# ID: svediakorp-per2458
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1920
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 16,574
# sentences: 1,094
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


ONBRI TIDNING 10 Oktober, -.
utgiven av Styrelsen för Sverges Socialdemokratiska Kvinnof6rbund.
(16:de h g.)
N:r FUR DEN 1 I s Stockholm 1920, A.-B.
Arbetames Tryckeri .- Prenumerationspris:.
2: 50 .pr helt år, 1: 25 pr halvt-&amp;.
.
Lösnummer 20 öre.
Annonspris: A sista sidan öre pr mm, å textsida 40 öre pr mm.
' 1 I,, Redaktör:.
RUTH OUSTAFBOM Brännkyrkagatan 27 St;.
Tel. Söder 74 94..
I Morgonbris ' expedition:.
l ANNA SVENSSON, [~ t.
- ~ e Söder i.
78; 98 I.
1 9 2 0 Grindsgatan 10, 3 tr., Stockholm.
Agitation eller studiearbete ?.
e " Andens ' tro kan icke hjälpa dig.
Klubbarnas medlemmar må ha ned- medlemraarna blir inte alls av - ofta Endast vad du dig med din lagt aldrig så mycket av .arbete för an- till besvikelse f ör båda parterna.
egen andliga hunger och gör till din Ibland ha nog också missräkningar genom trobet och ordnandet: Nar talarinnan kommer ha lydnad - blir liv och kraft i dig.))
de fullt upp att göra,med biljettförsälj- kunnat komma, därför att man väntat Andra tider - andra seder, s &amp; aven inom vart or- ganisationsarbete.
Den första fraga vi diskutera, när våra klubbar börja ar- beta efter sommar- vilan, är huru vi skola kunna väcka arbetshgg hos med- lemmarna och vin- na nya för att vårt srbete skall giva basta mojliga resul- tat.
Ofta anse sig klubbarna behöva nigon hjälp ut- ifraln och anordna ett agitationsmöte, men inte alltid giva dessa möten allt * man väntat.
- Detta -- kan bero på flera orsaker, som vi nog kanna till och ofta Ila vi under senare ar uttalat vårt tvi- vel om.
att allan rättfärdighet vore uppfylld med anordnaildet av ett och annat agitationsmöte.
Anders Zorn: Midnatt.
ning, kaffekokning o. s. v., o. s. v., och niånga ha ej tid att &amp; höra föredraget, om det är ä11 så .värdefullt.
Det per- sonliga utbytet av tankar och menin- gar mellan förbundets " ombud " och allt för mycket - man har liksom satt allt p &amp; ett kort och tänkt: nu eller al- drig.
Har då den beräknade vincteii av nya medlemmar icke kommit, så har det varit nära till hands att se det hela misslyckat.
Men agitationen har inte heller nå- gonsin kunnat ha till uppgift att i grunden utreda och gå på djupet med friigoma.
Den har till uppgift att bringa till ef ter- tanke och påver- ka ~innesrilrtnin~en hos %hörarna och vänder sia undan för undan- till nya skaror av människor, men lämnar de redan ' vunna att inbördes söka skola sig själva.
Denna skolning har i allmän, .t.
inom våra organisationer skett helt planlöst,
och har väl till största delen berott på behöva vi en fördjupad uppfattning av frågorna inom våra led.
det egna iiitresset.
Men detta har hämnat ' sig.
Många, Dessa t-ankar hade val kiiappast bli- s; m koinmit till våra organisationer för vit nedskrivna nu ' andå, om inte sekr. i att komma till en klarare uppfattning Värmländska kvinnodistriktet, f i l d a och vidare utveckling, ha kaliske ej Flood, för någon tid sedan skrivit och Det finns ett näraliggande ämne, som det funnit det de sökte och lämnat vår vag, frågat oin undertecknad ville, komma kan vara vart a t t taga med på schemat, nar andra ha tagit organisationsarbetet helt till Värmland för några r+ten.
Nu ha man gör upp studiepl.anen.
Och det ar: .d e t xtligt och stannat som pappersmedlem.
vi hittat på något splitter nytt, skriver e g n a j a g e t.
mar och det finns också de, som fladdra hoii.
Vi .anordna ej ' offe.ntliga möten, Att studera andra det kan ofta vara både ut: och in allteftersom andan faller på utan vi skola ha instrulrtionsmöten i bra: och givande, men den mesta behållnin- - allt detta till stor förtvivlan för den samband med samkväm.
Klubbarna be- g &amp; skulle man säkerligen ha om man gåve 41it.lrår av medlemmar, som ta organisa- höva .si % va.1 en hel del upplysning för akt på sig själv, sina, egna göralnden och tionsarbetet på fullt .allvar och som i sinla m5ten.
Det ar mycket nödvandi- låtanden.
med- och motgång med god vilja ar- gare an agitation utåt. "
För den socialistiska ungdomen.
a r detta b.eta efter basta förmåga.
.
~ e t t ar a ett försök, som måste tjäna en mycket viktig förutsättning för ' a t t pä.
': - Detta tror jag klubbmedlemiriar, som ett dubbelt andamal.
ett ratt satt kunna bara uppe den, socialisti-.
laser det, skola kanna igen som en bild Det skall visa sig om instruktions- ska.
ï&amp;n.
Id6n om broderskap och samhö- .ur verkligheten, men en bild, som vi möten ha någon betydelse för vårt ar- righet.
inte äro så åt.
Men vad ar att bete, om de kunna väcka medlemmar- Lite var ha nog kunnat konstatera, huru, $@ra nas intresse och således medföra någon lätt det ' dyker upp irritationsmoment i kam-.
J a, må vi tänka efter.
Ha vi kanske behållning och under sadana förliållan- ratkretsen, som h.ota .att förstöra det goda under deii tid vi arbetat ' frain vår rö- den vara vägledande for andra distrikt.
förhållandet inom densamma.
d et sker inte relse skattat alltför mycket åt önskan Meningen är att vid mötena tala om så sällan just darför a t t vi inte lart oss att att få den stor till iiurnerär och trott att " Det inre klubbarbetet och förutsatt- underordna ?åra egna ' intress,en det stora då skulle ' den ocks % bli stark?
ningarna därför ", dess betydelse m: m. helas.
Inte skilja tillräckligt p % sak och per-.
- J Sant, svarar nu någon, men det har och planläggande av studiearbete.
Frå- son.
Om man emellertid a r besjälad av en fattats idéer och iiya uppslag för dis- gor kunna och böra dels framställas för idé, vill sl %ss för densamma och önskar denna k~~ssion och omväxling i klubbarbetet!
besvarande och dels diskuteras, om ti- idé f ramgång, så a r det knappast ' möjligt .att Detta ar en sak, ofta omskriven, ofta den medgiver.
.
.
o % detta italn en god portion .sjii.lyövervin- omtalad.
Vädjanden ha gjorts till C.
S.
Men dessa möten äro för vår del så oelae.
Och denna ' självövervinnelee f&amp;r mean.
(numera F.
S.)
om-förslag o. s. v. För- gott som nya och då man skall börja till skanks.
Den skaffar man .sig endast s &amp; sök ha gjorts en och annan gång med med ett nytt arbete hyser man både oro ~måaingom genom a t t gång på gång ge akt diskussionsf örslag, ja, det har expedie- och förväntningar.
Men jag hoppas att på hur man handlar och göra sig själv fra- rats av klubbarna - och så har, man klubbarna aro fullt eniga med sin di- gan: handltde jag riktigt vid det eller det stått dar igen.
striktsstyrelse, att ' dessa möten f å bli in- tillfäilet.
Det ä r ju klart, a t t om man pH Det är för att, giva ett litet svar på ledning till förbättrat klubbarbete och ett: sådant satt hoppas kunna .dana eller allt detta som jag citerat mottot här jag vädjar härmed till klubbarnas med- starka en karaktär, så måste ' man i allra!
ovan.
Det som skall fostra oss, göra lemmar, att alla som en infinna sig till första hincl, vara, ärlig h o t sig i j ~ l v.
Mab oss klarseende och skapa, vilja till ar- mötena och jag gör detta så mycket får inte genom a t t kompromissa med samve-, .bete, det måste komma inifrån.
Det ar mer, som jag ej lrunnat glömma ett tet släta över bristerna, antingen de äro små den personliga utveclrlingeii, tanke- ldubbrev friin Värmland av Maja An- eller stora, utan hänsynslöst klargöra vad kraften, som skall göra det möjligt för dersson till Morgonbris ' f ebruarinum- som sant och rätt är, aven, om man sk$le oss att genom studier skaffa oss svar mer, däri hoii ger oss ett av de vaclr- nödgas blygas inför sig själv.
Ty gör m a n p &amp; våra tusende fragor.
Då blir.
vad raste bevis på kuiiskapss ' Ökand.e, som inte detta., d &amp; börja^ man med sjalvbedrägori vi veta icke " andras tro ", det blii.
vår borde göra alla " obotf ar.diga ' ' betänk- och a t t bedriga andra a r endast en naturlig " personliga egendom ' &gt;.
samma.
Hon hade Varit på besök hos konsskvens som f öl jer, # antingen man vill Men hur ställer det sig i allinanhet IrlQbben i Skattkärr .och skrev nu eller inte.
Att tanka sig h; t sådana a t t hålla med kärleken till studier?
Visserligen därom: om idéernas fanstång a r ett grovt hån mot saknas tid ibland, alltför ofta t. o. m., Klubben var liten men gcd.
Dess id&amp;, och inte ' rar väl detina yara så värst men förståelse för studiernas betydelse ordf., Marta Henriksson, är mycket rniycket betjänt av det heller.
Vilja vi uncl: saknas också ibland.
Jag minns t. ex., klen, skrey hon; och kan tidtals ej lam.- vika något. '
s å d a ~ t: ar det nödvändigt a t t ge då jag och en .god van för några år se- na sitt ' hem, men klubben hade nu måst akt på vart dagliga liv och bildlikt talat .dan ämnade d.eltaga i en studiecirkel, lova att hålla sina moten hemma hos taga .oss sjalva ' i öronen den gång uppföi-an- Iiur någon sade.
till min väninna: ' ' Vad henne, dar hon bor med sin mor i en det inte a r k1enderfrit.t.
Nu a r dct visser: skall di- i en studiecirkel .att göra?
liten stuga i skogen, för a t t hon i alla ligen s&amp;, att * v i alla äro smalanningar inför vår herre och a t t betyget inte g ä r n a blir Nog måtte du val kunna tillräckli &amp; fal1 skulle få vara med.
mycket för att sitts och tnampa en gam- Dar studeras och dar diskuteras, ty, prickfritt, aven om vi sjgiva utfärda ' det .mal symaskin. "
Men &amp; tt säger s arta: Vi måste söka lära oss kfter biista förstånd, och s-vete.
- !r.
Vilken hopplös kortsynthet - men vi l i t e var skulle kunna uträtta en hel del niigot ' !.
piycket vanlig.
goda.
saker p &amp; karaktarsdanandets område, Stackars.
lilla kära sjuka Märta!
om vi bara hade viljan, det a r säkert och då.
Men vi ha kaiiske kornmit något Måtte vi ha nagot i slakt.
med din fri- böra v i också satta!
en ara i a t t göra det. '
.
1:angre nu.
Tiden kräver att inte en- ska, vakna sjal, din brinnande längtan Vi behöva då åtminstonc inte söka efter dast söka f % våra klubbar starka nu- efter kunskap och vetande.
Det ar den n %gra försöksobjekt.
merärt, utan också genom ett planmas- si @ studiearbete söka förkovra med- ratta hungern.
.
.. (Frihets studienuminer.)
3.
E l. o w s s o ii.
A g d a ö. lemmarnas insikter i främst d e frågor vi ha oss förelagda till lösning och att ' kunna f öl j a tidernas oliki skiftningar.
.Eller med andra ord: Likaväl som vi Bliv medlem i den ~ocisldernokra- behöva agitation bland de skaror, som PRENUMERE~A PÅ MORGON- tiska kvinnorördsen!
.
&amp; nnu inte f orstår vart arbete, likaväl BRIS!
Också ett studiea .am ne.
*,, &gt;.
