# ID: svediakorp-per2453
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Morgonbris
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Morgonbris', a periodical targeted at women, in particular the Swedish Social Democratic women's movement.
# genre: periodical
# subgenre: women, politics
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1919
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 17,233
# sentences: 1,194
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-morgonbris
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDNING FUR DEN I Utgiven av ~oeialdemokratkka.
Kvinnornas Ce~tralstyrelse.
' 1 I N:r6 Juni PrmumrralbonspPJs: l: 80 pr helt ar, 90 öre pr halvt och 45 are pr fjärdedels Hr.
Lösnummer 15 6re.
I Stockholm 1919, A.-B.
Arbetarnes Tryckeri Redaktör: MsropauaLriarD axpeditS~m H Birger-Jarlsgatan 1 16, III Upplandsgatan 85.
4 tr., Stockholm.
Allm.
Tel. Vasa 16 26.
Annonser II sista sidan pris 20 are pr mm.
1919, I Svenska kvinnors rostrattss.eger.
Vi stå vid målet.
~ n t l i ~ e n: h a v a tierna bearbetats för vår medbor.
riksdagens såväl andra som första garrätt.
Ej minst hava de social.
kammare erkänt kvinnornas jäm- demokratiskakvinriorna därvid ned- stalldhet med männen.
Antiigen kan lagt ett " aksarnt ' och ihärdigt ar.
- allt det arbete, som kvinn0rn.a ag- bete.
.
Med stolthet kunna de ock nat at sina rösträttsorganisatiber, fastslå att de sade sir] mening ap- frigöras för annat mer direkt pro- pet inom sitt eget parti ' även p2.
duktivt arbete.
den tid - då de socialdemokratiski Det var 1902 eller för nu 17 representanterna såsom grupp: år sedan vi började.
att organisera riksdagen ej ansågo att tiden - vai oss: att sluta upp i föreningar,.
att lämplig för att framföra kvinno- hålla möten, fatta resolutioner, upp: rösträtten i riksdagen.
vakta regeringen, kritisera riksdags- Det var en aprildag 1902 som debatterna om kvinnlig rösträtt,, det första offentliga mötet hölls halla föredrag, halla föredrag igen, för ' vinnans rösträtt.
Vi minnas &amp; ter och åter anordna möten.
Vi att ~ o l k e t s hus var lokalen ' och kunna lyckönska varandra att vi att.
som inbjudare ' stodo kvinnor hallit ut ' i detta ganska stpavsam- från olika arbetsomraden.
Sam- ma arbete och att vi h ~ l l i t ' s a m - tidigt hade Fredrika-Bremerförbun- - man fran olika partier inom sam- det anordnat ett mer slutet möte.
ma förening - vår landsförening [riksdagen hade väckts av Carl för kvinnans po ' litiska rösträtt, som Lindhagen den första motionen om natt fram till att omfatta ej mindre 1 kvinnans rösträtt vid det denna var an 200 lokalföreningar.
Vi veta 1 begynnande nyupptagna arbetet.
emellertid att denna förening ej Fragan h i d e ju i riksdagen legat hade kunnat känna sig stå på s å nere sed ' an Borgs motion 1884. fast grund om icke de olika par- På två veckor samlades en ganska ' '. "
ansenlig anslutning från kvinnorna till Lindhagens motion.
En samman- slutningskommitté från Folkets- hus-mötet och Fredrika-Bremer-för- bundsrnöt &amp; utarbetade förslag till den första röstrattsföreningen.
Den- na bildades i Stockholm d e t 4 juni 1902.
Redan 1903 i .mars kunde landsföreningen starta; den-, samma raknade, huvudsakligen som ett resultat av Ann-Margret Holmgrens nitiska arbete, 23 lokal- föreningar vid 1903. års slut.
Ma vi $idare påminna oss den första motionen i första kammaren av hr C.
A. Sjöcrona a r 1904, itonstitutionsutskottets tillstyrkan av skrivelse med begäran om utred- ning 1906, vilken tillsty&amp;tes även av första kammaren, - den första stora masspetitionen av 142,128 tvinnor 1906.
Sa de olika motio- ierna i riksdagen 1907, 1908, 1909 och 191 1 .. ' så kommer den ' örsta k. propositionen om rösträtt) ch valbarhet för kvinnor 1912,; om: bifölls av andra kammaren,.
.- P - Framtidens k vinna.
men avslEogs av första kamariaren, koli- organisationstid fatt.en ganska ~ &amp; t a g - stitutioiisutdkottets tilletyrkan av riks- lig 1c.ännedom.
om det politiska livets dagsmotioner 1914, vilken ävenledes va.n&amp;lighet för a t t icke &amp; @; a ' stora I dagar som gått och i år som förrunnit,,; om gömts oclh förglömts ' uti tidernas natt, bifölls av andra kammaren men av- brister.
slogs av första lramn~aren ?.
Vidare 1914 O m de.ssa.bri6tler blott bestatt i att har alltid din plats i det tysta du f-unnit %rs iiamniiisamling, som wir undertedlc- mannen weko oss silsom de ju faktiskt w h alltid förglöm.cl och förskjuten du satt.
ilad a v 335,454 kviiiiior.
S % lrom år gjorde det, ~ociaide~okraterna och M a n s&amp;g i ditt.
vgsen en vekare stängel 1917, d &amp; konatiDutioii~-~itslrottei; tili ~iib erderria 19016; högern and.a till den än den, S &amp; var växt a t t stå .stormen emot, slqilliiad fr hi 19.14 avstyrlcer arets riks: märkliga miinden - i var kvinnohisto- o &amp; an som cn kirlekcns B1:dast.c iingel.
daganotioner: reservation av libe- ria d.ecember.
191.18!
Nej, det var myc- du skulle försona all klagan och knot.
rala ocli iocialdemo ' lzratiska m.edlem- ket vä.rre an s %.
Det tydktes vara nöd- 1: hemmet din t %rSd var f.ördolc1 för de 11Gnga följde det mcn öppen ' och vid för dc.
f $ och dig själv m.ar av utskottet, vilken stöddes av vändigt att andra $ a n m aren.
Regeringspro$osi- politiska livet At.
Vilken stark ovilja oah ofta du satt.
nndcr tirimarna 1.ånga - tion - om kvinnlig röstdatt framlades kände vi icke mot detta.
1 riksdags- och lyddes till bruset $rån tidernas älv.
åter 1918, vilken bifölls av aiidra kam- arbetet ' framfördes icke blot t sakskai Du såg hur de.
" välgiga vagorna höjdes maren n ~ e n avslogs av första lramma- utan ock ' mycken personlig antago, och stormade fram och förkrossade allt nism.
Och det giok ss % krypande.
lång- men ockslL ' hur aven dc stmkasis E j d a.
ren.
samot.
Varför löstes icke de stora socia- och tvifigadcs Byta.
och andra gestalt.
S % till sist i december 1918 i sam- 1.a problemen ' i - band med den st~ora lcommunala för- Allt detta s %go vi mer eker mindre I hemmet ctin lycka ocli gliidje du f u n i ~ i t.
fattningsändringen avgav fö-ritu kam- n) .ai.eiz sin f ör ' salzran om att,.
del:.
Icke klart, f rulrtansvart klart dodk mlånga hos # barnet, som fostrades upp i. din famn,.
längre !hade iiiigot a t t inviinda ~nu:.t av oss, odh dock stodo ' vi kvar i .viira och.
' m2 ?+ga ooh hii * liga scgrar du vunnit.
lrvinnans politiska röstratt och valbar- organisationer och vi strävade som sty- i denna din karleks oändliga &amp; mn.
het.
' Den 24 maj 1919 vunno svenska relsemedle.mmar, ariordnare av möten Du lart dean dc första och stapplando stegen kvinnor sin röstrattsseger utan att ens och allt detta gari:h prosaiska, som och.
fostrat dess sjal för en ljusare tro i första lrammaren ~iAgoii röst höjdes ~ Ö T föreningslivet - till.
Ooh: det.
rub- och följda de^ sedan t.ill &amp; tts p3 vagon, bade icke vår.
övcrt.ygelse och v %i.t.
: m@, som alla skall vandra .till framtidcns ro.
till protest.
nar m m sade till oss: ", Men ni, s0.m För oss rösi; riittsl.rviiiim liar det förstå att i ilet politiska livet ligger .. så S5 galler din kamp i dc lrommandc tidcr.
silledes varit ett iiit~ensivt arbete dels mycket söndersiitenhct och s &amp; mycken ~ättftirdjghetstanken och .sanningelis, sak,, f ör att orgmisera kviniioriia, dels f 6r prosa, ni skulle val Imuiiia fatta, ' att val skal.1 du f5 möta p &amp; .motstånd och striclcr att f å - p % vår sida icke bara enstalca.
det är f ö r er egen slkvJi, för er egen i.
f at@gmanshus som i huga - rättvisa föresprhkare blanc1 riksdags- lyekas skull - vi ~ i l j a att, ni icke skole Men bojan ar bruten och lyftsiid är vingcii.
mannen inom de olika partierna - ha rö.stratt. "
oeh uppåt mot rym-den nu färden ska11 g2 i .. - dessa första komino f f i övrigt av Mext se, det var &amp; - att vi ville &amp; ven och thnkcn du tänkt skall förkrossas av sig sjiilvn - utan a t t också f &amp; med vedermöd,orna.
Vi höllo i, icke blott ingen partierna.
Det dröjde några år innan med vedermöd~oriia under adbetet utan och .ingen din röst-skall till tystnad förm5.
socialde.mo ' lcrater .o &amp; l ?beraler stödde under medvetandet av, att - mhlet vi.
.
oss och ä~iiiii m&amp;iiga %i innaii högern tr5dde efter, det var todkså vedermödor.
Så ser jag dig, framtidens stridanclc kviniia,.
viigade sig pS kvinnorö~strätteii.
Och nu stå vi vid målet.
Nu blir best ornia det gamlas ' f öråldrade borg, Må vi emellertid vid detta til.1-falle det att arbeta i ifortsättniiigen, arbeta och scgern iden &amp; all o &amp; &amp; en nigste .du vinna, påminna oss av611 det ' arbete som före- på, i den man d:et pollitidra livet ger du kan ej förg %s i elände och sorg.
.
gick 19012, det e j mindre viktiga arbete möjlighet d !ärtill, för uppbyggandet av Ditt hjärta .har tants av den ' heliga flamma som slutligen ledde till, att vi organi- ett nytt samlhalle.
I dagarna har Ellen soni Innerst Carinne i själarna, bor serade oss.
Vi se fiedrika Rremcr aå Key i " Rösträtt ' för kvinnor " gjort en och kvinnaii skall alltid f örebliva densa.mma helt hängiveii,.
s % oförtröttlig, s % stilla gripande vädjan ti??
oss att vi inom det hon alltid har varit som maka ' och mor. '
sainhd i sin uppgift a t t förbereda den politiska livet varken skola kompro- J o e l L j u n g q u i s t. nya tideii för lwinnorna.
Vi se dem missa ' med viira egna samveten ' eller alla arbetande i %ennes fot-spår.
Vi se fordra så av andra.
Ellen .Key hop- tiska riittittiglieter som inaiine6 utan att.
lrvinnorna alltmer sasom s jialvFirsör- pas, att kvinnorna +skola bilda ett obe- dock genom statens försorg eller genom jande, vi se deni oclrså mar t organise- roende parti.
Kanske en del 1co.m.a praktiskt deltagande i allmänna varv ha rande sig genona a t t lära sig vissa yr- att göra det$ mien de flesta komma beretts tillfiille att inhämta insikter p &amp; ken eller genom orgaiiisation: lararin- och inbte ' helt naturligt s h t a sig till omrgdet, synes det enligt socialstyr el-.
norna, telegrafisterna, de första arbe- redan ibefiiitliga partier. '
Men just inom seas förmenande fullt befogat, att sta- terskorna i i i m .arbetai.eorganisatioi ?er- våra egna partier kunna kvinnorna bi- ten ekonomiskt .. stöder en enskild sam.- ila, vid universitetet studerande.
Vi se draga till en ny politisk anda: %r- manslutning,.
som framggngsrikt stra- mödrar och adöttrar inom hemmet,^ varld mled den b,estämda övertygelsen d jupniiig, tanke- och yttrandefrihet) var att fylla denaa brist, givetvis tinder mod att saga sin - ening.
den f örutsilttningen, att undervis.nings- uttalad eller i hemlighet hyst, att kvin- Nar vi nu sta vid .miålet ar det .gott vmlrsamheteii bedrives i straqgt objek- norna ' ha ratt att adbeta iiveii på andra att veta av veiiei-m:ö.doma wf att vi inte arbetsområden Ian hemmets o &amp; att del- triida in i arbetet med för stora illu- tiv ' anda xtan nggot subjektivt still- taga i det offentliga livet liksom man- sioner om vad som lain utSitta6 med ningstagaiide till olika partipolitiska $skildningar.
.
.
nen.
det parlam.entariska livet.
