# ID: svediakorp-per2454
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1919
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 11,392
# sentences: 699
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


T I D ~ I N G FUR DEN Utgiven av Socialdeisokratiska Kvinnornas centralstyrelse.
årg.)
t N &amp; '?
1 Redaktar: Mo~goiob~le ' sxpeditlom a Birger- Jarlsgatan 1 16, III Upplandsgatan 85, 4 tr., Stockholm.
Allm; Tel. Vasa 16 26.
Annonser % sista sidan pris 20 6re pr mm.
S ~ ~ W ~ W ~ I N O H S ~ ~ ~ J ~: 1: 80 pr helt ar, 90 öre pr halvt och 45 are pr fjardedels ar.
Lösnummer 15 bre.
- Stockholm 1919, A,-B.
Arbetames Tryckeri ._ I Niigra kamrater.
Undertecknad, som under d r e n varit ute pll en mycket kort resa till Frankrike via London och pH e t t.
besök i Belgien, hade naturligtvis ty- värr ej tillfälle att närmare fA studera huru.
.. vara kvinn- liga partikamrater arbetade.
dar ute.
Men ett par intryck fran deras liv sta dock för mig ganska klara.
Margaret Bondfield ar sa- kerligen den av .de engelska socialistiska kvinnorna, som &amp; r den intensivaste.
kraften i organiserandet av den socia- distiska kvinnorörelsen i Engr land: Hon var ombud pS.
sista konferensen i Bern tilleam- mana med mrs Snowden.
Jag stod da i korrespondens med henne och uppsökte henne naturligtvis i London.
Hon residerade i Dilke House, ett trevligt trevllningshus, dar fackföreningsrörelse och pro - paganda- i allmänhet för kvin-.
norna ha fAtt sin egen bostad.
Bara personalen.
för att ut- föra allt expeditionsarbete uppg&amp;r nog till över ett 50- tal, om den icke nAr upp till niirmare loo-talet.
Darifrh skötes ej blott fackförenings- .rörelsen utan dar expedieras ocksll en mängd upplysnings- oeh agitationslitteratur.
Man funnit hem dar för dagen fö len, som intager sina mhltider en donation av en man och en huatru, som intresserade sig mycket för kvinnornas organisation.
Margaret Bondfield ar som sagt den sammanhllllande sjalen i detta arbete.
Hon syntes hysa.
ungefärligen de Aaikter, som besjäla oss, vilka till höra det svenska, social- demokratiska arbetarepartiet.
En annan typ ar Cedav Paul.
Hon hide förut under ett par &amp; r varit sekreterare för den engelska sektionen av det socialietiska intematio- nella kvinnoförbundet.
Det var i denna egenskap jag även stiltt i korrespondens med henne.
Utan att det upp- st&amp;tt någon brytning mellan henne och mrs Bondfield läm- nade hon emellertid den verk- ställande posten i sektionen,.
emedan hon alltmer ville agns, sig At att undersöka nya me- toder och nya rikt linjer för socialismens förverkligande.
Hon och hennes man ar- beta mycket enigt tillsam- mans.
De giva ut propa- gandabroschyrer, författade av dem gemensamt, och äro rjalen i de möten, som allt talrikare organiseras i London för att driva fram en ny rö- relse.
De .atudera bl.
s. bol- sjevismen.
Dess metoder VIOLINSPELARE,.
kunna de ju ejmärmare stu- bar även Arbetc t föreföll att g &amp; synnerligen lugnt dera p &amp; - grund av avsthdet, piipekade persona- och pil samma g h g, med intensitet.
jag vid vHrt sammantraf fande.
MA s &amp; ?A atallet.
Dilke .House är byggt av medel (Forts. %.sid.
8.)
.
.
.
.
frbu ' ' '
.
Som av nedanstående framgår har taget inte haft behov av en dylik; man som till slut spricker i t av sig själv censuren ej slappt igenom d e n f ö P- har kommit tillrätta endast med mass- med en så vild brutalitet och en så oer- s t a a; rtikel.n om Den finska kvinnan.
zktioner och detta har gtitj; den finska hörd hansynslöshet att alla saherhets- zrbetareklasseil så i blodet, att den ä r ventiler springa och därmed a r den less avigt bestiielide tradition.
oundvikliga katastrof en inne.
Tack Och det ä r val också i makt av.
den., vare bristen på enkel anpassningsf ör- som den slral~kuniia skapa ett aimat m %ga blir explosionen katastrofartad.
Av Ola Vinberg.
sakernas tillstånd.
Men just i detta lig- Revolutionsutbrottet var en följd av Efter vad ovan sagts om den finska ger en stor fara f ö r rent parlamenta- en.
i varigt t.illst&amp;nd f örsta försumlig- Irvinnan i mera geiler el1 mening m i d e t riskt arbete.
Har finns ingen smidig- het.
Ty de stora kamparna siogos om nagot vidröras dem, som mera a,ktivt het, ingen.
mastare i konsten att tygla struntfrågor och debatterade-detaljer deltagit i den sociala kampen och bety- massan, vilket inte: alla gånger har med en bulldoggs envishet.
Hade Man- vare sig m.oralisk eller materiell ratt att ner som 1.antdagens talman i verlrlighe- delsen av der,as insats.
NAgon stormig social kamphistoria vältra fram och Astadkomma gungnin- ten varit en stor man, hade lian icke har inte den finska arbetareklassen ' 3 gar i samhiillet.
I den finska arbetare- tay ?pat tron på den egna övertygelsen den bemarlrelse, som ' exempelvis den klasseils ksmpliistoria möter oss undan- och lagt Kerenskis brev om lant#dagens ryslm eller franska, och det a r därför tagslöst man, och det måste sagas att u p $ l ö s d g ifrån sig oöppnat.
Hade, lätt förklarligt, att det då inte heller alla ha något av massan i och ö~ler sig.
han varit en man med mod hade han.
blivit något rum givet i densamma åt [ngen verklig individuell storhet, ingen 11Ggt uppläst brevet, men förklarat: landets socialistiskt skolade lrviirinor.
enda med ett rent napoleonskt drag " Det kan till ingen &amp; tgard föranleda ".
Finland har, om man frå.nräknar deras över sig som mariga av den ryska revo- Ja, då hade lian räddat den finska de- Schaum ' an, ingen revolutioilar h j alte, lutionens kämpar, ' vilka voro stora molrratin från ynkedomen och den bla- som i offervilja och l@arlelr för de11 ar- utan, att syans; de finska synas nog, mage, som den själv tillfogade sig, d5.
betande klassen offr.
sitt liv.
h $ om eii men äro i själva verket endast pygméer.
deii deltog i +nyval samtidigt som den följd av det latenta trycket fråm Ryss- Detta har ju återigen sin orsak i s % förklarade dem olagliga.
.
land, dar systemets eg entl.iga f örsvara- många andra f ör11 Allanden, som inte har Med ' sådaiia man ä r det inte gott för re sutto, har i Finlai~d ramviirt en kunna beröras.
En orsak må dock nå- ett folk att ' gå i l.and med sina politiska mera 1; ollektiv .klasskampsanda iiii en got vidröras.
E t t land som har " varl- uppgifter.
E t t land med en överlrlass, rent konspirerande och terroristisk.
I dens busigpste underklass och världens som a r andligt kastrerad, a r olyckligt hela den sociala klasskami~ens historia braelgigaste överklass " kan inte fostra fram.fö.
alla andra; ett.
land med en spårar man endast denna kollelitivit~t folkhjältar.
Vi veta sedan gammalt att överlrlass, som a r både fysiskt och psy- - en i och för sig nog så adel och löf- finnens symbol ' varit och ar " den fin- kiskt rumphuggen, kan inte bli annat tesrik tradition, men i sådana situatio- ske friilsaren "; hans puukko.
I rasens a11 ett pref erensfalt f ör katastrof er.
ner, som den s o q n u råder i detta.
land, rahetsdrag ligger oclrså.
f örklaringen Ha.de de finska överklassruännen inte lm11 det ifrågasattas om det inte skulle till det blodbad, som de vita anställt p &amp; varit-i avsaknad av en, gentlemans sar-.
varit av större vikt att aga denna inre de röda, och den hämnd, som en gång märke: ridderlighet, och en valvil ja, individuella skolning och rent konspi- skall utkrävas, får ocks &amp; ses från denna som kan bortse från den egna fördelen synvinkel.
Om finnen generellt taget; för att se andra tillfredsställda, så hade rerande anda?
Såsom n u dess organisationer sönder- vill jag saga, att han ä r en stor pessi- han inte blivit det blodtörstiga vild- smulats.
av den hämndgiriga överklas- mist, ja, jag ville saga en präktig med- djuret i en farlig situation.