: ' '
I Frihet från straff fiir fosterfördrivning.
Av professor Ludvig Quessel.
(örersattning från Socialistische Monatshefte.
fiir .llorgo ' nbris av R.
L i n d s t r ö m.)
Den 015 eroende tyska socialdemo- .kratin har ' i den tyska riksdagen väckt förslag om frihet ' från straff f ör foster- föidrivning.
Förslaget har givits for- men ay ett utkast till lag.
Detta förslag - till ändring.
av.
strafflagen är mycket storstilat.
!Det f ordrar radikalt avskaf- fande av nalla straffbestämmelipr mo t fördrivande av den manskliga livsf rdi- t.en.
Den tyska lagen straffar nu dem som fördriva foster eller deltaga däri med i svårare fall till tukthus anda upp till tio år.
Dessa paragraf ers fullstan- diga upphävande fordras nu av de oav- hängiga socialdemokraterna.
Därmed förklaras: allan f all av, fosterfördrivning för straffria, såvida de inte ' falla inom ramen av kroppslig skadegörelse.
Nästan alla representanter för ratts- vetenskapen iiro villiga att medgiva, att de har omtalade paragraferna i den, tyska strafflagen äro högst olyckligt foimulerade.
Den juridisks auktorite- ten Fr. von Liszt har sålunda vid ett tillfälle sagt, att det omdömet.
måste avgivas om den gällande lagen, " att den genom en oklar och oriktig formu- lering har givit upphovet till nxånga och svårartade stridsfrågor ".
Denna bristfällighet blir genom.
den tyska riksrättens rättsskipning ytterligare okad.
Riksrätten har nämligen ställt sig på den ståndpunkten,.
att försök till foaterf ördrivning h straffbart aven i sådana fall, då det företagits med odug- liga medel på ett objekt, som icke kun- nat röna inverkan av behandlingen.
Kvinnor, vilka på, grund av menstrua- tionens uteblivande trott sig vara be- fruktade, och med anledning därav sökt rad av " kloka " gummor, som ordine- rat nligra menlösa mixturer, ha i Tysk- land dömts till hårda fängelsestraff p å grund av denna riksrättens tolknings- praxis, mot vilken folkets sunda ratts- känsla för länge sedan rest sig samt en rad av vederhäftiga rättslärda inlagt livliga protester.
Det ar faktiskt så, att en oiindlig rad av gifta kvinnor enligt riksrättens lagtolkning äro f ö r b r y- t e r s k o r.
Men om - n u.
en handling, som företas för att avlagsna de befruk- tade äggcellerna - de äro ungefär av linappnålshuvuds storlek - visar sig verksam eller inte, så ar den, i vilket fall som helst, om den blir anmald, enligt den tyska riksrättens satt att to1k.a la- gen; .att anse shsom.
mordförsök och måste .darf ör bestraffas.
Till det obegripliga i dessa lagpara- grafer hör ocksh.
den omständigheten att de redan befruktade äggcellerna,, ' MORGONBRIS om vilkas existens kvinnaii före men- liv.
Varken i England eller Anlerilra striiationeiis uteblivande e j kan ha nå- behöver en läkare, som avlägsnar ett go11 aning, i princip likqtälles med det befruktat agg ur uterus, frukta för att foster, som börjar röra sig i modersskö- han skall bli straffad.
I det anglosach- tet.
I det praktiska livet skulle man siska sanihallslivet ar nu den uppf-att- skratta en människa upp i - ansiktet, ningen " allmant utbredd, att det ar som efter att ha druckit ur ett rått agg omöjligt att uppratthMla en hög kul-.
förklarade sig ha slukat en levande tur utan att niedvetet reglera födelser- kyckling.
varje kyckling utvecklar nas antal.
Denna i kulturens och d&amp;i sig ur ett befruktat agg.
Men just p % sociala moralens intresse för nödvandig ae utvecklingsstadier, då kycklingen erkända regleringen av barnantalet far- IiZiller på att ta form i agget, kommer siggår dels genom preventiva medels allt.
an.
Liksom ett hönsägg inte ar användande och dels genom att låta be- nagon.
kyckling, så är heller inte en fruktningen gå tillbaka; d. v. s. genom befruktad kvinnas äggceller) son1 först avlagsnandet av de befruktade ag gcel- i tredje veckan $5 de tidigaste svaga e n a.
Vilka metoder f ö r medveten t.eckneii till en embryonal gestaltning reglering av födelsernas antal mest an- och som i nionde veckan ännu inte va- vändas, ar inte gott att saga.
I Amerika ger 4 gram, n %got- manniokobarn.
Det synes det vara vanligast .att med bitra- befruktade mänskliga agget ar och för- de a v specialister avlägsna det befruk- blir genom betydelsefulla utvecklings- t.ade agget.
Redan ur reseskildringar stadier skiljt från det embryo, som bör- från - början ev 90-talet finna vi, att hos jar vinna den mänskliga formen.
Dessa högre samhällslager i U.
S.
A. fråga11 utvecklingsstadier, som kunna beteck- om begränsning av barnantalet.
stod på nas med ordet inanniskovar.dande, äro dagordningen.
Sedan denna tid har be- de .avgörande.
Den straffrätt) som ig- nägenheten att inskränka barnens antal norerar denna manniskovardandets aven vunnit terräng i den amerikanska process, står i grunden det naturveten- arbetarklassen.
Regeringsrådet Kolb, skapliga tänkandet mera f jarran a11 som under ett halvt år i egenskap av den kristna kyrkans fr5.n den heliga arbetare levde i Chikago och San Fran- skrift a11arnma.d~ straffrätt (ius cano- cisko, berättar oss, att ' &gt;nymalthusian- tiicum), som är helt förtrogen med tan- ska grundsatser vunnit stor utbredning ken på manniskovardandet i moders- just i arbetarkretsar.
.
.
Var och en Livet.
Manniskovardandets första sta- kände namnen p % läkare, som levde p &amp; dium.
begynner icke enligt den kanoni- dylika operationer.
Deras honorar upp- ska ratten d % agg- och sädescellerna givas f ör arbetarhustrur vara 10 doll., förenas utan först sex till tio veckor se- en jämförelsevis ringa summa mot kost- nare.
' Det måste betonas, att denna ka- naderna f ör f ödsel och uppfostran. '
noniska &amp; sikt, som stöder sig på andra Det förtjänar också att observeras, att Mose bok, står i full samortng med mo- Johannes Scherr i sin tyska k~ Tinnarnas ' der !it iiaturveteiiskapligt ' betraktelse- historia namner ett ställe i Medical satt.
Genom den manliga sädescellens Journal %r 1859, dar det uppgives att iiitriingande, så lär oss vetenskapen, kvinnorna i Newyork lättare besluta uppstk det befrukta.de agget.
Detta sig för att avlagsna ett befruktat agg aggs människovardande ar en senare an att dra ut en tand.
Det står i varje process.
Följaktligen &amp; r enligt den ka- fall fast att den höga kulturen och rike- noniska ratten !avlagsnandet ur uterus domen i de anglosachsiska landerila av det befruktade ägget ingen förbry- vore otänkbar utan en medveten .be- telse.
Medeltidens kyrkliga ratts- gränsning av antalet födda barn .. åskådning ar vida mänskligare än våra dagars tyska straffrätt, Den kanoni- ska ratten överlamilade åt kvinnan, att Ett återvändande till kanoniska rät- under de första sex till tio veckorna ten, vid vilken den äldre tyska straff- efter befruktningen fritt bestämma) om rätten fasthöll anda till sent in på det hon ville bli mor eller inte.
Det stod 18:de århundradet, är ur många syn- henne fritt att avlägsna det.
befruktade punkter att rekommendera.
Först måste agget ur uterus.
Även den som hjiilpk sagas, att det icke motsvarar var upp- henne härvid blev utan straff.
S % shart fattning av människovärdet att f ordra miinniskovardaiidets process begynte j av kvinnorna, att viljelöst överlamiia moderslivet gällde eiriellertid ett in- sig till de naturkrafter, som behärskar.
grepp i dernia utveckling enligt den ka- alstringen.
Människornas varde b ju- noniska straffrätten såsom homicidium, der oss fastmer att överallt försöka ut, sasom mord.
Så likgiltig som den öva inflytande på naturkrafterna, dar kristna straffrätten var för det befruk.
detta ar möjligt och dar det kali be- tade ägget hos kvinnan, så helig stod fordra det gemensammas val.
Lika rik- f ör den manniskovardandet i moders.
tigt som det ar, att vi säkerställa v$r livet.
Over detta höll kyrkan sin skyd.
halsa för sk.adlig inverlian av vaderle- dande hand och straffade var och en, ken, lika riktigt ar det också att kvin- som med våld grep in i denna process norna f % ratten att skydda sig mot de mysterium.
naturmakter, som pressa dem till sla- Också den anglosachsiska ratten be.
visk tjänst under en för samhället skad- traktar fostrets första rörelser som del lig f ortplantning.
Man behöver blott.
utslagsgivande för existensen av et1 tanka p&amp;.
strömmen av utom alrtenska-)
b 4.
pet födda barn, vilka, så länge vi lev: dergång; de måste dödas eller sattas ui under nuvarande förhållanden och mo f ör att f ör gås, emedan kvinnorna 110s ralislra åskådningar, äro en olycka.
föl folk utan mjölkdjur inte kunde vara I.
sina mödrar.
De barnrika s. k. akt2 stånd att under sarn.ma tid vid moders- mödrarnas tragedi ar så kand, att dei bröstet nara två eller tre barn.
I et1 ar oriktigt att närmare skildra den.
liknande läge befinner sig nu det tyska Nykterhetskommittén har nu avgivit För återvandandet till den kanonislcz folket.
Genom kriget och den håraa sitt betänkande till regeringen, Kom- freden har husdjursbeståndet sjunkii ratten talar vidare det etiska ideal., son mittén f.öreslår däri att ' förbudslagen 1913 1 producerades i tysk.a oerhört.
går ut på mannens och kvinnans full, skall, underkastas f olkom-röstning.
Där- riket 24.4 miljarder liter mjölk.
Denna s ' taiidiga likaberättigande.
Naturer: på ett otvetydigt @ att igenom.
blir det produktion har sjunkit till 9 milj. liter själv känner ingen lika ratt och intei utrönt huruvida en f örbudsvanlig ' ma- mjölk 1920.
Samma svårigheter ha ju j likaberättigande, Men människan son j.oritet existerar, och därest så ar fallet stor utsträckning gjort sig gallandf sedligt vasen ar förpliktigad att utövl göres denna majoritet genom o ' mröst- aven i de neutrala länderna under kris- så mycket inflytande på naturkmfter, ningen starkt medveten om att ' den på- åren.
Nu har det ju för dem lättat be.
na, som det står i hennes makt, on tagit sig ansvaret för den-lag, som den tydligt, aven om sit.uationen ev ekono- dessa krafter motverka hennes sedlig2 godkänt.
Efter att ha redogjort för jusi miska och andra skal ändå icke ar uppfattningar.
Naturen lägger ensidig: de olika formerna av omröstning före- klasserna så lysande f ör de f attigaste alla fortplantningens bördor p &amp; kvin, Näringsfrågorna äro av så avgöraiidf tar kommittén en jämförelse mellan lians skuldror ..
Det a r därför endasi betydelse, att de.
.absolut inte kunna den bekräftande och den rådgivande med billighetens krav övereiisstamman~ lämnas ur räkningen, nar det galler omröstningens- varde och kommer till.
de, om vi &amp; teige kvinnan hennes rat1 de problem, som i denna artikel av.
det resultatet,att den bekräftande om- att avgöra, om hon vill bli mor ellei handlas; Så lange inte naringsproble.
röstningen ' ur sakliga synpunkter ar inte.
Det galler har inte skapandet a7 men f ör. '
alla sarnhallskla ' sser äro till.
att föredra.
Denna form av .referen- en ny ratt, utan endast om återinsatian .barbari dum lägger med betydligt större efter- fredsstallande lösta, ar det ett det av en uråldrig ratt,.
en ratt, son kyrkans rättsliga institutioner aldrig att ställa upp som regel, att kvinno~ tryck det moraliska ansvaret i de rö- antastat.
