# ID: svediakorp-per2455
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1919
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 11,374
# sentences: 698
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDNING FUR DEN.
% ' m ORURELSEN.
SOC jr- (M! &amp; arg.)
Utgiven av Socialdemokratiska ~viniornai Centralstyrelix.
.
.
1 II N:r8 ~ugusti. '
' -.
Prmumd * aHow # * ls: 1.
.
1: 80 pr helt ar, 90, öre pr halvt och 45 öra pr fjärdedels t.
~ösnummcr 15 bre.
.
Stockholm 19 19, A.-B.
Arbetames Tryckeri .- I I ' I Redaktör:.
~orgoiribris ' 0xpedition i FP ".
RUTH.
GUSTAFSQH.
SIGNE WESSMAN, A h.
Tel. 24436, .Upplandsgatan -.
85, 4 tr., Stockholm.
Brannkyrkagatan 27 St. Tel. Söder 74 94. v, ' 1919 Anhonscr a sista sidan pris 20 6rc pr mm.
I Oen internationella kvinnokonires- sen i Zurich. '
Några intryck och stamningar.
Av A n n a L e n a h E l g i t r ö m.
Det har icke vä.ckt mycken uppmadr.
samhet, meri det ar dock f ö r s t a gången i varldens hi,storia det inträffat, att kvinnor från landev i krig med varandra stamma möte för att avhandla de moderliga angelagen heter och kvinnliga livsvarden deras länder, anfallande som anfallna, beseg rade som segrare, i lika mått vanhelgat.
.
I Haag.
l915 mitt under brinllande krig skedde det första sammanträffan- det.
I Zuricli för nagon vecka sedan +öttses de åter - en brokig skara lcviii- nor från alla.
jordens länder - gul- brända, diinkdögda australiensislror med, två månaders resa bakom sig, po jk- alrtiga journalister ' från U.
S.
A., en mulattska tittande fram mellan skandi- naviskornas blonda huvuden, fran.- syskor med sina liksom ciselerade an- sikten, subtila dockor, vilka .trotsat hda sitt lands opinion, j a, * f angelset f ör att möta tyskorna på kongressen; frisk-.
hyade engelskor, .med utseende.
a v prästgårdsflickor, vilka sedan befunnos vara stiftarna av den lika stora som impopulära f örening, ' vilken under kri- get inderstött de manliga värneplikts vägrarna; ungerska folkkommissarier,, förande med s i g en fläkt av revolutio- nerna till kongre-en, suffragetter, leende och duvomilda; som jag utan un- dantag funnit " the militants " vara.
, ' ' ' ' Vi ' bara.
.
.
.
.
* d&amp;- mot &amp; set - Du telning som ur mörkret spirat!
OchTse med varma hjärtan .. nur-en strimma av hoppets sol.
Dina gyllne lockar kyssa. '
Då bata vi lättare den börda.
Som ödet nu på våra skuldror lagt ...
, (Ur ' B Illustrierte Zeitunga.)
.
- - - P - P - - - P -- P -- - p P - - - - p - 2 ' P - p - - MORGONBRIS ' anförda av den briljanta mrs S n o w- första kvinnan i Förenta staternas kon- regeringen.
Icke f örrän garantier gi- d e n, en gyllenblond engelsk skönhet gress, .vilken debuterade dar med att vits för demokratisk författning i alla direlit u r eil tavla a.v Reynolds.
M:en rösta mot kriget och blev sooialt boy- medlemstater kunde kvinnorna därför inaii skall höra denna tavla tala oc11 kottad för.
besväret.
Och där sitter ge sitt bifall ..
Då, folken vaknade upp.
lielines rykte som En.glaiicls engelskan mm D e s p a r d, veteranen och insågo i vilka bojor de själva snärjt man.
.
f örstår främsta socialistagitator.
.
Bredvid från många års röstriittsfälttåg - vad sig, skulle dc icke kunna saga, att.
inte henne soni klippt u r en politisk engelsk har inte hon fått erfara och utstå, miss- kvinnorna märkt fällan redan 1919. societetsroniaii sitter mrs P e t l e i c lr handlad av polisnian, bespottad av ' hela Det, ä r eii helt ánnan och mycket L a u w r e 11 c e s y d h d s l r t mörk, bro- England!
Men lågan lever i hennes säkrare ton, det marker man.
genast, kigt utstyrd, en stark personligh.et, Lilla vittrade, vita varelse, som lyser ge- över kvinnornas.
hänvändelse till rege- som sätter sitt märke på varje omgiv- nornskinlig av hennes ande, då hon med ringarna nu an den tryckande och.
vad- ning hon .kommer i.
De båda fraterni- sin tunga av eld sätter hela ' kongressen jande ännu i Haag.
Man m.arker, att se- sera alltid med tyskorna, L i d a G. u s- i brand.
.Men klarast bland dem alla dan dess ha m h g a av dem blivit fiill- t a v a H e y m a 11, tärd till en skiigga stralar dock J a n e A d d a m s uppe myndiga.
medborgare i sina länder.
av Imget, en doktor från Bïeslau med på estraden, varifrån liennes ansikte Men oclrsa att bakom dem ligger ' vicl ett ansikte som kunde passa.
till modell behärskar salen - en Mater Dolorosas det här laget långa å r av 1iård.a erfn- för en symljolislr bild av deil marterade ansikte, så sorgset starkt och milt, att renlieter, vilka härdat dem, gjort dem mänskligheten, så askgrått.
och skiil- man haapen undrar: Det ar d &amp; möjligt 6.tåligare med förtvivlans otåligh.et, v-de av him.slra minnen äradet.
Meii att e.n människa kan bli ett helgon.
deras fordringar djärvare, deras livssyn bland de bijjda kvinnorna av proTetax- Ty det a r hon, " E11111 Houses " skapa- djupare och mera helgjuten: typ kring centralmakternas bord l.yser rinna, ' före kriget Amerikas mest popu- spontana moderskänslor ha kränkts s5 åtminstone ett friskt ungt ansikte.
Det] .ära kvinna, nu hånad t. o. m. av de fat- ofta och för .varje gång allt djupare, tillhör dock n %got så vördnadsbjudande tige hon givit hela sitt liv.
tills de från det personliga livsområdet som en understatsse1; reterare .i dm.
Sannerligen sådana kvinnor ha betalt tvingats i relation med allt vidare om- Bayerska repubilken.
Men ho11 ar sin ratt att bli tagna på allvar, aven råden, tills ansvarskänslan mot de när: blott 25 år, G e r t r u d B e e r, ett om de hoppas.
Deras hopp a r luttrat i mastes liv kommit att omfatta ockss politiskt underbarn, tränad av A n i t a en eld som skiille fijrbraiiiia de flestas livet överh~ivud och.
kärieken till bar- A u s p u r g, vars vita få-gelhuvud ' med mod.
net, alla barn.
öriiprofilen synes över hela salen.
Hon M.en det behövs också en sådan fast ' För flertalet av de.
kvinnor m-an rå- l e r å t något hennes granne säger henne grund.
- Var morgon fyllas tidningarna kade p % Irongressen var kvinna och -- en amerikansk revolutionär- ä r det, av nya codiciller till våldsfreden, kom- pacifist, moder och socialist ett och det- C: r y s t a l F ii l l e r kallas hon, men n a nya jobsposter till kongressen om samma.
När man lyssnade till deras det a r ett falskt namn hon måst använ- arresteringar i dess närmaste Irrets -- idéer .om lika cha.ns för alla barn att da för att kunna f å pass till kongres- de sto- protestmöten " Fight The börja livet med, kände man iblaiid rent sen.
Ron a r.
dess " pet ", med sitt Famine Council " anordnat i London ha av till.varon av en n y specifikt kvinnlig djärva, gulbruna, unga le joninnehuvud, icke f örblivit ostraffade.
1.ivssyn.
genoms~aiide hela kvinnans omgivet.
av dekorativ romantiks g1ori.a.
personlighet, med sin f ordr an på plikt- är omöjligt att glömma verklig- Det Inför denna grupp f aller det.
en i uppfvllelse mot allt svagt oCl1 spiraride.
