.orike.
Karin valrnai.
; Hon ' gnuggar sig i ögonen.
Vet m a m a, jag drömde pappa kysste nig, så jag vaknade.
Var ä r pappat - Sov du, barnet mitt!
P.appa har så många sammanträden och ' möten.
-.
.
.
.
I Kvartalsrapporten och - avgiften till förbundet skoia samtidigt insändas till kassören, adr.
: Anna Svehsson, Urindsgat.
10; 3 tr., Stockholm Sö.
Ingen höstrengöring ' ' Till den, svenska arbetarekvinnan ' ', som ar införd i detta nummer, erhiilles gratis, om rekvisition insändes till Morgonbris expedition,.
Grindsgatan 10, Stockholm Sö.
,.
Prenumerera p&amp;,.
- blir ordentlig utan.
.
R.oda Björn .. Verksammaste metallputsmedel - i d y e r och flytaide.
.
BRIS!
som ar arbetarrörelsens.
...
kvinnotidning, och såle-.
.
des bör finnas.
.
i.
.
v a r j.
e.
Vastqzaadenqs - socm-dem.
kvinno- klubb har ord.
möte 1:sta måndagen och 3:dje tisdagen i varje minad kl. 7,30 e. m. lokalen qpplandsg.
51, 1 tr. (Gustav Va~a~automaten).
Uppbörd.
.
.
och inskrivning '.
.
.
varje möte. '
.
stplien.
. '
6 ' R u t h Gustafson, -, ~ r &amp; n k ~ r k a ~ a t 27 a n.
' - St .. Tel. Söder.
74 94.
~un~sholms socdern.
kvinna.
klubb avhåller ord.
möte 3:dje onsdagen i varje manad kl. 8 e. m.
S:t Eriksgatan 21..
.
Ström, Bergsgatan 27, l tr. Ordf. Hildeghd 5. '
g:.
Stockholm; '.
.
-.
.
- _ _ _ _ _ _ - - _ - - ~ o r c n i ~ g e far n ~embitriidan, i Btockhclm avhhller möte 1:sta och .3:dje torsdagen i varje mHnad kl. 8,30 e. m.
(* tom juni, juli .och aug.)
i Folkets Hua G-sal.
Sitsckholms stads, Stockholms o. Styrekeor.
- - Uppsala lans socm-dem.
kvinnodi-.
.
.
.
strikt.
Adr.
: Kassören Fru Ellen Cato, Sol-.
Spina +m.=dam.
kvinnoklubb håller berga., Huvudsta.
möte.
2:dra tisdagen i varje månad kl. 8 e. m. i. Huvudsta Folkets Hus och 4:de onsdagen SBhlmr A U h.
hwinwohl~bb (HOIL-dem.)
i varje m h a d kl. 8 e. m. i Hagalunds Folkets.
.
avhaller ordinarie moto 4:de inbdagen i Hus.
.
.
.
Styre1se.n.
.
.
.
varje m h a d kl. 8 e.
.m.
Obe.
Lokal i D-ealen, Folketm Bua.
Arwika sic.-dem.
kwinnoklubb av- S&amp;lyreben.
hAUer ordinde möte 2:dra mandagen i mhna.
den kl. 8 e. m.
B Folketa H-us ' C-sal.
.
.
Stockholms Allmm Kwinnoklublbs Styrelseva.
i kl. 8 e. m. sQngkBr.
~ e ~ e t i t i o torsdagaz Eskilstuma IcwinnoLBubb Bvhilller or- i Folkets Hus, rum J. Bestallningar mottager dinarie m6hn 1:sta mhdagen i varje mhad fröken L. Jaderlund, Allm.
tel. Kungsh.
20 54, kl. 7.30 e. m. i Folkets Hus, rum n:r 4.
Snudbyberg 3.
Styrelsen.
E n mor sitter inne hos sina barn och syr.
Klockan visar redan p % ett, mren än f å r hon e j sova.
Det a r östens födelsedag i morgon och till dess måste den nya kolten vara fardig.
0, va$ min lilla gosse skall bli grann med YK sammetskolt och knypplad Str~ck6moPrnm s8dra kwinnoklubb SpBnga sot.-dem.
kwinnoklubb av 8oc.-dem.)
avhhller ordinarie sammantrade h U e r ordinarie m &amp; första torsdagen i varje 1:eta onsdagen i varje mánad kl. 8 e. m. i m k a d kl. ' 8 e. m. i Folketa Hus.
Sti / relrcn.
lokalen 3 ' tr.
Sadra Folkets Hne.
Ordf. fr8ken Ahno &amp; enssora, Grindsgatan 10, III, Stockholm., A.-B.
Arbetarnes Tryckeri 1920 Stockholm.
.
# tyr elsen.
J våta stenläggningen, i vars vattensamlingar str8,lkastarens ljusflod leker och bliinker.
Bilen svänger om hörnet vid Musikaliska Akademien.
Vi taga 0cks.l av neråt Nybro- viken.
Mina kamraters samtal f örtonm; jag ser bara det stora svarta vattnet med lyktor- na spegla sig.
D,är nere på b80ttnen a r det djup dy # och .avståndet från den höga k,ajen a r så litet. '
BAWKAKTIEB - ' a: ~~~~~~ '
