# ID: svediakorp-per2456
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1919
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 10,330
# sentences: 627
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDNING (?&amp;de arg.)
N:r9 September - FUR DEN Utgiven av Socialdemokratiska K&amp;nornas 1 Redaktör: Rtnaumrrat~onspvis: 1: 80 pr helt ar, 90 öre pr halvt II och 45 Bre pr fjardedels Hr.
Lösnummer 15 Bre.
II Centralstyrelse.
Il Fru RUTH GUSTAFSOR Brännk~rkanatan 27 - St. Tel. ' Söder 74 94.
(1 Stockhol~n, 1919, A.-B.
Arbetarnen.
Tryckeri I Map@~lpbpis~ .expedit Ö Q I ~ SIONE WESSMAN, Allni.
Tel. 24636, Upplandsgatan 85, 4 tr .. Stockholm.
Il Annonsor i rista sidan 20 Bro pr mm.
I I9 I 9.
Om res~lutionexna vid kvinnokongressen i Zurich. '
.
, Det ar icke för att minska in- trycket av Anna Lenah Elg- ströms val diripna och entusias- tiska artikel om denna kong~ess jag har tar till orda, ty vad jag vill .pilpeka har jag haft för av- sikt att göra sedan jag erhållit resolutionerna i tryck.
Och även kan jag väl förstå, att man blir medryckt av kvinnor sadana som de på denna kongress för- samlade, isynnerhet om det ej slagit deltagarna såsom mig, att uttalanden kommo att lida a.v vissa i mitt tycke beklagliga luc- kor.
Jag hade själv livligt ön- skat att f % komma på kongres- sen, i synnerhet därför att jag hade f örslag att framställa, vilka särskilt efter mitt besök i Frank- rike jag ansag nödvändiga.
Ty- värr liar ingen annan av kon- gressdeltagarna kommit att tan- ka.
på vad som fattades, vilket förvånat mig.
SAsom var att vänta av kon- gressen behandlade dess första resolution det ämne, som då var det mest aktuella, nämligen bloc- kaden.
Och man uppmanade de makters regeringar, vilka vor0 samlade vid - fredskonferensen, att upphäva blockaden och att (till central-, östra Europa och Asien) upphöra med transport f ör alla onödigare eller lyxartik-, Gerda Sprinchorn: BARNBARNEN, lar tills nödvandighetsvaror hunnit fördelas och att ransone- ra dessa länder, så att de befrias f rån l y ~ g e r.
E huru uppgiften icke var den lättaste för ententen att utföra - att förse hela världen med fö- .da - v a r det ju.
naturligt att man framställde denna begäran, f örutom fordran om blockadens uppliiivande, ehuru det ju onek- ligen tagit sig mer insiktsfullt ut, om man på samma gång givit erkannande åt sviirigheterna att verkligt tillfredsställande utföra ransoneringen.
Efter resolutionen om blocka- den och naringsfrågan kom pro- testen mot fredsvillkoren samt kritik mot f öreliggande f örslag till nationernas förbund.
Resolu- tionens starkaste sida a r att kon- gressen f öreslar de principer, en- ligt ' vilka nationernas förbund borde bildas.
Likaså att på kon- gressen föreslogs och antogs, p % förslag fr %n Norge, ett program för uppfostran för att skapa in- ternationell f örstaelse.
Vidare att där upptogs ett detaljrikt för- slag angaende arbetarlagstift- ning.
och moderskapsskydd, vil- ket utarbetats i Frankrike av oli- ka grupper kvinnor därstädes.
Detta senare hoppas jag vid till- %ille kuiina f &amp; tid att översatta.
Oaktat lr&amp;iiolrongressen i Zuricli .av kvinnorna.
Kvinnorna måste nu för Morgonbris.
J a g var själv med j naturligtvis har kunnat entusiasmera framträda som part i eget mal!
Vi Paris, då f örslaget sliitdislruterades.
Men bristen vid resoliitionema~, d.et och oaktat.
där framlades på vissa må försvara den plats vi vunnit!
Må var att man glömde att.
särskilt ut- p~uilrter goda detaljerade program, led vår agitationsvecka i år bli ett medel tala sitt beklagtiide av de länder, son1 koiigressen av det felet att hava glömt att föra oss ännu längre framat.
Centralstyrelseii kommer att upp- utstått ett grymt infalls och en- fler- sammanställningen b ii d e - o c 11!
imila alla de kvinnliga talare, som fin- Att b &amp; .d e beklagat den ene o c 11 Hrig ockupations alla griisligheter.
tillga inom partiet, att med- nas att Man var så radd att beröra skuld- den andre, att b 5 d e protesterat mot verka och klubbarna böra vid första.
fragaii till kriget, att maii icke hel le^ den.
ene o c 1.1 den andre - detta hade vZiga.de utt.a.1a sig i detta ämne.
Man visat mejr mogenhet och verklig opar- möte upptaga agitationsfrågaii till be- handling.
för att.
i god tid göra sina trodde sig därmed vara h a n ~ y n ~ f u l tislch l e t.
£örberedelser.
mot tgslrmiia, men de ocli~iperade 1.an- A.
.n II a L i II.
d h. a g e II .. Särskilt cirlrular i och för agitations- deinas lidande var ju icke tyskarnas rec,kan.
kommer e j att iitsiindas.
fel, allra minst de tyskars som komma Styrelsen anmodas att uppliisa ovan- till lrongressen.
För mig ä r det svar.
stående meddelande.
fattligt, att icke tyslrarna själva kom.
Vidare angaende agitationsveckan mo sig för med att föreslå en resolu- meddelas i nästa n: r av Morgonbris.
tion, som beld.aga.de vad som skett emot de pckiipera.de länderna, i synnerhet Med partihalsning Till kviniioklubbariia!
när de fingo röna s % mycket medkänsla.
for siils;.
egna lidanden .. J a g vet vis.
Tiden ' ar nu inne d &amp; klubbarna efter Soc.-dem.
Kvinnornas Centralstyrelse.
serligen, att en redogörelse f örekom ' ' sommarferierna börja aterupptaga över Franlrrikes f örhiirj ade provinser.
arbetet Öch viktigt &amp; r nu att kunna Men s5 riiycliet mkrlr~ii~digare nästa11 anordna.
sava1 värdefulla som under- att man icke d % hade behov av att görs tiållande möten.
ett b e s t ä q t u t t a l a n d e iuigåendf: Ett ansvarsfiillt arbete vilar på detta ' och .alla ' de länders lidanden, son- klubbarnas styrelser att f örbereda alla £ %tt hysa kriget inom sina egna gränser möten val och därigenom söka samla Och icke blott.
lidit genom själva kris medlemmarna till deltagande - men En fråga som allvarligt bör priivas.
get utan ock geiiom organiserad förstö- medlemmarna må också betänka, att Man upphör aldrig att f ö r v b a s över, relse.
(Jag överlämnade en resolutior det a r inte nog att skriva in sig i en i den riktningen till 1iong.ressens ordf ö. lörening, betala sin avgift.
och vara hur de mest betydelsefulla angelägen- raiicle och selweterare, iiar de passerade med om att välja en styrelse - som ?leter alltjämt förbig %s i den offentliga Paris, och bad dem framlagga den, d % skall .arbeta.
Nej, v a r s och e n s 3iskussioiie11.
Detta galler e j minst frågan, huru- jag omojligt sjiilv lrunde resa h.em över intresserade arbete behövs för att göra vida fosterfördrivning i mycket tidigt klubbens arbete framgångsrikt.
Schweiz.
Men darav blev intet.)
Att icke uttala sig över denna fr %ga Särskilt till det .stora antal kviniio- stadium bör vara tillaten eller icke.
k en dalig början för lrvinnokongres- klinbbar, som bildades under valrörel- Det ä r uypröi.ande, att denna angelä- Herna.
P5 de socialistiska kongresser- sen i v %ras, såväl som till alla de genhet så försummat.^ har i landet.
.