Därvid blir det nödvändigt skola kunna tvingas a t t bli mödrar mol standes händer, och de personer som delta ' i en dylik omröstning komma att kvinnans ratt att bestä- övei sin vi1j.a.
.
.
att känna sig meddelaktiga i beslutet I synnerhet ute i E~iropas krigsharja.
moderskapet lika oinskränkt .blir er pii ett helt annat satt an om det blott de länder, men aven i de neutrala lan- ratt för kvinnan själv som naturen pi ar fråga om en rådgivande omröst- derna, har varldskriget s &amp; reducerat hennes axlar oinskränkt lagt fortplant, ning: Utslaget av en folkomröstning möjlighetwna för en sund fortplant- iiingens bördor. '
Icke - den man., son måste bli pålitligare, om, de röstande ning, att det vore omänskligt att mot- älskar en kvinna har att avgöra om hor haft tillfälle att ta kanedom om lagens alst.
ståndslöst utelämna kvinnorna till skall bli mor eller icke, ' utan detta av- olika detaljer .än- om de blott rösta för ringens urkrafter. '
Det går omöjligt an: görande måste kvinnan behålla h.elt föl eller mot f örbud i allmänhet.
att lcvin~orna som hittills skola hetsas sig själv: Blott på denna vag kunna av strafflagen att viljelöst, låta sig be- vi kcinma verkligt nara idealet on: kvinnans och mannens likaberatti- fruktas och föda barn till världen,.
då som de oavhängiga vilja med sitt för- användandet av preventivmedel på iii- slag, om kvinnorna återgivas rätten att.
gande.
tet satt kan garantera en förnuftig reg- med hjälp .av en sakkunnig läkare på de Liksom de sedliga skalen så tala ock- lering av födelsernas antal.
Ett erkan- allra tidigaste stadierna förhindra fort- så tungt vägande socia1.a skal för et1 nande av kvinnornas ratt, att inom de skridandet av en icke önskad befrukt- ' iitervandande till den kan0nisk.a rat- gränser,.
som de heliga skrifterna ocb ning.
Denna ratt giver kvinnorna allt, tens uppfattning.
Att sätta barn: den kanoniska e att en fastställa, göra vad.
de rimligtvis kunna fordra.
.
Att varlden, för vilka bordet icke står du- sig f ria från befruktning, ar oundgäng- avlägsna de befruktade aggcellerna ur kat och som därför äro vigda ti ' ll un.
derg %ng, ar en förbrytelse.
Darvi6 ligt nödvändigt i våra dagars kultur: uterus genom en för ändamålet speciellt utbildad läkare, kan icke på något satt måste också beaktas, att näringsfrågan samhällen, - anses s&amp;som en handling, stridande mot under de f örsta barnaåren följer, hell vår moraliska uppfattning.
I de ang- andra lagar an under de senare lev- Vid sorgfällig prövning av frågan om losachsiska samhällena dar d e m ratt, nadsåren.
Genom många Artusenden frihet för straff för s. k. fosterfördriv- såsom vi ha sett, tillkommer kvinnorna, har det icke varit möjligt för mänsk- ning skall ingen.
människa med sam- har den socia1:a moralen ingalunda för- ligheten att bringa anskaffandet a~ vete och verklig omsorg f ör bef olknin- fogbatt- sämrats utan tvärtom avsevärt näringsmedel för de första barnaaren j gens framtid kunna undgå !att erkänna, samklang med födelsernas antal.
Över.
att den nuvarande lagstiftningen bör rats.
allt dar jakt och fiske voro huvudnä- andras.
Väl att marka:.
endast andras, Avlägsnaylet av de befruktade ag - ringar, fattades det näringsmedel för ej radikalt avskaffas.
Diar strafflagen cellerna inilan fostret fått liv och b - de tidigaste %ren.
Huru.
givande en skyddar det foster, som redaii fått liv gynt antaga mänsklig gestalt får i jägarstams jaktmarker an voro och hur i modersskötet, må den bibehållas.
Att framtiden icke anses såsom fosterför- mycket över de dagliga behoven fisket utesluta varje skydd för sådana foster, iirivning.
Ett sildant förf aririgssatt bör avkastade, så blev ändå mö jligheterita som börjat få mänsklig gestalt och liv, rndast betraktas såsom en nödvändig att uppföda de spada barnen ganska såsom .de tyska oavhängigas f örsl.ag i 3ch oundviklig åtgärd f ör reglering ' av inskrankt.
Den enda naringskaIlan för överdriven radikalism ford~ar, skulle födelsernas antal.
Och utan att det gö- de nyfödda hos de folk, som icke vor4 föra till ett oh&amp;llbart ' tillstånd och på res ' n&amp;got allv.ai; ligt i den vägen m %st.e i:-stånd att nyttja kreatur som mjölk- det riskablaste sätt äventyra den re- tyska folket upphöra att existera såsom djur, var modersbröstet.
Detta måste spekt för människolivet, som ar en av kulturfolk.
J u f ortare man, beslutar sig anlitas under de två första 1evn.adsiiren.
grundvalarna f ör all civilisation.
Det För att återgå till den kanoniska rattens Nu kan en frisk kvinna, varje %r ge vore likaså, en stor fara för kvinnorna, ippfattning i denna fråga desto sak- livet åt ett barn.
Men blott den först-) m tvivelaktiga existenser och samvets-: are ska11 tyslra folket komma ur den födde har bland sildana folk sin näring lösa man genom friinvaron av alla lag- ijupa förnedring, i vilken världskriget säkerställd. '
Däremot aró alla under bestämmelser rent av skulle.
lockas till rastat det och finna vägen till frihet den nara tre år ' omfattande laktations- attentat mot havande kvinnors liv och) ch ljus.
perioden födda barnen vigda till un- iälsa.
Man vinner full.standigt det, FÖrs1a.g till fiirbudslag- ' stiftning. '
' ' ' ' -.
K !ommitféns huvudförslag g å r sålun- da ut på a t t inom två år sedan lagen blivit antagen av riksdagen skall.
ge- nom omröstning avgöras huruvida la- En fråga fiir prövning i klubbarna.
gen.
skall triida i kraft.
Uppnås vid ornr-östningen- f öreskriven m a j oritet, Det var i sommarnatten en stilla skymningsstund, Vid ett- kamratmöte av Elekiiige sliall .lagen tr5,da i kraft om tre å r.
n &amp; dug och natt fórenas en flyktigt kort se~zund, socialdemokratiska kvinnoklubbar i Skulle riksdagen finna, att den bekraf- när ljusa drönimar stiga mot himlarymdms blå Sölvesborg .den 5 sept.
behandlades en tapiie .omr.östningen i&amp;e # låter förena och längtans tankar söka ' sitt tysta drömslott nä.
motion av f öljancle innehåll: ' Ar tiden sig med gällande grundlag, så har ej inne då de socialdemokratiska kvin- lrommittkn alternativt.
föreslagit en norna, böra tanka på anskaffande av r8dgivande omröstning.
Skulle riks-.
Det var smd iätta vågor, som vcrggade nzotstrnnd, egna ålderdomshem till sina av arbete,.
m ändlös syskonskara, som följdes hand i Iiand.
dagen anse, att ingendera o ' mrö~tnings~ De färgades likt .purpur av uftorzrodna ' ns glans iirnb5ra.nden och $Ider försvagade med- f ormen ar., möjlig utan grundlagsän- och brunno liksom rosor ufi en .blomsterkrans.
systrar Y " dring, $2 f ramhåller ' kommittén angela- Motionen, som inleddes av fru genheten av att nödiga .grundlagsan- Lotten Stendahl, Sölvesborg, kommer dringar genomföraa .s &amp; snart, att åt- Sd glömdes allt det tunga och dagens smd jö$ret att framlaggas å nästkommande kon- minstone den rådgivande omröstningen och själen nzölte samman med rymdens ändlöshet.
gress för att dar vidare behandlas.
möjliggöres senast under år 1922.
Nar varje ljud förstummats.
och varje viskning Kamratmöt et uttalade, att denna fråga dör, Kommiittén overgår sedan till fra- borde 1i.unna upptagas till diskus~ion i ditt hjä~tas tysta aning mitt egd hjarta hör.
alla våra klubbar och eventuella utta-.
gan om ' majoritetens storlek vid en för- budsomröstning.
I anslutning till be- landen sandas till förbundsstyrelsen.
siiirnmelserna vid liknande fall i vissa Och som i drömmar slutna vi sufto tysta kvar, För vaglediii~g till diskussionen i den- anglosachsiska stater föreslår ' kommit- det var så tyst och stilla och natten underban na fråga har från kamratmötet sants ' tén s /, eller 60 proc.
Därigenom har en liter~ vacker saga om kärlek och om sång nedanstående referat av fru Stendahls man skaffat sig en garanti f ör at.t om- som va * man ' skohjarta förtager någon gång.
inledning till motionen: röstningsresultatet iclre ä r beroende Jag har så ofta tänkt och stiillt den f rågan på tillf alliga omständigheter utan, må- till mig sjiilv, vad skall det bli av de kvinnor, ste befraktas som ett.
pålitligt uttryck Sd skymmer det.
krring världen och omkring ass som i många, långa år arbetat, trälat och för- för - folkmajoritetens övertygelse, ' och sakat för a.tt f å inkomster och utgifter att.
också, man har dock med en sådan föreskrift och vågorna de somna vid strandens sfen och gå ihop, fostrat barnen.
och jämnat vägen för strå.
icke lagt oskäliga hinder i viigen for de sina, f ö r att de en gång s h l l e f å det drag-.
Men våra tysta.
drömmar de stiga ännu pitt ligare, eller s v den ensanima, självförsörjande flertalsviljans f örverkligande.
Det framlagda lagförslaget ä r iclre ' och söka hind och rike, som kalias mitt och ditt.
kvinnan, som aldrig vet vad det ar att ä.ga ett hem, endast arbeta, jäkta i fabriker eller skrivet i form av en förbudslag, utan bar titeln " ' Lag om alkoholvaror Det var en.ensam stjärna p å himlens bhja valv - vaT hon nu kan få sitt levebröd.
Dessa.
varor indelas av kommittén.
i, det var en ton i natten, som av berusning skalv - En gång skall dessa ' strävsamma kvinnor fyra grupper: ' 1) spiit = alkoholkamt d d ar ett vackert minne av någonting som var finna att d e stå, rngnga kanske ganska snart, inför den naturlag vi alla måste b.öja oss blandningar av alkohol, och vatten kn liten sommarsaga i flydda solskensdar.
under, nämligen .- ålderdomen.
utan ytterligare tillsatser ellkr ' med till- Joel Ljungquist.
Vår senare tid har uppslukats av nya refor- satser ' i denat~rerïiig&amp;~fte, S) @ kolid- mer av alls slag, särskilt sk.olans förbättran- haltiga apotekivaror, 3) a1.koholh:altiga cle, så v i m &amp; saga att f ö r skolan mcd dess drycker = sådana ' till apoteksvaror ej hänf örliga alkoholvaror, som ' äro a 6 tillsjmingsmiin till erf orderlfgt antal.
undervisning och barnens uppfostran ar val sedda till förtäring och ' i vilka jamte Den lokala uppsikten s skall a n f ~ r t r o s sörjt.
Men, alltid ar det lika tyst då det alkohol och vatten .ing &amp; .aven andra be- At nykterhetsnamndern &amp; som ' bli obli- gkller kvinnans egen sak, den utslitna, gamla ståndsdelar, 4) alkoholhaltiga tekhiska: gatoriska i ' alla .kommuner och f å en grånade kvinnan vare sig i hem, fabrik eller.
.
befogenhet än de nu vilket arbete hon utfört i sin krafts dagar, preparat = alla.
övriga alkoholv varor^: mera utst~ackt aga.
den kvinna, som anses e j behöva ha någon I lagen bestämmes under vilka f örhål- laiden allroholvaror.
må tillverkais,: in- j Ur kapitlet ' om ansvarsbestämmelser- vilostund d5 krampor, svaghet och orkeslös- na rna har ' anföras, att olovlig tillverk- het ta ut sin ratt.
.