Men p % Betraff ande villkoren f ö r statsunder- Det 18 % mera drimmer över det poli- samma .gång åligger det ' oss att .i ' allt tiska livet och des,s iiinebörd p % 1~80 ' 0- va.d p &amp; oss beror tillföra politiken en stödets åtnjutande anser styrelsen a t t.
bestimmelserna rörande anslag till cen- talet, mera tro på.
.tt det var n %got.
.
heligare anaa.
tralf örbundet f ö r nykt erhetsundervis- angeiiiimt, ja, iiä,stan ilagot roligt att ny.
och Anna Lindhagen.
ning böra vara f örebildliga.
S&amp;lundc~, deltaga däri.
Synen på ' ydetsamxna har synes närmast en religiös propaganda no:g nu blivit ~åtel~illigt mera nykter eller ensidigt partipolitiska f ramstall- och realistisk.
* D.et beror viil närmast Socialstyrelsen tastyrker stabbidrag.
.
åt L.
K.
P.
R. dels på att de politislra striderna blivit ningar vid landsf Greningens f örelämin- Socialstyre !seii har svgivit yttrande gar och undervisningsarbete böra för- med aren int.ensiva; re, att arbetet inom k o m u n e n och riksdagen mast force- tiil regeringm över en, framst&amp;llning b judas.
Vidare synes det villkoret böra rats för mgngen tiii överanstrangidng.
från landsf Greningen f ör kvinnans poli- upp stalla; ^ att landsf öreningen f ör ifra- Dels oclrså därpå,.
att kvinnorna under tkka röstriitt angående statsbidrag.
gavarande verksamhet fr5.n annat hall det allt noggralmare sátt p % villiet de Under den nuvarande övergångstiden, erhaller tillskot ' t till minst en tredjedel följ t riksdagsadbetet under sin långa d5 kvirkan äger att utöva samma poli- av statsbidragets belopp. '
.
l ' ' ', ' ' -, ' --
.
.
.
.. Litteratur.
.
.
Ellen Key: R a h e l V a r n h a g e n Bonnier.
Denna boks syftem81 är, sager förf., ett föksök att ge en bild av " den stör- sta kvinna judendonieil frambragt, '), f ör henne tillika " den största kviilna Tysk.
land Iran kalla &amp; i dotter ".
För att i en Iiort anmälan f å fram det hos denna personlighet mest karaktaris- tislra, d. v. s. det som boken själv syf- tar till, må detta anförande u r ett brev fran Rahel till Varnhagen, hennes manj liar lainiias: ' Jag skulle verkligen vilja r5da dig att vara helt dig själv, att arbeta.
riktigt i ' yppighet och fros- seri, att ratt besinna dig på dig sjii !v och att slrriva, som vore du ensam ' j viirlden eller &amp; tmins-tone som talade du ett språk för dig ensam har på jorden och f örst maste avvakf a, if all några an- dra skola.
konlma, som tala detsamma.
'. '
Om vi; svensk ungdom, ha att hämta nggot värdefullt hä.r eller ej biiror h d t säkert på deil ' grad av l a 11 g t a n efter r i k .personlighetsut- v e c k l i 1 1 ' ~ först och främst, som.
vi möta verket ifraga m-ed.
I deil.
dräkt upplagan.
här franitrideii var verket ursp,rungligen adresserat till tysk publik och ' har i .Tyskland vunnit stor frarngiing.
.
Här kunde också va.ra a % sin d a t s - betona den stora spridnini?
E1.l.e.n Keys arbeten överhuvudtaget fatt i Tysklaild i motsättning till här heni- ma - Barnetx århundrade i all synner- hot m. fl.
före den: har &amp; syftade, RahelVarnhagen.
. '
Någon särskild utbildning hade hon e j råd att skaffa sig.
Hon genomgick folkskolan.
Vid 17 års &amp; Ider, år 1862,:: utnämndes hon dock, trots detta, till Amerika har .att uppvisa ett stort an.
skollararinna.
tal kvinnor, vilka bekläda framstående Det visade ' sig att ' valet var gott.
ämbeten @ ch befattningar.
Sarskilt p 3 Hennes undervisning hade siidalit resul- pcdagogike~ns område ar detta fallet.
tat, att hon väckte sina överordnades E t t av de niest kända kvinnonamnei~ intresse och inom pedagogiska kretsar p å - dctta område ar f. skolsuperinten fick hon ett synnerligen gott namn.
denten i Chicago, mrs Ella Fla ' gg Yong, Energisk och ' målmedveten, som hoa.
som ' avled i Washington lördagen deii alltid f örblev, var pedagogiken.
f ö r 26 oktober 1918. henne iilte bara ett 1evehrö.d utan helt Denila lrviiiiia måste ha varit en ratt enkelt en livsf raga.
I sin undervisning egendodig karaktär.
Hon föddes den anviinde hon sig av sina egna metoder.
15 jan.
1845 i Buffalo, N.
Y.
Då föral- och det påstås, att bland barnen i hen- drarria., medan hon ' ännu var helt ungj nes skolor riidde c11 fullständig ta.vla.l-i flyttade till Chicago, f öljdc hon med att inhämta kunskaper.
dit.
Redan d % visade hon stort iii- 1899 hände det otroliga, som kom till tresse för pedagogik.
Det berättas) att och med den amerikanska pedagogiska hennes käraste lek under barndoms %ren världen a.tt bli f örvånad.
Presidenten va.r att fa ' samla e11 maiigil barn kring vid Chicagouniversitetet, Harper, cr- sig och leka skola.
bjöd henne professuren i pedagogik - vid universitetet.
Måhända var det inte s 4.
I våra:; .dagar, nar en m a 11 n i s k o- mycket erbjudandet - sådant ar man van vid i A.merika, dar du,gligheten ä.r a n d: i n t c r n a t i o il a l a r un- der.
: bildande - som andlig inotsvarig- det man i första hand fa.ster avseende het till ett n a t i o n e r n a s .f ö r- vid - som hennes satt a t t avböja det- b u 11 d - (Rolland har ju gatt i spet- samma, som väckte en sådan fördining.
sen för det förra som Wilson för det Bon svarade ordagrant: " Jag har in- i glödande gen doktorsgrad själv och jag vjnl ej senare), nar en ~ i c o l a med tranförelse visap han p &amp; det faktum, att undervisa dem, som studera till er1 v i p % allvar m&amp;ste kanna oss .som delar högre grad än jag har själv. "
i en levande organism, i detta h e l a,.
Svaret ar karaktäristiskt för henne.
som Europa först ' och främst bildar i Plikttrogen, arbetsam som en myra, en.- kulturellt som geografiskt hänseende, kel och tillbakadragen hade hon ytterst a å kanske det ej heller - ä r för tidigt litet sjiilvförtroende.
Bland kamraterna inom lärarkiiren b etona, att vä.gen till ' medvetande och väckte naturligtvis detta svar f ÖrvL klarhet över dessa och hithörande fr$- ning och hemes+irrhaste vaimer gjor- gor ai.
intimt förbunden ' med p e r- l e a.llt för att förmå henne att andra ~ o n l i g h e t e " n s miilmedvet- $sikt och antaga utn~ärkelseii.
I n.
f o s t r a 11 d e, att.
en s j, ä l e n.
s Slutligen lat Ilon också beveka sig r e n a s s a iz s ar att föiwvänta efter all lärtill, dock endast med .villkor, att len sjiilsdödande fostran, som bedrivits lon först fick taga doktorsgraden själv.
] ch delvis ä11 bedrives överallt på d,e Ho11 började också resolut bereda sig ncst olika omraden av miinsklig ut- iartil.1 och avlade efter någoii tid sin.
~eckliilg.
Meiiingarna kunna vara - dela-; rad ined glans, va.rcfter hon tilltraddc le om orsakerna till vär1dskatastrofei.i.
nen om bästa sattet att avhjälpa all.
len nys, krävande befattningen, som.
len okultur, som a n vill bygga.
vidare 1011 skötte med samm.s intresse oc1i ' on.~- ?å det gamla och överlevda, få vi e j st5 icrg som hon f öriit visat som lärarinna .. År 1909 kom, en ny utniarke1s.c.
Hon strid.
man mot man, parti mot parti.
Det maste, som Rolland siiger, kärnmas ~tnamiides, trots, sina ängsliga protcs- " en helig strid med rena vapen ".
M&amp;-; er, till superintendent över Chicagos 1et.är: d e n u p p v ä x a.
, n d e u n g - skolvasende, en befattning, s &amp; ansvars- d o m e n s p e r s o i i l i g h e t s d f i - full och krävande, att den endast f&amp;:r beklädas av de föriiä~nsta pedagoger, a i.
17 g. Elleii Key har all vaken ungdoms öra.
soin .Bunila uppletas.
Vad c11 dylik be kal1 maii göra sig rn den ungdon1 som vill taga d.el i tidenlc fitttnin ginn~ba.~., sto~:a fragor, men som först ' och framst svag aning 013, ilgr man bet.
@ l; er, att vill ' dana sitt eget liv s&amp;, att det blir iimehavaren skall utöva överiiiseeiide uttryck för nggot cget värdefullt, mm j över 6,000 lärare och 300,000 skolbar~i.
sin ordning har varde för det hcln.
L %ggcr man sil därtill, att hon vid rit- Kon hatar partimakeriet och det or&gt;er- namningen var 6 4 år gaminttl, så för- sonliea.
det ytliga.
- Detta var nggot sthr man, att arbetsbördan niaste bli ?ii askadare av ovannämnda porträ.t % av viil stor.
Några år höll hon tappert .ut: R a h e l V a r n h.a g e n helt oinedvc- sedan in&amp;stc hon söka tjänstledighet för tetJom att tänka.
p3.
Ty faktum är: att vila upp sig.
Ullder en tids vistelse i Washington deil kom läser boken,] .är biide känna d.en storo tyskan och den stora sven- avled hon i influensa, 73 år gammal, cf- dran, teckiiinaens föremal och teckna- tcrlä.innande ett minne, som sent skall ten siiilv.
Vi ha gjort be1rantska.p med €ör ?Dlekiia i &amp; t ' ameri1~ailslc.a skol ' t wxm- två lika b6tydamde hltur~ersonlighe- detis historia.
E r n s t J.
L u n d q v i s t.
tey.
och äro fyllda av tacksamhet mot G.
A. bägge.
E.n amerikanSk skol- kvinna.,. '
-- '.
.
9..
.
.
Bolren kiinde med skil bli nä.ro.nd e t t, liä r l e lr s v e r k.
Det har w x i t fram, organiskt och levande och kommer att leva o c h verka dar det iiar fram o ' ch blir mottaget med samma sinne, varur det. ' .skanats.
Det ä.r ej .ett vetenskap- ligt arbete i v a d i g bemärkelse, men] .ila samvetsgrant som vetenskapsman- nen av yang g %r tillväga, när han for- skar el.ler vill delge oss sina forsk- nings:sresultat, synes förf.
g5tt till vaga, 1G.r honiamlat in sitt material och har liar varit.
mycket a t t h i m t a (Rah el- litterakuren ar av större omfiing %n den oinvigde tror).
Tlon kallar det ett por- trätt ratt och slatt och.
micket träffail- de.
Det galler att se.
D % står-det med ens klart för en, v a d som ä r l i v s- l i.n j e n hos Rahel, ja aven hos många andra henne nämttende personligheter, snm vi lara kanna ' - hennes stallning till Goethe det e j minst intressanta - och.
den sålunda seendc kanske under tiden fktt hjälp att draga up^ de först-a koiit ' ureriia till sin egen livslinje.
Det blir en oersättlig vinst och han ar förf.
av hjiirtat tacksam för portrattet.
Och stiglande, starka och rena framtidsbil- der, ~crsonligheter-karaktarer är det vi i~ngdoin vilja se upp till.
De som h %lh idealet högt.
meii p % s a m m a g h g första ' Zien enkeldes " ställning, den ä r det vi se upp till med hänförelse och be- undran. '
, "
MORGONBRIS 4.
.
- - - P - - P - -- -- P - - P P - - Satan a r en djupsinnig myt, som.
oni- Denna nya idé % r, t a n k e n o m d e n slinter den w i g a saniiii:gen: att den ii y a in B n n i s k a ii.
Denna idé ' har jordislra tillvaron Iiar sin ipiiersta me- cn sadan makt och eii sådan ödmjuk-.
Dessa ljinda starkast ur gravarnas ning i att övcrviniia hiridcr efter hin- het, D SS.
oerhorc!
och.
s5 blygsam, att tystiiad.
Under livet skilcla st5in.mor der, p % det att Gud i ' oss 111B uppst;.
ii~tet slrall kuiina inot.st5, cleii.
Endasi; tala efter dödcii saninia spi.81:.
l-ollr cns P &amp; 2.1111at satt har Gud aldrig uppenbii- iiï denna idé stiger de11 v e r k l i g a begravna frainticlskraf t hö jcr överllt rat sig fUr iiiiinniskaii.
Eilclast i odi tron p5 gemcnsamhcten., Eiiclast i s a l m a anklagelse .. Domcils ord g3 fi.811 geiiom dc.
verk, dein iiaturcii oiii- cieiiiia idés tjiinst komma vi till v c r.1~- östan till viistaii.
Ilar viijcs icke f ö s k r i n g hennc och iisturc:~.
i i i o m l i g t medvetaiidc om livet.