Hur står ' det till med vara arbetar- och tränade klubbarna, n.a vidrör man s ' kuldfrHgan, även om " gamla " vakenhet?
I Norge utmätes kvinnors skul.le vi vilja.
rikta en maning att nu man har olika åsikter om deiisarr~ina~ €ör fosterfördrivning vanligen blott 21 med samma livslust upptaga.
arbetet Men då lrviiiiioriia absolut undvika att - 120 dagars fängelse.
Det oaktat in- med agitationen för att boereda mark diskutera skuldfrågaii, s &amp; borde de dock %iide arbetarpartiets kvinnoförening i för v %ra idéer, för att skola och.
upp- l :o beklagat de läiider, som varit $ilag- Drammen en protestskrivelse till justi- lysa egna medlemmar och för ' att göra.
fält o &amp; de landsdelar, som varit ocku- perade, 2 :o fordrat att de enskilda per- våra organisationer starka och kamp- tiedepartementet, näor &amp; r 1.917 dylika domm avkiinnades i Hönefoss.
' 1 Sve- soner, p % vilkas befallningar grymh.eter dugliga för kommande nppgifter: rige protestera arbetarkvinnorna ej ens, Centralstyrelsen riktar härmed en mot civilbef olkilingen eller f orstörelse niix deras kamrater ådömas ett par &amp; rs uppmaning till klubbarna att.
samla iigt rum, skulle stallas inför ansvar.
- T. o. m. i Tyskland fö- straffarbete!
alla sina krafter för agitationen under En almaii frCiga pR kongressen, soni re kriget hösten och att förelag lagförslag om dessa i enlighet med 1917 års I.
) eh.~dli~t~s ensidigt, var en uppmaning kongress beslut ' lxoncentrera ' detta agi- nedsattande till ' i dagaps fan- straffs till enteiiteregeringarlia att] .ämna det tionsarbete till a n:d r a v e c k a n i gelse.
Och i Schweiz har socialdemo- revolntioiiiira H; ysslaiicl och Ungern j n o v. som i ar må, bli var a g i t a- kratiska partiet f öraiistaltat en mass- fred.
Gott och, viil.
Men den enkl.aste t i o n s v e c, k a.
.
&amp; samling av namn för att ffi bort] .ag- rattvisa fordrade väl du, att man s l d l e Den dag:.
kvinnornas röst.rattsfråga i fråga.
paragrafen uppmanat Sovjet-Rysslaiid att lämna j fred de baltiska provinserna samt in ' letl löstu innebar f ör arbetarklassens Och hur förhåll.er det sig m e d v %ra?
underhandling om skydd för de med- kvinnor - i@e endast.
ett.
uppnatt mål ~ocialistkvinnors saml~.öri.gh.etskansla utan, niedf6rde:.
till oss ett klart med- Om en överklassflicka r %kar illa ut och borgare i sovjet-Ryssland, som ej hade makten.
Vidare borde väl just en inter.
veta %d.e, att n u börjar.
d e t ' egentliga pappan f %r veta det i tid, så uppklaras nationell lwiiiiilig fredskongress uttala arbetet.
Arbetet ' för att nå dethtora saken i regel ganska ya1, om det ocks % sig s % kraftigt som möjligt mot.
a l l t målet: E t t rättfärdigare saiiihälls- skall ske iitomlands.
En fattig flicka d däremot - hon får gå där med sin för- det våld, vare sig från ena eller a:ndra .skick.
2, l " E or slaktens halsa och hemmens tvivlan, f år föda sitt barn, blir utskämd sidan, som nu harskar i 11 o m länderna.
och.
utstött och får ofta sin ekonomi f rid ' vi kallar till strid ' ', och i den!
rätt- Man nöjde sig med ett allmänt uttalan- snedvriden för 1-iel.a sin framtid.
Eller arb,etai.klaisens färdiga striden böra de i annat sammaiihang, att man ogilla- kvinnor komma med för att kam$a.-.en ho11 nödgas till ett livslångt samliv utan de våld aven vid revolutioner.
Men ' j f ör en.
Vi lämna ingen för alla och alls sympati.
Eller hon begår självmord.
.
samband .med protesten mot entente-.
.. Eller hon .besöker lrvaclrsalvare,, så att.
makterna sades intet-om de bolsjeviki- efter.
livet riskeras, eller hon dödar sitt barn, Alltså, kamrater, fram f &amp; ' .. &amp; tt:-kigftf; ska våldsåtgärderna.
Man hade ju.
då samtidigt också h.aft ett.
utmärkt till- tigt agitations- och upplysiiings.&amp;~bete: &amp; kar i f ängelse.
Men hennes liamrater.
) ch hennes klass - .de göra ingenting, fälle .att vädja till alla makthavancle av unaer hösten.
U p p l y s n.
i n.
g&amp;om.
a l l a partier att de i sin tur ej skulle klubbarna om vara mål.
.&amp;h:: medel.
yttra möjligen några ord om olycklig uttaga hamnd och.
protesterat mot den U p p - 1. y s n i n.g ut8t till: .alla .de lik- rarlek.
eller om " förtvivlad iing mo- giltiga om vad den nya tiden kräver ier " och - sä ' iir det glömt.
hämnd som redan tyvärr-uifagits. '
Meddelande från Centralstyrelsen.
.
Frigörelse från.
moder- skap.
1.
.
t. '
.
,.
MORGONBRIS Inser man då ej denna frågas oerhör- didater interpellerades om sin stallning förhållanden.
F r h a t t ha v a r i t den väa- jande och bedjande delen av medborgarna ha da betydelse?
Tänker man aldrig p %, till denna ' fråga.
.
.
att nar e n kvinna utan skada för sin Hänvisar vidare till Katti Anker de nu blivit medbestämmande i de förhgllan- kroppsliga utveckling kan få barn före Möiiers broschyr: " Moderskapets fri- den vi skola leva under.
Erinrade om en hel 20-årsåldern, f örlililler det sig tvärtom görelse ' '; M.
L.
' del av de särslrilt för kvinnorna viktigaste med t i o?
När e ii flickas föräldrar ha Med införandet av denna artikel in- frågorna inom samhället, som vänta p % sin kilt papekades livsmedelspoliti- lösning.
sådan ekonomi, att dotterns utkomst ej rubbas av händelsen, ar motsatsen fal- bjuder Morgoii %ris till diskussion i en ken och skolfrågan, som vi mudrar böra göra let med t i o andras.
Nar e t t plikt- fråga som ar ytterst ömtålig och allvar- oss siirskilt förtrogna med,, en människovärdig äkteiisl~ap blir lyckligt, bli t i o sådana lig.
Det ar alldeles tydligt att en änd- ålclerdomsf örsörjriing, änkepension och barna- olyckliga.
Nar e n kvinna av detta skal ring måste fram.tvingas och det ar oss v a d, och inte minst viktigt, den uppväxande begår självmord, gå t i o av samma.
or- bekant att man i ' juristkretsar just dis- ungdomens andliga utveckling.
Den låga mo-., ralislra niva, varp % ungdomen nu befinnei.
sigt sak i den yttersta förtvivlan.
Och när kuterar denna frgga i samband med re- ä r orsak, ' framh.öll tal., till st.ändiga bekym- e 11 kvinna dödar sitt barn på våldsamt satt, adöda t i o sina genom avsiktlig formering av strafflagen.
Därvid kan nier och vi böra allvarligen bemöda oss o h en.
livinnoopinion vara av stort varde, a t t på allt satt söka få, en bättre andlig n %- saiivård.
Och besinnar man dessutom ej, att men denna måste präglas av an.
ring a t de unga.
Vad vi främst boxde väricln denna angelägenhet ingalunda blött be- svar och förståelse för fr %gans.
stora oss emot vore kortspelsraseriet, daliga biogra- fer samt presseils sensationslystnad.
rör de ogifta kvinnorna?
En stor pro- cent f all av f osterfördrivningsprocesser betydelse.
Det väckande och a v varm kinslzl burna Utan att lcuniia understryka M.