.
f öras .eller f örsiiljas .. iiiiig av alkohol a r straffbelagd med V i m&amp;ste därför lranipa vår egen kamp, för- R ä t t - till frarnstä&amp;iifig .av alkohol böter från 500 till 5,000 kr.
och, om för- litande på oss själva.
Var vi v&amp;da oss se vi skall.
meddelas av konungen.
Dock brytelsen sker i större ogfattning eller att f ö r kvinnan inom lararekallet, post-, tele- skall ' ' detta icke ' vara erf orderligt, f ör i ' f örsa.1 jningssyf te eller uppr epas, med graf- eller andra aarbets.verk är det val sörjt redan ii gång varande sulfit: .och .press- jastf abriker.
Partihandeln: m~ed: sprit fängelsestraff eller straffarbete i högst och då deras krafter svika ha de sina pensio- och alkoholhaltiga drycker. '
skall .kon-; ett år: F ' örsök till sådan til.lverkniiig ner och i många fall ' sina vilohem.
.
centreras till ett särskilt organ, kallat stmffas med böter från 100 till 1,000 Men om den kvinna, som ställdes hit till alkohokeiitkalen, soin iiven far ensim- kr.
För olovlig f örtGiljning f öreslås världen endast för att arbeta, ha.de ett ålder- rätt till import av dessa .voror.
All i samma straff som f ör olovlig tillverk- domsstöd såsom.
ovannämnda kvinnor, som landet tillverkad sprit skall f öi ' sal jas ning.
A.tf utan rättighet därtill inköpa fullt betryggade hennes ålderdomdagar, nog till alkoholeethralen eller exporteias.
eller annorledes förskaffa sig sprit vore väl hå arbetet bra mycket lättare att ut- För denaturering, återförsäljning - o. d. straffas med böter från 100 till 1,000 föra, bördorna lattzre att bara, an som nu ar av sagda ' varor äro detaljerade ' be- kr .., och samma straff föresEs för.
olov- fallet.
ICanske kan nagon tycka - n.ågon, soin stämmelser utarbetade.
~e f öreslagha ligt innehav.
f öreskrif terna om alkoholhaltiga 8po- .Detta] .agförslag ätföljes av sju re- har det så bra, ekonomiskt sett, att hon aldrig teksvaror och ' alkoholhaltiga tekniska iservationer, av vilka en,.
given av dok- ' behöver tänka på att ens en siidan dag ' skall pi-eparat anslut &amp; sig rätt nara till n i tor Ivan Bratt, med en lång utredande komma d % förtjänsterna utcbli - att det blir: motivering g:åc: emot f örbud och f öror- så bre ställt för de fattiga nu då fattig- gällande f örordning.
vårdsfrågan går .i uppfyllelse, då; i e j skola Tillqmen över lagens ef terlevnad dar restriktioner.
.
.
kallas f attighjon, utan pensio&amp;rer, och f ut- skall enligt f örslaget åligga kontroll- tighusen kallas vilohem.
styrelsen, som skall.
' äga att förordna Socialdemokratiska kvinnors En sommarsaga.
,, I I.
, ' j. '
' ',, ' I.
MORGONBRIS \ J a g undrar dock om ej den dag, då du eller jag behövqe gå in genom dessa dörrar för a t t äta vårt nådebröd kände oss som fattighjon i ordets fullsste bemarkelse i trots av a t t vi skulle kallas pensionärer.
Aldrig skulle det bli vårt h e m.
De generationer, som arbetat, kampat och iidit och i många fall blivit förföljda, de ha kampat för de socialdemokratiska idéerna, ej för a t t själva skörda frukterna utan för ett f ramtidens ' folk.
M en dessa tiders kvinnor, som även sädde säden, skola såsom varande gamla, överflödiga undankniiff as i ett hörn, som varelser man helst ville bli av med så fort som möjligt.
Hur mangen gammal präk- tig mor har ej i maliga fall blivit en börda för sina egna barn?
Hur n&amp;ngen sjalvför- sörjande kvinna står ej, då krafterna ge vika, i livets höst spörjande: nu har jag givit hela mitt kapital - min arbetskraft - allt ar förbi, var skall jag nu finna en stilla vr&amp;, en: L sva- stunds vila efter allt mitt jäktande?
P " ret vågar hon ej ens tanka.
.-, Vad vore, val lyckligare för den gaiida,.
be- hövande, överflödiga kvinnan, än a t t hon hade ett hem, dar ej oro fanns för hur ' hon skulle kunna betala hyran, för a t t e j bli vräkt av en oresonlig hyresvärd, ett hem dit hon kunde stalla sina steg, taga sin tillflykt då allt blir för trångt, då hon ingen har a t t taga vard om sig, då endast besvikelse, bitterhet och en utarbetad trött kropp finnes kvar.
Såle$es, jag menar, ett hem d i r förstfielse rådde mellan hemmets medlemmar och dar ingen var översittare, utan dar alla medtagan- de det nödvändigaste av sitt eget lilla bo, om de så ville, sågo endast sitt eget hem,, orn an det blev en liten vrå.
Nog tror jag a t t om dc socialdemokratiska kvinnorna på allvar och med energi satte kraft bakom ordet, toge itu med denna sak något skulle kunna göras för a t t viira utslitna medsystrar skulle f &amp; ro och vila de få.
återstående dagar de.
hade kvar, till dess de for alltid gå bort, saknad av ingen.
Så kommer det viktigaste, jag borde saga svaraste med denna fråga.
Var taga p e n g a r t i l l d e s s a v å r % å l d e r d o m s h e m?
Entanke har jag tänkt d % jag sett utannonserats de3sa otaliga lotte~ier, som vi se varje dag från alla håll, både nyttiga och onyttiga, varför ej göra som dessa, f å till stånd ett l o t t e r i, som S o c i a l d e J m.
K v i n n o f ö r - b u n d e, t s s t y r e l s e e l l e r nfigon k o m m i t t é t o g h a n d o m o c h g e, n o m l o t t e r i lag,ga e n g r u n d - p l å t f ö r v å r a h e m?
Och skulle inte vi, som ha arbetat vak på sitt vis i olika branscher, på olika områden, ha ratt a t t se- dan begära .att staten,, genom, statsbidrag, medverkade a t t underhålla v % r a hem, lika- väl som vi nu av våra sm % inkomter skola genom tunga skatter underhfilla skolor, kyrkor, kaserner, k. slott och alla andra in- stitutioner, som sluka miljoner firligen.
Äro vi e j i vår fulla rätt, då vi ej äga någon ut- väg, få.
vår ålderdom bekym~.erfri, likaväl som vi skola underhålla genom pensioner .hela klasser av ' dagdrivare tillhörande oliks klas- ser a v människor som livet igenom endast levat på livets solsida och m h g a ha e j i hela Anders ' Zorn: En Stockholmsbild .. L iitt liv utfört ett dagsverke motsvarande det som kvinnor f å utföra dagligen i många fall.
Nog att det ' tar tid; lång tid innan våra jnslrningar bli uppfyllda, planerna realiserade, nen en grund kan läggas, blott förslag och Som ett komplement till redogörel- itredning komnier i r a t t s Kander.
sen, som inflöt i julinumret över kon- Om vi tanka oss t. ek.
en b * Örjan med t r e gressens f örhandlingar, införes nu det i e m, ett i norra, ett i mel1erst.a och ett i.
.
beslut, som där fattades i särlagstift- rödra .Sverge.
ningsfrågan.
Från soc.-dem.
kvinnor- v a d skulle väl e j en kvinna kännq då hon nas förbundsstyrelse hade Översänts.
stallet för a t t stalls sina stapplande steg samma uttalande, som av dem sändes till fattighuset f å gå till S o c i .a 1 d e m ' o- k r a t i s k a k v i n n o r n a s e g n a till kvinnokongressen i Washington förra året (infört i Morgonbris n:r il, i e, m, hennes hem, den dag.
då, varje.
dörr a r stängd, d % hennes kropp ar dödstrött efter .ett 1919).
Här som p % de flesta internatio- ielt livs släp och d i t, med ' vilken glädje nella kvinnokongresser voro meningar- an delade för och emot särlagstiftning skulle hon e j ' taga sin vr % i. besittning.
£ör kvinnor.
.Blir man inte bitter, då man, isynnerhet i Inom kommittén för denna frågas be- itorstäderna, se de stora fina palatsen med handling underkastades vårt f örslag lyrbara inredningar dar kvinnor dval jas, granskning och fyllde darvid sin mis-) ortfjäskais, omhuldas ä v allt vad rikedom can ge, och årligen resa tiil badorter för a t t sion, emedan detsamma gjorde klart att - vilken ironi - f å vila, hämta krafter.
Men även arbetarekvinnor &amp; ro emot särlag- iör den arbetande, utslitna kvinnan, skall e j stiftning.
Av alliansens beslut, som här nedan Tinnas den minsta lilla vrå, då hon i sitt livs är löst blir lamhad kvar ensam, och oförmögen f öl j er,.
finna vi aven att den~amrn~a tt längre slita för sitt uppehälle, endast med, emot en ensidig särlagstiftning f ör iasa tänkande på a t t fattighuset ä r &amp; n lott 15:vinnor, dar en sådan strider mot deras vilja, och vi kunna glädja oss åt deras tfter ett livslangt ärligt arbete.
Kamrater!
Låt oss tanka på den dag .då beslut ranske en och annam av v %ra medsystrar ~ e t s a &amp; a har f öljsnde lydelse: rl ' appar på fattighusets port, vi d5 i ställ &amp; a t t rätten till arbete erkännes för - ' såväl; aga emot dem i S o c i a l d e m o k r a t i- gifta som ogifta kvinnor; ~ k, a K v i n n o f ö r b u n d e t s e g n a, a t t ingen särlagstiftning rörande kvinnors i l d e r d ' o m s h e m, d i t t e g ' e t h e m, trbete olika .mot lagstiftningen for man bör.
.
r % r t hem!
mtagas mot kvinnornas egen önskan; Detta beaktansvärda förslag, som nu a t t all lagstiftnihg rörande kvinnor såsom går ut till prövning i klubbarna, kan nödrar skall så avfattas, a t t den icke skadar iven behandlas i vår tidning.
Där kan leras ekonomiska intressen; och; ivas god:a uppslag för.
frågans lös- a t t all framtida reglering av arbetsvillkor iing eller erinringar emot förslaget, I bör gå i riktning av likhet mellan män och rarför Morgonbris gärna tager inlägg kvinnor.
,.
il1 denna diskussion.
...
-- ..,
.
MORGI.ONBRIS.
.
.
7 i kvistar; Till följd av den förbättrade jordmån, som kommer till stånd, p &amp; grund av den socialistiska omvalvnin- gen, skall en ily gren växa ut på det - (Ur ett föredrag vid A.
B.
F:s stors kulturtr ' adet.
Denna gren är den.
Skaiigen-f est.
Det ar vackert att drömma i unga år socialistiska kulturen.
Grenen a r.
emel- om kamp och seger i svåra strider - lertid .uppbyggd av samma sorts celler:.
Av Y n g v e H u g o.)
drömma om stordåd, vars minne står och av sa.mma sorts vävhader som hela Man kan saga, att den orsak, bevarat i långa tider!
det övriga trädet.
Det ar en gren av som bragt deii svenska bondekinlturen de manga.
till undergång, ar denfiamma som höjt Jag skulle vilja sammanfatta, de kul-.
Vackert att sätta sig höga m61 den svenska arbetareklassen.
Det var i tumppgiftq, soh vänta dem, som få konkurrensen med den hastigt och fih-e, och aldrig slå av på idealet!
makten i samhället, antingen n u.
detta oväntat uppblomstrande industrien, Välja h e d ungdomskrafter av stål blir arbetareklassen eller ej, på så satt 1 som ' bondekulturen splittrades; det k h a n i stället för, skalet.
Det galler att varda kulturtradet, att var.
också den av detta industriella se till att ingen gren,, ingen kvist av uppsving alstrade industrialismen, som Men livet ur nu så oanat svårt -- detsamma förstöres., och a t t sörja för tvang de till slavar gjorda arbetarna ej alltid det j-älper att strida och lccimpa!
att s &amp; m@ga människor som.
möjligt att i självförsvar organisera sig för bli i tillfälle att njuta av dess frukter.
att kampa sig fria.