ögonen, hur mycket mera dampa.de, heten, som väntar utanför, glömma att Man fick en rent mystisk känsla av att den församling som sitter här bland slitna, åldrade och skeptiska de mittel- de värden, som så länge väntat p % till ... europeiska kvinnorna verka bredvid de blommorna " fienderna " oupphörligt räxkligt brinnande kvinnohjärtan, nu skänkte varandra, ä r en skara strids- a.merilranska och även de sparade engel- kamrater, samlade för att varma sig äntligen började taga form i tiden ska lrvinnorna.
till deil .långa, hårda ka&amp;, som stun- Inga nya varden., nej, de gamla eviga: E t t s&amp;dant spelande liv det ä r över dar.
Kärleken, Försoningen, Uppof f ringen., deras hörn, äventyrslystnaden, deil Därav kongressens lödiga.
stamning, Läran om att ~ ä i i d a den andra kinden glada optimismen riktigt lyser om alla den helhjärtenhet som präglade den.
till, att utgiva sig sjalv.
pojkflickorna dar, jour~~alister, juris- Förlraste~sedomen över ententens freds- .Det har ju i alla tider varit kvinnans ter, globetrotters, som slentra fr %n den villkor var lika enhällig från alla håll, pri+egium.
men allt för ofta har hon ena världsdelen till den andra p. agita- j a, skarpast från dess.
eget.
" Det a r offrat sia å t falska gudar.
inlärda var- tioilsturnéer och impopulära kongres- inte E r @ am, det ä r VW ', sade engel- den, vidskeuelse.
och f ördom, konven- ser, med ett leende utmanande d o all- skorna, då de framlade sin skarpa-pro- tionel1.a ideal.
Det ar ' på tiden, att hen- nlanna meningen, i sitt absoluta ratt- test mot hunge~bfockaden.
nes offer far en bättre insats.
en som fardighetskrav och sin lika absoluta Lika eiihalligt fördömande ~7ar i det bapa h o n kan ge.
Det ' är.
på tiden hon ' respel~tlöshet inför allt vilket inte fyl- närmaste .lcrit; ilren.
mot Nationernas visar.
att hon menar n å g o t med.
all ler det.
Förbund.
Kvinnorna ha en viss rätt sin h ängjvenh et.
Fast, kännei.
man när&amp;tare efter, fin- att yttra sic om det.
Det var de som ' ?Om alla Tyskl.lands kvinnor gått ut nes den aizdaiz över.
hela koiigresseii, redan 191 5 i Haag formulerade begrep- nli, ~ = a t o r i i ~ a rotes st mot kriget i aug.
även över.
dess mest tryckta och av pet, och di % miss Addams visade Vilson 1.014 och sagt: Skjut ner oss.
vi l.äsmi7a blodiga niiiinen hemsökta m.edlemm.ar.
resol.iltioneii.
dKrifr$in, f örklarade han.
icke i-it våra söner!
då, sku3ié kriget, Man har i alla fall en lriinsla av akt sig h.öpel.i~en .intresserad och impone- icke blivit ar ".
s d - Frida Perleii (som har-är det de obrukade som komma nied rad av den!
.
.
re~oliitinn m befriade u r Gaiserns f5.n - ännu f öga använda krafter, längtans- Kviriiiornsis !~uvudin~ ?aiidniizcr mot d a e l.
" Tcke ens den meimsiska milj- fullt initiativ, en tro som försatter berg, den forni Förbundet nu tagit ar, abt t.ärstat.en.
ski ?ll e vå.aat skiiita n ed d 1 2 Och h d %, a r.
det icke o r f a s e n- det %r en trust av autoklriatiska r e g e- dess^.
modmr .. om de visat att de m e- h e t e. n s mod och hopp.
Man behöver r i n .g a r, icke ett f örbiind av .. fria n ~.
d e ~.
l I v a r. "
bara kasta en Mick u t i salen för att £ o l lr.
Det bygger i själva verket eii Det ä.
~ detta oblidkeliaa Nej mot, överallt möt a ansikten av livinnor, vars fästning av reaktion lrring folken.
Ty våldet fran kvi.nnornas lanaar, denna namn äro som lika m&amp;nga triumfsigna- att göra iippro~: mot en regeri11g.ant.i.n- deras m.odiga föresats att värna .om dc ler, för systrarna jorden nuit återkal- gen genom allmänna val eller ~evo1.u; liv de givit och därmed h a plikter mot.
lande minnet av dyrköpta segrar över tion, ä-r en barnl.elr mot att göra ixpnroii som världen ännu vzntar nå.
Nei till fördomar och grymhet.
Även de naiva mot en hel triast av rege~ingar.
' Ocl,i vRldet staterna mellan.
Nej till all amerikanskorna ha i sitt hemland ofta det bleve f öliden av Ligans nuvaraiids h i 4 n å t kriaet, om s % ock som barm- uträttat ting, som komma en att basila.
I sammansattning.
Alla de andra récre- hartiahetssyster.
Nej till vgldet i klass-.
Den eleganta societetsdamen darborta ringarna slrul1.c genast ' kunna inslrrida kainn en.
t .. el.
- det ä r miss R a u i n, den och undertrycka upproret mot d.en epa Att det ä r fr %n individ.erna v a r e n- eras.
. '
.
.
.
.
.
, ' e,;
MORGONBRIS ' ___ d a e n det måste komma, annars hjal- att tjänstgöra som folbskoleinspektörer i Norr.
per intet snart förfuskat Nationernas bottens lan.
Länsstyrelsen i Skara har inte Förbund, det veta och kanna vi ju alla funnit, att.
författningarna lägga hinder j i v %rt samvetes grund.
Nå val, ' s % viigeniför att en kvinna skall kunna utnam Iias till .f olkslroleinspelrtör, därest hon dartill kom med d %!
S &amp; ljöd parollen i kongressens högtid.
ruises kvalificerad: f ramstallningen ' bör dar- ligaste stund.
E n f örseiiad fransk dele.
ftir inte föranleda någon särskild ätgard.
Länsstyrelsen i Stockholms län avstyrker gat - från de inraderade provinserna - hade anlänt och halsade i sitt första ganska snävt med hänvisning till att kvin- anförande sina .systrar tyskorna, å var: nan ej besitter.
' nöjaktii kompetens fram- fCir allt inte d % det galler att bedöma bygg- a n vagnar Lido ~ u s t a v a ~ e ~ m svarade, djupt rörd, tackande fransyskorna f ÖI iiiulsf rågor.
I Malmö har d&amp;.
sist berörda deras ädelmod.
Men mitt bland applå- moriientet också.
f ramkallat någon tvelran, derna sprang amerikanskan Troff esson men på det hel?
synes länsstyrelsen på denna Emily.Bolch upp p &amp; estraden.
Hon stod ort, liksom konungens befallningshavande j dar en blek, torr spinstertyp i glasögDr; 1~r:i.stianstai Kalmar, Gävle; östersund och och snusbrun klädning, men av impone- ~ m e å avge ett f ör f olkskollararifinef örbun- rande syn i alla f all, d % man ' tänkte pi dt5t.s strävanden gynnsamt votum.
Sii gör de off er hon givit fredssaken, förf öljel- ock ~tockholrns f olkskoledirektion.
sen mot henne, som slutade med at1 I en del, av skrivelserna finnas anmarknin- man berövade henne hennes prof essors.
gc~r av ett visst psykologiskt intresse, Laiis- stol.
Hon sträckte upp sin hand och styrelsen i Jönköping erinrar om att J) lrviP- svor att agna hela sitt liv å t fredens naii har lättare.
att erkänna ledareskapet hos sak.
Och d å vi reste oss och svurc ep duglig man, an man hos en kvinna, hon samma ed, kände vi att den verkligen må vara an så skickligJ '.
I Uppsala ock, existerade nu .och att vi svuro ' den tro- Visby Gnser man, att frågan ' bör behandlas hetsed - den nya Internationalen - i samband m e d en ' grundlig utredning ang8en- Mödrarnas.
dc!
&amp; vinn&amp;ns lilrstallighet med mannen if råga orn all statstjänst, denna speciella sak kan e j anseg vara särskilt brådskande.
-. '
) j, Kvinnl g i a folkskoleinspektlrer?
.
av en till regeringen inlam- nad framställning av centralstyrelsen f ör Sverges f olkskollärarinnef örbund, dar.
det yrkas på att ' aveii kvinnor må kunna utses till folk~koleinspektörer~ har skolöverstprelsen fått i uppdrag att .verkstalla en utredning angkende denna f ranistallni,ng.