L:E föredraget mottogs med livliga applåder.
galler som bekant gifta kvinnor.
- Så länge skyddsmedlen ej äro a b- artikel i sin helhet, så finnes där mån- Härefter vititog en.
kortare diskussion om s o l u t säkra (och något.
absolqt f i n- ga .-viktiga synpunkter att taga fasta sociddeinokratins f ramtidsuppgif ter.
Dag- n e s som känt ej här i världen), si % p&amp;.
Och vid saadana fall, som vid våld- otäningen var därmed genomg&amp;ngen och besö- länge o1 yclrsliandelser kimna .intriif f a, täkt eller om en eller båda föräldrarna kande och inbjudare h c k a d e varandra fö;.
Referenten.
så länge ohederliga man finnas, som äro sinnessjuka eller veneriskt sjuka, så god samvaro.
överge sina flickor, s &amp; länge det finns folk med passioner, som varken fråga borde kvinnaii ha ratt att bliva befriad efter tid eller rum och så länge sunda från livsfrukt.
I varje f all ar vart lands förnuftet säger, att ett mindre ont bör lagstiftning på detta område grym och föredras framför ~ t t ~ s t ö r r (och e det a r förgldrad och tiden är för länge sedan ett mindre ont att m.ed sakkunnig hjälp iime att kräva en ändring so,m sammaii- Under denna rubrik läser jag i " Rö- avlägsna ett foster så stort som en arta, da Röster " ett litet referat över denna an t. ex. att en kvinna begår sjiilvmord) faller med verkligheten sådan den ar.
nya lags tillampning och inträde.
- lika länge m %ste tidig och av lakare Densamma skall, som det däri he- utförd fosterfördrivning vara tillaten.
ter, ej, tillåta barn att arbeta före klockan.
6 på morgonen eller efter Hur m Anga lyxkvinnor skola e j i onö- klockan 7 på kvilllen.
För den, som dan lata avlagsna sina foster, om detta - varit i tillfälle att se och iakttaga i blir tillåtet, invänder man.
Svar: det- ta.
sker, djupare sett e j i onödan.
Det Den sócialitenioki stiska ltvinnokonf erensen vilken kolossalt stor utstrackiling barn är rashygieniskt r i k t.i g t: de som av i Västerås den 20 aug.
rönte ett livligt delta.
användas inom så gott som ' alla grenar f &amp; f änga e j önska barn, äro ol.ampliga att gande.
De flesta klubbar i västmanland samt av arbetet i Amerika och huru grymt bli mödrar.
Och det minsta ett barn E; skilstuiiaklubben voro representerade.
Cen.
dessa barn därigenom lida, känns det krin fordra,.
nar det 1romm.er till var] .- t:rdstyrelsen representerades av f i u Amanda som om en tyngd fölle ifrån hjärtat i den, är ju, att det ej ar ovälkommet.
F ' rösell.
Till ordf örande f ör konferensen val.
medvetandet av att lagen kanske kom- Vilken osedlighet skulle det ej med- des fru Math.
Groth och till sekreterare fru mer att skänka någon lindring i detta sociala missf örhålla.nde.
Visserligen föra, om på detta satt all risk avlägs- Ernma Gustafsson.
nades, säger man aven.
Al1.deles tvart- Huvudf ragan vid koiif erensen var bildande kan man ju ej vara alltför optimistisk, om!
De unga män bleve ej mariga, som av distrikt för cle soc.-dem.
k~iiinoklubbarna.
då det galler den ena eller andra lagens vande .sig till prostitutionen, nar de E1r,P~gaii inlecldes av fru Agnes Böderqvist och tillampning i Amerika, ty dar mer an i kvinnor, de älskade, utan risk vågade efter en stunds diskussion beslsts enhälligt: något annat land finns det möjligheter skanka dem sexuell tillf redsst.allelse.
I$lda Västmanlands distrikt av d,?
soc.-dem.
att kringskära densamma i en utstraclr- Och innebär ej f örebyggandet av till- 1~:vinnoklubbarnu.
E t t f ranikommet f örslag ning och tillämpning, som vi har hemma .komsten av illegitima barn, f örhindran- on1 gemensamt distrikt f ör Sörmlbiid och i. Sverge ej våga drömma om, och det av pliktaktenskap, självmord och Viistnianland stiilldes öppet fijr behan3ljng därför slog mig också den tanken, d % barnamord ett h o j a n d e av det sedli- av klubbarna i Sörmland och eventuellt b c s i ~ t Jag läste igenom referatet: " I hur stor mån skall denna lag lyckas bli till val- ga tillståndet?
vid en kom.niancle konfcrens.
Diskussion uv signelse för alla dessa barn, som jag sett De vårdslösas antal kommer efter st:adgarna haiisköts till klubbarna med undan- lida under ett utpressningssystem och straffens.
.
avlägsnande utan tvivel att t.:ag rörande kontingent en, som bestämdes till under förhållanden, som äro föga kanda tillvara, men måste ej detta onda av- 10 öre pr 1wa.rtal och medlem.
av svenslcarna i allmänhet " 7 Har du gjort räknas till de mjndre, i jämförelse Till distriktsstyrelse valdes: Agnes Söder- sett de stackars tidningspojkarna, som med de ovan uppräknade, nu oundvik- cpist, Elin Svensson 0c.h Emma Eriksson, vil- ha distribuer@qgen av de dagliga tid- liga farorna, nar man betänker att en lm utgöra verkställande utskott.
Därjämte ningarna om hand - sett dem i ur och av lakare i mycket tidigt stadium ut- skall ' en ledamot av vardera Surahammar- och skur och i bitande kyla vid de större förd f osterf Ördrivning a r en både lätt ~i ' agerstaklubbeh utses av dessa.
Suppleanter affärscentra, bjuda iit de olika num- utförbar och föga kostsam procedur?
hlcvo E k m a Giistafsson och Hilda Gustafs- ren - bleka, trasiga, huttrande barn på Kunde nian ej nu, nar socidistkvin- eon.
Till revisorer valdes Lydia Jansson och vars utseende du förstår att de korn.ma.
nor lizkornma i riksdagen, ha ratt att Signe Söderqvist med A n n a ~ Nyberg soii1 Erån de fattigaste hem, fr&amp;n hem, som vänta en motion av innehilll, att straf- su pplea.nt.
e j kan försörja, uppfostra eller skydda f en f ör fosterfördrivning avlägsnades Efter en kort kafferast hölls föredrag av dem?
Och ser du närmare på deras ut- för de fall, då lakare p &amp; ifrågavarande f ri.1 Alnanda Frösell om ' V %ra nya uppgif seende, så finner du att deras antal i kvinnas begäran under mycket tidigt t er ' r al: ansåg e j de socialdemoltratiska huvudsak utgöres av barn fran famil- stadium avlägsnar fostret?
önskvärt k.vinnornas uppgifter nya, utan mycket jer, som emigrerat över till ' ' de stora vore, att alla socialistislra riksdagskan?
gamla, men de g % a t t fylla dem under nya möjligheternas land ", italieiiare, polac-: '.
.
En ny barnarbetslag ' i Amerika.
Socialdemokratisk kvinnokonlerens i Västmanland.
.
, 1
MORGONBRIS.
4.
ker, ungrare och alla världens folk, som har utkämpa sin kamp för ' existen- sen.
.
Jag har sett dem i manga olika städer i Amerika - alltid desamma - Min klockas klang skall Ijuda, Vid Malmö folkskolestyrelses samman- alltid sag jag dem i samma sorgliga be- trots allt över Sverges jord.
träde den 1 september utsågs till Överlärare lägenhet.
Går du ut en kväll till affars- från och med samma dag vid Södra.
förstads- centrum, så finner du dem dar till fram- 1 foner som stiga och sjuda, skolan f röken Matilda ~ o l r n ~ r o n.
åt 12 och 1. på natten bjudinde ut till- rytmer som manande bjuda.
Fröken Holmgren a r den första kvinna i sina olika publikationer och med rost- min enslingsjäk varningsord.