Och vad.
sen ar det otaiilcbart att komma till- lem i en självmordsl~lubb.
Och som som värre a r: det finns inte i hela Fin- ratta med borgarklassens arbetarböd.
massmän ha de en skalle av trä, m.en ett lands land en politiker med vidgad lar, vilka i medvetandet om att de full- ädelt hjärta, som kan föra dem till blick och andlig oräddhet.
val lianna masspsyken hos sitt folli hjaltemodetshögsta topp.
Men endast självfallet har det land, som har s2 lcunna terrorisera detsamma u.tan at1 i öppen strid och massak.tion kunna de smil manliga personer i sin historiska.
&amp; &amp; era bli tagna och personligt näpsta, bli hjältar.
Under sin.
vardag äro de kamp och sociala utveckling, inte hellek såsom till exempel skett med dem, som trö@eten inkarnerad, de ha intet.
av några kviimljga personer av rang och i oster försvarade det grymma tsarsy- orien$alens god.modiga eller barnsliga minst har det n5gon " revolutsia babu- passivitet; de äro önskningsfulla, men ska "; hon bal1 ju komma, och såsoni sternet ..
Denna individuella skolniqg och et1 lrunna knappast fås att reagera av egen kampen ' nu artar sig ser det ut som om handlande p &amp; eget initiativ ligger inte kraft, ingen impulsivitet, ingen hastig det skulle bli åtskilliga av den sorten.
för den finska arbetaren o c h det lian reagens, ingen.
andlig ormaktighet,, in- Menmed blicken på vad som hänt finns ifrågasattas om det eiis har iiågon dju- gen grace och ingen -- humor och detta det inga st.ora ljiisomspiuuia gestalter, pare stadf astelse hos den intellektuelll a r det oförlåtligaste av allt.
Nej, kni- sadana som ma.n träffar i den ryska as-.
rikare, s o m kä.mpar i rna8san.s leder, ven i ' an och i ' an igen, sen man val en betareklassens kamphistoria.
Bland Det Iran ha sitt särskilda intresse att s€ &amp; ng kommit i gång ..
Nämnas må att sistiiamnda lands revolutionärer har Ii~.-r- den röda ledningens man.
av bor.
~incler de stora ' revolutionsdagarna i kvinnan speht en ofant1.i-S roll och de garb1,od förhöll0 sig till det i sista stund Petrograd fick man se, att då folket, flesta attentaten, som dar utfördes, framkomna förslaget, då allt stod inför segrat och började sjungande draga hyle, dar d e inte rent av utfördes av ett antingen - eller.
Av en röda gardets fram %t ' p % gatorna, vinkade massan &amp; t lwiimor, dock s&amp;daiia till sina ~~ppliovs- ko.mmendanter, som hade sate.
i högsta de.
uppe p % liustalren i snö och köld niän; har gäl ' lde således en i praktiken rådet., föreslogs, att inför den ' hotande huttrande faraonerna och ropade: Va ' genornf örd könslig jämlikhet i slungan- sitter du dar och grinar illa fer, de av bomber mot systemets bödlar.
.
sitnationen intet annat fanns an at1 f-n och Oni dessa har det s9 mycket blivit sagt liiikta omkring 50,000 borgare och hr kbm ner och lev bland det dessa som gisslan och så b juda.
till fria folket.
Det in &amp; till detta sagas, att förut, att hi &amp; endast m % beröras i för- kompromiss.
Förslaget, som u r ren mi.
hundrade och ater- hundrade av dessa bigZien.de det öde, som drabbade detta litar synpunkt betraktat a r det endi faraoner, som bevisligt skjutit mången lands dödsbata.1jon.
Om denna Veta vi, att t a i en sådan sitnation och.
i detta arbetare, i glädjens stund promenerade att den var till föga.
gagn vid fronten f all b0rd.e tagits, f örlrast.ades av Sirolu arm i arm med de begeistrade petrogra- och att den sluta.de i inbördes gräl, i - och Manner med orden: Vi skola strid2 darna: Sådant skulle aldrig varit m ' öj- vilket de voro nära a t t taga livet av.
med ärliga vapen.
- Vi ha sett resultatel ligt i Finland.
Zn - egen.
överste, f r u Botschkareva.
Vad man saknar hos finnen ar volii- N %gra av de överlevande kiimgade mot av deras strid med ärliga vapen.
.
.
Man kan ju inte saga att man f r å r bilitet; han är med andra ord en riktig bols jevikerng vid Vinterpa1atset.s inta- de finska socialisternas sida försumma1 lunkentus och detta tillsammans gör att gande och de, som inte stupade har, denna - individuella och konspirerapdf alla dera; s stora frågor f å ' surna till och gjordes till fångar och så slutade deras anda inom dess leder, då: man sträng1 har blir s.å det farliga &amp; sningsämnet, saga.
NQon kvinnlig dödsbatal jon i Den finska kviman.
i ' ' ' ' '.
.
,.
,,,
I I M O R G O N B R.
I.
S 3 egentlig mening fanns inte i den finsk; med de ryska officerarna, för att f!
- Va ' fan behöver den dar käringen röda armén, utan voro de kvinnor, son dem över på de vitas ' sida, få dem til bry sig i de har!
stredo med vapen i hand, till större de provokatörer på alla satt och vis.
Mar S &amp; taga de bort med bibehallen lrrigs- len instuckna i själva armén.
Fri51 visste a t t, ett sadant raffinemang hadi ara.
manlig synpunkt ar det inte just n %go- sin oemotståndliga verkan på de ero Gninman ruskar på lmviidet och ser som tilltalar, då man ser kvinnor ta til tislct livliga slaverna.
och-det ar er ledsen lit.
vapen, ocli det slrall villigt medgivas offentlig hemlighet att den officer, son - Ack ja, sucltar 11011, de barileii.
.
.
att då dessa kvinnor bli bragta till för horttog liisariia på de flesta fastiiings~ 9 tvivlan i en dylik situation, de oftasi lzinonerna och p &amp; så vis gjorde dem all.
slå över j ett djuriskt inga graiisei deles obn.i.bara, fick i, kom~ensatior I en backe bakom en uthiislanga sit- l&lt;annaiide hat, som inte vet av eller en!
förutom de 10,000 ' iikta marken några ter ett lag pojkar under 15 år.
IntreY- för egen del begär pardon.
niitters avgiftsfri erotik med en Ge set iir riktat på en cigarrett, som vaii- Det bör dock har vad.
iiu anggr sär.
och, för all &amp; el, vacker borgarflicka.
.
drar ur mun till mun.
En kortlek, köpt s1ril.t de finska flickor, som stre &amp; i rödt Men vad gör man inte för- segern;.
.
av pengar de fått genom att stjäla mors; armén, sagas, att de långt ' ifrån vorc Om dylikt %r man nog förtegen, mer sockerkort och siilja till lönnbrännare) vad man i den borgerliga ' pressen vela1 d.rar sig inte för att beteckna de arbe- rirkulerar.
Med tobaksspott, råa svor- göra dem.
till ' ' några prostituerade ' ', t3 tarehustrur och döttrar, som försvaradr iiomar, kortleken och oanständiga hi- denna kategori ar allt för radd om del sitt .Fol ' lcets hus, som vanliga gatans storier de hört av de fullvuxna kort- egna slrinnet och d e n vet, att den f %r flarii, vilket den politiskt gröne herr spelarna £ördriva barnen ef termidda- sitt levebröd antingen det ar röd ellei Artur Eklund gjort i agens Press.
gen.
På lrvallen gå d e i n med tomma, vit regim .i ett land.
Hur stor roll dc Han fick ju ocksk sin alslrlingstanke slöa, g1hrnig.a ansikteii.
Hållningslösa, f inslra arb etarelrvinnorna spelat i stri.
igenom, att man utan vidare skulle utan .den urigdomens spänstighet, som derna ute på landsbygden ar inte st?
skjuta alla.
kvinnor, som kmde mias- iittnar om gryende karaktiir .och vil~a.
gott att saga.
S % mycket kan dock sa- ianlras för att ha tagi ' t till vapen.
De Häggen doftár, solen går ner i guld gas, att någoii egentlig kraft satsade dc hade ingen mäiislrlighet kvar mera, så) ch f iiglania slå sina drillar.
.
.
icke i själva striden mellan vita och €611 hans uttryck, och i den anda hand- Men icke för dessa arma.
röda, och det skall till alla tider sta som lade man ocksa ute p k l a t h i s natterna en svart skamfläck på de vitas sköld deil drax före pingsten, då man sköt sam- &amp; het, som de läto de s. k.