överstyrelsen liar infordrat yttranden i fragan från rikets samtliga länsstyrelser och domkapitlet: jämte Stockholms stads folkslroledirektion, och alla dessa utlåtanden ha nu inkoniinit.
.
De nu tillgangliga handlingarna ge en gan- ska belysanqe bild av de åsikter i frägan, som i allrnäihet hysas ute i landet, särskilt bland de manliga f olkskoleinspektörerna, vilkas nieningsuttalanden till stor del legat till grund för myndigheternas skrivelser.
~usten att slappa kvinnan in på det nya verlrsamhetsområdet ar på sina häll ganska ringa.
Man tror inte, att hon skall st5 ut ined de fysiska ansträngningar) som särskilt folkskoleinspektörernas tjänsteresor kriiva och man tviilar på hennes skicklighet att leda förhandlingar och över huvud utöva chef- Med anledning Hasmodrarnas riksfor bunt.
Denna nya organisation bildades som belraiit vid en konferens av hus- mcdersf öreningar i.
Stockholm f ör nagon- inånad sedan.
Morgonbris har i sitt julinummer refererat konferen- sens förhandlingar och detta blir en- dast.
några anspr %kslösa erinringar.
Hi~smödrariias rilcsf örbund bildades under stora f örhoppningar om sin val- signelsebringande.
verksamhet f ör de svenska hem.meii.
Man drog växlar på framtiden och räknade på ett ganska obefintligt intresse.
Det &amp; terst %r att se resiiltateii.
Om det nya förbundet Iran li&amp;lla sig inom ramen av sitt ilaniii, de svenska ii u s m ö d r a r 11 a s riksförbund, och arbeta för de rent pra:ktislia frå- gar, som f ördes f ram under konf eren- sen av flera ombud,-då blir dess verk- samhet helt säkert av stor betydelse Eölr husmödrar och hem.
skap öyer manliga befattningshavare.
Meii sv %rt och ömtZi1ig.t blir detta &amp; len aven dar man avstyrker, sker det ' ofta arbete.
' Hem och hushil1 och husmors nied erkännande av kvinnaqs kompetens i arbete a r så individuellt, som val ar, 1 vissa avseenden.
Linköpings domkzlpitel gär och just däruti ligger svårigheterna si % liingt, att det jJej hyser nägra tvivel om at.t f &amp; en gemei1sa.m samverkan.
Och kvinn ' ans behörighet till if rågavaran.de be- s % finnes det n %got som vi lrunna kalla fattiiingarJJ, hindret ar bara hennes lrropps- iiet " stolta arbetarhemmet ".
krafter, eller rättare bristen p &amp; siidana.
Upp- Just därför tror jag inte p &amp; nZigon sala domkapitel tror, att hon skulle göra Eramgång för de hemlronsulenter, som nytta i många fall, men vill ej tillstyrka n %- skala anstäallas .av riksförbundet.
Och got niedgivande, och gtminstone vad jag fick detta bekräftat på denna kon- dct sistnämnda angar, tyckas alla domhapi- ferens, av fyra iinga kvinnor, som äro te1 vara ense.
mstallda konsulenter och som inte Bland länsstyrelserna finns det en minori- kunde börja sin verksamhet, emedan tct, soni.
inte ställer sig avvisande och som iiur var som en ogenomtränglig mur inte torde sakna betydelse för fragans av- från de hem och de husmö-ar de görancle.
Konungens bef allningshavande 3kulle arbeta för.
Inte .ens utlysta de- liiiigst i norr och längst i .söder ha i allman- monstratio ?ier och föredrag blevo be- hot ' intet att invända mot.
förslaget: i ~ u l &amp; sökta.
tror m a n dock inte, att kvinnor skola passa Nu har c1ett.a sin förklari-ng uti att ' t _ ....
-.
3 - under krigsåren har skrivits och talats så mycket om mat, dyrtid och spar- samhet så det många gånger varit rent olidligt.
Men det allvarliga ä r att på de håll, dar man synes taga det " h-s- liga intresset ' ' på entreprenad, det ten- derar till.
att detta intresse drages ned till rena flirten, till koketteri.
Det a r modernt, det a r fint och framför- allt kvinnligt att på stora skyltar tala om sin huslighet: Helst med reklam i pressen.
Och maniien bli så förtjusta.
" Det var säkert i denna medvetna sjalvkansla, som det nya f.örbundet bildades, inte endast med stora för-.
.
hoppningar på sig själv utan också med stora anspråk .. Förbundet bilda- des, stadgar antogos och styrelse val- des under uttalande, att denna sty- relse i admii~istrationsstat behövde 30,000 kr.
om året utan att det f a t - t a d e s n å g o t s o m h e l s t be- s l u t o m k o n t i n g e p t e r.
Det har förut i sammanhang med denna orgai~isatioii talats om ett statsanslag å 30,000 ki.
om året.
Frågan a r nu om det a r klokt och ratt att å t en nybildad organisation, som endast givit löften, giva en sta- tens hjälp omedelbart?
Det vore val riktigast, att nar förbundet efter ett eller två års arbete kan visa på resul- taten och nyttan av sin ver ' lrsamhet, det då kan rakna på statsunderstöd.
Men det finnes ju ïelatioiier.
Kung- liga socialstyrelsen a r varmt intresse- rad och har ' bl.
a. med 3,000 kr.
bidra- git till konferensen, samt skall med en Ledamot vara representerad i förbunds- styrelsen.
Denna h u s m o d r a r il a s för- bunds styrelse slrulle också, enligt ' förslag i. bakfickan ", som det sades vara -- ett centrum f ör alla kviiiiiof rå- gor.
Till denna styrelse skulle från regeringen, riksdagen, socialstyrelsen x11 andra myndigheter remitteras alla frågor, som berörde kvinnorna eller sociala fragor i allmänhet.
Efter behandlingen i ' styrelsen slrulle Er3,gorna med sitt ' saklruiiniga " ut- låtande gå ti1lbak.a.
Det var anspråks- - fullt så det förslår.
En nybildad orga- nisation, vars flesta medlemmar aldrig.
lagt t v å s t r h i kors för de sociala frå- gorna, dess styrelse skulle bli nagon sorts förmyndare för de svenska lrvin- norna.
Fredrika-Bremer-förbundet, som ge- lom sin m %ng %riga verksamhet förbe-.
rett; fört fra.m till förslag och givit råd i många stora frågor, det slrulle vara ur riikiiiiig~n.
Våra, egna styrel- ser och organisationer, som oclrså i.
krtioiiden, genom kongresser, otaliga nöten och f öreningsarbef e ved &amp; f ör; ociala ffZigor och f6r rena arbetarfra-.
; or slrulle också vara borta.
D ' är blev oclrsii opposition mot detta $slag, som till slut togs tillbaka.
Men iet ar anledning ' nog, fast det endast, lev ett förslag, att .vi socialdern.plcra- iiska lrvinnor noga öch uppmarksamt.
iölja.
detta nya förbunds.
v.er@sa.nihet.
.
R u t h G u.
s t a f s o i i. '
' ' ', ' ',
.
MORGONBRIS lade man desto mera om kvinnornas bristan- de kompetens och de vador, som deras verk- samhet utom hemmet medförde ur hälso- och social synpunkt.
Det kan e j hefler förnekas, därom äro alla initierade ense, a t t vissa ar.
betsfalt varit mycket ödesdigra.
Olyclrs- och sjukdomsstatistiken visar, a t t kvinnorna En medarbetare i en liuvudstac~stid- inom vissa yrken, exempelvis den kemiska in- dustrin, transportväsendet) .träindustrin ning har vid.
ett besök i Tyskland sant o. s. v., endast härdat ut en kortare tid.
sin tidning en skildring, som ' sakerli- De arbetslösas antal ä r emellertid av- gen ar av stort intresse aven för Mor- skräckande stort.
.
Enbart i Berlin uppgick gonbris läsare, varför vi härmed återge det under senaste rapportmånaden till 70,000 kvinnor.