Svcrge som utsetts till en dylik post.
Sedan resurserna ideligen i anspråk för att 1.0- nágra å r tillbaka.
ha kvinnorna haft rätt att.
pa ut dagens mest sensationella nyhet Dem gudarne vilja förgöra, bekläda sådana befat.tningar, men hittills ha endast manliga utsetts därtill.
- överröstande varandra i de olika gat- med blindo de p ~6gade slå, hörnen.
Om.
lördagsnatten blir det och ännu i dag vi få höra Valet har föregatts av en Iiingro princip- aldrig tal om ' nfigon vila, ty ' I och med e n segtat i en debatt och fröken ~ o l i ~ r har med vad medel de söka förföra skarp konkurrens med spnnerligei energiska detsamma som.
f örsal jningen, av lör- dagsnumret upphör, börjar försa1; jYlln- den Kraft, som vill stjar~orna d. manliga medsökande.
Fröken Holmgren a; vlade sin lararinne- gen av söndagsnumret, ett exemplar.
.
esamen i Kalmar 1896 och året därpfi till- varierande mellan 80-90 sidor i om- De vinka med guld och dukatev, trädde hoa sin plats i al mö just vid den fång, och som skulle distribueras och med löften om M a r och nåd,.
skola dar hon nu ä r Överlärare.
Hon har se- försäljas av stora, starka karlar och ej L,,: (ie~ värld, som ' blott är tcafer.
av barn i en ålder mellan 6-14 år.
Jag Ecce; homo, som g &amp; på en krater, ' dan kompletterat sina studier vid universi tetet i Jena och det pedagogiska seminariet minns från min vistelse i Jamestma, dömd att lyssna till dårars r &amp; ?.
. '
darstädes samt aven legat.
som stipendiat vid N.
Y., huru jag brukar väckas ur min universitetet i Greifswald.
1916 fick hon sömn kl. 4 4 4 5.
om morgonen ' av den Men följer du ' skalkar som locka dessutom dispens för undervisning i högre lilla tidningspojkens steg.
som d8 med för lust av din först f ödslo ratt, folkskola.
stack ' tidningen i dörren.
Hur bitande kallt det an var, hur höga snödrivorna skall, du bliva i livet en docka - än voro, så skulle dessa sm %pojkar upp Och från tonifären utav ' milz kiocko kl. 2 om natten för att vid tidningstryc- har för iidernos tider ' du trätt.
keriet avhämta sina exemplar för hem- A.NNA GERNANDT.
Clara Zetkin f öreslår.
internationell bäzning åt prenumeranterna till Id.
6.
.
kvinnokongress.
på morgonen.
Mariga.
av dessa barn.
.
socialistiska Jag ar aven förvissad om, med de in- Den oförtrottliga.
tyska hade sedan att sitta i skolan för studier om dagarna och efter skoltidens slut tryck jag fått av att se " amerikansk pionjären, vilken .narmast anslutit sig börja h.embarningen av kvällstidnin-gar- lag ' ' tillämpas i verkligheten, att dessa till de oavhängiga, ar sedan någon tid na.
När arbetet darmed var slut fick staclrars pojkar trots allt få användas startare och utgivare av kvinnotidnin- vår lilla tidningspojke vila till s 2 på på samma brutala satt och att aven and- gen ' ' Die ~ornm~inist ' in ".
Hon anser natten och s5 ut igen till samma sliip, ra korporationer, som hittills använt nu att alla hinder äro undanröjda för till samma misshandel.
Förtjänsten nr barnarbetet till sådan orättfärdig ytter- exemplar utgjorde yz cent, så då för- lighet, i en framtid kommer att kring- kvinnor, tillhörande de socialistiska står ni huru mariga exemplar han hade skära och tillärn.pa också denna lagpa- partierna att åter triiffas ' och har till- att distribuera för att nå upp till 1 dol- ragraf till sin egen fördel - oberoende jtallt aven oss i Sverge ett upprop dar lai.
om dagen eller 5 dollar i veekan.
av alla sokiala eller - humanitära skal, kon uppmanar oss till samma@ållning Eller en annan kategori av dessa ar- som fördöma denna, misshandel av bar- och arbete.
betande barril - T h e d e l i v e r i n g nen.
Kampen f ör brödet.
driper dessa Emellertid har icke något förs1a.g om b o y s - ' anställda ax de stora affäm- barn in i utsugningssystemet, kampen tid och plats inkommit.
Hin-.
.
.
Iiinseii f ör varornas hembärning.
Du för den familj, varur de komma, och bestamd finner dem på de stora expressau.omo- för dem själva.
Ty d &amp; mor och far der ha kanske ocl~så uppstått, emedan.
bilerna, som användas för transport ao ej se sig i stånd till .att försörja dem den engelska socialistiska kvinnorörel- varorna, och jag har vid många tillfal- alla, måste dessa barn ut för att " hjal- sens ledare, Margaret Bonefield varit len emottagit fr %n dessa små gossar pa- pa till ", " och för att samtidigt kunna på " kongress i Amerika.
Vi hava.
icke ket, tunga nog för .att har i Sverm g % i skolan ".
Xn tanke som i de flesta handhavas av stadsbud, men som dar fall ar förorsakad av nöd och fat- annat att göra an att invänta vidare av dem måste släpas uppför trapp01 tigdom, och som kanske i m e g a fall Underrättelser samt hoppas &amp; tt kvin- iitaii hänsyn till deras krop~skonstitii.
ej vore.
förkastlig, om gränser därför norixi sl&amp;l.a kunna lc&amp;nrna till nQon tion eller följderna därav.
På lördags- voro dragna, s % att framför allt kraftel enig linje, i kvinnornas frågor åtmin- iiatteil ha dessa barn sin " h e t %.,s t E och förmåga fick avgöra, i vilken form stone, ehuru de ju helt naturligt liksom d u s c h ", ty då måste alla varor litlam- och grad detta.
barn fick arbete.
Som nas, som siiljas i affärerna upp till kl jag emellertid sett barnarbetet missbru- mannen iiro uppdelade i olika.
socialis- 10 på kvällen, därför %r det vanlig1 kas i Amerika, blir det till ett lidande, tiska fraktioner i sina respektive lan- A.
L. att se dessa pojkar i arbete hela den ett ' fysiskt ruinerande av kropps- och der.
!
Nämnda barnarbetslag är själskrafter.
natten till fram på sm %timmarna.
Vec.
kolönen bar i de fall. '
dar jag gjort m i ~ nog merä ' nödvandig dar an i något an- underrättad, aldrig överstid 7-8 dol- nat land, men den blir nog nier filan-] .ars i veckan för ett arbete också obe- tropi an en lagstadgad verklighet.
Prenumerera p &amp;.
gränsat vad tiden beträffar.
Ja, detta Verklighet blir det en dag, nar detta sociala missförhållande i likhet med C e var ju endast ett par av de många oräk- MORGONBRIS, neliga fall, vartill jag sett ' barnarbetet många tusen andra missf örli %llandena, missbrukas i A-merika, men dessa varunder den arbetande klassen och de- som ar arbetarrörelsens ovan relaterade har för min personliga ras barn lida såväl i Amerika som i kvinnotidning, och sale- uppfattning varit de mest upprörande, andra länder, avskaffas av dem själva des bör finnas i v a r j e ty det ar både ett för hårt arbete efter och verklighetsstalles av dem s j älva.
arbetarhem.
barnets fysiska krafter och des:x~tom M a j a B j ö r k m a n - B r o b e r g.
nattarbete samtidigt. '
,.
l,, -. '
'
MORGONBRIS 5 Ett t j u uarsju ileum.
ESTER JAGERs~EDT.
Ordf. ELNS SKOOG.
v. Sekr., KARL NORDSTROM.
SAngkörens ledare.
LOTTEN JADERLUND.
Kassör.
VENDLB VIBERG.
v. Kassör.