Denna cttfii.llaiide " skyldig " åtv~i~stersoni.
heliile c l a i ~ a ~ ana, vi det ovetbara.
idé ör en av de eviga.
Ty deii ar av $t höger, mot det röda kriget iii o III Dc ciislrilda och slaktet hava hela dem, som i l l t i d f ö r b l i f r a m - fcikcii som mot det under iostcrlax- jorclelivets tyngd, nöcl ocli synd &amp; t bc- t i d, en i rilkeii aldrig &amp; dagens iö:r- dcts fanor förda nz e l l a ii clenl .. fria sig f r h.
Langa tider.
lm11 Gud gänglighet utaii cndast liiorgoiiclageiis Deil riiigdoni, som övcrleuat är miilrt syiias alldeles f~iirran.
Men han ar en- handling saiiilar sig.
Ickc em Island ii u- av kriget, huiigersnödeii, de tre dast f örborgad Ef tm Iörii~.örkclscii I t i d e n s krigsmiir1r-h ~ n g d o i n iir fler- niordiiiiglar, dem historien visat sPlso:n dcii enskildes eYcr i follrens liv ko ' nima talet gripet av deiiiia tro p &amp; dc11 iiya.
oekil jaktiga .. I krigslanden g &amp; nu .de %tcr beiiå (1acle tider, CIA enskilda cller niiiiii~isl~aii o,ch ile-es uppst8ndelsc.
niiga stympadc till kroppen eller f ö r- 1:cl.n sliiktct uppeiibarar hoiicin.
Aiiiioin- Mcii - dessa få skola bli flera.
Ty de an- inörlrade till sj5lcii eller ncdsjunbna i landa visar h.an sig aldrig.
Vi Sc gudch- dra skola se att deima id slraizlrer er1 siircpiia slöhets- eller vildhetstills t h d.
dra.geii skymta i det block, dar t ' idS %l- livsliing arbetsgliidje.
Bortom vart cgct Nöjestörsten ar ett bland de mänga dcr cfter ti~isál.dcr m ' ~jse1förarcii aiibc-] .iv straclrcr den ' sig &amp; som för o s s tcckiieii p &amp; deii s j5lsslappliet, som f öl- tar.
Dciine $r v a r e g cii ' h c l i g e oi:.ppiladig.
Men just dikför fLir d m - j er efter en tidigare högspänning intill a ii d .e.
livcts och rörelsciis cviga lcraft. "
. # bristaiidets griiils.
# Som friska blomståiid på en brai~tl- An i dct &amp; s landet Z11 i det andin Denna Rya tro F &amp; den iiya n1.aiinis1ial-1 ton1.t lysa dock-enstaka grupper av ung- höres nu stilla stäninior, soin förlriiiinn &amp; oni en möjlighet, vilken steg för steg.
dom.
Dessa ha lyckats rädda sinn sjii- det niedvetaiidet: att kriget och allt blir verkligt&amp;, Iran iittrgclcas genoiii] ar ur de * .el+etes !ågor, som botat föl= dess viiscii varit deii sista förtvlvlaclc att o ni v 5 nd a deii ganila, laraij.
göra cleni.
Unga m5iiniskor, son1 iiiinu lranipcii nicllsii det förgiIn.jua ocli dct Troii på Guds enfödde son E % S Q ~ I värl-.
.
hoppas.
Meii icke p % eiiskilcl ljclia.
tilllroniniaiicle.
Hör iiii c11 av.
dessa dens frälsare fr511 Gucls.
straffdom !ii: Utan p5 d C n lyclran att utgjutas sil.
unga tala: övervunnen: Vi tro att Gxid.Er bunden Krjgct va.r ett offcr so111 ett slakte, soni en gång a !abasterkarlet, törndks i jordens villkor ocli att det ar man- över Jesu vaiidriilgströtta f ötter.
De mccl sin ret ' i det föig5iigna., bragte iiislrans fralsaruppgift att frigöra ho- vilja tjiiila vad de förnummit sasoin detta förgaiigiiu, hos vilket mail ickc nom u r hans hrilideiihet.
.Först iilom bögrc ii11 sig själva och det 11x4 lidande kuiiclc eller ville se.
förgiinge!
:: c.iis spar.
s j alen s j iilv.
Meii cliirnnder även u r lians.
.. sliilrtet.
De vilja tjiina f r a m t i d e n s Kriget, aven i dess stiiiider av det bundenhet iiloni den viirld, n&amp;niiiska,n.
g u d a m 5 n n i s k a. Fcrst geiiom att högsta offer- oc5 h jil ' tc.inod, var ciidast .gestaltat.
.
: nya h g d o i i i i ~ o i n v a n d l a s i g s j ä l v a t i l l n y a en ' d ö ~ l s k ~ t. l Den Guds " 3terlösi1ii1g " sker 9 ni e d v e- m ii n ii i s lr o r.
Sedan genoni att gör3 ailSCr siil 116gstil md.8kt V2iX att l e v ' a t e t i och, geiioin hela utvecklii~gsför- j orclelivet till ett allt h ö g e tempcl f ör för de nya, stofa .miilc:i, i c h att d 3 !opp &amp; 31 e c1.v e t c t - och i rcligiös.
clennn nya aiidakt, g u d s in.
ii n- f öla cleni.
Dc över1 craiiclc unga f öi.iicl.&lt;:~ mcriing, såsom ' g~iclst jii.nst " - sker ej det stora i dct fiirfliitna.
Men dc iiisko ?:,livandet.
det i och geiiom.
a1l.n de, soni lian- Maii lcaii giva cleniia nya gudstjaiist vilja iclrc viiiida s i 11 v5g iiiot dctta.
giva sig At s i ii hcliga a.ncles led- ett aiiiiat.iisiiiii: g u d a s k a p a n d c t. förlliitiia .. Dc v ' i l j 3 s k a p a i i y t t. niii.
Dessa fi1iiia.s iiloiii alla folk ?Sir vi ' iiisett.
; att vi intet Iiiiiiim oril S5clsiia begrepp soiii ras, st.at och ila- och alla - i:eli.gionci~, nie11 klarast nial- Gad aiinat iiii sad vi i n o ~ i 0.s~ sjalva tic11 bli för dein uiiderci ' dilade vii.rclcn.
niedvetiis voro dc .. städse inom nior-.
eller hos andra s j iilam ' f örili1iin1.a; at i Det p e r s o n l i g n.
blir det högste.
gonlniidcn.
Nu under varldslrriget alla hans g e s t a l t c 1: varit niiri- Mcn ' icke dct pcrsoiiliga i dess lil.la, sj ii? ..
hördes dock deras stanilnbr ave1.i iiioiri - ~~islioclai~ade, alla lians e g e i i s l i; a- viska meliing.
.
D e 11 ii a ' i ~ ~ d i v i d a n ~lr5~terla.li~leri.
Deii soin I; - ssnat f örnii~x- ~ p c r m~nniaiioclikt~cle, d 5 börjar den l i s iii ') ar c h inest idéfattiga a.
n1l.n.
nier: att ilct izkc ar oiii k r i s t e n-, ' sista, stora och sanna aiiclaktcn ..
Den D c t persoiiliga, H t vilket deilila ilya d o m c ii E i~yfOdclse utan on1 e n 11. y d5 släktct slutligeii gripcs av dc11 tros- mgdom vill slraff a segcr, Er mo tsatst&gt;ii r e l i g i 011s f ö c l c l s c, som tidens visshet.eil att sjiilv vara d e t iiniizc, iir till den n 11 d e l ö s a ofgai~isatioii, djupaste langtaii talar.
vilket Gucl sBa.11 danas gciioin a.iidakts- rcglenicntering och disciplinering,, som Det eviga i kristeii.doiiicii Sr J e s u- -, darraiide händer.
$r lika idélös aiitingen den kallar sig d o m c n.
Deniia skall f l y t t i iii i d e n.
Va.d Gucl är iiloni oiinclligheten, w t a kapitnlistisk eller social.ist.islr, nati&amp;ell njia religioiien.
Men det förgiiiigliga i. vi icke.
Mcii vi s e, att haii liar eller internationell.
Dema iiya ung- s " iir cn f r i Lcanl- jorden far liv och anda, n ~ a k ock t kraft dom vill viicka ett nytt niedvetande 0111 * ~ ~ ++ g.
~ *, ii ni .å 11 v5rt sl8kt.e -- ciiclast i livet.
Dcii vill tiinda hos den ei-isldd:lc manfattning av dct upyrop, s ~ n c: i: grupp ' rcv inom de enslddas sjiila]: 0 ~ 1 1 iiioni de idén om cii i~ppstkiidel$c f iii.
ni 3 11.- dessa ungo ut35nt gmCi ' m sin p5 o !iI:a .sprilc 3-ttre villkor, soiii betinga deiiiia inre n i s lr s ii; Alle yttre fornier, fördrag frsmtriidancle ti2sltrift D a s W o r t, vars ut.- givningsort %r Holland, Haag Laan ' V.
, N. O. tillvaro - f o r v e r k l i g a r h o - och ma.ktutj am.nii1ga.r beröra elidast Indie 238..
Adressen uppgiv &amp; här, ty d e s p n o m. yttcrsidaii.
.Eli v e r k l i g revolutio~~ unga vilja gsrna träda i viixclverkan med Den eviga striden mcllm Gud och m&amp;ste st &amp; i den ny a levande Néns tecken, likasinnade un&amp;tornar i alla land.
Unga röster.
.
,.
d.
.
- -.
; j # +t ' ' ' -.
A '
MORGONBRIS ': 5.
Våra kvinnliga stadsfullmäktige. '
.
Några insända namn och data.
Anna.
' östlund, Eskilstuna.
Alma Olsson, Anna Widén, Anny Bengtsson, Halmstad.
Hallby.
Esliilst una.
Ester Backman,.
Eskilstuna.
Disa Vastberg, Sunc1s.r~all.
.
Anna Lindgren,.
Eskilstuna.
Anim Larsson, Sundsvall. '
Agda Adolf sson, Griiiigcsberg. '
Teres Olsson, Torsdalen.
-: I Eslril.stuna stadsfullmaktige in- valda: Esther Biickman, omvald, ni %ng$ig niedlem av lrvinnoklubbeii och, dess styrelse; ledamot av livs- medelsnamnden, slrolra ' det och bar- iiav&amp;rdsnamnden, suppleant i pen- sionsniimnden.
Alma Olsson, medlem av kvinno- lrlubben, kassör i kv+nnogillet och suppleant i fattigvilrdsstyrelsen.
Anna Lindgren, medlem av lrvin- iioklubbcli, sekreterare i lrvinnogi !-e let.
Förnt tillhört soc.-dem.
ung- dcmslilubben i mariga ar.
Anna östlund, medlem i arbetaï- kommunen och F. K.
P.
R.
Ledamot av f attigv&amp;rdsstyrelsen.
Disa Vktberg, Sundsvall, född ' den 17 maj 1891.
Tidist intresserad i arbetarrörelsen.
Ordf. i Sundsvalls soc.-dem.
lrvinnoklubb sedan 1917 och i .Medelpads soc.-dem.
kdnno- distrikt från dess bildande 1917.
Nyvald stadsfullmäktig och supple- ant i landstinget.
Anna Larsson, Sundsvall, fodd den 12 jan.
1880, ' medl.
av lglubbeu sedan.
1909, suttit ordf. i 4 år.
Dcl- tagit i fattigvården som vgrdare.
Är medlem av kvinnorådet och inta- rimsstyrelsen för tekniska yrlresslro- lan.
Nyvald stadsf ullmalrtig.
* Inom Lunds soc.-dem.
lrvinno- klubb äro valda till stadsfullmiik- Hanna, Pettersson.
Selma Tellander.
tige klubbens ordf. Hanna Petersson Karolina Petterss.03.
Johanns Lindeblad.
och kassör Selma Tellander samt.
Lund.
Karolina Pettersson.
Dessutom in- gick som stadsfullmäkti~ handsk-.
scmm erskan Johanna Lindeblad, uppsat t av f 6:rkiimparna f ör den kooperativa kviniiogilles- Iiandslrmakarefackföreningen (ej medlem av rörelseii, s r livligt intresserad av det kom- munala ' arbetet, och bekläder sedpn 1917 klubben).
sekreterarebef.at.tningeii ' i gran gard.^ dispeii- I Graqesberg har valts Agda A.dolfsson sErnjimnd, 5s sedan 1918 barnavihiisman för som liommunalf ullm~lrtig.
Ensam kvinna f r h ut.om sktenskapet födda barn, för v i l k 8 f r u Adolfsson iir en talangfull ' talesman och.
har sociald~emokraterna.
Agds Adolfsson är född p &amp; Gottland 1879, aven lymonli~en bevakat deras r a t t inf Ör dar hennes f ader var lantbrukare.
Utexami- domstol.
Fru Adolfsson ar desautom Iiinsom- nerades fran Kalmar Jararinneseminarium bud f ör Sverges allmänna f 01kekol:araref öre- v k e n 1903 och tillträdde p &amp; hösten samma Kr ning (S.