" ryssbrudar- manlagt 190 l&amp;iniior.
Det ar friluftsteater i kväll.
En fiii ila ') vederfaras.
Man har kategoriskt Förnämligast var det unga flickor,) ch fostrande p jas ska ' .iippföras.
Ask %- förnekat, att nian inte satte sitt hot i lom lraiupade med gevar i hand, och de iare finns det, intresserade och tysta.
verkställighet o u att med ett glödgat rom lwide iakttaga deras kamp, sar- Äiiiigre bort sitter ett lag unga man och jiirn braniia dem på pannan, som.
ett kilt iite p % Broholm, tala med vörd- rviiiiior, som icke sökt sig fram.
att tecken p % att de varit alskarini~or till lad om dessa unga, som stupade på sin iöra och se.
De uttryck.a ett starlit soldater, men historien slrall visa post.
.
M h g a fördes dock som ' £&amp;ngar nissnöje med att skrapet räcker sil att det $lins inte så få, som på detta 311 lagren eller kasernerna, dar de i ange.
Stoj och tomt skratt.
Flabb- satt skändats av de vita finnarna.
IIUP .il; het med sina manliga kolleger fingo kratt.
Då teaterpubliken g. hem mö- m %nga av dessa som leva ar ej gott att itsta frulrtansvarda plågor.
; er den danspubliken, stora skaror saga, då de hellre sökte döden p % ett En g h g, da den finska revolutio- mga människor.
De stå i flockar och.
eller annat satt an att i all tid bara iens historia slrall skrivas, kommer ett ?anta att pjäsen ska ' vara slut.
De detta .braiiiiniarke.
itort rurn att givas &amp; t d e finska arbe- comma gående med trötta fötter efter Dessa kvinnor man på detta satt skan- medöttrar och hustrur, som in i det si- Len långa dagens ansträngande arbete, dade sökte sig ned till den röda a r m h; ta stodo i kamp mot de övermäktiga: n, del slöa och .tomma, andra med livs- ocli blevo dar den egentliga kärnan i iyskarna.
De skola alltid minnas och usten sprudla.nde ur ögonen och med amazontrupperna och ingen m % förtan- iras av komnia,iide slakten och sent ytm i g %ngen.
Många otäckt fräcka,.
lra dem, att de inte skonade någon, som; lm11 glorian kring deras huvud för- iinnli g a. '
kom i deras händer.
N %gra sköldmör i ~lekna.
Sena tiders barn skola, då de Det ar sommarnatt) en outsägligt traditionell b emarkelse voro dessa kvin- 1esö1.a de gravkul ' lar, som gömma stof- ikön sommarnatt, som den ar har uppe nor icke, ty sköldmön a r en individuell %t av dessa kvinnor, strö - tacksamhe- Norrland.
De ljusa trolska natterna, företeelse och dessa voro drivna av; en.s blommor ' däröver och alltid be- ned stamning och obeskrivlig skönhet.
ldassliat och masspsykos.
Och dock lara i tacksamt hjärta minnet av de Förnatten dansas bort.
Men det ar f örekom här enskilda f all, dar arbetare- iörsta kvinnliga pionjärerna i den fin- cke endast natten som försvinner.
För hustrur verldigen blevo sköldmör, i det k a arbetarerevolutionen 1918;.
.
n h g a, ack, alldeles f ö r många, gar det de grepo till vapnen, d % deras man stu- benaste i sjiilen bort.
En liten gnista pat eller flytt.
Och hur man ser på de- iv sjal och.
intelligens, en vilja till det ras ' kamp, t. ex. vid försvarandet av; eda, det ideellt upphöjda försvann.
Folkets hus på Broholmen, kan man.
inte f % fram mer an mening och den ar, att de voro heroer, som förstodo att Tv % pojkar stå och meta.
Lyckan ar Vi st &amp; och titta och bli vemodiga .. stupa på sin post.
Det har om de srng pd, för den ena gossen drar upp en) etta ar ju v å r t materiel.
Detta ar unga flickor, som här stredo mot ty- it,eii sprattlande mört.
Med synbart r % r ungdom, v i r t hopp!
skarna, berättats många episoder, som ntresse und&amp;~sölres fisken, varpa han Och en av oss frågar: Är det för fyller en med beundran, och det måste ivs av kroken och slänges ut i vattnet lessa vi arbeta?
Ar det dem vi vilja betecknas som ett fattigdomsbevis för gen: En gail~mal fru, som åsett gos- lana till härliga kampar, till fria n1ä.n- överklassens skribenter, nar ' de om arnas framfart, g&amp;r fram och förma- iislror med ansvai.?
J r det underligt, dessa unga 16 ii 17 års flickor falla ut- m.
Hon talar vackert om att aven en rågar 11011 f örtvivlat, att kälkborgarna trycket, att de ' voro stadens utskum och iislx ar ett levande vasen.
Om gossarna &amp; iile &amp; t oss?
Kunna de se oss igenom Esplanadens latta nattgarde.
Man glöm- att det ar roligt att meta ska ' ni len hopen?
Vad ska ' dessa ge sl.aktet, mer s % lätt härvidlag den egna rutten-, 125, il1 ja1 fiskarna med ens.
- Det är myc- amhallet?
Vad?
heten, .om ~ i l k e n man inte vill tala, och: et grymt och fult att först slita sönde:.
darför kanDdet var på sin plats, att har leras munnar och sedan kasta dem ut i p&amp;miima om hur man på det mest, attiiet.
Har göra icke gossarna, vad O, I mödrar!
Ni kvinnor i hem och i jesuitiska satt inrättat en avgifts£ ri le bruka i vackra söndagsskolhistorier, ndiistrin.
Sen I icke förödelsen?
Ser1 bordell med uteslutande finska över- ova bot och.
bättring.
De titta, vider barnen - demoraliserade.
Titta p &amp; kl.assflickor, som hade den hugnesamma ngg på varandra, varp % den iildsta, en ingdomen - lrorttlekeii, lönnbrannin- uppgiften att öva erotisk akrobatik ioåring, spottar ut i vattnet och .säger:: en, One step och jumpning.
Sen p5 ' ' Sommarbilder. '
'
4.
MORGONBRIS ... --.
. --.
Socialistiska utopier i forntiden.
F ö r Morgonbris av Erik Hedén:.
III.
(Sista artikeln.)
I och med sin Stat hade Platon tänkt sannolilrt i vida högre grad - tidens iing erinrar mycket starkt om Spartas.
socialismen färdig.
' Återstod nu endast allmänna politisks tillbakagång måste att förverkliga den.
Det skulle nog driva Haton.
till tvivel p % sitt stats- icke bliva så svårt, trodde han.
Visser- ideals möjlighet.
Han skrev på sin ål-.
ligen hoppades han f öga av demokratin derdom en ny bok, däri han sökte skil- men dess mer av det upplysta enväldet.
dra ej liingre den obetingat bästa utaii Antag att en filosof finge högsta mak- blott den basta möjliga staten '.
I den- - ten i en stat - och någon enda gång na bok, L a g a r n a, förklarar han att skulle väl d &amp; intriiffa vad vore dá en förnuftig stat ' ej kan grundas på naturligare, an att denne införde ' den nuvarande egendomsf örhallanden.
Den Platonska filosgf staten?
Och nar den craver en revolution av dessa.
Men en val blivit införd p % en plats, slrulle nog ' evolution vill ej Platon förorda.
I alla vi1 j a efterlikna den.
stället ' vill han att en kiss grupp med- Med iingdomlig optimism trodde sig Iorgare skall sammansluta sig och Platon finna denne maktiga och upply- ~ppbygga en stat efter hans linjer, sta filosof i militärdespoten Dionysios, sxempelvis genom att grunda en ko- vilken enväldigt styrde Sicilieris största Loni.
Dock, v %gar han n u ej ens föl stad, Syralrusai.
Platon reste dit och ieiina nya stat vidhålla sina gamla lin- mottogs av potentaten med.
stor st %t.
jes i deras f d l a stränghet.
Han måste Men inom kort tog saken en annan vand- svpassa dem efter den m.änskliga na- ning - säkerligen därför att Platon en- t~irens bristfällighet.
vist ville hava den lysande och malitlyst- Därför fordrar han nu ej langre at1 na envåldsherren att f örvanfla sig till en statens förnä-msta borgare skola .vara fattig filosofledare i en socialistis ' k stat egendomslösa.
Alla medborgare skok Dionysios gjorde ett effektivt slut pE tvärtom vara jordägare.