Stockholms allmiinna kvinnoklubbs sångkör I 1 Iriinde den 28 augusti fira sitt tjugu- %rsjubileum .. Samn; a dag år 1898 bil; dades nämligen av intresserade med- lemmar ur Stockholms allmänna kvin- iioklubb denna s&amp;ngkÖr; som sedan under &amp; ren arbetat under skiftande öden. '
Att leda och.
hålla ihop en ' orga- nisation som en ' sangkör måste alltid vara en sv %r uppgift, då ju medlem- marna milste rakna med utgifter och försättande av tid i sin.
strävan att glädja oss andra med sina restationer.
Därför bör, vid ett jubileum som det- ta; med tacksamhet nämnas musikdi- rektör hr Karl Nordström, som med aldrig svikande intresse varit körens le- dare och lärare under de gångna åren.
: Därefter ha vi en utav körens rnedlem- mar från första ' dagen, vår Lotten Jä- derlund, som trofast hållit ut i ett trä- get arbete för körens framg %ng, och vid vara mindre fester och möten är hon oftast anföraren, som ger tonen och hal- ler takten.
Vid körens f emtonårs jubileum lam- ilade Morgonbris en utförlig redogörel- se om dess verklcsarnhet.
Under de se- naste fem åren har kören utanför sin vanliga verksamhet varit på resa och i Västerås givit konserter under stor anslutning.
Under valrörelsen i Stoclr- holm i våras var kören till ovär- derlig nytta för agitationen.
' P+ en mängd av vara stora kvinnomöten med- verkade deii med sin vackra sång, som gjorde att stämningeii på mötena blev så god och entusiastislc.
Som ett tack för hjälpen bade då ocl1 vid många andra tillfallen och för lcö- rens verksamh.et i övrigt vill Morgon- bris med dessa rader bringa Stockholms allmänna kvinyklubbs sångkör en hjärtlig lyckönskan vid tjuguårsdagen.
, Historik over kvinnornas röstriittsfraga.
UT Carl Lindhagens motion till 1919 Ars riksdag.
(Forts.) Emellertid uppgick f öreningen f ör gift lrvinnas äganderiitt uti Fredrika Bremer-f örbundet, vilket sysslade främst med ekonomiska frågor.
Det bildades inom f örbundet en lagkommit- té, vilken skulle upptaga f öreningens mantel och propagera för de rättsliga kraven.
Då nu utsträckt politisk röst- rätt för man blev en alltmer brännande fraga, iippkom 1896 inom kommittén förslag att vedra samtidigt aven för Irviiinorna.s rösträtt.
Flertalet inom Irornrnittén ansåg dock tidpunkten för sakens upptagande särdeles ogynnsam och förslaget.
förföll.
År 1899. upptogs frågan ånyo inom komrpittén.
En leda- mot förmälde sig visserligen av både principiella och praktiska skal helst se att förvewgandet av politisk rösträtt f ör kvinnorna f öregicks av upphävan- det av mannens m&amp;lsmanskap för hust- run.
Emellertid beslöts nu enhälligt göga n %got i syfte att vaclra intresse och bana väg för deii lcvinilliga rösträt- ten.
Resultatet blev att förbundets styrel- se på lcommitténs förslag i december 1899 ingick till regeringen med f öljande framstä$lning: ' Frcdrika ~ r e m e r örbundet, f som enligt sitt pwgram har till andamiil a t t verka för) kvin- nans höjande i sedligt och intellektuellt såväl som i socialt och ekonomiskt avsbendeIj vagar.
härmed i överensstanimelse med denna sin uppgift hos Eders Kungl., Mej: t göra en vörd-.
MORGONBRIS 6 sam framställning i en fråga, som alltmer tränger sig fram till allvarligt Övervägande, nämligen frågan om politisk röstratt för kvin- nor.
Genom rattsbegseppeiis utveckling och samhallsförhållandenas omgistaltning har alcl- re tiders uppfattning om kvinnans p1at.s i samhallet allt mer f å t t vika för andra åskåcl- ningar, vilka i kvinnans fulla ' niyndighct se en naturlig rättighet för henne och en fördel för det allmänna.
Långsamt.
men säkert vid- gar sig kretsen för hennes medb ' orgerliga rat- tigheter och ingen lär på allvar hoppas lcun- na hämma de naturliga lagar, som leda denna sociala rörelse.
I vårt land betecknas dessa framsteg för- ngmligast genom antagna f ö1.f attningar om ogift kvinnas myndighet, akta maka-rs egen- domsf örhgllanden, ratt f ör kvinna a t t bekla- da vissa kommunala förtroendeuppdrag samt den kommunala rösträttens utsträckning aven till kvinnor.
Genom sistnämnda reforni har kvinnan så- lunda tillagts inflytande på kommunens an- geliigenheter ävensom medelbart p &amp; riksda- gens f örsta kammares sammansättning.
Men härtill ansluter sig då följdriktigt aven för- värvandet av rösträtt vid s a l till rilrsdagene andra.
kammare.
.
.
Politisk rösträtt för kviiin.or a r visserligen hittills genomförd endast i vissa utoni-curo.
peiska länder såsoni i Nya Zeeland och nagra av Australiens o,ch ' Nordamerilras stater.
Men aven inom Europa börjar frfigan bliva alltniel aktuell.
Och i detta avseende har England gått i spetsen.
Allt sedan John Stu.axt Mill å r 1867 framlade ett förslag on1 rösträtten2 utsträckning till Irvinnor har frågan mång, faldiga gånger förevarit i underhuset och dal vunnit allt större understöd.
Ar 1897, då fr &amp; gan senast förevar, bifölls en bill i ämne1 aven vid andra läsningen, med 223 röster mol 3.52.
I denna omröstning bef anns förslagel hava majoritet inom underhusets a l.
1 fyra partier, konservativa, liberala, unionister ock irländska na.tionalister.
Genoni obstruktior från minoritetens sida medhanns doik e j frii gans slutbehandling under parlanie~itssessio nen.
Aven i Sverge har frågan en gång bragtz inför riksdagens prövning genom en år 1584 inom andra kammarin väckt motion, vilker avslogs i första kammaren utan votering ock i den andra med 53 röster mot 44.
De skal, som anföras mot a t t inrymma kvinnan politiskt inflytande; äro desamma som alltid åberopats mot varje förs ' lag, som syftat a t t bereda henne iiagon av ett fullmyn.
digt medborgerskaps rättigheter.
Man invan.
der a t t det brister henne fallenhet för det offentliga livet och a t t hon av kallelse a r fö: retradesvis bestämd f ör f ami1 jelivet.
Frågan om någons fallenhet för det offent.
liga ' livet står eller faller emellert.id närmast på, huruvi.da denne har berättigade intressen at.t dar tillgodose eller icke.
Och då kvinnan obestridligen har lika stora int.ressen som man.
nen a t t tillvarataga i samhället, så ' bör ma.n vara övertygad om a t t i varje fall ingen batk.
re a n hon skall förstå a t t där bevaka sin ratt och sitt eget basta.
Kro därjämte s h o m val måste medgivas hennes andliga fallenlieter till arten i många avseenden olika mannens, så ligger ju däri även från det allmännas syn: punkt blott en ytterligare bjudande anledning ttt låta dessa särskilda fallenheter komma till lin ratt och göra sig gällande.
Att kvinnan åter äger sarsKld.
kallelse för Tamil jelivet lär ingen vi1 ja f örneka.
Men letta bör icke utesluta a t t hon aven kan hava .ntressen och insikter i samhällets angelagen- ieter.
Antagandet a t t familjelivet skulle bli- ira lidande därav, vilar uppenbarligen på ett mderskattande av f ami1 jen och dess uppgif -; er.
Det bör val ock.så snarare vara till gagn för denna a t t aga talesmän bland dem, som iga de personligaste erfsreiiheterna om vad som skövlar hemmets lycka och vad som bris- ter i samhällets onwårdnad om det uppväxan- ae släktet.^ uppfostran.