De stora kommunala arbetsf ör.med- en del av densamma: lingsanstalterna äro dagarna i ända över- " Arbetslösheten bland de tyska kviiino&amp;a fyllda av arbetssökande .. Av de 3,000 ' sysslo- a r alltsedan vapenstilleståndet arnycket stor.
lösa.
metallarbeterskorna kunde dock under Under kriget hade deras yrkesmässiga verk- maj månad endast 500 ' erhålla sysselsättning.
samhet å r från %r stegrats för a t t n8 sin Största efterfrågan gällde vana sömmersQor.
kulmen i fjol, varefter de plötsligt åter med Under nämnda månad hade också en del ta- ens slungades ut ur arbetssalarna för a t t be- git plats som .lantarbeterskor, lockade av reda plats för de hemvändande mannen.
den större jillgången på livsmedel ute på Vapenstilleständet kom; så plötsligt, a.tt det landsbygden.
På det hela taget äro dock de, .som en kastade alla de förslag, som uppgjorts för ett planmässigt överförande av kvinnornas gång bosatt sig i staden, .mycket ohågade krigsarbete till fredsarbete, över anda,.
Ar- a t t lämna den, även om utkomstmöjligheterna Krigsänkor med betsgivarna vor0 enligt lag tvungna a t t j annorstädes äro större.
första hand ' sysselsatta soldater; kvinnorna barn ha också svårt a t t söka arbete på an- vrakades därför över lag.
Endast krigsan.
nat håll, likaså andra kvinnor med anhöriga kor kunde i viss utsträckning påräkna ett a t t försörja.
För a t t hindra, för stark an- bättre öde.
Metallindustrin hade sysselsatt, hopning av arbetslösa i rikshuvudstaden har: en ny lag kommit till, enligt vilken alla, massor av kvinnor och betalat dem bra.
DE flesta av dessa tusenden kastades nu plöts.
som icke före kriget voro ' sysselsatta i Ber- ligt u t på gatan med mycket små möjlighe, lin, måste återvanila dit varifrån de kommit, ter a t t kunna skaffa sig annat arbete inoni L Denna förordning har dock vid sidan av " den närmaste framtiden.
E t t .stort anta: L sina goda verkningar åstadkommit en del kunde visserligen p %rakna a t t &amp; ter bli f ö r trassel för arbetsgivarna, som härigenom ofta sörjda av sina man,.
men massor vor0 hanvi äro tvungna a t t avskeda sina dugligaste ar * sade till sig själva.
Inom arpmunitionsindu 1betar.e.
De arbetslösa kvinnorna åtnjuta ett arbets strin fingo de kvinnliga arbetarna exempel, vis stanna:.
kvar .ett par veckor, delvis mei L löshetsunderstöd av mk 3: 50 pr dag, vilkel halv tjänstgöring, men härefter måste dt?
inte räcker långt under den rådande svåra l8 $r måste f öi or.
lämna fältet å t männen.
Detsamma val r dyrtiden.
~ ~ b e c e r s k under förhållandet på andra håll.
Men soni man a t t erhålla detta bidrag gå i fortsättnings nens fackförbund inte ser detta inträag fråx 1 skola, en säkerligen synnerligen valbetankl kvinnornas sida med blida ögon, kan mar l f örordning.
Nationaler Frauendienst, er vänta a t t deras verksamhet har blir ganska organisation av alla sociala och yrkessam kortvarig.
I detta sammanhang bör n.ampas, manslutningar inom kvinnovarlden, har ocksl.
a t t kvinnorna övedag m6tt starkt motstånd inrättat avgiftsfria kurser f ör unga flick02 från de manliga kollegernas sida vid sitt in- i sömnad, skrivning och en del andrq skol träde på arbetsmarknaden.
Dar ma.n inte amien.
Det finns vidare rådf rågningsställer talade om hur betänkligt d e t, vore a t t låta f ör kvinnliga arbetssökande, ' dar erf arné kvinnlig a ~ b e t s k r a f t pressa ned lönemq or- I och bildade kvinnor söka utforska var ocl Svalt och arbetslöshet för Tysklands kvinnor. '
I ' ' m 3 speciella fallenhet, för olika yrken och för övrigt på ett rent personligt satt stå de.
sökande till råds och hjälp.
Det saknas emellertid nödhjälpsarbeten f ö r lrvinnorna, medan det.
i börjaa a v k r i g e t.
fanns uppsjö på sådana.
De som nu finnas kro nästan uteslutande ' avsedda för man.
Denna brist, som vacker mycket bekymmer .noni ledande ' kvinnokretsar, är des to betänk- ligare, som man väntar ännu större arbets- löshet.
sedan de 800,000 kringsfångarna vant tillbaka.
Den tilltagande brottsligheten och prostitutionen talar härvidlag sitt tydliga språk.
, Under kriget hö110 kvinnorna ihop maskineriet.
Industrin var i gång, jordbruket drevs, kommunikationerna fortsatte, allt med kvinnliga arbetare och tjänsteman i stort flertal.
=n- norna ' arbetade plikttroget och sam- vetsgrant medan mannen voro vid fron- terna.
De hö110 ihop hemmen och för- sörjde familjerna, de genomledo per- sonliga sorger och lidanden, krigets olyckor och förtvivlan.
Nu lönas de m e d - s v a l t och a r b e t s l ö s h e t.
Det, blir svåra tider för de .arbetande kvinnorna i Tyskland och motsattnin- garna mell.an man och kvinnor inom in- dustrin bli med all sannolikhet många ganger hårda.
Det skall bli intressant och .larorikt att följa hur man dock söker att lösa dessa frågor.
Man ta- lar redan om en särlagstiftning för kvinnor i sammanhang med andra fr %- gor.
om arbetareskydd.
Ingenting kan vara mer orätt och olyckligt an att bygga en lagstiftning på erfarenhet från ett land som Tysk- land och under en tid, d % kvinnorna ar- betade under så onormala f örhållan- den, som de ' nna fruktansvärda svalt ch den psykiska press som.
kriget medförde.
, Historik Over kvinnornas rösträttsfrAga.
Ur Carl ~indhagens motion till 1919 dvs riksdag.
.
Då nu alla kvinnors medborgarrätt nombrott skall £å betyda tillkomsten som sagt först, men nu komma vi ändå blivit en verklighet i det kommunala av e t t nytt själsligt inneh&amp;ll.
Sedan sist.
bland alla grannar.
Finland, arbetet och snart även bryter in över f ormaldemokratin, liktydig med all- Norge, Danmark, Ryssland, - England, det.
politiska livet, f örnimmes dock män och lika rösträtt, snart lagt sista Tyskland, alla ha de gått förbi oss.
ingenstädes inom partiväsendet någon handen vid sitt verk, skynda salrerli- Men då svenskarna nu icke bl.evo de eftertanke, vad detta djupare sett kan gen partisystemen att med s i g inför- första, så kanske det ar en utmärkelse betyda, eller någon längtan att göra liva kviiinorna.
De senare komma i £ör dem i alla fall, att åtminstone bliva något vackert av detsamma.
Vid de allmänhet att rösta med sina män de sista.
Under det partierna Yagga ski~ldeil senaste valeri till stadsfullmäktige och eller i åtskilliga fall mannen med sina landsting lockade högerns ledare med kvinnor.
l ' de, nya väljarnas händer på varandra, Iran det hava sitt intresse de viilgarningar, som partiet hitintills stickes automatiskt en valsedel, med erinra om, att skulden lig.ger hos dem givit lwinnorna och f ortf arande tankte vars tillkomst de.
ha föga att skaffa.
al.lesammans.
De tre stora partierna bestå dem: Liberaler ocli socialde- Detta ar allt.
Inga nya omvalvnhgar ha var för sig i sin besökelses stund mokrater manade enträget kvinnorna i tidsandan och sinnena, ingen realde- försummat tillfallet ocli vållat, att den svenska statskonsten nu kommer efter att rösta med dem under erinraii, att mokratii Till detta kommer, att ingen ' ara alla de andras såsom en trasa utan vänsterpartierna ensamma verkat f ör lrvinnans politiska rösträtt.
Detta var vilar ens över själva tillblivelsen av egen intelligens.
Man skulle kunnat tro, att åtmiii.
allt.
ökade tillfällen på den politiska de sveiiska kvinnornas politiska frigö- marknaden att kunna köpa sjalar i ut- relse.
Vi började först bland Europas stone denna sak icke behövt bli någon byte mot ' snöda löften.
Auktionslrloc- folk med ett visst undantag allenast partifråga, da ju kvinnor finnas i a.lla kan går .och luften korsas av bedyran- f ör England.
De svenska lrvinnoorga- partier och saken rör dem tämlige12 den, .att.
" min, partivara är bast och i nisationerna voro.
ett f öredöme, till vil- lika.