Men jordegen de dar otrevliga.
politiska diskussioner- domen skall vara fördelad i lika lotter na genom att helt enkelt och simpel1 av vilka ingen far innehava mer an en utlämna Platoii till halis lands fiender I fråga om rörligt kapital måste störn spartanerna, vilka otacksamt nog - tj egendomsolikhet tillatas, men även här, Platon hade i hög mån format sin ideal, vidlag får ingen aga mer ä11 ett vissi stat efter Spartas mönster - s %l.de ho, bestamt maximum.
Arvsratt-en ä r myc, nom som slav.
; 1yc.kligtvis vart han fri ket strängt avgrilnsad och reglerad köpt av en filosofisk kollega.
Utan at.
Söner till relativt rika.
man f % ej mot låta avskräcka sig gjorde dock Plator taga ytterligare arv, yngre söner, son ett nytt experiment i f~irsteomvändelse ej kunna ärva sin far, skola i ställe.
.
denna gång med Dionysios ' likanamn ärva sonlösa.
borgare.
Ty, inskarpei de, lika brutale men mindre dugligt Platon ytterst skarpt, all egendom är son.
Aven denna gång vart resultate grniden statens.
Handeln och varu~~tbytet äro reglera blott att han sji-ilv råkade i livsfara.
Dessa personliga erfarenheter och - de p5 ett sätt, som erinrar om de av os!
-- nyss genomlevda lrristidsrestriktioner na.
Producenterna äro skyldiga torg döttrarna.
O, låt mig slippa tanka Icke kärlek, den allt annat uppslukan föra en viss, del av sin produktion p!
de karleken ' driver dem.
Nej, lyxbegä bestämda tider och sälja dem enligt a7 ret, lättsinnet!
De dansa bort sin själ staten f aststallda maximipris.
Inf örse de slöa bort det pund naturen givi och utförsel skall inskränlras s % mycke, dem.
som möjligt, men c-en som måste ske få: Och vi kvinnor, vad göra vi?
Vi si detta, se, att det är galet ända från bör ej hindras av några tullar.
Vidare i i inom staten ej adla metaller använda; jan, ruska på huvudet och saga: - Ack, den ungdomen!
sås ' om pengar, utan måste ersattas a1.
.
Ar det,nog med detta?
Är det no!
mynttecken, yillra ej äga nhgot ' värd (med att vi ge dem mat, klider och hus utanför statens.
Hela affarsli rum?
Är det icke något annat, som a vet måste aga rum inför offentligheten mycket viktigare t Statens borgare förrätta själva intr Vad gagnar dig all världens rikedom om du förlorar din sjal!
kroppsarbete.
Jordbruksarbetet över Håller icke vår ung$om på att dans; lämnas åt livegna.
Hantverket &amp; te: bort sin i nöj&amp;virvelns brusande lätt skall drivas a i fria men icke röstberät sinne?
tigade framlingar.
Denna klassindel.
- Disa Vastberg.
- .fl - ' ' .likaså ar Platons statsf örf attning nu- nera ännu tydligare an förr ' uppbyggd: fter Spartas mönster.
Den bygger på &amp; man rösträtt hos de fullmyndiga bor- Zarna, men gör ämbetsmännen till sta-; ens ojämförligt starkaste makt.
E11 ' iolkförsamling .finns, men dess beslut ikola ' bekräftas av ämbetsmännen,.
bland aven av prästerna.
Borgarna få ielvis välja ämbetsmän, dock vanligen medels, indirekta val eller medels in- ' skränkt v-ratt.
I andra-fall fyller imbetsmannakåren sina egna vakanser.
De högsta ämbetsmännen, lagvaktar- na ' ' eller ', ' riksföreståndarna &gt;: aga en 3ynnerligen vidsträckt makt, likaså le- darna av undervisningsväsendet.
Det itbra rådet, vilket närmast motsvarar vår riksdag, fast det alltid är samlat, väljes av alla borgarna men bland Iran- didater, som till större delen utsetts av och bland de rikare borgarna.
Dess- utom finnes ett annat r %d, kallat " det nattliga ', diirf ör att det skall samman-, triida vid morgongryningen.
Det ut- övar statens högsta moraliska och råd- givande myndighet.
Familjen vill nu Platon ej längre av; skaffa.
Men såväl den som medbokga- rens dagliga liv står under sträng stats- kontroll.
Kvinnans rätt att välja den man hon älskar respekteras i denna f antasistat om möjligt ännu mindre an den gjorde i verkligheten.
E j kärleken utan statsnyttan skall vara aktenslra- pets l e d v d e princip.
Dock har Platon ej alldeles glömt kravet på kvinnans frihet.
Hon skall ej blott bliva delalr- tig av samma kroppsliga och andliga uppfostran som mannen utan därtill ocksa.
f å en viss övning i krigets konst, dock icke för att ständigt göra krigs- tjänst men för att i nödfall kunna hjal- pa till med försvaret av hem och härd ocll överhuvud för att lära sig bliva modig.
Uppfostran galler f ortf araiide för Platon som en statsförvaltningens huvuduppgift. '
I dess tjänst vill han.
fortfarande öva en mycket sträng, ja, trång lrontroll över den andliga kultu-.
ren.
Dock tillhter han nu sk %despels- diktarna att finnas till i hans stat, för- utsatt dock att de dikta ytterst mora- liskt.
- Platon fick lika litet se sin näst bästa stat förverldigad som sin basta.
Det gick utför med Hellas, utför med dess.
. '
MORGONBRIS *.
frihet, utför nied dess livskraft.
Ingen ' förnuftig hellen kunde hoppas, att dess folk skulle skapa ' några socialistiska samliallen.
Men socialismen dog ändå ej genast.
Den flydde ur de allvarligt menade reformförslagens varld till drömmarnas.
Vi hava underrattelser om några dy- liks drömstatsbilder.
Viktigast ar en, vars upphovsman, I a m b u l o s, tydli- gen var en filosof av stoikernas.
upp- höjda slrola.
Stoikerna erkände alla människors, aven slavarna^, mänskliga rättigheter) de förkunnade en renarr: religion, en adlare moral än den gängse.
En fl5kt av deras anda märkes ock hos Iambulos.
Hans stat ar belagen på en ö långt nere i södra oceanen.
Denna ö är i över- flödande rikedom utrustad med alla na- turens 1iarligh.eter.
Människorna bliva dar 150 år.
De leva i ett samhälle) som tydligen ä r socialistiskt, ehuru det ej iittryckligen karalrtariseras som sådant.
Öns invånare bo i grupper, vilka var och en styras av en " anförare ", en äldste.
; ' styrelsesattet ar alltså ej heller hos .Iambulos demokratiskt.
Några sla- var omtalas icke; alltså synes stoiker- nas mänsklighetsideal ha åstadkommit en rniirklig.
humanisering av samhälls- moralen sedan Platons tid.
De besvär- liga arbetena utföras av alla samhällets medlemmar i tur och ordning.
Kvinnogemenskap- råder ' emellertid darstiides liksom i Platons stat.
Även hos Iambulos skola de svaga barnen dö- das, f ö r övrigt p % ett mycket originellt satt: de f % giva sig ut % flygfärd, si- dande ' .på vissa underbara fåglar som bo p &amp; ön; om de ramla av dessa och sli ihjäl sig så anses de ha varit ovärdiga att leva.
Kunna de klara experimentet: hade de tydligen kunnat bliva första Irlasseiis medborgare även i en flygartid som .vår.
Egendomligt ä r att % denna ö t. o. F. döden ar-socialiserad.
" Nar er dess inviiiare levt över sitt långa liv$ mått och blivit helt orkeslös, får har: lukta på en ört, som sänker manniskar i en ljuv sömn, varur hon omärkligt gli- der in i döden.
- Iarnbulos ' utopi ar den sista namn- varda under antiken.
Förfallets tic var nu oh j iilpligt inne.
.
Socialismer dog bort t. o. m .. i drömmens varld.
Mei: det kom i och med renässansen en tid då antiken åter levde upp och då levdc aven socialismen upp.
Ty socialismeu lever upp i var och en av mänsklighe tens stora tider.
Och då lever ocksf utopismen upp.
Ty utopismen ar so cialismens idealism, och idealismen.
a; socialismens storhet.
.. 1 ' ' 6 Tyska deportationer av franska kvinnor.
Den franska organisationen .f ör att, ' i Tourcoing, ett sextiotal kvinnor i juni instämdes inför de tyska kommandomyn- vinno or öst ratt, Union Franpise pour le 1917 ligheterna och förelades till undertecknande luffrage des Femmes, h.ar, sedan va- itt protokoll, dar de anklagelser rörandc de enst till est ån det inträtt och de ockupe- leporterade 1rv.innornas behandling, som un- lade områdena befriats, f öretagit en un- ler mellantiden f ramkonimit i den franska ?ressen, till alla delar förnekades; endast 5-6 lersökning rörande omstiindfgh eterna indertecknade, de övriga nekade och straffa- id de s.