Om man sålunda e j ur allmänna grunder kan frånkänna ' kvinnan sätt till fulJmyidigt medborgarskap, så a r det å andra sidan klart, ztt något spörsmiil om politisk rösträtt för gift kvinna nu icke förelj.gger.
Och detta iiest0 mindre som i Sverge lagen e j principiellt tillagt gift kvinna rättslig myndighet såsom.
t. es.
skett i Norge och Danmark.
Däremot äger ' sa.ken den största aktualitet för de ogifta kvinnorna, vilka genoni tidsför- hållandenas makt i. allt större antal föras in på arbetsmarknaden.
Dessa sialvf örsörjandc myndiga kvinnor hava tillagts koiiim-al röst- ratt fiksoin männen, de äro pliktiga betala skatt liksom dessa, ' och de hava i. följd av sin verksanihet enahanda, intressen a t t tillvarata- ga som männen.
Meii dartill konuiier, a t t de vid sitt inträde i det sociala livet öv ' er allt möta f örhållanden, som ordnat s närmast f ör mannen samt efter hans behov och skaplyn- ne, vilket &amp; ter har till följd, a t t deras mest berättigade f ordxingar dar .gärna, bliva förbi- sedda, missförstådda och ringaktasde.
De hava sUedes a t t kampa mot alldeles särskilt ogynn.
samma f örh&amp;llanclen, vilkas avhjälpande f ör.
utsätter a t t de, som lida därunder, komma till något inflytande vid sanihällsfrBgornar avgörande.
I det fulla niedvitindat sgledes a t t infö.
randet av politisk rösträtt för kvinns förr el.
ler senare betingas av den nutida sociala ut.
veclrlingen, vagar Fredriks Breinerf örbundet vördsamt, hemst.älla, a t t Eders 3iLungl.
Maj:t täcktes sikskilt eller i samband med annan rösträttsrhform taga i, övervagande angelä, genheten a t t bereda kvinna rösträtt vid va!
till riksdagens.
' andra kammare, därest hon j övrigt uppfyller de för dylik rösträtt stadga.
$e vill ko ren '. '
' ' Det ar belysande f ör tidsläget, att pe- titionen angiver endast de ogifta Iiviii- nornas röstrattsfriiga shsom en " aktua- litet ".
Deras ställning ' i samhället var n5mligeii påfallande densamma som de röstriittskriivande mannens.
Läiigre vågade man ej gå under det svåra psy- kiska trycket från en oupplöst opinion, ehuruväl slutyrkandet dock gavs en ge-.
nere11 omfattning.
Ja, vi f ör1 eddes omedvetet till och med söka ytterligare blidka denna opinioii.
genom att f örrå- da den gifta kvinnan med.
; judakyssen: " det ar klart att ' något spörsmål om politisk rösträtt f ör gift " 1winna nu icke f öreligger ".
I ett " flygblad som upptog petitionen f örklarade f örbuiidet ocksa bland annat att det ej vågade.
invagga.
sig i n %gon synnerlig förhoppning att omedelbart vinna ' ens vad sålunda be- gärts.
Man hade velat giva en väckel.- se till eftertanke på de livsfrågor, som i själva verket av saken berördes samt hoppades att skrivelseii därutöver möjligen s l d l e hava till omedelbart re- sultat att föranleda en utiedning i: .m- net.
Med aliledning av en riksdagsslrrivel- se å r 1900 i rösträttsfragan beslöt rege-.
ringen samma år genom statistiska cen- tralbyrån göra e n utredning i iimnet.
Enligt uppdragets f ormulering skulle denna utredning endast omfatta män.
De infordrade statistiska uppgifterna avsago e m o e i t i d all &amp; skattskyldiga.
oersoiier och n &amp; ' gon.sv %righet mötte så- Ledes ej att i utredningen upptaga även kvinnorna.
Framställningen häxom led- de emellertid ej till något resultat.
Ar 1 9 0 2 kom omsider en regerings- proposition i rösträttsfrågan.
Den er- bjöd ett magert och underligt ben och.
räckte det endast %t mannen.
Kvinnor- nas sak berördes icke med ett ord ens i motiveringen.
Förbundets framstall-.
ning hade icke haft den ringaste verkan p &amp; högsta ort.
Under sådana förhål.laj~den blev den nästa uppgiften att verka aven i riks- dagen. '
Förbundets styrelse beslöt p &amp; 1.agl~ommitténs f örslag att en motion borde vätkas.
Detta ansågs så mycket nödvändigare som regeringens förslag om två röster f ör gifta män iimebure en betankligutvidgning avmannens måls-.
manskap samt ett hinder för at.t %.ven den gifta kvinnan skulle lcunna erhålla politisk rösträtt .. En sådan motion kom också ti1.l.
stånd.
I denna gjordes ej vidare någon.
skillnad mellan ogifta och gifta kvin- nors rösträttsfråga.
Propositionen gav ju en särskild uppfordran att havda även de senares krav, och inför denna nödvändighet ökades tillförsikten.
Vi- dare ' avvisades alla tankar p &amp; en sar- ' ' Drottninggatan n. b. och 1 tr. upp Stort lager av in- och ntla " dska nyheter i ter och Kjolar till billigs bestiimds priser.
Obs;!
Bestallningar utföres till billiga priser. '
i l. '
.
F skild slags kvinnlig.
röstratt och.
fram hölls att målet var lika rosträtt mei männen.
.
Emellertid var bördan av de, allmänna iiedblickandet p % en dylik sal fortfarande så, kännbar, att i motioner insmög sig en liten bön om tillgift i föl j ande karaktäristiska passus: " kvin iiorilas rösträttsfråga kan ej göra an språk p &amp; samma stora aktualitet för da gen som den rösträttsrefoiim, på vari fosterländska lösning utan uppskov la11 det ilii vantar ".
Motionen berörde vi dare ej.
kvinnornas valbarhet om a7 glömska eller opportunism liar f allii mig tir minnet.
P % dessa premisser hem ställdes, att riksdagen ville hos regerin gen begära.
försl.ag till en särskild röst rattsreform i andainål att bereda kvinne rösträtt vid val till riksdagens andrr lcamn~a~e, darest hon i övrigt uti till, lämpliga delar uppfyller de för dylik rösträtt stadgade villkor.
(Forts.) Mötets andra fr&amp;ga: huru skola vi inrikt v %rt arbete, nun d % vi bliva erkända vår med bcbrg&amp;rrätt ?~ .togs därefter till behandling oc!
diskuterades sakrikt.
En uppmaning ställde til.1 alla kvinnor att.
inom klubbarna gör; det b h t a möjligs för att genom upplysnini o&amp;.
bildning inrlkta oss s % att vi bli dugliga viirdiga meclborgarinn or.
Samtliga t alarinno uttalade sig för anslutning till mb.-kom., da kvinnorna borde fulltaligt infinna sig, för at g8ra sin rätt.
gallande och inverka, ja, sätt: en.
helt annan prägel p % arbetare.kommunerna azbete.
a v e n valkampanjen berördes P % flera stä1 len hade det vid valen varit en oförsvarlil hnrnhug, dar intriger och dubbelspel v %lla tr5lrigheter av alla slag.
Kvinnorna borde dar för genom sitt inflytande försöltrt phverka ax betarekommunernas beslut att desamma in komma i en sundare riktning.
Samtidigt skulli kvinnorna visa att de ej vore att leka med som milnnen synes tro, utan fordrade ' b~di ratt och rättvisa.
Darefter öyergicks till mötets tredje fr&amp;ga ~ R ~ i n n o r n a st&amp;llning s till nykterhetsfrtigan särskilt, med.
avseende p % den alltmer lösläppti ru.sclrycksfloden.
m Man f örstod genom der Av allt att döma hotar r~i~drycksfloden ab livliga diskussionen, att denna fika var fö: framkalla en frulrtansv~rd katastrof, om der kvinnorna en h jartessk.
Det var mhgetiöga son t %rades d % gamla beprövade kvinnor omtaladi ej i tid hämmas.