Så var ock en tid gansl~a myc- kel; man blickade med förväntan, att ket förhållandet.
Men .. politiken har bruket billigast ' '.
s kulle bliva pioniarer i strävandet på ' grund av sin brist på idéer och sin Det gives nog icke stora förhoppnin- garj ' att den ge- för rösträttens erövring.
.
ITi började begarelse att satta ' ett partis framgång ' '. '
.
,.
.
.
.
.
.
MORGONBRIS, Den avgående redaktören.
Klubbkamrater, som.
.läst och följt m-ed tidningen, ha säkerligen lart sig vardera icke endast redigeringen av vår tidning, utan aven eller ännu mer £IX Olssons egen personliga insats.
Vad market J. S.-O-n skrivit har alltid lanmat behållning, antingen det givits form av en ledare, en dikt eller en recension: Det har varit under en tid av hopp- löshet och för tidningen ekonomiskt svåra år, som fru Olsson haft att ar- beta, och vi kunna ej annat an önska, att.
det varit mö,jligt för fru Olsson att stanna vid tidningen nu; då kvinnorna vunnit sin stora seger och möjligen större och tacksammare uppgifter vänta.
an agitationens.
Nen detta a r icke avsett att vara n.ågonslutuppgörelse med Julia Ström- Olsson.
J. S.-O-n har Camligen lovat att sa långt hennes tid tillåter f ortf a- rande medarbeta i Morgonbris och hennes inlägg.
skola al1ti.d vara val- komna.
.
Centralstyrelsen har med dessa rader velat uttala ett varmt tack til1,Morgon- bris avgående redaktör för allt hon givit och velat giva av personlig upp- fattning och intresse i den svilra upp- giften att söka tillgodose de vitt skilda ansprilk, som stallas på en tidning med.
Morgonbris begränsade utrymme, och vi tacka på förhand för det ovan åbe- ropade löftet att f ortf arande f å rakna p % J. S.-O-ns medarbetareskap i tid- ningen.
- ' Den nytillträdande redaktoren. '
JULIA STROM-OLSSON.
Morgonbris redaktion övergår med detta nummer i nya händer.
Vår .hit- tills varande redaktör Julia Ström- Olsson drar sig .nu tillbaka från redak- törsposteri.
Fru Olsson åtog sig arbetet med redaktionen f örst delvis samman med Anna Lindhagen, men tog vid senaste kongress hand om tidningens redaktion helt och hallet.
Då nu fru Olsson på grund av bris- tande tid lämnar tidningen, äro vi over.
tg.ga.de att detta budskap tfi tidnin- gens lasarinnor närmast ' kommer att vacka förstämning.
-, framför manniskornas valf aid lyckats .ruinera situationen f ör de svenska kvinnorna.
Snålheten i politisk vid- synthet har aven har bedragit vishe ten.
Det kan synas likgiltigt att nu-.ater- kalla i minnet den snö, som föll i fjol.
Detta har emellertid sin betydelse så- som exempel, huru det nuvarandr idealradda systemet verkar.
Mången kan taga lärdom därav för framtiden, och en återblick på försummelserna borde göra sitt till för att vacka någon benägenhet att försona desamma.
.
.
tionsutskottet stödde sitt avslag för- nämligast på att från kvinnorna ej förnummits n %gon önskan efter röst- s natt, fyra reservanter yrka.de bifall till valrätten, men skuro bort valbarheten, vari motionären f örenade sig, och kam- maren avslog motionen med 53 röster mot 44, vilka senare avgåvos för reser- vationen.
Sedan låg fr8.ga.n nere många och Långa ar.
Under denna tid förmörka- des alltmer den politiska horisonten av reaktionära strömningar, framkallade av ekonomiska konjunkturer.
Ett nytt lantmai~iiaparti bildades till sist såsom representant för det nya i tiden och slutligen skedde en sammanslagning År 1884 kom Fredrik Borgs ' motion såsom en enstaka företeelse utan sam- band med annan på dagordningen d8 Stående förf aftningsreform.
Den be- garde omedelbart genomförande av röstriitt och valbarhet för kvinnor pa de viillror, som vore stadgade för män.
Dessa villkor, tillamp ade på kvinnor- na, skulle d % i vida större utsträckning an f ör m ' än utestängt kvinnor och nästan alla de gifta från rösträtt.
Ett visst frisinne och uppskattande av ideella värden gjorde sig då gallan- de aven inom politiken, som beharska- des av gamla.
lantmannapartiet.
Mo- av båda partierna under det nya par.
tiets segrande ledning.
.
.
Under dessa f örhållanden blev er röstrattsreform, såsom den enda iitvas gen ur reaktionen, mer an förut ak- tuell.
De demokratiska st ra vand en^ %terkommo oavlåtligt till denna sak I följd ' därav och under intryck jam, val av den allmänna rösträttens land, vinningar i andra länder blev saker till sist föremål aven för regeringens låt vara ovilliga, uppmärksamhet 13östrattens utsträckning även til ' kvinnor kunde * $arvid icke undgå a t RUTH GUSTAFSON.
P % anmodan av Centralstyrelsen i11-; rader nu Ruth Gustafson som redak-; ör ' f ör Morgonbris.
Ruth Qutsafson har förut under perioden 1908-1910 redigerat Morgoil- sris, a r dessutom kand av kvinnorna- .andet över genom sin verksamhet som ~gitator för socialdemokratiska kvinno-: ör elsen.
Att fylla platsen som redaktör för en ~ocialdemokratisk kvinnotidning hör iust icke till de enklare uppgifterna.
Det kraver, utom det varma intresset, iom ju måste vara det barartde i allt irårt arbete inom rörelsen, dessutom bl.
a. kännedom och en klar uppfatt- - ung av de förhållanden, varunder ar- 3etareklassens kvinnor leva och arbeta.
Vi tro emellertid, att fru G. äger goda .. f örutsiittningar f ör att lösa upp- giften till belåtenhet.
Betingelserna härför äro de basta, aven från den syn- punkten sett, att tidningen nu ar viil inarbetad bland kvinnorna och uppla- gan i standig och stark stigning.
Cen- tralstyrelsen hoppas darf ör, att Mor- gonbris läsarinnor och kvinnoklubbar- na under den nya regimen framdeles matte sluta upp och arbeta för v %r tid- nings framgang som den viktiga ' ' sam- lingspunkt den utgör för de socialdemo-.
kratiska kvinnorna.
Den kvinnorörelse, som samtidigt verkade i landet, hade i de konstitutio- nella frågorna narmast inriktat sig på den gifta kvinnans frigörelse från man- nens mälsmanskap och f örbattringar av hennes rättsställning i övrigt.
Många ansiigo, att denna sak maste lösas f öre rösträttskravet.
Annars äventyrades, befarade man, att den gifta ej komme med i reformen och ar till kom.
detta var ej tilltalande.
som sagt den vanliga skyggheten för en fråga, som ej påtagliglienktrangt i det allmänna medvetandet och såle- des av den genomsnittliga opinionen vägande av sympatier, vilka visserli- bidrogo &amp; ven att rikta mångens tanka] inregistrerades bland utopierna.
(Forts.) gen ej heller behovde grumlas av nå- ' p &amp; saken.
Någon avsevärd anslutning gon farhåga för densamma.
Konstitu-; vann den dock ej. '
. '
J ' -
.
t ' MORGONBRIS De svenska arbetarnas I dagarna har i partipressen utfair- dats ett ' upprop för insam1in.g till ett fredsmoi~ument, undertecknat av re- presentanter för bada partierna inom arbetarerörelsen, bl.
a.
~ j a l m a r Bran- ting, Olof Aschberg, Kata Dalström, Per Albin Hansson, Zeta Höglun.d, Fredrik Ström m. fl.
I uppropet anföras följande samlaii- de och beaktansvärda synpunkter: Världskriget synes vara slut, och i all för, öclelsen har det å t oss efterlämnat sin friik.
tansvärda påminnelse om krigets förskräck.
lighet, liksom det förnyat ocli starkt vål strävan efter den f olkf örbrödring, -.
där f reden kan hava varaktighet.
Även vi svenskar, s.om stått utanför, ara fyllga av de cljupaste iztryck ' från krigets .världstragik.
Vi undertecknade tro, att många med oss kanna ett behov av a t t giva ett varaktigt uttryck för dessa kans1,or ge- nom a t t söka f å till stånd ett offentligt nio-.
nument som symbol ' för viljan till folkfred och folkförbrödring.