.k.
deportationerna år 1916, les härför med 14 dagars fängelse i en fuktig ivilbef olkningens bortf örande från kallare.
l Femmes och en ina, hem ' till tvångsarbete i andra trak- Conseil ~ n t e r i i a t i ~ n a des ieputation av ententeländernas röstrattskvin-; er.
Undersökningen galler särskilt nor ha den 10 mars samt särskilda deputatio- rviimornas behandling och inneh %ller ner från Förenta staterna och Frankrike den; kildringar från ett antal deporterade 14 och 17 april 1919 hos den i Paris samladc rvinnor; deras namn uppgivas av lätt frcdskonfercnsen anhgllit, a t t de t.yska myn- lighetspersoner, som beordrat och utfört dessa nsedda skal icke, men deras namn, som hergrepp, måtte härför stallas till ansvar en-; amlat uppgifterna, tillhandahållas f ör ligt allmau strafflag.
Det betonas, a t t detta rem som önskar kontrollera desamma krav icke galler enstaka handlingar under kri- ~v föreningens sekretariat, 53 rue; et, i visa fall annu mera upprörande an dessa, men utövade " dans le feu dc la bataille, p.ar Iclieff er, Paris.
Undersökningen om- des soldats i v ~ e de s sang- ", utan endast %tgär- iattar staderna Lille, Roubaix och der, som, kallblodigt beslutits och beordrats L ' o~ucoing.
av dc tyska milit5rniyndigheterna.
Denna undersökning har av Union I det vi härmed villfara de franska ?rangaise pour le Suffrage des Femmes; illstiillts L.
K.
P.
R: s verkställande ut.
rösträttskyinnornas begaran om offent- skott med anmodan att göra dess inne- liggörande av undersökningens resultat vilja vi såsom kvinnor uttala vart var- la11 bekant inom Sverge: maste medlidande med de olyckligci?, Av handlingarna f ramgSr: vilka varit off er f ör denna belia.ndl.ing.
a t t det motiv de tyska myndigheterna an- djupet av v&amp;r själ äro vi upprörda $.VO för den avhandlade åtgärden var livs- I ncdelsbristen i ifrågavarande stader; de över dessa oerhörda övergrepp mot en ?vakiierade skulle genom jordbr.ulrsarbete lugn och f örsvarslös bef ollrniiig, och i ~jiilva bidraga till sitt uppelialle och skulle i ivrigt i inån av behov underhållas ur de tyska mänsklighetens och rättfärdighetens namn instämma vi i de franska och in- mn6f örradeii; a t t frfin Lille bortfördes 4,256 kvinnor, från terallierade kvinnorilas f ordran, att dc Roubaix 1,628 och från Tourcoing i april ' 772, skyldiga matte stallas till laga ansvar,.
, ',.
slutet av maj en annan skara, vilkens ant.al !eke uppgivits; a t t kvinnorna tillhörde alls %Idrar, st.ånd ich yrken; a t t under transporterna, vilka varade flera iygn, man och kvinnor, prostituerade ocb) förvitliga, inhystes om varandra; a t t de fördes till olika orter i Ardennerna, lär de sysselsattes delvis med jordbruksar- bete, men i stor utsträckning även nzed rent Ei ' ktivt arbete: flyttande av ved från ett stalle till ett annat och sedan tillbaka igen, ippsamlande av tomma konservburkar m. m.; a t t kvinnorna, fortfarande prostituerade) ch icke pl.ostittiera.de om varandra, inlogera des i stallar, lokar och övergivna, mer ellei m:indre demolerade hus, mestadels ut.an annat i t t ligga på an dålig halm; a t t.
födan var ytterst otillräcklig; a t t de om nätterna utsattes för soldaterna^ Eorsök a t t intränga till dem geiiom bristfal.
l i p dörrar och fönster, vilka Irvinnorna s8 gott sig göra lat barrikerade; de skiftade sin5 emellan &amp; tt hålla vakttjänst hela nätterna igenom; a t t man sökte ingiva ortsbefolkningen dem föreställningen, a t t sa.mtliga deporteradc kvinnor tillhörde de prostituerades klass; a t t varenda kvinna utan undantag under htstades preventiv besiktning; a t t såväl detta som arbetet skedde unClei ncvakning s v viipnade soldater och under yt, terst brutal behandling;.
a t t eftergift f ör soldaternas önsknings medförde liittnader i arbetet och bättre be httiidling, medan vägran ledde till hårda be straff ningsr undcr allehanda f örevandningar a t t under juli månad en del kvinnor skicka des tillbaka till sina respektive hem.
sjulcr (enligt uppgift från Roubaix i ' flertalet fal.
veneriska sjukdomar); a t t resten hemsändes under november; a t t förbindelsen mellan de deporterade ocE deras släktingar var avbruten, på somligr st; allen til1ät.s .brevs avsändande dock merz siillan an för krigsfhngar; cn del föraldrar er b:jödos a t t korrespondera med sina döttrar ifall de ville förklara, a t t dessa avrest f r i villigt; Landsf öreningen - f ör Kvinnans politislrr röstkatts verkställande utskott.
I ovanstliende uttalande iiistiimma: Vita Bandets verkställande utskott; Socialdemokratislta kvinnornas central ' styrelse.
Skarg %rdens .. soc.-dem.
kvinnoklubb hade i onsdags möte %.
Folkets hus i Lervik .. Bland annat dryftades nykter- ' hetsfrågan.
Detta p % grund av vissa tecken pi, ' att vårt f.olk hotas av en stor rusdrycksflod, som om den ej hindras kan anstalla lika stor skada som det.
fruktansvärda kriget gjort.
Mötet ena- des .om att viidja till alla nykterhets- v5nner) som äro besjälade av tanken p5 att Sverges folk skall g % en ljus # och lycklig framtid till mötes att enigt pro- testera mot varje åtgärd i antydd rikt- ning.
Vi bec ?ja därför, antag resolutio- ney med hänvändelse till regeringen att avd % kontrollstyrelsens begäran om rattighet att f örsZl.ja sulfitsprit till f ör- taring.
Vi medlemmar av Söderhamns skarg %rds socialdemokratiska kviiino-.
klubb bedja: ' Hjälp oss för kvimiornas, h.em~~ens .och det uppväxande slälitets skull.
Lervik deii 26 mars 1919.
Söderhamns skärgårds socialdemokra- tiska.
kvinnoklubb.
. '
.
-- - - - - - - - - - - -- - - P - MORGONBRIS 6.
Riksförbundet för.
Sverges husmodersföreningar.
Bildat p % husmoderskonferensen i Stockholm 11-12 juni.
.
Den stora husmoderskonf erensen, vi1 keii resulterade i bildandet av ' liiksför bundet f ör hölls den 11 Sveriges hiismodersf öreningar och 12 juni i Stadsmissionens saniliiigssal i Stockholin.
Konf.erensen öppnadeg onsdagen den 11 a; t. f. generalilirektör ' en Gunnar E. Huss, v i l - ken i sit.t inledningsföredrag uttryckte sin, glädje ö " &amp; ilen stora tillslutnii&gt;gen till k o r fei.ensen och över det intresse, soni agnats ilensamma friin statsmakternas sida.
D5 man numera icke kan anse iiiigot yrkesoii~riidc för litet eller för speciellt för a t t detsamain ickc skall kunna samla sina utövare till ge- nionsanima stravanden inom en f örening, u t- tryckte talaren sin stora förvaning över a t t tanken p &amp; husmodersföreningar så sent lroni- mit till förverkligande.
Tack vare dyrtiden insago Sveriges hus- mödrar vikten a v gemensam stravan inom en f örening.
Att husmödrarna insago detta s &amp; sent, torde vara en av orsakerna till a t t vårt läge blev så svårt samt a t t de regleran- de inyndigheterna icke möttes av erforclerlig förstaelse och anpassningsförn~äga bland be- f okningen.
D % föreningarna tillkommo s5 sent, voro de icke av s &amp; stor direkt nytta, som de - enligt talarens mening - kunde ha, blivit, om tanken förverkligats litet tidi- gare.
% !en, aven on1 deras betydelse icke varit sU stor, ha de i alla händelser definitivt brutit väg för tanken p % hemmens och hus- hållens livsfrågor.