Borde ej siergesh kvinnor mer än hittills hiwu de av sina man p % det hjärtltisaste be taga ver1rsa.m del för rusdryckernas avskaf handlades nu sedan rusdrycksfloden blivit lös Iande?
Tydliga bevis.
föreligga att inga re, sl&amp;pp t. S % har m h g e n familj under den tid son striktioner hjälpa, vare sig de komma .fr %n d:] Bratt eller n8got annat hA11.
De mera fram, varit blivit i tillfalle förbättra sin st&amp;llnirig synta, män och kvinnor inom alla organisa förkovra sitt hem genoin mannens-försörja tionei: och ej minst regeringen, böra lrraftig rens nykterhet, men i ett slag ha de sköm förhoppilingama grusats.
Ord falldes, fylldr inskrida daremot för att radda vart folk.
' Vi kvinnor lida oerhört av rusdryckerna av bitterhet och smärta, över den regering Det har sagts att kvinnan %:c det iidlaste son säzskilt finansministern, som i skydd av pen skapats.
Vad blir följden orn det bästa vi lia~ riingbrist velat ta denna accisskatt p % rusdryc k e i av de mindre bemedlade.
De!
skulle ji fördärvas?
Vi vädja till alla, som vilja g % en ljusare synas som %r accisskatt lagd p % spriten föl och ' lyckligare tid till mötes: upptag kampen CLet de bls situerade i samhället skulle f &amp; sitt mot alkoholen, s &amp; att det fortast möjligt leder lystmäte tillfredsställt, men som även atbeta- ren vill ha av samma ~ v a r a a, staller lian till ett lagstadgat rusdryclrsförbud.
~c$s % om att han f %r den i trots av att en S.medjebacken den 28 aug.
1919. klalv avlöning frhtages familjens iuiderh&amp;ll.
Smedjebackens SOL-dem.
Kyiwnokhtbk.
Aldrig trodde vi att ett shdant riiinerande Övriga tidningar, för saken intresserade, Förslag skulle utg &amp; friiii Tliorsson eller den becljas vänligen intaga ovansttiende upprop.
regering ~ a r i han ar finansminister.
Darför mslöt klubben.
tillställa regeringen och riks- iagen en skarp protest för deras behandling %s.
nykterhetsfrAgan, val vetande att skatter rtuide tagas dar de va1djg.a id- omst te rna sam- .ats till utgifters tackande.
.
Fr %n kamratmötet i Karlshamn; Förutvarande agitatjonskommitt6 omvaldes Blel~iagt., kvinnok1ubba.i.s ordinarie kamrat- ämte en ny medlem fr %n varje nybildad klubb.
&amp; lötet fortsattes med sang, deklamation, kaffe- möte hölls i Karlsl.ranm, sfindagen ilen 6 juli hickning in.
rn, och under sAväl dessa som de 1919.
Sedan mötet öppnats 0 t h .dess ordf., fru ~l ' lvarligare fbrhandlingarna präglades mötet av Seh.
Rernhardina Bengtsson, hälsat de närva.rande len angenämaste stämning, kamraterna välkomna, avlamnades rapport fran ' Det kan inte annat än förv %iia detta agitationskomnlittén om dess arbete och verk- sa.mhet.
Hiirefter upptogs forsta fragan p &amp; kamratmöt-ets beslut i förbundsfrågan mötets .agordning: bildandet av ett hela och man kan undra om det, kan anses landet omfattande kviunoförbuud~.
FrBgan vara riktigt att föregripa kongressens diskuterades livligt.
De ' fl.esta talarinnorna behandling och beslut i fr %gail.
Men i voro av den %sikten, at.t ett fristbeiide kvinno- sjalva sakfrågan från kamratmötets förbund, innefattande bada y tt.erlighetsparti.- disl~ussioii f &amp; vi framh %lla ett par syn- erna, vore för Iwinnoklubbarna den lyckligaste pnakter.
Skall ett fristående kvinno- lösningen av denna fr %ga.
Motet beslöt till- fijrbund vara politiskt neutralt?
Eller stilla alla, landets kvinnoklubbar en uppma- skola inte vi kvinnor våga bekänna ning att fatta beslut i-ovan iiäni.nda riktning £arg och &amp; beta efter ett politiskt pro- och darefter ' göri sina inttalaiiden gallande för gram som., vi ansluta oss till?
Vilka uppgifter och fr %gor skola ' lrvinnoklub- Centralstyrelsen ...
...
.. .- ... -- ".
... .... ..,.
.
.
.
.
Upprop. '
' Från ivinnoklubbainas arbetsfalt, ' ' I ' '.
&lt; barna, arbeta f ör?, Kan man hoppas att fristående klub.bar bliva befriade från politiska meningsbrytningar?
Från vilket parti kan man vänta ekonomiskt stöd för agitationen?
Skola kvinnorna bilda eget parti?
Ett fristående kvin- noförbund skulle alldeles säkert bli sönderdiskuterat inom ganska kort tid.
Det synes oss mera förnuftigt att vi arbeta so ' m hittillk inom den organisa- tion och parti man villtillhöra och vid gemensamma möten med bada riktnin- garna taga upp frågor man kan arbeta samman uti.
Detta bör diskuteras av klubbarna i samband med hemställan från kamratmötet.
Från Deje kvinnoklubb.
Soin det nu a r ratt så länge sedan vi kvin- nor i Deje latit höra &amp; v oss, skulle jag nu vilja tala oin i Morgonbris a t t vi ha vaknat.
p &amp; nytt för våra idéerj trots a t t klubben har Legat i en dvala i ett par %rs tid.
Klubben iterupptogs av Hul ' da Flood, nar hon vid en agitationsturné under våren besökte Deje.
Och ö~iskvart vore nu om vi kvinnor hade €&amp;tt en biittre uppfattning av vårt arbete, &amp; h viira skyldigheter t-il1 samhället.
Klub- b &amp; startar nu nzed 35 niedlemmar och väntar innu flera, s % det ser mer lovande =t, och man får viil inst.aiiima i ordspråltet som säger: ' Bättre sent iiii aldrig Vi ha auslutit oss till arbetitrekommunen pä plat.sen och vi besöka varje gång deras niöten för a t t f &amp; bättre uppfattning av v %rt ko~ninunala arbete.
Våra niöten äro v2i.l be- sökta, så det ar ett stort bevis a t t det finne större intresse nu än förr hos kvinnorna, se- iian de f &amp; t t en bestainmanderiitt .inom sani- nä.llet a t t bevaka.
Vi ha haft diskussion on1 skolfrågan, om; obsksmissbruket bland minderåriga barn c h om kortspelsnianiea, som finns har bland iide gifta och ogifta sorgligt nog, samt flera, ndra viktiga frågor.
Nu t,ill sist kan jag tala om, a t t vi genien- sint nied.
arbetsrekommunen på platsen ha ~ s i an t utflykt till värt 5lderdomshem.
Det.
rar allt en gl6cljens dag för b %de oss och .lclringarna; Dar bjöds på kaffe flera gåii-; er med rikligt med bliöd, och musik, sång ch cleklamation.
E t t fint &amp; lderdon; shem finns %r, så det ä.r roligt a t t se a t t tiderna andras .ar med.
Nii +ska v i till sist ii.tet ngitation bland ss kvinnor i Viirinland.
, Styrelsen f ö r &amp; ett.a aibetsår bestär av Gl1e.n Karlsson, ordf., Ester Lindqvist, sekr:, Clin Johansson, kassör, Hedvig Jansson och; lin Olsson.
Med kamra.tliga hiilsningar till alla klubbar mclet runt.
C h r i s t i n a Lööf. '
j.
Sölvesborgs nybildade soc.-dem.
kvinoklubb,.
.
nsliiten till platsens arbetarekommun och be- t&amp;cnde a, \ - S3 medlemmar, har nu hunnit med est1.a och 2 ordinarie möten, vilka senare allas varje första måndsgskvall i månaden.
) cssutoiii förvandlades ordinarie mötet den 7 uli t.ill en enkel fest till minne av vår erhåll- a meclborgarrätt.