Dienna arbetare- På allt det stolttt vi drömde som vårt Må detta bliva arb etarekla.ssens kultur- klassens stolta frigörelsekamp utgör i f &amp; ofca v i lampa.
.
pr0gra.m) sålunda aven Arbetarnes och för sig en knlturbragd, som skall Bildiiingsförbunds program.
.
komma att omnämnas i alla.
tiders Det ur vaclcert sedan, fast bruten och trött Låt oss nu, iiarmtare skärsk %da.
vissa historia.
Klarast framstår för en var söka att l i n d m andras smal-ta.
deldr av detta program.
Den kanske den.
kulturella betydelsen härav om Vackert att gömma, trots allt som oss mött, viktigaste uppgiften är att stödja den man jämför dem, som för 50 år sedan vetenskapliga forskningen, som ar ur-.
voro industrialismens trälar.
med de idealet d j u l t i vårt hjärta.
källan till al1.t mänskligt vetande.
Det srbetare, som i våra dagar samlas un- är vetenskapen endast, som kan giva der de röda fanorna eller till överlagg- S &amp; n2å vi då drömma en hoppfull dröm, människorna alltjämt nya och battre ningar i våra Folkets hus.
Eller ?m att de unga bli starkare ä n v2 voro - svar på de urgamla frågorna ' om man jämför dem, som nu samlas i ar- ej gå i kvav i den vilda ström, världsaltets byggnad, om människor- betarnas bildningsorganisationer med där ' våra bräckliga farkoster foro!
nas eget väsen och om människornas.
de arbetare, som ännu nöja sig .med att Karin.
Elmér.
plats i världen.
Inga utgifter äro för, iitf ylla f ritiden med kortspel, brännvin stora, som gå till deita vetenslmpliga och dans; gör man endast den refle,xio- saiiningssökande.
&amp; len.
då det nya sám- ilen, att det kunde ha varit s %, att hela skapa kulturen; detta göra naturligt- hallet på så satt vårdar sig om den ve- arbetearklataen tillhörde den senare vis framförallt vetenskapsmännen, tän- tenskapliga forskningen har det också kategorien, så mlåste man, o,m man ej kmna, konstnärerna, ingen jtirerna rättighet och skyldighet att ställa stora ar blind och fanatisk, erkänna,.
att de o. s. v. Men d e maktiigande i samhal- krav.
.
p % densamma.
Det skall fordra kulturella framstegen äro ofantliga.
let kunna dock i viss mån Bomma att av vetenfikapsmännen fullständig Men icke endast för arbetareklassen inverka p. %.
kulturens utveckling ge- objektivitet, liksom också, att den ve- har frigörelsekampen varit av kultu- nom att uppmuntra eller undertrycka tenskapliga forskningen endast står i ' rell betydelse.
Arbetareklassens be- vissa l~ulturimpulser och riktningar.
kulturens tjilnst.
Sådana företeelser undransvärda.
organisationsförmåga Slrall man kunna viinta, att arbeta.re- få ej förekomma, som att historieforsk- bör Irunna komma val till pass också kl.assen, som politiskt ledande parti i ningen ensidigt ställes i ett visst poli-.
d % det galler att organisera battre sund och utvecklingsbeframjande rikt- tiskt partis tjihut, eller att natur- samhallsf ÖrhAllanden.
Den solidaritets- ning skall komma " att påverka kultu- vetenskapsman använde sitt snille f ör kiinsl.a, den s jalvdisciplin och den ren?
Mycket talar för, att så verkli- att konstruera stinkbomber och andra självuppof fring, som arbetarna lärt gen kommer att bliva fallet Ett- gott kulturfientliga produkter.
sig iakttaga d % striden stått som he- tecken ar bland annat det of antljga Vid sidan om den ' vetenskapliga tast, skall helt visst fördelaktigt in- uppsving, som ägt .rum inom ar ' betarnas forskningen bora de maktägande i sam- verka också p % andra klasser och p &amp; bildningsorganisationer i samband med hället särskilt vlrda sig om barnen.
samhället såsom sådant.
Glömmas bör arbetarerörelsens senaste politiska Då det viktigaste i det nya samhället ej heller, huru arbetareklassen.
på ett fra.mgångar.
ar de, nya människorna måste man re- ef£ektivt satt verkat f ör allmän folk- I-Iur ' udan kommer d &amp; den kultiir att dan friin början vinnlägga sig om de- nykterhet och f ör f 01lrupplysn.ing.
Man se ut, som arbetareklassen skall fram- ras.
uppfostran.
Hurudan bör d % denna torde kunna saga, att nykterhetsrörel- bring,a?
Man hör understundom talas barnens undervisning vara?
Den bör sen och f olkbildningsrörelsen f örst på om motsättningen mellan borgerlig först och ' främst vila på .klar veten- allvar trängt lied i de djupa folklag- och socialistisk kultur .. Arbetarerörel- skaplig ghnd.
Härmed menas natur- ren, först blivit verkliga folkrörelser, sens motståndare vilja ofta göra gal- ligtvis icke, att barnen skola uppfost- sedan arb,etarna själva börjat organi- lande,.
att arbetarna tro sig om att ras till ' vetenskapsman och vetenskaps- sera dem.
skapa en fullständigt ny kultur, till sitt k v k o r.
Härmed menas endast, att Ingen kan sålunda förneka, att icke viisen alldeles olika den gamla bor- vad somlares ' i barnskolorna ej strider arbetareklassens kulturinsatser iiiider gerliga kulturen.
Tyvärr hör man nog emlot den vetenskapliga f orskningens de gångna decennierna varit stora.
Än enstaka röster även inom arbetare- senaste resultat.
Det kan ej förnekas större äro emellertid de kulturupp gif - rörel.sen tala i samma riktning.
Det att s % .e j, ar förhållandet i de nuvaran- ter, som vänta arbetareklassen.
Alla förefaller mig som om den ryske un- de folkskolorna.
Ingen lär kunna bort- tecken tyda p8 att arbetareklassen d.ervisningskomm~ssarien Lunatjarski bevisa, att ej det stora flertalet av de inom en nara förestående tid blir den fullt riktigt klarlagt denna frå.ga.
Han religiösa dogmer, ' som ännu inläras i politiskt ledande klassen.
Darm,ed blir liknar den allmanmanslrlig a kulturen skolorna som absoluta sanningar, st % den också, i viss mån den kulturellt vid ett rikt förgrenat träd, som sänker i bestämd strid mot den moderna ve- ledande.
Det ar visserligen ej så, att sina.
rötter ned i s ' amhalls jorden.
Varje tenskapen, (Foits,) de maktägande i samhället äro de som tid har frambragt sin gren eller sina Arbstareklassens kultur up piifter. '
', ' ' ' ',
(För Morgonbris av Allan Pettersson.)
Det rörde sig så underliga känslor inom henne.
Det var känslor, som stormade mot hennes hjärta och jagade en skar rodnad upp på hennes kinder.
Sakta tryckte hon handen mot bröstet.
Eon darrade lätt.
' Det storma- de och brusade inom henne.
Varje fiber i hennes spada kropp var i d.allring.
Det var nagot stort, maktigt, som trängt in till henne.
.Hon glömde allt.
D; arrand,e b5nde hon dessa kanslor bestornia sig.
Hon hörde hjar- tats latta slag.
Det jublade inom henne.
Men hon fattade ej vad det var.
Som ett barn njöt hon av allt detta, som plötsligt levat upp inom h,enne.
H,on.
spratt upp, t y köldnn koni henne att dhrra.
Hon såg sig omkring.
A, ja visst!
Nu kon4 h.on ihag .allt.
Så underligt, tänkte hon.
J a g har l ' ik-.
-.
som drömt.
Men iilken vacker, vilken jrib-:.
Styrelsen för Ystads Sot-dem.
kvinnoklubb.
lande glad dröm,.
.
' Det enda hon mcndes var tradens svaga visknirig.
Sedan, - hade.hon suttit soni i ett på de minsta platser i landet kunna a ~ o r d n a rus.
Hon svepte pappan om sig och gick biograff öreställningar vars program stå på ett långsamt fram under traden.
De srkade Pch.
A .. B.
F:s anslag till bo~kinkop slut.
högt plan.
viskade som förut, d e n dessa stark.a ' kanslor ' Skulle tillräcbligt intresse f ör - saken finnas ' På grund av ä t t studiecirklarna .och biblio-.
.
hade lämnat ' henne.
' - Då hon vandralde fram teken detta år i mycket stor utsträcknjig ute i bygderna kommer A: B.
F:s egen bio: i den sena v %rkvallen, kände.
hon en saknad, f oljt centralbyråns uppmaning - akt .göra bok- graf a t t starta omkring 15 december och kom- ' få makt m ' ed sig.
' En längtah, cn längtan rekvisitioner på våren.
och sommaren har re- mer verlrsattrrheten att pågå ' till den 15 .maj,.
efter något, som skul1.e kunna skänka henne dan före 1 sept.
d.et anslag, som A.
B.
F '.
i Förstk1assi.g maskin skall inköpas och maiski- &amp; raft a t t iltervanda till livet.
Dien sjudande &amp; r Iran utdela till ' bokinköp, förbrukats.
Till nist för desi skötsel anställas.
Prograinmist, som skall stå på hög kulturell rörelse, som genornström ' mat henne, ' hade nya cirklar, på platser dar.
förut intet arbe- väckt denna l ' zingtan, med allt större ' makt tirel0ibliot.ek finnes, utdelas emellertid f ort-, nivå kommer a t t sammansattas av den av re- kom den över henne, denna liingtan.
farande ett startanslag å 15 kronor.
Diess- geringen utsedda f olkbildningskommittén, som - .Det mlåtte vara något, som alla dessa utom erhålla ' naturligtvis alla cirklar stats- bl.
a. även har biograffrågan under, utred- minniskor, som jag sett i .kväll, ha, tänkte anslag, uppgående till 5 ' 0 proc.
av det belopp, ning.
~ n o r d n s r n a av en A.
B.
F:s biopafföre- hon.
Det a r något, som hela min varelse som under året användes ' till bokinköp, bok- längtar efter.
Men vad, vad kan det vara.9 inbindning och .katalogtryck.
A, alla böcker ställning skall erlägga en bestämd avgift pr Något &amp; ort, maktigt; - stormande.
erhalla alla cirkl.sr 20 proc.
rabatt.
Allla b ' öc- förestkilhing och blir denna avgift 50 k 7 5 ki.
Tankarna blandade sig till ett.
virrvarr i ker bindas för kr.
1: 75, broschyrer för kr.
- lika för hela ' landet.
S&amp;lunda kan aven hennes hjärna.
Hon.
kände sig så okid1ip.t den avlägset liggande orten för samma kost-.
0 ': 60. vanmäktig.
Med fasa tänkte hon på d,etta ' nad som den centralare belagna, anordna en Sök kommunala aislag!
liv i den tranga,.
m.örka granden; Så " kom ' dylik f örestallning.
~ r b a t a r n e s bildningsråd och studiecirklar d,en mäktiga sorgen till hennes ' hjarta.
Hion För a t t få-utrönt intresset för saken anmo- böra ej underlåta - .att ansöka om kom.mun.ala sjönk ned @ å gräset ' och.
grat, gSa£ av för- das h a m e d föreningarna a t t omedelbart med- anslag till bildniqgsverksamheten.
Under tvivlan, av hejdlös sorg.
.
delar A.
B.
F:s centralbyrå, ' Sörvik, om d.e ön- det sistforflutna arbetsåret erhöll0 A.
B.
F:s - Nej, aldrig tillbika .till detta kvkvande, ska anordna en eller flera A.
B.
F:s biograf-, bibliotek dch ' studiecirklar kommunala an- fängelse, till dessa råa, hårda n %nniskor, f öieställiiingar under ' ovan angivna tid.
Hela slag å tillsammans kr.
15,566: 70.
.Lämpligt snyftade hon, nar h o n tankt,e på alla dessa;: projektet ä r beroende p9 det intIesse som vi- sar, a t t på .platser, dar så anses behövligt, som &amp; r hade g å t t, under, dragits ned i sop- sas för saken.