.
Men vi tro averi, a t t en sådan allmän sym- bol f å r mera liv och verklighetsmakt, om till densamma knytes &amp; n erinran om ett par av de man, vilka.
' var pa sin sicla om jatte- kampens.
rågång gjort.
en historisk garning för den arbetareklassens fred, som skall komma.
.Krigets furier valde värdigt.
sitt första, stora offer, J e a n J a u r i?
s, den m.an, vil- kens starkt pulserande liv, vilkens strålande sjal, och överrika hjärta inneb ' ar en så mak- tig förhoppning för fredens sak.
Vi vilja icke har förnya smartan av hans dödsminne genom a t t vanda oss mot den dubbelt ' blinda nationalism, som först bragte honom om livet och sedan djarvdes låta sitt eländiga verk- tyg löpa.
Vi vilja mera positivt resa ett minne över hans stora liv och tragiska diid.
På andra sidan Rhen har utspelats en an- nan tragedi i kampen,mot kriget, mera dyster och f örvirrad, men icke mindre gripande.
Efter sin ensamma protest och fyraåriga f131 tvivlade kamp mot kriget och för follrem fulla frihet stupade K a r l L i e b k n e c h t; dödad av de vapen han bekämpat - och med historisk återupprepning hava nu aven hans b ' aneman sluppit bara det tunga ansva- ret för sitt dåd.
Den franska och tyska arbetare kl as se:^ skall icke heller missförstå var sammans.tia,ll- ning av Jaures och Liebknecht, on samman- ställning, vilkens innebörd framstår så myc- ket klarare i ett för deni bagge främmande land.
Jaures oih Liebknecht representera olika och didvis motsatta nationer, men aven skilda strömningar inom arbetarerörelsen.
Dock - deras kamp för freden och cleras strävan efter en allmännare f olkf örbrödring sam- manför dem, trots allt, och deras offerdöd f örenar dem.
Ja, den påtagligs kontrasten mellan dessa man, .vilka under livets fortsatta strider måhända skulle råkat i skarp inbijr- des opposition, upplöser sig efter döden och i dess klara helhetsbelysning så, a t t de i stiil- lct ha var sin plats markerad i en samlande symbol för hela proletariatets ideella strävan.
Så kommer ocltsZi något av den dualism till uttryck, som skapar grmidtemat i mänsklig tillvaro.
.
Jaures, fransmannen, star dar på sanirna gång sydlandskt tempcrainentefull och såsom clon soligt klara tankens representant, han ar det lugna och goda förnuftet, den beharskan- de Itraf ten, den optimistiska vi1 ja?, valvil jan.
Men Liebknecht, förberedaren av den revo- lution, som på korta stu.nder sopade undan tusenåriga dynastier och i vars sjudande virvlar han sedan själv gick under, represe.n- terar den germanska frihetskänsla) som trots, '.
allt aldrig helt försvunnit fr %n Schillers land och som i historiens stora ögonblick giver sis lidelses avgörande insats för tidsutv ' ecklin- m gen.
Med denna syn på ~ a u r och ~ s Liebknecht hava vi vågat sammanställa dem i detta mo- nument, a t t dar ma givas e t t fullödigt ut- tryck för folkens stora kamp på skilda linjer mot krig och för frihet och broderskap, at-t mopumentet över arbetvelrlassens internatio- nella fredsvilja a ~ e n må minna om .dess stora martyrer.
Detta iipprop ' bör kunna röna största sympati och anslutning från arbetare- rörelsens olika organisationer och vi tro att kvinnorna i sin m %n skola söka bidraga till denna insamling.
Men vi måste i detta samma.nliang påminna om, att det finnes ännu ett namn att minnas med saknad och tacksamhet ocli det är Rosa Luxemburgs.
Hon har under sin långa verksamhet inom den tyska arbetarerörelsen alltid lidelsefullt bekämpat den preussiska militarismen.
För henne var det en brinnande övertygelse, att denna mili- tarism var folkets största olycka.
Under krigsåren var hon en bland .de främsta, som oförskräckt bekämpade kriget.
Hon fick darför genomlida långa fängelsestraff under en hård och skamlig behandling och gav till sist sitt liv genoni det fruktansvärda mor- det på henne.
Over Rosa Luxemburg kommer det antagligen, inte att resas något monument, men .minnet av hen- nes livsgärning skall dock leva.
eljest i världen måste en övergång ske till fredsindustri, och det skapar svårigheter.
.
Tydligare an förr marker man, a t t 1ndien f å t t en arbetarefråga.
Nyligen var det strejk i Bombay.
Det har blivikmera liv i Indiens 300 miljo: ner.
Vad det skall bebåda vet ingen, men det a r mycket a t t hoppas av framtiden.
Na.
tionen har mognat och trader alltmer ur sitt passivitetstillst %nd.
Att det går, emot en effektivare självstyrelse a r avgjort, därom äro den ledande brittiska intellegensens man övertygade.
Två kulturer, två kulturhav träda i in- ti.mare o&amp;h mera medveten samverkan med varandra.
Klimat,, produkter och hela ka.
raktarsanlaggningen hos folken iiro som plan.
lagda för ett ömsesidigt utbyte.
Det a r ett framtidsperspektiv a t t se han emot och inga.
lunda bland de minst av dem, s0.m de, sena- ste grens nöd och vånda låtit oss ana.
Slit- ningar kunna val yppa sig, de äro ound- vikliga i all synnerhet nar utvecklingen går i ett mera: febrilt tempo.
Men till avbrott och kaos.
torde det näppeligen komma att gå.
~ a n k e n a r alltför vacker, alltför natur- lig och sund.
. '
, Mot en del uppgifter i hr N: s ar- tikel har fröken Bda Rosengren, Va- nersborg, gjort .n,ågra belysande kom- mentarier, som hon genom Morgonbris önskar f öra vidare:, Hr A.
N:s artikel om det nyvaknade In.
dien a r mycket intressant, men förbisex några förhållanden, som just nu spela en be- tydande roll.
Sant ar, a t t det blivit mera liv i Indien, men a t t ingen vet vad det be- tyder a r oriktigt.
Det betyder, a t t ' indierna sedan 30 å r hålla på a t t organisera sig for I en Göteborgstidning var f ö r en tid a t t avkasta det utländska ok, undeq vilket sedan införd en intressant och lärorik hela deras högtstående kultur a r i fara a t t artikel om Indien av hr A .. Norlind.
gå under.
Efter att först ha redogjort om Indiens D.e hoppas darför mycket av framtiden, utveckling på olika områden, skriver t y de veta av historien a t t ingen makt kan hr N.: vara för evigt, a t t det kommer en dag, då Indien vaknar.
Rent politiskt finner man aven den mäktigaste dukar under, och på e t t starkaide gentemot grannstaterna.
För- d e n dagen hoppas de.
Nationen har, som bindelsen med den främre Orientens värld förf.
påpekar, .mognat, men det har skett ge- både på land- och sjösidan blir utan tvivel nom ett 150-årigt lidande, under förödiju.
kelser av alla slag.
Indierna veta nu vad livligare.
Expansionen a r påfallande.
Men även i det inre marker man nya ström- de vilja; de vilja bli absolut fria; deras euro- ningar .. Redan före kriget liitde bomullsma- peiska behärskare tycks h?
försuttit den tid, skinerna kommit i gång i ~ndien. '
Under, då de skulle nöjt sig med självstyrelse .under.
kriget har den industriella energin i betyd- en utländsk makt.
lig ' grad ökats.
Textilindustrin har tagits j.
Man ' lran inte gärna tala om t v å kulturer, bruk för ' krigsändamål; den indiska armkn som samverka, när den ena systematiskt, mål- har försörjts från det egna hemlandet med all medvetet trampar den andra under, fötterna, utrustning.
E n atergång till ett förindu.
i. full avsikt a t t döda; då av 300 miljoner striellt stadium a r omöjlig.
Men har som människor 90 proc.
äro, analfabeter, därför " Det nyvaknade Indien. "
-. '
\ ' 8 Drottninggatan n. b. och 1 tr. upp.
Sforf lager av in- och afländska nyheter i Damkappor, Drakter och Kjolar till billiga b e s t h d a priser. '
Obs.!