DB nu kristiden mer och mer lättar, staler sig garnn clen frggan: Ekall aven husmödrar- nas form för inbördes självhjälp upphöra i.
och fred kristidens avskrivning8 I) et.ta bör icke ske, framhöll tal.
Man har nämligen.
nu Ironimit till insikt om, a t t husmodern.^ upp- gift ä r av så stol.
betydelse ochekaraktiir, at1 ilen val kan motiyera en sammanslutning för sin verksamhet, dels inåt, bland och for hus- mödrarna, dels utiit gentemot stat och korn.
mun i deras behandling av hushällens och hemmens särskilda angelägenheter.
Denna uppfattning har - framhöll d:r Huss - cle- lats av socialstyrelsen, som tillstyrkt meclel for konferensen, och av regeringen, som he- viljat medlen -.
3,000 kr.
Talaren uppdrog darcfter i brcda drag de niirmarc linjer, efter vilka husmoderf öreiiingarna troligen komma a t t gå nu efter kriget, samt uttalade shtligen en önskan om deras lycka och framgäng nu och i framtiden.
Seclan interimstyrelsens ordförande, frt Agnes Ingelman, med nägra hjiirtliga ord hal.
sat de närvarande valkomna och uttalat f ö r hoppning oin f ramgångsrilrt arbete, utsä.gs till konferensens orcif örande fru Ezalilie Bohe.
man.
Första talarinna var fröken Ida Norrby friiii Uppsala, villren höll ett längre mcd spant intresse åhört föredrag om kv:innari.i gamla och nya plikter,, därvid hon framhöll hemmens utomordentligt stora betydelse f öi danandet av karaktärer, vilka senare ' skols bilda det nya snmliallet.
Bland annat ' yttra, de talarinnan: I denna tid, d % mammonslrul t e n %r större an n %gonsin och ungdoms brotts^ J.
I -.
% ',.
-.
.
.
.
.
- ....
-,,.
igheten tilltar, inrättar man ungdoms- och .rlie~~koloi; barn-.
och ungdomsdomstolar.
lessa förrn5 dock intet, om de i&amp;e stä i +m- and med hemmen.
Skolan skali ha ett stöd hemniet och kvinnan skall, som hemmets epresentant, läta sitt ord vaga tungt, d %r .ennes egenart kan komma hemmet till godo.
r i f å vara med om a t t stifta lagar, och vi ' iastc sätta in all vår kraft för a t t f ä goda Lgar.
Neri.
goda lagar äro icke tillräckliga, y nian inåste också ha laglydiga medbor- are, och för a t t f ä sådana maste kvinnorna dessa tider sluta sig samman till ömsesidig .jalp och ömsesidigt stöd.
Efter fröken Norrbys föredrag lämnades en .el meddelanden av ombud fran de olika.
Ikalf &amp; eningarns. '
, Av dessa meddelanden ranigick, a t t f öreningnrna, trots sin i regeln tora?
' ungclompJ, kunnat glädja sig ä t stor illslutning och stort intresse.
Medlemmarna .a även i inkngahanda fall haft stor nytta, v dessa f öreningar.
Fröken sigrid ör an kon, Sandviken, höli larcf ter ett langre f öredrag oin ' husmoders- anlinanslutningarnas betydelse .ur nationell ich social synpunkt.
Den kvinnliga sakkun- kapen borde, enligt talarens mening, fullt f2: oriima till sin .ratt.
Den saknar ingalunda ~ppgifter, t y vgrden av psykiskt och fysiskt örsurniiiade barn, fattigvård, rashygien, iedsgogi, kindergarten, arbetsstugor, tuber-; uloseils bekämpande m.
m. '
hör väl den; vinnliga sakkunskapen till.
Talaren lämna- ie därpa en del praktiska räd ang5ende ar-) etskraftens fördelning i hemmen och i det iornmunala albetet.
Fröken Anna Abergsson, vilken höll ett ' öredrag ohi koloni- och hemträdg&amp;rdsverk- amheten, ansåg, a t t trädgårdsodling stirskilt räl lämpar sig för a t t komma upp p % hus- iiodersf öreningarnas program.
Om denna uecl verkligt intresse omfattas av hemniens rvinnor, kan den bli till stor nytt.a för säväl landets som städernas bebyggare.
Efter att: ra utvecklat hemtradgkrdeiis stora betydelsc framhöll talaren, a t t trädgärdsarbetet, nä1 normalarbetsdagen gay igenom, f å r en ' myc, ket stor uppgift a t t fylla, då produktioneii €ör det egna hemmet då blir en s5 gott.
so?
absolut nödvändighet, och denna produktiom kan väl icke t a m naturligare form än jus1 Iiilingens.
Andra dagens förhandlingar icleddee mec tvil synnerligen givande.
ocJi med stort i n tresse omfattade diskussioner.
Den första in, leddes ' av f röken Lisa Landergren, vilken ta lade över.
amnvt:) Sammanslutniiigarnas be tydelse ur husmod~rssynpunkt och den an iira av fröken Laura Näsholm, Sundsvall, vi1 ken ' talade om &gt; ' Förslag .till olika arbetsme ' '; oder iet) &gt;.
för husniodersföreningarnas verksam- Konferensens viktigaste ämne, bildandet .av iusmodersf öreningarnas riksf örbuid, inleddes ned ett föredrag av fru Agnes Ingelman, vil- ren utvecklade det f öreslagna riksförbundets jrogram och arbetsuppgifter samt f ramhöll) etydelsen av a t t de många spridda husmo- lersf öreningarnas verksamhet utmynnade i ?tt gemensamt centrum, vilket i sin ordning runde f örmedla livgivande impulser f rån den ina orten till den andra.
De olika smäför- ?niligarna slrulle utan inbördes t v h g antiock runna utveckla sig i den riktning respektive) rtsförh&amp;llanden kräva och alldeles icke be- löva kopiera yarandra.
Efter föredraget lämnade fru Ingelman etf.
.
referat av sakkunniges utlåtande angäcnde dc injer, efter vilka husmodersf öreqingariia hit- Als arbetat samt di: utve.cklingelinjer dc a n 3es böra följa, s a n t före.drog till slut det canda förslaget till stadgar föl!
rilrsförbun-.
let.
Efter en liingre diskussion, däri m h g a talarinnor uppträdde för och emot riksför-.
bundstanken, be.slöts bildandet av ett hus- rnodersf öreniigarnas riksförbund under nam-.
.
aet JJRiksförbundet för ~v.eriges husmoders- Eöreningar Betraff ande den ekonomiska sidan av saken fattades intet beslut.
För.
.
utredigerandet av stadgar uts&amp;gs en redak- tionskommitté, bestående av fru Anna Wick- ~ell, fru Agnes Ingelman och fröken Kerstin C3esselgren.
Till interimstyrelse f ör f örbundet valdes fru Agnes Ingelman, ordförande, fru Anna Wicksell, fru Oda Berg, fröken Laura Näs-.
holm, fröken I d a Norrby, fröken Thora Holm, fru E. Willén och fru Ingrid Wickman.
Till suppleanter valdes fröken Sigrid Qöranssoc, fru Lisa Laiidergren, fru Martha Brydolf, fru Jenny Bergkvist-Hansson och fröken Aina Montell.
J, Efter ett, föredrag av.
fröken Maria Asp- man över ämnet JJHiismöclrarna och de nya praktiska ungdo~iisskolorna f örklara.,des lron- f erensens f örliandlingar avslutade.
Bert.
Gynna Morgonbris ' annonsörer.
Prenumerera p5 Morgonbris.
- Pris för helt år kr.
l: 80 - J J Storf lager av in- och afl&amp;tdaka, nyheter i ' Damkappor, Drtikter och Kjolar till billicra- bestamda priser.
O ba.
l Beatiillningar atföres tal billiga priser.
.
- - itt ter at ur.
- Anna Björkman: E t t h u s p.8 s l ä t- t e n. Albert Bonnier.
Det a r en trist historia ' om en ojämn karlek iiicllan.
en fattig skånsk husmanitös och en rik slrånslt bondson.
Man kan instiimina i vad som sagts om denna bokj a t t en e j verkar absolut äkt.a s k h s k i m !ljöslq dring och vissa personval.
Men a t t den skillle vara ett uppkok på Ib- sens o &amp; Björnsons läror, d a r f ö r a t t den manl.i.ga huvudrollen a r osympatiskt tecknat?, ä r jii ett rent nonsens - med all respekt f &amp; clen självsäkre kritiker, som kommit ' med dett.a p %ståcnde!