Alltså bör fragan behsndlzls en del .av ' dessa kombnunala anslag f % .anvan: gens .och förtvivlans ' virvel.
Men: hon kan- genast och meddelaade insandas .f öre.
den 15 das t.ill lokalhyra och lararearvoden för stu- de medlidande mied alla d a s a varelser, som oktober.
diecirklarna: D,är komqunerna beslutat upp- tvingades a t t gå, under av sorg och nöd.
taga nöjesskatt a r givetvis det .riktiga a t t Vardef ulla småskrifter i kommunal- Hon visste, hur förtvivlad deias kamp var,., .. kunskap.
.
största delen '.
av.
denna .användes till kultu- Aldrig, aldrig skulle de kunna ' ' b e t a aig.
Anordnare av förelasningskurser i kommu- ut ur $detta infe ... o rella, ändamål.
Förslag till motion trlll kom- .Så tiink.te bon: nu,: nu.
munalstamma ' respektive kommunalfullmiak- nalkunskap (ocb aven övriga intresserade) i sin förtvivlan.
~ å n ~ s skulle k t de brytas tige angående kommunala anslag till bild- kunnx fran A.
B.
F:s förlag, Sörvili,, erhålla ned; ' den ena .efter den andra, för ' a t t sedan ningskerksamheten kan rekvireras från A.
B. en hel del litteratur ' i ko~nunalkunskap.
Sär- lämna # efter sig ett ungt.
släkte, d6mt aht.
skilt en del småskrifter rekommenderas och som de leva .fram ett, liv i .mörker.
F: s centralbyrå, Brunnsvik, Sörvik.
.
.
.
.
L är priset, på dem endast 15 .öre - pr ex. Har =on kände inom sig, ' a t t .denna mäktiga A.
B, .. F.: s.
bipgrafverksarahet.
lämnas en förteckning .å dessa småsk&amp;fter: virvel av mörker hade dragit heMe så djupt, Biograf en i folkbildningsarbetets t janst ar.
Komimunernas organisation och ' f örvaltning.
a t t hon e j .skblle förmå.frig.Öra sig därur .. Fattigvårdslagstiftningen. '
den nya verksamhetsgren Arbetarnes Rild- H,on var ' en .av dessa ' fallna.
En av dessa,! \ Barnalagar av å r 1917..
.
.
.
ningsförbund planerar a t t starta i vinter.
Av- som en mi1b:hsnd; e t t Vä.blig.t.
ord, ' .säridä till Kvinnornas stal1nin.g inom yi.kena::,:,] ' sikten med verkkmheten .är a t t bereda.
inaj- hjälp i .+tt tid; skulle.
kunnat:.
återföra till.
(.
.
Folkpensionering.en:.,.
.
1 lighet för srbetare- ' och nykterhetsföreningar, livet.
M@n världen vax bard: .&amp;h såg.
.
k v i n h ~ k l ~ b b a r studiecirklar, m .fl.
a t t även ett hånleende ialla g e s s &amp; iä.FPaPda- .. ++relsq. / De .pra&amp;€iska ungd.omsskolo~a.
.
':.
.
Från bildningsarbetet. '
' ' ' '.
.
.
a I ',.
,
MORGONBRIS ' sjunka i. djupet utan a t t röra en hand för att hjälpa .dem, för a t t befri,a dem, från deras f jattrar.
~ e d a ' n snyftningarna skakade hennes spä- da kropp gingo tankarna tillbaka till honom, och lion ångrade alla de hsrda orden.
- Stackars, stackars Olof!
snyftade hon.
Eon mindes så väl, hur han tvingats ned i detta förfsrliga fängelse.
Han var stark och.
kraftig då.
Och han hade nog kampat, kampat som en vansinnig mot sorg och nöd.
Ban var stark då., ja.
Men vad mer9 .Han skulle - ej förmå kampa kampen till slut.
Det var det ondas m.akter, som avgingo med segern.
- Han började dricka för a.tt döva den sorg, som han bar inom sig.
Han hade a1ska.t henne och hon honom.
Men hans varma, vackra kärlek hade krossats av mörkret.
Han.
hade kampat för a t t kunna $kapa en.
framtid av ljus å t sig och henne.
Men han hade be- segraks i denna kamp.
A l l t ljust b o m honom, 5ade blivit mörker.
E %rdheten och hatct till denna värld, till alla dessa människor) som hade ' det ljust och glatt, hade f å t t faste inom honom.
.i Hon mindes aen tid, d &amp; han var stark och ' jub- lande av livsglädje.
Då hade han skänkt henne all sin ungdoms.
miiktiga kärlek. '
Och nu.
Nu var han redan så djupt, a t t räddning e j fanns.
Och hon hade dragits med.
- Måtte kam ' pen snart vara slut, sade hon sakta till sig själv, med.an hennes huvud sakta sjönk ned mot bröstet och hon som- nade av trötthet.
l t - u- Hur länge hon hade legat dar inne bland.
traden, visste hon ej.
Hon vaknade av,.
a t t hela hennes varelse skakades a v köld.
Det värkte i bröstet.
Hon kände sig som ' förla- mad; 1å.ngsamt reste hon sig upp.
Hon kände, a t t hon vaT sjuk.
Frossan hade efter- träts av feber, Hon kände sig så matt, a t t hon ville digna till marken.
Med G d a lyc- kades hon gå fram till gatan.
Här var sam- ma bullrande liv, samma ström av människor fram och tillbaka.
Hlon stapplade fram på den mörka asfalten.
f i n skakades stundom av köld, men ögon- blicket därpå brann febeni på kinderna.
Som i en dimma såg hon- alla dessa mbniskor.
Ilet kändes så underligt.
En känsla av van- .rnaikt kom över henne.
- Vart i himmelens n a v skall jag t a) vägen.?
tänkte hon med förtvivlan.
Intet hem, soni öppnar sin dörr för mig, ingen hjal-.
pande hand, s o m sträckes mot mig.
H.on greps av förtvivlan, medan bon som i en dröm vacklade fram langs gatan.
rymiden.
En n&amp;- ' E t t skri ljöd niskohop samlgdes snart kring henne.
Nyfikenheten hade lockat mtinniskorna dit.
En del uttalade ett deltagande ord, andra lämnade platsen med, en axelryckning.
En niinniska, som fallit.
En bagatell!
Till slut var endast polismannen kvar vid hennes orörliga gestalt.
Varsamt lyfte man upp henne i sjukbilen, som förde bort henne.
Snart strömmade människorna som f ömt gatan fram.
Den tog små hopp frhn, den ena, sangen till den andra, overallt dragande en liten gyl- lene strimma- över de.
grå.
filtaina.
Där låg hon, den stackars kvinnan.
Ansiktet var blekt som döden, och det.
v,ar adöden, som satt sitt niiirke på henne.
Lapparna voro torra av febern.
Det rosslade i det sjuka bröstet.
Snart skulle liemannen fullborda sitt verk.
Eon öppnade sakta ögonen och ' såg mot dörren.
Hon darrade lätt och ett matt leen- de krusade de tunna lapparna.
Sakta lyfte hon handen mot .mannen, sorri.
stod i dörren.
Han gick tyst fram till bennes sang.
Hans huvud var nedböjt och i blicken lag ' .ett ' ut- tryck av djup sorg.
Darrande .fattade han hennes utsträckta hand.
- Kan du förlåta mig8 frågade han sakta.
, Sedaa brast han i gråt.
Hon svarad,e ej, men d+ vackra uttrycket, som vilade över hennes ansikte och den p i s t a av liv, som tändes i hennes blick, nar kon kande hans hand i sin, gav honom svar.
B a n låg länge på knä vid h.ennes badd.
Ehn kände, hur hennes liv sakta rann bort.
Ep svag darrning gick genom den spada k est alten - och livet hade flytt.
Men i döden hade hon tagit wed sig det milda leen- de, som hon skankt honom p2 dödsbadd-en.
Han reste sig lå.ngsamt ' och sHg med en kä.rleksful1 blick på den döda.
Av den krans av mörkbrunt hår, som .låg kring hennes skapaae han en gyllene g1.oria.
Genom den dödsstilla salen tyckte han sig förnimma en mäktig klockklang.
Wir den lilla solstrålen tog bort sin: gyllene itrimma, då kände han, som om hon varit iien strale av sol; som lyst in i hans mörka liv.
.Xu hade denna solstr&amp;le gått bort från honom, och han stod lensam kvar i iaörkret.
Nar ban läm !nwde sjuksalen, vor0 hans 5gon fyllda av tårar.
Hians hjarta snördes samman vi,d tanken på, a t t han e j förm %tt skänka denna spada varelse den kärlek, s &amp; hennes hjarta hung- rat efter.
semes unga sjial hade förtärts av liiiigtan efter detta e k t i g a, som ingen ikankt henne.
Han förstod nu .den smärta, lom krossat denna varelses sjal.
Han vande nu &amp; ter a t t ensam kämpa denna hopplösa kamp tjl1 slut, tills döden befriade aven honom f r9n bojorna. '
På grund av försening med arbetet på den nya elevbbstaden maste läsårets början fram- flyttas till d m 1 n o v e d e r.
Kurserna komma därefter a t t påg &amp; till omkring dei 12 maj.
Antalet anmälningar a r över 60.
' I första &amp; rskursens madiga avdelning äro alla platser redan upptagna;.
i kvinnliga avdelningen samt i andra årskursen kunna ännu några elever mottagas.
Andra arskursen, m.ed kon- centrering kring den sociala ämnesgruppen, ä r 2vsedd för sådana1 elever, som förut genom- gått folkhögskola eller äga f u l l t motsva- rande kunskaper.
Prospekt erhålles och för- €rhgningar ' besvaras a v föreatandaren för Maj mlnad hade komb$t.
En liten sol- Brunnsviks folkhögskola, &amp; dr. S ö r v i k. strille 1ekt.e på väggen i d.on stora sjuksalen. '
--- En: ensam kvinna.
Du vet, inte wzycket av synd och skam spada.
liv, som jollrar ock leker så glatt, hur munskorna trampar i grymhet och lidande fram och att världen ar stjärnlös och mörknande natt.
Du vet inte d u att d i n svältande mor gav, livet blott dagar av bllisande höst.
och en ensamhet svart och tyngande stor, som fyller var vrå i mitt bröst.
Det fanns nog ' e n tid när Solen log oc7z våren stod spirande v ä n och Lyckan i fullaste blomning slog på m i t t drömlands susande t r ä n.
.
.
Mitt liv.
var kyssar och kärlek då och jag ägde en stark och brinnande tro och hjärtana sjönk i en skymningsblå vårkväll till undewamt viskande ro.
.
.
V i visste val båda hur allt skulle g$, att d u skklle komma en - gång.
Pi var iu så unga och varma v i ivg.
och livet sjöng sin rödaste sling.
Det blev dock den gamla g+ &amp; melodin.
H a n gick när jag mötte min mödornas tid.
N d r vintern kom med stonnarnc~s vi92 stod m i n kvalfulla, ensamma strid.
När en gling d u v u x i t dej duktjg oeh stor och om mlinskornn skänker dej bi- tande hån för att aldrig d u.
haft nlin far eller mor för att du ' blev blott en armodets qamn-.
löse son, så tänk ej pli mej med brinnande hat!
Det var kurlek som skunkte dej l i v,.
.
Skratta åt vrdarnas viskande prut och kämpa dej fram genom hatskhet och kiv.
l O c h skulle i lzvet d u möta .din far, s &amp; knyt ej d i n näve i vredens brand.
Du vet att m i n lycka en gieng han var att jag smekt honom ömt med min hand.
Men säj honom d u, att i tårarm jag gått och att sorgen har sankt mej i su- gande ve men att de vissnade blommor vi hade sått genom dej ska vakna och le.
CARL S TIGERT,
'?
skola vi giva barneri * a Jo, därför att det i lättast absorberbar?
form tillför organiism.en ' just de ämnen (speciell de organiska fosforföreningar), som barnakroppen behöver för sin fysiska och psykiska ut-.
veckling.
Klena, barn bliva förvanando fort friska, pigga och motstAndslrraftiga.