Besfliiininnar utföres tfil billiga priser. '
'
- - ---- - - - - a t t européerna med otrolig grymhet nekal Sedan vi hört sagan gr iien under Då Jos.ef kände döden nalkas, sande .landet folkundervjsning - av bri ' st pä pen.
?tara dikten lättare att förstå.
: han, p % baef allning a x Gud, först gar, sägs det - under det a t t nära en mil- Man tvistar i själva verket om vat A l a i n, sin svåger B r u n s son., jämte jard kronor årligen tagas från Indien föi G r a a l egentligen vár e11iir sagar sina gifta bröder .o &amp; eystrar bort till &amp; t ges ut i löner och pensioner %t européer, .. icper fram efter tvenne,, olika sago.
England, f ö r att d &amp; förkunnz.
kristen- Indierna hungra ihjäl, båae fysiskt och and- linjer, som ib:åd.a f örtalja om ' del: dom-en.
ligt.
3 d i g a Graal " o ch dess under.
Även B r ~ n o drog över hm et till Inte heller kan man inse, hur ett ömsesi- Men så mycket vet man, att intet 0111: England .ooih G r a d förde han ined sig.
digt utbyte skall kunna äga rum, då fram- uch andligen orent fick finnas i " daen Graal s k d l e han nog varda och be- lingarna ha krossat storindustrin för a t t på- heligas Graarls " närhet och att den för- vara, tills hans sonson, G a l a d, tvinga indierna Manchesterfabrikater och .för mätne som med ett orent sinne nalka- A l a i n s rson, kom för a t t i sin tur att i Indien ' ha en källa till råämnen.
i! %!
klenoden ' blev strängt straffad av Zverta vården av den dyrbara reliken, E t t svältande, utpinat .folk ä r ingen kul- .de gud,omliga maktenia, för sin för- och tilljka, bli d- siste vårdaren av turfaktor; européerna ha lyckats göra dem niatenihet.
" tdeii heliga Graal ", son1 återvailde till till vad förf.
beskriver tern vara, mindervar- Enligt ' en version av sagan var .sitt himnie1sk.a ursprung.
diga individer, som först när de kommit G r a a l den skål som - aiivaiïd.es vid Så dog Josef Areniatia 1 öster- ifrån den förnedrin.g, i vilken de hållits - laattvardens instift.an och den var tilli- tandet.
I Britannien för " 1cun1~-ades, wå- da ' behandlas av sina behärskare siisom ka det karl, i vilket Josef av Arematia soim han förodnat, iiu Kristi.
!ara.
negrerna av amerikanarna - blivit själv- uppfångade Jesu blod, då Loiigius, A l a i n, som ej förut varit gift, för- iiiedvetna maiiatskor.
.
d-en rowerske hövidsniannen, stack sin _T.
-.
&amp; När förf.
säger, a t t slitningar nog skola yppa sig, tanker han intd, d % på de förfär- liga slitningar, som de sista 30 åren medfört j. Indien?
Och a t t den strejk i Bombay, som han talar om, a r ett förebud till kaos och avbrott, om indiernas önskningar inte till- godoses?
Tanken skulle vara vacker angående sam- arbeta .mellan tv % nationer, om inte imperia- lism:en, som förnekar jämlikheten manni- skorna emellan, alltid skapade f örtryckare och förtiyclrta.
Naturligt och sant kan det aldrig kallas, a t t ett folk till följd av sina imperialistiska tendenser i fysiskt avseende exploaterar ett annat folk hän.synlöst och i andligt avseende dödar dess själ.
Ada Rosengren.
Brev fran klubbarna i Trälleborg, 13~lsingborg och Karlshamn maste i brist på utrymme.
stå över till nästa nummer.
niallde sig adarmed en .av lancletsdött-.
lans i hans sida.
rar, .och hans genliål födde en son,.
som.
Graal blev därför de lkrist~ias tros- ephöll namnet G a l a d. rel$k - utan kyrkans.
sanktion - o &amp; Vid den brittiske k~oiiungrii U t e r h.Öl1.s högt i area.
P e n d r: a g s e 3 hov anordnades av Josef av Areniatia hade efter Jesu siaren .M e r l i ii en taff elruiid, till d-öd kastats i fängelse.
En dag fick minne av Nattvarden ooh dct heliga han besök.
i fängelset av den döde Graalsbodet.
Även d a r stod pla.tsen Jesus, som gav honom e t t ö ' n s lr e.
tom, för Frälsarens räkning.
Det av l.::. % r l, som hade den.
egenskapen att siaren M e r l i n upprättade Graals- skanks Bonom &amp; &amp; de niat toch dryck.
b-ordet, var deil så beröIlnda tl a f f e l, l k t t a.
önslcel~arl var just den heliga r u n d e n, vari landets yppifkla rid- GFaal!
dare togo del.
Efter kung U t e r s &amp; 5d, .bl:er d r t u r Kärlet bestod av en enda, med un- harskare.
Vid d,en första pingstfester deiibara krafter utmstaid ' ädeluten - efter hans kröning skedde tvenne solm omslöt det heliga blod soni Jose$ under.
av Arematia uppfångat vid Jesu kors.
Den unge G a l a d koni till hovet och Den heliga Graal hade den under- baza .egenskapen att .på ett ' inystiski intog den f ' ör honom avsedda pla.tassen G t t kunna skänlra sin ägare b5d-e mat vid.
kungens högra, sida, den plats sois och dryck, loch riiddede Josef av Are- dittills stått toni.
DB (detta sltedde, vi- nirztia från ~hungers~dö~d~en då han kas- sadie sig Graal för de församlade, buren av hglar. '
Deii heliga Graal hesp.i.sade ' t-ats 5 fängelse.
Kring den heliga Graal byggdes se- så taffelrundeils riddare, och försvann dan en hel sagocyk.el, som under århun- sedan ur d-eras åsyn.
Då den dyrbara klenoden f örs \ winit; iiraden bevarat:s i folkens minne.
drogo alla u t för att söka " deii lieliga.
D % Josef av Arematia blev f15 förde Gra.a.1 ' '.
r hia-n Graal med sig, innesluten i ett relik- Men endast G a l a - d, han mii var skrin och bildade, under oerhörda svå- i:i@heter, samni.an med sina friinder, en Förutbestäli~d att varda den siste Grad-.
ridldar en; lyckades f in1i.a Iden od en.
kristen församling i osterlandet.
E11 dag, då den lilla skaran var i stnor.
På ett ensligt berg fanii han, $n far-.
niid, knäföll han i bön till GEU, fram.- fader B r .o 11, omgiven av sin.
lilla För den heliga Graal.
Han ZiQr d % be- kristna nienigbet.
Då nian satte sig till f i l h i n g .att stalla ~Graal, utan hölje, p2 beords Sranif ördes ' &amp; en heliga Graal ett bord, och sedan meid sitt&amp;lk pla- d.et undepbara kärlet, som hnehöli oera.
sig vid bordet, nien p1ai:sen vid Frälsarens blod, loch alla bugade sig hans högra sida ekul1.e tlamna~ tom -- djupt inför det.
Men G a l a d förstod int &amp; av iiet ty, det var 3esu plats.
han såg.
Och # haii vågade ej fraga om Den platsen skulle.
sedan i all fram- Gra.als (hemlighet.
tid dock f &amp; intagas av den ädle ridda- Niista morgon fann han bo+gen tom ren G a l a d, A l a i n s son, den treedje och öde.
~wh siste Chaalriddaren.
Sedan den unge G a l a d länge irrat Varje dag fönsamlade sedan Josef a;: oldkring, f ördes han av Gud till, s a m a Aramatia sin lilla fiirsamling kring det berg fbr andra gången och nu fram- heliga Graah-bodet # och på ett tinder- bart.
Satt fingo .de så både mat och stiillde han frågan om Graals-hemtig- heten.
dryck av " den heliga Craal ".
Då bei ' attade hans gamle farfar, Men.
från denna av Gr.aal girna, un- B r # o n, ra als.
underbara liezdighet, d.erb.ara spisen u t e s t + 11 i g d e s a l l a och öv,erlaninade så den heliga G.raal i d-e som ej hade " den heliga tron2 sin sonsons h ' ander, v.arpå deii gamlo: Moses, en av dessa, satte sig en dag dog, men i11 i dö.den riktade h m blic- I på trots på den tomma stolen, men ken mot ' d.en ' h.elig.a Graal ' ', s &amp; uppslulradas gen,ast av jorden.
länge varit anförtrodd å t hans yard.