A. F.); v. ordf. i Viisterbergslager- den f ollskollärarinnebef a t tning i Granges- nas kretsförening av S.
A. F.; ordf. i Grsnges- berg, som hon fortFarande innehar.
Gift sc- bergs k öst ratts förening (F. K: P.
R.)
oeh se- dan 1911.
Fru, Adolfsson har sedan m h g a kreterare i Dalarnas l~nsförbund av F. K.
P. å r deltagit i nykterhetsrörelsen samt Er e,n av.
A.nislia Eriksson-Almén, L %ngsele, f ödd 1SSl.
Ingick i soc.-dem.
arbe- tarepartiet 1906.
I &amp; r invald i fat- tigvårdsstyrelsen och komm~nalfull- miiktige i Langsele socken, Ångermaiiland.
Hanila Pet.erssqn, född 1870. ordförande i Lunds soc.-dem.
kvinnolrlu~ !b, har f ö+nt till- hört stadsfullmaktige och var dess första kvinnliga Ic.da.inot.
1nne.har sc1cret.era.rc.b~- f attningen f ör soc.-dem.
, kviiinolrlubbarna i SlGines distrikt.
Johanna Liii~lb~ad, född 1868.
Medlem av Haiidsksömmerslref aclrf öreningeii i Lund, i vilken förening hon nedlagt ctt mång %rigt ar- bete.
Nyvald.
Carolina Pettersson, född 1863.
Medlem av soc.-dem.
lrvinnoklubben.
Styrelseledamot I Toi.sdBlens laiiclsf Grsamlings kommunal- av peiisionsnamnd och f osterbarnsnämnd och.
lrristeiidonien skall övervinnas liks: fnllniilrtige äro iiivalda: Therese Olsson, merl- tillhör styrelsen f ör sjukkassan Solid i Lund.
visst som ' denna en g5ng övervann d &amp; lem i Eslrilntuna kvinnolrlubb sedan dess bil- Nyvald.
dandc (17 ar), ledamot i dess styrelse i många f örgangliga i.
hedendomen.
.
Sclma Thelander, född 1881.
Medleni a v år) nu aven medlem- i Hallby lrviimo klubb.
E l l e n Key.
soc.-dem.
Itvinnoklubben i Lund.
Nyvald.
Alma Widén, medlem i 13ä.llby.
lrvinnoklubb I (Ur ~ l l s k r a r e n II, en under Arbete och ledamot av dess styrelse som kassör.
Komniunalf ullmiiktig.
varande bok.)
I
Socialistiska utopier.
i forntiden.
För Morgoiibris av E r i l?
H e d 6. ii.
.
.. II; Den första socialistiskn utopin skilclra socialismen 1ita.n att skildra både det stora lantb-et och: storin- viirldshist.orien sr Platons S t a t dygden.
M,ell han hade funnit att den ' dustrin, i Hellas och i hela forntiden .va- Diett.a - Ealrturn visar, b ättiic: än n5go.t a; n. enskilda mS.nniskosjälen och.
det stoh föga utbildad, ehuru den icke saknades.- nat, vad.
socialismm ha.r f ör anor.
Ty miinskliga sanihiillet vor0 byggda p3 Men den ' lägsta klassen får visst icke Platon ä.r det mänskliga eller åtminsto saniiiia sätt; Den högsta dygden för behandlas orättf ärdigt.
Därför skall ile det västerländska tänk2ndets först: den.
enskilde var ock den ' högsta sam- ett jämnt ' välstånd garanteras dess stora namn.
Han har genom artuseii, hiillsdygden.
Då 11u samhallet ar större idkare.
Ingen får vara fattig och inge9 den varit en av m ' @ ~skli~hetens ledand (och därf ör mera klart synligt,-mera rik.
Formen för den lägsta klasseg .. andar.
Ännu i dag, 2,300 Ar efter hanr %skadligt än den enskilda s jalen, så f in- ekonomiska liv blir alltså en okapitalis-.
livstid, är lian en av vikldens mes1 ner Platoii det liimpligt att låta skil- tisk, statsreglerad privatdrift.
lddande loch mest levande täidcare.
.
dringen i v samhället och s8&amp;hällsdfg-.
I de båda högre klasserna däremot Dët ej niiiist märkliga iir att dennr den föreg8 ~ k i l d r &amp; ~ e av i i den enskilda skall socialismen eller rättare kommu.
tänkare, som alltså skapat socialismen sjalen och den enskildes dygd.
nismen fullt och strangt genomföras.
a r en den mest följdriktige idealist, som Vad är d i dyg.de.n?
Jo; svarar Pls- D &amp; - dessa &amp; limser e j direkt framal~tra överhuvud kan t&amp;nkas.
FÖs honom agdc toi~~som akta hellen.
: ' dygd ar harmoni!
någranyttigheter utan leva på de va- b1.0 tt d,et .andli&amp;a, idéerna, v erlrli &amp; e t; Harmoni mellan krafter.
Mellan s ja- ror, som den lägsta kl.assen frambrin-.
allt krop&amp;$ Var slren.
Ha &amp; idealisi ?~ lens lr~.after hos den enskilde, mellaii de gar, är tydligen den Platonska staten ägde ock en utpräglat religiös, f as1 samhälliga krafterna, d. v. s. de nöd: icke, byggd på ' utan på frisinnat och förnuftigt religiös, priigel.
vändiga och nyttiga folkklasserna inom konsumtionssocialism.
Varorna fram- - Platan är alltså ett stort och förebild statslivet.
Själens- grundkrafter anser ställas av enskilde, men njutas (inom figt vittnesbörd am .att sroci.alis~ och Platon vara tre: f ö r 11 u f t e t, den de högre klasserna) gemensamt: Där-.
in-aterialism iiigaluiziia äro ila tur nöd- högsta ledande, m o d e t eller v i 1.- vidlag har Sparta varit hans förebild.
viindig-t f o~enqde.
j a n, den verksamma utåtvanda, samt Genom denna anordning, att just dc Dock dylika vittnesbörd aga vi aven slutligen det sinnlilga b e g a r e t eller högre stånden skulle leva ett sarskil t från nutiden.
Mera f ÖrvZnande från n ä r i n g s d r i f t e n, den lagsta men strangt och enkelt liv, hade Platon bort- v5r syiipunkt 5r en annan av Platons f ör livsuppehället nödvändiga kraf ten.
tagit maktens lockelse för alla dem soin hiirskande egenskaper: denhe storc V a i och en .av dessa sjalskrafter mot- åtrå makten huvudsakligen på grund socia.list var antidemokra.t, h.ögerman.
svaras inom samhället av en folkkla.ss, av de därmed förbundna materiella för- Tillhörig en av Atheils finaste .f a~niljer, som har sin särskilda uppgift.
Ng- månerna.
bararen.
m hoga adliga anor, rik ocli ringsdriften motsvaras av - 11 ä r i 11 g o- Det ar.
nämligen ingalunda nggo t liv omgiven av tidens högsta andliga och i d k a r e, bönder oah hantverhre, i lyx och komfort, som de högre stan.- materiella kultur, var Platon av natu- vilka tillgodose samhällets materiella de11 skola få leva.
Plat,on föreskriver i ren bestämd att tillhöra AtEens konser- behov.
Vi1 jail motsvaras av k r i g a r- detaljvad som ar dem tillåtet och vad vativa parti.
Hans motvilja mot dem ' o- 1 a., vilka hava att havda ordningen i Eörbjudet.
Han delade i hög grad anti- kr atin hade ri.kligen närts .dels genom st.aten och skydda den mot yttre fien- kens uppfattning om statens ratt att den dödsdom som det deniokra.tiska der.
Förnuftet slutligen.
mobsvaras av skriva lagar för den enskilde.
De an- Atheii fällt over hans dyrkade lararc E i l o s o f e r n a., vilka ensamma skol?
tika samhällena lade sig i och reglerade Sokrates, därf ör att denne " fördärv.
?- hava stat.ens ledning i sin hand.
Djiirvt medborgarfias enskilda hushållning ~å de ungdomen " med sitt fria fast idea- brytande mot all dittills rådande tradi- ett satt, som vi nutidsmänniskor skulle listiska tä.ldcan-ck, dels gmom: den tion vill ' ~lat ' oii anförtro statsmakten €ima odrälgligt.
Platan.
f öreslcikr krigspolitik, siirslrilt gentemot Spart.8, icke åt börden, icke %t rikedomen, icke t. o. m. dieten för sina idealmänniskor varmed Athens demokratiska ledning !it militär.makteii, icke heller åt den Enkla och tiaturliga rätter, särskilt bragt staten till unclergång.
Platon, leinagogislra skickligheten, utan åt vis- grönsaker, frukt, bröd och Hellas '.
och aven Sokrates ' andra liirjungsr, hehii.
m i l d a vin, skulle de få njuta, men kok- ' ägde överhuvud en stor förkärlek för Bäest av alla statsformer är enligt konstens utspekulerade läckerheter - Spartia, d e i m konservativ~a, f åtalsstyr- Platon ett upplyst och.
frivilligt valt en- vilka dock .i Athen voro oandligt enkla da men icke despotiska, sparsamma och välde.
tänker sig, att om e,n filo- i jämförelse med nutidens - förbjödos disciplinerade, l~alvkommunistiska stor- rof visar sig särskilt framstaende, de dldeles.
K i t t nämnes icke heller.
bland b.ondestat.
Liksoin tyslren Marx tslrap ' i- jvriga skola frivilligt 1ä.mna maktw R t l e tillåtna rätterna.
Också kladedrak- de rnarxismeil och tyslren Eernstein lenne, så länge han lever eller kan ten skall vara, mycket-enkel, och på revisionismen med stöd av iakttagelser utöva den.
sommaren: anses överhuvud kläder övei- från Englands sociala liv, s &amp; sklapade Platons idealstat är den första kända flödiga.
Detta.
galler tydligen alla med- athenaren Platon den utopiska socialis- socialistiska ..
Men den är icke helt so- borgare, ej blott de båda högre klas- .men med stöd av iakttagelser fran cialistisk.
Den lägsta (och talrikaste) serna.
Spartas samliallsinstitutioner.
klassen anser han alltför lågtstående Även den andliga dieten skulle bli Det närmaste syftet med Platons bok för att bliva delaktig av socialismens 1 strängt reglerad.
Mycken omsorg ned- S t a t e n - &amp; iven i början av 300- höghet.
Dar skall privategendomen lägges på ungdomens uppfostran.
- Upp- talet f. Kr.
- var ej att utforska sam- och den pr ' ivata företagsamheten rådai f ostrans traditionella beståndsdelar .att utforska sjalen, e j att Man far komma ihåg, att stordriffen, vor0 i Hellas gymnastik, vari innefattn- hället utan. '
'.
,. -- j ' ' ' ' " ' a an ' I "
des all slags .idrott, och musik, var iiveii innefattades poesi.
Platon uppta ger båda dessa uppfostringsgrenar i sit system.
Gymnastiken (i hellenisk me ning) skall naturligtvis särskilt idkar av krigarna.
M~kikeii gillar han myc ket, men han ba * &amp; ser Blla f örvekli gande tongiingar.
Ifrhga.
om p,oesir röjer han föga frisinne.
Han gilla] blott den adla-och direkt, f öradlaniit poesin:.
Den övriga port ' förbjudei; T. o. m. Homeros, Hellas ' nationalskald vilken Plato själv ' kände och älskad (mer iii de fleste, förklarades ovärdig att läsas i idealstaten, därför att har beratta.dc så m %nga fula historier om gudarila.
Däremot lade Platon sto1 vikt vid vetenskaplig undervisning, - sarskilt matematisk och f ilosofisk.
D en djupare vetenskapliga undervisningen var givetvis f örbehållen f ilosofklasseli.
; Platom tsamihälle var idltså.
byggt på ldasskillnad, ehuru varje slags e1ron.o- rnkk .ö.verJIrlm var utesluten.
Hur skulle da- medborgarnas f ördelning mel- lan klasserna ske?
Icke ville Platon låta de höpre klassernas medlemmar väljas av alla medborgare, ty han tviv- lade absolut på demokratins förmaga att välja de rätta.
Icke heller kunde han låta börden utan vidare vara avgö- rande; ty detta skulle dels lämnat för stort spelrum %t slumpen, dels fram- alstr?
klassegoism.
Han sökte darfor utfinila eii tredje viig: ett naturligt- förnuftigt urval, börden reglerad: tv den mänskliga tanken.
Han föreskrev a.llts&amp;, att statens ledare skulle över- vaka parningen mellan man och kvin- nor.
De ädlaste mannen skulle sain- manföras med de ädlaste kviimorn.a, och så hela vägen utför.
De sämsta livsfrukteima skulle dödas; Platon upp- tager alltså det från .Sparta kända bru- ket att utsätta undermåliga barn.
Lo- darna dmlle se till, att jämt d.et I a m p liga antalet barn avlades och tillates leva, j %mt ett stiddant anbal, latt sbahen varken bleve för stor eller för liten.
Föräldrarna fingo ej behiilla sina barn, mödrarna fingo ej ens veta vilka barn som voro deras, äktenskap och familje- liv skulle överhuvud e j f å f örekornma, ty därmed följde kotteripolitik, ansag Platon.