Det %r sannerligen allt för vanligt i svenslct bygde- och hondeliv, a t t en rik och stötig bondson roar sig litet med den godtrogna t.jänstefliclran och a t t sedan modern eller fa- derii eller båda kör i vag henne, för a t t någon.
skall behöva g &amp; över till de norska mästarna för a t t f &amp; en), typ E t t annat moment i boken har oclts &amp; svårt kritiserats.
Flickan a r nämligen stolt; Eon g&amp;r e j hem till sina föräldrar i sin olycka, utan @ r i ån.
Det ar på vintekn.
Nar varcn kommer sitter hennes f. d. fästman och metar och s % händer det a t t han fastnar med kro- ken i ~iagot, drar och drar, som man gör nar man ' kiinner a t t man f å t t något på.
Detta Kroken befinnes d % vara n&amp;got ohyggligt.
liar fastnat i håret på den flicka han en gång älskat och sedan p5 sin ' moders uttryckliga befallning övergivit.
Detta har nu beteck- nats såsom något absurt.
Varför det?
Hur många &amp; nger ordnar e j vart öde om ohygg- liga tillfälligheter, som äro l h g t mindre för- tjänta .. J a de flesta fullkomligt of örtjanta, efter vad man kan se och döma.
således ' be-.
höver väl e j hindelsen vara vare sig okonst- nlirlig eller overklig därför a t t den a r grym.
Fragan ä r nu h u r den skildrats.
För min del tycker jag a t t boken med sina karga man- niskor, sina tattare och omgivningen i övrigt mycket hellre kunde tankas försiggå i en hal- liinclsk by för tjugu, trettio å r sedan, an p &amp; den feta skånska myllan, dar dock valstån- ilet skapat ett gemyt, efter vilket nian förgii- ves söker hos någon av de i hokën handlande nianniskorna.
Även stilen a r ännu osäker, osjiilvstandi,g.
Men boken behandlar ett problem, som al- drig Blir löst förrän kvinnorna lösa det själva.
Ty ingen, jag sager ingen, man förstår det s 5, som det sk.all förstk.
Därför gör ej hel- ler derim litteratur n %gon lycka bland deni .. Som clen dock är avsedd för!
J.
S.
O n.
41 J j.
MORGONBRIS RBsträttssegerns firande.
Från kvinnoklubbarnas arbetsfält, BQuv.
B juvs kvinnof örening avhöll ordinarie.
möte söndagen den 25 niaj.
M h g a viktiga inrc iorganisationsf r8gor behandlades och valdes styrdse för kommanu arbetsår.
Fyra nyk medlemmar giogo in i vår, förening.
D &amp; sy- nes somt kvinnorna här hade f å t t mera in- tresse nu, t y på senare tiden ha vi f a t t in nya medlemmar vid varje.
möte.
.Vi ha den fasta föfioppningm, a.tt under det kommande ar- betsaret f å in allt flera.
Det fordras ännu iny&amp;p upp1ygnig.g bland oss kvinnor hilr för e 7 ningsfiilla fest på middagen i Aiidito- riiim: Därom skriver Rösträtt för kviii- 110r: Som till förra numret vi i presslägg- ningsögonblicket endast kunde f 5 med iiagra rader om festligheterna f ör firai.1- det av vart vunna niedborgareskap, s % återkomma vi i detta nummer med n %gaa kompletteringar.
Till de socia1demok.ratiska kvinnor- nas möte i Folkets hus p % f. m. sände L.
K.
P.
R:s centralstyrelse, som .var s a a d i Stockholm, en deputation .av fruarna ' Anna Wicksell, Ebba Palm- stierna, Augusta onn ni &amp; och fröken J e n n ~ - Vallerstedt, som överbringade f öl j ande halsning: E t t av d. staniningsfullaste ögonblicken i denna rikt givande fest inträffadc nu, då en deputation %v de socialdemokratiska kvin- norna, som tidigare haft ett möte i Folkcts hus, int&amp;ga$e på estraden med sin röda fana och Anna Lindhagen som orclförandc.
.Hoii yttrade n. %gra varmt kända ord om ilcn solida- ritet, som pra.glat kvinnornas arbet.c och framförde denna halsning: Till Landsf öreningen f ör kvinnans politiska rösträtt.
Då vi kvinnor i dag efter mång&amp;rigt, skif- tande, på olika vägar utfö.rt arbete för vårt gemensamnia mgl, med borgarratt å t Sverges kvinnor, nu för en dag kunna låta arbetet vikt för a t t glädja oss å t den vunna framgkngen,: Landsföreningen f ör kvinnans politiska ä r det dc socinldernokratiska kvinnorna en rösfratt sainlas-i dag för a t t högti&amp;ighålla kar plikt a t t uttala vårt erkannande a v det svenska ~iksdagens grundläggande beslut om synnerligen vardefulla arbete Landsförenin- rösträtt och valbarhet för Sverges kvinnor.
gen för kvinn.a.ns politiska rösträtt utfört i Under dcn långa kamp, som förcgatt detta be- organisatioricns och npplysningens tjänst.
&amp; led oegcnnyttigt, initiativrikt arbete har slut, ha vi kvinnor stått tillsamnians utan avseende på partiställning och samhallsupp- Lanclsföreningcn geliom sin politiska neutrali- fattning i övrigt.
särskilt ha de socialdemo- tet kunnat vid vikiiga tillfallen sammanföra kratiska kvipnorna, yilka ai.b@at för rösträt- och ena de spridda kvinnokrafterna till ge- ten inom sina egna organisationer, alltid stått.
mensamhet i det krav, om vilket vi alltid a t t finna 0c.h alltid varit beredda a t t deltaga stått eniga: - medborgarrätten.
Di, vi nu g &amp; en ny framtid till mötes, dar var gång ett samlat upptriidande var nödvan- digt eller öns:lrv5rt.
D &amp; vi nu sända .eder vår vi å öinsc hall p &amp; ett effektivare sätt an hit- hjiirtliga hälsning med tack för allt gott sam- tills hoppas f å arbet.a för de idéer, vi tro på, arbete för det gemensamma iiiålet, a r det med uttala vi den förlioppningen, a t t fortfarande en innerlig önskan; a t t den solidaritetsk~nsla, soni.
hittills den ärliga viljan a t t gagna laiicl som den gemensanima kampen utvecklat hos och folk aven f ranideles skall f öra kvinnorna oss alla, 1natI.e bli en beståndande vinst aven saniinan &amp; tt bevaka gemensamma intressen.
i framtiden.
Det a.r s5 iiiycket som förenni Socialdemokratiska kvinnornas central- oss kvinnor, aven uta.nför.
våra egna styrelse.
närmaste intressen; det a r var gemensamma omsorg om hem och härd, vår vård om slaktet, Under dagens lopp liommo till cen- var, de svagas, motvilja inot ' våld och vald.
föl jande te1egra.m: tralstyrelsen Kzhhand,a g &amp; vi mot sviira t.ider.
Den kamp mellan staterna, som började i brottdigt latt- Finlands socialdeniokratiska kvinnor lyck- sinne för snart feni å r sedan, har dragit mecl sig en fortsättning inom staterna av djuparc önska klassyskonen i Sverge i anledning s v innebörd.
Detta galler också vårt samhälle.
vunnen seger uti röstrattskainpcn.
Måtte se- Ma vi kvinnqr allt framgent kunna st % till- gern medföra nytta å t socialdemokratin och samrnans i strävan a t t giva denna kamp hela varlclens proletariat.
miinskliga och f redliga normer.
Den politiska Finlands socialdemokratiska kvinnoförbund: H i l d a Seppalij,.
rö!
; t.ratten a r och bör vara för oss alla medlet E l i n F a g e r h o l m:; m % vi aven a t t skapa sa.~nhällsraltf&amp;rdighet i framticlen kunna st2 sida vid sida, känipan- de: för och vinnande dct rättvisa och modeï- Våra 1ijart.liga lyckönslri~ingar till kvinno- liga samhälle, dar ingen behöver andligen röstratten.
Matte den bli till gagn för den.
eller lekamligen hungra.
socialdemokrntiska l~vinnorörelsen.
.
Detta ä r den systerliga hälsning L.
K.
P.
Finska lantdagens socialdeniokratiska #; innor R:s centralstyrelsen ur djupet av våra hjar- genom M i i n a S i l l a n p i i a.
ta:n önskar frainföra.
till eder p % denna v %r.
gemensamma högtidsdag. '
Karlskoga soc.-dem.
kvinnoklubb, sanilacl H5lsningen gjorde ett högtidligt in- till fest.
Mccl glädje halsa vi den nya tiden.
tryck hos alla och djupast hos de kvin- Ansvar lräiina vi.
Vi1 jan, ha vi.