ENERGON.
kraftngring, väl blandad med mjölk, välling, gröt eller omeletter enligt bruksanvisningen tages utan svåzighet.
ENERGON-MAILTOS, ENERGON-KAKAO smaka utmärkt och tagas med begärlighet.
ENERGON-preparaten förordas av svenska läkare, tillhandahAllas &amp; .apoteken och i drog- affäirerna.
Tillverkas av varit ett olpksnummer.
" Nej ", säger en av ka !mraterna, %alet 13 %r ett lyckommrner i dessa moderna tider .Och i den förhoppningen går styrelsen åstad till sina respektive platser med .god vilja och!
känner aven sitt ansvar.
Till sist en htilsning till vår förbunds- styrelse och till alla soc.-dein.
kvi ' nnoklubbar landet runt.
.
, Constance Österberg.
j., p A.-B.
P H A R M A C I A, S T O C K H O L M.
Kontrollant: Professorn Fil.
Doktorn K. A. Vesterberg.
Prospekt p % ' begäran direkt från bolaget.
-- - Från kvi~nokl.uibarnas arbetsfält.
Från Norrköping.
.
Det ar nu länge sedan något från Norrkö- pings, kvinnoklubb synts till i Morgonbris.
Vi leva dook fortfarande fastan - arbetet utiit icke varit s &amp; isom v i velat, eller bort ' vaxa till följd av de tryckta tider som varit rådande.
Styrelsen ä r dock .värd ett tack för d.ct ar- bete den haft med a t t .hålla klubben uppe under de svåra tiderna.
Vid klubbens senaste möte blevo två atv våra me@emmar, fruarna Anna ~ u s t a f s s o n och Hagelin, hyllade med presenter och verser, författade av våra egna medl.epunar, som.
ett '.
tack .för allt .arbotc do nedlagt.
Aven fingo vi flera nya medlem- mar, men ännu flera1 behöva vi fijr a t t lrunna uträtta något.
I en så stor jrbetarestad som Norrköping tycker man .att kvinnorna skulle i stor utsträckning tillhöra lrlubbcn, soln ar ansluten till ~arbetarelromrnzinen, men det ar sorgligt a t t se vilket iförviinangv,art litet få- bal kvinnor s0.m äxo med.
Det vill ibland sy- nas, som om.
kvinnorna ej s d j a vara mled och ha något ansvar.
Vi kvinnor måste till- sam,makis med mannen hjälpas å t i arbetet nu till höstens ' val.
Arbetarekvinnor!
Gå in i vår ' klubb .och hjälp oss arbeta för socialdemolrratins fram- gång.
Med halsning till klubbar landet runt från Norrköpings kvinnoklubb.
G:m E l l e n C e d.
e r s t r a n d.
9 ' Fr&amp;n Karlskoga.
Sitt årsmöte höll Karlskoga kvinnoklubb den 20 april under stor tillslutning .av med- lemmarna.
Sedan ett par b,ordlagda frågor behandlats, u.pplästes ars- och revisionsberat- telserna, och beviljades styrelsen full ansvars- frihet.
I styrelsen kvalrstå?
fruarna Forsberg och Ljung och ' nyvaldes fruarna Hägg, Hell- kvist och Österberg.
Efter styrelsevalet togs en stunds paus, då kluhbcn bjöd alla m,edlemm9rna p å kaffe och gott hembakat bröd.
Sedan fortsattes mötet en god stund, då, ett.
par inedlemmar under- höllo inbd tal och uppläsningar och så sjöngs 1nternation.alen och ett fyrfaldigt.
leve för vår klubb utbringades.
Så var- Karlskoga- klubbens tolfte ärsmöth tilländalupet.
Iflubben har under året hållit 12 ordinarie och 8 .extra möten, vilka alla varit val be- sökta.
~ o r e d r a g i olika frågor ha hållits .av fru Agan östlund, av platsredaktör Hellkvist och magister Eriksson.
Vidare har klubben deltagit i majde&amp;onstcationen u d e r ' egen fana samt anordn.at en julgransfest, då alla rnecllemarnas .barn bjödos på k.affe och got- ter.
Under lockouten var anordnat ett sam- kväm och överskottet till.föl1 de mest behö- vande lockout ' ad~e arbetarna.
Klubben har under året köpt andelar i Folkets park och A.-13.
Örebro-Emiren och sKankt penning- bidrag till sjuka ' kamrater.
Klubben har även haft besök av Degerfors kvinnpklubb.
.
Under året ' ha inkomnt,er och utgifter ba- iamerat på en s u r n a av kr.
1,656: &amp; 3.
&amp; d-.
lemsantalet a r vid årets slut 135..
IGar ' lskoga kvinnoklubb har nu fyllt.
sitt tolfte år.
Den 18 .april 1907, efter ett före- Grag av fru Ruth Gustafson, Stockholm, bil- dadcs klubben.
Vi vor0 14 kvinnor, som då anmälde vårt inträde, men .det var e j så gott att vinna medlemmar, dock har arbetet e j legat nere, utan vi ha kampat # oss fram ge- nom # allt tack vare förståelsen från många vi f %tt med oss.
Dock ha vi haft många flera mörka an ljusa stunder a t t genomgå.
B1en vi ha nu erfarit a t t vi ej arbetat för- gäves, utan a t t aven vi har i Karlskogixklub- ben varit en lank i den ' stona kedjan, i arbe-.
tet för kvinnornas frigörelse.
Då r h styrelsen börjar det.
l3:de arbets- året a r det ej fritt utan inan känner sig litet kuslig just för detta tal 13, som alltid trotts ' I Brev från Karlskrona.
.
.
Karlskrona Kvinnoklubb, soni bildades den 18 - febr.
.1919, hade sitt första årsmöte den 13 april.
Ars- och revisionsberättelse före- drogs och framgick daray, a t t klubben hållit 25, ordinarie .och 1 extra Kote.
Av dessa ha 3 varit så ' kallade t i p p a möten med föreläs- ning, sång och deklamation.
Dessutom har anordnats ett agitationsföredrag har och ett i Rödeby ' med fru Agnes Söderkvist som tdarinna.
Klubben ar sedan sista kvartalet 1919 ansluttin till arbetarkommunen och .har för naryarande 72 godkanda medlerniilar.
1 folks kol est yr els en^ har klubben lyckats f å !en medlem placerad.
I l-majde.mnstrationen deltog klubben med sin fana och tillslutnin- gen var mycket god från kvinnornas sida.
iiven har en sagostundsverksamhet för barn bildats och h a kvinnorna dörigenom visat sin goda vilja och intresse a t t arbeta för socia- lismens idéer, och ' för a t t dessa skola bli för- verkligade böra v %ra barn göras intr.esserade, så .att icke de i en ' framtid beliö.va stå lika förstående för var r,örelse som sorgligt nog många av ' våra arbetarkvinnor g ö r.
Våra medlemmar ha också deltagit i kamratmöten i Karlshamn o &amp; Ronieby och skall nästa förläggas hit.
En ' hostbasar för a t t ' starka klubbens.
kassa har anordnats - och lämnade vtt över förväntan gott ' resultat tack vare sllai vara medlemmars.
energiska .sainarbete i form, av gåvor och bidrag av alla slag.
.
Av behållnhgen tecknades 5 aktier i Blekinge Folkblad oeh 5 aktier i ~ b l k e t s hus.
En trevlig jul- och familjefest har aven gått av stapeln, d a r under angenäm samvaro .det goda lrainratskapet.
säkerligen stärktes.
Till styrelse f ör nästa .arbetsår återvaldes Stina ' Nordin, Eva Bergkvist och Maria Pet- tersson och nyvaldes.
Klara P,ettersaon och, Ellen Olsson.
Morgonbris har försålts i ratt storti antal under året och ha flera viktiga frågor disku- terats såsom yBostadsfrågaxi.
ooh &gt;Nyk- ' terhetsf rägan ' som särskilt, ligga oss kvin- n.or nara, lika95 ') Skolan och hemmet i när- mare samarbete ": Av qllt ' döma .så finns det
inom klubben en kärntrupp som icke ger si i första .taget, trots motstånd och oförståel!
från icke minst kvinnornas sida, för att n icke tala!
om m.annen, vilka det dock bord ligga närmast a t t upplysa sina ' hustrur 01 socialismens inål och medel.
Dkt ä r me hopp om a t t klubben under det arbetsår sol nu börjar, ' må växa sig allt starkare och samförstånd och enighet skaffa oss upply ning och kunskaper för a t t kunna göra os .sätt @ lande i samhällets viktiga.
frågoi: Därför arbetarkvinnor, som h n u icke stå vgr organisation, ansluten eder och)) dra el stra ' till stackenJ). '
Ni behöva säkert ick därför åsidosätta varken h e m e t eller fa miljen, utan tvärtom arbeta för a t t edr barn i ep framtid skola f å bättre levnads viilkor än yi haft.
Deltag i arbetet me.
all kraft.
Och iii män, ställ er icke hindran de i vägen för a t t edra kvinnor - m % bli in \ tresserade av våra idéer.
Med kamrathalsning till klubbarna lande runt!
S. N-n.
nykterhet och solidaritet ..
Klubben räknax a siffra av 50 medlemmar. '
Ordinarie möten hållas tredje måndagen varje månad.
Till.
sist en uppmaning .till ar&amp;et.arelrvin norna .i Motala: Bli medlemmar i klubbe~ och deltag i vårt arbete!
Vi behöva alla varr ined i kampen; ingen f å r vara overksam.
Med kamrathälsning] ?ör Motala Verkstads s k - d e m.
kvinnoklubb Fanny Strömberg.
Sekreterare. '
Eskilstuna kvinnokipbb vill nu i Morgonbris ' spalter påminna om sir tillvaro.
NBgra * storverk ha ej kunnat utfö ras, men klubben har likväl varit i full verk sa-mhet och vilja vi diirför meddela det vikti gaste.
I november förra året anordnade klub ben ett föredrag över ärrinet:)) De praktiska mgdomsskolorna ' '.
Talare var undervisnings rådet Hjalmar Berg.
Den 29 febr.
detta ål tiade vi kamratmöte i Hallby med föredrag aT fru Agnes Söderkvist från Västerås .. Diskus, 3ionsf ragor ha f örekommit i mängd, däribland nöjesskatten och dess användning.
Kvinno.
dubbens samt övriga kvinnof öreningars f ör.
slag a a r a t t noj,esskatten skulle.
gå till barn.
lem, vilket forslag e j gick igenom, utan ' beslu-: et ' blev a t t den skulk g % till teaterbyggnad.
gemenikap med folkbibliqtek och '.
lokaler för studieverksamheten.
~ a g örslaget f med den nya gifteimålsbal- rens samtliga paragrafer har behandlats och godkändes äqen C.
8:s resolution.
Vidare ha liskuterats n$kterhetsfr %gan, bostadsfrågan lamt de orättvisa domarna i fosterfördriv- iihgsm&amp;let, då; .amtliga uttalade sitt stora nissnöje med de föråldrade och hårda lagar, om nu domarna tillämpas efter, men hoppa- les klubben a t t i en snar framtid ' vi erhålla Lya lagar, som aro mildare och mera rättvisa.
Klubben var genom ombud representerad på: vinnokongressen i ~tbbkholm; då det nya ocialdemokratiska.
lcvinnoförbundet bildades, vilken underrättelse vi emottogo med glkdje ch utbringade ett leve för förbundet.
.
Vi .oppas, a t t kvinxioklubbarna genom f örbun- et skall., erhålla hjälp och upplysning i sitt rbete.
Förslaget till nya förbundsstadgar ar behandlats och godkänts och klubben be- 1ri.tade ing % i förbundet.
Det ggngns året sålde klubben 1,086 ex. ax torgonb &amp; samt 400 broschyrer.
Den niivarande styrelsen bestgr av fruarna da Adamsson, Emma Fx.edriksson, Ester iackman, Augusta Söderbäck och Anna Pers- Dn.
.
.
Motala Verkstads soc.-dem.
kvinnoklub och logen 219 Fziska Vindar av N. O. V. had gemensamt möte i.Folkets Hus, Motala Verk stad, mgndagen den 19 juli och diskuterade fr %gan: ' Hur bör arbetareklassens kvinno ställa sig vid e n eventuell omr&amp;tning.
för et nisdryclrsf örbud t e Kvinnoklubbens ordf., fru Hulda Larsson inled.de frågan laed a t t framdraga en hel de misshälligheter, som rusdryckerna ' htadkom ma bland arbetareklassen.