Barnen skulle amrnas och upp- fostras p % statens försorg, de visastes barn till filosofer, de starkastes till k r i gare.
' Platoii förordar alltså ett slags lwinnogemenskap.
Lika radikal men inera mänsklig ar han i sin övriga upp- fattning av kvinnof r %gan.
Han hav- dar namli gen kvinnans f ullst andiga lik- stallighet med mannen.
Det- finns, so- '.
. '
Roll: BONDHUSTRUN U N D A LAMEITRIE.
nan och kvinna.
Kvinnan är val i all- nanhet svagare an mannen, men det ings kvinnor, som äro starkare an många man: På samma satt med vishe- en.
Därför ville han giva kvinnorna ritt tillträde bade till filosof- och.
till xigarklassen, blott de visade sig dug- iga därtill.
Ett osympatiskt hänsynstagande till ådande bruk framträder däremot i ' latons uppfattning av slaveriet.
Han gillade visserligen, att hellener gjorde, ellener till slavar.
Men bland de icke- .elleniska eller, som han och alla helle- ler uttryckte sig, barbariska folken inge de gärna taga slavar.
På samma att med kriget.
Hellenerna finge ej .ar ja eller ' bränna eller använda andra åa krigsbruk, nar de stredo mot hellc- Ler.
Men na.r de stredo mot barbarer,; inge det mycket val an.
Allt som allt utgör &amp; ledes Platons itatsideal en kompromiss mellan den löga idealismen i hans filosofi och den imåaktighet, den hårdhet som sfibgarna ~tföljer all politik.
Men trots allt prag- as det av en sådan lyftning, att lika risst som hans S t a t ar socialismens iörsta medvetna upphov, lika visst har ntet .politiskt parti ett så nobelt ur- iprung som socialismen.
Kvinnornas högtidlighAllan- de av röstriittsfrilgans lösning.
- 1 Kristi himmelf ardsdag blev kvinnor- nas dag genom anordnaildet av med- borgarf ester.
Soc.-dem.
lcviniiornas ceiltraQtyrelse hade arrangerat ett möte i ~ o l k e t s hus A-sal p &amp; f örmiddagen med.Hj almar Branting och Agda östlund som talare.
Landsföreningen för K.
P.
R. hade p &amp; ' middagen möte i Auditorium med - Selma .~agerlöf, Anna Withlock och Lydia Mattsson-Sager som talare, och pil kvällen samlades de socia1demokr; l- tiska, liberala och modemta kvinnorna.
till gemensamt möte på Skansen.
Stani- ningen var den basta och förhöjdes ge- nom ömsesidiga halsningsr, framförda av deputationer fran röstrattskvin- ' norna och oss.
Agitera för MORGON din egen tidning!
8 ' MORGONBRIS.
Reflektioner i spirvagnen.
.
Spårvagnsklockaii ringer, Regnet emot gatan slår; Kanske att en plats Dii ' far, Om i tid Du springer.
Alla bankar re ' n besatta, Plattform blåsig - full av solk, Andfåddsarg Du går att f atta Rtini ibland Ditt Svenska Folk I Lukt av slitna rockar.
Tärda anletsdrag, som stå Hårda emot hårets grå fiktsvettsvåta lockar, Eller näsor, bl % och röda Utav frost och sup och skolk, Stuiidomdav ' brist p &amp; föda, Skåda, Bror, Ditt Svenska Folk!
Se .fysionomier, slöhctspraglade sv slid Vågar Du att titta dit?
Lätting ibland genier!
Slöhetsfyllda miner lysa, Gnistra hatfullt som en dolk,.
Överraskas Du a.tt rysa, Bror, inför Ditt Svenska Folk?
Grubblar orons f asor Griper andlig taiikarprins, Söker - om en utväg finns Göra guld - av trasor.
Börjar att ett bålverx bygga, Fritt från egennyttans smolk, Som skall bliva till en brygga Dig emellan - och Ditt Folk.
, Gli daröver - skåda!
Varför magra händers id, Ständigt färdiga till strid - * För sin livskamps våda, Skola offras, att .Du.
sitte Väl ombonad i Din holk, Då Du kunde, blott Du gitte, Strida för ooh med Ditt Folk.
I den man Dig g h a n slrankts, .Bar Ditt str % till stacken, Latta ok för nacken, Som förkrossad sänkts.
Nar Din broders Va1 Du tjana.r, Då behöves ingen Tolk!
Hj axtevarmt Dig livet enar, Med Ditt kara, Svenska Folk. '
Vi herrilsValla till ' Irlub~barna att sna rast belmildla .det utsällda stadgeför slaget, välja .ombud och iiisailda motio ner.
' Det ar av stor vikt att m hon gr esse^ blir så representativ sond möjligt, di beslut skola fattas i fs %goï, som ärc verkligt svgöraiide f ör den socia1dem.o lwatislra lcvinnorörelsen odh dess verk samhet.
De rddan iidconma niotioiierila vis: .och&amp;, a t t klubbarna fullt ut fatta be tydelsen av deiiila extra lroiigress ocl de frågor, som 8 a i skola behandlas.
C.
S. Kvinnoriirelsen ' i Norrland.
~nderteclcnad Imdc tiden 4 b a r s till deri Z .xuarsnuinret av Morgonbris har fru Disa 19 mars agitation i 43avJcborg.s Ian, varvid Viistbcrg skrivit en artikel med denna rubrik 17 platser.
besöktes i ' Hälsingland och 5 i och k v m u t t d a t sin önskan om diskussi.on i G ' ristriltland: Alla.
imiiten med f &amp; undanhg f rågan.
.
.. voro t.alrikt.
; besökta, med 50 A 400 personer.
Soan.
in.1edare i den dislcussion fru Vht-berg.
Under denna agitation bildades i Hälsing- delvis refererat och varmt intresserad av fra- land 4 nya klubbat samt besöktes 2 nybil- gans sociala betydelse vågar jag vördkamt ddde.
Under nligra m6ten strax före denna anhålla om plats f ör f öljandc inlngi.
' Idén agitation ' bild,ades klubbar aaJ undertecknad ar fin '), säger fru V. och diirför tir .det med i Bollnäs och Lottcfors samt talsattes en bekl,a.mning jag laser det?
) inen '), son1 senare i ~ t e r i k s s t ~ r e l s i e .~d.sbyii.
De fyra nya fölljer, det misstrons gift, soni senare nicd klibbarna bildadeg i ~udilrsvt &amp; Iggesund, eller mot f,ru V:s önsltan inlagges i artikeln.
~öde&amp;amn och Lervik.
Förut funnos klub- J a g ar inte en .hu.smor fr8n de burgna hem- bar i Forssa oeh Ljusn.e, b %da si gott som men ' litan .liar som uppgift a t t 81 jiiilp,?
(hcm- nya, P &amp;, dc platser dar ickc klubbar ild da des men i dess fostmn av dc unga i hemmets.
anslöto sik kvinno ' rna till ' arbetarkommunen.
sysslor.
Genom detta, arbetc under en följd På e n di1 platser, t. ex. i jusd dal och Hudiks- av år har jag blivit livligt övertygad om, att vall £unnq klubbar,.
.
som nu anslutit sig till det For alla parter skulle vara gott oni hus- vij+~tersoci&amp;s$~fria.
.
De klu95bar vi " nu f &amp; t t mödr &amp; kunde samlas till sakliga diskussio- i ~.
a l &amp; n ~ l a n båda, d gott föD vårt partis ner och upplys,ande föredrag i husliga sspörs- framtida arbete.
edl lek nar im äro intres- mål och, .clii,rigenom .se dcssa fi.5.n en annan serade o.oh Biil~ingebygden ar ' trevlig mark synpun ' kt.
än sin egen.
P i r egcn del anser a t t arbeta i.
Mitt personliga intryck av ja.g mig h a f å t t d n g a goda uppslag jmt .av halsingorna G r det angenamaste, och j a g har arbatarhust.rur och kanner n~anga, so111 jag sannerligen ingenthg emot.
at- f o r t f i t t a ' be- högt varderzt.zj.
, kantskapen mcd d,em.
J a g a r också överty- 3, den skrivelse rörande &amp; La~t.haf öreningar, gad om a t t viira.
ihiilsingeklub~bar homma ' a t t som jqg föredrog vid ovanniimndq tillfällc, visa sitt intresse för v&amp;ra id$er och vart nämndes at t " ver.ltliga stord4,d, utf.örts undcr arbete.
Lycka till i kampen!
kristiden i nl&amp;ngs hem7 '.
F r u V. .frågar, v rt i I G) &amp; stri.kland, besöktes som sagt 5 platser, de utf&amp;M Det &amp; l v a r s t&amp;mlige.n varvid ot!
st4hligt möte hölls Giivle med sj.iilvklart, a t t det är i de hcm, dar clrono- v5l " ' ett 400-tal ' bes0kar.e.
Dar finns en klub,b * en .ej kunnat följa dcn enorma stegrin-.
; lcvnad~kostnn&amp;~r /. * ~&amp;~-.~&amp;~6~~~dm *.
.
: ".
förit, soim nu ôeslöt ' åteiupptaga a r b e t e t y g fullt allvar.
I Sandviken v a r mötet ordnat förts, vare sig det sen galler arbetarehem s &amp; tidigt som Irl.
3 på e. m.
Det blev besökt av elsler e medelklassens -: dc nlin.dre 1önt.agarnas cil ' lta 300 kvinnor.
En kvinnoklubb bildades, - hem dar husmaderns .l~amp n1e.d ayrtidcit som gena.st i, början, fick, jag tror det var ofta t a r i t s5 mycket hardare, därför a t t en 125 medl.
Kommission~rer för Morgonbris viss .soc:al stalln ' ing meclfört of rånkomliga tillsattes på d e platser dar nya klubbar bil- krav i .en del avseenden 0~11 husmodeni - diis- dades.
för f å t t s1it.a utan tjänare " som cn slav '), Resultatet av agitationen var ju gott, &amp; h även am hon sjalv ej, skulle vilja vidlziinnzls som jag hoppas hade adet val .även sin nytta detta epitet .. med sig för valen.
Betriiffande dct yttrmdé av en inötesdcl-.
Sedan %ar dct iväg hemåt, där agitations- tagam, som f r u V. rclfererar, har jag och mbetet var i fu.11 gång.
Sammanlagt har flera saviil fru V:s 1mmrat.er so111 andra, strax före och under agitationen har i.Me (le1- som jqg frågat, defi uppfattningeii, Att fru - pad ' bildats S nya kvinnoklu~bbar, nämligen i V. missuppf a t l t detsamma.
Damen if rågs Ange, Matfors, Nedansjö, Vivstavarv,.
Finsba,.
a r s j % l v @ r b e t a r $ u s t r u och har Johapnedal, Svartvik och Nyhamn.
Vivst.a- med verklig ' led&amp;md tagit del av fru V:s ' varv-klubben fick i .starten ' 14 medl.
al are axtikel.
Heiinp, tal:s,.
åsikt är den, a t t även h a +arit - underte~lcnad, fruar Frida Höckert, en arbetarhiisth ~ s k u l l c ltuniia offrk a v sin Bclma Nordlander och Anna hrssoii.
tid de .stun~er, hon .beh.övcr för1 a t t besöka Vi h a alltså ihiir i Medelipaxl, detta lilla en Ma.rtha.Eörenings möten och av dcm.
' ha landskap,, det minsta kanske i Sverge, ett större nytta, an hon eljes slculle ha av en kwinnodlstrikt mecl 17 klubbar.
Bara detta f ristund.
- 4t-t ") flera dzgar i vec ' lcnn slcullc borde f i l pigga upp er aridra i Sverges land g. % b o r t i onödigt prat ' " f64 en hiisinor ar a t t inute vara sämre.
Under valrörelsen ha ju en o~inilighet.
E n siidan.
husmor ' s1:ulle vara kvinnor .bedrivit det mest intensiva nog, on1 boii finns, int.e trivas i en Martha- agitationsarbcte.
Resultatet %lev a t t vi satte f örening.
-.
in 2 kvinnoq.
i staidsfullmä1ttige samt ute i Ju niirmarc vi liirq oss förstä dc sam- byarna k v i n ~ o r i ltorn~unalfull~maktige.
halle ' liga proble.mens invecklade natur, dess.
Vallen äro över, imen tro icke fijr d ~ t, ni mer dzola vi insc; a t t deras lösning ints lig- kamrater ute 1 bygden, a t t vi därför f å saligen ger hos en viss klass ellei .iarti utan a t t de so.mna av.
Ni si ?~go, nar ni nu gingo till v d, lrrava a l l a s förtroeil~dcf~lla och vidsynta hur bakom flötet ni voro.
Än stunda strider samverlran för sin lösning.
I dcn andan skola i Sverge, än cn gång, n 4, flera gånger om, Nhrtliaf öreningarna göra inyclren nytta, men Iromnier hoppct a t t stallas till oss.