Med psrtih5lsning.
nor, vilka under en l h g följd av K.lubben.
inom våra leder arbetat f ör förstaelse Y f ör fivin.nornas .niedborgar&amp;ap.
De socialdeinokratiska lxviniioriias En halsniiig f ran Norrtal je socialdcmokra- centralstyrelse besvarade denna hiils- tislta kvi.n.noklub11.
Ordföranden.
ning vid IJ K..
8.
R:s stora och stam- - - - - p - P.
v.
I a t t nu kunna följa med i den polit.iska ut- m a r ingingo.
, Styrelse valdes och utsågs dar- till: Amalia Rasmusson, ordf., Josefina Di- vecklingen.
nielsson, v. ordf., Lotten Stendahl, sekr., Elia- Det angenaina mötet avslutades mccl kaff c- n a Olsson, v. sekr., och Jenny Danielsson, dr.iclrning, deltlaniation och sang.
Även beslöt lrassör.
Till revisorer valdes: Maria Olsson, iiiijtot a t t stalla till en utflykt i det gröna Agren och Sofia Thörnblad .. Till kom- Alma sö.ndagcn clen 15 juni.
ör Morgonbris: Ester Bergkvist, missionärer f K.
P.
- E.
S. Mcd 1rainrat.halsning.
Maria Olsson.
Mötet beslöt a t t klubben skulle ansluta sig Sölvesborg.
till arbetarebommunen i Sölvesborg samt ha1l.a En socialdemokratisk kvinnoklubb bildades möto första mandagen i varje månad: i Sölvesborg söndagen den 9 mars 1919, vm- vid ett tjugutal ' kvinnor antecknade sig.
111- terimsstyrel &amp; valdcs.
Konstituerande mute avhöll klubben man- BtÖd =betarepressen genom att dagen den 14 april, varvid, f re nya medlen? % prennmercra!
I I l
, MORGONBRIS Högsta gällande ranta.
Nhgra kamrater.
huru hon älskade Paris, desu gamla kul- Sthlm.
Allm.
kroinnoklubb (sot-dem.)
tur och särskilt dess arkitektur ..
Men avhaller ordinarie mate 1:eta rn&amp;ndagen i p8 samma gBng hörde hon ej till dem.
varje manad kl. 8 e. m..
som icke kände djupt huru Frankrike Obs.!
Lokal i D-sralen, Folkete Hne.
S&amp;relsen.
lidit.
Hon ville naturligtvis försoning inom den internationella världen, men ~ Kvinnoklubbs hon bortsbg icke heller ifriln sitt lands ~ t o e k h e k Allm.
sångkör.
Repetition torsdagar Id.
8 i ?.
m. lidanden. '
(Forts. fr. 1:sta sid.) vara, svarade den entusiastiska mrs Paul, men vi vilja studera deras teorier.
Vi vilja undersöka allt utan fördomar och söka oss fram till nya möjligheter för i Folkets Hus, rum J.
Beställningar motfiager - Anna Lindhagen.
arbetarnas diktatur.
.Darmed menade fröken L. Jaderlund, Allm.
.
tel. Kungsh.
20 54,. hon emellertid, att ocksil icke kropps.
Sundbyberg 3. arbetare skulle kunna bilda ' sina kom- mittéer och sina arbetarrad.
Vad .som Stackh,olms s (Ldra krinmoklubb emellertid föresvävade henne var tyd- Kommissionärer betala Morgonbris.
eec.-dem.)
avhaller ordinarie eammantrade ligen ett styrelsesätt genom olika yrkes- 1:eta onedagen i varje manad kl. .8 e. m. i rad.
Det var nbgot ungdomligt, trovar- Redovisning sker med 20 procents lokalen 3 tr. Sodra Folkets, Hua.
digt och uppfriskande över hela ht, =nnes avdrgg.
Ordf. fröken Anna SYensson, ~ r i n d s ~ h t a 10, n III, personlighet, hon tillhör säkert den sor- Stockholm.
Styreken.
.
ten?
mhniskor, som icke komma att slappa mBlet, hon föresatt sig, för sv&amp;- Ftbeaingen fOr Hemloiträden i righeternas skull.
Stockh~ligi avhiiller möte 1:sta och 3:dj Var franska partikamrat Alice Jouenne, torsdagen i varje m h a d kl. 8,30 e .. m.
(utom som har akrivit till oss bl.
a. tvA brev juni, juli och aug.)
i Folkets Hus G-sal.
publicerade i Morgonbris, är en eld~jal, Styrelsen.
livlig, oför triiten, .arbetsam.
Hon är ord- nä,r hon avrhder mannen att teckna försgk- förande och.
sekreterare p &amp; en @ ng för ring i D E FO RE W AD E B sitt eget eller Arvika sac.=dem.
LwPnnoklubb av- den kommittb, som sammanhiiller de so.
bagge makarnas liv.
Premiebefrielse vid sjuk- hiiller ordinarie möte 2:drs mkdagen i miina- ' cialistiska kvinnorna i Paris.
Hon hade dom och olycksfall m. fl.
förmaner.
den kl. 8 e. m.
&amp; Folkets Hus ' C-sal.
.
i jämförelse med det arbete, som &amp; låg Styrelsen.
Margaret Bondfield, endact begynnelse- Eskilstuna kroimnoklubb svhailler or- arbetet, det som ofta Wr B &amp; tröttande, dinarie.
möten 1:sta, m&amp;ndagen i varje m h a d ty vad organisation a n g h ha ju de en- geleka kvinnorna kommit de franska Ordf.: Fru t ina Sterky, Bamhusg.
16, kl. 3.30 e. m. i Folkets Hus, rum n:r 4.
Styrelsen.
lhngt i förväg.
Till yrket ar hon lara- 1 tr. A.
T.
72 90. rinna .vid en folkskola, iir gift, har man Korresp.
sekr.: Fru Agda Ostlund, Upp och barn och hushåll att sköta om för- landsgatan 61, 4 tr, A.
T. Vasa 20 86. h a l e r ordinarie möte första torsdagen i varje utom organisationsarbetet, som gjordes mainad kl. 8 e. m. i Folkets Hus., om kvällarna och söndagarna.
Och dessa Stljrelsen.
långa avstdnd i Parie, dessa otillfrede- st Ellande lokalförh&amp;llandea, hur f iirevii- Vasastadens soc,=aiem.
kvinno- rade icke dett.a arbetet., Och dock all- i Sthlm atyrelm ssmmantrilder 2:s mandagen klubb har ordinazie möte 1:sta tisdagen i tid glad, förtröstnnsfull.
Hon älskade i mhaden hl.
8 e. m.
&amp; ~ r ~ ~ ~ e r i a r b.
- varje kl. 7 e.
' m.
% lokalen ' Upplands- f ~ r b m ' had; ocksh att se ljuspunkterna i livet, .hon exp., Barnhusgatan 14.
Ordf. och korresp gatan 51, 1 tr. (Gustav Vasa-automaten).
älskade skönhetsvärdena och pspekade fru A..
fiaseii, Upplandsg.
47, 4 tr. Aiim Uppbörd och inslrrivning varje möte.
för mig pB ett verkligt gripande satt tei.
286 58.
Styvelsen.
.
viminan motarbetar sitt eget bästa Sot.-im.
kvinnornas tentiialstyrelse. '
' ' '.
.
.
.
.
.
Vinstlotterna, inköpas av A.-B.
Leverator, Styck- jnnlrareg.
5, $tockholm, vadan deltagarna i lotteriet tillförsiikras samma förmBner som i ett.
ll med följande H u w u d v i n s t e ~.
: vins t-+ %&amp;e: Inköpes för: Vinst n:r 1 15,m (9 kronor =,QUO LOTTEN kronor kontant BTAR 2: 10.
Yinstlotterna inkipas d snart.drainingslis~an utkommit.
I etc. etc..
.Bestallningsmedel att urklippas och ineiindas.
~ o t t e r B 2: 10 siiljas hos de vanliga ii om mission^- rerna samt kunna rekvireras direkt hos Lotteribesty- relsen p &amp; vidstBende best %llni~igssedel.
Lotteriets adress: rekvireras ......... st. lottsed .. ........ till Tradg %rdsmannens Lot- teri, Ridclaregat.
12, Stoclcholm 5, att sandas mot postförskott, varvid kostnaden för porton och, dra.gningslista aven uttages.
.
Härmed Riddaregatan 12, Stockholm 5.
......................................... den .............................. ..; 1919.
Namn (tydl.)
:., ....., ..., ............., .......
........................................... Dragningslistan utkommer 3 ii 4 veckor sedan;, dragningen är avslutad ...
Postadress (ty dl.)
:.
..................., .......,, ....., .................................... I,