Och p % den grunc framhöll inledarinnan nödfandigheten a t t sär skilt kvinnorna, som tillhöra arbetareklassen böra med alla till buds stående hederliga.
me del stödja ett rusdrycksförbud vid en even tuell omöstning för detsanima.
.Flma talare från s %val kvinnoklubben son logen hade ordet .och fr %gan blev ventilerai fr %n olika synpunkter, men i &amp; ort sett in stämdes med inledafinnan och mötet besluta de a t t göra ett uttalande i enlighet med in ledningen.
Sedan beslutade kvinnoklubben om förbere dande av ett offent.ligt diskussionsmöte i Fol kets park f ör behandling av f örbudsf rigar samt a t t försöka anskaffa en kvalificerad t a lare i nämnd8 fraga.
Därefter hade en medlem av logen Friska Vindar ordet och framhöll a t t så m %nga a \ kvinnolrlubbens medlemmar, som hade till, fälle, slrulle ansluta sigrtill logen samt önska.
de a t t salmrbetet mellan kvinnoklubben och logen matt6 fortsätta, vilket kommer till såväl nytta som nöje för båda organisationerna.
.
.
R e f: ' ' Från Ystad. '
' Från Motala Verkstads ' kvinnoklubb.
S \ % Klubbens numerär är e j stor mot vad Uet borde vara i ett sa.mhalle soni ' skilstuna, dar arbetareklassen är s5 talrikt representerad, men den a r dock i stigande.
De medlemmal; klubben äger, iiro all ' a hurtiga och glada och många unga kvinnor ha ingått p % senaste tiden, vilket lovar gott för framtiden.
Med kamratlig hälsning till klubbarna lan- det runt.
Sekr. r. Ystads sot .. - dem.
kvinnoförening har.under senaste arbetsåret hållit t o l v ordinarie och tv &amp; extra sammaptraden samt lika många styrelsemöten.
Fyra av ' föreningens medlemmar äro inval- da i stadsfullmäktige.
' Förmingen auordnade ett offentligt före- drag i fredsfrågan med hr N. O. Persson som ta.lare.
Likaledes deltogo vi i de upp- lysningskurser för kvinnor, som höllos under februari och m !am i Folkets hus.
I m.aj hade vi en paketauktion, som: gav ctt litet överskott på 60 kr.
till kassan.
I oktober 1919 firade föreningen sin 20- Brsfest i Folkets park, då medlemmarna med sina familjer vor0 &amp; itlrikt s,amlade.
Vidate kar under året bildats en studiecirkel.
under agitationsveckan hade anordnats ~ffentligt inöl; e med föredrag .av fru Elin Neuman som talare över Kvinnans uppgifter.
sarnhiillet .. Föreningen har dessutom deltagit i majde- nonstrationen och hnntverksfesten i Folkets.
3a~k.
.
Under aret har sålts 720 Morgonbris.
.
Föreningen arbetar med liten kassa pä len gruncl, a t t kontingenten är satt .låg med iansyn till a t t har har varit mycken arbets- öshet.
&amp; yrelsen bestar av fru Mia Håkansson, jrdf., I d a ' Nilsson, kassör, Augusta Olsson, ielrr., Irma Blonigren, v. ordf., och Fredrika 3engtsson) v. sekr. Föreiiinga kan nu i nästa oktober fira, in 21-åriga tillvaro och äro vi helt säkert en bland de äldsta socialclemokrat.iska kvinno- organisationerna i landet.
Arbetet har va- rit triiget och många gånger bekyl&amp;nersamt, m m foreningen har dock hål1i.t~ uppe.
Vi vilja nu presentera var milngåriga styrelse ' och på samma gång lanina denna redogörelse oni: ' v&amp;rt arbete under senast året.
Mccl ltamrathalsnirig till Itvinnoklubbarna landet runt fran Ystads soc.-dem.
kvinno- förening genom Sekreteraren.
,, -- 7, Det ä r e j ofta, som Morgonbris ' spalter tagas i anspråk a v Motalaklubben, men vi vilja till Sverges organiserade arbetarekvin- nor frandöra en hälsning, a t t vi har p &amp; plat- sen arbeta oss fram sakta men säkert, trots en del motstand, sorgligt nog, av organiserade män, som anse a t t deras hustrur e j behöva vara msd i lrlubben.
Men enligt vår upp- fattning har kvinnan en mycket stor uppgift at.t atbeta för, a t t vara ined i kampen och skapa fram ett lyckligt samhälle, ' byggt på .. Stort lager av in- och utläntfska nyheter l Damkappor,, I n ' rikte er och Kjolar tili billiga, bestlimda priser.
Obs.
1 Bestiihingar utföres till billiga priser.
- - - - 1 -- p - p p p p p - BANKAKTILBOLAGET.
Ingen hostrengoring Alla slag av b a n k a f f a r e r - Hagsta in1hings~ant.a Frihets s~udienumme~ Klubbkassorer,.
O.bs,!
Kvartalsrapporten och avgiften till har nu utkommit.
Innehåller en he rad intressanta bidrag bl.
a. av Hj Pörbnndet skola samtidigt insändas Branting, Rfikard Lindström, Yngvc till kassören, adr.
: Anna Svensson, Hugo, Dan Andersson, Ragnar Janael Ui.indsg &amp; 10, 3 tr., Stockholm Sö.
Karl Hedmansson, C4unnar Hirdmar m. fl.
Kvinnoklubbar!
Rikv.
ocl Verksammaste metallputsmedel.
- i sprid detta studienummer bland del pulver och flytande.
socialdemokratiska ungdomen oc3 (orgin för Sverges Soc.-dem.
Ungdoms- partivännerna,.
Priset är det vanliga förbund.)
' 2 5 ö r e.
~ e k v.
fran Frihets exp.
Utkommer en gång i manaden.
?
Eskil.stuna.
blir ordentlig utan Röda Björn ' I w FRI H.ET W $ ' Till våra läsare!
I och med a t t a+etarelrlassen kampat sig fram till en alltmer dominerande rqakt i sam- halet, skjutes med naturiiödviindighet skol- ningsarbetet inom organisationerna i för- grunden.
Under de sanaste .&amp;ren har ocksa: stud.ieveiksamheten ' visat en utomordentlig utveckling.
Med detta har följt ett stegrat behov av en tidning, som: uteslutande agnar sig å t bildningsarbetet, som innehåller all- männa råd och upplysningar för studierna ' s bedrivande samt studieplaner och uppsatser i.
olika Iamnen. '
I Försäkra.
Ert.
i I 1Bran.d I Nils Karleby och Carl Schill. '
' ' f Bland medarbetarna märkas: Författ.
Bllen Key, Dan Andersson,.
Ragnar Jändel m. f l., ' Red.
Ivan OSelund, Adj. Oscar Ols- son, Prof. Knut Kjellberg m. fl.
LIV8) FO.LKET b Fonder: 5.5 milj. kronor.
Försäkringar för 76 mil j.
- försakra lösöre o c h fastigheter i LAS OCH SPRID FRIHET.
.
Varje kvinnLklubb bör se till att kom- missionar f6r partiets ungdomstidning finses p % var plats.
Begäx kommission %rsvillkor och prov- exemplar, fr %n J TIDNb FRIHETS EXP., ESKILSTUNA.
SAMARBETE -- U Fonder o. kap.: 1.3 milj. kr.
Försäkringssumma: 390 milj. h.
1.
&lt; ed aktörer: Adress: STOCKHOLM.
Ombud % större platser.
.
E n sadan tidning a r Studiekamraten., or- gan f ör det f ria och frivilliga folkbildnings-, arbetet, förut under redaktion av John Jo- hansson; men nu n e d =arry Blomberg som redaktör.
Studiekamraten ha.r under sin tvååriga till- varo tagit som sin uppgift a t t väcka intresse Ordf. och korresp.
sekreterare: Fn för bildningsarbetet och a t t s % l&amp;ngt den Signe- Vessman, Upplandsgat.
' 85, 4 tr. mäktat giva direkta råd och anvisningar för ~tockholm. "
A.
T.
~4.4.36.
.
.
.
.
.
studiecirklarnas arbete.
Under ' höstens lopp komma inom arbetarerörelsen välkända pen-.
.
.
.
.
.
nor a t t medarbeta med bidrag av största in- Stbckholms ' stads, Stockholms .a tresse ' för.
de många studiecirklama och bild- Uppsala.
Mans so&amp;-dem.
- k.dnnodi ningsintresserade runt om i landet.
s t ~ i k t.
Adr.
: Kassören, Fru Ellen cato, .$o1 Dessa göra alltsi % klokt a t t skaffa ask Stu- b erga, Huvudsta.
.
-.
.
.
.
diekamraten, helst som den trots sin fina ut-.
.
styrsel och S i t t präktiga innehåll är synner-.
.
.
.
.
Sthlums 4 k.
Lrinnok ?ubb (sot.-dem ligen billig.
Prenumerationspriset f ö r.
sista kvartalet a r - då aven ett stort julnummer.
akh~lier oidjn * rie mote 4:de.
medföljer - endast kr. '
l: 75.
Adressen ar varje m h ~ k d l.
8 9; m. Obs.
Lokal i D-eden, Folkets Hm.
Folkets hus, Stockholm.
.
B&amp;re&amp;eh.
Vasastadens soc.-dem.
kvinno- klubb har ord.
möte 1:sta mandagen och 3:dje tisdagen.
i varje mElnad kl. 7,30 e. m.
El lokalen Dpplandsg.
51, 1 tr. (Gustav vasa-autometen).
Uppbörd och inskrivning varje möte.
Styrelsen.
Uungsholms sot.-dem.
kvinnon klubb avhaller ord.
möte 3:dje onsdagen i v&amp;je månad kl. 8 e. m.
S:t Eriksgatan 21.
Ordf. ' Hildegard Ström, Bergsgatan 27, 1 tr..
.
tr:g;.
- ' " - - FP.~enösi$ein för Hemlbät~äden i Stookhalm.
avhiiller * möte 1:sta.
och 3:dje torsdagen i varje m h a d kl. 8,30 e. m.
.
(utom juni, juli.och aug.)
i Folkets Hua G-sal. '
, .. Styrelsen.
.
,: ' Prenumerera på som a r arbetarrörelsens kvinnotidning, och sale- des bör finnas * i v a r j e arbetarhem.
I 8tockkolms Allm.
UvinnokBu bb s&amp;ngkii;.
~ e ~ e t i t i o torsdagar, n kl. 8 e. XI i- Folkets Hus, rum J. Best&amp;llning &amp; mottag fröken L. Jaderlund, Allm.
tel. Kungsh.
20 54 Snudbyberg 3., Solna soo.-dem.
kwinnoklulab haller möte 2:dra tisdagen i varje miinad kl. 8 e. m. i Huvudsta Folkets Hus och 4:de onsdagen i varje m h a d kl. 8 e. m. i Hagalunds Folkets.
.
Hus.
Styrelsen. '
Aprika ~oc.=de ' m.
krinnoklubb av- h m e r ' ordinarie möte 2: ' dra mclndagen i m h a - den kil.
8 e. ni.
il Folkets Hus ' C-sd.
Styrelaen.
Eskilstuna kwinnoklubb avhiiller or-.
dinarie möten 1:sta mibndagen i v a j e mclnid kl. 11.30 e. m. i Folkets Hus, rum .n:r 4., ~tceckho~ms s8d~ra kwi~nohlubi.
&amp; tyrelsen.
eec.-dem.)
avhåiler ordinarie eammantrad 1:eta onedagen i varje m h a d kl. 8 e. m. lokalen 3 tr. Sodra Folkete H&amp;.
Ordf. fröken Anna Svenason, Grindsgatan 10, ii Stockholm.
Styrelem.
S p h g a sot.-dem.
kvinnoklubb av hiiller ordinarie möte f6r.a torsdagen i vaxje mclnad H.
8 e. m. i Folkets Hus.
8tyrelrm.