Våra därför fordras oclrsZi a v dess inedlciiin~ar a t t klubbar äro vår skola.
sakligt och intresserat se bort f r h i ett .eller !Nästa gång, kamrater, clct a r val, %ro vi annat olrla.rt yttrande och lin nl %let l r l a ~ t i fardigp, d l koinma vi fram som en skara siktc: H c m an e n s v a l o c h t r c v- sjalv- och n&amp;lmedvetna.
kvinnor och sätta n a d f ö r a l l a g e n o m a l l a ~ pricken över i ' et.
- P % 5tersednide.i det stori s a m f ä l l d a i n s a t s.
gcniensamma axbetet.
Med hälsning!
Laura Niishohm, Diss vkstbe.rg.
gen -,
MORGONBRIS Kara Gunhild.
9 Lit te~atur.
Var enda landstingsledamot, Frida Steenhoff: P i l i p p a s ' S5 roligt a t t f 5 ditt brev, tack.
Ja, jag ar j d e ii.
Wahlström &amp; Widstrand.
nggot lat i f r f ~ g s om a t t skriva brev och dock Frida Steenhoff hör till deiii, som liar jag sö mycket jag vill resonera med vigt sin litterara alstring %t en otack -- dig om.
; am sak.
D e n att sprida ett rent .och Du frsgar, h.ur vi mg.
J o taclz, vad hiilsan dart.
och av all skev.
konveiiaiis of ör- bctriiffar, Irunna vi ej klaga; f asttin spansliaii falsk \ ljus över lrärlckslivets myste- g5r runt ikricg, ha vi dock 5 n.
n ~ sluppit ull-: er.
Det är en beundraiisviird produk- dan.
; i011 i upplysningens och mibsklighe- Dc täiilcviirds saker, Du framför i ditt brev,; e.ns tjänst hon har bakom sig - ända givei.
form och uttryck för mycket av vacl j: \ $; il1 ett trettiotal arbeten.
Alla lika känt under den senare tiden.
Yi hustrur iiingivna saiiniilgen och trc) giia sitt mLcste .verkligen allvarligt anstriinga d s och ryftc: att riva ner ' all falsk, oäkta skaffil OSS tic.
och tillfiillc a t t utveckla v5s ~ ~ l omkring ~ d det &amp; ~ öint2liga t pro- int.clIigcns p %; aii.clr.a omr~dcii od1 iclcc s % SOIX dein.
Författarinnan a r ocks &amp; s5 nu under iien trycltnnde Icristidcn bara drus varnit hängiven sin uppgift som refor- ned i nlatbelzyinnier ccli stök.
Men jag vct mator, att hon med fullt medvetande Edit möld, ej, hur det kommer sig, jag liksom känner att ~ f t offrar a det.
konistnärliga för sanniil- Oxie.
vi g2 emot en Ijcsarc tid vad oss livinnor an- gem skull.
Det har nog ingen tackat Edit Slröld, Oxie, född ISSG.
Medlcni av iieliile för - lika I.itct soin man gjorde g&amp;r.
Gcnom den personliga 1conimunal.cl röst- ratt vi nu fått, 11a vi ju f &amp; t t ett stort politiskt parlict 1907 genonz Malmö socialdcmokratisl~z Jet mcd Frcdrika Brenier d e n gliilgeii ir,flytandc, och jag har r c d m observerat hur ucgdomskl~ibb.
Pörestatt.
Oxie 1cooperati.ua hon skrev Herto.
Meii det g &amp; lagar,.
s h n g n kvinnor liksom rEta pá sig i lciinslan föreaing i sex ar.
Varit nledlcm av pensions- bilra fullt, som t a u t sin ratt hos dem av sin med5orgcrliga bctyclelse.
Du skullc I x styrclsen.
Vslcl t.ill mcdlem av Malmöhus läns: Iler den som gar seeiide genom livet sett farmor p5 valdagen!
Gubbarn?
lcommo h~ii !sting för Oxie och Skytts hkider.
Par- d i i g e n med 1; ons stil ars sinnets visio- EÖrst&amp;s n !ed d!
r och anvisningar i l %nga ba- ticts enda lar dstingskvinna.
nära f öriiiiniiiels er eller nied r ef orma- ' vet.
jag nor.
) ' Bc ' hö~:.s i.nt.eJ), sa.
hon.
JIYNog torns Iugna, kloka ögon - eller iblaiid liuï jag skall rösta och vcm jag vill röst.a ps.
vis i c h a t t dc försunima sina barn rent ma- med båda!
G &amp;, hcllre cch t a g reda pi, alla sölkorvar till.
tericllt, visst into.
Mat ooh dryck f % dc nog Filippas öden är dock mindre t endeils karlar, som, fastan de haft röst.riitten unclcr vad de behövs, men det ' sr, ' oni jag si, f %;.
211 den övriga alstringen.
Det ar ett Kratd, iiitc ha ids anv ' lii~cla clcn., utan latit agga, d e n rent andliga ~ip~fostttin; kard&lt;t5in- Liv$ide, eller nagia om man s % vill, som dc rika sköta samhället, hur dct biist passnt cl.aniiigen, kiilislan f ör plikt 66h.
rätt m. m.
1rä.rleken f ormar.
dem. "
Ja, den farmor, $i länge jag har som brister.
IIär rader i det ' hela en fruk- Boken börjar in.ec1 att skildr.3 barnet, henne, kan jag prisa mig lycklig.
Hon %r icke tansviird andlig f attigdom bland mödrarna., gess lekar o ch f öreställningsvärld ' och bars sil där sm5klok, som du vet vi alla kun- mon dc äro ursäktade därför, a t t de själva utveckling sedan till ung flicka och 51- na vara, men hennes tankar taga lilrsom f å t t så litcn inblick i det som ligger utanför skailde kvinna.
Miljön hos den.
gamle längre silet än vanligt follcs.
Ifråga om bar- livets enlclaste behov, så v i f &amp; icke förebra.
prästen-morf a.deim a r fint och iiitres- nen är hon cn skarp psykolog; hon först.5r dein deras brister.
Men nu iir det andra sant tecknad och allt.i&amp;eiioni sant och dem bättre %n niigon annan.
Nar jag nggon ticler, vi Iriinna skaffa 02s Iw:i1silruper och vi äkta verkar allt, som omger det gamla @ ng kommer till hcnn.0 med mina bekym; skola också göra det.
.
.
borgerligt gedigna hemmet, fr %n vilket mer ang8ende deras uppfostran;, hör hon all-.
J a g m5ste sluta, brevet blir för långt.
Mei?
Filippa har iitsikt över Klara ga.mla tid pi3 i tysthet, men sedan kommer hon .m$ en sak.
- maste jsg: ändå tala o *: William, gub- sinn inlägg p &amp; e t t sådant ' sätt, &amp; t d e t ver- ben min, cch jag firade - första.
maj i Sunds- kyrkogård o.ch Ailna Maria Le~ !mgiens.
grav.
kar som en djupare utläggning eller tillägg vall i år.
Dct ar ju, som vet, enchst ctt till vad jag framfört.
Hon 15tsss alltid, som par ' tippnrs j5rnv.sg dit.
, Och v i 15ingtaclc.
Filippas öde blir till slut det för dju- pare kviiinonaturer ganska vanliga:.
.
om det naturligtvis ar jag; barnens &amp; ~mm&amp;, b !,g:gy kftG att,.vara gid i. den sto??
d-onr som %r s5 lz.lok, men i. mitt innërs~a " vet j.8:$, stration där. '
s kr i vårt s ?mhiiJle skulle ingen Lyckit, dyckii.
; sorg och ' kampen f ö r ' $6; signation: Vad voix Ocksa livet utail a t t det är hennes iialvar jag plöjer mad.
Ja, demonstrat ' ion vara., utan möte p % kvällen.
lidandet.
Och vad den mailniska., som du vet ju, hur präktig hon är '; jag, känner mig Det var en storartad demonstration, och en icke mött detta l i v e t s.
a 11 s i k t e,.
S &amp;.
trygg, sa lange jag har henne.
- s5daa m5ngd kvinnor!
Men dct allra basta V W i vilket hon en ei1d.a g %ng ser sitt eget 85 roligt a t t ni f ö t t en lwinnol~l ubb till majtalet, ja, jag liar då icke hört något så - ser sig sjalv.
Den det e j gjort g r st %n.d.
Det våga vi ej t.änka p5 hiir iiniii~ .. utomordent.ligt %ra på mLcngn år.
Och en ' sak Du vet hur det gick; vi hade en f ö r iiagra %r grep mig in i 1ijarteröttern.a och det var d5 ingen manniska.
Hon kan.
* vara en bot- sedan, som gick sönder, tyviirr diirför a t t inga talaren berörde just det som jag .så mycket tenfylld teoretiker, ett vad-drande lexi- Icvirino~ funnoa, soin kiinde taga hancl oin led- tanker p&amp;.
Det nya samhiillet., vi arbeta för, kon till mycken båtnad föf dagens före- ningen.
Men det slcall icke ske en g5ng till.
behöver nys nziinnisko:., mdc han.
Krogcns dragnii:gslista, ho11 kan vara en f asci- Vi iiro en sju, atta kvinnor liar som .hålla flitiga gäster, danslokalens sömniga ungdom, nerande dialektiker, som f ö r stunder1 ihop och som &amp; ro fast beslutna p5 a t t en lclub1.1 självsvt3,1dets och fraclchetens uppväxande smeker vårt öra eller: $on kan vara s k: L v i ha, nlcn - v i slca först sl; .affn 0s.s släkte, kan icke b ä m lycka med sig in i vårt sprakets korade mästare, * " som med sina en smula vetande, sil vi kunna sköta den., Vi.
nva, isamhiille.
Darför iir ju inöclrarnas upp- ord mäktigt och vi1ande::som ett rin- förbereda oss nu, ha möten en gang i vec- gift så stor, t.y det, ' är j u ' närmast vi, som nade vatten sövcr ditt ' $nile - - meii kan hos varandra i tur och ordning, och diir skols dana de nya människorna genom barnen.
den dagen du 1ossna.t fr %n !.det.
som Ii- försöka vi lära oss, hur .organisationen s l d Han sade d i n g a &gt;raktiga saker, ja, det maj- vet i sina rika och biista st~inder 65öd tillgå och vilka frågor vi i synnerhet böra tri talet har jag klippt, det, ligger i skrivboids- die, d.$ är allt, skum p % cless yta dig-:lik- upp fer a t t göra nytta bland vhra, liviiinor l %dan bland mina skatter, och jag skall läsa gil t-igt.
D % lä.ngtar du h !otb.
eft.er " ' ~tt liar.
Och kan Gu tanka dig en saclan tur, \ ii det mer iin en gång.
Det v m en hgrlig maj.
endn: en s j 3 so111 ocks % lidit.
i.. "
lm f å t t två lärarinnor med.
Det är just vat- fest.
J a g bäriner mig t.acksam och nöjd.
För den som kan lyssna har Filip&amp; &amp; ten p5 min kvarn, ty jag vill ovillkorligen att Skriv snart och l %t mig veta, hyr det g % ~ öden mer am en ton från den värld, dar barnuppf ostringsfrågan skall vars ' en av de med alla planer.
J a g skall försöka vara flitig en kvinna lidit.
.
förnämsta och viktigaste p &amp; v %rt program, at.t svara. "
Farmor och barnen halsa.
Arbetarehustrurna synda mycket mot sina: Elsa.
barn i det avseendet.
Jag menar naturligt- ', ',,, ' '. '
.
, ' '
F r h kvinnoklubbarnas arbetsfält.
.
.
.
.
Klubbens och Nilsson fick dock leva s % lange, a t t hon fick ha varit tort intresse för kvinnoklubbsarbetet ' ha.r se sin.
innerligaste önskan - g % i .uppfyllelse, Btyrolseberiittelse ' för.
Södra ~ v i n n o k l u b - jort sig gallande, vilket är glädjande a t t den a t t vara med om bildandet av en soc.:dem.
ben, arbe$s5.rct 1 april 1918-31 niars 1919, urins konstatera.
Ty arbete Pch kunskap är kvinnoklubb i Huskvarna.
.
Hon var sedin Styrclscn f ör Södra ~vinnoklubbcn f år maj 1018 lrommissionar f ör Morgonbris, ' och ad som fordms av nutidens b a h.
härmed avgiva följand6 krsberättelse: Essvik den 9 april 1919. det var M.oi ' gonbrisJ spridande, som till stor styiels &amp; h a r undey det gkngna arbetsgret Ester.N.ordin; Med hälsning.
del möjliggjorde startandet av en soc.-dem.
ktgj {rts av Aiina Svensson, ~ m a n d a Söder.
kvinnoklubb har.
.
berg, Elin Lund och ~ u i h list af son.
Undsr .Fagersta ..; Men nu.
var arbetsdagen tilliindalupen för ~ r b e t s 5 r e t Iia hållits Btta .ordinarie mötcn och.
Fugorsta soeialdemoltratis ' ka kvihoklbbb vår duktiga lilla Alice.
DB kvi ' nnoklubb.en ett extra.
Dcssutom %a avh ' fillits fyra sani- ildaclcs i januari n~CLnad cfter ett kort förc- hö11 sitt första möte G mars, var hon rcclan \ Bväin.
rag av skoiläraren D~avi.il N o r k n.