10 ' Salan om Oen hel g i a bal.
.
I saga odh sång f % vi hora h l a s om Graal, den underbara kalken av guld och smaragd o ~ mbin.
h Låi~gt, långt tillbaka i medehidens mystikfyll-da dunlreil strålar Qraal - Iranske klarare an nu,.
trots det att skald er siad ana soin.
GLIS t af F ' roding och Verner von ' Heid,en:s tam,.
b d &amp;, fast på olika satt, l %ta den heliga Graal ~ym~bolisera i~~itids.rnanniskans eviga t; ölrande efter isanning och skönhet i 1 världen.
Jag skall b a r ge en kort historik av Graalsagan, i första hand för att man ' bättre må $örstå Gustaf Frödings un- derbara G r a a l s å n g.
Om någon skikt finna sanniugens ur- tviilla SS.
var det han, Gustaf Fröding, Tars sjal sprang i tu und.er det fmkt- lösa letandet efter sannlngec - och Graalsagan symboliserar just detta den, grub91land~e skalden.s f örtvivlade f örstil; a t t finna både ~ i själv, g sanningen: ocli livets mening.
.
.
j, ' j. m
- Högsta gällande ranta.
L EN EKONOMISK HUSMODER Sedan förvarade G a l a d såväl kle- noden som den s. k. Graalshemligheteii BORTSLOSAR ICKE I ii nda till &amp; n dGd.
Vid (2 a l a ' d s död kommo aiiglai: och f örde både honom oeh den heliga Graal.
.
upp till !himlen.
S &amp; ly&amp;d.e sagan lom " den heligs Graal ", .denna,.
den medeltida m-ysti- ' kens yppersta pärla.
I saga och sting har d e n följt miinsk.
ligheten urilder flera århundraden.
&amp; s oss har .C.
J.
L. Almkvist dilrtat ock drömt on?
: den gamla 1ce; ltish # agar.
i sin " Torkel Bonde ' " och " Kung Artur "!
Gustaf Fröding har, om Grad dilrtat en av sina fagraste.
s.ånger, skriven med skalderis rödaste h j artebl.od, i grubb- 1,ets mö rlms te stund.er.
Der, s 6k ands anden kretsar kring Grad-motivet .med feberaktig oro, för att adar flii lös- ikarekongress i Newyorlr den 16. sep- StockhoCms Allrar.
Kwinnoklwhbs ning på själva l i v e t s m e n i n g och ember.
KongresSen, till vilken i11- sångk3r.
Repetition torsdagar I d.
8 e. m.
!h e m l i g h e t.
Denna hans dilr t h,ar judits kvinnliga läkare från alla Folkets Hus, rim J. Bestallningar mottager.
på mig gjort ett oiutpl %nligt intryck.!
inder, skall behandla halsov %rdsfrå8- ' röken L.
- Jaderlund, Allm.
tel. Hungsh.
20 54, Och Verner von Heidenstam liar p4 # or i allmänhet, men isynnerhet hur Sundbyberg 3. sitt satt talat # om Graal i sin " Proletar- .e olika länderna skola kunna taga filosofi ", dar han med hätsk oförsta- p p striden mot .de veneriska sjukdo- Stockholms sddra krinnoklubb loc.:dem.)
avhaller ordinarie sammanlrllde else låter påskinna att p r o l e t a r i a- narna.
t e t, som velat föra- idealitetens och Sverge kommer A kongressen att re- [: sta onedagan i varje m&amp;nad kl. 8 e. m. i rattens talan, och därigenom.
gjort an- ~resenteras av de inbjudna lakarna lokalen 3 tr. Sodra Folkets Hus.
spr&amp;k p % a t t ' aga " den heliga Graal "; .oktor Alma Sundquist och doktor DrdE.
fröken Anna Svensson, Grindsgatan 10, III, Styrekm.
förlorat den.
D:en heliga kalken klir- ierda Kjellberg-Romanus.
Doktor 3tockholm.
rar .och ' har flugit bort, för att haimna luudquist har välvilligt lovat att se- Fa~eningcen for Hsmbit~aden i isvardilgar:e ' händer - förkunnar skal.
iare i Morgonbris redogöra för denna Stoohhel.m avhiiller möte 1:sta och 3:dj den.
torsdagen i varje manad kl. 8,30 e. m.
(utiom: ongress f örhandlingar.
Men i n g e n h.ar så ' levaildegjort juni, juli och aug.)
i ~ o l k e t i Hus G-sal.
.
" sagan om den.
heliga.
Girr.ill " som Styrelsen.
Richard Wagner i siii uilderhara Arvika soam-dem.
krinnoklubb av- L - o 11 e II g r i n ocih - deii ä.1111~ hadigar; haler ordinarie möte 2:dra mhdagen i miina P a r s i f a l, vilka bå,da operor behand den, H.
8 e. m.
&amp; Folkets Hus ' C-sal.
la Graalsagan och Graalsriddanta Styrelsen.
vars uppgift här i världen Tar at1 tar hon, avråder mannen att teckna försak- skydda de svaga # och föraorattade o &amp; Eskilstuna kvinnokl~bb avhiiller or- att kanlpa för allt ädelt och stort i ing i DE P ~ R E N A D E B sitt eget ellei dinarie möten 1:sta mhdagen i varje m&amp;nad världen och föra den av jordelivetc bagge makarnas liv.
PremiebefrieLqe vid sjuk- kl. 3.30 e. m. i Folk&amp;s Hus, r u p ~ n:r 4..
.
fröjder ooh strider bundna mihl~isk~o.
Lom och olycksfall m. fl.
f örmaner.
.
Styrelsen.
anden, upp till högr ' e och ädlare varv ONUDAN EN KRONA '. '
, _, Kvinnan motarbetar sitt eget basta - - ' h.-im.
kvinnornas centralstvret se, S p h g a sot.-dem.
kvinnaoklubb av haller ordinarie möte första torsdagen i varje m %nad kl. 8 e. m. i Folkets Hus.
Irdf.
: Fr$ Anna Sterky, Barnhusg.
16, ' Kvinnlig - läkarekongress i - Newyork.
/ Bland de många @ lyckor, som f ölja kriget, äro de olika.
sjukdomar, s0.r härja i de flesta länder och i synnerhel de veneriska sjulcdomaruas oerhörda utbredning.
I Tyskland har, genom de hemvändai~de armgema, dessa sjlik- domar f att en f rulrtansvärd spridining bland civilbefollmingeii och aven i de andra krigförande länderna ger sjulr- domens utbredning anledning till all- varliga farhågor.
Det ar med anled- ning av dessa särdeles svåra förhgllan- d.en en kommitté inom Amerikas K.
P.
U.
K. i samarbete med amerikan-.
till en ska krigsdepartementet inb.
judit, J Styrelsen.
1 tr. A.
T.
72 90.
Vasastadens ssc.-dem.
kwinno- 16rres~.
sekr.: Fru Aida Ostliind, Upp klubb.
har ordinarie möte 1:sta tisdagen i landsgatan 61, 4 tr. A.
T. Vasa 20 86. varje rn&amp;tiad kl. 7 e. m.
B lokalen Upplands- Sot.-dem.
kvinnornis samorganisatiens.
Sthlm e ' tyrelee sammantrr \ dm 2:a.mándagen mBnadei H.
8 e. m.
B Bryggerikb.-f (lrb, ~xp., Barnhusgatan 14.
Ordf. ' och korreep ru A. '
Froeell,.
Upplandag.
47,- P tr. Allm el.
286 68 .. m gatan 51, 1 tr. (Gustav vasa-automaten).
uppbörd och inskrivning varje möte.
-- I Styrelsen.
I K O O P E !.A T I V A liirsäkrinlsans~alter ' ' - 11 Försäkringsbdind: 43,250,000 kr.
(!ilBrand- S A M A R B E T EI Sthlms Allm.
kvönnoklubb (socdem.
ivhMl &amp; ordinarie - m1) t ' e 1:sta &amp; ndagen: l rarje m5lnad kl. ' 8 ' e.
m. Obs.
l: Lokal i D-ealen, Folkets Hua;.
SEyvcbeir.
förstikra fastigheter och.
lösöre i ~örsikri~gsbestånd: 160,381,800 kr.
.
Vitnd Er till ombudet i orten eller .ve-