- 4v de fyra främmande, som kommit med .lubbmedlenimar, ingick 1. i klubben och är.
.
.
ANNA SPARi.ANKEH Aktiebolaget Nya a m k e n, - motta^ &amp; iiieSttninga~ till hI&gt;gda gH1Xanae r h t a.
Högsta gällande ranta.
det väl endast en tidsfråga, nar vi f å halsa de övriga 3 och för övrigt många av Sölvcs borgs arbetarkvinnor välkomna i var lrlubb, Festen blev, trots alla betanklighetcr och sm.a resurser över all förvantan vällyckad och angeliiim och vittnade on1 vad enighet och god vilja kan utritta.
Follrets Hu:3 lilla sal iiekorerad och ldidd med blommor och ett in- bjudaiide kaffebord vittnade om, a t t vi nu of ter översti %ndiia f örsakelser närina oss den gamla goda tiden med alla de nyba ' kade) ' sjr ' sarierna j.
Efter ett kortare hiilsriingstal sjöngs uiii.
sont ' Vårt miiiiiskovardc och nied oinedel.
bar anknytning till slutorden höll klub, bens ordf. ett enkelt anförande, betonande vilrtcii av a t t arbetarkvinnorna trots mötande svarighcter taga sig t.id och tillfallen a t t slita sig från vardagslivcts spiselvfa och på våra och arbetarekommunens möten och genom press och litteratur söka tillägna sig vad som bristcr i insikter och mognad a t t ratt f ö r .valta det nya pund vi f a t t i och med var Pulla niedborgarrätt och a t t var och en inser sin plikt a t t efter basta förmåga giira sin in- sats i det demokratiska arbetet för cn sun- dare och rättvisare samhällsutveckling och fXr ett mänskligare och lyckligare.
framtids- släkte.
Sedan omväxling med sång, musik, dekla- mation, uppläsning och sist unisont Ungdoms- marschen tonat, avslöts mötet med .ett fyr- faldigt leve f ör Sölvesborgs kvinnoklubb och Ordf. dess f rarngiing.
andan utan hallit samman.
Det ä r de oför- sthmde kvinnorna, som f &amp; bara skuld-en för i t t inte klubbens medlemsantal a r större.
Klubben har nu börjat vaxa s &amp; smHtt; kvin- norna hava nu f % t t s t ö ~ r e intressen a t t be- vaka gch gemensamt ' arbeta för, och därför ir a t t hoppas.
a t t alla arbetarokvinnor sluta iig till de socialdemokratiska klubbar som %mas, lära sig inse vikten av sqnmanslut- iingen, lägga bort smitsktigheter och se först rv allt p &amp; a t t vart fram~tstriivande krönes ned fram:g %ng.
I) en; .som skriver detta, vill harmed göra ionnör f ö r de lryiiznor, som alltid vetat a t t Från Söderhamns sk ' iirgårds kvinno- rta kvar i arbetarrörelsen och dragit sitt &amp; r &amp; klybb.
; il1 staclren, s &amp; gott de kunnat.
Klubbcn avhöll möte med samkväm den 9 I d a Rosenqvist, juli, till vilket Ljnsne- och Alaklubbarna in- b judits.
.
Till behandlirzg förelåg bl.
a. fr8gan om huruvida biografen kan anses nyttig eller skadlig f ör barnen.
Under diskussionen f ramhölls a t t biografen i vissa fall .kan vara till skada för barnen, I &amp; hon avdder mannen att teckna försak- men att, om den användes i. sanzband med ing i D E FO REM A D E &amp; sitt eget eller skolundervisningen i ripplysningssyfte, exem- iiigge mak- &amp; liv.
premiebefrielse vid sjuk- pelvis genom förevisning av nejder och byg- lom och olycksfall m. fl.
fö ' rmaner.
der fran Sverges land, den db.
kunde verka ' till .mycket gagn för barnen.
Klubben sander gencm ref. en halsning till I.
.
kvinnoklubb.
a har icke på en längre tid låtit höra av sig i Morgonbris spalter, men klubben lever och arbetar, trots alla svarigheter den haft a t t dra.gas med de senaste %ren.
Det a r ju s&amp;, a t t aflnetareklassens kvinnor under krigsgren haft mer an nog a t t försöka f å något till hem och hushäll för sina sniilt tillmätta4 slantar.
Fa- miljebekymren, som i stort sett ' vila p &amp; henne, ha tagit all hennes tid och alla heipnes tan-, kar i ansprak och diirför har det sociala ar- betet skjutits å t sidan, men ända ha några fä a v dessa betrickta kvinnor med många uppoffringar lyckats hglla klubben samman, och o &amp; de ä n - icke lyckats utr$t.ta d g r a storverk, s &amp; a r det vackert a t t de inte glidit ' S to ckholrn. '
Styrelem.
I ioc,-deni, kvinnornas centralstvrelse.
Hälsingborgs socialdemokratiska Stookimolms sbdre kvinnoklubb eoc.-dem.)
avhhller ordinarie eammantrade 1:eta onsdagen i varje manad ki.
8 e. m. i lokalen 3 fr. Södra Folketrr Hne.
Ordf. fröken Arasta Svensson, Glrindsgatan 10, III, ' Kvinnan motarbetar 3itt eget basta kvinnolrlubbarna i lande t.
~tockholms Allin.
Kvirineklubbs s h g k ö ~.
Repetition torsdagar Id.
8 e. m. i Folkets Hus, rum J. Bestiillning.
mottager fröken L. Jaderlund, Allm.
tel. Kungsh.
20 54, Sundbyberg 3..
Föreningen foi.
~ e m b i t r l d e n i Stockholm avháller möte 1:sta och .3:dj torsdagen i varje miinad kl. 8,30 (utom juni, juli och aug.)
i Folkets Hus G-sal.
e .. m StyreZsers.
Apvika sot.-dem.
kvinnoklubb av- hiiller ordinarie mtfte 2:dra mClndagen i rniins den kl. 8 e. m.
B Folkets Hus ' C-sal.
, Styrelsen.
' Eskilstuna kvinnoklu bb avh8ller or- dinarie möten l.:sta mhdagen i varje miinad H.
3.30 e. m. i Folkets Hus, rum n:r 4.
Styretsera.
Spanga soc.=dem.
kwinnoklubb av hiller ordinarie möte försts torsdagen i varje m h k d kl. 8 e. m. i Folkets Hus.
Styrelsen.
Irdf.
: Fru Anna bterky, Barnhusg.
16, Vasastadens soc.-dem, kvinno- l t.
A.
T.
7290. "
har ordinarie möte 1:sta tisdagen i klubb, &lt;orresp.
sekr.: Fru Agda Ostlund, Upp- varje manad kl. 7 e. m. a lokalen Upplands- I; i1ids~atin-6i, 4 h .. A.
T, .Vaa,ta ' ~2.0 86. '
gatan 51, 1 tr. (Gustav Vasa-automaten).
Uppbörd och inskrivning varje; ' möte. '
' Styvelserc.
Bthlm etyrelee earnmantriider 2:a mandagen mhaden kl. 8 e. m.
A Bryggeriarb.-forb.
ixp.
; Barnhmgatan 14.
Ordt.
och korresp.
rn A .. Froeell, Upplandng.
47, 4 tr..
Allm.
.
....
.
el.
, 286 68.
Sthlms Allm.
kriipnoklulbb (eocrdem.)
, vhAller.
ordinarie m0t9 1:sta dindagen i arje m h a d kl. 8 s. m. Obs.
Lokal i D-anlen; Folkets Has.
BtgpeZwn. '
' Kooperativa försäkringsanstalter, [h- hu l - försäkra ': Er i F.
0 L K E.
T försäkringsbestånd: 43,250,000 kr.
försäkra fastigheter o. lösöre i SAMARB~TE Försakringsbestånd: 160,381,800 kr.
Vand Er till ombudet i orten eller vederbörande anstalt. '
Stockholm.