Omcdel- insjuknad och inte fullt en manad 4i.rcfter Klubben har iivcn undel det g h g n a aret art efter föredraget anslöto sig 25 medlem- hade hon för alltid lämnat oss.
firat sin t. juguf cin~åriga tillvaro med e.n an- iar.
Till st.yrelsa utsilgos f öljande personer: Trofast, osjalvislr och uppoffrande var sl&amp;cnde fcst (.den 27, oktober) f ö r nledlcm- Jnia Melin, ordf., Emclie Vesterfors, sekr., Alice Nilsson d e n bästa av vänner o &amp; den marna och en del inbjudna gäster.
E t t viil a n a Johansson,.
kassör.
övriga styrelse- stora förlu&amp;, som hennes bortgbng betyder för bosökt vdrnötc under vdrörclsen for, stads-: daan,öter: .Ebba Spgngberg o011 Anna Person.
den stora viin- och Itamratkretsen kan ej erp .-.
fullni4iktigevolen Jiir anordnats a 4 klabben.
Gevisorer: Lovisa g oh ans son och Hulcla Vei-.
.
sattas.
.
.
,.
...
Förc; drag ha undcr aret hållits av Ruth nid.
.
Från Skåne.
Gustafson, Anna Johansson,.
Gustxf WaihJ,: Under, den g h g n a tid- ha hiillits sex H. Bergegren, folJrskdlararcn Leancler WiaL löten, oc * vid varje .möte har klubben vun- Ängel holms; nybildade kvinnoltlubb har.
till lerius och Oscar Lundborg.
Klubben har .it nya nicdlemnisr, vanför medlemssiffran styrelse utsett: Josefina Olsson, ordf., Siglm genom o ~ b u d deltagit i dcn Socialdenioltra- ' u a r ippc i femtiotalet.
Klubben har, även Jönsson, vice ordf:, Klgsa And6rsson, sekr., tisks ltvinnokoiiferemen, som hölls i Stock- nslutit sig till, den p &amp; platsen befintliga ar- Bertlia Nilsson, vice sekr., samt Ester Jöns- ' holm den 1.0 nov.
1915.
P31 denna konferens etarkommunen och har den senare ': för de son, kassör.
Klubben,.
som endast hållit ' i?
bes1,ots Wdandct av ett soc.-dc *.
kvinno- vinnliga: niedlcmniarnas politiska skolning möten, kan redan anteckna ett 40-tal mcde distrikt för Stock~hol.ms stad, Stockholms och ch uplysning anordnat ett föredr &amp; av lemmar Saint har gott Iiopp om a t t öka antalet Uppsda lan, och har 1kliib:ben anslutit sig ~ g n e s Söd~rkvist f rån Viisteras över ämnet avsevärt, t y ' medlemmarna ha visat sig taga till detta disttrilit.
Klubben liar ocksa genom Jara kommunala uppgif ter.
Kl.iib.ben .liar sin uppgift p i h l l t allvar.
ombud deltagit i ~smorganisationcns koufo- indcr tiden h5llit cn pa; ketaaktion som gav.
Bland ' beslut som fattats märlias deltagau- rens den 2 februari.
kt utmärkt gott resultat.
Var livinno~lubb de i l-majdemonstrationen samt ' att rekvirera, Xlubb.ens sammanträden h a i regcl varit mr cii synnerligen stor uppgift a t t fylla i ett 150 exeinpln av Morgoubrii majnummer.
val besökta och en stor ': livlighet tyckes börja mbetaresanih ' dle som Fagersta, och i sam: Möten skola hållas en g i n g ' i månaden och r å h inom klubben, xi1.ke.t qbåda.r gott, för .rbetc med arEotar1classcns man komma vi komma dessa d % s &amp; vitt möjligt a t t förenas.
kömmnde ar.
iikcrt a t t Bli deras likstiilllda .rnoakampar med instruktionskurser i olika ämnen av ng- Modlemsantalet var d &amp; 1 april 1918 37 och ' ör demokratins genombrott.
gon för &amp; lubben intresserad manlig Kommun- dcn 31 mars 1919 41, godkända rncdlemnmr.
E.
' V.
medlem.
' Med kamrathiilsning!
Under Aret ha 8 nya medl-emmar ingatt i J. O. Huskvarna.
1ddubb.cn.
I tur a t t a s g a u r stryrelsen äro Bortgangen kamrat, Hässleholm.
Anna Nordgren, Aiinsnda Bodexberg och Elin Ett ' dödsbud, som viickte stor sorg och sak- ': J. Hässleholm är nu aven bildad c i sot.-dem.
Lun.d.
iad var dct dS, underrättelsen kom, a t t Alice kvinnokluibb pi initiativ av arbotarclrommu- - Styrclsen f&amp;r härmed uttala ' ett tack f s r Wsson, medlem av Huslrvarnalrlubben, ovli- iien här.
Vid inbjudan infuono sig 15, som visat förkroende under det gångna.
året.
lit % Jönköpings lasarett, endast 23 Br gam.
amiilde sig för bildande av en klubb.
Detta.
.
Stocltholm den 31 marg 1919..
ud.
var den 19 mars 1 &amp; r.
Redan den ' 22 samma Styrclscn.
Alico, Nih&amp;on hörde till dessa iidla, varm.
m h a d, då Elma Danielsson .hol1 föredrag h ä r.
Essvik.
ijärtade människor, vars blot t a tillvaro ä r ea i kvinncvfr&amp;gan, lisdc hlub ' bkn möte.
/ E£tcr ~ s S v i l i s soc.-dem.
kvinnolrlubb hacle siit: ?d, vardef ull garning.
Främst iignade hon föredraget i ~ g i c k .da 36 nya iiicdl.
Sedan ~ r s m ö t e den 2 ap&amp;l i Ljungsliällans lokal.
un.
iitt arbete och sin kärlek.
å t hemniet, dar.
hm dess ha nya .medlemmar kommit t.ill varje der ordf&amp;akdeskap av Olgs Berglund.
Sty.
rar i mois och husmoys s t w e.
E j underligt möte, sa a t t klubbcn raknar .för närvaralide rclseii beviljades full ' och tacksam.
ansvarsfri.
tt far och syskoii kanna sorgen s &amp; bekliinl.
72 medlemmar.
E t t glänsa.ndc resultat p5 S$ Iiet för det gångna året.
Ur styrelsens bcriit- nande d5 Alice, deras glada, blida solstråle, kort tid.
- telse framgick a t t 20 ord.
mötcn ha h&amp;llits, .. Z iör allt.id lämnat dem.
Iqtresset visar sig mycket stort bland lrvin- Men det var ej blott hemmet, som Alice norna har; mötena äro, talrikt besökt.$, var- extra möten, ett lianiratmötc samt.5 styrelse.
sitt varma intresse och out.
för klubben nog går en, ljus framtid till m$- m.öten.
Två offentliga f öi; emdrag med kvinna Yilsson ä&amp;&amp;le liga talare.
Klubben deltog aven i 1 maj- rötfliga arbete.
Gripen av tidens stora ratt- tes., V i ha valt en kamrat .att u1ppsamla.p.r~- demonstrationen i Suniiuvsll.
- ~nkoiuster ' ärdighetsl&lt;rav, var hon socialismen hängiven numeranter p % vår tidning ' Morgonbris ' '.
Klubben a r genom urbctarel.
: ommun.cn nnslil- och utgifter ha balanserat 3, kr.
9G: 15.
Med.
ticd hela styrkan av sin varma, rika sjal.
.
' Den gud.&amp;na älsl&lt;ar, dör ung l, m e n l l i c: ten.
till see; - dem.
partiet och har aven.
haft lenissntalct.
' har.
undcr h e t ökats med 85 och utträde har beyiljats S.
Till styrelse for kgmmznde %r valdes: Anna Gustavson, ordf., Ester Nordin, sckr.
och kor.
rcsp., Agnes Piirsson, ltriesör.
1Cvarstr " leiir) ~ f r '; f.öreg %eilde Qr: 02ga Berglund och Estel ~ ~ n c l ' l ~ v blcvo i ~ t, rcsp.
v. ordf. och v sckr;.
.
Revisorer: Anna Andersson,.
.
-.
Ann: ~ i c k o l a ~ s s o n suppl.
.
Hildur lIölkvist o ' cl Viklun+ Eityrelsesuppl.
~ n n n a Anders lager av in- och ngheter soii och ' - ~.nna Karlsson.
Till I~ommissionZi.
i för Morgonbris valdes Anna Nicltolausson Tili ombud i Essvilcs-Nyhamns Roop.
Handels förening valdes Ge.da Yilclund, i Koop.
cafl till.
billiga bestilmds priser.
Obs.
!
Bestiiilningar utföres ' Ny Tid ~ i ~.
~ $o.hahanssoF.
o.
t.
i.
.
.
qch.
till distrik till billiga priser.
.
.
.
. '
tet Anna Eriksson.
f: '. '
,,, ' ' ' ' J ' ida Storf atländska- hmkappor, Dräkter och Kjolar J J ' I.
under behand1ir.g f ragan om anslutniiig till Slc5nes distrikt 2v kvinnorörelsen.
.
Till sist en maning till kvinnorna a t t låta intresset Ii %lla i soni hittills, s &amp; vgr ltlubb kan arbeta med frarngilng.
Den liar en stor upp- gift a t t fylla inom v5r röidse.
A. P-n.
Med k ~ m r a t l i g hiilsniiig:.
.
.
., ......
.,.
- 1 Slottsbron.
.
.
.
.
.
a ...
24 '; 8lot.tsbrons soc.-dem.
lrvinpoklubb höll ara- 24 Vasterlånggatan AV .Lrsue- ratt elsen f ri~nigiclc, a t t klubben under dct; %ngni i ' mt liar Ii3lit 12 ordinarie och e !t, stra .möte; vidarc har anor&lt;lnsts ctt offent- .igt föredrag nied Agga, östliind.
.
som talare.
Klubben hade v:cl arets början tretton god- - kandn medlemmar, mcn vicl Lirsdtiftet endast Stockvik.
tolv, ett alltför ringa antal för ett sildant Stockvilis lcvinnoklubb h i i d e den .22 april stort samlili !lc.
Meii vi skola hopp:^ a t t in- fira Sitt första Ursmöte.
Klubben bildades j tresset vaknar hos ltvinnorna genom ' dcn er- okt.
1917 efter ett föredrag av fru Disa Vast- Mllna röstrat ten.]
KAPPOR DRAKTER KJOLAR berg, d % 12 personer anslöto sig och en sty- Klubben har utfört .ett energislet valarbete i PALSVAROR PARAPLYER i relse tillsattes.
Lag sedan i dvala nagra m &amp; zenonz husagitation och broschyrspriclning un- Största urval i nader, men h a r nu s % ?m&amp;ningoin.
arbetit sig iier valen.
upp, s2 at.t vi nii I ~ i i i i r q riiilcna, till 40 inedlem- Scdan styrelse- och revisioiisbcr~ttelser~i:~ och Päls~arnaffår j mar.
~ippliists och av mötet goclliiilits, tillerkiindcs.
24 Yasterlinggatan j Maii clctts Sr iiitc nog, t.y iinnu st5 n&lt;~nga iien avgaende styrelsen full och tacksam aii- av platsens kvinnor oförstaende för v h rö- svarsfrihet.
rclse.
Siffran mi7iste. '
iltminstone f ördubblss Till ny styrelsc valdcs: Lotten Malm, ordf., till niista &amp; rsmötc och d &amp; fordras &amp; et a t t alla Maria Janson, sekr., Emma Duva, kassör, Li- 15 ilet sista aret ha v i fiitt upp mot hundra- kvinnor inom vart .omriI.de ansluta sig till sen fiylrman, kommissionii.r, med Elin Jo- alet, villict bevisar a t t kvinnan vet sin plikt.
klubben fortast möjligt ..
Vi mistc gemensamt hansson .och ~ a r t s Frykman.
som supplc-ter, iu, nar hon a r nggot a t t riikns med och inte försö1c.a.
a t t skaffa oss alla de kunskaper och E:tt?
:; t.-clr för det g5iigiia nrbetsbret samt angre Star utanför.
upplysningar, som lrunna erbjudas.
Ty vi ett t&amp;gt, .energiskt och frsmg5ngsrikt nytt Klubbcn har salt 580 ex. av Morgonbris d s t c Itomma ' ih %g, a t t nu, niir vi f % t t röst- srbetsgr önskas.
j L.
M. amt %tskiliiga ' - broschyrer.
.
ratt, s5 ha vi ock &amp; ansvar, och då galler det Vi ha sett oss tvungna a t t höja avprif ten till a t t into st &amp; totalt friimniande för alla både Söderhamns &amp; c.-dem.
kvinnoklubb !O öre pr medlcm och ' manad.
pclitiskta och sociala spörsm&amp;l.
Därför: in i Om sommaren ha v i vara friluft.smöteii i hadc dc * 26 april familjcfest ' för modlein- 1club.ben och deltag i arbetet!
!anclskogcn.
Under sista tiden har kliibben marna och deras bekanta.
Festcn, som var Styrelsen för kommando arbetsår bestar av talrilct besökt, öppnades mcd musik U p i a w nest diskuterat livcniedelsfr&amp;gan. '
Klubbcii lcamraterna Anna Andersson, ordf;, ' ~ r i s t i n och fiol sanit halsningst~l .av ltl~ibbens vice leltagen alltid i majdemonstrationen med sin Olsson, sekr., Hanna Strömqvist, kassör, Ebba ordf. Incz Wiokstïöm.
, IXtcr h n u ctt par !am.
Klubben har den förhoppningen a t t Volhberg, v. sekr., och Ida Tunberg, v. ordf, musiknurnnicr l2öll.
h r L. Thunborg ett med inder 1010 f $ vcrka si % mycket som möjligt.
Till revisorer omvaldes Elvira Johansson, intresse &amp; hört föredrag, varcfter i ballaglig ' ör upplysning och agitation bland kvinnorna.
Stina Sa.muelsson och Kata Sjödin.
Till kom- omväxling förekom m s i k, solos&amp;g samt PB uppdrag: missionär f ör Morgonbris återvaldes Hanna deklamation.
För ' den lekamliga valfagris- A. O. Strömqvist.
Tidningen säljes med 30 ex. j den va.r också rihligt ~ ö r j t.
Uarefter bort- - manaden.
anlrtionerades cn hel del av klub ' bmedlem- Med h5lsnir.g till alla kamrater landet runt, marna skänl~ta palrct, vilket inbringade Den 20 april kunde Hällaryds kvinnoltlul~b klubbón ett vallromniet, tillskott i.
kassrin.
Hanna Strömqvist.
ie tillbaka ' p &amp; 10-Zrigt arbete.
Klubben: bilda- Klubben har sodan sitt bildande sett sitt les nämnda datiim av fru Agda östlund, som medlenyantal stä-digt o.kas och .dat tyckes aven i fortsättningen kom.ma a t t gå framltt itsihd av soc.-dem.
lrvinnokongressens verk- Surahammar.
.
för klubaben.
estens agitatoriska betydelse kallande utskott gjorde en turni5 genom BZe- Härvarande ltvinnolrlubb höll söndagen den visade sig oclcså .d&amp;ruti a t t flera nya medlem-; ï ~ g e.
Ingcn .utomstaende cch knappt vi; jiilva tro ' dde p &amp; klubbens bestående, oerfarna G april.
sitt andra årsmöte.
De föredragna be.
mar aqmalde sig för i ' ntrii.de.
.
rattelierna godkändes och p &amp; revisorernas till * Till .de - kvinnor, iv vår klass, .som ännu c j; om vi vor0 och et ' t lätt byte för miss ' tröstan.
styrkan beviljadcs den avgående styrelsix äro a&amp;lutna till y å r klubb, ställes härmed) ch den ena ' medlemmen efter den andra gav f ull och tacksam ansvarsfrihet.
Under arel en uppmaning ' att ' ansluta sig till lrliibbsn d &lt; s b upp ka.xpen, såsom varande lönlös.
Men ha hållits 4 extra samt 11 ord.
möten.
2 fö.
och därigenom s k $ f a sig större forutsatt- i3gra förblev0 dock kvar och klubben fick något nytt Jtillskott J och aven ' %ter- redrag ha anordnats med Amanda Frösell och ningnr ' att uppfylla, .de krav, som nu efter de ~lltid.
Ruth Gustafson som talare.
Klubben har med nys ' röstrattsförhållandenas införande kom-) ördadesJJ n&amp;gon av de gamla medlemmarna.
.
.
Sedan samatbete med de andra klubbarna ha.
fana deltagit i ' majdemonstrationen i s %vGl ma a t t stillas p5 oss kvinnor.
Blekinge medelst kamratmöte, började, har Surahammar som Hallstahammar samt vari1 R e f. ~rbetet i klubben omfattats med mera intresse representerad vid ett bnmratmöte i Eskilstu- Ystad,) ch fast sammanhållning.
Att klubben aven na.
F&amp;tt en medlem invald i fattigv&amp;i.dssty.
relsen samt eaai Styrelsen för föreläsningsför.
Ystads soc.-dem.
s tv in no förening: Lir 20 år i runnit förtroende utbt bevisas därav, a t t vid Lecemberst5,mman i fjol en av klubbens med?
eningen.
Sedan 1 okt.
1918 ar klubben kollek.
oktober.
emmar blev invald i socknens fattigvårds-.
t h t ansluten till Surahammars arbetarekom.
under 1918 ha vi hallit elva ordinarie ocli mun.
Medlemsantalet har sedan föreggende två extra möten.
~ t t ' e f f e n t l i g t, dar fru Majs ityrelse och samme medlem ingick aven som.
årsmöte ökats med 31, så vi äro för niirva.
Strand.berg taladeAvsr Kvinnans stallning till rommunalf ullmaktigo vid valet i april.
rande uppe vid 112 godkända.
medlenimar, rösträtten förr och ' nu.
Vid arsmötet befanns a t t l d h b e n hållit: lva ord: och ett extra möte under, 1918 samt Till styrelse för innevarande år valdes: Klubben har arbetat med andra föreningsi Emma Forsberg, ordf., Elna Lundblad, sekr., fi-ir en upplysningskurs i anledning av de kom, v&amp;.
fester med ' god behållning.
Inkomster un- ler k e t 152 kr.
Ansvarsfiihet bevil$des &amp; $ Hulda tu ber^, kassör, Ida Lindmark, v. ordf., munala valen.
~ i g a e n d e styrelsen.
Till den nya stjrrelseii Signe Andersson, v .. sekr., med .Alma Berger, Vi satte upp fyra kvinnor till stadsfullma.li.
.
Edla Malmkvi ' st och at il da Kallberg som tige: Mia H&amp;lcansson, Sigrid ' Möller, A1m.a ralde~ till ordf. ~ o h a n n a Ljungström, vice ' oyd-.
siippleanter.
Revisorer: Elsa Ericksson, Ma.
Bergkvist och Augusta Torsson-Jönsson, .villca iörande Retty ' Ha.gelberg, kassör Anna Svans- i m, sekr. Ida ' Andcrsson,.
som a- valdes till ria öhrnian och Elvira Ståkaus, med Jenny alla blevo valda.
rorresp.
s h.
, vice sekr.
Hedvig Hansson.
Lilj,eberg som suppleant.
Vi ha arhetat.
tillsimmans med livqmedels~ k &amp; o r e r blevo 01ga Marthsson och Ida, Jöns- Vid årsmötet, som var talrikt besökt ocb iiamnden i livsmedelsf rågan. '
E t ' t ombud hadc im.
Med kamfatl&amp;a * ' h %lsniigar!
priiglades av basta stämning, f örekom lraff e. vi p % konferensen i Malmö.
.
.
.
.
.
.
.
J- L m, drickning, och d~elclamation.
8?
k r.
, F6Q.etV par &amp; r sedan var Hbbben liten, men piötc tisdagen den 1 april 1919: - ' .. a.
.................................................... - - I Sporres i Kapp- 24 lr,.
I J J J ' r \,
AHNA SPARBANKEN Högsta gällande ranta.
.
-.
.
Åhus.
á O % r fylldc d &amp; 26 febr.
\ .Sr partikamrat anken.
AkitEe Emottager ins2ittninga~ till hagsta gällande ranta.
Sot.-dem.
kvinnornas centralstyrelse.
on,.
firade .sin Ordf.: Fru Anna Sterky, Barnhusg.
16, Johaniia Rbkniissoii, fius.
l tr. A, T1 72 90. halvuekelsdag in&amp;l friskt och glatt humör i sitt hem i ii5rvnro, av sinn atta barn, släkt och Korresp.
sekr.: Fru Agda Odtlucd, Upp- m h g a vänner.
Hon liar niistan från början landsgatan 61, 4 tr. A.
T. Vasa 20 86. tillhört Åhus lcvinnoltlubb, som i dossn d a p r firar sin 1 2 - g r i p tillvaro.
Av Iclubbmedlem- Sllap ' lma AOh.
krinmoklubb (eoc.-dem.)
marna erhöll hon som minno cn jardiniär.
avhAller ordirikris mdte 1:sta mandagen i. Johanns Hakansson har utför ett gott ar- varje m h a d kl. 8 e. m.
0bs.l Lokal i D-ealen, Folkete Hne; bete inom klubben, lillhört dess styrelse och S.lre2sm.
ständigt $lagd kominittéiippdrag, vilka hon alltid med nit fiillgjort.
Genom 3forgo:nbris S %ockhe !ms rôdra hwhnaklubb bringas hon hiirmeil en hiilsning och lyck- eoc.-dem.)
avhhller ordinarie sammantriide önslran till fortsatt arbete.
1:eta onsdagen i varje manad kl. 8 e. m. i i B t h h etyrelelsa @ ammantrader .2:a mhdagen i mhaden kl. 8 e. m.
A Bryggeriarb.-forb.
exp., Barnhnegatm 14,.
Ordf. och kormep.
fru A. Froeell, Upplandsg.
47, 4 tr. Allm.
tel. 286 68..
~t~ielsen.
Sphgca see.-dem.
kwinrnoklubb av- hiiller ordbarie möte första torsdagen i ' varje manad kl. 8 e. m. i Folkets Hus.
Fo~enäsigen för Herabit~äden i S %ogkhelm avhiiller möte 1:sta och 3:dj torsdagen i varje miinad kl. 8,30 e. m.
(utom juni, juli och aug.)
i.
Folkets Hus G-sal.
försakra er liv- -.
F O L K E- T Försäkringsb estand: 43,250,000 kr.
ftlrs %kra fastigheter och lösöre i Styrelsen.
Brand- s Försäkringsbestånd: A M A.R B E T E 160,381,800 kr.
Auwika see.-dem.
k ' winnoklubb av- håller ordiriarie möte 2:dra mändagen i m h a - den kl. 8 e. m.
8.
Folkets Hus ' C-sal.
Vand E r till ombudet .i orten eller ve- derborande anstalt, Stockholm.
Styrelsen.
Dragning den 51 Maj Lotten kostar 2: i0 43ammanlagda vinstvardet 156,000 kronor Vinstlotterna ioköpaa av A.-B.
L E VERATO R, Styckjunkaregatan 5, Stockholm.
för 80 % av värdet, vadan.
deltagarna i lotteriet tillförsilkras samma förmaner som i ett PENNINQLOTTERI enligt följande V i n s t p l a n: l l 1 I 1 I 1 i 1 I) &gt; i ' I) D l kronor kronor kronor Irronor Inlöses för 12,000 kronor kontirii t 11,200 lironor kontant 8,000 kronor kontant 8,000 kronor kontant kronor kronor kronor kronor 1won or Iiropor kronor 3,200 3,200 12,000 4,000 8,000 ' 6,000 43,600 x Vinst Vinst Vinst Vinst.
- Vinst n:o 5 .................................: .. ..............................
Vinst n:o G ................................. 1 .. ................................
.
Vinst ii:o 7 ....... ............................................................ 10 vinster tills.
viircln ................. .. i ... ..................... 10 B D ............................................. 100 B.
............................................. '
, 150.
B ............................................ 8,723 B S ............................................ kronor.
5,600 kronor kontant.
, kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kontant Ii oiitant konthit kontant kontant kontant kontnilt Sammanlagda vinstvhxlet i 6,000 k ~ o n o r BESTALLHINOSSEDEL.
~ o t t e r n a kosta kr.
2: 10 utom SUndsvallslotteriets, som Iiosta kr.
2: 50 SERPEBEST~L.ERIING§SEQE~.
Siind, intill dess denna rekvisition Kterkallns, mhnatligen mot postförskott .................. st. lottsed ....... i ERNST N O R ~ &amp; LOTTEXlXR, ~ varvid kostnaden för dragningslista och portou ä m n uttages.
10 öres rabatt per lottsedel förbehtdles.
.
.
................................. den ................
. '.
..........
.
.
1 ' 919,.
.
.
.
e .. i ....: ............................................. (Tydligt namn) ". '
.
' .. I; I I Styretseri.
Vinst varde n:o 1 ............................................. ..:.
................ n:o 2 ........; .......... ............................................. L 1x0 3 ................................................................. 1x0 4 ................................................................ i. '
Lotten kostar 2: ro ~!
Eskilstuna kwinnoklubb avhaler or- dinarie möten 1:sta mAndagen i vaxje m h a d kl. 3.30 e.
- m. i Folkets Hus, rum n:r 4. lokal.en 3 tr. Sodra Folkete Hne; som iiro anslutna till St oclrh o1m.s stads, ~tockh ' olins och Uppsala la.iis, soc.-dem.
kyiiioiifiistrilrt, uppinaiias- att insända uppgif$er p &amp; medlem antalet och: kontin- gent f ö r 1: sta h a l ~ h x 1919 t till lims &amp; ren.
Adress: Frii Tom Karlsson, S u 11 d- by11 e r g.
l l Ordf. fröken Anna Svensson, Grindsgatan 10, III, Stockholm.
Styrelsen.
De klubbar,!
Sänd mot postförskott ............ st lottsed .. ....: S T O R A L O T T E R I E T, med dragning i ma, ................................................................... (Tydligt namn) ........................................................ ................................................................... (Tydlig.
postadress) (Tydlig postadress) i.
